Näringslivsnytt Katrineholms Kommun sommar 2023 by +Katrineholm

KATRINEHOLM NÄRINGSLIV • SOMMAR 2023

Östra skolan hjärtat i ny stadsdel Katrineholms bästa rankingplats någonsin Årets företagare i Sörmland från Katrineholm Reportagen: Beckershofs herrgård, Byggelement, My Hawk’s och OneCap

FRÅN BESÖKSNÄRINGSDAGEN PÅ BÅSENBERGA HOTELL & KONFERENS

”Det är därför hög tid att speja långt in i framtiden”

NÄRINGSLIVSKRÖNIKAN

Näringslivsnytts sommar-magasin ges ut av Katrineholm kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Näringsliv. Texterna är tidigare publicerade i Näringslivsnytts digitala nyhetsbrev under tiden april till augusti 2023. Näringslivsenheten arbetar lång siktigt med insatser som skapar förutsättningar för en positiv utveckling för ett bättre näringslivsklimat, fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare. Näringslivsenheten Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trädgårdsgatan 1 Samhällsbyggnads- och näringslivchef Magnus Runesson 0150-570 79 magnus.runesson@katrineholm.se Carina Lloyd Näringslivsutvecklare 0150-568 29, 070-595 96 65 carina.lloyd@katrineholm.se Kundservice: Kommunväxeln 0150-570 00 Samhällsbyggnadsförvaltningen: 0150-570 00 samhallsbyggnadsforvaltningen@ katrineholm.se Produktion: +Katrineholm Tryck: Linderoths Tryckeri, sept 2023

Omslagsbilden: Nätverkande är viktigt för utvecklingen av det lokala näringslivet. Den 18 september arrangerades på Båsenberga åets Besöksnäringsdag för företag inom besöksnäringen i Katrineholm, Flen och Vingåker. Några av deltagarna var Pär Bäckman, Nya Gården Forsa Bruk, Hannah Larsson, Lida Gård, Pernilla Wallstedt, Sjöholms Gård, Jenny Danielsson, Båsenberga Hotell & Konferens och Carina Van Steenbergen, Ca-Le Jonstorp. Foto: Therése Larsson.

Foto: Stina Järperud

Vi bygger framtiden i samverkan Vår nya översiktsplan, Framtidsplan 2050 sätter agendan för hur vi tillsammans vill att Katrineholms kommun ska utvecklas och hur livet här ska se ut i framtiden. Arbetet startade 2021 då vi hade dialogmöten och workshops med skola, näringsliv, invånare och med grund i undersökningar som boende och flyttströmmar, näringslivsanalys samt faktaunderlag kring demografi med mera. Allt för att få den bästa inblick i nuläget, framtida behov och trender både i närvärld och omvärld. Förslaget gick ut på samråd sept-okt, så alla ges möjlighet att tycka till via digital inlämning eller vid Framtidsturnén på olika platser i tätort och kransort. Planen finns på katrineholm. se/framtidsplan2050 där man enkelt via kartor och dokument kan se utvecklingsområden och stråk som prioriteras.

resurser och medel sätts in på rätt ställen, i rätt tid, med god framförhållning och planering för att kunna ligga i framkant. Katrineholms kommun jobbar i samverkan med många stödjande aktörer och i olika nätverk, för att hålla dialogen levande och aktuell, underlätta vid myndighetsövning och skapa bästa förutsättningar för företagandepå alla sätt. Vi vill vara en kommun man vill etablera, driva och utveckla företag i. Tillsammans skapar vi mötesplatser och i skrivande stund är en Besöksnäringsdag och en Nyföretagardag aktuella event, för att ge inspiration, information, skapa nyfikenhet och möjlighet att nätverka för att utveckla Katrineholms näringsliv tillsammans. Fler företagsriktade event är planerade under hösten, så tag chansen att möta både det offentliga och privata.

Samverkan och samarbete är ledord för utveckling och av största vikt för att få med så många företag som möjligt, för bästa medverkan och påverkan. För utveckling av kommunen är det viktigt att våra företag fortsätter utvecklas och att nya etableras för att säkra och öka arbetstillfällen. Utveckling kräver många insatser från hela organisationen Katrineholms kommun så

I detta Magasin presenteras några av våra duktiga företagare och goda förebilder från vår kommun, som vi hoppas att också du vill vara en aktiv del av. Trevlig läsning. CARINA LLOYD Näringslivsutvecklare Katrineholms kommun

”... vi är på rätt väg tack vare våra duktiga handläggare och inspektörer”

NÖJD-KUND-INDEX

Katrineholm får fortsatt högt betyg i kundundersökning var 46 % vilket motsvarar totalt 152 svar. I år utmärker sig områdena miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll som båda höjt sig och fortsätter hålla ett högt betyg. Samtidigt ökar bygglov ytterligare och placerar sig på plats 17 i Sverige och med ett högsta NKI på 81. Det är dessutom allt fler kommuner som får riktigt höga betyg inom de tre obligatoriska myndighetsområdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroll och Katrineholm finns med bland dessa högt rankade 23 kommuner.

Under 2022 genomfördes för tionde gången en Nöjd-Kund-Index (NKI) undersökning bland företag i Katrineholm och som varit i kontakt med Katrineholms kommun. Undersökningen är en kvalitetsmätning av den kommunala myndighetsutövningen och servicen gentemot företag.

Katrineholms kommuns NKI landar i år på totalt 77, vilket innebär en ökning från förra årets mätning (75). Det klassas som ett högt betyg och vi placerar oss på plats 60 i kommunrankingen. Svarsfrekvensen

NKI sammanställning 2016–2022 År

Bygglov Markupplåtelse Serveringstillstånd Miljö- & hälsoskydd Livsmedelskontroll Totalt NKI

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

71 79 78 67 80 74

55 84 77 57 74 69

85 70 81 59 77 72

– – 84 64 65 70

72 84 – 73 76 75

80 – – 73 72 75

81 76 80 76 76 77

NKI-gradering: 80 eller högre: Mycket högt, 70 till 80: Högt, 62 till 69: Godkänt, 50 till 61: Lågt, 50 eller lägre: Mycket lågt.

– Vi är stabila och förbättrar vår service och myndighetsutövning för varje år. Även årets mätning är ett kvitto på att vi är på rätt väg tack vare våra duktiga handläggare och inspektörer. NKI-mätningen sporrar oss och vi börjar genast fundera på vad vi kan förbättra framöver, säger Magnus Runesson, samhällsbyggnads- och näringslivschef på Katrineholms kommun.

Bakgrund Resultatet i NKI-undersökningen för Katrineholms kommun gäller avslutade företagsärenden inom fem myndighetsområden under 2022: • Bygglov • Markupplåtelse • Serveringstillstånd • Miljö- och hälsoskydd • Livsmedelskontroll Inom dessa områden har företagen fått bedöma kommunens service utifrån sex olika faktorer; bemötande, effektivitet, tillgänglighet, information, kompetens och rättssäkerhet. 3

REPORTAGET

”Lägret skulle vara det bästa i Sverige, men vi tänkte att det här kan vi göra bättre själva”

Charles och Sophie Asker ger barnen deras livs äventyr

Anmälningarna till årets Wild Camp fylldes på 48 sekunder

rets företagare är Charles Asker som tillsammans med hustrun Sophie driver Beckershofs herrgård och de verksamheter som är knutna till gården. Dels skogen, marken, jakten och fisket men också konferensverksamheten och inte minst Wild Camp, Sveriges bästa sommarläger för barn som fyllde platserna till årets läger på 48 sekunder.

Charles Asker är uppvuxen på Beckershof. Han var bara två år när hans pappa ärvde gården och familjen flyttade dit. Själv är han nu den sjätte generationen att driva herrgården som varit i familjens ägo sedan 1860. 4

Hans ambitioner som entreprenör och företagare visade sig tidigt. Redan på gymnasiet startade han läsk- och godisförsäljning med importerat godis från England i en verksamhet som hade en omsättning på 200 000 kronor. EFTER SKOLAN JOBBADE han en tid för

sin pappa som hade agenturen på klädmärket Barbour innan han 1996, tillsammans med sin dåvarande hustru startade Espresso House. – Vi köpte ett café i Göteborg och det var ett insteg i branschen. Det här med coffeeshops var ett koncept som inte fanns då, men vi ville starta ett trendigt café där vi skulle sälja caffe latte som hette café au lait på den tiden. Vi började i Lund

och inom två år hade vi startat sex caféer, berättar Charles. – År 2000 sålde vi 30 procent av bolaget. Sedan dess har det gjorts flera exits så i dag har jag inte så mycket ägande kvar. Men Espresso House har växt och har i dag 440 caféer i fem länder. Omsättningen är tre miljarder kronor med över 8000 anställda. 2010 TOG CHARLES över Beckershofs

herrgård som då inte var i så bra skick. Med hjälp av pengarna från Espresso House och ett helhjärtat eget arbete har familjen renoverat och rustat gården. Men de ville att den också skulle bära sig självt rörelsemässigt och intäkterna från skogen och arrenden räckte inte till. Så genom att

REPORTAGET

”Det är också lärorikt för barnen på lägret att få lära sig att mat inte ursprungligen kommer från ICA”

Wild Camp är riktat till barn från 10 till 13 år men här finns också ett ledarskapsläger för de som är 14–16 år.

bygga ytterligare en flygelbyggnad, Lake House, skapades förutsättningarna att driva konferensverksamhet på gården. MED SOMMARLÄGRET Wild Camp kom

ytterligare en verksamhet som dessutom har planterat Beckershofs Herrgård i medvetandet hos kommande generationer. – När vi började med Wild Camp 2012 hade min äldsta dotter Josefin varit på ett läger som skulle vara det bästa i Sverige, men vi tänkte att det här kan vi göra bättre själva. Jag minns att Josefin sa att ”det kommer ni aldrig att klara av pappa, jag var faktiskt på Sveriges bästa läger”. Det uttalandet har hon fått äta upp flera gånger senare, skrattar Charles som är stolt över sin dotters insatser i Wild Camps utveckling. 6

– Hon har varit en stor anledning till att lägret har växt både i kvalitet och kvantitet. Nu är hon 25 år och är fortfarande med och leder verksamheten här på sommaren. Vi vill vara Sveriges bästa läger och vi tror att vi också är det med tanke på hur det ser ut med anmälningarna. Det tog 48 sekunder att fylla alla fyra lägerveckorna när vi öppnade anmälan till årets Wild Camp. CHARLES OCH HUSTRUN Sofie ser nu

fram emot årets läger som är det tolfte i ordningen. De vill vara lite fräckare, vildare, galnare och roligare men de tummar inte på några krav vare sig det gäller kvalitet på aktiviteter och mat eller på säkerheten kring arrangemangen. Wild Camp är riktat till barn från 10

till 13 år men här finns också ett ledarskapsläger för de som är 14–16 år. – Det är en bra ledarskapsutbildning, säger Charles. De ungdomarna leder också en eftermiddag för de andra barnen. – Ledarna gör lägret. Det är viktigt med glada och spralliga ledare men de måste också vara ansvarsfulla och säkerhetsmedvetna, säger Sophie och berättar om säkerhetstänkandet som ständigt finns med. – Allt vi gör har en plan för att säker ställa att vi hela tiden har koll på alla deltagarna. Varje vecka är det tolv grupper med 10–12 barn i varje. Varje grupp har sin färg och varje ledare har fem barn de har huvudansvaret för. Har vi brandövning klarar vi av att samla alla i ordnade led på återsamlingsplatsen på två minuter.

”60 procent av dem kommer tillbaka. Först som deltagare, sedan som ledare”

REPORTAGET

Förberedelserna för Wild Camp pågår året runt för Charles och Sophie Asker. Närheten till kaffe gör köket till en utmärkt arbetsplats.

UNDER DE HÄR 14 åren har de tagit emot

cirka 5000 deltagare. 60 procent av dem kommer tillbaka. Först som deltagare, sedan som ledare. Lägret är ett färgglatt evenemang, tröjor i olika färger markerar var deltagarna befinner sig och med åldern så avancerar man i färggrupperna. – Uppdelningen i grupper med olika färger visade sig vara en framgångsfaktor under pandemin då vi kunde arrangera Wild Camp trots restriktionerna. Grupperna gick lätt att hålla isär från varandra när alla hade sina olikfärgade tröjor, säger Charles – En annan positiv effekt med att deltagarna har lägrets tröjor är att alla är lika oavsett var de kommer ifrån. Vi skalar av dem på något sätt, de jämför inte sina kläder med varandra, säger Sophie.

Trygghet är ett ledord på Wild Camp. Glädje ett annat. – Barnen lär sig saker de kanske inte gjort tidigare och vi försöker se till att det sker på ett roligt sätt. Städinspektionen är till exempel jätterolig och vi har fått träna barnen att inte gå upp för tidigt för att tjuvstarta med morgonstädningen utan allt ska ske på lika villkor. Och eftersom vi håller så rent kan vi ta dessutom emot barn som är superallargiska som inte andra läger tar emot, säger Charles. DE VILL GÄRNA utveckla och bygga ut

Wild Camp, men har problem med Länsstyrelsen och deras syn på strandskyddet. – Vi behöver bygga ett bättre kök, ett utekontor och nya utomhusattraktioner. Jag tycker de borde vara lite hjälpsamma

med tanke på vad vi har byggt upp här, men vi får väl bråka vidare. Vi tänker inte ge upp och gillar vi inte besluten finns ju alltid möjlighet att överklaga, säger Charles. – Samtidigt är det ju vår egen tomt där vi också bjuder in till annan verksamhet. Vi har bland annat pensionärer på besök där vi berättar om gården och dess bakgrund, berättar Sophie. OAKTAT VAD LÄNSSTYRELSEN kommer

fram till så växer ändå lägerverksamheten. Wild Camp pågår i år under fyra veckor men från och med nästa år så kommer Sophie och Charles att öka ut lägret till sex veckor. – Det innebär ingen större skillnad för barnen men vi kommer att behöva fler 7

REPORTAGET

”Vi ville starta ett trendigt café där vi skulle sälja caffe latte”

Beckershofs herrgård ligger vackert på en udde i sjön Tislången. Familjen Asker har under de senaste 15 åren restaurerat och byggt ut gården.

ledare som jobbar växelvis under sommaren, säger Sophie. – 600 deltagare ska bli 900 och det är lite logistiska frågor som behöver lösas. Vi har två proffskockar på plats och vi lagar själva all mat från grunden. Köttet till köttbullarna kommer till exempel från gården och fisken från sjön här intill, säger Charles. – Det är också lärorikt för barnen på lägret att få lära sig att mat inte ursprungligen kommer från ICA. De är också delaktiga i mathållningen på ett annat sätt än vad de kanske är hemma. De bakar sina egna pizzor, dukar på och dukar av. Dels blir det glädje kring arbetet men engagemanget innebär också att vi minskar matsvinnet. Alla får äta i lugn och ro och de får äta klart, säger Sophie. 8

SATSNINGEN PÅ WILD CAMP har gjort att

arbetet med evenemang och konferenser har fått förändras. – Vi har satsat på Wild Camp, har vårt fokus där, och vi gör till exempel inga bröllop längre. Det blev för mycket eftersom varje bröllop är unikt, speciellt på en sådan här plats, och det blev för stora arrangemang att hålla ihop, säger Charles. – Där gör vi ju allt själva, från att vara projektledare till lokalvårdare. Ibland blandar vi också in både släkt och vänner i den här verksamheten, säger Sophie och skrattar. – När det gäller konferensarrange mangen har vi satsat på självhushåll i Lake House, något som visat sig vara populärt. Känslan av teambuilding stärks. Företag som Cloetta och Max har varit här, lagat

sin egen mat och tyckt det varit jättekul, berättar Charles. – Tidigare hade vi full service från att gästerna klev ur bilen. Efter coronan är det fler som upptäckt att det här är ett bra sätt att jobba tillsammans, ett nytt sätt att konferera, säger Sophie. ESPRESSO HOUSE ÄR i ett skede där

det kommer att hända många saker och Charles är kvar i konceptgruppen för cafékedjan. – Bland annat kommer vi att börja med franchise från att alla caféer tidigare har varit helägda, men vi kommer också att expandera utanför de fem länder där vi haft verksamhet under många år. Espresso House kommer att etablera sig i Sydeuropa men också i länder som Dubai och

”Skadad skog duger inte till virke, möjligen till massaved och till slut bara till bränsle”

REPORTAGET

Jakten och kräftfisket är ett par av godsets ekonomiska verksamheter. Kräfor fiskas för försäljning till privatpersoner, företag och restauranger. Kräftorna fiskas från Tislången och Tisnaren för att sedan hämtas kokta eller levande. Polen och det är en spännande tid som väntar. Är de inne i Katrineholm blir det gärna ett besök på caféet, om inte annat i studiesyfte. – Jag älskar att fika och är vi inne i Katrineholm är jag Charles spanare på Espresso House, skrattar Sophie som också är med som en av Sörmlandsänglarna som tillsammans med Sörmlandsfonden investerar i sörmländska entreprenörer. Ett femtontal företag har hittills fått tillväxtkapital från fonden. BECKERSHOFS HERRGÅRD består av 1000

hektar mark och ungefär 500 hektar vatten som kräver både skötsel och omtanke. De senaste åren har varit tuffa vad gäller skogsbruket.

– Den torra sommaren 2018 utlöste det största utbrottet av granbarkborre vi någonsin haft i Sve-rige. Totalt under 2018–19 dödades cirka 11 miljoner kubikmeter skog av granbarkborre. Det är lika mycket som summan av alla skador under perioden 1950–2017 och trakterna kring Beckershof och markerna mot Vingåker är bland de värst drabbade i hela landet. Massor av skog har sågats ned, majoriteten av alla vuxna granar är drabbade, berättar en bekymrad Charles. – Det blir givetvis ett ekonomiskt avbräck. Skadad skog duger inte till virke, möjligen till massaved och till slut bara till bränsle. Ersättningen för den nedsågade skogen blir därefter, men jag är ju också uppväxt här och det känns väldigt sorgligt när skogen försvinner, säger Charles.

– Nyplantering sker ju direkt men vår vackra John Bauer-skog är borta. Det verkar i alla fall som att det fortfarande finns mycket vilt kvar, säger Sophie. – Den organiserade jakten är ju en del av verksamheten här, men vi jagar också mycket själva. Det finns mycket hjort och fågel, däremot har vildsvinen minskat i antal, konstaterar Charles. ÅRETS FÖRETAGARE HAR flera ben att stå

på och Charles och Sophie Asker har tagit Beckershofs herrgård vidare in i framtiden. De 5000 barn som sprider berättelser om sina äventyr på den fantastiska gården i Sörmland är goda ambassadörer för vad de har åstadkommit. Hittills. The next is yet to come.

MATS FREDRIKSSON

”Katrineholm får nu en reell möjlighet att bli klimatneutralt i en nära framtid”

MILJÖFRÅGAN

Gemensam anläggning för återbruk och återvinning kan bli verklighet i Katrineholm Dessutom öppnas större möjligheter för kommuninvånare att bli vardagshjältar för miljö och klimatet, säger Asoos Rasool, VD på Sörmland Vatten och Avfall AB.

Tillsammans med Sörmland Vatten och Avfall AB har samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny gemensam anläggning för återbruk och återvinning i Katrineholm.

– Genom uppdraget från kommunstyrelsen kommer vi att fram ett förslag på en modern återvinningsanläggning med möjligheter till verkstäder, handel, återbruk och café. Katrineholm får nu en reell möjlighet att bli klimatneutralt i en nära framtid. Det kan också bli en väldigt bra inkörsport till arbetslivet för de som har svårast att få jobb. Anläggningen kommer att ge både klimatet och människor en andra chans och vi blir alla inkluderade i processen när vi exempelvis återvinner, handlar secondhand eller fikar, säger Magnus Runesson, samhällsbyggnadschef i Katrineholms kommun.

– Genom samarbetet mellan Sörmland Vatten och kommunens olika verksamheter kan vi nu ta ytterligare steg i vårt miljö- och klimatarbete och samtidigt addera värde ur andra aspekter såsom social hållbarhet, näringslivsutveckling och arbetsmarknadsinsatser säger Johan Söderberg (S) kommun styrelsens ordförande.

Så här arbetar vi med återbruk idag Katrineholms kommun arbetar aktivt för att öka graden av återvunnet material i kommunen, både inom den egna verksamheten och hos invånare. Arbetet pågår redan bland annat via de kommunala verksamheterna Bytestorget och Överskottsmarknaden, och en inlämningspunkt för återbruk av byggmaterial finns på Vika-tippen i samarbete med Tekniska verken.

– Uppdraget ligger i linje med våra mål att resurseffektivisera i samhället med minskat avfall, ökad återvinning och återbruk. En gemensam, modern och framtidsinriktad återvinningscentral med fungerande återbruk kan inrymma många olika aspekter kopplat till social hållbarhet samt företags- och föreningsutveckling.

De positiva effekterna med en anläggning för återbruk Möjligheterna att samla fler verksamheter och bygga ut funktionerna skulle bidra med en samhällsnytta och vara en attraktionskraft för kommunen genom ett tydligt nav för cirkulär ekonomi och återbruk. Det skulle även bidra till minskat avfall och ökad återanvändning och återbruk. En anläggning för återbruk ger även mycket goda möjligheter till arbetsmarknadsåtgärder för att få fler i arbete och stötta arbetssökande att utvecklas och ges stöd att komma ut på arbetsmarknaden.

Tidplan

Johan Söderberg 10

Asoos Rasool

Magnus Runesson

Utredningen startade i april 2023 och målet är att den ska vara klar i november. Därefter väntar politiska beslut om återvinningsanläggningen ska byggas.

”Pernilla Almqvist och Younes Ellamari öppnade därmed sin tredje butik i Violen”

Younes Ellamari och Pernilla Almqvist uppvaktades i samband med invigningen av Matöppet i Violengallerian.

Centrumhandeln lever och utvecklas Nya butiken Matöppet i köpgallerian Violen invigdes fredag 21 april. Pernilla Almqvist och Younes Ellamari öppnade därmed sin tredje butik i Violen. De driver också Lekextra och Katrineholms Bokhandel.

Invigningen var välbesökt och många vän-

tade på att få komma in. Övriga butiker i gallerian hakade på premiäryran och hade lite extra aktiviteter och erbjudanden. Nu är det också bekräftat och klart att den danska butikskedjan Normal kommer att etablera sig i Katrineholm, i källarplanet i galleria Kvarnen. Öppning kommer att ske under hösten enligt planerna.

NÄRINGSLIVSUTVECKLINGEN

Bättre kontakt mellan kommun och näringsliv Uppdatera ditt företags uppgifter och få möjligheten att ta del av aktuell information och inbjudningar m.m från Näringslivsavdelningen

Företagsregistret är kommunens bästa redskap för god kontakt med det lokala näringslivet. Syftet med systemet är att skapa förutsättningar för en snabb och bra dialog mellan kommun och företag men också ge besökare en möjlighet att öka sin kunskap om vilka resurser som finns på hemmaplan. SYSTEMET UPPDATERAS kontinuer-

ligt och det kostar ingenting, varken vid sökning, nyregistrering eller uppdatering av företag. Det går bra att inte ha e-postadressen publikt men ändå lämna den för att få dessa utskick. Ni kan också förstås avstå e-postuppgift helt men tänk på att ni då kan gå mista om värdefull information och uppdateringsmöjlighet. Uppdatering av företagsuppgifter hittar du här. Du kan också använda QR-koden här intill. ERA UPPGIFTER ÄR kopplat till två regis-

Kommunstyrelsens vice ordförande, Christer Sundqvist, klipper bandet vid invigningen av Matöppets nya lokaler.

ter. En som vi från Näringslivsavdelningen använder för utskick och innehåller mer information än den publika. Det publika registret ger er en chans att marknadsföra ert företag då det är många besökare på vår hemsida och det är dit vi hänvisar när frågor uppkommer om vårt näringsliv i Katrineholm, se Business Update System. 11

REPORTAGET

”... mäklaren hade ett ess i rockärmen, nämligen Västra Å och det var helt perfekt för oss”

My Håkansson föder upp hästar under prefixet ”My Hawk’s”

”Som det utvecklats så är vi inte så småskaliga längre”

är hennes sambo fick jobb i Sörmland så tog My Håkansson sitt företag med häst- och hunduppfödning och flyttade med. Vid Västra Å har de hittat hem och mellan skötsel av tre barn och 40 hästar så hinner My också vara verksam som konsult för Ludvig & Co, tidigare LRF Konsult.

Den som passerar Ericsbergs slott och följer vägen vidare utefter Åkforsåns södra sida kommer efter några kilometer fram till Västra Å. Här bor My Håkansson och Gustav Cedervall och här driver de verksamheterna Västra Å Lantbruk och My’s Stuteri och Kennel AB. Det inkluderar seminstation för häst, hästuppfödning med 12

prefixet My Hawk’s och hunduppfödning med kennelnamn My Russels. MY OCH GUSTAV köpte gården 2021 och

att de hamnade just här berodde på lite olika omständigheter och de möjligheter som tillfälligheter ofta erbjuder. – 2018 fick Gustav jobb på Åkerö Säteri och vi flyttade från Skåne där jag hade startat min verksamhet 2016. Jag kommer ursprungligen från Blekinge och

Gustav från Rönninge utanför Södertälje så Sörmland kändes lite som mitt emellan, berättar My. Först hamnade de i Björkvik där de hyrde av Hagbyberga gård. 2019 började My med seminstationen och när verksamheten växte kände de att de behövde något eget. – Vi ville hålla oss häromkring och vi ville hitta ett ställe som var minst lika stort som det vi hade i Björkvik. Först när vi tittade på gårdar så fanns det inget som passade. Jag ringde på en annan fastighet som var mindre och då visade det sig att mäklaren hade ett ess i rockärmen, nämligen Västra Å och det var helt perfekt för oss. Efter lite övertygelse så var även banken med på tåget.

”Skadad skog duger inte till virke, möjligen till massaved och till slut bara till bränsle”

REPORTAGET

”Jag har hållit på med uppfödning sedan 2014 så i år är det min tionde årgång”

Mindre än ett dygn gammalt är fölet redan uppe och äter tillsammans med stoet.

– Det var kanske ett stort ”första objekt” att köpa men med vår befintliga verksamhet så gick det igenom. Det var ju inte så att vi skulle köpa gården och sedan starta verksamhet, jag hade både den och kunderna med mig, säger My med ett leende. FÖR ATT FÅ BETET att räcka till så

arrenderar de en del mark utöver den som tillhör gården och här går nu 30–40 hästar. De flesta är Mys egna och en del tillhör andra ägare. Några är dräktiga som ett resultat av besöket på seminstationen. – Jag har hållit på med uppfödning sedan 2014 så i år är det min tionde årgång och vi har 13 egna föl på gång nu, berättar My. Vi har också uppfödning av Jack Russelvalpar och just nu har vi åtta 14

stycken här. Totalt har vi fött upp 80–90 valpar genom åren. Seminstationer är inte så vanliga, kanske för att det råder brist på veterinärer som är roade av att jobba under sommarmånaderna när inseminationerna pågår. Sedan är stoet dräktigt i elva månader och de flesta föds på försommaren och sommaren. – Hopphästar är vår största gren när det gäller den egna aveln, men vi tar emot alla typer av hästar på seminstationen. Från och med i år kommer vi också att ta emot ston som vill använda FAI, fryst artificiell insemination. Vi har inga egna avelshingstar på stuteriet men vi kan inseminera med färsk och fryst sperma från hingstar som står i såväl Sverige som utlandet, förklarar My.

HÄSTAVEL ÄR EN verksamhet som dels

handlar mycket om kunnande och erfarenhet men på hög nivå också om stora insatser. – För att få fram hästar som ska vara med på Olympiska spelen måste jag vara tio år fram i tiden i mitt tänkande när jag ska bedöma hingst och sto och de förutsättningar som de kan skapa tillsammans. Sedan måste också allt annat vara rätt på vägen vad gäller träning med mera. Flera av mina uppfödningar är hos meriterade ryttare i Sverige, Belgien och Norge. – Man lär sig nya saker hela tiden och jag ägnar mycket tid åt att nätverka med likasinnade för att kunna lära mig mer. I branschen räknas jag som ungdom och när jag började var det till största delen en liten klick medelålders män och kvinnor

”... viktigt att den som köper en häst får en häst som passar för ändamålet. Och jag vet att min uppfödning här håller måttet”

REPORTAGET

My Håkanssons ser ut över Västra Å’s marker där 30–40 hästar går. De flesta är hennes egna.

från hästfamiljer som styrde det här. Men jag kommer inte från någon hästfamilj, det här är mitt eget intresse och de som var etablerade blev glada att jag kom in eftersom de hade jobbat på att bredda basen för hästuppfödning, berättar My. ATT DRIVA VERKSAMHETEN ställer

krav inte bara på hästintresse utan också elementär kunskap om att få det hela att gå runt. – Kombinationen av insemination, uppfödning men också företagande är ett svart hål i branschen. Många är bra på det ena, men inte det andra. Föder man upp hästar så kan man inte bara fortsätta samla dem hemma, man måste få ut dem på marknaden så att man får in pengar och här tycker jag att det är kul att titta

på andra branscher för att lära sig hur de jobbar där. – Dels säljer jag hästar själv, men jag gör det också via förmedlare. Köparen kan betala hela summan men man kan också förhandla om procent på nästa försäljning. Ungefär som fotbollsklubbar som säljer spelare med skillnaden att man bara kan få ut provision på första försäljningen, inte kommande, förklarar My FÖR ATT SYNAS på marknaden bör man

se över sin målgrupp och hur man vill uppfattas av den. – Jag har valt väg, jag vill vara producent och som det utvecklats så är vi inte så småskaliga längre. Jag har också gjort valet att ha en hög nivå, att producera bra hästar. Ett föl kostar runt 100 000 kronor.

Det betyder inte att man vet att man köpt en vinnarhäst, det finns saker att berätta om fölets föräldrar men mer än så kan vi inte säga om framtiden. Det är så många pusselbitar som ska falla på plats. Däremot kan vi garantera att fölet har fått en bra uppväxt hos oss med utevistelse och stora ytor. – En målsättning kan vara att höja vår nivå så att vi kan ta ut ett högre pris. En annan målsättning är att föda upp fler hästar. I den bästa av världar kan vi kombinera de här målsättningarna. – På seminstationen tar vi emot ston från alla kunder med olika ekonomiska förutsättningar och avelsmål. Jag är glad att vi kan hjälpa till att hålla den här bredden så att det kommer att finnas hästar för alla att rida. 15

REPORTAGET

3619

Totalt finns 3619 uppfödare i Sverige (2020). Skåne störst med 678 därefter Västra Götaland med 560. Sörmland har 127 uppfödare vilket ger en elfte plats bland länen. ((Hästnäringens Nationella Stiftelse)

My Håkansson kommer inte från någon hästfamilj. Intresset är hennes eget.

PÅ OLYMPISK NIVÅ är konkurrensen

mycket hård och insatserna är som nämnts höga. De stora stuterierna, som exempelvis den kände uppfödaren Paul Schockemöhles i Tyskland, föder kanske upp tusentals hästar på hög nivå och chansen att hitta en OS-vinnare bland de hästarna är givetvis större. – Det är klart att det vore kul att föda upp en OS-vinnare och en sådan häst kostar givetvis mer, men ryttare som håller till på en hoppnivå på 1.20 till 1.40 är betydligt fler och för oss en bättre och just nu mer lönsam målgrupp, säger My. – Vi vill få fram samarbetsvilliga hästar med viss intelligens för toppsporten och kapacitet för de stora klasserna för både hobbyryttare och proffsryttare. Hästarna måste vilja ridas och det är viktigt att den 16

som köper en häst får en häst som passar för ändamålet. Och jag vet att min uppfödning här håller måttet. Våra ston, deras släktingar och avkommor har placeringar i allt från unghästchampionat till svårare klasser. MY HÅKANSSONS KUNSKAPER om

lantbruk, hästuppfödning och företagande ställer hon också till förfogande i sin roll som konsult för Ludvig & Co. – Vi har tre små barn, Teodor fem och ett halvt år, Signe, snart två och ett halvt och Ebba ett år. Jag har varit delvis föräldraledig och jobbat med lite andra saker under tiden, men det har varit svårt att kombinera med hästarna. Många av mina klasskamrater från SLU Alnarp har jobbat på Ludvig & Co så jag sökte jobb på

kontoret i Katrineholm där jag jobbar som rådgivare med inriktning mot lantbruk och hästverksamhet. – Självklart är det övervägande frågor om lantbruk som hamnar på mitt bord. Ludvig & Co är stora med över 1000 anställda och vi har folk som kan alla områden. För mig handlar mycket om hjälp vid EU-ansökningar, kompensationsstöd m.m. – Många av våra kunder uppskattar att jag har kunskapen om produktion och lantbruk, det underlättar vår kommunikation när de behöver hjälp med att göra rätt inom ett komplext område. I SITT FÖRETAG har My många poster.

Hon ansvarar bland annat för produktion, marknadsföring och ekonomin. Som

”... inget som skiljer oss lantbrukare från vilken småföretagare som helst”

REPORTAGET

Jack Russel-valparna underhåller både sig själva och gäster på gården.

konsult bär hon därför med sig mycket egen erfarenhet och har insikt i hur det är att vara lantbrukare. Det är inte alla som är medvetna om att om man köper en lantgård så blir man automatiskt företagare. Samma sak om man ärver en gård. Plötsligt står man där med en verksamhet som ska skötas. Även om det bara är en massa träd som växer långsamt så måste såväl de som ekonomin tas om hand. – Här har Ludvig & Co en bred kompetens att stå till tjänst med, säger My, som i sitt eget företagande inte tvekar att ta hjälp av Ludvig & Co eller andra konsulter. – Såväl hjälp med redovisningsfrågor eller juridiska tjänster vid försäljning av hästar.

OMSÄTTNINGEN PÅ GÅRDEN ligger runt

två miljoner kronor och i takt med att verksamheten har växt har Mys intresse för företagande också ökat. – Jag tycker det är otroligt intressant med företagande och ibland när jag går igenom ett uppdrag med en kund funderar jag på hur jag gör själv i liknande situationer och hur mycket arbete som krävs för att det ska gå att genomföra. – Och det är klart att det är mycket arbete att driva en sådan här gård med 30 – 40 hästar. Min man jobbar på Åkerö och själv är jag föräldraledig just nu. Vi har en ersättare som tar hand om djuren under dagtid och sedan blir det arbete för oss själva på kvällarna. Men där är det inget som skiljer oss lantbrukare från vilken småföretagare som helst, man kan jämföra

med restaurangbranschen till exempel där företagen ofta drivs som vanliga familjeföretag. INTRESSET FÖR FÖRETAGANDE och

företagare har också gjort att My blivit aktivare att närma sig de lokala företagsnätverk som byggs upp. – Jag tycker det är kul att möta andra företagare och försöker vara med på de nätverksträffar som anordnas där jag har möjlighet att delta. Det är bra för alla att man träffas, att man får se vad det finns för företag på orten. Det är inte så många än som vet vem jag är samtidigt träffar jag andra som jag kan ha nytta av att känna till, avslutar My Håkansson.

MATS FREDRIKSSON

FÖRETAGSKLIMATET

”... plats 53, vilket innebär det bästa resultatet någonsin”

Svenskt Näringslivs enkätundersökning

Katrineholms bästa resultat någonsin Varje år gör Svenskt Näringsliv en enkätundersökning av kommunernas företagsklimat. 2023 får Katrineholm återigen ett samlat omdöme på 3,9 från företagen vilket gör Katrineholm till länets näst bästa kommun. Rikssnittet i landet är 3,5. I rankingen över Sveriges kommuner hamnade Katrineholm på plats 53 (från 66), vårt bästa resultatet någonsin.

Den viktigaste frågan i enkäten, och den tyngst vägande rankingfaktorn, är det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i Katrineholms kommun. Företagarna får utifrån sina egna erfarenheter ge ett samlat betyg på hur de upplever att det är att driva företag i Katrineholm. Betyget på 3,9 innebär att vi behåller samma betyg som förra året. Totalt sett har Katrineholm ett fortsatt bra betyg och ligger över rikssnittet. När rankingen presenterades 20 september, visade det sig att Katrineholm hamnade på plats 53 (från 66), vilket innebär det bästa resultatet någonsin. Bland de specificerade enkätfrågorna är det positiva ökningar på de flesta frågor och speciellt glädjande är ökningen på frågan om upphandling, service och bemötande och attityder från tjänstemän och politiker. Mer information om företagsrankingen finns att hämta på Svenskt Näringslivs hemsida, www.foretagsklimat.se/katrineholm

”Den här stadsdelen kommer stärka Katrineholms stadskärna”

NYBYGGNATIONEN

Ny stadsdel tar form med Östra skolan som hjärta Östra skolan, en 116 år gammal skola, kommer att bli navet i en spännande ny stadsdel i Katrineholm. Efter att ha stått tom sedan vårterminens slut 2022 får skolan nu nytt liv och en spännande framtid.

– Östra skolan är tänkt att bli bostadsrätter och bli själva hjärtat i den nya stadsdelen. För att förverkliga detta uppdrag har kommunstyrelsen i Katrineholm gett Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utarbeta en ny detaljplan för området som inkluderar även Lasstorps förskola. Syftet med den nya detaljplanen är att omvandla Östra skolan till bostäder och skapa en levande och attraktiv stadsdel, säger Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm. ÖSTRA SKOLAN, SOM byggdes år 1907,

har en värdefull kulturhistorisk bakgrund. Skolan och de omkringliggande villorna är av kulturhistoriskt intresse, vilket gör att planeringen av den nya stadsdelen tar hänsyn till områdets karaktär. Samhällsbyggnadschef Magnus Runesson betonar vikten av att skapa en sammanhängande helhet genom att låta husen kommunicera med varandra. – Området kommer även att kompletteras med ny bebyggelse, vilket kan inkludera både punkthus, gatuhus och

Östra skolan 1907

Christer Sundqvist (M) kommunstyrelsens vice ordförande, Johan Söderberg (S) kommunstyrelsens ordförande och Magnus Runesson samhällsbyggnadschef framför den pampiga fasaden av Östra skolan. radhus. Inget är ännu definitivt bestämt, men kommande utredningar kommer att vara till hjälp för att utforma området på bästa sätt, säger Magnus Runesson, samhällsbyggnadschef. – Den här stadsdelen kommer stärka Katrineholms stadskärna. Härifrån går man till tågstationen på tio minuter. På en dryg timme är man i Stockholm, Sveri-

Etableringsområde

ges största arbetsmarknad, understryker Magnus Runesson. DETALJPLANEN FÖR DEN nya stadsdelen

kommer att vara klar inom cirka två år. Därefter kommer byggandet att påbörjas för att förverkliga visionen om en levande och dynamisk stadsdel där Östra skolan är hjärtat.

Byggplaner 19

REPORTAGET

500

Betongens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, och redan så tidigt som 500 år f.kr. använde etrusker i Italien materialet

Han ska öka omsättningen genom ett starkt ledarskap, automation och fler framtidsmaterial

”Vi ska behålla förstaplatsen och inte slappna av”

obias Rönje startade som betongarbetare men gick över till försäljning när byggbranschen krisade under nittiotalet. Med en gedigen materialkunskap och en hel del dokumenterade försäljningsresultat tar han nu över som ny vd för Byggelement. Företaget startades av Peabkoncernen och är specialiserade på att tillverka element av betong till framför allt byggnader.

Katrineholm utgör navet bland ett nät av Byggelements anställda och fabriker. Bolaget är nationellt marknadsledande och satsar stort på tillväxt genom teknisk utveckling. Två nya enheter ska etableras och omsättningen ska öka med upp till en halv 20

miljard. Något som Tobias Rönje, tillika ny vd, ska ansvara för. – Jag vill utveckla Byggelement så mycket jag bara kan i alla dess delar. Fokuset är att fylla våra fabriker. Så att vi inte behöver minska utvecklingen och kan fortsätta driva hållbarhetsarbetet med vår ECO-Prefab framåt, säger Tobias. Han kommer närmast från rollen som vice VD och är en internrekrytering när tidigare vd:n går vidare inom Peabkoncer-

nen. Dessförinnan har han arbetat större delarna av sitt liv inom försäljning, framför allt inom mur- och putsmaterial, bland annat som försäljningschef på Finja Betong. Han beskriver sig som envis, driven och engagerad. – Jag trivs med att lyckas att nå mål. Men även hjälpa andra att nå målen och brukar få feedback att jag är engagerad i både affären och den personliga utvecklingen. EN FRAMGÅNGSFAKTOR SOM Tobias

själv lyfter fram är värdet av ett coachande ledarskap och mentorer. Han har själv haft flera personer som varit ett stöd genom hans karriär. Något han också bygger en del av sin ledarskapsfilosofi på. – En sak jag lärt mig är att hantera

Det är ganska lätt att hitta många bra tips på nätet

KLIMATFÖRÄNDRINGEN

REPORTAGET

rädslan för att misslyckats. Det är något som också stärkt mitt eget självförtroende. Vi frågar såklart om ett exempel på när han implementerat filosofin och han berättar engagerat om glädjen i att ge fler chansen och låta andra växa. Bland annat när de satsat på personal genom hur de fyllt de vakanser som uppstått när Tobias eller andra fått utökade ansvarsområden. – Jag gillar att bygga på de personerna som finns och som har kompetens, vilja och driv. Har man de egenskaperna, då kan man lyckas bra oavsett. Nu har vi till exempel utökat min tidigare roll som försäljningschef till två försäljningsområdesansvariga vilket även är en satsning för att kunna växa framåt. PLANEN ÄR ATT Katrineholm ska fortsätta 22

”Hittar vi en ny marknad vill vi gärna kolla på nya investeringar”

vara det strategiska centret för verksamheten. När en ny enhet öppnar i Ucklum så är det personalen i Katrineholm som åker ner och utbildar ny personal. Vilket även Tobias påpekar är ett sätt för nuvarande personal att uppdatera sig i det senaste styrsystemet eller maskinparken. Med de två nya enheterna hoppas man kunna säkra en adderad omsättning om cirka 400–500 mkr. Lokalt kommer man fortsätta investera i nya lösningar och även den funktion för forskning och utveckling som man etablerat. – Utifrån ett minskade bostads byggande så kikar vi på hur vår kompetens och teknik skulle kunna producera nya produkter, exempelvis lösningar för infrastruktur. Ett betongelement kan vara ett bullerplank, större väggelement för en bro

eller en markplatta. Hittar vi en ny marknad vill vi gärna kolla på nya investeringar. BYGGELEMENT ÄR LEDANDE inom kli-

matförbättrade betongelement. Man driver aktivt utvecklingen framåt, investerar stort och har två nya typer av betongblandningar. Material där en restprodukt från stålindustrin används som bindemedel, och till viss del ersätter cementen i betongblandningen, vilket avsevärt sänker klimatavtrycket. Målet är att kunna få fram en helt klimatneutral produkt. – Vi vill fortsätta vara ledande inom hållbarhet och kvalitet. Lyckas man med det så kommer verksamheten må bra och vi kommer att ha saker att producera. Vi ska behålla förstaplatsen och inte slappna av. Vi fortsätter att prata om bolaget, bran-

”Vi vill fortsätta vara ledande inom hållbarhet och kvalitet”

REPORTAGET

schen och den ibland konservativa miljön. Tobias tror att både Byggelement, och fler andra företag med dem, kommer etablera tydligare specialistfunktioner. Idag arbetar exempelvis flera personer från införsäljning och projektering ändå fram till implementering. Framåt krävs både mer kompetens och nya arbetssätt. – Vi måste vara snabba och parera. Testa saker i mindre skara, när det är bra kan vi fortsätta och skala upp. När det inte funkar får vi tänka om. Viktigt både avseende automation, teknik och hållbarhet. – Det finns en styrka att vara en del av Peab med massvis av utbildningsmöjligheter. Samtidigt har Byggelement en utmaning i och med den nya tekniken. Där vi behöver mer utav en industriell kompetens i stället för en mer klassisk byggbakgrund. 24

”Vi måste vara snabba och parera. När det inte funkar får vi tänka om”

En del av den satsningen är att man har anställt en expansionschef. En tjänst som fokuserar på utveckling av bolagets fabriker och implementera den allra senaste tekniken som finns i Europa. Eller var med och utveckla den för den delen. Alla nyckelfunktioner rapporterar direkt till Tobias. Som beskriver en del av sitt uppdrag som att se att allt lirar och hålla ihop teamet.

skickas med tåg från fabrikerna och man har egna lastbilar för vägtransporter. – Vi har egna lastbilar med simaliftar som kan lasta av våra lastbaräre på egen hand för att låta arbetsplatsen lossa elementen i den takt man önskar. Vilket både är klimatsmart och konkurrenskraftigt när containerhantering ökar alltmer. Vi skär bort lossningstid och fungerar mer on-demand. Sparar på både miljö och kostnader.

BYGGELEMENT HAR ÄVEN satsat på så

VI KOMMER IN på byggbranschens

kallad grön el i alla sina verksamheter. Därtill arbetar man aktivt men inköp av stål, för att minska klimatavtrycket ytterligare. Där bolaget både ser till inköpspris och till koldioxidutsläpp. Transporter har man en lång tradition att arbeta klimatsmart med. Långväga transporter kan

nuläge. Hur utmanande det är och det där bostadsbyggandet som bara sjunker även om några studier visar att vi behöver bygga både i takt och ikapp i olika delar av landet. Där menar Tobias att branschen behöver diskutera med regeringen hur vi ska kunna fortsätta att bygga.

”Vi har investerat mycket i vår fabrik för att kunna utvecklat ECO-Prefab i en snabb takt”

– Minskning av bostadsbyggandet drabbar flera olika branscher och blir en makroekonomisk fråga. Det påverkar arbetslösheten på bred front och fortsätter det över tid försvinner även kompetens som behövs när det väl vänder. Det politiska uppdraget måste bistå i att skära i skarpa kurvor och hålla en jämn nivå. DET FINNS EN hel del att ta sig igenom

och vårt frågebatteri bara växer. Vilket är synonymt med Byggelement som bolag. Det är inget som uttrycks, men det skulle inte vara förvånande om de svenska byggelementen snart går på export till framtida byggnader eller infrastrukturlösningar. Vi vill ändå fråga om hur det kommer se ut lokalt framåt. Samt Tobias egen ambition utifrån en längre tidshorisont.

– Vi har flera nyckelfunktioner här och är idag en stor arbetsgivare med ett hundratal tjänster med både kontor och fabrik. Vår målsättning är att fortsätta vara en stor och attraktiv arbetsgivare i Katrineholm. – I KATRINEHOLM FINNS högautomation

där vi var först ut på marknaden för 20 år sedan. Vi har investerat mycket i vår fabrik för att kunna utvecklat ECO-Prefab i en snabb takt. Ekonomi, human resources och kvalitet fortsätta vara navet i vårt system. – Utöver att lyckades med våra mål är drömmen framåt att fortsätta arbeta med människor. Vilket jag älskar. En framtida tjänst kommer även den handla om någon form av ledarskap. JAKOB JANSSON

REPORTAGET

ECO-Prefab ECO-Prefab är produkter där Byggelement ersatt olika andelar av cementen i betongblandningen med Merit. Vilket är en restprodukt som levereras från ett stålverk inom koncernen och sedan omvandlas till bindemedlet Merit. Byggelements användning av Merit gör tillsammans med optimerade recept att koldioxidutsläppen sänks väsentligt. 25

PRISBELÖNTA FÖRETAGARE

Vi önskar Charles Asker och Emelie Olsson lycka till i riksfinalen den 21 oktober

5,7 miljoner kronor i bidrag till Djulö våtmark Katrineholms kommun har beviljats 5,7 miljoner kronor i statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt för det fortsatta arbetet med att skapa ett våtmarksområde vid Djulö i Katrineholm.

Bidraget på totalt 5 774 400 kronor kommer att finansiera projekteringen av våtmarken, det vill säga förberedelsearbetet som sedan kommer att ligga till grund för hur våtmarken ska se ut och utformas. Bidraget kommer dessutom att delfinansiera konstruktionen av våtmarkens dammar. – Vi är otroligt tacksamma för bidraget. Våtmarken vid Djulö kommer att spela en viktig roll i att minska översvämningsriskerna och hantera vårt dagvatten vid stora regnmängder och skyfall. Bidraget ger oss också väldigt fina möjligheter att skapa en spännande plats för katrineholmarna – en plats för både utbildning och rekreation, säger Markus Mellstrand som är projektledare inom infrastruktur vid samhällsbyggnadsförvaltningen. I samband med att Katrineholm växer ökar också kraven på en förstärkt och utbyggd infrastruktur för vatten och avlopp. Klimatförändringar är en annan faktor som medför nya krav på omhändertagandet av dagvatten och hantering av översvämningsrisker. Tillsammans med Katrineholm Vatten, Sörmland Vatten och Avfall AB och Amazon Web Services samarbetar vi för att säkra Katrineholms kapacitet när det gäller vatten och avlopp, omhändertagande av dagvatten och hantering av översvämningsrisker. En del i det arbetet är att anlägga en våtmark vid rekreationsområdet Djulö. Våtmarken kommer delvis att utformas som ett rekreationsområde för aktiviteter som vandring och fågelskådning. Planen är att våtmarken kommer att vara färdig till 2026. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt medfinansierar genomförandet av detta projekt. Viktiga ledord för satsningarna är tätortsnära natur, friluftsliv, folkhälsa, natur och kultur samt integration. 26

Andres Delgado Lopez, avdelningschef länsstyrelsen, Emelie Olsson, Årets Unga Företagare, Charles Asker, Årets Företagare och Thomas Byström, regionchef Företagarna.

Stort Grattis till Charles och Emelie Årets företagare och Årets unga företagare i Sörmland 2023 kommer från Katrineholm Charles Asker och Emelie Olsson har utsetts till Årets Företagare respektive Årets Unga Företagare i Sörmland 2023.

Charles är en serieentreprenör som sysselsatt sig med företagande hela sitt yrkesliv - de senaste 13 åren har han drivit Beckershof herrgård utanför Katrineholm

(se artikel sid 4–9). Emelie driver logistikföretaget Hillmers Logistik i Katrineholm som erbjuder kunderna en helhetslösning för bland annat lager, transport, orderhantering och distribution. Vi önskar lycka till i riksfinalen den 21 oktober.

Lediga lokaler & mark Söker du lokal eller mark för ny eller ometablering? Eller har du ledig lokal du vill hyra ut? På katrineholm.se finns Objektvision där lediga lokaler och mark finns angivna.

Lediga lokaler & mark | Katrineholms kommun Du som privat fastighetsägare kan lägga ut dina objekt utan kostnad. På sidan finns instruktion hur du gör.

”Du kan söka inom tre olika insatsområden: Hållbart näringsliv, Innovativa lösningar, Bo och leva.”

LANDSBYGDSPROJEKT

Har du idéer för landsbygdsutveckling så kanske vi har pengarna Om du har en idé för att utveckla din bygd tillsammans med andra och som ger nytta till området där du bor eller verkar, så kan det vara möjligt att vi kan vara med och stötta din idé.

Idéen ska rymmas inom Leader Södermanlands mål och nu startar vi ett nytt program där du kan söka inom tre olika insatsområden: Hållbart näringsliv, Innovativa lösningar, Bo och leva. Projektet ska vara till bred nytta och innebära förbättringar eller utveckling för fler än en enskild sökande. Det betyder att fler än ditt eget företag, förening eller person ska omfattas av aktiviteter och resultat. Ni ska vara två eller fler aktörer som genomför projektet och det ska vara nytänkande och inte vara något som räknas som ordinarie verksamhet. Det finns alltså en hel värld av möjligheter att söka projektmedel för. Hör av dig till oss så får du veta mer.

Det här är Leader Södermanland Leader Södermanland arbetar med landsbygdsutveckling genom leadermetoden och beviljar projektstöd till föreningar, företag och offentliga organisationer. Läs mer om leadermetoden på vår hemsida www.leadersodermanland.se Leader Södermanland är en förening som på Jordbruksverkets uppdrag arbetar med samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygderna. Det betyder att vi kan ge bidrag till projekt som bygger på lokala samarbeten och utveckling utifrån lokala behov och initiativ. Projektet måste ha ett inkluderande förhållningssätt som ger alla lika stora möjligheter att påverka projektets utformning, delta i genomförandet och ta del av projektets resultat oavsett etnicitet, kön, livsåskådning eller ålder. Verksamheten finansieras av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, svenska staten och

ingående kommuner som du måste bo eller verka i för att få projektmedel från oss: Eskilstuna (landsbygd), Flen, Gnesta, Katrineholm, Nykvarn, Strängnäs, Vingåker Välkommen att kontakta oss info@leadersodermanland.se

Medfinansieras av Europeiska unionen

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

37054

REPORTAGET

Totalt 37 054 gymnasieelever i Sverige drev UF-företag under läsåret 2022/23. En ökning med drygt två procent

Han tog sin verksamhet med på en längre resa

Tommy växlade upp UF-företaget till ett riktigt företag

– Jag ville köra UF-företaget själv. Dels för pengarnas skull men jag trodde också att ingen skulle jobba lika hårt med företaget som jag var beredd att göra. Det visade sig att det var så också. När jag jobbade själv så fick jag ju också som jag ville, förklarar Tommy och skrattar.

är hans jämnåriga kompisar växlar upp sina EPA-traktorer till riktiga bilar, växlar Tommy Ngo i stället upp sitt UF-företag OneCap till ett riktigt företag och ger sig ut på den öppna marknaden med sina egen-designade kepsar.

Att driva ett UF-företag under tiden man går på gymnasiet är inte helt ovanligt. Oftast gör man det tillsammans med några kompisar från klassen och det är ett bra sätt att få inblick i hur det fungerar att driva en verksamhet med inköp, marknadsföring, försäljning och redovisning. Att kunna bortse från trivialiteter som löner, skatter och momsredovisningar gör det hela lite enklare, men kunskaperna man får 28

med sig är värdefulla även i det ordinarie skolarbetet. När skolan är slut avvecklas sedan i de flesta fall UF-företagen. TOMMY NGO VALDE att gå lite andra

vägar med sitt UF-företag OneCap. Inte bara för att han drev företaget själv utan framför allt för att han inte alls avvecklade verksamheten utan i stället utvecklade den, bildade bolag och startade ett företag på riktigt.

ATT FÅ MÖJLIGHET att driva ett UF-fö-

retag var en morot för Tommy. Vilken typ av verksamhet var, åtminstone i början, mindre viktigt. – Att det blev kepsar kom så småningom, det var inte där jag började när jag planerade att starta ett UF-företag. Då var det hett med kläder med tryckta mönster med kristaller och det var min första tanke. Men de var lite för svåra att importera. Att hitta en pålitlig leverantör var ett problem,

”Tävlingen pågick under sex timmar då de skulle göra varsin taklucka”

REPORTAGET

”Jag gjorde reklam på Tik Tok och det gick jättebra. Videofilmerna på kepsarna fick 20–30 000 visningar”

Tommy Ngo designar och importerar sina egna kepsar.

storleken på kristallerna ett annat. Att skaffa en egen maskin för att pressa metallen skulle innebära stora kostnader. Det var då som kepsarna kom in i bilden. De började bli populära då, speciellt den modell jag säljer med sammetstyg på skärmen och tryckta foton på framsidan. Tommys målgrupp är digital i sitt sätt att leva och det var en självklarhet för honom att använda sociala media som primär kanal för sin marknadsföring. – Jag gjorde reklam på Tik Tok och det gick jättebra. Videofilmerna på kepsarna fick 20–30 000 visningar. OneCap finns också på Instagram och Tommy skapade också en hemsida där han kommer att sälja sina kepsar. – Jag har en nära vän som jag gick i skolan tillsammans med. Han har hjälpt 30

mig mycket. Dels med att starta upp hemsidan men också med logotypen och med mycket tips. Det är en ny värld att ge sig in i och det är skönt att ha med sig någon som kan. KEPSARNA, SOM SÄLJs för 500 kronor

styck, tillverkas utomlands och Tommy importerar dem. Minsta leverans är 50 stycken åt gången, men hans senaste inköp var på 1000 kepsar och just nu är vardagsrummet hemma hos föräldrarna fyllt till brädden med kartonger. Verksamheten har växt och han letar efter en lokal. Samtidigt håller han på att ombilda den enskilda firman till ett aktiebolag. Med Internet kan all försäljning bli global, men Tommy nöjer sig med att verka på den nordiska marknaden. Sedan blir

frakten för dyr och kepsarna svårsålda. – Via Tik Tok har jag fått hjälp att växa genom att samarbeta med kända kreatörer. De skapar videos där mina kepsar finns med vilket i nästa läge kan generera mellan 500 000 och en miljon visningar. HAN JOBBAR BARA med sociala media

som försäljningskanal. Hemsidan är också en plattform, men innan försäljningen drar i gång där måste han få ordning på lager och bolagsform. – När allt är i gång hoppas jag på en omsättning på dryga miljonen, vi får se hur lång tid det tar att komma dit. Den förra omgången på 500 kepsar såldes ut på en månad. Om det växer får jag kanske anställa någon, men just nu jobbar jag själv med hjälp av föräldrarna.

”Den förra omgången på 500 kepsar såldes ut på en månad”

REPORTAGET

En del av de ungdomar som deltog i UF-mässan i Magasinet i våras.

Tommy står själv för designen på kepsarna. – Marknaden är ganska ny och jag hoppas den kan bli större så för mig är det bara att köra på. Jag tittar givetvis också på andra produkter och glasögon är något som verkar vara intressant. Precis som med kepsarna är det onesize och enkelt att hantera. Kläder däremot är mer komplicerat med olika storlekar och förväntade fraktkostnader. TOMMY ÄR 18 ÅR och börjar sista året

på gymnasiet. UF-företaget är uppväxlat till en större verksamhet och nu är det på riktigt. Han behöver skaffa revisor, sköta bokföring, betala skatt och redovisa moms. Eftersom han läser ekonomi så har han fått grunderna med sig i utbildningen.

– Valet av utbildning hänger till viss del ihop med UF-företagandet. Sista året på högstadiet fick jag reda på det här med UF och möjligheten att få starta ett sånt företag var en av anledningarna att jag valde ekonomiprogrammet. – Jag blev intresserad av företagande redan i 8:an när jag gjorde Prao på en restaurang. Jobbet var jättetråkigt och jag gick mest och kollade på klockan hela tiden. Jag kände att jag ville ha möjlighet att tjäna pengar på något annat sätt, varför inte som företagare. – På den tiden gillade jag också matte så jag räknade en hel del på saken. Nu tycker jag inte matte är lika kul, men däremot har jag fastnat för det här med företagande, avslutar Tommy Ngo.

”När jag jobbade själv så fick jag ju också som jag ville”

MATS FREDRIKSSON

Vi vill bidra till att göra det så enkelt som möjligt att bli företagare

AKTÖRERNA

På gång... 28 september

Näringslivsnytt 7 utkommer 30 september

Motorstopp Katrineholm

Företagsfrämjande aktörer För dig som vill starta, driva och utveckla företag Vi vill bidra till att göra det så enkelt som möjligt att bli företagare, att vara företagare och att utvecklas som företagare och därför samarbetar vi och stödjer flera aktörer för att täcka det behov som man kan ha under olika skeende i företagandet.

Vi har också en del gemensamma och inspirerande aktiviteter under året så håll ögonen öppna. Välkommen till en kontakt för tillväxt.

Nyföretagarcentrum

Rådgivning, stöd och information i samband med företagsstart men också möjlighet till mentorskap under de första åren.

ALMI

Affärsutveckling, lån och riskkapital för växande företag. Har också en del branschoch framtidsinriktade projekt och seminarier du kan delta i.

Katec

Rådgivning för innovativa företag och draknäste tillfällen under året.

Leader Södermanland Arbetar med landsbygdsutveckling och beviljar projektstöd till föreningar företag och offentliga organisationer

Företagarna KFV

Sveriges största företagarorganisation som skapar bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag. Har specialistkompetens och rådgivning för medlemmar. Information om aktörerna och deras aktuella program hittar du på deras webbsidor. Samlad bra information och tjänster för dig som vill starta eller driver företag finns på verksamt.se som är en portal till företag från myndigheter som Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket och Tillväxtverket. Vill du specifikt se vilka stöd och bidrag som finns för företag regionalt och nationellt går du in på utvecklasormland.se eller tillvaxtverket.se

25 oktober

Nätverks After work 26 oktober

Näringslivsnytt 8 utkommer 12 november

Litterär afton 23 november

Näringslivsnytt 9 utkommer 1 december

Nätverksfrukost Katrineholm 21 december

KatrineholmsJul med extra öppet i butikerna 21 december

Näringslivsnytt 10 utkommer

Följ oss på Linkedin Näringsliv Katrineholm Katrineholms kommun, enhet Näringsliv har en egen sida på Linkedin där vi lägger ut intressant näringslivsinformation. Vi vill ha er hjälp att bygga upp ett stort nätverk och hoppas du vill följa och dela våra inlägg. Vill du ha besök av oss så kontakta Carina Lloyd för bokning.