9789187471162

Page 1

Slitna manschetter En dubbel manschett som blivit sliten i vikvecket går att sprätta bort och vän­ da på samma sätt som den vändsydda kragen på föregående uppslag. Efter­ som den dubbla manschetten är lik­sidig och saknar knappar ser den likadan ut även när man den vänds. Ett annat sätt att laga manschetten är att sy en remsa över den slitna kan­ ten. Det sättet fungerar även bra på en sliten enkelmanschett med knapp och andra ärmslut. Välj ett tyg som du tyck­ er passar, något helt vilt eller något

mer elegant. För en mindre iögon­ fallande lagning går det ofta (om skjortan är tillräckligt lång) att klippa en remsa av skjortans nederkant. Remsor går att göra raka i tygets trådriktning eller klippas på diagona­ len, så kallad snedremsa (se sidan 40). Det går visserligen åt mer tyg till en snedremsa men den blir mer följ­ sam. Har du till exempel en enkel­ manschett med knapp och rundade hörn fungerar kantning med sned­ remsa utmärkt.

”Välj ett tyg som du tycker passar, något helt vilt eller något mer elegant.”

LAGNING AV MANSCHETT MED SNEDREMSA 1. Gör en snedremsa (se sidan 40)

och lägg den över det slitna partiet och sy fast med raksöm längs med lång­sidorna, nära den invikta kan­ ten. Lämna en H bitEextra M S Lremsa Ö J Dlös E Ni S T E K N I K H Ä F T E N var ände om den även ska omsluta slitaget på manschettens kortsidor.

Lappa &

2. Vik remsan över manschettkanten

och sy fast med raksöm eller (som här) med små, täta kaststygn.

den ≤≤≤ LEnArutigPsnedremsa PA döljer         L AG A dubbla manschettens slitna parti.

Katarina Evans  •  Katarina Brieditis HEMSLÖJDENS FÖRLAG

9


≥ ≥ ≥

Knapphålsstygn

7. Sy fast kragståndets tyg för hand

eller på maskin så nära kanten som möjligt. Sprätta bort tråckel­trådarna och pressa kragen. 8. Leta rätt på knapphålet och klipp

upp ett hål i det nya tyget på samma plats. Kanta knapphålet med knapphålsstygn genom alla lager. 9. Sy tillbaka knappen.

≥ ≥ ≥

Sy i en knapp

8


Varför, varför, varför … … lutade jag mig mot den där ny­ målade dörrkarmen när jag visste att den omöjligt hade hunnit torka? … bytte jag bilbatteri iklädd blusen med de vida ärmarna? … chansade jag på att inte stänka när jag rollade sista varvet? … hängde jag upp cashmererocken och stickade tjocktröjan bland päls­ ängrarna på vinden? … genade jag genom nyponhäcken i den här långkoftan? … skejtade jag på den där gatan i de här byxorna, innan de ens hunnit sopa? … friterade jag bläckfiskringar i den här klänningen, utan förkläde? – Och kan någon förklara hur alla små hål på t-shirtarna, mitt på magen, blir till?

Lappning av kläder kan ses som en kreativ utmaning med inslag av problemlösning. Att laga blir ett roligt hand­arbete samtidigt som gamla plagg räddas, kanske med ny attityd eller andra kvaliteter som ger dem en helt ny roll i garderoben. Våra förslag är färgglada, men många av lagningarna går att göra nästan osynliga om man bara byter färg och/eller kvalitet på tråden eller lappen som vi valt. I det här häftet fokuserar vi på lappar och hur man med lite finurlighet kan använda dem som designelement. En lagning går att göra på många olika sätt och ett litet hål kan leda till att du plötsligt har ett helt nytt plagg. Släng inte slitna kläder. Går de inte att laga kan de delar som fortfarande är okej användas som reserv­delar till andra plagg. Bläddra i häftet, titta på bilderna, ögna igenom texterna. Vi hoppas att du sedan får en hejdlös lust att plocka fram lite slitna plagg och genast sätta igång!

1


2


Sommarens skönaste skjortor blir färre och färre – men tjockare och tjockare När en skjorta tagit helt slut finns ändå alltid några ställen som är lite mindre slitna än andra, perfekta att använda som lappar och förstärkningar till de skjortor som kan hänga med ett tag till. Att smålappa för hand kan vara ett rogivande handarbete, lätt att ta med sig ut på sjön eller till bänken i skug­ gan med sommardeckaren i lurarna. När det ska lappas på ett parti där plagget är svängt och format, till exem­ pel under en ärm, är det lättare att sy på flera mindre lappar än en enda stor. På bilden till höger är lapparna på­ sydda för hand med små, täta kast­ stygn längs kanterna och dessutom nedsydda mot skjortans tyg med hjälp av glesa förstygn i ränder över ytan. Det hjälper de tunna lapparna att inte påsa sig och man undviker oönskade och obekväma dragningar i de lagade partierna.

Tips! När du syr för hand i täta skjort­

tyg använd en vass och tunn nål. Det gör arbetet så mycket lättare. Tips! Stoppa in en ihoprullad tidning

eller liknande i ärmen om den är trång, så undviker du risken att råka sy genom dubbla lager tyg.

Skjortorna på bilden på motstående sida är de skönaste plagg man kan tänka sig, solblekta, mjukslitna och luf­ tiga. De sitter inte åt någonstans, går att knäppa upp eller ihop såsom man önskar, bära under eller över och kavla ärmarna till önskad längd. Någon av dem blir efter lappning kanske det snyggaste plagget i garderoben. När . svängda och formade partier ska lagas är det lättare att använda flera små lappar. ≥≥≥

3


VÄND KRAGE MED FODRAD BAKSIDA Skjortan längst ner på fotot på sidan 5 är lagad med den här tekniken. 1. Sprätta bort kragen från krag­

ståndet och pressa den slät. 2. Lägg kragen mot det tyg du valt

att ha till foder. Klipp ut krag­ formen med lite sömsmån.

3. Vik in och pressa ner söms­

månen. 4. Nåla eller tråckla fast fodret mot

den lösa kragens slitna sida. Sy fast fodret längs kortsidor och överkant med små, täta kast­ stygn. 5. Vänd på kragen och nåla fast

den mellan krag­ståndets lager med den fodrade sidan som un­ dersida. Tråckla genom alla tygla­ ger så att de inte kan glida isär. Sy fast hela kragen på maskin med raksöm längs kragståndets övre kant. Sy så nära kanten som möjligt.

”Det går ju förstås också bra att helt enkelt sprätta eller klippa bort den slitna kragen och låta skjortan få en så kallad snickarkrage.”

6


KLÄDD KRAGE OCH KRAGSTÅND På kragståndet sitter oftast skjortans översta knapp och knapphål. Knappen tas bort under arbetets gång och sys fast igen när det är klar. Även knapp­ hålet försvinner ett tag men klipps upp igen och sys med nya knapphålsstygn över de gamla.

Klipp av hörnen.

1. Lägg kragen mot det nya tyget och

klipp ut formen med liten sömsmån.

Polo

2. Vik in sömsmånen och passa in

t­yget utmed kragens överkant och kortsidor. Tråckla ihop lagren. Spänn inte det nya tyget för hårt, kragen ska vara följsam och få en fin form när den viks ner. Polo

3. Sy fast tyget längs kragens över­

kant och kortsidor med små, täta kaststygn för hand eller med en fin maskinsydd raksöm genom alla ­lager nära kanten. Lämna neder­ kanten (mot kragståndet) öppen.

4. Klipp bort kragknappen för att

komma åt att klä kragståndet ända ut i ändarna. Klipp en tygremsa som täcker ståndets insida. Klipp gärna på skrådden, det vill säga i tygets diagonalriktning, för en extra följsam remsa. Har du inte tyg så att det räcker till detta går det bra att klippa trådrakt i vävens riktning. 5. Vik in remsans sömsmåner och

nåla fast remsan på kragståndet ovanpå kragens lösa nederkant.

Polo

Tråckla genom alla tyglager så att de inte glider, se till att kragens tyg inte blir för spänt. Forts. ➜

7


Korstygn på stickad lapp På den här tröjan var ärmbågarna inte bara nötta, de hade var sitt stort hål. De påsydda lapparna är gjorda av ett annat stickat plagg och broderade med korsstygn av olikfärgade stick­ garner över stramalj som sedan tagits bort (se sidan 22). Här har vi gjort lappparna ovala, men du kan naturligt­

vis göra dem i vilken form du vill och hur stora du vill. Har du inget stickat plagg att klip­ pa lappar ur kan du antingen köpa ett mindre fint plagg i en s­ econdhand-­ butik och slakta det, eller brodera på en bit smidigt ylletyg, till exempel kläde eller tunn vadmal.

”Här har vi gjort lapparna ovala, men du kan naturligtvis göra dem i vilken form du vill och hur stora du vill.”

ARMBÅGSLAPP AV STICKAT MATERIAL 1. Ta fram det stickade materialet som

du ska använda till lapp och rita upp en oval form som täcker hålet på armbågen väl. 2. Sy två parallella raksömmar på

­ askin precis innanför markering­ m en för att fixera maskorna. Klipp ut formen. 3. Sy fast lappen på ärmen med kast­

stygn över kanten.

Tips! Tänk på att fylla ut ärmen med

något så att du inte råkar broderar ihop ärmen. En hoprullad tidning fungerar fint. Tips! Om det stickade tyget är väldigt

töjbart kan du göra det stadigare genom att filta materialet i tvätt­ maskinen. Tvätta det i 60 grader, gärna tillsammans med annan tvätt för bästa resultat. Har du ett filtat material kan du hoppa över steg 2 i beskrivningen.

4. Tråckla fast stramaljen ovanpå

­lappen och ärmen. 5. Brodera korsstygn (se sidan 13)

och dra s­ edan bort stramaljen. 24

Tips! På lite grövre stickade kvaliteter

kan du använda dig av maskorna när du räknar ut randningar eller andra mönster.


25


Hemslöjdens förlag Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Besök bokens hemsida hos förlaget: www.hemslojdensforlag.se © Hemslöjdens förlag och författaren 2019 Boken är skyddad av lagen om upphovsrätt. Idéer och innehåll: Studio Brieditis & Evans Tack till: Mikaela Svensson som stoppat och lappat med oss. Foto: Karin Björkquist (helsidor) och författarna (infällda bilder) Redaktör: Cecilia Ljungström Formgivning & illustrationer: Cecilia Ljungström Förläggare: Ulrika Rapp Repro: Göteborgstryckeriet Tryck: Göteborgstryckeriet 2019 ISBN 978-91-87471-16-2