SCHEMALÄGGNING
Veckor med rytm i Det hänger en tratt utanför dörren till PerOlof Mossbergs minimala arbetsrum. Den symboliserar hans arbete som schemaläg gare på Adolf Fredriks musikklasser. Inför varje läsår fylls tratten med skolämnen, salar, raster, elever, lärare, lunchtider, klasser, grupper, repetitions tider för körer etcetera. Ett tusenbitars pussel som Per-Olof Mossberg ägnar minst sex veckor åt att lägga grundver sionen av. Timplan och tjänstefördelning blir till ett schema – en inte helt enkel uppgift i en sexparallellig 4–9-skola med musikprofil och 1 100 elever samt cirka 80 lärare. De senaste åtta åren har Per-Olof Moss berg varit administratör på heltid, varav schemaläggningen utgör en betydande del. Men det började redan för mer än 20 år sedan, när han var mellanstadie lärare på skolan och lade schemat för sitt arbetslag. — Jag har väl alltid haft ett visst intresse för att lösa logistiska problem. Rytm är ett ord som återkommer när han pratar om schema. Det innebär att det under dagen, och veckan, bör finnas återkommande, bestämda tider för lunch, för undervisning i halvklass, gemensamma raster, förflyttning mellan salar och så vidare. – Jag är inte alltid så glad över det schema jag levererar till mina kolleger i augusti varje år, särskilt om det saknar rytm, säger han och konstaterar att skol veckan började tappa rytmen i och med 1994 års läroplan. Innan dess gällde 40-minuterslektio ner i alla ämnen, men den nya läroplanen gav kommuner och skolor större möjlig heter att skapa egna timplaner. Rytmen åsidosattes för andra prioriteringar, som att olika ämnen kräver olika lång tid. Per-Olof Mossberg sätter sig vid datorn och öppnar veckoschemat för en av hög 30
LÄRA #1/2018
FOTO: ULRICA ZWENGER
Schemat är inte bara en tidsplan för alla i skolarbetet. Det skapar också struktur och rytm i vardagen. Per-Olof Mossberg har med åren blivit en stjär na på schemaläggningens svåra konst.
”Kanske kan utbildning utan timplan skapa ett schema med bättre rytm och struktur på skolveck an”, säger Per-Olof Mossberg som efterlyser en diskussion om schemaläggning.
stadieklasserna. Ett lapptäcke med olika stora rutor i blått, rött, grönt, svart och rosa dyker upp på skärmen. Varje färg re presenterar ett ämne. Varje ruta innehål ler information om ämne, lärare och sal. Ett plotter av tider som visar när lektioner börjar och slutar finns också med. Han klickar på en av rutorna. I ett poppuppfönster visas alla möjligheter att förändra informationen. Varje lärare och klass kan förstås få sitt eget schema. – Vi använder ett schemaprogram som skapar förnämliga förutsättningar att se till att schemat hela tiden är dagsaktuellt för lärare och elever. Vårt schema har be hov av att vara synnerligen flexibelt, inte minst beroende på musikprofilen. Per-Olof Mossberg berättar lyriskt om programmets alla möjligheter, som dock fortfarande kräver en del intrimning med stadens nya digitala Skolplattform. Han kan lägga in varningssignaler om en klass till exempel får två lektioner i praktiskestetiska ämnen under en dag, om en
sal blir dubbelbokad eller om det sker kollisioner av olika slag. – Mitt mål är att schemat ska bli något sånär rimligt både för elever och lärare. Bland annat innebär det att varje elev i 25 minuter ska kunna sitta på en stol i matsalen och äta lunch. Han klickar fram schemat för en av klasserna i årskurs 4 och pekar på det grå fältet, markeringen för lunch. Det löper som ett sammanhängande streck över hela veckan; måndag till fredag äter fjärdeklassen lunch vid elva. Per-Olof Mossberg har ett allmänt tips till nybörjare i schemaläggning. – Försök få en helhetsbild över kom plexa delar redan från början: ”Vad mås te jag ta hänsyn till?”. Annars är det lätt att redan tidigt måla in sig i ett hörn och fastna. Sedan gäller det att vara prestigelös. – Jag tar med glädje emot förslag och goda idéer från mina kolleger. Det ger en alltid möjlighet att göra någonting bättre. n INGELA ÖSGÅRD