TURISMNĂRING
Slipstenen Và RD OCH OMSORG 2019 beslutade kommunfullmÀktige att bygga nya sÀrskilda boendet Slipstenen vid StorgÀrdet för dem med stort vÄrd- och omsorgsbehov och demens. Sidan 4 Skeer-pÀrlan
Folkparken Skeer pĂ„ Digerbergets sluttning Ă€r en pĂ€rla. Det ïŹnns en trend för musikproducenter att söka sig frĂ„n storstĂ€derna ut i landet med arrangemang. Skeer skulle kunna bli ett besöksmĂ„l för vĂ„r viktiga turismnĂ€ring. Sidan 7 Tack för musiken VĂ„r vackra kommun Orsa Ă€r starkt förknippad med ett rikt musikliv. Orsayror, spelmanslag, körer, orkestrar, musikaïŹĂ€r, lokala band, kĂ€nda musiker, producenter, musik- och lĂ„tskrivare och mĂ„nga lĂ€gereldsspelningar i stugor och slogbodar. SjĂ€lv har jag sysslat med musik pĂ„ olika sĂ€tt och pĂ„ olika nivĂ„er i hela mitt liv och jag har musikskolan att tacka för en hel del. Sidan 5 Marcus, Fredrik och Mats Ă€r starkt engagerade i idrott och rörelse pĂ„ olika sĂ€tt och brinner för ungas möjligheter till fritids aktiviteter. Alla tre har nyligen engagerat sig i Orsapolitiken och hĂ€r berĂ€ttar de om sina tankar för framtiden. Sidan 2 Motion, rörelse och idrott FRITID
Sidan 2 Se 11kandidaterlistanhelapÄtillvaletseptember Sidan 12 Barnen Àr vÄr framtid SKOLA
HallÄ dÀr Jan!
Jan Arnesson hĂ„ller pĂ„ att utveckla ett tomtomrĂ„de med cirka 10 villatomter intill Digerbergets skola. Det ska utformas sĂ„ att bĂ„de de som redan bor i omrĂ„det och tillkommande tomter har bra utsikt över Orsasjön. âDet Ă€r ett fantastiskt lĂ€ge och jag vill Ă„stadkomma nĂ„got som Ă€r bra för Orsaâ, sĂ€ger Jan.
ORSACURIREN
Sidan 7
2022September
Susann berÀttar om skolan i Orsa och hur viktigt det Àr med samspelet hem-skola-barn för att ge alla möjlighetbarn att lyckas.
Anna Pers Àr ordförande i OrsaCentern.
Barnen Ă€r vĂ„r framtid I Orsas ïŹna bibliotek och pĂ„ bildarkivets digitala sida ïŹnns alla nummer av Orsa Skoltidning att lĂ€sa. Den gavs ut 1931 till 1992. I den ïŹnns en stor del av Orsas historia dokumenterad, inte minst skolornas. I första numret ïŹnns en artikel av Joh Boström om âHem, skola och barnâ: âOm dessa tre ord och begrepp vill jag en stund samla vĂ„ra tankar. Vad Ă€r dĂ„ hemmet? -En plats dĂ€r man ska sova och Ă€ta! SĂ€ger nĂ„gon. -Ja, vĂ€l. Men hemmet torde nog betyda mer Ă€n sĂ„. Hemmet Ă€r hela samhĂ€llets grundval. DĂ€r fostras den generation som i framtiden skall styra vĂ€rldens öden och lĂ€nka nutid till framtid. Vad Ă€r dĂ„ skolan? En institution som vid sidan av hemmet hjĂ€lpa till att fostra och dana karaktĂ€rer. Skola och hem har sĂ„lunda samma uppgift och till och med samma objekt - Barnet.â
NÀr jag lÀser det som Boström skrev för 91 Är sen tÀnker jag att i Orsa ska vi samarbeta hem-skola-barn för att ge alla barn möjlighet att lyckas.
Layout Pathos ReklambyrÄ AB. Tryck Pressgrannar. Distribution Av medlemmar. Upplaga 4 000 exemplar. facebook.com/centerpartietiorsawww.centerpartiet.se/orsa
â Vi har en vision att kunna genomföra en del av ungdomarnas förslag, sĂ€ger Mats. Hur mycket kommunen har möjlighet att göra ekonomiskt Ă€r vi inte insatta i Ă€n, men det kanske gĂ„r att hitta andra ïŹnansiĂ€rer.
Vi har idag fyra skolenheter för grundskolan, det Ă€r Digerbergets skola med kanske Sveriges vackraste utsikt, Bergetskolan som Ă€r vĂ„r nyaste modernaste skola, Kyrkbyskolan vĂ„r centrala skola. Sedan har vi Orsaskolan som Ă€r för de Ă€ldsta. Som lĂ€ngst Ă€r det 4,5 km mellan skolorna och det gör det lĂ€tt att samarbeta och skapa gemenskap. LĂ€rare och rektorer jobbar stĂ€ndigt för ökad kvalitet i undervisningen och resultaten förbĂ€ttras stadigt. Förskolan har idag en annan betydelse Ă€n den hade nĂ€r jag var liten. Det ïŹnns numer en lĂ€roplan Ă€ven för förskolan. DĂ€r lĂ€ggs grunden för ett
Denna publikation Àr utgiven av Centerpartiet i Orsa. Kontakt: Mikael mikael.thalin.orsa@gmail.comThalin070-5853608AnnaPersanna.s.k.pers@gmail.com073-6596195
Vid Digerbergets skola ligger Trimsarvets förskola dÀr vi valt att bygga ut med tvÄ nya avdelningar. Bygget har Ànnu inte startat pÄ grund av vÀrldslÀget och tillhörande kostnadsökningar pÄ byggsidan, men vi ser fram emot att kunna sÀtta spaden i jorden. Vi tror pÄ en tillvÀxt i södra Orsa. Susann Lindblad(C) ordförande i utskottet för SusannlÀrande.serfram emot utbyggnaden av Trimsarvets förskola.
Motion, rörelse och idrott! Marcus, Fredrik och Mats Ă€r starkt engagerade i idrott och rörelse pĂ„ olika sĂ€tt och brinner för ungas möjligheter till fritidsaktiviteter. Alla tre har nyligen engagerat sig i Orsapolitiken och hĂ€r berĂ€ttar de om sina tankar för framtiden. Det ïŹnns redan vĂ€l fungerande frisbeegolfbana, bra utegym och ïŹna löp- och vandringsleder pĂ„ Berget.
För fyra Ă„r sedan ïŹyttade jag hem. Efter en lĂ„ng process bestĂ€mde jag mig för att ta familjen, mitt pick & pack och ïŹytta till Orsa. Kommunen dĂ€r jag Ă€r född och uppvuxen. Det var inte ett helt enkelt beslut eller projekt, men efter att ha levt i exil i en mellanstor stad i Sverige, lĂ€ngtade jag hem. Back to the roots sĂ„ att sĂ€ga. VĂ€l pĂ„ plats i hembyn kĂ€nde jag att jag vill engagera mig för att vara med och bygga det Orsa som mina barn ska fĂ„ vĂ€xa upp i. Man kan kalla det för en demokratisk vĂ€rnplikt. Jag Ă€lskar Orsa, vĂ„r lilla stora kommun. Det Ă€r precis dessa kĂ€nslor jag vill att mina barn ska fĂ„ för vĂ„r bygd. Jag Ă€r stolt över att bo hĂ€r i vĂ„r vackra kommun med verksamheter i framkant. Med ett positivt nĂ€ringslivsklimat dĂ€r företag kan vĂ€xa och blomstra. Vi har ett rikt kulturliv och vacker natur och mycket mer starka tillgĂ„ngar. Det allt handlar om Ă€r hur vi kan utveckla, förvalta och göra Orsa
Just idag kÀnner jag att det kanske Àr viktigare Àn nÄgonsin att engagera sig. Pandemi och krig i Europa, kriser som pÄverkar oss och som vi fÄr hantera sÄvÀl i Orsa som i Dalarna och Sverige. Tydligt Àr att det Àr svÄrt att förutspÄ hur framtiden kommer utveckla sig. Jag vill att vi hÄller ihop och jobbar tillsammans för vÄr demokrati. LÄt oss engagera oss för det samhÀlle vi vill ha, till att börja med i Orsa. Det kanske lÄter klyschigt, men tillsammans Àr vi faktiskt starka.
â Satsa pĂ„ ungdomarna och en aktiv fritid sĂ€ger Mats, Marcus och Fredrik.
2
livslÄngt lÀrande. För att utjÀmna livschanser och ge alla barn en bra start behöver vi en förskola av bra kvalitet.
ORSACURIREN 2022
â Tillsammans med upprustning av Ishallen för hockey, konstĂ„kning och mĂ€ssor och en förbĂ€ttrad preparering med moderna maskiner pĂ„ skidspĂ„ren och fortsatt cykelledsutveckling skulle vi fĂ„ ett rejĂ€lt lyft, sĂ€ger MarcusFredrik.tillbringade en dag pĂ„ gymnasiet och trĂ€ïŹade Orsaungdomar som hade förslag om konstgrĂ€splan under vĂ„r och höst för diverse bollsporter och aktiviteter och en aktivitetshall under de kalla delarna av Ă„ret. â Aktiviteter, friluftsomrĂ„den och föreningsliv Ă€r en nyckel för att fĂ„ familjer att stanna eller ïŹytta till Orsa. Jag kommer att jobba hĂ„rt för ett ökat utbud, sĂ€ger Marcus.
Jag Àlskar Orsa
LEDARE
Det skulle underlĂ€tta för sĂ„vĂ€l idrottsföreningar, förĂ€ldrar, barn, ungdomar som vuxna att ha ett gemensamt omrĂ„de att samlas kring för aktiviteter. HĂ„llbarhetstĂ€nk i ett gemensamt omrĂ„de skulle underlĂ€tta för underhĂ„ll och service. SynergieïŹekter för föreningar och event skulle skapas och inte minst för vardagsmotion och integration.
Ànnu bÀttre. Det Àr dÀrför jag engagerar mig. Det Àr nu Är 2022, valÄr i Sverige. Vi har vÄr chans att göra vÄra röster hörda. Visa vad vi vill utveckla och ta ansvar för hur vi vill leva och bo i Orsa kommun.
â Vi ska inte ta ut mer skatt Ă€n vad som krĂ€vs och en sĂ„dan bedömning görs varje Ă„r nĂ€r skattesatsen beslutas. Att inte ha en högre skattesats Ă€n kommunerna i nĂ€romrĂ„det tror jag Ă€r viktigt för attraktiviteten, sĂ€ger Mikael.
Företagen Àr grunden i samhÀllet. Det Àr företagen som genererar arbetstillfÀllen och dÀrmed skatteintÀkter till kommunen, och bra förutsÀttningar för dem Àr avgöVarjerande.Är mÀter organisationen Svenskt NÀringsliv företagarnas upplevelse av att driva företag i sina respektive kommuner. Svaren frÄn enkÀten ger en bild av hur företagsklimatet uppfattas av företagen. Dessa rÀknas samman med fem statistikfaktorer till en ranking som gör det möjligt att jÀmföra Sveriges 290 kommuner.
Den viktigaste frĂ„gan i enkĂ€ten Ă€r det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Företagarna fĂ„r utifrĂ„n sina egna erfarenheter ge ett samlat betyg pĂ„ hur de upplever att driva företag i Företagenskommunen.uppfattning om nĂ€ringslivsklimatet i Orsa har stĂ€rkts rejĂ€lt de senaste Ă„ren. I undersökningen för 2022 har Orsa det högsta betyget av kommunerna i Dalarna och pĂ„ plats 13 i hela Sverige. â Vi lĂ€gger stort fokus i hela den kommunala organisationen pĂ„ att stĂ€rka företagsklimatet och det hĂ€r visar att vi Ă€r pĂ„ rĂ€tt vĂ€g. Undersökningen ger oss ocksĂ„ bra indikationer pĂ„ vilka frĂ„gor vi ska lĂ€gga Ă€nnu mer kraft pĂ„ för att fortsĂ€tta den positiva utvecklingen sĂ€ger Mikael Thalin (C), kommunalrĂ„d. En viktig del Ă€r arbetet med âFrĂ€mjande myndighetsutövningâ dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r att det ska vara lĂ€tt att göra rĂ€tt. Kommunen ska ge rĂ„d, förenkla bygglov- och tillstĂ„ndsprocesser och tillsynen ska bygga pĂ„ förtroende och tillit. Arbetet med företagsklimatet Ă€r ett gemensamt arbete. Företagen och kommunen gör det tillsammans och den lokala företagarföreningen Ă€r en mycket viktig medspelare.
Butiken öppnade för nÄgra veckor sedan, hur har starten varit? Stundtals Àr det sÄ mycket kunder att jag knappt hinner med. Vi har sökt vapenhandlaroch ammunitionstillstÄnd för ytterligare en kille som ska kunna hoppa in och jobba nÀr det behövs. Jag hoppas att polisen hanterar ansökningarna snabbt den hÀr gÄngen! Tack för intervjun och lycka till i framtiden! Diagram hÀmtat www.foretagsklimat.sefrÄn
HallĂ„ dĂ€r Jonte! Jonte Helin Ă€r snickaren som sadlat om till företagare. BerĂ€tta om dig sjĂ€lv. FrĂ„n Orsa. Jag utbildade mig till skidlĂ€rare pĂ„ gymnasiet i Vansbro. Jobbade som skidlĂ€rare under vintersĂ€songen och Ă„t kyrkan pĂ„ somrarna. Jag Ă€ndrade inriktning och började som snickare, och nu tar jag nĂ€sta steg och blir företagare. Har ett stort intresse inom jakt, och ïŹck frĂ„gan om att bli delĂ€gare i butiken. Det kĂ€nns spĂ€nnande och helt rĂ€tt! Vad Ă€r det som hĂ€nder i f d Macken? Det hĂ„ller pĂ„ att byggas upp ett jaktcentrum! Jag och min kompanjon Jesper Karlsson har öppnat en jaktbutik. Jag har byggt om det mesta i butiken sjĂ€lv och det har varit mycket arbete med alla tillstĂ„nd för att fĂ„ hantera vapen och ammunition. I den andra halvan av Macken har Dala Jaktskytte öppnat en del av sin verksamhet. Simulatorskyttet och butik Ă€r igĂ„ng, medan skjutbiografen i kĂ€llarvĂ„ningen Ă€r under uppbyggnad.
MÄlet: SverigebÀst pÄ företagsklimat
â Vi Ă€r försiktiga och Ă„terhĂ„llsamma och vi prioriterar det som Ă€r viktig, sĂ€ger Mikael Thalin(C) kommunalrĂ„d. Sen Ă€r det klart att stora statsbidrag gjort att vi har haft stora intĂ€kter.
En stark kommunal ekonomi
Stora investeringsbehov i bĂ„de förskola, Ă€ldreboenden, VA och anlĂ€ggningar gör att den ekonomiska planeringen Ă€r viktig. Just nu gör det oroliga omvĂ€rldslĂ€get med inïŹation och rĂ€ntehöjningar att investeringarna ligger pĂ„ vĂ€nt. â Vi behöver avvakta tills lĂ€get stabiliseras och ger oss inte in i nĂ„gra stora investeringar sĂ„ lĂ€nge osĂ€kerheten Ă€r stor. Just nu Ă€r det lĂ€ge att verkligen vara försiktig och Ă„terhĂ„llsam, sĂ€ger Mikael. NĂ€r rĂ€tt lĂ€ge dyker upp sĂ„ Ă€r det bra att ha ett antal projekt fĂ€rdigprojekterade för att gĂ„ ut med pĂ„ byggmarknaden. DĂ„ Ă€r det en stor fördel att kommunens kassa Ă€r vĂ€lfylld vilket ocksĂ„ gör att lĂ„nebehovet blir lĂ€gre. Jonte Helin driver den nya jaktbutiken i Orsa. KommunalrĂ„d Mikael Thalin glĂ€ds Ă„t den starka ekonomin.
â Nu fortsĂ€tter vi resan mot mĂ„let âbĂ€st i Sverigeâ.
Orsa kommuns ekonomi har stĂ€rkts rejĂ€lt de senaste Ă„ren. Det ïŹnns stora investeringsbehov framĂ„t och att kommunen har kunnat samla i ladorna och byggt ett starkt eget kapital gör att utgĂ„ngslĂ€get Ă€r bĂ€ttre Ă€n för andra kommuner i liknande storlek.
Kommunalskatten sÀnktes med 10 öre förra Äret. Innan sÀnkningen gjordes en bedömning att bra kvalitet och service kan uppnÄs.
ORSACURIREN 2022 3
⹠Möjlighet till hemtjÀnst efter bistÄndsbedömning.
⹠Gemenskapslokaler för till exempel mÄltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsboende för Àldre i aktiv Älder.
⹠HyreslÀgenheter anpassade till Àldres behov.
Ett boende för Ă€ldre i aktiv Ă„lder Orsa behöver ïŹer boendealternativ för Ă€ldre i aktiv Ă„lder som inte lĂ€ngre vill eller orkar ta hand om trĂ€dgĂ„rd och hus. Det kan vara en vĂ€l anpassad bostadsrĂ€tt eller en hyreslĂ€genhet.
â Huset planeras byggas i trĂ€, vilket kĂ€nns helt rĂ€tt i skogskommunen Orsa, sĂ€ger Bernt Westerhagen(C) ordförande i Orsa Lokaler. Det Ă€r bra att det ligger centralt och jag tror att mĂ„nga Ă€ldre vill ha aktivitet och rörelse runt omkring sig. Kommunala PensionĂ€rs- och tillgĂ€nglighetsrĂ„det har varit delaktigt i processen om nya Slipstenen och var ocksĂ„ med och tittade pĂ„ de platser som varit aktuella för ett nybygge. â Jag brinner för Slipstenen! Det Ă€r bra att samla sĂ€rskilda boendet under ett tak med nĂ€rhet till sjuksköterskor och rehabpersonal.
Det kÀnnetecknas av:
â Det ïŹnns Ă€ldre i aktiv Ă„lder som kan tĂ€nka sig att sĂ€lja sin villa eller gĂ„rd för att bo mer bekvĂ€mt, sĂ€ger Aino.
⹠Sjuksköterska och lÀkare besöker boendet regelbundet.
â Slipstenen tar pĂ„ ett bra sĂ€tt hĂ€nsyn till de boendes behov och samtidigt skapas en god arbetsmiljö för den personal som kommer att arbeta dĂ€r, sĂ€ger HĂ„kan Yngström(C) ordförande i omsorgsutskottet.
2019 beslutade kommunfullmĂ€ktige att bygga nya sĂ€rskilda boendet Slipstenen vid StorgĂ€rdet för dem med stort vĂ„rd- och omsorgsbehov och demens. Stora resurser har investerats i utredningar och förberedelser och projektering Ă€r gjord. Utredning för ett nytt och modernt sĂ€rskilt boende för Ă€ldre har pĂ„gĂ„tt i ïŹera Ă„r. Det har konstaterats att nuvarande byggnader inte lever upp till de krav som stĂ€lls pĂ„ ett modernt och funktionellt sĂ€rskilt boende.
SÀrskilt boende Àr en boendeform för dig som inte lÀngre kan bo kvar hemma.
⹠Det krÀvs ett bistÄndsbeslut för att fÄ bo i sÀrskilt boende.
⹠OmvÄrdnad och service ges dygnet runt.
Orsas nya sÀrskilda boende Slipstenen
4 ORSACURIREN 2022
Jag ser fram emot att de Ă€ldre med störst vĂ„rd- omsorgsbehov ska fĂ„ ett bra boende, sĂ€ger Aino som Ă€r rĂ„dets ordförande. Boendet ska Ă€gas av kommunen, vilket Ă€r bĂ€st ur ekonomisk synpunkt. Just nu har alla större byggprojekt pausats med anledning av byggkostnadsutvecklingen och sĂ„ Ă€ven projekt Slipstenen. â Vi ger oss inte in i ett bygge utan att sĂ€kra kostnaden och att den ryms inom budget, sĂ€ger Mikael Thalin(C) kommunalrĂ„d. Innan bygget startas ska kommunstyrelsen besluta om igĂ„ngsĂ€ttning nĂ€r vi vet prislappen.
Byggnationen görs med âkvarterskĂ€nslaâ för att förstĂ€rka en smĂ„skalig och hemtrevlig miljö. Slipstenen ger ett lyft till Orsas entrĂ©. I varje avdelning ansluter lĂ€genheterna till ytor för samvaro och servering och tillhörande uteplats eller balkong vid innergĂ„rden. I entrĂ©delen planeras för en vintertrĂ€dgĂ„rd.
⹠Stort vÄrd- och omsorgsbehov, ofta med en demensdiagnos.
Ett sjĂ€lvklart alternativ Ă€r ocksĂ„ ett sĂ„ kallat Trygghetsboende med centralt lĂ€ge, vilket Ă€r en boendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och sĂ€rskilt boende. I Orsa planeras för att göra om LillĂ„hem till ett trygghetsboende sĂ„ snart ett nytt sĂ€rskilt boende Ă€r pĂ„ plats. Den som behöver kan söka hemtjĂ€nst utifrĂ„n sina behov och det ïŹnns en naturlig koppling till hemtjĂ€nsten pĂ„ LillĂ„hem eftersom den redan utgĂ„r dĂ€rifrĂ„n.
â Vi har ocksĂ„ genomför en stor utbildningssatsning dĂ€r upp emot 50 medarbetare har fĂ„tt genomgĂ„ en undersköterskeutbildning, sĂ€ger Jan Segerstedt(C) ledamot i omsorgsutskottet.
â Ett trygghetsboende ska erbjuda aktiviteter och gemensamma lokaler som bidrar till trivsel och vĂ€lmĂ„ende sĂ€ger HĂ„kan Yngström(C), ordförande i omsorgsutskottet.
Aino Eurenius(C) Àr med i omsorgsutskottet och ordförande i Kommunala PensionÀrs- och tillgÀnglighetsrÄdet (KPTR) som bestÄr av representanter för Àldre och handikapporganisationerna. En viktig frÄga för rÄdet Àr just Àldreboende.
Satsningen pÄ Àldreomsorgen har varit stor under de senaste Ären. Bemanningen har ökats inom bÄde omsorg, hÀlsa- och sjukvÄrd och rehabilitering.
Jag brinner för Slipstenen! â
Trygghetsboende Àr till för Àldre personer och ska bidra till gemenskap och trygghet. Det Àr en sÄ kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och sÀrskilda boenden med heldygnsomsorg, till exempel om man sÀljer sin villa eller gÄrd och vill bo mer centralt.
⹠Riktar sig till Àldre personer i aktiv Älder.
Personalen har bidragit med sina kunskaper och erfarenheter i utformningen. Detaljplanen Ă€r klar och godkĂ€nd av lĂ€nsstyrelsen som konstaterat att det Ă€r möjligt att bygga pĂ„ platsen. Omfattande provtagningar och mĂ€tningar har gjorts. BĂ€cken ska ïŹyttas och det ska pĂ„las för byggnaden för att sĂ€kra stabiliteten.
En central frÄga Àr att sÀkra att vi har tillrÀckligt mÄnga medarbetare Àven i en framtid nÀr andelen i yrkesverksam Älder sjunker samtidigt som andelen Àldre ökar. En ÄtgÀrd Àr att genomföra en arbetstidsreform dÀr alla erbjuds en heltidstjÀnst. Man ska kunna leva pÄ sin lön och vi mÄste komma bort ifrÄn ett lappverk av deltidstjÀnster.
Anna Hed(C), Mora och Mikael Thalin(C), Orsa Ă€r kommunalrĂ„dskollegor, leder det politiska arbetet i sina respektive kommuner och har ett stort engagemang för den regionala utvecklingen. De Ă€r ocksĂ„ politiskt aktiva i Region Dalarna. BĂ„da jobbar för en upprustning av Inlandsbanan, pendeltĂ„gstraïŹk mellan Orsa och Mora och för ökad kollektivtraïŹk hela vĂ€gen till och frĂ„n Ăstersund. â NĂ€r det gĂ€ller pendeltĂ„gstraïŹken har vi frĂ„n bĂ€gge kommunerna sagt ok till att ta vĂ„r del av ïŹnansieringen, men Ă€n Ă„terstĂ„r att fĂ„ ihop helheten, sĂ€ger Mikael. Det krĂ€vs att alla aktörer bidrar, inklusive Region Dalarna.
Anna har jobbat hĂ„rt för att Mora Siljan Flygplats ska fĂ„ traïŹkplikt, vilket TraïŹkverket nu beviljat. Detta betyder att det frĂ„n hösten 2023 blir reguljĂ€r ïŹygtraïŹk till Arlanda. â Det hĂ€r betyder oerhört mycket för nĂ€ringslivet och medborgarna i hela norra Dalarna, sĂ€ger Anna.
Anna och Mikael diskuterar regional utveckling i Dalarna och Ovansiljan.
ORSACURIREN 2022 5
VĂ„r vackra kommun Orsa Ă€r starkt förknippad med ett rikt musikliv. Orsayror, spelmanslag, körer, orkestrar, musikaïŹĂ€r, lokala band, kĂ€nda musiker, producenter, musik- och lĂ„tskrivare och mĂ„nga lĂ€gereldsspelningar i stugor och slogbodar. SjĂ€lv har jag sysslat med musik pĂ„ olika sĂ€tt och pĂ„ olika nivĂ„er i hela mitt liv och jag har musikskolan att tacka för en hel del. Gitarrlektioner, skolorkester och körsĂ„ng vilket ïŹck upp mitt intresse, musiklĂ€rare som peppade och pushade, gav mig sjĂ€lvförtroende, gav mig tillfĂ€llen att upptrĂ€da och gav mig kontakter som förde mig vidare pĂ„ min musikresa. Musiken kan pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt vara helande, stĂ€rka sjĂ€lvkĂ€nslan, förena och lyfta mĂ€nniskor.
Hur mÄnga deltagare var det vid sÀsongsstarten?
Den reguljĂ€ra traïŹken pĂ„ strĂ€ckan Mora-Arlanda ökar tillgĂ€ngligheten för Mora, Orsa, Ălvdalen och Malung-SĂ€len. HĂ€r ïŹnns mĂ„nga exportföretag som har stort behov av kontakt med omvĂ€rlden. TillgĂ€ngligheten har ocksĂ„ stor betydelse för kompetensförsörjningen.
PendeltÄg Orsa-Mora skulle betyda mycket för bÀgge kommunerna.
"Thank you for the music, the songs I'm singing Thanks for all the joy they're Whobringingcan live without it? I ask in all Whathonestywould life be? Without a song or dance, what are Sowe?I say thank you for the music For giving it to me" - ABBA Text: Ellinor Wiik.
Anna och Mikael arbetar för regional utveckling
Den spĂ€nner över alla kulturer och generationer. I musiken kan alla prata samma sprĂ„k. Den sprider glĂ€dje och kan trösta i sorg och musikskolan öppnar den dörren för mĂ„nga barn och lĂ„ter dem hitta ett intresse och en talang som de inte visste att de hade, vilket Ă€r oerhört viktigt. De fĂ„r prova att spela, sjunga, trĂ€ïŹa nya kompisar, fĂ„r ïŹer vuxna kontakter och en inslussning i nĂ„got som kanske blir en enormt stor del av deras liv, precis som det har varit för mig. Det ïŹnns melodier, lĂ„tar och texter för alla tillfĂ€llen och att vĂ€xa upp och leva i Orsa med detta rika musikliv Ă€r verkligen en ynnest och nĂ„got som vi kan brösta upp oss och vara stolta över att kunna erbjuda. NĂ„got som vi med omsorg ska förvalta och lĂ„ta vĂ€xa.
- LÄngloppsvÀrldscupen pÄ skidor startade helgen innan jul i Orsa Grönklitt med dubbla tÀvlingar. Ett teamtempo pÄ lördagen och lÄnglopp pÄ söndagen.
â UtgĂ„ngspunkten för den nya förvaltningen Ă€r att hjĂ€lpa medborgare och företag att göra rĂ€tt inom begreppet âfrĂ€mjande myndighetsutövningâ, sĂ€ger Mikael. Ett viktigt arbete för stĂ€rkt nĂ€ringslivsklimat.
HallÄ dÀr Marcus!
Marcus Laggar Àr egen företagare med uppdrag som vallachef för lÄngloppslaget Lager 157. Ski Classic satte Grönklitt och Orsa pÄ vÀrldskartan inför miljonpublik pÄ SVT i vintras. BerÀtta om evenemanget!
- Ca 200 startande bĂ„da dagarna frĂ„n olika team som Ă€r representerade frĂ„n stora delarna av Europa samlades i Orsa Grönklitt för start av sĂ€songen 21/22. Vad tyckte Ă„karna om premiĂ€ren? - De tyckte det var fantastiskt att fĂ„ starta upp sĂ€songen i Orsa. Britta Johansson Norgren Lager 157 skiteam, sa att det kĂ€ndes som att vara pĂ„ hemmaplan! Ăven segraren frĂ„n LĂ„ngloppet pĂ„ söndagen Emil Persson instĂ€mmer att det var en fantastisk start pĂ„ sĂ€songen.
Samarbete över kommungrĂ€nserna Ă€r nödvĂ€ndigt. Orsa, Mora och Ălvdalen har sedan mĂ„nga Ă„r gemensamma förvaltningar inom mĂ„nga omrĂ„den, bl a IT, lön, gymnasiet och VA. FrĂ„n kommande Ă„rsskifte sjösĂ€tter Orsa och Mora en samlad bygg -och miljöförvaltning med en gemensam politisk nĂ€mnd. Genom att samverka sĂ€krar vi kompetensförsörjningen och vi kan nyttja beïŹntliga resurser eïŹektivare.
Tack för musiken! En musikskola med hög kvalitet Àr viktigt för Orsa anser Ellinor.
Orsa kommun investerar nĂ€rmare 2 miljoner pĂ„ en upprustning av de viktiga sevĂ€rdheterna Storstupet och TillgĂ€nglighetenHelvetesfallet.ochsĂ€kerheten vid de tvĂ„ besöksmĂ„len ska öka. Vid Helvetesfallet planeras ocksĂ„ ett naturreservat genom att lĂ€nsstyrelsen förvĂ€rvar kommunal mark och skyddar omrĂ„det. I ett samarbete mellan LĂ€nsstyrelsen och kommunerna runt Siljan/Orsasjön skapas nu Geopark Siljan. Sveriges Geologiska institut har fattat beslut om parken som kommer att lyfta fram geologin i SiljansomrĂ„det. Geologin Ă€r grunden för landskapsbilden, naturen och kulturen i hela omrĂ„det. Meteoritnedslaget för 360 miljoner Ă„r sedan skapade de unika förutsĂ€ttningarna. Det kommer att lyftas fram pĂ„ olika sĂ€tt i parken. Projektet med att ordna VA-frĂ„gan i Grönklitt genom en överföringsledning Ă€r i sig en stor investering i turismen. Det Ă€r nyckeln till investeringar i aktiviteter och en stor tillvĂ€xt av bĂ€ddar i Grönklitt som kommer att fĂ„ mycket positiv eïŹekt för Orsa som helhet.
MĂ„nga arbetsplatser har ett skriande behov av yrkeskompetens men det ïŹnns inte tillrĂ€ckligt mĂ„nga som Ă€r anstĂ€llningsbara. Ett grannlaga arbete har startat, dĂ€r kommunal vuxenutbildning med lĂ€rlingsinriktning Ă€r en viktig del. â Utmaningarna Ă€r mĂ„nga men med samsyn, samordning och samverkan blir kommunerna stĂ€rkta att möta framtiden, avslutar EvaLena. Lim EvaLena Segerstedt Ă€r Orsas representant i GymnasienĂ€mnden för Orsa, Mora, Ălvdalen.
HallÄ dÀr Jan!
â Det har bildats ett kompetenförsörjningsrĂ„d som ska fĂ„nga upp nĂ€ringslivets behov, samordna resurser och förmedla kontakter för att utbildningar ska kunna skrĂ€ddarsys, berĂ€ttar Lim EvaLena Segerstedt(C) som Ă€r vice ordförande och Orsas representant i den gemensamma gymnasienĂ€mnden. Samverkan sker brett med representanter frĂ„n grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, högskola och olika branscher i nĂ€ringslivet.
Orsa tillsammans med grannkommunerna Mora och Ălvdalen har tagit ett helhetsgrepp vad gĂ€ller kompetensförsörjning i vĂ„r bygd. Inom den gemensamma GymnasienĂ€mnden har en handlingsplan tagits fram dĂ€r bland annat nĂ€ringsliv, kommun, vuxenutbildning, yrkeshögskola och olika branschrĂ„d samverkar.
Kommunen satsar stort pÄ den för Orsa sÄ viktiga turismnÀringen.
För nÄgot Är sedan röjdes Orsadelen av vandringsleden Siljansleden och försÄgs med nya skyltar. Raststugan i SkrÀddar-Djurberga fÀbod har fÄtt nytt tak.
En stor frĂ„ga att lösa för framtiden Ă€r hur företagen och kommunen ska hitta medarbetare. Det kommer bli ïŹer som gĂ„r in i pensionsĂ„lder Ă€n antalet unga som kommer in pĂ„ arbetsmarknaden.
Jan Arnesson vid det planerade tomtomrÄdet intill Digerbergets skola.
6 ORSACURIREN 2022
Vid Storstupet och Helvetesfallet investerar kommunen nÀrmare 2 miljoner i ökad tillgÀnglighet och sÀkerhet. Kommunens byggnader i SkrÀddar-Djurberga fÀbod har fÄtt nytt tak.
Turismen Àr en vÄra viktigaste nÀringar
Att hitta personal med rÀtt kompetens
BerĂ€tta om dina planer! Jag ska utveckla ett tomtomrĂ„de med ca 10 villatomter intill Digerbergets skola. Det ska utformas sĂ„ att bĂ„de de som redan bor i omrĂ„det och tillkommande tomter har bra utsikt över Orsasjön. Det Ă€r ett fantastiskt lĂ€ge och jag vill Ă„stadkomma nĂ„got som Ă€r bra för Orsa. Hur ïŹck du den hĂ€r idĂ©n? Jag funderar hela tiden pĂ„ nya idĂ©er och det ïŹnns ïŹer pĂ„ vĂ€nt! Jag ser en stor möjlighet i omrĂ„det med utsikten, nĂ€rhet till skola, förskola och VA. NĂ€r kan det börja byggas? Om planprocessen gĂ„r optimalt kan exploateringsarbetena starta nĂ€sta höst. Först ska kommunen besluta om ett sĂ„ kallat planbesked i september. Hur gĂ„r kontakterna med kommunen? Det har varit bra kontakter hittills med bĂ„de stadsbyggnadskontoret och Nodava. En eloge till planchefen som har en mycket positiv attityd och Ă€r vĂ€ldigt tillmötesgĂ„ende. Tack för intervjun och lycka till i framtiden!
Visit Orsa Àr en ideell förening som bestÄr av företag och organisationer i Orsa och marknadsför och utvecklar Orsas turismnÀring. Samarbetet mellan föreningen och kommunen Àr viktigt och diskussioner förs om ett fast marknadsföringsbidrag till föreningen sÄ de kan fortsÀtta sitt goda arbete.
Bernt glÀds Ät att en entreprenör visat intresse för att arrendera/hyra Skeer.
Om diskussionerna med producenterna faller vÀl ut sÄ kan det vara produktioner pÄ plats redan nÀsta Är. I annat fall fÄr ytterligare utredning visa hur folkparken Skeer bÀst kommer till sin rÀtt i framtiden.
ORSACURIREN 2022 7 Orsa behöver ïŹer bostĂ€der och tomter Orsas befolkning ökar och det behövs ïŹer bostĂ€der och tomter sĂ„ att den positiva utvecklingen kan fortsĂ€tta.
En överföringsledning för VA bidrar till utveckling av turismen
â Bostadsförsörjningen Ă€r högt prioriterad, sĂ€ger Mikael Thalin(C) kommunalrĂ„d. Vi behöver ïŹer bostĂ€der och byggbara tomter och dĂ€rför ser vi ocksĂ„ mycket positivt pĂ„ privata initiativ till nya detaljplaner.
Strax öster om nuvarande E45 ligger detaljplan Odlingen.
Vattenverket som försörjer Grönklitt och FryksÄs med vatten har begrÀnsad kapacitet. Reningsverket i Grönklitt har driftsproblem p g a ojÀmn belastning och har begrÀnsad kapacitet. Det gÄr inte att bygga ut av miljöskÀl.
VĂ€lkommen att kontakta oss! VĂ„r mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att vara OrsaÂŽs mest öppna parti! Vi ïŹnns tillgĂ€ngliga för dialog i frĂ„gor som Ă€r viktiga för Dig. Hör av dig om du har nĂ„gon fundering och vill vara med och pĂ„verka. Anna Pers, ordförande 073-659 61 95. Mikael 070-585Thalin,3608. OrsaCentern
â Utredningar visar att det mest ekonomiskt och driftmĂ€ssigt fördelaktiga alternativet för att lösa VA frĂ„gan Ă€r att bygga överföringsledningar för vatten och spillvattenavlopp till Grönklitt via FryksĂ„s, sĂ€ger Leif Dahlfors(C), ordförande i Orsa Vatten och Avfall AB (OVAB). Vi löser driftsproblemen samtidigt som kapaciteten ökas. Vattenverken i Grönklitt och Orsa kopplas samman och kan förstĂ€rka varandra med vatten vid behov.
â
â Med rĂ€tt entreprenör tror jag att Skeer kan blomstra och vi har diskussioner med nĂ„gra intressenter om det just nu, sĂ€ger Bernt Westerhagen(C) ordförande i Orsa Lokaler AB som Ă€ger och förvaltar anlĂ€ggDetningen.nĂ€mns ibland att folkparksomrĂ„det Skeer skall anvĂ€ndas till bostĂ€der. â FolkparksomrĂ„det ska anvĂ€ndas mer till dans, musikevenemang och teater som den unika folkpark den Ă€r, det Ă€r min grundinstĂ€llning sĂ€ger Bernt. Det ïŹnns omrĂ„den i nĂ€rheten som kan anvĂ€ndas för bostadsbyggnation och som har samma fantastiska utsikt.
â Vi vill gĂ„ vidare med exploatering av redan fĂ€rdiga detaljplaner vid Kuruld och Odlingen efter SkeervĂ€gen, sĂ€ger Susann Lindblad(C) som Ă€r vice ordförande i kommunstyrelsen. NĂ€rheten till E45 gör att det skulle vara en fördel med ett besked frĂ„n TraïŹkverket om framtida vĂ€gstrĂ€ckning, men vi vill Ă€ndĂ„ fĂ„ i gĂ„ng byggnation inom de delar som ligger lĂ€mpligt till. Förarbetet för att ta fram en detaljplan för Löva Strand i Lisselhed vid Orsasjön pĂ„gĂ„r. Det Ă€r framför allt vĂ€gfrĂ„gan frĂ„n och till omrĂ„det som mĂ„ste utredas, och Ă€ven olika exploateringsnivĂ„er. Det Ă€r viktigt att balansera sĂ„ att det inte blir en för hĂ„rd exploatering.
AvloppsreningsanlĂ€ggningarna i FryksĂ„s och Grönklitt avvecklas och reningsverket i Grönklitt byggs om till pumpstation. Avloppsledningen till Bunk blir samtidigt ett magasin för utjĂ€mning av belastningen, berĂ€ttar Sven-Erik Sjöberg(C) som Ă€r suppleant i OVABs styrelse. Grönklittsgruppen planerar att öka antalet bĂ€ddar i Grönklitt frĂ„n 4 000 till 12 000 inom en 15-Ă„rsperiod. Ett tidigare tecknat föravtal har nu bekrĂ€ftats genom ett slutligt avtal hur Orsa Kommun, Orsa Vatten och avfall samt Grönklittsgruppen gemensamt ska ïŹnansiera överföringsledningarna. Kommunen delïŹnansierar projektet genom att öka aktiekapitalet i OVAB med 20 mkr. Grönklittsgruppen tar 53 % av resterande kostnad för möjligheten att utöka antalet bĂ€ddar. OVAB tar 47 % och behöver dessutom bygga ytterligare ett biotorn vid Bunk nĂ€r sĂ„ krĂ€vs. Orsas VA-nĂ€t fĂ„r ïŹer abonnenter vilket Ă€r positivt. â OVABs insats Ă€r rimlig i och med att vi har ett ansvar att Ă„tgĂ€rda reningsverket i Grönklitt. Nu sĂ€tter vi in de pengarna i ett projekt som bĂ„de löser ett problem och dessutom möjliggör utveckling av Orsas viktigaste nĂ€ring, sĂ€ger Kurt RĂ„gstad(C) som Ă€r ledamot i OVABs styrelse. Som en del i avtalet har Grönklittsgruppen lĂ€mnat sĂ€kerhet i form av s k moderbolagsborgen för sin del av Ă„tagandet. Grönklitt Ă€r en viktig motor för Orsas turistnĂ€ring.
Leif, Kurt och Sven-Erik i Grönklitt.
Skeer-pĂ€rlan pĂ„ Digerbergets sluttning Folkparken Skeer pĂ„ Digerbergets sluttning Ă€r en pĂ€rla. Det ïŹnns en trend för musikproducenter att söka sig frĂ„n storstĂ€derna ut i landet med arrangemang. Skeer skulle kunna bli ett besöksmĂ„l för vĂ„r viktiga turismnĂ€ring.
OrsabostĂ€der AB har byggrĂ€tter för byggnation av ïŹerfamiljshus vid LillĂ„n bakom Korpens lokaler och vid Orsasjön ner mot campingen. â HĂ€r skulle det passa utmĂ€rkt med bostadsrĂ€tter och vi har gĂ„tt ut med en av byggrĂ€tterna till tre intressenter för att fĂ„ deras förslag pĂ„ utformning, sĂ€ger Bernt Westerhagen(C) OrsabostĂ€ders ordförande. Vi hoppas kunna göra en markanvisning under vintern. Södra Orsa har en attraktiv boendemiljö, med mĂ„nga vackra utblickar samtidigt som nĂ€rheten till Mora gör omrĂ„det intressant för inïŹyttning.
All denna upplevelse frĂ„n fĂ€bodlivet nĂ€r jag var liten har kommit tillbaka till mig som vuxen i ett intresse av att vistas i en levande fĂ€bod och leva som en fĂ€bodbrukare gjort sedan ïŹera hundra Ă„r tillbaka.
Orsa har vi ett aktivt lantbruk som vĂ€xer och bristen pĂ„ Ă„kermark har gjort att en del mark som vĂ€xt igen Ă„ter har odlats upp. Vi har spannmĂ„lsodling och grönsaksodling. Det ïŹnns mjölkkor, dikor, köttdjur samt fĂ„r. Vi kan ocksĂ„ handla lokalt producerade charkprodukter, ost och grönsaker Lantbrukarna i Orsa Ă€r förhĂ„llandevis unga framför allt om man jĂ€mför med Sveriges lantbrukarkĂ„r För att vĂ„ra lantbrukare ska kunna fortsĂ€tta driva sina gĂ„rdar Ă€r det avgörande att vi handlar lokalt nĂ€r det ïŹnns och annars svenskt bĂ„de som privatperson och som oïŹentlig sektor och att politiker och myndigheter underlĂ€ttar nĂ€r det gĂ€ller regler och lagkrav för vĂ„ra företag. Att ha mat pĂ„ bordet har i vĂ„r del av vĂ€rlden blivit en sjĂ€lvklarhet. Det som nu hĂ€nder i vĂ„r omvĂ€rld har fĂ„tt oss att inse att det inte lĂ€ngre Ă€r sĂ„ och att vi mĂ„ste producera mera livsmedel i Sverige. Vi har ocksĂ„ ett moraliskt ansvar att inte konkurrera pĂ„ vĂ€rldsmarknaden om det vi kan producera. Idag Ă€r varannan tugga vi Ă€ter importerad för 30 Ă„r sedan producerades 75% av det vi Ă„t i Sverige och dit mĂ„ste vi nĂ„ igen. En enig riksdag beslutade 2017 om livsmedelsstrategin som sĂ€ger att vi ska öka livsmedelsproduktionen i Sverige. LĂ€nsstyrelsen, region och LRF har skrivit under en livsmedelsstrategi för Dalarna som innebĂ€r att vi till 2030 ska öka vĂ€rdet av livsmedelsproduktionen med 50%. Vi har i vĂ„rt lĂ€n bra förutsĂ€ttningar för en ökad livsmedelsproduktion vi har bĂ„de smĂ„ och stora företag inom livsmedelsförĂ€dling samt grossister.
âą Kostenheten har gjort stora satsningar bland annat genom att anstĂ€lla ïŹer kockar som gör det möjligt att laga mat frĂ„n grunden.
âą Ett arbete för att höja kvaliteten ytterligare i kommunens kök har inletts inom ramen för âWhite Guide oïŹentliga kökâ. âą Orsaskolans matsal har i dialog med eleverna rustats upp.
I dagslĂ€get Ă€r fĂ€bodbruk en mycket liten och tyvĂ€rr en utdöende nĂ€ring. Det ïŹnns uppskattningsvis ca 200 aktiva fĂ€bodbrukare i Sverige idag, jĂ€mfört med ca 20 000 i början pĂ„ 1900-talet. Dessa Ă€r koncentrerade till Mellansverige. Endast ett tiotal av dessa Ă€gnar sig Ă„t mjölkproduktion och/eller förĂ€dling av mjölken. Dessa fĂ„ fĂ€bodar och fĂ€bodbrukare Ă€r en mycket viktig del och mycket vĂ€rdefulla för svensk och skandinavisk kulturhistoria och för att hĂ„lla kvar kunskaperna och denna del av det levande kulturarvet. NĂ„gra av dessa fĂ€bodar Ă€r öppna för besökare under sommaren och de Ă€r vĂ€l vĂ€rda ett besök! Man behöver inte vara speciellt intresserad av historia för att njuta, bara av att gĂ„ runt bland de gamla vackra byggnaderna och förundras. FĂ€bodarna Ă€r rena medicinskĂ„pet för dagens stressade mĂ€nniskor. Det Ă€r lĂ€tt att glömma bĂ„de tid och rum dĂ€r. De Ă€r Ă€ven kulturbĂ€rare av ett unikt slag med sin mĂ„nghundraĂ„riga historia som inte ïŹnns beskriven i dagens skolböcker. Vi mĂ„ste vĂ€rna om dessa och hĂ€r mĂ„ste varje generation ta sitt ansvar med att inte lĂ„ta dem förfalla eller att förvandla de gamla ïŹna byggnaderna till ïŹotta sommarstugor, utan i stĂ€llet försöka Ă„terstĂ€lla dem och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ en unik miljö att Ă„terkomma till och som lever kvar till nĂ€sta generation. LikasĂ„ gĂ€ller de gamla Ă€ngarna/vallarna och skogen, som hölls öppna utav djurens betande. FĂ€bodbruket â ett kulturarv att bevara âLevandeâ fĂ€bodar och fĂ€bodbruk med betande djur i skogsmarker och pĂ„ fjĂ€llen, anser jag Ă€r viktigt för bevarandet av biologisk mĂ„ngfald, vĂ€rnandet av utrotningshotade lantrasdjur och inte mint vĂ€rdefulla natur-, byggnads- och kulturmiljöer. Det Ă€r ocksĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt att leva. Katarina Hanser.
FÀbodar och fÀbodbruk
I
Förutom att ge mat ger vĂ„rt lantbruk ocksĂ„ arbete pĂ„ landsbygden och hĂ„ller det kulturlandskap öppet som skapats under mĂ„nga generationer. Ăntligen har frĂ„gan om hur viktigt vĂ„rt lantbruk och livsmedelsproduktion Ă€r kommit högt upp pĂ„ agendan. Anita Boman Daniels.
8 ORSACURIREN 2022
Vi hade visserligen inga egna kor eller andra lantbruksdjur i vĂ„r fĂ€bod, men mormor och morfar hade en vĂ€n som jobbade i en grannfĂ€bod och dit ïŹck jag följa med ïŹera gĂ„nger och ïŹck bland annat lĂ€ra mig att handmjölka korna.
Om kommunens kostverksamhet
â En viktig del av vĂ„r kulturhistoria De ïŹesta av mina ïŹnaste och bĂ€sta barndomsminnen har jag frĂ„n min vistelse i fĂ€boden, frĂ€mst under sommaren men Ă€ven vintertid. Jag minns nĂ€r morfar tog med mig pĂ„ skogsturer och lĂ€rde mig vilken sorts kĂ„da man skulle plocka kunde tugga som tuggummi, hur man slipade lien pĂ„ slipstenen, som var gjord av Orsasandsten, för att sen gĂ„ ut pĂ„ Ă€ngen och lĂ€ra mig slĂ„ grĂ€s med den. Mormor som lĂ€rde mig göra eld i vedspisen ute i kokhuset sĂ„ vi kunde göra smĂ„ost. En gĂ„ng gav morfar mig en ask med tĂ€ndstickor och visade mig hur jag kunde göra kor av grankottar och anvĂ€nda tĂ€ndstickorna till ben pĂ„ âkornaâ. Jag byggde en hage av smĂ„ kvistar och stĂ€llde korna dĂ€r i. Man blir sĂ„ kreativ nĂ€r man Ă€r pĂ„ en fĂ€bod!
⹠För att vÀrna klimatet och hÄlla hög kvalitet pÄ produkterna sÄ har fokus lagts pÄ att fÄ mer nÀrproducerade livsmedel.
⹠Upphandling ger möjlighet för skolelever att besöka leverantörer i lÀrande syfte, för att eleverna ska förstÄ hur det de Àter hamnar pÄ tallriken.
Lantbruk â en livsviktig nĂ€ring
âą Den senaste upphandlingen innebĂ€r att ïŹer lokala leverantörer kan leverera mat till kommunens kök.
MiljönĂ€mnden delar Ă„rligen ut miljöpriset. Prisets uppgift Ă€r att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma de individer i vĂ„r kommun som gjort nĂ„got utöver det vanliga för vĂ„r miljö. Det skall inspirera oss alla att företa handlingar som verkar för en god livsmiljö för oss och kommande generationer, berĂ€ttar Per-Erik Wiik(C) som Ă€r ordförande i nĂ€mnden. I den rollen har han hedersuppdraget att dela ut Miljöpriset. Miljöarbete Ă€r ett vitt begrepp som inrymmer mycket. Allt ifrĂ„n medvetna konsumtionsval till Ă„terstĂ€llande av negativt miljöpĂ„verkade miljöer samt förebyggande arbete. Att vi som individer bryr oss om vĂ„r miljö och gör aktiva val och gĂ€rningar betyder allt för helheten. Ă rets miljöpris Ă€r ett miljöpris som kombinerar miljönytta, estetik, utveckling och framtidstro. Miljöpriset 2022 har tilldelats Christina Bengts och Rune KĂ„hlĂ©n frĂ„n TorrvĂ„l för sin extraordinĂ€ra insats att förvandla den till stora delar igenvĂ€xta byn till sin forna prakt. Christina och Rune har tagit som sin livsuppgift att Ă„terstĂ€lla det ursprungliga odlingslandskapet till gagn för artrikedom och lokalsamhĂ€lle. Miljöpristagarna har med hjĂ€lp av röjsĂ„g traktor och gutefĂ„r förvandlat TorrvĂ„ls By till en attraktiv plats att vistas, bo och verka i. â Vi Ă€r mĂ„nga som inspirerats av deras gĂ€rning och förhoppningsvis Ă€r det ïŹera som utifrĂ„n sina förutsĂ€ttningar kan bidra till en liknande utveckling i andra delar av kommunen, sĂ€ger Per-Erik (bilden). TorrvĂ„ls by.
Det kan lÄta lite mÀrkligt, men i Orsa faller det sannerligen vÀl ut, nÀr det gÀller smÄ- och nyföretagande! Vissa har redan presenterats i andra blad, men förtjÀnar att tas upp pÄ nytt.
Lite om smÄnyföretagandeoch
Miljöpriset 2022
Grundmaterialet och möjligheten att renovera i stĂ€llet för att köpa nytt â ofta tillverkat i ett lĂ„glöneland lĂ„ngt bort â Ă€r nyckeln till allt nĂ€r det gĂ€ller hĂ„llbarhet. Det Ă€r exempelvis hart nĂ€r omöjligt att fĂ„ frodvuxet och snabbtorkat trĂ€ att hĂ„lla ett sekel eller tvĂ„ i en sĂ„ utsatt miljö som dĂ€r fönsterbĂ„gar ïŹnns! Men bra grundmaterial och noggrannhet rĂ€cker inte! Om det renoverade fönstret ska smĂ€lta in i det gamla huset mĂ„ste det till glas som Ă€r gammalt och âlagom buckligtâ. SĂ„dana glas Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ och Dennis ser gĂ€rna att folk hör av sig om de har bĂ„gar med gamla (hela) glas som annars skulle slĂ€ngas! Olle Bengtsson. HallĂ„ dĂ€r Nils!
Vad Àr det bÀsta med att driva företag i Orsa? Det har varit positivt Ànda frÄn start och det har varit en framgÄngsfaktor för oss. BÄde frÄn kommunen och företagen i Orsa har vi fÄtt ett positivt mottagande. Tack för intervjun och lycka till i framtiden! Nils tittar till produktionen.
ORSACURIREN 2022 9
Nils skapar en anlĂ€ggning för produktion av insektsprotein i Orsa. Vem Ă€r Nils Ăsterström? Jag Ă€r grundare och VD pĂ„ Tebrito AB med verksamhet i Orsa. Kommer frĂ„n Mora och jobbade tidigare som systemutvecklare och IT-konsult och man kan sĂ€ga att jag numera Ă€r insektsbonde. BerĂ€tta vad som hĂ€nder i f d Plattfabriken pĂ„ Born! Vi odlar insekter för mat och foder och en produkt för vĂ€xtbiostimulans. Vid anlĂ€ggningen hĂ€r i Orsa vi ocksĂ„ en demoanlĂ€ggning dĂ€r vi utvecklar produktionsprocessen, bygger och modiïŹerar för att kunna skala upp produktionen.
âSkrĂ€ddare SoïŹaâ har under ett par Ă„rs tid utvecklat en urna till gravsĂ€ttningen. De Ă€r hantverksmĂ€ssigt tillverkade i tovad ull frĂ„n lokalt uppfödda fĂ„r hos och alltsĂ„ sĂ„ naturnĂ€ra som man rimligtvis kan komma. I och med hantverket blir varje urna helt unik likt ett konstverk och kan bestĂ€llas enfĂ€rgade, med olika âtemanâ eller motiv eller â om det Ă€r tekniskt möjligt â efter kundens önskningar. Urnorna Ă€r sannolikt de enda tillverkade av ull i Sverige, och givetvis Ă€r systemet godkĂ€nt hos alla instanser. Ett annat nystartat företag Ă€r âRotefrids Fönsterhantverkâ, som specialiserat sig pĂ„ att renovera gamla fönster med traditionell teknik som bevisligen fungerat i hundratals Ă„r, fast nu med moderna hjĂ€lpmedel som exempelvis infravĂ€rmare som mjukar upp gammal fĂ€rg och kitt.
Hur Àr intresset för era produkter? Branschen som sÄdan Àr vÀxande och vi som företag upplever en enorm efterfrÄgan och ett stort intresse. En sak jag vill lyfta fram Àr ett nyligen inlett samarbete med Tetra Pak som Àr en global aktör som vill satsa inom omrÄdet.
10 ORSACURIREN 2022 6 1 5 7 3 4 1 8 7 2 3 1 6 4 9 5 7 5 3 2 9 1 5 6 5 1 8 7 2 5 3 6 7 9 2 4 8 5 1 4 9 6 7 3 2 8 5 1 4 3 6 7 4 3 SvĂ„rMedel 589147263 164239758 273856194 495671382 637528941 812394675 326785419 748913526 951462837 SUDOKU - medel SĂ„ hĂ€r löser du sudoku: Fyll i de tomma rutorna sĂ„ att siïŹrorna 1â9 ïŹnns i varje region (en region bestĂ„r av nio rutor). Ingen siïŹra fĂ„r ïŹnnas mer Ă€n en gĂ„ng i varje rad och kolumn. 476273589 832549167 159768243 927436815 513872694 684951732 348127956 795684321 261395478SUDOKU Skicka in ditt svar senast 21 september C/oCenterkryssetHĂ„kanYngström, Ăn 4, 794 30 Orsa. Vi drar tvĂ„ vinnare bland de rĂ€tta bidragen som vinner tvĂ„ biobiljetter vardera till Röda Kvarn i Orsa. Vinnarna presenteras i Orsakompassen 11 oktober. Adress:Namn: .................................................................................................... CENTERKRYSSET Fotografera av krysset och maila lösningen till orsa@centerpartiet.se eller skicka med post till: SUDOKU - svĂ„r
Om arbetet för en bÀttre psykisk hÀlsa i Orsa Psykisk ohÀlsa Àr nÄgot som berör hela samhÀllet. Att mÀnniskor dessutom hamnar i en situation dÀr suicid ses som en möjlig utvÀg Àr en folkhÀlsoutmaning som gÄr att förebygga genom kunskap, ett bra bemötande och samverkan.
Text: Fredrik Jansson.
â Ett förebyggande arbete behöver ske pĂ„ ïŹera olika nivĂ„er och aktörer i samhĂ€llet, inte minst inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och inom lĂ€nets kommuner, sĂ€ger Sandra Eriksson som jobbar inom vuxenpsykiatrin och nyligen har engagerat sig i Orsapolitiken.
Den nĂ€ra vĂ„rden Ă€r viktig SoïŹa Jarl, 44, verkar som regionrĂ„d och som ordförande i hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsnĂ€mnden, Ă€r en driven och erfaren toppkandidat till regionfullmĂ€ktige. â Jag Ă€r stolt att vi i förra valet ïŹck förtroende att bilda ett nytt styre. Vi har tillsammans med vĂ„ra samarbetspartier bidragit pĂ„ ett positivt sĂ€tt till att styra regionen i en ny och bĂ€ttre riktning. Till exempel har vi vĂ€nt underskott till överskott i ekonomin och genomfört stora satsningar bland annat pĂ„ sjuksköterskor och undersköterskor. Hon förklarar sin politiska drivkraft: â Jag har alltid haft ett starkt samhĂ€llsengagemang som började med att jag inte ïŹck vĂ€lja den skola som jag helst ville gĂ„ i pĂ„ gymnasiet. Det tyckte jag var helt fel! Idag Ă€r detta en sjĂ€lvklarhet för unga Ă€ven i Dalarna tack vare det fria skolvalet. Men Ă€ven miljö, landsbygd och jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r hjĂ€rtefrĂ„gor för mig.
SoïŹa lyfter tre viktiga framtidsfrĂ„gor
Det sĂ€gs ibland i debatten att Sverige skyddar minst mark i EU. StĂ€mmer det? â Nej, det handlar om vilken modell man anvĂ€nder för att mĂ€ta och NaturvĂ„rdsverket har en egen. Skulle Sverige anvĂ€nda samma modell EU anvĂ€nder gĂ„r vi frĂ„n att vara sĂ€mst till att vara bĂ€st, sĂ€ger Peter. Hans Johansson frĂ„n SĂ€ter kandiderar för C till riksdagen och berĂ€ttar hur han vill jobba för att stimulera den initiativkraft som ïŹnns pĂ„ landsbygden. â Jag vill driva att hela landet ska brukas, att vi mĂ„ste utnyttja och utveckla de tillgĂ„ngar vi har. Inte minst gĂ€ller det skogen, den ska utgöra kolsĂ€nka samtidigt som den ska leverera hĂ„llbar rĂ„vara nĂ€r det fossila fasas ut. Ett annat exempel Ă€r vĂ„ra strĂ€nder som mĂ„ste bli tillgĂ€ngliga att bo vid för de mĂ€nniskor som bor och verkar vid landsbygden, sĂ€ger Hans.
Engagemang för landsbygden
2. En god och nĂ€ra vĂ„rd, framför allt för de som behöver vĂ„rd ofta. Fast bemanning pĂ„ vĂ„rdcentralen, en fast lĂ€karkontakt och utökade öppettider stĂ€rker vĂ„rdcentralen som den naturliga ingĂ„ngen till vĂ„rden. Till de allra sjukaste och sköra kan vĂ„rden hellre utföras i hemmet med ett mobilt team. 3. Grön omstĂ€llning genom ïŹer och vĂ€xande företag i Orsa och hela Dalarna. BĂ€ttre vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar, tillgĂ„ng till riskkapital och genom att styra regionens inköp till leverantörer i Dalarna â det Ă€r bĂ„de klimatsmart och bra för vĂ€lfĂ€rden i Dalarna. SoïŹa vid besök pĂ„ BUP Mora.
Orsa vĂ„rdcentral har tillsammans med kommunen tagit ett stort kliv i andan av God och nĂ€ra vĂ„rd, dĂ€r det bl.a. startat en arbetsgrupp tillsammans med berörda parter. I slutet av mars i Ă„r trĂ€ïŹades representanter för Orsa kommun och regionen med syfte att komma vidare med utvecklingen av familjehĂ€lsan i Orsa. Det ska bli lĂ€ttare för förĂ€ldrar att fĂ„ stöd och hjĂ€lp till sina minderĂ„riga barn, det vill sĂ€ga âen vĂ€g inâ och den sĂ„ kallade âOrsamodellenâ. Det ïŹnns ett vĂ€l fungerande konsultationsteam dĂ€r representanter frĂ„n alla enheter trĂ€ïŹas varannan vecka. Med förĂ€ldrars medgivande kan barn, unga och förĂ€ldrar fĂ„ snabba insatser vid psykisk ohĂ€lsa, och som i vissa Ă€renden leder till specialistpsykiatriska ĂldrehĂ€lsaninsatser. och primĂ€rvĂ„rdsteamet pĂ„ vĂ„rdcentralen har en nĂ€ra kontakt med hemtjĂ€nstpersonal för pĂ„ sĂ„ sĂ€tt öka tillgĂ€ngligheten för vĂ„ra Ă€ldre i samarbete med hemsjukvĂ„rden.
â Ja, Skogsstyrelsens tolkning Ă€r orimlig. En majoritet i riksdagen har stĂ€llt sig bakom ett förslag frĂ„n mig C hur problemet ska lösas, berĂ€ttar Peter. Vad innefattar det förslaget? â Vi vill förĂ€ndra reglerna sĂ„ att de strikta bestĂ€mmelserna för hotade arter inte omfattar alla vilda fĂ„glar och att nationella fridlysta arter inte ska kunna försvĂ„ra pĂ„gĂ„ende markanvĂ€ndning. Införs nĂ„gon form av brukandeförbud ska markĂ€garen fĂ„ ersĂ€ttning. Det mĂ„ste tydligt regleras att staten, inte markĂ€garen, har ansvar för att utreda förekomsten av arter.
ORSACURIREN 2022 11
1. Barn och unga ska fĂ„ en sĂ„ bra start i livet som möjligt. Tillsammans med Orsa kommun samarbetar regionens vĂ„rdcentral i en Familjecentralsliknande verksamhet. Att bilda familj och bli förĂ€lder Ă€r en stor omstĂ€llning i livet och det Ă€r viktigt att förĂ€ldrarna kan kĂ€nna trygghet med att det ïŹnns stöd och hjĂ€lp nĂ€ra till hands om det behövs. Detta Ă€r ocksĂ„ sĂ€rskilt bra för att möta upp den psykiska ohĂ€lsan hos barn och unga - de behöver fĂ„ hjĂ€lp direkt!
â I samverkan mellan region och kommun kan vi tillsammans göra det till vĂ„r uppgift att göra Dalarna och Orsa till en Ă€nnu bĂ€ttre plats att bo och leva pĂ„. Som en del i en sĂ„dan vision och mĂ„lsĂ€ttning Ă€r det viktigt att inkludera ett preventivt arbete kring psykisk hĂ€lsa, avslutar Sandra. Sandra Eriksson har engagerat sig i
HansOrsapolitiken.Johansson.Peter Helander.
Peter Helander har bestÀmt sig för att inte kandidera för ytterligare en mandatperiod i riksdagen. Det gör dÀremot Hans Johansson frÄn SÀter och han brinner minst lika mycket för skogsfrÄgorna och landsbygdens utveckling. Vi stÀller nÄgra frÄgor till de bÄda. Det stÄr mycket i media om skogsbruket idag som kan vara svÄrt att tolka. Behöver jag som skogsÀgare vara orolig angÄende det sÄ kallade fÄgeldirektivet?
VĂ€lj
I Orsa kan du frĂ„n och med 24 augusti förtidsrösta i Kommunhuset, Parkgatan 1, under följande tider: MĂ„ndagar och torsdagar kl. 10.00â11.30 och 13.00â19.00. Ăvriga vardagar kl. 10.00â11.30 och 13.00â17.00 Lördagar och söndagar kl. 10.00â13.00. Ambulerande röstmottagare En vĂ€ljare som pĂ„ grund av sjukdom, Ă„lder eller funktionsnedsĂ€ttning inte sjĂ€lv kan ta sig till en röstningslokal kan frĂ„n och med Ă„rets val fĂ„ hjĂ€lp av ambulerande röstmottagare. Kontakta Orsa kommun pĂ„ tel 0250-55 21 10 för mer information. Ăppettider valdagen PĂ„ valdagen har vallokalerna öppet kl. 08.00â20.00. I Orsa ïŹnns fem vallokaler: Kommunhuset, Orsa LĂ€rcentrum,
din kandidat genom att personrösta x Ăppettider förtidsröstning
Hansjö bygdegĂ„rd, Skattunge bystuga och Folkets Park Skeer. PĂ„ röstkortet stĂ„r det i vilken vallokal som du kan rösta pĂ„ valdagen. centerpartiet.se/orsa Per-Erik Wiik Anita Boman Daniels Marcus Laggar Nina Wiik Anna Pers Jan Segerstedt Aino Eurenius Fredrik Jansson HĂ„kan Yngström Ellinor Wiik Mikael Johansson Sven-Erik Sjöberg Carina Conradsson Mats Lusth Tomas Hanser Kristina Sundin Nils-Anders Gref Emelie Halvars Holm Hans-Göran Laggar Katarina Hanser HĂ„kan West Sandra Eriksson Erik Bergkvist Kurt RĂ„gstad Per-Erik Jonsson Madeleine Thalin Ronnie LovĂ©n Lim EvaLena Bo Conradsson Kristina Westerhagen Leif Dahlfors Anne-Marie Fröjdh Bernt Westerhagen Bo Lindblad Camilla StaïŹan Maria Karner Jessica RehnYngve Björklund Iris HahneSpiris-Kerstin Olle Bengtsson Mikael Thalin Susann Lindblad Johan Smids