AVSTAMP Boden

Processutställning ur ett müngkulturellt perspektiv

VÅNINGSPLAN / FLOORPLAN

A

6

B

A

5

B

A

4

B

A

3

B

BODENS FOTOKLUBB

A

2

EN SPECIFIK PLATS

A

1

THOMAS HÄMÉN ÅSA BERGDAHL ANJA ÖRN & TOMAS ÖRN

LARS LUNDQVIST OSCAR MEGA MÄÄNIKKÖ

2

BIG-PROJEKTET AVSTAMP DIALOGPROCESS

CAFÉ/

WC

SHOP

Arkitekten Erik Josephson är mannen bakom Havremagasinet som stod färdigt 1911-12. Här förvarade krigsmakten havre till militärens hästar fram till 1950.

Havremagasinet är en av Bodens största byggnader, en konstruktion i sten och trä med sex våningar på sammanlagt 3600 m² och 288 träpelare.

Sedan 2010 har huset utvecklats till att bli en av Sveriges främsta konsthallar.

Här visas utställningar med lokal kulturhistorisk förankring, tillsammans med nordisk och internationell samtidskonst.

Havremagasinet permanentades som länskonsthall 2014 och finansieras huvudsakligen av Norrbottens läns landsting och Boden kommun. Bakom idén och verksamheten står föreningen Havremagasinet Art Management Group.

- Havremagasinet projektkordinatorer big - Stina Engman och Sergut Belay dialogsamtal - Hanna Weinmar och Signe Lindgren, SIGMAR Metodbyrå projektledning

Ett stort tack till konstnärerna och alla deltagare i; Kulturkvällar, Snöskulptur, Mat- och Hantverksmarknad, Dialogworkshops, Bodens fotoklubb, skolklasser och grupper.

3

I samarbete med/ in collaboration with:

IN LEDN I NG

Samtidskonsten har en unik förmåga att problematisera skeenden – politiska, mänskliga, sociala; • Skapa reaktioner och motreaktioner.

• Synliggöra, utan att för den skull till varje pris ta ställning.

• Formulera frågor, snarare än att ge svaren. konst handlar om att se

Länskonsthallen Havremagasinets verksamhet visar internationell och lokal konst som ofta handlar om aktuella frågeställningar i samhället. ”Vi vill med projektet AVSTAMP Boden använda konsten som verktyg för att lyfta frågor som berör vår stad”. AVSTAMP Boden är en del i integrationsprojektet BIG som

Ska man forma ett mångkulturellt Boden med ambitionen att också anknyta till platsen och historien är det ganska naturligt att fortsätta att blicka ut mot en ständigt föränderlig omvärld och ett försvar, inte av land och mark, utan av rätten till det fria ordet.

är ett multidisciplinärt arbete där Havremagasinet skapar Internationella kulturevenemang och mötesplatser i Boden, samt bygger för interagerande verk till utställningen TERRITORIES i februari 2018.

Boden har förutsättning att bli ett centrum för integrationsarbete och kultur. Inflyttningen av människor från olika länder och kulturer skapar ett unikt tillfälle till att Boden kan utvecklas till ett kreativt, mångkulturellt centrum i Norrbotten. Boden kan bli en föregångskommun i ett län där man tar 4

tillvara på kompetens, nya idéer, framåtanda och kulturrikedom. Alla ingredienser finns här!

Havremagasinet sammanför nyanlända med infödda Norrbottningar, där vi tillsammans med konstnärer synliggör, med konsten och kulturen som verktyg, de olika kulturer som idag bor här och formar framtidens Norrbotten.

Havremagasinet är en del av det myllrande arbete för mångkultur som bedrivs av många föreningar och organisationer i Boden.

egna kulturer genom att bjuda på mat, dans, musik, traditioner och historia. Projektets tes är att människor flyr från krig, våld, orättvisor och/eller fattigdom – inte från sina kulturer.

Det är viktigt att alla har rätt att bejaka och känna trygghet i sin egen kulturella identitet.

Under dessa kulturkvällar har olika folk, nationaliteter, religioner mötts. Som mest har kulturkvällarna haft över 700 gäster vilket utvecklat Havremagasinet till en naturlig mötesplats.

Havremagasinet har utgått från ett tidigare projekt kallat Träffpunkt - där sammanfördes Bodens pensionärer med de nyanlända flyktingarna att arbeta bl. a. skulpturalt tillsammans. Under projektet BIG har länskonsthallen låtit flera av de större folkgrupperna som idag bor här presentera sina

Projektets slutfas kallar vi paradoxalt nog för Avstamp med en förhoppning att denna titel ska inspirera gemene man att själva nu ta del i vår stads utveckling mot ett än mer mångkulturellt Boden.

5

AVSTA MP. SYNLIG G Ö RA BODE N S A R NAS TANKA R OM SIN H E M STA D D I ALO G S A M TAL

Hur ska en stad se ut, vara och verka för att

SIGMA R Metodbyrå

”jag” skall bosätta mig, bo kvar och trivas, där mångfald och mångkultur är självklara beståndsdelar?

har Länskonsthall Havremagasinet i samarbete med SIGMAR Metodbyrå samlat grupper för föreläsningar och workshops. Grupperna har bestått av skolelever från högstadiet och gymnasiet, pensionärer, studenter vid SFI (Svenska för invandrare), kommunala tjänstemän och politikter, samt människor verksamma inom näringslivet i Boden. Tillsammans har de på olika sätt fått arbeta med frågeställningar som bland annat kretsat runt ämnen som hur man utvecklar en stad och hur man bemöter mångfalden. under hösten

Som föreläsare har konstnären Oscar Guermouche, regissören Stina Oscarsson, chefen för Mångkulturellt centrum i Fittja, Leif Magnusson och juristen och statsvetaren Milad Muhammadi medverkat. har gjort att metodernas innehåll har formats på olika sätt. Detta för att ge ett intressant utfall och för att skapa en dynamisk arbetsprocess, samt för att bemöta gruppens unika kompetens och erfarenhet på bra sätt. gruppernas olika sammansättningar

Ungdomar SFI

(Nytänkande & kreativitet)

Trivsel & attraktivitet

(Nytt synsätt & nya perspektiv)

Seniorer

Trygghet & hemkänsla

(Erfarenhet & historiskt perspektiv)

Kommun & näringsliv

Kunskap & tradition

(Möjliggörande möjliggörare)

6

Ansvarstagande & demokrati

”Hur blir Boden en plats där fler vill leva, bo och verka året om, där mångfald och mångkultur är självklara beståndsdelar?

Den frågan besvaras bäst av Bodensarna själva.”

7

Ungdomar

SFI

besitter unika perspektiv till att betrakta sin omvärld. Individer som är födda på 90-talet och framåt tillhör en generation som är uppväxta tillsammans med digitaliseringen: mobiler, datorer och Internet.

Tack vare (eller på grund av) detta så har de ständig uppkoppling till omvärlden och till följd av detta även fem gånger så många vänner som sina föräldrar eller mor- och farföräldrar.

Detta gör deras värld och omgivning till ett tillvaro helt utan gränser, där länder suddas ut och kulturer smälter samman.

från våld och krig – inte sin kultur. Att ha en given tilltro till myndigheten är något det svenska samhället präglas av. Att ställa frågan till en människa som har flytt från en korrupt statsmakt hur de vill utveckla en stad, som de redan upplever som "fantastisk", är komplex.

unga människor

människor flyr

Dessa människor kommer med nya infallsvinklar och perspektiv på hur de uppfattar sin omgivning. Nya tankegångar till vad man prioriterar, uppskattar och värderar i samhället och vilka unika inslag man vill berika Sverige med från sitt hemland.

Hur skapar vi ett samhälle där unga människor vill leva i imorgon? Ett samhälle som öppet och tryggt och trivsamt för alla? Hur ska en stadsmiljö se ut för att tillvarata nytänkande människors kompetenser och tillmötesgår deras tankar av en attraktiv stad?

Hur skapar vi en stad som alla känner sig trygga och välkomna i? Ett samhälle där alla känner delaktighet och tillhörighet? Hur gör vi för att tillvarata nyanlända människors perspektiv på staden och deras unika erfarenheter, kompetens och nya kulturella inslag för att bygga ett gemensamt samhälle?

Projektets dialogsamtal tillsammans med ungdomarna fick därav temarubriken "trivsel och attraktivitet".

Workshopen tillsammans med SFI-gruppen fick arbetsrubriken "nya synsätt och perspektiv" och temarubriken "trygghet och hemkänsla".

8

Seniorer

Politiker, tjänstemän och näringsliv

en anrik historia som en stängd garnisionsstad, centralort för lasarettet och järnvägsknutpunkt. En tradition som präglats av sjukvården och försvarsmakten som de främsta arbetsgivarna och som utgjort stadens ställning i landet. Fram till 1990-talet var Boden stängt mot omvärlden, som en viktig del i den svenska försvarslinjen mot öst. När sedan garnisionen genomgick stora nedskärningar under 90-talet och centrallasarettet flyttade 2 mil mot Luleå innebar det stora förändringar för staden.

som lever och verkar i en kommun har alla ett viktigt inflytande att bidra med, oavsett om du lever som medborgare eller har en roll som beslutsfattare. Kanske arbetar du som egen företagare och driver näringslivet framåt eller inom besöksnäringen med att locka nya besökare till orten.

boden har

alla människor

Som ambassadör för sin ort vill man skryta om det bästa, vad som gör platsen unik och vad som utmärker den på kartan. Till den avslutande workshop-veckan ville vi ge Bodens beslutsfattare och näringsliv möjlighet att bearbeta uppkomna idéer från tidigare genomförda workshops. Ett tillfälle att tillvarata och vidareutveckla Bodensarnas tankar om sin hemstad och ta fram konkreta strategier på hur vi nyttjar mångfalden och kulturen som en del i den formbärande prägel staden står för.

De människor som idag är pensionärer i Boden har således både levt både under "storhetstiden" och varit med om de strukturella förändringar kommunen har genomgått de senaste 20 åren.

Hur var det att leva i Boden förut? Vilka var stadens nav och mötesplatser? Vad kan vi ta med oss och lära oss av? Hur kan den numera "öppna" staden Boden ta tillvara på mångfalden och låta det prägla det samhälle vi formar imorgon?

Projektets workshop tillsammans med kommunpolitiker-, tjänstemän och näringsliv fick arbetsrubriken "möjliggörande möjliggörare" med temarubrik "ansvarstagande och demokrati".

Seniorernas workshopvecka fick därav arbetsnamnet ”erfarenhet & historiskt perspektiv" med temarubrik "kunskap och tradition".

9

E N SPECIFIK PLAT S I BODE N P EDAG O G I S KT A R BET E Hav remaga s inet

Med bilder på platser i Boden som har en stor potential att bli något nytt eller bara få mer kärlek har sex olika grupper med liv o lust tagit sig an uppgiften. Deras tankar, idéer och kreativa förslag presenterar vi på plan ett.

Här finns också möjlighet för besökare att själva komma med förslag till förändring på någon av dessa platser.

10

11

NOELLA ALVA MELKER AXEL KLARA TEO LINNEA EMBLA NORA VANESSA LUDWIG HANNA MAJA LISA LIAM SAKARIAS MAX KEVIN SARA PETTER KEVIN NATALIE INES LIVIA WILMER ADRIAN DAVID SAGA MÄRTA TIM

IN STAL LATI O N / F OTO /S K U LPT U R A nja Örn, Toma s Ö rn

arbetar med betydelser av platser ur ett kulturhistorisk och konstnärligt perspektiv. Som bebyggelseantikvarie har han länge intresserat sig för rummets maktordningar och hur de utmanas.Tomas har arbetat med offentliga utsmyckningar och undersökt platser på olika sätt. Tillsammans med Anja Örn utforskar han mellanrummen och dess nödvändighet i natur- och stadslandskapen, ett arbete som lett vidare till gruvhålen i Norrbotten och de industriella tomrummen på Svalbard. tomas örn

arbetar med objekt, skulpturer och foto till utställningar, offentliga gestaltningar och olika projekt som bygger på möten mellan konst, plats och deltagande. Hon är intresserad av olika miljöer och hur dom fungerar. Tillsammans med Tomas Örn undersöker hon den industriella naturen i Norr och vad som händer i skärningspunkten mellan natur och industri. Vad är ett använt landskap och syns skulden på en plats? Anja är en av de som driver Galleri Syster, en scen och plattform för samtidskonsten i Luleå. anja örn

vad är en stad ?

Kanske summan av de människor som lever där, helt eller delvis.

Vad är en människa? Kanske summan av de önskningar som på olika sätt ryms i en kropp. Önskningar som blir till val av promenader, aktiviteter, pausplatser, utblickar och ställen att ses på. Människan och platsen, en pågående tolkning av varandra. I samtalet som uppstår händer det något och ett möte äger rum, ofta många gånger. Vi inspirerar varandra och i bästa fall utvecklar vi oss båda två, både platsen och jag.

Vi har fått lära känna en sjundeklass i Boden.

Dom har visat oss, kanske inte sina hemliga platser, men personliga ställen som de kan dela med sig av. Platser som betyder något alldeles speciellt. Det är en gåva, att få lära känna en stad genom dessa fina människor och se den genom deras blickar. Det är precis så vi vill förstå en plats, vi vill titta med - inte på.

Hela klassen har deltagit i ett gjutprojekt där allas fötter gjöts av. Vi ville att alla skulle få med sig en kunskap, en ny teknik och materialkännedom, och använde oss av alginat,

12

gips och slutligen betong. Formar byggdes upp runt trettio par fötter, och parvis plockades de sedan fram, tå för tå, häl för häl. Under tiden lärde vi känna varandra lite grann, pratade om Boden och förundrades över hur fötter ser ut och hur olika dom är.

Detta har vi sedan dokumenterat. Utsikter med avtryck. Vi har åkt runt i Boden med betongfötter och ungdomar och vi har fått världens bästa och mest personliga ingång till en stad som inte är vår. En plats som vi inte ens hittar själva i.

Samtalen har fortsatt på skolan och alla har hittat egna platser i och strax utanför Boden som är viktiga. Det kan vara biblioteketet, fotbollsplanen, Aldersjön eller kanske solnedgången. Platsen behöver inte sitta fast, det kan vara en utsikt eller nästan en känsla.

Fötterna är personliga och gör avtryck, spår och stigar. Det är människan som hittar platsen och människan som beträder den. Detta är bitar av berättelser om liv som levs just här och just nu och därför måste det vara just dessa som är och gör Boden.

13

lars lundqvist

Utbildningar: Bygg och anläggning Piteå/ Umeå 2 år Arbetsledarutbildning Linköping 1 år Trafikinformatörutbildning Luleå 2 månader Mätteknikerutbildning Piteå 6 mån 4-årig Teknisk utbildning Luleå 4 år Master of Science in Environmental Engineering Luleå 5 år Konstutbildning Luleå 3 år Special Datautbildning Luleå 7 månader Lång erfarenhet av att driva, skapa och leda projekt.

VI MÖTTES FÖR FÖRSTA GÅNGEN IN STAL LATI O N Lars L und q vist

Vi möttes för första gången.

Vi drack te.

Våra ord kom från alla språk.

Vi blev varandra nödvändiga.

Vi log.

Det var vi som bestämde.

Vi bestämde oss för att bygga staden.

Vi drack te.

Vi bestämde oss för att aldrig sluta dricka te.

Vi bestämde oss för att aldrig sluta bygga staden.

På alla språk bestämde vi oss – att det var vi som bestämde. /Lars

14

15

UPPROTAD IN STAL LATI O N Oscar Mega Määnikkö

Upprotad är ett verk som växt fram ur samtal med Havremagasinets 60+grupper om Boden som stad.

Boden som tidigare varit en stängd stad.

Boden, en stad med befolkning från hela Sverige och världens alla hörn.

Om dess historia och framtid.

Efter dessa samtal vaknade jag en morgon med en dröm på näthinnan.

En dröm om svävande träd med nakna, synliga rötter som söker en plats att slå rot.

arbetar med bild, installation och ljud. Återkommande teman är subkultur, kulturarv och om det annars dolda i samhället. oscar mega määnikkö

oscar mega määnikkö

f. 1986 i Vittangi, Sverige.

Bor och är verksam i Boden, Sverige.

BA och MA examen från Umeå Konsthögskola.

16

17

är konstnär, född i Luleå 1987 och bor i Luleå och London. thomas hämén

Han är utbildad på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm samt det postakademiska residensprogrammet De Ateliers i Amsterdam.

I sin konst, där han jobbar i och mellan många olika medium, undersöker Hämén de invecklade och ibland oväntade relationerna mellan människor, biologi och teknik i modernt liv och populärkultur.

På ett analytiskt men också lekfullt sätt används specifika material och dess inneboende kvalitéer för att skapa poetiska och ibland komiska konstverk som vill få oss att reflektera över vår plats på vår planet, vår historia och eventuella framtid.

NEXT STATION: SOMETHING SOFT (NÄSTA STATION: NÅGOT MJUKT) V I DEO / I N STAL LATI O N Thomas Hämén

Det började med frågan om vad trygghet är.

Vissa i klassen svarade hemmet och sängen.

Många av de viktigaste samtalen jag haft i mitt liv har jag haft i en säng, man öppnar sig lättare i en horisontell och avslappnad position helt enkelt.

Och att dela säng med någon är bland det mest avväpnande jag kan tänka mig. Att ligga i samma säng med folk jag inte känner måste vara det bästa sättet att släppa garden och lära känna nya människor på? Varför finns det inga offentliga sängar?

Så min tanke var att inrätta ett offentligt rum som samtidigt är det mest intima rum.

En gigantisk säng som hämtar detaljer från Bodens ikoniska tågstation som är byggd i nationalromantisk stil, kantad av draken Nidhögg på de sluttande taknockarna. En idé om en säng som mötesplats och färdmedel, men inte för att förflytta kroppar, utan att förflytta tanken.

En video som visas på en sänggavel är inspirerad av de platser individerna i klassen håller av och deras önskemål av en stad. Dessa utgör en drömsk resa vilken man kan somna till och vakna upp med.

Eller bara ligga och umgås intill.

18

19

MED BODENJORDEN UNDER NAGLARNA V I DEO Åsa Bergdahl

Åsa Bergdahl Charissa Martinkauppi text Åsa Bergdahl & Charissa Martinkauppi film Oliver Herdberg ljud Edward Swords ide

&

produktion

medverkande

Vi är många kvinnor som växer upp i Boden eller andra mindre kommuner och flyttar som unga för personlig utveckling och ett annat liv.

Vi kanske flyttar tillbaka, vi åker igen och vi återkommer. Vi förhåller oss på olika vis till orten där vi växte upp. Under hela livet viskar eller talar barndomens plats till oss. Det gäller de flesta, men alla kan inte komma tillbaka.

Under processen i Avstamp arbetar jag med gruppen politiker, tjänstemän och företagare som tillsammans med en metodbyrå tog fram ord om vad som bäst eller unikt med Boden, eller vilken som är ens favoritplats. Var hemma är. Hur framtiden blir. Dessa ord var allt från djupt personliga till mer klichéartade. Ibland både och. Klichéer kan bli till just på grund av 20

att alla lätt förstår dem och kan fylla dem med eget innehåll. När det sker får orden vingar, och lever vidare som begrepp.

åsa bergdahl

Jag är född i Heden, Boden och har i september flyttat tillbaka till Heden, Boden efter exakt 40 år och tre veckors frånvaro.

Under dessa år har jag utbildat mej på konsthögskola, och varit verksam på konstscenen på heltid.

Mestadels som konstnär, men jag har även haft många andra närliggande uppdrag som konstkonsult, projektledare och curator. Bodens alla processer har varit spännande att följa medan jag bott på olika platser i landet, allt från storstadscity till avfolkningsbygd och från norr till söder till norr till mitten till norr igen.

Idag fördjupar jag mej gärna i makt/omakt-frågor med dess konsekvenser, både i konsten och livet och även hur urbaniseringsprocesserna påverkar oss alla. I hela landet och världen förhåller sig kvinnor och män generellt sett olika till dessa, vilket medför spänningar i hela samhällsbygget.

Charissa Martinkauppi och jag har skrivit texten till ”med bodenjorden under naglarna” tillsammans, och använt just de ord som gruppen kom fram till i arbetsprocessen med metodbyrån.

Vi har låtit dessa ord leva vidare med utgångspunkt av våra personliga erfarenheter.

Det blir en berättelse om Bodens specifika process de senaste decennierna sett ur ett perspektiv som vi båda relaterar till, och som är ett vanligt skeende i Europa idag, det vill säga kvinnors geografiska lättrörlighet.

21

MITT BODEN EN FOTO G RAF I S K TO LK NI NG AV BODE N Bodens fotoklubb

När vi blev tillfrågade att ställa ut i samband med ”Avstamp Boden” gjorde vi en gemensam idékläckning för att identifiera vad staden Boden har för betydelse för var och en i fotoklubben.

även många positiva ljuspunkter. Bodens stolta, anrika historia, och stadens goda potential till att bemöta framtidens arbetsmarknad, med innovativa satsningar på IT och turism, samt förmågan att locka till sig unga barnfamiljer.

Lika olika som människor är, visade sig deras synpunkter vara.

”Mitt Boden” är en fotoutställning av 10 olika fotografer med 10 olika par ögon. Ögon som delvis tittar på det nya, delvis på det gamla, delvis på det uppenbara och delvis på de gömda pärlorna i staden.

Nedrustningen av Boden stora arbetsgivare, som försvarsmakt och sjukvård, samt stadens sparsamma uteliv om kvällarna har varit de främsta missnöjespunkterna. Trots det finns det Bodens Fotoklubb 2017

22

FR Å G O R O M STADEN

HUR K Ä NNS STADEN? VAD LUKTAR DEN? / VAD SMAK AR DEN ? / V I L K A L JUD HÖR DU? / ÄR LJUDEN LIKARTADE ÖVERALLT LÄNG S GATAN?

/

LUKTAR

DET

LIKADANT

ÖVERALLT ?

/

SMAK AR

DET

L I K A DANT ÖVERALLT? KAN DU MÄTA DET D U SER? / H ÖJ D ? / L Ä NG D? / BREDD? / VIKT? / VARFÖR HAR DET DEN NA STORLEK ? / V I L K A FO RMER SER DU? / ÄR DE RUNDA? / ÄR DET P LAT TA OC H V I D ST R Ä CK TA? / ÄR DE FYRKANTIGA? / ÄR DE SY M M ET RISK A E L LE R AS YM METRISKA? / FÖR VEM HAR B YGG NADERNA U P P FÖRT S? / HUR Ä R DE GJORDA? / ÄR DE TILLVERKADE FÖR HAN D ? / Ä R DE MAS K I NTILLVERKADE? / VILKA MATERIAL ÄR DEN TILLVERK AD AV ? / K UN DE ANDRA MATERIAL HA VALTS? / VILK A RÅMAT ERIAL ANV Ä ND S ? / HUR FRAMSTÄLLDES MATERIALEN ? / VILK A P ROBLEM L Ö S E R BYGGNADEN? / SKULLE MAN KUNNA LÖSA P ROBLEM EN PÅ

N Å G OT

ANNAT

SÄTT?

/

ÄR

DEN

B RA

T ÄN K T

FÖR

U NGA

M Ä N N I S KO R ? / ÄR DEN B RA FÖR GAMLA? / K RÄVER DEN M Y C K ET V Å R D O CH UNDERHÅLL? / VAD HÄNDER MED BY G G NADEN N ÄR DEN BL I R GA M MAL? / ÄR B YGGNADEN UTFORMAD FÖR N ÅG ON SP EC IELL YR K ES K AT E GORI/FUNKTION? / ÄR B YGGNA DEN U T FORMAD FÖR NÅ GO N S PE C IELL GRUPP MÄNNISKOR? / ÄR DEN U T FORMAD FÖR NÅ GO N V I SS NATIONALITET? / HUR ANVÄNDER D U BY G G NADEN ? / V I L K A F ÄRGER SER DU? / VILKA SKUGG OR M ÄRK ER D U ? / K AN D U BESKRIVA DET DU SER FÖR NÅGON SOM IN T E K AN SE DET DU S E R ? / KAN DU BESKRIVA B YGGNADEN I ORD ? / K AN D U BES K RI VA BYGGNADEN MED HJÄLP AV B ILDER? / K AN D U BESK RIVA BYG G NA DE N PÅ NÅGOT ANNAT SÄTT? / ÄR DET EN M ODERN ELLER GA M MAL M ODIG B YGGNAD? / FINNS DET NÅ G OT M ÖN ST ER ELLER M OTI V P Å DEN? / HUR ÄR DETALJERNA UTFORMADE? / FIN N S DET NÅ GO N T EX T PÅ B YGGNADEN? / VARFÖR FINN S/SAK NAS T EXT P Å DE N? / VA D SÄGER TEXTEN TILL DIG OM ÅLDER, AN VÄN DARG RU P P, P RI S

O CH

NATIONALITET

TILL

EXEMPEL?

/

FIN N S

DET

N ÅG RA

S YM BO LE R PÅ B YGGNADEN? / VAD BETYDER SY M BOLERNA FÖR D I G ? / HUR SKULLE DENNA B YGGNAD KUNNAT SE U T FÖR 1 0 000, 10 0 0 , 10 0 ELLER 1 0 ÅR SEDAN? / HUR KO M M ER DEN AT T SE U T O M 10 0 0 0 , 1 000, 1 00 ELLER 1 0 ÅR? / VA D ÄR M EST SP EC IELLT M E D BYGGNADEN? / VAD SÄGER OB JEKTET O M M ÄN N ISKORNA SOM TI L LV E R K A DE DET? / VAD SÄGER OB JEKTET O M M ÄN N ISKORNA SOM ANV Ä NDE R DET? / VAD SÄGER DET DIG? / VAD SÄG ER DET OM D IG ? / VA D BE HÖ VER VI FÖR ATT SKAPA ETT MÅNG K U LT U RELLT BODEN ?

23