Page 1

kraftverket vår granne 2 | 2012

Östersjön blir allt renare 14 PIA WILHELMSSON

MED KÄRLEK TILL SVUNNA TIDER

5

VAD STÅR PÅ, LOVISA 1 & 2?

9

BRA ATT VETA OM STRÅLNING

18 Kärnbränslets livscykel


| INNEHÅLL |

3 4 5 6 9 12 14

GRANNSÄMJA AKTUELLT Q & A – FRÅGOR OCH SVAR ÖSTERSJÖN BLIR ALLT RENARE

UNGA FÖRMÅGOR BEHÖVS

Kärnbränslets livscykel omfattar brytning, anrikning, koncentrering, tillverkning av bränslestavar, användning i reaktorn, mellanlagring och slutförvaring. Användningen i reaktorn och mellanlagringen sker i Lovisa. Med öppen bränslecykel avses att det uttjänta kärnbränslet slutförvaras som sådant inneslutet i hållbara kapslar.

Ydinjätteet

KärnavFall

KorKea-aKtiivinen jäte Korkea-aktiivinen jäte on käytettyä polttoainetta

HÖGaKtivt avFall Det högaktiva avfallet utgörs av uttjänt kärnbränsle

KesKiaKtiivinen voimalaitosjäte Esimerkiksi radioaktiivisia halkeamistuotteita sisältävät nesteet, lietteet ja ioninvaihtomassat

oi

o N p

lt t

o

18

rÄ eN B

NSle

louHinta

n

som utkommer en till två gånger per år inte till alla delar uppfyller de krav som

Käsittelyn jälkeen matala- ja keskiaktiiviset jätteet kuljetetaan voimalaitoksen alapuolella, noin 110 metrin syvyydessä sijaitsevaan välivarastointi- ja loppusijoitustilaan.

Voimalaitosjäteluola

ställs på aktiv och tidsenlig växelverkan med det kringliggande samhället.

KÄRNAVFALLSHANTERINGEN I LOVISA

De uttjänta bränsleknippena flyttas till bassänger i anslutning till reaktorerna där de får svalna. Efter några år flyttas de från reaktorhallen till ett mellanlager på anläggningsområdet där de förvaras i väntan på slutförvaring.

Vi prövar i fortsättningen nya metoder att sköta lokalinformationen. Vi be-

Efter tillbörlig behandling deponeras det låg- och medelaktiva avfallet i kraftverkets mellanlagrings- och slutförvaringsutrymme på cirka 110 meters djup.

VäliVarastointilaitos

DRIFTAVFALLSGROTTA

aktar att information bör ges både i elektroniskt och tryckt format. Vi kommer

VäLIVARASTOInTILAITOS

också ihåg att trots att vi hela tiden i allt högre grad går mot en värld där en

polttoainesauvojen valmistus

Tillverkning av bränslestavar

KäYttÖ Ydinvoimalassa Användning i reakrorn

Anrikning

Ve

detta nummer är det sista i sin nuvarande form. Motiveringen är att en tidning

YDINJÄTEHUOLTO LOVIISASSA

K a -j o l a it d ta ala me ma im och vo gLå

l CYke

Koncentrerering

riKastus

alKuvaiHeet venäjällä

Lovisa 3 projektet var aktuellt. Inget varar dock för evigt. Vi har beslutat att

Käytetyt jo tehonsa menettäneet polttoaineniput siirretään reaktorin vieressä oleviin vesialtaisiin jäähtymään. Muutaman vuoden kuluttua ne siirretään reaktorihallista laitosalueella sijaitsevaan erilliseen välivarastolaitokseen odottamaan loppusijoitusta.

s es el jät Kia ak e K tii tiv vi td ne rif n tav fal l

lÅGaKtivt driFtavFall Skyddsplast från underhålls-, reparations- och städningsarbete samt annat blandavfall

väKevÖinti

Brytning

En viktig del av Lovisa kraftverks lokalkommunikation har därför varit denna tidning Kraftverket vår granne som i sin nuvarande form publicerats sedan

Ys – r äjä

Uraanin louhinta, rikastus ja polttoainesauvojen valmistus tapahtuu Venäjällä. Valmiit polttoaineniput kuljetetaan Loviisan voimalaitokselle.

sla

nd

inledande Faser i rYssland

Uranbrytningen, anrikningen och tillverkningen av bränslestavar sker i Ryssland. De användningsklara bränsleknippena transporteras till Lovisa kraftverk.

n ne vi tii -aK fall ea av rK i v t Ko gakt Hö

allt större del av den information vi får finns på internet, är den främsta in-

te jä

formationskällan för många människor de tidningar som posten bär hem. För

loppusijoitus 2020 Slutförvaring 2020

att kunna göra sådana beslut som baserar sig på våra intressegruppers behov samlar vi feedback om vår lokalinformation med en enkät som postas tillsam-

välivarastointi Mellanlagring

loV i i sa n l oV i s a Vo i m a l kra ftV aitos erk loppusijoitus eurajoen olKiluotoon

Välivarastoinnin jälkeen käytetty polttoaine kuljetetaan Eurajoelle loppusijoitettavaksi noin 500 metriä maanpinnan alapuolelle kallioperään.

slutFÖrvarinG i olKiluoto i euraÅminne

Efter mellanlagringen transporteras det uttjänta kärnbränslet till Euraåminne för slutförvaring i berggrunden på 500 meters djup under markytan.

mans med denna tidning. Vi hoppas att så många som möjligt svarar på förfråg-

loppusijoitus Slutförvaring

ol

ki

lu

ot

ningen. All feedback med anknytning till utvecklandet av vår kommunikation är mycket värdefull för oss.   

o

aapurina voimala

Naapurina voimala

19

Detta är min sista tidning som chefsredaktör för denna tidning. Efter att ha

kraftverket vår granne

arbetat länge med kommunikation och samhällsrelationer går jag nu över till nya intressanta arbetsuppgifter i Fortum. Jobbrotation, möjlighet att utveckla sig själv och möjligheterna till nya utmaningar gör arbetet i Fortum intressant.

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem. Chefredaktör: Peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.com Redaktionschef: Anne Kuokkanen, anne.kuokkanen@fortum.com Utgivare: Fortum, Lovisa kraftverk Atomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511 www.fortum.com/fi Redaktion: peak press & productions oy AD: Sanna Nylén Redaktörer: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Anna-Maria Länsimies Reija Kokkola, Kirsi Riipinen Pärmbild: Sanna Nylén / peak press Tryckeri: Lönnberg Painot Oy

Jag vill tacka alla samarbetsparter och intressenter i Lovisa för ett gott samarbete, öppen diskussion och vänligt bemötande. Vi håller kontakt trots att arbetsuppgifterna förändras.   Peter Tuominen

BILD: PÄIVI AHVONEN

Av

gande samhället.

medelaKtivt driFtavFall Bland annat vätskor, slam och jonbytarmassor innehållande radioaktiva sönderfallsprodukter

matala-aKtiivinen voimalaitosjäte Voimalaitoksen huolto-, korjaus- ja siivoustöissä kertyvät suojamuovit ja muut sekalaiset jätteet

pp – Ö

är att kontinuerligt förbättra kommunikation och växelverkan med det närlig-

KÄRNBRÄNSLETS LIVSCYKEL

KäRnBRänSLETS LIVSCYKEL

rto

händer på Lovisa kraftverk på ett öppet och förståeligt sätt. Vår målsättning

VI OMBESÖRJER KÄRNBRÄNSLET UNDER HELA DESS LIVSCYKEL

Ydinpolttoaineen elinkaari

kie

Fortums målsättning är att aktivt och i tid berätta om det som är aktuellt och

MED KÄRLEK TILL SVUNNA TIDER – OCH TILL LOVISA

18

e AiN

Allt har sin tid

AKTUELLT

16

Ydinpolttoaineen elinkaareen kuuluvat louhinta ja rikastus, väkevöinti, polttoainesauvojen valmistus, käyttö ydinvoimalassa, välivarastointi ja loppusijoitus. Loviisassa näistä tapahtuu käyttö ydinvoimalassa sekä välivarastointi.  Avoin polttoainekierto tarkoittaa sitä, että käytetty polttoaine loppusijoitetaan sellaisenaan kestäviin kapseleihin suljettuina.

| LEDARE |


grannsämja

TEXT: PÄIVI AHVONEN | BILD: PEAK PRESS

Vems ljus är du? Årets mörka tid får oss alla att längta efter ljus och värme. Skeppsbrostråket är belyst, men värmen kommer först i sommar. Du kan redan nu ge din granne värme och ljus. Kanske han eller hon är ensam och behöver promenadsällskap? Eller kanske bara ett varmt leende i vintermörkret? Det som ger dig värme och ljus glädjer även andra!

Kraftverket vår granne

3


aktuellt

BILD: MARKKU KORPI-HALLILA

BILD: ARI HAIMI

SAMMANSTÄLLT AV SEPPO IISALO, ANNA-MARIA LÄNSIMIES

Testning av ny utbildningssimulator

Årsrevisionen slutförd

Lovisa kraftverks nya utbildningssimulator, som hänför sig till den pågående automationsförnyelsen, har testats i ett drygt halvår. – I de följande faserna av automationsförnyelsen förnyas kraftverkets kontrollrum och automationssystem radikalt, säger systemexpert Esa Maikkola. Testningen säkerställer bland annat simulatorns lämplighet för kraftverkets framtida utbildningsbehov. Enligt gällande myndighetsförord-

Vid den senaste årsrevisionen, som slut-

bränsleelement ut.

fördes under hösten, förbättrades sä-

Lovisa 2 genomgick en kort årsrevision

kerheten och tillgängligheten vid Lovisa

som omfattade byte av en tredjedel av

kraftverks båda enheter.

bränsleelementen samt inspektions- och

Den planerade revisionslängden vid Lo-

underhållsarbeten.

visa 1 överskreds med 12 dygn på grund av

– Vid inspektionerna i anslutning till

att testningarna och funktionssäkrandet av

den omfattande årsrevisionen vid Lo-

den förnyade utrustningen räckte längre än

visa 1 observerades inga betydande av-

beräknat.

vikelser. Personalens revisionsrelaterade

Lovisa 1 genomgick en omfattande års-

stråldoser var de lägsta någonsin, kon-

revision som görs vart åttonde år. Vid revi-

staterar Lovisa kraftverks process- och

sionen gjordes omfattande inspektioner,

utvecklingschef Thomas Buddas.

provningar, underhållsarbeten och flera

Utöver Lovisa kraftverks ordinarie per-

betydande ändrings- och reparationsar-

sonal på 500 personer deltog cirka 1 000

beten. Som en ordinarie underhållsåtgärd

underhålls- och inspektionsexperter från

byttes ungefär en tredjedel av reaktorns

80 företag i årsrevisionen.

ningar skall kärnkraftverksoperatörerna ges utbildning i en utbildningssimulator som exakt motsvarar kraftverkets kontrollrum och styrfunktioner. Funktionaliteten hos de anvisningar

Fortum har avbrutit sitt projekt gällande

– Den stränga bullergränsen hade

som gäller kontrollrummen och styr-

en testpark för vindkraftverk vid Atomvä-

överskridits med alla de kraftverksmo-

ningen av kraftverket skall säkerstäl-

gen i Hattom i Lovisa. Orsaken är miljömi-

deller som skulle ha möjliggjort kost-

las på förhand genom tester i simula-

nisteriets nya stränga bullerrekommen-

nadseffektiv realisering av testparken,

tormiljö.

dationer från i juli.

säger Fortums vind- och vågkraftschef

– Simulatorn modifieras till fullskalig

Enligt de nya reglerna får nattbullret från

Sebastian Johansen.

utbildningssimulator när planeringen

vindkraftverk inte överstiga 35 decibel i

av automationsförnyelsens nästa fas

områden med fritidsbosättning.

har framskridit tillräckligt långt, säger Esa Maikkola.

4

Testparken för vindkraft på is

Kraftverket vår granne

I Hattom skulle 51 fritidsbostäder och 5

Projektet har under två år varit föremål för omfattande utredningar och planläggningen har framskridit väl.

permanenta bostäder hamna inom zonen

Fortum inväntar nu information från mil-

med en bullernivå på över 35 decibel. De

jöministeriets arbetsgrupp, som kommer

närmaste bostäderna finns på 600 meters

att ge noggrannare anvisningar om mät-

avstånd från de planerade vindkraftverken.

ningen och beräkningen av vindkraftsbuller.


Kraftverket vår granne även på Internet

Kraftverket vår granne delas ut till alla hushåll i Lovisanejden, men tidningen kan också läsas på webbadressen www.fortum.com/julkaisut

Q&A

Frågor och svar om höstens händelser vid Lovisa kraftverk

Under hösten 2012 drabbades Lovisa kraftverk av några oplanerade produktionsavbrott och något fler avvikelser än under de senaste åren. Vi frågade kraftverkets process- och utvecklingsdirektör, Thomas Buddas, vad detta berodde på.

ning. Samma misstag begicks

I år genomgick kraftverksenheten Lovisa 1 en omfattande årsrevision.

Vi gör fortlöpande säkerhetsbedömningar i syfte att säkerställa och

Revisionen, som inleddes 5.8, räckte cirka två veckor längre än plane-

förbättra anläggnigens säkerhet. Höstens händelser har utretts om-

rat. Den kortare årsrevisionen vid Lovisa 2, som gjordes efter revisio-

sorgsfullt och rapporterats till myndigheterna. Händelserna har därtill

nen vid Lovisa 1, följde det planerade tidsschemat.

tillfört organisationen värdefull kunskap, som beaktas vid utvecklingen

Vid den omfattande årsrevisionen, som görs vart åttonde år, gjordes omfattande inspektioner, provningar, underhållsarbeten och flera

år 2010. I syfte att undvika en upprepning kommer det inträffade att tillmätas extra stor uppmärksamhet vid kraftverkets framtida årsrevisioner.

Thomas Buddas.

Hur påverkar avvikelserna kraftverkets fortsatta verksamhet?

av våra verksamhetssätt och instruktioner.

betydande ändrings- och reparationsarbeten. Som en ordinarie under-

Har de avvikande händelserna äventyrat säkerheten?

hållsåtgärd byttes ungefär en tredjedel av reaktorns bränsleelement

Ingen av händelserna har medfört fara för människor, miljön eller kraft-

ut. Lovisa 2 genomgick en kort årsrevision som omfattade byte av en

verket. Vår säkerhetskultur omfattar flera segment, som kräver ständig

tredjedel av bränsleelementen samt inspektions- och underhållsarbe-

uppmärksamhet. Vi följer principen om fortlöpande förbättring, vilket

ten. Enheten anslöts till nätet 13.10.

innebär att vi fortlöpande följer upp och utvecklar verksamheten. Dessutom ställer vi ständigt högre krav på anläggningen och oss själva. Lovi-

I år överskreds den planerade revisionslängden vid Lovisa 1.

sa kraftverk fungerade planenligt också i höstens störningssituationer.

Varför, Thomas Buddas? Den planerade revisionslängden vid Lovisa 1 överskreds med 12 dygn

Ytterligare information: www.fortum.com/ydinvoima/ajankohtaista

på grund av att testningarna och funktionssäkrandet av den förnyade utrustningen räckte längre än beräknat. Utdragna årsrevisioner innebär alltid en utmaning för både planerarna och dem som utför arbetet. De olika arbetsskedena hänger ihop, vilket innebär att en försening i

INES-klasser

någon fas leder till förändringar i hela processen.

6 Allvarlig olycka

Strålsäkerhetscentralen noterade några händelser av INES-klass vid

5 Olycka som medför fara för omgivningen

Lovisa kraftverk under hösten. Vad innebär det? I år har Lovisa kraftverk drabbats av något fler avvikande händelser än under de senaste åren. Under årsrevisionen inträffade sex händelser av INES-klass 0, det vill säga sådana avvikande händelser vars inverkan på säkerheten är så ringa att de inte kan inordnas på den egentliga INES-skalan. Utöver dessa inträffade en händelse som Strålsäkerhetscentralen valde att klassificera som en händelse av INES-klass 1, alltså en avvikande händelse som påverkar säkerheten. Händelsen berodde på ett mänskligt misstag. En i förhållande till kraftverkets egna brandskyddsregler för stor mängd eldfängt rengöringsmedel avsett för rengöring av reaktorschaktet hade förvarats på kontrollområdet i väntan på använd-

7 Ytterst allvarlig olycka

4 Anläggningsolycka

Olycka

Befolkningsskyddsåtgärder behövs Befolkningsskyddsåtgärder kan behövas

3 Allvarlig händelse som påverkar säkerheten 2 Betydande händelse som påverkar säkerheten 1 Exceptionell händelse som påverkar säkerheten Händelse som påverkar säkerheten

Befolkningsskyddsåtgärder behövs inte

0 Exceptionell händelse med ringa säkerhetsbetydelse Exceptionell händelse

Kraftverket vår granne

5


| MILJÖ | TEXT: KIRSI RIIPINEN | BILD: PÄIVI LEHTI

Östersjön blir allt renare Kursen är den rätta och morgondagen ser ljus ut. Marjukka Porvari, som arbetar för Östersjön, ser framtiden an med tillförsikt.

I ALLMÄNHET FÖREKOMMER ÖSTERSJÖN i tidningsrubrikerna

DE STORA PUNKTBELASTARNA I SCHACK

på grund av blågröna alger eller eutrofiering. De goda nyheterna får

John Nurminens Stiftelse har verkat för Östersjöns bästa sedan år

mindre utrymme, trots att sådana finns. Direktör Marjukka Porvari

2004. Stiftelsen arbetar för att minska övergödningen av vårt innan-

vid John Nurminens Stiftelse betonar gärna det positiva.

hav och att förebygga tankerolyckor. Organisationen är lätt och effek-

Det senaste glädjeämnet är Helsingforskommissionen, Helcoms

tiviteten är hög.

färska rapport, som visar att fartygens grundstötningar har mins-

En av stiftelsens största och viktigaste insatser har varit dess ar-

kat. Trots den ökande trafiken på Östersjön har antalet bottenkän-

bete för att minska fosforutsläppen från reningsverken i S:t Peters-

ningar minskat under flera år i rad.

burg. Samarbetet med vattenverket i miljonstaden inleddes år 2005.

Marjukka Porvari berättar att Östersjöns nya navigeringstjänst,

– Årligen fångas hela tusen ton fosfor upp från S:t Petersburgs tre

som integrerar tankerfartygens rutter i ledningssystemet, förbätt-

största reningsverk, säger Marjukka Porvari. Mängden motsvarar un-

rar framtidsutsikterna. Systemet ger fartygen noggrann information

gefär en femtedel av Finska vikens totala fosforbelastning.

om väderleks- och isförhållandena och eventuella avvikande faktorer

S:t Petersburgs vattenverk strävar efter att införa effektiv rening av

längs rutten. Den centrala, ruttbaserade informationen presenteras

allt avloppsvatten senast år 2015, vilket ytterligare förbättrar fram-

på en och samma skärmbild.

tidsutsikterna för Finska viken.

– Den vanligaste orsaken till tankerolyckor är den mänskliga fak-

Utsläppsreduktionen vid den ryska gödselfabriken Fosforit var ett

torn. Den nya navigeringstjänsten, som är en relativt förmånlig lös-

viktigt steg i rätt riktning. Fabriken var en av de största punktbelas-

ning, bidrar till att förebygga dessa olyckor.

tarna i Finska viken och hela Östersjön. Nästan all fosfor som rann ut i havet var av den skadliga sorten som är lättillgänglig för algerna.

6

Kraftverket vår granne


BILD:TOMI PARKKONEN

Vattenkraftens konsekvenser undersöks

Finlands erfarenheter av utsläppsreduktion i kombination med teknisk assistans från John Nurminens Stiftelse bidrog till att minska utsläppen från Fosforit. Trots de stora utsläppen kunde fosforbelastningen minskas med relativt små investeringar. – Åtgärderna i S:t Petersburg och vid gödselfabriken Fosforit, som har reducerat utsläppen av biotillgänglig fosfor i Finska viken med hela 60 procent, leder till relativt snabb förbättring av vattenkvaliteten. Den positiva effekten syns först i närområdena och därefter längre västerut. SPANNMÅLSPRISET INVERKAR PÅ ÖSTERSJÖN

Situationen i Skärgårdshavet är dystrare. De eutrofierande utsläppen från jordbruket, som är en av Östersjöns största belastare, har inte minskat. Punktbelastningen är lättare att komma åt än utsläppen från lantbruket. Marjukka Porvari anklagar inte de enskilda lantbrukarna. Klimatförändringen, EU, Finlands jordbrukspolitik och de globala

>>

- John Nurminens Stiftelse gör en stor och viktig insats för Östersjön och vi samarbetar mer än gärna med stiftelsen, säger Ulla Rehell som är direktör för hållbar utveckling vid Fortum. Samarbetet mellan Fortum och John Nurminens Stiftelse är inne på sin andra fyraårsperiod som inleddes i år. - Vi söker samarbetspartners med målinriktad och mätbar verksamhet. John Nurminens Stiftelse har gjort en stor insats för läget i Östersjön. Fortums verksamhet involverar vattendragen på två olika sätt: företaget driver vattenkraftverk i Östersjöns älvar och vattenkylda kraftverk längs kusterna. De senare tar in kylvatten från havet och leder ut det några grader varmare. Vattenkraftverken inverkar på bland annat vattenståndet och vattenströmmarna. Konsekvenserna är i allmänhet lokala. Kärnkraftverket i Lovisa, som är företagets största enskilda förbrukare av kylvatten, använder nästan 1 500 miljoner kubikmeter vatten per år. Utsläppet av använt kylvatten höjer ytvattentemperaturen med 1-2 grader inom ett par kilometer stort område. Fortum deltar i och finansierar kartläggningen av vattenkraftens konsekvenser och hur dessa kan lindras. Enligt Ulla Rehell bör företagen, utöver att följa miljölagstiftningen, fästa uppmärksamhet vid den egna verksamhetens miljökonsekvenser. - Havet har ett mycket stort rekreationsvärde för alla som bor i Östersjöområdet, påpekar Ulla Rehell. Som inbiten seglare har hon själv kunnat följa med läget i Östersjön i flera decennier. Havet är dessutom hennes granne i Kantvik i Kyrkslätt. - Jag minns de obehagliga ”ärtsoppsåren” 1997-98. Barnen var små och det var verkligt svårt att hitta ställen där de kunde bada. Under de senaste åren har Ulla Rehell lagt märke till att vattenkvaliteten har förbättrats. - Blåstången har återvänt och vattnet har blivit betydligt klarare.

Kraftverket vår granne

7


BILD: JANNE LEHTINEN

20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012

Övergödningen och förekomsten av blågröna alger har minskat i östra Finska viken i över fem års tid.

– Jag är optimist. Kursen är den rätta, säger direktör Marjukka Porvari vid John Nurminens Stiftelse.

>>

BÄTTRE SITUATION I FINSKA VIKEN

trenderna styr utvecklingen i riktning mot större belastning. Klimatförändringen inverkar på lantbruket i Östersjöländerna. I

John Nurminens Stiftelse har gott om uppgifter även framöver. För

takt med att marken torkar ut i södra Europa flyttas odlingarna läng-

närvarande driver stiftelsen projekt i 17 östersjöstäder. Syftet med

re norrut – också till Östersjöområdet. Enligt EU:s direktiv skall bo-

projekten är att minska de årliga fosforutsläppen med 2 500 ton

skapens spillning köras ut på åkrarna. Den effektiva produktionen

fram till år 2015. Stiftelsen driver ett projekt även i Vitryssland,

ger upphov till mycket spillning som till slut rinner ut i och eutro-

varifrån floderna transporterar näringsämnen ända till Östersjön.

fierar havet.

Genom biologisk rening och med hjälp av olika kemikalier kan

Priserna i den globala spannmålshandeln inverkar på Östersjön. Under de senaste åren har priset på vete varit högt, men tyvärr är vetet ett mycket belastande sädesslag.

hela 97 procent av fosforn avlägsnas. Motsvarande siffra för kvävet är över 90 procent. Kommer den effektiva reningen att eliminera algmattorna och

Till råga på allt har vi de belastande konsumtionsvanorna i Öster-

ge oss ett rent hav?

sjöområdet: ju bättre biffen smakar, desto mer belastas miljön. Om vi

– Jag är optimist. Vattenkvaliteten är på god väg att förbättras i

åt mer grönsaker skulle odlingen av foderväxter minska, vilket skul-

Finska viken, medan utvecklingen i Skärgårdshavet och Östersjöns

le reducera belastningen på vattendragen.

huvudbassäng är långsammare. Kursen är definitivt den rätta. •

SUOMI NORGE

8

Kraftverket vår granne

Borgå

Nådendal

EN

A VIK

FINSK

SVERIGE

Muuga

Sankt Petersburg RYSSLAND

Göteborg

RK Fr ed er ic K ia bo alun rg d-

Primorsk

ESTLAND

Brofjorden

DAN MA

Östersjön är ett grunt hav som kommunicerar med Nordsjön via de smala och grunda danska sunden. Vattnet i Östersjön byts ut mycket långsamt. Utbytet räcker omkring 40 år. Antalet invånare i Östersjöns avrinningsområde är nästan 85 miljoner. Östersjöländernas industri och jordbruk har redan länge belastat Östersjön med miljögifter och näringsämnen. Källa: Östersjöportalen

Ventspils Riga

Butinge Klaipeda

LETTLAND

LITAUEN Kaliningrad

Rostock TYSKLAND

Gdansk POLEN

VITRYSSLAND

Östersjöns viktigaste oljehamnar visas på kartan.


aktuellt

SAMMANSTÄLLT AV SEPPO IISALO, ANNE KUOKKANEN

Dags att mäta radonhalten Radonhalten i inomhusluften kan mätas med hjälp av en mätdosa. Genom att mäta halten med två dosor i olika rum/våningar får man en god bild av bostadens radonhalt. Som mättid rekommenderas två månader under perioden november–april.

Professur i solekonomi i Villmanstrand Villmanstrands tekniska universitet inrättar en professur i solekonomi. Professuren är den första i sitt slag i Finland. Fortum stöder inkörningen genom att stå för 75 procent av kostnaderna under de fem första åren, det vill säga 2013–2017. Fortum motiverar stödet med att energibranschen utvecklas i riktning mot solekonomi, som innebär utsläppsfri energiproduktion baserad på flexibla och effektiva energisystem.

Mätdosorna kan beställas hos STUK. http://verkkokauppa.stuk.fi/

Bra att veta om strålning

BILD: SHUTTERSTOCK

Priset per dosa, inklusive analys och svar, är 43,85 €.

Vid normal drift är den årliga stråldosen från Lovisa kraftverk till närområdets invånare så låg att den inte kan mätas. Den kalkylerade dosen uppgår som mest till en tusendel av dosen från naturliga strålkällor. Utsläppen från kraftverket ger invånarna i kraftverkets omedelbara närhet en genomsnittlig årlig stråldos på cirka 0,001 mSv, vilket motsvarar den dos lovisaborna får från naturliga källor under loppet av några timmar. Exempel på stråldoser Dos/doshastighet

Exempel

6000 mSv

Dödlig stråldos vid hög doshastighet

0,005 mSv/h

Den högsta uppmätta doshastigheten i Finland efter Tjernobylolyckan

0,005 mSv/h 0,0002– 0,0004 mSv/h 0,00004 –  0,0003 mSv/h

Doshastigheten på 12 kilometers höjd Larmgräns för de automatiska mätstationerna i Finlands strålövervakningsnät Bakgrundsstrålningen i Finland

Elproducent med hjälp av solpaneler? Småhusägare kan nu skaffa sig färdiga solpanelssystem och bli elproducenter. I Fortums nyckelfärdiga solpanelspaket ingår ett utredningsbesök hos kunden, ett system för anslutning till elnätet samt leverans och installation av solpanelerna. Fortum förbinder sig att köpa den eventuella överloppselektriciteten till Nord Pools spottimpris minus en förmedlingsavgift på 0,24 cent per kilowattimme. På webbadressen www.fortum.fi/aurinkopaketti kan du testa dina produktionsmöjligheter och välja lämpligt solpanelspaket bland fyra storleksalternativ.

Stråldosen med enheten sievert (Sv) anger strålningens hälsovådlighet. Källa: STUK.fi

Kraftverket vår granne

9


aktuellt BILD: PÄIVI AHVONEN

SAMMANSTÄLLT AV SEPPO IISALO, ANNE KUOKKANEN

Bloggen håller dig à jour Bloggen Ydinreaktioita (på finska), som är en skattkammare för alla som är intresserade av kärnkraft, innehåller aktuella och polemiska inlägg samt kommentarer och bakgrundsinformation i intressant form. www.ydinreaktioita.fi

UEFA NOTERADE FORTUMS TUTORPROGRAM Europeiska fotbollsfederationen UEFA har valt programmet Fortum Tutor till Europas bästa Grassroots-projekt. Priset överräcktes under pausen i VM-kvalmatchen mellan Finland och Frankrike i början av september. ”Vi tror att samhället behöver den här typen av sponsorprogram. Satsningarna på barns och ungdomars hobbyverksamhet, och indirekt på familjernas vardag, är satsningar på framtiden. Vi vill genom våra egna sponsorprogram aktivt stöda verksamheten på gräsrotsnivå”, sade Fortums verkställande direktör Tapio Kuula.

Utvecklingen av vågkraftverk framskrider Vågkraftsföretaget AW-Energy har

för Finlands självständighet, Sitra,

utvecklat ett koncept bestående av

stöder projektet med miljonbe-

gångjärnsförsedda paneler som pla-

lopp. Med hjälp av finansieringen

ceras på havsbottnen i närheten av

utvecklar AW-Energy den kommer-

stranden. Panelerna, som ansluts till

siella lösningen WaweRoller och

elnätet, omvandlar vågornas oscil-

slutför testningen av sin pilotan-

lerande rörelser till elektricitet.

läggning på 3 x 100 kW i Peniche

Fortum och Jubileumsfonden

i Portugal.

Ta reda på fakta innan du handlar! Elmarknadsaktörernas gemensamma portal (på finska) innehåller säkerhetsfrämjande anvisningar gällande arbete i närheten av elledningar samt videor och bakgrundsartiklar. www.hengenvaara.fi

Nytta av tidvattnet Tidvatten är ett fenomen som beror på solen och

Väl rapporterat!

Fortum rankas som delad etta i det nordiska indexet Carbon Disclosure Leadership, som betraktar företagens rapportering i klimatfrågor. Fortum, som toppar indexet för andra året i rad, uppnådde sitt bästa resultat någonsin, nämligen 98/100 poäng. CDP:s årliga rapport Nordic 260 publicerades i Stockholm i oktober.

10

Kraftverket vår granne

månen. Fenomenet är kraftigast vid ekvatorn. Tidvattenrörelserna kan omvandlas till elektricitet med hjälp av en damm utanför stranden. Dammen används till att utnyttja skillnaderna i vattenstånd mellan ebb och flod. Tidvattenenergin kan också utnyttjas med hjälp av turbiner och rotorer.


Vill du läsa mer om Lovisa kraftverk och vad som sker på kraftverket? Besök våra webbsidor på adressen www.fortum.com/lovisa. Våra senaste meddelanden finns på adressen www.fortum.com/loviisa/ajankohtaista.

Generationsväxling inom kärnenergibranschen Kärnenergibranschen i Finland behöver

2400

circa

Fortsatt stöd till projektet Ett rent Östersjön

nya förmågor

2025 1200 3 300

fram till år

Hela

av de

personer

Fortum har signerat ett avtal gällande fortsatt stöd till John Nurminens Stiftelses

som arbetar inom branschen i dag blir pensionerade inom några år. Branschen behöver främst

arbete för Östersjön. Enligt intentionsavtalet stöder Fortum projektet Ett rent Östersjön med 100 000 euro per år under perioden 2012–2015.

högt utbildad arbetskraft, det

Avtalet är en direkt fortsättning på det

vill säga personer med universi-

fyraåriga avtal som löpte ut i slutet av år 2011.

BILD: PEAK PRESS

Du känner väl till vår avgiftsfria infotelefon på numret 0800 90535? Om något utöver det normala händer på kraftverket hör du ett inbandat meddelande om läget.

tets- eller yrkeshögskoleexamen. Uppskattningen ingår i den rapport från kärnenergibranschens kompetensarbetsgrupp som överlämnades till arbets- och näringsministeriet i våras.

Skeppsbrostråket i Lovisa fick sin belysning i fjol.

Nu belyses strandpromenaden i Haikari i Lojo Lojoborna har valt strandpromenaden i Haikari till Lojonejdens viktigaste belysningsobjekt i Fortums och Lojo stads Belysningsval. Schaktningsarbetena är på slutrakan och objektet håller på att färdigställas. Lojoborna får fira sin nya vackra belysning när strandpromenaden öppnas i december. Fortum har tidigare ordnat Belysningsval i samarbete med städerna Joensuu och Lovisa. Vid belysningsplaneringen beaktas miljön, energiförbrukningen samt belysningens kvalitet

BILD: FORTUM OYJ, JUHA SAASTAMOINEN

och framtoning.

Kampanjen uppmuntrade till förnuftig energianvändning Nästan tusen företag, samfund och hushåll deltog i den nationella energisparveckan 8–14 oktober. Veckan arrangerades av Motiva. Kampanjen nådde hundratusentals människor och många av evenemangen fortsätter ännu nästa år. Den årliga energisparveckan påminner finlän-

Nya snabbladdningsstationer för elbilar Fortum och Nissan har träffat ett samarbetsavtal om byggande av 20 snabbladdningsstationer längs huvudvägarna i Finland under nästa år. Elbilarna har en genomsnittlig verkningsradie på högst 130 kilometer vid landsvägskörning. Normal laddning av ett tomt batteri räcker 8–12 timmar. Motsvarande snabbladdning

darna om att förnuftig användning av energi och olika material lindrar miljöpåverkan och minskar utsläppen av bland annat koldioxid. Evenemangen på företag, i skolor och i olika samfund runt om i Finland spred viktig information om förnuftig energianvändning.

räcker en dryg halvtimme. Priset per laddning uppskattas till cirka tio euro, varav energins andel är 3,5-4 euro.

Kraftverket vår granne

11


| KÄRNGÄNGET | TEXT: REIJA KOKKOLA | BILDER: ARI HAIMI

Unga förmågor behövs Roni Pyörre började arbeta vid Lovisa kraftverk i juli i år. Han ger sin nya arbetsgivare goda rekommendationer.

12

Kraftverket vår granne


SVETSAREN/MONTÖREN RONI PYÖRRE och hans

center år 2006, kände att tiden var inne för att by-

arbetskompis jobbar koncentrerat på sin arbets-

ta jobb.

plats på Lovisa kraftverk. Den unge mannen, som kom till kraftverket i juli i år, fick genast mycket att göra. Under de hektiska årsrevisionerna blir dagarna långa och ibland jobbar man hela natten.

Han fyllde i ansökningsformuläret på nätet och blev kallad till intervju. Spänningen släppte så fort han steg in genom dörren. – Det faktum att jag sökte till en helt annorlunda och unik arbetsplats gjorde mig lite pirrig. Vi

Hörselskydden skyddar mot bullret och frisk-

diskuterade mitt dåvarande arbete på Intermarine

luftsmasken underlättar andningen. Svetsarna an-

Oy ganska ingående. Min utbildning och arbets-

vänder TIG-svetsaggregat som inte ger upphov till

erfarenhet var naturligtvis det viktigaste, men

rök, men luften är fylld av slipdamm.

jag fick också berätta om mitt privatliv - om fa-

– Stora företag ger inte avkall på arbetssäkerhe-

miljen, mina fritidsintressen... Intervjuaren beto-

ten. Utrustningen är av toppklass, säger Roni med-

nade kraftverkets nolltolerans ifråga om alkohol.

an han tar av sig masken.

Jag har alltid ansett att alkohol och arbete inte hör

STÖD AV EN ERFAREN ARBETSKOMPIS

ihop, bland annat av säkerhetsskäl. Roni var den första som blev intervjuad och han

Trots att jobbet är fysiskt tungt, framförallt under

väntade med spänning på resultatet. Ett par måna-

RONI PYÖRRE, 25 år

årsrevisionen, trivs Roni utmärkt. Han har fått ett

der senare ringde telefonen och han fick det efter-

Svetsare/montör

varmt och trevligt mottagande.

längtade beskedet att han hade fått jobbet.

– Arbetsinstruktionerna är bra och min erfarna

– Det kändes underbart! Fortum gjorde en sä-

• Började arbeta på

arbetskompis hjälper. För tillfället utför jag mon-

kerhetsutredning för att försäkra sig om att jag

Lovisa kraftverk i juli

terings- och smidesarbeten tillsammans med en

inte är en skurk. Vid läkarundersökningen kart-

2012

svetsare. När man är ny i gamet kan och bör man

lades mina alkoholvanor.

• Hemort: Kotka

be om råd och hjälp, säger Roni. De långa arbetsdagarna innebär inget problem

STABIL ARBETSGIVARE

för honom. Mellan årsrevisionerna är arbetstiden

Roni Pyörre tillträdde sin tjänst i början av juli,

regelbunden, det vill säga från sju på morgonen

alltså mitt under semesterperioden.

till halv fyra på eftermiddagen. Roni bor i Kotka

– Den första arbetsdagen fick jag en fem timmar

och kör till och från jobbet i Lovisa med egen bil.

lång introduktionsutbildning, arbetskläder och en jobbtelefon. Hela den första veckan gick i intro-

I DAGENS EKONOMISKA LÄGE ÄR EN STABIL ARBETSGIVARE GULD VÄRD.”

duktionens tecken. Årsrevisionen började först en månad senare, vilket gav mig tid att bli du med jobbet och huset innan det verkliga trycket satte in. Enligt Roni är stabiliteten en av hans nya arbetsgivares främsta styrkor.

Resan, som räcker ungefär 45 minuter i vardera

– I dagens ekonomiska läge är en stabil arbets-

riktningen, förlänger arbetsdagen, men en pend-

givare guld värd. Ingen stänger ett kärnkraftverk

lare vänjer sig snabbt.

och lönen är dessutom mycket konkurrenskraftig.

ANNORLUNDA ARBETSPLATS

inleds efter årsrevisionen. Fortum erbjuder sina

Snön låg djup i februari när Roni Pyörre såg plats-

anställda goda möjligheter till avancemang.

Roni väntar på den fördjupande utbildning som

annonsen i tidningen: Lovisa kraftverk söker en

– Jag håller dörren öppen för fortsatta studier

svetsare/montör. Roni, som utexaminerades som

och jag rekommenderar definitivt kärnkraftverket

plåtslagare-svetsare från Kotka yrkesutbilnings-

som arbetsplats, avrundar Roni Pyörre. •

Kraftverket vår granne

13


| PERSON | TEXT: PÄIVI AHVONEN | BILD: EEVA KANGAS

Med kärlek till svunna tider – och till Lovisa Museichef Pia Wilhelmson stiftade bekantskap med Lovisa stads museum som ung studerande i konsthistoria år 1974. Stadens historia och museet trollband henne. I dag har hon ett drömjobb. – VÅR KULTURSTADS FANTASTISKA HISTORIA, stadens tillblivelse

– Lovisa är en intressant stad för alla vänner av historia. Det finns

ten har präglat livet i Lovisa redan länge och präglar oss än i denna

alltid något att berätta. Varje gång jag förbereder en utställning

dag, säger Pia Wilhelmson i sitt arbetsrum i Lovisa stads museum.

snubblar jag över något nytt och intressant.

Hennes familj var intresserad av historia och redan som ung flicka läste Pia allt hon kom över om Lovisas historia.

ETT HUS FYLLT AV SPÄNNANDE BERÄTTELSER

– Jag fick en kick när jag under gymnasietiden besökte Hugo Sim-

Vid sidan om sin permanenta utställning bjuder Lovisa stads museum

bergs utställning. Jag ville egentligen bli arkitekt eller inredningsar-

på 6-7 specialutställningar per år. Pia Wilhelmson och hennes kolle-

kitekt, men valde ändå att studera konsthistoria. Det var upptakten

ga, museiassistent Carina Nygård forskar, planerar och bygger själva

till mitt brinnande intresse för allt som är gammalt.

de flesta utställningarna.

ALLTID FÖR KULTUREN

vikt till det administrativa arbetet. Planeringen och byggandet är ska-

Pia Wilhelmson har arbetat för Lovisa stad i olika befattningar och med

pande arbete när det är som bäst. Vi strävar efter att erbjuda publiken

olika titlar, men alltid i kulturens tjänst. När Lovisa, Pernå, Strömfors

utställningar som rimmar med aktuella frågor.

– Vi älskar byggandet, som är både givande och en välkommen mot-

och Liljendal fusionerades år 2010 fusionerades också orternas kultu-

B

14

renheter. Pia Wilhelmson blev chef för den nya museienheten.

och läge, Sibelius, tiden som badort, befästningsperioden och sjöfar-

Kraftverket vår granne

ILD

:V

IR

P

E IL

HT

IN

EN

Pia Wilhelmson anser att barnen bör invigas i museets hemlig-

VAR KAN MAN NJUTA av internationellt sett högklassig kammarmusik för endast 15 eller 25 euro? Bara i Lovisa. Sibeliusdagarnas stora framgång beror i stor utsträckning på evenemangets konstnärliga ledare Jan Erik Gustafsson, som år efter år lyckas skapa ett intressant program och locka skickliga artister. Konserterna i kombination med den vackra konsertmiljön, bland annat Lovisa kyrka, Rådhuset och Bonga slott, ger publiken en oförglömlig konstupplevelse.”


VEM? Pia Wilhelmson • Filosofie magister med passion för historia • Museichef i Lovisa och chef för musei- och kulturväsendet I musei- och kulturväsendet ingår bland annat Lovisa kulturbyrå, Lovisa stads musikkapell, Lovisa Gästateljé, Sibeliusdagarna i Lovisa och Lovisa stads museum (Kommendantshuset, Bruksmuseet i Strömfors och Hembygdsmuseet i Virböle). • Har byggt över 100 specialutställningar under åren • Fritidsintressen: resor, antikviteter, trädgårdsskötsel, matlagning och läsning

– Det är ett privilegium att få jobba i en så fin miljö.

heter redan i dagisåldern. – Barnen är fria tänkare och de har ett naturligt intresse för historia. Lovisa stads museum är inte ett dammigt upplag, utan ett hus fyllt av spännande berättelser. Museets basutställning representerar, i likhet med biblioteken, vårt gemensamma kulturarv som måste föras vidare från generation till generation. FRÅN DRÖM TILL VERKLIGHET

LOVISA ÄR EN INTRESSANT STAD FÖR ALLA VÄNNER AV HISTORIA.” – Tack vare utställningen lyckades vi höja museets säkerhetsnivå, vilket jag är mycket tacksam över. Vi hoppas på att kunna förnya belysningen och elsystemet under de närmaste åren och på att någon gång kunna göra om museets källare till utställningsutrymmen.

Museichefen drömmer inte om att pryda väggarna med verk av Rem-

Efter alla omställningar görs en ny katalogisering av museiföre-

brandt. Hon glädjer sig åt betydligt mer jordnära saker. En av hen-

målen. Pia Wilhelmson är mycket glad över Bruksmuseet i Strömfors,

nes drömmar gick i uppfyllelse när museet fick en egen lagerbygg-

som i dag ingår i hennes ansvarsområde.

nad och en annan när museet lyckades genomföra sin Egyptenutställning, som nästan var ett för stort projekt för det relativt lilla museet.

– Jag fascineras av att Bruket inte enbart var ett järnbruk, utan ett helt samhälle. Det är spännande att gräva i dess historia. •

Kraftverket vår granne

15


| KÄRNAVFALL |

TEXT: SEPPO IISALO | BILD: JANNE LEHTINEN

Kärnkraftsbolagens ansvar gäller fram till dess att slutförvaringen av kärnavfallet har ordnats på tillbörligt och godkänt sätt, säger direktör Sami Hautakangas.

”Vi ombesörjer kärnbränslet under hela dess livscykel” I Finland och Sverige ansvarar kärnkraftsbolagen för kärnavfallshanteringen. Fortum ombesörjer för sin del kärnbränslet under hela dess livscykel.

Kärnenergilagen stipulerar följande: ”Kärnavfall, som uppkommit i Fin-

SAMI HAUTAKANGAS, som är ansvarig direk-

äger kärnkraftverket i Lovisa och är delägare i

tör för Fortums kärnkraftsforskning och kärn-

kärnkraftverken i Olkiluoto, Forsmark och Os-

avfallshantering, anser att lagstiftningen är bå-

karshamn.

de tydlig och förpliktigande. – Den som ansvarar för verksamhet som ger

land i samband med användning-

upphov till kärnavfall är skyldig att vidta alla åt-

en av kärnenergi eller som en följd

gärder för realisering av trygg slutförvaring av

av användningen av kärnenergi,

avfallet och att under anläggningens drifttid för-

skall hanteras, lagras och slutför-

bereda sig på de därmed förbundna kostnader-

– Vi ombesörjer kärnbränslet under he-

varas på ett sätt som är avsett att

na. Lagstiftningens entydighet är en av orsaker-

la dess livscykel, vilket innebär att vi har ut-

bli bestående i Finland.”

na till att vi, som en av de första aktörerna, är i

märkta möjligheter att, i enlighet med vår stra-

Kärnenergilagen

färd med att förverkliga slutförvaringen.

tegi, påverka och visa vägen till trygg, koldi-

11.12.1987/990, 6 a § (29.12.1994/1420)

UNIK MÖJLIGHET ATT PÅVERKA

Sami Hautakangas påminner om att Fortum

1993: Byggandet av kraftverkets driftavfallsgrotta inleds.

1978: Mellanlagringen av uttjänt kärnbränsle inleds i Lovisa.

16

– Vi följer på nära håll med hur Posiva Oy och Svensk kärnbränslehantering Ab realise-

Kraftverket vår granne

1996: Posiva Oy inleder sin verksamhet.

1996: Transporten av uttjänt kärnbränsle från Lovisa till Ryssland upphör.

rar slutförvaringen av kärnavfallet. Fortum har en globalt sett unik ställning ifråga om kärnavfallshanteringen.

oxidfri energiproduktion enligt principen om hållbar utveckling. Denna produktion omfattar även kärnkraften, säger Sami Hautakangas. •

2000: Olkiluoto väljs till ort för slutförvaringen av uttjänt kärnbränsle.

1997: Kraftverkets driftavfallsgrotta på cirka 100 meters djup tas i bruk.

2007: Lovisa kraftverks anläggning för solidifiering av flytande avfall blir färdig.

2004: Schaktningen av den underjordiska grottan Onkalo i Olkiluoto inleds.


På mittuppslaget finns en skiss över kärnbränslets livscykel.

Ydinpolttoaineen elinkaar

i

KäRnBRänSLETS LIVSCYKEL

Ydinpolttoaineen elinkaareen kuuluvat louhinta ja rikastus, väkevöinti, polttoainesauvojen valmistus, käyttö ydinvoimalassa, välivarastointi ja loppusijoitus. Loviisassa näistä tapahtuu käyttö ydinvoimalassa sekä välivarastointi.  Avoin polttoainekierto tarkoittaa sitä, että käytetty polttoaine loppusijoitetaan sellaisenaan kestäviin kapseleihin suljettuina.

Kärnbränslets livscykel omfattar brytning, anrikning, koncentrering, tillverkning av bränslestavar, användning i reaktorn, mellanlagring och slutförvaring. Användningen i reaktorn och mellanlagringen sker i Lovisa. Med öppen bränslecykel avses att det uttjänta kärnbränslet slutförvaras som sådant inneslutet i hållbara kapslar.

Ydinjätteet

Av

oiN

p

oA

iNe

kie

rto

p – Öp

rÄN eN B

SleCY

Koncentrerering

Anrikning

loppusijoitus 2020 Slutförvaring 2020

KäYttÖ Ydinvoimalassa välivarastointi

Mellanlagring

louHinta

Ys – r

Uraanin louhinta, rikastus ja polttoainesauvojen valmistus tapahtuu Venäjällä. Valmiit polttoaineniput kuljetetaan Loviisan voimalaitokselle.

slan

d

inledande Faser i rYssland

Uranbrytningen, anrikningen och tillverkningen av i Ryssland. De användningsklara bränsleknippena bränslestavar sker transporteras till Lovisa kraftverk.

loV i i s a l oV i s n Vo i m a kr a aft laito Ver s k loppusijoitus eurajoen olKiluotoon

Välivarastoinnin jälkeen käytetty polttoaine kuljetetaan Eurajoelle loppusijoitettavaksi noin 500 metriä maanpinnan alapuolelle kallioperään.

slutFÖrvarinG i olKiluoto i euraÅminne

18

Naapurina voimala

te jä

polttoainesauvojen valmistus

Tillverkning av bränslestavar

Användning i reakrorn

Brytning

en vin tii -aK all ea avf rK vt Ko gakti Hö

Ke a j - j os la l a i t de ta la e ma ima ch m vo g- o Lå

kel

väKevÖinti

Ve

VäLIVARASTOInTILAITOS

HÖGaKtivt avFall Det högaktiva avfallet utgörs av uttjänt kärnbränsle medelaKtivt driFtavFall Bland annat vätskor, slam och jonbytarmassor innehållande radioaktiva sönderfallsprodukter lÅGaKtivt driFtavFall Skyddsplast från underhålls-, reparationsoch städningsarbete samt annat blandavfall

riKastus

alKuvaiHeet venäjällä

KÄRNAVFALLSHANTERINGEN I LOVISA

De uttjänta bränsleknippena flyttas till bassänger i anslutning till reaktorerna där de får svalna. Efter några år flyttas de från reaktorhallen till ett mellanlager på anläggningsområdet där de förvaras i väntan på slutförvaring. Efter tillbörlig behandling deponeras det låg- och medelaktiva avfallet i kraftverkets mellanlagringsoch slutförvaringsutrymme på cirka 110 meters djup.

VäliVarastointilaitos

KärnavFall

KorKea-aKtiivinen jäte Korkea-aktiivinen jäte on käytettyä polttoainetta KesKiaKtiivinen voimalaitosjäte Esimerkiksi radioaktiivisia halkeamistuotteita sisältävät nesteet, lietteet ja ioninvaihtomassat matala-aKtiivinen voimalaitosjäte Voimalaitoksen huolto-, korjaus- ja siivoustöissä kertyvät suojamuovit ja muut sekalaiset jätteet

t o lt

YDINJÄTEHUOLTO LOVIISASSA

Käytetyt jo tehonsa menettäneet polttoaineniput siirretään reaktorin vieressä oleviin vesialtaisiin jäähtymään. Muutaman vuoden kuluttua ne siirretään reaktorihallista laitosalueella sijaitsevaan erilliseen välivarastolaitokseen odottamaan loppusijoitusta. Käsittelyn jälkeen matala- ja keskiaktiiviset jätteet kuljetetaan voimalaitoksen alapuolella, noin 110 metrin syvyydessä sijaitsevaan välivarastointi- ja loppusijoitustilaan.

Voimalaitosjäteluola

DRIFTAVFALLSGROTTA

s ät Ki kt e aKt ivt iiv dr in if t en av fal l

BILD: ARI HAIMINEN

FAKTA

Efter mellanlagringen transporteras det uttjänta kärnbränslet till Euraåminne för slutförvaring i berggrunden på 500 meters djup under markytan.

loppusijoitus

Slutförvaring

ol

ki

lu

ot

o

Naapurina voimala

Största delen av det avfall som uppstår vid Lovisa kraftverk är lågaktivt och utgörs av konventionellt underhållsavfall så som isoleringsmaterial, uttjänta arbetskläder, handdukar, skyddshandskar, maskindelar och plaster. Avfallet förpackas i 200 liters tunnor, som deponeras i kraftverkets mellanlagrings- och slutförvaringsutrymme på cirka 110 meters djup, säger reaktoringenjör Tomi Nurminen.

I kärnavfallshanteringsfonden finns för närvarande 1,9 miljarder euro Kärnavfallshanteringsfonden, som lyder under arbets- och näringsministeriet, har till uppgift att samla in de medel som framöver behövs för hanteringen av kärnavfall. Medlen tryggar kärnavfallshanterigen under alla tänkbara förhållanden. I dag uppgår fondens medel till cirka 1,9 miljarder euro.

2020: Slutförvaringen av uttjänt kärnbränsle i Olkiluoto i Euraåminne inleds.

2012:Lovisa kraftverks utvidgade mellanlagrings- och slutförvaringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall på cirka 110 meters djup tas i bruk.

Kärnbränslets livscykel DET URAN SOM ANVÄNDS som bränsle i kärnkraftverken härstammar från berggrunden. Uranmalmen bryts och förädlas till bränsleknippen i början av bränslekedjan. FORTUM KÖPER SITT kärnbränsle av den ryska koncernen TVEL, som levererar de användningsklara bränsleknippena till Lovisa kraftverk. Bränslet förvaras i ett torrlager för färskt bränsle i anslutning till kraftverket i väntan på följande årsrevision. Vid årsrevisionerna avlägsnas det uttjänta bränslet ur reaktorerna och ersätts med färska bränsleknippen. Vid en årsrevision byts ungefär en fjärdedel av bränsleknippena ut. De uttjänta bränsleknippena flyttas till bassänger i anslutning till reaktorerna, där de får svalna några år. När bränslet har svalnat och strålningsnivån har sjunkit förpackas knippena i särskilda transportkärl. Kärlen transporteras från reaktorhallen till ett mellanlager på anläggningsområdet där de förvaras i väntan på slutförvaring. I FINLAND UPPARBETAS INTE det uttjänta kärnbränslet, utan det slutförvaras som sådant i hållbara kapslar i berggrunden. Detta kallas öppen bränslecykel.

19

Posiva Oy ansvarar för transporten av uttjänt kärnbränsle från Lovisa till slutförvaringsanläggningen i Olkiluoto i Euraåminne. Slutförvaringsgrottan ligger på cirka 500 meters djup i berggrunden. Transporterna inleds när slutförvaringsanläggningen kan ta emot det uttjänta kärnbränslet, vilket beräknas ske år 2020. UNDERHÅLLS- OCH REPARATIONSARBETENA och reningen av radioaktivt processvatten vid Lovisa kraftverk ger upphov till sammanlagt 100–150 m3 låg- och medelaktivt driftavfall per år. Största delen av kraftverkets avfall är lågaktivt och utgörs av konventionellt underhållsavfall så som isoleringsmaterial, uttjänta arbetskläder, handdukar, skyddshandskar, maskindelar och plaster. Det lågaktiva avfallet förpackas i 200 liters tunnor, som pressas ihop till halva volymen för att spara utrymme. Verksamheten ger upphov till 500–1 000 tunnor per år. Det medelaktiva driftavfallet, bland annat vätskor, slam och jonbytarmassor som innehåller radioaktiva sönderfallsprodukter, solidifieras med cement och andra ämnen i avfallskärl av armerad betong. Kärlen försluts med betonglock. Efter behandlingen deponeras det låg- och medelaktiva avfallet i kraftverkets mellanlagrings- och slutförvaringsutrymme på cirka 110 meters djup. Slutförvaringsutrymmet har en separat betongrink för det solidifierade medelaktiva avfallet. Experterna Sami Hautakangas och Tomi Nurminen

Kraftverket vår granne

17

Kraftverket vår granne  

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you