poster i bokslutet som sedan åtgärdas. Ågren påpekar att genom att använda standardiserade dokument kan problem undvikas. Att det förekommer förskingring i företagens verksamheter fastställer Wiik. Respondenternas uttalanden om problemområdena i upprättandet av revisionen visar på hur viktigt det är att revisionsprocessen, som beskrivs i teorin, är utformad grundligt. Det går att konstatera att det är viktigt att det finns ett samarbete mellan företagsledning och revisor för att revisorn ska få tillgång till att granska företaget enligt revisionsprocessens tre steg.
5.3 Faktorer som påverkar revisionskvalitet Det går utifrån respondenternas svar bekräfta att det finns faktorer som styr revisionskvaliteten. Faktorerna påverkar såväl internt som externt upplevd revisionskvalitet, vilket kommer att framgå i denna analysdel.
5.3.1 Motivation, erfarenhet, kunskap och efterlevnad av god revisionssed Utifrån respondenternas svar kan vi tydligt dra paralleller till Suttons teori som klargör att det existerar faktorer som påverkar revisionsprocessen och dess kvalitet. Stenberg tog upp begreppen, kommunikation och inre vilja, som är relevanta aspekter i sammanhanget där revisorn presterar bättre i revisionsprocessen. Troligtvis underlättas revisorns arbete när klienten och revisorn förstår varandra och har en ömsesidig relation. Både Loimi och Wiik poängterar att deras drivkraft ökar då revisorns och klientens förväntningar av varandra uppfylls. Wiik och Ågren stärker påståendet genom att betona vikten av ett socialt samspel då parterna bör arbeta tillsammans mot samma riktning för att lyckas med revisionsprocessen. Dessa resonemang ligger i linje med Suttons teori om att revisorns motivation till en bättre revisionsprocess påverkas av ett bra samarbete med klienten. Loimi tydliggör att hennes motivation påverkas negativt då hennes klient är skyldig henne pengar. Detta ger en ytterligare koppling till Suttons resonemang om att missförstånd och oense resulterar i lägre prestation och motivation. Det verkar som samtliga respondenter är eniga gällande att revisorns erfarenhet och kunskap om klientens bransch och företag bidrar till en ökad kvalitet på revisionen, vilket kan dras paralleller till Suttons teori. Stenberg motiverar sitt belägg med att det är ett krav att samtliga revisionsbyråer har goda kunskaper om klientens bransch och verksamhet. Erfarenhet medför att revisorn når slutsatsen på ett effektivare sätt som inte kräver lika mycket insats och hjärnkapacitet, menar Stenberg. Stenbergs svar kan tolkas som att erfarenhet har en stor roll i revisionsarbetet. Detta återspeglas även i Loimis resonemang som menar att hennes arbetsmetodik alltid påbörjas med att lära känna branschen som klienten är insatt i, vilket ger henne bättre förutsättningar att revidera ett företag. Även Ågren anser att branschkännedom får revisorn att på ett smidigare sätt upptäcka risker i branschen. Det förefaller därför troligt att erfarenhet och kunskap om branschen är en stark faktor som påverkar revisionskvaliteten, då revisorn blir mer insatt i bedömningen och identifieringen av granskningen. Wiik lyfter fram att hon uppdaterar sin kompetens i relation till de föränderliga lagarna och redovisningsregler, vilket har en stark förankring till Suttons teori om efterlevnad av god revisionssed och revisorssed som är en avgörande faktor för kvalitet. Härmed konstateras att Suttons teorier om motivation, erfarenhet, kunskap och efterlevnad av god revisionssed är några av de centrala faktorerna som påverkar revisionsprocessen därutav revisionskvaliteten.
5.3.2 Byråstorlek DeAngelos teori om byråstorleken visar på att revisorer från stora byråer har tillgång till resurser som har högre standard än små byråer på kvalitetskontroller i revisionsprogrammen. Detta argument ligger i linje med Stenbergs åsikt som yttrar sig om att de stora byråerna har
30 (47)