Valleby VÄLKOMMEN
Den här boken utspelar sig i den lilla staden Valleby, där de flesta känner varandra. Här bor bröderna Folke och Eskil Bacon. De vill bli detektiver, och Lasse och Maja är deras idoler.
Eskil och Folke
LOPPIS & ANTIK
Maja Lasse
I den här berättelsen träffar du:
Fransy Vik
Rune Andersson
Ronny Hazelwood
Polismästaren
Larsson
Det var en eftermiddag i maj och
bröderna Bacon hade byggt en lådbil. Lasse och Maja cyklade förbi.
– Snygg bil! ropade Maja.
– Kör inte för fort, skojade Lasse.
– Vi ska till tant Fransy, svarade Folke.
Fransy Vik hade nämligen
ett uppdrag till brödernas nya företag BACONS BUD.
(Bild: Hemma hos Fransy. En bild på Robbert Vik på väggen. Ett jättelångt rep i korgen på Fransys rollator)
– Hejsan, tant Fransy, hälsade Folke, och Eskil bockade. Vi kommer från Bacons Bud.
– Så bra att ni kunde komma, pojkar, svarade Fransy Vik och torkade en tår ur ögonvrån.
– Är du ledsen, tant Fransy? frågade Eskil. Fransy tittade på fotografiet av Robbert Vik.
– Jag längtar efter min son ibland, sa hon.
– Han sitter i fängelse, sa Folke och Fransy nickade.
– Men nu ska vi inte vara ledsna, fortsatte Fransy.
– Näe, svarade Eskil.
(Bild: Fransy räcker över en bunt reklamblad.
Vi ser inte vad det står på bladen))
– Jag vill att ni delar ut dessa reklamblad till alla i hela Valleby, sa Fransy.
–
Det kostar två hundra kronor, svarade Folke.
Fransy Vik öppnade sin portmonnä och gav två hundralappar till bröderna.
–
Det är viktigt att precis alla får ett reklamblad. Även på fängelset och på polisstationen.
Folke tittade på det översta bladet i bunten.
– Vi kan inte läsa, sa han.
– Jag vet det, min lilla vän, svarade
Fransy och log.
– Vi börjar hos Muhammed, sa Eskil.
(Bild: Hos Muhammed. Med uppspärrade ögon läser han reklambladet och kastar på sig rock och hatt)
– God dag, farbror Muhammed, hälsade bröder na artigt.
– God dag, pojkar, svarade Muhammed Karat. – Vi kommer med reklam, berättade Folke. – På så vis, svarade Muhammed Karat. Vad kan den handla om?
– Det vet vi inte, sa Eskil och gav Muhammed ett blad. Muhammed Karat läste på lappen. Sedan spärrade han upp ögonen.
– Fantastiskt! stönade han och drog på sig sin rock och sin hatt.
– Nu måste vi köra vidare, sa Folke.
– Vi ska till polismästaren, förklarade Eskil.
(Bild: Hos polismästaren)
Polismästare Randolf Larsson höll på att skura golvet på polisstationen när Eskil och Folke kom in.
– God dag, farbror Randolf, sa Eskil.
– Vi kommer med reklam, sa Folke.
– God dag, pojkar, svarade Randolf Larsson. Delar ni ut reklam?
– Bacons Bud, sa Eskil.
Polismästaren fick ett reklamblad. Han tittade på det med stora ögon.
– Nämen! sa han. Det är ju otroligt. Jag måste skynda mig dit!
– Hej då, farbror Randolf, sa Folke. Vi har mycket arbete kvar.
– Vi ska till f ängelset, sa Eskil.
(Bild: Utanför fängelset. Fängelsedirektör Agatha Kula och fångvaktare Larsson står i porten) Viktigt att Agatha o Larsson syns i bild.
– God dag, god dag, hälsade Eskil och
Folke och bockade djupt.
– God dag pojkar, svarade fängelsedirektören Agata Kula.
– Vi kommer från Bacons Bud, sa Folke.
– Vi delar ut reklam, förklarade Eskil.
Folke gav var sitt reklamblad till Larsson och Agata Kula.
– Är det sant? sa Agata och drog efter andan när hon såg vad som stod på lappen.
– Vi måste skynda oss, sa Larsson och tittade på sin chef. Agata Kula nickade.
– Nu kör vi vidare, sa Eskil till Folke.
Sedan fortsatte
Eskil och Folke att dela ut reklamblad i hela Valleby. De turades om att sitta bakom ratten i lådbilen. – Nu är det bara stadshotellet kvar, konstaterade Eskil.
(Bild: Karta över Valleby och Eskil och Folkes väg mellan hus och affärer)