PETER JAMES
hon hade en förbindelse med den här kvinnan – en förbindelse som inte ens tiden kunde utplåna. Hon var helt enkelt född till att spela den här rollen! Enligt hennes agent var den här filmen den nya ἀ e King’s Speech. En Oscarsroll, utan tvekan. Och hon trånade verkligen efter en Oscar. De två första filmerna hon gjort var okej, men de hade inte blivit några dundersuccéer. Nu efteråt insåg hon att hon inte hade valt rollerna med omsorg och manuskripten var ärligt talat svaga. Den här filmen kunde ge henne den kritikerframgång hon längtade efter. Hon hade kämpat hårt för att få den här rollen. Och hon hade lyckats. Fan, man var tvungen att kämpa för att komma någonstans. Lyckan stod den djärve bi. Vissa var födda med silverskedar så långt uppstuckna i häcken att det retade i halsen, medan andra, som hon själv, var födda fattiga. Det hade varit en lång resa, som gått via diverse servitrisjobb och två äkta män, att ta sig hit där hon kände sig trygg och bekväm. Bara hon själv, Roan och Todd, fitnessinstruktören som gav henne fantastiskt sex när hon behövde det och som höll sig ur vägen när hon inte gjorde det, samt hennes pålitliga följe, Team Gaia. Hon tog upp manuskriptet och visade honom de blåvita sidorna. ”Mamma måste lära sig allt det här innan hon flyger till England.” ”Du lovade.” ”Har inte Steffie redan läst en saga för dig?” Steffie var barnflickan. Han såg besviken ut. ”Du läser bättre. Jag tycker om när du läser för mig.” Hon tittade på sin klocka. ”Klockan är över tio. Du skulle ha varit i säng för länge sedan!” ”Jag kan inte sova. Jag kan inte sova om du inte läser för mig, mamma.” Hon lade manuskriptet på soffbordet, lyfte ner honom från soffan och reste sig. ”Okej då, men bara en kort saga i så fall.” Han sken upp och nickade ivrigt. ”Marla!” ropade hon. ”Marla!” Hennes assistent kom in i rummet med mobiltelefonen tryckt mot örat, ilsket käbblande med någon om vad som lät som placeringen ombord på ett flygplan. Den enda extravagans som Gaia inte unnade sig var ett privat jetplan, eftersom hon tyckte att hennes klimatpåverkan redan var stor nog som den var. Marla var rasande. Visste inte det förbannade flygbolaget vem Gaia var? Att hon kunde krossa dem. Assistenten bar ett par glittrande Versace-jeans, nerstoppade i ett par svarta boots i alligatorskinn, en tunn svart polotröja och en halskedja i guld med en platt, rund medaljong på vilken det stod 10