FRIDA MALMGREN
FRIDA MALMGREN
FÖRORD
Tänk dig att en rymdraket skulle komma tillbaka från månen idag och berätta att det fanns folk och städer på månens baksida! Skulle du vilja resa dit? Och vad tror du skulle hända med månborna, om man upptäckte att deras städer var fulla med guld och andra dyra metaller?
På 1400- och 1500-talet öppnades en helt ny värld upp, när upptäcktsresande for över Atlanten. Med ”den nya världen” menas oftast Karibien och Nordoch Sydamerika. Världens kontinenter är så klart lika gamla, och var redan ”upptäckta” av människorna som bodde där. Men för européerna var det något helt nytt de såg, och mötet förändrade hela världen, på gott och ont. För urinvånarna innebar ofta ”upptäckten av den nya världen” att världen som de kände gick under. Kulturer och hela samhällen utplånades. Ofta av nya sjukdomar, eller av européers vapen och girighet efter guld.
I Alla tiders upptäckare och erövrare kan jag omöjligt berätta hela väldens historia. Utifrån några europeiska mäns resor ut i världen försöker jag förklara den period som kallas upptäcktsresornas tid. Men vi kommer också att få möta ett par av de viktigaste kvinnorna i Europas och världens historia: Elizabeth av England, Isabella av Portugal och Malinche från Mexiko. Och lära känna de folk och modiga personer som mötte upptäckarna och erövrarna i den nya världen.
Upptäcktsresorna blev också starten för den globala världen vi lever i idag, där människor och ideér kan röra sig fritt. Där vi kan äta mat från världens alla hörn, möta andra kulturer och ta del av andras uppfinningar och idéer. När Columbus sätter sin fot i den nya världen sammanförs för första gången världsdelarna, som varit utan kontakt i tusentals år. Att det skedde var oundvikligt. Men hur det gick till, och vad som blev konsekvenserna, påverkar oss än idag. Just detta handlar Alla tiders upptäckare och erövrare om.
Trevlig läsning!
Frida Malmgren
Foto: Stefan Tell
Varföreuropa?
Upptäcktsresande till sjöss har funnits i alla tider. Polynesierna kolonialiserade öarna i Oceanien 2000 f.Kr. Med segelförsedda kanoter seglade de tusentals sjömil, navigerande efter stjärnorna, vågor och fåglarnas flykt. Här i norr for vikingarna till Nordamerika på 1000-talet. Redan 46 år innan Columbus föddes ledde den kinesiske amiralen Zheng He (1371–1425) en gigantisk flotta mellan Kina, övriga Asien och Afrika.
Men inga av dessa tidiga resor kom att förändra världen lika drastiskt som upptäcktsresorna från Europa på 1400-talet och framåt. Att länderna i Europa blev de som kom att tävla om att lägga världen under sig berodde inte på att de låg i framkant, utan tvärtom. Vid denna tid var länderna i Europa i ett teknologiskt bakvatten. Kina, Indien och den arabiska världen hade vuxit till kulturella stormakter. Starka arabiska kalifat började hindra europeisk handel med Asien över sidenvägarna. Men suget från européerna att lägga vantarna på varor som silke, kryddor och porslin drev europeiska uppfinnare och sjömän att tänka nytt. Och prinsar och handelsmän att gräva i pengakistan och finansiera resor rakt ut i det okända.
Att upptäcktsresorna inte gick åt andra hållet berodde inte på teknisk oförmåga, utan ointresse. Araberna hade själva lättmanövrerade skepp för att segla över Indiska oceanen.
1304–1368
På land reste upptäcktsresande som Ibn Battuta långt. Han kom från nuvarande Marocko och skrev själv att han reste ända till Kina. Även venetianaren Marco Polo (1254–1324) reste längs sidenvägarna till Kina.
IBN BATTUTA
Men att riskera liv och pengar för att upptäcka en ny väg runt Afrika, eller fortsätta bortom Kina, vore meningslöst för araberna. De hade redan handelsnät som gav dem allt de behövde. Kina tillverkade de flesta varor som de behövde i det stora landet. Förutom det övertag som Kina hade, fanns också en religiös sida som påverkade. Inom både islam och kristendomen finns tanken att den troende ska omvända andra. Bland kineserna som trodde på konfucianismen fanns inte samma vilja att gå ut och frälsa världen, istället valde Kina att sluta sig efter Zheng Hes död.
I Europa fanns flera kungadömen som tävlade med varandra. Alla visste att den som fick makten över Asienhandeln skulle bli mycket rik. Portugal och Spanien började resorna, men snart följde andra länder efter. Fler och fler skepp seglade ut i jakt på ära, mark, och rikedomar.
ZHENG HE
1371–1433
Från Afrika tog Zheng He med sig en giraff till kejsaren.
Ett av Zheng Hes skepp jämfört med Columbus skepp Santa Maria.
Zheng He föddes precis när mongolerna förlorat makten över Kina och han kom att bli amiral under Mingdynastin.
Zheng He gjorde sju expeditioner och flottan bestod av över 300 skepp och 30 000 man.
Efter Zheng Hes död började Kina sluta sig inåt. Kontakt med yttervärlden och sjöresor blev förbjudet. Delvis gjordes det för att spara pengar som behövdes för att bygga ut den kinesiska muren. Hade flottan funnits kvar när portugiserna kom till Asien hade världen nog sett annorlunda ut idag.
christofer columbus
GENUA · LISSABON · SEVILLA · HISPANIOLA · VALLADOLID
r SPANIEN s
1451–1506
Utkikskorgen som Rodrigo sitter i gungar lätt i takt med vågorna. Klockan är två på natten och männen på skeppet Pintas sover lugnt. Men han vet att det bara är tillfälligt. Efter fem veckor till sjöss ligger myteriet i luften.
När Rodrigo ännu en gång kisar mot väst ser han plötsligt ett mörkt streck där havet möter himlen. Hjärtat slår snabbare när hoppet väcks. Kan han lita på sina ögon? Eller gör hungern att han börjar se syner?
Rodrigo blinkar och stirrar igen. Jo, det är verkligen en landremsa han ser i månskenet!
Han kravlar sig upp på fötter och skriker för full hals: ”Land, land!”
1451 Föds i Republiken Genua.
1477 Bor i Lissabon.
1465 Går till sjöss.
1480 Sonen Diego föds.
1479 Gifter sig med Dona Felipa.
1488 Bartolomeu Dias rundar Godahoppsudden. 1493 Andra resan.
1485 Reser till Spanien.
1498 Tredje resan. 1492 Första resan, når Amerika.
1502 Sista resan.
1506 Dör i Spanien.
FÖDDES I HANDELSSTAD
Christofer Columbus föddes i Genua 1451, som äldst av fem syskon. På den tiden började många arbeta tidigt. Redan när Columbus var runt 14 år mönstrade han på ett handelsskepp.
Mycket kunde hända till sjöss. När han var 25 år attackerades hans skepp med kanoner utanför Portugals kust. Båten sjönk, men Christofer hade tur och lyckades simma i land med hjälp av en åra.
Han valde att stanna i Portugal och flyttade till Lissabon. Där bodde hans bror, och staden var viktig för sjömän och upptäcktsresande.
GENUA
Genua ligger i norra Italien och var en viktig handelsstad under medeltiden. Staden var i långvarigt krig med Venedig om att kontrollera handeln i Medelhavet. Genua förlorade i betydelse i och med Konstantinopels fall 1453 då sidenvägarna till Asiens rika handel stängdes och portugiserna senare upptäckte sjövägen till Asien. Läs mer om Konstantinopels fall i Alla tiders uppfinnare och vetenskapare
LÄRANDE I LISSABON
Christofers bror Bartolomeo var kartograf, och Christofer jobbade ett tag med att rita kartor med honom. Han studerade kartorna noga och läste många böcker om tidens nya upptäckter.
Något annat han gärna läste var spännande riddarromaner om djärva äventyrare. Han lärde sig både portugisiska och latin.
Skeppsbrottet skrämde inte bort honom, och snart var han på sjön igen. Han seglade så långt norrut som till Island. I hamnarna där fick han kanske höra talas om ”Vinland”. Han reste också till öarna Azorerna, Madeira och Kanarieöarna och seglade ned längs Afrikas kust.
År 1479 gifte han sig med en adlig men fattig kvinna som hette Felipa, och året efter fick de sonen Diego. Tyvärr dog Felipa kort efteråt, antagligen i tuberkulos.
VINLAND OCH LEIF ERIKSSON
Leif Eriksson var den första kända europé som landsteg i Amerika. Det gjorde han redan runt 1000-talet. Landet kallade han Vinland, och man har hittat bosättningslämningar som visar att vikingar bodde på Newfoundland i Kanada år 1021. Leif var son till Erik Röde som upptäckte Grönland efter att ha landsförvisats från Island. Så sent som på 1300-talet skrevs isländska texter om Vinland, och forskare tror att fiskare länge kan ha känt till de nordamerikanska kusterna, men de aktade sig noga för att avslöja sina goda fiskevatten.
COLUMBUS FÖRSTA RESA
EN STOR IDÉ TAR FORM
Under 1480-talet var Christofer Columbus tillbaka i Lissabon. Tillsammans med sin bror började han planera för en stor expedition: Varför inte segla västerut, för att komma österut?
Han hade studerat antika tänkares idéer om världen. Columbus hade också läst om Marco Polos långa resa och antog utifrån den att Asien sträckte sig längre österut än vad kartorna visade. Om detta stämde: att jorden var mindre och Asien större, så borde det gå att segla västerut och nå Japan och Kina den vägen! Hans teorier fick också stöd av en framstående astronom som han hade brevkontakt med.
Planen var klar. Columbus behövde bara någon som backade upp med pengar och kungligt medgivande. För egen del var han inte bara ute efter guld, främst ville han nog ha ära och titlar.
PORTUGAL SA NEJ
År 1484 vände den 33-årige
Christofer Columbus sig till Portugals kung Johan II med förslaget att segla över Atlanten. Kungen sa nej. Han trodde inte på Columbus beräkningar av jordens storlek, dessutom verkar kungen ha tyckt att Columbus var en skrytsam storsnackare.
PRÖVADE LYCKAN
VARFÖR NYA HANDELSVÄGAR?
Tidigare hade köpmän fört varor från Asien till Europa över de många leder som kallats sidenvägarna. Under 1400-talet hade muslimska härskare i riken mellan Europa och Asien stängt Sidenvägarna för andra än muslimer. De varor som ändå nådde Europa genom mellanhänder var extremt dyra. Den som kunde hitta en direkt väg till kryddländerna kunde tjäna storkovan.
RECONQUISTAN OCH SPANSKA KUNGAPARET
Morerna invaderade Iberiska halvön på 700-talet, och som mest tog de nästan hela halvön. Under medeltiden ville man återta den (reconquista). Det var först efter att reconquistan avslutades 1492 som kungaparet Ferdinand och Isabella kunde investera i nya projekt och tackade ja till Columbus förslag.
I stället försökte Colombus övertyga Spaniens kungapar. När Columbus åkte till Spanien var han fattig och skuldsatt och hade med sig sin femårige son, som under resan var nära att svimma av hunger. Först 1487 fick han presentera sitt förslag, men trots att drottning Isabella var intresserad blev det inget ja direkt. De tillsatte en utredning. Medan han väntade träffade Columbus den unga Beatriz, och de fick sonen Ferdinand 1488. Pojken föddes utanför äktenskapet, men Columbus såg till att sonen blev accepterad som hans arvinge. Båda sönerna följde senare med på sin pappas resor.
TILL HAVS!
Till slut sa kungaparet äntligen ja! På bara tio veckor gjordes skeppen i ordning. Columbus samlade 90 män som vågade följa med på den farliga resan. En kunglig order gjorde att alla rättsliga anklagelser skulle läggas ned för de sjömän som följde med. Det behövdes ett bra lockbete, för de flesta tvivlade på att skeppen skulle återvända.
UT I DET OKÄNDA
Den 3 augusti 1492 lämnade skeppen Spanien och seglade mot Kanarieöarna. Detta var kända vatten, den 6 september 1492 började den verkliga resan. Det var då skeppen lämnade Kanarieöarna med siktet inställt västerut, och gav sig av mot det okända. Columbus var inte populär hos mannarna. Dels för att han var utlänning, dels verkar Columbus helt enkelt inte ha varit så bra på att ta folk. På skeppet skrev han två loggböcker: en riktig, och en där han fuskade med antal sjömil och med datumen, för att männen inte skulle bli oroliga.
MYTERI I LUFTEN
I oktober, när skeppen seglat i tre veckor utan att se land, hade männen tröttnat. Myteri, uppror mot kaptenen, låg i luften och många ville vända om. Men de såg sjöfåglar …
Den 10 oktober lovade Columbus att de skulle vända inom tre dagar, om inget land siktats. Han lovade att ge en skjorta till den som såg land först. En klen tröst när man är nära svältgränsen ute i ingenstans. På natten den 12 oktober utropade man äntligen: ”Tierra, tierra!” (land).
SANTA MARIA, LA NIÑA OCH PINTA
Columbus hade tre skepp med sig över Atlanten, alla tre var av den nya typen skepp som kallades karaveler. Spanska skepp var alltid döpta efter helgon, men fick ibland smeknamn som ”flickan” (La Niña) och ”den målade” (Pinta). Pinta var det snabbaste skeppet, och det var härifrån utkiken såg land för första gången.
MYTERI
Ett uppror var alla kapteners stora skräck, därför var det viktigt att ha män som du kunde lita på ombord. Annars kunde den som var kritisk till kaptenen få med sig mannar till ett myteri.
Eftersom skeppen var små, och alla levde nära varandra var det inte omöjligt att övermanna kaptenen och hans närmaste. Skeppen hade därför strikt disciplin och myteri straffades med döden. Det var viktigt att visa andra att det inte var en god idé att göra uppror.
Eftersom upptäcktsresor var kostsamma och brukade ha många som var med och betalade, fanns det ofta flera starka grupper bland mannarna vilket kunde öka oron ombord.
LANDSTEG I DEN NYA VÄRLDEN
De kom till en liten ö med vänliga urinvånare. På båtarna fanns arabiska tolkar, men ingen som förstod vad urinvånarna sa. Till att börja med var spanjorerna vänliga mot befolkningen som de kallade indianer, eftersom de trodde att de kommit till Indien, och handlade med dem. De fick tobak, kryddor, papegojor och annat av invånarna, men inte mycket guld. Columbus skrev i sin logg att man nog kunde omvända öborna till kristendomen, och att de säkert kunde vara bra som slavar.
Columbus förklarade att ön nu tillhörde Spanien och tvingade sina skeppsmän att svära att de kommit till Asien. Han höll benhårt fast vid sin teori livet ut. Columbus besökte flera öar och kom till Kuba, som han trodde var en halvö till Kina. De besökte också Hispaniola, vår tids Haiti och Dominikanska republiken, där den lokale hövdingen hade flera guldföremål. Ett av Columbus skepp gjorde nu regelrätt myteri och seglade iväg i jakt på guld, men kom snart tillbaka. Columbus sa inget, eftersom han inte ville ha mer upplopp.
MOTREAKTION GAV NY MÄNNISKOSYN
Spanjorerna hade med sig glaspärlor som de bytte till sig exotiska saker med.
För det kristna spanska kungaparet och Columbus var hedningarna inte riktigt lika mycket värda som spanjorerna och man såg det som en god gärning att kristendomen fördes ut i världen, även om det innebar ett visst lidande. Samtidigt började flera tänkare i spanska Salamanca fundera. Filosoferna menade att alla människor föds med vissa rättigheter, och detta gällde även Amerikas folk.
ANDRA RESAN
De vackra gåvorna, och Columbus löften om mer guld gjorde att kungaparet snabbt betalade en ny resa. Denna gång var det lätt att värva äventyrssugna unga män till båtarna, för ryktet om framgångarna hade spritt sig över hela Europa. Columbus reste i september 1493 med 1200 män och 17 skepp. Till skillnad från Portugal som satsade på att bygga handelsstationer, ville Spanien skapa kolonier.
När de återvände till Navidad var alla invånarna borta, de hade blivit dödade av grannstammen efter att spanjorerna stulit från dem.
Columbus stannade inte utan reste vidare längs Hispaniolas kust och grundade staden Isabella. Precis som för La Navidad lades staden på ett dåligt ställe. Isabella saknade en bra hamn och låg i ett träsk fullt av myggor, vilket gjorde invånarna sjuka. Även Columbus.
Så fort Columbus blivit frisk lämnade han kolonin och gav sig ut till sjöss igen. Han upptäckte Jamaica. Han märkte också att Kuba är en ö, men han tvingade männen att lova att alltid säga att det är en del av Asiens fastland.
År 1494 delade Portugal och Spanien världen mellan sig genom att dra ett streck i Atlanten. Avtalet var ett sätt att undvika krig mellan grannländerna. Portugal fick rätt till Afrika och Indien, och den nyupptäckta kontinenten Amerika blev Spaniens. Men gränsen skar rakt över det då oupptäckta Sydamerika. Brasilien kom därför att hamna på Portugals sida.
Påven hjälpte Spanien och Portugal att dela upp världen.
TERROR I PARADISET
Snart anlände fler skepp till Hispaniola, och frågan var vad skeppen skulle ta med sig hem. Allt det guld som Columbus skrutit om fanns inte. Spanjorerna krävde nu guld av urbefolkningen, men de hade inget. Urbefolkningen gjorde uppror, och spanjorerna gjorde räder mot byarna. Uppemot hälften av öns befolkning tros ha dödats under de två år Columbus och hans bror Bartolomeus regerade.
När Columbus återvände till Spanien 1496 dog många av arawakerna på skeppet, och drottning Isabella, som såg dem som sina undersåtar, inte slavar, blev vansinnig.
ÅTERVÄNDE I BOJOR
Columbus tredje resa till Hispaniola 1498 slutade med att han och hans bröder återvände till Spanien i kedjor. Både spanjorer och urbefolkning hade gjort uppror, och det blev bara värre när Columbus kom dit. 1499 miste Columbus sin guvernörstitel och skickades hem som fånge år 1500.
ÖVERTYGADE KUNGAPARET
Columbus befriades av kungaparet när han nådde Spanien. Han var ju en skicklig navigatör och hade varit så nära att hitta stora rikedomar. Även om han var en värdelös guvernör så hade han varit bättre för kronans skattkista än andra upptäcktsresande. Ferdinand och Isabella gick med på att skicka honom på ytterligare en resa 1502. Hans uppdrag var att fortsätta sökandet efter guld och sjövägen till Indien.
Columbus i audiens med det spanska kungaparet Ferdinand och Isabella.