Sidi Bou Said, September 2004
N
är Daniel Falk steg in på polisstationen i Sidi Bou Said, den eleganta förstaden till Tunis, möttes han av en kylig konstapel eller var det kanske kommissarie, strunt samma tänkte Daniel och bemästrade en längtan att sätta ner foten, ett uttryck som hans far, Gunnar Falk, ofta använt när han tyckte att – nu fick det vara nog. Daniel hade blivit uppringd av Fatima Falk-Mahmoud, Gunnars fru, som berättat att Daniels pappa hittats avliden i sitt hem några dagar tidigare och nästan befallt Daniel att komma till denna plats på jorden som hans far hade valt som bosättningsort efter flytten, eller snarast flykten, från Limassol. Den information som Fatima trodde att Daniel önskade fanns att finna på polis stationen. Daniel hade chockad av beskedet ändå funnit sig och frågat Fatima varför han inte omedelbart blivit underrättad. Hon svarade honom kortfattat att hon själv och Rachida, hennes dotter och tillika Daniels halvsyster, varit bortresta i några dagar. Polisen hade påträffat dem hemma hos Fatimas föräldrar. Därpå hade hon lagt på luren. Efter all dramatik som följt på att Daniels syster Sanna avlidit i Lund, Gunnars uppbrott och skilsmässa från 9