ENKÄT
former för exempelvis kollegialt lärande, men det kunskapsmässiga innehållet står skolans egna medarbetare för. – Efter kartläggningen går man in i en lokal anpassningsfas för att tillsammans med skolans personal hitta former att arbeta vidare med. Vi förändringsledare är spindeln i nätet och dokumenterar och administrerar allt. För Aspuddens skola innebar det bland annat att mötesstrukturen ändrades. Med tydligare ramar för varje möte blev det också viktigare att komma förberedd och att hålla sig till det som skulle diskuteras. Det tog ett tag innan alla förstod poängen med det nya sättet. – En del trodde att det var något vi skulle göra utöver det vi redan gjorde, men det var ju djupare diskussioner vi var ute efter. Då kom bland annat lesson studies in i det kollegiala lärandet, alltså att titta djupare på varje lektion, säger Ann Stenerlöw, lärare och arbetslags ledare på Aspuddens skola. För att förbättra samarbetet mellan lära-
re avsattes tid för samplanering som styrdes väldigt hårt mot de fokusområden som var bestämda, till exempel formativ bedömning och motivation. Så småningom spred sig en positiv känsla i kollegiet. – Man tog del av varandras lektioner och fick återkoppling på hur man själv agerade. Det leder till utveckling och fler diskussioner, säger Ann Stenerlöw. Förändringsledarna arbetar i par och finns med under tre terminer. I början motsvarar deras insats nästan en heltidstjänst, därefter trappas tiden ner och skolan har själv ansvar att driva arbetet. På Aspuddens skola lever mycket av Prio arbetet kvar. Som stöd finns ett omfattande dokument med mallar, strukturer och planeringsmodeller för just Aspuddens utvecklingsarbete. Rektor Ulrika Forsström har en utskriven version på bordet framför sig. När hon kom till skolan våren 2014 var Prio redan genomfört. – På mina tidigare skolor har jag själv fått ta fram strukturer och hitta forum för att diskutera olika frågor. Här fanns redan genomtänkta mötesstrukturer och rollbeskrivningar, vilket gjorde att jag kunde fokusera på vårt inre arbete. Det blir ett tidseffektivt pedagogiskt ledarskap.
Numera ser hon även Priostrukturen som ett verktyg för rekrytering. – Vi vill anställa utvecklingsbenägna lärare och många av dem vill ha tydlighet. De stödjande strukturerna ger bra förutsättningar för dem att arbeta. En annan rektor med erfarenhet från Prio är Margareta Forsman på Sätraskolan. När hon kom till skolan för tre år sedan var det med uppdrag att förbättra resultaten och öka sammanhållningen och det kollegiala lärandet på skolan. Hösten 2015 kom Prio till skolan. – Tillsammans med förändringsledarna definierade vi läroplanens förmågor som ett utvecklingsområde. Det hade man inte jobbat så mycket med och det var ett gyllene tillfälle att hitta en plats för förstelärarna, som tidigare hade haft otydliga uppdrag. Genom att lärare som undervisade på olika stadier och i olika ämnen möttes för att diskutera förmågor, växte så småningom en dela-kultur fram i kollegiet. – Vi har också en egen Facebookgrupp där pedagoger kan dela vad de gör i undervisningen. Jag är själv ganska drivande där, säger Margareta Forsman. Hösten 2016 var Prio fullt implementerat på Sätraskolan. Margareta Forsman ser tydliga effekter. – Eleverna är nöjda med att det är tydligare vad de ska kunna och vilka förmågor de ska utveckla. Jag kan även se att de kan kommunicera om sitt eget lärande. Våra resultat har blivit bättre och meritpoängen har höjts. Den positiva uppfattningen om Prio går igen i de utvärderingar som gjordes förra läsåret. Rektorerna pekar framför allt på att mötestrukturen har förbättrats och att det har blivit större utrymme för att diskutera pedagogiska frågor. Skolledningens arbete har blivit mer effektivt och det kollegiala lärandet har ökat. De negativa sidor som lyfts fram handlade främst om att innehållet i Prio till stor del följde en bestämd mall och att det är en tidskrävande process som är svår att genomföra samtidigt med andra satsningar på skolan. n ANNELIE DREWSEN
Varför ville du bli lärare? Marléne Halfar, lärare, Fruängens skola — För att jag älskar svenska och språk i största allmänhet och ville arbeta med ungdomar. Läraryrket var det bästa yrkesvalet jag kunde göra. Det är fantastiskt att få arbeta med läsning, skrivutveckling och muntlig förmåga! Det känns som att få hålla på med mitt fritidsintresse. Johan Larsson, lärare, Akalla grundskola — Det var mitt musikintresse som tog mig till skolans värld. Jag började arbeta som musiklärare och på den vägen är det. För några år sedan vidareutbildade jag mig till lärare i svenska som andraspråk. Det är det bästa jag har gjort. Jag brinner för olika kulturer och språk. Ingrid Stegs Nordell, lärare, Stockholm Science and Innovation School (SSIS) — Det här är mitt första år som lärare. Jag ville ha ett nytt jobb som gav energi, och det har jag fått nu. Här är det stort utrymme för egna idéer. Jag älskar verkligen mitt nya yrke. Jag kommer troligen att vara lärare i resten av mitt yrkesliv. Erik Ohlson, lärare, S:t Eriks gymnasium — Jag började som vikarie och kände direkt att läraryrket passade mig. Drivkraften var då, och är fortfarande, all energi och glädje som jag upplever i möten och samtal med eleverna. Det är härligt att få följa dem, se dem kämpa och utvecklas. Helén Södrén, lärare, Akalla grundskola — Jag har alltid tyckt om att kunna påverka och göra skillnad. Som lärare kan man det. Det är kul att kunna ge eleverna nya kunskaper och känna att man också är en förebild och ett extra vuxenstöd. I lärar yrket får man mycket tillbaka av eleverna.
TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS
LÄRA #1/2017
25