Riskanalys

PROTON FINISHING

Ett första steg till klimatneutralitet

Proton Finishing är Proton-koncernens pionjär inom klimatberäkningar. Våren 2022 färdigställdes den första klimatberäkningen vid Proton Finishing i Forsheda. – Förutom att vi har fått svart på vitt var vi ska sätta in åtgärderna, så kan vi nu ge våra kunder detaljerade uppgifter om hur ytbehandlingen som de väljer påverkar klimatet, berättar hållbarhetsutvecklare Sandra Vatn.

andra Vatn jobbar som hållbarhetsutvecklare på Proton Finishing. Hennes uppdrag är att förbättra Proton Finishings arbete inom arbetsmiljö och miljö samt att driva olika utvecklingsprojekt, bland annat verksamhetens klimatberäkningar. Under 2022 inleddes arbetet med att ta fram klimatberäkningar för Proton Finishings samtliga enheter. Klimatberäkningen för Proton Finishing i Forsheda är klar och under hösten 2022 fortsätter arbetet med de andra enheterna. Målet är att samtliga klimatberäkningar för Proton Finishing ska vara klara till årsskiftet.

Vad är en klimatberäkning?

– Vi beräknar vårt klimatavtryck genom att omvandla all klimatpåverkan som vår verksamhet har till CO2-ekvivalenter*. De här beräkningarna omfattar alla våra processer både uppströms och nedströms i anläggningen. De tar också hänsyn till energislag samt vad produkterna avger i CO2 innan de kommer till oss, samt klimatpåverkan hos slutkund.

Det låter komplext?

– Det är det. Det kluriga är att klimatberäkningar är ganska nytt för alla, det finns inte så mycket att

Sgå på. Men nu när den första klimatberäkningen är gjord i Forsheda så har vi satt en struktur som fungerar och som vi kan fortsätta att jobba utifrån, både inom Finishing-bolagen och i övriga verksamheter i Proton Group. Det vi har lärt oss är att det krävs en nära dialog med våra leverantörer; inköpen av

Sandra Vatn är hållbarhetsutvecklare på Proton Finishing.

* Omvandling av alla växthuspåverkande gasers påverkan, uttryckt i en omräknad gemensam enhet. kemikalier och energi utgör en stor del av klimatpåverkan för oss. Många av våra leverantörer har inte haft dessa uppgifter utan har tagit fram dem på vår begäran. Och då krävs det lite tid och tålamod. Genom att ställa de här kraven på våra leverantörer så är vi också med och driver utvecklingen. Det är också flera av våra kunder som har börjat ställa samma krav på oss.

Hur hanterar ni frågorna om klimatavtryck som ni får från kunderna?

– Vi använder klimatberäkningen för att ta fram nyckeltal per ytbehandlad yta och linje. Det betyder att kunden inte bara får veta snittet för hela anläggningen utan kan få detaljerade information om vad som skiljer de olika processerna åt och grunda sina beslut på detta.

Vad visar klimatberäkningen på Proton Finishing i Forsheda?

– Användningen av gasol står för 72 procent av verksamhetens klimatpåverkan. Därefter kommer användningen av kemikalier med 10 procent, alkaliskt sköljvatten med 5 procent och zinkkulor med 5 procent. Att minska eller helt avveckla gasolanvändningen är därför prioritet nummer ett. Gasolen används för att höja temperaturen och förbränna lösningsmedel vid vår spinnlinje. För detta måste vi upp i en temperatur på 750 grader celsius. Därför är fjärrvärme, som bara håller 90 grader, inget alternativ. Just nu utreder vi möjligheten att investera i en träpelletspanna. Men det är en stor investering och inga beslut är fattade. Vi har även påbörjat ett projekt kring värmeåtervinning vid Proton Finishing Eskilstuna som också har ett stort gasolberoende.

Har ni några andra projekt på gång?

– Ja vi driver flera olika utvecklingsprojekt just nu, men jag vill vara tydlig med att inga av dessa investeringar ännu är beslutade. Vi undersöker bland annat solceller på Proton Finishing Industripulver. Att använda andra typer av pulver i processerna, och användning av indunstning för alkaliskt sköljvatten som reningsprocess är andra förbättringar som vi kommer att utvärdera.

Ytbehandling är i vissa fall en energikrävande process.

”Vid Stena Recyclings anläggning i Skarvikshamnen specialiserar man sig på vatten- och oljerening och tar emot förorenat vatten och olja från många olika branscher.

Avskiljaren från leverantören Volute är en strategiskt viktig del av det rörinstallationsarbete som Jonas Bäckström och hans kollegor på Gunnar Hansson Svetsteknik har utfört på uppdrag av Stena Recycling. Helhetsåtagandet omfattar även gallerstrukturen och rördragningen i taket. PROTON STRUCTURE

Stena Recycling klämmer ut de sista dropparna

Återvinningsspecialisterna på Stena Recycling går i bräschen för industrins omställning till ökad hållbarhet. I företagets senaste projekt i Skarvikshamnen är rördragningen en strategiskt viktig länk – ett jobb som görs av specialisterna på Gunnar Hansson Svetsteknik, en del av Proton Structure.

tena Recycling är ett av Sveriges största återvinningsföretag och jobbar med återvinningslösningar för ett mer cirkulärt samhälle. Affärsidén är att ta emot restmaterial från industriell produktion och andra verksamheter för återanvändning eller förädling till nya produkter eller ny energi. Järn och metall, farligt avfall, elektronik, plast och papper är bara några av alla de material där Stena Recycling har omfattande kompetens. Vid Stena Recyclings anläggning i Skarvikshamnen specialiserar man sig på vatten- och oljerening och tar emot förorenat vatten och olja från många olika branscher. – Bilindustrin, övrig tillverkningsindustri och tvätthallar hör till våra vanligaste kunder. I dag har alla företag tuffa krav på sig att hantera sitt restmaterial på rätt sätt. Och det är här som vi kommer in, förklarar Robert Karlsson som är chef för teknik och utveckling på Stena Recycling.

Det som ingen vill ha

Att ta hand om material som utgör ett problem för en kund och på ett hållbart sätt förädla det vidare så att det kommer till nytta i nästa led är hela grejen.

S– Det kan till exempel handla om att vi får in spillolja som vi renar och kan slussa vidare för ett annat användningsområde. Allt vi gör handlar om hållbarhet – från tjänsterna som vi erbjuder till vår egen verksamhet. Vår verksamhet här i hamnen är en farligt avfall-anläggning som förstås hanteras enligt myndighetskrav.

Ännu mer hållbart

Just nu genomför Stena Recycling en ombyggnation av sin vattenreningsprocess med syftet att minska miljöpåverkan i den egna verksamheten. För att du ska hänga med i svängarna så bjuder Robert Karlsson på en liten snabbkurs i vattenrening: – När man renar vatten så uppstår det något som kallas slam. Slammet består av de föroreningar och partiklar som avlägsnats från vattnet. Utmaningen med slammet är att det fortfarande innehåller en del vatten, ska man vara lite snäll så kanske man kan likna det vid chokladsås. Slammet har ett värde, eftersom det kan skickas för energiåtervinning, till exempel till ett kraftvärmeverk. I dag stabiliseras slammet upp med ett annat material inför transport.