VI VAR DÄR
Under vårens fyra skolutvecklingskonferenser fick medarbetare, chefer, politiker och elever möjlighet att diskutera framtidens skola. Konferenserna ingår i arbetet med Stockholms stads nya skolprogram.
Framtidens skola i sikte Stockholms stad ska få ett nytt skolpro gram som pekar ut färdriktningen för våra skolor och förskolor på lite längre sikt. Under året pågår en rad aktivite ter där medarbetarna ges möjlighet att vara med och påverka. Vi har besökt en skolutvecklings konferens på Södermalm. Elever från Kulturskolan Stockholm utklädda till rokokodamer och narrar bjuder på äpplen och juice och står för musikunderhållning när några hundra deltagare samlas till skolutvecklings konferens i Eriksdalsskolans aula. Det är i mitten av februari och detta är den fjärde omgången där elever, medarbetare och chefer i Stockholms stads skolor och förskolor är med och skapar innehållet i stadens nya skolprogram. Gymnasielärare, barnskötare, hög stadieelever, rektorer, skolbibliotekarier, stadsdelsdirektörer, kuratorer, förskol lärare, förskolechefer med flera från Östermalm, Norrmalm, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta bänkar sig först i aulan och lyssnar till skolborgarrådet Olle Burell (S). – Den här eftermiddagen ska vi unna oss att se möjligheter och tänka bort komplikationer. Hur ska vi se till att alla 20-åringar tar studenten? Blunda och tänk på något barn ni känner som 12
LÄRA #2/2017
är mellan ett och fem år och vad ni önskar att det här barnet ska få göra för kunskapsresa från förskola till gymnasieskola, uppmanar han. Huvudsyftet med konferensen är att ta fram synpunkter och idéer till det nya skolprogrammet, och snart får delta garna gå vidare till matsalen för fika och arbete i mixade grupper. – Vi pratar väldigt ofta om elever men mer sällan med elever om viktiga utveck lingsfrågor. Just därför är det extra ro ligt att vi här i dag har en mix av elever, medarbetare och chefer från förskola, grundskola och gymnasium. Så sätt er i så blandade grupper som möjligt så att många olika perspektiv får höras, säger Annika Hedås Falk, projektledare för skolprogrammet. Det blir en stunds cirklande innan deltagarna tagit plats vid matsalsborden i grupper om sex. På varje bord ligger ett A3-papper med en förtryckt uppmaning att välja ett av tre olika teman som är en sammanfattning av deltagarnas sedan tidigare inskickade förslag: likvärdigheten, kunskapsuppdraget och värdegrunden. Varje grupp väljer en antecknare och en diskussionsledare. Snart är diskussionen i gång och ljudnivån ökar i matsalen. I någon timme pågår samtalen innan varje grupp sammanfattar de tre viktigaste
punkterna på A3-papperet. Bente Moen, lärare på Hedvig Eleonora skola, berättar att hennes grupp valde att diskutera värdegrunden. – Vi har pratat mycket om att ha en tillåtande kultur. Om att nätverka med andra skolor och verksamheter och delge varandra erfarenheter för att få en gemensam vision, säger hon och hennes gruppkamrater nickar. Det blir återsamling i aulan och Lino Eriksson, elev på Globala gymnasiet och vice ordförande i Sveriges Elevråd, stäl ler frågor till skolborgarrådet och direk törer och chefer från stadsdelarna. Hon undrar bland annat hur skolan ska jobba för att eleverna ska må bra. — Välmående kräver i hög grad struktur. Håltimmar kan vara förödande. Tänk om det skulle vara så i arbetslivet, att vi skulle hänga i en korridor i några timmar, svarar Patrik Derk, stadsdelsdirektör för Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. – I vår grupp pratade vi om att det är viktigt att tidigt lägga grunden för idrott och kultur om eleverna ska må bra. Kanske skulle vi kunna ha kultur på hål timmarna, replikerar Connie StålhällWallin, chef för förskoleavdelningen i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. – Vårt skolsystem handlar allt för mycket om att mäta. Sedan an