ZERO WASTE
ENLIGT HERVÉ CORVELLEC har begreppet zero waste olika betydelser i olika sammanhang. För konsumenter och miljöorganisationer handlar det ofta om att minska hushållsavfallet. För en del organisationer handlar det om att bekämpa förbränning som avfallsmetod medan det för avfallsaktörerna handlar om att effektivisera avfallshanteringen. Till sist kan det också handla om att bygga upp en ”zero waste-ekonomi”, där man designar bort avfallet på ett strukturellt sätt med cirkulär ekonomi som mål. – Man kan invända mot var och en av dessa definitioner. Reducering av hushållsavfall minskar till exempel inte nödvändigtvis avfallet som uppstår uppströms i kedjan och att företag strävar mot en cirkulär ekonomi kan handla om att de vill ta kontroll över råvaruströmmar, till exempel textilier, eller att de vill slå ut de återvinningssystem som redan finns av ekonomiska skäl, säger Hervé Corvellec. PÅ MÅNGA SÄTT är zero waste därmed ett delvis tomt begrepp, menar han. – Avfall är oundvikligt, det handlar istället om att bestämma vilket avfall vi vill och inte vill ha, och sedan jobba utifrån det. Är vi till exempel beredda att acceptera kärnavfall? Är vi inte det, ja då får vi sluta med kärnkraft. En vanlig missuppfattning med zero waste är att avfallsminimering är en teknisk utmaning. – Det är framförallt en politisk utmaning. Att minska avfallet kräver att vi får till lagstiftning och standarder som tvingar fram en förändring, säger Hervé Corvellec. I supply chain talar man om ”the last mile” som de
5
zero wasteinitiativ i Norden:
Gram – Sveriges första förpackningsfria mataffär i Malmö. Råvarene – Förpackningsfri matbutik i Bergen, Norge. Nestaurantnolla – Zero waste restaurang i Helsingfors, Finland. Zero Waste Norge – Företag som hjälper andra företag att minska sitt waste. State of Green – Ön Bornholm i Danmark planerar att nå zero waste år 2032 – där allt avfall antingen återvinns eller återanvänds.
Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet.
särskilda utmaningar den sista sträckan fram till kunden ställer på logistiksystemen. En långväga transport med exempelvis sjöfart kan vara billig, men från lager till slutkund krävs andra, ofta kostsammare lösningar. I ett cirkulärt system är den sista sträckan inte längre den sista utan därefter kommer ”the first mile” som innebär andra utmaningar: HUR SKA MAN GÖRA så att det som kasseras blir användbart på nytt, så att slutkonsumenten även kan bli råvaruleverantör till nästa cykel? Hur ska man få kunden att lämna tillbaka varan efter användning i stället för att slänga den i soporna? Och hur ska detta göras lönsamt? – Pantsystem är ett bra sätt att få tillbaka och återanvända, inte minst förpackningar. Men tyvärr har vi rört oss bort från det tänket de senaste årtiondena, till förmån för bekvämligheten. Ta den danska ölindustrin till exempel. Tidigare var det pant på ölflaskorna, de kostade nästa lika mycket som ölet, och de skickades tillbaka och återanvändes i ett cirkulärt system. Men det systemet är utbytt mot engångs-glasflaskor, säger Hervé. – När det gäller förpackningar är det mot ett cirkulärt system vi måste gå. Vi behöver ha lokala, slutna system för förpackningsåtervinning. SLUTLIGEN, MENAR HAN, så måste vi få till policys och kraftfulla politiska beslut som styr mot cirkularitet, med hållbar konsumtion, bättre produktstandarder och återvinningskrav. – EU:s nya förbud mot engångsartiklar i plast är intressant ur det perspektivet, men det går att göra oerhört mycket mer. Läs mer
Vad är zero waste? Fyra olika definitioner av zero waste enligt Hervé Corvellec:
1
Reducera hushållsavfall – handlar om hur individer kan arbeta med att minska sitt avfall.
2
Bekämpa förbränning – handlar om att minimera förbränning som avfallshanteringsmetod.
3
Förbättra avfallshanteringen – jordens resurser sparas, inget onödigt konsumeras och allt kommer till optimal nytta med visionen “det finns inget avfall”. Detta handlar främst om att effektivisera avfallshanteringen
4
Bygg upp en zero waste ekonomi – cirkulär ekonomi-vision med en strukturell ansats, där man designar bort avfallet genom att bygga ett ramverk för en ekonomi som är förnybar.
10
Tempo #1 2020