Martin Lingvall:
Myopi måste behandlas
Rock on:
Vasuma fyller 20 år
Nedsatt syn ökar risk för demens
Mode: Futurism vårens soltrend
Remisshantering för hela branschen
Vårfuturism!
ROCK ON!
Vasuma firade 20 år med dundrande fest SYN
MER UR
FORSKNINNG
Optikbranschen växer – privata ögonkliniker nya medlemmar
Ien betydande utveckling för den svenska optikbranschen har flera ledande privata ögonklinikföretag beslutat att ansluta sig till branschorganisationen Optikbranschen. Mångårige medlemmen Memira har under vintern fått sällskap av Capio Ögon, Aleris Ögon, Vårda, Optalmica och Ögonlasern. Att branschföreningen växer och samlar närmare 50 privata kliniker markerar ett viktigt steg mot ökad samverkan inte bara inom optiksektorn utan även med den privata ögonsjukvården. Optikbranschen, som länge har varit en central samlingspunkt för detaljister, leverantörer och optikernas yrkesförbund, utökar därmed sin omfattning och befäster sin roll som en stark och legitim talesperson för hela branschen.
Nytt system för smidiga remisser 4
INNEHÅLLET
Att forska är som att vara student
4
Ny vd för Synologen 6
Myopi – inte bara närsynthet 8
KRÖNIKA: Bort med tantetänket! 11
Med mångfald i fokus 18 BRANSCHPLOCK 30
Dags att söka stipendier 32 VETENSKAP 33
OMSLAG: Modell visar Tectum 01C3 från Movitra
REDAKTION
0498-49 81 18 optik@radicalpr.se
Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
Annonsförsäljning: Susanne Simic 072-900 10 02 susanne.simic@ conmedia.se
Annonsmaterial:
Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se
”Vi går från att vara konsumenter till att bli medskapare – och solglasögon är en central del av den rörelsen. Här smälter modehusens trender och individens kreativa tolkning samman.”
Wai Chan på sidan 16
Prenumerationsärenden
Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se
Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2025
det är väldigt roligt att se hur branschföreningen växer och stärker sin position. Den här breddningen befäster verkligen Optikbranschens uppdrag att vara branschens nav och den naturliga medelpunkten där olika aktörer kan träffas och diskutera gemensamma frågor, möjligheter och utmaningar.
En av de främsta anledningarna till att dessa kliniker valt att ansluta sig är det branschgemensamma systemet för digital remisshantering, Optirem, som Optikbranschen har utvecklat tillsammans med Kind. Systemet förbättrar kommunikationen och effektiviteten mellan olika vårdgivare. Det närmare samarbetet öppnar upp för naturliga möten mellan optiker och ögonläkare, något som kommer att förstärka patientnyttan genom mer integrerade vårdkedjor. Det är en utveckling som branschen länge har eftersträvat och som nu börjar ta form.
Vid sidan av de förbättrade kontaktmöjligheterna förs dessutom löpande diskussioner med de nya medlemmarna för att säkerställa ett relevant och intressant innehåll i deras medlemskap.
framtiden ser ljus ut för Optikbranschen. Med fler medlemmar och större samverkan står branschföreningen bättre rustad än någonsin för att möta framtida utmaningar och möjligheter, en expansion som inte bara är ett tecken på styrka utan också ett uttryck för ett gemensamt engagemang för att skapa en mer integrerad och effektiv vårdmiljö för patienter över hela landet.
fredrik thunell vd, Optikbranschen
Svårigheten att skapa smidiga kommunikationsvägar mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvården har under många år uppmärksammats som ett stort problem. Digitala system, där de finns, är inte alltid kompa tibla och blir en bidragande orsak till exempel långa väntetider för patien ter och leder till onödigt hög arbetsbelastning för vårdpersonalen.
Branschen samlas kring nytt system för remisser
flaskhalsar uppstår i allt från journalhantering, delning av provsvar, kallelser till undersökningar och, inte minst i remisshanteringen mellan olika vårdenheter och kliniker. Det är heller inte helt ovanligt att kallelser och remisser kommer på avvägar och inte når mottagaren i tid.
IT-företaget Kind är ett av flera techföretag som tagit som sin mission att skapa digitala verktyg som enkelt och effektivt ska kunna avhjälpa många av de problem som finns med dagens lapptäcke av olika system inom vårdsektorn. Samtidigt har Optikbranschen det senaste året varit på en spännande resa mot digital remisshantering. Ett samarbete mellan Kind och Optikbranschen har under hösten och vintern lett till utvecklingen av Optirem, ett skräddarsytt verktyg som uppfyller branschens specifika behov. Grundversionen Optirem Remiss kommer att bli tillgänglig för alla butiker som är medlemmar inom Optikbranschen. Det erbjuder möjligheten att skicka remisser, kompletterade med bilder och videor, till anslutna kliniker.
– Behovet av ett enhetligt system för enkel remissdistribution har varit stort inom branschen, säger Fredrik Thunell från Optikbranschen. För ett år sedan inledde vi tillsammans med blivande användare en grundlig utvärdering av befintliga system. Slutsatsen landade i ett samarbete med den svenska leverantören Kind, som redan haft framgångar med den digitala vårdplattformen Kind app vilken hanterar kommunikation mellan patient och vårdgivare.
Under vintern och våren har flera butiker och kliniker ingått i ett pilotprojekt för att implementera Optirem. Aleris och Vårda Ögon är ett par av de företag som deltagit som mottagare av remisser från optiker.
– Den stora fördelen är att man nu samlar hela branschen kring ett gemensamt system som alla vet hur det fungerar och känner igen sig i. Det förenklar och gör det smidigare för alla parter, vilket ökar effektiviteten i remisshanteringen. Systemet i sig är enkelt och användarvänligt och självklart uppfyller det alla krav på patientsäkerhet och skydd av personuppgifter. Vi har varit mycket nöjda under pilotperioden, säger Jonas Lackmar, CEO Vårda Sverige AB.
Ida Ankar, affärsområdeschef Ögon på Aleris, berättar att man tidigare använt ett digitalt remissystem – utvecklat av Kind tillsammans med Aleris. Det har fungerat bra men att Optirem har en ännu högre potential.
– Vi såg ganska snabbt att Optikbranschen ihop med Kind vidareutvecklat systemet på ett väldigt bra sätt. Många av de funktioner vi tidigare saknat finns nu med i Optirem. Man får en helt annan överblick på varje ärende och kan dessutom få in bland annat läkarbedömningar som man snabbt kan dela vidare, säger hon. Aleris Ögon finns på tio orter i Sverige. Under 2024 genomfördes drygt 18 000 gråstarrsoperationer och omkring 50 000 ögonpatienter togs emot på mottagningarna. Genom att Aleris nu ansluter sig till Optirem blir systemet nationellt täckande – med en gemensam digital plattform som förenklar flödet mellan optiker och specialistvård över hela landet.
– Pilotprojektet visade tydligt hur mycket enklare och snabbare flödet blir när optiker och specialistvården arbetar i samma system, säger Ida Ankar. Responsen har varit mycket positiv från våra kliniker och de optiker som ingått i projektet. Det är också glädjande att Optikbran-
”Pilotprojektet visade tydligt hur mycket enklare och snabbare flödet blir när optiker och specialistvården arbetar i samma system.”
schen valt att samla aktörerna kring en gemensam lösning – det skapar enhetlighet, stärker patientsäkerheten och minskar administrationen för alla inblandade. Att det dessutom är bra för miljön att minimera fysisk distribution av remisser är ytterligare ett plus.
Ida Ankar och Jonas Lackmar får medhåll av Fredrik Thunell.
– En avgörande faktor är naturligtvis att ha kliniker som deltar i systemet. Butikerna har länge varit medlemmar i Optikbranschen och här har funnits en samsyn kring behovet av ett gemensamt system. Arbetet med Optirem har inneburit tätare kontakter med de stora privata klinikföretagen som nu också har valt att ansluta sig till Optikbranschen. Därmed skapas bättre förutsättningar för dem att också knyta sig till Optirem, säger han. Vid senaste medlemsmötet var alla på plats och här blev än tydligare att alla arbetar mot ett gemensamt mål, givetvis utifrån sina respektive förutsättningar. n
Två röster om Optirem
Ni har pilotestat det nya systemet Optirem. Kan du kort beskriva hur du tycker att det fungerat?
– Jag tycker det har fungerat väldigt bra, det är smidigt att kunna se att de har tagit emot remissen, samt att få remissvaren direkt i programmet. Jag tycker detta är det smidigaste elektroniska systemet jag provat hittills.
På vilket sätt kommer Optirem underlätta remiss-
– Vi slipper skriva ut alla remisser och skicka dem med post, vi slipper spara en kopia för att sedan följa upp att remissen blivit mottagen/åtgärdad och att vi fått remisssvar. Allt kan ses i Optirem. Det är också smidigt att kunna skicka till fler vårdgivare med en och samma inloggning. Det skulle vara optimalt om alla vårdgivare går in i Optirem. Jag tänker att patientsäkerheten blir högre då patienten inte riskerar att hamna mellan stolarna.
Johan Grönvall Optiker Anderberg
Ni har pilotestat det nya systemet Optirem. Kan du kort beskriva hur du tycker att det fungerat?
– Bra och enkelt system för remisser utan massa krångligheter med inloggningar mm och enkelt att bifoga filer och extra information.
På vilket sätt kommer Optirem underlätta remisshanteringen för dig i din vardag?
– Slipper massa pappershantering och inskanningar som är väldigt tidskrävande. Så vardagen blir effektivare.
Optirem är en webbbaserad plattform som förenklar remissflödet mellan optiker och ögonkliniker.
Man kan skicka remisser och ta emot remissvar, ställa frågor till ögonläkare och ta del av kvalitetssäkrat kunskapsutbyte – snabbt och säkert enligt GDPR. Optirem kommer i sin grundform att finnas tillgängligt för alla optikbutiker inom organisationen. Det erbjuder inte bara remisshantering utan även möjligheten att uppgradera till en premiumversion med funktioner som kollegiala konsultationer, utbildningsinitiativ och mycket mer. Utvecklingen av Optirem Premium sker i direkt samarbete mellan Kind och beställaren, där Optikbranschen inte är involverade.
Ida Ankar
Jonas Lackmar
Ny utvecklingsfas med ny vd
Synologens styrelse har utsett Mats Solman till ny verkställande direktör för Synologen AB.
I ett pressmeddelande skriver Synologen: Mats Solman har lång och gedigen erfarenhet från optikbranschen, med flera ledande befattningar inom Hoya, Essilor och Rodenstock. Hans djupa branschkunskap, kombinerat med dokumenterat starka ledaregenskaper, gör honom till rätt person att leda Synologen in i nästa utvecklingsfas. Under sin karriär har Mats visat prov på strategiskt tänkande, förmåga att bygga starka team och att skapa långsiktiga samarbeten mellan olika aktörer i branschen. Han tillträder sin tjänst den 21 maj 2025.
Styrelseordförande Daniel Lindin kommenterar tillsättningen:
– Vi är mycket glada över att välkomna Mats Solman som ny vd för Synologen. Mats har en stark bakgrund inom optikbranschen och ett beprövat ledarskap. Hans erfarenhet och förmåga att bygga långsiktiga relationer och driva utveckling gör honom till en utmärkt ledare
för Synologen. Vi ser fram emot att tillsammans med Mats och våra ägare fortsätta bygga framgångsrika samarbeten många år framåt.
– Synologens styrelse är övertygade om att Mats Solman, med sitt engagemang och sin erfarenhet, kommer att stärka Synologens position på marknaden och bidra till fortsatt lönsam tillväxt för Synologen och dess ägare. Hans ledarskap kommer att vara avgörande för att vidareutveckla Synologens erbjudande och skapa mervärde för samtliga intressenter.
Synologens förra vd, Eva Larsson blir, från den 1 juli arbetande styrelseordförande i Nordic Vision Retail, NVR.
NVR är Skandinaviens och Norra Europas största organisation för fria optikbutiker och kedjor.
”Ett av NVR:s huvudsakliga mål är att förhandla fram de bästa möjliga avtalen för sina medlemmar. Genom att stå enade i en organisation möter vi leverantörer med stor konkurrenskraft och stark marknadsposition”, skriver organisationen på sin hemsida.
Styrelseordförande Daniel Lindin hälsar nye vd Mats Solman välkommen.
Innovation ger Johanna Skans plats bland ikoner
Det danska glasögonmärket Skans Eyewear har nu tagits in i den permanenta samlingen hos British Optical Association Museum – världens äldsta museum dedikerat till synens och glasögonens historia genom vetenskap, medicin, design och innovation.
Skans lyfts fram som en ledande aktör inom 2000-talets design och innovation, präglad av affärstransparens, ansvarstagande och höga miljömässiga och sociala standarder.
– Att bli erkänd av British Optical Association Museum och få ta plats bland ikoniska milstolpar i glasögonhistorien är en stolt stund för oss, säger Johanna Skans, grundare av Skans.
– Men det viktigaste är vad det signalerar: att optikbranschen börjar omfamna en ny era, där glasögon inte bara handlar om stil och funktion utan måste utformas med hänsyn till både människa och planet, säger hon.
Skans glasögon kan ses via guidad visning på British Optical Association Museum, som ligger vid College of Optometrists i centrala London. Visningar sker måndag till fredag, efter tidsbokning via college-optometrists.org.
Jobba med ögonhälsa som gör skillnad på riktigt
Vill du utvecklas, arbeta med den senaste tekniken och verkligen använda dina kunskaper? Som optiker på Specsavers får du arbeta med:
• OCT – nu tillgängligt i alla Specsavers-butiker
• Perimetri*
• Fundusfoto
• Klinisk support i samarbete med Bergman Clinics ögonläkare
Hos oss får du möjlighet att bidra med hela din kompetens, fortsätta utvecklas och ligga i framkant inom ögonhälsa. Oavsett om du är erfaren, nyexaminerad eller nyanställd ser vi till att du får den utbildning och det stöd du behöver för att lyckas.
Bidra med din kompetens där den verkligen gör skillnad. Tillsammans gör vi ögonhälsa tillgänglig för alla! Join
*Synfältsmätare HFA 830 och Octopus 900 finns i 90 av våra 121 butiker
Vill du också bli en del av Specsavers? Läs mer om oss och ta en titt på våra lediga tjänster.
Låt din karriär bli UNIK.
Vi tror på mångfald. Vår organisation består av unika optiker, med unika kunder och unika behov. Studerar du till optiker och är intresserad av jobb eller praktik, hör av dig till oss på synologen.se.
”Det räcker att korrigera
På CooperVisions kontor i Göteborg sitter Martin Lingvall, Head of Professional Affairs för CooperVision Nordic. Han är djupt involverad i arbetet med den myopibehandlande kontaktlinsen MiSight® 1-day och OPTIK:s Katarina Ek fick chansen att sitta ned för ett samtal om myopibehandling två optiker emellan.
text och foto katarina ek
Vem är du?
– Jag heter Martin Lingvall och har varit optiker sedan 2001. Större delen av min karriär har jag befunnit mig i leverantörsledet. Jag började 2003 på Hoya och flyttade sedan vidare till Multilens i Göteborg, där jag stannade i nio år. Multilens är ett extremt innovativt företag där innovationen också sker på själva företaget. Mitt uppdrag var att koka ner den här kreativiteten till något användbart för optiker, Syncentralerna, återförsäljare, med flera. Jag har ganska lätt för att förstå de tekniska bitarna i vår bransch och jag tycker att det är kul att omformulera och förmedla så att andra också kan förstå. Vi optiker behövs verkligen i leverantörsledet eftersom vi kommunicerar mycket med just optiker. I min roll på CooperVision fokuserar jag mycket på vårt arbete med myopibehandling men är också ansvarig för att granska allt vårt kliniska material.
När hörde du talas om myopibehandling första gången?
– Det var på Multilens 2013 när vi skulle introducera en ny orto-k-lins, då pratade man om att man hade sett effekter på att bromsa myopi hos unga. Initialt tyckte jag nästan att det lät för bra för att vara sant. Så som marknaden i Norden såg ut då och eftersom kunskapen om myopi och myopibehandling vara ganska låg tog det inte riktigt fart. När vi på CooperVision sedan kunde lansera MiSight 2017, en produkt som ganska snart de flesta optiker kunde få tillgång till, blev förutsättningarna helt annorlunda.
Är orto-k lika effektivt som myopibehandlande glas och kontaktlinser?
– Det finns bland annat en dansk studie som visar på en
räcker inte korrigera närsynthet”
god effektivitet. Men generellt sett kan man säga att både orto-k och de här stora produkterna från Essilor och Hoya samt MiSight har en halveringseffekt på myopin. De flesta studier på de mest etablerade produkterna som gjorts visar på likvärdig effekt, men det är lite svårt att jämföra studier eftersom populationen som man gör studierna på varierar i åldrar och etnicitet. När man som optiker tittar på studier är det viktigt att man gör det med lite kritiska ögon och just tittar på ålder och etnicitet, vilken typ av studie det är och under hur lång tid den är gjord.
– Sen är ju orto-k lite av en nischprodukt, det kräver utbildning och mer stolstid och det kräver en cornealtopograf. Med en mjuk kontaktlins eller glasögon är tillpassningsprocessen enklare. Sen tror jag att vi som leverantörer har gjort myopibehandling mer komplicerat än vad det egentligen är och med facit i hand finns det fog för viss självkritik. Obligatoriska utbildningar för att få sälja dessa produkter tror jag ökade på känslan av krånglighet och blev en onödig tröskel för att komma igång.
Du säger en halveringseffekt, är inte det lite lågt räknat?
– För MiSight som har en effektivitet på 59% har vi valt att förenkla budskapet genom att säga att vi halverar försämringen av myopin. Stellest har 67% som en marknadsföringssiffra men det är en siffra som bara omfattar de barnen som använder produkten på fulltid. Just användningstiden är jätteviktig och något som vi måste bli bättre på att informera om när vi förskriver. Som optiker bör vi vara noga med att rekommendera den produkt som vi tror att patienten kommer att använda. Precis som att medicin inte fungerar om vi inte tar den så fungerar inte heller myopibehandlande produkter om de inte används.
Vad tror du det är som gör att en del optiker fortfarande brister i att rekommendera myopibehandling?
– Jag tror att det till viss del handlar om en osäkerhet och en tidsbrist i rummet. Sen hör jag ibland att optiker tänker att detta med myopi inte är något problem i Sverige, men för fyra år sedan så publicerade World Council of Optometry en resolution som fastslog att myopibehandling bör vara standard of care. Det finns översatt till svenska på Optikerförbundets hemsida. Där kan man läsa att en av anledningarna till varför man skapat detta policydokument är att en avsaknad av gemensam hållpunkt kring detta är till skada för optikeryrket, allmän-
heten och folkhälsan. Det räcker inte längre att bara korrigera närsynthet utan vi måste behandla den eller remittera vidare. Nu är kunskapen så väletablerad att det inte längre finns någon vettig forskare inom fältet som säger att myopibehandling inte fungerar. Alla är idag överens om att vi ska göra allt vi kan för att hålla ögonlängden under 26 mm. Blir ögat längre så ser vi en dramatisk ökning för risken för framför allt myopisk maculadegeneration, näthinneavlossning, glaukom och vissa typer av katarakt. Varje dioptri vi kan påverka den slutliga myopin minskar risken för framtida ögonproblem med upp till 40 procent.
– En situation som jag tycker att alla optiker borde reflektera över; om inte jag gör något nu på det här barnet som börjar bli närsynt och är 10-11 år, och så kommer de tillbaka två år senare och har blivit -3,0D och så säger föräldern att du borde ha vetat för två år sen att det kunde blir så här. Varför gjorde du ingenting? Och visst stämmer det att närsynta barn, än så länge, inte är ett stort folkhälsoproblem för oss som land, det måste vi vara ärliga och erkänna. Men genom en enkel matematisk beräkning så kan vi konstatera att varje butik har i snitt 100 närsynta barn i åldern 8–16 år som vi inte bara kan ignorera, vi har en möjlighet att förändra framtiden för dessa individer på ett väldigt påtagligt sätt. Det är viktigt att optikerna börjar känna en plikt att prata om dessa saker.
Kan man tänka sig ett scenario där optikern som underlåtit att informera om myopibehandling blir anmäld?
– Det tror jag absolut. Sen har vi ju inte den typen av anmälningskultur i Sverige men det skulle absolut kunna hända och jag har en känsla av att dagens föräldrar är mer benägna att anmäla den här typen av händelser än tidigare generationer.
Jag tycker ibland att det är en svår balansgång i undersökningsrummet när föräldrar tycker att myopibehandling blir dyrt och jag är rädd att de inte riktigt förstår vad de säger nej till. Har du några tips?
– Jag fattar att den kommunikationen är svår och jag har full respekt för det. Det kan vara svårt för en förälder att ta till sig den långsiktiga hälsorisken, även om det är den viktigaste orsaken till att vi vill behandla. Kanske bättre då att förklara att vilken skillnad det är i vardagen att vara -3.0D jämfört med -6.0D, att det blir billigare på sikt men också att barnet blir mindre beroende av sin korrektion.
– Något som jag tror att vi ofta glömmer bort är karriärval. Det kanske blir lite konstigt att prata om det med en 11-åring, men om du till exempel landar på en fri visus under 0,1 så kan du inte bli polis. Vissa dörrar stängs helt enkelt gällande yrkesval om du blir för närsynt och många föräldrar känner inte till det.
– CooperVision arbetar ganska mycket på olika sätt med att informera skolsköterskor och ögonläkare om myopibehandling och jag hoppas att det kommer att
underlätta för optikerna på sikt. Vi har till exempel ett spännande samarbete med Hoya för att få in information om närsynthet i klassrummet så att lärare i naturkunskap, biologi eller fysik får skapa skolmaterial som är produktneutralt och belyser synen och särskilt myopi.
Det finns starka marknadskrafter idag som vill digitalisera allt i skolan och komma bort ifrån klassisk katederundervisning. Hur ser du på det?
– Ja, det är väldigt mycket digitalt. Till vår hjälp kom ju Folkhälsomyndigheten i höstas med riktlinjer för skärmar. Tyvärr nämns knappt synen utan fokus har varit barns och ungas utveckling och hälsa i allmänhet. Men vi vet ju att skärmar har ett samband med närsynthet och den studie som publicerades i februari, en metaanalys på väldigt många studier där man tittat på samband, fick uppmärksamhet både i Sveriges Radio och TV4 där Rune Brautaset och Awet Tesfamariam uttalade sig. (Artikel om studien publicerades i Optik Digital nr 3, reds anmärkning)
– Man såg att varje timme ökad skärmanvändning ökade risken för myopi med 21 procent. Under en timmes skärmanvändning per dag såg man ingen kraftig ökning, sen ökar det väldigt dramatiskt upp till fyra timmar där kurvan planar ut. Nackdelen var att de bara hade tittat på skärmanvändning oavsett vad som gjordes under övrig tid. Norska forskare har forskat mycket på vad som ibland kallas The Nordic paradox, varför vi inte är lika närsynta som i andra länder trots att vi lever ganska mörkt. De tror att det beror på traditionen vi har i Norden att vara mycket utomhus. I Sverige har vi även Allemansrätten som gör naturen väldigt lättillgänglig på ett sätt som den inte är i andra länder. Jag skulle säga att nästan alla svenska barn upp till åtta års ålder uppfyller rekommendationen om två timmars utomhusvistelse per dag, åtminstone på veckodagarna. – Det finns en väldigt stark evidens på att ju mer tid som spenderas utomhus, desto mindre risk för närsynthet. Den evidensen är starkare än den kring närarbete och närsynthet men forskare är i nuläget överens om att både utomhusvistelse och begränsning av närarbete är viktigt.
”Norska forskare har forskat mycket på vad som ibland kallas
The Nordic Paradox, varför vi inte är lika närsynta som i andra länder trots att vi lever ganska mörkt. De tror att det beror på traditionen vi har i Norden att vara mycket utomhus.”
Vad är dina förhoppningar inför framtiden?
– Jag hoppas att branschen och yrkeskåren klarar av att anpassa sig till den nya världen med ny teknik och ändå bibehålla patientsäkerheten. Sedan önskar jag naturligtvis att rekommendation av myopibehandling blir en självklarhet för alla optiker. n
Bort med jantetänket i undersökningsrummet
Får du ibland känslan av att du skulle vilja åka tillbaka i tiden och ge dig själv en liten, liten lavett?
Den känslan kom över mig mer än en gång när jag hade förmånen att få sitta ner och prata med Martin Lingvall på Coopervision inför det här numret. Under vårt samtal så blev det så tydligt för mig hur viktigt det är att förbli nyfiken och vaken när man arbetar med människors ögonhälsa. Att leva på gamla meriter håller inte om du vill ge dina patienter valuta för sina pengar, de förväntar sig med all rätt att du vet bäst och att dina rekommendationer är välgrundade och uppdaterade. Att vara legitimerad tarvar ett visst engagemang, som min mamma hade sagt.
Men är det så enkelt att hänga med i allt som händer inom forskningen?
Nej, det är det inte. Inte minst eftersom många av oss optiker spenderar våra arbetstimmar med att göra undersökningar, och fortbildningen måste därmed ofta skötas på fritiden där så mycket annat redan slåss om utrymmet och orken. I ärlighetens namn så är väl inte heller alltid optometri den stora passionen i livet och jag är definitivt en av dem som jobbar för att leva och inte tvärtom. Ibland har jag dessutom svårt att avgöra vem jag ska tro på. Starka ekonomiska intressen krockar ibland med omsorg om patienten, och det kan vara en klurig balansgång där i undersökningsrummet när man vill kunna sova gott om natten och samtidigt inte bita den hand som föder en.
Då känns det okomplicerat och tryggt att veta att myopibehandling bör vi alltid rekommendera till närsynta barn, punkt slut. Det finns ingen myopiutveckling som är för liten för att bromsas och produkterna gör jobbet åt dig. Det finns ingen konflikt mellan ekonomi och patientomsorg och den insats som krävs av optikern för att komma igång med tillpassningen är minimal.
Till min stora skam så tog det lite tid för mig att komma in i matchen gällande myopibehandling, jag tyckte nämligen att det lät lite för bra för att vara sant när jag först läste om det. Dessutom blir jag inte direkt nedsprungen i undersökningsrummet av horder av närsynta barn, och jag tyckte att marknadsföringen för dessa produkter kändes alarmerande och aningen överdriven. Jag rekommenderade dem därför inledningsvis främst till patienter där myopin redan dragit iväg en bit, och där det kanske fanns högmyopa föräldrar att brås på. Till den patient som kom i sällskap med sina föräldrar för att prova ut sina första glasögon med en halv dioptri gav jag ingen tydlig rekommendation. Det är alltså här som jag idag
”Nu blottar jag strupen och erkänner: jag brukade säga till patienter att de inte behövde några nya glasögon när styrkorna inte hade förändrats nämnvärt.”
skulle vilja hoppa in i en tidsmaskin och läxa upp mig själv och jag ångrar mig bittert. Jag önskar att detta vore det enda jag verkligen ångrar under mina år inom optikbranschen, men jag har tyvärr en sak till. På ett sätt inte så allvarlig som blundern jag beskriver ovan, men på ett annat sätt ännu värre eftersom det faktiskt pågick under flera år. Hur trög kan man vara?
Nu blottar jag strupen och erkänner: jag brukade säga till patienter att de inte behövde några nya glasögon när styrkorna inte hade förändrats nämnvärt. Jag trodde att jag var schysst och ärlig när jag sa så, men idag låter det bara drygt i mina öron när jag hör en kollega yttra samma ord. Det är ett sånt översitteri. Vem i hela friden är jag att tala om för någon att deras gamla glasögon duger gott till dem? Att de inte förtjänar att få den där nytillkomna kvarten korrigerad, att det räcker om axellägena stämmer på ett ungefär? Och kanske värst av allt, att jag genom att säga så antydde att de inte var värda ett par nya glasögon bara för att de kanske hade lust att förnya sig lite. Det är definitivt en typ av jantetänk som jag absolut inte vill stå för och numera får alla patienter alltid grönt ljus av mig om de vill investera i nya glasögon, oavsett vilka skälen är. När en patient däremot ser lite hängig ut och frågar om de verkligen måste byta glasögon, då är det en annan sak. Då brukar jag svara att det är inte mycket man måste här i livet.
katarina ek
Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och arbetar som fristående konsult. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden sjunger hon och skriver låtar i countryduon The Oaks.
Nedsatt syn lyfts fram som en riskfaktor för demens och en ny studie visar att nästan var femte av dem som har synproblem löper större risk att utveckla demens. 19 procent av äldre personer i åldern 71 till 79 år kan minska sin risk att utveckla demens om de korrigerar sina synproblem, enligt en amerikansk studie publicerad i JAMA Ophthalmology.
Dålig syn riskfaktor att utveckla demens
huvudförfattare till studien är Jason Smith vid Johns Hopkins University, och i studien pekar de på att visuell hälsa bör ges en större roll i att förebygga demens.
– I den här studien är synproblem som riskfaktor för demens högre än vad som tidigare rapporterats, säger Helle Falkenberg, professor i optometri vid Universitetet i sydöstra Norge, USN, och chef för Nationellt centrum för optik, syn och ögonhälsa.
Hon hänvisar bland annat till en Lancet-rapport som publicerades tidigare i år, och som för första gången inkluderade synen som en av de 14 modifierbara riskfaktorerna för demens.
– Huvudorsaken till den högre andelen i den nya studien är att den innehåller lite fler synfunktioner. Till skillnad från andra studier som ofta bara tittat på
Helle Falkenberg är professor i optometri vid universitetet i Sørøst Norge, USN, och chef för Nasjonalt senter for optikk, syn og øyehelse. Hon säger att kontrastseende är ett underskattat mått när det gäller synfunktion och skulle gärna se att optiker använde det här verktyget mer. Foto: Maren Sandbakk
Torgeir Brunn Wyller är professor i geriatrik vid universitetet i Oslo. Han pekar på att en möjlig koppling mellan nedsatt syn och demens kan förklaras av att dålig syn gör att en person förlorar en del av den input som stimulerar hjärnan. Foto: Eirik Bøckmann
avståndsvisus har de här också tittat på både kontrastseende och närvisus. Och de fann att kontrastseende visade ett större samband med demens än om man bara mätte avståndsvisus, säger Helle Falkenberg.
I studien från Johns Hopkins University var alla tre undersökta former av synstörningar kopplade till demens. Nedsatt kontrastseende var associerat med 15 procent av demensfallen, medan nedsatt synskärpa på avstånd och på nära håll var associerat med respektive 5 och 10 procent av demensfallen.
Torgeir Bruun Wyller, professor i geriatrik vid Universitetet i Oslo, säger att man måste göra vissa reservationer när det gäller den här studien.
– De finner att bland personer som har synproblem i något av de tre områdena är det fler som har demens än bland dem som inte har det, påpekar hon. Men patienterna följdes inte upp över tid, så man kan tänka sig att demens och nedsatt syn har gemensamma bakomliggande orsaker, säger han.
Studien bygger också på en beräkning av hur många demensfall som teoretiskt hade kunnat undvikas om dålig syn som riskfaktor helt eliminerats.
– Det här är en något orealistisk och teoretisk fråga eftersom nedsatt syn kan ha många orsaker, och alla kan inte förebyggas eller behandlas, säger han.
Dessutom pekar han på att det kan vara så att de som såg dåligt, helt enkelt presterade sämre på de kognitiva testerna eftersom deras syn hämmade dem.
– Men med det sagt tycker jag att studien är spännande och intressant, och mycket talar för att den kan stämma, klargör Torgier Bruun Wyller och utvecklar:
– Vi vet generellt att hjärnan är beroende av att bombarderas med intryck hela tiden. Forskning om demens och nedsatt hörsel pekar också på att nedsatt hörsel kan vara en bidragande faktor, och det är naturligt att tänka sig att det är likadant med synen. Det innebär att om man förlorar en del av den kontinuerliga tillförseln till
TEXT TONE AGUILAR
hjärnan genom ögonen så stimuleras inte hjärnan och förblir inte aktiv i samma utsträckning.
Torgier Bruun Wyller poängterar att studien dessutom är ett argument för hur fördelaktigt det är att ta hand om äldres ögonhälsa.
– Äldre människor bör få sina ögon undersökta regelbundet så att de upptäcker saker som de kan göra något åt. Om vi blir bättre på det kan vi kanske förebygga en del fall av demens. Och i alla fall kan vi optimera funktionen hos äldre, både för dem som har god kognitiv funktion och för dem som har nedsatt kognitiv funktion.
För dem som har utvecklat demens pekar han också på att fördelen med att få synen optimerad är stor eftersom det gör det lättare att kompensera för den kognitiva nedsättning de har drabbats av.
När det gäller uppföljningen av äldres syn menar han att den varierar.
– Jag tycker att det är bättre än tidigare och att fler går till optikern eller ögonläkaren regelbundet, säger han. Men det är i händerna på de äldre själva och vilka rutiner och upplägg de har i de olika kommunerna eftersom vi saknar en gemensam struktur. En del kan därför falla igenom och inte få systematisk uppföljning av en optiker, vilket kan leda till att de går för länge och får skador på ögat, till exempel vid glaukom, eller att de går för länge med glasögon som har fel styrka.
bruun wyller menar därför att denna studie är ett bidrag som pekar på att man bör överväga att skapa tydligare system och rutiner för att undersöka äldres ögon och syn.
– Det finns en diskussion generellt om förebyggande undersökningar av äldre och om de ska ha ett fast program som småbarn som följs upp på vårdcentralen, påpekar han. – Och om du väljer ett sådant system så bör synen självklart vara en del av det.
Helle Falkenberg å sin sida säger att det som är viktigt när det gäller synen är att de flesta synfel kan korrigeras eller förbättras.
– Men kontrastseendet, som de fann hade störst samband med risken att utveckla demens, är ett mått som optikerna kanske inte är så bra på att mäta som jag skulle vilja, säger hon och tillägger:
– Det är ett underskattat mått på synfunktion, trots att det är ett verktyg som man lär sig på kandidatutbildningen och som är användbart i samband med nästan alla synundersökningar.
Hon pekar bland annat på att kontrastseende kan hjälpa till att förstå varför symtomen inte alltid stämmer överens med avståndsvisus.
– Avståndsvisus är väldigt viktigt, påpekar hon. – Men det kan vara så att man underskattar konformiteten eller upplevelsen av hur det är att se. Och när man överväger kataraktoperation, till exempel, är kontrastseende en mycket användbar faktor som optiker bör använda för vad det är värt.
Vidare menar Falkenberg att det kan tyda på att äldre personer bör kontrollera synen oftare än vad de gör i dag.
– De som är över 70 år bör gå till en optiker en gång om året, och även om de inte tycker att de behöver en synundersökning. Med åldern ökar också risken för andra ögonsjukdomar. Om personen även har en ögonsjukdom i nära familj ökar risken ytterligare, och de bör följas upp av en optiker efter överenskommelse.
I kölvattnet av den här studien, och kunskapen om vikten av god syn och god hälsa, menar hon att man kanske borde tänka lite annorlunda, och att det är ännu viktigare att till exempel ha rätt läsglasögon och avståndsglasögon även för yngre.
en av de optiker som jobbar mycket med äldre patienter är Håkon Bærland i Optikerbesøk. Han erbjuder en mobil optikertjänst och reser hem till människor och på institutioner.
– Det är tydligt att det är förebyggande att ha bra syn i förhållande till demens, säger han och berättar att han har ett antal patienter med demens. – Men om det ska ha en förebyggande effekt att kontrollera patientens syn, då måste vi optiker vara på plats innan patienten blir alltför drabbad av demenssjukdomen.
Håkon Bærland säger att han tycker att uppföljningen av synen för människor som är rörliga och friska är ganska bra.
– Men många av de patienter jag besöker i hemmet, de följer inte upp sin syn så ofta, medger han. Och det är
Håkon Bærland driver den mobila tjänsten Optikerbesøk och han åker ut till många äldre patienter som bor på institutioner eller i hemmet. Han berättar om flera patienter som inte följer upp sin syn särskilt ofta, vilket han menar hänger ihop med deras funktionsnivå. – Ju sämre funktionsnivån är, desto sämre blir uppföljningen av visionen, säger han.
relaterat till deras funktionsnivå. Ju sämre funktionsnivån är, desto sämre blir uppföljningen av visionen.
För patienter som först har utvecklat demens efterlyser optikern ett tvärvetenskapligt samarbete.
– Ett av de kriterier som bör sättas in när man får en demensdiagnos är att kontrollera synen med en optiker så att man kan avslöja hur den ser ut och korrigera om det finns något, säger han.
Han säger att han inte mäter kontrastseendet på alla.
– Men jag jobbar mycket med filterglas, och om jag misstänker att de behöver det mäter jag kontrastseendet, säger han. Och de flesta som har ögonsjukdomar har också nedsatt kontrastseende, så då kollar jag upp det också.
Han menar att det inte är lätt att upptäcka ett nedsatt kontrastseende för patienterna själva.
– Jag använder därför visuell komfort som ett begrepp för att förklara vad det är, fortsätter han. När man korrigerar dåligt kontrastseende ser de inte nödvändigtvis bokstäver bättre, men de upplever att deras syn generellt förbättras utan att de kan sätta fingret på vad det är. De får bättre visuell komfort.
Bærland påpekar också att dålig syn hos äldre innebär en extra mental påfrestning.
– Om synen blir sämre med åldern och till exempel inte ser texten på TV eller det är svårt att läsa tidningen, så ramlar man ur lite, får mindre stimulans och sitter kvar med egna tankar, säger han. Det är många som tappar humöret och modet och som blir psykiskt påverkade av det här.
Han är därför upptagen av att vara uppmärksam och etablera god kommunikation med sina patienter där han försöker ta reda på vad de tycker om att göra.
– Det kan vara lite utmanande ibland, särskilt med dem som har demens eftersom de har svårt att förklara sig, medger han. Jag ägnar en del tid åt att göra den här behovsanalysen, det vill säga vad de gör på dagarna och var de behöver se bra. Tycker de om till exempel att titta på TV, läsa, göra handarbeta, laga mat och så vidare.
Utifrån detta försöker han vidta åtgärder som att tillverka tillräckligt starka läsglasögon och liknande.
– Så att de kan läsa lite, titta lite bättre på TV, ta en promenad i korridorerna eller göra något som är stimulerande, säger han.
– Min erfarenhet är att det kan göra stor skillnad i vardagen för många.
optikern heidi refseth på Interoptik Andresen Ur & Optikk i Lillehammer, påpekar att ålder och systemiska sjukdomar är riskfaktorer för både ögonsjukdomar och demens.
Hon tycker därför att det är svårt att uttala sig om orsakssambandet mellan syn och demens.
– Allt hänger ihop, och till exempel kommer de råd som ges mot demens, som att äta hälsosamt och hålla sig i form, även att gälla för ögonsjukdomar, fortsätter hon.
Samtidigt tycker hon att det kan vara utmanande med patienter som har demens, särskilt när de kommer utan en följeslagare.
– Vi riskerar att budskap inte når fram och att åtgärder vidtas som inte borde göras för att vi inte får rätt information från patienten, säger hon.
Hon poängterar hur viktigt det är att nå ut till den vuxna befolkningen med budskapet att de måste ha rätt glasögon och att de bör kontrollera sin syn regelbundet.
– Det här budskapet får inte bara komma från oss optiker eller från optikerbranschen, säger Heidi Refseth. Institutioner där de äldre bor måste också ta hand om det här.
Slutligen påpekar Helle Falkenberg att personer över 70 år utgör en stor del av optikerns patientunderlag.
– Så de har mycket erfarenhet av den här gruppen och de kan hantera deras synutmaningar, säger hon och tillägger:
– Jag tycker ändå att det finns ett behov av att fler optiker skaffar sig mer kunskap om komplexa hälsoutmaningar som äldre möter och hur man kan hjälpa till exempel patienter med kognitiva svårigheter som demens, stroke eller hjärnskada att optimera sin syn. Men optiker har kunskap och verktyg och många objektiva tester och verktyg i sin verktygslåda som också gör att utsatta patientgrupper kan få en bra synundersökning, information och rådgivning. Så optiker kan och bör absolut bidra, men de kanske inte tänker på det.
Även om vi behöver mer kunskap om effekten av att optimera synen för att fördröja eller förhindra utveckling av demens, menar hon att den här studien tyder på att vi behöver tänka lite bredare.
– Det visar att optiker kan ha en roll i ett större samhällsperspektiv för att lösa eller bidra till att minska de utmaningar som kommer, säger hon och konstaterar:
– Synhälsa är folkhälsa, och om man lyckas hjälpa till att skjuta upp demenssjukdom med månader eller år så är det oerhört värdefullt både för individen, för anhöriga och för samhället. Och då måste optiker ta den rollen på allvar.
Läs mer om studien här: https://jamanetwork.com/journals/jamaophthalmology/fullarticle/2823286?guestAccessKey=26113c66-f05b-4dbc-958d-dbef32ef78a1&utm_source=For_The_Media&utm_medium=referral&utm_campaign=ftm_links&utm_content=tfl&utm_ term=090524#google_vignette.
Håkon
Bærland
Vill du göra barns syn bättre på riktigt?
CooperVision har en vision.
Alla myopa barn och unga skall erbjudas en behandling som bromsar försämringen av närsynthet och inte bara korrigerar synen för stunden. Vi vill göra barns syn bättre, på riktigt.
CooperVision erbjuder två kliniskt testade produkter som både bromsar försämringen av närsynthet och ger skarp syn.1,2
• MiSight® 1 day är mjuka endagslinser som används dagtid.
• DreamLite orto-K, stabila linser som används under natten.
Vänta inte med att göra barns syn bättre och deras liv enklare. Rekommendera en myopibehandling idag och ge barn och unga bättre syn, både nu och i framtiden, på riktigt.
Vårens solglastrender: Futurism, retro, digitalt
Våren är här. Ljuset återvänder och det är dags att damma av solglassortimentet. Synsams designchef, Wai Chan pekar ut vårens trender som präglas av en mix av futurism, retro och digitala influenser.
– Vår vardag fylls av ständiga visuella referenser från hela världen, och genom sociala medier har alla möjligheten att påverka modetrender i realtid. Vi går från att vara konsumenter till att bli medskapare – och solglasögon är en central del av den rörelsen. Här smälter modehusens trender och individens kreativa tolkning samman för att driva trenderna framåt, säger Wai Chan.
TRE STORA SOLGLASÖGONTRENDER
1. Futuristiska influenser – sport och mode i teknisk fusion Nya material, designexperiment och ny teknologi tar solglasögon till en ny nivå. Vi ser både minimalistiska, nästan osynliga ramar och överdimensionerade, skulpturala former inspirerade av sci-fi och sportens aerodynamik. Lättviktsmaterial som titan och
aluminium gör att designen blir både innovativ och bärbar. Färgskiftande linser och ramlösa modeller ger en futuristisk touch.
2. Klassiska återseenden
– 90- och 00-talets ikoniska silhuetter
Retrolooken från slutet av förra seklet och början på millenium
är här. Rektangulära former och cat-eye-modeller i mörka toner pryder influencers och kändisar. Smala bågar bärs långt ner på näsan för en cool, mystisk look, medan motsatt trend hyllar större, iögonfallande solglasögon inspirerade av filmstjärnornas glamour. Oavsett val är det detaljerna och bärarsättet som gör skillnaden.
3. Digital influenser – personlig stil och medvetna val
Sociala medier och AI driver modetrenderna och det är lätt att hitta inspiration och forma sin egen stil. Detta speglas i att personliga, medvetna val blir allt viktigare. Solglasögon i återvunnet material och en hållbar, kvalitativ design liksom bågar i naturnära färger som grönt, beige och transparenta toner trendar.
MATERIALTRENDER OCH FÄRGTRENDER
• Metall dominerar– titan och aluminium ger lätthet och lång livslängd.
• Gröna nyanser inspirerade av naturen.
• Transparenta material och neutrala toner skapar en tidlös elegans.
Klassiska och populära Optinett finns både som våtservett och spray. Löser upp och rengör alla typer av glas utan att lämna några rester eller feta hinnor
På vår hemsida cpac.se beställer du enkelt alla våra produkter.
Wai Chan trendspanar.
Direktoptik har funnits sedan 1992 och har 35 butiker över hela landet, varav en i Malmö under namnet Eyes & More. Direktoptik ingår i det internationella optikföretaget Nexeye med kända butiksvarumärken som holländska HansAnders. I Sverige leds verksamheten av Jessica Eklund som haft positionen som Sverigechef sedan fem år tillbaka. Nyligen blev hon
dessutom invald i mångfaldhetsorganisationen Diversity Charters styrelse.
text micke jaresand
Familjär kedja som brinner för mångfald
Hur skulle du beskriva Direktoptik, vad är det för typ av kedja?
– Jag skulle säga att vi skapar en familjär stämning i butikerna. Vi har tid för kunden i undersökningsrummet, vilket ger optikerna stora möjligheter att bygga en personlig relation med kunderna, säger hon.
Hur ser ert kunderbjudande ut, på vilket sätt skiljer det sig från övriga branschen?
– Vi har ett stående erbjudande som vi kallar för 3 för 1. Det innebär helt enkelt att kunden fritt kan välja tre bågar ur vårt ordinarie sortiment men bara betala för ett par glasögon. Man kan också dela detta erbjudande med någon annan, till exempel ta två par till sig själv och ett par till en vän. Detta gäller även med olika recept såklart, säger Jessica.
Hur ser prisbilden ut, ligger ni högt eller lågt i pris på bågar och glas?
– Vi erbjuder ett brett sortiment av bågar – från ledan-
de designermärken till våra egna exklusiva kollektioner. Alla av hög kvalitet och till konkurrenskraftiga priser, vilket ger ett oslagbart värde för pengarna helt enkelt, säger Jessica.
Jessica Eklund är inte själv optiker men har en lång erfarenhet i branschen med över 30 år i olika roller i flera kedjor. Hon började på Direktoptik som butikschef för 11 år sedan, blev sedan regionchef och basar nu alltså över kedjans butiker i hela landet.
Vad har du sett för utveckling i branschen under de år du varit verksam?
– Upphandlingsrutinerna och marknadsföringen har förändrats avsevärt under de senaste åren. I princip all inköp hanteras numera centralt, leverantörsbesök i butikerna har i stort sett försvunnit, och även den stora årliga inköpsmässan har krympt avsevärt.
– Därutöver har den digitala utvecklingen gett oss bättre möjligheter att förstå våra kunder. Vi har nu en mycket tydligare bild av deras prioriteringar och förväntningar. Kunder värdesätter i hög grad snabb och vänlig service samt professionell rådgivning. Därför fortsätter vi att investera i förbättrad personalutbildning, optimering av försäljnings- och serviceprocesser samt ökad bemanning i våra butiker.
– Kunder uppskattar även uppgraderad utrustning, som till exempel användningen av surfplattor, vilket bidrar till en mer effektiv butiksupplevelse. Dessa insikter utgör grunden för vår strategi att ytterligare stärka vår service och bättre möta kundernas förväntningar, säger Jessica
samtidigt som jessica leder arbetet på Direktoptik är hon också, som kedjans Sverigechef engagerad i den europeiska medlemsorganisationen Diversity Charters svenska avdelning. I våras valdes hon in i styrelsen som ledamot med ansvar för regional utveckling.
–För mig är mångfald och inkludering inte bara viktiga värderingar – de är avgörande drivkrafter för både
personlig och organisatorisk utveckling. Våra medarbetare spelar en central roll i allt vi gör, och jag är övertygad om att vi, genom att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla känner sig trygga, uppskattade och uppmuntras att vara sig själva, frigör deras fulla potential.
– Att gå med i styrelsen för Diversity Charter ger mig möjlighet att aktivt bidra till att skapa arbetsplatser där människor från alla bakgrunder kan trivas, utvecklas och blomstra. Jag är starkt övertygad om att investeringar i mångfald och medarbetares välmående inte bara stärker vår personalstyrka, utan även vår förmåga att nå långsiktig framgång – tillsammans, säger Jessica.
Namnet Diversity Charter kan på svenska översättas till mångfaldhetspolicy, eller mångfaldhetsstadga och organisationens syfte är att genom sina medlemmar, både stora och mindre företag driva mång -
faldhetsfrågor inom arbetslivet utifrån en gemensam EU-plattform.
Diversity Charter finns idag i 26 EU-länder, har 15 400 anslutna företag som representerar över 17 miljoner anställda. Bland de svenska företag som är medlemmar kan nämnas exempelvis Systembolaget, Länsförsäkringar, IKEA, ICA, SEB, HM och Direktoptik, förstås. Att bli medlem innebär ett officiellt åtagande att främja mångfald och inkludering på arbetsplatsen. Mångfald ska tillämpas inom sju områden: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.
– Just nu i, maj månad så är det fokus på mental hälsa och välbefinnande på sin arbetsplats. Vilket är en väldigt viktig fråga, säger Jessica Eklund. n
Direktoptiks
Sverigechef Jessica Eklund har ett långt förflutet inom optikbranschen. Nu är hon också invald i styrelsen för Diversity Charter.
Rethink Astigmatism
For too long, people with astigmatism have had to settle for discomfort, reduced vision, and lenses that don’t live up to the needs of modern life. Eye care professionals faced increased complexity when correcting astigmatism with toric lenses.
But times have changed...
With its revolutionary Toric Water Surface Lenses, Alcon is challenging old ideas and proving why it’s time to rethink astigmatism.
RETHINK MYTHS
Astigmats have to settle with LENSES THAT DON’T MEET THE NEEDS OF MODERN LIFESTYLES.
New contact lens technologies have changed the game for toric lenses, offering ECPs the power to enhance the day-to-day life of their patients.
Patients with astigmatism have to SACRIFICE COMFORT OR VISION TO FIND A LENS THAT IS SIMPLY “GOOD ENOUGH”FOR THEM.
Spherical lenses are a VIABLE ALTERNATIVE TO TORIC LENSES FOR PATIENTS WITH ASTIGMATISM.
Toric lenses are COMPLICATED AND TIME-CONSUMING TO FIT.
Uncorrected astigmatism* has been shown to:
• Negatively impact reading speed1, fluency1 and stereoacuity2
• Increase symptoms of ocular discomfort and dry eye1,3
• Result in headaches3,4
With up to 100% water at the surface5-10**, Alcon’s Toric Water Surface Contact Lenses deliver outstanding comfort and patient satisfaction.
Masking astigmatism with a spherical lens delivers poorer visual outcomes.15-20
With PRECISION BALANCE 8|4® lens design, Alcon’s toric lenses have the same first lens fit success as spherical lenses,21-24*** delivering outstanding comfort and stability**** in less than 60 seconds.23,25
9out of 10
Toric lenses provide better visual acuity than spherical lenses, even for low and moderate astigmatism.12-14
agree that PRECISION1™ for Astigmatism provides long-lasting comfort11
Någon eventplanner behövde inte ringas in när Vasuma planerade sitt 20-årsjubileum. Varumärket Vasuma som grundades av de tre vännerna Jan Vana, Lars Malmsten och Steffen Sundelius 2005 är starkt förknippat med rock n’ roll av en anledning – de vet hur man ställer till med fest.
TEXT
KATARINA
EK | FOTO WILHELM JARESAND
20 år av rock'n'roll
över 600 festdeltagare kom till klubben Debaser i Stockholm för att fira Vasuma, och kvällen innehöll allt man kan tänka sig för en riktig brakfest. Liveband avlöste varandra på stora scenen innan DJ:s tog vid, och barpersonalen hade fullt upp med att servera alla törstiga gäster.
– En superkul fest helt i deras anda, tyckte Åsa Wikström. Rock n’ roll, party och gemenskap. Vi på City Optik och Vasuma har en givande och levande relation sedan 20 år tillbaka och som en av deras allra första kunder har vi kunnat följa deras fantastiska resa genom åren. Vi nominerade dem härom året till årets optikprofil eftersom de visat branschen ett helt nytt sätt att vara leverantör. De har alltid betonat glädje, lekfullhet, jämlikhet, snällhet och respekt i partnerskapet. Och år från år levererat en cool stil som är lätt att sälja.
en annan välkänd profil som hade åkt ända från Piteå för att fira
med Vasuma var Daniel Åström på Åströms optik.
– Ja, vi har också varit med från start så den här festen ville jag inte missa, berättade Daniel. Vasumas bågmodeller Eggeater och Snok har varit enormt framgångsrika i vår verksamhet, de har blivit riktiga klassiker som står sig år efter år. Dessutom är Vasuma så bra att ha och göra med och det är viktigt för mig att ha en genuin relation med leverantörer, konstaterade Daniel.
på display fanns jubileumsbågen Titanboa XX som är framtagen i endast 50 numrerade exemplar i samma bärnstensfärg som användes i Vasumas allra första bågkollektion. Under kvällen lottades även fem andra bågar ut. De lyckliga vinnarna kommer att få en helt egen custom made Vasumabåge med skalmar tatuerade av Franco Dusant, den tattoo artist som även fanns på plats under festen och hade fullt upp med att tatuera
Vasumas tre grundare, Lars Malmsten, Jan Vana och Steffen Sundelius visade stolt upp sig på sin 20-årsdag.
alla som ville ha ett permanent minne från kvällen på sin kropp.
Sara Wittskog som är kliniskt ansvarig på Synologen var glad över chansen att få gå på fest och fira Vasuma.
– Vasuma är fantastiska, det är ett genuint svenskt märke som jobbar nära optikerna med goda relationer och snygg design. Det är också häftigt att de har tagit sig ut i världen samtidigt som de fortfarande sitter i Gamla stan, kommenterade Sara.
Under kvällen spelade banden Charter Sisters och Barbwire för att låta Grand Mojo gå på sist. Efter bejublade leveran ser av låtar som ”Drying in the sun” och en pukstinn version av ”Cherry bomb” så fullstän digt lyfte taket på Debaser när Vasumas Malmsten överraskade med att själv gå upp på scen och sjunga en låt, med den äran ska tilläggas.
– Vi är väldigt nöjda med kvällen, konstaterade Steffen Sundelius. Vi på Vasuma vill rikta ett enormt tack till alla kunder som varit så sjukt lojala under alla år. Under en period så följde vi kanske mainstreamtrenderna lite väl mycket i vår design, men under det senaste året så har vi gjort en medveten satsning på att hitta tillbaka till våra rötter och bli lite mer djärva igen.
Madeleine Rönnelund sammanfattade sannolikt kvällen för många av kvällens gäster när hon fick frågan om vad Vasuma betyder för henne.
– Vasuma är ikoniskt, svarade hon enkelt innan hon försvann i vimlet. n
Ordet forskning har för många ett elitistiskt skimmer över sig, med associationer till högintelligenta vitrockar som utför experiment i laboratorium. Det där är långt ifrån hela sanningen, menar Jenny Roth som sedan 2023 forskar på corneala infektioner vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
text och foto katarina ek
Att forska är att vara student
jenny roth tar emot på sitt kontor där hon spenderar de flesta av sina arbetsdagar med att läsa, analysera, sammanställa och skriva. Hon forskar på 80 procent och fyller upp resten av en heltidstjänst genom att undervisa optikerstudenterna.
– Planen var från början att undervisa, berättar Jenny. Jag tog min optikerexamen 2005 och när jag arbetat som optiker i fem år så tyckte jag att det lät roligt att vara lärare. Forskning fanns inte med i tankarna alls och jag visste inte riktigt vad det innebar att forska. Jag låg i startgroparna för att gå magistern när det dök upp en lärartjänst på Optikerprogrammet som jag sökte och fick. Jag var då helt inställd på att bli lärare och inget annat.
Jenny undervisade på heltid i sju år innan Antonio Macedo, idag Jennys handledare, blev anställd på universitetet och var den som så smått började introducera henne för tanken på att forska.
– Han var så inspirerande och uppmuntrande. Själv hade jag stunder då jag tvivlade på om jag skulle klara av det, men han peppade mig tills jag kände att jo, forskning kanske är något för mig ändå.
För att få behörighet till doktorandstudier behövdes först en magisterexamen och Jenny valde att läsa in en magister i biomedicinsk vetenskap. Magisteruppsatsen handlade om torra ögon som först var tänkt att vara ämnet för Jennys forskning, men som sedan alltså ändrades till corneala infektioner innan Jenny påbörjade sin doktorandtjänst. Kopplingen till optikeryrket är stark, främst genom kontaktlinsbärande.
– Mycket av den data jag arbetar med kommer via patientfall från universitetssjukhuset i Linköping där jag
har min biträdande handledare Neil Lagali. Eftersom det är riktiga patienter det handlar om så genomgår varje projekt en etisk granskning innan det påbörjas och det arbetet är omfattande. Varje patient måste dessutom ge sitt samtycke trots att uppgifterna naturligtvis är anonymiserade. Ibland när uppgifter legat på en dator som inte kunnat skicka uppgifter på ett patientsäkert sätt så har det faktiskt varit enklare för mig att åka till Linköping och hämta dem på en usb-sticka. Den etiska aspekten av forskning är krävande men viktig, understryker Jenny.
när optik är på besök arbetar Jenny med bakteriella keratiter och försöker att ringa in vem som drabbas och vilken bakterie som orsakar infektionen. Antibiotikaresistens är en ständigt närvarande faktor i den här typen av forskning som har potential att göra stor skillnad för patienten i sista ledet. Ett annat projekt handlar om Akantamöba-keratiter, vilka ofta missas med förödande konsekvenser. Men vet vi inte redan väldigt mycket om ögats främre medier?
– Både ja och nej, säger Jenny. Vi vet mycket om cornea men personligen så känner jag verkligen det här klassiska – ju mer jag lär mig desto mer inser jag vad mycket det är som vi fortfarande inte vet och jag brukar säga att vara forskare är att vara student. Ibland läser jag
Jenny Roth ger ett råd: Nyfiken på forskning? Gör det, det är roligt!
flera olika studier där man studerat samma sak, men kommit fram till olika slutsatser. Då är det mitt jobb att gräva fram vad det är som gjort att studierna gett olika resultat.
jenny är en naturligt introvert person och trivs med att jobba ensam, ofta går det dagar utan att hon behöver återkoppla till någon. Det låter som en väldigt lugn och behaglig tillvaro, men skenet bedrar en aning.
– Det är ju inte ett stressigt jobb på så vis att jag har tider att passa varje dag, säger Jenny. Det är mer en lågintensiv stress som aldrig riktigt släpper. För att bli godkänd som doktorand och kunna disputera när det finansiella stödet för den här tjänsten tar slut så behöver jag ha minst tre publicerade artiklar i seriösa vetenskapliga tidskrifter och konkurrensen är stenhård. Ibland kan det gå många turer mellan mig och min handledare där jag får feedback på mina manuskript och får skriva om innan vi är helt nöjda med resultatet, och jag känner absolut av pressen att prestera. Men man lär sig. Precis som jag lärt mig att nätverka, något som är mycket viktigt i forskarvärlden, så har jag lärt mig att skriva under min tid här.
Jenny återkommer till att man inte måste vara någon övermänniska för att forska. – Till den som är nyfiken på forskning säger jag bara – gör det. Det är så roligt. Har man en bra handledare, intresse och engagemang så måste man inte vara så smart. Min handledare är fantastisk, så stöttande och osjälvisk. Jag har hört talas om handledare som låter doktoranderna göra allt jobb för att sen själva ta åt sig hela äran, men Antonio är raka motsatsen och istället väldigt mån om att andra ska få ta plats. Han är en genuint bjussig person. Det är inte heller någon skillnad på att kombinera det här arbetet med familjeliv, jämfört med när jag undervisade på heltid. I perioder får jag flow och arbetar då mer intensivt med längre dagar, men min familj finns alltid där och hjälper mig att balansera upp tillvaron så att jag inte jobbar för mycket.
Avslutningsvis frågar jag Jenny om det är något hon vill ta upp som vi inte redan berört.
– Min doktorandtjänst finansieras av Optikbranschen och du får gärna förmedla att jag är enormt tacksam över den här chansen. Mitt mål är att bli lektor här och få fortsätta tillsammans med alla fantastiska kollegor med att både forska och undervisa. n
Vi söker optiker!
På Smarteyes jobbar vi för att förändra synen på människor. Som optiker hos oss blir du en viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt med affärsidén: We make great design and professional eye care affordable. Vi tycker att god design ska vara för alla och att bra syn aldrig får vara en klassfråga.
Därför erbjuder vi ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optik samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete. Dessutom till ett pris opåverkat av styrka. Detta gör att vi med stolthet kan säga att vi designar glasögon för alla – oavsett plånbok och behov. Som optiker på Smarteyes gör du stor skillnad för dem som behöver det som mest.
Låter detta intressant? Läs mer på smarteyes.se/jobb eller kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se
Jenny Roth tar emot på kontoret.
Ny doktorand forskar om riskfaktorer för kärlproppar
Linnéuniversitetet har fått en ny doktorand. OPTIK ringde upp Ellen Holmesson för att höra vad hon ska forska på de kommande åren.
– Ja hallå! Jag kommer alltså forska på ögonsjukdomar och mitt huvudfokus kommer ligga på retinala venocklusioner.
Vad är det?
– Det är en form av kardiovaskulär sjukdom som drabbar näthinnan. Enkelt uttryckt alltså kärlproppar på näthinnan. För precis som man kan få blodproppar överallt i kroppen kan man även få det i ögonen.
Hur vanligt är det här?
– Det är en bra fråga. Exakt hur vanligt förekommande åkomma det här är ska vi titta på i forskningen, men om man ser till vaskulära sjukdomar som drabbar ögonen så är det här en av de vanligare.
Ellen Holmesson räknar med att forska de närmaste sex-sju åren.
Vad kommer du fokusera på i din forskning?
– Dels är det ju då prevalensen som jag nämnde, hur vanligt förekommande åkomman är, sedan är jag också väldigt intresserad av att titta på hur behandlingsutfallet ser ut. Åkomman behandlas ju i rätt hög grad och vi vill helt enkelt se vilka resultat det här ger. Ser man bättre? Hur länge håller förbättringen i? Eller hjälper det kanske inte alls?
Hur valde du just det här fokuset?
– Till vardags jobbar jag på ögonkliniken i Mölndal och där träffar jag en hel del patienter med de här problemen, både i samband med diagnosticering och behandling. Där har nyfikenheten väckts och såklart gjort att jag velat titta på det här och vad behandlingen faktiskt ger för resultat och hur värdefullt den faktiskt är.
– Vi kommer även titta på vilka riskfaktorer som kan göra att man drabbas av de här propparna, och förhoppningsvis kunna identifiera förebyggande insatser för att hindra fler från att insjukna.
Hur kommer ni samla in er data?
– Vi kommer utgå från redan insamlad data i Svenska makularegistret. Där registreras mer eller mindre alla sådana här behandlingar som görs i Sverige. Det är en riktig skattkista av data som aldrig tidigare använts i publicerad forskning, vilket är väldigt spännande.
När hoppas du vara färdig?
– Det tar ungefär fyra år att doktorera, men jag kommer inte göra det här på heltid så räknar med att jag kommer jobba med det här över de kommande sex-sju åren. Men hoppas på att publicera artiklar löpande under den tiden.
wilhelm jaresand
2.SKÖLJ MED KALLT VATTEN
1.SPRAYA PÅ
Till minne Anders Pleijel
3/5 1944 – 29/3 2025
Vår kollega Anders har i stillhet lämnat oss. Våra tankar går till går till de närmast anhöriga, den yngre brodern Carl och dennes två barn.
Anders började sin bana inom vårt yrke i mitten av 60-talet som lärling i ett företag, Ahlberg-Rose, i Stockholm.
Efter de sedvanliga kurserna inklusive legitimationskurs var han,1972, vikarie vid optikerutbildningen. Återkom 1974 och sedan under senare delen av 70-talet, efter genomgången lärarhögskola fick han fast anställning som lärare i optikteknik. Under åren 1982-1984 tjänstgjorde Anders som lärare på Optikerutbildningen i Moshi i Tanzania.
Tjänsten vid optikerutbildningen, i Sverige, innehade han ända till utbildningen överfördes till Karolinska Institutet 1994. Efter detta hade han under några år en administrativ tjänst vid den nya utbildningen. Anders var intresserad och engagerad inom naturfrågor, filateli och har rest till många platser i världen för att uppleva och se natur- och djurliv. Han tillbringade mycken tid på Öland och senare Gotland.
Anders kommer att finnas i vårt minne som en glad, trevlig kollega och kunnig yrkesman.
Vila i frid Anders För kollegorna vid utbildningen genom Sten Lutteman
Låt dina kunder få uppleva överlägsen komfort med en modern kontaktlins som tar hänsyn till plånboken och miljön.
Med clariti® 1 day kan du erbjuda dina patienter en prisvärd silikonhydrogellins med oöverträffad bekvämlighet, komfort och hälsa.*†‡1,2,3
clariti® 1 day är plastneutrala. Vi kompenserar för plastavfallet från varje såld och distribuerad förpackning av kontaktlinsen clariti® 1 day.§4
Scanna QR-koden för referenser och fotnoter.
Linsföretaget Cooper Vision har under flera år engagerat sig i arbetet med att förhindra plastföroreningar i världshaven. Nu har arbetet, som sker i samarbete med organisationen Plastic Bank nått en milstolpe på en halv miljard insamlade plastflaskor. Syftet är att uppnå ”plastneutralitet”.
I samarbete med Plastic Bank finansierar CooperVision insamling och återvinning av plast som är bunden till havet och som motsvarar vikten av plast som används i ett sortiment av mjuka kontaktlinser, inklusive lins-, blister- och förpackningskomponenter, som säljs och distribueras i 34 länder i Nord- och Sydamerika, Europa och Asien-Stillahavsområdet.
– Varje flaska som samlas in förhindrar att plastavfall förorenar hav och land, och bidrar till att skydda
ekosystem och djurliv. En halv miljard flaskor är en fantastisk milstolpe – om man ställde dem på rad kunde man ta sig två och ett halvt varv runt jorden, säger Aldo Zucar, som ansvarar för hållbarhetsfrågor på Cooper Vision.
Utöver miljöfördelarna förbättrar CooperVisions initiativ för plastneutralitet livet för insamlingsmedlemmar i Plastic Bank i hundratals kustsamhällen. I utbyte mot det plastavfall som de samlar in får de krediter för att köpa varor och tjänster, omfattande sjuk-, arbets- och livförsäkring, digital uppkoppling, livsmedelskuponger, skolmaterial och mer. CooperVision tillhandahåller också synscreening och vouchrar för kostnadsfria ögonundersökningar, samt glasögon för berättigade insamlingsmedlemmar i Plastic Bank.
Insamlade glasögon får nytt liv
Över 75 000 använda glasögon har fått nya ägare i Tanzania sedan Specsavers började samla in svenskarnas använda glasögon. I september är det dags igen för projektet Ge syn, när optiker och optikerassistenter för åttonde gången reser för att hjälpa behövande med fria synundersökningar och glasögon. Samtidigt inleder Specsavers ett samarbete med Samhall för att återvinna de glasögon som inte kan återanvändas.
Ny färg upptäckt?
Forskare i USA hävdar att de upptäckt en helt ny färg, kallad olo, som endast kan upplevas genom laserstimulering av ögats M-celler, skriver tidningen The Guardian. Genom att rikta laserpulser mot specifika celler i näthinnan lyckades de skapa en färgupplevelse som beskrivs som extremt mättad och liknar turkos – men långt bortom vad ögat normalt kan se. Upptäckten är omstridd och kan få betydelse för framtida forskning om syn och färguppfattning.
20 000 patienter hjälpta i Bollnäs
I år är det tio år sedan Aleris Ögon Bollnäs genomförde sin allra första gråstarrsoperation på Bollnäs sjukhus. Sedan dess har verksamheten vuxit kraftigt – nästan 20 000 patienter har opererats. Första året genomfördes 231 operationer, och under 2024 hela 2 913. I dag opereras upp till 18 patienter varje dag.
– Vi har ett fantastiskt roligt jobb. Varje dag möter vi nya patienter, nya ögon och nya historier. Vi har fantastiska solskenshistorier och känner verkligen att vi gör skillnad, säger Maria Dyrvold, enhetschef på Aleris Ögon Bollnäs, som varit en del av teamet sedan 2016.
Framtidsspaning på nätet
För er som saknar framtidsspaningen från Kairos Future i detta nummer så återfinns spaningen på nätet i Optik Digital som du hittar på optikbranschen.se
En av de bästa 2025
Den 12 september reser fyra optiker och två kliniska assistenter tillsammans med ett team från Specsavers supportkontor till Tanzania. Under fem dagar beräknas drygt 300 personer varje dag få hjälp att hitta matchande glasögon. Men det handlar inte bara om vanliga glasögon. Många får problem med synen på grund av den starka solen, vilket gör att behovet av solglasögon som skyddar mot solens skadliga UV-strålar också är stort. Samarbete med Samhall är en kompletterande del i Specsavers hållbarhetsarbete.
Specsavers placerar sig återigen på tioi-topp-listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2025. Det är resultatet av världens största medarbetarundersökning, genomförd av Great Place to Work, där anställda bedömer faktorer som ledarskap, tillit och arbetsmiljö. I kategorin för stora organisationer (över 250 anställda) placerar sig Specsavers på plats sju över Sveriges bästa arbetsplatser, som varje år utses av Great Place to Work. Rankningen bygger på deras årliga medarbetarundersökning där anställda delar egna upplevelser och mäter faktorer som påverkar trivsel, innovation och långsiktig framgång.
#1 i världen
bland progressiva glas*
Skärpa i alla ljusförhållanden1
Extra synskärpa och kontrast med den nya glastekniken Pupilizer ™ 1
Sök stipendier för utbildning och forskning
Sancta Lucia Gille utlyser varje år olika stipendier, avsedda att stödja stipendiaten i sin yrkesutövning genom fortbildning och forskning.
Läs mer om de olika stipendierna: www.sanctaluciagille.se/stipendier/
l Sancta Lucia Gilles Stipendium
l Sancta Lucia Gilles Kontaktlinsstipendium
l Sancta Lucia Gilles Forskningsstipendium
– Hans Lindskoogs Minne
Ansökan:
Ansökan sker för respektive stipendier via www.sanctaluciagille.se/stipendier/ senast den 15 augusti 2025.
Gillets väktarråd avgör vem som skall tilldelas och dess beslut kan inte överklagas.
Förfrågningar sändes till: info@sanctaluciagille.se AND TO BE SEEN, TO FORESEE THE OPTICAL WORLD OF TOMORROW
Allergi, Keratoconus och kontaktlinser
Våren är här och med det har många av våra patienter problem med ögonen, det är inte något nytt och återkommer var vår, men det är alltid lika irriterande för de drabbade med rinnande och kliande ögon. Allergisäsongen är vacker men för många gäller det att vara förberedd med medicinering för att kunna njuta. Vi vet också genom många studier att det setts en koppling mellan allergisk konjunktivit och keratokonus. Detta ska ha kopplats till klådan som uppkommer vid en allergisk konjunktivit och leder till gnuggande av ögonen som kan påverka utvecklingen av keratokonus.
Artiklarna här handlar om keratokonus och den första är just om kopplingen mellan olika allergier och keratokonus. Här kommer andra former av allergi upp som möjlig koppling till keratokonus. Det är en intressant artikel med nya infallsvinklar i dessa områden. Den andra artikeln har undersökt olika studier om väderförhållanden kopplade till keratokonus för att se hur olika klimat som hög temperatur, luftfuktighet, UV strålning och vind kan påverka utvecklingen av keratokonus. Det är spännande med tanke på att vi vet att keratokonus är vanligare i vissa regioner i Sverige och mindre vanliga i andra. Kanske kan detta också vara en av anledningarna och inte enbart det genetiska. Våren är inte heller den mest optimala årstiden för att börja med kontaktlinser och ofta är det nu som många kommer på att de vill ha kontaktlinser till sommaren. Även om personen inte är allergisk så kan partiklarna i luften irritera ögonen och detta mer om kontaktlinser börjar användas för första gången, en ren tårvätska är så viktig för ett bekvämt kontaktlinsbärande. En torisk lins kan också vara svår att få att stabilisera om tårvätskan inte är stabil och det är den ju inte vid irritation i ögonen. Även om inte linser ska användas vid irritation i ögonen vet vi att det sker. Vid en lätt keratokonus kan det också vara svårt att få en torisk lins att stabilisera beroende på hur konen är. Då kanske inte andra fynd som Fleischers ring eller Munsons sign är uttalade än. Här är det viktigt med kommunikationen mellan assistenter som tar autorefraktor-värden och oss som optiker, även om cirklarna endast är lite förvrängda så kan det ge stabiliseringsproblem för kontaktlinsen. Det behöver vi optiker veta och en topgrafibild är absolut att önska men det kanske inte alltid finns någon i närområdet, men finns det remittera för en topografibild. Det kan bli många återbesök och mycket onödig stolstid om inte detta uppmärksammas, resultatet blir ofta bättre med en stabil eller scleral-lins. Alla är nöjdare patienten ser bättre och vi frisätter mer tid för optikerna även om första besöket tar längre tid. Frågor finns som vanligt på optikerförbundets hemsida.
catarina ericson
OPTIKs vetenskapsredaktör
MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se
De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se
Orsakssamband mellan vanliga allergiska sjukdomar och Keratokonus: En tvåsamplad mendelsk randomisering studie
Sammanfattning Catarina Ericson
Syftet var att undersöka hur flera allergiska sjukdomar påverkar utvecklingen av keratokonus (KC) ur ett genetiskt perspektiv. Metoden var att samla data från flera omfattande associationsstudier som involverade individer med europeisk härkomst. I slutändan inkluderades 613 fall av allergisk konjunktivit (AC) och 474 657 kontroller, 4387 fall av allergisk rinit (AR) och 471 273 kontroller, 4859 fall av allergisk astma och 135 449 kontroller, 1169 fall av allergisk urtikaria och 212 464 kontroller, 22 474 fall av atopisk dermatit och 774 187 kontroller och 311 KC-fall och 209 287 kontroller. Invers-variansviktad (IVW) metod användes och för att undersöka de kausala effekterna av dessa allergiska sjukdomar på KC. Resultatet visade att IVW-uppskattningar indikerade att allergisk astma främjade utvecklingen av KC. IVW-uppskattningarna visar dock att AC, AR, atopisk dermatit, allergisk urtikaria är inte signifikant kausalt associerade med KC.
Klimatbestämningsfaktorer för keratokonus:
Insikter från en systematisk genomgång av prevalens Sammanfattning Catarina Ericson
Syfte: Den rapporterade prevalensen av keratokonus varierar kraftigt över hela världen, men orsakerna till denna variation är inte väl klarlagda. Vi syftade därför till att utforska den potentiella effekten av lokala klimatvariabler på förekomsten av keratokonus.
Metod: Den globala prevalensen av klinisk keratokonus i den allmänna befolkningen granskades systematiskt. I varje prevalensområde bedömdes fyra klimatvariabler som ansågs kunna vara relevanta för keratokonus: daglig högsta temperatur, relativ luftfuktighet, ultraviolett strålning och vindhastighet. Klimatvariablerna beräknades med hjälp av världsomspännande rutnätsbaserade klimatdataset från European Center of Medium-Range Weather Forecasts. Viktning av befolkningstäthet tillämpades för att förbättra exponeringsnoggrannheten. Genomsnittet av varje klimatvariabel beräknades under de 10 år som föregick datainsamlingen för varje studie.
Resultat: Sexton kvalificerade studier identifierades. Efter filtrering för att behålla en prevalensuppskattning per region analyserades 11 studier inklusive datapunkter från 61 områden. Medianprevalensen av keratokonus (interkvartilintervall) var 0,10 % (0,07 %–0,19 %). Multipel regression visade ett signifikant negativt samband mellan luftfuktighet och förekomst av keratokonus (ß = −0,03; 95 % konfidensintervall, −0,06 till −0,01; P = 0,004). Däremot var de andra analyserade klimatvariablerna inte signifikant associerade med förekomst av keratokonus.
Slutsatser: Med hjälp av globala rutnätsbaserade klimatkartor observerade vi en signifikant och biologiskt trolig koppling mellan låg luftfuktighet och keratokonus. Detta tyder på att befuktning kan vara till nytta för patienter och riskgrupper.
Delta i vår branschundersökning!
Just nu genomför branschen en gemensam undersökning som ger oss en djupare insikt i våra gemensamma intressen och branschtidningen OPTIK. Ditt deltagande är viktigt för att vi ska kunna fortsätta utveckla och anpassa på bästa sätt. Vi hoppas därför att du har möjlighet att medverka. Undersökningen, som naturligtvis är helt anonym, består av några korta frågor och tar ett par minuter att fylla i. Vi uppskattar om du kan ta dig tid att delta, och att du skickar in dina svar senast den 1 juni
Du finner undersökningen på länken här nedanför, eller genom att scanna QR-koden.
https://bngaged.io/a/ optikbranschenad1-wpaXtE4t
Scanna QR-koden
Hitta rätt i Optiks digitala vägnät
Tidningen Optik hittas på flera olika kanaler på Optikbranschens hemsida. Genom att välja Tidningen i den övre menyraden kan en besökare både nå pappertidningen och de digitala kanalerna, Vetenskap och Optik Digital. Där finns även tidigare utgåvor ett par år bakåt i tiden, alltså rena gulgruvan för den vetgirige. Inte längre bort än en knapptryckning!
GO BEYOND WITH THE MOST COMPLETE
kompletta
linserna som kombinerar högt Dk/t, låg modulus,
och komforttekniker för att främja en sund
LENS
på ögats
Ta dina konsumenter och din praktik ett steg längre med Bausch + Lomb
område. Du bör fortsätta att använda glasögon med UV-skydd enligt anvisningarna. 1, 2, 3, 4. 1. REF-KAL-0035-Crystal Competitive Grid packaging solutions with
Dags att söka stipendier
Sancta Lucia Gille utlyser stipendier, avsedda att diaten i sin yrkesutövning bildning och forskning.
Läs mer om de olika
www.sanctaluciagille.se/stipendier/
l Sancta Lucia Gilles
l Sancta Lucia Gilles stipendium
l Sancta Lucia Gilles stipendium – Hans Lindskoogs Ansökan sker för respektive via www.sanctaluciagille.se/stipendier/ senast den 15 augusti
Gillets väktarråd avgör tilldelas och dess beslut klagas.
Förfrågningar sändes info@sanctaluciagille.se