__MAIN_TEXT__

Page 1

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 3 2018

MÄSSRAPPORTER: • Bågar i centrum i Köpenhamn • 3D-printade glas i Milano ANKI PALM: Mitt liv som optiker

Progressivt i fokus Glasen som förändrade branschen Standardlösningarnas tid är förbi Ändrad livsstil driver utvecklingen


Prova en lins inspirerad av ögat! Biotrue®ONEday behåller 98% av fukten och är bekväm hela dagen. Finns för alla typer av synfel.

BOD/SE/1801/0001

Inspired by the biology of your eyes

®

Contact lenses are medical devices. Bausch + Lomb Nordic AB, www.bausch.se

Contact lenses are medical devices. Bausch + Lomb Nordic AB, www.bausch.se


INGÅNG

”Proggar” är motorn i branschen

O

6-17

Progressivt temafokus

4 24 26

AKTUELLT Mörk statistik om svensk ögonhälsa ÖGONPODDEN Glöm inte ögonen vid hälsokollen

18

MÄSSRAPPORT

Ett mecca för bågälskare

MIDO Teknik och framtid dominerade inslag

MER UR INNEHÅLLET

FOKUS PÅ PROGRESSIVA GLAS – Giganternas teknikkamp

7

– Maria ger progressivt en ny chans

11

– Välfyllda produktportföljer

12

– Statistik visar ryggraden i branschen 14 – 100 år som idé, 40 år som produkt

16

• INSPIRATION 20 • BRANSCHPLOCK 23 • ÖGONPODDEN 24 • VETENSKAP REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Erik Engelv Olle Bergman Curt Lundberg, AD

33 ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se

”Det här är viktigt: Vi behöver lära oss nytt, hela tiden. Får vi tid till det i det pågående optikerlivet? Ger vi oss utrymme till det? ” ANKI PALM om sitt liv som optiker på sidan 28 Prenumerationsärenden Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2018

ptik ska vara en bred tidning som ger en god bild av branschen. Tidningen ska sprida kunskap och bistå läsarna i att förstå den värld som utgör vår gemensamma arbetsplats. I det dagliga kan man kanske känna att inte mycket förändras, men när du höjer blicken och tittar i backspegeln inser du att dagens optikbransch har lite gemensamt med branschen för 10 år sedan. Med start i detta nummer kommer vi därför att fördjupa oss i ämnen som på olika sätt har eller kommer att påverka branschen igår, idag och imorgon. Vi gör naturligtvis inte anspråk på att vara heltäckande och bevaka varje aspekt av varje ämne, men tanken är att ge en bättre helhetsbild av vad som skett och vad vi kan förvänta oss. En del ämnen är givna, andra kommer förhoppningsvis att utmana er lite mer. Det första jag gjorde i den här branschen var att föra protokoll på ett strategimöte. Jag, som inte hade något som helst synfel, var naturligtvis inte insatt i fikonspråket och skrev därför ner allt jag hörde: RX, synisar, garnityr och S/V for runt i mitt alltmer förvirrade huvud. ”Proggar” var ett ord som ofta återkom. För mig var progg då gnällig musik sprungen ur 68-vänstern, men jag insåg snabbt att det inte var Blå Tåget eller Träd, Gräs och Stenar vi snackade om.

de progressiva glasen är i mångt och mycket basen och motorn för vår bransch. Naturen är ju vänlig nog att löpande förse oss med nya kunder och progressiva glas är något som de flesta över 45 kan relatera till. Det är tveklöst den viktigaste ekonomiska produktgruppen, även om de inte är störst volymmässigt. Än så länge ska man kanske tillägga – i takt med att allt fler svenskar blir allt äldre kanske proggarna går upp som största produktgrupp om några år. Progressiva glas är också den produkt som engagerar konsumenterna i störst utsträckning. De allra flesta frågor man får från allmänheten handlar om progressiva glas. Ofta räcker det med att lyssna och förklara. Det blir såklart lättare ju mer man vet och förhoppningsvis bidrar det här numret av Optik med ännu mer kunskapskött på benen.

fredrik thunell vd, optikbranschen optik 3.2018   3


AKTUELLT Runt 200 000 svenskar har en synskärpa på 0,3 eller sämre – varav hälften skulle kunna hjälpas med bättre synkorrigering. 440 000 av oss säger sig ha svårt att läsa tidningen trots hjälp från glasögon eller linser. – När man ser statistik på de här bitarna så ser det rätt mörkt ut, säger Ulrik Bengtsson, produktchef på Specsavers som tillsammans med Synskadades riksförbund tagit fram en rapport med statistik om svenskarnas ögonhälsa.

text och foto wilhelm jaresand

Ny rapport om ögonhälsan i Sverige

Låg tillgänglighet och enligt undersökningen som presenterades på en presslunch i Stockholm har var femte person i Sverige fått en ögonsjukdom diagnosticerad av ögonläkare. Det är hela 2,2 miljoner människor. Rapporten är ett led i Specsavers och Synskadades riksförbunds gemensamma kampanj, ”Tillsammans för en bättre ögonhälsa”, vars syfte är att sprida kunskap och information för att få fler att inse vikten av att kolla synen. – Det bästa sättet för att förebygga ögonsjukdomar eller mildra deras effekter är att upptäcka dem i tid. Därför borde fler ha som vana att göra en synundersökning minst vartannat år, säger Marita Bertilsson, vd på Specsavers Sverige. För enligt undersökningen, gjord av konsultfirman Copenhagen Economics, struntar 2,5 miljoner svenskar i att kolla synen, trots att de skulle vilja. Enligt Ulrik Bengtsson är det så enkelt att synundersökningen är lätt att skjuta på så länge man inte har några egentliga besvär. – Lite som att alla vet att de borde gå till tandläkaren men blir du inte kallad så går du inte. Idag är det många optiker som använder sig av kallelser, och jag tror det är ett bra verktyg, men det behövs också mer information om varför det är viktigt, säger han.

Ulrik Bengtsson är bekymrad över det stora antalet människor med behov av synkorrigering.

4   optik 3.2018

rapporten är den första i sitt slag och börjar med en översikt av ögonhälsan i Sverige. Antalet blinda och med kraftigt nedsatt syn väntas öka från 200 000 idag till 250 000 år 2030. Ställt mot SCB:s förväntade befolkningsökning är den procentuella ökningen inte jättestor, men det handlar ändå om både fler människor och en större andel av befolkningen vilket kommer öka pressen på sjukvården. – Optiker, särskilt de med magister- eller masterutbildning har mycket goda kunskaper om ögonsjukdomar. Det gör att fler optiker kan avlasta ögonsjukvården med exem-


Över 200 000 personer i Sverige har någon form av kraftig synnedsättning. Siffran baseras på statistik från International Agency for the Prevention of Blindness. En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att Sverige har färre optiker per capita än sina grannländer.

långa väntetider pelvis relevanta remisser av hög kvalitet som gör det enklare för vården att prioritera rätt, säger Marita Bertilsson.

hur bra remisser som än skrivs avgörs mycket av var i landet du bor. Föga förvånande är det både längre köer och längre till instansen längre norrut. – Ögonsjukvården har bland de längsta köerna inom svensk sjukvård och skillnaderna mellan olika delar av landet är väldigt stora. Ögonsjukvården behöver ökade resurser, säger Håkan Thomsson, ordförande i Synskadades riksförbund. Sverige har lägst andel optiker per invånare i hela Norden. Det går 2 optiker på 10 000 invånare, medan siffran i Norge och Finland är närmre 3 och Danmark nästan är två gånger bättre än Sverige med 3,5 optiker. Även platser som butiker och kliniker där man kan få hjälp är färre per capita i Sverige än i våra grannländer. 1075 optikbutiker, 264 ögonkliniker och 48 sjukhus med ögonmottagningar. Så ser infrastrukturen för Sveriges ögonhälsa ut. Totalt 1387 inrättningar på 10 miljoner människor över 449 000 kvadratkilometer. Uttryckt på ett annat sätt går det 7210 personer på en inrättning och det finns en inrättning per 322 kvadratkilometer. Närheten till hjälp med sina synproblem utgör en viktig del i tillgängligheten men när man väl kommit i kontakt med instansen som ska hjälpa stöter man på nästa problem. Kötiden.

en annan del i tillgängligheten är nämligen hur länge man får vänta på hjälpen. Den svenska vårdgarantin innebär att alla ska få träffa en specialist inom 90 dagar, men 34 av 77 sjukhus bryter mot det här med en väntetid på över 13 veckor. När man läser igenom er rapport är det rätt mörk läsning.

– Ja så är det, när man ser statistik på de här bitarna så ser det rätt mörkt ut. Vi tror att det främst beror på resursbristen hos ögonsjukvården. Det utbildas för lite ögonläkare, och de som utbildas vill inte bo på de ställen där de behövs. Samma problem för optiker egentligen. Har du ingen koppling till Kiruna så vill du inte flytta till Kiruna, säger Ulrik Bengtsson. Vad ser du för lösning på det?

– Som det ser ut nu får man betala folk väldigt mycket. Det ser vi framförallt på läkarsidan med stafettläkare, men även konsultoptikerna blir fler och fler hela tiden.

”Det utbildas för lite ögonläkare och de som utbildas vill inte bo på de ställen där de behövs. Samma problem för optiker egentligen.”

Det låter dyrt?

– Helt klart. Det är en dyr lösning för de som driver optikerföretagen, i längden kan det bli bekymmersamt rent lönsamhetsmässigt när kostnaderna fortsätter ticka på. Hur skulle en mer långsiktig lösning se ut?

– Det blir ett ganska långt svar, men det är ingen hemlighet att branschen inte är speciellt effektiv. Vi diskuterar mycket ifall vi har en optikerbrist eller inte men räknar man på hur många undersökningar som görs per optiker så brukar man komma fram till att det inte är någon optikerbrist. Men att de flesta optikerna jobbar i storstäderna och att sjukvården tar fler och fler optiker med magister och masterutbildning gör att det nog kan finnas en brist i vissa butiker. Vi tycker att en del av lösningen ligger i effektivisering, men också i ny teknik. En kombination. Vi måste våga ta hjälp av tekniken för att effektivisera helt enkelt. Men jag tror också att vi måste utbilda fler optiker. En annan del i lösningen är att se hur man kan hjälpa optiker som kommer hit från andra länder att snabbare komma in på arbetsmarknaden. n optik 3.2018   5


FOKUS PÅ

PROGRESSIVA GLAS

Nyckeln till frihet

A

lla människor älskar frihet. Möjligheten att göra det man vill, när man vill utan beroenden och krångel. Att inte kunna se ordentligt är ofrihet. Att behöva tre, fyra par glasögon anpassade för olika aktivitet är ett krångligt beroende. Känslan är inte ny. Inte heller ingenjörernas och uppfinnarnas strävan mot att hitta tekniska lösningar på problemet. Redan på tidigt 1900-tal togs det första patentet på ett optiskt hjälpmedel som liknar dagens progressiva glas. Det skulle ta ytterligare några decennier innan man nådde en kvalitet som fungerade till vardags. Progressiva glas, som vi känner dem har funnits på marknaden sedan slutet av 1950-talet. Ändå har de glasen inte mycket gemensamt med de produkter som finns ute i butikerna idag. Den teknologiska utvecklingen inom glasindustrin har varit enorm. 6   optik 3.2018

Drivkraften bakom forskning och utveckling av progressiva glas är – som för de flesta andra konsumentprodukter – människans frihet. Frihet att lyssna på musik var man vill, frihet att prata i telefon oberoende av plats, frihet att välja sätt att kommunicera med vänner och resten av världen, frihet att boka resor, handla, ta del av information på sina egna villkor etc. De progressiva glasen är egentligen en paradox eftersom det yttersta målet med dem är tillverka en så bra produkt att den skapar en känsla av att man inte använder den. Där är teknologin inte ännu, men ge ingenjörerna ett par decennium till så kan nog vad som helst hända. Välkommen till Optiks temasidor om glasindustrins och optikernas flaggskepp: de progressiva glasen. MICKE JARESAND


På MIDO 2018 kunde man bevittna giganternas kamp om kräsna kunder när det gäller tekniken för progressiva glas. Höjda krav från marknaden mobiliserar de bästa inom beräkningar, material och slipning. text olle bergman

Giganternas kamp när teknikutvecklingen rusar som teknikjournalist och civilingenjör har jag utvecklat ett visst väderkorn för branscher som befinner sig i en teknisk guldålder. Och det, vågar jag säga, att den optiska branschen genomgår just nu. I centrum av denna rasande, kreativa teknikutveckling befinner sig de progressiva glasen. Och till det finns en alldeles speciell orsak. Vi lever nämligen i en värld där människor – på gott och ont – vägrar att acceptera att åldrandet ska ställa sig i vägen för deras livsstil. Detta medför framväxten av en ytterst kräsen kundgrupp som ständigt växlar mellan olika verksamheter under arbete och fritid, använder digitala verktyg, idrottar och bedriver friluftsliv, men som samtidigt vill uppleva en perfekt syn i alla lägen. En intressant siffra i sammanhanget kommer från en undersökning genomförd av Alcon; den visade att 65 procent av befolkningen över 40 år skjuter upp att ta itu med sina åldersrelaterade synproblem. Allt detta leder till att kunderna har föga tålamod, utan förväntar sig ”perfekt syn i alla lägen – nu, genast!”. Och för branschens del har krav som dessa satt fart på ingenjörsarbetet och kreativiteten.

MIDO 2018 drog 58 000 besökare från hela världen.

mats solman, chef på Essilor i Sverige och ordförande i leverantörsföreningen, SOLF, är på plats i vimlet. När det gäller teknikutvecklingen framhåller han betydelsen hos den yrkesgrupp som befinner sig mellan industrin och marknaden, nämligen ”de duktiga optiker som Essilor samarbetat med genom åren”. Solman tycker att det är mycket av marknadskommunikationen på mässan som är rena självklarheter för en stor spelare som dem själva och att friforms-tekniken är en helt naturlig del av dagens utveckling. Istället pekar han ut vissa grundkoncept i Essilors teknologi som gör att de fortsätter befinna sig i branschens framkant. – Allt handlar ju inte bara om att man tillämpar individanpassning. Även de grundläggande modellerna och parametrarna har en relevans för vilket resultat man får. Essilors position idag bygger på fyra steg som de tagit under en följd av år. Först ut var en anpassning av glaset med hänsyn tagen till bågparametrar. Sedan kom Eyecode 2007, där man lämnar Gullstrands-modellen och identifierar ögats mittpunkt. Efter det skedde en anpassning efter det dominanta ögat. Och nu senast Near Vision behavior - ett koncept då man optimerar optiken för en sfär på armlängds avstånd runt bäraren; detta ligger ➔ optik 3.2018   7


FOKUS PÅ PROGRESSIVA GLAS

”Alla optiker drömmer om progressiva glas helt utan distortion. Men det är fortfarande en viss skillnad på vad optiker och kunder efterfrågar och vad som går att producera.”

Christian Lischer, Project Manager Wearer Trials (R&D) hos Carl Zeiss Vision, och Mauro Nocera, produktchef på Rodenstock Italia, följer den snabba utvecklingen av progressiva glas på nära håll.

till grund för den nya produkten Varilux Xclusive som introducerades förra året. – När vi släppte Varilux-X-serien var jag en smula nervös för att det hade blivit lite för exklusivt, säger Mats Solman. Men det säljer i princip sig självt. Både optiker och kunder hör av sig och berättar om hur fantastiskt resultatet har blivit. Det här glaset ger en annan känsla av djup, där man inte behöver anpassa huvudläget på samma sätt. Det är framför allt en sfär på armlängds avstånd som vi har jobbat med. Avståndsseendet och sidorna var redan tidigare väldigt bra, precis som det också är bland våra konkurrenter.

– Beroende på prisnivå tillämpar vi olika nivåer på dels produktionstekniken, dels hur glaset anpassas efter individen, säger han när han går igenom företagets produktportfölj. Larcher håller med om att vi lever i en spännande tid när det gäller produktutveckling inom området för progressiva glas. – Den digitala tekniken utgjorde en milstolpe när det gäller hur vi slipar glas, säger han. Friformstekniken öppnade en hel värld av nya möjligheter för glasdesign – det är som om man startar från scratch och sen kan göra vad man vill för att anpassa glasen för bäraren.

i rodenstocks monter träffar vi Mauro Nocera, produktchef

Vad tror du utvecklingen kommer att se ut på 5–10 års sikt?

på Rodenstock Italia. Han är ivrig att få berätta mer om förfiningen av företagets DNEye-teknik, där man frångått den så kallade Gullstrand-modellen för ögats geometri som utgjort branschstandard i över hundra år. – Med den nya DNEye PRO har vi utvecklat vår DNEye-teknik. Det gör att man ytterligare kan optimera glasen utifrån ett antal biometriska värden som man mäter med vår DNEye scanner. Vi kan nu till skillnad från våra konkurrenter räkna ut bland annat ögats exakta längd och därmed ge en perfekt avbildning exakt på näthinnan. Alla våra DNEye scanner-modeller kan användas för att utnyttja DNEye PRO, men den senaste maskinen, DNEye Scanner 2+, gör det möjligt att dra nytta av hela konceptet. DNEye PRO kan fås på alla Rodenstock-glas – från Multigressiv MyView och upp till toppmodellen Impression FreeSign PRO. – Impression FreeSign PRO utgår från den föregående toppmodellen, Impression FreeSign 3. Förutom möjlighet till DNEye PRO har den också utökat UV-skydd till 410 nm samt ny behandling med högre transmission. Impression FreeSign PRO kommer att släppas i utvalda länder i Europa i vår. I Sverige finns både DNEye PRO och alla andra PRO-produkter tillgängliga från och med 1 maj. – Det stora utvecklingsområdet i vår bransch är individualisering och livsstilsanpassning; man kan inte gå ut idag och producera standardlösningar eftersom varje kund är unik, säger Nocera som tror att de viktigaste utvecklingsområdena är nya beräkningssmodeller och nya material.

tvärs över gången ligger Hoyas monter där jag träffar Silvano Larcher från Hoya Lens Italia: 8   optik 3.2018

– Det är svårt att säga. Branschen befinner sig i en väldigt intressant position, jämfört med bara fem år sedan. Men vi är kanske redo för en ny milstolpe.

hos carl zeiss vision ger optikern Christian Lischer och ingenjören dr Thomas Glöge löpande presentationer för monterbesökarna. Vi talar om framtiden för progressiva glas, där de öppenhjärtigt reflekterar över branschens utmaningar. – Alla optiker drömmer om progressiva glas helt utan distortion. Men det är fortfarande en viss skillnad på vad optiker och kunder efterfrågar och vad som går att producera, säger Lischer som har yrkestiteln Project Manager Wearer Trials (R&D). Han tycker att livsstilsstilsfrågor och beteende i vardagen blir allt viktigare att ta hänsyn till. En produkt som han tycker är intressant i det här sammanhanget är ZEISS EnergizeMe som kom förra året. – Den är framtagen med kontaktlinsbärare i åtanke och är designad för att göra det lättare att byta mellan linser och glasögon. Dr Thomas Glöge är disputerad kemist och materialexpert med titeln Projectmanager Disruptive Technologies. Med honom kommer frågan naturligtvis upp om man kan ta fram glasmaterial där där de refraktiva egenskaperna varierar. – När man tittar på dagens produktionsteknik – där man gjuter linsmaterialet och lägger på ytbehandling – så är det ännu inte praktiskt möjligt att skapa en optisk gradient. Men det finns intressanta förslag som visar hur man skulle kunna använda andra produktionsmetoder vilka gör att man kan kontrollera materialets egenskaper i olika delar av glaset. Det hade naturligtvis gett en betydligt större frihet för linstillverkarna. n


*

Tit anium b od y. L i fe t i m e p e r for m a n c e . *Ne w e lasta Hinge .

safilo.com

optik 3.2018   9


Ett liv i harmoni

Avancerad teknik för bekväm syn Njut av komforten med Balansis, Hoyas nya progressiva glas. Balansis är resultatet av avancerad teknik som fokuserar på en enda sak: att ge ännu fler av dina kunder den där bekväma känslan. Dra nytta av Balansis avancerade teknik för att bemöta den växande efterfrågan på: • Högre nivå av synkomfort för en större målgrupp • Förbättrad syn under moderna vardagsaktiviteter, t.ex. användning av mobila enheter • Enkel utprovning: inga individuella parametrar krävs • Snabb och enkel beställning 10   optik 3.2018


FOKUS PÅ PROGRESSIVA GLAS

Maria ger progressiva glas en ny chans Maria Malmberg provade progressiva glas för flera år sedan. Det gick inget vidare. Hon tyckte inte de fungerade och la dem ifrån sig efter bara några dagar. – När jag skulle släppa ut hunden ur bilen var det som en stor avgrund öppnade sig i bagageluckan och jag kunde inte gå i trappor utan att snubbla, säger hon. Nu är det dags för ett nytt försök. Maria har bokat tid på Tells Optik i Visby och hoppas det ska gå bättre den här gången. – Idag har jag har tre olika par glasögon som jag använder och byter mellan, ett par att läsa med, ett par för bilkörning och andra aktiviteter och ett par terminalglas som jag använder framför skärmen på jobbet. Jag hoppas kunna bli av med två av dem, åtminstone. Maria träffar Marcus Eldnor, optiker med magisterutbildning som förklarar att en vanlig orsak till att progressiva glas inte fungerar är att kunden väljer glas med för låg kvalitet. – En tumregel är att ju större styrka man behöver, ju högre kvalitet på glasen krävs för att ge ett så stort, skarpt synfält som möjligt. Men de riktigt billiga glasen, för runt tusenlappen är i sämsta laget, även för dem som bara har behov av +1, säger han. Lite förenklat kan man säga att man betalar

för bredden på glasets skarpa delar. Marias tidigare, ganska dåliga, erfarenhet av progressiva glas gör att hon har en hel del frågor. Hon vill inte uppleva samma besvikelse en gång till. Exakt hur olika glas skiljer sig åt är svårt för en kund att veta i förväg och eftersom alla glas slipas individuellt är det inget man kan prova ut med verkliga glas i butiken. Modern, digital teknologi har dock gjort det möjligt att skapa mätutrustning och program som gör det möjligt för optikern att visa för kunden hur olika glas ter sig med just hens förutsättningar.

de flesta glasleverantörer har

egna system som idag finns hos, i princip alla optiker. På Tells Optik använder man sig av Rodenstocks Impressionist. – Det är ett väldigt pedagogiskt och lättöverskådligt system där kunden enkelt kan se hur olika progressiva glas fungerar i precis de styrkor som han eller hon har, säger Marcus. Skillnaden mellan de billigaste glasen och dem som kostar lite mer blir väldigt tydlig och det minskar risken avsevärt för att kunden få ett glas som inte motsvarar förväntningarna. Efter den sedvanliga synundersökningen med kontroll för både grå och grön starr får Maria komma ut i butiken och välja båge. Vilken typ av båge som glasen monteras i och hur den sitter på bäraren påverkar hur glaset så småningom kommer att slipas. När bågen är vald fotograferas Marias ansikte med bågen på och ett program räknar ut pupilldistansen, toppunktsavståndet, inklinationsvinkeln och bågskivevinkeln. Exakt vilka parametrar som linserna ska anpassas efter kan dock skilja mellan olika system. Det finns två huvudsakliMarcus Eldnor, optiker diskuterar med Maria Malmberg, till höger och hennes väninna, Karin vilken kvalitet på glas Maria bör ha. ga inriktningar. Enligt den ena

är det viktiga att den progressiva slipningen anpassas till hur glaset sitter på bäraren och enligt den andra ska den anpassas efter bärarens synbeteende. Den stora skillnaden ligger i anpassningen till inklinationsvinkeln, det vill säga glasets vertikala lutning mot ansiktet, och bågskivevinkeln, den vinkel som uppstår mellan bågens vänstra och högra skiva. – Det här en väldigt viktig del i processen, säger Marcus. Minsta lilla mätfel får stora konsekvenser för hur glasen fungerar. Men även om måtten stämmer exakt är det inte ovanligt att vissa justeringar behöver göras när kunden väl fått glasen inmonterade i den valda bågen. – Oftast handlar det om hur kunden bär bågen och de allra flesta bågar går att justera så att glasen kommer till sin rätt, säger Marcus.

när maria väl får titta på resultatet och på skärmen ser det skarpa synfältet på de olika glasen ser ut blir valet ganska enkelt. De billigaste glasen går bort direkt. Att läsa en tidning eller en bok med dessa skulle innebära många huvudvridningar, inte mer än en tredjedel av en boksida blir skarp. Maria har sin jobbarkompis och väninna Karin med till optikern. Karin har haft progressiva glasögon ”hur länge som helst” och är mer än nöjd. – Redan från första stund funkade de perfekt. När man ska gå ut tar det ett par sekunder för hjärnan att vänja sig vid nya avstånd och miljön, men det är absolut inga problem, säger hon. Maria behöver inte fundera särskilt länge på vilka glas hon vill ha. När hon inser att det bara skiljer ungefär en tusenlapp mellan det bästa och det näst bästa glaset väljer hon det med högst kvalitet och bäst synfält. – Slår man ut det på några år blir det ju ingen skillnad alls, egentligen, säger hon. text och foto micke jaresand optik 3.2018   11


FOKUS PÅ PROGRESSIVA GLAS

Välfyllda produktportföljer för pr När de medelålders kunderna blir kräsnare är det progressiva glas som gäller. Budgetmodellerna fortsätter vara populära men branschens fokus är naturligtvis på att erbjuda känslan av ett liv utan glasögon. Vid en branschöversikt är det naturligt att börja med Essilor eftersom Varilux utgjort riktmärket för hela branschen i över ett halvt sekel. Basmodellen i Varilux-portföljen är Varilux Physio 3.0, som i användartester uppvisar goda resultat: fyra av fem bärare tycker att glasen ger ”ett problemfritt och naturligt seende”. Kräsnare kunder väljer med fördel Varilux-S-serien, som minimerar känslan av obalans som billigare glas ofta kan ge. Förra året lanserades en ny toppmodell, Varilux-X-serien, där man gjorde om hela modellen för bärarupplevelsen: istället för att utgå från en fast punkt cirka 40 centimeter framför näsan skapade man en optik som ska fungera för en sfär runt

Över 1300 utställare mötte kolleger, branschexperter och kunder på MIDO 2018.

FÖR OPTIKERN • Återkoppling och svar inom 24 h • Ökad säkerhet och trygghet hos optiker som t.ex är nyexaminerade • Ett enkelt och bra sätt att utveckla din erfarenhet

FÖR ARBETSPLATSEN • Minskar administration med remisser • Kunden/Patienten kan oftare full­ följa köpet av t.ex glasögon • Säkerställer en större trygghet hos optiker som jobbar ensamma

OPTIKER EMELLAN - FRÅGA EN KOLLEGA! Nyexaminerad eller inte hunnit arbeta så mycket med ögonbottenbilder? Vi finns här för dig, optikerkollegor emellan, så hjälper vi varandra genom att dela med oss av kunskap och erfarenhet för att du ska känna dig trygg med ditt beslut. REGISTRERA DIG IDAG! brightadvice.se 12   optik 3.2018

Pro erbj va på uda nde ! Från 99 /må kr n

FÖR ORGANISATIONEN • Avlastar företaget och kollegor med servicefunktioner inom området • Avlastar företaget med regelbundna utbildningar i ämnet • Kan med fördel erbjudas som en del av utbildningsbidrag alt annan förmån


rogressiva modeller kroppen, med flera blickpunkter och flera avstånd.

carl zeiss presenterar fyra produktlinjer för progressiva glas vilka tillsammans utgör en kvalitetstrappa: från basmodell till toppmodell läggs alltfler egenskaper till i de optiska beräkningarna. Basmodellen, ZEISS Progressive Lens Precision Pure, är anpassad efter att digitala enheter förändrar vårt beteendemönster i vardagen. Nästa modell, Precision Plus, bygger på att modetrenderna ändras hela tiden och lägger till en optimering för bågen. Precision Superb tar även hänsyn till bärarens ansiktsparametrar. Toppmodellen, Individual 2, anpassas efter användarens livsstil. Att även Rodenstock är ett innovativt företag demonstreras bland annat av att samtliga deras progressiva glas tar hänsyn till den avvikande närastigmatismen. Instegsmodellen heter Progressiv PureLife Free och är ett bra val för nya

användare. Sedan följer Multigressiv MyLife 2, vilken finns i olika designer. Den ger bäraren ett komfortabelt närseende på grund av att pupilldistansen har optimerats. Toppmodellen är Impression FreeSign 3 – anpassad efter bärarens individuella livsstil och med minimala förvrängningar och störningar av synupplevelsen; det är närmast att likna vid ett enstyrkeglas i synupplevelsen.

Add One

Droppar för torra ögon

inte heller hos Hoya vilar man på gamla lagrar, utan ägnar sig åt kontinuerlig produktutveckling. Basmodellerna är Amplitude TrueForm och Balansis. Med hjälp av den så kallade iD FreeForm Design-tekniken förbättras upplevelsen hos LifeStyle 3 – ett glas som är anpassat efter bärarens livsstil. Toppmodellen med namnet Hoyalux iD MyStyle V+ tar den individuella optimeringen så långt det går, inte minst balanseringen av det binokulära seendet.

olle bergman

LINDRAR SMÖRJER & FUKTAR

One drop. One dose.

Add One.

Sedan förra året har antalet MIDO-besökare ökat med fem procent.

Hör av dig för mer info och testa Add One. CONSOL AB | Mölndal | Sverige | info@consol.se Tlf:+4631-778 50 00 | www.consol.se

optik 3.2018   13


FOKUS PÅ PROGRESSIVA GLAS VÄRDE

ANTAL

Lennart Uhlman

”Svenska optiker förstod tidigt potentialen i de progressiva glasen” n Glas totalt

n Progressiva n Enkelslipade n Bifokala/Trifokala

Ryggraden i branschen Glasen är den kommersiella ryggraden i optikbranschen. Totalt sett utgör alla typer av glas drygt 45 procent av omsättningen i branschen. De progressiva glasen är i en klass för sig och står för cirka två tredjedelar av hela glasomsättningen. Progressiva glas har inte bara inneburit en möjlighet för kunderna att få en ”glasögonfri” känsla. De har också på några decennier avsevärt ökat intjäningsbasen för optiker och glasleverantörer. Fördelarna för kunden är så stora att priskänsligheten i konsumentledet bleknar i jämförelse. Sedan 2011 har relationen mellan antalet sålda enkelglas och progressiva glas varit mer eller mindre konstant. Enligt statistik från analysföretaget Gfk säljs det ungefär 1,5 enkelslipade glas på varje sålt progressivt glas. 2017 såldes, totalt drygt 4,5 miljoner glas, varav 2,5 miljoner var enkelslipade och 1,7 miljoner var progressiva. Räknat i antal sålda glas har försäljningsökningen de senaste sex åren har varit jämt fördelad mellan de båda glastyperna. 14   optik 3.2018

Tittar man på värdet av försäljning blir bilden däremot annorlunda. Omsättningen på progressiva glas ökade med 660 miljoner kronor mellan 2011 och 2017. Motsvarande ökning för enkelslipade glas var 225 miljoner. Omräknat i procent ökade försäljningen av progressiva glas med 37 procent medan de enkelslipade ”bara” ökade med 24 procent.

slutsatsen är med andra ord att det varit möjligt att hålla en helt annan prisutveckling på de progressiva glasen. En viktig förklaring är förstås att det är på de progressiva glasen som leverantörerna lägger sin allra största utvecklings- och innovationskraft. De flesta nyheter och förbättringar sker inom det progressiva segmentet. En annan orsak är förändringen av ålderspyramiden i kombination med en stor och välmående medelklass i 60 plus-åldersklassen som har råd att lägga ganska mycket pengar på personlig komfort. Ytterligare en anledning till de progressiva glasens snabba tillväxt och krav på glas med hög kvalitet står att finna den

moderna människans livsstil och attityd till åldrandet. Vi accepterar inte längre att vissa kroppsfunktioner försämras och gör att vi kanske tvingas avstå aktiviteter på grund av exempelvis nedsatt syn. Dagens människor förutsätter att det finns tekniska lösningar som håller vissa aspekter på åldrandet borta.

idag är de progressiva glasen kung på marknaden för de presbyoper som inte nöjer sig med läsglasögon. Progressiva kontaktlinser och kirurgisk inopererade linser växer visserligen men utgör – än så länge – bara en bråkdel av den ”presbyopa” marknaden. – Svenska optiker förstod tidigt potentialen i de progressiva glasen, säger Lennart Uhlman, före detta ordförande i leverantörsföreningen SOLF. Man har med konsekventa kampanjer och kunskap vant kunderna vid glasens fördelar och dessutom varit snabba med att utnyttja de ständiga teknologiska framsteg som gjorts och görs inom glasindustrin.

micke jaresand


optik 3.2018   15


FOKUS PÅ PROGRESSIVA GLAS

Som alla optiker med erfarenhet vet har utvecklingen av progressiva glas gjort oerhörda framsteg, inte minst under senare decennier. Det stora genombrottet kom när datorbaserade beräkningsmetoder och förfinad industriell teknik gjorde friformsproduktion möjlig.

text olle bergman

Historien om de progressiva glasen

Hundra år som idé, sextio år som produkt redan under 1900-talets första decennium pågick utvecklingsarbete kring progressiva linser. Ett brittiskt patent från 1907 utvecklades dock aldrig till en kommersiell produkt. Cirka två år senare godkändes ett amerikanskt patent, inlämnat av optikern Henry Orford från Philadeliphia. Han kallade sin uppfinning ”a multi-focal lens, that is to say, a lens the focal length of which varies gradually as the line of vision passes through the upper or the lower part thereof ”. Orford understryker att linsen skiljer sig från bifokala linser genom att ”the variation of curvature is continuous from the top to the bottom of the lens”. Det finns historiska källor som tyder på att en kommersiell produkt såg dagens ljus – Ultiflo, producerad av Gowland of Montreal – men initiativet självdog snart. Andra uppfinnare gav sig i kast med idén under decennierna som följde, men ingen kom i närheten av en användbar produkt. Det etablerade födelsedecenniet för den progressiva tekniken är istället 1950-talet. Först i spåret låg franska Essel (Société des Lunetiers), föregångaren till dagens Essilor. Särskilt berömd i sammanhanget är ingenjören och optikern Bernard Maitenaz som var teknisk direktör på Essel. Han räknas idag som uppfinnaren av de progressiva glasen. Intressant i sammanhanget är att hans professionella fokus från början var inriktat på bättre

16   optik 3.2018

produktionsmetoder för mineralglas. Det var just detta – hans ingenjörsbakgrund och hans produktionsfokus – som gjorde att han skulle bli den förste att förverkliga en vision som funnits i ett halvsekel.

det första patentet, som var franskt och lämnades in 1953, presenterar konceptet tillsammans med förslag på tillverkningsmetoder. De patent Maitenaz lämnade in åren som följde är inriktade på att utveckla produktionsmetodiken. Detta utvecklingsarbete ledde till att Varilux, i praktiken världens första progressiva glas, kunde lanseras 1959. Ur en modern synvinkel var denna första version dock fortfarande väldigt lik ett bifokalt glas. Det var först med Varilux 2-generationen, lanserad 1972, som marknaden erbjöds en helt asfärisk design. Nästa genombrott skedde under decennierna som följde när glasdesignen började ta avstamp i digital teknik. Ett känt namn i sammanhanget är matematikern Gerhard Fürter som anställdes av Carl Zeiss AG för att utveckla nya datorstödda beräkningsmetoder. Fürter var med och lämnade in ett patent daterat 1981, vilket ledde till att produktserien Gradal HS introducerades 1983 – i praktiken världens första friforms-glas. friforms-tekniken innebär att slipningen baseras helt och hållet på datormodeller, genomförda av en


FRÅN GULLSTRAND TILL DNEye® PRO.

ny generation maskiner som kan skapa en valfri kurvatur. Exempel på andra benämningar är ”digital ytslipning” eller ”true form”. I och med detta har tekniken för progressiva glas trampat ur barnskorna, och komforten höjts betydligt för bärarna. Men utvecklingsarbetet fortsätter träget år för år och nyckelordet är ”komplexitet”: mer sofistikerade matematiska modeller, mer förfinad produktionsteknik och mer omfattande brukartester.

en milstolpe passerades vid millienneskiftet då Rodenstock skapade de första individuella progressiva glasen, där man tar hänsyn till hur glasögonen sitter på bäraren. De tekniska utmaningarna krävde en uppdatering av tekniken för slipning vilket förde ner precisionen mot en nivå på 0,01 dioptriers noggrannhet – något som idag utgör riktmärket för glasindustrin. För kunden är industrihistorien inskriven i prislappen: ju mer exklusiva glas, desto längre fram befinner sig produkten på tidslinjen. Läget vi befinner oss i 2018 är spännande för både optiker och kunder: vi har en hel rad sofistikerade spelare på marknaden som gör sitt yttersta för att leverera bättre produkter än sina konkurrenter. Alla leds de av visionen om progressiva glas som återskapar känslan av att leva utan glasögon. n

Rodenstock sätter ny standard för det skarpaste seendet någonsin. See better. Look perfect.

optik 3.2018   17


COPENHAGEN SPECS

En och en halv dag på den enormt inspirerande mässan Copenhagen Specs ger en perfekt överblick hur trendspåren för glasögon ser ut just nu. Med mer än 150 glasögonmärken på plats, varav de flesta inom premiumsegmentet, hade besökarna en hel del att kika på. Åsa Wikström rapporterar från Köpenhamn. text åsa wikström | foto mads graver

redan när man kliver in i entrén känns slås man av den coolt industriella stilen och det första men ser är en glasögonprydd (så klart) DJ stå vid ett litet mixerbord med lurarna på och spela skön musik. Själva mässhallen har stora härliga fönster och i taket ringlar gamla rör och järnbalkar, och ja, det är precis så läckert som det låter. Utställarna har inte små avskärmade bås utan allt är väldigt öppet och det blir ett behagligt flow när man går från en leverantör till nästa. Ibland märker man inte ens

att man börjat glida över till ett annat märke. Utställarna gjorde det också lätt för oss besökare genom att till största delen ha bågarna uppackade på borden och på ställ. Det var inte så mycket bord för ”beställnings-sittningar” där leverantörer visar en enskild kund hela kollektionen, utan det verkade upplagt för att eventuella beställningar skulle komma mer spontant. I samma veva som man står upp och kikar på kollektionen kastar man in sin beställning. Små minibilar, coffee-trucks, försåg oss med kaffe i alla varianter och ett café med sallader, mackor och dricka fanns också. Hos de flesta leverantörer bjöds det på något gott att dricka, mer eller mindre starkt.

jag och min kollega Margareta från Sibyllegatans

Kocken som snidar glasögonbågar Mässdeltagarna fick chansen att se charmige svensken Johan Danielsson in action i sin lilla hantverksstudio. Johan är egentligen kock men på fritiden snidar han glasögonbågar av trä och horn. Allt gjort på gammaldags vis med handverktyg och sliptrissor. Vill du kika närmare på hans produktion finns han på Instagram under @tjuvslojd 18   optik 3.2018

Optiker jobbade oss igenom en stor del av bågarna på mässan. Vi blev överförtjusta över att så lätt och enkelt, i sådan inspirerande miljö, kunna testa alla dessa fina glasögonbågar. Vi märkte att de flesta tyckte som oss. Stämningen kändes väldigt fin och avslappnad. Jättekul helt enkelt. Ett extra plus var att ingen av oss blev trött i huvudet, vilket är mer regel än undantag på mässa. Basen i glasögonutbudet i dag känner vi alla till, här kommer det som trendmässigt tydliggjordes i helgen: Luftigt, med mycket metallbågar och gärna klotrunda oversize. Flerkantiga bågar i metall syntes hos vart och vartannat märke. Färguppstickare i den brun-svart-transparenta massan är rosa, lila och blått. Det gäller både bågar och glas. Och det är antingen bleka färger eller riktigt starka kulörer som gäller, inte så mycket mitt emellan. Att solglasögon har flata glas kan nästan sägas vara standard nu och färgstyrkan i glasen har bleknat med ungefär 50 procent. Färgspegel är fortsatt poppis men styrkan i spegeleffekten har avtagit, det är alltså bara aningen färg och aningen spegeleffekt som gäller. Materialblandningar verkar vara den stora grejen i år; metallbågarna får inner-ringar i plast, eller ytter-ringar. Plastbågen får skalmar i metall, eller näsdel, eller båda-


dera. Plastbågen kan också få ett extra lager plast, i avvikande färg, på baksidan av fronten. Vid sidan av väldigt arbetade bågar i blandade material ser vi också extremt tunna, rena och avskalade bågar.

en urstark bubblare är den spetsiga cateye-for-

intresserade av glasögonbågar. Det är lätt och förhållandevis billigt att ta sig till Köpenhamn, en dagstur funkar tidsmässigt för många av oss svenskar. Mässan ligger bara tio minuter med bil från centralstationen. Shuttlebuss-service finns och en resa med taxi kostar runt 100 danska kronor. n

Oskar Schumacher från Noxe visar Linda Farrows lyxiga bågar för Åsa Vikström.

men, gärna riktigt smal. De varumärken som lagt örat till marken och lyssnat av de internationella trendrörelserna och redan rustat med en sån i kollektionen, rapporterade att den sålt jättebra. En liten bubblare är riktigt kraftiga bågar med raka linjer. En försiktig och svag bubblare är 90-talskänslan. Det går inte riktigt att sätta fingret på exakt vilken form eller färg det gäller, bara att vi som var med i början på nittiotalet känner igen oss. Mässan profilerar sig som independent men även stora modehus fanns representerade som till exempel Tom Ford och Saint Laurent. Jag rekommenderar starkt en visit till nästa Copenhagen Specs. Det är en mässa för alla som är det minsta optik 3.2018   19


INSPIRATION

Solglas – men inte för alla det finns många sätt att dra uppmärksamhet till sitt varumärke. Blackfin gör det genom att släppa en futuristisk kollektion solglasögon i begränsad upplaga. Bågarna, som fått namnet ARC, är självklart tillverkade i titan. De finns i tre olika färger och tillverkas i en upplaga om 499 bågar per färgkombination. Var och hur de kommer kunna köpas framgår inte av pressmeddelandet från Blackfin. Inte heller priset är offentliggjort.

Klassisk design i ny skepnad silhouettes flaggskepp Titan Minimal Art uppdateras nu med nya former och färger. I kollektion “TMA – The Icon. Accent Rings” har de annars ramlösa bågarna fått ringar som pryder linsens kanter som en – just det, ram. Tanken är att ringarna Just nuska söker dig som optiker till att bli framhäva linsens form och till Norrköping, Uddevalla, ge en större kontur butiksägare till den klassiska formen. Bågen går Vallentuna, Kista, Falun/Borlänge, Helsingborg, att variera i mer än 200 olika forÄngelholm, Linköping, Boden, Malmö, Uppsala, mer och färger genom att kombinera och Sandviken, Göteborg.  olika linser, ringar och Lindesberg färger. – Den färdiga bågen är lika indivi  duell som dess bärare, skriver Silhouette i ett pressmeddelande.

Vi söker nu två stycken

Clinical Performance Consultants Är du optiker och en duktig kliniker som brinner för att ge kunden bästa möjliga upplevelse i butik? Då kan du vara vår nya kollega! Vi söker nu två stycken Clinical Performance Consultants som vill vara med på Specsavers resa in i framtiden. I rollen ansvarar du för utveckling av den kliniska delen i våra butiker för att säkerställa att vi konsekvent levererar en förstklassig och effektiv klinisk service till våra kunder. Du kommer också att vara en nyckelspelare vid lansering av nya undersökningsmetoder och ny teknologi.

Låter det intressant? Då vill vi höra ifrån dig! Läs mer om tjänsten och ansök här: https://jobb.specsavers.se/

20   optik 3.2018

 ulrik.bengtsson@specsavers.com  0709-51 98 08 


Pantone 287 C: 100 M: 87 Y: 20 K: 10 R: 0 G: 47 B: 134 Hex: #002F86

Unga kontaktlinsbärare:INSPIRATION en stor möjlighe t för din verksamhe t.

Skulle vilja prova Skulle inte vilja prova

Kontaktlinsbärare Ej kontaktlinsbärare

15%

av de som bär glasögon i Norden använder kontaktlinser1.

56%

av de som är under 24 år skulle vilja prova kontaktlinser2.

Under 24 år Över 24 år

63 %

av kontaktlinbärare börjar med linser innan de fyllt 24 år1.

GÅ MED I ALCONS VÅRKAMPANJ

Dra nytta av en betydande mediekampanj som riktar sig till potentiella unga kunder i ditt område och som lockar besökare till din butik.

PANTONE PURPLE

Med DAILIES® AquaComfort Plus® och AIR OPTIX® plus HydraGlyde® kontaktlinser kan unga som använder glasögon uppleva sina liv på ett helt nytt sätt. Erbjud alla dina unga kunder att prova kontaktlinser och hjälp dem att leva sitt liv fullt ut! För mer information, kontakta din lokala Alcon®-representant eller Alcon® kundtjänst på 031 - 722 66 10 1-2 Vision Need Monitor 2016 & 2017, Alcon data on file. DAILIES®, DAILIES® AquaComfort PLUS®, AIR OPTIX®, AIR OPTIX® plus HydraGlyde® and the Alcon® logo are trademarks of the Novartis company. AOSEPT® is a trademark of American Optical.

optik 3.2018   21

ALVC / GE / HWDD / PA / 1801 / ACT: N11712749086

Delta i 360°-kundkampanjen och dra fördel av ett stort antal marknadsföringsverktyg.


Denna sida är en annons

”För mig finns inget annat val än KlarSynt” Sedan tre år tillbaka äger Janne Särland Tells Optik. Kärnan i Tells Optik är service och företagsfilosofin bygger på relationer och möten mellan människor. Vid ringmuren i Visby, Österport ligger Tells Optik som funnits i över 70 år. – Idag är vi åtta som jobbar i butiken. Förutom jag själv och min fru så har vi har Eva, Jenny och Marcus som är optiker och Mari, Vonna, Åsa som optikerassistenter. Dom flesta av oss har jobbat tillsammans i över tjugo år och har en lång erfarenhet inom optik, säger Janne Särland. Sedan tre år tillbaka äger Janne Särland butiken. Han började på Tells Optik redan 1992 då han fick sommarjobb. Janne Särland har gått från säljare till butikschef och är idag även butiksägare. – Jag tycker att det är en fantastisk rolig bransch och man får chansen att skapa så mycket kundrelationer. Möjlighet att kunna hjälpa kunden med bra vägval då optik är en viktig del av mångas vardag. Kärnan i Tells Optik är service och mycket av våran företagsfilosofi bygger på relationer och möten mellan människor. – Optikerbranschen är en förtroendebransch och människor vill ha personlig service och specialisthjälp. Sköter man sina kort rätt, då kommer folk tillbaka. Och inte för att vara kaxig men det är vi ganska duktiga på, säger Janne Särland.

JANNE SÄRLAND Äger: Tells Optik, Visby Bor: Villa i Visby Familj: Gift med Jennifer som delvis arbetar i butiken. Tillsammans har paret två barn, varav en flyttat hemifrån för att läsa på högskolan i Gävle. Intressen: Att resa och ha kul & njuta av livet! KlarSynt: Delägare sedan 2008

systemet ServeIT till inköpsmässor, utbildning och marknadsföring. KlarSynt har 121 medlemsbutiker vilket skapar en härlig gemenskap bland kollegorna. – För mig finns det inget annat val än att vara med i KlarSynt. Det bästa med Klarsynt är Linsboxen och Briljantkund. Abonnemanget med Linsboxen är ett bra sätt att behålla kunder och vi tjänar pengar på det. Briljantkund är egentligen samma tanke att kunden enkelt kan köpa fler par till hela familjen på autogiro. Valfriheten att kunna bestämma över sina inköp och inriktning på butiken är också en viktig del att man vill vara med i Klarsynt. Man får inte glömma ServIt, optikbranchens bästa affärssystem. Det skall vara enkelt och smidigt för kunderna.

Tells Optik är öppet året runt och har många återkommande kunder, både på ön och bland de återkommande sommargästerna. Det är något speciellt med att driva butik på en ö. Man försöker gynna varandra och handla lokalt så mycket det går. – Vi har väldigt många kunder som inte bor på ön året runt men som kommer till oss. De är nöjda med servicen och utbudet och köper glasögon hos oss och linser från Linsboxen.

Avslutningsvis, är det någon du vill tillägga? – Vi söker en optiker till världens bästa ö och en butik med ett mycket stort hjärta! Vill du bli en av oss så hör av dig, avslutar Janne Särland.

Tells Optik gick med i KlarSynt år 2008. Frihandelskedjan vill få fler entreprenörer som delägare och idag erbjuder KlarSynt alltifrån det egna affärs-

Tells Optik Österväg 1 621 23 Visby Tel: 0498-27 12 00 E-post: janne@tells.nu


BRANSCHPLOCK REDAKTÖR MICKE JARESAND, optik@radicalpr.se

Personligt engagemang ska attrahera nya kunder klarsynt ska locka kunder till

Leonardo Del Vecchio, Luxottica och Hubert Sagnières, Essilor, ser fram emot bildandet av världens största optikföretag.

Ett steg närmare fusion essilor och luxottica har fått planerna på en sammanslagning av de två företagen godkänd av US Federal Trade Commission, utan villkor. USA är en av de jurisdiktioner där konkurrensgodkännandes krävs innan samgåendet kan bli verklighet. Hittills har sammanslagningen blivit godkänt av EU och i 13 andra länder: Australien, Kanada, Chile, Colombia, Indien, Japan, Mexiko, Marocko, Nya Zealand, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea och Taiwan. Samgåendet är planerad att slutföras under första halvan av 2018. 

sina butiker med en kampanj som lyfter fram vikten av personligt engagemang när det gäller kundernas syn. – Många börjar med synhjälpmedel tidigare i åldrarna, och i och med att vi lever längre får vi fler ”glasögonår”. Därför är det viktigt med engagerade optiker som verkligen kan sin sak och känner sina kunder. Det vill vi lyfta fram i vår nya kampanj som nu rullar ut, säger Gabriela Flores Araya, marknadschef på KlarSynt. Kampanjen kommer att gå utomhus under de våren och är framtagen i samarbete med reklambyrån Holy Diver. – Precis som man tar hjälp av en personlig tränare, borde det vara lika självklart med en egen, engagerad optiker. En ”PO” om man så vill: En optiker som förstår dina specifika behov och bryr sig lika mycket om hur du ser, som hur du ser ut. Mode

och ögonhälsa går ju hand i hand här, menar Andreas Grimelund, vd och strateg på Holy Diver. I Sverige är användningen av glasögon och linser utbredd. – 5,3 miljoner svenskar mellan 16 och 80 år använder idag glasögon eller linser. Det vill säga fler än som inte gör det. Samtidigt kräver varje behov sin egen unika lösning. Det är kring den insikten vi har byggt temat ”Skaffa dig en personlig optiker!”, säger Andreas Grimelund . Optikbranschen växer på den svenska marknaden. Utbudet är stort hos optikerkedjorna och kvaliteten på glas och bågar varierar.     – Genom att lägga extra tid på synundersökningen och bara erbjuda kvalitetsprodukter kan vi vara mer precisa i vår rådgivning. Det är så vi bygger långsiktiga relationer med våra kunder, säger Gabriela Flores Araya.

Droppe utan vatten ska stärka lipidskiktet mgd och lipidbrist är de vanligaste anledningarna till besvär med torra ögon. Under Optometridagarna i Göteborg lanserade Medilens en ny typ av ögondroppar, EvoTears. Dropparna fungerar som tårfilmens lipidfas och är den första ögondroppen som innehåller endast ett enda ämne – Perfluorohexyloktan (F6H8), ett fettlösligt ämne som interagerar med den naturliga tårfilmens lipidskikt. I och med att dropparna är vatten-

fria minskar volymen och en tre ml flaska ger upp till 280 droppar. Fredrik Källmark på Källmarkskliniken har testat EvoTears på 50 patienter sedan cirka två år tillbaka. – De flesta patienter var mycket nöjda med produkten men det finns förbättringsområden säger han. Dropptekniken är lite speciell och måste läras ut noggrant annars försvinner de tre ml alldeles för fort. Dessutom känns knappast den sam-

metslena droppen i ögat vilket ökar risken att ta fler än en droppe åt gången. Sedan finns inga data ännu på hur EvoTears fungerar med olika kontaktlinsmaterial förutom silikonhydrogellinser som inte ska användas tillsammans med Perfluorohexyloktan. – Jag tycker EvoTears verkningsprincip och produktegenskaper är intressanta och är därför ett välkommet tillskott i behandlingsarsenalen, säger Fredrik Källmark.

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

optik 3.2018   23


ÖGONPODDEN Michaela Nemes Dorsell är Legitimerad optiker och har en Master of Science i Klinisk Optometri från City University i London. Hon har en flerårig vidareutbildning inom ögonundersökningar och ögonhälsovård. Idag driver och äger Michaela Stockholms Synklinik som satsar på grundliga syn- och ögonhälsoundersökningar.

text jonas upphagen

Glöm inte ögonen vid hälsokontrollen Varför startade du Stockholms Synklinik?

– Efter att ha studerat i många år ville jag arbeta mer kliniskt. Dessutom tycker jag att jobbet blir så mycket roligare med kliniska inslag! Vad är det för utrustning som finns på Stockholms Synklinik?

– Eftersom jag jobbar mycket med medicinska linser och Ortokeratologi-linser så har min klinik en topograf. Naturligtvis har jag även som andra optiker en spaltlampa, foropter och syntavla. Jag har också en autorefraktor kombinerad med en tonometer. Jag har en synfältsapparatur som används flitigt då jag mäter synfältet på alla som gör en ögonhälsoundersökning eller om undersökningen indikerar att det behövs en synfältsundersökning. – Det som skiljer min klinik från många andra optikeraffärer är att jag även har en OCT (optical coherense tomography), som fotograferar ögonbotten och som tar en skiktbild av ögat. Med OCT kan jag snabbt upptäcka förändringar på bland annat näthinnan och gula fläcken. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Eftersom jag äger kliniken kan jag styra mycket själv över min arbetsdag. Jag har många patienter som önskar komma tidigt på morgonen så ofta är jag här på kliniken från klockan åtta på morgonen. Har jag inga patienter bokade kan jag alltid sysselsätta mig med pappersarbete. Men annars kan mina dagar se väldigt olika ut. Vissa dagar kan innehålla helt vanliga friska ögon 24   optik 3.2018

och ibland kan det vara dagar fyllda med ögon med sjukliga förändringar eller andra intressanta ögon. En annan dag kanske jag sitter fullbokad med kontaktlinser. Vad är det för typ av patienter som du träffar?

– Den största patientgruppen består av något äldre kunder som vill ha längre tid i undersökningsrummet och en djupgående ögonhälsoundersökning. Men en annan stor kundgrupp är de som är intresserade av ortokeratologi. Den kundgruppen är ofta lite yngre, från 18 och uppåt. Jag jobbar inte jättemycket med vanliga mjuka linser utan det blir mest speciallinser som mjuka halvårslinser, stabila linser eller Orto-k. Många av de som kommer till mig har ofta inte fått den hjälp som de behöver, eftersom de vanligaste linserna inte har passat deras ögon. Kan man som optiker remittera eller skicka kunder till dig?

– Ja, absolut och det är något som jag dessutom uppmuntrar till och uppskattar väldigt mycket. Jag får redan idag en hel del remisser från kollegor angående medicinska linser och Orto-k-linser. Jag har även en ortoptist på plats på Stockholms Synklinik en gång i månaden så nu har det även börjat komma in remisser till vår ortoptist. Egentligen är jag ortoptist i grund och botten jag med, men eftersom jag inte har jobbat så mycket med detta så tar jag in en ortoptist för de lite svårare fallen. De lätta fallen klarar jag själv men är det svårare fall så överlåter jag gärna detta till en mer rutinerad kollega. I min optometristutbildning ingick en ortoptistutbildning och det

är en av anledningarna till att det var mycket praktik under utbildningen. I England finns även en utbildning där man enbart blir ortoptist, så det finns flera vägar att gå. Men som optometrist i England får man en bra grund att stå på men som optometrist kan man även vidareutbilda sig inom ortoptik. Vilken är den vanligaste ögonsjukdomen eller åkomma som du möter på Stockholms Synklinik?

– Jag skulle säga att katarakt och glaskroppsavlossning är något av det absolut vanligaste som jag ser om dagarna. Men jag får även in patienter som är i behov av medicinska kontaktlinser för exempelvis keratokonus. Vilka mer typer av speciallinser jobbar du med?

– Förutom Orto-k-linser och linser för keratokonus jobbar jag även med mycket semi-sclerala kontaktlinser. Jag jobbar mer med semi-sclerala än med mini-sclerala kontaktlinser. Jag jobbar även mycket med helt vanliga stabila linser. Jag arbetar också med mjuka linser men då med mjuka linser som korrigerar för mycket astigmatism exempelvis. Det kommer även en del kunder som behöver återgå till kontaktlinser efter refraktiv kirurgi. Eftersom deras hornhinnor är generellt flatare än icke behandlade hornhinnor så kan dessa kunder ibland ha svårt att hitta lämpliga linser bland de vanligaste mjuka linserna. Så även den kundkategorin kan bli hjälpta av olika speciallinser. Hur länge har du jobbat med Orto-k?


Michaela Nemes Dorsell satsar grundligt och vill att de årliga hälsokontrollerna även ska inkludera ögonen.

patienter har faktiskt varit kring minus tre dioptrier och majoriteten har inte utvecklat någon mer myopi under ett till två år efter att de börjat med Orto-K. Vad är det roligaste med att jobba på Stockholms Synklinik?

– Det roligaste är att vara egen och jobba för sig själv och vara sin egen chef. Mitt arbete blir dessutom väldigt varierande och det blir sällan några vanliga synundersökningar. Vad är det tråkigaste med ditt jobb?

– Det tråkigaste är när jag möter kunder med torra förändringar i gula fläcken där det inte finns någon känd behandling. Jag upplever ändå att dessa patienter är tacksamma för att jag tar mig tid att lyssna på dem och förklara för dem vad sjukdomen innebär. Jobbar du någonting med kosttillskott för förändringar i gula fläcken?

– Ja det gör jag och jag upplever även att det är allt fler ögonläkare som dessutom har börjat rekommendera sina patienter att ta kosttillskott. Ibland får jag till och med höra att ögonläkarna har rekommenderat sina patienter att köpa kosttillskott hos mig. Eftersom det inte finns någon känd behandling så tycker jag att man inte har något att förlora genom att testa att äta kosttillskott. Har du någon särskild erfarenhet eller uppmaning som du vill dela med dig till Sveriges optiker?

– Jag tycker det är viktigt att vi optiker måste få ut till allmänheten att ögonhälsa är viktigt. Många kunder eller patienter gör årligen en hälsokontroll av kroppen men de glömmer ofta att göra en hälsokontroll av sina ögon. Genom att titta på ögonbotten kan vi finna andra problem som exempelvis diabetes eller högt blodtryck. n – I England jobbade jag inte med Orto-k. Det är något som jag börjat med 2013 då jag öppnade kliniken. Jag annonserar inte om Orto-k men ändå är det många kunder som hittar mig. Många googlar och hittar mig den vägen eller kommer på rekommendation. Trots att Orto-k har funnits i många år så tycker jag mig se en ökning de senaste två åren. Det blir även en del barn som kommer till mig för Orto-k då deras föräldrar har hört att det kan hämma myopiutvecklingen. De flesta av mina yngre

Samarbete mellan Ögonpodden och Optik ögonpodden är i nuläget Sveriges enda podcast om ögon och optik. Syftet med ögonpodden är att sprida kunskap, ge inspiration och förhoppningsvis ge ett och annat skratt. Podden riktar sig till människor med intresse av ögon och optik men framför allt till människor inom optikbranschen. Målsättningen är att beröra alla områden som optiker och människor aktiva inom branschen kan komma i kontakt med. Ögonpodden och Optik har ett samarbete där tidningen publicerar ett sammandrag ur någon av Ögonpoddens intervjuer. För den som vill lyssna kan man hitta Ögonpodden på sajter där poddar finns, exempelvis Youtube, Acast, Podcaster eller Soundcloud. optik 3.2018   25


MIDO

Teknik och framtid dominerade Mido Om något ska utnämnas till trend på Mido 2018 är det mångfald och utforskande. De mest inspirerade formgivningsidéerna presenterades i avantgardiska Lab Aacademy. Årets mest intressanta teknikföretag fann man i en halvstor monter, inklämd mellan jättarna: nederländska Luxexcel som är först i världen med 3D-printade glas.

Det går inte att förneka att Mido 2018 är en fest för alla sinnen. Dock är många av dessa sinnesförnimmelser rent brus för mässbesökare som är seriöst intresserade av att utvecklas professionellt. Så, i princip finns det två sätt att ta del av detta avancerade spektakel. Antingen kan man storögt ströva genom gångarna och rikta uppmärksamheten mot det som låter, myllrar och glittrar mest. Eller så kan man med extrem disciplin söka upp något som man har valt ut i förväg. Mellanvägen – att tro att man hittar det man har nytta av, bara genom att vägledas av det man lägger märke till – är dömd att misslyckas i mässor som växt till dessa dimensioner.

nu när jag sitter och skriver detta i den oas som är mässans press-lounge är jag glad över att jag tillhör den fokuserade kategorin. Chefredaktörens uppdrag var nämligen att ta tempen på progressiva branschen. Om vad jag lärde mig i det området (och lite genom att fuska genom att googla och ringa) har ni kunnat läsa på de föregående sidorna. Mina grundläggande intryck bekräftar det jag har med mig hemifrån: att vi befinner oss i en väldigt spännande tid. Den heliga graalen, det vill säga progressiva glasögon som ger tillbaka känslan av ett liv utan glasögon, kommer allt närmare. Och vartåt pekar trenderna när det gäller 26   optik 3.2018

bågdesign? Hör man runt med journalistkollegorna som samlats här så får man samma svar: de intressantaste formgivningsidéerna finns i den delen av mässan som kallas Lab Academy – ”en inkubator för idéer, ett exklusivt område för nya start-ups av kreativa designers på uppgång, utvalda av en speciell expertkommitté”. Här presenteras en omtumlande mångfald av idéer som spretar i alla riktningar när det gäller material, färger och formspråk. Ska man peka ut några trender är det 1980-tal, naturmaterial samt glasögon som tydligt signalerar ”här kommer någon alldeles särskild!”.

låt oss ta några som sticker ut. Formgivaren Bisei Iwamoto från japanska Metronome är inspirerad av post-apokalyptisk populärkultur och steampunk och gör fantasieggande glasögon som skulle smälta in i filmer som Road Warrior eller Terminator. – Glasögon är inte något som kommer att försvinna med den tekniska utvecklingen, tror Iwamoto. Tvärs över gången hittar man Sabine Vagner – optikern som efter 35 år satsade på sin ungdomsdröm och blev designer för ett eget varumärke: sabine be. De första åren var tuffa, men nu har hon fått upp farten och erbjuder även smycken och accessoarer som matchar hennes djärva bågar. – De närmaste åren hoppas jag kunna förverkliga alla de designdrömmar jag hade som 18-åring, innan jag blev optiker, säger Vagner. En bit därifrån träffar vi Artem från Brevno – ett sibiriskt företag från avlägsna Krasnojarsk, Ryssland, som designar och tillverkar bågar i trä. Materialet kommer från träd som växer i skogarna längs floden Jenisej. Varumärket är ett typiskt, passionsdrivet kompisföretag.

– Vi är inspirerade av den galna, ryska friheten, säger Artem där han sitter, klädd i björnkostym. Vi ger kunden en liten bit av vår sibiriska själ!

vilket företag var då intressantast på denna väldiga mässa? Om jag får välja så pekar jag ut holländska Luxexcel i en ganska anonym liten monter, inklämd mellan den optiska branschens jättar. De påbörjar ett nytt kapitel i optikbranschens historia genom att – enligt egen utsago – vara först i världen med att 3D-printa glas. Jag upprepar: 3D-printade glas – inte bågar. Företaget grundades 2009 av tekniker som från början försökte lösa problemet med linser till LED-belysning. När de utvecklade konceptet fann de en dag att de hade blivit duktiga nog för att ge sig in i den optiska branschen. Luxexcel presenterade sig för den amerikanska branschen på Vision Expo i New York förra året, och nu var det premiär i Europa. I USA har de två 3D-printers i bruk. – Vi letar efter labb som vill samarbeta med oss i Europa för att producera specialglas, säger Eva Flipse, kommunikationschef som visar mig runt i en liten utställning av pågående utvecklingsprojekt, där olika former av tekniska lösningar har integrerats med glasen. – Om fem–tio år jobbar vi förmodligen med lab som hjälper oss skapa unika produkter som inte är uppfunna ännu, säger Flipse. Kanske olika former av smart wear? Titta på mobiltelefonerna och hur snabbt de har utvecklats. Varför inte göra glasögonen smarta och låta dem utvecklas också? olle bergman


Best Workplaces 2017 Sweden

VI SÖKER OPTIKER TILL: HELSINGBORG KRISTIANSTAD ÄNGELHOLM KARLSKOGA ÖSTERSUND GÖTEBORG KARLSTAD GÄVLE

TROLLHÄTTAN JÖNKÖPING ESKILSTUNA UDDEVALLA NORRTÄLJE LINKÖPING VÄRNAMO VÄXJÖ

MEDARBETAREN I FOKUS Smarteyes är en av Sveriges mest framgångsrika och snabbast växande optikkedjor och vi expanderar även i Danmark och Tyskland. Som optiker hos oss, blir du en viktig del i en modern organisation som arbetar värderingsstyrt mot vår vision att bli den mest rekommenderade optikern. Vårt fokus och vår största tillgång är våra nöjda och engagerade medarbetare. Omtanke, förändring och enkelhet genomsyrar vår kultur och hos oss har du stora möjligheter att påverka och utveckla din arbetsplats. En av Sveriges bästa arbetsplatser När Great Place to Work utsåg Sveriges bästa arbetsplatser 2017 hamnade vi på en fantastisk 8:e plats i kategorin Stora

organisationer – ett tydligt bevis på att vårt målmedvetna personalarbete ger resultat. Som optiker hos oss kan du erbjuda dina kunder ett brett sortiment av moderna glasögon, högteknologisk optisk kvalitet och god design till attraktiva priser. För att säkerställa professionell service och bästa kundbemötande tillämpar vi 30-minuterssynundersökningar som självklart utförs av legitimerade optiker. Är du optiker och vill bli en av våra värdefulla medarbetare? Välkommen att höra av dig – vi ser fram emot att träffa dig. Kontakta Emmy Karnerud på emmy.karnerud@smarteyes.se eller 0767-62 21 76.

optik 3.2018   27


OPTIKERLIV

Släpp ut optikern

O text anki palm foto lisbet spörndly

m inte min studiekompis Eivor hade sagt till mig i ett tidigt skede av optikerutbildningen, hösten 1977, ”Så här är det inte i verkligheten, Anki. Man kröjslar inte glas och man löder inte lödfigurer hela tiden”. hade jag aldrig fullföljt optikerutbildningen. Den hopsjunkna figur som satt på pendeltåget hem till Uppsala och grät första tiden av utbildningen undrade verkligen vad hon hade givit sig in på. Så småningom kartade hon ändå på sig. Hon fann studievänner, lärde sig kröjsla och löda (nå ja) och insåg att utbildningen innehöll även andra ämnen som anatomi, fysiologi och synundersökningsmetodik. De intresserade mer. Tårarna byttes ut till försiktig tro på att optikeryrket kunde vara något ändå. Men det tog sin tid. Två år senare, på våren 1979, gick jag ut som Sveriges yngsta optiker och förmodligen den mest osäkra optiker någonsin. Hua, jag minns fortfarande känslan. Tack och lov har den ändrats efter snart 40 år i yrket. Nu känner mig rätt garvad i gemet och kan hantera de flesta människor och deras synproblem. Då fasade jag över vetskapen att det var jag som skulle hitta synlösningar och hjälpa människor i synundersökningsrummet. Nu blir jag, om inte glad, så nyfiken när det uppkommer ett ögonproblem jag inte stött på tidigare. Då blev jag nervös. Nu tänker jag: ”Kan inte jag så kan någon annan i min bransch”. Jag remitterar vidare och frågar. Då trodde jag att jag borde kunna och veta allt. Nu vet jag att jag kan ganska lite, trots att jag lärt mig en hel del. Då bävade jag när jag skulle in i synundersökningsrummet. Nu både roar det mig och gör mig less att gå in där.

i början av min optikerbana bar vi vita rockar, vi optiker. Så här i retroperspektiv kan jag bara säga: ”Tack och lov för det”. Den där vita rocken betydde mer än vad jag kunde förstå då. Speciellt bra var den att bära när damerna (ja, det var faktiskt oftast damer) tittade över huvudet på mig och undrade var optikern var. De väntade sig att en äldre herre med vit rock skulle stiga fram och göra synundersökningen. Som 17-årig optiker var det inte så lätt att hantera det här, inte heller kundernas olika humörstämningar. Då var det tryggt att ha vita rocken på sig. Jag klädde verkligen på mig min yrkesroll när jag satte på mig den på morgonen. Jag minns fortfarande hur min första chef, Carina, (ja, jag hade faktiskt en kvinnlig chef i den då manligt dominerande branschen) pekade med hela handen när hon märkte min osäkerhet och sa: ”Nu går du in i synundersökningsrummet. Får du problem kom ut och fråga”. Jag vågade inget annat än att hålla mig kvar där inne. En av mina första kunder var mannen med -5,0 i cylinder som bara verkade öka hela tiden. Jag fattade först ingenting men 28   optik 3.2018

sedan så trillade polletten ner och jag skickade min första remiss till ögonläkare. Så gick åren. Och jag tänkte ”Är det här allt?” Är det här jag ska sitta och fråga ”samma sak” hela tiden. Någon som känner igen sig? Mitt sätt att hantera det många gånger monotona ”är det bättre så eller så?” i synundersökningsrummet var, och är fortfarande, att krydda optikerlivet med att skriva både artiklar och böcker. I skrivandet får jag just den där känslan av kreativitet som gör att jag känner mig fri. Arbetet som utbildningsassistent på IFO i början av 90-talet var också en upplevelse jag inte vill vara utan.

att jag vågade starta eget med kompanjonen för snart 20 år sedan hör också till det jag känner mig stolt och glad över. Att tänka ut projekt och sjösätta dem är så roligt. Nu till hösten kommer jag att vara med i uppstarten av den nya YH-utbildningen Optikerassistenter med säljkompetens och öga för stil som Folkuniversitetet i Uppsala startar. För någon månad sedan såg jag ett program på teve om hur vi håller igång våra mentala kapaciteter. I en studie på tre månader hade man låtit tre grupper utföra tre aktiviteter kontinuerligt. Skattning av deltagarnas förmågor utfördes både före och efter perioden. Den ena gruppen promenerade varje dag. Den andra gruppen löste korsord och sudoku. Den tredje gruppen fick lära sig att måla kroki. Vilken grupp tror du fick bäst resultat? Jag gissade på gruppen som promenerade. Man ju hört att rörelse är bra inte bara för hela kroppen utan även för hjärnan. Jag hade delvis fel men rätt ändå. Alla tre grupperna fick bättre resultat på sluttestet än vad de fick på första testet. Den som fick allra bäst resultat dock var gruppen som lärde sig att måla kroki, något de aldrig gjort tidigare. De lärde sig något nytt. Kontentan var att ny-inlärning håller oss mentalt igång allra bäst. Det här är viktigt: Vi behöver lära oss nytt, hela tiden. Får vi tid till det i det pågående optikerlivet? Ger vi oss utrymme till det? Jag tror att om vi varvar tiden i synundersökningsrummet med inhämtning av kunskaper så blir optikerlivet så mycket roligare och givande. Vi kan krydda alla våra ”är det bättre så eller så” med nya kunskaper. Där har vi arbetsgivare, optikerföretag, optik-kedjor men även enskilda optiker ett stort ansvar. Vi vet ju alla att ”stoltiden” mäts i pengar och att varje synundersökning är grunden till ett bra sälj men att låta optikern vara inne i synundersökningsrummet hela dagarna är kanske inte den smartaste vägen till både ekonomisk och professionell framgång. Mer tid för inhämtning av kunskap främjar arbetsglädjen och det mentala optikerlivet. Det är jag helt övertygad om. Jag har aldrig förstått idén med att låta optikern ”bara” vara i synundersökningsrummet. Det var också


ur boxen ett starkt skäl till att jag och kompanjonen Gudrun startade eget för snart 20 år sedan, ett beslut vi aldrig har ångrat. Det är vi som tillsammans bestämmer hur vi ska arbeta. Ingen annan.

en uttråkad optiker som gör ”samma, samma” längtar ut ur synundersökningsrummet. En optiker som får/tar sig tid att lära sig nytt längtar efter att utforska de nya kunskaperna och vill gå in i synundersökningsrummet. Så enkelt är det om ni frågar mig. Trots att jag vet att optometrins kunskaper är näst intill oändliga och att det ständigt finns något nytt att lära inser jag ändå att jag blivit en sådan där ”gammeloptiker” som jag som nybliven optiker tyckte var ganska trög: De verkade inte vilja lära sig något nytt. Nu är det jag som är där. De nyutexaminerade verkar ju ha så otroligt mycket på fötterna när det gäller teoretiska kunskaper. Det är bara att gratulera att utbildningen har förändrats och utvecklats till det bättre och fortsätta anmäla sig till vidareutbildningskurser. Nu snart kommer jag att gå en kurs om prismakorrektion som Tony Pansell och ortoptist Abdi håller. Det ska bli spännande. Nu för tiden känner jag inte igen så många gamla kursare på de efterutbildningar jag går på. De som hörde till min årgång var ofta 5–10 år äldre än vad jag var. Många av dem har gått i pension och är ute på golfbanor och segelbåtar, för det är ju sådant vi optiker tycker om att göra på fritiden, eller? Det var i alla fall så när jag kom in i branschen. Då fattade jag aldrig hur kollegerna hann med det. Golf kan ju ta sådan tid och vi som jobbar sena dagar dessutom. Förmodligen var det friheten till havs och i golfbollens rörelse i luften som lockade efter långa dagar i synundersökningsrummet. Nu är även jag golfbiten. Det kan jag inte skylla på branschen snarare på maken som jublar över mitt nya intresse jag aldrig trodde skulle uppkomma. Innan även jag ger mig ut heltid i friheten på golfbanorna ska jag hinna med flera kurser för att förkovra mig. Jag jobbar på att den återstående tiden i synundersökningsrummet ska bli så rolig det bara går. Jag tycker att optikerlivet ändå inte är så dumt med både sina för- och nackdelar. Det är inte direkt ett Montessori-arbete vi har. Att få hålla på tills man är helt klar, glöm den känslan. Du ska snabbt ställa om från att exempelvis vara fokuserad på att skriva en remiss till att ta hand om nästa synundersökning, visa bågar, till att svara i telefon o.s.v. Alla har vi väl suckat över de sena arbetstiderna? Tänk att få sluta klockan fyra och ha hela kvällen framför sig. Du ska i princip alltid vara tillgänglig. Men som optikerkollegan Katarina brukar säga: ”Det är ett rent arbete, vi arbetar inomhus och vi får bestämma en hel del. Vi har förmågan att hjälpa. Vi vet ofta bäst när det kommer till synen”.

Vilken roll kommer vi optiker då att ha i framtiden? I förra numret av OPTIK-tidningen läste jag ett referat från Optometridagarna. Dawid Hewlett, chef för det brittiska och irländska optikerförbundet uttryckte sig så här: ”När synundersökningarna kommer att kunna göras hemma i sängen av patienterna själva utrustade med inget mer än sin telefon gäller det enligt Dawid att förändras eller dö”. Det är drastiska ord men uppenbarligen viktiga att ta på allvar. Vi optiker vill ju inte dö. Vi vill leva ett bra optikerliv både i och utanför synundersökningsrum, eller hur. Hur gör vi det då? Vad kan vi konkurrera med? Jo, just det: Kunskap. En optiker som får tid att odla sin nyfikenhet och kunskapsinhämtning är en bättre och gladare optiker. Så släpp optikerna loss från synundersöknings-rummen ibland, låt oss tänka utanför boxen och den optiska vår vi ser framemot har stor chans att bli den allra bästa våren för hela branschen och för dem vi tjänar. Det är något vi alla har något att vinna på. n

Anki Palm skriver om sitt optikerliv.

optik 3.2018   29


PATRIKS HÖRNA

Behöver vi kontrollera att kontaktlinsreceptet är giltigt vid en försäljning? eftersom försäljning av kontaktlinser hos optiker inte längre utgör hälso- och sjukvård, finns det inte längre något lagstöd att kräva det. Detta innebär att optikerbutiker kan agera utan restriktioner när det är frågan om försäljning av kontaktlinser. Det är nu alltså möjligt för kunder att handla sina linser hos optiker på samma villkor som hos ett apotek. Det finns samtidigt inget hinder för optikerverksamheter att jobba på som tidigare (även om lagen eller Kvalitetsnormen inte kräver det), om verksamheten själv anser att det är lämpligt. Rutinerna för försäljning är en kommersiell del som regleras lokalt av varje verksamhet och faller utanför Kvalitetsnormens omfång. patrik maltborg

KALENDARIUM 2018 23 APRIL SOFEP Att skriva remiss, Värnamo 8 MAJ

Stabila kontaktlinser för vanliga synfel, Stockholm

15 MAJ

Tillpassning av kontaktlinser vid irreguljär cornea och stor ametropi, Mölnlycke

26 MAJ

NCLF (Nordic Contact Lens Forum), Stockholm

----------

Mer information om evenemangen finns på optikerforbundet.se. Har du ett evenemang på gång? Eller känner du till någon annan som har det? Tipsa gärna Optik om kommande händelser! optik@radicalpr.se

KUNGÖRELSE

ANSÖKAN OM STIPENDIUM FRÅN STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet. För år 2018 finns det 25.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande. Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket. Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet. Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att f å stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m. Ansökningsblankett kan hämtas på fondens webbplats, alternativt rekvireras ansökningsblankett från: Stiftelsen Karl Simsons Fond c/o Optimax Götgatan 83 A, 116 62 STOCKHOLM 08-642 34 07 msimson@telia.com / www.simsonfond.se Ansökan oss tillhanda senast 2018-04-15 Ev. ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående styrelseledamöter. Mikael Simson, 08-649 89 15, Annika Simson, 08-716 25 34, Ingalill Thunholm, 08-531 778 20 Tommy Glückman, 08-679 56 60, Fredrik Källmark, 08-87 80 17 30   optik 3.2018


Vill du äga och driva din egen butik? Delägarskap inom Specsavers Du driver din egen verksamhet inom ramarna för ett väletablerat koncept. Du får det stöd och den support du behöver för att bli framgångsrik. Genom delägarskapet utvecklas du i din roll som optiker och ledare. Genom ditt ledarskap och med hjälp av vårt unika utbildningsprogram utvecklar du ditt eget butiksteam. Vår modell är unik Specsavers modell bygger på delat ägarskap mellan dig som optiker och en retailer. Du ansvarar för den kliniska delen av verksamheten och din retailpartner ansvarar för den operativa. Bidra med din kliniska kompetens och uppnå din fulla potential i ett eget företagande. Bli en del av ett starkt koncept samtidigt som du skapar din egen framgång!

Vill du veta mer? Kontakta oss:   derya.bastreri@specsavers.com  0722-04 98 76   niclas.a.nilsson@specsavers.com  0702-28 45 89 

optik 3.2018   31


TOPCON KR-800PA. TOPOGRAF OCH AUTOREFRAKTOR I ETT! Med nya KR-800PA återlanserar vi nu den efterfrågade kombinationen av autoref/keratometer med inbyggd topograf. En unik kombination i ett och samma instrument.

NYHET!

Tack vare topografin kan du enkelt tillpassa allt från Orthokeratologiska linser (s.k. "nattlinser"), stabila- eller individanpassade linser samt framförallt diagnosticera keratoconus. KR-800PA är utrustad med snabb 3D-autoinställning och Autostart. Justera bara avståndet mot ögat så startar mätningen av sig själv. Som tillbehör finns extern programvara för Windows för extra smidig tillpassning. Kontakta oss för mer information eller för en demonstration i din klinik/butik. Beräknad leveransstart under april månad 2018!

031-710 92 00 • www.topcon.se


VETENSKAP

Bedöm det du ser ...

T

iden går fort och snart är våren här, även om snön i skrivande stund vräker ner utanför fönstret. Att kyla påverkar tårfilmen och kan ge rinnande och irriterande ögon är inte något nytt. Men hur påverkas tårvätskan av ögats yttemperatur mellan blinkningarna. Ofta blir tårvätskan bättre när våren kommer och temperaturen stiger, men när solen nu kommer fram men fortfarande står lågt då kommer det andra problem speciellt för de med katarakt. Även om en kataraktoperation redan är utförd så kan vårsolen störa av andra orsaker. Att alltid undersöka linsen oavsett om det är den egna linsen eller en IOL är förhoppningsvis för alla en självklarhet. Att då upptäcka om det finns efterstarr ska alla optiker kunna. Efterstarr är vanligt och i nuläget när det diskuteras mycket om optikerremisser och innehållet i dessa är det viktigt att vi har uteslutit detta eller kan ange att det är detta som ger visuspåverkan. Den som skriver remissen ansvarar för att ge mottagaren ett bra underlag för prioritering. En jämförelse kan göras av följande, om det kommer in en remiss med remissorsak: Lågt visus 0,7 px har märkt av detta senaste tiden. Eller om remissen är skriven som: Central efterstarr px uppmärksammat sämre syn som tilltagit senaste månaderna och macula UA. Det är skillnad på möjligheten till rätt prioritering, det första alternativet ger inte mottagaren någon information om vad som eventuellt är problemet. Det finns en mängd möjliga orsaker. Det andra alternativet ger mottagaren möjlighet att planera för behandling direkt om så önskas.

artiklarna i detta nummer har publicerats 2018 och ligger som länkar till JOVs. Den första handlar om tårfilmens stabilitet vid olika temperaturer på ögats yta och detta tillsammans med olika typer av kontaktlinser. Det är en intressant artikel som ger nya tankar på tårfilmen problem. Den andra artikeln handlar om forskning med syfte att, om möjligt, minska risken för efterstarr. Den handlar om utveckling av nya modeller med öppningar för att minska grumlingar på bakre kapseln. Det är ett spännande och nytt område som ska bli roligt att följa. Frågor till artiklarna finns som vanligt på optikerförbundets hemsida samt artiklarna som helhet på optikbranschens hemsida. Missade du SOFEP- kursen att skriva remiss när den gavs i Värnamo i januari finns en möjlighet till, den ges i april igen. catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör. MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här nedan finns i sin helhet på www.optikbranschen.se

Samband mellan okulär yttemperatur och tårfilmstabilitet vid bärande av mjuka kontaktlinser syfte: Att undersöka korrelationen mellan förändringarna i den okulära yttemperaturen (OST) och tårfilmstabiliteten över mjuka kontaktlinser (SCL). metod: 20 ögon ingick från 20 normala SCL-bärare (20 män,) Vi använde fyra olika endagslinser SCL: en silikonhydrogel-lins (delefilcon A) och tre hydrogellinser (etafilcon A med polyvinylpyrrolidon [PVP], etafilcon A och polymacon). OST mättes varje sekund under 10 sekunder utan blinkningar. Skillnaden i OST bestämdes mellan från 0 till 10 sekunder som DOST. För att utvärdera tårfilmstabiliteten uppmättes med icke-invasiv uppsprickningstid (NIBUT) och uppsprickningens interferensmönster på kontaktlinserna (TIPCL) kontrollerades med tårfilmsinterferometri. Parametrarna mättes före och 15 minuter efter bärande av varje SCL.

resultat: DOST korrelerade signifikant med NIBUT utan och med SCL. TIPCL-graden korrelerades signifikant med DOST över SCL. DOST var signifikant mindre med silikonhydrogel delefilcon A än hydrogel-etafilcon A och polymaconlinser. Delefilcon A och etafilcon A med PVP-linser hade signifikant lägre NIBUT än etafilcon A. TIPCL graden vid delefilcon A-linser var signifikant lägre än de för etafilcon A och polymacon. slutsats: Förändringarna i OST över SCL är relaterade till tårfilms stabilitet. Mätningar av OST kan användas för att utvärdera tårfilmstabilitet för SCL-bärare.

Ytterligare förbättring av intraokulära öppna kapselenheter för förebyggande av bakre kapselopacitet sammanfattning catarina ericson syfte: Att förbättra de intraokulära öppna kapselenheter (IOCD) för förebyggande av bakre kapselopacitet (PCO). metod: Totalt 45 Nya Zeeland kaninögon var indelade i sex liknande grupper efter kristallin linsborttagning. Deltagarna i varje grupp fick en hydrofil intraokulär lins (IOL) och en hydrofil IOCD av olika konstruktioner inopererad. I experimenten jämfördes en fyrkantig och en rund design ring med olika storlek på öppningar samt utan öppningar. PCO och Soemmerings ring utvärderades kliniskt. Resultaten jämfördes med en kontrollgrupp av ögon som endast hade en hydrofil IOL.

resultat: Alla uppvisade signifikant förebyggande av PCO och Soemmerings ring jämfört med kontrollgruppen. slutsats: IOCD minskade signifikant hastigheten av PCO och dess föregångare, Soemmerings ring. Ringarna med kvadratiska kanter och öppningar gav de bästa resultaten. IOCD har potential att förhindra upp till 80% av PCO-fallen, den vanligaste komplikationen efter kataraktoperation. optik 3.2018   33


EFTER TEXT

Legitimerad optiker på HEL- eller DELTID sökes DinSyn är en mindre optikkedja som ständigt söker nya utmaningar, vi sätter alltid kunden i fokus. Våra ledord är Service, Kvalitet, Omtanke och Mode. Om du vill jobba i en butik med underbara kunder, härliga/kunniga kollegor och bra öppettider så skall du söka dig till oss! Som medarbetare hos oss får du stort medbestämmande och utvecklingsmöjligheter. Ansökan mejlas till: t.ronnlund@dinsyn.se Vid frågor ring: 0704-92 41 00

Vi söker Leg. Optiker med kontaktlinsbehörighet I vår butik engagerar vi oss i det unika mötet med kunden. Med hjälp av marknadens bästa produkter, erbjuder vi våra kunder kompetens, valfrihet och omtanke. Maila gärna din ansökan till: personal@optikerkristernilsson.se Du är välkommen att kontakta oss vid frågor kring tjänsten. Vi ser fram emot att få dig som medarbetare.

Ekerö Optik Ekerö Centrum, Mälarö Torg 14

V. Storgatan 12

0479-109 56

Öppettider: Måndag-Fredag 9-18

Optikerassistent / Verkstadsoptiker sökes! Vi söker en erfaren och driftig optikerassistent / verkstadsoptiker som bidrar till vår inslipsverkstads och företags fortsatta positiva utveckling. Arbetsuppgifterna är huvudsakligen att producera och leverera kompletta glasögon med optimal kvalitet och korrektion som tillfredsställer kundernas behov. Vi ser en ny kraft som kan göra alla förekommande arbetsmoment i verkstaden men också gärna hjälper till med logistik när det behövs. Vi vill att du är utbildad inom optik och har flerårig erfarenhet av verkstadsoptik. Vi vill att du är självgående och tar egna initiativ – samtidigt som du bidrar med positiv teamanda både i verkstaden och företaget. Flytande svenska och engelska i tal och skrift är nödvändigt. Intresse av IT och teknik är något vi värdesätter högt.

Välkommen att kontakta mig för mera information, Rodenstock Sverige AB Torgny Hansson Torgny.hansson@rodenstock.se 018-188002

34   optik 3.2018


Vill du arbeta mer kliniskt i butik? Att vara en bra arbetsgivare är viktigt för oss, och vi arbetar hela tiden för att bli ännu bättre. 2018 fokuserar vi på vårt kliniska arbete. Vi installerar ögonbottenskameror och synfältsmätare i alla våra butiker samt anordnar regelbundna forum för internt kompetens- och erfarenhetsutbyte.

Kom och jobba med oss! Nu söker vi optiker på flera orter. Hos oss på Synoptik har du stor möjlighet att påverka hur just din tjänst ser ut, och vi erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling för att du ska få ut det mesta av din potential.

2018

lägger fokus Nyfiken på vad vi kan OPTIK erbjuda just dig?på att bli ännu bättre, ännu intressantare och Maila hr@synoptik.se, så berättar vi gärna mer. ännu aktuellare.

Vad blir ditt fokus?

Annonsera i varje nummer eller välj några – kolla nedan och gör ditt bästa val. Kom ihåg att reklam är upprepning och det gäller att synas för att märkas. Nr 3 4 5 6/7 8 9 10 11 12

Utkommer

I blickfånget

22 mars 26 april 24 maj 21 juni 21 augusti 27 september 25 oktober 22 november 13 december

Linser/Mido Glas Examensdags Mässbilaga Torra ögon Glas/Silmo Instrument Solglas

Kontakta Renée, 08 601 25 20, renee.linden@conmedia.se

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 130 butiker och en omsättning över en miljard, en av landets ledande aktörer inom optik. Genom att erbjuda kvalitetsoptik som alla kan ha råd med ska Synoptik bli Sveriges folkoptiker. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 6.000 butiker i fler än 40 länder. För mer information se synoptik.se.

optik 3.2018   35


Posttidning B

Tidningen Optik Klara Norra Kyrkogata 31 104 22 Stockholm

ÄR DU VÅR NÄSTA TALANG? Vi är på väg mot ett nytt Synsam. Vi investerar i nya marknadsområden, butiker och ett förnyat varumärke. Men vårt viktigaste investeringsområde är människor. Vi tror på din personliga utveckling i takt med företagets utveckling. Ger du oss din tid och hjärta, ger vi dig en framtid på ett tillväxtföretag. Hitta din nya karriär på synsam.se

Profile for OPTIK

Optik 3 18  

Optik 3 18