



















































har naturligtvis prÀglats av Ryss lands invasion av Ukraina. En osÀkrare vÀrld har medfört en inflation och prisök ningar som vi inte har sett pÄ flera decennier. RÀn torna har följt med till högre nivÄer Àn vad vi vant oss vid och skenande elpriser har varit en följetong. Vi fÄr ocksÄ signaler om en stundande lÄgkonjunk tur. Allt det hÀr gör sÄklart att mÀnniskor hÄller hÄr dare i pengarna. SÀllanköpshandeln, dÀr vi verkar, brukar tyvÀrr vara bland de första att ta smÀllen i dessa lÀgen och tuffare tider ligger nog i korten.
hösten har annars prÀglats av förslaget pÄ ny optikerföreskrift som kommer pÄ remiss inom kort. Den kommer sannolikt öppna nya arbetsuppgifter, ett skifte som innebÀr att optikern kan ta en myck et större plats inom ögonvÄrden och pÄ sikt Àven för hur branschen organiserar sig. Det Àr verkligen glÀdjande att översynen Àntligen Àr pÄ gÄng, det har varit en trist följetong de senaste 15 Ären.
Ett annat glÀdjeÀmne Àr sÄklart att vi Àntligen fÄtt trÀffas igen! Oktober inleddes med att vi sÄgs pÄ Optometridagarna och sedan igen par veckor senare ses igen pÄ OptikmÀssan. Det var en turbo-revansch för Ären som passerat.
utöver det har vi sĂ„klart ocksĂ„ jobbat Tra fik & Syn. Efter regeringsskiftet styrs infrastruktur departementet av en kristdemokrat. (KD) Ă€r tillsam mans med (L), (SD) och (C) partier som tagit tydlig stĂ€llning för regelbundna synkontroller. Egentligen var det bara (M) som var uttalat emot regelbundna kontroller innan valet. Sossarnas riksdagsledamöter under förra mandatperioden var positiva nĂ€r man pratade med dem, men om de hade stĂ€llt sig bakom oppositionens Ă„sikt hade det varit en knĂ€pp pĂ„ nĂ€san till egen minister â det ville man inte vara med om.
Regeringsskiftet vÀcker dÀrför ett försiktigt hopp att frÄgan kan lossna, Àven om jag Àr luttrad efter Ären vi har jobbat med detta. Vi pÄminner reger ingspartiernas företrÀdare om tidigare stÀllningsta ganden, men eftersom regeringens beslut ska vara gemensamma kan (M)-s fortsatt motstÄnd innebÀra att de andra mÄste Àndra vad de tyckte innan valet. Dessutom pressar vi pÄ (S) att svÀnga 180 grader och stödja förslaget. Det skulle kunna tvinga (M) att tÀnka om. KÀnns det rörigt? Ja, politiken Àr inte alltid logisk och det som var svart igÄr kan vara vitt idag. Möjligen randigt. Eller gre delint. Schrödingers levande döda katt brukar poppa upp i huvudet ibland.
Kommer glasögonindu strin att omvÀlvas av en smart modul fullproppad med elektronik vilken gÄr att integrera med desig nade bÄgar? Det hoppas Mikael Eriksson och hans kolleger pÄ Skugga, med huvudkontor vid Skans tull i Stockholm. Alldeles nyligen belönades pro dukten med ett av bran schens frÀmsta teknik pris.
det tog nĂ€stan ett decennium av hĂ„rt, gnetigt arbete, men i septem ber 2022 kom belöningen. PĂ„ Silmo DâOr-galan i Paris belönades Skug ga Technology med ett av branschens frĂ€msta utmĂ€rkelser för teknisk inn ovation. Priset fick de för sin âinte grated platform based on a patented module allowing communication and data exchange between glasses and smartphone/cloud with total integrity of personal data privacyâ. Kort sagt: de har löst problemet med att fylla ett par snygga glasögonbĂ„gar med avan cerad elektronik och göra dem till en sĂ€ker teknikplattform.
â Det Ă€r lite overkligt att vi vann, sĂ€ger Mikael Eriksson. Under Ă„tta Ă„r var det vĂ€ldigt fĂ„ som betraktade vĂ„rt koncept som nĂ„got sĂ€rskilt. Men nu fick vi Ă€ntligen det första stora erkĂ€nnandet frĂ„n glasögonbranschen och dess tillverkningsindustri.
Àven om uppfinningen som sÄ dan inte ser mycket ut för vÀrlden innehÄller den naturligtvis mÀng der med avancerad teknik. I en me tallkonstruktion som löper genom skalmarna och ovanpÄ glasen (se il lustration) ryms en Bluetooth-en het, 16 sensorer samt lysdioder. Bara gÄngjÀrnen Àr i sig ett tekniskt un derverk: i dem löper 20 elektroniska ledare genom en mekanism som ska kunna vikas 100 000
nÄgot deformeras. Till detta kommer en kom plett IT-plattform med mjukvara som knyter ihop glasögonmodul, mobiltelefon och moln tjÀnster. Modulen kan integreras med sÄvÀl bÄgar av traditionell acetat som med formspru tade och 3D-printade polymermaterial.
Skuggas modul och system representerar en enorm vinstlott för den traditionella glasögonindustrin. För att förstÄ varför kan man bara titta pÄ hur det gick för klockindustrin. NÀr Apple lanserade Apple Watch började hela branschen för kvalitetsur att gunga. Idag Àr Apple vÀrldens största klocktillverkare och sÀl jer betydligt fler enheter Àn hela den schweizis ka klockindustrin.
â Med vĂ„r modul vill vi hjĂ€lpa den tillver kande glasögonindustrin att bli smarta innan Silicon Valley tar över Ă€ven den hĂ€r mark naden. Inom omrĂ„det Smart Glasses Ă€r vi annorlunda pĂ„ det viset att vi inte konkurrerar överhuvudtaget med den traditionella bran schen â vi tillför bara nĂ„got nytt. Nu kan alla bĂ„gdesigners fortsĂ€tta att göra det som de Ă€r bra pĂ„.
vad kan dĂ„ Skuggas modul göra för an vĂ€ndaren? Den frĂ„gan kommer att besvaras av glasögonindustrins design- och forskningsav delningar â sĂ„vĂ€l jĂ€ttekoncerner som kĂ€llarfö retag. Man kan se det som ett öppet ekosystem för alla app-utvecklare. I ena Ă€nden av spektret kan de skapa enkla funktioner som hjĂ€lper dig leta upp dina borttappade glasögon eller skicka blinkande pĂ„minnelser. I andra Ă€nden finns möjlighet till avancerade appar för kontinuer lig hĂ€lsomonitorering, sĂ€kerhetsövervakning eller hjĂ€lp till beteendeförĂ€ndring. Systemet Ă€r redan förberett för att hantera big data och skyddar dessa i alla led, inklusive nĂ€r de lagras i molnet.
â För framtida hĂ€lsoappar kan man konsta tera att ett av de bĂ€sta sĂ€tten att mĂ€ta hĂ€lsa Ă€r att följa vad huvudet gör. NĂ€r anvĂ€ndaren Ă€r frisk kan man skapa en âelektronisk tvillingâ, det vill sĂ€ga en datamĂ€ngd som motsvarar ditt normala beteende. Systemet kan sedan mĂ€ta avvikelser och analysera om nĂ„got verkar vara fel.
Slutligen: varför har det hÀr med Smart Glasses dröjt sÄ lÀnge fast man har talat om konceptet i Äratal? Visst, nÄgra valhÀnta försök har gjorts, till exempel Google Glass, och ryktesfloran Àr enorm. Men varför har genom brottet lÄtit vÀnta pÄ sig?
â Mitt svar Ă€r att det har funnits en allt för stor diskrepans mellan de tvĂ„ aspekterna teknik och mode. Silicon Valley och den globala glasögonindustrin stĂ„r för vĂ€ldigt olika affĂ€rsidĂ©er och kulturer och det tar tid att fĂ„ de hĂ€r aspekterna att mötas. Förutom detta har det funnits en teknisk tröghet eftersom komponenterna först nu börjar bli tillrĂ€ckligt smĂ„ för att rymmas i traditionella bĂ„gar. Vi har studerat det hĂ€r oerhört noggrant och grund lĂ€ggande; faktum Ă€r att vĂ„rt utvecklingsarbete har innefattat 200â300 möten med glasögon industrin för att ta in deras aspekter. n
Skuggas Bluetooth-modul innehÄller 16 sensorer som inte bara mÀter lutning och rörelse utan Àven saker som koldioxid, luftfuktighet och luftförorening ar. Modulen har ocksÄ smÄ röda LED-ljus som kan ge ljussignal pÄ höger eller vÀnster sida, till exempel för navigationshjÀlp.
Minnesgoda lĂ€sa re av OPTIK kan ske minns hur vi skrev om Skugga redan 2016. DĂ„ handlade det om anvĂ€ndarstyr da âfotokromatis kaâ solglasögon, dĂ€r linserna för setts med en tunn film med flytande kristaller.
Skugga grundades 2015 av Mika el Eriksson och hans kolleger Daniel, Jonas och Fredrik. SjĂ€lv har han lĂ€st maskinteknik pĂ„ KTH med inriktning mot sĂ„ kallad mekatronik â den teknis ka integrationen mellan elektronik och mekanik. Inom ramarna för Skugga och systerföretaget Top Notch Design har Mikael Eriksson och hans kolleger dri vit mĂ€ngder av projekt inom produktdesign, mekatronik, IoT och produk tionsoptimering, flera av dem prisbe lönta.
Idag har Skugga Technology 40 medarbetare inom olika yrkesomrÄden. Huvudkontoret Àr belÀget nÀra Skans tull i Stockholm; ett ytterligare kontor finns i glasögonmodets huvudstad: Milano.
Optometridagarna 2022 blev en strÄlande succé med över sjuhundra besökare och ett program fullspÀckat med matnyttigheter frÄn forskningslabb och sjuk vÄrdskliniker. OptikerkÄren fick ocksÄ den första in blicken i det som kan komma att bli nya kliniska riktlinjer respektive föreskrifter.
text och foto olle bergman
det Ă€r lördagen den 1 oktober och en strĂ„lande höstmorgon i Ărebro. I de vindlande kvarteren söder om Rudbecksgatan vandrar klungor av optiker omkring âalla försöker de hitta vĂ€gen genom Conventum-labyrin ten dĂ€r lokalerna ligger utspridda i olika byggnader. Att det blir lite vimsigt spelar ingen roll: stĂ€mningen Ă€r för vĂ€ntansfull och uppsluppen och alla verkar kĂ€nna glĂ€dje över att Ă€ntligen fĂ„ delta i ett fysiskt möte.
Lite senare kan vÄr huvudvÀrd professor Rune Brautaset blicka ut över 700 personer i Stora salen nÀr han kliver upp pÄ scenen för att hÀlsa oss vÀlkomna. I bÀnkraderna sitter optiker, optometrister, personal frÄn ögonsjukvÄrden samt industrins leverantörer av utrust ning och tjÀnster. Allt som allt blev det officiella delta garantalet i Är 740 personer, vilket Àr rekord.
krÀver att man aldrig ser sig sjÀlv som fÀrdigutbildad.
Programmet för Optometridagarna 2022 var som vanligt indelat i teman som speglar hela optikeryrket och den bakomliggande vetenskapen. Ett viktigt perspektiv Ă€r hur alltsammans fĂ„s att fungera som en helhet och hur evidens omsĂ€tts i praktik. Resultatet blir en mix av teoretiskt, kliniskt och praktiskt â med fokus pĂ„ dagsak tuella Ă€mnen.
â VĂ„rt yrkesomrĂ„de Ă€r brett och vĂ„ra medlemmars intressen skiljer sig Ă„t. DĂ€rför Ă€r det alltid en utmaning att sĂ€tta ihop ett program som passar för sĂ„ mĂ„nga som möjligt. Men som tidigare Ă„r sĂ„ försökte vi fĂ„ till ett program som tĂ€ckte sĂ„ mĂ„nga aspekter som möjligt av optometrin, sĂ€ger Rune Brautaset, professor pĂ„ Karolin ska Institutet, tillika ordförande i Optikerförbundet.
Mycket av innehĂ„llet speglar tydligt hur âhantverk syrketâ optiker hĂ„ller pĂ„ att omvandlas till ett hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsyrke. En ny professionell roll för högutbildade optiker fortsĂ€tter att mejslas fram; nĂ€r sjukvĂ„rdens resurser tryter blir fackkunskapen och instrumenten ute i optiker butikerna allt viktigare. Det handlar inte bara om kliniska kunskaper, undersökningsfĂ€rdigheter och frĂ„gan om nĂ€r man ska skicka remiss eller inte. Kollegerna mĂ„ste ocksĂ„ diskutera saker som utbildning, kompetensutveckling, karriĂ€r och â inte minst â yrkesetik. Till exempel skapas en delikat situation dĂ„ den person som ordinerar nĂ„got ocksĂ„ Ă€r den som tjĂ€nar pengar pĂ„ försĂ€ljningen.
en annan viktig yrkesfĂ€rdighet Ă€r förmĂ„gan att kommunicera med kunder, bĂ€rare eller patienter, bero ende pĂ„ vilken yrkesroll man har. Jane Ege MĂžller, lektor vid Aarhus Universitet, tog bland annat upp tidsaspek ten vid patientmötet: det Ă€r en konst i sig att stĂ€lla sĂ€ker anamnes inom den avsatta tiden, samtidigt som patien ten kĂ€nner sig bekrĂ€ftad och omhĂ€ndertagen. Nyckeln Ă€r en mĂ„lmedveten dialog dĂ€r öppna frĂ„gor ofta leder snabbare till den viktiga informationen Ă€n en âblankett struktureradâ utfrĂ„gning.
â God kommunikationsförmĂ„ga Ă€r kanske en av de viktigaste kliniska fĂ€rdigheterna, trots att den inte har en central roll inom sjuk- och hĂ€lsovĂ„rden, sa Jane Ege Möller.
nÄgra av de mest populÀra programpunkter na var de som handlade om hur synen kan pÄverkas av en covid-infektion. Ett annan förelÀsning som fas cinerade mÄnga var den om LHON (hereditÀr op tikusneuropati) vilken gav inblick i de mÀrkliga sÄ kallade mitokondrie-sjukdomarna. Ett viktig presen tation hölls av Karin Landgren, Lunds universitet. Hon gick igenom en studie i vilken man hade under sökt alla glaukomremisser frÄn optiker som kom in till SUS Malmö 2019; kunskapen frÄn studien har re dan börjat pÄverka arbetet med nationella riktlinjer. (Optik kommer att Äterkomma till detta i ett komman de nummer.)
Det allra viktigaste innehÄllet under konferensen var sannolikt Rune Brautasets genomgÄng av det pÄgÄen de arbetet med att dels ta fram kliniska riktlinjer, dels uppdatera de föreskrifter frÄn Socialstyrelsen som styr optikers arbetsuppgifter och kompetenskrav. Utkastens innehÄl speglar tydligt optikernas nya roll som första linjen i ögonsjukvÄrden, men mycket arbete ÄterstÄr na turligtvis. Bland annat mÄste de kliniska riktlinjerna för optiker harmoniseras med dem som tas fram för ögon sjukvÄrden. En vÀlkommen följd av arbetet med Socialstyrelsens optikerföreskrifterna Àr att de tre som finns idag sannolikt kommer att bakas ihop till en.
rune brautaset sammanfattade de viktigaste lÀrdomarna frÄn arbetet med kliniska riktlinjer och nya föreskrifter i följande lista:
Vi mÄste harmonisera vÄra kliniska riktlinjer.
Vi mÄste börja verifiera vÄra mÀtningar.
Vi mÄste bli bÀttre pÄ (och införskaffa) synfÀlt.
Vi mÄste jobba för att optikerbesök ingÄr i högkostnadsskyddet.
Vi mÄste fÄ ögonlÀkarna att förstÄ att vi Àr hÀlsooch sjukvÄrdspersonal.
Rune Brautaset understryker att de nya föreskrifterna âom de gĂ„r igenom â gör att optiker kommer att behöva ta ett större ansvar Ă€n idag. Den som hittar tidiga sjukliga förĂ€ndringar mĂ„ste ocksĂ„ ta pĂ„ sig att övervaka dem tills det Ă€r dags att skriva remiss till ögonsjukvĂ„rden. HĂ€r behövs bland annat en professionell uppstramning nĂ€r det gĂ€ller fĂ€rdigheterna att monitorera synfĂ€lt.
â MĂ„nga optikerbutiker har skaffat funduskameror men samtidigt Ă€r branschen överlag ganska dĂ„lig pĂ„ att mĂ€ta synfĂ€lt. Vi mĂ„ste utveckla rutiner dĂ€r man gör en samtidig funktionsbedömning som Ă€r kopplad till den strukturella förĂ€ndring som konstateras. lördagskvĂ€llen avslutades med det som skĂ€mtsamt kallades Svenska mĂ€sterskapen i optometri. I en intensiv frĂ„gesport, dĂ€r deltagarna svarade via en app i mobilen, korades Mirza Karamovic frĂ„n Karolinska In stitutet till landets mest mĂ„ngkunnige leg. optiker. Efter det följde mingel i utstĂ€llningen.
740 kunskapstör stande optiker res te till Ărebro för att delta i de efterlĂ€ng tade Optometrida garna.
En viktig yrkesfÀrdighet Àr förmÄgan att kommunicera med kunder, bÀrare eller patienter, beroende pÄ vilken yrkesroll man har. Jane Ege MÞller, lektor vid Aarhus Universitet, tog bland annat upp tidsaspekten vid patientmötet.
Man uppnÄr flera saker: För det första upplever patien terna att nÄgon visar förstÄelse för deras problem och att deras oro blir bekrÀftad (Àven om sjÀlva behandling en kanske inte blir som de hoppats pÄ eller förvÀntat sig). Detta ger större patientnöjdhet och fÀrre klagomÄl. Vi vet ocksÄ att effektiv kommunikation leder till bÀtt re följsamhet, det vill sÀga att patienterna följer den plan som lagts upp. För det andra upplever man som terapeut att man har bÀttre kontroll över tiden, att man har bÀttre överblick över sjÀlva konsultationen och att man kan rik ta all uppmÀrksamhet mot patienten.
Som jag ser det Ă€r kommunikation faktiskt det kanske mest centrala eller grundlĂ€ggande verktyget i alla kon sultationer mellan optiker (det gĂ€ller för övrigt Ă€ven all annan vĂ„rdpersonal) och deras kunder/patienter. Dels nĂ€r du ska ta reda pĂ„ vad patienterna upplever som ett problem, vilka symtom de har, vad de har för oro eller förvĂ€ntningar. Dels nĂ€r du sjĂ€lv ska förmedla ditt förslag till plan, behandling eller lösning och se till att patienten har förstĂ„tt. Ett av sĂ€tten detta yttrar sig pĂ„ Ă€r till exem pel om du inte har frĂ„gat om patientens förvĂ€ntningar tidigt i intervjun (âHar du funderat pĂ„ vad du skulle vilja ta med dig hĂ€rifrĂ„n idag?â). DĂ„ dyker diskussionen istĂ€l let upp i slutet av samtalet, vilket kan leda till försening och konflikt.
Hur kan man som optiker bli bÀttre pÄ att kom municera som optiker?
Det Ă€r flera saker man mĂ„ste ta itu med nĂ€r man utveck lar sina kommunikativa fĂ€rdigheter. En sĂ„dan sak Ă€r att reflektera över sina egna samtal â till exempel att inte bara tĂ€nka pĂ„ vad man ska informera patienten om, utan Ă€ven hur man vill att det ska gĂ„ till.
FrĂ„n forskningen vet vi att egenreflektion bör kombi neras med mer praktiska metoder. Det kan till exempel vara samtalsövningar, som ett rollspel, eller observation och feedback â kanske med videoinspelning.
NÀr bör man anvÀnda öppna frÄgor under samta let med kunden/patienten?
Det Àr svÄrt att sÀga nÄgot entydigt om detta. Det beror
pĂ„ vilken typ av svar man Ă€r intresserad av. Man rekom menderar fler öppna frĂ„gor i början, till exempel âBerĂ€t ta varför du kommer hit idag?â, eller âBerĂ€tta om dina symtom!â. Efter det kan man anvĂ€nda fler slutna frĂ„gor dĂ€r man till exempel checkar av âröda flaggorâ. Men det gĂ„r ocksĂ„ bra att skjuta in öppna frĂ„gor dĂ„ och dĂ„ eller att stĂ€lla nĂ„gra nĂ€r man har gĂ„tt igenom behandlingsplanen â till exempel âVad har du för funderingar om planen som vi har kommit fram till?â.
Peter Karvik frĂ„n Optiker Karvik och James Wolffsohn, professor vid As ton University, stod pĂ„ scen tillsammans under presentationer om dels evidensbaserad praktik, dels den stora CLEAR-rapporten. I denna har en internationell grupp försökt sammanfatta all forskning kring kon taktlinser â 19 000 artiklar â i ett enda kunskapsunderlag.
Peter, vad hade du sjÀlv mest glÀdje av pÄ Optometridagarna i Är?
Förutom mĂ„nga inspirerande förelĂ€sningar var det hĂ€r ligt att â efter lĂ„ng tid med virtuella möten â Ă€ntligen fĂ„ trĂ€ffas och umgĂ„s med alla underbara kollegor.
Vad innebÀr evidensbaserad praktik och varför Àr det sÄ viktigt?
Det innebÀr att det vi gör, sÀger och rekommenderar ska baseras pÄ bÀsta tillgÀngliga kunskap. Dessutom ska kunskapen förenas med vÄr profesionella expertis och patienternas behov. Som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal har vi krav pÄ oss att utföra vÄrt arbete i överensstÀm melse med beprövad vetenskap och erfarenhet. Evidens
baserad praktik kan ses som en modern version av det ta arbetssÀtt.
CLEAR innehÄller stora mÀngder kliniskt anvÀndbar information. Vad föreslÄr du för start punkt för den optiker som vill dyka in i materi alet?
För den som Àr intresserad av kontaktlinser Àr denna rapport en fantastisk kÀlla till den senaste evidensbase rade kunskapen inom omrÄdet. Men den Àr Àven ett ut mÀrkt verktyg för den som arbetar mer sÀllan med kon taktlinser. En bra startpunkt kan vara att ladda ned och lÀsa sammanfattningen som endast Àr pÄ fem sidor. Det ta ger en bra grundförstÄelse för den över 300 sidor
Som optiker hos Smarteyes blir du en oerhört viktig del i en modern organisation dÀr vi arbetar vÀrderingsstyrt mot visionen att bli den mest rekommenderade optikern. VÄrt gemensamma fokus Àr att omtanke, enkelhet och förÀnd ring ska genomsyra vÄr vardag. Det leder till engagerade och glada medarbetare dÀr alla har chans att pÄverka. Ett bevis pÄ det Àr vÄra stÀndigt höga resultat pÄ vÄra pulsmÀtningar i Winningtemp och sÄklart vÄra Äterkommande topplaceringar i Great Place To Work.
Som optiker hos oss erbjuder du ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optisk kvalitet samt bÄgar med starkt designfokus och tydligt hÄllbarhetsarbete. LÄter detta intressant, dÄ ser vi fram emot att trÀffa dig!
LÀs mer pÄ vÄr hemsida eller kontakta oss via mejl pÄ jobba@smarteyes.se
Falun, GĂ€vle, Göteborg, Jönköping, Karlshamn, Karlstad, Katrineholm, Lidköping, Norrköping, NorrtĂ€lje, Sandviken, SkĂ€rholmen, Smartpool, Uddevalla, Varberg, VĂ€rnamo, VĂ€stra Frölunda & Ăstersund.
lÄnga rapporten, som sedan kan anvÀndas för att söka specifik information. (LÀnk till sammanfattning: https://bit.ly/3FGxgYx)
Vilka yrkesmÀssiga diskussioner tycker du Àr viktigast inom skrÄet just nu?
En kontinuerlig etisk diskussion kring verksamheten Àr viktig i alla hÀlso- och sjukvÄrdsyrken och sÄ Àven i vÄrt. Med en ny optikerföreskrift pÄ gÄng som troligtvis kommer att innehÄlla fÀrre pekpinnar och mer utgÄ frÄn optikerns kompetens kom mer det att vara Ànnu viktigare.
James, vilket bud skap om evidensbaserad klinisk praxis skulle du vilja för medla till Sveriges optiker och optiker?
Evidensbaserad praxis Àr avgörande för att ge bÀsta vÄrd till vÄra pa
tienter och för att vi kan kunna rÀttfÀrdiga alla vÄra ÄtgÀrder ur ett juridiskt perspek tiv. De kunskapsunderlag som har publicer ats av TFOS, IMI och BCLA gör det enkelt för alla yrkesutövare att komma Ät denna information; tillsammans utgör de en fan tastisk referens.
Vilka var dina egna personliga intryck frÄn arrangemanget?
Det var fantastiskt att se sĂ„ mĂ„nga entu siastiska yrkespersoner som ville lĂ€ra sig mer och trĂ€ffa sina kolleger igen. Peer re view Ă€r avgörande för god klinisk prax is och dĂ€rför Ă€r konferenser som Optome tridagarna mycket viktiga, inte minst med tanke pĂ„ hur mĂ„nga förĂ€ndringar som yr ket som sĂ„dant genomgĂ„r. Jag ser fram emot att vĂ€lkomna mĂ„nga av deltagarna till BCLA 9-11 juni 2023 â en konferens som kommer att fokusera pĂ„ riktlinjer na för clinical management (https://www. bcla.org.uk/).
Peter, vad tyckte du var intressantast pÄ Optometridagarna i Är?
Jan Johanssons pass Synen efter Covid-19 âvad kan hĂ€nda och varför? Det gav mĂ„nga konkreta tips om vad man bör vara upp mĂ€rksam pĂ„ nĂ€r man tar emot patienter som har genomgĂ„tt corona.
Vad var de viktigaste lÀrdomarna i temat Samsynsproblematik?
Att behandling av samsynsproblem inte behöver vara sÄ komplicerad som mÄnga tror. Det finns ett stort behov av att opti ker avlastar vÄrden (framförallt ortoptister) genom hantering av patienter med vanliga ackommodativa- och vergensproblem.
Hur bör svenska optiker bemöta alla de förÀndringar som deras yrken stÄr inför?
Att se till att man hÄller sig uppdaterad och har ett öppet sinne för utvecklingen som pÄgÄr. Delta i konferenser, workshops och webinarier. GÄ med i de olika forum pÄ Fa cebook som finns för optiker (Àven de frÄn andra lÀnder).
Vilka Àmnen vill du höra mer om nÀsta Är?
FrĂ€mst om sĂ„dana som handlar om alla nya tekniker som börjar bli en del av den âstandardmĂ€ssigaâ optometriskvĂ„rden hĂ€r i Sverige. Det gĂ€ller framförallt OCT och synfĂ€ltsundersökningar och hur dessa kan hjĂ€lpa oss förstĂ„ patientsymptom och un derlĂ€tta remittering till andra vĂ„rdgivare.
Efter en lÄng frÄnvaro av Optometridagarna var förstÄs suget att Äterse kollegor stort.
OPTIK vandrade runt bland deltagarna och lyssnade efter intryck och synpunkter.
CHRISTER CITRON frÄn Specsavers i VÀxjö gick ut frÄn Op tikerutbildningen i Kalmar för tre Är sen men Àr en veteran i branschen.
â Optometridagarna ger alltid mycket ny input. Vi gĂ„r mot en spĂ€nnande framtid med mycket ny teknik och dĂ€r ögonsjukvĂ„rden samarbetar mer med optikerbutikerna.
Deltid eller heltid? PÄ plats eller pÄ distans?
Nu har du som optiker möjlighet att vara med och skapa tjÀnsten som passar dig.
Dags för nÀsta steg?
Det handlar om dig. Det Àr din möjlighet. Kvalitet gÄr före kvantitet. I alla led. Du har tid till kunderna. Du arbetar med kvalitetsprodukter. Du har möjlighet till kompetensutveckling samt kompetensutbyte med övriga optiker i kedjan. Deltid eller heltid. Optiker pÄ plats eller pÄ distans eller kanske bÄde och? Det kan du pÄverka. Vi Àr flexibla.
Viktigast för oss Àr kunden. Alltid. Kunden ska erbjudas den bÀsta lösningen och fÄ den bÀsta servicen. I butiken hjÀlps vi alla Ät. Och tillsammans ser vi till att stÀmningen Àr god.
Vill du veta mer? Varmt vÀlkommen att kontakta oss pÄ rekryering@direktoptik.com
MIKAELA frĂ„n Tidaholm, LINNEA frĂ„n GrĂ€storp och ELIN frĂ„n Göteborg tycker att det Ă€r kul att vara pĂ„ Optometridagarna för att nĂ€tverka, trĂ€ffa folk samt att ta del av rĂ„d och rön â ett bra tillfĂ€lle för att kolla om det Ă€r nĂ„gon ny kunskap som man har missat. Bland annat var lördagens kommunikationsförelĂ€sning ar uppskattade: âIgenkĂ€nningsfaktorn var hög och det finns all tid nytt att lĂ€ra!â
För KRISTIN HENRIKSSON frÄn LinseroGlas i Göteborg och ANITA ROBERTSON frÄn Multilens bjuder Optometridagarna alltid pÄ spÀnnande möten och goda utvecklingsmöjligheter.
MOA och LAURA frÄn Synsam tycker att optikernas fram tid finns i forskningen och i den nya tekniken.
â Optometridagarna Ă€r en bra möj lighet för att nĂ€tverka och trĂ€ffa kol leger, rekrytera och lĂ€ra sig nya sa ker, sĂ€ger JONAS UPPHAGEN, vd pĂ„ Eyeknow som Ă€r bĂ„de utbildningsoch bemanningsföretag. MĂ„nga kĂ€n ner Jonas som mannen bakom Op tikerpodden. Kollegan LIZ-MARIE PETTERSSON förelĂ€ste om Special Olympics Opening Eyes Program pĂ„ söndagen.
Alcon var en av helgens huvudspon sorer och hade naturligtvis en egen vĂ€lbemannad monter. SĂREN BROBERG, Sales Manager, tycker att Op tometridagarna ger energi, intressant input och tillfĂ€lle till mĂ„nga kund möten.
â Vi tycker det Ă€r viktigt att stödja en sĂ„dan hĂ€r öppen mĂ€ssa och konfe rens för alla optiker i Sverige. â
Det smarta sÀttet att behandla myopi hos barn.
LördagskvĂ€llens quiz, inofficiellt benĂ€mnt âSvenska mĂ€s terskapen i optometriâ vanns av en stolt MIRZA KARA MOVIC. HĂ€r
PERNILLA HĂGGKVIST, tvĂ„a frĂ„n vĂ€nster, tillsam mans med kolleger i Klarsynts montersoffa. Pernil la, som Ă€r vd för Optiker Rynger i VĂ€sterĂ„s, tyck er det Ă€r viktigt att man ocksĂ„ bereder utrymme för dem som vill vara âvanliga optikerâ. DĂ„ behövs det tydliga anvisningar för hur man ska samarbeta lo kalt med kliniskt inriktade kolleger och med ögon sjukvĂ„rden.
â Om jag inte har kompetensen eller utrustning en mĂ„ste jag veta precis vem jag ska vĂ€nda mig till för hjĂ€lp, och vart jag ska skicka mina remisser.
KARIN LANDGREN, optiker och forskare frÄn Lund, med sin son, höll en viktig presentation om glaukomremisser.
och glaukom!
⹠Helautomatisk, snabb och extremt anvÀn darvÀnlig. Optimerad för optiker.
âą 2.5 m.m. pupill utan dilatering
⹠FjÀrrstyrning i webgrÀnssnitt (hÄll avstÄnd)
âą Endast 11Kg = mobil
⹠45° upp till 80° med automatisk mosaik
⹠Konfokalteknik med Àkta fÀrger
⹠3D-, IR, rödfri-, mosaik-, exteriör- bilder
⹠Stöd för DICOM-bildstandarden
âą
Spaltlampor, bon Optic/ Righton
⹠för foto eller kliniskt bruk med mycket hög optisk kvalitet.
âą
âą Topio/Angio/Biometri
⹠Högsta bildkvalitet
âą
âą
Klassiska Optinett finns som bÄde spray och vÄtservett. Nu har den dessutom fÄtt sÀllskap av en helt alkoholfri ekologisk spray.
PÄ vÄr hemsida cpac.se kan du se och bestÀlla alla vÄra produkter.
Det blev en lÄng, ofrivillig vÀntan, men till slut var den hÀr, OptikmÀssan 2022. Ett 80-tal utstÀllare och ett pÀrlband av intressanta och roliga förelÀsare lockade drygt 600 besökare till Scandinavian XPO i Arlandastad, utanför Stockholm.
Det blev en lÄng, ofrivillig vÀntan, men till slut var den hÀr, OptikmÀssan 2022. Ett 80-tal utstÀllare och ett pÀrl band av intressanta och ro liga förelÀsare lockade drygt 600 besökare till Scandinavi an XPO i Arlandastad, utan för Stockholm.
text och foto micke jaresand
egentligen skulle mÀssan Àgt rum redan i februari i Är, men ett kort och dÄligt tajmat Äterfall av pandemi satte stopp för planerna och arrangören SOLF tvingades flytta datumet till mitten av oktober. Inte optimalt, med tanke pÄ att det flesta bÄgle verantörer presenterar sina nyheter i början av Äret. Men alternativet, att inte ha nÄgon
mÀssa alls, bedömdes som Ànnu sÀmre.
â Vi mĂ€rker pĂ„ antalet besökare att okto ber inte Ă€r den bĂ€sta tidpunkten att hĂ„lla en optikmĂ€ssa, sĂ€ger Johan Carlius, ordföran de i SOLF. Att det trots detta kommer sĂ„ pass mĂ„nga besökare Ă€r positivt och visar vilken viktig funktion mĂ€ssan fyller för branschen.
Och kanske ska hela mÀssan, sÀrskilt antalet besökare, bedömas i ljuset av detta faktum; alla nyheter var redan ute pÄ mark naden och de flesta av Ärets inköp gjorda. DÀrför Àr det faktiskt lite imponerande att ett 80-tal utstÀllare och över 600 besökare valt att delta. Det sÀger nÄgot om arrang örens styrka och branschens uppdÀmda behov av att mötas fysiskt.
Redan nu Àr det bestÀmt att OptikmÀs san 2023 ska hÄllas pÄ ordinarie tid, första helgen i februari nÀsta Är. Mer om det i en artikel intill denna.
att Ärets mÀssa led brist pÄ nyheter pÄ bÄgsidan Àr bara delvis sant.
Den danska distributören och agenten,
Eye-Eye Denmark visade upp sitt nya va rumÀrke Steve McQueen för första gÄngen i Sverige. Vem tusan Àr Steve McQueen undrar sÀkert den yngre delen av lÀsekret sen. Menar ni inte Alexander McQueen, designern?
Kanske inte sÄ konstigt. Steve McQueen dog, bara 50 Är gammal, 1980 men hade dÄ en mycket framgÄngsrik karriÀr som skÄdespelare bakom sig. Han var ocksÄ en manlig stilikon som rymde bÄde tuffhet och kÀnslighet i en och samma person. Mycket av sitt skÄdespelarregister hÀmtade han frÄn sin egen, minst sagt brokiga och ofta bruta la uppvÀxt i 1930- och 40-talets USA.
Numer Ă„terfinns han alltsĂ„ i form av rĂ€tt coola bĂ„gar, bĂ„de oftalmiska och sol. Pro ducenten Ă€r fransk och har fĂ„tt rĂ€ttigheter na bland annat tack vare nĂ€ra familjeband med Steve McQueens efterlevande i USA. â Bland dem som Ă€r över 50 Ă„r gamla vet de flesta vem Steve McQueen Ă€r. Bland dem som Ă€r under 50 Ă€r kunskapen mer spretande. Men jag tycker bĂ„garna talar rĂ€tt bra för sig sjĂ€lva och den coola men inte ovĂ€nliga stilen Ă€r aldrig fel, oavsett Ă„lder pĂ„ bĂ€raren, sĂ€ger Tue Strange pĂ„ Eye-Eye Denmark.
att varumÀrken i glasögonbranschen ofta har sitt ursprung frÄn andra hÄll Àr inte ovanligt. VarumÀrket Chpobrand (ut talas cheepobrand) Àr svenskt och föddes ur brÀdkulturen, alltsÄ skatebord, snowbo ard och surfing. Företaget startade 2013 med att producera klockor men har se
dan sju Är tillbaka Àven glasögon i sin pro duktkatalog. Hittills har deras produkter funnits i modebutiker med inriktning pÄ brÀdkultur, men i samband med Ärets Op tikmÀssa tar man ett steg vidare och nÀr mar sig optikerna.
Hela auran runt Chpobrand pÄminner om WE:s tidiga dagar med en stark kÀnsla av garage och underground.
Alla produkter tillverkas till 100 procent av Ätervunnet material och man Àr dessut om noga med att framhÄlla ett generellt och starkt rÀttvisepatos.
Silhoutte Àr förstÄs en helt annan story. Sobert, sofistikerat och hur etablerade som helst. HÀr Àr nyheten delvis av mÀnsklig ka raktÀr. Jarna Pere, vd för Silhoutte Sverige
gör sin första optikmÀssa. Hon tilltrÀdde sin befattning 2020, men vi vet alla vad som hÀnde dÄ och hur inget plötsligt var som det borde och brukade.
men fördröjningen har haft det positiva med sig att det finns en del nytt att presentera i Sihouettes katalog. I Sveri ge sÀtter vi likhetstecken mellan Silhouette och rimless. Men det österrikiska företaget har en bredare katalog Àn sÄ och vill gÀrna etablera detta Àven pÄ vÄr marknad.
Kollektionen Momentum Aurum Full rim lanserades i september och beskrivs av Silhouette sjĂ€lva som âscience without fictionâ. BĂ„garna Ă€r byggda i Silhouttes patenterade SPX-material men genom en
NÀsta Är Àr OptikmÀssan tillbaka vid ordinarie tidpunkt. Redan den 3-4 februari 2023 slÄs portarna upp till mÀsslokalerna i Nacka Strand utanför Stockholm. Mer centralt belÀgna, intima och genuina lokaler vÀntar bÄde utstÀllare och besökare.
Mycket planering Àr i gÄng och detaljer och program kommer slÀppas nu under november och de cember.
â Vi Ă€r bara i början av planeringen och har inga detaljer klara om mĂ€ssans innehĂ„ll Ă€nnu. Intres set Ă€r stort och vi har redan nu klart med mĂ„nga utstĂ€llare, sĂ€ger Martin Claesson, mĂ€ssansvarig pĂ„ At Event som arrangerar mĂ€ssan pĂ„ uppdrag av SOLF.
Att OptikmÀssan ÄtervÀnder sÄ snart efter den förra beror pÄ att arrangören vill hitta tillbaka till or dinarie mÀsscykel. I början av Äret presenteras de flesta av branschens nyheter, sÀrskilt pÄ designsi dan och mÀssans nytta för utstÀllarna och attraktionskraften för besökarna blir dÀrmed högre. MÀssan 2022 skulle ursprungligen Àgt rum i februari men fick som bekant skjutas upp pÄ grund av pandemi restriktionerna.
â Branschen har varit tydlig med att man vill ha en mĂ€ssa tidigt pĂ„ Ă„ret, sĂ„ nu Ă€r det full fart för att sy ihop alla detaljer till OptikmĂ€ssan 2023, sĂ€ger Martin Claesson.
Ăver Ă€n 500 deltog pĂ„ plats under konferensen som hölls i Köpenhamn. NĂ€ra 2 500 registrerade sig för att följa konferensen online och pĂ„ olika watch parti es. Clinical Conference arrangeras av Specsavers.
Hur ser förekomsten av myopi ut och vad finns det för fÀrska forskningresultat kring nÀr synthet? Det var frÄgor som Linnéuniversitetets Pelsin De mir fick reda ut som panel deltagare under Ärets Clinical Conference.
â jag kunde bidra med ett svenskt och skandina viskt perspektiv i ett spĂ€nnande Ă€mne som har globala förtecken, sĂ€ger hon.
Pelsin Demir disputerade i Àmnet sÄ sent som i september efter att under fyra Är forskat kring myopi med hjÀlp av ett unikt forskningsprojekt dÀr 128 svenska skolbarn specialstuderats.
â Syftet var att undersöka förekomsten av de olika synfelen hos svenska skolbarn, att undersöka incidensen av myopi samt identifiera vilka riskfaktorer som kan knytas till myopi, sĂ€ger hon.
Problemet med att ögats lĂ€ngd vĂ€xer och orsakar ut veckling av myopi (det vill sĂ€ga lĂ€gre Ă€n -0,50 D) Ă€r att det Ă€ven ökar risken för att barnet utvecklar ögonsjuk domar senare i livet. Etnicitet, Ă„lder, tid som spenderas utomhus och inomhus samt förĂ€ldrars nĂ€rsynthet ingĂ„r i Pelsins riskanalys â och just Ă€rftlighet Ă€r en sjĂ€lvklar varningsflagga. Hennes avhandling konstaterar dock att mer utomhusvistelse Ă€r förebyggande.
â De barn som spenderade mest tid utomhus i vĂ„r stu die hade kortare ögonlĂ€ngd, vilket bekrĂ€ftar teorin om vikten av dagsljus för att förhindra nĂ€rsynthet, sĂ€ger hon.
Under Clinical Conference fungerade Philip Morgan
frÄn Manchester University som moderator för en panel. DÀr hade Pelsin Demir sÀllskap av Elena Garcia Rubio frÄn Instituto Nacional de Optometria i Madrid, optik professor Mark Bullimore och Specsavers Penny-Lane Levine.
â Det Ă€r alltid intressant att utbyta erfarenheter internationellt, sĂ€ger Pelsin. Som nĂ€r Elena berĂ€ttade att Spanien har hela 30 procents nĂ€rsynthet bland barn och hur hon lagt mĂ€rke till att det inte lĂ€ngre pysslas med leksakerna i vĂ€ntrummet, att alla ungar i stĂ€llet koncentrerar sig pĂ„ sin padda eller telefon. SjĂ€lv tog jag upp problematiken kring tidig Ă„lder vid skolstarten, att medvetenheten mĂ„ste öka kring hur undervisningen kan lĂ€ggas upp för att motverka utvecklingen av myopi under en fas nĂ€r ögat Ă€r som kĂ€nsligast. HĂ€r behövs bĂ„de pauser av nĂ€rarbete och utomhusvistelse, sĂ€ger Pelsin.
andra vinklar pÄ Àmnet handlade om vilken teknik som ska anvÀndas för att upptÀcka symtom, nÀr behandling ska sÀttas in och vem som kan och fÄr utföra den. Pelsin Demir föresprÄkar ett tÀtare samarbete mel lan ögonlÀkare och optiker.
â Jag hĂ„ller med Penny-Lane om att det inte alltid behövs speciella maskiner för att mĂ€ta ögats lĂ€ngd utan att det oftast gĂ„r lika bra med att optikern litar pĂ„ sin refrak tion och anvĂ€nder den som sin referens. Elena i Spanien fĂ„r inte utföra droppbehandling som optiker, det Ă€r recept belagt och fĂ„r endast förskrivas av lĂ€kare. I Sverige gĂ„r det bra att som optiker anvĂ€nda vissa cykloplegiska droppar om du har vidareutbildats men den specifika droppen som kan anvĂ€ndas för myopibehandling, atropin, krĂ€vs ett lĂ€karkrav pĂ„.
pelsin demirs Äsikt Àr att bÄda yrkeskategorierna behöver mer utbildning om nÀrsynthet, mer aktuell kun skap om vilka forskningsrön som finns. Och ett betyd ligt tÀtare samarbete pÄ undersöknings- och behandlings fronten.
â Det hĂ€nder mycket inom omrĂ„det. PĂ„ kort tid har flera synhjĂ€lpmedel utvecklats för att behandla myopi. Det Ă€r viktigt att utbilda bĂ„de optiker och ögonlĂ€kare om möjliga alternativ.
â I Kalmar exempelvis har ögonlĂ€kare börjat höra av sig till oss pĂ„ LinnĂ©universitetet. Vi har en bit kvar men Ă€r verkligen pĂ„ rĂ€tt vĂ€g, sĂ€ger hon. n
Vi Àr över hundra optiker som valt att stÄ utanför de stora kedjorna och som alla arbetar lokalt under sitt eget varumÀrke men ÀndÄ tillsammans. Vi Àr alla fria att pÄverka vÄrt eget sortiment och att genomföra vÄra undersök ningar utifrÄn kundernas individuella behov.
Gemensamt för oss Àr att vi bedriver seriös och högkvalitativ optikerverksamhet och fokuserar pÄ ögonhÀlsa. Det som dessutom enar oss Àr vÄr ISO-certifiering inom kvalitet och miljö. Den Àr vi helt ensamma om i branschen.
Vi vÀlkomnar fler oberoende experter pÄ ögonhÀlsa. Om du lÀngtar efter att vara bland likasinnade, vÀlkommen att höra av dig till oss, sÄ berÀttar vi mer.
Pierre Nordgren
Key Account Manager
pierre@synologen.se 08-440 73 57 www.synologen.se
Barns ögon och syn har pĂ„ senare tid varit en fokusfrĂ„ga i branschen. Inte minst Pelsin De mirs doktorsavhandling om nĂ€rsynthet bland barn har vĂ€ckt uppmĂ€rksamhet. Ăkande skĂ€rmtid, ensidigt nĂ€rarbete, mindre utom husvistelse och i mĂ„nga fall bristfĂ€lliga ruti ner för synkontroller av barn i tidig skolĂ„lder lyfts fram som bidragande orsaker till att fler och fler barn drabbas av synproblem och att de upptĂ€cks onödigt sent.
text micke jaresand | foto wilhelm jaresand
ett bekymmer Àr att dagens regelverk inom hÀlso- och sjukvÄrden inte tillÄter att optiker fÄr ordinera synhjÀlpmedel till barn under Ätta Är. Dessa mÄste, enligt reglerna, tillhandahÄllas av ögonlÀkare vilket krÀver att patienten har en remiss. MÄnga regioner har dessutom extremt lÄnga vÀntetider till ögonsjuk vÄrden. I arbetet med att uppdatera den nuvarande optikerföre skriften Àr detta en frÄga man frÄn optikerhÄll vill förÀndra.
Vid sidan av arbetet med ett förÀndrat regelverk finns det tydliga signaler i branschen pÄ att man tar frÄgan om barn och barns syn pÄ större allvar. Exempelvis var Specsavers med och finansierade Pelsin Demirs doktorsavhandling och fler kedjor kommunicerar pÄ olika sÀtt vikten av barnens ögonhÀlsa.
En kedja som varit vĂ€ldigt tydlig med sin satsning pĂ„ barn Ă€r Synsam. Liksom andra optiker erbjuder man glasögon gratis inom ramen för regionernas glasögonbidrag. För tre Ă„r sedan sjösatte man kampanjen âAlla ska seâ, ett erbjudande om kost nadsfria aktivitetsglasögon till barn mellan fem och tolv Ă„r med
maj i Är tog man ytterligare ett steg och öppnade en sÀrskild barnklinik i sin butik pÄ Hötorget i Stockholm. Ett team pÄ en optiker och tre Style & Customer Advicers med specialistkom petens tar emot och undersöker barn och ungdomars ögon utifrÄn patienternas sÀrskilda förutsÀttningar.
â Det vi ser Ă€r ofta problem som Ă€r relaterade till nĂ€rseendet. Det kan till exempel handla om trötthetssymptom, svĂ„righet att lĂ€sa och att man upplever problem nĂ€r man vĂ€xlar blick
en mellan nÀr- och distansseendet, sÀger Jessica Lindkvist, leg. optiker med examen i diagnostisk optometri leder barnteamet.
momenten i sjÀlva synundersökning en skiljer sig inte vÀsentligt frÄn de under sökningar man gör pÄ vuxna patienter, men beroende pÄ barnens Älder stÀlls det för stÄs sÀrskilda krav pÄ hur man förmÄr bar nen att behÄlla koncentrationen under pro cessen.
â Det Ă€r sĂ€llan nĂ„gra problem. Barn Ă€r nyfikna och till och med ofta duktigare Ă€n vuxna pĂ„ att hĂ€nga med och följa instruk tioner. Sedan fĂ„r man se till att informatio
nen man ger till dem Àr tydlig och lÀttbe griplig och, Àven om det inte Àr nÄgot krav i regelverket ska ju helst förÀldrarna vara med och lyssna, sÀger Jessica Lindkvist.
Optikernas vÀxande intressee för barnens syn har ökat i och med ökad kunskap och fler aktörer har ett bra utbud av barn- och ungdomsbÄgar.
â Tittar man exempelvis pĂ„ det sorti ment av glasögon som finns i butikerna har man sett en positiv trend av ett större utbud för barn och unga, sĂ€ger Ida Malm blad, business manager kids and young pĂ„ Synsam.
för att kunna bredda sitt erbjudan de bestÀmde sig Synsam för att ta fram ett eget koncept för den yngre mÄlgruppen. Synsam gjorde en djupgÄende undersök ning bland kunder dÀr de uppmÀrksamma de viktiga aspekter pÄ vad barn och unga efterfrÄgade. Bland de viktigaste var ökad komfort, trend och valfrihet.
â Vi skapade Ai Young, ett varumĂ€rke med kollektioner dĂ€r barnen sjĂ€lva och tillsammans med sina förĂ€ldrar kan
skrÀddarsy bÄde fÀrg och form pÄ sina bÄgar, sÀger Ida Malmblad.
NÀr det gÀller den kliniska delen av att hantera barns synproblem, sÀrskilt myopi börjar Synsams barnklinik och andra optiker nu fÄ bra stöd frÄn leverantörerna. I förra numret av Optik berÀttade vi om Essilors myopihÀmmande glas Stellest, men Àven andra glastillverkare kan erbjuda liknande produkter och avancerad forsk ning pÄgÄr för att ytterligare höja kvaliteten.
att behovet finns och att tillgÀnglighet och kompetens Àr en nyckelfaktor Àr helt klart. Synsams satsning pÄ en barnklinik har ökat an talet kunder och nu hoppas man pÄ att ett upp daterat regelverk.
â Med den utbildnings- och kompetensnivĂ„ dagens optiker har borde det vara fullt möjligt att lĂ„ta optiker undersöka och ordinera hjĂ€lpme del till barn under Ă„tta Ă„r. Det skulle underlĂ€t ta för alla familjer som oroar sig för sina barns syn. Tiden nĂ€r barn blev retade för att de hade glasögon Ă€r nĂ€stan borta. Idag Ă€r det snara re tvĂ€rtom, sĂ„ det finns all anledning att göra en rejĂ€l satsning pĂ„ de unga mĂ„lgrupperna, sĂ€ger Ida Malmblad. n
Vi Àr över 100 fristÄende butiker dÀr varje butiksÀgare Àger en del av Klarsynt. Klarsynt möjliggör för sina Àgare att fokusera pÄ sin dagliga verksamhet medan vi centralt tillhandahÄller förmÄnliga inköpsavtal, marknadsföring, IT-system m.m.
VĂ„ra butiker drivs av entreprenörer som brinner för sitt yrke och vill erbjuda sina kunder det allra bĂ€sta pĂ„ marknaden. Och det allra bĂ€sta i vĂ„ra ögon Ă€r â tid och expertis.
mer om vÄra lediga tjÀnster genom att scanna QR-koden med kameran pÄ mobilen!
Synbesiktningen Ă€r ett av op tikbranschens sĂ€kra höstteck en. För fjortonde Ă„ret i rad ge nomförde Synoptik i slutet av oktober den Ă„rliga aktiviteten tillsammans med Bilprovning en. MĂ„let Ă€r detsamma som det alltid varit â att fĂ„ till ett krav pĂ„ syntest vid körkorts förnyelse.
text och foto anders ekhammar
Synbesiktningen Ă€r ett av op tikbranschens sĂ€kra höstteck en. För fjortonde Ă„ret i rad genomförde Synoptik i slu tet av oktober den Ă„rliga ak tiviteten tillsammans med Bilprovningen. MĂ„let Ă€r det samma som det alltid varit âatt fĂ„ till ett krav pĂ„ syntest vid körkortsförnyelse.
text och foto anders ekhammar i Är besökte vi Göteborg och Bilprov ningen i Torslanda för att bevaka Synbe siktningen. Det var en grÄmulen förmiddag den 21 oktober och det var ganska lugnt pÄ Bilprovningen nÀr vi kom dit. Valentina La zarevska, som till vardags arbetar pÄ Synop tik Kungsgatan i Göteborg, stod och tes tade synen pÄ en kvinna. NÀr hon var klar satte vi oss för att prata en stund innan en ny kund till Bilprovningen dök upp för att besiktiga sin bil och just idag Àven fÄ chan sen att testa synen.
â Jag har hunnit testat ett tiotal personer
idag och glÀdjande nog klarade alla syntes tet. Men vi vet av erfarenhet att alldeles för mÄnga ser för dÄligt i trafiken och det Àr skrÀmmande, sÀger Valentina.
VÄrt samtal fortsatte med det sjÀlvklara med att testa synen vid körkortsförnyelse, som sker vart tionde Är, och att man egent ligen borde testa synen oftare eftersom synen förÀndras gradvis.
â Det borde vara sjĂ€lvklart att testa synen vid körkortsförnyelse. I mĂ„nga andra EU-lĂ€nder finns krav pĂ„ syntester, men inte i Sverige och vi som till och med arbetar med en Nollvision, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken â det gĂ„r inte ihop tycker jag, sĂ€ger Valentina.
Det Àr just det hÀr som Synbesiktningen har arbetat för de senaste fjorton Ären: krav pÄ syntest vid körkortsförnyelse. Siffrorna har sett likadana ut Är efter Är. Var tionde bilist kör med olagligt dÄlig syn, vilket bety der att de inte skulle fÄtt ett lÀmplighetsin tyg till körkort med den syn de har.
Representanter frÄn Optikbranschen och Bilprovningen har trÀffat trafikutskottet och infrastrukturministern, de har lÄtit politiker köra bil med nedsatt syn för att visa hur dÄligt nÀrmare 700 000 bilister ser pÄ vÀgarna. De har fÄtt prata om syn och trafik pÄ bÀsta sÀndningstid i TV ett flertal
⹠86 procent av bilförarna i Sverige vill se krav pÄ reflex pÄ fotgÀngare i mörker.
⹠10 procent har en olaglig syn, dvs en synskÀrpa som ligger under dagens körkortskrav.
⹠97 procent anser att de ser tillrÀckligt bra för att köra sÀkert.
⹠89 procent vill lagstadga synkontroller vid körkorts förnyelse frÄn 55 Är eller tidigare.
⹠73 procent tycker det Àr svÄrt eller mycket svÄrt att se fotgÀngare i mörker som inte bÀr reflex.
gĂ„nger â men inget har Ă€nnu hĂ€nt. DĂ„ ska man ocksĂ„ ha med att nĂ€rmare nio av tio bilister vill se en lag om syntest.
â TrafiksĂ€kerheten pĂ„ vĂ„ra vĂ€gar Ă€r av hĂ€ngig sĂ„vĂ€l sĂ€kra fordon som sĂ€kra förare. Regelbundna synkontroller för förare borde dĂ€rför vara lika sjĂ€lvklart som att besikta sina fordon, sĂ€ger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef pĂ„ Bilprovningen.
argumentet att det skulle vara krĂ„ngligt eller svĂ„rt att genomföra syntester pĂ„ bilister hĂ„ller inte Synoptik med om. â Det Ă€r ju hos en optiker som syntestet ge nomförs nĂ€r man ansöker om lĂ€mplighet sintyg för körkort. Det hĂ€r syntestet bor de fungera precis pĂ„ samma sĂ€tt, systemen finns och det hade varit enkelt för alla opti ker att genomföra det hĂ€r för att öka sĂ€ker heten i trafiken, sĂ€ger Marielle Wernoltz, Marketing Manager pĂ„ Synoptik.
Synoptik och Bilprovningen fortsÀtter att genomföra Synbesiktningen varje höst nÀr förutsÀttningarna Àr som tuffast för mÄnga bilister. Regnet och mörkret gör det Ànnu svÄrare att se och Àr synen inte tillrÀckligt bra frÄn början kan det bli riktigt farligt under de mörka mÄna derna.
â Att se i mörker nĂ€r man kör Ă€r en
Specsavers lanserar en ny förtrollande glasögonkol lektion för barn med inspiration frÄn Harry Potters magiska vÀrld
I över 20 Ă„r har Harry Potter fĂ€ngslat fantasin hos bĂ„de lĂ€sare och filmbesökare över hela vĂ€rlden. FörĂ€ldrar som har vĂ€xt upp med J.K. Rowlings förtrollande vĂ€rld kan nu dela med sig av magin till sina barn med Specsavers nya Harry Potter-inspirerade kollektion. Kollektionen har skapats i samarbete med Warner Bros. Consumer Products och Ă€r inspirerad av trollkarlspojken, som utan tvekan Ă€r en av de mest kĂ€nda glasögonbĂ€rar na i vĂ€rlden. Harry Potter-glasögonkollektionen bestĂ„r av fyra bĂ„gar â tvĂ„ runda och tvĂ„ fyrkantiga â som passar barn i Ă„ldrarna 8â11 Ă„r. BĂ„garna Ă€r tillverkade av lĂ€tt ace tat och metall med flexibla gĂ„ngjĂ€rn, och Ă€r robusta och hĂ„llbara för att klara alla Ă€ventyr en dag kan föra med sig. BĂ„garna kan fĂ„s som vanliga glasögon eller solglasögon.
Hösten och vinterns Blackfin Razor-bÄgar Àr gjorda i överdimensionera de, geometriska former. BÄgarna Àr lÀtta tack vare en speciell mikromeka nisk ingenjörskonst. Ett 1-mm-ark av beta-titan skÀrs till och bildar en smal remsa som löper lÀngs profilerna pÄ fronterna.
Port Cartier Àr i unisex-stil med en skulpterad form i nyanser av ljusblÄtt, lila eller bordeaux som varvas med klassiskt svart eller champagneguld. Den mer feminina Goose Bay har en sofistikerad sexkantig form i neonfuchsia, ultramaringrönt, bordeaux, svart eller rosa guld.
Förutom skalmar med justerbara, ergonomiska Swordfish-tinningsspet sar och lutande nosdynor i PVC, anvÀnder Razor-serien ett egenutvecklat gÄngjÀrn i ett stycke.
FrÄga din Essilor-representant för mer information om VariluxŸ progressiva glas.
franska Morel förnyar sitt samarbete med den internationellt kÀnda arkitekten Jean Nouvel. Efter tvÄ framgÄngsrika Är fortsÀtter man mot det det ursprungliga mÄlet: att kombinera arkitektens syn pÄ form och linjer med 140 Ärs erfarenhet av glasögontillverkning.
De tvÄ nya modellerna i aluminium och rostfritt stÄl heter 90034C-NR4 och 90034C-BG02.
Det österrikiska premiummÀrket Neubau Eyewear presenterade under hösten en rad nya glasögon i titan och företagets egna ma terial naturalPX.
Hösten betraktas ibland som natu rens gyllene Ärstid och Ärstidens livfulla fÀrgschema har tjÀnat som inspiration för modellerna. Minimalistisk design kombi nerad med ljusa och klara fÀrger utgör det estetiska temat för de sex optiska formerna.
Modellerna som samlats i kollektionen Shapeshifter Collection kommer i olika fÀrgkombinationer och heter Emma, Char lie, Marlin, Jona, Viktor och Judit (slÀpps i december).
knalliga fÀrger inspirerat av 1980- och 90-talet lÀttar upp höstmörkret i Är. Men Àven det naturnÀra hÄller i sig och mÄnga av höstens bÄgar kommer Àven att vara friluftsinspirerade. Det personliga uttrycket fortsÀtter att vara vik tigt med aktiva val bÄde utifrÄn mode och hÄll barhet. SÄ lÄter det nÀr Paulina HÄkansson, dip lomerad glasögonstylist pÄ Synoptik, summerar höstens trenderna.
â Starka fĂ€rger inspirerar oss den hĂ€r hösten och man kan se att den rosa fĂ€rgskalan sticker ut lite extra. 80- och 90-talet Ă€r verkligen till baka med de knalliga fĂ€rgerna. Friluftstrenden fortsĂ€tter att vara stark Ă€ven inom modet och vi ser mĂ„nga naturnĂ€ra bĂ„gar i bĂ„de fĂ€rger och ma terial, men ocksĂ„ de som har fokus pĂ„ funktion, sĂ€ger Paulina HĂ„kansson.
â NĂ€r 80- och 90-talet nu befĂ€ster sin plats i vĂ„rt 20-tal Ă€r det de fĂ€rgsprakande som utmĂ€r ker sig, tillsammans med det karaktĂ€ristiska formsprĂ„ket frĂ„n den hĂ€r tiden med smala glasögon och de ovala formerna.
Seta Àr optikerpartner och Àgare till tvÄ butiker i Stockholm. För henne Àr det viktigt att alla trivs och att det Àr god stÀmning med en familjÀr kÀnsla i butikerna. Hon drivs av mÄlet att tillsammans med teamet skapa den bÀsta arbetsplatsen.
âDet bĂ€sta med att arbeta hos Specsavers Ă€r att du verkligen fĂ„r vara den personen du Ă€r. Alla fĂ„r vara med och alla fĂ„r plats. Vi fokuserar pĂ„ varandras styrkor och anvĂ€nder dem.â
LÀs mer om Setas resa och om partnerskapet hÀr.
Det kÀnns nÀstan lite overkligt nÀr jag i skrivan de stund ser höstrusket utanför mitt fönster, men för bara nÄgra veckor sedan sÄ roadtrip pade jag och min man genom öknen pÄ den amerikanska vÀstkusten i 40 graders vÀrme.
NÀr vi landat pÄ flygplatsen och skulle hÀmta nyck larna till den hyrbil jag bokat sÄ fick vi trÀffa en vÀldigt snacksalig sÀljare. Han kÀmpade hÄrt för att uppgradera oss till en dyrare bil, men vi tackade artigt nej gÄng pÄ gÄng. DÀremot sÄ tackade vi ja till en extra försÀkring, den kostade inte mÄnga kronor och vi skulle ju ÀndÄ rÀtt ut i ödemarken vilket kan vara en pÀrs för vilken bil som helst. Jag skrev pÄ pappren, knölade ner dem i handvÀskan och vi drog vidare med vÄrt bagage, trötta och jetlaggade.
NĂ€r vi hittat hyrbilsgaraget sĂ„ kom en stressad kvinna med reflexvĂ€st fram till oss, frĂ„gade vad jag hette och sa âer bil stĂ„r dĂ€r, tanken Ă€r full och nycklarna sitter iâ, och sen försvann hon. Bilen hon pekat pĂ„ var inte den modesta modell som jag hade bokat utan en splitt ny Ford Explorer, vĂ€ldigt stor och vĂ€ldigt flott. Jag vet av erfarenhet att ibland sĂ„ fĂ„r man inte exakt den bil man bokat, ibland har de ingen sĂ„n inne och dĂ„ blir man uppgraderad utan extra kostnad om de inte lyckas sĂ€lja upp pĂ„ plats.
kompis det gÄr bra nu, tÀnkte jag nÀr jag startade den kraftfulla motorn.
NÀr vi kört nÄgra mil sÄ kÀnde vi bÄda att det hÀr var för bra för att vara sant. Bilen var en dröm. SÄ vi halade upp de knöliga pappren för att syna dem mer noggrant och mycket riktigt: sÀljaren hade uppgrade rat oss mot en kostnad, trots att vi klart och tydligt sagt att vi inte ville det. Och det var inte kaffepengar det handlade om. Maken blev tvÀrilsk och ville ringa kundtjÀnst och klargöra att vi tÀnker inte betala för nÄgot vi aldrig bestÀllt, och först sÄ kÀnde jag lika dant. Men sen kom en stolthet över mig och jag bad honom att lÄta bli. Jag Àr 44 Är gammal, och jag hade inte ens tittat pÄ pappren innan jag skrev pÄ. Det stod klart och tydligt vad allt kostat. Jag skulle inte sÀga att jag fick skylla mig sjÀlv, för jag tycker att det sÀljaren gjorde var jÀttefult, men den hÀr situationen hade aldrig uppstÄtt om jag betett mig som den vuxna mÀnniska jag faktiskt Àr.
tyvÀrr Àr jag inte ensam. I vÄr bransch har vi ocksÄ kunder som inte lÀser igenom avtal och bestÀll ningar ordentligt. Vi informerar och informerar, vi skri ver ut papper och skickar mail, men ÀndÄ lÀggs be stÀllningar pÄ glasögon varje dag runt om i landet dÀr patienten inte förstÄtt vad det Àr som bestÀllts. Eller sÄ
Ibland uppstÄr diskussion nÀr glasögonen ska hÀmtas, för de kommer ihÄg priset som betydligt lÀgre Àn vad som blev överenskommet. Vad det stod pÄ orderbekrÀftelsen som de fick med sig i handen minns de inte alls.
ringer de dagen efter och vill avbestÀlla för att de nu tÀnkt igenom saken och kommit fram till att det blev för dyrt. Ibland uppstÄr diskussion nÀr glasögonen ska hÀmtas, för de kommer ihÄg priset som betydligt lÀg re Àn vad som blev överenskommet. Vad det stod pÄ or derbekrÀftelsen som de fick med sig i handen minns de inte alls.
Jag vĂ„gar pĂ„stĂ„ att de flesta av oss tycker att dessa situationer Ă€r vĂ€ldigt trista. Hur det Ă€n slutar sĂ„ Ă€r det ju svĂ„rt att tĂ€nka sig att de blev riktigt nöjda, och att de vill komma tillbaka nĂ€sta gĂ„ng de har behov av glasögon. Och vad kommer de att sĂ€ga om oss till sina nĂ€ra och kĂ€ra? Ibland sĂ„ gör detta att jag nĂ€stan blir rĂ€dd för att rekommendera det bĂ€sta alternativet â det bĂ€sta Ă€r ju ofta sĂ„ dyrt. TĂ€nk om patienten inte har rĂ„d och inte vĂ„gar sĂ€ga det sĂ„ att vi kan hitta en annan lösning?
Samtidigt sÄ finns det en rationell Katarina pÄ min axel som pÄpekar det absurda i att jag som optiker fun derar över patienternas privatekonomi, nÀr jag borde koncentrera mig pÄ att optimera deras syn. Jag försöker förestÀlla mig att jag Äker upp till min bilsÀljare Niclas och sÀger att jag Àr intresserad av en Ford Explorer, och sÄ förestÀller jag mig att han rynkar pannan och frÄgar om jag verkligen har rÄd med det. Jag tror faktiskt att jag hade vÀnt pÄ klacken och gÄtt.
Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och arbe tar som fristÄen de konsult. Hon Àr helt ostörd av sin myopi och glöm mer ofta att ta pÄ sig sina glasögon, men Àlskar fina bÄgar och roliga tintar och har en pinsamt stor sam ling glasögon. PÄ fritiden sÄ sjunger hon i countryduon The Oaks och co verbandet Zebra kings.
Skaga, âSwedish by nature from 1948â, introducerar den senaste höst/vinter 2022 kollektionen som gĂ„r helt i linje med varumĂ€rkets vĂ€rderingar. Följande bĂ„gar uttrycker ett starkt fokus pĂ„ forskning och utveckling med anvĂ€ndning av ett nytt material som skapar tunna, eleganta profiler med hög komfort och lĂ€tthet samtidigt som hĂ„llbarhet hĂ„llits i centrum genom hela skapandeprocessen.
Denna nya F&O modell har en flerskiktsfront gjord av 45% vĂ€xtbaserad resin som Ă€r 20% lĂ€ttare Ă€n traditionella resin. Detta nya material Ă€r tillverkat av polymerer frĂ„n ricinolja â ett renare alternativ till vanlig petroleumbaserad plast. FĂ€rgen pĂ„ bĂ„gen Ă€r silkscreentryckt pĂ„ ytan och sedan frĂ€st för att skapa den ultratunna profilen. Skalmarna Ă€r tillverkade av B-titan med laserade genomskinliga linjĂ€ra detaljer, vilket bidrar till ytterligare lĂ€tthet i bĂ„gen. PĂ„ de ansvarsfulla acetat-skalmtopparna pryder ett âSâ under epoxi för en minimalistisk finish pĂ„ dessa innovativa bĂ„gar. SK2881 FRAMSTEG Ă€r en ovalformad modell för henne, den kommer i grĂ„, grön, blĂ„ eller rosa. Medan den manliga tidlösa modellen, SK2882 EXISTENS, Ă€r i en rektangulĂ€r form och finns i svart, brun, grön eller blĂ„.
Bland Skagas höstnyheter för 2022 introduceras Àven en oftalmisk titanbÄge i en ny sportinspirerad form. Den Àr inspirerad av vÄr skandinaviska minimalistiska design med en ultralÀtt profil och rena fÀrger med tydliga kontraster. En riktig representation av Skagas rötter som svenskt varumÀrke med sofistikerade och funktionella bÄgar.
Strukturen i denna nya sportinspirerade modell Àr tillverkad av titan och har en ultralÀtt profil. Den rektangulÀra fronten markeras av den lÀtta utformningen av bryggan och hörnen. BÄgen har anpassade integrerade fjÀdergÄngsjÀrn och gummitÀckta skalmtoppar med en ikonisk sabel-design som ocksÄ Àr anpassningsbara i lÀngd för att skapa den perfekta passformen och komforten. LIVSSTIL kommer i svart, grön, azurblÄ eller vinröd. Den kommer dessutom till liv med eleganta matta, halvmatta och glÀnsande kontraster.
DISTRIBUTION: These styles are sold globally in select specialty stores and premium optical retailers, as well as online at https://www.skaga.com/
EDITORIAL CREDITS: Skaga; styles SK2881, SK2882, SK3024
IMAGE CREDIT: Courtesy of Skaga
SOCIAL MEDIA: https://www.instagram.com/skagaeyewear/ - https://www.facebook.com/SkagaEyewear
MEDIA CONTACT: Marchon Eyewear, Inc.
Giulia Pregnolato, PR Specialist +39.342.8616373
gpregnolato@marchon.com
Synskadades Riksförbund (SRF) Àr lan dets företrÀdare för personer med synned sÀttning. 2020 startade de Synlinjen, en stödlinje som ger rÄd och hjÀlp i alla frÄ gor som rör synnedsÀttningar. Synlinjens rÄdgivare har egen erfarenhet av att leva med en synnedsÀttning, och svarar pÄ en mÀngd olika slags frÄgor via telefon eller e-post om till exempel rehabilitering, ar bete, studier, hjÀlpmedel, rÀttigheter och annat. En viktig verksamhet, som samti digt bedrivs med knappa resurser.
För att uppmÀrksamma det viktiga arbetet genomförde SRF i samarbete med optikkedjan Specsavers butik i Oskars hamn en aktivitet en lördag i mitten av oktober genom att dra en lÄng grön linje genom nÄgra centrala gator i staden. Den gröna linjen tog tydliga omvÀgar förbi fasta och tillfÀlliga hinder pÄ marken, som för en normalseende inte innebÀr nÄgra problem men för en person med synned sÀttning kan vara problematisk.
â VĂ„r gröna linje Ă€r en pĂ„minnelse om att för personer med synnedsĂ€tt ning Ă€r vardagen full av stora och smĂ„ utmaningar. Att lĂ€sa pĂ„ en skĂ€rm eller i kontakter med myndigheter Ă€r sĂ„dana exempel. DĂ€r gör Synlinjen ett fantas tiskt arbete och med den hĂ€r aktiviteten vill vi bidra till att öka kĂ€nnedomen om att den finns och Ă€r viktig, sĂ€ger Patricia Stavevi, Specsavers Oskarshamn.
synsam tog hem guld nÀr à rets retailföretag korades i ok tober. Synsam vann Àven katego rin Optiker & accessoarer nÀr de taljhandelns Retail Arena och Tidningen Market premierade de bÀsta företagen i svensk detaljhan del under onsdagskvÀllens Market Awards.
â Ă rets vinnare har utvecklat kundupplevelsen, bĂ„de nĂ€r det kommer till personlig service och upplevelsen i butik. HĂ„llbarhetsarbetet har förstĂ€rkts genom flera djĂ€rva beslut och företaget har tagit stora kliv vad gĂ€ller innovation, varumĂ€rke och sortiment. Det gedigna arbetet har resulterat i att vĂ„r vinnare har slagit âall time highâ vad gĂ€ller omsĂ€ttning och lön samhet, sĂ€ger juryn bland annat i sin motivering.
Market Awards Àr ett nyinstiftat pris dÀr Sveriges mest framstÄende detaljhandels företag inom tio olika branscher lyfts fram.
âLĂ„gkonjunkturen förefal ler ocksĂ„ bli lĂ„ngvarig. Och man kan mĂ€rka att Ă€ven vĂ„r bransch kĂ€nner av det kĂ€rva lĂ€get.
Nu gĂ€ller det att övervintra! Se om sitt hus. Investera positivt för att vara med nĂ€r det vĂ€nder. För viss kommer det nya bĂ€ttre tider. Satsa nu pĂ„ utbildning och stĂ€rkt yrkesprofil.â
SÄ skrev ansvarige utgivaren, Hans Lundström i ledaren till Optiks föregÄngare Aktuell Optik och Op tometri i november 1992, för 30 Är sedan alltsÄ. Idag Àr lÄgkonjunkturen Ànnu inte hÀr men varnings tecknen för vart ekonomin Àr pÄ vÀg stÀrks för varje dag som gÄr. Rysslands försök att invadera Ukraina, skenande energipriser, fallande valutor och börskurser pÄ vÀg ner i kÀllaren. Om det blir en lÄgkon junktur nÀsta Är, och om den blir lÄngvarig Àr det förstÄs ingen som helt sÀkert vet. Men att se om sitt hus och investera i att utvecklas Àr aldrig fel.
Som vi alla vet Àr det Àr inte bara ekonomin som gÄr i cykler, Àven modetrender kommer och gÄr. Det som idag kallas tintade glas kallades pÄ 90-talet för infÀrgning. Ur samma nummer hittar vi denna annons frÄn Hoya Optikslip AB:
âFĂ€rgat glas dĂ€mpar och filtrerar ljus som kan upplevas störande för ögat.
MĂ„nga upplever ocksĂ„ att bĂ„gar med infĂ€rgade glas ser intressantare och mer personliga ut. SĂ€lj Hoyas tek nik för infĂ€rgning dĂ„ kan du sĂ€lja ett brett spektrum av fĂ€rger och absorbtionsgrader.â
Synologen genomför en kampanj med syfte att sprida kunskap om teck en pÄ synproblem hos skolbarn. En affisch, framtagen av byrÄn Andreasson PR, har skickats ut till alla skolor runt om i Sverige. Tanken Àr att den illustrerade affischen ska pryda en vÀgg pÄ kommunernas skolor.
Problem med synen Àr viktigt att upptÀcka tidigt hos barn. Synfel kan ge koncentrationssvÄrigheter och pÄverka skolarbetet. I ett utskick av en il lustrerad affisch informerar Synologen om Ätta typiska tecken pÄ synpro blem.
â Allt fler barn och ungdomar fĂ„r problem med synen, som ibland kan vara svĂ„ra att upptĂ€cka och de kan förvĂ€xlas med andra problem. DĂ€rför vill vi sprida kunskap bland lĂ€rare, förĂ€ldrar och barn för att de drabbade ska fĂ„ hjĂ€lp sĂ„ snart som möjligt av en optiker, sĂ€ger Sara Wittskog, kliniskt ansvarig pĂ„ Synologen.
koncentrationssvÄrigheter och dÄlig motorik Àr tvÄ exempel pÄ tecken som ofta kopplas till nÄgot annat Àn synproblem.
â Alla barn ska ha de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna att klara sin skolgĂ„ng. De ökande problemen kopplade till mycket skĂ€rmtittande kan ge mĂ„nga olika besvĂ€r. Exempelvis utveckling av nĂ€rsynthet i tidig Ă„lder Ă€r mycket allvarligt, vilket vi vill understryka genom denna kampanj, sĂ€ger Sara Wittskog.
DÄ Àr Ärets sista nummer av optik hÀr och med det ocksÄ den avslutande vetenskaps delen. Under Äret har det varit artik lar med inriktning pÄ bÄde frÀmre och bakre seg ment av ögonen. Det Àr första Äret pÄ lÀnge dÀr inte artiklar som relaterar till Covid-19 har publ icerats. SÄ har det varit ut i samhÀllet ocksÄ Àmnet Covid-19 Àr inte lika aktuellt men det finns fort farande. Det Àr bra att behÄlla vissa av de rutiner na som infördes dÄ och ta med oss de positiva lÀr domarna som kom under pandemin.
I detta nummer presenteras ett examensarbete frÄn LNU som Àr en litteraturstudie om hur ome ga-3 kan hjÀlpa och underlÀtta vid problem med torra ögon. Fördelarna med Omega-3 har tidigare varit ett Äterkommande Àmne och en uppdatering pÄ det passar nu bra. Den andra artikeln Àr frÄn JOVs och öppnar för spÀnnande saker i framtiden. Den handlar om upptÀckten av vissa markörer för neurodegereration i kammarvattnet hos glau kompatienter. Hur den kunskapen kan pÄverka och leda tillförÀndrad glaukomvÄrd i framtiden Àr intressant och att forskningen om glaukom gÄr framÄt Àr sÄ positivt. Forskningen om glaukom pÄgÄr hela tiden och det Àr ocksÄ en intressant studie pÄ gÄng om hur glaukom kan pÄverkas av tillsatt vitamin B12, ser fram mot nÀr nÄgot om det publiceras.
Det Àr alltid lite spÀnnande att se tillbaka vad som har utvecklats under det gÄngna Äret. Att remisserna mellan oss kollegor har ökat Àr en sak och det Àr positivt för alla parter. Patienten som slipper lÄng vÀntetid till vÄrden, optiken som visar bredden pÄ kunskap att remittera till olika instan ser och ögonsjukvÄrden som inte fick en patient som inte behövde komma dit, men som annars tagit upp en tid för nÄgon som behövt specialist lÀkarvÄrd. Detta Àr en utveckling som förhopp ningsvis ökar, tÀnk att ett papper till rÀtt stÀlle kan ge sÄ mycket positiva effekter, den framtiden ser positiv ut. FrÄgor till artiklarna finns som vanligt pÄ Optikerförbundets hemsida.
Trevlig lÀsning och önskar er ett nytt spÀnnan de optometriÄr.
catarina ericson OPTIKs vetenskapsredaktör. MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se
De vetenskapliga artiklar som sammanfattas hÀr finns i sin helhet pÄ optikbranschen.se
Författare: Pernilla Hedin och Reza Gholami
syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om orala tillskott av omega-3 har nĂ„gon effekt pĂ„ torra ögon. Metod. Den hĂ€r litteraturstudien baserades pĂ„ fem utvalda artiklar som söktes fram via sökmotorn Pubmed den 28 mars. Sökorden var âomega 3 supplement AND dry eyeâ. Olika begrĂ€nsningar gjordes sĂ„som tidsgrĂ€ns för utgivning: mel lan Ă„r 2015 till 2022 och Peerreviewed randomiserad kontrollerade studier. Ar tiklar som inte gick i linje med den hĂ€r litteraturstudiens syfte valdes bort, kvar fanns fyra artiklar. Den sista utvalda artikeln var en av tre âgiven som förslag pĂ„ citatmatchningâ av sökmotorn Pubmed, vid angiven sökning ovan. resultat. Av de fem artiklarna kunde tvĂ„ artiklar stödja en frĂ€mjande ef fekt av omega-3 pĂ„ dry eye disease (DED) och en artikel visade en statistisk signifikant positiv effekt pĂ„ symtom i OSDI poĂ€ng i en subgrupp med svĂ„ra DED-symtom â„ 52. TvĂ„ av artiklarna kunde inte som slutsats stödja en positiv effekt av omega-3 pĂ„ DED trots positiva effekter pĂ„ korneal infĂ€rgning, Schir merÂŽs test, konjunktival infĂ€rgning samt TBUT, sĂ„ var de inte statistiskt signifi kanta, jĂ€mfört med placebogruppen. I de tvĂ„ artiklarna dĂ€r en frĂ€mjande effekt av omega3 sĂ„gs pĂ„ DED kunde det ses en positiv statistisk signifikant effekt pĂ„ Ocular Surface Disease Index (OSDI) poĂ€ng, tĂ„rosmolaritet, TBUT med mera. MĂ€ngden deltagare varierade mellan studierna, Ă€ven Ă„lder, region, sammansĂ€tt ningen pĂ„ fettsyrorna och biotillgĂ€ngligheten av supplementen varierade, vilket kan ha pĂ„verkat studiernas resultat. slutsats. Effekten av omega-3 pĂ„ DED varierade mellan studierna. SjĂ€lva sam mansĂ€ttningen pĂ„ fettsyrorna pĂ„verkade resultaten dĂ€r ökad biotillgĂ€nglighet hos omega-3, i Ă„terförestrad form och i form av krillolja (triglyceridform) visades ha en större effekt Ă€n omega-3 i etylesterform vid DED. Ăven addition av GLA till omega-3 supplementen hade en positiv effekt pĂ„ symtom hos personer med svĂ„ra DED symtom. Fler studier behövs för en fullstĂ€ndig förstĂ„else vad gĂ€ller dos och form av omega-3 samt för att utreda vilken svĂ„righetsgrad av DED som kan dra nytta av omega-3-behandling. Framtida studier behöver Ă€ven undersöka huruvida individanpassad terapi med Omega-3 kan anvĂ€ndas vid DED.
Neurodegenerationsmarkörerna Galectin-3 och Apolipoprotein E Àr förhöjda i kammarvattnet vid glaukom sammanfattning catarina ericson
Galectin-3 (Gal-3) och apolipoprotein E (APOE) Àr markörer för aktiverad mik roglia vid neurodegenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet, vars inriktning Àr skyddande i musmodeller av glaukom. I denna studie undersökte vi nivÄer av Gal-3 och APOE i mÀnskligt kammarvatten (AH) och definierade deras kliniska föreningar med glaukom.
Det samlades in AH frÄn 59 glaukompatienter och 15 kontrollpersoner (KP) i början av planerad ögonkirurgi. Gal-3- och APOE-nivÄerna kvantifierades genom enzymbunden immunosorbentanalys. Totalt protein i AH kvantifierades genom bicinchoninsyraanalys. Signifikanta samband mellan Gal-3, APOE och kliniska kovariater definierades med hjÀlp av univariata och multivariata linjÀra regressi onsmodeller.
Gal-3- och APOE-nivÄerna var signifikant förhöjda i AH hos glaukompatienter jÀmfört med KP (P = 0,004 respektive P < 0,001). Gal-3 och APOE var positivt korrelerade över hela kohorten. Multivariat linjÀr regressionsmodellering avslöja de signifikanta samband mellan Gal-3 och maximalt registrerat intraoculÀrt tryck (P = 0,009) och mellan APOE och antal tidigare ögonoperationer.
Det visar att Gal-3 och APOE Àr signifikant förhöjda i AH i ögon med glau kom och Àr associerade med en historia av dÄligt kontrollerad sjukdom.
Kan en leg optiker delegera till en delvis fÀrdigutbildad student som inte har fÄr ut sin leg. av Socialstyrelsen?
Det fortsÀtter komma in frÄgor inom samma omrÄde som vi redan tagit upp tidigare. Jag hoppas genom att ta upp frÄgan pÄ nytt bringa klarhet i vad som gÀller. Optiker Àr en skyd dad yrkestitel, enligt lag krÀvs optikerlegitima tion utfÀrdad av socialstyrelsen för att fÄ utge sig som optiker. Det gÄr inte att delegera en ti tel. Vad gÀller studenter Àr de inte och fÄr inte kalla sig för optiker innan de fÄtt utfÀrdad legi timation.
Att olovligen anvÀnda sig av en skyddad titel Àr ett brott och den individen kan riskera pÄfölj den personligt.
Det finns mÄnga arbetsuppgifter i en optikerverksamhet som kan utföras av icke
legitimerad personal. All hÀlso- och sjukvÄrd ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, det Äligger vÄrdgivaren att sÀkerstÀlla att personalen som tilldelas arbetsuppgifter har den nödvÀndiga kompe tensen som krÀvs för att leverera en god vÄrd enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen. PatientsÀker hetslagen stÀller höga krav pÄ vÄrdgivaren att analysera sina processer (som till exempel delar av en synundersökningen) samt organisera sin verksamhet för förebygga risker.
Vid eventuella avvikelser Àr det bland annat dessa beslut och analyser som behöver utvÀrderas. Eventuella orsakssamband mellan tilldelning av arbetsuppgifter och ansvar för vÄrdskada faststÀllas och ÄtgÀrdas.
patrik maltborgtill Patrik Maltborg, kvalitet@optikbranschen.se
Livskvalitet i vÀrldsklass
Nu söker vi
Optiker till ĂgonsjukvĂ„rden i VĂ€rmland
Se alla vÄra lediga tjÀnster pÄ regionvarmland.se/jobb
âPatientsĂ€kerhetslagen
Scan the QR code to receive the latest information about the ACUVUEÂź OASYS MAX 1-Day contact lenses. https://forms.ofïŹce.com/r/Pem6S6Xrna
UpptÀck den kompletta linsen som har allt. Bausch + Lomb ULTRAŸ ONE DAY Àr de enda kontaktlinserna som kombinerar högt Dk/t, lÄg modulus, UV-skydd och HD-optik med banbrytande fuktoch komforttekniker för att frÀmja en sundmiljö pÄ ögats yta.*
Avancerad MoistureSeal Ÿ -teknik ger den högsta fuktretentionen efter 16 timmar jÀmfört med ledande endagslinser av silikonhydrogel. 2 **
ComfortFeel-tekniken frigör Àmnen som skyddar, berikar och stabiliserar tÄrfilmen och frÀmjar ögonhÀlsan. 3
Ta dina konsumenter och din praktik ett steg lÀngre med Bausch + Lomb ULTRAŸ ONE DAY.