Panorama 26

PANORAMA #26

1

2

PANORAMA #26

Redaktionen 25-årskalas.

LUPEF fyller 25 i år. Föreningen är äldre än många av sina medlemmar. Det är svindlande att tänka på tiden. Som Karolina Boyoli på redaktionen sa: — Om 25 år till, när LUPEF fyller 50, så är det vi som blir uppringda.

Vilka frågor kommer vi att få svara på då? Och vilka svar kommer vi att ge?

Efter ett riksdagsval där vinnarna är förlorare och förlorarna vinnare och en sommar som slagit alla värmerekord som finns vet många av oss i alla fall vad vi hoppas på att kunna svara.

Nej, demokratin föll inte i spillror. Vi hann ta vårt förnuft till fånga innan det var för sent.

Ja, vi lyckades hitta ett alternativ till evig tillväxt och rädda

Skribenter Hanna Andersson Gabriel Lindgren Ville Trygg Maja Ekman Isa Diamant Karolina Boyoli Viktor Wallén Adrian Ganic Viktor Mårtensson Hanna Nyberg

planeten från oss själva.

I skrivande stund pågår fortfarande förhandlingar om regeringsbildningen. Ingen verkar veta varken ut eller in. Hur det än blir kommer någon att svika sina löften. Vissa viktigare än andra.

Och i dagarna publicerades FN:s klimatrapport med mer alarmerande siffror än någonsin.

Du eventuella Panoramaskribent år 2043, jag hoppas att vi har fått ordning och reda på världen innan du hittar den här tidningen. Ordning och reda kan för övrigt både nutida och framtida läsare få veta mer om på sida 48, där Viktor Wallén gjort en djupdykning i begreppets mångfacetterade och egentligen lite slumpartade historia.

egentligen år 1993? Det kan du testa dig själv på i Hanna Anderssons quiz på sida 17.

Anna, Tim och Fredrik. Säger namnen dig någonting? Maja Ekman och jag har intervjuat personerna vi har att tacka för både LUPEF och Panorama.

Bläddra till sida 18 respektive 22 så får du se.

God läsning och grattis LUPEF! Isa Diamant

Redaktör

Framtiden i all ära, men det här är ju faktiskt ett jubileumsnummer. Så vad hände

Redaktör Isa Diamant Layout Lovisa Eriksson Karin Berg Andreas Thiberg Isa Diamant

OKTOBER 2018

Tryckeri Media-Tryck Lund

MISSA INTE ATT BESÖKA PANORAMAS HEMSIDA Ansvarig utgivare: Isa Diamant, redaktör Kontakt: tidningen@lupef.se Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Sandgatan 2, 223 50 Lund PANORAMA #26

www.panorama.lupef.se 3

PANORAMA nummer 26

6

Valanalys

8

Valet av valkretsar

11

Tills demokratin skiljer oss åt

13

Quiz - vad hände 1993?

17

Vem har vi att tacka för detta jubileum?

18

Visste du detta om LUPEF?

21

Från papper till webb tillbaka till papper

22

av Hanna Andersson

av Gabriel Lindgren

av Ville Trygg

av Maja Ekman

av Hanna Andersson

av Maja Ekman

av Viktor Wallén

Lupef25

av Isa Diamant

Två LUPEF:are, två erfarenheter, en kontinent

24

LUPEF reser till Kiev

29

av Karolina Boyoli av Isa Diamant

4

PANORAMA #26

VAL 2018

LUPEF:s valvaka

Students of the World

36, 44, 58, 59

av Eleonora Rönström

Brevväxling om vinster i välfärden

37

av Gabriel Lindgren och Viktor Wallén

Whataboutism - what is it really about?

42

Att stå eller inte stå?

45

Ordning och reda

48

Våld som politiskt självförsvar

52

Mårtensson, Trygg & Öl

55

LUPEF:s utskott informerar

60

av Hanna Andersson

av Adrian Ganic

av Viktor Wallén

av Hanna Nyberg

Ölkolumnen

PANORAMA #26

5

FOTO: Linnea Engberg

LUPEF:s valvaka 2018

av Hanna Andersson

S

jälvklart kan man inte ha en valdag utan en valvaka.

Därför anordnade LUPEF, tillsammans med UPF Lund och Statsvetenskapliga institutionen, en helkväll på Eden med spännande panelsamtal, entréröstning och såklart uppdateringar från rösträkningen. Kvällen började med ett anförande av Jonas Hafström, universitetsledningens ordförande. Han pratade om vikten av årets val.

–Det riktiga arbetet kommer börja nu efter valet, poängterade han. Det kommer inte att finnas ett självklart regeringsalternativ när omräkningen är klar.

Han pratade om de hot som finns i vårt samhälle idag och de svårigheter som Sverige och världen står inför. För att inte skärra publiken allt för mycket skickade han också en passning till oss på universitetsnivån. Han uppmanade oss att ta de chanser

6

som finns genom vår fria utbildning i Sverige.

–Åk utomlands era latsillar, utbröt han.

Detta bemöttes med mycket skratt från publiken.

H

afström påpekade också att kvällen inte skulle ha brist på intressanta samtalsämnen. De första panelerna berörde ämnen som väljarnas beteende och partisystemet. Det hyfsat nya fenomenet valkompasser var något som lyftes och diskuterades. Är de bra eller dåliga? Bestämmer sig folk verkligen efter dem?

Panelen var överens att det är ett bra verktyg rent pedagogiskt, för det täcker många frågor. Att folk bestämmer sig efter kompassen är nog inte särskilt vanligt, något som en snabb handuppräckning i lokalen visade.

PANORAMA #26

En fråga som också diskuterades av de två första panelerna var hur regeringsbildningen skulle gå till.

Kommer det vara svårare än vanligt, och kommer SD få mycket makt i hur det kommer se ut? En av många intressanta aspekter i denna stundande process.

D

en personen som kanske öppnade flest ögon var Maria Strömvik. Hennes föredrag innehöll aspekter som få har tänkt på innan. Hon har inom sin forskning tittat på hur partierna ställer sig till de frågor som ligger på EU:s agenda just nu, alltså de frågor som den framtida regeringen kommer behöva rösta om vare sig de vill eller inte. Det visade sig att inget av partierna hade något svar på detta och det har inte givits något utrymme i diskussionerna kring valet. Detta, sa hon, är ett demokratiproblem som många inte är medvetna om. Publiken var inte ett undantag…

E

fter en lite mer allvarlig stund lättades stämningen upp en aning då entréröstningen på Eden presenterades.

Med hela 22,7% av rösterna var V största parti, och de rödgröna fick majoritet med 57%. Många skratt gick genom publiken, men resultatet ledde också till diskus-

V

i passade också på att fråga Niklas om hans syn på valkompasser. Han tycker att de suddar ut de ideologiska dimensionerna i politiken och fokuserar för mycket på sakfrågor.

mötesplats för studenter och lärare, för att minska klyftorna mellan oss. Han var på valvakan för fyra år sedan och det var ungefär likadant då som nu, men andra ämnen diskuteras då valen ser annorlunda ut.

VAL 2018

sioner kring varför det är så stor skillnad mellan det nationella resultatet och resultatet på institutionen. Panorama pratade med Niklas Altermark, post-doc och lärare på institutionen, om detta i pausen. Han tror att det beror på den socioekonomiska bakgrunden hos de flesta eleverna, att de flesta har högutbildade föräldrar och är födda i Sverige. Unga brukar också generellt vara mer idealistiska och röstar mindre i egenintresse.

Valvakan höll på in på småtimmarna medan rösterna fortsatte att räknas. I skrivande stund är det fortfarande inte klart hur vår nya regering ser ut, och utifrån vad som diskuterades under kvällen kan det nog vara ovisst under en längre period. Hur resultatet än blir så var valvakan en succé med många besökare och trevliga stunder. Den tog slut lika snabbt som den började, men det är ju blott fyra år tills nästa gång vi ses…

•

–Alla vill väl förbättra vården, men ideologin säger hur. De (kompasserna, reds. anm.) ger inga svar på hur man vill gå tillväga för att uppnå sina mål.

Till sist pratade vi om kvällens evenemang. Altermark tyckte att det blev en väldigt trevlig och bra tillställning. Främst som

FOTO: Linnea Engberg

När klockan började närma sig åtta och vallokalsundersökningen från SVT skulle komma blev stämningen allt mer spänd.

Resultatet kom, och ett sorl infann sig i publiken. Det som stack ut mest var att SD spåddes bli näst största parti och att MP låg väldigt nära gränsen för att åka ur Riksdagen. Annars tyckte panelen bestående av Niklas Altermark, Magnus Hagevi och Maria Strömvik att det var ett väntat resultat. Den största frågan kommer vara hur nästa regering kommer se ut. Inget av blocken ser ut att gå mot majoritet, och med SD som vågmästare kommer det att krävas samarbete över de traditionella blocken för att bilda en regering. Stort ansvar kommer att ligga på våra politikers axlar de närmsta veckorna.

PANORAMA #26

7

Socialdemokraterna

Valresultat: 28,3% (-2,7%) Socialdemokraterna gör sitt sämsta val på över 100 år och den tid då partiet ensam kunde regera landet, tycks vara förbi. Statsminister Stefan Löfven har efter fyra år i regering med Miljöpartiet inte stärkt Socialdemokraternas stöd i Sveriges Riksdag. Även om Löfven själv kan glädja sig åt ett ökat förtroende, så har stora grupper av partiets kärnväljare, efter skandaler och avhopp valt att istället lägga sin röst på de mer profilerade Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Samtidigt som Miljöpartiet kraftigt tappar i valet blir regeringsställningen allt mer osäker och mycket pekar på att Socialdemokraterna behöver bilda nya samarbeten för att fortsatt kunna regera.

Miljöpartiet

Valresultat: 4,4% (-2,5%) Som valets största överraskning höll Miljöpartiet på att åka ut ur riksdagen, vilket skulle vara första gången som ett regerande parti åkte ur efter att ha vunnit föregående val. Inte förrän 1000 distrikt räknats stod det klart att partiet skulle klara 4%-spärren, men glädjen var ändå måttlig när språkrören Isabella Lövin och Gustav Fridolin talade om partiets framtid under valnatten. Trots en rekordvarm sommar som inneburit ett ökat fokus på miljöfrågorna har Miljöpartiet inte lyckats locka nya väljare, vilket kan bero på att partiet inte har haft ett stort förtroende av svenska folket i sin regeringsställning. Nu måste partiet samla ideologisk sprängkraft inför EU-valet för att kunna locka fler väljare att rösta grönt.

8

Sverigedemokraterna

Valresultat: 17,5% (+4,7%) Sverigedemokraterna är på många sätt valets största vinnare. Återigen ökar partier mycket i väljarstöd och konsoliderar därmed ytterligare sin roll som vågmästare i Sveriges riksdag, samtidigt som deras hjärtefråga - invandring - blivit en av valets allra hetaste ämnen. Ändå var det många, inte minst Sverigedemokraterna själva, som trodde att partiet skulle bli näst störst med över 20%, vilket ur ett taktiskt perspektiv är en förlust som minskar deras psykologiska makt över de andra riksdagspartierna. Ändå är deras linje tydlig: Sverigedemokraterna kräver mer inflytande över svensk politik och är beredda att gå långt för att så ska bli fallet.

PANORAMA #26

Valresultat: 19,8% (-3,5%) De siffror som i våras pekade på att Moderaternas nedåtgående trend var på väg att brytas, infriades inte under valnatten. Trots partiledarbyte och en skarpare ideologisk linje har inte Moderaterna lyckats med att locka till sig fler, och tappar stora väljargrupper till Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Ändå är Ulf Kristersson betraktad av sitt egna parti och de övriga Allianspartierna som den givna ledaren i en borgerlig koalition. Därmed är inte regeringsmakten utom räckhåll även om Moderaterna kan sägas ha gjort ett dålig val.

VAL 2018

Moderaterna

VALANALYS av Gabriel Lindgren

Centerpartiet

Valresultat: 8,6% (+2,5%) Som en av valets få på förhand givna vinnare stärker Annie Lööfs Centerparti sitt grepp om svensk politik. Hennes popularitet har sedan hon tillträdde som partiledare ständigt ökat och hon betraktas idag som det naturliga valet till vice statsminister i en borgerlig regering. Liksom Liberalerna har hennes avståndstagande från samarbete med Sverigedemokraterna gett henne nytt väljarstöd även över blockgränsen, trots att hon starkt värnar om Alliansens sammanhållning. Partiet är nu inställt på att regera och Lööf tippas till och med av vissa kunna bli statsminister, även om detta är osannolikt.

PANORAMA #26

9

Kristdemokraterna

Valresultat: 6,3% (+1,8%) “Vad var det vi sa?”, proklamerade Ebba Busch Thor stolt i sitt valtal. Mot alla opinionsundersökningar och expertutlåtanden lyckades Kristdemokraterna att trotsa förväntningarna och gick från att ha betraktats som ett parti dömt att åka ur riksdagen till att bli en av valets stora vinnare. Denna spurt kan till största del tillges partiledaren själv, som gjorde ett starkt intryck i valrörelsen av att företräda ett parti som värnar om äldreomsorgen, familjen och vården - vilket traditionellt varit stora och avgörande valfrågor.

Vänsterpartiet

Valresultat: 8,0% (+2,3%) Som valets enda röda vinnare har Vänsterpartiet gjort ett bra val. Ända sen partiet fick nobben av S och MP vid regeringsbildningen 2014, trots stort inflytande på t.ex. budgetförhandlingar, har Jonas Sjöstedt markerat tydligt i flera vänsterfrågor. Inga fler vinster i välfärden och höjd inkomstskatt har vunnit gensvar hos många väljare som känner att högkonjunkturen inte kommit dem till del. Även unga attraheras av Vänsterpartiets profilering som ett socialistiskt och aktivistiskt alternativ till Socialdemokraterna. Nu vill Jonas Sjöstedt bli vice statsminister i en rödgrön regering, men frågan kvarstår dock om de övriga partierna i vänsterblocket är redo för en sådan koalition.

Liberalerna

Valresultat: 5,5% (+0,1%) Med minsta möjliga marginal lyckades Liberalerna öka sitt väljarstöd och därmed knipa ett mandat till i riksdagen. Att partiet brutit trenden av nedåtgående valresultat visar att Jan Björklund fortfarande har ett stort stöd såväl inom partiet som i Sveriges väljarkår. Ett tydligt avståndstagande mot SD och stark EU-profilering kan ha inspirerat fler förstagångsväljare att rösta liberalt. Partiets starka framgångar i flera kommuner och det potentiella samarbetet med en rödgrön regering har gjort partiet attraktivt för en bredd av väljargrupper.• 10

PANORAMA #26

VAL 2018

Valet av valkretsar

V

id tiden för detta nummers utgivande har valresultatet fastställts och de nya kommunala beslutande församlingarna tillträtt. Inför årets val gjordes vissa ändringar i vallagen, vilkas betydelse kan nagelfaras: i år var det bland annat premiär för partibeteckningar i färg på valsedlarna och obligatoriet av en kandidats lämnade samtycke för valbarhet.

av Ville Trygg

ckas vara av marginell betydelse – i synnerhet med Sveriges proportionella valsystem, där även utjämningsmandat förekommer – om det inte också påverkat den nya småpartispärren i kommunvalet. I en kommun med en valkrets är spärren på 2 % medan den i en kommun med två eller fler är 3 % i varje valkrets.

Den tidigare bestämmelsen i vallagen innebar att om en kommun hade fler än 26 000

röstberättigade invånare eller minst 51 ledamöter i kommunfullmäktige var kommunen tvungen att vara indelad i två eller fler valkretsar. Hade kommunen färre invånare eller ledamöter i fullmäktige var huvudregeln att den var indelad i endast en valkrets. Syftet med reglerna om valkretsindelning i större kommuner har varit att skapa en garanti för att olika lokala intressen blir företrädda Bild: John S Quarterman, flickr

Men den förändring som denna artikel berör är gällande valkretsar och småpartispärr i kommunvalet. Det är numer frivilligt för en kommun att indela kommunen i valkretsar.

Delas inte kommunen in i flera valkretsar utgör hela kommunen en enda. Dessutom har det införts en småpartispärr i kommunvalet, något som inte fanns tidigare.

En valkrets är ett geografiskt område som har ett bestämt antal platser i den beslutande församlingen, exempelvis kommunfullmäktige. En valkrets skall inte sammanblandas med ett valdistrikt som är ett område med röstberättigade som röstar i samma vallokal.

Indelandet i valkretsar kan ty-

Valdistriktuppdelning i Georgia.

PANORAMA #26

11

i fullmäktige. Vid valet 2010 var 81 av Sveriges kommuner vid kommunval indelade i två eller fler valkretsar. Samtidigt fanns det då inte någon småpartispärr i kommunvalet.

De nya reglerna gör att det numer är upp till kommunfullmäktige i varje kommun att själv besluta om valkretsindelningen under förutsättning att det bor minst 36 000 röstberättigade invånare i kommunen; annars krävs det särskilda skäl men är fortfarande möjligt. Så är det exempelvis i Trelleborgs kommun som fortfarande är indelad i två valkretsar även om kommunen har strax under 35 000 röstberättigade invånare.

eftersom Malmö består av två valkretsar. Hade Malmö bara bestått av en valkrets hade KD tagit mandat i Malmö; då partiet totalt i Malmö fick 2,29% men inte de erforderliga 3 % i respektive valkrets.

I Kristianstads kommun åkte Miljöpartiet ut ur fullmäktige efter att ha gått tillbaka i valet, men fick ändå 2,76 % totalt i kommunen. Införandet av småpartispärr överhuvudtaget har också i exempelvis samma kommun fått effekten att det lokala Åhuspartiet med tidigare 1,2 % i 2014 års val och ett mandat i fullmäktige inför årets val beslutade sig för att inte ens ställa upp.

"Därmed har lagstiftaren öppnat upp en möjlighet för kommunfullmäjtige att inför varje val laborera med spärrens nivå."

Ur ett geografiskt nära perspektiv kan nämnas tre kommuner där valkretsindelningen fått konsekvenser för vilka partier som kommit in i respektive fullmäktige. I Landskrona kommun som tidigare omfattats av den obligatoriska valkretsindelning men som i detta val avskaffat en delning kom Centerpartiet in i fullmäktige. Detta trots att partiet backade i kommunvalet i Landskrona.

Samtidigt missade Kristdemokraterna i Malmö representation i kommunfullmäktige 12

Summa summarum finns det med andra ord en möjlighet att påverka hur lätt det är för småpartierna att komma in i fullmäktige. Fenomenet med valkretsars utformning för att påverka utgången av ett val är exempelvis ett problem i USA där fenomenet fått namnet gerrymandering.

Samtidigt kan inte en liknelse till gerrymandering fullt ut göras eftersom konsekvenserna ur ett svenskt perspektiv är avsevärt mindre. I synnerhet på grund av Sveriges proportioPANORAMA #26

nella valsystem – i motsats till majoritetsval i enmansvalkretsar. Snarare är det i Sveriges fall reglerna om småpartispärr och desto mer dess avhängighet till valkretsindelningen som kan vålla problematik. Därmed har lagstiftaren öppnat upp en möjlighet för kommunfullmäktige att inför varje val laborera med spärrens nivå. Eftersom regelförändringarna inneburit att det blivit svårare att komma in i kommunfullmäktige; har det också blivit svårare att få del av det kommunala partistödet och betald tryckning av valsedlar.

Det faktum att valkretsarnas utformning – som idag av de flesta torde uppfattas som en opolitisk administrativ funktion – kan bli politik är inte oproblematiskt. För vad får det för följder?

Intentionen hos lagstiftaren med ändringarna i vallagen torde ha varit att stärka den lokala demokratin och öka graden av självstyre. Åtminstone i den grad att det blir upp till kommunerna att utforma sin egen indelning i valkretsar. Samtidigt kan det slå tillbaka när beslut av administrativ beskaffenhet politiseras.

Yttermera, för att återknyta till vallagens förarbeten: där det talas om att skapa en garanti för att olika lokala intressen blir företrädda i fullmäktige. Men med den införda spärren lutar det snarare åt att det blir färre lokala intressen eller åtminstone att frågan om hur många lokala intressen som skall bli företrädda varierar från fall till fall. Då blir också risken att motsatsen uppnås, nämligen att den lokala demokratin hämmas, vilket i en framtid kanske rent av spiller över på legitimiteten för densamma.

•

VAL 2018

Tills demokratin skiljer oss åt Var bör gränsen dras mellan person och politik?

Vänskap och rimlighet? Förnuft och känsla?

Denna krönika av Maja Ekman handlar om när politiken nästlar sig in i relationen till en vän och vilka dilemman det ställer henne inför.

PANORAMA #26

13

Bild: Wikimedia commons

V

alresultatet kom som ett kvitto på sommarens rötmånad, på vilket det politiska möglet synliggjordes. Var femte svensk är Sverigedemokrat. Under sommaren skingrades min illusion om statistisk förskoning när den gjorde sig något mer representativ i mitt eget gäng.

Bland oss som återförenas i junis början och som skingras med augusti månads sista kalenderdag. Ju äldre vi blir och ju fler månader vi spenderat isär, desto större blir våra olikheter vid varje skollov. Framför allt har vi fått olika åsikter – om vänskap, om politik och om när dessa blir oförenliga.

Vår gemensamma barndomsvän hade enligt ryktet uttryckt extremistiska åsikter, oförenliga med moral, medmänsklighet och etik. Jag utgår från definitionen av extremism som innebär att en åsikt dras till

14

sin yttersta spets utan utrymme för kompromisser eller pragmatism. Om ryktena stämmer blev jag förvånad. Hur och var gick det snett? Gängets åsikter skilde sig kring huruvida det är moraliskt rätt eller fel att vara vän med personen i fråga. En åsikt var särskilt stark: ett tjugo års gammalt vänskapsband måste klippas.

Vad är en god människa – den som stannar eller den som går?

Den som tar verbalt och fysiskt avstånd från det otäcka elaka eller den som vägrar överge den av samhället förlorade? Att pliktskyldigt följa sina värderingar blir att vända ryggen till en vän, men att stanna kvar blir en skymf mot moral och etik.

Jag tar avstånd från ultimatum av dessa slag. Man kan inte bota extremism med extrema åtgärder. Hellre vill jag se det som en balansfråga, där vågskålen inte måste skifta från noll PANORAMA #26

till hundra och hundra till noll.

Att stå upp för sina värderingar är viktigt för civilkurage, för relationen med sig själv och för att inte famla i politisk blindo.

Samtidigt vill man inte vara vännen som vänder kappan efter den ideologiska vinden. Men att stå upp för en vän som hamnat på ideologiska villovägar förutsätter att man också anser att det är just ett villospår. Och att personen kan hitta hem igen.

R

esonemanget kan kokas ned till huruvida en människa är sina åsikter eller om åsikter och person är åtskilda. Det senare förutsätter att människan är statisk, men att åsikter är dynamiska och föränderliga. Och så länge något är föränderligt är det heller inte förlorat. Men någonstans går givetvis en gräns. En gräns där vänskapen tar mer än den ger och det är tydligt att fasen inte längre är just en fas. Skiljelinjen

VAL 2018 Är skillnaderna större än likheterna?

är för mig diffus, andra kan av princip inte sitta vid samma bord som en SD-sympatisör.

Var man än drar sin gräns är det okej, men den bör alltid föranledas av diskussion.

Dialogen är dock inte bara nyckeln till ett demokratiskt samhälle, utan kan även leda vägen till dess undergång. Extremisten

"Vad är en god människa - den som stannar eller den som går?" har inte blivit en extremist av sig själv, utan troligen av en alltför ensidig påverkan. Att stanna kvar i en vänskap ger mö-

jligheten att förändra och förstå.

Ur ett utilitaristiskt perspektiv bör man stanna kvar, försöka diskutera, försöka bilda och omvända. Men kanske är jag bara ung, dum och demokratikåt. Dialogens död är demokratins undergång, men kan man kräva att en människa stannar i en vänskapsrelation bara för att samhället behöver det?

Som vän sitter man på största möjlighet att påverka och det är ens demokratiska ansvar att förvalta denna. Att kunna vara vänner trots meningsskiljaktigheter är en förmåga som hör varje vettig och öppensinnad människa till. Men när det handlar om skillnader i uppfattning om grundläggande värderingar som alla människors lika värde – kan man fortfarande det? Att behålla vänskapen, men att lämna dessa frågor oberörda vore ändå en skymf mot samvete PANORAMA #26

och samhälle. Iallafall för mig.

Jag känner återigen ultimatumets vågskål falla från höger till vänster och från hundra till noll.

Det må finnas glädje att utvinna ur en vänskap där extremismen ignoreras, men den nödgas av skuld. Med stor makt kommer stort ansvar, hur fånigt det än må låta.

N

u är sommaren slut och jag tittar på mitt lilla gäng och den miniatyrriksdag vi blivit – där ett öppet samtal med någon sluter det med en annan. Nästa sommar har våra meningsskiljaktigheter nog vuxit sig större, bekymmersrynkan fått än större fäste i pannan och jag hoppas att diskussionen inte dog ut med hösten. Tills vi ses igen funderar jag på vem som egentligen är hotet mot demokratin – den som stryper debatten med extremisten, eller extremisten själv?

•

15

Lupef fyller 25 år!

Detta vill vi på redaktionen fira. I vårt jubileumsnummer har vi samlat det bästa ur föreningens historia, vad som hände år 1993 och intervjuer med forna medlemmar. Trevlig läsning!

16

PANORAMA #26

Lupef25

Vad hände 1993?

Quiz av Hanna Andersson

Fråga 1 Knarkbaronen Pablo Escobar blir skjuten till döds i december. I vilket land dödades han?

1. Colombia X. Ecuador 2. Peru

Fråga 4 Filmen Philadelphia släpps. Filmen tar upp viktiga ämnen som HIV/ Aids och homofobi. Vem vann en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin roll i filmen?

1. Denzel Washington X. Tom Hanks 2. Liam Neeson

Fråga 2 Vilket av följande länder förklarades självständigt från Jugoslavien?

1. Kroatien.

X. Bosnien-Hercegovina 2. Makedonien

Fråga 3 Val till Sametinget hålls för första gången. Vilken månad hölls valet?

1. September X. Februari 2. Maj

Fråga 5 Allsvenskan i fotboll har funnits sedan 1924. Vilket lag vann ligan år 1993?

1. IFK Göteborg X. IFK Norrköping 2. AIK

Fråga 6 Europeiska Gemenskapen (EG) blir Europeiska Unionen (EU).

Vad heter fördraget som ledde till övergången?

1. Amsterdamfördraget X. Maastrichtfördraget 2. Nicefördraget

Fråga 7 I november hålls en folkomröstning i Puerto Rico, som är ett självstyrande territorium tillhörande USA. Vad röstade man om?

1. Självständighet från USA X. Om att bli en delstat i USA 2. Om att införa en egen valuta

Fråga 8 Halvtidsshowen i Super Bowl är alltid ett uppmärksammat event.

Vilken artist/grupp fick äran att uppträda 1993?

1. Michael Jackson X. Diana Ross 2. U2

Svaren hittar du på sida 59!

PANORAMA #26

17

Vem har vi att tacka för detta jubileum? av Maja Ekman

E

n given komponent i ett jubileums-nummer är självfallet den som går tillbaka till startpunkten, till år 0, eller för all del, år 1993. Vi ska gå tillbaka till där LUPEF en gång grundades och, framför allt, med vem. Jakten på LUPEFs grundare har varit som en Nils Holgerssons resa genom pol. magarnas Sverige — till det sociala utskottets första initiativtagare Maria, till Ola från den gamla goda tiden, till pappa Bo på sjuttioåtta år som numer fickringer mig, till dottern Anna, till Tobias som hänvisade mig till sin fru Lina. Till sist kom jag fram till Anna Dittmer (fd Nor-

18

rlin) — LUPEF:s grundare och första ordförande. Hos henne finns historien om begynnelsen och svaret på hur en pol.magare hamnade på företaget Coca-Cola.

Historien för oss tillbaka till en insparksfest i Lund -93, närmare bestämt i Lilla Salen i AF-borgen. I jakt på samhörighet och identitet för studenter vid förvaltningslinjen, tidens motsvarighet till pol.kand, hade Anna Dittmer och några kursare bestämt sig för att anordna en insparksfest för de nya novischerna på programmet.

Lund var då, liksom nu, en djungel av föreningar, men ändå fanns där ingenting för just pol. magare.

PANORAMA #26

Lösningen, tillika insparksfesten, blev en succé. Redan på dansgolvet visade studenterna upp ett intresse av att engagera sig.

— Vi fick ett otroligt stort gensvar! säger Anna.

Vissa ville arrangera föreläsningar, andra ville skapa en tidning. Efterfrågan tvingade festarrangörerna att vidga vyerna från AF:s dansgolv och se LUPEF som en bredare och mer långsiktig idé. LUPEF växte och det med grund i ett slags ovetskap. Anna och flera med henne visste inte vad de ville bli, eller för den delen hur framtiden för en pol. mag-student kunde

Foto: Privat

Lupef25

Anna Dittmer.

tänkas se ut. Med målet att reda ut detta tidlösa studentens dilemma arrangerades SIA-dagarna, Samhällsvetare I Arbetslivet, vilket var

"Hon är säker på att hennes ideella engagemang öppnat upp många möjligheter" dåtidens motsvarighet till Samhällsvetarkårens Arbetsmarknadsdagar.

Arrangemanget gick av stapeln i Stora Salen i AF-borgen och genererade LUPEFs första vinst på 30.000 kr.

—Det var en så härlig känsla – vi hade befäst novischfesten, startat upp en massa utskott och verkligen satt ramarna genom stadgar med mera, och när vi sen fick ihop ett kapital kändes det som att föreningen skulle leva för alltid!

Och visst blev det så – en halv evighet senare sitter vi här med ett jubileumsnummer i handen.

När jag ringer Anna sitter hon utanför Coca-Colas svenska huvudkontor i Stockholm. I ryggen finns en spännande internationell karriär inom affärsutveckling, strategiarbete och som marknadschef, PANORAMA #26

först på FMC Foodtech och sen på Coca-Cola. Hon är säker på att hennes ideella engagemang öppnat upp många möjligheter för henne i arbetslivet.

Efter att ha jobbat tolv år på Coca-Cola med produktutveckling, varumärken, marknadsföring och även som försäljningschef har hon och en kollega sagt upp sig för att starta eget. Samtidigt är hon management-konsult.

Just idag ska hon hjälpa läskjätten i en förhandling.

Dessa ord klingar väldigt sällan i samklang med en karriär inom nationalekonomi, och denna gång är inte heller ett undantag.

19

Efter tre år på förvaltningslinjen, som pol.mag hette initialt, valde Anna att läsa de resterande två åren företagsekonomi.

Vad är utmaningen?

— Det kändes helt rätt!

Jag kunde identifiera mig i det också. För mig var det för många och långa cykler i nationalekonomin.

Anna berättar att det krävs mod att hoppa, men när man sätter ord på det man vill uppnå så händer det.

Jag förstår vad hon menar.

En skattereform tar flera år att genomföra, tar ännu fler att se effekten av och

— Att ha en tydlig vision och att våga definiera det för dig själv!

— Precis som att det var läskigt att säga upp sig från en karriär var det läskigt att ställa sig framför en hel klass och sälja in tider-

på det gör att även andra människor vågar investera sitt eget engagemang, och det är först då man kan lyckas. Rom byggdes inte av Caesar och inte på en dag. LUPEF byggdes inte av Anna och inte heller det på en dag. Men de båda byggdes på en tydligt definierad vision – om samhörighet och identitet.

Så länge medlemmarnas ideella engagemang och driv kvarstår finns där inga tidsramar för verksam-

"— Det kändes helt rätt! Jag kunde identifiera mig i det också." däremellan kommer den att ändras av flertalet regeringar. Vägen från Ekonomicentrum till Riksdagshuset är som att med karta försöka hitta till Narnia. Nationalekonomi är för den tålmodige, företagsekonomi för den som gillar snabba svängar.

En sväng tycks återupprepa sig i Annas liv - projektlystenheten och viljan att starta eget. Vad är likheterna med att starta eget företag mitt i karriären och att starta en ny förening som ung student?

20

nas coolaste och roligaste novischfest som aldrig tidigare blivit av. Men det funkade! Med LUPEF ville vi skapa en identitet och samhörighet för de som läser pol.mag. med allt vad det innebär; fest, utbildning, studentliv och karriärsrådgivning.

hetens utveckling. Vem vet, om 25 år kanske en Panoramaskribent ringer mig på resan genom pol. mag,- pol.kand. och fredsarnas Sverige — i jakt på Annas nummer inför det stundande femtioårsjubileumet.•

På samma sätt är Annas vision för sitt nya företag att skapa tillväxt, investera och driva upp de utvalda små företagens konkurrenskraft. Att måla en stor bild och våga sätta ord

Tack till Maria Berndtsson, Ola Åkarp, Bo Polsten, Anna Borgén(fd Polsten), Tobias Öien, Lina Öien (fd Bergendahl), Anna Friberg (fd Holmström) och Anna Dittmer (fd Norrlin).

PANORAMA #26

Den officiella benämningen av medlemmar i LUPEF har varit LUPEFianer.

n ma Åren 2006 och 2007, i för r.brist på sociala medier, s e nen äst diskuteras det om att ha atio ens g n en ”gatupratare” vid Eden. ing fick en l sittn d För att sprida budskapet r e l te at ti ad f n E som är LUPEF. d r . n ing lite m ano ter mi n s t t n p för au fan var nsi a fi ol och ag. tning amtlig net. t m s . sit g. S för oh am pol Då EF en b. Ma rn i n F:s et alk E o P yck P LU ad Pu hum LU all ttade ölls . för m k h a 0 a psk 201 p.g. År rken spa 6–9 november 2003 organiserar LUPEF EASPA-konventet, ett debattkonvent där 21 forskare deltar. Konventet etablerar LUPEF som studentorganisation.

Pol. kand. hette tidigare pol. mag, vilket stod för politices magisterprogrammet.

Detta ändrades i och med Bolognaprocessen 2006.

Novischutskottet startades vårterminen 2002. Följande termin deltar 7 faddrar och 7 novischer i novischperioden.

LUPEF hade tidigare ett korpfotbollslag vid namn BK LUPEF.

Lupef25

Ett mål för LUPEF inför terminerna 2009 och 2010 var att synas mer genom att ha en träbock vid EDEN. UPF hade trots allt redan en.

Under det sena 00-talet anordnade LUPEF Kom-och-klaga, dit studenter fick komma och klaga.

Visste du detta om LUPEF? research av Viktor Wallén

Vår kära tidning Panoramas föregångare, startad 1999, hette Politrucken.

Politrucken kom att falla i glömska i början av 2000-talet.

Detta ändrades 2003 då Samuel Holst skapade en ny redaktion med 8 medlemmar.

Efter att ha insett att namnet Politrucken gav fel intryck, ändrades namnet till MotPol år 2005. Samtliga uppskattade intrycket det nya namnet gav.

MotPol döps om 2007, då man funnit en debattsida med nationalsocialistiska undertoner med samma namn.

Efter MotPol blir Pol. Kand. Magazine nya namnet, förkortat PK-magazine. Samtliga uppskattade humorn hos det nya namnet.

Vårterminen 2008 planerades Piratpartiet hålla föredrag.

Precis som i riksdagen dök de inte upp.

LU för PEF ve att ano ck r an infor dna s h m de än era tid de i lse med gare r. lem ve ma cko r o bre m v,

Den 16:e februari 2006 anordnades ett studiebesök till Carlsbergs bryggeri. Samtliga uppskattade besöket.

PANORAMA #26

21

Foto: Privat

Foto: Privat

Tim Isaksson.

Fredrik Sundqvist.

Från papper till webb tillbaka till papper

När, hur och varför grundades egentligen Panorama? Isa Diamant har intervjuat Tim Isaksson och Fredrik Sundqvist - skaparna av det första numret av Lunds bredaste studenttidning.

A

tt LUPEF fyller 25 har väl inte kunnat undgå någon såhär långt in i detta jubileumsnummer. Men hur gammal är egentligen Panorama? LUPEF har länge haft en tidning, även om formen har varierat genom åren. Namn som Politrucken, MotPol och PK magazine har prytt dess framsida men Panorama – Lunds bredaste studenttidning – kom till år 2010.

Vilka var grundarna till tidningen så som den ser ut i dag? Varför valde de namnet Panorama? Och vad fick dem att återinföra papperstidningen, efter ett år som enbart digital tidning? Jag ger mig ut på en upptäcktsfärd på Facebook och hittar Tim Isaksson och Fredrik Sundqvist, personerna bakom

22

historiens första Panorama.

Tim blir redaktör

Tim tog över posten som redaktör för tidningen under våren 2010, en och en halv termin efter att han börjat Politices Kandidatprogrammet. Intervjun görs över Facebooks videochatt eftersom han numera är stationerad i Kambodja där hans fru arbetar på FN. Själv distansjobbar han för Göteborgsbaserade A Win Win World som ägnar sig åt att hitta smidiga lösningar för miljö, företag och privatpersoner. Det kan handla om att göra det enkelt att fatta klimatsmarta beslut, till exempel genom att ha grön el som förhandsval istället för kolkraft.

— Det var faktiskt lite genom PANORAMA #26

Panorama jag utvecklade mitt klimatintresse. Eller, i tidningen fick jag utlopp för mitt nyväckta klimatintresse kanske jag ska säga. Det stora klimatmötet i Köpenhamn hölls under hösten 2009, ungefär samtidigt som jag gick med i redaktionen.

Nya medlemmar, internet och namnbyte

Tims första fokus som redaktör var att värva nya skribenter till redaktionen, som när han tillträdde bestod av tre-fyra personer. Genom att presentera sig på föreläsningar, LUPEF:s Get Active och Hälsningsgillet i AF-borgen fick han med sig ett gäng som var redo att börja skriva lagom till kommande höst.

Nästa fokus blev att göra tidnin-

gen tillgänglig online, och att byta namn från PK Magazine (som stod för Pol. kand. Magazine) till Panorama.

— Med det nya namnet ville vi understryka tidningens bredd.

Framför allt kändes namnet PK Magazine lite töntigt, men det var ju även ett namn som stängde ute personer från andra utbildningar. Vi ville fortfarande ha en stark anknytning till pol. kand, men inte att tidningen exklusivt skulle vara för oss.

En grupp nyvärvade skribenter jobbade ihop sig under hösten och publicerade kontinuerligt artiklar på hemsidan under olika teman de gemensamt valde ut.

— Vi startade upp hemsidan och lade papperstidningen på paus ett litet tag, säger Tim.

Fredrik går med i Panorama En av de nya redaktionsmedlemmarna var Fredrik Sundqvist, förstaterminsstudent på Samhällsplanerarprogrammet. Jag träffar honom i Malmö, där han arbetar som omsorgspedagog med pedagogiskt ansvar på ett boende med lågfungerande autism. Vi slår oss ned på ett café nära stationen. Jag beställer en lemonad och Fredrik en dubbel espresso.

Han berättar att han fick upp ögonen för tidningen under Tims värvningsturné genom föreläsningssalarna. Snabbt blev han mer och mer involverad.

— Jag blev väl lite som Tims påläggskalv, det var ganska naturligt för mig att ta över när Tim gick av som redaktör våren 2011.

Från webb till papper

Efter ett år som webbtidning återgick Panorama till att bli papperstidning. I ett medielandskap som alltmer lämnar tryckta pappersark till förmån för digitala plattformar, undrar jag vad som fick redaktionen att ta steget tillbaka till papperstidning. Tim svarar: — Panoramas syfte var ju att vi skulle utvecklas, få testa på och lära oss olika saker. Vi var sugna på det, helt enkelt, och lyckades även nå ut till fler när papperstidningen kunde ställas

"Tims första fokus som redaktör var att värva nya skribenter till redaktionen." ut i tidningsställ på Eden och Ekonomicentrum.

Fredrik håller med.

— De som digitaliserar sig gör det av intresse att tjäna pengar.

Vi drevs av studenter som ville lära sig saker, och vi ville lära oss göra en papperstidning. Det är häftigt att känna ”det här har jag publicerat”. Retrokänslan är också där när man kan bläddra i tidningen.

Det första pappersnumret av Panorama trycktes i ”kanske lite överdrivet många” exemplar och skickades hem till LUPEF:s medlemmar, precis som detta jubileumsnummer gör. Efter det första numret gjordes upplagorna lagom stora att endast ställas ut i tidningsställen på universitetet.

Lupef25

jag en värme när de talar om sin studietid, och inte minst om sina år i Panorama. Men vilka praktiska erfarenheter har de egentligen fått användning för i arbetslivet?

— Att fungera i grupp, diskutera och komma fram till saker och kompromissa är väldigt lärorikt. Förmågan att skriva snabbt är också användbar, på mitt nuvarande jobb skriver jag handlingsplaner och instruktioner dagligen, säger Fredrik.

— Jag arbetar ju med miljöfrågor på olika sätt och detta intresse fördjupades som sagt tack vare Panorama. Men även på tidigare jobb, som kommunikatör till exempel, har jag fått användning för mina erfarenheter inom research, intervjuer och kanske framför allt skrivhantverket, säger Tim. Intervjuerna med de forna redaktörerna är bland de första jag gör för Panorama, eller för någon tidning alls för den delen.

Både Tim och Fredrik är minst lika intresserade av mig som jag är av dem, vilket är väldigt tacksamt för en nervös reportageskribent. Vi utbyter idéer och tankar om tidningen, LUPEF och vad det blev av folk sedan.

Det märks att de lade ner mycket jobb på tidningen, och att de hade det väldigt roligt under tiden. En beskrivning av Panorama jag fortfarande kan skriva under på.

•

Nostalgi i rösten

Hos både Tim och Fredrik hör PANORAMA #26

23

LUPEF i världen

Två LUPEF:are Två erfarenheter En kontinent Karolina Boyoli intervjuar två LUPEF:are som båda har arbetat ute på fält i Centralamerika. Fannie Elveljung har genomfört Minor Field Studies (MFS) i El Salvador för sin Politices Kandidatexamen. Nathaly Mejia har arbetat som fredsobservatör i Guatemala efter sina studier i statsvetenskap.

24

PANORAMA #26

Lupef25 Namn: Fanny Elveljung Ålder: 23 Kommer ursprungligen från: Smögen Foto: Karen Castillo

Gick med i Lupef: VT15 Utbildning: Pol. kand med nationalekonomi som huvudämne Minor field studies (MFS) innebär att man gör en mindre fältstudie utomlands i ett utvecklingsland. På plats i det utvecklingsland som man har valt samlar man in material till sin uppsats på kandidat-, magister- eller masternivå.

Under ett antal veckor studerar man frågor med politiska, ekonomiska eller sociala betydelser för utvecklingslandet.

Fannie spenderade 9 veckor i El Salvador under vårterminen 2018 och samlade in material till sin kandidatuppsats i nationalekonomi inom Pol. kand programmet. Hon undersökte hur kvinnors heterosexuella relationer kan påverkas av deras arbetsmarknadssituation i en salvadoransk kontext.

El Salvador associeras ofta med våldsamheter och kvinnor binds av våldet från patriarkala strukturer både inom och utom hemmet.

Kvinnorna arbetar i större utsträckning oavlönat i hemmet medan männen har avlönade arbeten utanför hemmet. Fannie har undersökt hur kvinnors monetära kapacitet som ett resultat av att vara aktiva på arbetsmarknaden påverkar deras utsatthet för våld i nära relationer.

Vad lockade dig till att göra MFS och att välja till El Salvador som föremål för dina studier?

— MFS lockade då jag ville ha mer erfarenhet av att forska utomlands och genomföra en sådan studie som jag gjort. El Salvador i sig var jag jättenyfiken på. Jag var där under fem dagar förra året och ville därför väldigt gärna få veta

mer om landet och utforska det.

Hur ser ansökningsprocessen ut till MFS?

— Min process började redan i september förra året då jag började komma på en idé om vad jag ville göra, vart jag ville åka och hur jag skulle kunna koppla frågeställningen till nationalekonomi. Så jag hade väl en grundtanke i september-oktober som innebar att jag ville studera någonting som hade att göra med kvinnor i utvecklingsländer och helst kvinnor i en machokultur. Efter det bollade jag många tankar med min handledare och kom fram till att jag skulle studera en arbetsmarknadsrelaterad fråga. I november skickade jag sedan in ansökan om att få göra MFS. I ansökan skickar man in en generell projektplan på tio sidor som innehåller sådant såsom bakgrund, syfte med mera och även hur studien ska kunna gynna det landet man åker till. Sedan fick jag beskedet om ett godkännande på min ansökan i december och jag åkte till El Salvador i slutet av mars.

Hur har du gått tillväga för att genomföra din fältstudie?

— Först kom jag i kontakt med det nationella universitetet i El Salvador. Då hade jag från början kontakt med en professor i nationalekonomi som sedan skickade vidare mig till den genusvetenskapliga institutionen på universitetet. Där fick jag istället fick prata med en professor i genusvetenskap. Han hjälpte mig med utformningen av enkäten och frågorna i det som min studie grundas på. Sen kom jag även i kontakt med en kvinnorättsorganisation, Ormusa, som också gav synpunkter på enkäten

PANORAMA #26

25

Bild: Stefan Karowski, flickr

Naturbild från El Salvador.

och hur man, som intervjuare, kan möta utsatta kvinnor och hur man på bästa sätt också får ärliga svar. Enkäten var ganska generellt formulerad till en början men de tre sista frågorna behandlade specifikt våld mot kvinnor i nära relationer. De är ju känsliga frågor där det alltid kommer att finnas ett mörkertal. Men jag fick väldigt många bra tips av organisationen om hur jag skulle göra detta mörkertal så litet som möjligt. När enkäten var klar intervjuade jag tio kvinnor genom en pilotstudie.

Tanken var från början att kvinnorna själva skulle besvara enkäten. Men jag upptäckte tidigt att det var många kvinnor som varken kunde läsa eller skriva. Därmed blev det omöjligt att gå tillväga på det sättet. Istället genomförde jag en kortare intervju direkt på gatan med varje kvinna som svarade på pilotstudien.

Efter pilotstudien ändrade jag på någon fråga innan jag gick ut med studien på riktigt. Jag utgick från en lite mindre kuststad i El Salvador som heter La Libertad. Under den faktiska studien gick jag runt från åtta till fyra varje dag och intervjuade kvinnor som bland annat jobbade eller var på marknader. Responsen var väldigt bra. Jag fick knappt några nej utan alla var väldigt nyfikna på frågorna och studien.

Intervjuerna jag utförde tog ett par veckor.

Sedan återstod mycket arbete med att sammanställa all data, koda i excel och mata in alla svar. Efter det har jag sammanställt all statistik och gjort en regressionsanalys och skrivit ihop själva uppsatsen. Inlämningen av uppsatsen fick jag förlängd till augusti. Enligt min handledare är det väldigt många som får förlängd tid eftersom att många, liksom jag, inte hinner hem till den faktiska deadlinen.

26

Fick du stipendium för MFS? I så fall, hur gick du tillväga och hur fungerar det?

— Ja, jag fick 27.000kr. Just godkännandet av projektplanen för MFS innebär att man också får stipendium. Ansökan går till den internationella avdelningen vid Lunds universitet, som får ett antal stipendier till förfogande som skall delas ut till studenter som ska genomföra MFS. Stipendiet skall täcka kostnaderna för resan dit, uppehälle, eventuella kostnader för studien och sådär. Utöver stipendiet får man även CSN som vanligt.

Skulle du rekommendera andra Lupefare att göra MFS?

— Ja, jag skulle verkligen rekommendera andra att göra MFS! Det är en fantastisk erfarenhet och även en fantastisk möjlighet.

Det är otroligt privilegierat att få den här möjligheten att få erfarenheter från ett utvecklingsland som man själv har valt och är intresserad av. Och även att få skriva sin kandidatuppsats utomlands på det sättet är ju otroligt. Jag tycker verkligen att fler bör söka.

Vilket är ditt favoritminne från din tid i LUPEF?

— Mitt favoritminne måste ju vara när väderNils gästade LUPEF, det var en föreläsning man sent glömmer!

Vad föreslår du att Lupef ska göra under de kommande 25 åren?

— Jag tycker att det skulle vara roligt om det fanns ett ‘Lupefhus’, en form av mötesplats för Lupef:s medlemmar där man kunde mötas på en mer vardaglig basis och hänga.

PANORAMA #26

Lupef25 Namn: Nathaly Mejia Ålder: 23 Kommer ursprungligen från: Helsingborg Foto: Philip Krook

Gick med i Lupef: HT12 Utbildning: Fil. kand. med statsvetenskap som huvudämne Freden i Guatemala slöts för över tjugo år sedan genom ett fredsavtal efter ett långt inbördeskrig. Bakomliggande faktorer till inbördeskriget var bland annat marginalisering av ursprungsbefolkningen, orättvis fördelning av mark och statligt våld. Fredsavtalet i Guatemala är egentligen en serie avtal som skrevs under successivt under en stor del av nittiotalet. Civilsamhället deltog aktivt under fredsprocessen med förslag till avtalet men de två huvudsakliga parterna i avtalet var de guatemalanska guerillagruppernas allians URNG och staten och arméns gemensamma förhandlingsdelegation.

Nathaly har sedan sin examen från Lunds universitet arbetat som fredsobservatör, även kallat internationell observatör, i Guatemala för SweFOR. SweFOR är den svenska kristna fredsrörelsens internationella namn. Rörelsen arbetar även i fler länder i regionen. Nathaly har arbetat över hela Guatemala med bas i Guatemala City.

I arbetet som fredsobservatör tillämpar man med en icke-våldsmetod och bidrar med preventiv, fysisk, närvaro för att minska riskerna för människorättsförsvarare som är under hot eller som känner sig hotade. Målet är att de inte ska utsättas för en attack eller liknande. Metoden tillämpas genom flera arbetsområden. Den fysiska närvaron innebär en närvaro i människorättsförsvararnas hem, medföljning på möten, resor, samt närvaro

vid rättegångar för att visa den internationella observatörsnärvaron och se till att stater och institutioner respekterar de mänskliga rättigheterna. Människorättsförsvararna som Nathaly har medföljt är personer som utgår från en icke-våldsmetod. Det vill säga att människor som valt att ta till vapen inte medföljs eftersom de då redan valt att ha den typen av skydd. De som har valt icke-våldsmetoder har istället för till exempel vapen valt att använda den internationella närvaron som sitt skydd.

Utöver den fysiska närvaron arbetar de även med politisk påverkan för att se till att människorättsförsvararnas röster når det politiska rummet eller utrymmen där de eventuellt inte har möjlighet att förklara eller dela sin oro. Fredsobservatörerna ser därmed till att människorättsförsvararna får handlingsutrymme och att deras röster får höras.

Vad anser du är den största skillnaden mellan att arbeta i Guatemala och i Sverige?

— Jag tror att det är svårt att kunna fatta viktiga beslut om man skulle börja arbeta i Sverige utan att överhuvudtaget haft erfarenhet från fältet.

Det är svårt att förstå varför en kontext ser ut som den gör om man inte upplevt den på plats.

Till exempel som i Guatemala är det svårt att föreställa sig vad fenomenet korruption innebär i praktiken om man inte förstår kontexten.

Men också vad det innebär att försvara sina rättigheter när dem inte respekteras. Jag tror att det är en jättestor skillnad. Som svensk

PANORAMA #26

27

i Guatemala kommer man t.ex. jättenära befolkningen och man förstår saker utifrån deras perspektiv. Man får även en större empati och förståelse för varför saker och ting ser ut som de gör i sådana här länder. Jag tror alltså att en av de största skillnaderna är att man faktiskt kan sätta sig in i kontexten i ett annat land till skillnad från om man arbetar med landet från Sverige.

Hur känner du att din studietid i Lund har hjälpt till att förbereda dig inför arbetslivet?

- Jag har under hela studietiden sett till att ha både ideella engagemang och jobb vid sidan om studierna. Jag skulle säga att alla dessa engagemang spelar en roll för mitt arbete idag.

Sen skulle jag vilja säga att den terminen som varit mest betydelsefull, då jag insåg hur jag skulle kunna koppla arbetslivet till studierna, var kandidatterminen i statsvetenskap. Under den terminen läste jag en kurs som hette “Genus och internationella relationer” som jag även känner att jag kan använda i mitt arbete idag. Under den terminen skrev jag min kandidatuppsats om kriminaliseringen av människorättsförsvarare i Guatemala. Det jag också tror är anledningen till att jag är peppad och sugen på att läsa en master i framtiden, just eftersom man kan fördjupa sig mer och också utnyttja mer av sina arbetslivserfarenheter från fältet.

Skulle du rekommendera någon kurs till andra Lupefare?

- Jag skulle rekommendera Gender and international relations på kandidatkursen i statsvetenskap. Men jag tror inte att den

existerar längre, så det är lite sorgligt. Men jag tänker att det viktigaste tipset jag har är att hitta sin grej och sedan hålla sig till det, även om den kan vara svårt att veta vad ens grej är när man är ung. För jag tror att det är lätt att alltid vilja testa något nytt, men jag tror egentligen att det bästa är att hålla sig till det du känner att du är mest intresserad av och det du känt varit mest givande. Jag tror det är viktigt att ha en nisch när man ska söka jobb och också för att känna att man kan fördjupa sig inom vissa ämnen så att kunskaperna inte känns spretiga.

Hur tror du att Sveriges framtid ser ut i Guatemala till följd av vårens händelser?

- Jag tror att det viktigaste budskapet från Sverige till Guatemala just nu är att Sverige inte kommer att sluta stötta Guatemala oavsett vad som händer med ambassaden, eller snarare vad som kommer att hända med Anders Kompass.

Och att Sverige kommer att fortsätta stödja CICIG som är kommissionen mot korruption i Guatemala som undersöker korruption.

Sverige är en av de största givarna till den här organisationen. Så det har varit en stor oro i Guatemala att Sverige eventuellt skulle sluta stötta CICIG eftersom att den då inte skulle kunna slutföra sitt arbete. Så därför är det här budskapet väldigt viktigt. Sverige har meddelat att det inte spelar någon roll vad som kommer att hända utan att Sverige kommer att fortsätta stötta CICIG även om Kompass skulle tvingas lämna sin post.

Vilket är ditt favoritminne från din tid i Lupef?

- Oj, haha. Det måste ju vara någon sittning som man inte minns!

•

Solnedgång i Guatemala.

28

Bild: Christopher Crozet, flickr

PANORAMA #26

Lupef25

LUPEF:s resa till Kiev Resan för vårterminen 2018 gick till Ukrainas huvudstad Kiev.

Isa Diamant dokumenterade vistelsen som bjöd på allt från ambassadbesök till georgiska festmåltider.

Onsdag 11 april

En blåsig onsdag i april möts LUPEF:s 20 resenärer upp vid startpunkten för höstens resa: Pressbyrån vid Lunds station.

Kosan styr mot Ukrainas huvudstad Kiev, som under de senaste åren blivit allt mer politiskt aktuell. Två och två skaffar vi oss Duo-biljetter och tar tåget över bron till Kastrup.

Stämningen är förväntansfull.

En är flygrädd, en annan läser Strindberg. Nu åker vi!

Torsdag 12 april

Morgonen är kylig när vi hoppar in i några av hostelet beställda taxibilar. Vårsolen som många av oss längtat efter syns inte till. Efter ett par mer eller mindre våghalsiga omkörningar anländer vi till resans första studiebesök; ett av Kievs universitet, Institution of International Relations.

Först på agendan här står Röda Korset. De östeuropeiska namnen på representanterna är svåra att uppfatta, ett problem som ska visa sig återkomma under veckan. Ett missförstånd oss resenärer emellan leder till att många av namnen inte skrivs ned. Vissa har ett gediget detektivarbete från redaktionens sida trots allt lyckats gallra fram.

Dessvärre inte Röda Korsets representanter, utom en vars förnamn är Sergeij.

Röda korsets huvudfokus i Ukraina är internflyktningar

inom landet - det uppskattade antalet Internally Displaced People, IDPs, är för närvarande 1,8 miljoner människor. Mycket av arbetet rör så kallad First Psychosocial Aid då problem med psykisk ohälsa ökat explosionsartat i landet under de senaste åren. Organisationens arbete syftar till att hjälpa människor som reagerar starkt på olika traumatiska situationer.

LUPEF:s resenärer är mer eller mindre insatta i den förre presidenten Viktor Janukovytjs inte alltför populära styre, revolutionen på Maydan-torget i Kiev 2014 och Rysslands annektering av Krimhalvön samma år. Frågandet går trots detta lite trögt. Framför allt Krimkonflikten är ett uppenbart känsligt ämne och vi vill inte trampa någon på tårna. Ämnet lyfts dock till slut, då en av oss undrar om Röda Korset är närvarande på Krimhalvön just nu, varpå Sergeij svarar att ryska Röda Korset sedan annekteringen har tagit över arbetet där.

Han betonar även att organisationen inte arbetar med politik utan med människor, och att de därför har en ”neutral” relation med ryska Röda Korset.

Efter en kortare redogörelse för allmän internationell rätt kliver några studenter från skolan fram för att berätta om sitt universitet. Även om det känns som att det är vi som ska tacka för att få besöka deras skola, inPANORAMA #26

leder alla tre studenter sina korta tal med ”it’s an honor to meet you”. Studenterna berättar att deras byggnad ser ut som den gör, det vill säga som en betongkoloss, för att den byggdes då landet tillhörde Sovjetunionen.

Huset är konstruerat för att klara en kärnvapenattack och under marken finns fortfarande mat- och vattenreserver.

Studenterna är intresserade av oss och berättar stolt om sina studier. Flera av universitetets alumner är högt uppsatta politiker i Östeuropa. Vi, i jeansjackor och sneakers, känner oss lite nedklädda bredvid deras välstrukna skjortor och kostymer. Studenterna berättar om tävlingen ”Mr. Diplomat” som arrangeras på skolan varje år. Det låter först som en tävling i allmänbildning eller kanske konflikthantering men det visar sig snabbt att tävlingens vinnare är den unge man som kan föra sig med mest värdighet på en bal; helt enkelt den som har bäst koll på vett och etikett.

— Men jämställdhet är viktigt för oss, tillägger de snabbt när de ser våra skeptiska blickar.

Det finns en tävling för våra kvinnliga studenter också.

De klär upp sig till Mr Diplomat-festen och den med vackrast klänning vinner Miss IIR (skolans namn, reds. anm.).

Kulturella skillnader är tydliga och deras uppenbara försök 29

Studiebesök på Institution of International Relations.

att locka studenter till sitt internationella masterprogram skrämmer nog snarare bort än övertygar den som haft en tanke på att studera här.

Krimfrågan hänger i luften.

Frågor som inte direkt rör konflikten landar där ändå. Vi undrar vilket språk som talas på skolan. En anställd lärare svarar att ukrainska enligt lag ska talas i offentliga sammanhang, som till exempel här på universitetet, men att de flesta pratar ryska privat.

Jag får intrycket att Ukraina är mån om sin självständighet gentemot Ryssland och att detta därför är en viktig fråga på en nationell om än inte alltid civil nivå.

Mötet är spännande och vi blir nästan sena till nästa. Sergeij följer oss inte bara till bussen utan hela vägen till vårt nästa möte; EUAM:s kontor i andra änden av stan.

30

Foto: Isa Diamant

Missionen har funnits i Ukraina sedan revolutionen 2014 och har mandat till år 2019, med möjlighet till förlängning.

EUAM står för European Union Advisory Mission och finns i fyra ukrainska städer, med huvudkontor i Kiev. Trots att Ukraina inte är medlem i unionen, är landets stabilitet viktig för EU. Detta framför allt av säkerhetspolitiska skäl, men även moral och ekonomi anges som viktiga motiv till EUAM:s närvaro och arbete i landet. Vi pratar med en irländsk jurist vid namn Lynn Sheehan som berättar att EUAM endast har rätt att agera rådgivande, det vill säga inte kan ge bindande order.

Detta är viktigt för projektets legitimitet, men gör även arbetet frustrerande trögrörligt ibland, menar hon.

Att projektet bara ges mandat med ett par år i taget har också sina för- och nackdelar.

Sheehan förstår att resultat måste synas för att EU-projekt PANORAMA #26

ska vara rättfärdigade, men betonarsamtidigt problematiken med detta quick-fix-synsätt.

Hon säger att de i stort sett är där för att ”Get in. Fix the problem. Get out”, men att vissa saker, som att bygga förtroende till myndigheter, tar längre tid än så.

Två unga män, ukrainske Iaroslav Kovalchuk, Political Officer, och nederländska Marten de Boer, analytiker, fortsätter föredraget och berättar om revolutionens djupare orsaker. Vi får förklarat för oss att Janukovytjs snabba vändning gällande EUmedlemskap var en trigger för revolutionen, men att hela förklaringen är lite mer komplicerad än så. Frustrationen gentemot makten hade byggts upp under en längre tid, där missnöje med korruption och maktcentrering grott under en längre tid.

Krim ligger i luften även under detta besök. Någon i gruppen ställer en fråga. Danske Peter

Bach, Chief of Staff på EUAM, besvarar frågan och säger i förbifarten att det pågår ett ”civil war”, ett inbördeskrig, i östra Ukraina men blir snabbt avbruten av Kovalchuk: — Inbördeskrig är rysk diskurs.

Vad som sker är inget annat än ett ryskt angrepp på vårt lands territorium. Så, fortsätt.

Vi minns knappt vad vi frågade.

Vad vi däremot sent ska glömma är hur laddad konflikten verkligen är.

Fredag 13 /4

Morgonen är vårigt krispig och vi promenerar till dagens första möte. Vi ska besöka International Organisation for Migration, IOM Ukraine. Jag tror många med mig hade svårt att greppa denna organisation.

Möteslokalen, fyra trappor upp

i ett fönsterlöst rum med lågt i tak, gjorde nog inte saken lättare.

Organisationen arbetar som namnet antyder med migration, men före 2014 verkar dess huvudområde ha varit trafficking om jag förstått saken rätt. Detta skifte av fokus skedde till följt av landets förändrade situation.

Precis som Röda Korset arbetar IOM med IDPs, Internally Displaced Persons. I första hand är detta Krimtartarer som har flytt från Krim och nu spridit ut sig över landet. Representanten från IOM berättar om en rädsla hos denna folkgrupp för att förlora sin kultur nu när de inte längre lever i samma geografiska område. Hon ger även ett par exempel på kulturkrockar som kan uppstå mellan Krimtartarer och övrig befolkning

Telefonsamtal på La Strada.

Lupef25

ute i landet. Alkoholkultur är tydligen något som kan skava.

Att de forna Krimborna är vana att ha arbeten via staten, men nu uppmanas bli entreprenörer är också en spänning. Som sagt, organisationen verkar bedriva ett omfattande arbete men för oss var det lite svårt att greppa på en dryg timme.

Vi tar tunnelbanan till nästa möte. Vi kliver upp ur underjorden en bit utanför stadskärnan, som vi fram tills nu uteslutande vistats i. Det är lite svårt att hitta in till La Strada, men efter att ha knackat på ett fönster blir vi insläppta av organisationens Tetyana Taturevych.

La Strada arbetar emot våld i nära relationer, trafficking och ”difficulties with children”. Det sistnämnda verkar motsvara områdena för BRIS arbete i

Foto: Isa Diamant

PANORAMA #26

31

På promenad i expresidentens trädgård.

Sverige. En nationell telefonlinje, öppen 24 timmar om dygnet, finns för att ta emot samtal från kvinnor och barn.

Under detta besök har vi större problem än vanligt med språkförbistringar - men det handlar inte bara om vårt gemensamma språk engelska. Kvinnokampen har nått så mycket längre i Sverige än i Ukraina att våra frågor ibland känns naiva, och svaren inte särskilt relevanta alla gånger. Jag uppfattar det som att en ny lag, i vilken könsdiskriminering förbjuds, just antagits i landet. Jag frågar hur det såg ut tidigare – var det okej att diskriminera på grund av kön? Taturevych svarar att könsdiskriminering är fel. Det vet jag väl. Jag pressar lite till – vad sa lagen egentligen om detta tidigare? – men får inga ordentliga svar.

Nästa besök är på RPR, Reanimation Package of Reforms.

Detta är en paraplyorganisation för 83 (!) olika Non Governmental Organizations, NGO:s.

Precis som flera av de andra organisationerna vi besökt, grundades denna efter revolutionen 2014. En av organisationens viktigaste målsättningar är ”fair justice”, ett rättvist rättssystem fritt från korruption. Tack vare 32

Foto: Isa Diamant

sin storlek fungerar den som en stark lobbygrupp. Representanten Elena Prokopenko berättar stolt att de har haft ett finger med i spelet vid 130 stiftade lagar under dessa fyra år.

Organisationen har även varit drivande för uppstartandet av tre antikorruptionsinstitutioner i landet. De har även fått till ett minskat användande av rysk gas i Ukraina och därmed ökat självständigheten gentemot grannlandet i öst. Ett annat viktigt arbetsområde är att utbilda ungdomar i hur NGOs fungerar. Även i dag dyker frågor om Krim och EU upp. Elena Prokopenko berättar att många Krimbor har anpassat sig till det nya styret på halvön.

— Så länge man håller låg profil är det lugnt. Men det är inte så vi vill att vårt folk ska leva.

Det är tydligt att organisationen tar avstånd från Ryssland.

Någon frågar om RPR har som mål att Ukraina ska gå med i EU. Vi får svaret att de vill se ett ukrainskt medlemskap i EU, ”innan EU faller sönder”.

Det är svårt att inte känna frustration å organisationens vägnar.

PANORAMA #26

På kvällen går vi och äter på en restaurang. Det georgiska köket ska vara bland det bästa Kiev har att erbjuda. Ryktena stämmer. Mätta och belåtna börjar vi sedan, under ledning av en energisk receptionist, barhoppa oss genom stan. Slutstationen för kvällen är en klubb som heter Ugly Coyote. Kulturkrockar gör sig påminda även i nattlivet – damer betalar en tredjedel så mycket som herrarna i inträde.

Vi tjejer bjuds även upp att dansa på bardisken emellanåt, medan killarna får stränga order om att inte så mycket som nudda de professionella dansöserna. Hu.

Lördag 14/4

I dag har vi inget besök inplanerat på morgonen och vi sitter kvar en lång stund vid hostelets frukostservering. Sedan är det fri lek. Några går på museum, andra en guidad tur genom stan.

Vi är ett litet gäng som åker till Viktor Janukovytjs före detta bostad, i folkmun kallat Korruptionsmuseet. Huset, och den tillhörande tomten som snarare bör beskrivas som en park med golfbanor, dammar och till och med en egen hamn, ockperades när presidenten flydde landet av gruppen Automaidan. I timmar vandrar vi omkring i parken, men hinner ändå bara se en bråkdel.

Vi småpratar med ett par ukrainare. Tycker de inte att det är förfärligt att deras skattepengar gått till det här? De suckar bara.

— Petro Porosjenkos (Ukrainas nuvarande president, reds. anm.) kåk är säkert ännu maffigare. Återigen skäms jag nästan över vår naivitet, samtidigt som jag känner en djup tacksamhet över att leva i ett land där korruption

inte på långa vägar är så normaliserad som i Ukraina.

Söndag 15/4

Prick klockan åtta möts vi i hostelets reception. Stämningen är sömnig men förväntansfull – den här dagen har många sett fram emot. Två pladdriga guider följer med oss från hostelet och försäkrar sig om att alla har sina pass med sig.

Vi ska nämligen på dagsutflykt till en militärt kontrollerad zon, Tjernobyl.

Efter vad som troligen är den varmaste bussresa jag någonsin upplevt, legitimerar vi oss vid vägspärren och får komma in på det hårt kontrollerade området.

Pladderguiderna har missat att informera oss om vilken klädsel som gäller. De flesta har klätt sig ganska heltäckande ändå, men två har kjol och tunna strumpbyxor och får köpa skyddsdräkter att ha på sig under hela dagen.

Turerna till det olycksdrabbade kärnkraftverket har anordnats sedan 2006. I dag bor och arbetar folk här, men inte på långa vägar i samma stora skala som förut. Särskilda försiktighetsåtgärder måste vidtas; arbetarna åker bort från området ungefär en vecka i månaden för att bespara sig lite strålning. Som besökare får vi skriva under på att inte beskylla Ukraina om vi någonsin får cancer i framtiden, och blir strängt ombedda att hålla oss på de av vår militära guide Sasha anvisade vägarna.

Den stora olyckan i Tjernobyl inträffade natten mot lördagen den 28 april år 1986. Den uppdagades då man i Forsmark i Sverige upptäckte förhöjd radioaktivitet ett par dagar senare. Snart stod det klart att en reaktor i Tjernobyl, dåvarande Sovjetunionen, hade havererat till följd av ett misslyckat experiment. Att tidigare information

om olyckan uteblivit berodde berodde på två saker; dels en önskan från Sovjetunionen att mörka händelsen, dels att omfattningen av olyckan till en början inte var känd.

I området närmast den olycksdrabbade reaktorn råder strängt fotoförbud. Såret i reaktorn är övertäckt av ett tjockt lager betong. De första på plats vid olyckan var brandmän från den lokala brandstationen. Sasha tar oss till ett monument som rests till minne av de brandmän som omkom i räddningsarbetet.

Eftersom branden till en början angreps som en vanlig brand, var det ett stort antal brandmän som omkom i släckningsarbetet.

En allvarlig följd av att katastrofen inte offentliggjordes direkt, var att vatten hann förorenas, sjunka till grundvattennivå och ta sig in i Kievs avloppssystem utan att invånarna hann bli varse faran. På söndagen, ett drygt dygn efter olyckan, föll även radioaktivt regn över

Lupef25

huvudstaden. Rätt ned på de ovetande människorna, bland annat en av våra guider som senare födde en son med allvarliga hjärtproblem.

Enligt Sasha sker fortfarande mellan 37 och 42 000 dödsfall per år till följd av olyckan. Det är dock svårt att kartlägga dessa, då Sovjetunionen fortsatte att mörka händelsen. Bland annat förbjöds läkare att ställa diagnoser kopplade till strålningsskador, vilket gör mörkertalet stort.

Först den femte maj, en vecka (!) efter olyckan, evakuerades byarna runt omkring kärnkraftsreaktorerna. Mitt i ruinerna av staden Prypjats torg, pekar Sasha ut var nattklubben låg innan han visar oss in i en övergiven mataffär. Kundvagnar och annat bråte ligger i en enda röra. När invånarna väl beordrades att lämna sina hem, var det snabba ryck som gällde. De fick höra att de skulle få komma tillbaka inom några dagar och

Sasha med sin radioaktivitetsmätare.

PANORAMA #26

Foto: Isa Diamant

33

Rester av mataffären i Prypjat.

massor av mat lämnades därför kvar, inte minst i mataffären.

Detta kom att bli ett storskaligt frosseri för områdets råttpopulation. Om Tjernobyl redan innan resan gav mig kalla kårar, kan jag inte säga att tanken på radioaktiva råttor och deras muterade ungar får mig på bättre tankar.

Extra spöklikt är ett nöjesfält som skulle ha invigts den 1 maj 1986, tre dagar efter olyckan.

Min naivitet gör sig påmind igen. På något sätt hade jag trott att radioaktivitet skulle gå att känna av om man befann sig i den. Sasha berättar att strålningsnivån i exempelvis Sverige ligger på ungefär 0,6 av en enhet jag inte uppfattar. Han bär på en mätare som talar om strålningsnivån. Vissa extra radioaktiva stenar, sprickor i marken och inte minst det rostiga pariserhjulet är utmärkta med gula varningstrianglar.

Mätaren piper. 40 på skalan.

34

Foto: Isa Diamant

Ingenting känns annorlunda i kroppen. Guiden tar ett litet steg närmare sprickan i marken.

200.

kala specialiteten Chicken Kiev.

En bra avslutning på en intrycksrik dag, och på en väldigt lyckad studieresa.

— Närmare ska vi inte gå, det är inte bra för oss.

Måndag 16/4

Innan vi åker hem väntar ett sista stopp på området. En liten stad utan namn men som kallas Tjernobyl 2, ligger här. En uppskattningsvis femtio meter hög och tre hundra meter lång (!) mast uppenbarar sig i en skogsglänta. Den användes under kalla kriget för att fånga upp radiovågor, men var topphemlig och finns därför inte utmärkt på några kartor. När man väl kunde ta sig till Tjernobyl igen, var Kalla Kriget över och masten behövdes inte längre, berättar Sasha.

Hemma i Kiev är alla ganska tagna av dagen. Vi äter gemensam middag på en fin restaurang i närheten av där vi bor. Flera passar på att smaka på den loPANORAMA #26

Ett besök återstår innan planet hem går i eftermiddag. Och jag fyller 21!

Vi tar oss till Svenska Ambassaden. Där får vi träffa Martin Hagström, Sveriges ambassadör i Kiev. Mötet inleds med att Hagström frågar oss om våra intryck av staden och landet, om någonting särskilt har väckt vår uppmärksamhet eller skilde sig från vad vi hade förväntat oss. Någon trodde att konflikten på Krim skulle vara mer närvarande. I huvudstaden har vi knappt märkt av den, förutom på våra studiebesök. Inga högljudda demonstrationer på stan eller propagandabilder i tunnelbanan . En annan är förvånad över att EU-flaggor vajar lite varstans i staden - Ukraina är ju inte ens medlem i unionen men

Lupef25

På besök hos Martin Hagström, Sveriges ambassadör i Kiev.

under en vecka i Kiev har vi sett fler flaggor än vi någonsin sett i Sverige. En tredje lyfter att personer vi pratat med har utgått från att vi kan mer om Ukraina än vad vi faktiskt kan.

Ambassadören nickar och svarar att Ukrainas storlek nog kan göra att invånarna tänker sig att omvärlden vet mer om dem än vi faktiskt gör.

Självklart kommer samtalet in på Krim och situationen där.

Enligt ambassadören bor 2 miljoner människor på halvön, och ungefär 600 000 personer i angränsande så kallade gråzoner. Med gråzon menas att området inte är annekterat, men att ukrainska myndigheter ändå inte kan komma dit på grund av den ryska aggressionen, som Hagström poängterar är Sveriges officiella benämning på vad som sker i öst.

Ukraina är stort och viljorna många. En stor andel av invånarna vill röra sig mot

EU, men många vill å sin sida närma sig Ryssland. Vissa vill ingå i tullunion med både EU och Ryssland, men det är inte ett särskilt tänkbart scenario, menar Hagström. På frågan om Sverige stöttar ukrainskt medlemskap i EU svarar ambassadören.

— Ja, så fort kraven är uppfyllda. När de är det, är ett medlemskap helt okontroversiellt.

Vi ber om en ungefärlig tidsram för detta. Ambassadören vill egentligen inte svara, men svarar till slut att det kan handla om uppskattningsvis tio år.

Sveriges roll i Ukraina är att stödja reformer samt säkerhet och ordning. Varje år går 200 miljoner kronor till detta arbete.

En stor skillnad mellan de två länderna är civilsamhället – om Sveriges bygger på gräsrotsaktivism, är det snarare tankPANORAMA #26

Foto: Isa Diamant

esmedjor och expertgrupper som dominerar Ukrainas.

Förutom frågor om Ukraina, dyker även tankar om ambassadörens arbete upp. Själv kom Hagström in på diplomatlinjen via Utrikesdepartementets diplomattest. Men vad mer är det egentligen som krävs? Svaret kommer snabbt.

— Lär er ryska eller ett annat språk som UD behöver. Efter Brexit kan franska komma att bli arbetsspråk inom EU, det är värt att ha i åtanke.

Verkligheten kallar. Det är dags att åka hem. På flygplatsen plockas skolböcker för första gången upp ur väskorna. Vissa vilar, andra spenderar sina sista hryvnia i flygplatsens tax free.

Vi har kommit varandra nära i Kiev och det känns lite sorgligt att skiljas åt. Men var sak har sin tid och vi kommer ju att fortsätta träffas i Lund.

•

35

Students of the World

by Eleonora Rönström

Bild:Pxabay

Name: Tongfei Zhu Age: 21 Studying: Diplomacy at Guangdong University of Foreign Affairs in Guangzhou, China

Foto: Privat

What is your dream job?

Working, probably in the media department, at the United Nations. I have always longed to work in an international environment where I can help make the world a better place.

Can you share with us a current political issue in China?

Recently a crisis of distrust towards the vaccine industry has broken out within the society. Faulty vaccines were let onto the market and this has led to large-scale health problems among infants. This issue is highly related to the corruption within business-government relations, thus the trust for our government is currently being questioned angrily on Chinese social media such as Weibo and WeChat.

What is the best part about student life in Guangzhou?

All the student associations! Personally I’ve joined AIESEC (an international NPO/ NGO mainly focusing on the Sustainable Development Goals set by United Nations). Students here join associations that they’re interested in and socialize within those circles. All kinds of associations can be found here, from common ones like music, dance, sports and academics to exchange programs for volunteer and internship opportunities.

Have you or will you do any internships or exchanges?

Currently I intern as a media columnist for the Institute of Economics at Guangdong Academy of Social Sciences. My job is to select news about world politics and economics once a week and give an analytic comment on the particular issues.

36

PANORAMA #26

Brevväxling Den klassiska kampen mellan höger och vänster är ständigt aktuell.

Viktor Wallén och Gabriel Lindgren brevväxlar om vinster i välfärden.

PANORAMA #26

37

Käre Gabriel, En fågel har viskat i mitt öra att du är en förespråkare för vinster i välfärden. Historiker som jag är utbildad till, har jag satt mig ned och läst igenom den politiska debatten om detta ämne, samt de konsekvenser det fått. Konflikten som du och jag känner av idag har vuxit fram efter lagen kallad ”Lex Pysslingen” kom i kraft, vilken innebar att dagis ej skulle få statsbidrag om de drevs av aktiebolag. De borgerliga regeringarna under 90- och 00-talet röstade fram lagar som förespråkade valfrihet i den offentliga sektorn. Folk skulle välja vilken vårdcentral, skola och sjukhus de skulle lägga sina liv och sin framtid i. Teorin låter bra, men är verkligheten det?

Vad historien visar är istället den vanskliga verkligheten, vinster i välfärden utnyttjas av företag. Systemet är i sig upplagt för att behandla människor som siffror. Vinstintresset kommer alltid först, vilket vi har sett i vår samtid. Först, kom Carema-skandalen 2011. Vårdföretaget kom att negligera sina äldreboenden, negligera far- och morföräldrar, till förmån för ökad vinst.

Som att det inte var nog kom JB-konkursen strax efter, år 2013. Skolföretaget JB, som ägde skolor runt om i södra och östra Sverige, såldes till det danska riskkapitalistföretaget Axcel.

Oroväckande snabbt avvecklades JB:s olika skolor, eller såldes, med resultatet att 10 500 elever fick en osäker skolframtid.

Men självklart kan företag gå in i välfärdssektorn med ett ideellt syfte. Som flera försvarare av systemet säger, finns det inte en stor vinst i välfärden. Samt, tillägger de, måste företaget ta stora risker för att gå med vinst i sektorn. Servicen måste vara av god kvalité. Problemet ligger inte nödvändigtvis hos företagen i sig, utan hos aktieägarna. Det är i slutändan de som bestämmer hur bra servicen är, hur mycket personal det finns och var deras lokaler läggs. Carema-skandalen visade hur låg servicekvalitén kan vara, där blöjor vägdes för att bestämma om de behövde bytas. Samtidigt tenderar vinstdrivna skolor och vårdhem att ha en lägre personaltäthet än kommunala, samt att lokalerna anläggs i områden med god ekonomi. Som resultat har vi fysisk och mental ohälsa, ökad stress och press hos personalen och en systematisk segregation.

I en välfärd där företag får gå med vinster införs kapitalism där det inte gynnas. Att införa företag vars natur är att gå med vinst i systemet löser inte de problem vi idag har i välfärden.

Kalla mig idealistisk i min tro att välfärdssystemet fungerar utan vinstdrivande företag, naiv till och med. Däremot måste jag även kalla dig naiv, om du tror att aktieägare kommer låta mor- och farföräldrars välmående och elevers framtid gå före sina expanderande bankkonton.

Det är så kapitalismen fungerar.

38

PANORAMA #26

Käre Viktor, I Sverige har vi det unika system som utomlands brukar kallas för den “Svenska modellen” - en ovanligt stor välfärd och samtidigt en ovanligt fri marknad.

Länge ville man från socialdemokratiskt håll separera dessa två i en delad blandekonomi. Det ansågs inte vara förenligt att stora privata företag skulle syssla med välfärd. Idag, efter 25 år av individualism, marknadsliberalism och forskning, vet vi bättre. Framförallt har vi förstått värdet av att ge våra medborgare friheten att välja efter tycke och behov, inte efter geografi och byråkrati - i den ekvationen har vinster i välfärden varit avgörande för den individanpassade välfärden.

Men låt mig först svara på din huvudtes. Det argument som florerar om att kostnadsminimering måste ske på bekostnad av kvalité stämmer helt enkelt inte.

I den s.k. “Östersundsrapporten” jämfördes två identiska äldreboenden - ett offentligt och ett i privat regi. Studien visade att det privata var bättre på 8 av 10 objektiva kvalitetsparametrar, vilket genomfördes till 26 procent lägre kostnad. Det kan tyckas vara ett väldigt specifikt exempel, men även i andra mer omfattande studier gällande privat skolverksamhet, visas det gång på gång hur elever i genomsnitt presterar bättre i friskolor än i kommunala skolor. Har man som skola friheten att kunna arbeta efter en egen, unik skolform, då kan man också tillgodose fler elevers behov.

Alla människor föds med äganderätten till sina egna liv, men inte så mycket mer.

Därifrån är livet en lång väg för att skapa ett större ägande. Människor vill äga relationer, god hälsa och kanske till och med lite kunskap, men framförallt vill människor äga frihet. När vi väl har lagar som kan garantera oss oinskränkbara rättigheter och myndigheter som kan garantera oss säkerhet då ska staten arbeta för att skapa ett så individanpassat samhälle som möjligt. I ett sådant samhälle kan den sjuke få vård och ett aktiebolag bereda sina äga med vinst, utan att det behöver råda någon diskrepans.

Jag kan förstå din oro, den är motiverad i de fall du tar upp. Ingen av oss vill se att gamla människor far illa på äldreboenden eller att elever inte får den utbildning som de behöver.

Men att tro att kvalitén i privat skött välfärd står i strid med vinstkrav är detsamma som att tro att träningsresultat står i strid med ätande. Att dessa skulle vara omöjliga att förena är en politisk myt du inte är ensam om att tro på. I en fungerande marknadsekonomi kompletterar vinst och kvalité varandra, de blir incitament för varandra. Detta är det obestridliga argumentet för privat välfärd: Att vi ger alla möjligheten och chansen att kunna välja fritt. Att kunna välja ett - efter ens egna förutsättningar - bättre liv.

PANORAMA #26

39

Käre Gabriel, Äganderätten och det fria valet. Grundpelare i den moderna ekonomiska liberalismen. Tack för genomgången, Adam Smith hade inte kunnat säga det bättre själv. Du utgår från att individen är vad samhället består av och att människan vill äga mer genom sitt liv, oavsett om det är relationer, ägodelar eller frihet. Ser du inte själv diskrepansen i detta? Bara genom att ha ett ägandeförhållande i en relation begränsas det fria valet. Aktieägaren skapar sin vinst genom att ta emot pengar från den sjuke. Då en aktieägare har många sjuka som inkomstkällor växer då dennes makt över de sjuka. Sjuklingen stängs ute då denne inte kan betala, aktieägaren fortsätter ta pengar från de som har.

Du säger att ”Östersundsrapporten” visar hur det privatägda äldreboendet presterar bättre i 8/10 kvalitetsparametrar för 26% lägre kostnad. Det är sant, men du glömmer att äldreboendena är jämlikar i hur väl de boende trivs. Därför måste det privatägda konstandseffektivisera sig för att kunna konkurrera med det kommunala. Exemplet du har valt utgår från ett område där standarden redan är hög. Vardaga, som det privatägda boendet heter, ger inte sina anställda rätten till heltid. En del av vinsten kommer härmed från att företaget kan utnyttja timanställning och förvägra arbetare säkerheten som fast lön innebär. Mindre säkerhet för arbetaren, mer vinst för kapitalisten. ”25 år av individualism, marknadsliberalism och forskning” har dessutom gett oss de största inkomstklyftorna på 27 år, visar forskning från Statistiska centralbyrån. Samtidigt har antalet miljardärer i Sverige ökat från 35 till 187 stycken, vars sammanlagda förmögenheter motsvarar hälften av Sveriges BNP. Mer och mer fokuseras samhällsvinsterna hos ett fåtal, på den stora majoritetens bekostnad. Välfärdsmiljardärerna blir allt fler, oftast gubbar med siktet riktat på att kostnadseffektivisera mera. Det är de som vänder ryggen åt den som inte kan betala, siffrorna vrålar högre än den sjukes bedjande.

Den politiska myt jag tror på är en samhällelig verklighet, Gabriel. Kapitalismen kräver alltid mera. Vinstreglering blir bara ett litet hinder i den hungrige aktieägarens ögon. Då fler företag med vinsten som syfte hamnar på marknaden är det oundvikligt att priser sjunker för dem som kan erbjuda lägre kvalité. Istället för att läggas ned, anlägger de vårdcentraler, äldreboenden och skolor i de områden där de vet att invånarna inte kan välja en bättre. Låginkomstintagarna i segregerade områden har inte råd med annat. Precis som du gör, när du hämtar statistik utanför sin kontext för att stärka din politiska myt, reduceras individen till en siffra. Inget mer.

40

PANORAMA #26

Käre Viktor, Man bör kalla en spade för en spade och en halmgubbe för en halmgubbe. Jag tror att vi bör reda ut en del begrepp som är centrala för din argumentation. För oupphörligen misstar du nämligen kausalitet för korrelation när du talar om ägande, frihet och kapitalism. För nej, jag ser ingen diskrepans mellan ägande och frihet. I ett marknadsorienterat samhälle har man frihet att äga och äganderätten till sin frihet. Aktieägaren i ett välfärdsföretag har ingen skyldighet mot den sjuke, lika lite som den sjuke har en skyldighet mot aktieägaren. Istället lyckas man i en underförstådd överenskommelse gynna varandras ändamål i strävan efter egna ändamål. I ett sådant samhälle vinner både den sjuke och aktieägaren på varandras existens.

Men jag ser ganska tydligt var problematiken i ditt resonemang tar sin början.

Frågan du tar upp är: “Var tar kapitalet vägen?”, när du egentligen borde ställa frågan: “Var kommer kapitalet ifrån?”. Det liberala kapitalistiska samhället grundar sig på det fria valet, alltså det fria valet att även konsumera med hjälp av eget kapital. Och vems kapital är det som i ett välfärdssamhälle spenderas?

Det är naturligtvis de skattemedel som vi genom livet tjänar in till den stora statskassan. Alla pengar kommer inte alla till del. Man åker inte på alla offentliga vägar, man nyttjar inte alla myndigheter och är man icke-kriminell kanske man inte ens behöver nyttja en domstol. Men pengarna finns likväl där för oss eftersom de i grund och botten är våra. Våra att nyttja vid behov, men enligt dig tydligen inte tillräckligt mycket våra för att kunna nyttja efter egna preferenser.

Din argumentation kring “Östersundsrapporten” håller inte heller, är jag rädd. Om nu människor trivs lika bra på båda äldreboendena, hur är det ett problem? Om nu det privat vårdbolaget kan leverera lika bra vård till en lägre kostnad, hur är det ett problem? Om nu standarden i området redan är hög, hur är det ett problem?

Snarare vill jag uppmana dig till att betrakta exemplet i Östersund som ett bevis på att offentlig och privat välfärd kan fungera tillsammans, med lika hög kvalité och med möjligheten för invånare att välja efter tycke och smak.

För 100 år sen var Sverige ett fattigt land - vi hade en av de lägsta utvecklingstakterna i Europa och en av de största andelarna ekonomiska migranter till - hör och häpna - det kapitalistiska landet USA. Sen dess har Sverige låtit privat och offentligt arbeta tillsammans för att bygga upp landet till det skick vi har idag. Relationen Wallenberg-Erlander är stommen på vilken Sveriges framgång som välfärdsstat till stor del vilar på. Det är förvisso sant att Sverige har stora klyftor. Men samtidigt har svenska hushåll de senaste 25-åren ökat sin disponibla inkomst med över 100%, just tack vare en mer marknadsorienterad ekonomisk omläggning som gör det möjligt för individen i samhället att förvalta sitt egna kapital och sitt eget liv. Ibland sker samhällets positiva utveckling i det fördolda.

Men för mig är det glasklart att den utveckling som sker inom privat välfärdssektor kommer alla till gagn, sjuk som frisk, fattig som rik. Det är ett mer rättvist, jämlikt och framförallt friare samhälle vi ser växa fram.

PANORAMA #26

41

av Viktor Mårtensson

Whataboutism 42

E

n term som seglat upp på dagordningen i svallvågorna av de senaste årens politiska turer är Whataboutism.

Detta är ingalunda ett nytt fenomen utan snarare en gammal favorit i repris bland beslutsfattare – nyheten i sammanhanget är att termen kan användas för att genomgående beskriva företrädare för hela det politiska spektrumet. Whataboutism är helt enkelt en typ av debatteknik där en ansatt debattör väljer att försöka belysa något motståndarsidan gör dåligt, istället för att själv besvara kritiska frågor gällande sin egen sida.

Historiskt sett är Whataboutism en klassisk sovjetisk utrikespolitisk taktik – kritiska frågor gällande övergrepp från regimens sida avfärdades med en hänvisning till någon form av övergrepp utfört av västvärldens företrädare. Ett av de mer kända exemplen av Whataboutism är enligt The Economist (31 jan, PANORAMA #26

2008) sovjetiska företrädares förkärlek för att peka ut lynchningar av afroamerikaner i USA som ett tydligt exempel på att övergrepp på civilbefolkningen skedde även i väst. Att övergrepp fortgick i det sovjetiska systemet lät man vara obemött i sak men genom denna hänvisning försökte man från sovjetiskt håll ta udden ur den amerikanska kritiken.

Tanken bakom taktiken är att få meningsmotståndaren att visa sig vara en typ av hycklare som egentligen borde städa upp i de egna leden, snarare än att kritisera andra. Den som inte kan hålla rent på hemmaplan bör helt enkelt undvika att klaga på grannens stökighet.

W

hataboutism har visat sig vara ett aktuellt begrepp för att beskriva nutida politisk debatt världen över. Politiska företrädare verkar ha en förkärlek för att definiera sig själv och den egna sidan i negativa termer – utifrån vad de inte är – snarare än utifrån vad de faktiskt är. Därmed blir det i debatter och i

"WHAT IS IT REALLY ABOUT?" av detta nästintill sekundära till det negativa budskap som förs fram. Det viktigaste i ett politiskt försvar blir inte att ”vi är bäst” utan att ”vi är bättre än de andra efter som de är sämre på sakfråga X”.

De egna tillkortakommandena är utan vikt i sammanhanget – fokus bör istället läggas på den andra sidans ”mycket värre” tillkortakommanden.

Eftersom alla sidor beskyller alla andra för att vara sämre så blir bilden en av en genomgående låg nivå och inkompetens.

meningsutbyten med motståndare viktigare att peka ut motståndarens svagheter snarare än den egna sidans styrkor. Nästa steg blir helt enkelt Whataboutism – blir den egna sidan kritiserad är det enklaste sättet att bemöta kritiken att såga motståndaren längsmed fotknölarna medelst en relativiserande hänvisning till deras egna tillkortakommande. Att bemöta kritik konstruktivt har blivit ett tecken på svaghet, det är bättre att gå direkt på attack och flytta fokus från vad mycket väl kan vara legitim kritik.

K

ontentan är helt enkelt att en politisk debatt huvudsakligen präglad av Whataboutism och negativitet är en debatt som är sämre än vad den nödvändigtvis måste vara. I bästa fall leder den till en utbredd pessimism bland väljare, i värsta fall blir det alternativ som är bäst på att kritisera andra alternativ ansett vara det bästa alternativet. Att vara bäst på att peka ut andras tillkortakommanden är knappast en merit någon annanstans i samhället, varför skall vi låta den vara avgörande inom politiken? Bild: Wikimedia commons

I

en politisk värld där anfall är bästa försvar och motståndarens svagheter är viktigare än den egna sidans styrkor blir resultatet en kontinuerlig cirkel bestående av negativ återkoppling. Det enda sättet att bemöta negativitet i form av angrepp är mer negativitet i form av nya angrepp.

Därmed hägrar dystopierna tätt över politiken – det politiska samtalet har blivit den politiska striden. Visioner och ideologier blir till följd

•

PANORAMA #26

43

Students of the World

by Eleonora Rönström

Bild:Pxabay

Name: Kendall Chapman Age: 22 Studying: On exchange semester studying Governance and Global Affairs at Universiteit Leiden in The Hague, Netherlands. Home university is San Diego State University in California, US

Foto: Privat

What is your dream job?

My dream job would be working for UNESCO to protect world heritage sites.

Can you share with us a current political issue in your home country, the US? The #metoo campaign’s impact continues to challenge men in positions of power, like the Supreme Court Justice nominee Brett Kavanaugh, as more women come forward to bravely tell their side of the narrative. If a man could not respect the rights of one woman, is he qualified to make decisions on the rights of all women?

What is the best part about student life in The Hague?

Being in such close proximity to international leaders and organizations. To go biking past the International Court of Justice on my way to the supermarket or waving hello to the prime minister on the way to his office. In short, the best part is being in such an inspiring environment.

Have you or will you do any internships?

Unfortunately I haven’t had the chance to do any internships, would’ve liked to though!

44

PANORAMA #26

Att stå eller inte stå? av Adrian Ganic

2016, Qualcom stadium, San Diego. Den sista försäsongsmatchen innan den amerikanska fotbollsligan (NFL) drar igång ska strax börja, men först spelas den amerikanska nationalsången. Alla spelare och funktionärer står upp under sången- vilket de gör innan varje match-, alla, utom Colin Kaepernick och Eric Reid. Två, svarta, fotbollsspelare som tillhör ”San Fransisco 49:ers”.

D

e sitter på ett knä under hela ”The star spangled banner”. Något som Kaepernick i en intervju efter matchen förklarar var för att protestera mot polisbrutalitet gentemot svarta amerikaner i samband med arresteringar, såväl som i fängsligt förvar.

Kaepernicks protest fick stöd av Black Lives Matterrörelsen och hans budskap utvecklades till en protest inte bara mot polisbrutalitet, utan mot hur svarta människor behandlas i det amerikanska samhället.

För 25 år sedan, den 22 december 1993, inrättades den Sydafrikanska konstitutionen. En händelse som officiellt upphävde apartheidlagen och som markerade slutet på det systematiserade förtrycket av minoriteter i västvärlden.

Trots detta är det befängt att tro att det institutionaliserade förtryckets fall också innebär dess död. Det lever

vidare genom diskurser och normer formade av segregation, stereotyper och brist på kunskap om sina medmänniskor. Nej, förtrycket är i högsta grad vid liv och allt för ofta visar det sitt fula ansikte.

Statistiken visar att det under 2016 dödades 1034 människor av polis i USA, varav 215 svarta och 338 vita. I absoluta tal dödades fler vita än svarta, men tar man hänsyn till demografi innebär det att sannolikheten för svarta amerikaner att dö i interaktion med polis är cirka tre gånger högre än vita. Samma år stod svarta amerikaner för 12 % av den vuxna befolkningen i landet, men för 33 % av den dömda fängelsepopulationen.

Detta kan jämföras med vita amerikaner, som utgör 64 % av den vuxna befolkningen och 30 % av de frihetsberövade. Det går att argumentera för att denna typ av siffror gör att PANORAMA #26

svarta amerikaner tappar förtroende för polisämbetet och andra statliga institutioner. Ojämlikheten kan också skapa en vi mot dem- känsla, något som bara förvärrar den segregering och de fördomar som finns mellan svarta och vita i USA.

S

edan Kaepernick för första gången gick ned på knä har fler NFLspelare anslutit sig och debatten i det amerikanska samhället gällande protesten är minst sagt polariserad. En känsla som blir än starkareoch partipolitisk- när Donald Trump äntrar debatten i november 2017. Under ett möte i Alabama uttryckte han sig följande: “Hade du inte älskat om en av ägarna i NFL, när någon beter sig respektlöst mot vår flagga, sagt: ‘Ta ut den jäveln från planen med en gång.

Ut, han får sparken. Han får sparken’”. Detta uttalande väckte starka reaktioner och 45

Kampen fortsätter även utanför planen.

nästa NFL-omgång gick över 200 spelare, ägare och stabmedlemmar ned på knä.

En aktion som ytterligare cementerade skiljelinjerna mellan debattens båda läger. Antingen ses de protesterande som hjältar, eller ynkryggar. Det som Trump, och de som delar hans åsikt, hävdar är att fotbollsspelare som går ned på knä under nationalsången beter sig respektlöst mot de militärer och veteraner som tjänstgjort och offrat sina liv för att skydda den amerikanska demokratinvilka sången är menad att hedra: Det vill säga att en protest under nationalsången kan ses som opatriotisk och därmed även oamerikansk.

M

ed tanke på hur protesten har delat upp det amerikanska samhället, är det lätt att tro att fotbollsspelare som står och hedrar nationalsången är en av USAs heligaste traditioner, en sed som går tillbaka flera decennier- men så är inte fallet. Det var inte förrän 2009 som spelare stod ute vid sidlinjen och lyssnade till nationalsången innan

46

Bild: Pixabay

varje match. Tidigare, med undantag för Superbowls och specialfall som exempelvis efter 9/11, var spelarna kvar i omklädningsrummen under hela låten. Faktum är att NFL kompenseras för många utav de patriotiska ceremonier som äger rum innan matchstart.

Mellan 2011-2015 tog NFL emot pengar från både försvarsdepartementet och nationalgardet- 5,4 respektive 6,7 miljoner dollar- för att ”uppmuntra” till patriotism genom till exempel flaggceremonier, hedrande av veteraner med mera.

Fenomenet, som har kommit att kallas betald patriotism, är en marknadsstrategi använd av försvarsmakten för att locka rekryter. Kopplingen mellan betalad patriotism och att spelare efter 2009 stått vid sidlinjen är däremot otydlig. Rapporten som tagit fram siffrorna ovan saknar data för året 2009, vilket gör det svårt att dra en direkt länk mellan de båda; det går bara att spekulera.

Det ska dock poängteras att den här typen av hyllningar PANORAMA #26

förekommer även utan försvarets inblandning. Det fanns inte heller någon regel som krävde att spelarna stod upp under nationalsången, inte förrän i maj 2018. Den nya regeln säger att spelare får välja mellan att stå vid sidlinjen eller stanna i omklädningsrummet under nationalsången. De spelare som väl bestämmer sig för att stå vid sidlinjen måste stå upp under hela låten eller riskera avstängning och/ eller böter.

Regeln var tänkt som en kompromisslösning. Fast mellan vilka? Policyn utformades i ett styrelserum av ägarna till ligans 32 lag, 32 vita män, och NFLkommissionären, en vit man.

Spelarförbundet (NFLPA) fick, i en liga där 70 % av alla spelare är svarta, inte en plats vid förhandlingsbordet.

Därför är den nya regeln inte är en kompromiss mellan ligan och spelarna så mycket som den är en kompromiss mellan ligan och Trump.

Trumps reaktion på det nya regelverket kom redan 2017, när det först började pratas om förslaget: ”NFL tänker

på en ny idé- hålla lag i omklädningsrummet under nationalsången nästa säsong.

Det är nästan lika illa som att gå ned på knä!” För att göra saker än mer komplicerade meddelade NFL och NFLPA i juli 2018 att man väljer att inte implementera den knappt fyra månader gamla policyn. Detta efter att laget ”Miami Dolphins” beslutat att tillämpa den under säsongen 18/19. Tillbaka på ruta ett.

handlat om patriotism eller den amerikanska flaggan. Den handlar om förtryck, polisbrutalitet och rasojämlikhet. Tyvärr har Trump, medvetet eller inte, med hjälp av sin stora plattform tagit över debatten och gjort att den förlorat sitt ursprungliga syfte. Det syftet måste återupptäckas om konflikten ska få en slutgiltig lösning.

T

Y

tterligare en nyans i konflikten är det faktum att en symbol kan betyda olika saker för olika personer. Den amerikanska flaggan är röd för mod och tapperhet, vit för renhet och blå för vaksamhet, uthållighet och rättvisa- ideal som tillsammans representerar det bästa som USA står för.

Ideal som borde vara, men inte är, samma för alla.

För det som idag pågår vid sidlinjen handlar inte bara om de senaste fem åren, det handlar om de senaste fyra hundra. Det handlar om slaveri, lynchningar och segregation. Protesten är ingen isolerad händelse, utan en förlängning av CivilRights- rörelsen. Bilderna på Colin Kaepernick, Eric Reid och alla som följt deras exempel; Rosa Parks som poserar för sitt förbrytarfoto efter att hon blivit arresterad för att ha vägrat ge upp sin plats i bussen för en vit amerikan, och president Lyndon B. Johnson som skakar hand med dr. Martin Luther king Jr precis efter att ha signerat Civil Rights Act– sitter alla på en tidslinje över vägen mot absolut jämlikhet mellan raserna.

Idag, 250 år senare, protesterar amerikaner igen. Människor över hela det politiska spektrumet borde sluta kasta glåpord på varandra och istället försöka förstå att dessa människor, genom att gå ned på knä, egentligen står upp. Inte så mycket för sig själva som för de miljontals svarta amerikaner som saknar röst i samhällsdebatten och vars problem förblir ohörda. De vill att alla i USA ska behandlas jämlikt.

Oavsett hudfärg. Ett budskap som i allra högsta grad är, patriotiskt.

Bild:Pxabay

rots mitt försök till problematisering kvarstår frågan: Borde amerikanska fotbollsspelare stå upp under nationalsången eller inte? Det spelar faktiskt ingen roll. Det faktum att de inte står är inte lika viktigt som anledningen till varför de inte gör det- för att protestera mot orättvisa.

Precis som den natten då Samuel Adams och hans kompanjoner kastade en last brittiskt te i havet. Då, liksom nu, var det inte handlingen i sig som var det centrala, utan vad den representerade– beskattning utan representation.

Amerikas förenta stater har ett fundament gjutet i protest, manifesterat i det första författningstillägget.

•

Den här debatten har aldrig PANORAMA #26

47

Bild: Beebles, flickr

- pengar på freda'

ORDNING OCH REDA av Viktor Wallén

N

är jag var liten var jag ovanligt energisk.

Glad nästan jämt, vilket funkade perfekt i barnvagnen. Förändringen kom när jag lärde mig springa, vilket föregick min förmåga att gå. Mor fick högt blodtryck och far gick ned fem kilo. Ett sätt att få mig i lugnare tempo var att sätta mig framför TV:n.

Mitt första minne av tecknat är Alfons Åberg, varifrån ramsan ordning och reda, pengar på freda´ är ett känt citat. Under min uppväxt har jag märkt av att ordning och reda återkommer ofta. Främst från min mor, när hon blivit missnöjd med hur jag sorterat mina kläder. Tydligen tyckte hon inte om hur jag färgkodat dem på golvet. Och på soffan. Och i sängen.

Men detta är inte forumet för hur jag lärde mig använda

48

garderober. Jag startar det senare. Ordning och reda är på agendan idag. Min förkärlek för arkiv och besatthet över tings ursprung tog mig till Svenska Akademins Ordboksredaktion i Lund. Jag hade inte bestämt tid utan bara dök upp, lite som hösten i år. Till min förvåning fick jag mycket hjälp, och fick till och med se första gången någon använt ordning och reda i skrift. Frasen användes av historikern Elof Kristofer Tegnér i en biografi av friherren Gustaf Mauritz Armfelt (1757– 1814). Biografin gavs ut 1884. I den stod det: ”I de intrasslade ekonomiska förhållandena bragte hon [grevinnan Armfelt, troligtvis Gustafs mor] ordning och reda.” Från sitt ödmjuka ursprung från beskrivningen av en mors sinne för hushållning, har frasen kommit att symbolisera svenskhet.

PANORAMA #26

Ordning och reda är idag djupt ingrott i den svenska politiken. Vart jag än såg under valperioden hade politiker längs med hela det politiska spektrumet dessa slagord.

Ordning och reda leder hjärnan och hjärtat till röda minnen från förr. Till en tid då Per-Albin och Tage ledde vårt land till konstant framgång. Det är en säker fras, där utvecklingen sker i en planerad takt och för allas bästa.

Dock, efter att ha hört ramsan i sin helhet, leder tankarna åt annat håll. Ordning och reda, pengar på freda´ är historiskt sett en påminnelse för arbetarna i början av 1900-talet att utdelandet av lön kom på fredag varje vecka. Super vi på lörda´, är pengarna förstörda leder oss dock till nykterhetsrörelsen.

Denna version är inte lika

populär idag, speciellt inte bland studenter.

Ursprunget och utvecklingen av detta politiska slagord säger oss en del om vad för värderingar det svenska samhället haft och har. Vi vill vara planerade, strukturerade.

Veta om varje handling innan den sker. Ligga steget före helt enkelt. Detta kräver att utvecklingen inte heller sker för snabbt, varje beslut kräver noga utredning och utvärdering innan det ska röstas igenom.

Socialdemokratisk som frasen är, tycker jag mig känna av en viss del av Edmund Burkes traditionella konservatism i det.

D

en konservativa ideologin i sig har inte den smått bakåtsträvande klang den har idag. Burkes huvudtanke var att institutioner och politiska organisationer ser ut som de gör för att de är rotade ur ett lands historia, seder, normer och traditioner. Om de förändras för snabbt kan medborgarnas förtroende för dem försvinna.

Därför ska förändringar ske på så vis att staten utvecklas utan att den förlorar arvet från föregående generationer. En värdering vi bär med oss än idag.

Det ska inte sägas att utvecklingen i det svenska samhället under 1900-talet har varit konservativ, snarare motsatsen. Pragmatiska beslut har tagits, ibland snabbare än vad som ansetts hälsosamt. Ändå har frasen Ordning och reda följt med oss sedan nykterhetsrörelsen, via Per Albin, till Tage, till Alfons och nuet. Den är associerad med det svenska välfärdssamhället och vår organiserade utveckling. Inte längre strikt socialdemokratisk, som den var i sin början, utan något hela det politiska spektrumet använder.

I läsningen av valmanifest inför valet kunde ordning och reda läsas i såväl Vänsterpartiets som Kristdemokraternas planer för Sverige. Såväl socialister som konservativa använder denna väldigt svenska fras.

Idag är en brist på ordning och reda något den sittande regeringen blivit anklagad för gång på gång.

Genom skandaler och politiskt virrvarr, har en avsaknad av något så svenskt som ordning och reda lett till förlorad tro på det parti som en gång förkroppsligade orden. Stefan Löfven och hans regerings skanderande av frasen blir än

"Super vi på lörda' är pengarna förstörda'." mer ihåligt. I en tid av konstant förändring blir ordning och reda svår att behålla. Frasen förlorar allt mer sin innebörd, sin betydelse. Dagens väljare ser slagorden som en självklarhet.

Ett parti utan ordning och reda överlever inte.

I

dagens samhälle med snabb information, fokus på skärmar över text och korta koncentrationsspann vill vi känna av utveckling med en gång. Väljaren har Facebook, Instagram, nättidningar och SMS för att snabbt få höra om senaste nytt. Vi hör alltid om det som inte fungerar. Vi hör om hur länge sjuka suttit i vårdköer, om hur nyanlända flyktingbarn hamnar i horribla korttidsboenden, om hur vårdpersonal jobbar ihjäl sig och om att otryggheten i Sverige blir större. Ordning och reda känns PANORAMA #26

långt borta.

Självklart fanns känslan av otrygghet tidigare. Innan internet fanns det en myriad av dagstidningar och skvaller spred sig runt knutarna snabbt som attan. Folk var informerade förr i tiden med. Skillnaden mot idag är till vilken grad och på vilket sätt vi är informerade.

Tidningarna hade mer tid på sig att skriva sina artiklar.

Tidspressen fanns inte där till den grad som den finns idag.

Idag kan varje informerad bloggare skriva ett inlägg om en aktuell händelse. Dessutom kom inte varje liten, hemsk händelse fram i tidningarna före internet. Till exempel läste jag ett Facebook-inlägg där titeln var något i stil med: ”Se hur dessa pojkar lockar en katt över gatan för att döda den”. Den får mig att förlora lite av min tro på mänskligheten, även om inlägget i sig inte var särskilt välskrivet. Inlägget visar på något jag vill kalla Nyheter24syndromet.

N

yheter24-syndromet bidrar till den upplevda avsaknaden av ordning och reda i samhället.

Syndromet skapade även den sjukdom traditionella nyhetsmedier upplever i det moderna samhället.

Informationskvalitén kommer efter informationskvantiteten.

Konstanta uppdateringar om dagshändelser utan vidare analyser eller problematisering.

Allt från fiktiva fröken Fagerströms negativa upplevelse av äldrevården i Frölunda till påhittade pojken Perssons mobbningssituation i Polhemsskolan.

Generellt skriver människor om det som är fel. Problem står ut i samhället, det väcker tankar och skapar åsikter.

Men i en medievärld där alla dessa problem forsar över 49

Bild: Wikimedia commons

Per-Albin Hansson.

oss som en tsunami hinner vi inte reflektera. Istället ser vi nästa problem, och nästa, och nästa efter det. När jag är ute på sociala medier idag kan jag lätt få intrycket att världen är kaotisk, hopplös och problemfylld. Att ordning och reda har lämnat Sverige.

M

en, detta kanske är bra.

Vi har en transparens i dagens samhälle som inte fanns under Per-Albins eller Tages tid. Samhällsproblemen lyfts fram oftare och sprids för att visa periferin i den svenska modell som, på det stora hela, ändå fungerar relativt bra.

I internationella mätningar placeras vi bland de bästa i världen inom sjukvård, skola och trygghet. Sett från ett utlandsperspektiv fungerar Sverige bra. Vad dagens informationssamhälle visar på är de fall där människor ramlar

50

genom hålen i modellens nät.

Dessa människors öden ska belysas och anledningarna till varför de faller igenom ska uppmärksammas. På så vis kan vi kartlägga de strukturer som gör det sämre för dem.

All fakta är god, även den som sköljer över oss. För när vi vet om något kan vi lösa problemet.

Okunskap är värre.

Ä

r det då dags för en förnyelse av frasen?

Jag vill ändå tro att vi kan ha ordning och reda i vår politik. I samma anda som Burke behöver den bestå för att påminna oss om våra rötter, om vad svensk politik byggts på.

Men den kan inte heller fastna där. För att klara av nutidens problem och utmaningar behöver vi nytänkande, kanske revolutionärt sådant. Vad jag vet är att Ordning och reda hoppat från beskrivningar PANORAMA #26

av mödrars ekonomiska expertis, till påminnelser om löneutdelning och nykterhet, till ett kännetecken för en politisk period. Om jag kunde utvecklas till att lägga in kläderna i garderoben, tror jag på att frasen kan utvecklas för att möta dagens behov av ordning och reda.

•

Nationalekonomiska institutionen

www.nek.lu.se PANORAMA #26

51

Våld som politiskt självförsvar Vad innebär det att handgripligen slåss mot nazister?

52

PANORAMA #26

av Hanna Nyberg

A

propå extremernas val 2018.

Under en kort tid för ett år sedan bodde jag ihop med en amerikansk, marxistisk jude vars sysselsättning bland annat var att åka runt i världen och slåss mot nazister. Det var via honom som jag för första gången kom i kontakt med vänsterextrema idéer som också omsattes till verkligt handlande.

Min våldsturnerande vän pratade om skrämselpropaganda och hur den kan kuva en befolkning. Han menade därför att det var viktigt att på samma vis göra nazisterna rädda - ont ska med ont fördrivas. När nazisterna vågar sig ut på gatorna måste man slå tillbaks, annars är det andra som inte kommer våga lämna sina hem. Han sa:

det fungerar utmärkt att förhandla och prata bort nazism och fascism. Det finns en utbredd tro på en dialog som föder förståelse och konsensus i demokratins namn hos gemene man.

Denna föreställning, menade min vän, var fabricerad för att de stora massorna inte ska förstå att det är vänsterflanken som för kampen å samhällets vägnar. För att ett samhälle ska kunna betraktas som tolerant krävs det att grupper som vill inskränka på andras frihet inte tolereras.

Det hade inneburit att socialistiska, syndikalistiska och kommunistiska idéer hade vunnit mark om de blev hjältarna i historien — något som dess motståndare hade förlorat på. Kan det vara så att det finns en historieskrivning om den riktiga politiska kampen som har osynliggjorts? Oavsett vad man säger om konspirationsteorier finns den en möjlighet att när min vän slåss på gatorna gör han oss alla en enorm tjänst.

— Tryck upp personuppgifter och bild på

din lokala fascist och häng upp på ICA! När de börjar använda våld måste vi visa motstånd och styrka. Det här är inte bara ditt ansvar som medborgare utan också som kosmopolit.

V

arför väljer någon att slåss, oavsett vilken falang hen tillhör? Beror det på en vurm för våld eller kan det faktiskt grundas på rationella argument? Jag tänker

Min vän tipsade om Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Göteborg förra hösten när vi bodde i Frankrike. Han hade fått nys om den innan jag själv, som kommer från Västra Götaland, ens hört om den. Några dagar senare började jag se evenemang på Facebook om motdemonstrationen. Han sa uppfodrande att han själv hade åkt dit om det inte var för att han redan var påväg till Grekland för att arbeta på flyktingläger: — Det är enkelt - ring din lokala AFA-

grupp och organisera dig!

Själv hade jag tänkt att stå bakfull på Heden med en termos och tjöta gött med några vänner en söndagsförmiddag på platsen för motdemonstrationen. Eventuellt haft en pin med ett överkryssat hakkors på för att ”ta kampen”.

Han såg det som att det var han som gjorde gatorna trygga. För honom var det givet att etablissemanget skapade en bild i media som visade att det var genom fredliga demonstrationer och förhandlingar politik var som mest effektiv. Diskursen kring att göra motstånd i samhället är att

"Det hade inneburit att socialistiska, syndikalistiska och kommunistiska idéer hade vunnit mark om de blev hjältarna i historien" att det exempelvis finns en anledning till att försvaret har olika prövningar innan antagning för att kunna sortera ut de skjutgalnaste. Jag frågar mig om extrempartier också har inträdesprov: är vem som helst välkommen, oavsett motiv, och hur avgörs i så fall detta?

Extrema partier har liknande retorik inför

PANORAMA #26

53

ställningstaganden; i vilka syften är det rättfärdigt att bruka våld? Föder våld mer våld? När slutar något vara självförsvar? Är att handla proaktivt fortfarande självförsvar?

varandra som hotet för samhället, men det finns en skiljelinje dem emellan. Jag tycker att det är tråkigt och nästin intill borgerligt att behöva skriva ut det här men: vad som i grunden skiljer dem åt är självklart att nazister väljer ut fienden utifrån medfödda egenskaper. Detta medan vänstern skyddar dem som utsätts för det nazistiska hotet.

Vad hade skett om organisationer som AFA skulle försvinna? Hade nazismen frodats eller hade extremerna i själva verket minskat? Det här är en empirisk fråga jag inte har några svar på. Däremot föds andra

Jag vet inte vad jag skulle tro eller tycka men något som slår mig är; hur mycket reell förändring sker som följd av demokratiska samtal och kolumner i tidningar? Jag vill skriva in till KamratPosten för akademiker: jag känner mig fast emellan en hegemoni och en konspirationsteori.

Demonstration mot nazism.

54

•

Bild: Adolfo Lujan, flickr

PANORAMA #26

Lupef25

Mårtensson, Trygg & Öl ”Den öl som inte kan förstås genom någon annan öl måste förstås genom sig självt.”

Jubileum, fest och fanfar! Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening celebrerar ett kvarts sekel; samtidigt som denna kolumn fyller tre år. Det är således inte en främmande tanke att denna kolumns tema även sträcker sig mot jubileets hägn. Ty hur vore det om kolumnen i en antikumulativ anda brutit den ackumulerade kvasisymbios mellan Panoramas tema och kolumnens dito som hävdvunnet varit förhanden.

Förvisso, kan den av kausala mekanismer intresserade ha vissa invändningar. Kanske förefaller också det tydligaste sambandet dem emellan vara just det faktum att öl understundom konsumeras mer eller mindre frekvent under jubileum. Dessutom har urvalet skett under firandets och framtidens paroll, med undantag från avslutet med en ale från året då kolumnens första skälvande trycksvärta såg sitt ljus. Inte så olikt ett jubileums ingredienser: åminnelse över det som varit och tillförsikt inför det stundande.

Jubileum är anledning till att fira, men det giver också anledning till att kontemplera. Enär varken tingen, ölen eller denna kolumn är eviga. Det föränderliga torde snarare medföra en tanke om vad det nya har att erbjuda. Oavsett om det berör ölens essens, rökverkets blommerande eller livets skiftningar; vilket slående nog nästan skulle kunna vara en sammanfattning av ens tid som lundastudent. Samtidigt under medvetande om att förändring stundom kan ha sorgliga förtecken.

Vanan trogen, högt hållandes reliabilitetens och även för denna gång LUPEF:s fana högt genomfördes provningen som sig bör på Vildanden drickandes den kylda ölen ur för ändamålet avsedda glas.

PANORAMA #26

55

Brau Pils

Traquair Spring Ale

Del tolfte ölkolumnen i ordningen inleds som sig bör med en ljus öl, allt i enlighet med fastlagd kolumnspraxis. I denna utgåva har valet fallit på en pilsner från ett mindre amerikanskt bryggeri från Washington D.C – DC Brau Brewing Company. Då de mindre amerikanska bryggerierna ofta vill särskilja sig från de gängse amerikanska dussinölerna så bör (förhoppningsvis) även denna öl vara mer spännande än gängse pilsner. Kolumnisterna förväntar sig något ljust och lätt. I glaset är ölen mycket riktigt ljus, till och med väldigt ljus – på ett nästan oväntat sätt. Den är matt till sin karaktär, vilket är motstridigt sett till dess genomskinlighet. Ölen ser i ärlighetens namn tradig ut, med en påfallande avsaknad av skum. Detta kan vara vilken dussinpilsner som helst. Doftmässigt så rör det sig om en ganska ”rent” ölig doft. Dock med en viss dovhet, vilket utlovar att smaken kanske kommer vara mer än den plattityd som synintrycket gett för handen. Förväntningen infrias vid första smakupplevelsen som präglas av en unik strävhet – smaken imploderar på ett högst ovanligt sett. Intrycken börjar kännas i ytterkanten av munnen, färdas därefter hastigt mot mitten, varpå den avtar drastiskt och mynnar ut i intet. Till följd av denna dramatik så är eftersmaken nästan obefintlig, dock på ett harmoniskt se. Det rör sig om en eftersmak som passar väl till ölsorten utan att vara en besvikelse, dessutom med bra kontrat till den snabba och intensiva huvudsmaken. Detta är helt enkelt en bra mängdöl – lätt att dricka i stor kvantitet.

Nästa öl är Traquair Spring Ale en – jämfört med deras övriga utbud – lättare variant från det anrika skotska bryggeriet Traquair House. Designen på etiketten är snygg och passande till ölen som sådan. Kolumnisterna har tidigare druckit tyngre öler från just detta bryggeri, därmed kan det bli intressant att se just vad en så kallad ”spring ale” innebär. Bryggeriets hemsida informerar om att det är en typ av lättare amber ale, därmed förväntas det söta, våriga, blommiga och fräscha smaktoner. När ölen hälls upp i glaset är det lätt att se vart amber ale-aspekterna kommer in i bilden – det är en mörk öl med röda inslag, typiskt synintryck för skotsk öl i allmänhet. Skummet är lågt men gräddigt. Ölen är inte heller så trögflytande som man kanske kunnat tro. Doften präglas även den av det skotska arvet, den är söt men inte överväldigande i sin sötma som många av dess artfränder kan vara. Detta kan möjligtvis spåras till dess låga alkoholhalt. Doftupplevelsen är ganska flyktig, man måste aktivt andas in och känna efter för att märka av den – likt en förnimmelse av sommaren i slutet av en vindpinad lundensisk vår så måste man verkligen söka efter den.

Smaken infriar visuella och doftmässiga intryck. Ölen är tunn men smakrik, inte heller överdrivet söt. Den är flyktig till sin karaktär, lite oväntad men inte ovälkommen. Eftersmaken däremot är mer klassiskt brittiskt, den breder ut sig på alla håll. Avslutet är markerat med en tillstymmelse till kvardröjande eftersmak, likt vårens sista andetag innan den helt övergår i sommar.

355 ml

USA DC Brau Brewing Company

Pilsner 4,5%

Varunr: 1201 17:90 + pant

500 ml

Storbritannien Tranquair House

VM: 3,25 VT: 3,25 Totalt: 3,25 VM: 2,5 Lervig Perler for Svin IPA

Amber Ale 4,2%

VT: 3

Varunr: 1314 34:90

Totalt: 2,75

330 ml

Den tredje ölen i denna provning är från vårt grannland i nordväst, Norge. Om kolumnisterna skall vara ärliga så är de inte världsbäst på norskt bier – ifall det har att göra med bristande kunskap eller det faktum att öl i drickbar form kanske inte är Norges största exportvara lämnas upp till läsaren att avgöra. Norge är som bekant mer känt för sin öl ur en klassisks germansk betydelse: olja. Ölen som sådan kommer förpackad i en väldigt spännande och väldesignad burk, vars tryck har en tydlig textur – ölen kittlar såldes även ens känsel. Det framgår även att ölen är framställd med många olika humlesorter, vilket säkerligen kommer leda till en fruktig smakupplevelse. Det visuella intrycket är ett av ett fluffigt och fint skum, vilket tronar över en ogenomskinlig och gulgrumlig öl. Ölen påminner i mångt och mycket om en tjock apelsinjuice, åtminstone innan den doftats eller smakats på. Doften innehåller mycket frukt, om än med fördel för citrus. Den är inte stickig på det sätt som vissa öl av denna sort är, dock är dessa släktskap tydliga. Ens näsborrar stöter på en viss mängd traditionell IPAdoft, blandat med ett visst element av unikum – ölen är nästan provocerande IPA-artad. Smaken är fyllig med en tydlig närvaro i munnen, detta är inte en öl som slinker ner obemärkt. Fruktigheten är förvånansvärt kontrollerad, den är inte överväldigande utan snarare harmonisk. Smaken kan knappast sägas matcha doften.

Där doften har varit markerad och bufflig är smaken subtil och behärskad. Eftersmaken följer huvudsmaken slaviskt – kontroll och återhållsamhet, med ett stort mått av ”lagom”. Samtidigt går det att förnimma vad som försiggår under ytan, toner av citrus och åter citrus kämpar för att ta sig loss men släpps inte löst hursomhelst.

Norge Lervig Aktiebryggeri

VM: 3 56

Indian Pale Ale 6,3%

VT: 3,25

Varunr: 1797 33:90 + pant

Totalt: 3,125

Avgå!

0

PANORAMA #26

Rälig

1

Underkänd

2

Hops ‘N Sap Juicy New England IPA Fuller's Vintage Ale 473 ml

Efter en kort halvtidspaus är kolumnisterna tillbaka med öl nummer fyra. Denna rejäla imperial IPA är ett samarbete mellan det amerikanska Captain Lawrence Brewing Company och svenska Sigtuna Brygghus. Öl som är produkter av denna typen av samarbeten brukar vara spännande – bryggerierna tar ut svängarna på gott (och ont). Det är för övrigt kul med en burk i pint-storlek, faller dock på mållinjen eftersom det givetvis rör sig om en amerikansk pint (~473 ml) och inte en brittisk pint (~568 ml). När ölen har befriats från sitt fängelse av aluminium och fått breda ut sig i glaset så kan kolumnisterna konstatera att det rör sig om en mycket grumligare IPA än den som provades innan paus. Skummet är svagare men juiceprägeln består. Om öl nummer tre påminde om apelsinjuice så påminner denna mer om någon form av passionsfruktsjuice eller liknade tropisk variant. Doften är mer åt det allmänna fruktiga hållet, med några få särskiljbara karaktärsdrag – betydligt mindre citrus än vad som kanske skulle kunna förväntas. Den tydligaste tonen är den av passionsfrukt, alltså föreligger en bra matchning av de visuella intrycken. När det väl kommer till smaken är det bara att konstatera att juice-liknelsen består. Smaken är tung och fyllig, den höga alkoholhalten lyfter fram och breder ut smaken i en intensiv fruktupplevelse. Vad smaken har i intensitet saknar den i livslängd, de tydliga smaksensationerna slår till och försvinner fort – ölen är grynig, oborstad och burdus. Eftersmaken präglas mest av en genomgående beska, de fruktiga elementen lyser med sin frånvaro. Beskan håller i sig och avslutas med en liten smaktopp av frukt, precis i den absolut sista smakåminnelsen.

USA Captain Lawrence Brewing Co (Sigtuna Brygghus)

Imperial Indian Pale Ale 8%

Varunr: 11583 40:50 + pant

VM: 2,75 VT: 2,75 Totalt:2 ,75 Rodenbach Alexander

500 ml

Som en avslutning på denna utgåva av ölkolumnen har kolumnisterna valt ut en specialare ur samlingarna – en Fuller’s Vintage Ale, årgång 2015, som lagrats med omsorg av Trygg under några år. Detta är en öl som både genomlevt flytt som diverse andra äventyr. Fuller’s har som tradition att släppa årgångsöl och diverse reproduktioner av gamla öltyper – deras ”Past Masters”-serie kan varmt rekommenderas för den som vill utforska den brittiska ölkulturens historia. Förutfattade intryck av denna öl består främst av att en vällagrad engelsk ale aldrig är fel – den kommer vara mörk och fyllig, en gedigen smakupplevelse.

De visuella intrycken ökar förväntningarna. Ölen är mörk med ett anständigt skum, vilket är fluffigt men inte vulgärt. Vidare så är ölen mörk men inte präglad av en genomgående svärta, ögats intryck leder snarare till tankar om en gedigen kopp kaffe snarare än nymodigheter såsom Coca Cola. Det är en grann öl helt enkelt. Doften är söt och spritig, vilket är traditionella brittiska inslag i deras mörkare och starkare öl. Vissa toner av öl nummer två, dvs. Traquair Spring Ale, återfinns även här i denna öl – dock i betydligt kraftigare utförande. Doften är faktiskt nästan för spritig, den hade inte skadats av viss återhållsamhet.

Smaken är tyvärr betydligt tunnare än förväntat, det som mest liknar doften är spritigheten (vilket knappast är det som man vill skall återfinnas). Lagringen av ölen skapade förväntningar som kretsade kring en öl präglad av fyllighet och smak, en mogen brittisk smaksensation. Dessa kan tyvärr inte sägas infrias av denna öl, den är mest tunn och stark – en kombination som sällan utmärker sig. Eftersmaken är nästan obefintlig. Den är inte särskilt angenäm och dör ut av bara farten, utan att för den sakens skulle vara särskilt saknad.

Storbritannien Fuller, Smith & Turner

VM: 2

750ml

Som näst sista öl har kolumnisterna valt en belgisk mastodont – den flamländska röda ölen Alexander – bryggd av bryggeriet Rodenbach. Det är en öl som kommer i flaska av vinstorlek, vilken gör den idealisk att både bjuda på och dela på. Belgiska öler har en tendens att gå åt det söta hållet, vilket kolumnisterna inte hoppas på i detta fall – förväntningarna riktas snarare åt det sura och syrliga hållet. Efter att champagnekorken poppats av och ölen hällts upp är det bara att konstatera att detta är en röd öl. Rent visuellt är den närmsta liknelsen en dåligt utspädd blandsaft. Man kan även se vissa färgmässiga toner av fudge, då ölen är mörk och ogenomtränglig. Doften är genomgående syrlig och ibland stickig, på gränsen till frän – ammoniak ligger nära till hands bland doftintrycken. Tyvärr upplevs doften stundtals som syntetisk, som någon form av underligt godis i tvivelaktigt utförande. Tvärtemot doften så är smaken inte alls så syrlig som man kan ha trott.

Smakupplevelsen inleds visserligen med en tydlig markering av syra som avtar drastiskt efter bara några sekunder. Resterande toner i huvudsmaken är runda och fina, inget särskilt sticker ut.

Smaken växer på en men inte endast i positiv bemärkelse – smaken förstärker över tid både sina mest negativa och positiva attribut, inga halvmesyrer här inte! I övrigt så är smaken tydligt betingad av höstäpplen, vilket även går igen i eftersmaken. Den präglas av en svagt avtagande syra som ligger kvar på tungan en längre tid, vilken ackompanjeras av viss sötma och sirap som kvarligger i gommen.

Belgien Rodenbach

VM: 2,75

Passlig

3

Flamländsk röd 5,6%

Varunr: 11736 99

VT: 2,5

Totalt: 2,625

4

5

Underbar

Lupef25

English Strong Ale 8,5%

VT: 2

Varunr: 11655 59

Totalt: 2

avslutningsvis Den märkliga ölen har sedan länge gjort sitt intåg på den svenska marknaden. Något som också flera gånger har avspeglats i denna kolumns prövande provande. Men vad är det som egentligen kategoriserar ölen som märklig? Vems skala skall den följa?

Vems schablon må den lyda? Den märkliga ölen är kanske bara märklig därför att den är olik den som tidigare druckits. Kanske är det så – likt Spinozas andra axiom – att den annorlunda ölen egentligen inte är märklig, den måste bara förstås utifrån sina egna premisser.

Precis som ölen i denna kolumn. Den ljusaste var den segerrika, den syrliga var blygsam och den anrika var bara trött. Med andra ord: inte alls som vi trodde att det skulle bli.

Provningen avslutades som sig bör med en cigarr, för att medan rökverket balsamerar gommen betänka provningen och sammanfatta intrycken från ölens essens.

Fulländad

PANORAMA #26

57

Students of the World

by Eleonora Rönström

Bild:Pxabay

Name: Sarah Tenus Age: 20 Studying: Global Development at Queen’s University in Kingston, Canada

Foto: Privat

What is your dream job?

My dream would be to work for Global Affairs Canada (a department within the federal Canadian government) or for the United Nations!

Can you share with us a current political issue in Canada?

Canada has had, and currently has, a tumultuous relationship with First Nations, Métis and Inuit people. From colonization, to assimilation (some say cultural genocide), to environmentally destructive projects like oil pipelines on reserves, Canada has not treated its indigenous people well, to say the least. Recently, a Member of Parliament swore at Prime Minister Justin Trudeau in a Parliament session for not caring enough about indigenous people.

What is the best part about student life in Kingston?

There are a lot of student-oriented places (like cafés and bars), events (like conferences) and incentives (like student discounts) that make it friendly for students!

Within Queen’s University, students are extremely involved in clubs and the university, so we have a thriving student life!

Have you or will you do any internships or exchanges?

Yes, I just completed a summer internship and got credit for the work placement.

I was fortunate enough to work for the Assembly of Kosovo and the Development Coordinator’s office within the United Nations in Kosovo. I also completed an exchange semester in my third year at the University of Edinburgh in Scotland.

58

PANORAMA #26

Students of the World

by Eleonora Rönström

Bild:Pxabay

Name: Lutfil Hadi Amzi Age: 21 Studying: Major in International Relations with minor in Strategic Studies at University of Malaya in Kuala Lumpur, Malaysia

Foto: Privat

What is you dream job?

Lecturer or diplomat!

Can you share with us a current political issue in Malaysia?

The country is currently going through a political reform; in Malay we call it ‘Malaysia Baharu’ which means ‘New Malaysia’. This is an era which well illustrates how democracy can work effectively by the power of the people as the previous government that has ruled Malaysia for 61 years has successfully been changed. So the political discussion in Malaysia right now is particularly focusing on the differences and similarities between the new and old government.

What is the best part about student life in your Kuala Lumpur?

KL is a developing city with endless food adventures and it is an intersection of three major cultures; Malay, Chinese and Indian. Not to forget, KL has a stunning night view of the Petronas Twin Towers and it is a melting pot of cheap local cuisines.

Have you or will you do any internships or exchanges?

I have actually already done an exchange at Nanyang Technological University in Singapore, majoring in Global Policy and Public Affairs. I also hope to do my internship at the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) or at some other multinational corporation.

Svar till quizet på sida 17: 1:1, 2:2, 3:2, 4:X, 5:1, 6:X, 7:X, 8:1 PANORAMA #26

59

LUPEF:s UTSKOTT INFORMERAR

Sociala:

Ansvarig: Andrea Hambræus

Med novischperioden i ryggen jobbar det sociala utskottet nu med att låta festligheterna och gemenskapen att fortsätta in på terminen. Högst aktuellt är Panoramas release-sittning som vi anordnar tillsammans med redaktionen och dennes festkommitté. Denna sittning - i glittrande 40-talsanda - ser vi väldigt mycket fram emot! Utöver det har vi börjat komma till skott med planerandet av kommande sociala evenemang. Även Idrotteriet har ett och annat i görningen. Vi ser fram emot ännu en termin fylld av LUPEF-gemenskap!

Samhällspolitiska:

Ansvarig: Niklas Ljunglöf

Vi har haft en relativt lugn period inom utskottet efter en rätt så intensiv start i början av terminen. Just nu är huvudfokus att få till en bra sammansättning inom utskottet efter att många novischer har visat intresse att engagera sig. Vi planerar också event inför Musikhjälpen i december och fram till dess har vi två event som inom kort kommer annonseras. Håll utkik på Facebook!

Rese:

Näringsliv:

Ansvarig: Philip Rehnberg

Ansvarig: Sara Svensson

Vi i näringslivsutskottet håller nu på att försöka anordna fler evenemang som kommer ta oss medlemmar närmre arbetslivet och upprätthåller kontakten med sponsorerna. Den 26e Oktober är det riskanalyscase med kåren, anmäl er! Håll också utkik för LUPEFs alumnnätverk för aktiva medlemmar som snart lanseras! Om man 60

har funderingar, ideér eller vill gå med i utskottet får man gärna maila naringsliv@lupef.se!

Reseutskottet är för tillfället i full gång med att planera höstens stora resa till Istanbul. Flyg och boendehar bokats och vi bokar in fler och fler studiebesök – det har varit ett intensivt planerande men nu är det snart dags att ge sig av!

Den 7e november drar 25 lyckliga LUPEF-medlemmar iväg till Istanbul. Under våra dagar där ska vi träffa Lambda - en turkisk

PANORAMA #26

LGBTQ-rörelse, besöka svenska generalkonsulatet samt träffa turkiska Political-Science studenter från Bosphorus University med mera!

Novisch:

Ansvarig: Ellinor Sledd Novischutskottet har precis avslutat höstens period. Det har varit drygt tre fantastiska veckor med lyckade pub quiz, tävlingar och utgångar.

För andra året i rad kom LUPEF till final i Slaget om Samvetet efter heroiska insatser som tränats upp i Botan under första dagen samt under Idrotteriets sportsöndag. Arbetet inför vårens period kommer snart att dra igång igen – så håll utkik om du är intresserad och vill vara med och påverka!

Utbildning: Ansvarig: Cecilia Lovén

Min period som utskottsansvarig håller just nu på att gå mot sitt slut och vi har redan avverkat flera evenemang, bland annat föreläsning om studieteknik och tips och tricks inför första hemtentan. Det har varit ett mycket lärorikt år med både nya och gamla samarbeten. Det mest aktuella just nu är Journalistklubben det mentorskapsprogram utbildningsutskottet håller i tillsammans med Statsvetenskapliga institutionen och Samhällsvetarkåren. Om du är samhällsvetarstudent och intresserad av journalistik rekommenderar jag dig verkligen att hålla PANORAMA #26

ögonen öppna inom den närmsta tiden då programmet – som erbjuder chansen att bli handledd av en yrkesverksam journalist – snart kommer marknadsföras.

Som alltid är du varmt välkommen att ta kontakt och engagera dig om du själv har idéer som du tycker saknas och vill förverkliga dessa! Ta kontakt med oss på utbildning@lupef.se eller sök upp oss på Facebook i gruppen ”LUPEF:s Utbildningsutskott”.

Kommunikation:

Ansvarig: Clara Ramshage

I samband med en intensiv terminstart med både novischperioden och den politiska valvakan är det full aktivitet och mycket som händer i utskottet. Vi använder kanaler som Facebook och Instagram för att gemensamt bestämma riktlinjerna för hur föreningen skall profilera sig inom sociala media. Vi har även fikamöten där vi diskuterar nya metoder och möjligheter för att nå ut till medlemmar; såväl till de befintliga som de potentiella. Intresse och en vilja att utvecklas, eller tvärtom bara testa på något helt nytt, utgör de grundläggande kriterierna för att gå med i utskottet och vara delaktig i arbetet med att förmedla vad som händer i föreningen. Med det sagt är alla medlemmar varmt välkomna att utveckla sitt engagemang inom utskottet!

61

Presidiet:

Ordförande: August Andersson Presidiet har fullt upp med arbetet inför kommande höstmöte, i samband med detta kommer flera poster i styrelsen bytas ut, i presidiet står 3 av 4 poster till förfogande. För att göra övergången så smidig och smärtfri som möjligt arbetar vi med att säkerhetsställa att kunskap och erfarenhet förs vidare till våra efterträdare! Vi inväntar oss också besök av delegater från Pol.Riks, vår riksförening där flera liknande föreningerar med statsvetarstudenter från hela landet finns representerade. Vi ser fram emot att få visa upp Lund på bästa sätt för våra långväga gäster!

Kom på höstmötet den 22 oktober!

62

PANORAMA #26

OM PANORAMA Panorama är en del av Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening (LUPEF) och är likt LUPEF politiskt och religiöst obunden – skribenternas åsikter är deras egna och representerar inte nödvändigtvis LUPEF eller tidningen. Via våra två kanaler, hemsidan och pappersnummerna, verkar Panorama för LUPEF:s medlemmar och andra samhällsintresserade genom att skapa en plattform för politisk och ekonomisk diskussion.

Läs även vår webbtidning på: www.panorama.lupef.se Vill du vara med?

Panoramas redaktion står öppen för alla som intresserar sig för journalistik. Skribent, fotograf, design eller bara en person med en stark opinion utan plattform att nå ut på? Alla är välkomna i redaktionen. Med eller utan tidigare erfarenhet, LUPEF-medlem eller ej.

Hör av dig till: tidningen@lupef.se

PANORAMA #26

63