Page 1

FredAktion. PeaceWorks รฅrskrรถnika #2016 | ungas fredsarbete


innehåll. vi är PeaceWorks. 2 ordförande har ordet. 3 årsmöte 2016.

4

fokusområden. medlemmar.

4 5

stöd till ungas organisering.

6

medlemsföreningar.

6

fred i Colombia.

9

Colombias fredsprocess - detta är bara en början! 10 ”ett historiskt tillfälle för unga att mobilisera sig”

11

Driv. 13

FredAktion ges ut av PeaceWorks - en religiöst och partipolitisk obunden fredsorganisation av och för unga. Redaktör: Sofia Jedeman Medarbetare: Alexander Höwitz, Anja Grahn, Anna Bokinge, Joëlle Golmann, Kajsa Stenberg, Lisa Kolarby, Maja Lindström, Paula Humborg, Sanna Falk, Sofia Jedeman Grafisk form: Julia Gilander & Sofia Jedeman Framsida & Illustrationer: Arina Flensmark PeaceWorks Sweden Götgatan 22a 118 46 Stockholm Kontakta redaktionen: info@peaceworks.se

skolan.

15

internationella utbyten för unga.

16

Majas tid i Costa Rica.

17

i en stad som jag nu kallar hemma.

19

min bild av Colombia har förändrats radikalt .

21

praktikantprogrammet.

23

informationsverksamheten.

25

Under det blå täcket.

26

#soffan.

27

ekonomi.

28


vi är PeaceWorks.

vi är PeaceWorks.

g & fredsarbete

ganiserin plattform #1 för ungas or

strategi. vision. PeaceWorks vision är en hållbar värld i fred, där unga är aktiva samhällsmedborgare. Detta samhälle kännetecknas av fred och hållbar utveckling, global rättvisa och solidaritet, över och förbi konstruerade nationella, kulturella, sociala och ekonomiska gränser.

PeaceWorks är en plattform för ungas engagemang i arbetet för en hållbar värld i fred. Genom att stärka ungas organisering samt förmåga till kritisk reflektion och självreflektion, lokalt och globalt, främjas förutsättningar för ungas deltagande och påverkan i samhället. För att lyckas med detta ska PeaceWorks stärka ungas möjligheter att: 1. driva egna organisationer. 2. delta i interkulturella volontärutbyten. 3. tillgodogöra sig relevanta praktiska verktyg, metoder och kunskaper.

principer. 1. Ungperspektiv: PeaceWorks drivs av och med unga. 2. Jämlikhet: PeaceWorks utgår från alla människors lika värde och drivs av alla medlemmars deltagande samt inflytande. 3. Ickevåld: PeaceWorks arbete utgår från ickevåld. 4. Kritisk reflektion: PeaceWorks drivs av kritisk reflektion för att synliggöra, utmana och motverka diskriminerande maktstrukturer. 5. Alla behövs: PeaceWorks utgångspunkt är att alla behövs och kan göra skillnad i arbetet för en hållbar värld i fred.

FredAktion 2016 | 2


vi är PeaceWorks.

ordförande har ordet. I augusti 2016 tog jag över stafettpinnen från Fanny Pelin och jag måste erkänna att det kändes ganska läskigt till en början, att vara ordförande för en organisation som PeaceWorks. PeaceWorks har funnits med mig sedan mitt eget ettåriga volontärutbyte till Colombia 2012 och ordförandeskapet har under detta dryga halvår verkligen känts som ett viktigt ansvar att förvalta. PeaceWorks är inte bara den organisation som var med mig under mitt år i Colombia utan framförallt den som gav mig möjlighet till reflektion och aktion efter mitt återvändande till Sverige. För mig har PeaceWorks alltid varit en organisation som vill mycket och som framförallt vill väcka den värld som slumrar. Oavsett om det är genom aktioner på lokal eller global nivå så har vi alltid våra tydligt definierade våldsuttryck som vi arbetar emot. Detta betyder att vi kan vara en progressiv organisation för unga, genom att sticka ut hakan och peka på att många av de normer som konstruerar världen förhindrar ungdomars organisering. Detta är vad jag tycker mest om med PeaceWorks. Vi är inte en organisation som ger enkla svar på komplexa frågor, men det vi ser är en världsordning som inte byggts för unga

3 | FredAktion 2016

och vi tror att detta går att förändra. Vi är också en organisation som är rik på det sättet att vi har verksamheter i både Sverige och Colombia, vilket gör att vi skapar ett djup i vårt arbete och kan hämta kunskap från två kontexter. Under året som har gått har PeaceWorks fortsatt sitt arbete för en värld i fred. Vi har skapat forum och plattformar för colombianska ungdomars organisering i folkomröstningen om fredsavtalet i Colombia och i Sverige har vi fortsatt vårt fredsarbete, bland annat genom att anordna filmkvällar och debattforum för unga i Malmö och Stockholm. Det jag känner när jag ser tillbaka är en tacksamhet över att få vara en del av PeaceWorks och den rörelse vi är med och kanaliserar. Vi är många, vi är unga och vi behövs som ickevåldsaktörer i den här världen! Anna Bokinge, ordförande.


vi är PeaceWorks.

årsmöte 2016 Den 20 augusti 2016 höll PeaceWorks sitt årsmöte. Under denna intensiva och spännande dag deltog alla som ingick i röstlängden* i intressanta och givande överläggningar om hur PeaceWorks ska arbeta och fungera under det kommande året. Vi gick också igenom resultat från året som gått. Styrelsen hade inför årsmötet arbetat fram en del propositioner*, som bland annat handlade om att uppdatera vår miljöpolicy. PeaceWorks är sedan tidigare en vegetarisk organisation, men ska nu i största möjliga mån bli vegansk! Det betyder att vi kommer sträva efter att bara servera vegansk mat och dryck när vi har möten, utbildningar och forum. De andra propositioner som behandlades gällde förändringar i våra stadgar, till exempel ett förtydligande att för att du som medlem i PeaceWorks ska ha rösträtt på årsmötet så måste du delta på mötet fysiskt eller via tekniska lösningar. Genom konstruktiva diskussioner mellan deltagarna på årsmötet beslutades det att

förändringarna i miljöpolicyn och i stadgarna kunde bifallas* med några yrkanden* som uppkom under förhandlingarna. En annan viktig punkt är att PeaceWorks som organisation har bytt räkenskapsår*. PeaceWorks har gått från ett brutet räkenskapsår till ett räkenskapsår som istället följer kalenderåret, 1 januari till den 31 december. *Röstlängd innebär deltagare som har rösträtt på årsmötet. Rösträtt har organisationens alla medlemmar som deltar på mötet. *Proposition är ett förslag från styrelsen, medan motion är ett förslag som kommer från organisationens medlemmar. *Bifalles betyder att exempelvis en motion eller proposition godkänns av alla eller majoriteten av deltagarna. *Yrkanden betyder förslag som uppkommer under årsmötesförhandlingarna. *Ett räkenskapsår är perioden för en organisation eller företag att göra sitt bokslut eller årsredovisning.

. n e d å r m o s u våra fok Utifrån ett normkritisk och intersektionellt perspektiv ska PeaceWorks de kommande fem åren fokusera sin verksamhet och sina satsningar på följande 5 tematiska fokusområden: 1. ungas organisering och inflytande 2. antirasism 3. feminism 4. ickevåld 5. global rättvisa

FredAktion 2016 | 4


medlemmar.

medlemmar. Som medlem är du ovärdelig för oss! Det är tack vare våra medlemmar som vi kan bedriva vårt viktiga arbete med att stärka ungas inflytande i samhället. Som medlemsstyrd organisation kan du som medlem också vara med och påverka. Hur vill du att vi ska utvecklas och arbeta framöver? Genom ditt engagemang bygger vi ett starkt fredsarbete för framtiden!

s. k r o W e c a e P m o in p a k s medlem Som medlem i PeaceWorks har du flera olika möjligheter, du kan åka som volontär utomlands, engagera dig i en förening, utbilda dig för att kunna påverka, göra praktik i Colombia eller i Sverige. Hos oss finns det någonting för alla! Vi har i dagsläget 3243 medlemmar inom PeaceWorks. Vårt mål är att öka ungas organisering och vi jobbar därför hårt med att öka denna siffra för stärka ungas inflytande i Sverige. Vi vill vidare göra det enklare för unga att organisera sig och det finns därför möjlighet att gå med i våra redan anslutna föreningar eller starta upp en egen förening. Som medlem i PeaceWorks blir du också medlem i den medlemsförening som finns närmast din ort eller den eller de föreningar som ligger dig varmast om hjärtat. Du väljer själv hur aktiv du vill vara.

Som medlem hos oss får du även ett medlemsbrev varje månad. Medlemsbrevet ger dig insyn i vad som händer inom PeaceWorks och vad vi har för olika aktiviteter som du kan gå på. I brevet får du även information om volontärutbyten och praktikplatser i Sverige eller Colombia. Vi har återkommande aktiviteter som filmkvällar, #soffan och klädbytarkvällar samt utbildningar inom exempelvis projektledning, global röttvisa och antirasism som vi informerar om i brevet. Vad du än väljer att göra med ditt medlemskap inom PeacWorks stödjer du som medlem vårt och våra föreningars viktiga arbete för en hållbar värld i fred!

Vill du engagera dig i en fråga som du brinner för extra mycket? Som medlem kan du genom oss utbilda dig för att kunna påverka! Du kan också som medlem få stöd och hjälp med att starta en egen förening genom oss! Kontakta oss på info@peaceworks.se så berättar vi mer!

5 | FredAktion 2016


stöd till ungas organisering.

stöd till ungas organisering. PeaceWorks arbetar för ungas infytande i samhället och för att stärka ungas lokala engagemang för fred! Vi fungerar som en plattform för ungas organisering och fredsarbete i både globala och lokala frågor. Våra medlemsorganisationer får stöd och hjälp med att både starta och driva sina föreningar, med pengar till aktuella projekt och med olika utbildningar för bättre kunna påverka och nå ut med sitt fredsarbete. Hör av dig till oss om du vill ha mer information eller om du redan nu vet att du vill driva en förening eller ett fredsprojekt genom oss!

medlemsföreningar.

EmpowerWorks Ort: Stockholm Beskrivning: Fokuserar på kvinnors rättigheter och bedriver verksamhet i Hallonbergen i Stockholm där de lär nyanlända kvinnor att cykla. De driver också kulturella projekt wmed fokus på att stärka kvinnors självkänsla. Kontakt: empowerworks@peaceworks.se

World Citizen Ort: Halmstad Beskrivning: Arbetar för att alla ska bli världsmedborgare. De vill främja en öppnare, fredligare och mer hållbar värld. Föreningens syfte är att sprida information och medvetenhet om fred, jämställdhet, hållbarhet, ökad medvetenhet om en öppnare värld där man värnar om varandra och där djuren och naturen är av största värde, inte vinst, titlar och framgång. De använder konst och kultur som verktyg. Kontakt: worldcitizen@peaceworks.se

FredAktion 2016 | 6


stöd till ungas organisering.

Fundación Amiga Ort: Malmö Beskrivning: Kopplade till Scandinavian Institute i Malmö, SI, som har volontärliknande verksamhet och kontakt med ett projekt i Esmeralda, Ecuador samt en organisation i Indien. Anordnar aktiviteter och kurser för hemkommande volontärer.

Anslut din förening till oss!

Kontakt: fundacionamiga@iku.nu

PeaceWorks Stockholm Ort: Stockholm

PeaceWorks Malmö Ort: Malmö Beskrivning: En plattform för att samla upp och möjliggöra för engagemang hos unga i Malmö. Föreningen håller i utbildningar och temakvällar och vill verka som platsen där unga enklare ska kunna genomföra sina egna tankar om projekt och aktiviteter kopplade till PeaceWorks temaområden: organisering, antirasism, feminism, global rättvisa och icke-våld. Kontakt: malmo.forening@peaceworks.se

7 | FredAktion 2016

Beskrivning: En plattform för att samla upp och möjliggöra för engagemang hos unga i Stockholm. Föreningen håller i utbildningar och temakvällar och vill verka som platsen där unga enklare ska kunna genomföra sina egna tankar om projekt och aktiviteter kopplade till PeaceWorks temaområden: organisering, antirasism, feminism, global rättvisa och icke-våld. Kontakt: stockholm.forening@ peacepeaceworks.se


stöd till ungas organisering.

NYKOMLINGAR The Challenge Group Ort: Uppsala Beskrivning: En grupp studenter i Uppsala är initiativtagare till denna förening som fokuserar på att sprida information och väcka debatt kring FNs arbete, främst rörande fred och säkerhetsfrågor och användande av veton.

Vår nyaste medlemsförening är Multiciltural!

Kontakt: challengegroup@peaceworks.se Multicultural Ort: Växjö

Got a Smile Ort: Göteborg Beskrivning: Arbetar med olika större kulturella evenemang såsom musikevents, konserter och workshops för att bidra till kulturella möten och barns förbättrade hälsa.

Beskrivning: Multiculturals vision är att integrera olika ungdomar in i samhället, utifrån deras önskemål och på deras villkor. De vill framhäva de positiva möjligheterna som finns med mångfalden i vårt samhälle och sträva för en ökad respekt och förståelse mellan kulturer. Föreningen är aktiv både i Sverige och Colombia, i Sverige har fokus varit på integrera ensamkommande barn i det svenska samhället och i Colombia att stötta internflyktingar. Kontakt: multiculturalsverige@gmail.com.

Kontakt: gotasmile@peaceworks.se

Lockas du av någon av våra medlemsföreningar? Eller har du redan en egen förening med fredsfokus? Då kan du ansluta din befintliga förening till oss och bli en del i av vårt fredsarbete! Kontakta oss på info@peaceworks.se för mer information om våra föreningrar eller om hur man går tillväga för att ansluta sin förening. Du kan också stödja våra föreningars arbete genom att bli medlem i föreningen på vår hemsida peaceworks.se, du väljer själv hur aktiv du vill vara!

FredAktion 2016 | 8


stöd till ungas organisering.

. a i b m o l o C i fred

Text: Alexander Höwitz

Det senaste halvåret i Colombia har präglats av fred på alla fronter. Innan och efter fredsavtalets folkomröstning* arbetade PeaceWorks Colombia aktivt med att engagera och uppmuntra unga att aktivt delta i kampen om en hållbar fred i landet. PeacWorks Colombia arbetade inför folkomröstningen aktivt med att stärka ungas fredarbete och sprida unga röster för fred. En månad efter folkomröstningen anordnade PeaceWorks tillsammans med genusvetenskapliga institutionen vid La Universidad Nacional i Bogotá en debatt på temat ”Och nu vad? - ungdomsoch genusperspektiv på fred. Debatten berörde teman såsom genus, ungdomsdeltagande, konst och kultur samt lokalt engagemang. Över 100 personer deltog från flera av samhällets olika nivåer; representanter från politiska partier, ungdomsgrupper, internationella samfundet, statliga myndigheter samt akademin bidrog aktivt i diskussionerna för hur en hållbar fred kan skapas i Colombia. En känsla av hopp, styrka och gemenskap genomsyrade denna fullspäckade dag. Resultatet finns att läsa i rapporten med samma namn som debatten (¿Y ahora qué?). PeaceWorks Colombia har under halvåret även utbildat unga unga colombianer genom PeaceWorks Academy. Programmet riktar in sig på ungdommar som vill arbeta för en hållbar värld i fred och brinner för frågor som rör ungas organisering och inflytande, feminism, antirasism, icke-våld och global rättvisa. Efter utförd utbildning kommer deltagarna själva bli utbildare och hålla i egna i utbildningar för

unga genom PeaceWorks. Programmet pågår hos samtliga kanslier och är pågående i även i Malmö och i Stockholm utöver Bogotá. Ett annat viktigt fokus för PeaceWorks Colombia har varit unga som befunnit sig mitt i konfliktens mittpunkt. Efter nej-sidans vinst i omröstningen, Juan Manuels Santos fredspris och ett i skymundan omförhandlat fredsavtal som antogs av den colombianska kongressen, har Colombias och det internationella samfundets arbete för fred i Colombia fortsatt. Många av de väpnade gruppernas medlemmar som nu lagt ner sina vapen i hopp om en framtid och ett liv utan väpnad konflikt är ungdomar. Att återinkorporera alla dessa ungdomar är en av de stora utmaningar som landet nu står inför. Bara 1% av landets företag säger sig vara villiga att anställa en exkombattant. Här ska PeaceWorks Colombia spela en aktiv roll genom det program som vi under hösten har satt ihop. Programmet syftar till att ge unga ex-kombattanter möjlighet att inte bara delta i vår fredsskola utan även delta i vår internationella volontärverksamhet genom att åka på ett utbyte till Sverige, lära sig ett andra språk. Genom att kombinera våra metoder inom fredsskolan, utveckla språkkunskaper, stärka ett interkulturellt lärande och genomföra en praktik är målet är att skapa aktiva unga fredsaktörer som är attraktiva subjekt på den colombianska arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna i det långa loppet ska bidra till att skapa en långsiktig och hållbar fred för kommande generationer. Såväl svenska som colombianska och andra internationella aktörer kommer ges möjlighet att delta i programmets implementering vars pilotomgång kommer träda i kraft under 2017.

*Reflektioner i samband med folkomröstningen hittar du på nästa sida.

Är du nyfiken på vårt arbete för fred i Colombia och vill vara med och engagera dig? Hör av dig till colombia@peaceworks.se så berättar vi mer! Vill du veta mer om PeaceWorks Colombia arbete kan du läsa på www.peaceworks.se/colombia/

9 | FredAktion 2016


stöd till ungas organisering.

s s e c o r p s d e r f s ia b m Colo ! n ja r ö b a r a b r ä a t t - de

Text: Joëlle Golmann

Den 2 oktober 2016 var dagen då freden i Colombia skulle firas. Fredsavtalet som regeringen och gerillan redan skrivit under skulle röstas igenom av folket. En av världens längsta konflikter skulle äntligen nå sitt slut. Men firandet uteblev och fredsavtalet fastnade på mållinjen, tillsammans med det hopp som miljontals colombianer burit på de senaste månaderna. Dagarna därefter fick president Santos Nobels fredspris och två månader senare hade ett nytt fredsavtal förhandlats fram och antagits av den colombianska kongressen. Efter fyra års fredsförhandlingar var eldupphör äntligen ett faktum och fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och FARC påskrivet. Den 2 oktober 2016, var det dags för det colombianska folket att säga sitt och freden i Colombia skulle firas på riktigt. Äntligen skulle en av världens längsta konflikter nå sitt slut. Men istället visade valresultatet att konfliktens huvudaktörer misslyckats med att övertyga sitt folk. Valdeltagandet var lågt och mindre än 37% av befolkningen deltog i folkomröstningen. 18,42% av dessa röstade nej till fredsavtalet och 18,26% röstade ja. Vinstmarginalen skulle kunna översättas till landets polarisering som idag kan liknas vid en nationell kris. Valresultatet fördelat på landets regioner tydde på att majoriteten av de som röstade nej till avtalet befann sig i de av konflikten minst drabbade områdena, där kriget bevittnats från en TV-skärm, medan majoriteten av de som röstade ja verkar vara samma personer som tvingats uppleva krigets skott dagligen. Offren för Colombias väpnade konflikt röstade överväldigande ja till fredsavtalet, samma offer som såväl före folkomröstningen som nu skulle få lida av konsekvenserna av beslut tagna av andra. Men vilka blev de kortsiktiga konsekvenserna av nej-sidans vinst i folkomröstningen egentligen? Bara några dagar efter resultatet tilldelades Santos Nobels fredspris. Det tilldelades inte det colombianska folket, konfliktens offer eller det colombianska civilsamhället, med andra ord, de människor som allra mest förtjänar det. Det kanske är föga förvånande eftersom Nobels fredspris aldrig har haft det som kriterium eller mål. Men att priset tilldelats enbart Santos, utan att inkludera Timochenko, gerillans ledare, ifrågasättes. Båda två

är huvudaktörer i såväl konflikten som fredsprocessen. Trots ovanstående blev den stora frågan: kunde tilldelandet av Nobels fredspris till Santos bidra till den plötsliga och brådskande vändning som behövdes i landet? Detta utifrån-pris och det erkännande av Colombias fredsprocess som det innebar tillsammans med de interna processer av civil mobilisering där unga antagit en huvudroll, kanske kunde bidra till att rädda fredsprocessen på något sätt? För vissa personer blir idag svaret på frågan ja, eftersom den colombianska kongressen bara två månader senare omförhandlade fredsavtalet och antog det därefter. Men vad var det egentligen som omförhandlades och vad var syftet med folkomröstningen och alla års förhandlingar om kongressen ändå därefter skulle ta ett eget och isolerat beslut utan att inkludera alla parter och utan att först förankra det? Det ursprungliga fredsavtalet som tog fyra år att förhandla fram med krigets olika aktörer var inte vilket avtal som helst. Det var ett avtal som andades framtid. Det var ett avtal som fokuserade på fredsbyggande och inte endast på eldupphör. Just därför tog avtalet hänsyn till våldets alla dimensioner med siktet riktat mot dess ekonomiska, patriarkala och rasistiska rötter där ett aktivt deltagande av alla inblandade parter ingick, inklusive konfliktens offer. I det nya avtalet som antogs i skymundan ersattes flera av dessa styrkor. Istället togs hänsyn till kritiken från extremhögern och kyrkan mot det gamla avtalets fokus på på genusfrågor, rättvisa för den väpnade konfliktens offer och straffriheten för gerillan. Det tidigare uppmärksammandet av hbtqpersoners rättigheter, våld mot kvinnor, sexualkunskap i skolan samt aborträtten avtaldes bort och ersattes av värderingar till förmån för den heterosexuella kärnfamiljen. Från PeaceWorks håll tror vi, bortom fredspris till presidenter och snabbt omförhandlat fredsavtal, att det som framförallt håller fredshoppet vid liv i Colombia just nu är de civila mobiliseringar och initiativ för fred inom, över och förbi landets geografiska gränser. Till krafterna bakom dessa processer vill vi fortsätta att rikta all vår uppmärksamhet. Om det är något som kommer lyckas skapa en hållbar och långsiktig fred i Colombia så är det dessa. Vill du engagera dig för fred i Colombia? Hör av dig till oss så berättar vi hur vi kan hjälpa till.

FredAktion 2016 | 10


stöd till ungas organisering.

r ö f e ll ä lf il t t k is r o ”ett hist ” ig s a r e is il b o m t t a unga

Text: Kajsa Stenberg 7/10 2016

PeaceWorks fick i veckan besök av Mabel Lara, en samhällsengagerad och prisbelönt journalist och känd nyhetsankare i colombiansk tv. Hon har blivit inbjuden av svenska utrikesdepartementet som Colombias representant för Agenda 2030 initiativet #FirstGeneration. Agenda 2030 är FNs nya sjutton hållbarhetsmål som ersätter de tidigare Millenniemålen och som strävar efter att alla världens länder ska ta sitt ansvar för att nå en hållbar och fredlig värld. I Stockholm samlades representanter från hela världen för att diskutera gemensamma utmaningar, lösningar och hur de på olika sätt arbetar för att nå målen. Vi passade på att hänga med Mabel och få en inblick i hennes syn på fred i Colombia, ungas delaktighet och framtiden. Hur ser hon på resultatet från folkomröstningen om fredsavtalen, där folket röstade emot ett fredsavtal? Mabel berättar att många colombianer är frustrerade och känner att det nu inte finns något hopp. Samtidigt har folket talat även om väldigt få valde att rösta. Det visar delvis på folkets djupa misstro mot demokratiska processer i landet, menar hon. Att så många röstade nej till ett fredsavtal tror Mabel beror på många människors misstro och olika tolkningar av avtalet. En människa som har genomlidit ett helt liv av otrygghet och våld, sett vänner och familj mördas ska nu behöva förlåta sina plågoandar. Även om man hatar konflikten så är det svårt att förlåta – särskilt om det innebär vetskapen att förövarna får amnesti (dvs. allmän benådning och undgår straff). Men det kan också handla om att ta ställning rent politiskt mot presidenten och missnöjet mot regeringen, att folk snarare röstar emot en president än emot fred. När regeringen t. ex. pratar om att införa en skattereform, så kan det tolkas som att folket måste betala för freden ur sina egna fickor. Det är också mycket

11 | FredAktion 2016

prestige för den sittande regeringen Santos (sittande presidenten) står för ja-sidan och hans ”presidentrival” Uribe står för nej-sidan. Mabel är utsedd till ambassadör för Agenda 2030 i Colombia mycket på grund av sitt eget engagemang för sociala orättvisor, på vilket sätt är hon engagerad i civilsamhället i Colombia och varför? Mabel växte upp i staden Puerto Tejada i norra Cauca-provinsen (södra Colombia). Det är en region där våldsamma konflikter mellan regering, paramilitärer och FARC-gerillan har varit närvarande sedan sextiotalet. Det har påverkat och påverkar hela Caucas befolkning på olika vis men framför allt kvinnor, ursprungsfolk, jordbrukare, barn och ungdomar. Sedan sex år tillbaka är Mabel engagerad i en organisation som genom ideella krafter jobbar med att stärka ungas ledarskap och organisering i Puerto Tejada. Ungdomar får även stöd att studera och komma in på universitetet och delta i olika sporter som ett alternativ till gängkriminalitet och andra våldsamma sammanhang. Hon gör en jämförelse mellan ungas förutsättningar i Colombia och i Sverige och ser att här i Sverige jobbar och engagerar sig ungdomar på en ganska avancerad nivå. ”Det kanske låter trivialt men vi fokuserar mycket på att stärka ungdomarnas egenvärde och självförtroende först och främst.” Först då kan de känna att de har möjligheter och makten att påverka sina egna liv och även påverka sitt lokalsamhälle till det bättre. Självförtroende och medvetenhet om sina mänskliga rättigheter är grunden till att t. ex. förhindra tonårsgraviditeter, våld och gängkriminalitet, menar Mabel. Dessutom jobbar organisationen med modern dans som en metod för att öka självmedvetenheten om den egna kroppen. Det riktar sig särskilt till unga tjejer som löper stor risk att bli sexuellt utnyttjade och som kanske inte vågar anmäla brotten på grund av hot, skam eller misstro till rättsväsendet. Hur anser hon att det inställda fredsavtal kommer att påverka civilsamhällets sociala engagemang i allmänhet och ungdomars arbete i synnerhet?


stöd till ungas organisering.

Generellt uppfattar Mabel att många människor är uppgivna och inte vet alls vad som kommer att hända. Det kommer troligtvis att ske en tydlig polarisering och stigmatisering där nej-sägarna blir klassade som ”dom som ville fortsätta kriget och inte vill ha fred” och ja-sägarna som klassas som ”de som stödjer gerillan”. Folk vet inte alls vad som väntar eftersom det inte finns någon Plan B utformat av regeringen och de inblandade parterna. Vad skulle hon vilja säga till colombianska unga nu när folket röstat emot fredsavtalet? Mabel är övertygad om att det är ungdomarna som är protagonisterna i fredsprocessen, de som måste leda Colombia framåt och inte ge upp. Det är ett historiskt tillfälle för unga att mobilisera sig snarare än att gå och gömma sig, att de måste stärka sig själva för att pressa politiker men också att själva vara aktiva för att styra politiken. De måste säga ”vi vill inte ha fler mord”. Om inget händer nu så kommer kriget att fortsätta som det varit, tror hon. Nu, mer än nånsin, är det tid för unga att samlas även i de minsta av samhällen för att skapa en gemensam linje emot våldet. Ett exempel på denna typ av uppslutning kring fred och mot våld skedde i Colombias huvudstad Bogotá precis i samband med att fredsavtalet hade röstats ner. Ungdoms- och studentrörelser tog initiativet och tusentals människor samlades i en gemensam marsch genom staden. Folk bar facklor och klädde sig i vitt – fredens färg – och vandrade fram i tysthet vilket är en kontrast till de annars livliga och högljudda demonstrationer som organiserats i landet. En tysthet som vittnar om sorg eller kanske respekt? Eller att civilsamhället inte kommer att gå med på en fortsättning av konflikten.

kanaler som de kan använda sig av för att göra sina röster hörda och organisera sig – inte minst genom det som PeaceWorks erbjuder i form av stöd till ungas organisering. Det som unga i Sverige kan göra är att få en förståelse för att det är många som inte har dessa möjligheter, vilket kan ge dem motivation och incitament att stödja andra unga globalt på olika sätt. De kan nätverka med unga ledare och ungdomsrörelser i Colombia för att stötta deras kamp för fred, visa att de bryr sig och hjälpa till att göra deras röster hörda. ”Det behövs ett slags solidaritet och känsla av globalt ansvar.” Sedan tycker Mabel att media både i Colombia och internationellt kan göra ett mycket bättre jobb med att föra fram och understryka andra röster än de som en oftast hörs genom mediebruset, speciellt röster från ungdomar, kvinnor, ursprungsfolk och barn. Det är det som bland annat motiverar henne till att arbeta med journalistik. Hon identifierar sig dock mer som en socialarbetare än en journalist eftersom det är det sociala engagemanget som öppnat hennes ögon och driver henne framåt. Och vem vet? Med tanke på den ovissa framtiden för Colombia och freden så kommer kanske Mabel att lägga journalist-och tv-yrket på hyllan och jobba mycket mer på gräsrotsnivå med det sociala arbetet och för unga i Colombia.

Vad kan Sveriges unga göra för att stötta fortsatta fredsprocesser i Colombia och ungas initiativ till fredliga lösningar? Kan de göra något överhuvudtaget? Mabels intryck är att det i Sverige verkar vara rätt enkelt att vara ungdom om man jämför med där hon själv växte upp. Här finns i princip allt gratis för unga, allt från skola och vård. Alla har praktisk tillgång till demokratiska

Bildtext: Mabel Lara

FredAktion 2016 | 12


stöd till ungas organisering.

Driv.

cept.

n vårt utbildningsko

Våra utbildningar grundas i vårt utbildningskoncept Driv. som är anpassat för en ung målgrupp där unga ges en möjlighet att få kunskap och konkreta verktyg för att sedan själva kunna skapa en förändring. I samtliga utbildningar blandas teori med interaktiva övningar, diskussioner och verktyg utformade efter en metodik baserad på erfarenhetslärande. PeaceWorks kunniga utbildare vägleder deltagarna genom processen och bidrar med normkritiska perspektiv och tankar för självreflektion i samtliga övningar. Deltagarna är aktiva genom hela utbildningen, får prova på saker själva, diskutera, vända på begrepp, lära sig att samarbeta och arbeta tillsammans.

Utbildningar. Driv projekt - projektledning. Vill du lära dig att driva ett eget projekt för att skapa en rättvisare värld? Vår projektledarutbildning tar dig från idé till verklighet. Genom interaktiva övningar, diskussioner och grupparbete får du själv prova på att skapa ett projekt med formulerat mål, syfte, tidsplan, marknadsföring och allt där emellan. Finns även på spanska. Starta förening. Att skapa långsiktig och hållbar förändring på lokal nivå kan göra stor skillnad för den stora samhällsförändringen. Genom vår utbildning Starta förening får en nya perspektiv på samhällsförändring men även praktiska verktyg för hur du kan engagera dig. Som deltagare får du lära dig om de olika delarna i en ideell förening och prova på att starta sin alldeles egna. Finns även på spanska. Volontär- och fältförberedelse. Detta är utbildningen för dig som vill resa utomlands väl förberedd. Genom att åka på ett interkulturellt utbyte får vi nya perspektiv och större förståelse för varandra. Personliga möten suddar ut tanken om ett ”vi och dom”. Vår förberedelseutbildning ger dig verktygen för att få ett utvecklande och givande utbyte som bidrar till ökad förståelse för

13 | FredAktion 2016

andra kulturer, där självreflektion och ömsesidighet är en central del. Utbildningen tar upp frågor om kulturkrockar, globala maktstrukturer och ger praktiska verktyg för hur du kan bidra till att bryta ojämlika maktförhållanden. Globala maktstrukturer. Många är vi som någon gång känt att vi vill rädda världen, bidra till förändring i ”fattiga” länder och påverka globala orättvisor. Utbildningen ger metoder för hur unga kan påverka sin livssituation och stödja andra unga i ett annat land för att tillsammans skapa global förändring utan att reproducera maktstrukturer, genom långsiktiga, hållbara och rättvisa internationella samarbeten. Antirasism. Här lyfts och problematiseras frågor om rasism i dagens Sverige, svenskhet, vithetsnormen och ojämlika maktstrukturer lyfts. Våra utbildare erbjuder särskilt stöd till lärare och annan personal som arbetar med unga. Ickevåld. Fred skapar fred och genom ickevåldsmetoder kan vi bidra till en långsiktig fred fri från all typ av våld. Utbildningen ger både teori och praktiskt stöd för dig som vill driva igenom en ickevåldsaktion. Finns även på spanska.


stöd till ungas organisering.

Snack & verkstad. Publikationer. Driv. – så startar du förening och driver projekt. Ett metodmaterial för ungas organisering och projektledning. Läsaren får konkreta verktyg för att själva starta och driva förening och projekt. ¡Hagale! Así montas una organización y ejecutas proyectos. Detta är vår spanska version av Driv, kontextanpassad till Colombia för ungas organisering och projektledning. Läsaren får konkreta verktyg för att själva starta och driva förening och projekt. Fredsaktörer – så driver ni en ickevåldsaktion för fred. Metodmaterialet passar dig som vill veta mer om olika teorier kring fred och hur du kan skapa en egen ickevåldsaktion för att uppmärksamma och utmana orättvisor. Koll På Läget – så driver ni ett projekt för global rättvisa. Materialet visar dig hur du kan vara en del av en förändring genom att skapa långsiktiga, hållbara och rättvisa internationella samarbeten. Låt Stå – antirasism på schemat. Ett metodmaterial anpassat för lärare på högstadie- och gymnasieskolor där frågor om rasism i dagens Sverige, svenskhet, vithetsnormen och ojämlika maktstrukturer lyfts och problematiseras.

Alla PeaceWorks utbildningar inleds med en mer teoretisk del, kallad Snack, vilken följs av den kreativa och skapande delen, Verkstad. För att skapa förändringar anser PeaceWorks att det är viktigt att synliggöra och prata om de ojämlikheter som finns i samhället idag. Under Snack diskuteras därför maktstrukturer och normer för att bidra till att deltagarna kan skapa projekt som synliggör, utmanar och bryter ojämlika maktstrukturer. Efter diskussioner och kunskapsutbyten leder utbildningarna in till Verkstad som är en mer praktisk del. Här får tankar och idéer som dykt upp under utbildningens gång, möjlighet att konkretiseras till realistiska och genomförbara projekt, föreningar och aktioner.

Antal utbildningar under halvåret: 3 4 6 9 7

Projektledning Globala maktstrukturer Volontärförberedande Skräddasydda workshops Låt Stå - antirasism

Totalt: 28

Vi har flertalet utbildingar och metodmaterial inom Driv.konceptet. Vårt material kan beställas på vår hemsida peaceworks.se. Är du intresserad av någon utbildning eller har övriga frågor? Varmt välkommen att kontakta: info@peaceworks.se

FredAktion 2016 | 14


skolan.

skolan. PeaceWorks arbetar för att motverka våld och rasism i skolan och vi har fortsatt stötta skolpersonal genom vår utbildning Låt Stå! - antirasism på schemat under det senaste halvåret. Vi ser ett fortsatt starkt intresse av våra utbildningar och de är i högsta grad fortsatt relevanta. Vi ser med glädje mycket nöjda resultat efter utförda våra utbildningar av skolpersonal som har fått ta del av Låt Stå! Vi har under halvåret fortsatt att samarbeta med skolor i Malmö- och Stockholmsområde. Vi har öven utbildat elevkårer och hålit i workshops om global röttvisa på olika skolor i områdena. Antirasism är högst relevant och vi kommer fortsätta vårt viktiga arbete med att stötta skolan i frågan om antirasism!

t. a m e h c s å p m is s a r ti Låt Stå - an Under halvåret som gått har vi fortsatt hålla utbildningar i högt tempo och även stöttat ungdomar som via projekt velat bidra till ett samhälle med utan rasism. Utifrån den antirasistiska metodboxen har vi fortsatt att utbilda lärare i hur de kan arbeta mot rasism. Efterfrågan var fortsatt stor från både lärare och ungdomar. Vi har även märkt att behovet har varit stort från andra håll och vi har därför börjat anpassa vår antirasistiska utbildning till andra aktörer än skolan och lärare. Under hösten blev vi inbjudna till ett event som hölls av Stockholms stads kommun där civilsamhället och kommunen kunde mötas för att öka möjligheterna för samverkan. Det har lett till att vi inför 2017 har flera utbildningar inbokade inom olika förvaltningar inom kommunen.

PeaceWorks Academy Under förgående år har vi startat upp vår nya utbildningssatsning PeaceWorks Academy där en grupp utvalda unga personer under hösten har påbörjat en process av att lära sig PeaceWorks utbildningsmetoder och utbildningar. Under hösten har bland annat rasismens historia, retorik och normkritik diskuterats. Gruppen kommer att forma vår nya utbildningspool där de som har gått PeaceWorks Academy kommer att kunna ta utbildningsuppdrag för PeaceWorks. Vi tror mycket på att framhäva ungas kapaciteter och ser PeaceWorks Academy som en del i det arbetet. Vi har genom åren sett att det finns otroligt mycket kunskap och engagemang hos våra medlemmar inom de frågor som vi driver och inom PeaceWorks Academy finns möjligheten att utveckla dessa som utbildare! PeaceWorks Academy är aktivt vid samtliga kanslier och totalt har 15 unga utbildats.

Är ni intresserade av någon vi håller i en antirasistiskutbildning på din skola? Kontakta oss på info@peaceworks.se så berättar vi mer! Vårt metodaterial kan beställas på vår hemsida latsta.com. Är du intresserad av att delta i akademien? Varje termin tar vi in en ny grupp, så håll utkik på vår hemsida för information om ansökan!

15 | FredAktion 2016


internationella utbyten för unga.

internationella utbyten för unga. PeaceWorks ska skapa möjligheter för unga att ta del av internationella utbyten. Vi skickar och tar emot volontärer till Sverige genom EVS (European Voluntary Service) och CCIVS (Coordinating Committee for International Voluntary Service). Nytt för i år är ett utökat samarbetet med CCIVS. Vi har under halvåret skickat volontärer till Colombia, Costa Rica, Honduras, Indien, Kenya, Peru, Tanzania och Vietnam samt tagit emot volontärer ifrån Honduras, Nepal, Rumänien, Tyskland, Uganda, Ungern och USA. Vi har under samma period skickat iväg två praktikanter via det sidafinansierade praktikantprogrammet i Colombia. Innan avfärd får alla volontärer och praktikanter en utbildning där vi går igenom möjligheter och utmaningar för kommande uppdrag samt går igenom globala maktstrukturer där vi pratar om rasism, patriarkala strukturer och ekonomisk orättvisa. PeaceWorks fungerar för volontärverksamheten både som stöd för mottagande organisationer och samordnande partner. Vi arbetar även kontinueligt med att skapa ett proffessionellt och tryggt utbyte för alla inom PeaceWorks för både våra volontärer och praktikanter.

Länder som volontärer åkt till mellan 1 juli - 31 december 2016: Colombia 1 Costa Rica 1 Honduras 1 Indien 1 Kenya 1 Peru 3 Tanzania 6 Vietnam 2 Totalt: 16

Antal volontärer i Sverige 1 juli - 31 december 2016: Från Antal Honduras 1 Nepal 1 Rumänien 1 Tyskland 2 Uganda 1 Ungern 1 USA 1 Totalt:

8

FredAktion 2016 | 16


internationella utbyten för unga.

Majas tid i Costa Rica.

Text: Maja Lindström

Lugn. Tranquila. Det är precis vad jag kände när jag klev av flyget i Costa Ricas huvudstad San José. Jag hade precis flugit från Mexico där jag på flygplatsen fick reda på att man behöver visa upp en returbiljett för att få resa till Costa Rica. Något jag inte alls trodde behövdes. Jag visste inte ens hur länge jag skulle stanna! Det enda jag hade planerat var att i fyra veckor bo hos en värdfamilj, samt jobba med barn på ett projekt som Peaceworks hjälpt mig hitta. Jag visste också att man får stanna max 90 dagar i landet, men jag hade ingen aning om varken när eller var jag ville åka. Tänk om jag ville jag åka hem direkt efter 4 veckor? Eller om jag aldrig ville åka hem? Jag behövde fatta ett beslut, snabbt. Min lösning blev att köpa den billigaste möjliga biljetten till Los Angeles, dit min gudmor precis flyttat. På så sätt hade jag möjlighet att fortsätta min resa, samtidigt som biljetten var så pass billig att jag inte går i personlig konkurs om jag skulle ändra mig. Problemet var att jag inte hade tillgång till internet på min telefon. Inte heller fanns det något wifi på

flygplatsen. Med 30 minuters marginal fick jag därför gå in på ett mörkt litet kontor för att låna en dator. Allt var så klart på spanska, och det det tog ett tag innan jag hittade knapparna för snabel-a. Till slut lyckades jag köpa en biljett ur landet, som jag med skakiga händer visade upp för flygplatspersonalen. Trots allt trassel hann jag som tur var med mitt flyg till San José, vilket förklarar lugnet och lättnaden jag kände när planet landade. Det var som att en tyngd hade fallit från mina axlar. Strax efteråt var det ytterligare en tyngd som (bokstavligt) föll från mina axlar, då jag äntligen kunde packa upp ryggsäcken hos min nya värdfamilj. Där fick jag för första gången höra uttrycket ”ahorita”, vilket kan översättas till snart men som egentligen kan betyda allt från 5 minuter, 5 timmar eller aldrig. Jag fick också lära mig uttrycket ”tico time” vilket syftar på det sätt tiden fungerar i landet (”Tico” är vad man kallar en Costa Rican). I praktiken innebär det att man sällan behöver stressa eller oroa sig för att vara punktlig. Fantastiskt för en tidsoptimist som mig! Dock är denna ”tico time” inte lika fantastisk när det kommer till lokaltrafiken. Man vet nämligen aldrig när bussen ska komma, eller hur lång tid resan kan ta. Oftast är det trafiken som avgör, vilket kan resultera i att en och samma sträcka ibland kan ta 20 minuter och andra gånger två timmar. Dessutom är det extremt sällsynt att skåda en tydligt markerad busshållplats,

Bildtext: Maja på projektet, tillsammans med Denzel, Jorge och Emanuel.

17 | FredAktion 2016


internationella utbyten för unga.

Bildtext: En helg som spenderades på stranden tillsammans med andra volontärer. Min första utflykt i landet, och första gången på en surfbräda. och det kan hända att vissa bussar stannar på olika ställen varje gång. För mig var det därför ett mysterium hur jag skulle ta mig till min första dag på projektet. Förskoleavdelningen där jag jobbar med barn från 0-5 år tillhör ett stort välgöranhetsinstitut en bit utanför stan. Därför behöver jag ta två olika bussar, vilket till en början kändes som en rejäl utmaning för mig. Hur skulle klara mig utan min kära SL-app, som jag vanligtvis använder för att veta precis vilken buss jag ska ta och när? Det knöt sig i min mage. Som tur var kunde jag ersätta denna app med hjälpsamma människor omkring mig, som enkelt kunde visa vägen. På så sätt löstes mysteriet med lokaltrafiken för mig, och ännu en tyngd föll från mina axlar. I skrivande stund sitter jag ironiskt nog på en buss på väg till jobbet. Den långa resetiden som till en början kändes dötrist, har jag nu börjat tycka om. Ibland sätter busschauffören på musik, eller så hittar jag någon att småprata med. Idag var det dessutom en man som ställde sig upp och började läsa högt ur

Bibeln. Annars gillar att bara stirra ut genom fönstret och tänka. Det känns harmoniskt på något sätt. Jag har ju ändå inte bråttom någonstans. Ibland kan jag dock komma på mig själv med att stressa eller oroa mig för att hinna i tid. Då brukar folk min omgivning säga något i stil med ”tranquila”, som i lugna dig. Ett annat populärt uttryck i Costa Rica är även ”pura vida”, vilket kan tolkas som en slags uppmaning till att njuta och leva det ljuva livet. Att få höra dessa uttryck varje dag har gjort att den känslan av lugn jag fick redan på flygplatsen har hållit i sig. Det är som att tyngderna på mina axlar blir färre för varje dag som går. Förhoppningsvis faller den sista tyngden den dagen jag kommer tillbaka till Sverige, så att jag lätt som en fjäder kan flyga iväg på nya äventyr! Men lugn. Tranquila. Jag har ju ännu inte köpt en hembiljett, så det får ske ahorita. Tills dess har jag gott om tico time för att lära mig mer om pura vida.

Blir du sugen på att åka iväg till Costa Rica? Vi har flera olika utbyten, oavsett om du vill vara borta länge eller lite kortare. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta info@peaceworks.se eller leta efter projekt i vår projektbas och ansöka direkt!

FredAktion 2016 | 18


internationella utbyten för unga.

i en stad som jag nu kallar hemma.

Text: Lisa Kolarby

Till slut bestämde jag mig bara för att göra det. Det var inget som kändes självklart, inte heller enbart positivt. Det var en berg- och dalbana av tankar och känslor innan jag lyfte från marken och inte längre kunde ångra mig. Helt ärligt så har jag varit kritisk till ”volontärgrejen”. Den bild jag har haft har inte varit något jag vill identifiera mig med. Jag såg framför mig hur jag skulle framstå som en priviligerad ung och naiv tjej som vill förändra världen och som åker långt hemifrån för att där tro sig kunna göra skillnad, för att sedan återvända hem med foton på barn i trasiga kläder och känna att hon gjort nytta och därför kan luta sig tillbaka lite. Så varför befinner jag mig nu i Peru och kallar mig själv för volontär? Det var när jag läste om Aldea Yanapay för första gången som jag insåg att åka som volontär, vara en del av ett kulturutbyte, kunde vara något för mig. I projektet tycktes det finnas en filosofi, ett holistiskt helhetstänk som jag kunde identifiera mig med. Vid den tiden visste jag inte mycket om min närmsta

framtid. Jag var vilsen som många andra. Jag slets i armar och ben, åt olika håll av föräldrar, vänner, samhället och kände att det enda sättet att hitta den egna viljan i mitten av mig själv var att lämna. Byta omgivning, umgänge, kultur, språk och vardagliga rutiner. Så jag hamnade här. En för mig främmande kontinent, i ett land jag förknippat med Machu Picchu, i en stad som jag nu kallar hemma. I mitt liv hemma i Sverige har jag ibland upplevt en saknad av gensvar för mina tankar. Jag kan gå runt i staden och känna mig kritisk till min omgivning. Människors beteendemönster, vanor och hur hela samhället är uppbyggt. Hur allt tycks kretsa kring prestation och vinst, inte minst den ekonomiska. Hur vi glömmer bort att värna om oss själva. Hur dina konkreta åstadkommanden blir viktigare än dina värderingar. Hur vi värderas efter vad vi lyckas uppnå och inte utifrån vilka vi är. Hur vi tycks leva i hopp om att vi får ett nytt jordklot när vi förbrukat planeten Jorden. Hur vi ser på oss själva uppe på en piedestal med rätt att reglera naturen på ett sätt som tillgodogör oss själva. Jag upplevde det hela som en enda mörk, nedåtgående spiral och jag kände att om det finns något jag kan göra för att bidra till en ändrad riktning

Bildtext: Lisa på sin promenadsträcka i Lamay. 19 | FredAktion 2016


internationella utbyten för unga.

av denna, måste jag göra det. Men jag hade ingen aning om var jag skulle börja. Så jag lämnade mitt liv hemma för att försöka skapa en vardag någon annanstans för en tid. För att försöka förstå vad det är jag ska göra, hur jag ska kunna förändra. För att börja min förändring av världen. Jag landade i Anderna, i en smått oorganiserad stad full av färg, bilar, mat, lamor och människor. Utan att döma försökte jag se det som ett helt vanligt sätt att leva, med inställningen att annorlunda inte behöver vara sämre. Jag tänkte, ska jag lära mig så måste jag vara öppen. Sluta döma och börja förstå. Normalisera sättet att leva här. Ganska snabbt insåg jag att mina idéer till konkret förändring fick förbli idéer. Men lika snabbt insåg jag att det fanns så otroligt mycket att hämta. Att de barn och vuxna jag mötte, vars tankar om omvärlden jag ville influera, redan bar på så mycket kunskap att jag lutade mig tillbaka, lyssnade och började lära. Kulturen Quechua, Inkarikets kultur, tar oss tillbaka långt i historien. Till en helt annan kontinent, innan Europa upptäckt att den existerar. Mycket av vad den står för har glömts bort. I Peru idag är det ofta bara de äldre generationerna som behärskar språket och som kan förklara filosofin. I mitt projekt är syftet att väcka denna kultur, göra den tillgänglig för de unga, få den att leva vidare. En kultur vars tankar om omvärlden nästan kan tyckas stå i motsättning mot dagens samhälle både här i Peru, Sverige och många andra delar av världen. Den symboliserar liv i symbios med naturen, harmoni, jämställdhet och kärlek till oss själva och våra medmänniskor. Jag hade hittat en plats där jag slapp kritisera det gemensamma tänkandet. En plats där barn och vuxna lärde av varandra med gemensamma grundtankar om vad som är viktigt i livet. Det var de som lärde mig och inte tvärtom, och på något sätt gjorde det mig väldigt glad. Det fick mig att känna mig på rätt plats. Kanske hade jag varit tvungen att bege mig till en annan plats för att finna likasinnade människor. Människor som tror på en förändring. Som tror på att förändring är bra. Här fanns alltså alternativa tankar om hur samhället bör fungera. Men det fanns också människor med alternativa levnadssätt. Vi var volontärer som levde ihop på projektets hostel. Personer från olika delar av världen, olika kulturer, språk, åldrar, och bakgrunder. Men vi levde tillsammans under samma tak och kunde ge och ta av varandra. Men en gemensam nämnare var att vi alla kände behov av förändring. Vi behövde

komma bort från våra invanda mönster i vardagen därhemma. Vi behövde andas ny luft. Och de har fått mig att inse vikten av att lyssna till mig själv. Att det inte finns en förutstakad väg, utan att vi själva är de enda berättigade att skapa den. Jag fick möta och lyssna på människor som välkomnar alternativa tankesätt istället för att ifrågasätta och se dem som hinder för att nå någonstans, istället som vägar till personlig utveckling. Vi har delat våra värsta rädslor, våra högsta drömmar och vi har visat vilka vi är på insidan. Vi stöttar istället för att sänka och vi kramas istället för att vända ryggen till. Jag kände att jag kunde vara jag och att det var tillräckligt. Det var vilka vi var som räknades. Inte vad vi lyckats uppnå. Och kanske var det förutsättningen till att vi kunde känna oss som en stor familj trots skillnader i kultur och bakgrund. För om vi börjar se människan bakom alla skal av tillhörigheter, så är det så mycket lättare att komma nära varandra. Att förstå och lära. Soy lo que soy. Som betyder jag är det jag är. Jag kom till Peru med tanken om att jag skulle finna en väg som jag konkret skulle kunna förändra samhället på. Hitta min plats, känna att jag bidrar och förstå hur jag ska kunna påverka den värld vi lever i. Jag insåg att oavsett hur olika våra samhällen ser ut på ytan, så strävar vi mer eller mindre efter samma saker. Vi strävar efter en värld som inte är hållbar. Men det visste jag sedan innan. Den kunskap som finns här, som härstammar från en uråldrig kultur, och som gett mig nya insikter handlar mer om oss som människor, enskilda individer. Den hållbara utvecklingen är lika viktig på insidan. Förändringen börjar inifrån. Det är vi som är samhället, och om vi inte tar hand om oss själva och varandra först, hur ska vi kunna skapa ett hållbart samhälle? Jag har länge känt att jag velat förändra. Jag vill göra något gott i världen. Men är det något jag har insett så är det att jag först måste lära mig att lyssna på mig själv. Att steg ett är att hitta min kärna, min inre drivkraft. Då spelar det ingen roll om de drar i mig från olika håll. Jag kan befinna mig mitt i det, jag behöver inte fly bort, de kan dra så mycket de vill, för jag står stadigt i mitten. Kanske var det nödvändigt att byta miljö, leva i en annan kultur, för att inse det. För det är jag så glad att jag tog vara på möjligheten. Tog vara på möjligheten att möta människor med liv som inte liknar mitt eget. Kanske fick jag mer än jag gav. Kanske är det enda jag kunnat ge kärlek. Men nu förstår jag att det är tillräckligt.

Blir du sugen på att åka iväg till Peru? Vi har flera olika utbyten, oavsett om du vill vara borta länge eller lite kortare. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta info@peaceworks.se eller leta efter projekt i vår projektbas och ansöka direkt!

FredAktion 2016 | 20


internationella utbyten för unga.

ar h ia b m lo o C v a d il b min förändrats radikalt. Text: Paula Humborg

Nu har jag varit här i Colombia nästan tre månader. Det känns som det var igår att jag kom fram helt slut till Bogotas flygplats, krånglade med mina väskor och mötte två stora leenden som hämtade upp mig. Men samtidigt känns det också som att jag har varit här i evigheter. På tre månader har jag hunnit med så mycket. Jag har lärt känna nya människor, blivit del av en fantastisk familj, lärt mig spanska (lite i alla fall), börjat på ett nytt jobb, rest och upptäckt Bogota. Jag har börjat bygga upp ett nytt liv och det känns som en evighet sen jag satt hemma i Sverige och längtade till året i Colombia. Dagen jag klev på flygplanet och tog mig hit var nog den hemskaste dagen i mitt liv. Att säga hejdå till alla fina vänner dagarna innan, att packa ihop sitt

Bildtext: Longboardtävling utanför Bogotá. 21 | FredAktion 2016

liv i en resväska och en ryggsäck och att se hela sin familj stå där och vinka på andra sidan security och veta att när man går igenom dörren bakom en så är det sista gången man ser de man älskar mest på ett halvår. Jag grät så mycket den dagen och oroade mig över allt som kunde gå snett under det året. Men sen kom jag fram. Och jag kan helt ärligt säga att de senaste tre månaderna har varit de bästa månaderna i mitt liv. Jag bor och jobbar i Colombias huvudstad, Bogota. Mitt utbyte är lite speciellt eftersom jag delvis är volontär hos PeaceWorks kontor här men också jobbar i ett projekt med barn i södra delen av Bogota. Hos PeaceWorks har jag engelskalektioner med unga vuxna som på något sätt är aktiva i projekt som stöds av PeaceWorks. Deras engelska är relativt bra så lektionerna blir en blandning av grammatik, diskussioner och texter om olika sociala frågor. Tillsammans med Teusaradio (en radiostation som PeaceWorks stödjer) har jag även en podcast på engelska. Jag och min volontärkompis pratar om allt mellan himmel och jord och tanken är att människor ska lyssna på


internationella utbyten för unga.

Bildtext: Utsikt över Bogotá från Monserrate. den för att få in mer engelska i deras liv. Resten av veckan jobbar jag på ett projekt kallat ”Juan Rey”. Det ligger långt söderut i Bogota och fungerar som en prevention för att barnen inte ska påbörja ett liv på gatan. Barnen kommer dit när de inte är i skolan, det vill säga vi har en grupp på förmiddagen och en grupp på eftermiddagen. Barnen är i skolåldrarna, så allt mellan 6 och 17 år. På projektet får de mat, hjälp med läxor, de leker och sen så har de olika klasser varje dag. Det kan vara allt från att diskutera hygien till att pyssla till att upplysa om sexuellt utnyttjande. Jag har hittills haft engelska och franskalektioner med dem varje vecka, men tanken är att bygga upp en sorts fredskola med PeaceWorks och hålla i dem med barnen. Jag har nu varit på projektet ungefär en månad och har redan fått personliga relationer både med barnen och lärarna som jobbar där. Om jag är på lite dåligt humör på morgonen så förändras det så fort jag sätter foten genom dörren på projektet. Jag möts av glada ögon och ”Hola profe Paula!” och massor av pussar, kramar och high-fives och allt känns bra igen. Det är utmanande med att inte kunna så bra spanska och ha lektioner, behöva säga ifrån och leka med barnen som inte kan engelska, men det är mycket lättare än jag trodde. Att varje dag få umgås med dessa barn är så

otroligt givande och roligt. Mitt liv här består naturligtvis inte bara av jobb. Jag har börjat plugga spanska på det statliga universitetet här i Bogota, träffar kompisar, upptäcker Bogota, går ut och dansar, åker longboard, är med min fina nya familj, reser och så mycket mer. I Bogota och Colombia behöver man aldrig ha tråkigt, det finns alltid saker att hitta på! Innan jag åkte hit och berättade för vänner och familj vart jag skulle fick jag manande ord om att vara försiktig och om jag var säker på att åka till ett sådant farligt land. När människor hör Colombia tänker de kriminalitet, korruption, innebördskrig och droger. Och det stämmer att de är en del av landets historia och även del av dagens stora problem landet står inför. Men Colombia är så mycket mer än bara detta! Colombia är ett så otroligt vackert land med djungel, öknar, kuster och berg. Människorna här är enormt öppna och välkomnande och att börja prata med någon främmande på gatan om allt eller inget händer var och varannan dag. Min bild av Colombia har förändrats radikalt och jag vet redan idag att jag för alltid kommer känna mig som hemma här. Det har bara gått tre månader av mitt år här men jag bävar redan för den dagen då jag ska åka hem.

Blir du sugen på att åka iväg till Colombia? Vi har flera olika utbyten, oavsett om du vill vara borta länge eller lite kortare. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta info@peaceworks.se eller leta efter projekt i vår projektbas och ansöka direkt!

FredAktion 2016 | 22


internationella utbyten för unga.

. t e m m a r g o r p t n a ik t prak PeaceWorks har genom praktikantprogrammet i Colombia tagit emot två sidafinansierade praktikanter under hösten. Här kan ni läsa och inspireras av Anja Grahn som reste genom vårt praktikantprogram för att under 6 månader arbeta som informationspraktikant på vårt kontor i Bogotá.

Streetart, musik och radio i Colombia Text Anja Grahn

När man pratar om politiskt deltagande tänker man ofta på traditionella uttryck såsom hur många röstat i det senaste valet eller hur många medlemmar de politiska partierna har. Liksom när man försöker mäta fredsprocesser eller metoder för sociala förändringar pratar man om hur stor del av landet som befinner sig i beväpnad konflikt och vad som görs för att sätta fast förövarna. Det är lätt den delen av politiskt deltagande som uttrycks genom alternativa metoder förbises, de metoder som berättar om attityderna i samhället, de som låter andra grupper eller åsikter som vanligtvis inte kommer till tals. Det finns många olika uttryck och metoder för samhällsförändringen som inte kanske tillhör de traditionella men de jag vill prata om, som verkligen fick mig att inspireras under mina månader i Bogotá är den politiska aktivism hos ungdomar som manifesteras genom streetart, musik och radio. Streetart, liksom andra alternativa politiska metoder, ger röst åt grupper och människor som vanligtvis inte får synas. Det går inte att förneka betydelsen av dessa alternativa uttryck i samhällsförändringar. Både i revolutionära händelser såsom arabiska våren 2011, samt Brasiliens kamp mot klasskamp och segregation (t.ex. Sao Paulo) har streetart en viktig roll i förändringsprocesserna och som verktyg för att upplysa omgivningen, nationellt och internationellt, vad som egentligen sker (Gleaton, 2012:25,27). Streetart, liksom andra alternativa politiska metoder, ger röst åt grupper och människor som vanligtvis inte får synas. Streetart möjliggör för människor att berätta om sin verklighet, sin egen historia som inte annars skulle få berättas (Bojan Maric). I Colombia tillhör 50 % av befolkningen gruppen ungdomar (d.v.s. mellan 14-28 år) men det är också en grupp med starkt begränsat inflytande i samhällsförändringar och i politiken, därför kanske

23 | FredAktion 2016

det inte ter sig så konstigt att alternativa politiska metoder och uttryck tas till av gruppen. För när man tar en promenad längs Bogotás gator möts man av politiska uttryck i nästan varje gatuhörn. Skrivna eller målade på väggar i alla dess färger, vissa mer direkta i form av skrivna meddelanden, andra mer indirekta estetiskt grafiskt målade lättförståeliga bilder och symboler, medan vissa använder sig av välplanerade klisterlappar, stenciler målade gipsmasker med mera. Bogotá är idag bland de 10 städer med mest streetart i världen, och de dekorativa uttrycken är verkligen en del av stadens infrastruktur. Streetart kan spåras tillbaka ändå till romartiden, då liksom idag fungerar det som ett politiskt uttrycksmedel för att uppmärksamma sociala orättvisor och det är viktigt verktyg enligt många. ”En vägg är ett väldigt stort vapen, det är bland de värsta du kan slå någon med” menar Banksy, en av nutidens mest kända graffitikonstnärer som sprider politiska budskap. Politisk streetart, i sin mest lyckade form, visar den ärliga och verkliga sidan av samhället, där den genom symboler och kreativa budskap oberoende av språkliga eller kulturella skillnader upplyser beskådare vad som sker i samhället (Lyman G Chaffee:1993, 3-4). Att berätta sin historia och visa verkligheter som vanligtvis inte syns i den kommersiella media var också en av anledningarna till att det Bogotabaserade kollektivet Machete – Deluxe startade 2008, berättar en av dess grundare Javier för mig. Vad som från början startade som grafiska klädtryck med samhällskritiska meddelanden jobbar de idag med att ge verktyg – streetart – till ungdomar i att uttrycka sig. Att genom dessa metoder få ungdomar att göra sin röst hörd och på så vis hävda sina rättigheter, där de själva får utveckla sina egenskaper och organisera sig som politiska subjekt, något som staten inte ger plats för, menar Machete-Deluxe. Streetart förkastas ofta och lätt för vandalism, något som även Machete-Deluxe stött på flera gånger i de fall då man ”tar över” en offentlig plats utan tillstånd. Då graffiti, menar kollektivet, är synonym med uppror och olaglighet stör de staten att människor säger verkligheten, och ännu mer när det kommer från marginaliserade grupper. Trots det hårda bemötande från staten med lite stöd från statliga medel menar Machete-Deluxe att graffiti är ett uttrycksmedel som framförallt lockar och


internationella utbyten för unga.

används flitigt av ungdomar. Det finns ändå idag ett visst stöd från staten till dessa uttryck, där man anordnar streetarttävlingar där vinnaren får måla en ”mural” (måla en hel vägg) och att allt oftare börjar det anlitas kända artister för att dekorera betongen, dock alltid med kravet att det inte är politiskt. Kanske är det tecken på hur streetarten blir allt mer accepterad eller endast ett försök att ta makten även över gatukonsten, för det är tydligt att det endast accepteras inom vissa ramar. De politiska meddelande som kommer upp om nätterna suddas snabbt av statens arbetare. ”If graffiti changed anything, it would be illegal.” – Banksy Som jag nämnde tidigare är det inte bara streetart som enda alternativa metod som används av ungdomar i staden för samhällsförändring. Under min praktik för en ungdomsorganisation i Bogotá har jag fått känna på hur ungdomarna i staden kokar. Kokar av idéer, vilja, engagemang och framförallt tro på en möjlig samhällsförändring, där de är och skall vara en del utav. De kände ett behov efter öppna utrymmen med högt i tak, där alla typer av inflytande, idéer, tankar skulle få ta plats, där utrymmena var ledda av ungdomar själva. Flera ungdomskollektiv och organisationer använder sig också av musik eller dans i processen för samhällsförändring eller belysa problem, uttryck som ofta är förknippat med ungdomskultur. En del arbetar för återtagning av sitt område genom hiphopkultur, en annan använder sig av den

populära latinamerikanska musikgenren reggaeton för att uppmärksamma könsnormer. Andra organisationer har skapat egna radiostationer och podcast för att belysa problem och öppna upp för samtal som den nationella radion inte berör. Under ett samtal med en utav grundarna för radiostationen TeusaRadio Ajax Camilo, omkring anledningen till uppstartandet menade han att de kände ett behov av utrymmen för ungdomar som inte var kontrollerade av en ekonomisk grupp eller som hade en stark politisk ideologi. De kände ett behov efter öppna utrymmen med högt i tak, där alla typer av inflytande, idéer, tankar skulle få ta plats, där utrymmena var ledda av ungdomar själva. ”Det är viktigt att ungdomar erkänns som politiska subjekt, som kan starta förändringar i staden och landet med hjälp av olika verktyg men utan att behöva tillhöra ett politiskt parti, utan som medborgare”, säger Ajax Camilo. Det ligger i ungdomars natur att utforska, att utforska nya områden, attityder och metoder, något som med tiden ofta kommer att påverka vårt vardagsliv, menar Ajax. Därför är dessa alternativa uttryck viktiga för en samhällsförändring. Liksom politisk streetart föds behovet av dessa alternativa uttrycksmedel ur ett ifrågasättande och många gånger ett motstånd till rådande samhällsstrukturer och förtryck. Uttryck som istället förkastas som vandalism eller ungdomshobbies borde, menar jag, betraktas som ett politisk deltagande och ett uttryck som tas på allvar.

FredAktion 2016 | 24


informationsverksamheten.

informationsverksamheten. Under halvåret som gått har vi fortsatt arbeta aktivt med vår kommunikation. Vi har vidareutvecklat strategier och planer för hur vi bäst och mest effektivt kommunicerar med vår målgrupp. Vårt kommunikationsarbete kommer att utvecklas vidare under 2017 och det ska bli lättare att engagera sig lokalt inom PeaceWorks medlemsföreningar i Malmö och Stockholm och bli lättare att följa vårt nationella arbete.

utåtriktade aktiviteter. Under juli 2016 till och med december 2016 har PeaceWorks haft flera utåtriktade aktiviteter. Våra utåtriktade aktiviteter har under halvåret varit fokuserade på att medverka på mässor och infobord samt på våra omtyckta och ungdomsledda soffor samt filmkvällar. Vi har även utöver våra standardaktiviteter haft möjligheten att hålla i en vernissage och fotoutställning med konstnärer från Colombia. Konstverken i utställningen var skapade av unga från några särskilt utsatta områden i Neiva i södra Colombia. Konsten speglar deras egna erfarenheter av konflikten i Colombia och deras perspektiv på fredsprocessen. Vernissagen blev ett välbesökt event.

25 | FredAktion 2016

Utåtriktade aktiviteter under året: Antal Aktivitet 26 Mässor och infobord 1 Vernissage fotoutställning 1 Infokvällar om PeaceWorks 2 Klädbytarkvällar inkl. info 3 #soffan 5 filmkvällar 1 Under det blå täcket workshop 5 Under det blå täcket podcast


informationsverksamheten.

Under det blå täcket är PeaceWorks nya jämställdhetsprojekt med fokus på unga och normer om maskulinitet. Vårt övergripande mål är att bidra till ett mer jämställt samhälle där människor, oavsett kön och/eller könsidentitet har samma möjligheter att lyckas ta plats samt leva ett liv utan att utföra eller utsättas för våld eller hot om våld. Syftet med projektet är att öka ungas förmåga att ifrågasätta, reflektera och kritiskt granska maskulinitetsnormer och machokulturen i samhället. Vi vill öka förståelsen hos unga för hur män och manlighet premieras i många delar av samhället, men också hur machokulturen bidrar till att killar löper större risk att utsätta eller utsättas för våld, få sämre sociala relationer och sämre hälsa. Målet är att öka ungas förmåga att minska sin egna reproduktion av negativa maskulinitetsnormer.

avsnitt och en workshop-serie med tillhörande utbildningsmaterial, övningar och tips. Vi har utgått ifrån fem teman inom området machokultur/maskulinitetsnormer: 1. makt & möjligheter 2. hälsa & känslor 3. kärlek & sex 4. sexualitet & identitet 5. våld. Podcasten och workshopen kommer under våren att spridas till unga och vuxna på skolor och fritidsgårdar. Så håll utkik!

Vi har utvecklat två material: en podcast på fem

Borde din skola lära sig mer om maskulinitetsnormer och hur vi kan arbeta aktivt med att ifrågasätta dem? Tipsa dem om vår lärarutbildning, läs mer på vår hemsida eller kontakta oss på info@peaceworks.se! Håll utkick efter vår release av podden Under det blå täcket!

FredAktion 2016 | 26


informationsverksamheten.

Inom PeaceWorks har vi ett pågående projekt som heter #ungasmalmö. Projektets mål är att öka synlighet och erkännandet av unga som centrala fredsaktörer. Vi vill både stärka ungas engagemang och öka allmänhetens förståelse för ungas syn på fred och säkerhet i Malmö.

Vi har också #fredspodden som görs av unga i samband med #soffan för att sprida de åsikter och tankar som lyfts eller inte lyfts i diskussionen. Krönikor skrivs av deltagarna i #soffan eller dialogträffarna som gillar att uttrycka sig i skrift. Vi sprider texterna i våra sociala medier och andra forum.

Vi har skapat olika forum för att lyfta ungdomars perspektiv. #soffan är ett diskussionsforum där unga diskuterar olika ämnen kopplade till fred och säkerhet. Tidigare #soffor har till exempel handlat om sexualitet, integration, diskriminering i skolan och kvinnors säkerhet. #soffan består av en panel med unga som vill diskutera ämnet och en moderator som fördelar ordet samt bjuder in publiken att delta.

För att ungdomsperspektivet hela tiden ska genomsyra #ungasmalmö, leds projektet av en projektledningsgrupp (16 – 25 år). Gruppen planerar #sofforna och #fredspodden. De diskuterar vilka ämnen vi ska ta upp samt var och hur vi kan lyfta frågorna på bästa sätt.

Dialogträffar är ett annat forum där unga får möjlighet att mer informellt diskutera och reflekterar kring teman kopplade till fred och säkerhet. Dialogträffar har hållits både på fritidsgårdar och på ABF i samband med våra #filmkvällar.

Projektverkstäder anordnas för att ge unga konkreta verktyg för hur en kan organisera sig och planera lyckade projekt.

Samarbeten vi har haft i projektet är bland annat: Samtalsaktivisterna, Bricks Rosengård, Ung Fritid Västra Hamnen, Brightful, Malmö Mot Diskriminering, United Sisters, Hassela ungdomsrörelse, Fryshuset, Pedagogisk Inspiration och Doc Lounge. Vi vet att unga är en del av lösningen inte problemet!

Är intresserad av att att medverka under diskutionsforumet eller vara med och driva #soffan? Hör av dig till info@peaceworks.se!

27 | FredAktion 2016


ekonomi.

ekonomi. PeaceWorks har under halvåret eftersträvat ett positivt årsresultat genom att genomföra löpande ekonomiskt uppföljningsarbete, förbättra och utveckla rutiner för organisationens ekonomiska hantering, kontroll och administration.

FredAktion 2016 | 28


ekonomi.

29 | FredAktion 2016


ekonomi.

FredAktion 2016 | 30


ekonomi.

31 | FredAktion 2016


ekonomi.

FredAktion 2016 | 32


ekonomi.

33 | FredAktion 2016


ekonomi.

FredAktion 2016 | 34


Välkommen till PeaceWorks

info@ peaceworks.se 08 615 05 58

Fredaktion 2016  

PeaceWorks årskrönika | ungas fredsarbete

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you