Sammanfattning Antalet människor som lever med hiv och är över 50 år ökar stadigt. Av de drygt 7000 personer som lever med hiv i Sverige idag är 42 procent över 50 och utvecklingen är likartad även på global nivå. Hiv är inte längre någonting man dör av i vårt land, utan någonting man lever med. Personer med hiv förväntas idag leva lika länge som personer utan. Den 28 november 2016 hölls heldagskonferensen ”Att åldras med hiv” i Stockholm, anordnad av Lafa – enheten för sexualitet och hälsa - och Smittskydd Stockholm vid Stockholms läns landsting, i samarbete med Posithiva Gruppen. . Deltagarna var professionella från olika verksamheter inom kommun och landsting, myndigheter och ideella organisationer, samt enskilda personer som lever med hiv. Representanter för hivpositivas organisationer har under senare år fångat upp en hel del oro bland medlemmarna, både hos de äldre men även hos yngre som oroas för hur det kommer att bli för dem i framtiden. Det kan handla om oro för att hamna på ett boende där personalen har fördomar om hiv, eller inte tillräckliga kunskaper för att kunna ge äldre människor som lever med hiv både gott bemötande och adekvat vård. Ett tema för konferensen handlade därför om äldreomsorg och äldreboenden. Ett annat tema var bemötande i vården, utifrån landstingets viljeyttring att hivpositiva inte ska fortsätta gå till sin hivläkare när det gäller andra sjukdomar än hiv. Ytterligare ett annat tema var livskvalitet för hivpositiva generellt. Smittskyddsläkare Åke Örtqvist, som arbetat med hiv sedan 1980-talet, inledde konferensen med att ge en historik till hivs utveckling och i det sammanhanget konstatera att det är en fantastisk sak att alls kunna hålla en konferens om hiv och åldrande. Med den PHGLFLQVND EHKDQGOLQJ VRP ÀQQV LGDJ NDQ GH DOOUD ÁHVWD VRP ElU Sn KLY UlNQD PHG DWW leva ett långt liv, där även de åkommor som drabbar äldre generellt blir en del av deras fysiska åldrande. Konferensens första del satte hivepidemin i Sverige i ett historiskt perspektiv. Maria Axelsson, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, beskrev den epidemiska utveckOLQJHQ IUnQ WDOHW RFK IUDPnW 'H I|UVWD WYn GHFHQQLHUQD KDGH GH DOOUD ÁHVWD VRP InWW hiv smittats i Sverige, men från tidigt 2000-tal och framåt har det ändrats och nu anger GH DOOUD ÁHVWD Q\GLDJQRVWLFHUDGH HWW DQQDW VPLWWODQG ,GDJ lU GHW ÁHU NYLQQRU lQ PlQ VRP får hiv i Sverige, och den vanligaste smittvägen är genom heterosexuell kontakt. %LWUlGDQGH VPLWWVN\GGVOlNDUH ,QJHOD %HUJJUHQ VDWWH RFNVn VPLWWVN\GG RFK V\Q Sn VPLWWD i en historisk kontext, med utvecklingen från 80-talets svarta tidningsrubriker och skräck för smitta, och ändringen av smittskyddslagen som också innebar att samhället tog sig UlWW DWW LVROHUD GH KLYSRVLWLYD VRP LQWH NODUDGH DWW I|OMD I|UKnOOQLQJVUHJOHUQD ,QIRUPDtionspliktens förändring efter att välbehandlad hiv är i det närmaste smittfri berördes RFNVn +RQ UHÁHNWHUDGH VlUVNLOW NULQJ GHW IDNWXP DWW VPLWWVDPKHW RIWD VNDSDU VWLJPD
5
