Fredaktion 2010

FredAktion medlemstidning fรถr peaceworks

#2010 | ungas fredsarbete

FredAktion #2010

1

36 sidor bevis IBLAND FÅR JAG INTRYCKET att folk blir provocerade av och rent av kritiska till det faktum att jag är engagerad i en fredsorganisation i Sverige. Det borde inte vara en stor sak, eller?

En vanlig reaktion är att det ”inte behövs något fredsarbete i Sverige” eller att det ”inte är lönt att försöka förändra världen”.

På samma vis blir folk ofta förbryllade över att PeaceWorks tar emot volontärer till Sverige. Vad skulle volontärer kunna göra här i Sverige, är en återkommande fråga.

Fredsarbete kanske är ett diffust begrepp idag. Fred kan ju betyda många olika saker beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Men det behövs uppenbarligen. Att tro att volontärer utifrån inte skulle kunna tillföra någonting till Sverige är enligt mig väldigt trångsynt. Vad är det som säger att Sverige inte behöver åsikter och kunskaper från andra delar av världen? Sverige är inte en isolerad del, Sverige är en del av världen. Det borde vara en självklarhet för oss att engagera oss i vad som händer utanför landets gränser. Att helhjärtat tro att man inte kan förändra är sorgligt. I vissa fall inser människor helt enkelt inte sin egen potential och betydelse. I vissa fall tror jag det handlar om ren lathet, att det är ganska bekvämt att rycka på axlarna och säga att man inte kan göra något för resten av världen. I andra fall handlar det kanske om att man inte har de rätta verktygen.

För ett tag sedan ordnade mina kompisar och jag en odlingsdag för studenter i vårt bostadsområde. Vi grävde, sådde, planterade och fyllde våra balkonger och fönster med krukor.

Inga förkunskaper behövdes, bara ren och skär vilja. Utanför husen planterade vi örter, stockrosor och buskar. Efteråt frågade många mig om det verkligen var lönt, för med allra största möjlighet skulle ju någon komma och förstöra våra planteringar.

Om det är något som jag tror så är det att folk behöver bli lite skitiga om händerna. Folk behöver se hur de kan få små saker att börja spira och växa upp och faktiskt bli till någonting, oavsett om det är tomatplanter, stockrosor eller drömmar om fred.

Att berätta att man är engagerad i en fredsorganisation i Sverige är en stor sak och alla borde förstå hur stort det är. Till alla er som tvivlar, här kommer vårt bevismaterial, ett helspäckat nummer om hur unga arbetar för fred i både Sverige och hela världen.

Mette Mjöberg Tegnander Medredaktör för det här numret av FredAktion och lokalgruppsansvarig i PeaceWorks styrelse

2

18 29 9 Det här är PeaceWorks Sri Lanka: 7 grader norr Unga krafter kräver fred Tankar från Palestina Ung i Burma Tillbaka till rötterna Varför volontära Älvsbyn möter världen Projekt BRÖD rullar fram Fredsfestival i Rinkeby

16 sid 4 sid 6 sid 10 sid 12 sid 14 sid 20 sid 24 sid 26 sid 32 sid 35

FredAktion #2010

PEaceworks: INNEHÅLL

27

6

VÄLKOMMEN TILL fredaktion. Äntligen ett nytt nummer av FredAktion! Tidningen du håller i handen är fylld med berättelser, betraktelser och inspiration från och till PeaceWorks medlemmar. Temat denna gång är ungas fredsarbete, i Sverige som runt om i värden. Häng med på couchsurfing i Moldavien, rullande fredsprojekt på Lunds gator och demokratiarbete i Burma. PeaceWorks medlemmar har koll på hur man kan arbeta för fred på många olika sätt och vis.

Utöver temat kan du som vanligt också läsa om vad som händer inom PeaceWorks olika verksamhetområden och få koll på volontärande och hur du kan engagera dig på hemmaplan. De texterna hittar du i avdelningarna Information, Volontär och Lokalt. Trevlig läsning.

Hanna & Mette

PEACEQUIZ: Testa dig själv Vad står Evs för?

1. European Voluntary Spirit X. Europeiska Volontärers Samarbete 2. European Voluntary Service När blev Burma självständigt?

1. 1908 X. 1948 2. 1984

13

Vad kan du göra på kursen Driv?

1. Utveckla din talang som stand-up komiker.

X. Få verktyg och kunskap till att starta ett eget fredsprojekt.

2. Lära dig dokumentera och filma.

Vilken lokalförening fixade en fredsfestival?

1. PeaceWorks Stockholm X. FRI (Frihet Rättvisa Integration) 2. Östfokus 2, X, X, 1 Rätt svar:

FredAktion ges ut av PeaceWorks en religiöst och partipolitiskt obunden fredsorganisation av och med unga REDAKTÖR: Hanna Carr Medredaktör: Mette Mjöberg Redaktion: Hanna Carr, Mette Mjöberg, Elin Otterman, Lea Pamperl Medverkande: Helen Brandt, Kenan Ferhatovic, Gustav Grahn Calminder, Anneli Kastberg, Isabelle Kermeen, Louise Lange, Agnes Larsson, Linnea Lundborg, Wilda Nilsson, Niklas Nordström, Ruth Odofoley Nortey, Hillevi Persson

Illustration framsida: Jonas Gunnarsson peaceworks Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm, 08-615 0558 www.peaceworks.se, info@peaceworks.se Kontakta redaktionen: fredaktion@peaceworks.se TRYCKERI: Lenanders Grafiska AB

Grafisk form och redigering: Elin Otterman, Hanna Carr, med tack till Jonas Serrander

FredAktion #2010

3

PEACEWORKS: INFORMATION

Det här är PeaceWorks PeaceWorks är en fredsorganisation av och för unga, som hjälper dig att hitta ditt sätt att engagera dig för en hållbar värld i fred.

VOLONTÄRVERKSAMHET PeaceWorks skickar och tar emot volontärer till och från hela världen. Du kan åka som volontär i allt från två veckor till ett år i våra samarbetsländer i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Genom PeaceWorks olika volontärprogram finns något för alla. Runtom i Sverige finns värdprojekt, värdfamiljer och kontaktpersoner till de volontärer som kommer till Sverige. PeaceWorks ser på volontärarbete som ett konkret sätt att bidra till en hållbar värld i fred.

GLOBALT

LOKALFÖRENINGAR I PeaceWorks finns flera lokalföreningar. I lokalföreningen får du verktyg att göra verklighet av din idé för fred tillsammans med andra. Lokalföreningarna bestämmer själva vad de vill jobba med och får stöd och råd längs vägen .

Under 2010 har de till exempel jobbat med rättvis handel, integration, utbildning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokratifrågor och miljö - såväl lokalt som globalt. Medlemmar kan starta en ny lokalförening, eller gå med i en som

UTBILDNING Genom PeaceWorks utbildningsverksamhet kan du få kunskap om fredsfrågor och skapa engagemang för fred och förändring. PeaceWorks egna utbildning Driv. ger verktyg för att starta förening och driva projekt och hålls för enskilda personer, organisationer, skolor och andra. Metodboken Driv. hjälper dig längs vägen med projekt och förening.

Medlemmar kan också delta internationella kurser i exempelvis ledarskap, interkulturell förståelse och sociala medier.

LOKALT

FORUM Flera gånger om året samlas hela PeaceWorks för gemensamma forum. Där träffas volontärer som är på utbyte i Sverige, lokalföreningar, medlemmar, blivande volontärer, styrelse och personal på en kursgård någonstans i Sverige.

En del forum sammanfaller med ett tema, under 2010 till exempel fredsarbete i nätverket PeaceSearchers.

MEDLEMMAR PeaceWorks är en ideell förening för och med ungdomar. Det är helt gratis att vara medlem. Som medlem får du ett medlemsbrev varje månad fullt av senaste nytt om PeaceWorks och olika sätt att volontära och engagera sig i globalt och lokalt. Medlemmar kan delta på forum och kurser och få stöd och pepp i att hitta sitt sätt att jobba för fred.

PeaceWorks blir vad medlemmarna gör det till och alla medlemmar kan påverka PeaceWorks!

VEM GÖR

STYRELSE Styrelsen väljs av medlemmarna på årsmötet och ansvarar för att driva verksamheten fram till nästa årsmöte. Att sitta i PeaceWorks styrelse är ett utmanande och lärorikt ideellt uppdrag. Under 2009/2010 har styrelsen utgjorts av Anneli Kastberg (ordforande@peaceworks.se), Annika Rosbring (volontar@peaceworks.se), Elin Collmo (ekonomi@ peaceworks.se), Mette Mjöberg (lokalgrupp@peaceworks.se) och Patrik Söderberg Schaedel (vice@ipeaceworks.se).

KANSLI På PeaceWorks kansli arbetar anställda med olika delar av verksamheten, på uppdrag av medlemmarna.

Hanna Carr är nationell koordinator (lokalföreningsverksamheten), Hillevi Persson utbildningskoordinator, Joëlle Golmann generalsekreterare, Lisa Åkesson ekonomiassistent och Maja Jacobsson internationell koordinator (volontärverksamheten). Personalen på kansliet nås på namn.efternamn@peaceworks.se eller telefon 08-615 0558.

4

FredAktion #2010

Många vägar til fred TROR DU PÅ FRED? Tror du att möjligheten faktiskt finns för dig och mig att leva i en hållbar värld i fred? Att prata om fred har någonstans blivit en klyscha, verklighetsflyktig idealism.

Och ibland känns det faktiskt så. Men det senaste året som ordförande i PeaceWorks har gett mig en innerlig säkerhet att fred inte bara är möjligt, det är också nära.

Fred finns hos dig som tar dig tid att läsa dessa ord. Hos alla PeaceWorks inspirerande medlemmar som ständigt visar nya vägar till fred. Hos alla volontärer och värdfamiljer i Sverige och ute i världen. Hos alla som kommer förbi vårt festivaltält, som åker på kurs, startar förening, driver projekt eller kommer på forum.

PeaceWorks handlar om att hitta din väg till fred. Vi tror på din förmåga att skapa fred och vi vill att din röst för fred ska höras. Det senaste året drev PeaceWorks kampanjen ”Burst

my Bubble”. Tusen underskrifter lämnades till Gunilla Carlsson, biståndsministern, på European Development Days. Vi bad om fredsarbete utan våld och ungdomars delaktighet i frågor om fred och säkerhet. PeaceWorks har under året också gett ut boken och utvecklat kursen Driv., en guide till att starta förening och driva projekt- ett verktyg för ditt fredsarbete.

Låt oss tro på fred. Låt alla vägar leda till fred. Låt PeaceWorks hjälpa dig på din väg! Som Martin Luther King Jr. har sagt: ”Peace is not merely a distant goal that we seek but a means by which we arrive at that goal.” Fred finns i allting vi gör. Låt oss därför inte tänka fred sen, fred nästa generation. Tänk fred nu!

Anneli Kastberg Ordförande i PeaceWorks

Tärningen är kastad PeaceWorks packar festivaltältet och beger sig ut på fredsturné och visar att det är lätt att engagera sig. Med på vägen är ett helt nytt spel. Tusentals unga får chansen att hitta sin väg till fred.

PeaceWorks tror på ungdomars kraft och egna initiativ. I visionen om en hållbar värld i fred ryms många idéer, och turnén ska visa festivalbesökare hur många olika sätt det är att lätt det är att ta steget till att bli aktiv.

– Unga ska leva i den värld som skapas nu och då ska vi såklart vara med och påverka idag, säger Wilda Nilsson, en av två eventkoordinatorer som leder turnén.

På festivalerna ska PeaceWorks visa att fredsarbete inte bara är till för FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon eller veganer med dreads, utan för alla som vill. Med det stora

FredAktion #2010

spelet kan en festivalbesökare ta ett kliv med sin spelpjäs hitta sin väg till fred – kanske bli volontär i Costa Rica, starta en egen förening eller gå en utbildning i hur man driver projekt.

– Vi måste visa att det visst finns möjligheter att engagera sig och skapa fred, säger Wilda Nilsson.

För att fredsturnén ska bli möjligföljer PeaceWorks egna festivalteam med i turnébussen. Festivalteamet består av medlemmar som slår ihop engagemanget för fred med kul festivalhäng. Ta chansen och kom förbi PeaceWorks festivaltält.

Ett år med PeaceWorks AUG: NYTT NAMN PÅ ÅRSMÖTET På årsmötet i slutet av augusti 2009 byter föreningen namn från IKU till PeaceWorks.

Identiteten som fredsorganisation av och för unga blir nu ännu starkare.

SEP: BOKEN DRIV SLÄPPS Metodboken Driv. lanseras och arbetet med att ta fram en Driv.-utbildning påbörjas.

OKT: STORSLAGET KAMPANJAVSLUT PeaceWorks första kampanj Burst my Bubble avslutas i strålkastarljuset på European Development Days, då 1000 påverkansballonger överlämnas till biståndsminister Gunilla Carlsson. De var resultat av insamlingen av ungas röster för fred, utveckling och fredsbyggande arbete.

JAN: KANSLIET FLYTTAR Efter en vattenskada i Solidaritetshuset flyttar PeaceWorks kansli till tillfälliga lokaler på Götgatan 22A vid Slussen i Stockholm.

MARS: NYA LOKALFÖRENINGAR Nya lokalföreningar startar i Älvsbyn och Umeå. Välkomna!

APRIL: VOLONTÄRREKORD Antalet volontärer som åker ut i världen på PeaceWorks utbyten fördubblat under året. Under våren åker fler än någonsin på PeaceWorks Utbyte Mellan.

JUNI: PREMIÄR FÖR DRIV-UTBILDNING PeaceWorks nya utbildning Driv. ges för första gången. Den ger deltagaren verktyg för att starta förening och driva projekt.

JUNI: Peacesearchers Den andra träffen med PeaceSearchers, ett nätverk för unga fredsbyggare, går av stapeln på Barnens Ö i juni.

ALLTID: WWW.PeaceWORKS.SE På hemsidan kan du följa PeaceWorks utveckling under året.

HÄR HITTAR DU PEACEWORKS I SOMMAR Peace & Love, Borlänge, 28/6 – 3/7 Hultsfredsfestivalen, 7/7 – 9/7, Hultsfred Arvikafestivalen, 15/7 – 17/7, Arvika Storsjöyran, 29/7 – 31/7, Östersund Urkult, 5/8 – 7/8, Nämfors-en Skriv till fredsturnen@peaceworks.se om du vill veta mer.

5

7 grader norr

- att börja om efter konflikten Efter 30 år av stridigheter är konflikten på Sri Lanka över. Men för landets unga har kampen för fred bara börjat. Isabelle Kermeen har varit där.

“Jag ville lösa UNDER DE ÅTTA MÅNADER jag varit volontär här så har jag märkt att det finns många motsatser och kontraster i Sri Lanka. Regnskogen jämfört med öknen, till exempel. Översvämningar under regnperioden jämfört med regnbristen under torrsäsongen. Folk i huvudstaden Colombo och folk utanför. Rika och fattiga. I maj 2009 tog konflikten i Sri Lanka mellan regeringen och Liberation Tigers of Tamil Eelam (LTTE) slut efter mer än 30 år. Då hade militären dödat de kvarvarande LTTE-ledarna i en blodig attack som tog flera månader och många civilpersoners liv. I Colombo, som är en multikulturell blandning av hela landets befolkning och utlänningar, märker jag en känsla av att ha ’segrat’ över separatisterna. Men utanför Colombo ser det lite annorlunda ut. Själv kan jag inte riktigt förstå hur svårt det är för någon som befann sig mitt i konflikten att Text: Mia Laurén ens tänka på att börja om sitt liv igen. Hundratusentals

människor flydde sina hem för att undvika konflikten och även nu, ett år senare, finns det många som inte har kunnat flytta hem ännu. Huvudorsaken är att både militär och separatister har grävt ner massor med minor i det konfliktdrabbade området som måste röjas innan folk kan återvända.

I många byar har alla byggnader och all infrastruktur har förstörts genom konflikten. Av de som har fått återvända bor måna människor fortfarande i temporära strukturer som de själva har byggt, och har ingen möjlighet att börja försöja sig på nytt, eftersom majoriteten är lever på jordbruk och de har varken verktyg eller frön, inte heller något land eftersom minorna först röjas från hus och bebodda områden och odlingsfält har lägre prioritet. Även om man satsar på utbildning i riskerna med minor så kommer olyckor Bild: Sophie att ske, och Bordenave i januari 2010 dödades två barn när en

Andreas Pettersson åkte som volontär till Moldavien.

Landet i öst som för många förknippas med trafficking och fattigdom har också andra sidor. Efter Andreas år där öppnades nya dörrar och perspektiv.

6

FredAktion #2010

Tema: medlemsrapport SRI LANKA

”Det slår mig hur landet har sårats, folket har sårats, men hoppet finns kvar människor.”

FAKTA: SRI LANKA Invånare: 20 miljoner, varav 5,8 miljoner under 18 år Språk: Singalesiska (officiellt språk), tamil och 8% andra språk Medellivslängd: 76/69 (kvinnor/män) Fredsfakta: Sri Lanka har inte skrivit under FN-fördraget om förbud mot personminor.

Sri Lankas armé har beräknat att det kan finnas 1,5 miljon minor i området och att det kan ta 20 år tills minröjningen är klar.

Styrs hur: Representativ demokrati med president som statschef. 2005 blev Mahinda Rajapakse från United People’s Freedom Alliance (UPFA) president och han återvaldes i februari 2010.

Visste du att: Utbildningssystemet i Sri Lanka är bättre än i många länder i Syd. 90 % av befolkningen över 15 år kan läsa och skriva. Det gäller 89.1% av kvinnorna, jämfört med 47.8% i indien. I Sverige kan 99 % av kvinnor läsa och skriva.

Källor: World Bank, UNICEF, WHO

FredAktion #2010

sprängladdning exploderade.

Mycket måste göras när det gäller infrastruktur, minor och ekonomisk utveckling, och ännu mer måste göras för att återuppbygga förtroende, det sociala livet och psykologiska välmående mellan och bland människor. Men det finns hopp. Själv är jag volontär på The Green Movement of Sri Lanka, en miljöorganisation som jobbar med hållbar utveckling med särskilt fokus på konfliktdrabbade områden. En del av vår verksamhet är ett ungdomsprogram, the Green Brigade. Vi jobbar med ungdomar från hela landet men satsar särskilt mycket på att förstärka ungdomen i norra och östra Sri Lanka där konflikten var värst, och att ge dem chansen att leva som sina grannar i resten av landet. The Green Brigade har lokalgrupper över hela landet, bestående av ungdomar som tror på hållbar utveckling och miljöfrågor. Vi stöder dem i deras egna freds- och miljöprojekt. I konfliktområdet är vår högsta prioritet att bygga långsiktig fred och se till att de kan hantera deras situation. Vi håller läger där ungdomar från hela landet kommer samman för att börja förstå att oavsett vad vår bakgrund är, så är vi faktiskt inte så olika.

Jag känner också ungdomar som är aktiva i en annan ungdomsorganisation, Sri Lanka Unites.

De startade organisationen själva för att återförena ungdomar med olika bakgrund i konfliktens efterdyningar. Under förra året höll de ett läger där ungdomar som aldrig tidigare träffat personer från en annan etnisk grupp fick chansen att göra det. De bodde tillsammans, åt tillsammans, sov tillsammans och till sist spelade och skrattade de tillsammans. När det var dags att åka hem började

tjejer och killar gråta efter sina nya vänner.

Det som slår mig är att det här landet har sårats, dess folk har sårats, men hoppet finns kvar bland människor. Nu måste man se till att utvecklingen som sker tar hänsyn till folks riktiga behov, inte bara materiella utan också psykologiska behov. Det kommer att ta tid, men man har börjat och är på rätt väg.

I Sri Lanka är det som i många länder, att väljer man att jobba för en ideell organisation så väljer man ofta att få mindre betalt. Men i Sri Lanka tror jag att det valet betyder mer, för här har majoriteten inte råd att åka på semester, inte ens att gå på bio eller café. De kämpar för att kunna ge sina barn mat. Och har du mat här så delar du det med folk som behöver det mer än du själv, även om det inte riktigt räcker till att börja med. Sri Lanka är inte ett av världens fattigaste länder enligt Världsbankens rankning, men livet inte alltid lätt här. Men folk ler, fortsätter, och hjälper varandra.

Jag är stolt över att ha möjligheten att volontära i en organisation där folk har valt att jobba för vad de tror på även om det betyder att deras eget liv kommer att bli svårare, för att de tror att målet de arbetar för är viktigare än sig själva.

ISABELLE KERMEEN Ålder: 25 Bor: Just nu i Colombo, Sri Lanka I PeaceWorks: Kom från England som EVS-volontär till PeaceWorks kansli, nu medlem Gör annars: Volontärar på The Green Movement of Sri Lanka

7

Tema: FRED I VARDAGEN

Couchsurfing - inget för soffpotatisar Couchsurfing handlar inte om att försöka hitta formen eller brädbalansen inför Beach 2010. Det enda som krävs är pengar till tågbiljetter, samt ett öppet sinne och nyfikenhet inför att möta nya människor. Det finns nästan Text och illustration Linnea Lundborg. två miljoner medlemmar att hälsa på.

Du behöver inte äga en surfingbräda eller våtdräkt för att kunna soffsurfa. Det är inte heller meningen att du ska montera fast en flytanordning på din soffa. Det finns två olika sätt att soffsurfa. Är du t.ex. rädd för att flyga, men har en lägenhet med många outnyttjade kvadratmeter, är det lämpligt att du bjuder in andra surfare till din soffa. Om du däremot bor i en pappkartong och tänker tågluffa ett år i Europa, borde du snarare själv surfa runt.

Couchsurfing innebär inte nödvändigtvis att man måste bjuda in personer till sitt hem. Vill man bara träffas och ta en latte, eller kanske ha sällskap på bio, kan man även till det träffa folk genom soffsurfandet.

För att bli en soffsurfare är det första du bör göra att tänka över din livssituation. Bor du i studentkorridor eller äger en herrgård är det olika lätt att erbjuda sovplats för resenärer. Samma sak gäller inför din resa. Tänker du backpacka med hela din klass kan det bli svårt att hitta 26 soffor under samma tak. Reser du däremot själv kommer det att finnas betydligt fler människor som kan öppna sitt hem för dig.

Alla soffsurfare är registrerade på www.couchsurfing.org.

Hemsidan skapades 2004, fem år efter att den första idén till Couchsurfing fötts. Hemsidan är en stor community med användare från 238 länder (av totalt 244 existerande). På hemsidan skapar man sin egen profil och anger om man vill ta emot eller bli mottagen, eller kanske båda delarna. När man sedan planerar sin semester i till

8

exempel Frankrike, kan man söka efter lediga soffor i Paris. (Just nu finns det 32000 soffsurfare bara i den franska huvudstaden).

Hittar man några personer man tycker verkar extra intressanta eller trevliga, skriver man ett mejl eller en intresseförklaring och frågar om deras soffa är ledig. Förhoppningsvis är så fallet, och kanske kan övernattningen bli upptakten till en livslång vänskap. Det har nämligen hänt många gånger innan för soffsurfare.

När du söker efter fransmän, skåningar eller världsmedborgare att slagga hos är det också bra att veta att man enkelt kan göra ett urval bland de människor man frågar om sängplats. Känns det obekvämt att sova hos en sjuttiosjuårig kvinna med tio katter, behöver man inte kontakta henne bara för att hon har en luftmadrass.

Samma sak gäller om man av någon anledning inte vill sova över hos unga män eller kvinnor som bor i villa. Det är du som hör av dig när du letar soffa, och du kan alltid tacka nej om någon vill sova hos dig.

Det ska betonas att det egentligen inte är boendet som är viktigast, utan förtroendet som soffsurfandet skapar. Genom att bo hos främlingar i andra städer skaffar du nya vänner som du inte annars skulle ha mött. Du lär sig att lita på människor, och dela med dig av dig själv. De fördomar man kan ha om hur en viss nationalitet beter sig försvinner, och självklarheten att man inte pratar med, än mindre sover över hos en total främling, blir motsagd. Är du ändå obekväm för att äta frukost med folk du inte känner, kan du om du vill brevväxla med soffinnehavaren i ett år innan din resa.

FredAktion #2010

KRÖNIKA: ATT VÄNTA OKÄNT BESÖK

När människor öppnar sina hem, öppnar de också sina hjärtan. Att surfa blir därför ett intimt sätt att lära känna nya människor. Det är också ett mycket trevligare och personligare sätt att resa än att bo på anonyma hotell som dessutom kostar skjortan. En resa behöver inte heller kosta lika mycket pengar om man kan fixa boendet på ett mindre traditionellt sätt än hotell eller vandrarhem. Fler människor får därför möjlighet att resa och se sig om i världen. Du får nästan garanterat se helt andra sidor av den stad du besöker än om du skulle bo på ett hotell. Det är även mycket större chans att soffägaren kan tipsa dig om de bästa klubbarna och kaféerna, istället för att du som de andra turisterna skulle spatsera över Pragbron och sedan tappa bort dig.

Många verkar tycka att det känns läskigt att sova över hos en vitt främmande människa. Ändå brukar ett av målen med en resa till Aten eller Grönland vara just att lära känna greker eller eskimåer. Couchsurfing gör detta möjligt. Du behöver inte ragga på indiepopare under Eiffeltornet eller skugga tjejen med ett fiolfodral på ryggen – vill du lära känna en tysk violinist finns det säkert någon som är soffsurfare.

Förhoppningen som organisationen CouchSurfing har är just att vi genom att våga åka utomlands utan att anonymt bo på hotell, kommer förändra sättet vi reser genom. Man tror att det kan bidra till ett friare tankesätt och en förminskad rädsla inför främmande människor och kulturer. Förhoppningsvis kommer soffsurfandet inte bara förändra hur vi reser genom världen, utan också hur vi upplever den. Om vi vågar lita på människor i andra länder och trotsa språk- och kulturbarriärer, tänk vilken förståelse och tillit som kan skapas! Att få insikt i andra människors sätt att leva och tänka är också att förändra sitt eget levnadssätt och tankemönster. Tänka utanför lådan (flyttkartongen eller lägenheten) – jorden är ju trots allt rund.

Vid två tillfällen har jag mött upp couchsurfare vid Stefan cel Mare statyn i Chişinău. Båda gångerna har jag varit nervös men framför allt förväntansfull. Jag som är full av fördomar och har framför allt trott att personen ska vara en resebohem i tröja med fredsmärket och väldigt nytänkande idéer. För vem är den här personen som vill sova på mina mattor, det enda underlag jag kan erbjuda, och besöka Moldavien, landet som många inte känner till?

Min alldeles första surfare var en fransk kille, Vincent. Jag och min kombo Diana började planera flera dagar i förväg vad vi skulle göra och vilka platser vi skulle besöka.

Min nervositet krävde kontroll och jag skrev långa listor över sevärdheter. Vad skulle han vilja se och vad förväntade han sig av oss? Skulle det kännas konstigt att ha en främmande människa boende i vår lägenhet, som skulle äta middag med oss och använda vår dusch?

Lördag morgon träffade vi Vincent, skakade hand och småpratade lite och jag insåg att jag kunde slappna av.

Vincent letade inte efter turistguider och han var ingen extrem bohem i fredskläder. Nej, Vincent var en helt vanlig fransk kille som gillade att resa och ha kul. Vi spenderade en avslappnad helg tillsammans och besökte bland annat centralmarknaden och såg levande fiskar säljas från blå plastlådor. Vi pratade om våra länders tokiga politiker, drack rödvin och hamnade på en volontärfest.

Jag är väldigt glad att Vincent surfade hos oss för jag har insett att det inte är så konstigt att ha en okänd människa boende hos sig, för vad är ett hem utan människor, samtal och glädje? Dessutom är alla människor okända tills du lär känna dem och de blir dina vänner. Mitt bästa minne med Vincent är när jag bakar kanelbullar och han upptäcker möjligheterna med Spotify och letar nyfiket upp sina bästa musiktips. Han fyller köket med härlig balkanmusik medan jag fyller degen med kanel och socker.

Helen Brandt

helen brandt Ålder: 21 år Bor: Eslöv, Skåne Nuvarande bostad: Lägenhet tillsammans med två andra EVSvolontärer i Chisinau, Moldavien.

Gör: Är EVS-volontär och arbetar på en konstorganisation som heter Oberliht medframför allt kommunikation och fotografi.

Läs om EVS-utbyte genom PeaceWorks på sidan 25.

FredAktion #2010

9

Unga krafter kräver fred

I december 2009 reste PeaceWorks ordförande Anneli Kastberg till Sudan och deltog i lanseringen av UNICEF:s fredskampanj bland ungdomar.

På nyårsafton 2009 hände något stort i Sudan. 20 000 människor, 8000 unga från alla delar av landet, samlades i Darfur för fred. En ny fredskampanj lanserades som fortsätter än idag.

Text och bild: Anneli Kastberg UNICEFS FREDSKAMAPNJ LANSERADES i samband med de nationella skoltävlingar som anordnas vartannat år i olika delar av Sudan. Detta år samlades tusentals ungdomar i Norra Darfurs huvudstad, Al Fashir, och deltog i sporttävlingar, musik, dans och debatter om fred och konflikthantering. Kampanj är delvis inspirerad av PeaceWorks och riktas till unga över hela landet. Nils Kastberg, UNICEF:s representant, berättar att målet är att det ska finnas minst en fredsambassadör bland studenterna i varje skola.

– Fredsambassadörerna ska främja fredstänkande och uppmuntra till dialog över etniska gränser. De skapar debatt kring vad fred

10

innebär och vad fred kostar, i förhållande till den kostnad krig inneburit för Sudan, säger Nils Kastberg.

UNICEF bidrar i juni 2010 till att 40 000 volontärer vacciner 9 miljoner barn över hela landet. Det blir samtidigt ett tillfälle att sprida material om fred som får mödrar till barn som vaccineras att tänka på vad de kan göra för att främja fred och kräva fredsansträngningar, istället för krigsansträngningar.

– Vi hoppas börja med en TV kampanj där vi får befolkningen att tänka på vad krig kostar och att det är viktigt att tänka på vad fred kostar och att arbeta för fred, säger Nils Kastberg.

FredAktion #2010

Tema: medlemsrapport sudan

Anneli: Det jag såg stämde inte med min bild av Sudan RESAN TILL SUDAN VAR speciell för mig som fredsarbetare. Jag fick bevittna, bakom kulisserna, lanseringen av en fredskampanj. Det jag såg stämde inte med bilden jag hade av Sudan eller den jag sett i media. Jag har sett det konfliktdrabbade Sudan, bilder av det hemska som händer. Min resa ändrade mitt perspektiv och fick mig att inse vilken makt som ligger i vad vi väljer att uppmärksamma i media. När jag frågade människor jag träffade i Al Fashir och Khartoum om deras perspektiv på konflikterna i Sudan blev jag förvånad över svaren. Jag fick höra att konflikten var begränsad till Darfur, att den var överrepresenterad i media och att det egentligen fanns många andra ämnen som skulle behöva uppmärksammas mer, som hälsa, utbildning och vattentillgång. Mitt intryck var att det verkade finnas ett misstycke för bilden av det enbart krigsdrabbade Sudan och en önskan att se framstegen istället.

Detta perspektiv ledde till en mängd funderingar. Vad kan vara den dåliga effekten av att ge för mycket uppmärksamhet till konflikterna i Sudan? Problemet som jag ser det är inte att det riktas uppmärksamhet mot konflikterna, utan att andra stora händelser och behov verkar bli åsidosatta som konsekvens. En annan aspekt är att det som uppmärksammas i media får större möjlighet att få resurser, såväl pengar som moralt stöd. De beväpnade FN-styrkorna i Sudan (UNAMID och UNMIS) har till exempel tillgång till mer resurser än någon annan FN-styrka i världen. Jag undrar vad det är som gör att vi som samhälle verkar

så villiga att investera i militärt fredsbevarande och inte lika mycket i fredsfrämjande arbete. Kanske når inte rösterna fram, kanske saknar vi kunskap om det fredsfrämjande arbete som pågår och hur vi kan hjälpa till. Men ”krig kan inte bekämpa krig” (PeaceWorks fredsmanifest). Bara fred kan bekämpa krig.

Jag läste inte om den stora fredsmanifestationen i Darfur någonstans i Sverige. Det finns mycket information som inte kommer fram. Många människors enorma insatser för fred försvinner bakom bilderna av allt elände. Jag tror att vi behöver kunskap om världen, om alla orättvisor som pågår och fredsbevarande insatser. Men jag tror också att vi behöver mer kunskap om fredsfrämjande arbete, om alla unga som dagligen arbetar för fred på olika sätt.

Jag försöker berätta för alla jag möter i min vardag. Jag berättar om fredsmanifestationen i Sudan. Jag berättar om min väg till fred, om PeaceWorks och alla fredsarbetare som jag har fått träffa, som har motiverat och inspirerat mig till att göra mer.

Jag berättar om vilka oändliga möjligheter som finns för dig som vill arbeta för fred, för dig som vill hjälpa till. Engagera dig, dela din kunskap, dela ditt engagemang, berätta om dina tankar och din väg till fred! Och nästa gång du hamnar i ett samtal om Sudan, tala inte bara om allt elände, tala också om de tusentals unga fredsambassadörer som engagerar sig för fred varje dag.

Anneli Kastberg

FAKTA: SUDAN Befolkning: 40 miljoner, varav hälften är under 18 år Språk: officiellt språk arabiska, fler än 100 ytterligare språk talas Medellivslängd: 61/59 (kvinnor/män) UNICEF: United Nations Children’s Fund UNAMID: African Union/United Nations Hybrid Operation in Darfur UNMIS: United Nations Mission in Sudan 2009/10 hade UNAMID och UNMIS en sammanlagd budget på 2557 miljoner US-dollar. 2010 hade UNICEF i Sudan en budget på 192 miljoner US-dollar. http://www.un.org/en/peacekeeping/missions/unamid/index. shtml http://www.un.org/en/peacekeeping/missions/unmis/index.shtml http://www.unicef.org/sudan/index.html

FredAktion #2010

11

Tema: medlemsrapport PALESTINA

Kenan Ferhatovic Ålder: 29 Bor: Stockholm I PeaceWorks:

EVS-volontär i

Palestina i 3 månader Gör annars: Jobbar och gör världen grönare

Ibland tar känslan av frustration överhanden. Man vill så mycket. Upptäcka det oupptäckta, utforska det outforskade. Frustrationen och rastlösheten växer ju mer man ignorerar kallet. Det blir olidligt och det pyr inombords, snart exploderar det.

Text och bild: Kenan Ferhatovic

JAG MÅSTE BORT. Lämna trygga Sverige och Europa. Någonstans där stabilitet och rättvisa inte är självklarheter, där det finns något konkret att engagera sig i. Något som har betydelse. Något som gör skillnad. Med min dator till hjälp finkammar jag nätet efter volontärtjänster. Slutligen stöter jag på PeaceWorks som utannonserar möjligheten att göra European Voluntary Service (EVS) i Palestina.

Jag känner hur frustrationen övergår i beslutsamhet. Jag vill till Palestina.

I egenskap av statsvetare och med ett brinnande intresse för Israel/Palestina-konflikten var det inte ett särskilt svårt val. Jag började läsa på mig om regionen. Västbanken, till ytan inte större än Södermanland, hem för två och en halv miljoner palestinier och en halvmiljon israeliska bosättare. Området är sedan 1967 ockuperat av Israel och genom en aktiv bosättningspolitik ökar stadigt antalet israeliska ockupanter på Västbanken. Israeliska staten bygger även en 650 km lång och åtta meter hög mur på palestinsk mark som isolerar palestinierna från omvärlden och samtidigt ger land åt fler israeliska bosättningar. Innanför muren finns dessutom checkpoints som ytterligare begränsar palestiniernas rörlighet. I vissa områden kan man inte ens gå till matbutiken utan att bli muddrad av en israelisk värnpliktig. I denna verklighet kan många palestinier inte lämna sina hemorter. I Hebron är situationen värre än på många andra ställen på Västbanken, främst på grund av den fanatiska grupp bosättare som ockuperar stora delar av stadens gamla kvarter.

Så var då förutsättningarna för min volontärtid i Hebron. Överväldigad av situationen var jag till en början osäker på vad jag skulle kunna tillföra. Snart märkte jag dock vad enbart min närvaro betydde för de isolerade palestinierna. Jag var som ett fönster mot den otillgängliga omvärlden och ett kvitto på att de inte var bortglömda.

Varje gång jag öppnade munnen eller lyhört lyssnade till deras

12

berättelser var som att en del av muren krackelerade. Överallt var jag föremål för omgivningens uppmärksamhet. Många gånger genom nyfikna tillrop på gatan och andra gånger genom djupa dialoger med palestinier som så småningom blev mina goda vänner.

Min närvaro i sig betydde kanske mycket men en annan stor del var att delta i det dagliga arbetet för att bygga upp ett civilt samhälle.

För mig innebar detta att skapa och genomföra olika projekt för min palestinska organisation, International Palestinian Youth League (IPYL). När jag i efterhand tittar tillbaka på volontärtiden finns det så många minnen jag håller kärt. Till exempel bröllopet i Al-Maasra där ett palestinskt par gifte sig mitt framför byggandet av muren, en fredlig protest som uppenbarade det absurda… eller de två veckorna jag arbetade och bodde med palestinska flyktingar utanför Nablus… eller när jag introducerade kubb i ett flyktingläger utanför Hebron… eller samarbetet med de israeliska fredaktivisterna i B’tselem som engagerat, fyndigt och målmedvetet gång efter annan försökte hjälpa kränkta palestinier…

Jag befann mig i en vardag där jag aldrig förr känt mig så säker på vad som är rätt och fel. Allt blev så tydligt. Neutralitet eller likgiltighet skulle i det läget kännas galet och endast gynna odemokratiska krafter. Ställningstagande och engagemang var det enda alternativet. Det är inte bara FN som ska se till att folkrätten efterlevs utan det är allas ansvar. Vikten av att stå upp för de som är utsatta och ge dem energi och inspiration till fortsätt kamp för rättvisa är det främsta jag tar med mig från mina sex månader i Palestina. Om var och en gör sin lilla del för att påverka händelsernas förlopp till det bättre, vart i världen man än befinner sig, så finns det ännu hopp.

Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska Kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphosvmannen.

FredAktion #2010

OM SERIETECKNAREN Lullis är 22 år och studerar på Serieskolan i Malmö. Hon är medlem i det feministiska serienätverket Dotterbolaget och har tidigare publicerats ibland andra Sydsvenskan och kulturtidskriften Cora, samt medverkat i flera utställningar. När hon inte ritar jobbar hon extra som bild- och serieteckningslärare eller tittar på Seinfeld.

FredAktion #2010

13

Tema: medlemsrapport BURMA

UNG I BURMA – KAMP FÖR FRAMTIDEN I staden Mae Sot, Thailand, bara ett stenkast från den burmesiska gränsen samlas många organisationer som arbetar för demokrati i Burma. PeaceWorks Wilda Nilsson reste dit för att ta reda på vad de anser om situationen i Burma idag och hur de arbetar för att förbättra situationen.

Text och bild: Wilda Nilsson I BURMA RÅDER BRIST på demokrati, frihet och utveckling. Militärregimen i Burma förtrycker mer än 136 etniska grupper och försöker utplåna deras kultur och traditioner. Just nu lever hundratusentals flyktingar i läger i bland annat Thailand. Kvar i Burma finns människor på flykt som tvingas gömma sig i djungeln för att undgå attack.

Livet på flykt är mycket tufft, då de flesta lider av undernäring och tillgången till sjukvård och utbildning liten eller obefintlig.

Situationen i Burma åverkar unga i särskilt stor utsträckning då bristen på utbildning är enorm. Många unga migrerar till Thailand i sökandet efter inkomst, där de tjänar extremt lite och ofta anställs som dagsarbetare.

Bristande framtidsutsikter ser Naw Saw, generalsekreterare på SCYB, Student and Youth Congress of Burma, som ett stort problem. Unga har svårt att förbättra sin situation om de saknar kontakter inom regimen.

14

– Utbildning för unga, särskilt på universiteten, är oerhört viktigt men regimen vill inte att unga skall utbilda sig eftersom en outbildad folkmassa är betydligt enklare att kontrollera, säger Naw Saw. Skolbyggnader uppförs och går in i statistiken som utökande av utbildningsmöjligheterna men i själva verket är de tomma byggnader utan funktion. Aung Moe Zaw, ordförande för Democratic Party for a New Society, berättar att studenter måste betala för privatlektioner med sina lärare för att klara sina tentor.

– Även om skolan i sig är avgiftsfri tillkommer utgifter som omöjliggör för fattiga att utbilda sig, säger Aung Moe Zaw. Skolor för framtiden Organisationen Help Without Frontiers stöttar olika projekt i Thailand och i Burmas Karen State. Personal och volontärer arbetar tillsammans för att hjälpa burmesiska

BURMA Invånare: 50 miljoner, varav 16 miljoner under 18 år Språk: Officiellt språk burmansk, 9 stora minoritetsspråk Medellivslängd: 63/57 (kvinnor/män) Barnadödlighet: 104 barn av 1000 dör före 5 år Befolkningstäthet: 72 invånare per kvadratkilometer (23 i Sverige) Källor: UI, WHO, UNICEF

flyktingar. Flera skolor för flykting/ migrantbarn i Thailand finansieras av organisationen liksom skolor inne i Burma.

Biståndsverksamheten i Burma kan dock enbart fortgå tack vare engagemanget från migranterna själva genom lokala organisationer. Arbetet med skolorna i Burma försvåras eftersom byarna är ottillgängligt belägna. Allt material måste bäras dit eftersom bilvägar helt saknas.

Bärarna måste ta sig igenom områden där de riskerar att bli beskjutna av militär. Den FredAktion #2010

stora mängden landminor, utplacerade av både regimen och gerillagrupper, är också en stor fara.

Det är svårt att koordinera leveranserna eftersom kommunikationen sker via walkie-talkies.

Help Without Frontiers stöttar nio redan existerande skolor och arbetar för att koordinera dem och vidareutveckla utbildningsplanerna.

Eleverna utbildas i flera språk: thai, engelska och burmesiska. Dessutom kan eleverna ofta även karen eller andra minoritetsspråk. Att kunna thai är nödvändigt för ett liv i Thailand men för flyktingarna är det än viktigare. De riskerar ständigt deportering men kan de thai kan de lättare prata sig ur situationer. Att hitta lärare i thai som vill arbeta på dessa skolor har dock visat sig vara problematiskt.

På Naw Boh Deh Migrant School utanför Mae Sot arbetar den tyska volontären Annelie Schmitt som engelskalärare. Hon är den första västerländska volontären på skolan. I början var eleverna i klassen väldigt blyga men det ändrades med tiden.

– Det kan bli problem när elever inte kommer till skolan varje dag eftersom de måste arbeta på familjens odlingar. Föräldrarna ser inte alltid nyttan med att barnen ska gå till skolan, berättar Anneli Schmitt.

Det blir lättare att få dem att skicka barnen när skolan är avgiftsfri och dessutom tillhandahåller mat och utrustning som skoluniform. Annelie uppskattar trots problemen sitt arbete och rekommenderar definitivt andra att arbeta som volontärer i Mae Sot men poängterar att man måste vara flexibel och spontan. Allting fungerar inte perfekt och planer kan snabbt ändras.

Zaw Htut* är en av eleverna vid en skola stöttad av Help Without Frontiers. Han har gått i den skolan i sex år och favoritämnet är engelska.

– Jag tycker det är bra att engelsktalande volontärer kommer till skolorna och i framtiden vill jag bli lärare i engelska och karen, säger Zaw Htut.

Han tror inte han kommer kunna återvända till Burma i framtiden utan vill stanna i närheten av Mae Sot. Unga önskar mer utbildning Student and Youth Congress of Burma är en paraplyorganisation för student och ungdomsorganisationer från Burma som startades 1996 i New Dehli, Indien.. I Mae Sot bedriver organisationen ett utbildningsprogram för kvinnor. Där utbildas kvinnor i engelska men även datorhantering, informationssökning och organisatoriskt arbete. Workshops i exempelvis mänskliga rättigheter anordnas liksom utbildning i sex och samlevnad. Law Zar Maw* är praktikant på organisationen och berättar att hon drömmer

FredAktion #1 2009

om en utbildning inom ekonomi, medan Khin Moon*, även hon praktikant, vill bli journalist.

Båda önskar att unga vore mer intresserade av politik.

– Politiken kontrollerar alla sektorer i Burma, betonar Law Zar Maw. Utbildning är också viktigt, utan den vet man ju ingenting.

Tuffa utmaningar Från Burma sker trafficking av såväl vuxna som barn för tvångsarbete och prostitution. Även inom landet sker trafficking. HIV/ Aids sprids snabbt i Burma, delvis beror det på att majoriteten av traffickingoffren som lyckas återvända till Burma är bärare av viruset.

Mekong Youth Net är en organisation som utbildar lokalbefolkningen i sex och samlevnad och sprider information om droger.

Droganvändningen är ett mycket stort problem eoch extremt många unga har blivit beroende.

– Droger ofta säljs i närheten av skolor, berättar Khin Moon.

Burma är efter Afghanistan den främsta producenten av heroin. Länge har regimen beskyllt minoritetsgrupper för att vara ansvariga för produktionen men strukturella problem och fattigdom utgör grunden till drogmarknaden.

Samtidigt gör regimen stora intäkter från drogindustrin.

Turism – bov eller befriare?

Regimen har gjort försök att locka turister till landet. Mängder av hotell och andra turistfaciliteter har byggde efter 1992 av regimen och i många fall användes tvångsarbetskraft.

Detta gjorde att Aung San Suu Kyi uppmanade till en turismbojkott av Burma och den har till stor del efterföljts. När det gäller att turista i landet i dag är åsikterna inom oppositionen splittrade.

Många anser att turismen inte gagnar landet utan enbart ger inkomster till regimen. Andra hävdar att småskalig och ansvarsfull turism tjänar landet, både genom tillskott till det privata näringslivet och för att undvika att befolkningen isoleras.

Munkar jag träffar utanför Mandalay i Burma berättar att de inte vill bli isolerade. De vill att befolkningens historier ska spridas och de vill öva sin engelska. Aung Moe Zaw anser att ansvarsfull turism är positivt för Burmas utveckling.

– Men turisterna måste vara medvetna om den politiska situationen och i alla lägen försöka minska sin negativa inverkan, säger hon/han.

Det kan ske genom att inte bo på av hotell ägda av regimen, inte flyga (då dessa kontrolleras av regimen), avstå från arrangerade gruppturer och att efter resan försöka engagera sig för oppositionen. *Zaw Htut , Law Zar Maw, Khin Moon är fingerade namn

BURMA I ÅRTAL 1948 Burma blir självständigt från Storbritannien, efter ett århundrade av strid och förtryck.

1962 General Ne Win kommer till makten genom en militärkupp.

1974 General Ne Win utropar den Socialistiska Republiken Burma.

1988 Hundratusentals människor går ut på gatorna och kräver rättvisa och minskad fattigdom. Regimen slår ned upproret med våld. Aung San Suu Kyi väljs till ledare för oppositionspartiet National League for Democracy (NLD).

1989 Aung San Suu Kyi sätts i husarrest men hennes parti NLD vinner en jordskredsseger. Valet ogiltigförklaras av regimen som vägrar lämna ifrån sig makten.

1991 Aung San Suu Kyi får Nobels fredspris, men är kvar i husarrest.

1992 General Than Shwe tar över makten och behåller den än idag med hjälp av en armé på över 400 000 soldater.

2007 Buddhistiska munkar, studenter och övrig civilbefolkning demonstrer för fred, försoning och demokrati. Regimens förbud mot vidare demonstrationer trotsas vilket den 26 september leder till att militären öppnade eld mot demonstranterna.

2008 Cyklonen Nargis drar in över Burma och tar 100 000 människoliv.

2010 Oppositionen uppmanar omvärlden att inte erkänna resultatet av det val som kommer att hållas under 2010 då det varken kommer att bli fritt eller rättvist.

DET HÄR KAN DU GÖRA Kolla din pengar. Ta reda på var dina pengar investeras. Om de investeras i Shwe Gas Project eller Trans-Burma Oil Corridor protestera och flytta dina pengar.

Delta i aktioner. Skrivaunder protestlistor, lyssna på föredrag eller medverka i demonstrationer.

Ställ krav. Skriv brev till politiker och företag.

Väck opinion. Sprid informationen via din blogg, Facebook eller kontakta lokalmedia.

Stöd. Gå med i Svenska Burmakommittén.

PeaceWorks. Starta en Burmagrupp inom PeaceWorks. Skriv till hanna.carr@peaceworks.se.

15

Salaam Azerbajdzjan

Tema: HÅLLBAR UTVECKLING

Med olika bakgrund mot samma mål Studenter från olika länder kämpar tillsammans för miljön.

Text och bild: Mette Mjöberg Varje måndagskväll samlas medlemmarna i studentorganisationen Hållbart Universitet - Lund Students for Sustainability för att diskutera och planera sitt miljöarbete. På bara några få kvadratmeter finns människor från hela världen. Det gäller att hitta egna lösningar och sätt att arbeta när det finns både språkbarriärer och kulturkrockar i ett och samma rum.

– Som internationell student i Lund är språket ofta en stor barriär. Men det är just det som är så häftigt med Hållbart Universitet, språket är inte ett problem. Våra möten hålls på engelska och det var faktiskt avgörande för att jag skulle välja att engagera mig här, säger den tyska utbytesstudenten

16

Anja Humburg som sedan ett år engagerat sig i organisationen.

De andra utbytesstudenterna är bland annat från Norge, Zimbabwe, Island, Tyskland, Frankrike och Korea. I början var de mest svenska studenter som var aktiva i organisationen, men efter ett tag började fler och fler utbytesstudenter ansluta sig till gruppen.

Det råder en varm stämning i rummet och det skrattas en hel del. På bordet står fika framdukat och ibland frågar någon om de kan prata på svenska istället. Genast översätter någon annan på engelska för resten av gruppen.

– Vissa som pratar svenska kan tycka att det är svårt att uttrycka sig på engelska. Vi vill vara inkluderande på båda hållen, så vi väljer ut en person som är ansvarig för att översätta under mötet. Om man hellre vill prata på svenska så ska man kunna göra det.

Med olika bakgrund Alla ska känna att de kan komma med idéer, berättar My Sellberg som är ordförande för Hållbart Universitet.

Låt händerna vara med Under mötena använder man sig mycket av händerna, något som är både enkelt och inte kräver några kunskaper om grammatik. På de gula väggarna hänger teckningar med olika beskrivningar på hur man med hjälp av sina händer tyst kan uttrycka sig under mötets gång, utan att avbryta den som talar.

Man använder sig mycket av så kallat ”tysta applåder”, det vill säga att man ”vinkar” med sina händer uppe i luften, om man instämmer om något. Man kan även tvärtom uttrycka sitt missnöje genom att vifta med händerna ner mot golvet.

– Vi behöver ju inte tycka precis samma sak, men vi strävar alla mot samma mål, säger Anja Humburg.

FredAktion #2010

ta vara på allas kunskap!

Använd händerna. Räck upp händerna så att alla får chansen att prata. Om ni instämmer med någon annan, använd tysta applåder.

Språket. Välj en person som kan översätta mellan till exempel engelska och svenska under möten.

SWOP:ART – från skräp til skatt

Släpp fram åsikter. Kom iåg: Alla måste inte tycka likadant, det är bra med olika synvinklar och idéer.

Lär känna varandra. Ha korta och lite striktare möten, gå ut efteråt och käka eller kolla på film tillsammans.

Ha roligt ihop.

Varje Stockholmare slänger i snitt 500 kg om året. Men varför slänga en tröja när den kan göra någon annan lycklig?

På väggen hänger även en lista med grundläggande regler som medlemmarna tagit fram tillsammans, till exempel att vem som än kommer till Hållbart Universitet med ett intresse ska välkomnas. Eftersom det finns många olika viljor och funderingar har man skapat olika arbetsgrupper som jobbar med olika projekt.

– Det som är så bra är att man kan komma hit och hitta andra personer som vill vara med i ens projekt, säger Anja Humburg.

Alla deltar Hållbart Universitet gör allt ifrån att fixa klädbytardagar för studenter till att ordna gröna stadsvandringar. De anordnar aktioner och deltar också vid demonstrationer av olika slag. De var bland annat i Köpenhamn i december och demonstrerade under klimattoppmötet COP15.

– Vi kan inte förändra hela världen, men kanske kan vi förändra några människors perspektiv och det är i sig en stor sak, säger Anja Humburg.

– Det känns så kul, för vi har inga grupperingar här. Alla är integrerade. Utbytesstudenterna sitter inte själva i ett hörn och bara pratar med varandra, säger My Sellberg.

Kaffekoppar och motivation En framtida idé är att studenter vid Lunds Universitet ska kunna köpa en mugg och använda den varje dag. Hållbart universitet vill att studenter ska motiveras av att kunna köpa billigare kaffe. Idén kom från en norsk student som berättade om sina erfarenheter från ett norskt universitet.

– Det roliga med att ha folk från olika ställen är att de kommer med idéer och berättar hur de gör i sina hemländer. Det är lätt annars att sakna motivation och känna sig isolerad i sitt miljöarbete.

Men när man tänker på alla andra grupper runt om i världen som också jobbar så blir man peppad. Man får ett större perspektiv, säger My Sellberg.

FredAktion #2010

Text: Lea Pamperl

Stadens första free shop har öppnat i Vasastan och alla som vill kan plocka eller donera kläder. Free shops eller Give-away shops sprids mer och mer. Syftet är att vara del av en positiv konsumtion och att promota återanvändning av saker. Meningen är att människor börjar reflektera över vad som är skräp, hur länge man kan använda ett plagg, om det skulle kunna användas till något annat eller öka i värde genom att ”upcycla” det. Målet är alltså att höja medvetenheten om våra växande sopberg, överkonsumtionen och uppmuntra till nollslöseri.

På Swop Art finns inte bara en Free shop, man kan också byta sina märkeskläder eller smycken och kolla in konstverk från nationella och internationella konstnärer i galleriet, allt i samma lokal. Mariam Nordmark har startat upp swop:art tillsammans med några kompisar och driver nu butiken med passion.

Mariams första tips om du själv vill starta en swapshop är att ta reda på var folk slänger som mest och försök hitta en lokal i närheten. Och ge bort saker, det skapar välvilja och någon annna kommer att hitta värde i det du själv inte kan göra något av.

– Det bästa rådet är att se sina kunder som möjliga samarbetspartners och att försöka få dem engagerade i verksamheten på något sätt, säger Mariam..

Vem vet, de kanske behöver slänga mer.

FAKTA: SWOPART Var: Roslagsgatan 60, Stockholm När: Öppet lördag och söndag mellan 12-20 Webb: www.swopart.se Facebook: Sök på swopart och gå med i gruppen Radio: Lyssna på en dokumentär om SwopArt på

17

Tema: medlemsrapport peru

PeaceWorks fotograf besökte Cucho, Peru, och fann nya tankar i historiska spår.

VANDRING EFTER KUNSKAP

PEACEWORKS-FOTOGRAFEN Namn: Gustav Grahn Calinnder Ålder: 25 Bor: Skara Gör: Nyss hemkommen efter en tid i Sydamerika Bilder: www.behance.net/grahncalminder Blogg: grahncalminder.wordpress.com

18

FredAktion #2010

FredAktion #2010

EN DAG GICK JAG och två vänner upp till Cristo Blanco, en vit Jesusstaty på en kulle utanför staden. Vi började fem på morgonen, för att se soluppgången över Cusco och hinna fram innan vakterna kommer för att slippa betala inträde. Vi var inte de enda som tänkte så.

Det var redan mycket folk där för att gå i området eller använda sluttningen och trapporna för löpträning.

Men jag var den enda ”gringon” där. Jag hörde kommentarer om mig på Quechua, det språk som talades här innan den spanska kolonisationen.

Vi gick runt där bland Inkaruinerna och jag fick se platsen så som en Cuscanian ser den, innan turisterna kommer och tar över. Vi fortsatte mot några andra ruiner en timmes promenad bort. Snart var de enda människorna vi mötte de som bor på kullarna utanför Cusco. Vi var de enda stadsborna. Jag skulle aldrig ha gått där ensam. Inte på grund av en risk att bli rånad.

Nej, jag skulle helt enkelt inte ha vetat vart jag skulle gå, vad jag skulle leta efter och se eller hur jag skulle gå tillbaka. Jag har helt enkelt ingen kunskap om området. Det var en riktigt bra morgon och jag såg saker jag aldrig hade sett om jag varit ensam eller med en annan turist. Värdet av lokal kunskap.

Vi kom fram till ruinerna och grottorna, några såg farliga ut men en verkade ok så vi gick in. Där fanns ormar uthuggna i grottans sten, gjorda av Inka-folk.

Men ormarnas huvuden var borta och jag fick höra att det var spanjorerna som förstörde dem. Jag lade märke till hur intakta ormarnas kroppar fortfarande var, efter så många år. Någon måste ha tagit i med stor kraft för att lyckas förstöra ormarnas huvuden. Vi gick vidare mot toppen på kullen som är en del av Inca-ruinerna.

Vi tog en kort paus och tittade på den underbara utsikten innan vi gick tillbaka. Vi gick en annan väg på tillbakavägen, och stannade vid en staty av en apa.

Apans kropp var fortfarande intakt, men huvudet var borta…

Den hammare jag tänker mig krossade ormen och apans huvuden under kolonisationen har idag ersätts av andra verktyg. Till exempel röstade Schweiz nyligen nej till minareter. Det man inte förstår ser man ner på. I Sydamerika finns samma problem, med hur ursprungsbefolkningar behandlas. Här finns fortfarande många vuxna som inte har någon utbildning och för vilka Quechua är det enda språket. Hur kan du ta del i en demokrati och hålla politiker ansvariga för sina handlingar om du inte kan läsa eller skriva? Särskilt i en demokrati ”a la väst” där mycket politisk makt är centrerad till huvudstaden eller större städer. Jag menar inte alls att den sortens demokrati är fel. Men beslut som påverkar en liten by borde göras fattas närmare eller till och med i den byn. Sydamerika liksom alla delar av världen borde ges chansen att hitta sin egen lösning.

Inte någon annans lösning. Det finns inte ett korrekt sätt att göra saker, eller att bygga ett samhälle.

Respekterar vi olika sätt att leva, kulturer och religioner? Menar vi att alla människor och kulturer är lika mycket värda, i sin likhet eller olikhet? Om världen verkligen vill att Sydamerika ska utvecklas betyder det att du måste betala mer för dina bananer och ditt kaffe, till exempel, så att odlarens barn kan gå i skolan 19 istället för att arbeta. Är du villig att göra det?

Tillbaka till rötterna

Foto: Anders Persson

2009 släppte Behrang Miri sitt debutalbum och på bara 26 år har han hunnit med en hel del. För några år sedan startade han rörelsen Rörelsen Gatans Röst och Ansikte och började arbeta med ungdomar.

– Det här är ingen fritidsgård. Det här är en mötesplats för unga, hit kommer du för att skapa någonting. Det här är ditt hem, säger Behrang Miri.

Vi befinner oss i centrala Malmö i en av de lokaler som tillhör Gatans Röst och Ansikte (RGRA), en rörelse för unga, av unga och med unga. Rummet är ljust och i en soffa hänger några killar och tjejer. Lite längre bort i en studio håller några andra ungdomar på med att spela in sin egen musik. På plats finns pedagoger för att hjälpa till på traven. Behrang Miri sitter uppflugen på sin favoritstol,

20

han beskriver sig själv som hiphopare, skådespelare, skånepåg, musiker, kulturarbetare och pedagog. Han har ett par mörka ögon, skägg och en mobil som ideligen piper till av sms.

Alla har fördomar – Jag är mig själv, jag har skägg och keps. Många har sagt åt mig att jag borde raka mig, för att det ser ociviliserat ut.

Men jag använder mig själv för att bryta fördomar. Alla har fördomar. När jag är trevlig och artig blir folk förvånade, säger Behrang Miri.

FredAktion #2010

TEMA: FRED I VARDAGEN

Tillsammans med sina föräldrar flydde han från Iran under åttiotalet, då föräldrarna var motståndare till regimens förtryck. Han kom till Sverige och hamnade så småningom i Malmö. Behrang Miris föräldrar är idag väldigt stolta över honom och hans karriärsval, men en gång i tiden var de inte lika positiva till att han ville bli rappare.

– Mina föräldrar har alltid varit hjälpsamma och stått vid min sida, men även de har haft fördomar. De accepterade inte att jag blev hiphoppare i början, de visste inte vad det var. De tog sönder mina skivor och trodde att jag skulle bli en gangster. Det handlade bara om fördomar, de hade inte någon kunskap om vad hiphop egentligen är, säger Behrang Miri.

Experimenterade sig fram Behrang Miri beskriver idag sitt musikskapande som något som alltid finns med i det under-medvetna, inne i hans huvud. Han inspireras av ord, byggnader och människor han möter. Han läser dessutom mycket och tycker det är viktigt med allmänbildning.

– Varenda historia jag hör kan bli till musik inom mig.

Men när jag var yngre var det inte riktigt likadant, säger Behrang Miri.

När han som trettonåring började rappa och utforska hiphopen tillsammans med sina kompisar handlade det istället om att inspireras av olika artister. Idag lyssnar Behrang Miri inte på samma musik som han lyssnade på då, men han tycker att det var en viktig och betydelsefull fas att gå igenom.

– Hiphop var ett sätt att skapa en identitet som var ens egen, som man ägde själv. Det var ett alternativt sätt att organisera människor och ta ställning. Tyvärr har det försvunnit med tanke på att det nu finns så mycket finansiella intressen inom hiphoprörelsen. Vi försöker att ta tillbaka det till rötterna och använda det som ett sätt att organisera ungdomar, säger Behrang Miri.

Dagligen möter han unga människor med engagemang och drömmar både vad det gäller musik och framtid. Han minns själv hur lång tid det tog att hitta sin egen väg och sin egen musikstil. RGRA vill skapa plattformer för att skapa röster och väcka opinion. Behrang Miri vet hur FredAktion #2010

”Många har sagt åt mig att jag borde raka mig för att det ser ociviliserat ut. Men jag använder mig själv för att bryta fördomar. Alla har fördomar. När jag är trevlig och artig blir folk förvånade”. viktigt det är att tillåta sig testa och experimentera, oavsett om det är musik eller något helt annat man vill satsa på.

– Det finns ingen rätt väg, för vägar kan vara olika. Det är viktigt att inspireras av andra men det är också viktigt att komma ihåg att tolka det på sitt eget sätt, säger Behrang Miri.

Mer ansvar till unga Till RGRA är alla mellan 13 och 20 år välkomna. Man behöver inte nödvändigtvis vara intresserad av just hiphop eller musik, man kan till exempel vara med i skrivargrupper, dansgrupper eller tjej- och killgrupper.

Lokalerna ligger alltid mitt inne i bostadsområdena och meningen är att de ska finnas nära till hands. Här finns inga bestämda öppettider, ungdomarna har fri tillgång till lokalen dygnet runt.

– Ungdomar är fördomsfria och jag tror att vuxna kan lära sig en del från unga. Samhället måste bli öppnare för att ta in ungas perspektiv. Att få ansvar som ung innebär också att man får skyldigheter, ansvar ger också möjligheter till att utvecklas. Jag tycker unga ska få ta mer ansvar, säger Behrang Miri.

För honom är det viktigt att ge unga chans att skaffa sig erfarenheter och få göra saker i praktiken.

– Teori och praktik måste gå hand i hand, annars kommer man inte att kunna ta till vara på teorin. Och så man så klart njuta av det man gör. Brinna för det man vill syssla med, säger Behrang Miri.

BEHRANG MIRI Ålder: 26 Bor: Malmö Gör: Rappare, föreläsare, pedagog, krönikör, skådespelare Musik: www.myspace.com/behrangmirimiddleeast Kolla in: Rörelsen Gatans Röst och Ansikte www.rgra.se

21

KULTUR: METTE TIPSAR

Hälsning från Mette…

Här kommer en blandad kompott av tips och roliga grejer som man kan fylla både sin sommar och höst med. Passa samtidigt på att fylla dina hörlurar med både äldre och lite nyare låtar. Om du inte läst seriealbumet Persepolis så är det verkligen ett måste, och om du redan gjort det, kanske det är dags att läsa om det? Hösten 2010 kommer att vara proppfylld av olika roliga och inspirerande festivaler, missa till exempel inte kortfilmsfestivalen i Uppsala. Låt dig inspireras! /Mette

FESTIVAL Uppsala internationella kortfilmsfestival Mellan den 25-31 oktober anordnas kortfilmsfestivalen på fyra biografer i Uppsala. Till festivalen kommer även varje år ett stort antal kända filmskapare. Ta chansen och välj mellan 300 olika kortfilmer från hela världen.

SERIE

Dans och teater festival Sista veckan i augusti fylls Göteborg av cirkus, dans,

Persepolis av Marjane Satrapi

performance och teater. Vill du veta mer?

Marjane Satrapis självbiografiska epos om Irans

www.festival.goteborg.se

tragiska öde är en varmhjärtad och gripande historia. I fyra delar får vi följa Marjanes uppväxt:

Poesifestival med tema makt

som nyfiket barn under revolutionen, osäker

Missa inte Göteborgs Poesifestival den 29-30 oktober. I år

ungdom under kriget, identitetssökande flykting

är temat makt och det blir spännande uppträdanden, poesi,

under exilen och som eftertänksam vuxen vid

workshops och seminarium med tema politisk poesi.

återkomsten.

Som läsare slungas man ständigt mellan tragedins fasor och komedins värme och skratt.

Satrapi kan konsten att berätta och låter oss inte blund för några av mänsklighetens många sidor. Vi får lära känna ett brett persongalleri och Satrapis berättelse är lika mycket en familjehistoria som en hel generations. För den som kanske inte är van vid att läsa serier är detta en bra bok att börja med och de drygt 400 sidorna vänds oväntat fort och med ständig spänning. / Björn Björklund

22

FredAktion #2010

MODE 1 klänning och 365 dagar För ett år sedan startade Sheena Matheiken

I DINA LURAR

The Uniform Project, det är långt ifrån en vanlig modeblogg. Under ett års tid dokumenterade och

Spelar stor roll - Emil Jensen

bloggade hon om hur det är möjligt att använda sig av

Someone’s following - Miss Universum

ett och samma klädesplagg varje dag, med lite hjälp

You make me like charity -The knife

av olika accessoarer.

A cause des garçons - Yelle

Sheena Matheiken vill inte bara utveckla ett hållbart

Looking for freedom - David Hasslehoff

mode, hon har också startat en insamling för att ge

Dandy Cowboys - SoKo

utbildning till barn i Indiens slumområden.

Ready to wear - Felix da housecat

Kolla in: www.theuniformproject.com

In for the kill - La Roux You make my dreams come true - Hall and Oates Dreaming of you- The Corals Mama África - Chico César My best friend - Hello Saferide Lyssna också på Oscar Mutter: http://www.myspace.com/osquarmutter

FILM

De feta åren är förbi (2005) av

någonting, istället möblerar de om i

som hon fått efter att ha kört på en

Hans Weingartner

husen och byter plats på saker som

välbärgad affärsmans bil. Men en kväll

en protest mot sociala orättvisor. De

spårar saker och ting ur och plötsligt

Hur skulle du reagera om du kom

lämnar alltid en lapp efter sig där de

har de blivit upptäckta. Det här är en

hem och upptäckte att någon hade

står ”De feta åren är förbi” eller ”Du

film som handlar om att vilja förändra,

brytit sig in i ditt hus och möblerat

har för mycket pengar”. Familjerna får

både världen, människor och sitt

om? Det är precis vad som händer i

på så vis erfara att de inte alltid kan

levnadsätt. Kan man förändras som

den tysk/österrikiska filmen De feta

förlita sig på dyra säkerhetssystem

person? Eller är man alltid densamma?

Åren är förbi.

eller larm för att skydda sig.

Filmen handlar också om vänskap,

FredAktion #2010

Under nätterna gör de två

Efter hand blir även Peters flickvän

kärlek och om att vilja leva ett bra

vännerna Peter och Jan inbrott i

Jule indragen i deras projekt. Jule har

liv men inte på bekostnad av någon

rika familjers lyxvillor. De stjäl aldrig

i sin tur problem med stora skulder

annan.

23

PEACEWORKS: VOLONTÄR

Varför volontära?

Packa väskan och satsa på världen. Att volontära är en upplevelse för livet och praktiskt sätt att bidra till fred. Men steget kan verka stort. Maja Jacobsson, PeaceWorks internationella koordinator och ger svar på vanliga frågor.

Varför ska man volontära?

Det är värdefullt både för en själv och för samhället. Du lär dig nya saker; allt från språk och praktiska kompetenser, till hur du hanterar konflikter och om andra traditioner och kulturer. Samhället vinner på att folk möts och fördomar ifrågasätts, men också genom att schysta sociala och ekologiska projekt får extra hjälp och nya perspektiv och inspiration från en person utifrån.

Kan jag själv bestämma vad jag jobbar med?

Det finns stor möjlighet till valfrihet, tack vare den mångfald av program, länder, projekt och samarbetspartners som PeaceWorks har. Har du specifika önskemål och vill resonera kring det är det bara att ringa mig på kontoret! Samtidigt är det viktigt är att vara beredd på utmaningar och att det inte alltid blir exakt som man förväntar sig.

Varför betalar jag för att arbeta ideellt?

Det kostar att genomföra volontärutbyten som är bra, säkra och bygger på samarbete. Det handlar om konkreta kostnader som mat och boende, men också om osynliga kostnader som försäkringar, administration, transport för att hämta volontären vid flygplatsen, medlemsavgifter till volontärnätverk. PeaceWorks med samarbetspartners är alla ideella utan vinstsyfte och gör allt för att hålla hålla nere kostnaderna. Volontärarbete handlar om att bli rik på vänner, minnen, språk, kompetenser, resor, planer, insikter – andra saker än pengar. När man som volontär är på ett projekt så är det dessutom viktigt att man inte ersätter lokal arbetskraft.

Hur mycket arbetar jag? finns ledig tid?

Generellt arbetar man 30-35 timmar och är oftast ledig på helgerna.

Jag uppmuntrar volontär att passa på att göra annat de kan lära sig av, jag tänker till exempel på Costa Rica-volontärer som gått salsakurs och Ruth som kom till Sverige och gick med i ett Korpenfotbollslag och alla som gör häftiga utflykter under helger.

24

Har du volontärat?

Jag har varit volontär i tre omgångar. Första gången, året efter gymnasiet var jag ett par veckor i Uganda och hjälpte till på ett lokalt Röda Korset-kontor, bland annat med att dela ut olja och mjöl till HIV-positiva. Sedan var jag i Guatemala, där jag volontärade i fyra månader i en by i bergen . Jag jobbade på en lokal förskola och hjälpte lärarna att koka havrevälling och hålla reda på de många barnen. Sist var jag EVS-volontär ett år i Paris med PeaceWorks som sändande organisation. Jag var på den internationella volontärorganisationen CCIVS. Jag hjälpte till att organisera kurser och utbyten, och skrev en bok om konflikter i internationella volontärprojekt.

Behövs volontärer?

Ja, verkligen! Volontärutbyten behövs, ömsesidiga projekt och samarbeten utvecklar personer och samhällen. Genom volontärutbyten blir folk mer öppna, förstående, medvetna, engagerade, samtidigt som schysta projekt får en extra resurs som kan göra stor skillnad.

Vad är det bästa med att volontära?

Det första som kommer till mig alla minnen och människor som jag har med mig i resten av livet. Jag känner en tacksamhet till mina utbyten för att jag lärt mig så mycket; jag pratar flytande franska och nästan flytande spanska, jag har lärt mig att leda internationella grupper, lärt mig om inbördeskriget i Guatemala och utvecklat kompetenser i projektledning och konflikthantering. Jag är tacksam över att känna att jag faktiskt gör skillnad. Ibland undrar man om ens volontärinsats spelar roll, men så tänker jag på alla liter välling jag kokat och på att de människor som jag lärt mig saker av även har lärt sig av mig. Jag tänker på upplevelserna gör att jag valt att fortsätta engagera mig för en fredligare värld.

Läs om PeaceWorks utbyten Kort, Mellan och Lång på sidan 27 och om EVS-utbytet här till höger.

FredAktion #2010

Fredsvind från Argentina ”Jag kan inte förändra genom att bara peka på andra och säga att de gör fel...”

Regina Ruete Ålder: 23 år Bor: i Buenos Aires Kan inte leva utan: Solen och kramar Favoritord på svenska: Puss Favoritartist: Esperanza

Text och foto: Lea Pamperl

Spalding

Regina Ruete jobbar för ungdomsorganisationen Subir al Sur i Argentina. Regina träffade PeaceWorks i Stockholm för att utbyta erfarenheter, prata partnerskap och framtida fredsprojekt. Lea Pamperl passade på att höra Reginas syn på fredsarbete. Är volontärarbete fredsarbete?

Ja, det borde absolut ses som det och inte bara som ett billigt sätt att resa eller hänga i ett annat land. Genom volontärarbete jobbar man för fred.

Du jobbar för att hjälpa andra och skapa förståelse genom att lära känna olika kulturer och lära dig att hantera konflikter. I ett utbyte lär sig båda parter av varandra och det är den förståelsen som kan bygga fred. kan volontärande kan förändra världen?

Absolut! Det förändrar människor som i sin tur sprider sin kunskap och förändrar det som de är missnöjda med.

Argentina är ett rätt fattigt land, är det vettigt att skicka volontärer till rikare länder?

För mig handlar volontärande inte bara om att hjälpa men också om att lära, och då kan man vara volontär vartsomhelst i världen. Det spelar ingen roll var du är, det viktiga är att du gör något med kunskapen du fått när du kommer hem. Men glöm inte bort de problem som finns på hemmaplan.

Vilken roll tror du att ungdomar har i att bygga en värld i fred?

Ungas delaktighet är väldigt viktigt i mina ögon, eftersom deras idéer och reflektioner är det som förhoppningsvis skapar förändring i framtiden.

Hur blev Du aktiv i Subir al Sur? Jag såg att saker pågick som jag tyckte var fel och började protestera mot det. Efter ett tag insåg jag att det inte riktigt gjorde varken av eller till, att jag inte kan förändra något bara genom att peka på andra och säga att de gör fel. Det var viktigt för mig att försöka göra något själv och då dök Subir al Sur upp.

Vad är din bästa volontärupplevelse?

När jag jobbade med barn var jag mycket med en pojke som var väldigt rädd av sig och inte alls öppen för mänsklig kontakt. Han pratade knappt och det var svårt att få honom att känna sig trygg. En dag, när jag hade varit där i ett helt år, tog han sin lunchtallrik och en extra tallrik till mig och satte sig ner bredvid mig. Det var som att han äntligen började lita på mig och det betydde otroligt mycket.

Hur upplever du sverige jämfört med Argentina?

Argentina är oordning, oljud och kaos på ett bra sätt, jämfört med Sverige som verkar ha uppfunnit ordning och struktur. Innan jag kom hit trodde jag att det skulle vara svårt att lära känna folk men den bilden har helt förändrats nu. Men jag tycker helt klart att det är konstigt att skaka hand, för mig är det ett tecken på avstånd och respekt.

EVS - VOLONTÄRA I EUROPA EVS står för European Voluntary Service. Det är ett EU-finansierat program som i första hand syftar till att hjälpa unga med begränsade möjligheter att under en tid vara volontärer i ett annat europeiskt land. PeaceWorks är sändande och mottagande organisation och kan hjälpa dig att delta i ett EVS-projekt i mellan 2 och 12 månader. Kontakta PeaceWorks för mer info.

FredAktion #2010

25

PEACEWORKS: VOLONTÄR

ÄLVSBYN MÖTER HELA VÄRLDEN

fakta: volontärlinjen

Älvsby Folkhögskola och PeaceWorks fördjupar sitt samarbete.

Till hösten drar den ännu bättre Volontärlinjen igång.

Text: Hanna Carr Bild: Älvsby Folkhögskola

ÄLVSBY FOLKHÖGSKOLA LIGGER i Älvsbyn, knappt fem mil söder om Boden men nära till världen. Här möts globalt och lokalt varje dag. Skolan håller till exempel undervisning för nyanlända i Sverige och har en egen volontärlinje med internationell inriktning. Kursen förbereder deltagarna för en utlandsvistelse och man läser bland annat språk, kulturförsståelse och rättvisefrågor. Under eller efter året genomför eleverna ett egenplanerat volontärprojekt. Susanna Olofsson har just avslutat ett år på skolan och åker till hösten till Malawi tillsammans med några klasskompisar på PeaceWorks utbyte Lång.

– Vi ska vara borta i ett halvår och jag ska vara på ett barnhem, de andra jobbar till exempel på skola eller med miljöfrågor.

Under året har hon varit med och startat upp en lokalförening till PeaceWorks och engagerat sig i rättvis handel.

– Det känns helt annorlunda att åka iväg nu. Hade jag åkt för ett år sedan hade det kanske blivit kris när saker inte blir som man tänkt sig.

Jag är mer förberedd nu, mer redo. Jag har fått ett annat perspektiv på det här att volontära, säger Susanna Olofsson.

Till höstens Volontärlinje finns platsgaranti till PeaceWorks utbyten, för de som vill. Deltagarnas volontärprojekt kan vara i Älvsbyn, någon annanstans i Sverige eller utomlands, det bestämmer och förbereder man själv. I och med det nya samarbetet med får eleverna också gå utbildningen Driv. i just projektledning och föreningsarbete och en

26

speciell förberedande volontärkurs. En gemensam förhoppning är att lägga grunden för fortsatt eget engagemang. PeaceWorks internationella koordinator Maja Jacobsson är entusiastisk inför hösten.

– Det är ett bra exempel på ett kreativt samarbete där vi tillsammans kan göra mer och bättre. Vi har samarbetat i ett par år nu och lär oss hela tiden av skolan; om pedagogik, Älvsbyn och allt möjligt. Samtidigt ser vi hur PeaceWorks ger ett mervärde till eleverna och folkhögskolan och det känns väldigt peppande!

Sedan tidigare tar Älvsby Folkhögskola också emot internationella volontärer genom PeaceWorks. Volontärerna kommer från länder utanför Europa och stannar nära ett år, något man uppskattat på skolan.

– Det har varit viktigt för både personal och elever, och positivt att lära känna någon från en annan kultur på nära håll. När man pratar om varför man lever och tänker som man gör betyder det också att man får en möjlighet att lära känna sin egen kultur, säger Matilda Wiklund, lärare på Volontärlinjen.

Den som börjar på Älvsby Folkhögskolas Volontärlinje i höst kan alltså vänta sig globala möten i skolans matsal liksom helt nya erfarenheter utomlands. Susanna Olofsson ångrar inte att hon skickade in sin ansökan.

– Det har varit ett jätteroligt och väldigt lärorikt år, vi har haft kul och fått mycket frihet… ett minne för livet verkligen, säger hon.

FredAktion #2010

Det har jag lärt

peaceworks volontärprogram Det finns två sätt a att göra något för

<3 PeaceWorks is now in a relationship with Älvsby Folkhögskola

Gemensamt för alla PeaceWorks volontärprogram Det kommer jag är att du jobbar på ett socialt eller ekologiskt projekt

OM ÄLVSBY FOLKHÖGSKOLAS VOLONTÄRLINJE

på en buss i Indie tigheter. Du behöver ingen universitetsexamen eller

Kurstid: 23 augusti - 10 juni Studiestödsnivå: CSN-berättigande på grundskole- eller gymnasienivå Innehåll: En förberedande kurs inför ideelt arbete eller volontärutbyte.

Volontärprojekt: Du bestämmer själv vad du vill göra, var och med vilken organisation.

Samarbete med PeaceWorks: Kursdeltagare går PeaceWorks utbildning Driv och får platsgaranti på PeaceWorks utbyten.

Mer information: www.alvsbyfolkhogskola.nu

Kaoset, människo inom exempelvis utbildning, manuellt arbete, hälsa, inte direkt överfull barn och ungdom, kultur, miljö och mänskliga rätMVG i allt för att bli antagen till ett utbyte.

PeaceWorks värderar motivation och mognad Tips till blivande Läs projektbeskriv högst och placerar volontärer som är redo att bidra

modersmål andra praktiskt och med sitt engagemang. Du måste vara över 18 år för de flesta utbyten. För EVS och Lång finns en övre åldersgräns på 30 år. Läs om EVS på sidan 25.

KORT LÄNGD:

1-3 veckor under sommaren

VAR:

Främst Europa, Palestina och Korea

KOSTNAD: 2500 kr i Europa och Palestina

INGÅR:

3500 kr utanför Europa • Mat och boende • Administration och inskrivning • Stöd från PeaceWorks och mottagande

organisation

MELLAN LÄNGD:

1-4 månader

VAR:

Afrika, Asien och Latinamerika

KOSTNAD: 9000 kr första 4 veckorna, därefter

INGÅR:

800 kr per extra vecka • Mat och boende • Hämtning/avlämning på flygplatsen • Förberedelser inför utbytet • Stöd från PeaceWorks och mottagande

organisation • Stipendietips • Försäkring

fakta: volontärlinjen

PEACEWORKS FYRKANTEN TÄNKER UTANFÖR LÅDAN Världen börjar här hemma. Pål Melin och lokalföreningen i Älsbyn startade rättvis handel på skolan.

Den 8 maj var det premiärförsäljning av rättvisemärkta varor i en rättvis handelsbod i Älvsby Folkhögskola. Bakom projektet ligger PeaceWorks Fyrkanten, en lokalförening som startades av en grupp elever på Volontärlinjen. Idén att starta lokalförening kom när klassen besökte PeaceWorks i Stockholm och under våren kom idén och gruppen började arbetet med projektet.

– Jag var ambassadör för Rättvisemärkt sedan tidigare och har alltid varit intresserad av globala frågor, berättar Pål Melin från PeaceWorks Fyrkanten.

Tror du att ni kan göra någon skillnad?

– Ja! Jag tror att vi kan få informera och få folk att köpa rättvisemärkta varor och på så sätt göra världen lite bättre.

FredAktion #2010

LÅNG LÄNGD:

6-12 månader

VAR:

Afrika, Asien och Latinamerika

KOSTNAD: 28 000 kr för 6 månader

INGÅR:

38 000 kr för 12 månader • Mat och boende • Hämtning/avlämning på flygplatsen • Förberedelser inför utbytet • Stöd från PeaceWorks och mottagande

organisation • Stipendietips • Försäkring • Volontärkurser • Fickpengar • Språkkurs i upp till 30 timmar

mer information Läs mer på www.peaceworks.se, skriv till info@peaceworks.se eller ring 08-615 0558.

27

EVA LIZZETH VENTURA Ålder: 25 Hemstad: Tegucigalpa, huvudstad i Honduras Projektet: Kärsögården, Ekerö utanför Stockholm

Niklas Nordström VAR ÄR DU VOLONTÄR?

Ålder: 20

Jag är volontär på ett aktivitetscenter som erbjuder

Åkte till: Santa Elena i Monteverde, CostaRica

boende, mat och olika sorters utomhusaktiviteter

Projektet: Santa Elena Cloud Forest Reserve

för konferenser, bröllop, ungdomsgrupper och olika möten. Jag hjälper kocken i köket med maten och tar hand om husen där folk sover.

VAR ÄR DU VOLONTÄR? I Santa Elena, en liten by 1500 meter över havet

HAR DU MÖTT NÅGRA

nordväst om huvudstaden San Jose. Manga turister

KULTURÖVERRASKNINGAR?

besöker Santa Elena för att strosa runt i områdets

Det var konstigt för mig att ta av mig skorna

mycket vackra dimskogar. Den som har tur kan få

inomhus. Jag älskar att gå runt utan skor men i

en glimt av Guatemalas nationalfågel Quetzal.

Honduras får jag absolut inte krypa ner i sängen med smutsiga fötter eller strumpor. Nu kan jag göra

HUR ÄR EN VANLIG DAG SOM VOLONTÄR?

det utan att någon säger till mig, jag gillar verkligen

Uppstigning vid sju. Arbete mellan nio tolv, sedan

den delen av kulturen!

lunch till ett. Därefter ytterligare två timmars arbete. Vanligtvis är förmiddagens arbete lite tuffare

KAN DU GÖRA SKILLNAD SOM VOLONTÄR?

och längre ut i skogen, där vi förbättrar stigar eller

Ja, det är inte alla som får chansen att träffa folk från olika länder så jag försöker att ge alla en liten del av min kultur. Jag vill att folk jag träffar ska veta att Honduras är ett litet land i latinamerika fullt av godhjärtade människor.

DET BÄSTA DU VARIT MED OM SOM

krattar. På eftermiddagen ar det lugnare och vi

Tyler Flowers-McCabe

målar skyltar eller liknande.

Ålder: 22

STÖRSTA UTMANINGEN?

Hemstad: Chicago, i USA Projektet: Hornuddens Trädgård i Strängnäs

VOLONTÄR I SVERIGE? Det var nog när jag bit för bit började komma in i mitt nya liv här. Nu är jag så nöjd med mitt projekt, mina vänner och med mig själv att vad jag än gör så njuter jag av tiden här. Det är så vackert och lugnt där jag bor, jag hänger ofta med kompisar och har jag inget att göra stannar jag helt enkelt hemma och tar det lugnt. Tråkigt har jag nästan aldrig.

Att jag inte pratade någon spanska överhuvudtaget när jag kom hit!

HAR DU NÅGOT FAVORITKÄK I COSTA RICA?

HUR SER EN DAG SOM VOLONTÄR UT? Det beror på årstiden men jag har gjort allt från att vattna blommor, så frön, skotta snö, mata ankor och mycket mer. Under skördesäsongen för tomater plockar vi två tre gånger i veckan och det kan ofta ta hela dagen.

Ris bönor, platanos eller empanadas.

VAD KOMMER DU ATT SAKNA? Maten, naturen och mest alla vanliga människor.

VAD HAR DU LÄRT DIG? Spanska och tålamod.

KÄNNER DU DIG HEMMA I SVERIGE NU? Det första halvåret kände jag mig bekväm men inte riktigt ”hemma” här. Jag hade en del saker jag gick runt och funderade på men när jag fick prata om dem med de andra på projektet släppte det. Först då kände jag mig verkligen hemma här.

KÄNNER DU ATT DU KAN BIDRA TILL PROJEKTET? En av de bästa sakerna med Hornudden är att jag kan så konkret se det jobb jag lagt ner. Det känns bra att gå i ett växthus fullt med tomatplantor och veta att jag hjälpte dem växa fram.

VAD SAKNAR DU MEST HEMIFRÅN? Svårt att säga, men jag tror det är min syster. Folk i Sverige och Europa har ofta lite annan humor än amerikaner och därför saknar jag verkligen amerikansk humor, speciellt min systers. Hon förstår min knäppa hjärna.

28

FredAktion #2010

PEACEWORKS: VOLONTÄR

Niklas – dimskogen vaktmästare i CostaRica IDAG ÄR DET DRYGT sju och en halv vecka sedan jag lämnade all trygghet och kyla bakom mig. Jag reste utan några större förhoppningar och förväntningar men med öppna armar, redo att ta del av en ny kultur och ett främmande språk. Jag ska försöka förmedla mina tankar och upplevelser från Costa Rica, ett land som på vissa punkter kan ses som Sveriges motsats.

Jag personligen är precis som många andra i Sverige rätt dålig på att vänta. Jag är otålig och föredrar att komma några minuter för tidigt hellre än försent. Därför har det varit svårt, eller snarare en smula annorlunda, att försöka anpassa sig till costaricanernas inställning till tiden. Då jag redan under första dagen fick ta del av denna mañana mañana-livsstil, förstod jag snart att det bara var till att vänja sig.

Nå, då jag vid 22.00-tiden den allra första kvällen landade i San José hade allting dittills gått som planerat. Jag hämtade ut mina väskor och kunde utan problem hitta den man som skulle ta mig från flygplatsen.

Efter dryga 20 timmars resande ville jag ingenting annat än att bädda ner mig i en komfortabel säng, men till min stora förskräckelse visade det sig att vi skulle vänta på ytterligare en volontär. Naturligtvis, miljömedveten som jag är, anser jag det vara bättre att vänta ett tag för att kunna samköra istället för att behöva köra två gånger. Men efter att ha väntat i två timmar för att sedan upptäcka att jag bara skulle köras till ett vandrarhem dryga 15 minuter därifrån så rös mina trötta svenska nerver.

Tillbaka till presens. Jag är alltså för är tillfället bosatt i Costa Rica där jag volontärarbetar i Santa Elena Cloud Forest Reserve. För att på bästa sätt beskriva vad själva arbetet består av så kan man enklast se mig som dimskogens vaktmästare. Jag krattar, gräver, målar och arbetar med återskogning; jag gör helt enkelt det som för tillfället behöver göras.

Vanligtvis arbetar jag måndag till fredag mellan klockan nio och tre, men någon gång har jag tagit ledigt under fredagen for att upptäcka övriga delar av landet under helgen.

Den första månaden arbetade jag tillsammans med Luca från Italien.

Han pratade inte engelska och jag pratar inte italienska. Detta resulterade i att vi kommunicerade i rena stenåldersmanér – med ljudeffekter och FredAktion #2010

pekningar. En aning komiskt och primitivt, men visst fungerade det allt.

Nu efter knappt åtta veckor måste jag ändå se min spanska som acceptabel.

Jag kan utan större problem göra mig förstådd och jag förstår mer och mer för var dag som går. Trots att jag inte upplevt språket som något större problem (jag pratade inte någon spanska överhuvudtaget när jag anlände) så rekommenderar jag andra blivande volontärer, som inte kan språket i det land ni ska volontärarbeta i, att precis som min volontärkollega från Schweiz ta en intensivkurs på ett par veckor.

Vardagen här rymmer en del överraskningar.

Ta den femte maj till exempel, en tillsynes helt vanlig arbetsdag i naturreservatet. Vi volontärer arbetade flitigt med att måla den byggnad där turisterna utför sina behov. Plötsligt dök vår kära kollega Mauricio upp med ett stort leende och berättade att ett koreanskt tv-team ville filma oss. Då det hör till vanligheten att Mauricio skämtar med oss, så var vi övertygade om att detta var ytterligare ett försök att lura oss. Men till vår stora förvåning sa klev ett koreanskt tv-team in i byggnaden.

Kameramannen berättade att de arbetade med en dokumentär, vars avsikt är att inspirera tonåringar i Korea att vilja upptäcka och förändra världen. Naturligtvis ställde vi upp. De intervjuade oss och filmade oss när vi arbetade. Detta kommer i sin tur innebära att jag från och med i mitten av juli kommer att kunna stoltsera med en skådiskarriär i Sydkorea.

Surrealistiskt men sant.

Jag har nu insett, eller snarare fått det förtydligat för mig, att volontärarbete inte behöver handla om själva arbetserfarenheten utan att det i själva verket handlar om förståelse och anpassning. Förmågan att förstå och anpassa sig till efter en ny kultur och ett annat levnadssätt tror jag är nyckeln till att få ut det bästa möjliga ur en upplevelse som denna.

Därför rekommenderar jag, eller snarare uppmanar jag, alla blivande volontärer att precis som jag lämna Sverige med öppna armar – redo att insvepa en helt ny värld. För när allt kommer omkring så kan man inte sätta ett pris på den erfarenhet som jag bär med mig hem till Sverige. ¡Pura Vida! /Niklas Nordström

29

PEACEWORKS: LOKALT

många droppar PeaceWorks vet att alla behövs i fredsarbete och att fredsarbete är för alla. Därför kan engagemang se väldigt olika ut, men alla sätt och var och en av oss är droppar som bidrar till helheten, som bäckar till en å. Kanske blir vi tillsammans den sista droppen, den som får allt att hända, som för gott skapar en hållbar värld i fred. Här hittar du några exempel på hur du kan göra skillnad.

Bli aktiv i en arbetsgrupp…

En arbetsgrupp inom PeaceWorks är en samling av medlemmar som aktivt arbetar för organisationens verksamhet och utveckling. Arbetsgruppen kan ha en väldigt praktisk uppgift eller jobba mer med strategier och idéutveckling. Just nu finns till de här arbetsgrupperna: Volontärverksamhet och rekrytering

Jobbar med strategier för utveckling av PeaceWorks volontärprogram och med sätt att nå ut till fler volontärer.

Projekt och värdfamiljer

Letar nya arbetsplatser, projekt och värdfamiljer i Sverige som kan ta emot PeaceWorks internationella volontärer.

Lokalföreningar

Jobbar med strategier för att utveckla lokalföreningsverksamheten och det lokala engagemanget runtom i Sverige.

Lokalföreningarna fred här och nu!

Gå med i en lokalförening eller starta en ny och gör verklighet av en fredsidé. Kolla på nästa uppslag och sidan 34.

VOLONTÄRA

Fredsturné

Åk som volontär. Lär dig ett nytt språk , en ny kultur och träffa hela världen. Kolla sidan 27 eller skriv till info@peaceworks.se.

Var med och sprid engagemang på festivaler med PeaceWorks turnéteam. Skriv till fredsturnen@peaceworkse.se.

Gå KURSEN Driv.

SITT I STYRELSEN

Lär dig allt om projekt och förening med PeaceWorks kurs. Kankse blir det du som håller Driv-kurser för andra ungdomar i framtiden.

Styrelsen väljs av medlemmarna på årsmötet. Vill du sitta i styrelsen?

Hör av dig till valberedningen@ peaceworks.se. Läs om vice ordförande Patrik på nästa sida.

KOM PÅ ÅRSMÖTE

BLI Kontaktperson : Du är ett extra stöd till en av volontärerna som kommer till Sverige. Ett viktigt socialt uppdrag. Kontakta maja.jacobsson@peaceworks.se.

Forumgrupp

Planerar och styr upp det praktiska kring PeaceWorks forum, till exempel matlagning och fest.

FredAktionsgrupp

Planerar nästa nummer av FredAktion och är med och skriver, fotar, redigerar och illustrerar.

Utbildning

Informera Åk ut på skolor och föreläs om fredsfrågor eller din volontärtid och berätta om PeaceWorks. Gå med i informatörsbanken. Skriv till joelle.golmann@peaceworks.se

På årsmötet fattar medlemmarna viktiga beslut om PeaceWorks framtid. Nästa årsmöte är den 22 augusti i Stockholm. Kallelse kommer på mail.

Jobbar med att utveckla PeaceWorks utbildningsverksamhet.

30

FredAktion #2010

ORDFÖRANDE

GÖR HELA HAVET PeaceWorks 3 enkla TANKAR för engagemang

PATRIK SÖDERBERG SCHAEDEL

Tro på din idé för fred och kasta dig ut!

Gå ihop med andra som tror på samma sak! Ålder: 27

Många bäckar små blir till en stor å – var en liten bäck!

Bor: Malmö Gör i PeaceWorks: -

Vice ordförande i styrelsen Gör annars: Pluggar på musik-

KARIN ERNEHED

högskolan Ålder: 25 Bor: i Enskede, Stockholm, Gör i PeaceWorks: Gått kursen Driv och vill starta upp en lokalförening Gör annars: Just hemkommen från Ecuador där hon jobbar med ett projekt för skolbarn som hamnat utanför skolan.

VAD GÖR NI EGENTLIGEN I STYRELSEN? Vi representerar alla PeaceWorks medlemmar och fattar vi beslut kring strategi och policy. Inom styrelsen har vi olika ansvarsområden som ekonomi eller volontärverksamheten. Vi är med i planering och utförande av forum och sprider information om PeaceWorks. Vi ses och håller styrelsemöten men använder oss också av skype och mailkontakt.

VARFÖR GICK DU DRIV?

VAD ÄR ROLIGAST?

Jag ville ha verktyg och mer kunskap kring hur man driver ett projekt. Jag

Forumen är det absolut roligaste. Då får jag träffa

har själv startat en organisation och ville ha mer hjälp med att utveckla den

alla i hela organisationen, medlemmar, styrelse,

och driva den framåt. Jag läste om Driv i ett nyhetsbrev och blev intresserad.

kontor, volontärer och lokalföreningar.

VAD GJORDE NI PÅ DRIV-UTBILDNINGEN?

VARFÖR VILLE DU VARA MED I STYRELSEN?

Vi gick igenom hur man startar förening och driver ett eget projekt. Det gav

Jag hade inte mycket erfarenhet av styrelsear-

mycket att få träffa de andra deltagarna och utbyta tankar med dem. Vi

bete, men såg det som en chans att lära mig nya

gjorde allt ifrån att bygga upp en tidsplan, planera budget och prata om hur

saker och utvecklas som person. Det är bland de

man samarbetar i en grupp. Vi diskuterade vad som kan gå snett i arbetet

roligaste jag gjort. Mitt tips till alla andra som är

men också hur man tar tillvara på den kunskap och de tillgångar man har.

intresserade och funderar på styrelsen är: VÅGA!

VAD FICK DU UT AV HELGEN?

VAD FÅR DU UT AV ATT SITTA I STYRELSEN?

Framförallt har jag fått mer trygghet i hur man tar sig an ett projekt och skaf-

Jag har fått vänner för livet och lärt mig ta ansvar,

far bättre koll. Vi använde oss av boken Driv, som var väldigt bra material att

utvecklat mitt eget ledarskap och lärt mig att våga

ha till hands. Den kan jag ha användning av i mitt arbete. Nu funderar jag

utmana mig själv. Dessutom har jag fått en helt ny

faktiskt på att starta en egen lokalförening.

bild av vad en styrelse är och kan vara.

VILKET ÄR DITT DRÖMPROJEKT?

KAN DU ANVÄNDA ERFARENHETERNA SOM VICE

Jag skulle vilja arbeta med svenska ungdomar för att göra dem medvetna

ORDFÖRANDE I ANDRA SAMMANHANG?

om ojämlikheter runt om i världen. Det är inte så att bara vi i Sverige har rätt

Ja, helt klart. Häromdagen fyllde jag i en ansökan

till alla privilegier, vi har bara råkat födas här. Jag vill få svenska ungdomar

om att jobba som ledare på sommarkollo, då kom

att ta sitt ansvar och förstå att de kan påverka andra människors situationer

mina erfarenheter från att anordna och hålla i

i världen.

PeaceWorks forum och läger väl till pass.

FredAktion #2010

31

Vad får man om man kombinerar kilovis av gott överskottsbröd, ett vänligt bageri, frusna hemlösa, behövande härbärgen och engagerade PeaceWorkare med en rejäl blå dragkärra? Svaret: ett rullande fredsprojekt!

Text och bild: Agnes Larsson

LUND: Projekt RUTINEN ÄR LÄTT. 18.05 låser vi upp kärran, promenerar till Patisseriet och lastar i dagens överskott av matbröd och kaffebröd. Bagarna är glada då de slipper slänga sina semlor och baguetter. 18.10 knegar vi med den skramliga kärran över Lunds kullerstensgator. 18.15 lämnar vi bröd på härbärget.

18.25 har vi promenerat till Diakonin och lämnar resten av brödet. 18.35 låser PeaceWorkaren fast kärran i ett cykelställ och vandrar hem.

Sopsäckar blev startskottet Alt började med ett provjobb på bageri och en dag som inte kändes bra, för efter arbetsdagens slut var det dags att både stänga och att slänga. Svarta sopsäckar bräddfyllda med stenugnsbakat bröd östes ner i gröna sopcontainers. Samtidigt hade organisationen som i samma kvarter sörjer för stadens hemlösa inte råd att köpa in den mat de ville. I lokalgruppen i Lund ville vi arbeta med att lösa den här knuten.

Vi kontaktade Patisseriet, Diakonicentralen i Lund, Hemlösas förening i Lund samt EFS och de blev glatt givare respektive

32

mottagare i pilotprojektet BRÖD. Vi har nu en fungerande ”spotta i nävarna-rutin” som genomförts två till fyra gånger i veckan sedan starten januari 2010. Vi levererar bröd och gör det tills hjälporganisationernas frysar är fulla.

Bröd i större perspektiv Den högre förtjänsten som kommer med över- än underproduktion, stela bestämmelser och en del allmänna strukturer i samhället är några orsaker bakom resursslöseriet.

Det mesta av fullt tjänligt livsmedel som hamnar på tippen kasseras till exempel på grund av att felaktig datummärkning och liknande missöden i produktionen gör dem osäljbara.

Men anledningen till att resursslöseriet ofta passerar omärkt förbi är enkel: alldeles för få engagerar sig och gör något åt det. Vi i Lund kunde göra något och ville bli länken mellan bagerier och hjälporganisationer. Att ta vara på bröd bakat med kärlek har en stark humanitär aspekt liksom miljöaspekt, och dessutom djup symbolik. Vi ser därför vårt projekt som ett självklart fredsprojekt!

FredAktion #2010

PEACEWORKS: LOKALT

Charles

HUSMOR

Charles, gäst hos Diakonicentralen i Lund:

Vad betyder organisationer som Diakonia för dig?

– Diakonin gör saker bättre. Men mycket har försämrats i samhället, särskilt matfrågan. Mat eller inte borde inte bero på Diakonias öppettider.

Vad möter du för bild av hemlösa?

– Folk är aggressiva. Jag känner ett motstånd från vanliga Svenssons. Det känns som om folk håller på med ryktesspridning mot oss.

Husmor på Diakonicentralen i Lund:

FREDRIK

Röster från BRÖDpartners

Hur mycket betyder ideellt engagemang för er?

–Jättemycket! Svenska kyrkan bekostar kärnverksamheten, men för allt extra är vi beroende av ideella insatser.

Vad tycker du om Projekt BRÖD? – Det visar vad den lilla människan kan åstadkomma, man måste inte vara en jättestor organisation.

Fredrik, delägare Patisseriet i Lund:

Varför blir det ofta så mycket bröd över?

– Vi säljer helt enkelt mindre ifall korgarna är nästan tomma. Ingen vill köpa sista bullen.

Varför engagerar sig inte fler i projekt som BRÖD? – Tid är en bristvara idag. Eller upplevs som det, vi har ju lika mycket tid idag som förr men fler saker vi tycker att vi måste idag. Folk vet kanske inte hur de ska gå till väga heller.

BRÖD rullar fram!

Framtidsplaner Du behöver inte sakna husrum för att känna dig ensam och utsatt, och du behöver inte vara undernärd för att ha det knapert. Trots att vi ser en stark vilja att ge och ett behov av att ta emot pågår här ett våldsamt resursslöseri.

Varför är det så? Vi ser att det handlar om såväl upplevd maktlöshet som fasta hinder. För det finns reella svårigheter för den som arbetar med livsmedel och inte vill slösa och slänga, dels ekonomiska men även i form av regler. Bland andra Stadsmissionen tolkar lagen så att de inte får ta emot vårt bröd.

Ibland är det verkligen väldigt svårt att ändra på saker, men lika ofta finns svårigheterna mest i våra huvuden.

Hur det än är gör den upplevda känslan av maktlöshet oss stela i tanke och handling. Men med lite arbete, kreativitet och bryt med maktlöshetskänslan kan en snöboll sättas i rullning som lätt rullar vidare. Vi vill se Projekt BRÖD bli ett snöbollsprojekt som växer sig jättestort i fler städer!

FredAktion #2010

STARTA ETT EGET BRÖDPROJEKT

CHARLES

HUSMOR

Var börjar jag? Små exklusiva bagerier har ofta särskilt svårt att hitta en lösning på problemet med överskottsbröd. Hitta en hjälporganisation som behöver stöd, hör sedan med båda parter ifall de vill vara mottagare respektive givare och sätt igång.

Tänk på: ·

Du företräder en organisation.

·

Du samarbetar med, seriösa, välmenande människor. De förtjänar seriositet, regelbundenhet och att man gör som man sagt att man ska göra.

· Det är aldrig okej att ta brödet någon annanstans, har du sagt att brödet ska gå till de hemlösa så ska det också hamna där.

FREDRIK

· Var öppen med att det är ett pilotprojekt, skulle du behöva avbryta på grund av tidsbrist eller liknande kommer dina partners så klart att förstå det.

33

PEACEWORKS: LOKALT

Ruth: The volunteering spirit Ruth Odofoley Nortey Ålder: 30 Bor: Nu i Stockholm. Kom från Accra, Ghana, för snart 2 år sedan.

I PeaceWorks: Aktiv på många sätt och har jobbat som kökschef på PeaceWorks forum.

Gör annars: Pluggar svenska och jobbar på dagis.

Iabelle och Ruth (t.h) på midsommar.

IT’S BEEN ALMOST A year since my time as a volunteer in the PeaceWorks office came to an end, but I am still just as active and strong within PeaceWorks: cooking food at the camps, spreading information about my home country and so on.

Because once it enters your blood, it runs in your veins and may never come out of the blood again… do you know what I mean by the volunteering spirit?

During my period of volunteering, I acquired great and special knowledge of myself in a foreign country and culture, and of the language in Sverige. Svenska för invandrare has now helped me to combine the words I first learnt from my working with PeaceWorks. I remember when I first came to Sweden, they refused to accept me in the school, but I said to myself that there will be a time when they can never refuse me. That time came: now I am in D-level and my Swedish has really improved from “bra” to “mycket bra”! Some of you may now be wondering why I’m not writing in Swedish right now, the reason is that volunteering is international, eller hur?

In school I have made many friends from India, Ethiopia, Philippines and other places. Some of them are so lost in Swedish society and I now feel it is my responsibility to help

them as much as I can. One time I said javisst! and my class were as surprised as if they had just seen a moose and they asked me “where did you learn such a lovely word?” “I live among Swedish people now”, I said proudly. I can’t imagine they have been in Sweden for almost five months without the word “tjenare” in their vocabulary, but it came as a surprise to them hearing it from my mouth. I’m so greatful for my PeaceWorks experience through which I have become the one of whom friends at school say: ”Ruth always knows”. Isn’t that great?

Without volunteering, I don’t think I would have become as self-confident and mature, learning a new language and culture as well as teaching others about another country and culture which is not mine. I have been so lucky with my experience of Sweden, others haven’t been - so try and extend peace to others by saying Tjenare! Nowadays, I for one would be happy to show you directions, signs, subway maps and so many interesting places in Stockholm. As the saying goes: you never know and never say die to anything that seems impossible now, ”not until your bones are rotten!” Until then, Aabaa na bo! (Eller på Svenska: ”Vi ses!”)

Ruth Odofoley Nortey

NY KURS I PROJEKT OCH FÖRENING Under våren har PeaceWorks utvecklat ett helt nytt kurskoncept: Driv. Kursen bygger vidare på boken med samma namn och ger dig under två intensiva dagar allt du behöver för att starta en förening och driva ditt eget fredsprojekt. Metoderna i Driv. bygger på deltagarens eget engagemang och upplägget ger mycket utrymmme för praktiskt arbete.

Kursen innehåller också viktiga moment som hur du kommunicerar ut ditt budskap och får en grupp att fungera. Efter avslutad kurs får deltagaren ett certifikat. För mer information om kursen se www.peaceworks.se eller kontakta joelle.golmann@peaceworks.se.

34

FredAktion #2010

PÅ GÅNG LOKALT

Fredsfestival för alla!

PeaceWorks lokalföreningar driver egna projekt, utbyten, samarbeten och aktiviteter. Hör av dig till en lokalförening om du är nyfiken eller vill engagera dig.

PeaceWorks tror att det finns många vägar till fred och stöttar därför medlemmars egna idéer och fredsprojekt. Gå med i en lokalförening som redan finns eller starta en ny. Du får stöd längs hela vägen, från att hitta en grupp att jobba med till att starta upp en egen förening och komma igång med

Det gick hett till när PeaceWorks Stockholm ställde till med FredsFestival.

Text: Mette Mjöberg Bild: Ranuka Rajendram

projekt. Allt som krävs är vilja!

Alla lokalföreningar i PeaceWorks bestämmer själva vad de vill göra och kan söka bidrag från PeaceWorks för det. Förutom pengar får lokalföreningarna en egen kontaktperson som peppar och hjälper med till exempel föreningsteknik, hemsida, kontakter och bidragsansökningar.

PEACEWORKS LOKALFÖRENINGAR 2010

NÄR FREDSFESTIVALEN slog upp dörrarna i Folkets hus i Rinkeby i Stockholm fanns ett fullspäckat schema med en vild blandning av magdans, poesi, politiker att snacka med och svängig musik att skaka loss till. Där fanns också en vild blandning av människor, vilket var själva tanken. Under dagen anordnade PeaceWorks Stockholm diskussioner kring temat integration.

– Det har verkligen varit en väldigt bra diskussion med folk från olika delar av Stockholm, människor som antagligen aldrig annars skulle träffas, säger Martina Sundquist från PeaceWorks Stockholm.

En av tankarna bakom fredsfestivalen var just att skapa en plattform där människor från olika områden och med olika bakgrunder skulle kunna mötas på lika villkor.

– Om man integrerar sig med andra kan man ta del av varandras erfarenheter. Det är så lätt att fastna i strukturer där folk inte vågar mötas, men man måste ta vara på varandra, säger Martina Sundquist.

Det har varit viktigt för PeaceWorks Stockholm att festivalbesökarna inte bara

FredAktion #2010

kommer dit och tittar på, utan att de faktiskt också deltar och gör någonting. På plats fanns en hel del ungdomsorganisationer för att berätta hur man kan arbeta med ungt engagemang. Artisterna som uppträdde var alla lokalt förankrade.

– Alla kan bidra med något. Fredsfestivalen ska vara en plattform där alla kan vara med och bidra med vad just de är bra på, säger Martina Sundquist.

I ett önsketräd har deltagarna hängt upp brev med sina egna önskningar och förhoppningar kring framtiden. Det fanns även ett kärleksträd där man kunde hänga upp kärleksbrev.

– Fredsarbete måste inte handla om att lösa de stora konflikterna i världen. Fred kan vara något man bär inom sig. Det kan handla om hur man bemöter människor i sin omgivning, att man börjar visa fred mot andra i sin närmsta omgivning, sa Martina Sundquist.

Under kvällen hjälpte Café Respekt till att ordna festivalen och sålde fika. In i det sista var tempot högt när man avslutade med ett svettigt workshop-pass i afrikansk dans.

Malmö

malmo@peaceworks.se

Skövde/Falköping

skovde@peaceworks.se

Växjö

vaxjo@peaceworks.se

Halmstad

halmstad@iku.nu

Stockholm

stockholm@peaceworks.se

Umeå

umea@peaceworks.se

Östersund

ostersund@peaceworks.se

Örebro

orebro@iku.nu

Fyrkanten

fyrkanten@peaceworks.se

(Älvsbyn, Luleå, Piteå, Boden) Fokus Miljö

fokusmiljo@peaceworks.se

(Göteborg) Fundacion Amiga

fundacionamiga@iku.nu

(nätverk) FRI

fri@peaceworks.se

(Frihet Rättvisa Integration) Östfokus

ostfokus@iku.nu

(nätverk) Latinamerika

latinamerika@peaceworks.se

(nätverk) Music

music@peaceworks.se

(nätverk)

Finns ingen lokalförening nära dig?

Starta en ny! Hör av dig till hanna.carr@peaceworks.se så hjälper vi dig.

35

NY HEMSIDA

Tack till: Alla medlemmar

Under sommaren lanserar PeaceWorks en splitterny version av www.peaceworks.se. Kolla in!

â&#x20AC;Ś som varje dag gĂśr PeaceWorks Praktik pĂĽ till vad det är och världen lite peaceworks bättre. Tillsammans skapar vi en Kansliet i Stockholm tar ofta emot ett antal praktikanter varje fĂśr kortare och längre praktik. Ă&#x201E;r du intresserad?

Se hemsidan fĂśr aktuell info.

hüllbar värld i fred.

ANNONS:

t XXX MFOBOEFST TF

RETURADESS: Lenanders Annons PW 185x134.indd PeaceWorks Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm

1

10-06-22 13.41.11