Panorama #13

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida1

Nr:13

K채rlek

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida2

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida3

EdiToriaL Love Theme We bring to you this issue of Panorama in the name of love. Love is an evergreen topic that can assume many shapes. Whether in the shape of interpersonal, cultural or national it carries the same immediate and enduring properties. That is why adopting it as a theme is so fruitful since it will inevitably be of significance to each and every one of us.

This issue covers a wide range of different interpretations of the meaning of love and how it is not always as clear-cut as one might think. in whichever form, love is usually regarded as something personal beyond the sphere of societal or governmental infringement. Me and Karin tackle when love between two people becomes subject to society’s approval and how love can be deemed unlawful. With grace and perspicacity, Ville Trygg balances constructivism with legalistic formalism as he deconstructs the concept of love in his first article only to filter it trough contract law in his other. However, interpersonal love is but one embodiment of love, and Victor Landing has aptly observed love as appreciation by a people for their monarch as he explicates on the Swedish people’s affection for their king. richard Forsén brings an enlightened take on an otherwise frowned upon form of love, as he explains why love of the self is not necessarily detrimental. i hope you will enjoy our takes on love and find it inspiring. Finally i’d like to extend my most humble expressions of gratitude to Julia Geine for designing our front-page on such short notice

Alexander Dannerhäll Editor-in-chief

3

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida4

Redaktionen:

Blanche Jarn alexander dannerhäll Philip Klang Michaela Lundberg amanda Bergland Karin Berg Ville Trygg richard Forsén oskar Förberg Victor Landing

Layout:

alexander dannerhäll

Teknisk support:

Philip Klang

Korrekturläsning:

Blanche Jarn Alexander Dannerhäll

Framsida:

Julia Geine

iNNEHÅLL TEMA Kärlek

5. The love of the self- why selfless love necessarily _____isn’t a keeper _____richard Forsén

6. Forbidden Love

_____alexander dannerhäll

8. Konungakärlek ___ Victor Landing

10. Heteronormens eviga kärlekssaga ___ Karin Berg

12. Kärlekens konstruktion- Det illusionistiska _____paradigmet? _____Ville Trygg_

14. Vi får aldrig glömma _____amanda Bergland

16. Den fina muren _____oskar Förberg

18. Kärleken ur ett avtalsrättsligt perspektiv: Ett _____hommage till avtalslagen _____Ville Trygg

ansvarig utgivare: Clara Leanderson, ordf. LUPEF Kontakt: tidningen@lupef.se Lunds Universitets Politiska och Ekonomiska Förening Sandgatan 2, 223 50 Lund Nummer:13

21. Icke-redaktionellt: Har du någonsin röstat i ett ____ ____kårval? _____Caroline Sundberg, Jack Senften, Samhällsvetarkåren

23. Panorama-sidan

4

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida5

The love of the self

- why selfless love necessarily isn’t a keeper Sigmund Freud and Friederich Nietzsche together shaped much of our modern age around the turn of the century, with psychoanalysis as well as the true, supposedly bleak, nature of humanity becoming prolific in the forum of public debate. I will at this moment point out that I in no sense of the word consider myself an expert in either Freudian psychology or the writings of Nietzsche but my opinion is still that both these gentlemen in the more general of terms focus on a matter which to the highest degree is relevant to the general topic of this issue of Panorama – the love of the self.

By: Richard Forsén

i will, however, not directly delve into either writer’s theories but instead try to state my own case as concisely as possible.

The self is, it could be argued, essential to the concept of human love regardless if one is or isn’t a true Freudian with a stalwart belief in omnipotent sexual infatuation in all its logic and simplicity. Love as a concept would only be considered so socially significant when love in itself would be considered something beyond the simple evolutionary darwinian cravings of sexual reproduction. What, one might ask, is love in that case? My humble opinion is that our understanding of love is a construct of social coexistence and culture –the same way one could argue the concept of gender is.

From my humble point of view an individual’s true “love” would be that individual’s ego’s ignorance of his/her id’s cravings to the benefit of another individual’s apparent interest and well-being.

True love is, in this view, selfless love. This concept in its simplest of form does, however, necessitate some universalistic natural balance between the interests of the id and the superego, but wouldn’t the “average” individual consider the love of another more fulfilling and meaningful the stronger the interest of the self is in the psyche of the other whom loves you? a “simple”

selfless soul in the truest sense of the word would not only be mentally unstable in the eyes of doctor Freud but also be only be capable of a more socially insignificant “love.” if the threshold to loving someone is low why even bother attaching significance to the love shown by another? don’t we for this reason somehow always seem to value the love of the dog that under most other circumstances is aggressive towards others more than the apparent love of an all-loving dog? isn’t, as a result of this, the caring of the doberman considered more significant to us than the love of the all-loving little trotting pug?

What, the cynic could wonder, would the love of the truest slave, selfless in his entirety, therefore even be worth in a comparative respect? according to this line of thought – given that there is such a thing as a “market price” on love – a price set by the apparent worth of the love involved, wouldn’t the love of the constantly selfless really be something of subjective value, now would it?

“No kisses should be wasted, true love is meant to be tasted,” the most amorous of us could agree. This bodes even more true if we truly would actually appreciate the simple value of the truest love – the truly selfless love.

5

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida6

Forbidden Love

A little more than 10 years ago, George W Bush narrowly clinched re-election despite presiding over an unpopular war in Iraq. Many have credited the issue of same-sex marriage with delivering the win for the Republican. By mobilising the evangelical vote, Bush’s shrewd political machine managed to carry, amongst others, the crucial swing-state of Ohio which proved instrumental in his return to the White House. A decade later, however, the career of any political strategist suggesting the very same strategy would most likely be short-lived. With overwhelming public opinion, the approval of 36 states and to some extent the judiciary on its side, the same-sex marriage effort has never been more triumphant. For this issue’s lovethemed issue we turn to the contentious issue of forbidden love.

By: Alexander Dannerhäll Not even the judicial branch of the federal government is exempt from an opposition to gay-rights. in the case of Bowers v. Hardwick in 1986 the Burger court upheld the constitutionality of a Georgia law banning sodomy and oral sex between individuals of the same sex. The Chief Justice defended the verdict with the words: "To hold that the act of homosexual sodomy is somehow protected as a fundamental right would be to cast aside millennia of moral teaching.". This ruling was reversed in 2003.

the reverend Jerry Falwell and the unsympathetic response by President reagan. When his democratic counterpart Bill Clinton signed legislation that prohibited gays to serve openly in the military (commonly referred to as the “don’t ask, don’t tell policy) in 94 and the “defense of Marriage act” in 96, establishing the institution of marriage as between a man and a woman, he effectively conferred upon the anti-gay crusade the approval of the federal government.

Ever since the infamous police-crackdown in Stonewall, NY in 1969 up until a couple of years ago the cause of gay-rights has faced fierce headwinds. Starting in 73’ with the passage of a Maryland law outlawing same-sex marriage, the next 30 years saw a succession of similar measures approved throughout the nation. The aidSscare of the 1980’s saw a revitalisation of anti-gay sentiment as the conception of the disease as pertaining to homosexuality was fomented by demagogues such as

6

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida7

Not even the judicial branch of the federal government is exempt from an opposition to gay-rights. in the case of Bowers v. Hardwick in 1986 the Burger court upheld the constitutionality of a Georgia law banning sodomy and oral sex between individuals of the same sex. The Chief Justice defended the verdict with the words: "To hold that the act of homosexual sodomy is somehow protected as a fundamental right would be to cast aside millennia of moral teaching.".

This ruling was reversed in 2003.

The gay-rights movement has traditionally been associated with the democratic Party but despite the fact that democratic National convention affirmed the rights not to be discriminated against based on sexual orientation as early as

1980, the issue has not been at the forefront of the democratic campaign playbook until recently.

President obama’s famous “evolving” comes to mind and is illustrative of the political fraughtness of the issue. The 2012 and 14’ election cycles ,however, witnessed an unprecedented amount of ballot initiatives in states such as illinois, Maryland, New Jersey, oregon, Minnesota etc. The federal district courts play a prominent role in striking down state initiatives prohibiting gay marriage in oklahoma, Kentucky and Virginia to name a few, and the recent clash between the chief justice of the alabama Supreme Court and an circuit court judge projects another dividing line in american society, between the majority of the public and certain

7

geographic bastions of resistance. a recent opinion poll claims a 59% approval rate of gay marriage which allows the democratic Party to run on this message since they know it is politically advantageous. it is a truism of the american judicial system that the judiciary and particularly the Supreme Court strives to be in line with public opinion and thus many court watchers contend that its acceptance of a case with the potential outcome of legalising same-sex marriage on a federal level heralds its affirmation of marriage equality. The chronology of gayrights may to sympathisers of marriage equality recall Martin Luther King’s famous quote: “The arc of the moral universe is long, but it bends towards justice”.

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida8

^ÉÇâÇzt~ùÜÄx~ Om svenskars kärlek till Kung Carl XVI Gustaf Konungariket Sverige har haft kungar som styrt landet på ett eller annat sätt sedan 900-talets mitt (med några få undantag). Att vara kung över Sverige har inneburit allt från att styra landet med järnhand till att agera god företrädare för riket utåt sett. På senare år har Sveriges regenter inte haft någon direkt makt över det svenska folket, utan de fungerar numera som en symbol för svensk monarki. Trots att kungen inte har någon direkt makt över svenska folket så är ändå majoriteten av svenskarna för ett bevarande av kungahuset. Varför är då svenskar så måna om att årligen betala runt 130 miljoner kr i apanage till det svenska kungahuset? Dessa pengar hade ju otvivelaktigt kunnat gå till andra saker, såsom till att förbättra skola, vård och omsorg. Svaret, gott folk, är kort och gott: Kärlek.

Av: Victor Landing För att reda ut kärleksbegreppet i förhållande till kungen måste man börja med att se närmare på de ting som kungen och kungahuset representerar såväl som vad de symboliserar. Låt oss börja med att se på kungen som en traditionsbärare. i Sverige har man haft en kung i över ett millenium.

Kungen är således en del av vårt kulturella och sociala arv och skulle kungen avsättas innebär det att Sverige skulle förlora en del av sin historia. att ärva någonting innebär för många att man ska bevara det man ärver på bästa möjliga sätt.

arvet blir därför ofta automatiskt något man eftersträvar att bevara.

Ta vår planet som ett exempel på något vi ärver. Visst strävar människan efter att lämna över planeten i ett ännu bättre, eller i alla fall i ett lika bra skick som när vi fick den. Precis på samma sätt resonerar majoriteten av svenskarna angående kungen och kungahuset; kungen är ett arv värt att bevara.

Många associerar även kungen med stormaktstiden och den tidsepok då Sverige var en av Europas största

8

krigsmakter. Under denna tid var Sveriges försvar starkt, ekonomin var inne i en tid av lång expansion och Sverige hade många territoriella områden runt om Europa. Under stormaktstiden styrdes Sverige av kungar, vilket kan förklara kopplingen mellan kärlek till kungen och det forna Sverige. det forna Sverige betraktas av en del svenskar med kärleksfull idyll, och det är därför inte så konstigt att kungen i och med detta bemöts med kärlek. Kungen är helt enkelt en symbol från våra fornstora dagar som det sjungs i nationalsången.

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida9

Låt oss titta närmare på vad kungen bidrar med till såväl Sveriges som världens befolkning. Kung Carl Gustaf är mycket engagerad i naturoch miljöfrågor och har medverkat i många projekt världen över för att främja debatten kring dessa frågor.

Kungen anses nämligen ha väldigt breda kunskaper inom båda dessa områden. Kungen har tagit initiativet till Kung Carl Gustafs ”Miljötävlan” och till ”royal Colloquium”, ett internationellt miljösymposium, som hålls i Sverige med inbjudna deltagare från olika delar av världen.

Kungen är sedan 1988 dessutom ordförande i den svenska organisationen av Världsnaturfonden WWF:s förtroenderåd. En riktig miljö- och djurvän med andra ord! Hans Majestät är dessutom hedersordförande för World Scout Foundation tack vare sitt brinnande engagemang för scouter runt om i

världen. Kungens stora engagemang kan inte annat än mötas med kärlek och stor respekt från svenska folket.

Något som man absolut inte får glömma i allt detta är Kungens olika och mångfaldiga intressen. Till detta hörs framförallt det stora intresset för verktyg och bilar. Hans Majestäts kärlek för bilar och verktyg började redan i 5-årsåldern då han på sin födelsedag uppvaktades med en trampbil, murslev, tegelstenar, trädgårdsverktyg och ett ok med två hinkar. Bilentusiast och händig som attan, minsann! Kungen är till råga på allt en gastronom av högsta klass och hedersmedlem av Gastronomiska akademin. Till detta hör att han även har ett stort intresse för jakt. Han deltar vartannat år i de kungliga jakterna i Halle- och Hunneberg och årligen i Bergslagen, samt i klövdjursjakter bland annat på Tullgarn. Kungens mångfacetterade intressen bemöts med stor glädje och kärlek av svenskar och människor runt om i

9

världen. den kärlek till kungen som uttrycks av många svenskar har sin grund i tankar om traditioner och i hur Kungen är som person. det mångmiljonbelopp som Kungen får av Sveriges befolkning varje år kan vid en första anblick tyckas vara mycket. räknat per svensk blir dock summan ca 13,6 kr per svensk och år, en summa som av många är småpotatis i jämförelse med vad kungen och kungahuset ger tillbaka till befolkningen. icke att förglömma är den stora mängd reklam för Sverige som kungen tillsammans med kungahuset gör varje år när de deltar i projekt och evenemang runt om i världen. Kärleken till Kungen kan därför av många anses vara berättigad och det är därför högst sannolikt att monarkin kommer fortleva länge efter Hans Majestäts avträde. Kung Carl XVi Gustaf av Sverige: Han leve!

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida10

Heteronormens eviga kärlekssaga Nu i höstas, fredagen den 28 november, blev Finland det sista landet i Norden att rösta ja för samkönade äktenskap. Det könsneutrala äktenskapet är ett framsteg för de mänskliga rättigheterna och för individen, för flera enskilda förtryckta. Vinster och framsteg i all ära men detta bereder plats för en granskning av det faktiska resultatet. Hur har det heteronormativa klimatet egentligen anpassat sig efter dessa lagförda förändringar?

Av: Karin Berg

den könsneutrala äktenskapslagen blev genomröstad år 2009 i Sverige och Norge, år 2010 på island och år 2012 i danmark. och nu, efter Finlands omröstning i november 2014, är jämställdheten, i alla fall på papper, lika i Norden gällande rätten att oavsett sexualitet kunna ingå i ett äktenskap. Ändå uttalar sig det tredje största finska riksdagspartiets, Sannfinländarnas, ordförande Timo Soini om att ett ja till samkönade äktenskap skulle innebära “en sorgens dag” för Finland (dN, 2014-11-28). Samtidigt ute i riksdagshuset plenisal, vid sidan av de jublande kämparna för lagförslaget då resultatet av omröstningen presenteras, står det på andra sidan en folkhop som samlats för att starkt visa sin protest mot förslaget. den könsneutrala äktenskapslagen ersätter i samtliga nordliga länder lagen om registrerat partnerskap vilket gav samkönade par rätten att ingå i ett partnerskap. Ett

samkönat par skiljde sig alltså såtillvida åt att de, olikt ett heteropar, inte erhöll rätten att ingå i ett äktenskap. om man går in på den Svenska kyrkans hemsida idag går det att läsa om vigsel för samkönade par, men det går också att läsa om hur Svenska kyrkan länge har legat före resten av samhället inom frågor som berör homosexuella. i Sverige var homosexuella handlingar straffbara fram till 1944 och fram till 1979 ansågs homosexualitet vara en psykisk sjukdom. Med detta som referens vill Svenska kyrkan framstå som någon slags pionjär med deras bok Homosexuella och kyrkan som kom ut 1972, alltså innan -79, där man bland annat fastställer att det principiellt inte finns några hinder för att homosexuella skulle kunna inneha en kyrklig position. Problemet ligger dock i att den Svensk kyrkan i högsta grad, trots föreställningen om raka motsatsen, följer den heteronormativa normen då de väljer att döpa sin bok till Homosexuella och kyrkan.

10

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida11

att redan i titeln särställa homosexuella som en avvikelse från alla andra är att presentera dem som ett problem som måste hanteras inom det redan gällande ramverket. Svenska kyrkan sätter homosexuella mot resten av samhället, och stakar ut en väg för dessa normbrytande personer inom den redan rådande normen. detta sker istället för att ifrågasätta och kanske komma till insikten att det istället är dags för ett nytt ramverk där alla kan inkluderas. där homosexuella/bisexuella/transsexuella/queerpersoner och alla som avviker från normen slipper bli särställda i titlar, språk och i något så mänskligt som ett besök på ungdomsmottagning, där den lesbiska kvinnan får frågan “när hade du senast sex?” och blir erbjuden p-piller. År 1995 införs registrerat partnerskap i Sverige, just för att ge två personer av samma kön en chans att juridiskt möjliggöra samboskap, adoption och ett liv ihop. 1995 finns det plötsligt två vägar att gå för att hugga sitt förhållande i sten. detta speglar ytterligare problemet med att rucka på normerna: trots det stora klivet från synen på homosexualitet som en psykisk sjukdom till att faktiskt kunna ingå i ett lagligt partnerskap så särskiljs man fortfarande från “vanligt folk”. det registrerade partnerskapet kan ses som en förlängning av stämpeln som psykiskt sjuka, som homosexuella och - vilka inte diskuteras i denna artikel men som inte får glömmas bort - andra HBTQ-personer tillskrevs. idag ser verkligheten lite ljusare ut då könsneutralt äktenskap är tillåtet i Sverige och de andra nordiska länderna. att det aktuella läget för HBTQ-personer skiljer sig brett ute i världen där det på många platser ser allt annat än ljust ut är tyvärr ytterligare en sanning vi ställs inför. För ett land som Sverige som anses vara en förebild i många avseenden då jämlikhet diskuteras är det inte bara på det nationellt planet viktigt att ställa sig kritisk till samhället och de verkliga förändringar som har skett under de senaste årtiondena, utan att faktiskt också se sitt internationella ansvar. Faktumet att människor med en bild av Sverige som ett jämställt land kan komma hit och få den krossad är verklighet.

Hatbrott grundade i homofobi ökade i början av 2000talet. En förklaring till denna ökning är att HBTQpersoner allt mer synliggörs och att fler blir medvetna om sina rättigheter och vågar anmäla. att

anmälningarna av dessa brott enligt Brå har minskat de senaste åren och att anmälningar under 2014 är färre än under 2006 blir därför alarmerande. om anledningen till att fler vågar anmäla dessa typer av brott är för att deras ställning i samhället blir allt mer uppmärksammad och accepterad måste nedgången av anmälningar ses som ett direkt bakslag gällande kampen för en norm där alla oavsett kön (och icke-kön) eller sexualitet inkluderas.

Så, trots det stora framsteg ett könsneutralt äktenskap innebär för många samkönade par, så ligger den rådande heteronormen och drar den reella verkan en sådan lag har på det samhälle dessa par kommer att leva i bakåt. det är dags för den rådande normen att börja förändras. det är dags att skapa något nytt som inte löper parallellt med exkluderande utan istället går hand i hand med inkluderande.

11

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida12

Kärlekens konstruktion: Det illusionistiska paradigmet?

Hur många filmer, hur mycket litteratur, hur många låtar behandlar inte kärlek? Idogt matas människan av sig själv med bilder av kärlek. Den romantiska underbara kärleken. Den förrädiska destruktiva kärleken. Jakten efter någon att älska. Saknaden av någon man älskat.

Av: Ville Trygg

det förefaller som så att kärleken utgör en norm i samhället. alla vill uppleva den. alla vill innefattas av den. Ve den som är utan, ty dennes liv är tomt. Vissa skulle till och med gå så långt som att hävda att själva livets mening inrymmes i kärleken, andra, i något mer modest anda, att den gör livet uthärdligt. oavsett ens åsikt om kausaliteten emellan kärlek och livets mening tycks kärleken förgivettagas. den ifrågasätts inte, den är självklar.

Men frågan är om kärleken verkligen existerar? Kan det inte vara så att vi människor så gärna vill att kärlek skall finnas att vi själva uppfunnit den? att den egentligen bara utgör en konstruktion av människan. En illusion för att göra livet mer meningsfullt, för att skapa glädje.

Svaret på sökandet efter någonting att fylla det växande hålet inom oss. För är det inte så att vi vill att kärleken

skall finnas? Kanske till och med så mycket att vi börjar tro på den. Kärleken skulle kunna vara ett uttryck för människans sätt att skänka meningsfullhet till sin egen tillvaro.

Vad är det egentligen som skulle göra kärleken till något av naturen givet? Bara för att något utgör en norm eller eljest är ett paradigm innebär detta inte automatiskt att det skulle vara bortom människans skapande.

Konstruktionen med indelning av världen i stater och utefter gränser torde föga utgöra en naturlig företeelse utan hänför sig enkom till något konstruerat av det mänskliga psyket. Likaså skulle det kunna vara med kärleken; att den genom vår egen försorg ständigt propageras för och därigenom okritiskt reproduceras av nästkommande generationer.

12

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida13

det uppstår också ett problem avseende definitionen av kärlek, vad som innefattas av den och dess avgränsning. allt är inte kärlek. ofrånkomligt, vid hävdandet att kärlek är en mänsklig konstruktion, måste följande ämne beröras. Hur ser till exempel förhållandet ut mellan kärleken och de funktioner vilka ligger inom ramen för människans så kallade reptilbeteende? Här åsyftas främst fortplantningen och därigenom sexualdriften. Tveklöst måste kärleken särskiljas från denna. Kan det inte vara så att de primitiva förutsättningarna vilka av naturen givits människan, av henne själv betraktas som något lägre stående. Något fult. Exempelvis vill jag hävda att vårt behov av föda har dolts inom ramen för gastronomin. En till nästan perfektion förfinad vetenskap gällande födoämnena. Ty att äta för att undvika död är inte något som passar en utvecklad, intellektuellt upphöjd, människa. På samma sätt skulle det kunna vara för att dölja sexualdriften.

Människan uppfinner kärleken, skapar återigen en illusion kring ett basalt behov för att dölja dess sanna natur. För att skapa en mening i tillvaron. För att upphöja sig själv till något förmer än övriga varelser på jorden.

Finns det då intet som talar till kärlekens försvar?

Givetvis. Bara det faktum att kärleken utgör samhällets norm och ”praktiseras” dagligen av otaliga människor världen över skulle för många räcka som bevis för att kärleken finns och är bortom människans konstruktioner. Troligen finns de som inte finner något intresse i att försöka undersöka kärlekens konstitutionella beskaffenhet. Bara genom att det finns är det något att förhålla sig till och existerade.

skulle människan då göra med den meningslöshet och den tidsvinst som skulle infinna sig? Är det ens möjligt att föreställa oss ett samhälle utan kärlek därför att människan själv avskaffat den? Men om kärleken är en konstruktion, utgör den då verklighetsflykt? och borde människan i så fall sluta praktisera kärlek, sluta älska, precis som man inte bör använda narkotika? För precis som att användning av narkotika är skadligt kan det även vara skadligt och smärtsamt att älska.

Samtidigt skall man inte förringa möjligheten till att vi konstruerat kärleken i ett försök att skapa ett bättre samhälle, desperat eller ej. Faktum är att det inte spelar någon större roll om kärleken existerar eller inte. Ej heller hur den uppstått och om vi är i stånd att bestämma dess innehåll. Ty det enda som är av betydelse är att innerst inne bottnar allt i vilka val vi människor gör. Vad är vi? Vilka är vi? Valet mellan att vara tolerant eller intolerant. att förlåta eller hämnas. att älska eller hata. Vi har alla ett val, vi har alla ett ansvar. ity det är du som väljer; men det är vi alla som får leva med konsekvenserna av valet.

Slutligen, att objektivt fastställa huruvida kärleken är av naturen given och en av människans ursprungliga förutsättningar eller är konstruerad av henne själv kan man svårligen utröna. det kanske inte ens ligger i människans intresse att fastställa saken. Men om det är så att kärleken är av naturen given besitter hela mänskligheten ett oerhört privilegium. En ynnest, troligen bortom vårt eget förstånd.

Även om kärleken är en konstruktion, är den då något negativt? analogiskt skulle den då kunna liknas vid en drog man intar för att komma bort från verkligheten.

Förutsatt att kärleken inte är av naturen given, vad

13

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida14

Vi får aldrig glömma 27:e januari i år var det sjuttio år sedan Auschwitz befriades från nazisterna. De personer som överlevde och som lever än idag blir allt färre och minnesdagen i år var den sista stora minnesdagen där så många överlevande kan vara med och informera om vad de varit med om. När vi inte längre kan få förstahandsinformation om lägren och de enda minnen vi har av dem som mördades är bilder och berättelser. De som överlevde koncentrationslägren hade ett ansvar att vidarebefordra historierna inifrån och ansvaret att historierna hålls vid liv ligger nu på våra axlar.

Av: Amanda Bergland

Återigen lever vi i en verklighet där judar möts av hat och ovilja, och att det finns en rädsla för att öppet visa sin religion har blivit ett känt faktum i hela Europa. antisemitism finns överallt och i många kretsar är det accepterat att skämta om nazism och förminska förintelsens omfattning. Människan anpassar sig och det kommer hon alltid att göra, men när anpassningen innebär att man accepterar något så uppenbart slår den över i idioti och självförstörelse. att hålla fast vid minnet handlar inte om att skuldbelägga mänskligheten, utan det handlar om medvetenhet om vad vi faktiskt är kapabla att göra mot varandra. det enda som talar emot att spränga jorden sönder och samman är vårt förnuft, medvetenheten om att ingen vinner på att utrota varandra. För nog kan människan förstöra allt för sig, det finns det mer än förintelsen som talar för. Vi föds in i en värld som är kantstött med fler än ett folkmord på sitt samvete, och det är en verklighet vi måste acceptera och göra det bästa av. det kan låta överdrivet att säga att det med tiden kommer bli allt lättare att distansera sig från att förintelsen faktiskt har ägt rum. Men precis som med allt hemskt som hänt känns det mindre verkligt ju längre tiden går, och värdet av att minnet hålls vid liv blir högre än någonsin när inga levande bevis längre finns kvar. ”Vi får aldrig glömma” var

14

de ord som genomsyrade den 70-åriga minnesdagen och det är vår skyldighet att lyssna på de historier som berättas, se bilder och vara medveten om att människan är fullt kapabel att utrota varandra av hatet om hatet ges plats. Förintelsen är en svart fläck i mänsklighetens historia där människans sämsta sidor gavs utrymme. Flera miljoner fick lida av hatet, och miljoner därefter skulle komma att få lida för efteråt fanns inga vinnare, det fanns bara förlorare. att det enda som fanns kvar var förlust sätter fingret på det ansvar mänskligheten har gentemot judarna ä idag för att förintelseoffrens meningslösa och alltför tidiga död ska ha något värde. i en värld där vi lär oss att allt går att vänja sig vid och det mesta går att blunda för vilar en stor tyngd på våra axlar. inte bara av respekt mot offren utan också för vår egen skull och för den fortsatta mänsklighetens skull. det är galenskap att avsäga sig ansvaret att reagera mot inhumant beteende, och det är precis vad vi gör när inte ansvaret att föra informationen vidare tas upp.

Förintelsen är något som trots allt inte lämnat någon generation i Europa oberörd än så länge. Låt oss göra vad vi kan för att så ska förbli, låt inte minnet blekna och såren i mänsklighetens historia läka alltför snabbt.

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida15

ryssland har de senaste åren genom sitt agerande bevisat att respekten mot andra länder är obefintlig. de territoriella övertrampen är inte bara inkräktande utan utgör en grov förolämpning. det Putin håller på med är ett politiskt maktspel i dess renaste form. rysslands visar dessutom en stor bristande hänsyn till mänskliga rättigheter och har även ett intresse i påverka sina grannländer. Europas frihet och öppenhet hotas på fler än ett plan när ett land agerar utifrån egna intressen utan hänsyn för andras.

Men att peka ut ryssland som den enda boven är att förenkla en komplex konflikt för mycket. att konflikten i Ukraina har kunnat nå den nivån den har nått har fler förklaringar än enbart rysslands intresse i Ukraina. Vad som också bör tas med i debatten är EU:s ensidiga bild

av konflikten och bristande förståelse för de demografiska banden mellan ryssland och Ukraina. På så sätt har Ukraina tvingats in i ett tufft val mellan EU och ryssland. Faktum är att Ukraina länge har varit väldigt svagt och misskötts av de styrande, vilket har gjort det möjligt för ryssland att leka trasdocka med Ukraina.

En annan viktig parallell är att de partier i Europa som stödjer Putin och hans agerande är högerextremistiska partier med djupa nationalistiska rötter. En eventuell ubåt och ett varnande ryskt finger angående europeiska länders närmanden mot Nato klarar vi förhoppningsvis av. Men när vi når utbredd putinism och fascism, då blir människan obehaglig på riktigt.

15

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida16

Den fina muren Integrationsdebatten är i full gång i Sverige. Sverigedemokrater, vänstern och Alliansen kommer med förslag stup i kvarten. Det är bra. Tyvärr är förslagen inte alltid det. De syftar alla till att förbättra situationen för de som vill flytta hit, de som redan bor här, eller i några olyckliga fall oss som är födda här och både har villa och kör Volvo. Att diskutera partipolitiska utspel går att göra i evighet. Men vilka är egentligen problemen?

Av: Oskar Förberg

Ett problem som ofta tas upp är att invandrade arbetar mindre än svenskfödda; och det är sant. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, såförvärvsarbetade 82 % av de inrikesfödda 2011. För utrikesfödda var siffran 57 %. denna skillnad och vad som är dess orsak kommer jag i denna text att titta närmre på. Eftersom detta är ett mycket stort problem. inte bara för att det ställer krav på statskassan, då de som inte arbetar tvingas leva på bidrag. det gör det ocksåsvårare för de drabbade att få en fot in i samhället, lära sig svenska och få ett stabilt liv. dessutom spär det på främlingsfientligheten när stora delar av den invandrade befolkningen lever på andra människors pengar. Men vems fel är det? är invandrare lata? det är de såklart inte. En lat person lämnar inte allt de har, sitt hemland, sin familj och sina släktingar för att riskera livet i en svindyr och livsfarlig resa till ett främmande land - vilket ofta är fallet för flyktingar.

SåViLL de inte ståpåegna ben? det är klart att de allra flesta vill det. Men sanningen är tyvärr så att vi har gjort det väldigt svårt för dem att göra just det. den svenska modellen har givit stor makt åt facken. de har tillåtits att trissa upp löner genom att minska tillgången på lämplig arbetskraft och skapa ett samhälle med ingångslöner som är bland de högsta i Europa. om tillgången pålämplig arbetskraft minskar sågår priset

påsådan upp. Enkel tillgång och efterfrågan. Men det är väl bra att människor får en bra lön för sitt arbete, tänker du kanske. Ja, det är såklart mysigt - för de som har ett jobb. Problemet är att det stänger ute människor som inte är lönsamma för arbetsgivaren från att få ett jobb, vilket drabbar invandrare och unga extra hårt.

Här blir jag lite teknisk, men bare with me. Jag har en poäng. Mekanismen som orsakar detta är i grunden väldigt enkel: När en arbetsgivare anställer en person så är det ekonomiska kravet att personen ifråga ska producera mer än hen kostar i lön och arbetsgivaravgift.

Man anställer helt enkelt inte någon bara för att vara snäll. om arbetstagaren producerar mindre än vad den kostar så blir anställningen en förlustaffär för arbetsgivaren och anställningen faller platt. detta innebär att om ingångslönerna är höga och oflexibla så stängs de som inte kan producera såmycket att det blir ett plus för företaget ute. det drabbar främst invandrare eftersom de oftast inte kan språket lika väl och generellt har fel eller sämre utbildning jämfört med en infödd, medelålders person med 25 års arbetslivserfarenhet.

Men det drabbar också unga av delvis samma anledningar.

16

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida17

Eftersom sambandet mellan produktionsförmåga och lön är så viktigt i sammanhanget så är det på sin plats med en liten jämförelse: En vanlig somalier (i Somalia) producerar kanske på sin höjd ett fåtal procent av vad en genomsnittlig svensk gör. detta innebär att om en somalier flyttar till Sverige så behöver hon kanske tjugodubbla sin produktionsförmåga - bara för att fåett jobb! En rätt kraftig förbättring av sin produktionskapacitet. om den nyinflyttade somaliern kan lyckas åstadkomma en ekonomiskt hållbar lön på 10 000 kr/mån så är det i realiteten en enorm standardförbätting jämfört med hur hon hade det i hemlandet, eftersom en genomsnittlig somalier tjänar ca 450 kr/mån. det är alltså mer än en tjugofaldig förbättring. det kan ses dock ses som en låg lön, men det är ju i realiteten vad jag själv och alla andra heltidsstudenter lever på.

Problemet är att det inte är tillåtet. Hon får inte vara med i spelet. För det har t ex Lo bestämt det. Hon blir alltså arbetslös istället. dessutom är det ju så, att om hon ändåfår ett jobb såär hon först med att fåsparken om företaget behöver skära ner, oavsett om hon är bäst påsitt jobb av alla anställda.

om vi tittar pålönegraden, dvs. hur stor del av det man producerar som betalas ut i lön, så ser vi att den har varit ganska stabil runt 70-80 % de senaste 150 åren.

Hur kan det då komma sig att levnadsstandarden för samma grupp har mer än tjugodubblats under samma tid? Jo, en genomsnittlig industriarbetare producerar 20 gånger mer idag än 1850. Som en liten sidenote kan tilläggas att det är av denna anledning som tillväxt är så centralt för standardökning. detta är ett viktigt perspektiv att ta med i huvudet när politikerna diskuterar frågor om invandring och de utmaningar som det för med sig. Vi kan arbeta hur mycket som helst med antirasism och tala oss varma om hur bra det är med invandring. För invandring är väldigt, väldigt bra. Både för migranterna och för landet dit de kommer. Men om vi vägrar se de murar som vi har byggt upp såkommer problemen ändåatt kvarstå. detta är en av de murarna. det är dags för oss att riva dom. Både de mot omvärlden och de mot de svaga i samhället. det är dags för Sverige att sluta bara vara ett land dit människor invandrar och bli ett modernt och flexibelt invandringsland.

dessutom är det så att en bredare lönestruktur inte missgynnar varken de som redan har ett jobb med bra lön eller de som kommer anställas i framtiden. den lönedumpning som Lo har varnat för har inte inträffat och kommer sannolikt inte göra det heller. att minska lägstalöner sänker inte nödvändigtvis lönerna generellt. detta eftersom lönen, som jag har förklarat, i grunden är en beräkning av den produktionsförmåga som finns.

För att ge exempel att så är fallet så kan vi titta på hur löneutvecklingen sett ut för industriarbetare år 1850 tills idag. anledningen till att jag väljer just den gruppen är för att det är ganska enkelt att förståjust vad det är som produceras samt att statistiken på just den gruppen är god och sträcker sig långt bakåt i tiden.

17

”Men om vi vägrar se de murar som vi byggt upp kommer ändå problemen att kvarstå”

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida18

Kärleken ur ett avtalsrättsligt perspektiv Hommage till avtalslagen Avtalslagen fyller i år 100 år. Av flera rättsvetare har avtalslagen liknats vid en ruin. Men en sak skall erkännas, den är allmänt skriven. Så allmänt konstruerad att dess principer oförändrat går att applicera på avtal än idag, trots att lagen skrevs före det att telefonin blev allmän. Faktum är att den är så allmän att inte bara avtalsrelationer kan appliceras på lagen utan även kärleksrelationer.

Av: Ville Trygg

det kan tyckas anmärkningsvärt att företaga sig uppgiften att utifrån ett avtalsrättsligt perspektiv kortfattat analysera området som är tema för detta nummer; alltså kärlek och då givetvis med fokus på själva kärleksrelationen. Trots att det vid en första anblick kan te sig främmande är det så att en kärleksrelation grundar sig på en avtalsrelation. Åtminstone är det vad som i denna artikel antages. ingåendet av en kärleksrelation skulle kunna ses i ljuset av den i avtalslagen § 1 föreskrivna, om än dispositiva, anbud-accept-modell. i denna modell föreskrives att avtal ingås genom ett anbud, alltså ett erbjudande om att ingå avtal, för enkelhetens skull en fråga likt lågstadiets ”Har jag chans på dig?”. om svaret är jakande är detta en accept, varvid ett avtal har ingåtts. Ett avtal kan också ingås genom konkludent handlande där man genom handlingar underförstått finner det som troligt att avtal har ingåtts, alltså genom det skeende eller serie av skeenden som företar sig, varvid annan formalia vore överflödig. obesvarad kärlek skulle således kunna uttryckas som avslaget anbud eller i vissa fall oren accept. Värt att notera är att vid muntliga anbud måste man svara direkt medan viss acceptfrist, betänketid, förekommer om anbudet göres i skrift enligt huvudreglerna i §§ 2-3. den svenska avtalsrätten är som ovan skrivits dispositiv vilket för den oinvigde innebär att det är möjligt för parterna att avtala bort lagens bestämmelser. Följden av detta är att kontrahenterna får stort utrymme att

konstruera avtalet och relationen såsom de själva önskar. Enligt svensk praxis skall stor vikt även läggas vid partsbruk, alltså vad som är vanligt förekommande inom ramen för parternas relation med varandra. dessutom måste relationen ses i ljuset av sedvana därjämte sedvänja, alltså vad som i ett allmänt perspektiv är gängse ino m området för relationer av denna typ eller i vissa synnerligen allmänna principiella frågor vad som är gängse inom ramen för alla avtal och relationer. dessutom föreligger en lojalitetsplikt mot sin medkontrahent; något som gäller under det att hela relationen består.

Ett annat fenomen som även avtalslagen täcker in är de fall då kärleksrelationer ingås muntligen genom bud, alltså att man ber någon annan framföra erbjudandet.

Kärleksrelationsingående genom bud torde ske ej försumbart. Men att ingå kärleksrelationer genom ombud torde däremot ske sällan och en avrådan borde här utfärdas. Ty ett ombud äger vanligtvis rätt att ingå avtal med inte bara en viss specifik motkontrahent, utan kan inom ramen för vissa instruktioner, ingå avtal med vem som ombudet finner lämpligt. Givetvis begränsad av sin kompetens i enighet med reglerna om behörighet och befogenhet. i ett sådant fall skulle det rent teoretiskt (och troligen endast teoretiskt) kunna ingås en kärleksrelation i fullmaktsgivarens namn med annan person än vad denne egentligen avsåg. Vad som ovan i detta stycke sagts återfinnes i avtalslagens andra kapitel.

18

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida19

Ett annat perspektiv som även kan hänföras till avtalsrätten är exempelvis dejting som skulle kunna liknas vid en avtalsförhandling där parter förhandlar om avtal eller relation som i ett senare skede skall ingås. Även i detta skede föreligger i viss mån lojalitetsplikt med innebörden att när en part inser att vederbörande ej kommer att ingå det avtal som förhandlas är denne tvungen att upplysa motparten om detta. i annat fall skulle culpa in contrahendo kunna göras gällande, alltså att man varit vårdslös vid förhandlingarna. detta för att i viss mån förhindra att en motpart tvingas till oskäliga utgifter, här avses exempelvis kostnader för middagar och investerad tid. i detta fall skulle även viss form av ideell skada kunna anses förekomma, då i form av sårade känslor. Även fallet med diverse kontaktannonser, oavsett om de publiceras i tidningar, på internet eller eljest annat medium, finnes det regler som är tillämpliga inom avtalsrätten. En kontaktannons är på grund av att den inte är riktad till en bestämd adressat inte att anse som ett anbud, utan är istället som ett utbud inom avtalsrättslig reglering varmed ensidig bundenhet svårligen kan uppnås. Följaktligen medför ett jakande

svar på annonsen inte att avtal ingåtts inom ramen för anbud-accept-modellen som stipuleras ovan.

Yttermera är god respektive ond tro även nära besläktade begrepp som torde vara av visst intresse inom ramen för kärleksrelationen. ond tro föreligger om ena parten insett eller borde ha insett en viss sak till exempel att en företagen handling medför avtalsbrott, vilket analogivis skulle kunna liknas vid att såra medkontrahentens känslor. Följaktligen skulle en handling som gjorts i ond tro kunna medföra ogiltighet medan relationen skulle kunna bestå vid god tro.

En annan allmän avtalsrättslig princip som kan appliceras på kärleksrelationen är att hävning ständigt finnes med som sanktion vid väsentligt avtalsbrott. alltså att man avbryter relationen. inom juridiken innebär detta vanligtvis att parternas prestationer skall återgå. Vilket dock i detta fall blir tämligen svårapplicerat eftersom det är fråga om naturaprestation.

Således måste följaktligen konstateras att de allmänna avtalsrättsliga principerna till fullo ej kan tillämpas i förevarande fall.

19

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida20

Ytterligare en annan aspekt som är av intresse är förutsättningsläran. Samtliga avtal och relationer grundar sig på vissa förutsättningar som parterna gör vid ingåendet. Förutsättningsläran innebär att en relation som tillkommit trots att en sådan förutsättning inte förelåg i egentlig mening kan bli ogiltig. För detta uppställs följande rekvisit: förutsättningen skall vara väsentlig, den skall vara synbar för motparten, samt att det föreligger god tro i förhållande till förutsättningen. denna lära är relevant i förhållande till ingående av kärleksrelationer eftersom vissa förutsättningar (som antages) kan vara av så essentiell vikt att uppdagandet av att dessa inte stämmer medför en önskan om att avsluta relationen. Exempelvis om något gjort sig skyldig till brott eller har en allvarligt utvecklad fobi gentemot kontorsmöblemang. det vore en synd att diskutera avtalsrätt och avtalslagen utan att nämna dess senaste modernitet och kanske

blankaste vapen, från 1976, nämligen stora generalklausulen i § 36 som innebär att man kan jämka oskäliga avtal. Med detta sagt lämnas paragrafen i övrigt utan hänseende eftersom den torde på intet sätt kunna appliceras på kärleksrelationer.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att avtalslagen och de allmänna avtalsrättsliga principerna även i ickeförsumbar mån kan appliceras på kärleksrelationer. det kan också konstateras att avtalslagens principer och bestämmelser i viss mån torde vara kompatibla med den gängse uppfattningen inom ramen för kärleksrelationer. dock är det med största sannolikhet så att dessa inte är direkt tillämpliga. Ej heller torde de vara analogivis tillämpliga; men skulle vid osäkerhet kunna ge viss vägledning till hur en presumtiv oklarhet skall lösas. Till sist, avtalslagen må vara en ruin, nednött av tidens tand, men likväl hägrar den ständigt vid den judiciella horisonten

20

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida21

Har du någonsin röstat i ett kårval? i så fall är du en av de få.

Varje vår håller Samhällsvetarkåren vid Lunds Universitet val till sitt fullmäk-tige. Fullmäktige är kårens enda direktvalda organ och därför det viktigaste. Fullmäktige är kåren. Trotts detta är valdeltagandet under all kritik. runt en av tolv studenter brukar ge sin röst till stöd för de kandidater som ställer upp. Var-för endast en av tolv av kårens medlemmar väljer att rösta är ett mysterium för en fakultet som huserar en statsvetenskaplig institution. Vi måste gemensamt känna ägande och gemensamt lyfta upp och ge legitimitet till de som företräder oss studenter.

Studenterna har rätt att utöva inflytande över utbildningen vid universitet och högskolor och respektive lärosäte ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Så står det i högskolelagens första kapitel, fjärde paragrafen. detta görs via demokratiskt valda studentrepresentanter för studentrepresentantsposter inom samhällsvetarskapliga fakultetens verksamhetsområde genom kårens fullmäktige. För att direktdemokratin ska kunna ses som representativ bör kårens fullmäktige kunna representera alla studenter inom kårens verksamhetsområde. i praktiken, kandidater med varierande erfarenheter och/eller förståelse för olika utbildningar, med olika bakgrunder, med olika förutsättningar för att studera och med olika tankar om livet efter studierna bör finnas representerade. därför är det av stor vikt att studenter från olika utbildningar, med olika förutsättningar och framtidsvisioner röstar i valet för att skapa ett så representativt fullmäktige som möjligt.

studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten. därför är det viktigt att du är med och bestämmer, att du inte låter den röst som du har vara tyst och oanvänd. För att göra vår kår, vår utbildning och vår värld lite bättre. Både för dig själv men också för alla de där framtida nya studenterna som lite vilsna kommer att vandra in i paradiset och leta efter sin första introsal.

Mellan den 1-15 april är valet till Samhällsvetarkårens fullmäktige öppet. rätt till att rösta i kårvalet har alla medlemmar i kåren. Medlem i kåren är en student som studerar vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet som är medlem i Studentlund. du hittar beskrivningar av kandidaterna på www.samvetet.org. du kan rösta på de fem kandidater som du tycker representerar dig bäst på www.kårval.se.

Jack Senften, Valnämndsordförande, Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Caroline Sundberg, Vice ordförande, Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet

Vi är en fakultet med många facetter, mycket tyckande och många viljor. Fullmäktige är där de viktiga frågorna diskuteras, där åsikter är till för att yttras. Ledamöterna representera studenterna: dig, dina kursare och alla andra

21

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida22

Rösta i

KÅRVALET! 1-15 april www.kårval.se Avsaknad av studentinflytande skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida23

PANORAMA

...är den breda studenttidningen. Vi ger en röst åt alla möjliga åsikter och ståndpunkter, och räds inget ämne inom politik och ekonomi. Två gånger per termin levererar vi en högkvalitativ tidning, sprängfylld med nya, spännande perspektiv på vad som händer i världen. däremellan fyller vi vår hemsida med mängder av intressanta artiklar på vår.

Själva tidningen är politiskt och religiöst obunden – alla åsikter som uttrycks i Panorama är skribenternas egna.

Läs även vårt webzine: panorama.lupef.se

Älskar du också samhällsvetenskap, politik och ekonomi? Gillar du att skriva?

Vill du vara med och skapa Lunds mest spännande tidning?

Låter det lockande? Hör av dig till tidningen@lupef.se!

Det spelar ingen roll hur bra du är på att skriva och layouta - det viktiga är hur bra du vill bli.

LUPEF

...är Lunds Universitets Politiska och Ekonomiska Förening, en politiskt och religiöst obunden förening för studenter intresserade av politik, ekonomi och samhällsdebatt. Föreningen är ideell och fungerar som ett kontaktnät för studenter inom bland annat statsvetenskap och nationalekonomi. Syftet är att bevaka studenternas intressen, och stimulera till politisk och ekonomisk debatt.

23

Panoramanr13grundfil1_Layout12015-04-0116:02Sida24