NJT #2-2014 by Mikael Prenler

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2014 • ÅRGÅNG 140

Som ordförande ” i NJSxxxxxx. vill jag bidra till att samla järnvägsbranschen och diskutera den gemensamma utvecklingen och framtiden.

”

Per Olof Lingwall, xxxxxxxx ny ordförande i NJS svenska avdelning

God vinterberedskap säkrade tågtrafiken DANMARK: Mer gods på banan i Västjylland FINLAND: Ny teknik för lokförare NORGE: Skogsröjning ger stora vinster SVERIGE: Trafikledningen får kritik

Moving the Trains of the World. We Offer the Technology Trams, metros, high speed trains or railcars – many rail vehicles all over the world operate with our products, components and systems. As a specialist for drive technology we can offer electrical and mechanical solutions that are optimally tailored to your requirements. Increase the reliability, the safety and the efficiency of the dayto-day operations of your rail vehicles by systems competency from one single source. Denmark: Voith Turbo A/S Egegårdsvej 5 DK-4621 Gadstrup Tel +45 4614 1550

Norway: Voith Turbo AS Lahaugmoveien 30A 2013 Skjetten Tel +47 6384 7020

Sweden: Voith Turbo AB Finspångsgatan 46 163 53 Spånga Tel +46 8564 755 50

Finland: TSH Rautatietekninen Osakeyhtiö Eisenbahntechnische Aktiengesellschaft Rajatorpantie 41 C 01640 Vantaa Tel +358 010 439 5400

voith.com

LEDARE

NJT

Vintern som aldrig kom

ed förra vintern i färskt minne, planera de redaktionen en uppföljning av vinter åtgärder från den senaste vintern i detta nummer. Men det kom lite på skam. För i år har vintern inte varit riktigt lika sträng som tidigare. Visst har det kommit en del snö som har ställt till problem för tågtrafiken, men flertalet avbrott i järnvägstrafiken har haft andra orsaker. Däremot har vägtrafiken drabbats. Så fort det har kommit lite snö har trafikinformationen i radio gått ut och rapporterat om olyckor. Fram för allt tycks den tunga trafiken på våra vägar ha haft problem. Nästan dagligen har radion rappor terat om långtradare och lastbilar som inte kom mer fram, sitter fast i backar och blockerar vägen. Senast förra veckan stängde polisen vägen mellan Borlänge och Falun när ett ymnigt snöfall medför de att ett tiotal lastbilar fastnat i en backe mellan de båda städerna.

Jag tror inte att svenska, norska eller finska åkare som är vana vid vinterväglag är sämre förare i dag än för tio år sedan. Däremot har mängden utländska åkare från länder i Europa som inte är vana vid den nordiska vintern ökat markant. Om det har något samband vet jag inte, men det krävs ju inte direkt någon rymdvetenskap för att för stå att körsätt, däck och annan utrustning måste anpassas till rådande klimat. Inom den nordiska järnvägsbranschen är vi vana

Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2014 • ÅRGÅNG 140

tillämpat denna vinter är att stänga vissa banor för trafik. När meteorologerna på SMHI varnat för kraftigt snöfall eller starka vindar, har Trafikverket i några fall beslutat att stänga vissa banor för tåg trafik. Man vill helt enkelt inte riskera att hundra tals resenärer blir fast i ett tåg längs linjen med stora svårigheter att evakuera. Det är bra att Trafikverket agerar proaktivt. Men är det verkligen mindre osäkert att tvingas ut på vägarna i bilar eller ersättningsbus sar, när oväder tving ar Trafikverket att stänga järnvägstra fiken? Här saknar jag en helhetsbild i risk bedömningen.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Talvi joka ei koskaan tullut

dellinen talvi vielä tuoreessa muistissa toimi tus suunnitteli rautatieliikenteen talvitoimen piteiden seurantaa tästä talvesta tähän nume roon. Jouduttiin hieman häpeämään, koska tämä talvi ei ole ollut yhtä ankara kuin aikaisemmat. Tosin on tullut lunta, joka on aiheuttanut ongel mia junaliikenteelle, mutta suurella osalla rautatie liikenteen katkoksia on ollut muita syitä. Sitä vas toin tieliikenne on kohdannut ongelmia. Niin pian kuin on satanut vähän lunta, on liikennetie dotus radiossa raportoinut onnettomuuksista. 1Ennen kaikkea raskas liikenne teillämme näyttää kärsineen ongelmista. Melkein päivittäin on raportoitu rekoista ja kuormaautoista, jotka eivät pääse eteenpäin, ovat juuttuneet mäkiin ja tukki neet tiet. Viimeksi viime viikolla poliisi sulki tien Borlängen ja Falunin välillä johtuen runsaasta lumisateesta, minkä seurauksena kymmenkunta kuormaautoa juuttui kaupunkien välillä yhteen mäkeen.

En usko että ruotsalaiset, norjalaiset tai

suomalaiset kuljettajat, jotka ovat tottuneet talviolosuhteisiin, ovat huonompia kuljettajia tänään kuin kymmenen vuotta sitten. Sitä vastoin ulkomaisten kuljettajien määrä Euroopan maista on lisääntynyt merkittävästi ja nämä eivät ole

tottuneet pohjoismaiseen talveen.. Yhteyttä näiden välillä en tiedä, mutta ei vaadi korkeampaa tiedettä ymmärtää, että ajotavat, renkaat ja muu varustus on sovitettava vallitsevaan ilmastoon. Pohjoismaisella rautatiealalla olemme tottuneet talveen, myös vaikka se joskus tulee yllätyksenä. Alalla on kokemusta ja se työskentelee metodisesti, jotta kalusto parantuisi, talvivalmius vahvistuisi ja voitaisiin estää liikennekeskeytykset. Uusi menetelmä, jota Trafikverket Ruotsissa

on soveltanut tänä talvena, on sulkea tietyt radat liikenteeltä. Kun SMHI:n metereologit ovat varoittaneet voimakkaista lumisateista tai tuulis ta, on Trafikverket muutamassa tapauksessa päättä nyt sulkea tiettyjä ratoja junaliikenteeltä. Ei haluta yksinkertaisesta riskeerata, että satoja matkustajia jää kiikkiin junaan linjalla, josta on suuria vaikeuksia evakuoida. On hyvä, että Trafikverket toimii proaktiivises ti. Onko tosissaan vähemmän epävarmaa, että pakotetaan teille autoilla ja korvausbusseilla, silloin kun Trafikverket sulkee rautatieliikenteen? Tässä tapauksessa minulla ei ole kokonaiskuvaa riskienarvioinnista.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

”

Per Olof Lingwall, xxxxxxxx ny ordförande i NJS svenska avdelning

vid vinter, även om den ibland tycks komma som en överraskning. Men branschen har erfarenheter och arbetar metodiskt med att förbättra fordonen, förstärka vinterberedskapen och förebygga stopp i trafiken. En ny metod som Trafikverket i Sverige har

”

Som ordförande i NJSxxxxxx. vill jag bidra till att samla järnvägsbranschen och diskutera den gemensamma utvecklingen och framtiden.

God beredskap inför vintern som aldrig kom DANMARK: Mer gods på banan i Västjylland FINLAND: Ny teknik för lokförare NORGE: Skogsröjning ger stora vinster SVERIGE: Trafikledningen får kritik

Jernbaneverkets brøytelok Di3 har ankommet til Arendal stasjon på Arendalsbanen. FOTO: OLAV INGE VINDHOLMEN

NJT NR 2 2014

I detta nummer av NJT besöker vi bland annat den nya depån i Uleåborg i norra Finland där tågen nu kan underhållas efter en lång resa genom landet. Vi får också en rapport från en finsk lokförarhytt där försök med läsplattor ska underlätta arbetet för lokförarna. Sist men inte minst möter vi Per Olof Lingwall, ny ordförande i NJS svenska avdelning. INNEHÅLL Ledare: Vintern som aldrig

kom

Finland: Ny depå förbättrar vinterunderhåll 4 Finland: Intelligent teknik tas i bruk i loken 6 Krönika: Extrema förhållan-

de ökar sårbarheten

Norge: Skogrydding med

store gevinster

Kors&Tvärs:

Danmark: Loven om trafikselskaber ændres 18 Danmark: Mere gods på banen i Vestjylland

Norge: Stor satsing på jern-

banen

Sverige: Agronomen som

tog tåget och blev järnvägare

NJT NR 2 2014

22 3

FINLAND

Ny depå förbättrar vinter u Det sägs att underhållna tåg håller tidtabellen. Det stämmer säkert och nu då den nya depån i Uleåborg tagits i bruk kan tågen underhållas efter en lång resa genom Finland. Tack vare depån är även t ågen i norra Finland i bästa möjliga skick.

Pendolino 52 rullar sakta in i den splitternya tåghallen strax före klockan tio på morgonen. Resan från Uleåborg till Helsingfors börjar klockan 11.11, så det är dags för de sista för beredelserna inför den drygt sex timmar långa tågresan. Den här gången räcker det med en grundbehandling. Om det skulle ha behövts mera underhåll skulle depån i Uleåborg som stod klar vid årsskiftet ha möjligheter att även tina upp och reparera tåget. Om till exempel dörrarna har börjat krångla under resan kan de åtgärdas i Uleåborg och man behöver inte vän ta tills tåget kommer tillbaka till depån i I lmala i Helsingfors. Sträng kyla förorsakar de flesta problemen. Möjligheten att tina upp tåg är den största för delen med den nya depån jämfört med den gamla. Den här hallen är nödvändig till exem pel när man ska reparera underredet eller ta ket på ett tåg. Ligger undanskymt

Depån ligger nära Uleåborgs centrum, men tack vare den stora bangården är det få Uleå borgare som lägger märke till den. Bäst syns den från tågfönstret. En av depåns principer är att märkas så litet som möjligt. När tåget fungerar hålls tidtabellerna och resenärerna blir nöjda. Toaletterna, dörrarna och tempera turen i vagnarna får bara uppmärksamhet när det är något fel på dem. – Vi har lyckats med vårt jobb när vi inte märks, säger Rauno Ruokamo, som är chef för depån. När det är kallt på vintern är det speci ellt viktigt att kunna smälta bort is från tå gen. Växelvis tö och yrsnö leder till isbildning i konstruktionerna i tågets underrede. Tå get fungerar tekniskt, men man tvingas sänka hastigheten för komfortens skull och då hål ler inte tidtabellen. Om isen tas bort från un derredet minskar åtminstone sådana problem. I praktiken smälts is bort genom att varmt

FAKTA Underhållsdepån i Uleåborg n I den 336 meter långa tåghallen får två Pendolinotåg plats efter varandra. n Det kan ta upp till fyra timmar att smälta bort isen från ett tåg. n

Depån sysselsätter cirka 300 personer. NJT NR 2 2014

I den nya hallen underlättas arbetet under tågsätten. vatten leds till tågets underrede. Som längst kan processen ta upp till fyra timmar. Den milda vintern har underlättat för tågtrafiken och därigenom även för resenärerna. Det har inte varit lika mycket kyla och yrsnö som det är under en normal vinter. När Pendolino S52:s vattentankar är fyllda, avfallskärlen tömda och vagnarna städade är tåget nästan redo för avfärd. Efter ett automa tiskt test av bromsarna och avgångskontrollen är tåget helt färdigt för avgång. Föraren kör försiktigt ut Pendolinotåget ur hallen klock an 10.47 och fortsätter mot järnvägsstationen i Uleåborg. Tåget avgår mot Helsingfors pre cis när det ska. JARL BORGMAN

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Oulussa on uusi varikko matkustajajunien kunnossapitoa varten otettu käyttöön. Varikko parantaa junien kunnossapitoa Pohjois-Suomessa. Junien sulattamismahdollisuus on suurin etu uudella varikolla verrattuna vanhaan. Jää sulatetaan johtamalla lämmin vesi junan alustaan. Varikko sijaitsee Oulun keskustassa mutta ei näy kovin paljon johtuen siitä että se sijaitsee suurella ratapihalla.

Den nya depån ligger nära Uleåborgs centrum.

r underhåll InnoTrans 2014 23 – 26 SEPTEMBER · BERLIN International Trade Fair for Transport Technology Innovative Components · Vehicles · Systems

innotrans.com

FUTURE

THE OF

MOBILITY

FOTO: VR

FINLAND

Intelligent teknik tas i bruk i Med hjälp av läsplattor (tablets) och lokföraranpassning kommer lokförarna snart att kunna ta farväl av information på papper. Under en tur mellan Helsingfors och Tammerfors funderas det i förarhytten på hur läsplattan bäst ska användas.

Personaltidningen Nyt följde i februari med lokföraren Tuomo Jakobsson på en färd från Helsingfors till Tammerfors. Innan lokföraren kommer till styrhytten har han kopierat den information han behöver i arbetet med den dator som används gemensam på järnvägs stationen i Helsingfors. Tuomo Jakobsson har dock inregistre rat sig med en ny Nokia Lumia 520 smart mobil. Ännu återstår de sista granskningarna och kvittering av ”färdigt för avfärd”-instruk tionen innan tåget kan åka. Använder smartmobil

Lokförarna har redan använt smartmobi ler några månader, men de konkreta föränd ringarna under arbetsdagen väntar ännu på att genomföras. Det verkliga framsteget kommer att ske under detta år då lokförarna tilldelas mobila datorer, läsplattor, och då lokförar tillämpningarna är färdiga. Därigenom kommer lokförarna att få den viktigaste informationen som behövs under arbetspasset direkt från läsplattan. Tuomo Ja kobsson är en av de lokförare som testar til� lämpningarn. I dag är tillämpningen i bruk i mobilen och den har fungerat överraskande väl enligt Tuo mo Jakobsson. Dock är användningen av läs plattan med sin större bildskärm i en helt an nan klass. I framtiden kommer mobilen att användas som ett reservsystem. Under den här färden har Tuomo Jakobs son med sig sammanlagt 13 stycken A4-pap per. I vanliga fall är de långt över tusen. När läsplattorna tas i bruk kommer pappersbuntar na att höra till historien. Då kontorspersonalen sköter största delen av sin korrespondens med hjälp av e-post så öppnades denna möjlighet för lokförarna först när den nya smartmobilen togs i bruk. Positiv inställning

Före jul i fjol fick den sista lokföraren en smartmobil i sin hand tillsammans med en ut bildning. Enligt Tuomo Jakobsson har lokförarna för hållit sig positivt till de nya mobilerna. Men några av användarna har aldrig använt smart mobiler tidigare, något som det tas hänsyn till. Innan utbildningen startas erbjuds grundut bildning i datateknik och pekskärmsanvänd ning. Innan den bärbara läsplattan med sina många finesser har tagits i bruk, har Tuomo 6

NJT NR 2 2014

Det verkliga framsteget kommer att ske under detta år då lokförarna tilldelas mobila datorer, läsplattor. Jakobsson redan funnit många nyttiga använd ningsmöjligheter för den. I mobiltelefonen finns alltid en kamera med och en bild kan lätt fogas till säkerhetsdatasystemet, det vill säga Tutti-meddelandet. Olika funktioner

Tuomo Jakobsson tycker också om funk tionen att man vid behov från VR:s infor mationssystem kan få fram kontaktuppgifterna för hela personalen och trafikstyrningen. I samband med utbildningen har en til�

lämpning får tågkartor laddats ner, som många resenärer redan en längre tid har kunnat an vända. Via e-post kommer lokförarna snart att få de avsända meddelandena om trafikstör ningar. Senare kommer det också gå att välja meddelandena regionalt. Personliga arbetsredskap

Under återresan från Tammerfors sitter Tuo mo Jakobsson i styrvagnen i tågets andra ända. Styrvagnen är i kontakt med loket som skuf far tåget tillbaka. Smartmobilen liksom läsplattan är person lig och kan tas hem efter arbetsturen. Det upp muntras till användning också under fritiden då det ger mer erfarenhet av mobilanordning arna. Under resan funderas det också på vad läs plattan skulle kunna användas till mer i fram tiden. Tuomo Jakobsson ser gärna att det skulle gå att få den säkerhetskritiska informa tion som finns på anslagstavlorna i e-format så att det vid behov skulle gå att gå igenom

k i loken

Extrema förhållanden ökar sårbarheten

n säker trafikering både på land, på vatten och i luften förutsätter observationsinformation och högklassiga förhandsuppgifter om de rådande och väntade väderleks förhållandena. Denna information måste också fås i realtid, till exempel för dem som färdas på vägarna. Väderleksuppgifter behöver också operatörerna för kollektivtrafiken och opera törerna för farlederna. Den här vintern har varit exceptionellt mild och snöfattig. Väderleksrapporterna denna morgon (15 mars) berättar dock att stormvin dar och regn har drabbat södra Sverige, bland annat har Öresundsbron mellan Sverige och Danmark tvingats stänga på grund av de hårda vindarna. Elektriciteten är bruten i tusen tals hem och järnvägstrafiken har avbrutits. Tågen har ersatts med bussar.

nö- och snöblandat regn KRÖNIKA har försvårat trafiken också i Finland. Föret på Arja Aalto vägarnai nästan hela landet Ordförande för NJS finska är dåligt. Den tidiga våren avdelning. är redan på väg och marken smälter inte förrän det kom mer ny snö. Under denna vår väntas färre tjäl- och menföreproblem för järnvägs-, landsvägs- och skärgårdstrafiken. Tidigare år har tjälen förorsakat de största problemen på järnvägarna, men nu verkar det som om det skulle vara bättre än normalt. Vårvinterns köld och andra omständigheter kan dock ännu förändra förhållandena. Tjälbegränsningar förutses behövas för cirka 40 bankilometer. De slutliga skadorna beror på förvårens väder.

även dessa under arbetspasset. Även ett sär skilt meddelande om viktig information kun de meddelas via e-posten. HENRIETTA LEHTONEN

reporter på personaltidningen Nyt Översättning Jarl Borgman

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Tablettitietokoneiden ja veturinkuljettajakoulutuksen avukka tulevat veturinkuljettajat sanomaan hyvästi paperi-informaatiolle. Veturinkuljettajat ovat käyttäneet älypuhelimia jo joitakin kuukausia, mutta konkreettisia muutokisa työpäivään joudutaan vielä odottamaan. Todellinen edistys tulee tapahtumaan tämän vuoden aikana kun Tabletit tullaan jakamaan kuljettajille ja kun kuljettajasovellukset on saatu valmiiksi. Nyt koulutus on käynnistymässä. Sitä mukaan kun Tabletit otetaan käyttöön tulevat sovellutukset myös kehittymään vähitellen.

Med läsplattor minskar mängden papper för lok förarna. . FOTO: LEIF ROSNELL/VR

jälskadorna koncentreras årligen på samma platser. Trafikverket strävar till att förminska tjälens inverkan på trafiken tillsammans med underhållsentreprenörerna och operatörerna. Underhållsentreprenörerna på de olika banavsnitten iakttager kontinuerligt förändringarna i tjälförhållandena. Som ett sätt att förbättra kundförnöjdsamheten tar VR i bruk en förutsägande tidtabell för tjältiden beroende på bannätets kondition. Från den 30 mars förlängs resetiderna i norra och östra Finland med 30–90 minuter jämfört med de nuvarande. Tidtabellsförändringarna förbättrar punktligheten och minskar på underhållstillfällen enligt VR. Tjältidens tabel ler börjar den 30 mars och ska vara i kraft ända till den 15 juni. Trots alla förberedelser kan man vänta på dagar då det kommer störningar inom järnvägstrafiken. VR:s mål är att förutse störningar och förminska de brister som förorsakas av dessa. På vinterns utmaningar kan man svara på många sätt, men de extrema förhållandena förorsakar ofta svåra situationer för trafikens fortskridande. Anpassningen till klimatets föränd ringar fordrar förberedelser och också samarbete mellan de olika trafikformerna.

NJT NR 2 2014

NORGE

Slik var situasjonen på Bergensbanen i Hallingdal før skogryddeprosjektet startet …

…og slik ser det ut etter rydding. Ingen trær kan falle inn mot sporet.

Skogrydding med store gevinster

FOTO: ØYSTEIN GRUE

FOTO: BJØRN LØKEN

Gjennom fem år har Jernbaneverket gjennomført omfattende rydding av skog langs sporet. – Vi ser tydelig at dette er både rik tig og viktig, sier Morten Tanggaard i Jernbaneverkets vedlikeholdsenhet.

Gjennom de siste årene er det ryddet skog på store deler av det norske jernbanenettet. – Etter at vi i 2009 begynte å rydde systema tisk og over lange strekninger har vi sett store gevinster av arbeidet, sier sjefingeniør Morten Tanggaard i Jernbaneverket. På de strekningene der det er gjennomført skogrydding ser vi en stadig nedgang i drifts avbrudd som følge av trær over kontaktledning eller spor, og vi ser en tydelig trend i form av færre elgpåkjørsler. På toppen av det hele kom mer en sikkerhetsgevinst som følge av bedre siktforhold og også en langt bedre reiseopple velse for togpassasjerene. – Denne vinteren har gitt oss store vær messige utfordringer. Særlig har det kommet mye snø kombinert med kraftig vind på Sør landsbanen i Telemark og Agder. 8

NJT NR 2 2014

– Der ser vi tydelig at skogryddingsarbei det har gitt effekt. Den værtypen vi har hatt har ført til mye av bøyde og brekte trær, men når disse ikke lenger står nær jernbanesporet, så får ikke dette lenger slike konsekvenser som vi har sett eksempler på tidligere, sier Morten Tanggaard. Sørlandsbanen i vinter

– Det er helt riktig at der vi har hogd langs ba nen har vi ikke hatt problemer i forbindelse med de store snømengdene vi har hatt på Sør landsbanen denne vinteren, sier Arne Bujordet hos banesjefen i Kristiansand. – På disse strekningene har heller ikke den kraftige vinden ført til driftsproblemer og en annen effekt er at vi også ser færre dyrepå kjørsler der det er ryddet. På de strekningene av Sørlandsbanen der det ennå ikke er utført gjennomgående rydding av skogen langs lin jen har det vært driftsproblemer med trær på kontaktledningen. – Bare en massiv innsats fra våre mannska per ved flere anledninger har gjort at vi har greid å unngå de store forsinkelsene. Dette

skyldes da en omfattende ekstra visitasjon og innsats. Før Sørlandsbanens del så har vi prioritert strekningen Nordagutu – Nelaug. Ennå gjen står det noen delstrekninger her, men jeg tror vi ville hatt store problemer der i vinter med den værtypen vi har hatt. Opptil 1,5 meter snø har det vært og snøen har vært tung og våt og det har også vært mye vind. Altså en typisk værtype for å få problemer med trær over lin jen. Til nå har vi heldigvis hatt svært få tilfeller av dette, trass i været, sier en fornøyd Morten Tanggaard. Selv om det er tydelig nedadgåen de trend, så er ikke bildene helt entydige. – Det henger sammen med at vi også i den ne perioden har registrert mer av det vi kaller ekstremvær med rekordbør og –vind på mange av strekningene våre. Men vi er sikre på at pro blemene som følge av dette, særlig på de elek

FAKTA n Jernbaneverket har i perioden 2009– 2012 brukt mellom 20 og 25 millioner kroner årlig til skogrydding langs jernbanene. I 2013 økte beløpet til 32 millioner og for 2014 er det lagt inn 43 millioner til dette. n I

løpet av 2017 vil den gjennomgående rydding en av skog være fullført for de fleste banene. Ettervek sten skal holdes i sjakk og det budsjetteres med en økning til denne delen av ryddearbeidet for hvert år framover.

n I

2014 brukes det 30 millioner til gjennomgående skogrydding og 13 millioner til å ta unna etterveksten på strekninger som ble ryddet tidligere. Alt arbeid med forsert skogrydding blir utført av private entrepre nører og de største kon traktene er med Mesta AS og Aasen Linjerydding AS.

n I

2014 ryddes gjennom gående strekninger av Sør landsbanen, Østfoldbanen, Dovrebanen, Nordlands banen og Rørosbanen. På de to sistnevnte banene som har dieseldrift er hovedfor målet å bekjempe dyrepå kjørsler.

trisk drevne strekningene, ville ha vært bety delig større. Landsomfattende plan

Det var i 2008 at det ble besluttet å sette i gang et omfattende og landsdekkende rydde prosjekt for skog langs linjene. Da hadde det ved flere anledninger vært en rekke stengte banestrekninger som følg av trær over linjer og ledninger. – Vi ryddet jo skog tidligere også, men i langt mindre målestokk. Med en overordnet plan kunne vi planlegge og prioritere dette på en helhetlig måte, og ikke minst så ble sko grydding en prioritert del av banevedlikehol det. Første bane som ble ferdig ryddet var Gjø vikbanen og deretter ble Bergensbanen gjen nom Hallingdal prioritert. På begge disse ba nene hadde vi hatt store problemer på dager

med mye vind og snø. Nå er denne typen pro blemer så å si fraværende og etter hvert som har fått ryddet lange strekninger på de fleste banene, så har driftsavbrudd som følge av trær fortsatt å synke. Det samme gjelder for elgpå kjørsler, men der er det likevel en del variasjo ner, blant annet har snømengdene variert mye på de ulike strekningene fra år til år. Jernbaneverkets skogryddingsprosjekt har høstet mye ros. På Bergensbanen, som også er en viktig turistbane, har vi fått tilbakemelding er fra fornøyde togpassasjerer som har opplevd en helt annen utsikt fra toget enn tidligere, sier Tanggaard. – Og ikke minst har fått mange hyggelige tilbakemeldinger fra lokførerne på strekningen som opplever bedre sikt og færre problemer, legger han til.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Viimeisten viiden vuoden aikana on Jernbanverket systemaattisesti raivannut paljon metsää rataverkon varsilta. Niillä reiteillä, missä metsä on raivattu, ovat käyttökatkot vähentyneet, kun puita ei ole kaatunut sähköjohdoille tai raiteelle. On nähtävissä myös selvä väheneminen päälleajettujen hirvien määrässä. Ajanjaksolla 2009 – 2012 on Jernbaneverket käyttänyt 20–25 miljoonaa kruunua vuosittain metsien raivaamiseen rautateiden varrelta. Vuoden 2014 aikana raivataan metsää täysin seuraavien ratojen varsilta: Sörlandsbanan, Östfoldbanan, Dovrebanan, Nordlandsbanan och Rörosbanan. Pääsyy raivaukseen kahden viimeksi mainitun radan varsilla, on vähentää eläinten päälleajoja näillä dieselkäyttöisillä radoilla.

NJÅL SVINGHEIM NJT NR 2 2014

KORS & TVÄRS

SVERIGE

På nya jobb n Pär

Hammar berg är ny vd för Cowi Sverige. Han tar över efter An ders Rydberg, som träder tillbaka ef ter 25 år på denna Pär Hampost. Pär Hammar marberg berg kommer från en position som vd för Sweco Central & Eastern Europe och har mångårig internationell så väl som nationell erfarenhet från konsultbranschen. Eva Tiséus har utsetts till ny mark nads- och kommu nikationsdirektör på Veolia Trans port. Tjänsten är Eva Tiséus nyinrättad och innebär en satsning för att stär ka Veolias position på markna den. Hon kommer närmast från tjänsten som marknadschef för affärsområde kommersiell trafik på Veolia. Petri Mustajär vi är ny vice vd och chief operating offi cer på Motala Train. Han kommer leda arbetet med att om Petri strukturera bola Mustajärvi get för att säkerstäl la leveranserna för Motala Trains omfattande orderstock. Pet ri Mustajärvi har tidigare bland annat varit vd på flera mekanis ka verkstäder som levererat me kaniska komponenter till tåg branschen.

Lättare köpa SJ:s biljetter n SJ

har presenterat ett partner samarbete med Reitan, som äger Pressbyrån och 7-Eleven med cirka 520 försäljningsställen runt om i hela landet. Reitan har ut vecklat ett nytt bokningssystem som kopplas direkt till SJ:s bok ningssystem. Samtidigt fördju par SJ samarbetet med två av landets ledande resebyråkedjor, Resia och Big Travel, som förut om telefon- och webbokning har 57 respektive 30 resebyråbutiker. – Vi får 610 försäljnings ställen över hela landet där våra kunder tryggt, enkelt och med bra service får tillgång till SJ:s biljetter, säger Thomas Silbersky, marknads- och försäljningsdirek tör på SJ. 10

NJT NR 2 2014

Stockholms centralstation får toppmoderna kontor.

FOTO: JERNHUSEN

Toppmoderna kontor i historisk miljö Renoveringen är nu i full gång för att skapa topp moderna kontor anno 1872 på Stockholms Centralstation.

modern teknik. Nu ska origi naldetaljer som har byggts bort genom flera års ombyggnatio ner plockas fram och återskapas så att lokalerna återfår sin uni ka själ. Det blir stora salar med högt i tak, trägolv och detaljer från 1872. – Vi vill skapa toppmoderna

kontorslokaler i historisk miljö som lockar till både kreativitet och arbetsglädje, säger Mag nus Källgren, affärsutvecklare på Jernhusen. – Lokalerna ska attrahera hyresgäster som vill sitta centralt i rum med unik karaktär som stärker deras image.

Brister hos Trafikverkets trafikledning

Kollektivtrafikens hus invigt

Jernhusen har påbörjat arbetet med att återställa kontorens for na glans och utrusta dem med

n När Transportstyrelsen gjorde en tillsyn av Trafikverkets trafik ledning hittade man en del avvikelser. Bland annat agerar Trafikverkets trafikledningsper sonal olika om det uppstår avvi kelser i järnvägstrafiken och alla tolkar inte regelverket på sam ma sätt.

Inga arbetsbeskrivningar

Personalen kunde inte heller re dogöra för vilka styrande dokument som berör deras arbetsuppgift och det saknades arbetsbeskrivningar för tågkla rerarinstruktörer. – En avvikelse som vi hittade var att man hanterar regelverket lite olika. Om det uppstår en avvikelse i infrastrukturen,

till exempel ett spårfel, agerar man olika, alltifrån att stoppa trafiken till att köra ett tåg till, säger Claes Elgemyr, sektions chef på Transportstyrelsens vägoch järnvägsavdelning. – Vi vill att alla i trafikled ningen på Trafikverket hanterar sådana avvikelser på samma sätt. Långsiktig säkerhetskultur

Ett väldokumenterat säkerhets styrningssystem som alla inblandade känner till är viktigt att ha för att kunna upprätthål la en långsiktig trafiksäkerhets kultur. Trafikverket ska komma in med svar om avvikelserna senast den 8 april 2014.

n I början av mars invigdes Kollek tivtrafikens hus i Södra paviljong en på Centralplan i Stockholm av in Catharina Elmsäterfrastrukturminis Svärd ter Catharina Elm säter-Svärd. Kollektivtrafikens hus fungerar som en bransch hub med arbetsplatser och en central mötesplats för bransch samverkan inom hela kollektiv trafikbranschen. Sveriges Kommunikationer hyr ut platserna i Kollektiv trafikens hus till andra företag inom kollektivtrafikbranschen. Samtrafiken är den största hy resgästen.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

En epok har gått i graven n Nu finns inte affärsverket statens järnvägar längre. När SJ bolagiserades år 2001 stannade några uppgifter kvar i statens regi i det så kallade restSJ, med syftet att avveckla dessa uppgifter. Den 1 januari 2013 övertog Trafikverket ansvaret att slutföra avvecklingen av affärsverket och redovisade i slutet av mars 2014 sin slutrapport över avvecklingen

som definitivt sätter punkt för statens järnvägar. I rapporten redogör Trafikver ket för de sista åtgärderna. Bland de mer annorlunda uppgifterna som affärsverket har haft är att ”för all framtid” vårda ett minnesmärke sedan Getåolyckan år 1918. Trafikverket vill nu att kyrko gårdsförvaltningen tar över för valtningen av minnesstenen.

Fedecrail får mer inflytande n Den

europeiska federationen för musei och turistjärnvägar (Fedecrail) har fått status som representativt organ och en råd givande roll till Europeiska järn vägsbyrån, ERA. Det innebär ett ökat inflytande när ändringar el ler nya direktiv eller förordningar diskuteras. Fedecrail får en möj lighet att bidra till utvecklingen

av nya regler som tar hänsyn till hur trafiken med äldre tåg och spårvagnar kan bedrivas. Fedecrail har totalt 680 med lemsorganisationer från 27 län der och har under två decennier verkat för att arbetet med järn‐ och spårvägars kulturarv och tek nikhistoriska arv ska erkännas av de berörda nationerna i Europa.

Veolia tar över Krösatågtrafiken från DSB.

SJ förlänger tidsfristen för nattågstrafiken.

FOTO: STEFAN NILSSON/SJ

Nattåg Stockholm–Malmö får respit n Som NJT tidigare meddelat har SJ beslutat att lägga ned nattåget mellan Stockholm och Malmö. Men påtryckningar från Region Skå ne har fått SJ att ändra sig. SJ förlänger nu tidsfristen för nattågs trafiken på sträckan Malmö–Stockholm ytterligare åtta månader. – Jag vill börja med att slå fast att SJ vill köra nattågen på sträck an Malmö–Stockholm. Nu gör vi ett seriöst försök tillsammans med Region Skåne och Sydsvenska industri och handelskammaren att öka resandet med nattågen, säger SJ:s vd Crister Fritzson. – Om resandetrenden vänder tydligt uppåt och pekar mot minst 30 procents ökning vill vi naturligtvis satsa vidare på nattågstrafiken.

FOTO: JOHAN HELLSTRÖM

Veolia tar över Krösatågtrafik n Den

1 mars tog Veolia Transport över driften av Krösatågen på sträckorna Jönköping–Värnamo–Växjö, Nässjö–Halmstad, Jönkö ping–Nässjö–Oskarshamn, Nässjö–Vetlanda samt Nässjö–Alvesta. Veolia Transport driver sedan tidigare Krösatågen i Blekinge och södra Småland och stärker nu ytterligare sin position i södra Sverige. Veolia tar över trafiken efter DSB Småland som på grund av ekono miska problem har frånträtt trafikavtalet i förtid.

MTR ny partner till Samtrafiken n Tågbolaget

MTR har ingått partneravtal med Samtrafiken. Det innebär bland annat att MTR:s tågresor Stockholm–Göte borg, som startar i augusti, kom mer att säljas inom biljettsamar betet Resplus. Sedan tidigare är 51 olika trafik företag, såsom exempelvis SJ, Swe

bus och Västtrafik, delägare eller partners till Samtrafiken. Nu blir MTR det 52 trafikföretaget som går med i Samtrafiken. – Vi vill bidra till utvecklingen av svensk kollektivtrafik, både så dan som drivs kommersiellt och upphandlad trafik, säger Peter Viinapuu, vd för MTR i Norden.

Hotell på hjul! Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

NJT NR 2 2014

KORS & TVÄRS

NORGE

Rekordstor økning med NSB n Stadig

flere tar toget. Veksten for landet totalt i 2013 var på hele 7,3 prosent – eller rundt 4,1 millioner flere reiser. Totalt var det 60,5 millioner reiser med NSBs tog i 2013. Driftsinntekter for NSB Per sontog i 2013 var 6 577 millio ner kroner (6 152 millioner kro ner), en økning på 6,9 prosent fra foregående år. Driftsresultatet for persontogvirksomheten ble på 624 millioner kroner (378 millioner kroner), en bedring på 246 millioner kroner i forhold til sist år. Den største delen av veksten har kommet som følge av ruteendring og bedret tilbud på Østlandet. – De gode økonomiske re sultatene gir oss anledning til å satse ytterligere i årene som kommer. Med den store passa sjerveksten er det behov for enda flere nye tog i fremtiden, sier konserndirektør og leder for NSB Persontog, Tom Ingulstad. Fornøyda passasjerer

Den overordnede kundetilfreds heten til NSB Persontog øker igjen etter en tilbakegang før sommeren. Da var det kundetil fredsheten blant de reisende på ulike strekninger på Østfoldba nen som trakk ned. Det er i dis se gruppene at tilfredsheten øker igjen. Kundetilfredsheten blant passasjerer på NSBs tog måles to ganger i året. – Det er gledelig at våre passa sjerer er mer fornøyd med NSBs leveranser, samtidig er vi klar over at vi må jobbe hardt for å bli enda bedre. Vårt mål er at kundene skal bli enda mer fornøyd, sier leder i NSB Per sontog, Tom Ingulstad. Den aller største økningen har NSB registrert på Vestfold banen der veksten er på hele 23 prosent.

Jernbaneverkets målsetting for Gjøvikbanen er å legge til rette for timesavganger på hele FOTO: NJÅL SVINGHEIM strekningen.

Målsetting om timesavganger til Gjøvik Det er behov for å opp gradere Gjøvikbanen slik at flere kan reise med toget, mener Jernbane verket. Timesavganger og tilpasning av stasjonene for lengre togsett er det viktigste for banen.

I dag går togene kun annenhver time til Gjøvik, og mange stasjo ner har ikke plass til lengre tog enn dagens togsett. – Timesavganger kan vi få til med å utbedre strømforsyning en nord for Jaren, og vi må også forbedre kryssingsmulighetene i området ved Reinsvoll, opplyser Sjur Helseth vid Jernbaneverket. – Vi har lagt inn disse forbe dringene i vårt handlingspro gram for de neste 10 årene. I handlingsprogrammet har Jern

baneverket foreslått å bruke 1,7 milliarder på Gjøvikbanen i perioden 2018–2023. For å fase inn nye og lenger togsett som kan ta flere passasje

FAKTA n Gjøvikba Gjøvikbanen nen er 124 kilometer lang og Gjøvik går fra Oslo Oslo S til Gjøvik. Banen er Norges eneste strekning der persontrafikken er lyst ut i konkurranse. Anbudet ble vunnet av NSB Gjøvikbanen AS i 2006 for 10 år.

rer per tog blir det nødvendig å se på stasjonsstrukturen og opp gradere flere stasjoner med blant annet plattformforlengelser. – Samtidig jobber vi paral lelt sammen med kommuner og fylkeskommuner om en større utviklingsplan for Gjø vikbanen. Fra kommunene og pendlere er det sterkt ønsket å øke hastig heten for togene som kjører på Gjøvikbanen. Banen er svinge te og bratt, og bærer preg av at ble bygget for en annen tid. Alle svingene sliter også på togene. – Dersom hastigheten skal økes er det nødvendig å rette ut svingene. Det betyr i praksis at mye av banen må bygges på ny, og dette er et spørsmål om po litiske prioriteringer, sier Sjur Helseth.

Detaljerte punktlighetsdata for hvert tog på internett n Jernbaneverket

Stor økning for NSB i 2013 og aller størst på Vestfoldbanen. FOTO: NJÅL SVINGHEIM 12

NJT NR 2 2014

lanserte i mars en ny nettbasert tjeneste som viser data for hver enkelt avgang og reisestrekning. – Alle kan nå sjekke hvordan sitt tog ligger an, sier trafikk direktør Bjørn Kristiansen. Jernbaneverket har gjen nom en årrekke publisert tall for punktligheten i togtrafikken

fordelt på de enkelte banestrek ningene. Tallene legges ut og oppdateres hver uke på Jernba neverkets nettsider. Både de tog reisende og Samferdselsdeparte mentet har vært opptatt av at det også skal være mulig å fin ne nøyaktige tall for hvert enkelt tog og hver togpassasjers reise strekning.

– Som eneste transportmiddel kan brukerne nå hente ut detal jert statistikk for sin avgang og reisestrekning. Jernbaneverket er opptatt av åpenhet rundt dette og har derfor gjort alle disse da taene tilgjengelige. Vi ønsker å bli bedre og levere en stadig be dre punktlighet til togkundene, sier trafikkdirektøren.

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Intensivt vedlikeholdsarbeid i vår n På

strekningen Bergen–Voss gjennomføres det omfatten de vedlikeholdsarbeider den ne våren. Gjennom fire uker er strekningen stengt for vanlig tra fikk i fem timer på dagtid. Listen over vedlikeholds- og fornyelsestiltak som skal gjen nomføres i fire hektiske uker på den cirka 9 mil lange banestrek ningen er lang. Arbeidene utføres på dagtid mellom mor gen- og ettermiddagsrushet og aktiviteten blir stor over hele strekningen. Alt mannskaper

– Jernbaneverket setter inn alt av mannskaper som ikke er i snøryddingsberedskap på høy fjellet, forteller prosjektleder i produksjonsavdelingen på Voss, Jon Hermann Rivenes. – I tillegg er det mannskaper fra flere private entreprenører i sving innenfor de ulike fagom rådene. I timene som banen er stengt for vanlig trafikk på hver dagene i disse ukene vil vi job be på 15–20 steder samtidig, sier han.

Da er samspillet mellom an leggsledere, prosjektledere og sporkoordinator avgjørende for å få tingene til å fungere. – Dette har fungert veldig godt i planleggingsfasen og vi er trygge på at det vil fungere godt også i gjennomføringsfasen, sier Jon Hermann Rivenes. Drenering og rassikring

Arbeidene med drenering og rassikring inngår i et større ar beid som utføres på Vossebanen gjennom flere år. – Vi benytter denne perioden til å gjøre arbeid som ligger så nær sporet at vi ikke kan ha tra fikk på linjen. Dette arbeidet har høy prio ritet som følge av klimaendrin gene med stadig mer og intens nedbør. Målet med arbeidene er å få en mer robust bane, både med hensyn til det tekniske og med hensyn til terrenget banen går gjennom. Samtidig blir det utført kon trollarbeid på både signal- og kontaktledningsanlegg på hele strekningen.

Daglig leder Sivert Bakk i Flåm Utvikling AS.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Verdens beste togreise n Flåmsbana

er kåret til verdens beste togreise av reiselivsmaga sinet Lonely Planet. I fjor reiste hele 718 000 med Flåmsbana. – Dette er en kåring som blir lagt merke til, sier en veldig fornøyd daglig leder Sivert Bakk i Flåm Utvikling AS. – Det er jo mange slags kåringer i reiselivsbransjen, men Lonely Planet er i en klasse for seg, sier Sivert Bakk. Det å få en slik kåring nå i oppkjøringen til

Flåmsbane sommerese songen er der for veldig gle Flåm delig for oss. – Kom Myrdal Oslo mende sesong ser så langt bra ut med hensyn til bestilling er og vi legger opp til å komme på nivå med fjorårets rekord. Før sommersesongen skal en ombyg ging av publikumsarealene inne på Flåm stasjon være ferdig.

Kaktusar breder ut sig längs tågspåren. Ett av världens modernaste tågledningssystem utvecklas just nu i Mölndal. Hapararandabanan blir den första med Cactus CTC enligt ERTMS nivå 2. Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lösningar för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare. Vårt sätt att arbeta uppskattas av allt fler – en kultur vi odlat ända sedan vi genomförde vårt första automationsprojekt för mer än 40 år sedan.

www.cactusuniview.se

121206_Ann_NordiskJärnbanet_180x120.indd 1

2012-12-06 NJT NR 2 2014

11:07

Botniabanan

KORS & TVÄRS

DANMARK

Grindstedbanen Grindsted Bramming

København

Der kæmpes for bevarelse af Grindstedbanen n Strækningen

Bramming– Grindsted i Sydjylland har si den 1971 udelukkende været benyttet som godsbane, og i de senere år med ganske lidt tra fik. Banedanmark har i 2012 lukket for trafik på strækning en på grund af sporets dårlige tilstand, og det er nu indstillet til transportministeren at ba nen helt nedlægges i efterår et 2014. Det har medført en del pro tester fra flere sider, og der er dannet en støtteforening for bevarelse og forbedring af strækningen, blandt andet med et forslag om at integre re strækningen i en kommen de Esbjerg Nærbane, således at der kan køres tog Esbjerg– Bramming– Grindsted.

Klare rammer for metrobyggeriet Byggeriet af Metrocity ringen har brug for mere trygge rammer for at und gå voldsomme forsinkel ser, fordyrelser og usik kerhed for naboerne. Derfor har et politisk fler tal nu aftalt en lovænd ring, der rydder op og ska ber tryghed og klarhed.

Et bredt politisk flertal (Reger ingen, Venstre, Dansk Folke parti og SF) gør nu lovgivning en omkring Cityringen mere klar. Det sker både af hensyn til projektets økonomi og tidsplan og for at forbedre retsstillingen for naboerne, der nu får lette re adgang til erstatning og gen husning. Ændrer rammerne

Parterne bag aftalen er enige om at støtte et lovforslag fra trans portministeren, som forventes vedtaget i denne folketingssam ling. Det ændrer rammerne om metrobyggeriet på en række om råder: 1) Der kommer en nabo pakke, som fordobler de samle de midler til kompensation for

generne fra byg geriet. Erstatningerne vil for fremtiden være baseret på Transportmiden tilladte støj nister Magnus og ikke den fak Heunicke tiske støj. Alle na boer, der ligger i den højeste ka tegori med hensyn til erstatning, får krav på genhusning. De mest støjplagede naboer får mulig hed for at sælge deres boliger til Metroselskabet. Og endelig vil erstatninger ikke blive modreg net i sociale ydelser. 2) Transportministeriet vil gennemføre en supplerende VVM-vurdering af projektet. I forbindelse med, at den bliver foretaget, vil embedslægen blive inddraget. 3) Der kommer klare rammer omkring metrobyggeriet, både når det gælder støj og håndte ring af grundvand. Støjen fra metrobyggeriet vil for fremtiden være reguleret gennem generel le regler i en ny bekendtgørelse. Da der bliver tale om generel le regler i stedet for konkrete af gørelser, vil det ikke være muligt at klage til Natur- og Miljøkla

genævnet. Det skaber til gen gæld sikkerhed for vilkårene omkring byggeriet for både pro jektet og naboerne. Det vil fortsat være muligt at gå til domstolene. Dermed er Århuskonventionen overholdt. Betydelig usikkerhed

Baggrunden for lovindgrebet er, at der på baggrund af en række klageforløb i Natur- og Miljøklagenævnet er skabt bety delig usikkerhed omkring City ringen. Senest har Natur- og Miljøklagenævnet den 5. febru ar 2014 ophævet Københavns Kommunes principbeslutning om udvidet arbejdstid på metro en og alle tilladelser udstedt på baggrund heraf. Transportminister Magnus Heunicke udtaler: – Vi får med lovforslaget ryd det op og skabt tryghed og klar hed omkring tidsplanen for Cityringen. Det er vigtigt for københavnerne, at de får den metro, der vil gøre det meget lettere at komme rundt i byen og gøre den kollektive transport i København endnu mere att raktiv.

Genoverveje sagen

Rådet for Bæredygtig Trafik er også gået aktivt ind i sagen og har skrevet et brev til den nuværende transportminister Magnus Heunicke (A) og bedt ham om at genoverveje sagen nøje, idet det er Rådets opfat telse at hverken Banedanmark eller Trafikstyrelsen seriøst har besigtiget banen og beregnet de faktiske omkostninger til en genetablering – Rådet har beregnet at det vil koste cirka 480 mio. kroner at bringe ba nen i brugelig tilstand, således at der kan køres tog med op til 160 km/t. I aftalen om Togfonden in dgår en beslutning om at eta blere en jernbane eller letbane fra Vejle til Billund, og den ne kunne senere kobles sam men med en renoveret Grind stedbane, så der skabes en ny tværgående baneforbindelse i Jylland. @ www.baeredygtigtrafik.dk 14

NJT NR 2 2014

Med ganske få midler kan togforbindelserne fra Østjylland til Hamburg forbedres. FOTO: TRAFIKMINISTERIET

Østjysk initiativ for bedre togforbindelser til Hamburg n Konsulentfirmaet

Atkins har på foranledning af kommunerne i den østjyske byregion udarbej det en spændende rapport, der viser at man med ganske få mid ler kan forbedre togforbindelser ne fra Østjylland til Hamburg – naturligvis kan der ved større investeringer skabes endnu be dre forbindelser.

I lighed med korridoren øbenhavn–Hamburg er korri K doren Østjylland/Aarhus–Ham burg nu udpeget som en del af det transeuropæiske netværk (TEN-T) korridor. Rapporten beskriver 4 scenarier for forbedrede togfor bindelser mellem Østjylland og Hamburg, med rejsetidsreduk

tioner samt skønsmæssige vur deringer af passagerpotentiale og driftsøkonomi. Rapporten an viser nogle ret markante mulig heder for forbedringer, specielt vedrørende rejsetider. @ Rapporten kan hentes på: http://www.ft.dk/samling/20131/ almdel/tru/bilag/88/1314968.pdf

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Lukning af overkørsler øger sikkerheden De regionale togstrækning er bliver sikrere i disse år. Det sker, efterhånden som usikrede overkørsler bliver nedlagt eller sikret.

Usikrede overkørsler findes stort set kun på interne eller private fællesveje med få trafikanter, der eksempelvis kan være landmænd, der skal fra mark til mark. Usik rede overkørsler er forsynet med led, låge, drejekors eller blot krydsmærke. Pr. 1. januar 2014 var der 262 usikrede overkørsler på det statslige jernbanenet. Banedanmark arbejder efter det politiske mål, at alle de usik rede overkørsler i al væsentlighed er nedlagt eller sikret med ud gangen af 2018. Folketinget har afsat 36 millioner kroner om året til dette projekt. – For jernbanesikkerheden betyder det meget, at vi ned lægger de usikrede overkørsler. De usikrede overkørsler hører en anden tid til, for i dag støjer

”De usikrede overkørsler hører en anden tid til, for i dag støjer togene langt mindre.” CARSTEN FLYGER JØRGENSEN, projektleder

togene langt mindre. Ved at ned lægge de usikrede overkørsler bli ver det samtidig muligt at hæve hastigheden på strækningen, siger projektleder Carsten Flyger Jørgensen. God fremdrift

Pt. er ca. en tredjedel af overkørs lerne blevet lukket, og proces sen med at nedlægge eller sik re overkørslerne er i gang for yderligere en tredjedel. De sid ste strækninger – som tæller Sil keborgHerning, KibækSkjern,

BrammingTønder og Grenaaba nen – tages der hul på i de kom mende år. – Det kan tage op til tre år at lukke en overkørsel med projek tering, besigtigelse, ekspropria tion, lukning af overkørslen og etablering af et eventuelt erstat ningsanlæg. Der er mange, der skal høres – fra naboerne og bru gerne til kommunen og andre myndigheder –og det hele skal koordineres, inden Banedanmark har et løsningsforslag, vi kan fo relægge Ekspropriationskommis sionen, siger Carsten Flyger Jør gensen. Også på lokalbanerne

I takt med at Banedanmark en ten nedlægger eller sikrer de usik rede overkørsler, så har de danske lokalbaner også løbende nedlagt eller sikret disse overkørsler. De fleste steder sker det typisk i for bindelse med en hastighedsop gradering af banen eller en spor modernisering.

Lov enstemmigt vedtaget n Med opbakning fra alle Folketingets partier blev lov om letbane på Ring 3 vedta get 6. februar 2014. Loven er en projekterings og selskabslov, der giver hjemmel til at stifte selskabet Ring 3 Letbane I/S. Derud over gør loven det muligt at starte med at projektere letba nen på Ring 3 og at gennem føre forberedende arbejder. Loven er trådt i kraft 1. marts 2014. Transportministeriet udar bejder VVMredegørelsen og forventer at starte VVMpro cessen med indkaldelse af idéer og forslag i foråret 2014. Den offentlige høring af udkast til VVMredegø relse forventes at finde sted i foråret 2015.

@ www.ft.dk (loven) og www.ringtre.dk (projektet)

Största järnvägskonsulten i Skandinavien Atkins är Skandinaviens ledande leverantör av järnvägs system. Men vi är mer än så. Vi har även ett brett utbud av tjänster inom samhällsbyggnad. Det gör att vi kan skapa största möjliga värde i varje järnvägsprojekt. Ett aktuellt exempel på ett komplext järnvägs och samhällsbyggnadsprojekt är Mälarbanan. Projektet handlar om att bygga ut till fyra spår i tättbebyggt område. Här ansvarar vi för systemhandling och järnvägsplan. Läs mer på www.atkins.se

NJT NR 2 2014

KORS & TVÄRS

FINLAND

R-kioskerna börjar sälja tågbiljetter n I

vår börjar VR:s tågbiljet ter säljas i alla R-kiosker. På det här viset utvidgar VR sina dist ributionskanaler och förbätt rar tillgängligheten på tågbiljet ter, i synnerhet på orter där VR inte har någon egen biljettför säljning. Förnyelsen innebär att tåg resenärer får cirka 600 nya stäl len att köpa biljetter på runt om i Finland. Kunden får personlig betjäning och kan köpa tågbil jetter och samtidigt sköta andra ärenden i kiosken. – Kunderna har önskat sig en sådan här förnyelse. Den nya säljkanalen förbättrar kundservi cen och tillgängligheten på tåg biljetter. I synnerhet blir ser vicen bättre för kundgrupper som inte är vana vid att använda självbetjäningskanalerna, kon staterar Antti Tiitola som är direktör för VR:s passagerartra fikdivision. Förutom i kioskerna kan man även i fortsättningen köpa tåg biljetter från VR:s kända försälj ningskanaler: stationerna, VR:s webbshop, VR mobil, kundser vice, biljettautomaterna samt av tågpersonalen på tågen.

Närtrafiken öppnar för konkurrens För närtrafiken står kon kurrensen redan utanför dörren. Helsingforsregi onens Trafikbolag (HRT) har meddelat att man på börjar konkurrensutsätt ningen år 2015 och den konkurrensutsatta trafi ken påbörjas år 2018.

– Många har den uppfattningen att närtrafiken är en guldgruva, men det stämmer inte. Närtrafi kens ekonomiska resultat är plus minus noll, säger divisionsdirek tören Antti Tiitola. Han konstaterar också att det inte går att fortsätta verksam heten som tidigare om man vill vinna i konkurrensen. HRT har meddelat att de i närtrafiken strävar till besparingar i storleks ordningen 15 procent. Enligt Antti Tiitola går det inte att säga vad konkurensut sättningen innebär, men man kan studera andra europeis ka länders, såsom Sveriges och Storbritanniens motsvarande konkurrensutsättningar.

Marknadsförings- och priskampanjerna inom passagerartrafiken FOTO: LEIF ROSNELL/VR ökade omsättningen för VR Group.

VR har ingen specialställning i processen utan får samma in formation som de andra offert givarna. Konkurrens på Flirttågen

Den närtrafik som konkurrens utsätts körs med Helsingfors områdets Trafikbolags Flirttåg. Konkurrensen gäller praktiskt taget allt det arbete som sker då tåget lämnar depån och tills det återvänder dit. Detta innefattar

också ledning, ekonomi, arbets ledning med mera. Eftersom materielen står ut anför konkurrensen, fordras det inte mycket kapital. Därför är tröskeln för att delta låg. Detta gör också att Finland är ett in tressant marknadsområde för ut ländska operatörer. Konkurren sens huvudvikt ligger troligen på priset, men kvaliteten har ock så sin del. KÄLLA: PERSONALTIDNINGEN NYT

KÄLLA: VR INFORMATION

Västmetron kan starta först hösten 2016 n Starten

av trafiken på Väst metron avlägsnar sig allt mer. Enligt de senaste bedömning arna kommer metron att gå till Esbo tidigast hösten 2016. – Vi torde kunna göra det, säger Västmetrons styrelseordförande Olavi Louko. Ända tills nu har det antagits att metrotrafiken kunde starta i början av 2016. Under förhand lingar i februari mellan Väst

metro, Helsingfors stads trafik verk HKL och Siemens, som ansvarar för automatiseringen av metron, togs även en senare värdering av tillblivelsen fram. Enligt Siemens affärsdirek tör Juha Lehtonen är det myck et svårt att få allt klart till hös ten 2016. Överst på listan över pro blem är den tekniska lösningen på stationernas perrongdörrar.

En lösning på detta väntas senast i mars. Perrongdörrar na måste fylla de internationella säkerhetsnormerna, men de gamla metrotågens utbuktande form vållar svårigheter. Även beställningen av 20 nya tåg från Spanien måste skju tas fram. CAF har väntat på tekniskadata rörande automati seringen från Siemens. KÄLLA: HESARI

FAKTA R-kioskerna n Det finns totalt 720 R-kiosker i Finland.

R-kioskerna är en del av Reitan Servicehandel Group koncernen.

n Till butikskedjorna hör bland annat Narvesen i Norge, Press byrån i Sverige och 7-Eleven i Danmark.

NJT NR 2 2014

Tjälen påverkar tidtabellerna n Tjälen

får marken och tågräl sen att höja sig. Därför faststäl ler Trafikverket hastighetsbe gränsningar för banavsnitt där tjälen förorsakar ojämnheter i banan. På så sätt säkerställs säkra och bekväma tågresor. VR förbereder sig på hastig hetsbegränsningar orsakade av

tjälen genom att förlänga tågens restider på många banavsnitt i mellersta och norra Finland. Tidtabellerna som är anpassa de till tjälen gäller från den 30 mars till den 15 juni. På grund av banarbeten kommer de långsammare tidtabellerna att gälla fram till den 26 oktober

mellan Karleby och Uleåborg. På grund av tjälen anländer tågen i allmänhet 30–60 minu ter senare än vanligt till Uleå borg. Restiderna till Kolari, Rovaniemi och Kemijärvi för längs med 45–90 minuter. Tågen söderut avgår tidigare på motsvarande sätt.

Kors & tvärs-redaktör: Jarl Borgman

Varselfärg ska minska risk för kollisioner

Förbättrat resultat för VR Group n Under

n Plankorsningarnas

säkerhet i Finland är sämre än i det övriga Europa. Det konstaterar Olycks undersökningscentralen i en ut redning. Bilförarens felaktiga observationer är en betydlig del av plankorsningsolyckorna kon staterades då man gick igenom undersökningsmaterialet. – Olyckorna skedde på obeva kade plankorsningar och dit hörde inte förarens risktagning, säger inspektör Esko Värttiö på Olycksundersökningscentralen.

Målades gröna

Centralen rekommenderade där för att förse lokets front med en observationsfärg som förbätt rar lokets upptäckande snabbare och hoppas att det ska minska plankorsningsolyckorna. VR valde den färg som olycks undersökningscentralen före slog och den var den gröna fär gen som passar VR:s image. Man tror att den gröna färgen

Grön varselfärg i fronten på loken ska minska risken för kollisioner FOTO: RAUNO AALTO med vägfordon vid plankorsningar. förbättrar iakttagelsen av ett lok i synnerhet under dagtid. När tågen har fått en röd tape. Störs ta delen av de 370 lok som trafi kerar bannätet har sedan försetts med en färgtape. Allegrotågen som trafikerar Ryssland har tidigare fått en

orange färg målad i fronten. Plankorsningarna i Finland har minskat mellan åren 1991– 2010 med i medeltal 140 styck en per år. Från år 2004 till 2009 har plankorsningarnas antal minskat med tio procent vilket är mer än medeltalet i Europa.

år 2013 förbättrades VR koncernens resultat. Omsättning en ökade med 6,3 procent och koncernens rörelsevinst var 70,6 (52,4) miljoner euro – VRkoncernens resultat år 2013 var bra. Alla affärsverksam hetsenheter var lönsamma. Det förbättrade resultatet tyder på att de stora reformerna och effektivi tetsåtgärderna ger resultat, säger verkställande direktör Mikael Aro. Inom koncernen inleddes under året omfattande åtgärder för att förbättra lönsamheten. Genom att effektivera arbetet och dra nytta av de stora pensioneringarna under de kommande åren minskar perso nalkostnaderna med 40 miljoner euro per år, det vill säga med cirka 8 procent fram till 2016. Under de kommande åren pen sioneras 1 700 personer från kon cernen och nu rekryteras cirka tu sen nya. I VR Group arbetade under året i genomsnitt 10 234 personer. KÄLLA: VR

Vi utför järnvägskontroll enligt EG-direktiv. Vi kontrollerar att ny- och ombyggnad av det transeuropeiska järnvägssystemet följer EG-direktivens (EU-direktiv 2008/57/EC) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, TSD.

Vårt metodiska systemarbete och våra erfarna och kvalificerade medarbetare säkerställer hög kvalitet i genomförandet. Vi har lång erfarenhet och hög kompetens av kontrolluppdrag i Sverige, Finland och Norge.

För mer information, besök vanaheim.se E-post kontakt@vanaheim.se Telefon 070-610 19 50

www.vanaheim.se NJT NR 2 2014

DANMARK

Loven om trafikselskaber æ Transportministeriet afgav i marts 2013 ”Evaluering af lov om trafiksels kaber”, hvori en række elementer i lov om trafikselskaber har været undersøgt. Evalueringen viste, at organiseringen af den kollektive trafik i store træk fungerer tilfreds stillende uden for hovedstadsområ det. Med evalueringen foreslås en ny ansvars- og finansieringsmodel, der blandt andet medfører at administra tionsomkostninger for trafikselskabet på Sjælland, som i dag afholdes af Re gion Hovedstaden og Region Sjælland, fordeles ud på både regioner og kom muner.

Siden januar 2007 har den gældende Lov om trafikselskaber reguleret hvordan kommuner og regioner gennem de regionale trafikselskaber skal bestille og finansiere bustrafik og privatba netrafik. Endvidere indeholder loven også bes temmelser om at trafikselskaberne skal vareta ge den visiterede handicapkørsel for de borgere, der på grund af at de er så bevægelseshæmmet, at de ikke kan benytte den almindelige kollek tive trafik. Herudover indeholder loven bes temmelser om, at trafikselskaber kan være ak tionærer i privatbaneselskaber og yde tilskud til anlæg. Af regeringsgrundlaget fra oktober 2011 fremgår det, at ”Regeringen vil evaluere, om der i forlængelse af strukturreformen kan etableres en mere hensigtsmæssig organisering af den kol lektive transport i Danmark”. Transportministeriet afgav på denne bag grund i marts 2013 Evaluering af lov om trafik selskaber, hvori en række elementer i lov om tra fikselskaber har været undersøgt. Evalueringen viste, at organiseringen af den kollektive trafik i store træk fungerer tilfredsstillende uden for ho vedstadsområdet, mens den nuværende organi sering i hovedstadsområdet indebærer en række uhensigtsmæssigheder. Konkurence om hinandens kunder

Problemet i hovedstadsområdet er især, at de of fentligt ejede selskaber – dvs. Movia, Metrosels kabet I/S og DSB – konkurrerer om hinandens kunder, frem for at fokusere på at tiltrække nye kunder til den kollektive trafik. Resultatet er bl.a. forskellige loyalitetsprogrammer, ukoordi nerede tilbud, manglende fælles trafikinforma tion og markedsføring. Med evalueringen foreslog Transportministe riet, at der oprettes en paraplyorganisation, hvor der skabes en fælles kundeflade. Paraplyorgani sationen skal i forhold til kunderne give det kol lektive trafiksystem ét ansigt og ét brand. Herudover konstateredes det i evaluering en, at ansvars- og finansieringsmodellen for busdriften på Sjælland – der bl.a. er afgøren de for finansieringen af administrationsudgif ter og busruter der krydser kommunegrænser 18

NJT NR 2 2014

– er ugennemsigtig og blokerer for, at der gen nemføres hensigtsmæssige tilpasninger af bus trafikken. Ny ansvars- og finansieringsmodel

Med evalueringen foreslås en ny ansvars- og finansieringsmodel, der blandt andet medfører at administrationsomkostninger for trafiksels kabet på Sjælland, som i dag afholdes af Regi on Hovedstaden og Region Sjælland, fordeles ud på både regioner og kommuner. Regioner nes ansvar for busdrift styrkes, så de i større grad får ansvar for den del af bustrafikken, der har regional karakter. Modellen foreslås også ændret for de ruter, som fortsat kører på tværs af kommuner, således at modellen understøtter en hensigtsmæssig busplanlægning og forbedrer incitamentsstrukturen. I evalueringen opstilles endvidere løsnings forslag på en række øvrige områder, herunder forbedret samarbejde uden for hovedstadsområ det, mulighed for at trafikselskaber kan eje fas te anlæg, mulighed for at åbne skolebuskørslen, mulighed for at melde sig ud af trafikselskabet for fire ø-kommuner, lempelse af tilladelseskrav for visse typer af rutekørsel m.v. Evaluering af lov om trafikselskaber blev sendt i høring i marts 2013. På baggrund af eva lueringen og de indkomne høringssvar er der fundet behov for at ændre en række bestemmel ser i lov om trafikselskaber. Der foreslås på den baggrund ændringer om handlende økommuners mulighed for ikke at deltage i et trafikselskab, smidiggørelse af god kendelsesproceduren for trafikselskabets ved tægter, finansieringsmodellen for trafikselskabet på Sjælland, åbning af skolebuskørsel udført af kommuner, mulighed for trafikselskabets med finansiering, overtagelse af ejerskab eller vareta gelse af opsætning, drift m.v. af faste anlæg, der relaterer sig til offentlig servicetrafik, mulighed for at regioner finansierer sådanne anlæg, ud videde samarbejdsmuligheder imellem trafik selskaberne i hele landet i relation til individuel handicapkørsel og trafik, som kommunen eller regionen skal varetage efter anden lovgivning,

Problemet i hovedstadsområdet er især, at de offentligt ejede selskaber konkurrerer om hinandens kunder, frem for at fokusere på at tiltrække nye kunder til den kollektive trafik.

Ikrafttræden af EU:s forordning om buspassagerers lende tilsyns- og klageorganer samt sanktioner. organiseringen af den offentlige servicetrafik in den for trafikselskabet på Sjællands geografiske område, bedre planlægning af offentlig service trafik i hele landet samt afskaffelse af tilladelser til visse typer af rutekørsel. EU-retsakter foreslås indført

Herudover har ikrafttræden af Europaparlamen tets og Rådets forordning (EU) nr. 181/2011 af 16. februar 2011 om buspassagerers rettighe der (buspassagerrettighedsforordningen) nød vendiggjort, at der foreslås indført bestemmel ser omhandlende tilsyns- og klageorganer samt sanktioner for overtrædelse af forordningen. Der foreslås også indført en generel hjemmel til administrativ gennemførelse af EU-retsak ter. Endvidere har regeringens konkurrencepo litiske udspil fra oktober 2012, hvoraf fremgår, at regeringen vil gennemføre forsøg med at lade andre operatører end DSB overtage driften på lokale banestrækninger, nødvendiggjort etable ring af en hjemmel hertil i loven. Initiativet for ventes i første omgang gennemført på forsøgs basis i Nordjylland.

rettig

r ændres

Luleå 14:02. Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. Vi vill frakta två. byggnorrbotniabanan.nu

rers

rettigheder har nødvendiggjort, at der foreslås indført bestemmelser omhandFOTO: MOVIA

Den nye lov er nu under behandling i Fol ketinget og forventes vedtaget i løbet af april eller maj måned 2014. De fleste ændringer vil træde i kraft i august 2014, dog vil den nævnte ”paraplyorganisation” skulle starte sin virksom hed den 1. januar 2015 og den nye finansie ringsmodel for kommuner og regioner i Movias område først træde i kraft den 1. januar 2016. TOMMY FROST Lyhyt yhteenveto suomeksi

Liikenneministerö suoritti maaliskuussa 2013 liikennelain arvioinnin. Siinä on tutkittu tiettyjä kuljetusten yksityiskohtia. Arviointi osoittaa, että joukkoliikenteen organisaatio suureksi osaksi toimii pääkaupunkiseudun ulkopuolella. Arviointiryhmä ehdottaa uuttaa vastuu- ja rahoitusmallia, joka mm. tarkoittaa että Själlannin liikenneyritysten hallinnolliset kustannukset, joista tällä hetkellä vastaavat pääkaupunkiseutu ja Själlandin seutu jaetaan molemmille seuduille ja kunnille. NJT NR 2 2014

DANMARK

Mere gods på banen i Vestjylland Midtjyske Jernbaner Drift (det tid ligere Lemvigbanen) har altid kørt med gods på jernbanen. Kørslen sker i samarbejde med DB Schenker, for hvem Midtjyske Jernbaner Drift kører som underleverandør. Den primære kunde igennem de seneste mange år har været Cheminova, som ligger på Rønland imellem Thyborøn og Harboøre.

Det gods der køres til Cheminova er RID gods – dvs. at det klassificeres som farligt gods. For flere år tilbage blev der også kørt store mæng der fiskemel fra 999 i Thyborøn til Aarhus havn. Disse transporter stoppede for år tilbage. Siden 2011 har DB Schenker og Midtjyske Jernbaner udarbejdet en strategi for, hvordan der kunne komme mere gods på banen. Ud gangspunktet var at der skulle arbejdes ihær digt på at få Cheminova til at udnytte de tog de køber optimalt, ved at kombinere import og eksport i samme tog. Der har været holdt ad skillige møder med Cheminova desangående, og prognoserne for 2014 viser, at det hårde ar bejde begynder at give resultater. Mod 60 tog i 2013, har Cheminova bestilt 100 tog i 2014. Hvert tog forventes endog at have øget last, så det anser vi som rigtig positivt. I 2013 blev DB Schenker kontaktet af en kunde, som gerne ville køre grus fra Thyborøn til Vejle. Der ligger en infrastrukturmæssig ud fordring i at læsse grus på banen, da der ikke er spor ned til det område, hvor grusentreprenø rerne har deres oplagringspladser. De ligger dog tæt på banen, men med en vej imellem. Derfor er det blevet undersøgt, om der kunne etableres et transportbånd over vejen, og om der kan læs ses på den frie bane ud for grus entreprenørerne. Det har vist sig muligt, og det forventes at trans portanlægget anlægges Q2/Q3 2014, hvorefter de første transporter forventes at kunne igang sættes umiddelbart efter.

Kørt gods på Lemvigbanen1998–2013

Transporteret mængde i tons

NJT NR 2 2014

Potentialet for grus er cirka 300 000 tons år ligt, hvis de tre grus entreprenører anvender de tog, som det pt. forhandles kontrakter omkring. Der arbejdes sideløbende med flere andre gods kunder, som i skrivende stund har vist stor inte resse for at benytte jernbanen i fremtiden. Sporets tilstand vurderet

Midtjyske Jernbaner har i december 2013 fået Cowi til at vurdere sporets tilstand, samt vur dere hvilke konsekvenser kraftigt øgede gods mængder kan forventes at have. Konklusionen fra rapporten var, at Lemvigbanens tilstand ge nerelt er rigtig god, og selv en kraftig forøgelse af godsmængderne vurderes ikke at belaste spo rets restlevetid væsentligt. En del af den eksisterende infrastruktur er også havnebanen på den indre havn i Thyborøn. Dette spor har ikke været anvendt til drift i en del år, men det er stadig farbart. Midtjyske Jernbaner har etableret et samar bejde med Thyborøn Stevedore, som har inves teret i en sideloader, der kan omlæsse contai nere til jernbanevogne. Det betyder, at der kan optages containertrafik fra flere virksomheder i Thyborøn, selv om de ikke ligger op ad banen. Nødvendigt at etablere en shunt

For at skabe den største fleksibilitet, den billigs te og mest effektive produktion, er det en nød vendighed, at der udenfor Lemvig etableres en shunt på cirka 1 400 meter, som forbinder den nordlige del (Thyborønbanen) med den sydlige del (Vembbanen). Lemvigbanens nuværende infrastruktur sæt ter en begrænsning på max. 350 meter tog, da der ikke kan rangeres rundt med mere på Lem vig station. Med en shunt, der forbinder de to baner, vil der ikke længere være længdebegræns ninger pr. tog på Lemvigbanen pga. infrastruk turmæssige forhold. Når der er etableret en shunt, vil produktio

Der ligger en infrastrukturmæssig udfordring i at læsse grus på Lemvigbanen, da der ikke er spor ned til det område, hvor grusentreprenørerne har deres oplagringspladser. nen blive helt anderledes fleksibel. Det vil i væ sentligt højere grad blive muligt at krydse med persontog, og dermed udvides muligheden for at køre i dagtimerne. Det giver igen billigere produktion og øget kapacitet, så der kan køres flere godstog pr. dag end det ene tog, som i dag. Det er netop nu nået til enighed med lods ejere om den endelige placering og projektering igangsættes primo april 2014. Stor potentiale

På den nye sydhavn i Thyborøn, som udvides yderligere i løbet af få år, er der et rigtigt stort potentiale for at få yderligere godstrafik på ba nen. Det forudsætter, at der etableres et spor ned til området. Man er nu i gang med at un dersøge, hvad der kræves, for at kunne etable re et sådant spor. I den forbindelse har man væ ret i dialog med henholdsvis Lemvig kommune, Cheminova og Thyborøn Havn, for at få gang i processen. De nævnte tre parter er lodsejere til den jord, hvorpå det nye spor skal anlægges. Blandt mange andre godsemner som teg ner godt for fremtiden, er der specielt et op lagt emne for MJBA. I december 2013 blev der etableret en serviceklynge i Thyborøn med del tagelse af cirka 25 virksomheder, der arbejder

NORGE

Betydelig satsing på jernbanen Det legges opp til en betydelig sat sing på jernbanen i Norge. Til sam men legges det opp til å bruke 173 milliarder kroner i tiårsperioden 2014–2023.

Det gjennomsnittlige investeringsnivået til jernbanen skal økes med mer enn 50 prosent i tiårsperioden i forhold til budsjettet i 2013, det betyr 9,2 milliarder til nyanlegg per år. Satsingen er vedtatt gjennom Stortings behandlingen av Nasjonal transportplan og Jernbaneverket følger nå opp dette gjennom å fastsette sitt handlingsprogram som baserer seg på retningslinjene fra politikerne. De viktigste satsingene FOTO: OLE PLUM

for at gøre Thyborøn Havn til udskibnings- og servicehavn for vind- og offshorebranchen. Thyborøn Havn vil i den forbindelse anlæg ge en ny offshore kaj i forlængelse af søral areal erne i Sydhavnen. En af flere forudsætninger der skal opfyldes for at blive valgt som udskib ningshavn er, at der skal være et kajnært side spor med direkte forbindelse til offshore kajen for at muliggøre transport af møllevinger på ba nen fra Esbjerg, Lem og Brande helt frem til montage og lasteområdet på Thyborøn Havn. I tillæg hertil påtænkes det at anlægge sidespor ind til søral entreprenørernes produktions- og sorteringsområde. Et passende antal sidespor vil gøre det mu ligt at operere uafhængigt af køreplanen for per sontransport og kapacitets forøgelsen vil således gøre det muligt for søral entreprenørerne at sæl ge deres produkter med en endnu større distri butionsradius. Offshore kajen, der anlægges i Sydhav nen, vil med en vanddybde på min.10,5 meter gøre det muligt, at modtage endnu større ski be med f.eks. skærver og foderstoffer, men også feeder og ro/ro skibe med containere og svær gods. Nævnte produkter og transport materiel er super velegnede og mest omkostningseffekti ve at transpore på banen. MARTHA VRIST

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Midtjyske Jernbaner Drift, aikaisemmin Lemvigbanen, on aina kuljettanut tavaraa rautateillä. Liikenne hoidetaan yhteistyössä DB Schenkerin kanssa, jossa Midtjyske Jernbaner on alihankkija. Ykkösasiakas viime vuosien aikana on ollut Cheminova, joka sijaitsee Rønlandilla Thyborønin ja Harbørenin välillä. Nyt liikenne kehitetään ja rata parannetaan sekä pitkällä että lyhyellä tähtäimellä. Mm. suunnitellaan raide Thyborønin satamaan.

For investeringer er det en særlig satsing på det sentrale Østlands-området, hvor marke det for jernbanereiser er størst. I første om gang er det prioritert tiltak for fullføring av ny grunnrute i Østlands-området fra desem ber 2014 og innfasing av nye togsett som er bestilt av NSB. Dernest er det prioritert fullføring av pågående og en omfattende ut bygging av nye dobbeltsporparseller innen for InterCity-triangelet og utbygging av Fol lobanen. Innen vedlikehold og fornyelse av dagens spor er det lagt opp til et kraftig løft i siste del av planperioden. Det legges i siste del av planperioden også opp til en omfattende sat sing på utvikling av jernbanen for nærtrafik ken rundt Trondheim, Bergen og Stavanger. Trønder- og Meråkerbanen foreslås elektrifi sert. På Ofotbanen bygges det nye og lengre krysningsspor for å dekke etterspørselen etter kapasitet for godstrafikken, der malmtran sporten utgjør hovedproduktet. For øvrig godstransport på jernbane legges det opp til en økning i kapasiteten på mellom 20 og 50 prosent i siste del av planperioden.

de store knutepunktene mellom Lillestrøm– Oslo S–Asker. Jernbanens kommunikasjonsteknologi og trafikkstyringssystemer oppgraderes gjen nom flere nødvendige tiltak som til sammen bidrar til færre forsinkelser og innstillinger. Godstrafikken

Nødvendig fornyelse av Alnabru godster minal vil starte opp. Det blir beredskaps løsninger i tilfelle stengte banestrekninger: Omlastningsterminaler underveis, ekstra diesellok og alternative godsruter i bered skap. Mot slutten av tiårsperioden vil tiltak på Alnabru, lengre kryssingsspor og mer ba nestrøm gi en økning i godskapasiteten på mellom 20 og 50 prosent. Generelt vil det satses på å gjøre banestrekningene mer ro buste mot klimapå-virkning. NJÅL SVINGHEIM Lyhyt yhteenveto suomeksi

Keskimääräinen Norjan rautateiden investointitaso korotetaan 50 prosentilla seuraavan kymmenvuotiskauden aikana verrattuna vuoden 2013 budjettiin. Tämä tarkoittaa 9,2 miljardia kruunua vuodessa uudisrakentamiseen. Panostus on hyväksytty kansallisen liikennesuunnitelmaan eduskunta-käsittelyn kautta ja Jernbaneverket seuraa nyt tätä määrittelemällä toimintaohjelmansa joka perustuu poliitikkojen suuntaviivoihin.

Nye signalanlegg

En ny, felleseuropeisk standard for digitale signalanlegg skal tas i bruk i Norge. ERTMS vil bidra til økt kapasitet på jernbanestrek ningene og mer effektiv trafikkavvikling. Systemet gir også enda bedre mulighet for kundene til å følge togenes bevegelse i sann tid enn i dag. Det er satt av seks milliarder kroner til nye signalanlegg i tiårs-perioden. Ny grunnrute fra desember 2014 gir fle re avganger og lengre togsett for flere seter i lokaltrafikken inn mot Stor-Oslo. Dette kre ver investeringer i anlegg for vending og par kering av tog, samt lengre plattformer på en rekke stasjoner. Disse investeringene fullføres i aller første del av perioden. Det blir lagt opp til doble togsett på alle pendellinjer som trafikkerer

Utbygging av intercitystrekningene på Østlandet blir de største satsingene i neste FOTO: NJÅL SVINGHEIM tiårsperiode. NJT NR 2 2014

SVERIGE

Agronomen som tog tåget och blev jä Att arbeta inom järnvägen var själv klart för Per Olof Lingwall. Uppvuxen i Töreboda nära Västra stambanan hörde han godstågen rulla förbi nät terna igenom. Som liten pojke var de stora loken spännande. Via kibbutz i Israel, utbildning till agronom och några år på Finansdepartementets budgetavdelning kom han till Ban verket år 1994. Nu tar han över ord förandeskapet i NJS svenska avdel ning.

Per Olof Lingwall har alltid haft ett genuint intresse får tåg och järnväg, men betraktar sig inte som ”tågnörd”. Han föddes i Töreboda och är uppvuxen i den lilla orten på Västgöta slätten där Västra stambanan korsar Göta Ka nal. De långa godstågen och stora loken fasci nerade honom som barn och redan år 1980 sökte han som lokförare i Falköping men blev aldrig antagen. I stället åkte Per Olof Lingwall till Israel för att arbeta på kibbutz under ett halvår. Internationellt utbyte

– Jag ville ut i världen och få ett internationellt utbyte, säger han. Och tågen hade han alltid för ögonen. När tiden på kibbutz i Israel var över, passerade Per Olof Lingwall Suezkanalen och tillbringade en månad med tågresande i Egypten. Efter Mel lanöstern blev det Sverige igen för att arbeta och spara ihop pengar till nya tågresor. – 1982 reste jag med tåg hela vägen från Skövde till Istanbul, genom Östeuropa. Hela resan tog närmare en månad och jag stannade i städer som Berlin, Prag, Budapest, Wien, Bel grad och Plovdiv, berättar han.

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

NJT NR 2 2014

PORTRÄTT Namn: Per Olof Lingwall Aktuell: Ny ordförande i NJS svenska avdelning Ålder: 54 år Bostad: Borlänge Utbildning: Agronom Familj: Särbo i Stockholm., 2 döttrar i Borlänge och styvdotter i Göteborg. Intressen: Resa, mat, kultur och

musik samt att läsa historiska böcker.

Året efter bar det ännu längre ut i världen, och han har rest med tåg i både Indien, Bur ma, Thailand och Malaysia.

– Jag blev engagerad i det nordiska arbetet i Nordiska rådet där jag bland annat arbetade med budgeten, berättar han.

Utbildar sig till agronom

Flyttar till Dalarna

Efter tågäventyren var det dags för utbildning till agronom på Ultuna i Uppsala. Inriktning en var växtodling och ekonomi. Per Olof Ling walls internationella intresse ledde snart fram till att han engagerade sig i studentkåren och snabbt blev nordisk kontaktperson gentemot lantbrukshögskolorna i Helsingfors, Köpen hamn och Ås i Norge. Någon riktig bonde blev det aldrig av ho nom. I stället lockade storstaden och 1990 började han arbeta på Finansdepartementets budgetavdelning med frågor om bland annat bostadsfinansiering och bistånd. Men också här kom han in i det nordiska arbetet.

År 1994 var det dags att än en gång rycka upp bopålarna. Kärleken i Borlänge lockade och Per Olof Lingwall såg ett ledigt jobb på Ban verkets ekonomiavdelning. Äntligen kom han till den bransch som han så länge eftertrak tat, men det skulle dröja ytterligare en tid inn an han började med mer verksamhetsanknut na frågor. – Jag började arbeta med bland annat Ban verkets budget och finansiering, och det var ju inte så särskilt relaterat till järnvägsverksamhe ten, berättar han. Men så småningom kom Per Olof Lingwall närmare den ”riktiga” järnvägsverksamheten.

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt:

Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: 070-524 24 61 e-post: njt@precon.se

Annonser/llmoitusten hankkijat: Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se

Norge: Gunnar Markussen e-post: gma@jbv.no

Njål Svingheim, Norge e-post: njal.svingheim@jbv.no

Tryckeri/Kirjapaino: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

Jarl Borgman, Finland e-post: jaan.borgman@pp.inet.fi Tommy Frost, Danmark E-post: tfr@moviatrafik.dk

341

Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Kommande nummer 2014/ Seuraavat numerot 2014: 4/6, 3/9, 3/12

Danmark: Lars Lund e-post: njs@larslund.com

Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 13 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 40 552 33 23

769

www.njsforum.com

v järnvägare – Vi arbetade med försäkrings och risk hantering och skadereglering. På så sätt kom jag mer in i verksamheten och fick omfattan de kontakter med de olika operatörerna. Det gjorde att jag började förstå järnvägsdriftens innersta väsen, berättar han. Ledande expert

När Sverige blev medlem i EU den 1 januari 1995 fick Per Olof Lingwall en del nya arbets uppgifter. Det var att hantera svenska ansök ningar av EUbidrag till stora infrastruktur projekt såsom Västkustbanan, Citytunneln, Citybanan, Botniabanan och Haparanda banan. Man kan nog utan underdrift säga att han i dag är en ledande expert på EUfinansie ring av det transeuropeiska nätverket för trans porter, TENT. – I dag arbetar jag fortfarande med EU finansiering, men på en mer övergripande nivå med en samordnande och koordinerande roll, säger han. Jag sitter också med i en Advisory Board i Bryssel med tolv ledamöter som är råd givande till EUkommissionen om hur syste met ska hanteras. Med sitt stora intresse för järnväg rekryte rades Per Olof Lingwall som medlem i NJS år 1998, där han sedan dess har varit kassör i den svenska avdelningen och för tidningen. Nu blir han ordförande i NJS svenska avdel ning, ett förtroendeuppdrag som han tycker ska bli mycket spännande. – Som ordförande i NJS vill jag bidra till att samla järnvägsbranschen och diskutera den ge mensamma utvecklingen och framtiden, oav sett i vilken del man arbetar. Det primära i detta arbete är att anordna små och stora semi narier, gärna i samarbete med övriga nordiska avdelningar, säger Per Olof Lingwall.

Kaj Jensen In Memoriam n Æresmedlem Kaj Jensen, Danmark, er afgået ved døden 90 år gammel. Kaj Jensen var gennem en menne skealder sekretær i den danske afdeling af NJS. Hans indsats for NJS var legenda risk. Blandet andet huskes de mange ture til udlandet, Kaj planlagde og gennemførte med stor entusiasme. NJS kom i Kajs tid således langt omkring. Japan og Canada var blandt de mere eksotiske mål, men også mange Europæiske lande blev besøgt under Kajs kyndige ledelse. Grundlaget var Kajs store udsyn og viden ikke alene om jernbaneforhold, men også om samfundsforhold i alminde lighed. Kaj talte således 5 sprog flydende. Disse egenskaber blev naturligt udnyt tet i Kajs professionelle virke, hvor han varetog væsentlige dele af DSB interna tionale opgaver i forbindelse med UIC i Paris. Kaj nåede således at besøge Paris ikke mindre end 376 gange. Og Kaj nød det. Kaj var meget alsidig. Privat var ope retten hans store passion, men også det at rejse med familien prægede Kajs privatliv. Besigtigelse af jernbaner var en naturlig bestanddel af hans private rejser. Gennem Kajs utrættelige arbejde for NJS udbredte han kendskabet til NJS. Jeg fristes til at sige, at uden Kajs mar kante indsats gennem årene havde NJS danske afdeling ikke været, hvad den er i dag. Kaj var uddannet cand. jur. Æret være Kaj Jensens minde.

FLEMMING LUND

Annonsera i NJT En annons i Nordisk Järnbanetidskrift, NJT, är det självklara valet för dig som vill synas och nå viktiga beslutsfattare inom hela den nordiska järnvägsbranschen. Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJT krift

bane Tids

Järn Nordisk Nr 3 • JUNI

2012 • årgåNg

rket

Varumä xxxxxx. måste ”järnväg en

ta att fortsät as precis utveckl har gjort som det 150 de senaste ”. ” åren.

”

Sundman Marina re i NJS Sekretera avdelning svenska

NJT Nordisk Järn

Nr 2 • april

2012 • årgå årgåNg

138

bane Tids

krift

138

”

Alt dette xxxxxx. er positive signale og nå gjelder r, å se handlin det g fra dagens og fram tidens politik ere.

”

Arne Vidar

Hesjedal, president i NJS nordisk bestyrelse

lor för Nya sko tbildning järnvägsu

Nytt sign en föruts alsystem för hög ättning hastigh etståg

nya lok ystem D: VR köper signals FINLAN testar DaNM D aNM NMar niseras arK: Omby arK: dalsbanan moder ggnad E: Väster gsstationer NOrg NOrg av Nørre rgE: y SVErIg E: NSB:s Järnvä port FiNlaN ny miljöb nya tåg DANMARK: na ger spårad : Ny järnba NOrgE

e ur SVErig E:

D: Järnvä gens första DSB Väst decennier ger upp Västtå gtrafik en

För annonsbokning &priser Kontakta: Ronald Carlsson, RCEffekt Tel: +46(0)35 10 60 18 Epost: ronald@rceffekt.se

Formand for NJS Danmark

MIKAEL PRENLER

Rune Räls av Johanna Prenler

NJSAKTIVITETER

Det blir allt svårare för äldre människor att köpa tågbiljetter.

24 april 2014 Plats: Köpenhamn Aktivitet: Letbanen i Ring 3 (samarrangemang med Jetra). Anmälan: mail@larslund.dk 25–26 april 2014 Plats: Oslo Aktivitet: NJS Generalförsamling Anmälan: www.njsforum.com 14 maj 2014 Plats: Köpenhamn Tivoli Kongress Center

Aktivitet: Den Danske Banekonference (samarrangemang med Jetra, TØF, m.ﬂ.)

Anmälan: www.banekonference.dk Kommande arrangemang på: www.njsforum.com NJT NR 2 2014

För nordiska järnvägar i världsklass

Att Nordens järnvägar ska vara i världsklass får inte bara vara en vision. Hos Vossloh har det blivit en verklighet. I avregleringens spår och i tätt samarbete med våra kunder har kostnadseffektiva helhetslösningar kunnat utvecklas till ett mer tillgängligt och robustare järnvägssystem. Med kunskap, kreativitet och engagemang kommer vi återigen att bli stolta över våra järnvägar. Att Vosslohs produkter tillhör marknadens mest tekniskt avancerade är känt över hela världen. Att de dessutom levereras just-in-time, skräddarsydda enligt ett unikt modulärt koncept och inom marknadens absolut kortaste leveranstid är ett tecken på att även Norden kan leda järnvägens nödvändiga vidareutveckling.

www.vosslohnordic.com

economic mobility