9789155255565

Susanna Hultin och Gunnel Carlson

Trädgårdsägare från norr till söder ställer sig samma frågor varje år. NŠ r ska egentligen olika frukttrŠ d beskŠ ras? Hur blir man av med mossan i grŠ s­ mattan? Hur fŒ r man till en bra kompost? MŒ ste dahliaknš larna grŠ vas upp pŒ hš sten? Hur blir rabarberstjŠ lkarna rosa? Vad gš r man Œ t skš ld­ lš ss? Hur skapar man rum i trŠ dgŒ rden?

I den hŠ r boken fŒ r du veta allt och lite till! Aldrig har sŒ mycket oum­ bŠ rlig fakta presenterats sŒ š verskŒ dligt, lŠ ttillgŠ ngligt och kŠ rnfullt.

Susanna Hultin och Gunnel Carlson

Hortonomen Susanna Hultin, kŠ nd frŒ n TV:s Sš derlŠ ge, ger uttš mmande svar pŒ alla de vanligaste trŠ dgŒ rdsfrŒ gorna. Dessutom bjuder trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson pŒ mŒ nga inspirerande berŠ ttelser om bland annat sekatš rens ursprung, vinterfš rvaring av medelhavsvŠ xter och orkidŽ ernas š verlevnadsstrategier. Fotograf Görgen Persson har tagit de fantastiska bilderna.

FÖRSTA TRÄDGÅRDSHJÄLPEN +

Här är svaren på alla dina trädgårdsfrågor!

Vanliga frågor & oumbärliga svar

126 frågor & svar!

ISBN 978-91-552-5556-5

Forsta_tradgardshjalpen_tbcover1.indd 4-5

2010-01-04 11.35

Innehåll Förord

_________________________________________

8

Beskärning __________________________________ 9 Förökning __________________________________ 23 Odling – ätbart

__________________________

Odling – blommigt

____________________

33 43

Jord & gödsel ____________________________ 55 Växtval & plantering Design & planering

_________________

65

___________________

79

Gräs & gräsmatta ______________________ 91 Sjukdomar & skadedjur

__________

101

_________________

111

____________________________________

123

I växthus & uterum Lästips

Register

__________________________________

125

Frågor, frågor, frågor …

Det är mycket som är nytt och okänt när man skaffar sin första trädgård, tar över en gammal eller vill förändra den man har. Så var börjar man? Ja, varför inte med den här boken!

Här finns svaren på allt möjligt man kan undra över i sin trädgård, gammal som ny. Mycket är oumbärlig kunskap som var självklar för ett par generationer sedan, men som fallit i glömska och behöver väckas till liv igen.

Susanna Hultin, hortonom och erfaren trädgårdsexpert, har valt ut de allra viktigaste, vanligaste och mest intressanta frågorna som hon fått när hon är ute och håller föredrag, skriver i trädgårdsfrågespalter eller ger trädgårdsägare råd på hemmaplan. Hon vet allt om hur träden ska beskäras och när, varför ogräset växer och hur man ska få till den där drömrabatten.

Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson fyller på med historier om varför det heter orangeri, hur kamelian kom till Sverige och vad som var upphovet till den första gräsklipparen. Historier som gör trädgårdsarbetet både lättare, roligare och rikare.

Med den här boken i din hand kan du själv lösa dina gröna problem – och inse att ett liv i trädgården varken är särskilt svårt eller hårt, bara man får svaren på sina frågor.

8

FÖRORD

1. Vilka beskärningsredskap behöver man?

Viktigast av allt är en bra sekatör. En del föredrar handtag som rullar när man öppnar och stänger handen, andra vill ha fasta handtag. Skären bör vara smala om man ska komma åt i trånga grenvinklar och i risiga buskage. De bästa sekatörerna har två saxande skär till skillnad från de som bara har ett vasst skär och ett plant motjärn. Det är bra med utbytbara skärblad eftersom de efter några års nötning och slipning kan börja glappa. Detaljer som skruvar, fjädrar och kuggar och annat ska helst vara av metall, plast går ofta sönder snabbare. Till grövre grenar och stammar behöver man en rejäl grensax eller en riktig grensåg.

2. När ska fruktträden egentligen beskäras?

Det beror på vilka träd som avses. Kärnfruktträd, som äpple och päron, kan beskäras både på vårvintern och på sensommaren. Spaljéträd av äpple brukar sommarpinceras, dvs. man kortar in de nya sommarskotten över ett par blad för att hålla in träden och stimulera blombildning och fruktsättning. Stenfruktträd, som plommon och körsbär, beskärs på sensommaren under juli, augusti och september, eftersom de har ett högt savtryck och lätt blöder mycket sav på våren.

Viktigast innan man sätter sekatören i ett träd är att motivera varför man beskär trädet, om det ens är nödvändigt. Bra och regelbunden beskärning kan både stimulera fruktsättning, hålla trädet litet och forma trädet vackert. Men många träd behöver inte beskäras eftersom de redan har en vacker form och liten, regelbunden tillväxt. Ett exempel på det är victoriaplommon.

3. När är bästa tiden att beskära barrväxter?

Bästa tiden för kraftigare beskärning av barrväxter är under våren innan de börjar växa eller i augusti, september när de avslutat sin tillväxt. Tänk på att många barrväxter har svårt att skjuta nya skott från nakna grenar. Många gånger är det bästa sättet att hålla tillbaka tillväxten på exempelvis bergtall och tuja att hela tiden knipsa bort toppskottet på alla grenar. Det görs i början på juli.

Idegranen är unik som barrväxt eftersom den kan beskäras väldigt hårt, ända in på bar ved och ändå bryta nya skott. Det gör idegran till en idealisk häckväxt och den passar också bra till figurklippning av klot eller andra former.

10

BESKÄRNING

Tips! Alla snittytor större än 5 cm är svåra för ett träd att valla över med ny bark, istället ligger kärlvävnaden öppen för angrepp av rötsvampar och andra sjukdomar.

2

1

4. Vad är skillnaden mellan fruktved och vattenskott?

När jag läser i beskärningsböcker hur jag ska klippa mitt äppelträd blir jag så osäker på fackspråket. eva, västervik Det är två olika sorters växtdelar i ett äppelträd. Fruktved kallas de skott som bär blomanlag, s.k. fruktsporrar och fruktspjut. Den sortens grenar ser krokiga och knubbiga ut. På äldre äppelträd är fruktveden ofta lavbevuxen och väldigt knotig.

Vattenskott är de raka årsskott som sticker rakt upp som spjut från stammar och grenar efter en hård beskärning av trädet. Vattenskotten kommer när trädet måste kompensera för en massiv förlust av bladverk. Ju mindre man beskär ett träd, desto färre vattenskott. Vill man beskära trädet hårt men undvika kraftig vattenskottbildning ska man beskära i juli–augusti.

Vattenskott.

12

BESKÄRNING

Fruktved.

5. Hur förminskar jag björkens krona rejält?

Björken tillhör de träd som har ett högt savtryck om våren. Klipper man i dem under senvintern och våren blöder de rejält och kan i värsta fall blöda ihjäl om sårytorna är stora. Björkar ska beskäras på sensommaren när tillväxten har avstannat. Det är alltför vanligt att man ser björkar som beskurits hårt efter att de nått sin fullvuxna storlek. Den typen av hård beskärning blir sällan bra eftersom hela björkens växtsätt och karaktär går förlorad. Björkar har svårt att bryta nya skott på äldre ved så i värsta fall kan hela björken dö. Om man däremot börjar klippa tunna grenar i björken när den är ung kan trädet formas kontinuerligt till såväl björkhäckar som björkbollar med täta förgreningar som ser vackra ut även på vintern.

BESKÄRNING

13

6. Ska klätterhortensian beskäras och i så fall när?

En spaljerad klätterhortensia blir både stor och risig med tiden. För att främja de tjockaste, knotiga kanelbruna stammarna och hålla växten intill spaljén eller väggen måste den beskäras lite varje vår. Tänk på att forma växten uppåt-utåt. Jag klipper in spretiga långa grenar över en välriktad knopp och tar bort grenar som korsar varandra och skaver. Långa utlöpare som klättrar rakt uppåt måste kortas för att plantan ska bli buskigare, tätare och vackrare.

Andra buskar och klätterväxter som mår bra av en vårgallring i mars: Ginst, Cytisus, Korneller, Cornus, Hassel, Corylus, Häggmisplar, Amelanchier, Prydnadsaplar, Malus, Ölandstokar, Potentilla, Parkrododendron, Rhododendron, Olvon, Viburnum, Syrener, Syringa, Storblommande klematis, exempelvis ’Nelly Moser’ och ’Jackmannii’, Kaprifoler, Lonicera 7. Kan jag föryngra våra risiga buskage och när gör jag det?

Försök att hitta en beskärningsrytm så att buskagen aldrig behöver bli risiga och så att arbetet med att hålla dem fina minimeras. Det bästa är om man bara behöver gallra ut de äldsta grenarna varje år.

Har buskarna redan blivit ordentligt risiga får man börja med att föryngra dem.

Stora, blommande buskar som exempelvis forsythia, kolwitzia, blåtry, schersmin och syren beskärs jäms med marken under vårvintern. När nya skott har vuxit upp gäller det att börja gallra, först vartannat skott, året därpå hälften av de äldsta skotten och följande år alla de äldsta som då bara utgör en liten del av busken.

7

14

BESKÄRNING

7

8. Kan man klippa en fjärilsbuske?

Buddlejan, eller fjärilsbusken, får efter några år långsträckta, slanka skott som brukar bli glesa och bara ha ett fåtal blad kvar längs stammarna. Busken blommar bättre och får en vackrare, mer kompakt form om man beskär den. I slutet av februari, början av mars kan man i södra Sverige börja beskära fjärilsbusken hårt. Längre upp i landet kan man vänta till mars–april när man ser hur mycket av växten som frusit in.

1. Ta en titt på vilka grenar som har frusit in och börja med att klippa bort dem.

2. Ta bort grenar som växer inåt i busken eller korsar andra grenar.

3. Korta in alla grenar över en utåtgående knopp, ju kortare grenar desto tätare buske.

Tips! Täck buddlejans nya skott med fiberduk vid risk för långvarig kyla.

BESKÄRNING

15

40. Varför rymmer krokusen? Mina krokusar som jag planterat i ringar börjar nu komma upp överallt i hela gräsmattan.

Krokusar kan både fröa av sig och spridas med hjälp av nya småknölar som bildas på de stora moderknölarna. Båda spridningsmetoderna gör så att krokusen flyttar iväg i sidled. En krokusknöl lever bara till dess att den producerat en blomma och nya frön och/eller småknölar, därefter dör moderknölen. Första året är krokusen bara ett strå, först året därpå kan en blomma utvecklas och frön bildas.

Kanske kan gräsklippningen hjälpa till att sprida frön längre än om de bara ramlar rakt ner, men myror och andra insekter bär också iväg med fröna. Det gör kanske inte så mycket att ringarna upplöses i stora hav av nya fina krokusar i gräsmattan.

41. Vad ska jag göra med min rosenkvitten utan blommor?

Jag har en liten rosenkvittenbuske hemma som jag väntar på ska bära frukt men den blommar inte. Jag är otålig eftersom frukterna ger så god marmelad och gelé.

Hur ska jag göra för att få busken att blomma? Ska jag gödsla den eller beskära den på något sätt? ma jvor, tranås Rosenkvitten är en tålig och lättskött växt som inte ställer stora krav för sin överlevnad. Ofta ger den också rikligt med frukt. Förmodligen är det bara din kvittenbuske som är för ung för att blomma, särskilt om det är en liten, frösådd buske.

Blomlösheten skulle också kunna bero på övergödning. Om växten får för mycket näring behöver den ju inte sörja för sin överlevnad med frö utan kan spendera mycket energi på att bilda blad och nya grenar. Beskärning ska inte vara nödvändig på en rosenkvitten, men man kan behöva klippa ur och gallra busken när den börjar se alltför risig och tät ut, mest för syns skull.

44

ODLING – BLOMMIGT

42. Måste man krångla med att lyfta upp och ta in dahliaknölarna?

Dahlian hör egentligen hemma i Mexico och norra Sydamerika och den är dåligt vinterhärdig här i Norden. Framförallt är det de fuktiga och kalla vintrarna som ställer till det för de underjordiska rotknölarna. I rötterna lagras upplagsnäring som ska användas till nästa säsongs tillväxt, men knölarna tål inte att frysa och de är också ganska känsliga för rötsvampar när de ligger fuktigt och kallt under långa perioder.

I södra Sverige kan man lyckas övervintra dahliaknölar i väldränerad jord i skyddade lägen. Å andra sidan är det ganska billigt att köpa dahliaknölar för utplantering på våren. Man kan också så sina egna dahlior från frö eller ta sticklingar från en grannes dahlior. Dahlian är en mycket tacksam och lättodlad trädgårdsväxt som blommar oavbrutet hela sommaren ända tills frosten kommer.

ODLING – BLOMMIGT

45

G U N N E L S G R Ö N A TA N K A R

Dahlia – någonting att äta?

Visst ser dahliaknölen ganska frestande ut när man gräver upp den på hösten? Tjock och köttig, nog skulle man kunna tro att den går att äta? Den är dessutom släkt med jordärtskockan, så varför inte?

Dahlian växer vild på Mexikos högslätter tillsammans med gräs och kaktusar och den vilda dahlian är en mycket enkel och ganska ranglig blomma. En anledning till att dahlian kom till Europa, med återvändande spanska kolonisatörer, var att man precis som aztekerna tänkte använda den i matlagning. Men smaken lär vara ganska speciell och som delikatess blev dahlian ingen hit.

Inte förrän på 1700-talet blev dahlian mer känd och därmed också otroligt populär i Europas överklass. Napoleons gemål, kejsarinnan Joséphine, var en av de första som odlade dahlior. Hon lär ha fått egna fröer direkt från Mexiko.

Sitt namn har dahlian fått efter den svenske Linnélärjungen Anders eller Andreas Dahl. Han hade egentligen ingenting med upptäckten att göra. Det var den spanske botanisten Antonio José Cavanilles, föreståndare för den botaniska trädgården i Madrid, som döpte dahlian efter sin svenske vän. Dahl dog samma år som växten introducerades i Europa, 1789. Danskar och norrmän däremot kallar dahlior för georginer och det beror på en tysk. I början av 1800-talet odlade den tyske botanikern Karl Ludwig Willdenow dahlior under namnet georginer för att hedra en vän, den ryske professorn Georgi. Det namnet lever kvar på sina håll trots att Willdenow själv ändrade sig till dahlior redan 1809.

46

G U N N E L S G R Ö N A TA N K A R