People by PostNord 1_2021 Svenska

PEOPLE

PEOPLE ETT MAGASIN OM OSS SOM GÖR VARDAGEN ENKLARE

#1 2021 ”Det går inte att skriva en manual för det här jobbet” sidan 42.

Equ iandus et occab ipsa, Tine Anundsen denter loste. Equlia Anders Palm denter Equ Amal i et occab ipsam, Samir Razak.

Underlandet Möt kollegorna som redan jobbar i framtiden.

#1 2021

138

PostNordare i detta nummer: Pia blir peppad, Sten tankar fett och ­Desmond sprider glädje.

Och 135 till.

1 5

PEOPLE BY POSTNORD

T-Cross.

An interior easy to rearrange to suit your needs – T-Cross is adjustable, allowing more legroom, or more room for luggage, or the space to load very long things. Moreover, lots of advanced safety features are included.

For example, T-Cross brakes for pedestrians, helps keeping you in the lane, and warns you when you get tired. Discover the greatness of a compact SUV.

Find your nearest dealer on www.volkswagen.se Fuel consumption from 5.9 - 6.3 l / 100 km. CO2 emissions from 131 - 142 g / km. Environmental class Euro 6. The car in the picture is extra equipped. We reserve the right to make changes and deviations.

2

PEOPLE BY POSTNORD

SLUTSATSEN*

PostNord

framtiden

→ Ett stort anrikt företag kan sitta fast i det förflutna.

Men, det kan också använda sina stora muskler till att driva utvecklingen framåt. I det här numret intervjuas många PostNordare som jobbar med teknik och innovation som skulle få Axel Oxenstiernas huvud att explodera (Oxenstierna grundade det svenska Postverket 1636). Till exempel Amal som utbildar sig med virtual reality, Martin som anställt en robot i kundservice eller Sten som kör sin lastbil på fett.

Och alla verkar verkligen gilla att få testa ny teknik och nya lösningar. Att få gå längst fram i marschen mot framtiden. Vem vill inte det? * Redaktionen drar en högst ovetenskaplig slutsats om saker som förenar PostNordare, baserat på intervjuerna i magasinet.

1. Nedladdningsbara digitala tidningar (1938).

2. Videosamtal (1940).

3. Självkörande bilar (1965).

4. Alla har en egen helikopter i garaget (1950).

Källa: Popular Mechanics ”The Wonderful Future That Never Was”

Var är nyheterna?

People by PostNord är ett magasin om ­PostNords medarbetare. Du som har tillgång till intranätet c/o PostNord hittar nyheter och information där. Följ oss gärna på Instagram @peoplebypostnord.

BILDER BAKOM SCENEN

FYNS HOVED. Freddy Billqvist fotograferar brevbäraren Lars Mørch på hans favoritplats. Sidan 6.

Följ oss på Instagram @peoplebypostnord

PEOPLE BY POSTNORD

ÖREBRO. Fotografen Pavel Koubek möter Ericka Sparr för att illustrera hennes kärlek till true crime. Sidan 10.

På jakt efter nya erfarenheter Det är skönt att känna att man är bra på det man gör, men ibland behöves också utmaningar i livet. Känna det där pirret i magen när det är dags att ta sig an en ny uppgift. Gunget i knäna när man kliver ut på okänd mark.

PostNord är en stor koncern full av möjligheter för den som vill utvecklas och ta sig an nya utmaningar. Men innan du går in till chefen och säger att du är mogen för större ansvar kan det vara bra att tänka igenom vilka sidor du vill utveckla och vad du helst vill göra.

På sidan 34 ger PostNord Norges rekryteringschef Mandy Luong sina bästa råd till den som söker ny tjänst inom PostNord. Hon tipsar bland annat om vikten av att ha ett uppdaterat cv: ”Skriv ned vad du har gjort under de senaste åren, vad din avdelning har uppnått och hur du har bidragit. Ju mer uppdaterat ditt cv är, desto bättre.”

Att känna sig sugen på att lämna M A L I N N O RD É N arbetsuppgifter och kollegor för nya Chefredaktör, People by PostNord äventyr kan ge dåligt samvete, men ingen chef ser den ambitionen som ett svek. Tvärtom. Det är faktiskt chefens jobb att stötta dig och hjälpa dig att utvecklas, och bra ambitiösa medarbetare ska man värna om!

När Charlotta Sigurjonsdottir klev in på PostNord för knappt tio år sedan kunde hon ingenting om logistikbranschen. Men hon var nyfiken, hungrig och utrustad med en vilja att lära sig allt. Och hon hade chefer som såg hennes driv. På sidan 35 kan du läsa om hennes väg till rollen som Regional utvecklingschef.

I detta nummer av People by PostNord gör vi också ett nedslag i framtiden. En framtid som till viss del redan är här. Hur fungerar en virtual reality-utbildning? Hur är det att ha robotar som kollegor? Hur tränar man en chattbot? Det kan du läsa om i vår Fokus: Framtid på sidorna 24-32.

PEOPLE BY POSTNORD Chefredaktör: Malin Nordén Landsredaktörer: Robert Långström (SE), Michael Kirkeby (DK), Maiju Karhunen (FI) och Sigurd Bjerke (NO) Form: Andreas Wirf Språkkoordinator: Louise Holpp Övriga medverkande: Aniella Svensson, Grethe-­Birgitte Friis Jakobsen, Salla Virkkunen, Rebecka Mathers, Malin Dahlberg, Fredrik Arvidsson Produktion: Spoon Tryck: V-TAB Mejl: peopleby@postnord.com

3

BANFA JAWLA

”Det är svårt att sia, särskilt om framtiden.” Ett citat som ofta tillskrivs den danske serieskaparen och skådespelaren Robert Storm Petersen. Här är några spådomar vi hade om framtiden mellan åren 1903–1970:

Välkommen!

10

INNEHÅLL #1-21

10

16

Lotte tar ledningen.

Paul är förvånad.

Ericka löser gåtor.

62

Hedvig hanterar hemligheter.

35

Charlotta är nyfiken.

30 Amal byter verklighet.

18 Sigrid går i bräschen.

4

54

Emil är med på noterna.

PEOPLE BY POSTNORD

INDEX Vi är etta med i d er numm Vi som är intervjuade:

Amal Ibrahim 30 Anders Eggen 32 Anna-Karin Karlsson 42 Barbro Karlsson 18 Charlotta Sigurjonsdottir 35 Christer Svensson 59 Desmond Okposi 9 Dorthe Christoffersen 50 Emil Behr 54 Ericka Sparr 10 Gert Friis-Larsen 36 Hansi Anderberg 54 Hedvig Bruzæus 62 Helena Ahola 12 Jan Greve 56 Jessica Nilsson 60 Jimmie Sehested Birn 14 Kasper Almroth 54 Kristin Anfindsen 29 Lars Mørch 6 Linda Enoxon 44 Magdalena Robsarve 26 Magnus Österdahl 18 Mandy Luong 34 Marcus Österlund 18

Maria Korban 51 Markus Seppälä 15 Martin Norin 28 Mathias Fogh Bang 56 Mathias Krümmel 44 Mattias Norén 13 Mattias Strandell 18 Natalie Collin 44 Palle Olsen 50 Patrik Ågren 30 Patrik Leppänen 40 Paul Anthony Cannon 16 Per Bengtsson 18 Pia Bjerselius 38 Samar Mouro 26 Sigrid Waldem 18 Sofia Leffler Moberg 43 Sofie Vesterlund 54 Sonja Heikkilä 23 Stefan Lindestam 44 Sten Blicher 56 Thomas Lauritsen 22

Vi som är omnämnda: Ahmed Yasin Amarnath Das Anders Beckgaard Anders Fredén Ann-Sofie Mortensen Anna Lassbo Anne-Christine Lane Åsa Edde Audun Nordstrand Boye Telstad Løver Caroline Öfverstedt Christer Askerfjord Christine Schnipper Cindy Nanberg Crassie Cederborg Dan Hammarlund Daniel Kvistell David Holm Emil Sehested

16 24 6 62 14 62 28 28 29 29 35 36 56 42 26 35 38 14 14

PEOPLE BY POSTNORD

Emilia Mannari 40 Emilio Marinone 28 Erik Gunneriusson 9 Felicia Tylander 30 Frederick Martyn 22/28 Fredrik Hagnelöv 36 Fredrik Strömblad 42 Güven Kuzey 35 Haakon Nikolai Olsen 51 Hampus Hägg 26 Hanna Nydahl 62 Henriette Gedde Linna 51 Herman Petterson 36 Hermine Magnusson 30 Jaana Happonen 12 Jacob Frizell 42 Jakob Manori 56 Jacob Pedersen 56 Jan Mohr Ernst 6

Janet Friis-Larsen Jennie Bergkvist Jessica Blåfjell Johan Ornell Johannes Larsen Jukka Hyrkäs Julia Gunnarsdottir Jussi Valtanen Kim Jensen Kimmo Hyttinen Krista Yliruusi Laila Frederiksen Leif Karlsson Lina Arkin Lizzi Eriksen Malin Lindwall Malin Valentin Marcus Holmström Maria Glansk

36 10 51 44 6 12 62 40 14 23 40 6 62 38 6 26 62 35 42

Maria Mossestad Martin Pedersen Mats Lundblad Michael Frölich Michael Hagström Mikael Myhrberg Morten Mortensen Nadja Axberg Oskar Braf Per Petersson Per-Erik Leo Peter Ikonomidis Piritta Häkkinen Raikku Ijäs Robin Johansson ­Gladnikoff Ronnie Knudsen Sam Elmi Sanna Mäki

51 6 54 22 62 28 56 38 9 35 26 35 23 12 35 56 51 40

Sara Pålsson Silje Svendsen Sofie Skadal Stefan Damicolas Susanne Ljungberg Sven Tue Damgaard Talin Wannesian Theodor Nelson Tilde Bäck Trine Sand Ulrica Phillips Vesa Karjalainen Vibeke Callesen Victoria Rummelhoff Vivi Nybom William Klasson

38 29 51 9 62 22 26 51 10 51 42 23 56 51 62 9

5

MIN PLATS / FYNS HOVED

”Jag har aldrig velat flytta” ”JAG BOR I samma hus där min far och farfar föddes. Jag har aldrig velat flytta. Jag skulle inte kunna vara utan naturen, lugnet och utsikten här uppe. Österut kan vi se båtarna färdas upp genom Stora Bält med Själland på andra sidan. Norrut skymtar branterna på Samsø och västerut Æbelø, men inte Jylland där bakom. Jorden är ju rund.

Jag passerar ungefär samma platser varje dag som jag har gjort hela mitt liv, och det blir aldrig tråkigt. Varje dag är ändå lite annorlunda. Ljuset här uppe har också lockat många konstnärer under årens lopp.

De hade inte alltid så mycket pengar, utan betalade för mat och logi med sina målningar. Jag har själv två hängande i vardagsrummet som mina föräldrar fick som betalning på sin tid.

När jag är ute med båten och fiskar ål, plattfisk eller hummer ser jag ofta havsörnar och sälar. En gång kom jag nära en tumlare som låg helt stilla på ytan. Den hade precis fått en liten kut. Du får inte den typen av naturupplevelser om du bor i en lägenhet inne i Kerteminde. Om du bor i en "kaninbur", som jag kallar det.

I mars 2021 blir jag 63 år och då slutar jag att köra till Odense varje morgon för att hämta posten. Jag har gjort mitt. Jag kommer förmodligen att sakna kollegorna, men i gengäld får jag mer tid till att fiska och jaga. Eller bara titta ut över vattnet.”

LARS MØRCH, BREVBÄRARE I ODENSE, DANMARK Närmaste kollegor: Jan Mohr Ernst, Martin Pedersen, Anders Beckgaard, Johannes Larsen, Laila Frederiksen och Lizzi Eriksen.

BERÄTTAT FÖR MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: FREDDY BILLQVIST

6

PEOPLE BY POSTNORD

Se film Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

PEOPLE BY POSTNORD

7

MISSA INTE PÅ INSTAGRAM! Här hittar du det bästa ur tidningen samt unika filmklipp.

Följ oss redan i dag! @peoplebypostnord

8

PEOPLE BY POSTNORD

Pick up

Mordgåtor, gentlemän och fantastisk feedback.

Pick up bjuder på snabba nedslag i PostNords värld på sidorna 9–17.

TEXT: LINDA HÄLLQVIST FOTO: NILS LÖFHOLM

Desmond Okposi Gör: Kör hem­leveranser i Segeltorp, Stockholm.

Närmaste kollegor: "Erik Gunneriusson som också är förare och mina gruppledare Stefan Damicolas, Oskar Braf och William Klasson."

KOMMENTAREN

”Mr Mystery ­PostNord Man” Desmond Okposi delade som vanligt med sig av sitt ­breda ­leende under en hemleverans. Det resulterade i årets ­kanske bästa kundkommentar.

KUNDERNAS ÅSIKTER FORTSÄTTER att strömma in i PostNords app. Det är inte ovanligt med positiv pepp om snabba leveranser, men ibland kommer den där kommentaren som har extra allt. Med mos på toppen.

Desmond Okposi kör hemleveranser i Stockholm på kvällstid. För honom handlar det inte bara om att lämna ett paket. Han brukar ofta stanna någon minut och prata med mottagaren.

Något som fick en amerikan att både längta hem och skriva en liten novell i kommentarsfältet:

PEOPLE BY POSTNORD

“The guy who delivered to us was SUPER friendly! I'm from Austin, Texas where the majority of people are very friendly and outgoing. For a second it felt like I was back in Austin! So thank you Mr Mystery PostNord Man, I hope you see this comment and know that you brought a huge smile to my face!

We need more genuine people like you!”

WOW, WOW, WOW, säger Desmond när han får höra den fina kommentaren.

– Vad kan jag säga... Jag är så tacksam och uppskattar verkligen

detta. Det visar att det extra arbete jag lägger ner faktiskt gör skillnad.

Kommer du ihåg just detta tillfälle?

– Nej, jag gör faktiskt inte det, haha.

Jag har så många trevliga och glada möten med kunder. Jag försöker alltid ge kunden det lilla extra genom att skapa en positiv känsla.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är nog när kunden spricker upp i ett leende för att jag försöker skoja till det. Jag kan till exempel säga att deras signatur ser ut som ”five million dollars” eller är lika fin som en Picasso. Och kundernas rektioner gör min dag! Sen har jag fantastiska chefer som gör att jag känner mig trygg i mitt arbete.

9

LISTAN / TRUE CRIME

Brevbärarnas egen Sherlock När Ericka Sparr inte delar ut post läser hon ­förundersökningsprotokoll och kommer med egna ­teorier kring olösta fall.

HON ÄLSKAR FRIHETEN i sitt jobb som brevbärare i Örebro. Att hon får vara mycket utomhus, röra på sig, och träffa glada kunder och kollegor. Men dröm­jobbet är en mörkare historia. Om Ericka Sparr fick välja skulle hon bli polis, eller ännu hellre kriminaltekniker som i tv-serien ”CSI”.

– Fingeravtryck, DNA-analyser och brottsplatsfotografering. Det vore drömmen! Jag har alltid varit intresserad av mordgåtor och mystiska brottsfall. Det har jag från min mormor. Hon berättade en massa spännande historier när jag var liten, men jag blev inte rädd. I stället ville jag vara med och lösa gåtorna.

NUFÖRTIDEN BRUKAR ERICKA och mormor Barbro se tv-deckare ihop. ”Morden i Midsummer” är en favorit, och

10

de byter även böcker med varandra.

– Jag tror att mormor har läst alla deckare som någonsin skrivits.

MEN ERICKAS INTRESSE stannar inte vid fiktionen. Hon brukar begära ut förundersökningsprotokoll i de mest spektakulära svenska brottsfallen och leta efter ledtrådar som poliserna kan ha missat.

– Det är kul att leka detektiv. Jag har koll på de flesta stora fallen och har många teorier om vad som hänt. Jag är även ­engagerad i Missing People och har gått skallgång efter försvunna personer.

Vad skulle du vara bra på om du blev polis?

– Jag tror att jag skulle vara bra på att smälta in i olika miljöer. Jag är också bra på att se detaljer som andra missar.

Erickas true crime-­ favoriter

1

Bästa tv-serien: Disappeared ”Amerikansk serie som går på djupet i fall med försvunna personer.

Medan vissa avsnitt är trösterika och andra tragiska förblir många fall olösta och fortsätter att vara en källa till outhärdlig frustration.”

2

Bästa podden: Olösta fall ”En podcast om försvunna personer och ouppklarade fall av Sofie Nyblin och Nathalie Seow.

Både äldre och nyare fall diskuteras och anhöriga intervjuas i hopp om att nya tips ska komma in.”

3

Bästa dokumentärserien: I huvudet på en gärningsman ”Serien djupdyker i psyket på några av Sveriges värsta brottslingar. Hur var deras barndom och fanns det några tecken redan då? Vad var det som drev dem till sina bestialiska handlingar? Superspännade!”

PEOPLE BY POSTNORD

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: PAVEL KOUBEK

Ericka Sparr Gör: Brevbärare i Örebro, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Vi är runt 30 i mitt distrikt, men de jag umgås mest med är Tilde Bäck och Jennie Bergkvist.”

PEOPLE BY POSTNORD

11

Helena Ahola Gör: Förare på PostNords distributionspartner i Vanda, Finland.

Närmaste kollegor: Jaana Happonen, Raikku Ijäs, Jukka Hyrkäs och kollegorna i körplaneringen.

SKILLS / HELENA AHOLA

”Jag vill inte stjäla någons tid” Helena Ahola är alltid på rätt plats i rätt tid. En ovanlig egenskap i d ­ agens stressade s­ amhälle.

TEXT: MAIJU KARHUNEN FOTO: BENJAMIN SUOMELA ”80 PROCENT AV all framgång handlar om att dyka upp”, sa Woody Allen. Helena Ahola skulle kunna lägga till: ”Och vill du nå hundra procent, så gör det i tid”.

Hon är alltid på överenskommen plats vid överenskommen tid. Det har alla de människor Helena levererar paket till uppmärksammat.

Och alla andra också för den delen. Punktlighet kan tyckas vara en banal superkraft. Men fundera ett tag på hur många i din omgivning som alltid kommer i tid. Och vad det kan betyda när de inte gör det.

– Jag vill inte stjäla någons tid, säger Helena och fortsätter: – Jag strävar alltid efter att hålla tiden och hålla fast vid det som avtalats. Det är viktigt för mig att till exempel bilreparatörer som väntar på reservdelar får komma i gång 12

med sitt arbete så snabbt som möjligt.

Hon har fått mycket positiv återkoppling för sin punktlighet och passionerade inställning till sitt arbete.

– Det sägs att jag är en person som man kan lita på, säger Helena och skrattar.

Hon tar det hela med ro, men det finns mycket sanning i berömmet. Vid leverans av bilreservdelar är snabbhet och tillförlitlighet viktiga faktorer.

– Jag kommer i tid till arbetet varje dag för att hinna kontrollera att varorna är där de ska vara. Jag lastar min skåpbil så att jag så snabbt som möjligt kan få ut paketen och fortsätta till nästa plats.

HELENA BÖRJADE KÖRA transporter för PostNord 2015. Men hon har arbetat

i transportbranschen sedan 2001.

– Jag har alltid gillat att köra bil. Min första kontakt med bilkörning var när jag satt i min farbrors knä och ”styrde” bilen.

Mina fötter nådde inte ens till pedalerna.

ATT KUNNA ANPASSA sig till olika situationer är oerhört viktigt i Helenas arbete.

– Jag minns när jag kring jul för några år sedan levererade barnens julklappar till en familj. Barnen kom givetvis till dörren för att se och frågade: "Vad är det för paket?".

Jag funderade en stund och svarade: "De här paketen är till din mormor". Mamman i familjen ropade från köket: "Oh, vad bra att de kom redan nu!".

– Barnen trodde på förklaringen och fortsatte leka. Föräldrarna var verkligen tacksamma. Det bästa med mitt jobb är definitivt att jag får göra andra glada och nöjda.

PEOPLE BY POSTNORD

I HUVUDET PÅ / MATTIAS NORÉN

TEXT: LINDA FAGERLIND BERKÖ FOTO: NILS LÖFHOLM

En digital utveckling ”De senaste åren har vi tagit klivet in i den digitala världen, bland annat genom att erbjuda digitala brevlådor och mobila betallösningar. Och här har vi lyckats bra, majoriteten av vårt resultat kommer numera från den digitala affären. Nu ligger fokus på att hjälpa våra kunder i deras fortsatta digitaliseringsresa och att säkra en fortsatt tillväxt i våra digitala volymer.”

Miljarder transaktioner ”Vår största tillgång är att vi årligen hanterar över en miljard transaktioner.

Men vi behöver bredda vår del i värde­ kedjan. I framtiden kan vi inte enbart hantera transaktionerna. Vi måste även utveckla lösningar som förenklar och automatiserar våra kunders processer runt om transaktionerna. Där finns vår resa.”

En gemensam resa

”Vi ändrar hela ­strukturen på bolaget” FÖR TRE ÅR SEDAN klev Mattias Norén in

som strategisk produktchef för den nordiska marknaden på PostNord Strålfors. I dag ansvarar han för bolagets enhet Strategi och Affärs­utveckling och driver, tillsammans med organisationen, hela den digitala transformationen på PostNord Strålfors.

– På den här resan som vi gör går PostNord Strålfors från att vara ett process- och produktionsbolag som fokuserar på print, till ett digitalt produktoch tjänstebolag. Det gör att vi ändrar hela strukturen på bolaget. Vi ändrar allt från styrning, kultur, kompetens och investeringar till det finansiella.

13 PEOPLE

BY POSTNORD

Enligt Mattias Norén är den omvandling PostNord Strålfors nu går igenom ett skolboksexempel på det som kallas digital transformation.

– Det är ett paradigmskifte inom industrin, ungefär som när man gick från analoga kameror till digitala. Och för att lyckas med detta behöver vi skapa en förändringsbenägen organisation. Hur väl vi lyckas med det är inte något som ledningen ensamt bestämmer. Det måste växa fram i hela organisationen och är något som möjliggörs av våra med­ arbetare. Vi är bäst när vi arbetar tillsammans.

”Jag älskar förändring och att testa nya saker. Det var också det som lockade mig till denna roll och PostNord Strålfors – att få vara med och genomföra en företags­ transformation från grunden. Det som gör det extra roligt är att vi är ett bolag och en organisation med medarbetare som verkligen brinner för att genomföra denna resa tillsammans.”

PEOPLE BY POSTNORD 13

ABC@POSTNORD

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: FREDDY BILLQVIST

”Det är fint att se ­personen bakom paketet” Att Jimmie Sehested Birn får så positiv feedback är knappast ­någon slump.

ABC@POSTNORD Är du bra på att ge det där lilla extra? Eller känner du någon som är det?

Berätta gärna för oss på peopleby@postnord.com

DET GER EN extra boost att få beröm på Trustpilot,

medger Jimmie Sehested Birn. Nyligen satte sig en av hans kunder vid tangentbordet för att skriva några fina ord i portalen om sitt paketbud i Jyderup. ”Jag har upplevt andra PostNord-bud som gör det riktigt bra. Men Jimmie ger nog ändå lite extra. Han är alltid glad – även en dag som i dag när det regnar och är grått. Det är så fint att se att det finns en person bakom paketet”, skriver Diana Leth, som kallar Jimmie ”Den bästa brevbäraren på PostNord” i sitt omdöme.

ATT JIMMIE FÅR så positiv feedback är

knappast någon slump. Som paketbud lägger han stor vikt vid mötet med kunden, oavsett om det är ett företag, ett äldreboende eller en privatperson som han levererar paket till.

– Jag pratar nog med cirka 50 kunder om dagen. Jag växte upp och bor i Jyderup, så några av dem känner jag från andra sammanhang, säger han.

DET KAN TILL exempel vara när

döttrarna på fem och sju år ska följas till gymnastiken och scouterna – eller när det ska spelas fotboll på den lokala gräsplanen. Jimmie ser det som en klar fördel att dela ut post i ett område där han känner folk.

Men det innebär också att han som privatperson ibland måste förhålla sig till andras upplevelser av posten. Därför är han glad över att kundnöjdheten och PostNords anseende förbättras.

Och han är stolt över att själv bidra till det.

– En bra dag på jobbet är när jag lyckas leverera allt jag ska på rätt plats – och alla paket är intakta.

Lyckligtvis är det så de flesta dagar. Jag är nöjd med mitt arbete och har lätt för att vara vänlig och tillmötesgående. Det betyder mycket för många kunder.

14

Jimmie Sehested Birn Gör: Paketbud i Jyderup och Kalundborg, Danmark. Har jobbat inom företaget sedan 2008.

Närmaste kollegor: Jimmie har arbetat i många år med kollegorna Kim Jensen, Emil Sehested, Ann-Sofie Mortensen och David Holm.

PEOPLE BY POSTNORD

FYSIKLEKTIONEN /RUTTPLANERING

TEXT: MAIJU KARHUNEN

Rutten är klar!

I Finland kan snart kunderna följa sina paket i realtid.

En efterlängtad funktion som lyfter hemleveranserna till nästa nivå.

Snävare tidsfönster Under 2020 testade PostNord Finland → ny teknik för tidsoptimerade hemleve-

Lyckade tester Markus berättar att den nya tekniken → testades i Helsingfors med omnejd

ranser. Den nya funktionen väntas introduceras i Finland under 2021 och liknande projekt pågår runt om i hela koncernen. ”Det fungerar så att mottagarna i god tid får välja ett tidsintervall för paketet som levereras kvällstid. På leveransdagen får de ett meddelande som anger tiden för leverans med en timmes marginal. När det återstår högst fyra kunder före får mottagarna ytterligare ett textmeddelande där de kan spåra paketets färd i realtid”, säger Markus Seppälä, Head of Operational & Service Excellence på PostNord Finland.

under våren och sommaren 2020. Totalt levererades mer än 20 000 paket. ”Responsen från mottagarna och förarna var i huvudsak positiv. Vi lyckades även leverera fler paket än tidigare. Mottagarna tackade särskilt för att paketen anlände i tid.”

Underlättar vardagen ”Idén till den här funktionen kom helt → enkelt från vår önskan att utveckla våra tjänster i en mer användarvänlig riktning. Med andra ord ville vi göra människors vardag enklare. Med hjälp av tekniken kan mottagaren planera sitt liv på ett bättre sätt när de inte behöver vänta i timmar på att paketet ska levereras.

Mottagaren kan även be om att paketet lämnas hos exempelvis grannen.”

PEOPLE BY POSTNORD

Förbättringsförslag Förarna som deltog i testet framförde → bra, konstruktiva utvecklingsförslag

Markus Seppälä, Head of Operational & Service Excellence på PostNord Finland.

som redan har åtgärdats. ”De begränsades bland annat av bristen på ett gränssnitt.

Den saken började vi arbeta på direkt”, säger Markus.

Svar direkt Med den här leveransmodellen kan → också förarnas rutter optimeras på ett bättre sätt. ”Om föraren börjar halka efter i tidsschemat kan mottagaren i framtiden underrättas om detta. Vi vill också utveckla systemet så att när utdelningen av ett paket misslyckas av någon anledning, då skickas ett meddelande till mottagaren omedelbart i stället för nästa morgon.”

15

I BÖRJAN

Se film och bilder Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

Paul Anthony Cannon Gör: Paketbud i Randers, Danmark.

Närmaste kollegor: "Jag jobbar mest med Ahmed Yasin som varje morgon står redo vid Århus-­terminalen vid en bil som är packad på det mest noggranna sättet."

16

PEOPLE BY POSTNORD

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: FREDDY BILLQVIST

EN GENTLEMAN I BLÅTT

”I början blev jag förvånad över hur annorlunda kulturen är på PostNord jämfört med Royal Mail”, säger Paul Anthony Cannon.

EN DANSK FLICKVÄN förde Paul Anthony Cannon till Danmark för 20 år sedan. Sedan dess har han varit förälskad inte bara i Gitte, utan även i det danska samhället.

– Jag brukar kalla Danmark för ­möjligheternas land. Tänk att du kan få en hög utbildning utan att behöva betala för det.

Det är svårt i England, berättar Paul, som började lära sig danska på kvällsskolan i London redan innan han flyttade till Danmark.

GLÄDJEN ÖVER TILLVARON omfattar också arbetet på PostNord. I London jobbade Paul på Royal Mail. När ett liknande jobb i Danmark blev ledigt var han snabb att söka.

– I början blev jag förvånad över hur annorlunda kulturen är på PostNord jämfört med Royal Mail. Båda är stora organisationer, men där Royal Mail är mycket hierarkiskt med tydligt avstånd mellan ledning och anställda, så kan vi diskutera med varandra i Danmark.

– Jag kan säga samma sak till min chef som jag kan säga till min kollega. Så var det inte i England.

PEOPLE BY POSTNORD

ÄVEN OM PAUL har anammat det danska språket och samhället, har han inte lagt bort sin brittiska accent och stil. I centrala Randers är han känd som en gentleman som hälsar på alla.

– Jag är verkligen nöjd med mitt jobb. Vi har ett ansvar och träffar många människor under dagen – och jag tror att vi med vår service och våra blå uniformer utgör en välbekant trygghetsfaktor. Det märktes till exempel under nedstängningen på grund av corona under våren. Många kunder tyckte att det var fantastiskt att se oss, där vi kanske blev en symbol för att något fortfarande var normalt i en i övrigt osäker tid. Samtidigt hjälpte vi till att hålla i gång samhället genom distributionen av varor från nätbutiker till kunder.

UNDER SINA LEDIGA vardagar har Paul gjort det till en tradition att ta en tur med sin svärfar ut på den danska landsbygden. De brukar njuta av en god lunch på någon krog längs vägen. Kanske ytterligare en sådan sak som gentlemän gör.

Avståndet från London till Randers är fågelvägen 862,25 kilometer. Med bil måste man köra 1 284,94 kilometer, vilket tar runt 14 timmar.

17

”Vi har högt i tak här” Brevbäraren Sigrid Waldem har varit med om en mängd förändringar sedan hon började på PostNord 1998. Varannandagsutdelningen är den största hittills. ”Ofta får man ett färdigt koncept uppifrån och så gör man så gott man kan. Här har vi verkligen fått vara med och påverka.

Det finns en långsiktighet i projektet och en vilja att hitta det som inte fungerar, för att det ska bli bra i slutändan. Jag vill också lyfta fram min chef Mattias Strandell. Han lyssnar på oss och får oss att känna oss trygga. Vi har högt i tak här.”

Se Sigrid berätta Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

18

PEOPLE PEOPLEBY

BY POST POSTNORD N O RD

UPPDRAGET / VARANNANDAGSUTDELNING

”EN ÄRA …och ett stort ANSVAR” De är först med den största förändringen i svenska postens snart 400-åriga historia.

Möt brevbärarna som tog tjuren vid hornen och levererade en perfekt pilot.

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: JOHAN BÄVMAN & OLA TORKELSSON

P

PÅ NÖBBELÖVSVÄGEN I

Lund pågår arbetet som vanligt. Eller, nästan som vanligt i alla fall. Hösten 2020 sjösatte Marcus, Tusse, Sigrid, Per, Nikolaj och de andra brevbärarna på hubben den nya, svenska leveransmodellen för brev. Varannandagsutdelning blev verklighet för 38 000 hushåll i Lund och Kävlinge.

Tidningar och tv förberedde sig på svenska folkets raseri, men så här ett halvår efteråt är det bara att konstatera – det blev inga krigsrubriker.

När Dagens Nyheter frågade boende i området om vad de tyckte om förändringen var de flesta riktigt förstående. ”Det är så sällan man får post i postlådan nu för tiden, det är nästan bara reklam som kommer, så mig gör det inget”, sa en 80-årig

PEOPLE PEOPLE BY BYPOSTNORD POST NO R D

dam från Lund och konstaterade att ”det mesta sköts ju ändå över datorn i dag”.

Datorn ja. Och internet. Två stora anledningar till att Sverige ansluter sig till skaran av nordiska länder som anpassar sin postutdelning efter den digitala utvecklingen i samhället. Det skickas fortfarande 1,8 miljarder brev i Sverige. Det är inte fy skam. Men det är betydligt färre än när Per Bengtsson började sommarjobba i Kävlinge 1982.

– När jag började kom all post osorterad och vi gjorde allt för hand. Turerna låg på ungefär 300 hushåll per brevbärare och väskan var proppfull varje dag. Genom åren har hushållen på turen blivit fler samtidigt som innehållet i brevbärar­ väskan blivit tunnare och tunnare. Det är klart att man inser att något måste göras, säger Per som tillsammans med kollegorna nu alternerar mellan olika utdelningsslingor – en "tjock slinga" med

19

↑ ”Engagera dig, var involverad och var med och påverka, det är det enda sättet att komma in i det”, säger brevbäraren Marcus Österlund som tips till de kollegor som under året ska börja dela ut breven varannan vardag.

Så funkar det

Bakgrunden till Solo-projektet är det faktum att brevmängden i Sverige minskat med hälften sedan år 2000.

Varannandagsutdelning fungerar så att brevbärarna fortsätter att dela ut post varje vardag, men inte till alla hushåll. De går i stället olika slingor beroende på vilken dag det är. För mottagarna innebär det att de får vanlig post – som brev, räkningar och reklam – varannan dag. Medan paket, varubrev och expressbrev delas ut precis som det är i dag. De gula brevlådorna töms också varje vardag.

20

brev, räkningar och reklam varannan dag och en "tunn slinga" med e-handlade paket och varubrev varje vardag.

ATT GENOMFÖRA EN av svenska

postväsendets största förändringar sedan 1636 är inget man gör i en handvändning.

Bakom varannandagsutdelningen ligger år av planerande, räknande och simulerande vid skrivborden på huvudkontoret i Stockholm. Magnus Österdahl, implementeringsansvarig i projekt Solo – Service Optimization of Last Mile Offering – säger att det första fröet till den nya leverans­ modellen såddes redan 2009 när Posten AB i Sverige slogs ihop med Post Danmark A/S. – Danmark tvingades ju hantera de fallande brevvolymerna mycket tidigare än Sverige. Det gav oss en föraning om vad vi

hade att vänta. Vi visste att vi skulle bli tvungna att göra något när vi kom till samma vägskäl i Sverige. Nu, när vi är nere på i snitt ett brev per avlämningsställe, är det dags att agera.

Testerna av modellen startade i april 2020 mitt under brinnande corona­ pandemi. Att det var just brevbärarna på Nöbbelövsvägen som fick äran att inleda piloten är ingen slump. Magnus beskriver en välfungerande arbetsplats, med tydligt ledarskap och öppen kommunikation.

Dessutom ett utdelningsområde med stor variation. Lund och Kävlinge har både glesbygd och tätort, och hubben hanterar allt från paketdistribution och företagspost till lantbrevbäring och stadsbrevbäring.

– Jag skulle vilja kalla det en perfekt pilot.

Vi i projektgruppen hade en ständigt PEOPLE BY POSTNORD

↑ Mattias Strandell är produktionschef på hubben på Nöbbelövsvägen: ”Jag är mäkta stolt över mina medarbetare som genomfört detta med bravur. En nyckel till att det gått så bra är att vi började prata om Solo redan 2019. Förståelsen för varför vi gör det här landade tidigt.”

← ”I slutet av 1980talet började jag köra lantbrevbäring och hade med mig pengar ut till pensionärerna.

Det blev många kaffe­slurkar och samtal vid köksbordet. I dag finns det inte tid till sådant”, säger Per Bengtsson.

pågående dialog med brevbärarna som gav återkoppling på saker som inte fungerade och annat som behövde skruvas på.

EN SOM HAFT extra ansvar i projektet är

brevbäraren och skyddsombudet Marcus Österlund. Han håller med Magnus om det goda samarbetet under inledningsfasen där brevbärarna fick vara med och utforma testerna.

– Projektgruppen hade en idé om vad Solo var och hur det skulle fungera, men det var fortfarande en skrivbordsprodukt.

Det saknades underlag för vilka krav den nya modellen ställde på oss brevbärare. Så när vi gick in i förpiloten tog vi brevbärare fram och dokumenterade våra egna tester, och återkopplade sedan våra upplevelser tillbaka till projektet.

Som skyddsombud har han hela tiden haft ett extra öga på arbetsmiljön. Gör någon arbetsställning ont? Behövs det nya hjälpmedel? Och han gör det inte bara för kollegorna på hubben.

PEOPLE BY POSTNORD

– Det vi kommer fram till hos oss blir avgörande för alla på PostNord i Sverige nu när piloten rullar vidare. Det är både en ära och ett stort ansvar, säger Marcus.

Han har ett budskap till PostNords ledning: – Vi inser alla att brevbäraryrket inte är vad det varit och att det måste till förändringar, men det måste göras på rätt sätt. Det måste finnas tid att öva in de nya rutinerna, och en förståelse för att alla medarbetare inte är likadana. Det finns också lokala förutsättningar att ta hänsyn till. Det som är klockrent på små villagator i Skåne kanske inte alls fungerar för en lantbrevbärare i Norrland.

EPILOG Ett bevis för att piloten i Lund blev lyckad kom den 7 januari 2021 när PostNords koncern­ ledningen gav klartecken för nästa fas. Nu fortsätter testerna i terminal­område Malmö och region Syd. Om allt går som det ska är projektet Solo genomfört i hela landet under 2022.

X och Y på terminalen En lite mer osynlig, men lika viktig del av höstens uppstart var det som Malmö brevterminal bidrog med. I ett litet hörn av den 46 000 kvadratmeter stora terminalen fick de blå lådorna plötsligt etiketter med X och Y. – För oss innebar höstens pilot att vi fick testköra helt nya program i maskinerna och lägga undan en del av posten. Att lära sig lagra rätt post, leverera rätt post och sedan även ta rätt post ur lagret nästa dag, det var den största resan för oss på terminalen, berättar produktionschefen Barbro Karlsson.

Nu är varannandagsutdelningen verklighet för alla medarbetare i Malmö och region Syd. – För oss som är chefer och ledare är det superviktigt att se till att alla medarbetare hänger med på den här resan och förstår sin roll.

Barbro Karlsson, produktionschef på Malmö brevterminal

21

framtiden kom först till

DANMARK E

EN BLOMMA med

fem blad blev symbolen för den danska leverans­ modellen som infördes 2017.

Blommans mitt står för det lokala distributionscentret, medan bladen motsvarar postdistriktet som är indelat i fem områden.

Den kom till när PostNord fick tillstånd av danska staten att distribuera standardbrev på fem dagar i stället för de tidigare två dagarna.

BAKGRUNDEN VAR EN kraftig nedgång i

brevvolymen. För tjugo år sedan delades 1,2 miljarder brev ut i Danmark, det kan man jämföra med de drygt 200 miljoner brev som delades ut 2020.

– Vi distribuerar 80 procent färre brev i dag, men det är inte för att danskarna ­skickar färre brev. Den miljard som har försvunnit är kommunikation till och från banken, staten eller kommunen som nu har

22

flyttat till digitala plattformar som e-Boks eller Kivra.

samhet som omfattar brev drabbas förr eller senare, det är bara en tidsfråga.

SÅ FÖRKLARAR THOMAS Lauritsen

UNDER 2021 RÄKNAR PostNord utvecklingen. Han är chef för det Danmark med ytterligare 15 procents team som arbetar med att minskning av breven. effektivisera postutdel– Vi har fortfarande ett avtal ningen. Blomman med staten om utdelningsplikt finjusterades 2019 till en över hela landet till samma med fyra blad, men porto, oavsett var man bor – så logiken är densamma: vad gör vi? Personligen tror jag Färre brev innebär mindre inte att det är någon bra idé att intäkter, varför det finns ett göra portot så mycket dyrare ständigt behov av att hitta Thomas Lauritsen eller att distribuera var sjätte dag. nya, smartare och mer Vi kan inte heller differentiera Bakgrund: Thomas Lauritsen började som produktions­ kostnadseffektiva sätt att portot efter hur långt brevet ska. medarbetare på post­ organisera distributionen.

Och det är svårt att göra de terminalen i Herning 1994. Då – Man kan säga att fysiska avstånden kortare. fanns det 14 000 anställda framtiden kom först till – Det är den här typen av inom distributionen i Danmark.

I dag är det cirka 6 200.

Danmark. Vi är ett slags frågeställningar vi arbetar Närmaste kollegor: Michael first movers, eftersom vi med när vi nu utvecklar en ny Frölich, Sven Tue Damgaard drabbades hårdare och modell. Hur den ska se ut är och Frederick Martyn, samt snabbare av nedgången i för tidigt att säga. Men den de sju distributions­cheferna brevförsändelser än andra kommer, och vi satsar på en och två brevterminals­cheferna i Danmark. länder. Men all postverklösning som är bra för alla.

PEOPLE BY POSTNORD

#GOALS

TEXT: MAIJU KARHUNEN FOTO: BENJAMIN SUOMELA

Sonja Heikkilä har sedan unga år velat utveckla och förbättra saker. Nu planerar hon att göra samma sak med PostNords pakettjänster.

Ju fler knutar, ­desto bättre SOM UNG VISSTE hon inte vad hon ville göra

med sitt liv och lät andras förväntningar styra. Men för några år sedan bestämde sig Sonja Heikkilä för att gå sin egen väg.

– Det känns bra att äntligen ha kommit på hur jag är och vad som verkligen intresserar mig. Det är en betydligt rakare väg till lycka än att försöka uppfylla andras förväntningar, säger Sonja, Business Development & Innovation Lead på PostNord Finland.

SONJA INSPIRERAS AV människor som gör

Alla har lärt mig något nytt och hjälpt mig att utvecklas i den riktning jag vill, säger Sonja.

PÅ ARBETET ÄR Sonjas uppgift att lösa

och Matkahuolto. Därför är en ökad kännedom något som jag vill satsa på.

knutar. Hemma tycker hon om att göra knutar. Ja, du läste rätt. Sonja har den senaste tiden tillbringat många timmar med makramé, en hantverksteknik där man skapar mönster med just knutar.

– En vacker dag kanske jag börjar sälja mina egna makraméverk, men jag är inte där riktigt än, säger Sonja och skrattar.

SONJAS MOTTO är ”ta tillfället i akt”. Hon har

FOTBOLLEN ÄR EN motvikt till makraméarbe­

tagit vara på varje arbetstillfälle och aldrig varit kräsen. Trafikvisionären som bytte jobb, från Škodas digitala innovationscenter i Prag till PostNord, har bland annat mjölkat kor, plockat tomater och sålt risglass (när ingen ville köpa växtbaserade produkter).

– En del av mina tidigare jobb har varit både mentalt och fysiskt tuffa, men jag skulle inte byta bort en enda erfarenhet.

tet. Sonja har spelat fotboll sedan hon var elva år gammal. Just nu kan Sonja ses på mittfältet i fotbollslaget HIFK/Reds matcher.

– Under lång tid var jag back och hatade att spela på mittfältet. Men vår tränare föreslog ändå den spelplaceringen för mig och mirakulöst nog så gillar jag det!

Ibland lönar sig det sig helt enkelt att kliva ur sin bekvämlighetszon.

saker på sitt eget sätt och brinner för det de gör. Den entusiasmen besitter även Sonja.

Hon ser fram emot att jobba med PostNords pakettjänster i Finland. Viljan att utveckla saker har Sonja med sig sedan barnsben.

– Som liten åkte jag ofta färja med min familj. Där fanns fina spelautomater, och när jag kom hem byggde jag alltid spelautoma­ ter av papper, skrattar hon.

SONJAS DRÖMYRKE SOM barn var – föga

överraskande – uppfinnare. Det är hon på sätt och vis också nu.

– Jag har en förmåga att snabbt upptäcka brister, men också hitta sätt att lösa dem. Inom logistikbranschen borde fokus ligga mer på att förbättra användar­ upplevelsen, inte på själva infrastrukturen.

Jag vill utveckla våra tjänster specifikt utifrån konsumenternas behov.

SAMTIDIGT VILL SONJA utvecklas själv. Det

var en av de största anledningarna till att civilingenjören i trafikteknik, som under flera år arbetat med utmanande trafik- och rörelserelaterade uppgifter, bestämde sig för att byta bransch.

– Logistikbranschen är fascinerande eftersom den skapar en del frustration hos kunderna. Jag vet att det inte är enkelt att förändra konsumenternas attityder, men det är precis det som gör det här jobbet så otroligt intressant.

– I Finland är PostNord inte lika välkänt för konsumenterna som konkurrenterna Posti

PEOPLE BY POSTNORD

Sonja Heikkilä Gör: Business Develop­ ment & Innovation Lead i Vanda, Finland.

Närmaste kollegor: Piritta Häkkinen, Kimmo Hyttinen och Vesa Karjalainen.

23

Se film och bilder Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

24

PEOPLE PEOPLEBY

BY POST POSTNORD N O RD

FOKUS: DET NYA POSTNORD

VI JOBBAR I FRAM T I DEN Martins robot är en tonåring, Samars lager lever och Amal utbildas i Underlandet. Nej, det är inte tre bisarra Netflix-serier, det är dina kollegor.

Och de jobbar redan i framtiden.

TEXT: MALIN DAHLBERG, HÅKON SANDLAND, MARIE-LOUISE ARNFAST OCH ROBERT LÅNGSTRÖM FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

P

OSTNORDS HISTORIA SER lite olika

ut beroende på vilket land du bor i.

I Sverige och Danmark kan man prata om flera hundra år av post- och pakettjänster. I Norge och Finland är företaget en uppstickare. Men samhällsutvecklingen ser ungefär likadan ut.

Nordborna skickar färre brev, sköter sin kommunikation digitalt och e-handeln ökar snabbare än du hinner säga ”klick”. Våra behov av digitala lösningar som underlättar i vardagen ökar nästan lika snabbt.

PEOPLE PEOPLE BY BYPOSTNORD POST NO R D

DET GÖR ATT tjänsteföretag som PostNord

måste hänga med. Det behövs hela tiden nya lösningar som kunder och konsumenter efterfrågar och förväntar sig.

DÄRFÖR PÅGÅR HELA tiden spännande

pilotprojekt och utvecklingsinsatser inom PostNord. Det handlar om chattbottar, 3D-printing, virtual reality, robotlager, ­paket­boxar och appar för att följa paketen.

Här är PostNordarna som redan jobbar i framtiden.

25

K A PIT EL 1: AU TO MATISKT TPL-LA G E R

SAMAR PÅ L A G R ET SO M L EV ER

”Om det blir problem är det mitt jobb att lösa det”

26

PEOPLE BY POSTNORD

LAGERROBOTAR ÄR SNABBA och exakta, men det finns en sak de inte

kan – lösa oväntade problem. Det är där Samar Mouro kommer in.

Hon testade flera olika jobb innan hon hittade rätt som ledare av både människor och robotar.

– Jag har jobbat på kafé och med telefonförsäljning och var till och med frisör en kort tid. Jag gick en utbildning ett halvår. Allt gick bra tills en kund sa ”gör precis vad du vill”. Jag fick panik. Jag har ingen som helst fantasi när det gäller hår, säger hon med ett skratt och avslöjar att hon numera bara klipper familjen.

På PostNords automatiserade tredjepartslogistiklager i Norrköping är det ingen som säger ”gör vad du vill” – tvärtom. Här handlar det om precision, effektivitet och måltal. Samar trivs som en katt i en nyöppnad kartong. Lagret där sportkedjan Stadium huserar är shuttlebaserat och tekniken kallas Goods to person. Det innebär att backar med varor bokstavligen går i skyttel­trafik mellan lagerhyllorna och plockstationerna.

Vid varje station står sedan en människa och ser till att rätt t-tröja och sneakers läggs i påsen.

– Vi har en packmaskin vid varje station. Emballaget är redan uppspänt så att du kan plocka och släppa ner varorna i en och samma rörelse.

Resten gör maskinen. Stänger påsen och printar etiketten direkt på plasten.

PostNords TPL-lager för sportkedjan Stadium använder en teknik som kallas Goods to person.

SAMAR ÄR GRUPPLEDARE för utleverans, det vill säga den avdelning

som plockar och packar beställningarna. Hon har ansvar för att fördela arbetet. Det är också extra viktigt att planera in raster. När man jobbar med robotar kan inte alla gå och fika samtidigt eftersom maskinerna aldrig tar ledigt.

– Jag håller koll på att allting flyter och att vi håller tempot. När det gäller automationen är det fortfarande så pass nytt att det kan uppstå frågor kring systemet. Om det blir problem är det mitt jobb att lösa det.

Och det är kanske just det som är den stora skillnaden mellan mänsklig och automatiserad personal.

Problemlösningen.

Magdalena Robsarve är Business Area Director. ”Det förkortas BAD”, säger hon med ett skratt. Hon har varit med och utvecklat PostNord TPL:s automatiserade lagertjänster i Norr­köping och menar att robotarna framförallt tagit över de arbetsuppgifter som inte kräver mänsklig kreativitet.

– I stället för att en person hämtar en sak och lägger den på en hylla, har vi robotar som gör det. Det innebär inte att vi inte behöver människor på arbetsplatsen. Jag tror att vi kommer att vara i princip lika många som jobbar här i framtiden, men att vi gör andra saker. Det kan handla om att slutkundspacka på ett trevligt sätt, montera cyklar eller prova ut skidor.

– Tekniken ger oss möjlighet att fokusera på annat och erbjuda bättre service till kunden.

”I stället för att en person hämtar en sak och lägger den på en hylla, har vi robotar som gör det.”

Backarna går bokstavligen i skytteltrafik på lagret.

SAMAR MOURO ÄR inne på samma spår. För att

en arbetsplats ska fungera och utvecklas behövs människor som ser möjligheter. Utmaningar driver arbetet framåt. En annan sak som robotar inte kan är att skapa trivsel.

– Vi har en jättebra stämning här på lagret. Vi kommunicerar med varandra och har verkligen högt i tak. Jag trivs jättebra med mina kollegor och älskar tempot, känslan när vi hållit våra ledtider och fått ut alla ordrar. Då kan man åka hem och bara slappa.

PEOPLE BY POSTNORD

Samar Mouro Gör: Jobbar på PostNord TPL i Norrköping, Sverige.

Närmaste kollegor: Per-Erik Leo, Crassie Cederborg, Talin Wannesian, Malin Lindwall och Hampus Hägg.

27

K A PIT EL 2: AI I KUNDSERV ICE

MARTINS TONÅRING TILL ROBOT

”Vi släpper den inte helt lös” 2019 ANSTÄLLDE POSTNORD en bebis till

kundservice i PostNord Sverige.

Nej, inte en sådan bebis. Det handlar om en AI-bot som kallas Intelligent Virtual Agent (IVA). Lite mer än ett år senare – ­efter en hel del träning – har bebisen redan blivit tonåring och pratar med 12 000 svenska kunder per dag. Den jobbar dygnet runt och löser själv 25 procent av kundernas frågor.

Resten skickar den vidare till sina kollegor av kött och blod.

– Det fanns ett behov och vi ville visa att det gick att lösa med teknik, säger Martin Norin, Data Scientist på PostNord.

IVA BYGGER PÅ Natural Language Under-

standing (NLU). En teknik som låter en AI-bot analysera och förstå språk, både via tal och text. IVA är designad för PostNords behov och baseras på ett antal existerande komponenter, bland annat från Google.

Den är byggd internt tillsammans med ett holländskt team. Martin och kollegorna har skräddarsytt boten för det svenska kundmötet, tillsammans med kundservice i Sverige. Föräldrarna till idén med IVA är Mikael Myhrberg och Åsa Edde som båda har lång erfarenhet av PostNords kunder.

– Boten går i skola flera gånger i veckan, hos PostNordare som tränar den. Man kan säga att jag är som en gudfar, min roll är att se hur dess intelligens och funktion kan utvecklas, säger Martin.

– Vi tränar den på Post­Nord-relaterade

saker. Vi ger den massor av exempel. information själv. De vill ha full kontroll Till exempel "Jag vill spåra ett över hur IVA fungerar. paket". En viss mening mot­– Vi vill bara spela på dess svarar en viss avsikt hos den styrkor. Det är viktigt att person som ringer in. Vi ser till introducera den med försiktigatt IVA förstår. Kunden säger het. Den lättar på trycket hos att den vill spåra och ibland kundservice genom att ta hand betyder det att den vill boka en om det första steget. Klarar hemleverans och ibland att den inte att svara skickar den paketet är försenat. IVA gör vidare till personlig service. På då en kontroll mot bakom­ det sättet kan medarbetarna Martin Norin liggande data. Det går på på kundservice vara mer Gör: Data Scientist någon hundradels sekund utan specialister. i Stockholm. att kunden märker något. På så Närmaste kollegor: sätt kan IVA göra antaganden NÄR MARTIN BÖRJADE som Anne-Christine Lane, om vad kunden vill ha hjälp Emilio Marinone, Amarnath Data Scientist på PostNord med.

2020, var han den första inom Das, Åsa Edde, Mikael Myhrberg och Frederick sitt område. I dag är de ett Martyn.

SAMTIDIGT LÄR SIG IVA av team på nio personer som kunderna som ringer. Det vill försöker hitta guldklimparna säga, den samlar in data som tränarna inne i berget av data. Det kan handla om sedan kan analysera och använda för att att titta på leveransdata för att kunna lära boten nya saker. IVA kan redan i dag förutspå när det kommer att bli reklamatioplocka ut information från ett samtal, som ner eller möjliga stölder. ett kollinummer eller en viss tid och datum.

– Vi försöker hitta mönster. Det är väldigt – Men vi hanterar all data och träning kul! Data i sig är sällan självklart. Man manuellt. Vi släpper inte IVA lös. Det är måste alltid tolka och analysera den. Man viktigt att förstå att den är bra på att måste förstå helheten och vara kunnig inom hantera specifika saker. Den är inte en statistik, programmering och domän­ människa. kunskap.

– Sedan kan lösningarna vara mer eller MED ORDEN ” inte släppa den lös” menar mindre avancerade beroende på vad man Martin att de inte låter den vara en AI som vill åstadkomma. Det viktigaste är att lösa får samla in, tolka, lära sig och applicera uppgiften.

FOTO: PEXELS

28

PEOPLE BY POSTNORD

KA PI T E L 3 : O M V Ä R L D S A N ALY S FOTO: PEXELS

K R I S T I N S K Ä NS L A FÖ R KO NS UMENTER

”Det svåraste är att göra saker enkla” EN STOR DEL av Kristin Anfindsens jobb

marknads­platser. Då ska vi göra det handlar om att ta sig in i huvudet enkelt att styra logistiken från på kunderna, och förstå vad de butiken, till exempel med hjälp behöver, innan de själva gör det. av självbetjänings­lösningar.

Hon är chef för Digital – En annan trend är att vi Verksamhetsutveckling på köper fler begagnade varor av PostNord Norge. I hennes jobb varandra, på webbplatser som ingår det att analysera de Finn och Tise i Norge eller rådande trenderna i samhället.

Blocket i Sverige. Det är särskilt – Enormt mycket av det tydligt bland unga som tänker PostNord gör just nu är hållbart. Det här kommer att Kristin Anfindsen sådant som kunden möter på bli ännu vanligare, och alla Gör: Chef för Digital en digital skärm. Och där behöver få varan fraktad till Verksamhets­utveckling i kommer vi in: Hur ska det sig. MyPack GO är produkten Oslo. utvecklas, hur ska tjänsten som passar perfekt mellan Närmaste kollegor: fungera och hur ska den privatpersoner. Vi lanserade ”Jag jobbar med många presenteras så att alla den redan 2015 i Norge, och nu duktiga människor, men är kunder förstår? när behovet ökar utvecklar vi lyckligt lottad som får jobba tjänsten. allra närmast med det här DEN SENASTE TIDENS stora fantastiska gänget: Silje omställning är förstås Svendsen, Audun Nordstrand POSTNORD FOKUSERADE coronapandemin som ändrat tidigare mycket på att och Boye Telstad Løver.” konsumenternas beteende. underlätta vardagen för de – När kunderna stannar stora företagskunderna. Nu hemma lägger fler fysiska butiker om och är det privatmarknaden som gäller. erbjuder varorna digitalt, antingen via en – Allt handlar om att göra det så enkelt egen webbutik, Instagram eller digitala och effektivt som möjligt att använda våra

PEOPLE BY POSTNORD

tjänster. Det gäller allt. Ned till den där enda, viktiga knappen som användaren ska se och förstå. Det svåraste är att göra saker enkla.

Hur tar ni fram en ny funktion?

– Vi kartlägger vad konsumenterna behöver och gör tester där vi låter folk gå igenom processen medan vi registrerar varje rörelse. Förstår de tjänsten omedelbart? Vi ser var folk faller bort och vi analyserar varför det ­händer just där och justerar.

EN ANNAN TREND som är högintressant

för PostNord är mottagarstyrd logistik.

– Det kan handla om att styra paketet till en annan utlämningsplats, eller till en annan stad om man åker bort i några dagar. Vi var först på marknaden med den här tjänsten för privatkunder, och i en annan variant för företagare.

– Vi tar också fram lösningar där avsändaren ska kunna uppdatera och korrigera eventuell felaktig information för ett paket som redan är på väg. Allt vi gör handlar om samma sak – att göra kundens vardag enklare.

29

K AP I T EL 4: UT BILDNING MED V R

Så funkar VR

De spel och videoklipp som är producerade för VR delar upp skärmen inne i headsetet i två delar. De visar exakt samma sak, men med en liten förskjutning. Dina ögon får de två delarna att flyta ihop och på så sätt skapas 3D-effekten.

30

PEOPLE BY POSTNORD

AMAL I UNDERLANDET

”Det känns modernt och nytänkande” EN NY UTBILDNING testas just nu på

DET SÄGER Patrik Ågren, chef för Ledar-

PostNord i Sverige. Borta är klassrum, papper och penna. I stället utför du arbetsuppgifter i en simulerad 3D-värld.

– Det är en konstig känsla att ta på sig headsetet. Du upplever verkligen att du står i ett rum. Du kan se dig om, både bakåt och framåt, och det känns som att det faktiskt står en person framför dig och förklarar, säger Amal Ibrahim som är brevbärare i Stockholm.

skap och Kompetensutveckling på PostNord Sverige. Han fick idén till VR-utbildningen när han såg hur kläd­företaget H&M använde tekniken för att utbilda sin lagerpersonal.

– Jag fick testa H&M:s utbildningsmiljö och blev fascinerad över hur naturligt det kändes att gå omkring på det virtuella lagret och lösa olika uppgifter.

AMAL IBRAHIM HAR testat den utbildning

FÖRDELARNA MED LÄRANDE genom

virtual reality är flera. Utbildningsperioden blir ofta kortare och du behöver inte vara beroende av kollegor för att lära dig nya saker. Dessutom tränas muskelminnet och den kognitiva förmågan – det vill säga minne, utförande och problemlösning.

– Man kan säga att virtual reality kombinerar och komprimerar lärprocessen.

Du får instruktioner, precis som i ett klassrum, men sen kan du pröva att utföra arbetsuppgifterna och öva på dem om och om igen tills de sitter.

PEOPLE BY POSTNORD

som kallas ”Fordonskontrollen”. Det är den genomgång alla förare gör innan de åker ut på turen. Inne i utbildningsmiljön kan du själv studera det virtuella fordonet, titta om det är luft i däcken och leta efter skador.

– Rutinerna förklaras på ett enkelt sätt och det är lätt att förstå, mycket lättare än om jag hade läst samma sak på ett papper. Det är kul att PostNord gör den här satsningen. Det känns modernt och nytänkande.

Amal Ibrahim Gör: Brevbärare i Solna, Sverige.

Närmaste kollegor: Felicia Tylander och Hermine Magnusson.

31

K AP I T EL 5: NY STA RT FÖ R BO XA R

ANDERS OCH DE NYA PAKETBOXARNA

”Vi har redan beslutat att sätta upp fler”

året. Och sedan är det naturligtvis positivt under en pandemi att man inte behöver förhålla sig till andra människor eller öppettider med de nya automaterna.

Mobiltelefon, app och Bluetooth är allt du behöver, säger Anders.

AUTOMATERNA GER KONSUMENTERNA

DE HAR REDAN gjort succé i Danmark.

i våra grannländer. Folk hämtar ju gärna sina paket samtidigt som de handlar mat.

Men nu ser vi en förändring.

Sverige och Finland är hack i häl. Nu tar PostNord Norge över stafettpinnen och lanserar paketboxar i närbutikernas förlovade land.

DEN SNABBVÄXANDE E-HANDELN Det gjordes visserligen ett har satt press på närbutikernas försök med paketautomater i lager­kapacitet. I Norge ökade Norge redan för fem år sedan. ­e-handeln med omkring 36 Men då behövde automaprocent under 2020. Ett år som terna tillgång till både naturligtvis också var mycket internet och el, och de kunde speciellt. Enbart i april, när de bara stå inomhus. Marknasträngaste corona­restriktionerna den var nog inte heller riktigt infördes, ökade e-handeln med Anders Eggen, mogen, säger Anders Eggen, nära 60 procent. Det var dags att utvecklingschef för utvecklingschef för logistikgöra ett nytt försök. logistiktjänster. tjänster, PostNord Norge.

– Butikerna måste tackla – Norge är ett land med extremt många paketvolymer på ett helt nytt sätt. Paketnärbutiker. De flesta besöker sin butik flera automaterna är inte bara till nytta för gånger i veckan. Många av butikerna konsumenten. Även butiksnätverket behöver erbjuder paketutlämning, och efterfrågan avlastning. Särskilt under de extrema på paketautomater har därför varit lägre än perioder som vi har sett under det senaste

32

flera fördelar. De placeras ut nära bostäderna.

Paketen kan hämtas när som helst, utan att man måste till butiken eller hålla sig till vissa tider. Och paketen förvaras säkert tills de hämtas. I januari placerade PostNord Norge ut de första hundra paketautomaterna runt om i Oslo, som ett test.

– Men erfarenheterna hittills i Norden är så goda att vi redan har beslutat att sätta upp fler automater under året.

DE HAR PLACERATS ut där det finns många

potentiella användare: vid flerfamiljshus, radhusområden, knutpunkter i kollektiv­ trafiken, köpcentrum och butiker som PostNord samarbetar med. Det finns goda skäl att börja just i Oslo-­området.

– Det finns flest människor där, de handlar gärna på nätet, de gillar att prova nya saker och att ha så många valmöjligheter som möjligt.

PEOPLE BY POSTNORD

Guiden

N YSTA RT PÅ J O B B E T Det är kul att vara expert på sitt jobb. Men det kan vara ännu roligare att testa något helt nytt.

34 38

Mandys bästa tips till dig som söker en ny tjänst internt.

Brevbäraren Pia blev Norrköpings mest peppade lasbilsförare.

35 40

Festfixaren Charlotta klev in i en skåpbil hos PostNord.

Sedan gick det snabbt.

Patrik bytte från kundtjänst till kundansvarig. Utan examen, men med rätt erfarenhet.

36 42

Gert gick från brevbärare till IT-guru. Utan formell utbildning.

Anna-Karin har gjort allt inom PostNord. Hon har till och med försökt sluta.

Se fler bilder Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

33 PEOPLE BY POSTNORD

PEOPLE BY POSTNORD 33

Guiden

8för digBRA TIPS som vill ha ett nytt jobb Mandy Luong, rekryteringschef på PostNord Norge, delar med sig av sina åtta bästa tips för dig som söker en ny tjänst internt inom företaget.

TEXT: HÅKON SANDLAND FOTO: PRIVAT

1

Ta reda på vad du vill

Fråga dig själv följande innan du söker en ny tjänst inom PostNord: Vad är du bra på, vad vill du göra och vad tror du är rätt steg för dig nu?

2

Håll ögonen öppna

Alla interna lediga tjänster publi­ceras på intranätet. Du kanske hittar ett jobb som du inte ens visste fanns, men som är helt perfekt för dig?

3

Prata med din chef

Att du letar efter ett nytt jobb internt på PostNord behöver inte vara en hemlighet för chefen. Det handlar inte om att du vill bort från din nuvarande tjänst, utan om att du är mogen för nya utmaningar.

Det är faktiskt bara imponerande att du har ambitioner i karriären och din chef ska hjälpa dig att uppnå dem. Men du måste själv ta initiativ och hitta den nya tjänsten.

”Det handlar inte om att du vill bort från din nuvarande tjänst, utan om att du är mogen för nya utmaningar.”

MANDY LUONG, REKRYTERINGSCHEF POSTNORD NORGE

34

4

Skriv ett uppdaterat cv och ­presentation

Visa vad du har gjort under de senaste åren, vad din avdelning har uppnått och hur du har bidragit till det. Att du har varit engagerad och gjort en bra insats. Ju mer uppdaterat ditt cv är, desto bättre. Du kan sen skicka in cv:t till det interna rekryteringssystemet.

5

Använd kollegor som ­referenser

dem, förutom din chef, att vara dina referenser när du söker en intern tjänst.

6

Förbered dig väl för intervjun

Vissa tror att det bara är en formalitet att gå på en anställningsintervju vid internrekrytering. Jag vet att många tänker: ”De känner ju mig.” Men vi har många sökande och måste utvärdera alla på lika villkor. De som förbereder sig bäst har också störst chans att få jobbet.

Tänk på vilka kvalifikationer som efterfrågas i annonsen och hur du kan visa att du har precis det som krävs.

7

Våga prova

Ibland utlyser PostNord projekt­ anställningar som varar en begränsad tid. När den är slut går du tillbaka till ditt gamla jobb. Ibland görs jobbet om till en fast tjänst, och då kan du få möjlighet att stanna om du vill – och om du har gjort ett bra jobb förstås. Berätta för din chef att du gärna vill delta i projekt. Då får du tillfälle att lära dig mer, utöka ditt nätverk och visa din kompetens.

8

Ge inte upp

Vi har många duktiga kollegor på PostNord, så det är hård kon­kurrens även om interna lediga tjänster.

Det bästa sättet att visa vad du kan är att prestera i din nuvarande tjänst. Det kommer din chef att märka och kan då rekommendera dig vidare. Ge inte upp!

Ofta är det dina kollegor som känner dig bäst. Hitta de kollegor du litar på och be

PEOPLE BY POSTNORD

Charlotta ­Sigurjonsdottir

”Du måste våga fråga och vara nyfiken för att bli uppmärksammad” säger Charlotta Sigurjonsdottir.

Bakgrund: Har gjort allt möjligt på PostNord, från trafikledare på Veddesta Skåpbil till produktionschef för brevbärarkontoret i Kista utanför Stockholm. Hon har också gått flera interna utbildningar, bland annat aspirantprogrammet, och deltagit i Panorama som är ett ledar­skapsprogram för kvinnor.

Närmaste kollegor: Marcus Holmström, Robin Johansson Gladnikoff, Per Petersson, Peter Ikonomidis, Dan Hammarlund och chefen Caroline Öfverstedt.

som sett min potential och gett mig chansen att utvecklas. Jag har alltid känt mig trygg, även när saker gått fel. I min första chefsroll gick jag från paket till brev, vilket var en helt ny värld. Jag fick enormt mycket stöd av min dåvarande chef som förstod att jag behövde mer tid för att komma in i arbetet.

CHARLOTTA SIGURJONSDOTTIR är nu

”VÅGA VISA ATT DU VILL UTVECKLAS” Hon klev in på PostNord utan någon erfarenhet av branschen, men med en hunger att lära sig allt. ”Jag hade chefer som såg min potential”, säger ­Charlotta Sigurjonsdottir som nu är Regional ­utvecklingschef.

Regional utvecklingschef i Stockholm Nord med ett antal verksamhetsstöd i sitt team.

I arbetet ingår bland annat att förbättra produktionsmetoder och genomföra förändringar i regionen.

– Det roligaste med jobbet är att få vara med i det enorma förbättringsarbete som pågår i Sverige just nu. Här har jag verkligen nytta av min breda erfarenhet.

Vad letar du själv efter när du ska rekrytera?

– Precis det som jag förmodar att jag själv utstrålade. En vilja och en hunger att utvecklas. Som chef tycker jag man har ett ansvar att stötta de som vill framåt.

Hennes bästa tips till den som vill komma vidare i karriären är att vara nyfiken och våga fråga.

– För att bli uppmärksammad måste man ta för sig. Säg till din chef att du är sugen på mer ansvar.

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: KRISTINA SAHLÉN CHARLOTTA SIGURJONSDOTTIR jobbade

tidigare som restaurangchef, bröllopskoordinator och festfixare. Roliga, kreativa jobb, men med udda arbetstider. När hon fick sitt fjärde barn kände hon att nu fick det vara nog. Hon letade efter ett jobb med mer stabila arbetstider och fick höra att PostNord sökte förare. Det här med att köra paket, det kunde väl inte vara så svårt?

– Jag körde skåpbil på Norrmalm i Stockholm och det var jättetufft. Inte minst den fysiska ansträngningen. Jag insåg snabbt

PEOPLE BY POSTNORD

att jag behövde visa framfötterna och lära mig mer om hela apparaten bakom paketen.

En chef uppmärksammade att hon var engagerad och lösningsorienterad och lät henne testa jobbet som gruppledare. Efter ett kort vikariat som ansvarig för hemleveranser på distributionsfilial Tomteboda klev Charlotta in till chefen och sa: ”Det här var kul. Om det dyker upp något liknande framöver, tänk på mig.” Och så har det fortsatt genom hela karriären på PostNord.

– Genomgående är att jag har haft chefer

Charlotta Sigurjonsdottir var coach åt föraren Güven Kuzey i projektet In Car Coach på Veddesta utanför Stockholm.

35

Tre tips till den som vill testa nytt inom PostNord

1 Känn efter vad du är intresserad av. Då kommer oftast valet och arbetsglädjen av sig själv.

2 Ta initiativ själv och vänta inte på att någon annan ska göra det åt dig.

3 Leta efter något nytt och spännande att gå till, snarare än att bara fokusera på att vilja lämna något.

Gert Friis-Larsen Gör: Service Manager for Workplace Production i Köpenhamn, Danmark.

Närmaste kollegor: I Stockholm Christer Asker­fjord, IT-arkitekt, och Fredrik Hagnelöv, servicechef. I Köpenhamn finns IT-chef Herman Petterson – och många andra.

36

PEOPLE BY POSTNORD

Guiden

FRÅN BREV TILL BYTES ”Jag är på en bra plats i mitt arbetsliv. Så har jag faktiskt alltid känt på mina olika jobb inom företaget”, säger Gert Friis-Larsen.

TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: FREDDY BILLQVIST

MOBILEN RINGER. Gert

Friis-Larsen ler mot sin fru Janet Friis-Larsen, som sitter bakom sin laptop på andra sidan matbordet, och går bort till fönstret för att svara.

Utanför lägenheten är det en grå vinterdag i Köpenhamn.

Det är antagligen Gerts kollegor uppe i Stockholm som ringer och vill diskutera en av de många IT-lösningar som får PostNord att fungera.

Gert är Service Manager for Workplace Production på PostNord. Det är hans ansvar att ingå avtal med de externa leverantörerna och se till att de levererar enligt avtal – att de mobila systemen och handdatorerna fungerar.

Så det finns alltid något att diskutera. Det finns alltid något som skulle kunna fungera lite bättre och lite smartare i dag än i går.

M

FÖRE CORONAPANDEMIN ÅKTE han gärna till

Stockholm ett par gånger i veckan. Men nu pratar Gert mest med sina kollegor över telefon eller via digitala möten. Det funkar bra, men han saknar den närmare kontakten.

– Man måste vara anpassningsbar, och det trivs jag med. Men även om virtuella möten ofta är effektiva, är fysiska möten fortfarande värdefulla. Vi är ju trots allt sociala varelser. Jag saknar att träffa mina kollegor mer informellt, både på landskontoret på Hedegaardsvej i Kastrup och i Stockholm.

– Det handlar om yrkesmässig info, men också om bra rövarhistorier. Det kanske är det sistnämnda jag saknar allra mest, skrattar han.

VID MATBORDET HAR Janet startat ett eget

videomöte. Hon arbetar också på PostNord, inom

PEOPLE BY POSTNORD

försäljningen. Under de många coronamånaderna då båda har arbetat hemifrån har de skapat fasta rutiner, så att de kan hjälpas åt utan att störa varandra. De turas om att göra kaffe. När telefonen ringer går de bort till fönstret eller in i ett annat rum.

Och i slutet av arbetsdagen försöker de komma ut och gå i friska luften.

– Jag gillar våra små rutiner. Vanligtvis är min arbetsdag mycket mer omväxlande. I själva verket har merparten av mitt arbetsliv varit en enda lång förändringsprocess. Det beror också på att jag arbetar med IT, vilket nästan är själva definitionen av ständig förändring.

– Jag började som brevbärare redan 1994.

Några år senare fick jag kontorstjänst och det var där jag började arbeta professionellt med IT. Det har jag aldrig ångrat.

GERTS RESA FRÅN brevbärare till ansvarig för den

del av PostNords IT som rör produktionen, började redan när han som pojke satt på sitt rum och lärde sig att koda på en Commodore 64. Han har ingen formell IT-utbildning.

– Det skulle definitivt inte gå i dag. Självklart har jag gått en hel del kurser längs vägen, men i dag är det absolut nödvändigt att ha den formella utbildningen på plats också, säger Gert.

DET HAR INTE varit fråga om någon planerad

karriär. I stället har det varit intresset och nyfiken­ heten inför något nytt som har drivit honom framåt.

– Jag är på en bra plats i mitt arbetsliv. Så har jag faktiskt alltid känt på mina jobb inom företaget.

De flesta morgnar vaknar jag och ser fram emot att komma till jobbet, träffa kollegorna och lösa uppgifter. Men betyder det att jag är kvar på samma ställe om fem år? Det vet man aldrig.

37

Pia Bjerselius Gör: Förare i Norrköping, Sverige.

Närmaste kollegor: Lina Arkin, Daniel Kvistell, Sara Pålsson och Nadja Axberg på Team Enhetslaster.

38

PEOPLE BY POSTNORD

Guiden

WOHOO! Pia Bjerselius visste inte riktigt vad hon gav sig in på när hon tackade ja till att byta tjänst. Nu är hon Norrköpings mest peppade lastbilsförare.

TEXT: LINDA HÄLLQVIST FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON NÄR HON FICK erbjudandet

om att gå från brevbärare till förare hade Pia Bjerselius aldrig kört en lastbil.

– Jag tänkte inte så mycket, utan sa bara, ”Ja varför inte, det är en merit mer om inte annat”. Och när jag ger mig in på nya saker och klarar det, så känner jag bara – ”Wohoo!”

N

DET BÄSTA MED arbetet som lastbilsförare verkar

nästan vara själva fordonet. Pia och lastbilen har blivit ett.

– Jag älskar att sätta mig i lastbilen, det är en sådan frihet för mig. I början tyckte jag att det gick fort när jag körde i 40, men nu är det roligaste och absolut bästa med mitt arbete just att köra lastbil.

I NORRKÖPING HAR brev- och logistikverksam-

heten samsats under samma tak i tre års tid.

På hubben uppmuntras medarbetarna att utvecklas i sina roller och hjälpas åt över de traditionella gränserna. Alla har sin tjänst på

PEOPLE BY POSTNORD

hubben och där kan alla typer av tjänstgöring ingå.

Här finns inget som heter ”dina brev”, ”mina paket” eller ”andra sidan”, utan alla är anställda som distributionspersonal. De osynliga väggarna har slagits sönder.

I DE MIXADE tjänsterna jobbar man med nästan

alla flöden som finns. Om de som kör hemleveranser exempelvis blir klara tidigt så går de in och sorterar B-post tillsammans med truckförarna på kvällen, och för en brevbärare är det fullt naturligt att köra rena paketdistrikt.

FÖR PIA HAR det skett förändringar löpande sedan

hon började på PostNord 2007. Hon vill verkligen uppmuntra andra till att våga prova på nya saker – både i arbetet och på fritiden.

– Vissa oroar sig så mycket och säger ”Åh nej, hur ska det här gå?”. Men saker löser sig ju. Man kan inte göra mer än sitt bästa. Jag har lärt mig spela padel också! Det har varit ett bra sätt att lära känna mina nya förarkollegor. Det är jättekul, vi är många på jobbet som spelar och det skapar en fin sammanhållning.

39

Guiden

”Jag är aldrig på dåligt humör på jobbet” Patrik Leppänens senaste år har gått på hundra procent positiv energi. Att byta jobb gick av bara farten.

TEXT: MAIJU KARHUNEN FOTO: BENJAMIN SUOMELA VÄRLDEN HAR

stannat, men Patrik Leppänens liv har lagt i en extra växel.

Hösten 2019 klev han in på PostNords kontor i Vanda, Finland, och började sin tjänst som specialist på skaderegleringsavdelningen.

Ett år senare har han bytt tjänst, blivit pappa och friat till sin flickvän Jade.

– Beata var stjärnan i mitt frieri. Det känns otroligt att hon redan är ett år gammal. En fördel med pandemin har varit att jag jobbat hemifrån och kunnat följa Beatas utveckling på plats, säger Patrik.

V

BEATA? STJÄRNA? Jo, på BB hade Patrik

lyckats klä på sin nyfödda dotter Beata en body när mamma Jade inte var i rummet.

Bodyn hade texten ”Will you marry my dad?” på bröstet.

Vem kan säga nej till ett sådant frieri?

Det säger en hel del om Patrik. Han tillhör den typen av människa vars allvarligaste min innehåller ett svagt leende.

40

Han beskriver sig själv som en superpositiv person. En egenskap som inte bara gjorde honom bra på kundtjänst. Den ledde honom till det nya jobbet som kundansvarig.

– Jag är aldrig på dåligt humör på jobbet.

Jag gillade mitt arbete på skaderegleringsavdelningen, men jag kände att jag kunde bidra med mer genom att arbeta med kundrelationer och kundförvärv.

”Det var verkligen fint att se att min ­avsaknad av en högre ­examen inte var ett hinder. Hos PostNord handlar det också om arbetserfarenhet och personlighet.”

intresserad. Sedan blev han osäker. Kunde han söka tjänsten? Han hade ju bara en gymnasieexamen.

– Men min chef på skadereglerings­ avdelningen, och hans chef, uppmuntrade mig att söka. Så jag vågade mig på att skicka in en ansökan.

Resten är, som lilla Beata skulle säga, ­”histoija­”. Patrik fick tjänsten.

– Det var verkligen fint att se att min avsaknad av en högre examen inte var ett hinder. Hos PostNord handlar det också om arbetserfarenhet och personlighet.

NU FÅR HAN göra det han tycker allra

mest om – interagera med många olika slags människor.

– Det bästa med mitt arbete är dock kollegorna. Vi har ett fantastiskt team, även om vi också arbetar mycket självständigt.

Jag vill tacka mitt team för att de tog emot mig på ett så fint och varmt sätt.

I MAJ GIFTER han sig med sin Jade.

POSTNORD FINLAND SÖKTE en kund­

ansvarig till hösten 2020. Patrik blev

Platsen som första brudtärna är given.

Om hon håller sig vaken.

PEOPLE BY POSTNORD

Patriks tips till dig som vill byta jobb inom PostNord

1 Fundera över i vilken typ av arbetsuppgift du skulle ha mest nytta av dina styrkor.

2 Prata med din överordnade.

Hen kan redan ha något att erbjuda.

3 Håll utkik efter PostNords interna platsannonser.

Våga söka även om du inte uppfyller alla krav. Be din chef rekommendera dig för tjänsten.

Patrik Leppänen Gör: Kund­ansvarig i Vanda, Finland.

Närmaste kollegor: Emilia Mannari, Jussi Valtanen, Krista Yliruusi och Sanna Mäki.

PEOPLE BY POSTNORD

41

Guiden

KÄNSLAN av att komma hem Anna-Karin Karlsson har PostNords DNA i kroppen. Inte konstigt att hon återvände.

TEXT: LINDA HÄLLQVIST FOTO: NILS LÖFHOLM

ALLT VAR ANNORLUNDA när

Anna-Karin Karlsson började på svenska Poståkeriet 1994.

Hennes uppgift på paket­ terminalen i Kallhäll var att sortera paket. Och då pratar vi inte om e-handlade paket – sådana som näst intill väller över på terminalerna i dag – nej, det var företags­ paket för nästan hela slanten.

– Jag satte en stor stolthet i att lära mig så mycket som möjligt utantill. Det kunde handla om post­ nummer, gatuadresser, företagsnamn och vilka rutter de tillhörde, säger Anna-Karin.

Det blev femton år på PostNord och en hel drös olika tjänster – som förare, inom kundtjänst, som kundlösningsspecialist och produktchef – innan Anna-Karin valde att gå vidare till ett annat företag. En stor ­kontrast då den nya arbetsgivaren bara hade 35 anställda.

– Jag arbetade med mjukvaruutveckling för sista milen-leveranser. Det var ett betydligt mindre bolag, ett annat sätt att jobba på och ett annat klimat, men jag fick en positiv erfarenhet och för mig var det bra att utvecklas på ett annat företag.

Trots det tog det bara två år innan hon insåg att det var bättre förr. I dag är hon tillbaka på PostNord i rollen som Produktchef för varubrev och express­ paket.

– När jag klev in genom dörren på kontoret i somras fick jag faktiskt känslan av att komma hem. Jag fick direkt ett bra intryck, både av min nya chef och de aktiviteter som pågick. Vi stöttar varandra på PostNord och har högt i tak, det fick jag bekräftat på min förra arbetsplats. Jag tycker dess­utom att vi har en annan känsla i huset nu – organisationen är tydligare, mer positiv och har mer driv framåt!

A

42

”För mig var det bra att utvecklas vidare utanför företaget, för att sedan inse att jag ville komma tillbaka.”

Anna-Karin ­Karlsson Gör: Produktchef på affärsområde eCommerce & Logistics i Sverige.

Närmaste kollegor: Maria Glansk, Cindy Nanberg och Ulrica Phillips.

Chefen Fredrik Strömblad samt även konsulten Jacob Frizell. ”Vi är ett superbra team och alla är klippor på sina olika sätt inom sina kompetensområden.”

PEOPLE BY POSTNORD

TEXT: LINDA FAGERLIND BERKÖ

JAHA, OCH?

Med siktet inställt på ett fossilfritt 2030 Klimatfrågan är viktig. Det håller de flesta med om.

Men vad gör egentligen PostNord och varför är det så viktigt att ta täten i klimatomställningen?

POSTNORD HAR PRECIS uppnått

det klimatmål som sattes 2010.

Trots att många till en början var skeptiska har koncernen lyckats minska klimatavtrycket med 40 procent jämfört med 2009 års nivå.

Men innan vinsten ens har hunnit firas är arbetet med nästa mål redan i gång. Och än en gång är målet nästan provoce­ rande högt – koncernen ska vara helt fossilfri till 2030.

– När målet sattes 2010 hade man ingen aning om hur det skulle nås. Då som nu var frågan avgörande för klimatets egen skull. I dag är klimatfrågan avgörande för vår relation med kunder och konsumenter. I likhet med 2010 vet vi inte exakt hur planen för att nå målet ser ut, men vi kommer att klara det, säger PostNords hållbarhetschef Sofia Leffler Moberg.

Vad betyder det att PostNord ska vara fossilfritt 2030?

– Då ska alla våra transporter och anläggningar drivas med

PEOPLE BY POSTNORD

förnybar energi. Det innebär att luften i paketen, så spelar det vi i första hand måste sluta med också roll. allt som är onödigt. Vi måste till Vilka utmaningar finns det? exempel få bort luften i paket, – Att det går så snabbt inom optimera rutter, se över hur vi klimatområdet. Så vi måste bli fyller våra fordon. Men det är inte snabba. Det går emot hela bara ett arbete för oss själva. Tre storbolagskulturen, men ska vi fjärdedelar av utsläppen kommer lyckas måste vi bli mycket mer från våra köpta transporter. Ska snabbfotade. vi lyckas med vår målsättning Parisavtalets mål är klimat­ måste vi också få hjälp av våra neutralitet 2050. PostNord leverantörer att ställa om. siktar på 2030, varför det?

Varför ska man som – Parisavtalet är en global ­med­arbetare bry sig? överenskommelse där hela – En stor del av världen behöver sluta förändringen görs i det upp. Vi är ett nordiskt dagliga arbetet. Vi är bolag med statligt så stora att om varje ägande, med en medarbetare som kör fungerande infra­ ett fordon ser till att struktur och möjlig­heter köra sparsamt och tanka med biodriv­medel, förnybara drivmedel, och Sofia Leffler vattenkraft och ren om varje medarbetare på energi. Vi har, i jämförelse Moberg. en terminal stänger en port med många andra länder, som ska stängas, så kommer det råd att investera. Om inte vi, spela roll. Och om vi ställer krav som har så goda förutsättningar, på våra leverantörer i upp­ skulle agera snabbare än Parishandlingar eller pratar med avtalet – vem ska då göra det? e-handlarna om att minimera

43

Linda Enoxon Gör: Chef för Kontroll­ tornet i Örebro, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Jag har så många som jag vill nämna som mina närmaste kollegor. Nätverk och kontakter är så viktiga för att lyckas!

Men vår ledningsgrupp i enheten Transporter och mitt team så klart!”

44

PEOPLE BY POSTNORD

INSPIRATÖREN

”Det går inte att l a u n a m n e a v i skr för det här jobbet” Linda Enoxon jobbar med det oväntade, med det som blir fel. Tur då att hon har problemlösning i blodet.

TEXT: DAN NILSSON FOTO: PAVEL KOUBEK

PEOPLE BY POSTNORD

45

A

– ALLA VET VILKA vi är, men ingen har sett oss.

Linda Enoxon sitter lutad mot ett bord på sin arbetsplats. Hon beskriver skämtsamt bilden av hennes avdelning på PostNord. En plats i Örebro som hanterar 3 000 transporter – per dygn. Den jämförs med ett flygledartorn, kallas för Kontrolltornet och heter Trafikledningsenheten. Men den borde kanske heta något med ”trygga händer”. Det är händerna du älskar att hamna i när din lastbil står framför en nedblåst tall utanför Jönshyttan klockan 02.45 på natten.

Historierna om hur Linda och hennes kollegor räddat PostNords förare ur kritiska situationer är lika många som antalet avstängda vägar i Småland på sommaren.

– Det som också är speciellt för min enhet är att vi sällan jobbar med det som fungerar. Det är ju otroligt mycket som fungerar bra, både inom trafik och produktion, men när det inte gör det – då kommer vi in, säger Linda Enoxon, chef för Kontrolltornet.

LINDA BEFINNER SIG precis där hon ska

vara. Yrkesmässigt alltså. Hon är den typ av person som kan föra en tråd genom ett nålsöga inuti en torktumlare. Hennes röst är så där lugn och behärskad trots att hon beskriver ett jobb som kan lägga till ett extra "s" i ordet stress. Hon till och med ler när hon beskriver kaoset som kan uppstå.

– Vissa perioder gör man inte så mycket mer än att jobba och äta. Telefonen kanske ringer fram till 23-tiden. Man vill ju hålla sig uppdaterad. Jag har på min telefon dygnet runt, även om det numera är sällan det ringer på natten.

– Men både jag och hela min avdelning har det i vårt DNA att jobba med problemlösning. Vi vill beta av problemen, känna att vi kan gå vidare, sätta ”check på den”, säger hon och bockar av ett tänkt delmål i luften.

HON BÖRJADE i företaget för 20 år sedan,

som förare på det som då hette Poståkeriet.

Sedan släppte inte logistiken taget om henne.

Eller tvärtom. Linda har liksom bara borrat sig vidare genom PostNord, där nya typer av jobb till och med skapats kring henne. Efter en tid som arbetsledare på Torsviksterminalen började hon 2004 jobba med pall åt kunden Rusta. Det var ett pilotprojekt och det var Linda som var själva piloten. Som konsult på plats hos Rusta jobbade hon med både yttre och inre logistik i tre år.

46

– Det var väldigt speciellt att tillhöra en annan arbetsplats, men man glömmer inte bort var man har sitt hjärta, sin styrka och stolthet, säger hon.

– I arbetet ingick det att ha direktkontakt med Trafikledningen som fanns i Örebro.

Jag var deras ögon på plats kan man säga.

Cheferna såg hur väl Lindas arbete fungerade och utvidgade modellen på många andra håll. I och med detta hade hon praktiskt taget redan inlett sin karriär hos Trafikledningen. Via en liknande tjänst hos H&M i Eskilstuna hade de slingriga vägarna genom Sveriges geografi snart tagit henne hela vägen till målet. 2015 klev hon in på kontoret i Örebro.

NÄR LINDA BÖRJADE på Trafikledningen

hade den funnits i 25 år. Men precis som så ofta tidigare fick hon sätta sin prägel på jobbet. Saker och ting fortsatte växa upp runt omkring henne, precis som i trädgården hemma på villatomten i Kumla. Hennes stora intresse utanför arbetet. Det blir lätt så med en naturbegåvning.

– Det var många år jag ansvarade för allting själv, både vad gäller kund, trafik och personal, berättar hon.

Linda – första kaptenen i Kontrolltornet – hade hittat hem. Men det behövdes ju fler kaptener för att styra skutan när hon sedan delade upp verksamheten i två delar. En del var den interna. Den andra delen riktade sig mot kunderna eftersom de stora aktörerna har en sådan betydande påverkan på PostNord.

Linda vinkar till sig Natalie Collin, som kommer och slår sig ner bredvid henne.

– Alla som jobbar här är ledare, säger Linda och tittar på Natalie, som är operativ chef över kundteamet.

Den andre teamchefen, Johan Ornell, ansvarar för vägnätet.

– Ledaregenskaperna är jätteviktiga för alla som ska jobba hos oss. En del av det är att man måste våga ta beslut. Och inte bara det, man måste våga ta snabba beslut. Vi brukar säga att det ger tio poäng att ta rätt beslut och fem poäng att ta fel beslut. Men det ger minuspoäng att inte ta något beslut alls, säger Linda.

Natalie nickar medhållande.

– Det handlar om att lösa problem med en så bra utgång som möjligt. Man får absolut inte fastna, säger hon och tillägger att det också är där som kickarna finns: – Det är absolut charmen med jobbet.

Till hundra procent.

PEOPLE BY POSTNORD

E

L I N DA

|R ST

A | RÖS T

OM

Ö

R

LI

ND

ER OM LIN

D

A

Ö ST E R O |R M

”Linda är en kompetent medarbetare som jobbat länge hos oss, men fått en ny funktion som hon hanterat på ett otroligt professionellt sätt. Hon håller alltid huvudet kallt, är trygg och lugn när det blåser.

Hon är engagerad i det hon gör och har en förmåga att få med sig alla i organisationen. Kort sagt, en god balans mellan hjärta och hjärna.”

MATHIAS KRÜMMEL, CHEF POSTNORD SVERIGE

PEOPLE BY POSTNORD

47

OM

L I N DA

|R ST

LI

ND

ER OM LIN

A | RÖS

R

Ö

TE

”Jag ska ha sagt nån gång att ’det här ­jobbet är inget för fegisar’.

Och det ­stämmer väl fortfarande.”

D

A

Ö ST E R O |R M

”Det är alltid inspirerande att jobba med henne. Det ger mycket tillbaka. Hon är otroligt kunnig och har mycket erfarenhet med tanke på sin långa profession inom PostNord. Hennes kunskap och energi bidrar mycket till hela gruppen” STEFAN LINDESTAM, CHEF TRANSPORTER POSTNORD SVERIGE

48

PEOPLE BY POSTNORD

"Ledaregenskaperna är jätteviktiga för alla som ska jobba hos oss. En del av det är att man måste våga ta beslut", konstaterar Natalie Collin, operativ chef för kundteamet och Linda Enoxon, chef för Kontrolltornet.

KAN VEM SOM helst jobba på Kontroll­

tornet? När frågan kommer dröjer de båda med svaret.

– Jag ska ha sagt nån gång att "det här jobbet är inget för fegisar". Och det stämmer väl fortfarande, säger Linda och växlar ett leende med Natalie.

– För mig är profilen på den person man ska jobba med oerhört viktig. Mentaliteten.

Inställningen. Man måste våga agera.

När Natalie får frågan om hur hon skulle vilja beskriva sin chef är ”orädd” det som först dyker upp.

– Hon är verkligen inte rädd för att ta in nya saker. Hon tar för sig och visar också att hon har ett stort förtroende för oss medarbetare, vilket vi uppskattar.

Linda kontrar med att det krävs sådana som Natalie för att kunna göra ett bra jobb.

– Jag brukar säga att det inte går skriva en manual för det här jobbet. Även om samma sak kan hända flera gånger är lösningen inte alltid densamma. Men gemensamt för alla problem är att de ska påverka kunderna så lite som möjligt.

FRAMFÖR SIG PÅ skrivborden har varje

trafikledare tre datorskärmar. De visar pågående transporter, tidtabeller och väderprognoser från SMHI. Allting ger PEOPLE BY POSTNORD

en samlad bild av hur man ska förutspå de kommande timmarna. Alltid med värsta tänkbara scenario i åtanke.

– Vi planerar in trafiken efter det. Om vi behöver köpa in extra trafik gör vi det samma dag eller i bästa fall någon dag i förväg. Man vill inte heller köra luft.

Kontentan är att det inte är säkert att trafiken räcker hela dagen och då kan det bli snabba puckar på kvällen, beskriver Linda.

I lokalerna finns en hel del digitala hjälpmedel som är kopplade till transportsystemet. Men det finns en gammal pryl som fortfarande är överlägsen det mesta, enligt Linda och Natalie. Telefonen.

– Våra bästa budbärare är våra förare. De ringer in till oss så fort det händer något.

Då sätter det igång oss på det som behöver göras, som att leda om transporterna om en väg är avstängd. Förarna är våra bästa källor.

Vad är det då som kan hända en dag på jobbet?

– Ja, vad kan inte hända? Linda skruvar på sig i stolen och målar upp alla tänkbara incidenter.

Mardrömmen är en strömlös terminal, men det finns en plan även för den typen av situationer. Ute på vägarna kan det inte helt

otippat handla om viltolyckor, trafikolyckor, punkteringar ...

Lägg till pressen på att leverera inom planerad tid för att nästa länk i logistik­ kedjan ska fungera, och plötsligt har en hel lista av avvikelser radats upp på trafik­ledarnas skärmar.

Och ibland blir det ännu värre. Linda minns sommaren 2019 när en brand i en lagerlokal nära järnvägsstationen i Hässleholm gjorde livet surt för henne och kollegorna. De har ju även ansvar för tågleveranserna.

– Det var slutet på semesterperioden och det fanns inte jättemycket personal här hos mig. Det innebar att vi fick skaffa fram biltrafik till och från Malmö på studs. Och det var inte bara en enskild dag. Det tog en hel vecka innan det blev ordning på det.

Breven är ju väldigt tidskänsliga, så man kan lugnt säga att det blev en kamp mot klockan.

En bra historia om hjältarna på Kontrolltornet, med ett lyckligt slut. Det brukar nämligen sluta så. Och tur är väl det, så att Linda Enoxon kan gå till sängs när dagen är slut med den sköna känslan av att ha löst ännu ett problem.

Annars skulle hon ju heller inte kunna gå upp mitt i natten för att lösa nästa om telefonen ringer.

49

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST

PÅ TAPETEN

När paketen tar över

POSTNORD DANMARK ÄR inne i en

paketexplosion. Tillväxtmålen för 2021 är i princip redan uppnådda. Nu gäller det övergripande målet – att bli kundernas favoritleverantör senast 2023.

Dorthe Christoffersen är paketbud i Hasseris nära Ålborg, och hon ser dagligen hur mycket paketverksamheten har vuxit.

– Det är helt galet. Vi har fått så många fler paket det senaste året. De ligger tätare i bilen och vi har delat upp turerna på tre.

När hon möter upp på PostNords paketterminal i Ålborg sex på morgonen handlar det om att få en bra överblick över dagens paket. Det är ovanligt att överraskningar uppstår på rutten, men om något oväntat händer ringer hon in några kollegor som har en överenskom­ melse om att hjälpa varandra. Även om paketvolymerna växer upplever Dorthe en ökande nöjdhet bland mottagarna.

– Det var länge sedan jag fick negativa kommentarer. Kvaliteten på vårt arbete fortsätter att förbättras. Om jag någon enstaka gång träffar en kund som har fått problem gör jag mitt bästa för att lösa det. Det betyder mycket för mig att göra ett bra jobb där ute, säger Dorthe.

UNDER 2020 LEVERERADES mer än 63

miljoner paket i Danmark. Att PostNord lyckats hantera den explosionsartade 50

ökningen så bra beror på den transformation paketverksamheten genomgår just nu.

– Decentraliseringen är en stor del av den omvandlingen. Vi har flyttat besluten längre ner i organisationen och närmare de med­arbetare som måste få allt att gå ihop i vardagen. Det ger snabba beslut och en bättre dialog i vardagen mellan enheterna i fråga om insamling, sortering och distribution, säger Palle Olsen som är chef för den operativa delen av paketproduktionen i Danmark.

Win in Parcel uppnås. En av de senaste åtgärderna är införandet av en sju­ dagarsvecka för paketleveranser.

– Framtidens mottagarkunder förväntar sig att få paketet dagen efter att de har beställt det. Och mycket tyder på att fler kommer att beställa varor på helgerna. Om bara försändelserna når en av våra paketterminaler före klockan 23:00, kan vi leverera dem till mottagar­ kunden nästa dag – även om det är en söndag, säger Palle.

Delivery Discipline kallas ett annat insatsområde med flera konkreta åtgärder. Till exempel, säger Palle, ska kapaciteten vara så stor att det alltid finns plats i den paketbox dit kunden har beställt sin leverans.

– Det ska också finnas en tydlig avstämning med kunden om vad som händer om ingen öppnar när föraren ringer på. Och vi ska se till att paketen når kunden utan skador. Det sistnämnda sker bland annat genom en nära dialog med avsändande kunder om hur man bäst paketerar varorna för att skydda dem.

ATT BLI DEN leverantör som

Dorthe Christoffersen Gör: Paketbud i Hasseris, nära Ålborg i Danmark.

kunderna föredrar handlar naturligtvis också om pris.

Därför handlar Win in Parcel mycket om att minska kostnader och optimera insamling, sortering och distribution.

– Work smarter – not harder är vår taktik. Vi måste hela tiden titta på hur vi kan få fler paket genom systemet snabbare, så att kostnaden per paket ­minskas och paketen kommer fram i tid och inte minst enligt överenskommelse.

CORONAPANDEMIN HAR

snabbat på utvecklingen. Under våren 2020 ökade paketvoly­ merna kraftigt på kort tid. Under den första nedstängningen, och VARJE DAG LOGGAR han inför jul, var volymerna i in till ett digitalt möte Danmark 40 procent högre än med regioncheferna för Palle Olsen samma period 2019. de sex paketterminalerna Gör: Chef för den – Corona har tvingat oss att i Danmark. Har någon av operativa delen av reagera och utvecklas snabbare terminalerna fler paket än paketproduktionen än vi hade planerat i vår strategi. de kan hantera? Har det i Danmark.

Kunderna vill ha oss – och kommit några klagomål lyckligtvis har vi kunnat hänga med, tack som måste åtgärdas? Utöver den vare de initiativ vi redan hade satt igång dagliga problemlösningen följer Palle innan pandemin flyttade en stor del av Olsen noga med i statistiken för att handeln till nätet. säkerställa att målen för strategin

PEOPLE BY POSTNORD

Från vänster: Jessica Blåfjell, Victoria Rummelhoff, Sofie Skadal, Theodor Nelson, Maria Korban, Trine Sand och Henriette Gedde Linna.

Saknas på bilden: Haakon Nikolai Olsen.

Fyra nyanser av blått FOKUS / VARUMÄRKET

Med hjälp av färg och form ska PostNord bli vänligare, varmare och personligare. Maria Korban och hennes norska marknadsteam välkomnar den nya designen med öppna armar.

TEXT: HÅKON SANDLAND FOTO: GEIR ANDERS RYBAKKEN ØRSLIEN

PEOPLE BY POSTNORD

51

↑ Maria Korban är riktigt nöjd med det nya konceptet.

V

VAD ÄR DET

egentligen som gör att man uppfattar vissa varumärken som ungdomliga och ­framåt, medan andra känns trötta och mossiga? Företagen kan sälja exakt samma sak, men ändå får man inte samma känsla. Det är där färg, form och tonalitet kommer in!

PostNord har tagit fram en ny varu­ märkesstrategi och en uppdaterad varumärkesdesign. Logotypen och den ikoniska blå färgen är kvar som igen­ känningselement. I övrigt presenteras PostNord på ett nytt, tydligare och mer konsumentorienterat sätt med en upp­ daterad visuell identitet: Varmare färger, nytt mjukare typsnitt, moderna illustra­ tioner och runda designelement paras ihop med syftet ”Vi gör vardagen enklare”.

– Det nya konceptet synliggör och framhäver alla tjänster vi vet att konsumen­ terna är intresserade av. Vi har särskilt tittat på vidareutvecklingen digitalt och inter­ aktionen med kunderna. Bra tjänster kan inte vara hemliga, konstaterar PostNord Norges tillförordnade kommunikationsoch marknadschef Maria Korban.

”Responsen har redan varit otroligt positiv och vi vet att konkurrenterna håller ögonen på oss.”

POSTNORDS VARUMÄRKE HAR tidvis

NÄR ARBETET STARTADE gjorde

PostNord först genomgripande analyser av vilka drivkrafter som är viktiga för konsumenterna och hur företaget 52

uppfattas, både av allmänheten och av medarbetarna. Den nya strategin är ett resultat av ett nära samarbete mellan alla nordiska länder, där alla har haft samma mål: Att utveckla ett koncept som stärker varumärkets genomslagskraft.

– Den nya designen spelar på vårt värde som en viktig länk mellan männis­ kors önskningar och förväntningar, och leveransen av dem. En identitet som, precis som varumärket, är dynamisk och i ständig utveckling, men som samtidigt behåller det unika och igenkännliga, säger Maria.

Maria Korban, PostNord Norges tillförordnade kommunikationsoch marknadschef.

fått sina törnar i Sverige och Danmark, medan den norska grenen har sluppit de värsta stormarna. Det betyder emellertid inte att det inte finns utmaningar: – Vår främsta styrka i Norge har varit ett stort fokus på att utveckla bra tjänster till konsumenterna som gör deras vardag effektivare. Förhoppningsvis gör det att de kommer ihåg oss till nästa köp. Vår utmaning har legat i att vi är en mindre känd aktör och att vi har varit lite neutrala PEOPLE BY POSTNORD

↑ Sofie Skadal med tygpåse i den nya designen.

↑ På kundcentret i Oslo visar Sam Elmi upp ett exempel på den nya designen som ska ge varumärket PostNord ett ordentligt lyft.

jämfört med vår huvudkonkurrent. Där har vi fortfarande en bit kvar.

– Vi behöver arbeta ännu mer med att sprida kunskap om vad vi erbjuder och bygga upp preferens för oss i allt från betalda kampanjer, appen, kundservice och webbplatsen. Ofta fattar konsumenterna sitt beslut på några sekunder, och då kan subtil och omedveten påverkan genom design, form och färger göra skillnad för hur de uppfattar sin interaktion med oss, berättar Maria.

SAMARBETET MED DEN nya profilen har

skett med stort engagemang mellan och inom länderna. Maria Korban menar att spets­kompetensen och erfarenheten från det norska teamet har kommit till nytta i det här arbetet: – Jag tycker att vi har varit bra på att bevara det som garanterar kontinuitet och PEOPLE BY POSTNORD

det unika som ser till att vi blir igenkända.

Vi är nog mest nöjda med färgpaletten som speglar hela företagets mångfald. Dessutom har vi valt att inte vara så fyrkantiga, utan gett designuttrycket en rundare form.

VARUMÄRKET LANSERADES INTERNT

i oktober 2020 och utvecklingen fortsätter under 2021. Men vad kan PostNords medarbetare utanför marknads- och kommunikationsavdelningarna göra för att befästa den nya varumärkesstrategin på marknaden?

– Det är enkelt: Använd den! Bli varumärkesambassadörer genom att till exempel använda en ny och riktig presenta­ tionsmall och att hitta din favoritbakgrund i Teams-möten med andra. Responsen har redan varit otroligt positiv och vi vet att konkurrenterna håller ögonen på oss. Det är alltid ett gott tecken.

↑ Maria Mossestad lutar sig mot några av PostNords färger. Den korallröda nyansen är en av de helt nya.

53

BAKOM KULISSERNA / LASTA BREV

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

d r o N t s Ett Po r y t a i n i im

54

PEOPLE BY POSTNORD

När det var dags att skanna varubrev på ett nytt sätt lyssnade alla på Emil Behr. Hundratals chefer ställde frågor om piloten som plötsligt landat hos brevbärarna i Finspång.

TÄNK DIG ATT du tar hela

T

PostNord Sverige och alla 20 000 medarbetare, och krymper alltihop med en förminskningsstråle. Då får du brevbärarkontoret

i svenska Finspång.

Här jobbar runt 20 personer en vanlig dag. Ändå finns allt – stadsbrevbäring, lantbrevbäring, Företagscenter, internpost och paketleveranser. Kanske var det därför Finspång valdes ut när Hansi Anderberg och Kasper Almroth behövde en plats för att testa pilotprojektet Lasta Brev.

– Jag blev lite förvånad först när vi fick frågan. Jag trodde att vi skulle samköra med Norrköping som är huvudorten här i regionen, men det var Finspång som fick starta. Vad jag vet är det första gången en så stor pilot hamnat här hos oss, säger Emil Behr som är gruppledare och har haft extra ansvar för utrullningen.

BAKGRUNDEN TILL PROJEKTET var förra

årets kraftiga ökning av varubrev och de utmaningar i skanningskvalitet som följde.

Arbetsmiljön blev sämre när de skanningsbara försändelserna bara blev fler och fler i brevbärarväskan. Emil är lättad över att han och hans kollegor nu slipper plocka upp telefonen samtidigt som de balanserar cykeln ute i regn och blåst. Eller står i en mörk trappuppgång med händerna fulla av direktreklam.

Lasta Brev går ut på att alla spårbara brev skannas i lugn och ro inne på kontoret i stället. När brevbäraren sedan gör ett leveransförsök ute på turen behövs bara ett knapptryck på telefonen, för att mottagaren ska få en avisering om att brevet är utdelat.

En stor förbättring, men också en stor förändring.

DET UPPDRAG SOM brevbärarna i Finspång

fick när piloten startade var att hitta brister och rapportera in allt till projektgruppen.

– Alla var med noterna direkt. Vi har alltid haft hög skanningskvalitet hos oss, ofta är den nära 100 procent, och jag tror att många tyckte det var kul att få visa upp något vi är riktigt bra på, säger Emil.

– Den extremt snabba responsen från PEOPLE BY POSTNORD

Emil Behr Gör: Gruppledare i Finspång, Sverige.

Närmaste kollegor: "Mats Lundblad som är min grupp­ ledarkollega. Det är lite Piff och Puff-känsla över oss, haha."

projektet gjorde alla extra taggade. När en brevbärare hittade ett fel var det rättat i appen redan nästa dag.

EMIL FICK OCKSÅ äran att bidra till

utrullningen i resten av landet. Varje dag i en vecka satt han i Teams-möten till­ sammans med Hansi och Kasper för att svara på frågor från sammanlagt 600 gruppledare och produktionschefer som ville veta allt om det nya arbetssättet.

– Det var ovant, men det är roligt när man känner att man greppar något och kan hjälpa andra att komma framåt.

Hansi understryker hur bra det var att ha med en person ”från golvet”, som kunde svara initierat på frågor om processen.

– Emil visade ett fantastiskt engagemang och ledarskap genom hela piloten.

Samtidigt som han hjälpte andra brev­ bärare när de hade problem, hade han nära kontakt med oss i projektet kring förbättringar och buggar som visade sig längs vägen, säger han.

– Överlag kände vi att det gick väldigt bra. Personalen var både nyfiken och engagerad. Med hjälp av iakttagelser från brevbärarna fick vi med oss flera små saker som kunde rättas och fixas till omgående, säger Kasper.

”DET ÄR HÖGT I TAK” Sofie Vesterlund är brevbärare i Finspång och älskar att gå till jobbet.

– Det är högt i tak och alla kan säga vad de tycker. Vi diskuterar, blir osams och sams igen. Det är som en liten familj.

Att allt mer arbete sköts via en app i telefonen tycker hon känns helt självklart.

– För mig som är 29 år är det inget konstigt. Jag har ju vuxit upp så här. Det är i så fall konstigare att vi fortfarande klipper och klistrar och skriver lappar ibland.

Vad tycker du om att ni nu kan skanna allt spårbart på morgonen?

– Det är supersmidigt. Allt ligger i en lista i telefonen och det är bara att följa den och pricka av. Innan kanske man missade ett varubrev och fick ta det med tillbaka.

Det händer inte nu.

55

Jo, Sten är faktiskt släkt med en av de mest kända danska författarna under 1800-talet, Steen Steensen Blicher.

56

PEOPLE BY POSTNORD

UTANFÖR BOXEN / STEN BLICHER

FETT! Därför har Sten Blicher kor och grisar i tanken.

TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: FREDDY BILLQVIST

EN VOLVO FH500 är en stor och

törstig lastbil. Sten Blicher måste ibland fylla 690-literstanken med diesel två gånger i veckan. Han distribuerar paket från den stora paketterminalen i Køge ut till distributionshubbar, depåer, postkontor och Collect Shops över hela Själland i Danmark.

Men sedan september 2020 är det inte vanlig, oljebaserad diesel som Sten tankar. Nej, han tankar med grisar (!).

Nä, vi bara skojar. Inte bara med grisar. Med kor också.

Det låter kanske hemskt, men det är sant.

Det handlar om ny biodiesel som minskar koldioxidutsläppen med nästan 90 procent. Den framställs av slakteriavfall – obrukbara rester av döda djur som kor och grisar.

– Varje dag kör jag upp till 400 kilometer och jag känner ingen skillnad i drivkraften. Volvo FH500 är vår största lastbil. Jag gillar den – och den går bra på grön diesel.

E

PEOPLE BY POSTNORD

ENERGIN KOMMER FRAMFÖRALLT från djurens fett.

Det kallas för andra generationens biodiesel eftersom det produceras av en redan existerande restprodukt.

En lastbil som kör på vanlig diesel tillför 1 020 gram koldioxid per körd kilometer. En lastbil som kör på biodiesel tillför bara 144 gram koldioxid – 86 procent mindre.

– Jag är lite stolt över att arbeta på ett ställe som PostNord, där vi prioriterar gröna initiativ. Det är inget jag funderar på varje dag, men vi måste alla tänka på vad vi kan göra för klimatet och för miljön i allmänhet. I min lastbil har jag en fantastisk utsikt över fält och landskap.

Man behöver inte vara expert för att se att den biologiska mångfalden är under press.

Det finns inte så många vilda blommor kvar på ängar och i dikesrenar?

– Nej, exakt. Men jag har fått lov av min fru att fräsa upp 400 kvadratmeter av vår fina gräsmatta för att skapa en äng av biologisk mångfald med vilda nordiska blommor. Det krävdes lite övertalning ska jag tillägga,

57

men hon gick med på det. Vi ser fram emot en annorlunda blomsteräng till våren.

STEN HAR ALLTID gillat att komma ut i naturen. Särskilt

den vilda och orörda. Han har jagat i skogarna i Mitt­ själland sedan han var ”en stor pojke”. Under jaktsäsongen kan han vara ute tre gånger i veckan tillsammans med Agger. Inte med den tidigare stjärnan i det danska fotbollslandslaget, Daniel Agger, utan med sin strävhåriga fågelhund.

– Som försvarare i Liverpool liknades Daniel Agger vid en tuff hund som aldrig gav upp förrän hans motståndare var infångad och nedlagd. Precis som när Agger hämtar byten under en jakt.

– Jag älskar det. Det är perfekt när man har suttit en hel dag bakom ratten. Jakt är en trevlig anledning att komma ut i skogen, och får vi med oss ett byte hem är det en bonus. På hösten jagar vi mest fasan och hare.

DET BLIR OFTA att Sten och hans fru Liselotte äter vilt

hemma flera gånger i veckan. De har, som Sten säger, ”en stor frys och några hungriga vänner”.

Vad gör ni egentligen med resterna av fasanerna och hararna som inte kan ätas?

Sten Blicher Gör: Lastbilsförare i Køge, Danmark.

Närmaste kollegor: Ronnie Knudsen, Morten Mortensen – och många andra.

– Jag anade att du skulle fråga mig om det. Just nu tror jag att vi kastar det. Men vem vet, en vacker dag kanske fasaner och harar också bidrar till att få ut posten.

”Det har startat en p ­ ositiv kedjereaktion” 2020 BÖRJADE POSTNORD Danmark att

köra på denna nya typ av diesel, som inte är tillverkad av olja utan av restprodukter från slaktade djur. Redan under 2020 har det inneburit att PostNord har minskat ­koldioxidutsläppen med ytterligare närmare 3 000 ton.

– Det är ganska mycket. Det motsvarar ungefär den mängd koldioxid en lastbil släpper ut om den kör 73 gånger runt jorden vid ekvatorn, säger Mathias Fogh Bang, transportkonsult och data­analytiker på PostNord i Brøndby.

Det är Mathias som räknar på hur mycket PostNord kan minska koldioxid­ utsläppen genom olika nya initiativ.

Det är speciellt fettet från de döda djuren som innehåller energin för att producera klimatneutral diesel. Det kallas för andra generationens biodiesel. Detta eftersom den produceras av en redan existerande restprodukt.

Mathias Fogh Bang Gör på PostNord: Transportkonsult och dataanalytiker på PostNord i Brøndby, Danmark.

Närmaste kollegor: Jan Greve, Christine Schnipper och Vibeke Callesen.

Jan Greve Gör på PostNord: Utvecklingschef på PostNord i Brøndby, Danmark.

Närmaste kollegor: Jakob Manori, Jacob Pedersen och Mathias Fogh Bang.

SEDAN SEPTEMBER 2020 har 118 av

PostNords stora lastbilar i Danmark körts på Q8:s gröna HVO100-diesel. Men det är långt ifrån första gången som PostNord minskar koldioxid­utsläppen. Sedan 2009 58

har PostNord Danmark minskat koldioxid­ utsläppen med inte mindre än 67 procent.

Jan Greve är utvecklingschef på PostNord i Brøndby. Han sitter i den grupp som

ständigt letar nya sätt att bli mer klimat­ vänliga.

– Vi försöker hela tiden göra det som är mest effektivt. Tekniken och möjlig­ heterna förändras hela tiden, så därför är det inte säkert att vi kör på biodiesel om fem år. Men just nu är det ett bra sätt att minska koldioxid­utsläppen. Vi behöver heller inte investera i nya lastbilar, utan bara byta från svart till grön diesel. Rent kemiskt är det inte så stor skillnad.

– PostNords kunder kräver att vi ska vara så gröna som möjligt. Det försöker vi vara, och ställer i vår tur samma krav på alla PostNords under­leverantörer. Det är en positiv kedjereaktion som har startat, säger Jan. Men PostNord har också några tuffa mål framför sig. Den danska regeringen har beslutat att Danmark ska minska de totala koldioxid­ utsläppen med 70 procent till 2030.

Läs mer om – Och på PostNord klimatmålen vill vi vara helt fossilfria på sidan 43. till 2030. För mig är det otroligt tillfredsställande att bidra till det målet.

PEOPLE BY POSTNORD

Listan

Nytt i Norden Kaffetransporter på el, bättre leveranser i glesbygd och koll på temperaturen i medicinska transporter.

Detta händer just nu i koncernen.

TEXT: MALIN DAHLBERG

PEOPLE BY POSTNORD

59

FOTO: ZOEGA

Kaffetransporter med stil En ellastbil kommer varje dag att transportera 150 pallar med kaffe från Zoégas kaffe­rosteri till PostNords TPL-lager i svenska Ättekulla. Sträckan mellan rosteriet och lagret är cirka 10 kilometer enkel resa. Ellastbilen kommer att göra runt åtta tur-och-retur-resor varje dag.

– Det är glädjande att vi tillsammans med Tommy Nordbergh Åkeri kan erbjuda Nestlé, som är en av våra största kunder i Helsingborg, en helt fossilfri transport­lösning, säger Christer Svensson, transportchef på PostNord TPL. Bilen är en Volvo FE Electric Christer Svensson. med två elmotorer och fyra batteripaket om vardera 50 kWh, och en räckvidd på 170 kilometer. Totalt körs cirka 1 500 turer per år mellan rosteriet och lagret. Den nya transport­ lösningen innebär således en kraftigt minskad miljöpåverkan.

– Vår förhoppning är att denna satsning ska leda till mer hållbara och effektiva transporter. På sikt vill vi att alla våra fordon ska vara helt utsläppsfria.

Det här är ett bra steg på vägen, säger Louise Juul Østergaard, fabrikschef på Zoégas.

I höstas flyttade 200 förväntansfulla med­ arbetare in i nya miljöcertifierade lokaler i Helsingborg. Byggnaden är miljöcertifierad enligt standarden Miljöbyggnad Silver 3.0, vilket innebär en arbetsmiljö med hög standard vad gäller ventilation, energi­ förbrukning samt värme och kyla.

– Lokalerna är ljusa och Jessica Nilsson. fräscha med mycket glas, och på taket finns solceller.

Om man omvandlar den energiförsörjning de ger, så ska de kunna försörja hela 40 villor, säger distributionsområdeschefen Jessica Nilsson.

60

PEOPLE BY POSTNORD

FOTO: PRIVAT

Toppmodernt med ­solceller

FOTO: TRUSTMARY

Full transparens för termostyrd transport PostNord Finland har lanserat en ny tjänst som ger avsändaren översikt över en transports temperatur via PostNords kundportal. Tjänsten har först introducerats till kunder inom hälso- och sjukvård.

Till exempel är läkemedel ofta särskilt känsliga för temperaturfluktuationer, vilket gör temperatur­övervakning särskilt viktig för industrins aktörer. Hälso- och sjukvårdstransporterna utgör nästan en tredjedel av PostNords dagliga volym i Finland, så den ekonomiska potentialen för att utveckla tjänster för branschoperatörer är stor.

Det nya övervakningsverktyget kommer till nytta även internt, eftersom det ger företaget bättre kontroll över termostyrda transporter.

I framtiden kommer den nya tjänsten att stödja även kunder utanför hälso- och sjukvårdssektorn som behöver termoreglerade transporter. Exempelvis företag som arbetar med livsmedel. I framtiden är det alltså möjligt att köra samma bil med blodprov under dagen och mat på kvällarna.

FOTO: CHRISTINE OLSSON

4

Obemannat är hett Lifvs är en kedja med dagligvarubutiker runt om i Sveriges glesbygd.

Priserna hålls nere genom att butikerna är obemannade. Kunderna skannar varorna själv och betalar via en app. PostNord adderar nu ännu ett element av självservice genom att placera ut paketboxar vid butikerna som för närvarande finns på 23 orter i Sverige. Både paketboxarna och butikerna är öppna dygnet runt, vilket ökar servicegraden på landsbygden.

Den första boxen i glesbygd placerades ut i Veckholm utanför Enköping i oktober 2020, och nu testas paketboxarna på fler platser där Lifvs har butiker. Det fungerar så att boxen finns som leverans­ alternativ via e-handlarens checkout. Mottagaren legi­timerar sig via PostNords app och luckan öppnas med hjälp av Bluetooth-teknik.

FOTO: POSTNORD

35 000 kvadratmeter extra allt

Ett sprillans nytt TPL-lager byggs just nu i Køge söder om Köpenhamn. Första spadtaget togs i november 2020. När lagerbyggnaden står klar 2021 tar den på sig ledarhatten som störst, och kanske bäst, i landet med sina 35 000 kvadratmeter.

Det lager som redan finns i Køge är 31 000 kvadratmeter stort.

Tillsammans med ett antal mindre lager mer än fördubblas PostNord Danmarks TPL-kapacitet som då kommer att uppgå till sammanlagt 85 000 kvadratmeter och erbjuda kilometervis med lagringsyta. Beslutet att bygga ännu ett gigantiskt lager är följden av ett utvidgat avtal med COOP som nu låter PostNord TPL ta hand om de många pallar och paket som danskarna dagligen handlar på coop.dk. Det handlar om lagring, paketering och leverans av volymvaror som trädgårdsmöbler, trampoliner och cyklar.

PEOPLE BY POSTNORD

61

OM BREVET Hedvig Bruzæus håller i ett brev från drottning Kristina till överståthållare Schering Rosenhane. ”Hon tycker att han ska komma hem. Hon behöver nämligen prata med honom. Ett budskap som i dag troligen skulle förmedlas med ett sms.”

62

PEOPLE BY POSTNORD

PRYLEN / HEDVIG BRUZÆUS

Kärlek och mörka hemligheter Det fysiska brevet har en känsla av uppriktighet och omtanke som Hedvig Bruzæus älskar. Även när det handlar om ond bråd död.

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: NILS LÖFHOLM

DET FINNS ETT tydligt före och ett efter när det gäller brev.

Före och efter internet. Hedvig Bruzæus minns barndomens känsla av ett handskrivet brev i postlådan. Tjocka kuvert med tätt skrivna berättelser i blyerts. Färgglatt brevpapper.

En penna som låg bra i handen.

– Jag gick jämt omkring och väntade på brev. Det var spännande och pirrigt att öppna kuvertet, särskilt i tonåren när det var från någon pojkvän. Om relationen var skakig kunde man skriva ner det där man inte klarade av att säga.

Ställa frågor och sen otåligt vänta på svar, säger Hedvig Bruzæus som är utställningsproducent på Postmuseum i Sverige.

Det fysiska brevet är en del av hennes arbetsvardag.

Både genom museets egna samlingar och den brevminnes­ insamling som pågått under vintern. I insamlingen berättar vanliga svenskar om brev som haft stor betydelse. Konflikter.

Svartsjuka. Kärlek och mörka hemligheter.

– Brev avslöjar mycket om hur människor har tänkt och känt i olika tider. Nästan som en tidsmaskin. Det finns en eftertanke och ett allvar i brev som man inte alltid känner i ett par hastigt nedskrivna rader på sms.

Av alla brev Hedvig fått genom åren, minns hon ett särskilt väl. Ett brev som, utan att linda in det särskilt väl, levererade ett dödsbud.

– En kompis skulle ta hand om min guldhamster i ett par veckor när familjen var på semester. Jag skrev ett brev till henne och frågade på skoj ”lever hon?”. ”Nej, hon dog dagen efter att ni hade åkt”, kom det tillbaka. Jag var helt chockad.

Där gick jag hela sommaren och hade ingen aning om att Chiquita var död.

Hedvig Bruzæus Gör: Utställningsproducent och pedagog på ­ Postmuseum i Stockholm.

Närmaste kollegaer: Julia Gunnars­dottir, Michael Hagström, Leif Karlsson, Anna Lassbo, Susanne Ljungberg, Vivi Nybom, Hanna Nydahl, Malin Valentin och Anders Fredén.

PEOPLE BY BYPOSTNORD POST NO R D PEOPLE

63 63

Nu & Då POLYESTER VS. VARGSKINN

Från släpuniform till sportkläder PostNords uniform har gjort en lång resa från läderbyxor och guldgaloner till skaljackor och softshell.

TEXT: DAN NILSSON ILLUSTRATON: JOHAN HÖRBERG

Då NÄR BÅDE DANSK och svensk posttjänst införde uniforms-

plikt på 1600-talet sneglade man på militär och kungahus för att hitta den rätta, upphöjda stilen. De ridande postiljonerna var först ut i Sverige att följa en klädkod. De fick bära regelrätt kappa, läderbyxor och stövlar.

UNDER 1800-TALET kunde högre tjänstemän i Sverige bära

paraduniform. De som tillhörde en lägre tjänst­göringsgrad fick bära en vardaglig släpuniform. Guldgaloner insydda i ärmarna gjorde skillnad på graderna. Ju ­bredare ­brodyr, desto högre status.

OGIFTA KVINNOR SOM arbetade på poststationer hade

inget uniformskrav. Deras anställningar ansågs vara tillfälliga. De skulle ju gifta sig sen. Kvinnliga post­anställda i Sverige fick uniformer först på 1940-talet. Dessa påminde om dåtidens franska mode. I Danmark fick kvinnorna röda uniformer med mörkblå, korta kjolar på 1970-talet.

PÅ 1800-TALET KLÄDDE sig postiljoner i

Norrbotten och Västerbotten i Sverige i vargskinnspälsar. Det var kallt att åka häst och släde. Sent 1900-tal var det i stället den klassiska vinröda vinterjackan i bäver­nylon som värmde brevbäraren.

Sommar­klädsel har också förekommit både i Danmark och Sverige, allt från kavajer i linnetyg till bermuda­shorts.

64

EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET protesterade fredsrörel-

sen mot ­uniformen. Vissa svenska regioner fick driva hårda ­kampanjer med bland annat löneavdrag för dem som ­vägrade klä sig ­regelrätt. När det rådde brist på brevbärare blev klädseln dock frivillig. Uniformen kom sedan starkt tillbaka på 1970-talet, då med båtmössa.

PEOPLE BY POSTNORD

Nu IDAG ÄR KONTRASTEN till dåtidens paraduni-

former och de höga halskragarna så stor den bara kan bli. Dagens uniform har mer karaktären av sportkläder än strikt arbetsklädsel.

DEN SENASTE VERSIONEN

av plaggen innehåller polyester. Ett material som inte binder vatten och torkar fortare än bomull.

Cyklande brevbärare ska slippa bli våta. Och senare kalla. Skaljackan och skalbyxorna är vindtäta. Därtill finns en softshelljacka som kan användas under skaljackan.

INNAN DEN NYA uniformen började massproduceras

2017 fick 32 utvalda danskar och svenskar testa plaggen. Det visade sig att många saknade de användbara bröstfickorna som tidigare fanns på t-tröjorna. Fickorna togs därför tillbaka.

MÅNGA HAR OCKSÅ saknat regnkläder

genom åren, men under 2019 fick ett antal medarbetare testa och godkänna ett regnställ. Coronapandemin försenade både tillverkning och leverans.

Det dröjde till november 2020 innan de efterlängtade plaggen kunde anlända till lagren.

2009

DANSKA OCH SVENSKA Posten

gick samman 2009. Men det dröjde till mitten av 2015 innan alla ­med­arbetare på båda sidorna av sundet hade likadana kläder. ­Numera känner ­medborgarna i hela Norden igen den ­speciella blå ­kulören som kallas PostNord Blue.

Källor: Postmuseum, Digitalt Museum, Ted Bernhardtz, PostNord.

PEOPLE BY POSTNORD

65

ILLUSTRATON: JOHAN HÖRBERG

Å ANDRA SIDAN / DÄR HISTORIEN BOR

En pirat i postens hus Vem har sagt att ett postkontor måste vara tråkigt? Välkommen till Lilla Nygatan i Stockholm, en sagoplats som huserat både ballongflygare och sjörövare.

OM VÄGGARNA I huset på Lilla

Nygatan i Stockholm kunde tala, då skulle de aldrig sluta. Där låg nämligen tidernas vildaste postkontor. Fram till 1869 var det Stockholms enda och före 1855 var alla som ville skicka och hämta post tvungna att passera den pelarförsedda entrén.

DET ÄR MYCKET troligt att

författaren August Strindberg vandrade in där med hetsiga steg och en bunt brev i näven, snurrandes på sin mustasch. Den misstänkte piraten Johanna Hård satt i sin lägenhet några våningar upp och drack smuggelsprit. I biblioteket vankade polarforska­ ren August Andrée runt och drömde om luftballonger. Ni hör.

Det här var något helt annat än ditt lokala postombud.

66

Men vi tar det från början.

Det är inte dokumenterat, men Strindberg var med stor sannolikhet en av gästerna på Lilla Nygatan. Enligt Strindberg­ sällskapet skrev han runt 15 000 brev under sin livstid, kanske mer.

Han brevväxlade med den tidens intellektuella som Emile Zola och Friedrich Nietzsche.

Strindberg behövde dock inte stå i entrén och studera brevkartorna för att se om Nietzsche hade svarat.

Brev­kartor var listor där alla som fått brev var uppskrivna.

1855 kom frimärket och 1861 infördes brevbäring i vissa städer. Därmed behövde stock­­holmarna inte längre gå till postkontoret för att hämta sina brev. Under Strindbergs liv ökade antalet postförsändelser

från drygt 7 miljoner 1850 till 260 miljoner 1900.

I huset fanns också boende.

En av de mer ökända på den tiden var Johanna Hård. Hon kom ursprungligen från Göteborg där hon gifte sig med en sillsaltare.

När maken dog började hennes kriminella bana. Hon började sälja sprit olagligt och smuggla väv.

1822 anklagades hon för barnamord. När ett plundrat fartyg flöt i land ett år senare anklagades Johanna för att vara pirat.

Bland de fyra män som häktades för kapningen fanns hennes dräng och en ingift släkting. Alla fyra hävdade att kapningen var Johannas idé.

Inget gick att bevisa. Man kan tänka sig hur hon senare satt vid köksbordet på Lilla Nygatan och smidde nya planer.

Polarforskaren August Andrée jobbade på Patentverket som låg i huset från 1885. Fyra år senare åkte han på jobbresa till världsutställningen i Paris.

Där flög han ballong för första gången. 1890 behövde Posten plats för sitt frimärkslager och Patentbyrån tvingades att flytta ut. Sju år senare gav sig Andrée ut på resan mot Nordpolen. Han kom aldrig tillbaka.

NU HAR fastigheten varit i

svenska postens ägo i 300 år.

Passande nog finns nu Post­ museum i lokalerna med sina samlingar ur historien.

Men de allra bästa berättel­ serna sitter nog i väggarna.

MALIN DAHLBERG

PEOPLE BY POSTNORD

ESSENCE – The Ever ESSENCE – The Everyday Training Wardrobe ESSENCE – The Everyday Training Wardrobe ESSENCE – The Everyday Training Wardrobe

The everyday training wardrobe. Recycled.

ESSENCE is your go-to collection of consistent essentials that deliver on a daily basis, season after season. A result of our ambition to take full responsibility for the entire value chain, these items are made of recycled polyester, which is not only eco-friendly but offers great moisture transport and ventilation as well. Each garment combines great fit and function with timeless design, crafted for everyday training.

CRAFTSPORTSWEAR.COM

En aktiv fritid postnordplus.com Boka våra fjällstugor med PostNord-rabatt: Fjällhornet Resort i Ljungdalen Sälenhornet Resort i Stöten i Sälenfjället