optik 3 25

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 3 2025

Ny kull optiker ute i arbetslivet Synsam satsar på smarta glasögon Vetenskap: Det tycker optiker om ai

Optometridagarna siktar på framtiden

Nu tar vi toriska linser till MAX Delta på vårt lanseringsevent i samband med Optometridagarna där vi introducerar våra senaste kontaktlinsinnovationer.

ER KO M M MARS 2 0 26

T NY HE P 1A S E 2 025

Produktbilder enbart för illustrativt syfte

Välkommen att besöka oss i vår monter (M43) under helgen!

Anmäl er nu

max-astig-launch.wonderlandevent.se

ACUVUE® kontaktlinser är indikerade för synkorrigering. För detaljerad produktbeskrivning och säkerhetsinformation, se bruksanvisningen på www.e-IFU.com. © Johnson & Johnson AB 2025. ACUVUE®, ACUVUE® OASYS MAX 1-Day, ACUVUE® OASYS MAX 1-Day for ASTIGMATISM, ACUVUE® OASYS MAX 1-Day MULTIFOCAL och ACUVUE® OASYS MAX 1-Day MULTIFOCAL for ASTIGMATISM är varumärken som tillhör Johnson & Johnson. 2025PP13287

INGÅNG

Nästa steg dialog med regionerna

I Tid för smarta bågar 4

6-11 38 45

EXAMENSTIDER

Nya kullar optiker klara för arbetslivet FORSKNING

Slumpmässig kontroll efter hjärnskada

16

OPTOMETRIDAGARNA

Hela programmet på specialsidor

VETENSKAP

Det tycker optiker om ai

MER UR INNEHÅLLET OPTOMETRIDAGARNA 12–24 - Utställare och karta 18 – Föreläsarna presenteras 19 – Intervju: Johan Lundström 20 – Intervju: Rigmor C. Baraas 21 Rivstart för Optirem 26 KRÖNIKA: Friheten förlamar 28 Knalliga färger och noggrannhet 32 BRANSCHPLOCK 36 VETENSKAP 45 REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Susanne Simic 072-900 10 02 susanne.simic@ conmedia.se Annonsmaterial: Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

”... frågan är: vad tycker vi optiker om utvecklingen, är vi positiva till förnyelse eller ska det vara som vanligt i vårt arbete..”

Catarina Ericson på sidan 45

Prenumerationsärenden Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

nledningen av det här numret flyttade mig tillbaka till försommaren; reportage med uppklädda ny-exade optiker i skir grönska är alltid lika roliga. Ett sent men likväl hjärtligt grattis till examen stort välkommen till branschen till er alla!

I examenstiderna presenterades även Vårdansvarskommitténs utredning huruvida staten ska överta regionernas ansvar för sjukvården från regionerna. Utredningen landade i att vi nog inte ska ändra särskilt mycket: vården funkar bra som under nuvarande huvudmannaskap menar man (här kan det finnas de som vill invända). Bland de insatta var detta årets lågoddsare. Nedlagda regioner skulle innebära sisådär 3 000 arbetslösa regionspolitiker – vilka sannolikt skulle ha visst att invända till moderpartiet. Sådana inbördeskrig vill partierna undvika, inte minst när ett valår står för dörren. Insatta menar att i annan slutsats än denna därför hade haft en snöbolls chans i helvetet.

När vi är inne på regionerna: det är välkänt i branschen att samarbetet med den regionala vården vad gäller remisser tyvärr ju inte funkar smärtfritt överallt. Ett annat utfall i den här utredningen hade såklart inte ändrat på den saken, åtminstone inte på kort sikt. Däremot hoppas och tror jag att Optirem på lite sikt kan bidra till smidigare remisssamarbete även med regionerna. Vi ser redan hur samarbetet mellan de privata aktörerna underlättas. Än så länge är systemet i sin linda, men när täckningen bland de privata ökat något är det ett naturligt nästa steg att inleda dialog med regionerna. Ett par regioner har faktiskt redan gjort trevare om möjligheten att på lite sikt ansluta sig. branschens stora samkväm Optometridagarna står för dörren. Som vanligt har Optikerförbundet satt samman ett spännande och tankeväckande program, i år under temat Utmaningar och möjligheter med modern optometri. Närmare 800 anmälda och mer än 30 olika företag i utställningen talar sitt tydliga språk; Optometridagarna är Nordens största utbildningstillfälle för optiker.

Suget efter kunskap och vidareutbildning håller i sig och det är verkligen roligt att se hur förbundet år efter år överträffar de högt ställda förväntningarna! I år har man dessutom flyttat in till Stockholm Waterfront, mer centralt än så kan det inte bli. fredrik thunell vd, Optikbranschen

Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2025

optik 3.2024 3

SMARTA GLASÖGON Tolv år efter den totala flopp som var Google Glass börjar det åter bubbla kring smarta glasögon. I somras meddelade Synsam att de börjar sälja Ray-Ban Meta i 200 av sina butiker. Kanske är det steget som på allvar tar smarta glasögon in i den nordiska optikbranschen. Vi ställer även frågan till vår tids stora orakel. text wilhelm jaresand

Smarta glasögon tar klivet in i butiken synsam groups koncernchef, Håkan Lundstedt ser den perfekta matchningen mellan teknologi, mode och synhjälpmedel.

– Synsam och Ray-Ban Meta är en perfekt kombination. Våra kunder vill köpa sina glasögon från en optiker de litar på. Meta levererar den smarta teknologin, och vi bidrar med vår expertis inom optik, funktionalitet och stil. Med deras ikoniska design och avancerade funktioner är vi övertygade om att fler kommer att välja AI-drivna glasögon – anpassade med sina egna styrkor – för optimal syn och komfort, säger han.

När Google Glass lanserades för tolv år sedan blev det utan tvekan en av årets största snackisar. Det pratades om teknologisk revolution och en helt ny digital tidsålder.

Alla skulle likt stridspiloter ha en HUD-display framför ögonen som visade vägen till matbutiken, spelade upp musik genom röstkommandon och tog bilder på vägen dit.

Det enda som levde upp till hajpens proportioner var det enorma magplasket. Batterierna dog innan du hunnit fram till matbutiken, och vägen som visades var ändå fel eftersom de smarta glasögonen missuppfattat ditt röstkommando och de få bilderna du hunnit ta var lika skarpa som bevisen som brukar läggas fram för UFOns existens.

Tekniken var helt enkelt inte redo. Världen var inte redo. Men nu – tolv år senare, är Håkan Lundstedt, koncernchef Synsam tiden kanske inne? Fler och fler företag har på sistone Group. gett sig in i matchen. Till exempel Ray-Ban Meta som nyligen lanserats i Sverige genom Synsam, eller svenska företaget Skugga som 2022 vann ett stort teknikpris på Silmo D’Or-galan. Och vad kan väl bättre guida oss 4 optik 3.2025

genom framtidsteknikens vara eller icke vara än en bit av framtiden själv.

Så OPTIK vände sig till vår tids stora orakel – ChatGPT – för att hitta svaret.

Varför floppade Google Glass egentligen?

– När Google Glass lanserades 2013 var tekniken för dålig och produkten socialt och praktiskt oförberedd. Den stora stötestenen var integritetsfrågan – folk kände sig obekväma med att kunna bli filmade i smyg, och snabbt förbjöds glasögonen på barer, biografer och andra platser. Samtidigt var nyttan otydlig: det var mer en gimmick än ett verkligt behov. Den korta batteritiden, höga prislappen på runt 1500 dollar och ett klumpigt utseende gjorde inte saken bättre. Google gjorde dessutom strategiska misstag genom att lansera dem brett mot konsumenter, i stället för att satsa på tydliga nischer som industri eller sjukvård, där man senare faktiskt haft viss framgång med Enterprise-versionen.

Okej. Så i korthet var de alltså dåliga, dyra, fula, obehagliga för alla runt dig och löste ett problem som ingen hade. I punktversionen av sina svar påpekar ChatGPT att de marknadsfördes både som en framtidspryl för vardagen och som ett arbetsredskap, men ”funkade inte riktigt bra för något av det”. Det och att användarna av Google Glass kallades ”Glassholes”.

Frågan är kanske inte varför de floppade, utan hur de ens kunde lanseras.

ChatGPT undrar här om vi vill få en jämförelse med andra smarta glasögon-satsningar, som Apple Vision Pro. Men då man i alla fall kan hoppas att det dröjer innan gemene man går med blåtintade skidgoggles och kollar på film ned för gatan så går vi istället vidare. Är världen redo för smarta glasögon idag då?

– I dag ser situationen lite annorlunda ut. Världen är betydligt mer redo för smarta glasögon nu än då. Tekniken har mognat, vi har bättre batterier, kameror och mikrofoner, och med AI har funktionerna blivit mer använd-

bara – exempelvis översättning, realtidsigenkänning och handsfree-assistenter. Dessutom är folk mycket mer vana vid bärbar teknologi: AirPods normaliserade prylar i ansiktet och öronen, och kameror i vardagen är vi omgivna av ändå. Ray-Ban Meta lyckas också bättre eftersom de ser ut som vanliga solglasögon och säljs som en livsstilsprodukt snarare än som en “dator i ansiktet”. Samtidigt kvarstår utmaningarna: integritet, begränsad batteritid och frågan om verklig nytta. Just nu är de en rolig och snygg accessoar, men inte en lika självklar vardagspryl som mobilen.

Försiktigt positiv alltså. I punktformsversionen av svaret framgår att ChatGPT tror på Ray-Ban Meta baserat på tre huvudspår. Den diskreta designen, fokuset på underhållning och sociala medier och kvaliteten på tekniken och AI-integreringen.

– Vill du att jag gör en framtidsspaning om när (och i vilken form) smarta glasögon faktiskt kan ersätta smartphones? frågar ChatGPT. ”Ja”, svarar jag och känner i stunden en viss osäkerhet kring min journalistiska insats. Jag ställer inte ens frågorna längre. Men ChatGPT svarar på sin egen fråga så snabbt att mina tankar aldrig hinner komma fram till att det är så här det känns att bli överflödig.

– Tittar man framåt tror jag att utvecklingen kommer i tre faser. I det första steget, där vi befinner oss nu och de närmaste åren, är smarta glasögonen framför allt en lifestyle-pryl för creators och early adopters. I nästa fas, runt slutet av 2020-talet, blir de mer av ett produktivitetsverktyg: tänk handsfree-navigation, live-översättningar och arbetsintegration inom sjukvård, logistik och

resor. Under 2030-talet börjar det bli riktigt intressant, när tekniken är så avancerad att glasögonen kan ersätta många av mobilens funktioner. Då har vi kanske batterier som räcker i två dagar, mikroprojektorer som visar tydliga AR-bilder i glasen och AI som kan agera proaktivt i vardagen. Där kan glasögon på allvar börja konkurrera med – och kanske ersätta – smartphones, även om det troligen dröjer till någon gång på 2030- eller till och med 2040-talet innan det blir en massmarknad.

Vad tror du om Ray-Ban Metas chanser att bli en hit i närtid då?

– Jag tror att Ray-Ban Meta har betydligt bättre förutsättningar än tidigare försök med smarta glasögon, mycket tack vare att de lanseras via en aktör som Synsam. Att de säljs hos en etablerad optikkedja bygger förtroende kring integritet, synkvalitet och korrekt slipade glas, istället för att bara framstå som en teknisk gimmick. Dessutom bygger man på Ray-Bans ikoniska design, vilket innebär att glasögonen faktiskt ser ut som en vanlig modeaccessoar. Det är en enorm skillnad jämfört med Google Glass, som stack ut och fick folk att känna sig obekväma. Funktionerna är också mer vardagsnära.

Att kunna ta bilder och video handsfree, lyssna på musik, chatta på WhatsApp eller få realtidsöversättning gör att glasögonen direkt talar till livsstil och vardag, snarare än abstrakta framtidsvisioner. Kopplingen till Meta-ekosystemet med Instagram och Messenger gör dessutom att de hittar en självklar publik bland unga, sociala användare.

Där har vi det. Oraklet har talat. Framtiden är nu. n optik 3 2025 5

EXAMENSTIDER I KALMAR

Vindarna blåste friska när årets examensceremoni traditionsenligt gick av stapeln i Gröna salen på Kalmar slott den 5 juni. De 24 studenter som gick ut i år var de sista som gick just den här utbildningsplanen enligt Oskar Johansson, programansvarig. text och foto katarina ek

En utbildning som betalar sig

– vi försöker hela tiden förbättra Optik fick chansen att prata med oss. Det är en krävande och intensiv ett par av studenterna, Matilda Soutbildning och mitt mål är att Linné ting och Gustav Jönsson. och KI ska ha så lika utbildningsplan – Funderar du på att plugga till som möjligt, säger Oskar Johansson. optiker? Bara gör det, sa Matilda.

I sitt l tal passade han på att tacka Det är mer ansvar än vad många alla leverantörer för allt kanske tror, men det stöd de erbjuder, och han är lätt att få jobb och tackade även sina kollegor lönen är bra. vilka han beskrev som Gustav, som precis ett fantastiskt team med som Matilda tidigare engagemang och tålaarbetat som optikerasmod. Han underströk hur sistent, höll med. varje öga och varje sinne – Det är nog lätt är unikt, hur varje patient att tänka sig att man är unik och hur optiker har koll som assistent, faktiskt har möjlighemen att läsa till optiker ten att i hög grad påverka Matilda Soting och Gustav har fått mig att inse hur Jönsson är nöjda med utmänniskors vardag. Även mycket det finns att lära bildningen.

Optikerförbundets vice sig, berättade Gustav. ordförande Jeanette Brandt höll ett Klockintresserade Gustav har fått uppskattat tal färgat av yrkesstolthet jobb på Svenssons Ur & Optik i Faloch hon hade också med sig professi- kenberg, och ser fram emot att jobba onsskyltar till samtliga studenter. med både ur och optik som var en ➔ Tommy Mårtensson var på plats för att dela ut stipendium till Malin Rudolfsson.

6 optik 3.2025

Amanda Karlsson tog emot Synsams stipendium för Bästa patient/kundbemötande.

optik 3.2025 7

EXAMENSTIDER ➔ vanlig kombination förr. Matilda kommer att återvända till Smarteyes i Örebro där hon tidigare arbetat som optikerassistent. Både Matilda och Gustav är mycket nöjda med sin utbildning, och det enda de kan komma på som de kanske hade velat ha annorlunda hade varit att få komma in i undersökningsrummet lite tidigare för att kombinera teorin med praktik.

12 stipendier delades ut totalt. Stipendiet för Bästa kurskamrat röstades fram av klassen, delades ut av Carl Zeiss Vision och emottogs av Rebecca Ingevald. Värt att nämna är att ingen student Oskar Johansson, ansvarig har tidigare fått fler röster eller för Optikerprogrammet haft ett högre röstdeltagande. i Kalmar.

Ceremonin förgylldes som vanligt av musik av elever på Estetiska programmet, och det var en märkbart rörd Oskar Johansson som tog avsked när dagen led mot sitt slut.

– Det har varit väldigt roligt och en ära att få vara programansvarig för den här klassen under samtliga tre år, den sista klassen som gått det “gamla” Optikerprogrammet, säger Oskar. n

Stipendier i Kalmar Optiker Tommy Mårtenssons Stipendium: Malin Rudolfsson Bästa kliniker: Rasmus Baluch Rinaldo Student som hållit hög och jämn nivå genom hela utbildningen: Nellie Jakobsson Bästa kurskamrat: Rebecca Ingevald Bästa examensarbete: Ebba Good och Nellie Jakobsson Bästa teoretiska prestation inom ämnet Optometri: Emelie Jakobsson Bästa teoretiska prestation i kursen Kontaktlinser: Emelie Jakobsson Bästa patient/kundbemötande: Amanda Karlsson Bästa prestation på kursen Ögats sjukdomar: Nellie Jakobsson ”Vi gör det enkelt”: Rebecca Ingevald Bästa prestation på teoretisk tentamen i kursen Arbetsplatsoptometri: Amanda Söderström

#1 i världen bland progressiva glas*

track

Med Near Vision Behavior-mätning

Varilux® Physio® extensee™ track: Det första Varilux® Physio®-glas som utformats med Near Vision Behaviour-mått Upp till 25 % större bredd för närseende jämfört med Varilux® Physio® extensee™-glas1

Simulationer 3.2025 under aktiviteter i närseende jämfört med Varilux® Physio® extensee™ – resultat baserat på patientbeteende. Interna 8 optikgenomförs F&U-simulationer – 2024. *Euromonitor, 2021 data; Detaljhandelsvärde i kategorin glasögonglas, varumärken som representerar progressiva glas.

1

contact lenses

”Vi har ökat produktionen med 182 % för att kunna möta ett ökat behov – varje gång3.”

”Avancerade material ger enastående komfort hela dagen – perfekt för långa, krävande dagar1.”

”Fler styrkor och alternativ än någon annan endagslins på marknaden2.”

På CooperVision investerar vi löpande i vår produktion för att säkerställa att linserna alltid finns där när de behövs.

För dig som optiker betyder det trygga leveranser och möjligheten att bygga långsiktig tillit med dina patienter. För linsbäraren innebär det kontinuerlig tillgång till en premiumupplevelse med komfort, ögonhälsa och bekvämlighet – varje dag.1

1. CVI data on file, 2024 2. CooperVision Data on File 2024. Based on prescription option combinations from available published sources (sph, cyl, axis, ADD) available across all daily disposable soft lenses in sph, toric and MF from CVI, JJV, B+L and Alcon in UK, France, Germany and Italy Sep 2024. Cosmetic Cls not included. Multiple base curve variants not included. 3. CVI Data on file 2025

Skanna QR-koden för att läsa mer

EXAMENSTIDER Efter tre års studier var målet nått. Den första veckan i juni tog drygt 40 optikerstudenter på KI examen och firades av med en stilfull ceremoni med avtackning och stipendieutdelning. Familj, vänner, och inte minst representanter från branschen var på plats för att bevittna de nybakade optikernas första steg mot yrkeslivet. text micke jaresand

Från musik till optik – det här har varit en väldigt bra klass. Den har haft stark sammanhållning och varit mycket kunskapstörstande, säger Marika Wahlberg Ramsay, programdirektor för optikerprogrammen vid KI. Från början bestod klassen av 75 studenter men vartefter har många, av olika anledningar, hoppat av.

– Så är det alltid. Vi har medvetet ett ganska högt överintag. Målet är att cirka 50 studenter i varje kull ska klara examen, säger Marika Wahlberg Ramsay.

Att utbilda sig till optiker är en säker investering för framtiden. Studenterna blir väldigt uppvaktade av branschen och många av dem har jobb långt innan de är färdiga med utbildningen.

Ivar Lisinski var en av studenterna som tog examen.

– Efter drygt 20 år i musikbranschen började jag längta efter något mer genuint och meningsfullt. Min fru, som arbetar inom vården, föreslog att jag skulle prova hemtjänsten. Där upptäckte jag både en fallenhet och ett intresse för vård och omsorg. Det var även hon som sedan föreslog optikeryrket – en kombination av kliniskt arbete, problemlösning och nörderi, vilket kändes som en perfekt match för mig, säger han.

Hur upplevde du utbildningen – var den som du förväntade dig?

– Utbildningen var mer krävande i matte och fysik än jag hade trott, men det blev en utmaning som gav energi. Den kliniska delen och det vårdansvar som ingick passade mig väl, tack vare min bakgrund i hemtjänsten.

Jag hade fantastiska lärare och kurskamrater, och det var otroligt inspirerande att som 45-åring upptäcka att jag kunde lära mig helt nya saker och faktiskt bemästra dem.

Praktikperioderna var ovärderliga – de ledde både till arbetskontakter och i förlängningen till en anställning hos Specsavers. Att jag dessutom fick ta emot stipendium för Bästa Kliniker från just Specsavers känns extra hedrande och motiverande.

Vilka förväntningar har du på arbetet som optiker?

– Jag ser fram emot ett arbete där jag kan hjälpa människor. Ett arbete som präglas av problemlösning, 10 optik 3.2025

ansvar och snabba beslut, men också möjligheter till utveckling. En viss nivå av stress ingår i yrket, men med ett välbalanserat schema ser jag det snarare som en positiv utmaning.

Har du redan klart med arbetsgivare?

– Ja, jag började på Specsavers Odenplan veckan efter examen. Jag har fått fantastiska arbetskamrater och en arbetsmiljö som verkligen är positiv och utvecklande. Med stöd av en lyhörd mentor, en chef som uppmuntrar initiativ och Specsavers Graduate Optometry Programme känner jag att jag har alla möjligheter att växa i min yrkesroll.

En annan av studenterna som tog examen var Anna Hedman. Hon har valt en litet annan karriärväg.

Vad gjorde att du valde att utbilda dig till optiker?

– Man skulle kunna tro att det är eftersom min mamma är optiker som jag valde den vägen men det var ingen tanke jag haft förrän jag själv testade på jobbet som optikerassistent i butik. Där uppmuntrades vi att gå kurser

Anna Hedman tilldelades stipendium för Bästa kurskamrat.

RENA GLASÖGON UTAN ATT

PUTSA Flera stipendier delades ut. Sebra Torany blev kursetta på grundutbildningen. Kristina Berg, lärare fick ett resestipendium. Moa Eriksson blev bästa kliniker på kontaktlinskursen. Ivar Lisinski utsågs till bästa kliniker vid klinisk mottagning.

inom optik och ögonhälsa och då fick jag verkligen upp ögonen för branschen och ville lära mig mer, säger hon.

Hur upplevde du utbildningen? Var den som du förväntade dig? Svårare/ lättare?

– Jag hade inga förväntningar på utbildningen utan gick in med ett öppet sinne.

Som helhet var det väldigt roligt och jag har fått träffa många fantastiska människor på vägen, både elever och lärare. Såklart fanns det en del utmaningar men det var inget som var oöverkomligt som jag upplevde det.

Vilka förväntningar har du på arbetet som optiker?

– Eftersom att branschen utvecklas konstant och snabbt förväntar jag mig ett yrke där jag sällan blir uttråkad och där jag hela tiden får lära mig nya saker.

Redan klart med arbetsgivare?

under sommaren och hade möjlighet att få fortsatt anställning där men jag väljer att gå vidare med magisterutbildningen nu i höst. Efter det får vi se vad som händer. n Bästa examensarbete grundutbildningen: Joel Lund och Isak Svenberg Bästa kliniker på kontaktlinskursen: Moa Eriksson Bästa kommunikativa förmåga och patientomhändertagande: Anton Dahlén Årets optiker: Saga Svensson Bästa kliniker och praktiska färdigheter: Albin Berglund Bästa kliniker vid klinisk mottagning: Ivar Lisinski Bästa problemlösare/innovatör vid tillpassning av synhjälpmedel: Ida Ahlström

1. SPRAYA PÅ

2. SKÖLJ MED KALLT VATTEN Fri från silicon, paraben och konserveringsmedel

HELT RENT UTAN REPOR Beställ nu!

www.leijma.se info@leijma.se

I 0303-940 60

Kursetta grundutbildningen: Seba Torany Bästa kurskamrat Anna Hedman

– Jag har jobbat på en ögonmottagning optik 3 2025 11

Vi ses på Stockholm Waterfront 13-14 september!

12 optik 3.2025

Optikerförbundet

OPTOMETRIDAGARNA 2025

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER MED MODERN OPTOMETRI

• Föreläsningar • Workshops • Mingel • SM i optometri optik 3 2025 13

We’re doing it again!

Träffa oss i monter M29 på Optometridagarna 2025 För mer information kontakta Sara Wittskog - sara.wittskog@clearlii.com 14 optik 3.2025

VÄLKOMNA TILL OPTOMETRIDAGARNA 2025 Nu är det äntligen dags igen . Optometridagarna är

tillbaka och vi ses denna gång i Stockholm Waterfront. Årets tema är "Utmaningar och möjligheter med modern optometri", vilket speglar det breda programmet som sträcker sig från klinisk vardag till banbrytande forskning inom optometri och ögonsjukvård.

Optometridagarna samlar ledande forskare, kliniker och experter från Sverige och internationellt för att belysa de senaste rönen, teknikerna och framtidsvisionerna inom optometri och ögonsjukvård. Årets program erbjuder en unik möjlighet att ta del av banbrytande forskning, kliniska insikter och tvärprofessionella perspektiv – allt med målet att stärka optikerns roll i ett snabbt föränderligt vårdlandskap. Bland årets höjdpunkter: Avbildning och diagnostik l Antonio Filipe Macedo och Daniel R. Muth guidar oss genom den senaste tekniken inom OCT och retinal avbildning. l Rigmor C. Baraas visar hur färgseende och näthinnestruktur kan kopplas till genetiska och miljömässiga faktorer.

Syn och prestation l Brendan Barrett tar oss med in i elitidrottens värld och frågar: kan synen tränas för att förbättra prestation?

Syn och hjärna l Tony Pansell och Helle K. Falkenberg belyser hjärnskador och stroke ur ett synperspektiv. l Johan Lundström ger oss en doft av framtiden med sin forskning om luktens neuropsykologi.

Klinisk forskning och innovation l Julie-Anne Little diskuterar översynthetens påverkan på barns läsförmåga.

l Karin Landgren och Navid Golpour delar nya rön om glaukom och screening i butik. l Mirza Karamovic presenterar forskning om keratokonus och korneala ektasier.

Praktik och profession l Peter Karvik ger konkreta tips från butiksgolvet om kontaktlinser och torra ögon. l Stefan Trocmé föreläser om ögats yta och immunologi. l Gustav Stålhammar visar hur AI kan hjälpa till att upptäcka uvealt melanom.

Ledarskap och framtid l Sten Kjellström och Gauti Jóhannesson ger oss en inblick i framtidens ögonsjukvård och hur optikerns roll kan stärkas.

Workshops och mingel Precis som tidigare år erbjuder vi workshops under temat ”Kom igång med” – i år med fokus på fundusbilder, OCT, synfält och samsynsbehandling. Och självklart avslutar vi lördagen med Svenska Mästerskapen i Optometri följt av mingel med styrelsen – ett perfekt tillfälle att nätverka och diskutera framtiden!

Allt som allt ett fullmatat program med något för alla – från kliniker till forskare, från nyfikna nybörjare till erfarna experter. Vi ser fram emot att ses i Waterfront för två dagar fyllda med inspiration, kunskap och gemenskap!

Rune Brautaset ordförande Optikerförbundet

Vi söker optiker!

På Smarteyes jobbar vi för att förändra synen på människor. Som optiker hos oss blir du en viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt med affärsidén: We make great design and professional eye care affordable. Vi tycker att god design ska vara för alla och att bra syn aldrig får vara en klassfråga.

Därför erbjuder vi ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optik samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete.

Dessutom till ett pris opåverkat av styrka.

Detta gör att vi med stolthet kan säga att vi designar glasögon för alla – oavsett plånbok och behov. Som optiker på Smarteyes gör du stor skillnad för de som behöver det som mest.

Låter detta intressant?

Kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se

PROGRAM

Utmaningar och möjligheter LÖRDAG 13 SEPTEMBER 08.15–09.10 Registrering (registration) 09.10–09.30 Inledning, styrelsepresentation och Årets optiker Rune Brautaset (ordförande, Optikerförbundet)

Sten Kjellström

Gauti Johannesson

tema: Ögonsjukvård i framtiden Moderator: Rune Brautaset 09.30–10.10 Framtidens glaukomvård Sten Kjellström, ögonläkare/direktör, S:t Eriks Ögonsjukhus 10.10–10.50 Framtidens ögonsjukvård Gauti Johannesson, ögonläkare/docent, S:t Eriks Ögonsjukhus 10.50–11.00 Avslutande temadiskussion

11.00–11.30 Kaffe i utställningen

Brendan Barrett

Johan Lundström

tema: Perception – syn och luktsinnet Moderator: Jenny Sandh 11.30–12.10 Is there anything elite about the vision of elite sports people?

Brendan Barrett, optometrist/professor, University of Bradford 12.10–12.50 Varför människans luktsinne är bättre än vårt synsinne Johan Lundström, professor i psykologi, Karolinska Institutet 12.50–13.00 Avslutande temadiskussion

WORKSHOPS 11.30-13.00 Kom igång med fundusbedömning Del 1. Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av fundusbilder.

14.10- 15.40 Del 2. Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av fundusbilder.

11.30-13.00 Kom igång med OCT Del 1. Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med bedömning av OCT. 14.10-15.40 Del 2. Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med bedömning av OCT.

13.00–14.10 Lunch i utställningen (lunch ingår) tema: Synfel Moderator: Jonas Upphagen 14.10–14.50 Myopiutveckling i Skandinavia – vart är vi på väg?

Rigmor Baraas, optiker/professor, Universitetet i Sör-Öst Norge 14.50–15.30 The importance of hyperopia correction for near work in childhood Julie-Anne Little, optometrist/professor, University of Ulster 15.30–15.40 Avslutande temadiskussion

Rigmor Baraas

15.40–16.10 Kaffe i utställningen Julie-Anne Little

Peter Karvik

tema: Främre segment Moderator: Stina Lönn 16.10–16.50 Kontaktlinsrelaterade komplikationer – diagnos och handhavande Peter Karvik. optometrist, Optiker Karvik 16.50–17.30 Diagnos och behandling av torra ögon Stefan Trocmé, ögonläkare, Aleris 17.30–17.40 Avslutande temadiskussion

Årets optiker och Svenska Mästerskapen i optometri 17.40–18.10 Publiken är med via mentometerfunktion Stefan Trocmé

16 optik 3.2025 16 optik 3.2025

Till ca 22.00 Mingel i utställningen (mat och dryck ingår)

med modern optometri SÖNDAG 14 SEPTEMBER

tema: Fokus på näthinnan Moderator: Gabriella Rosén 09.30–10.10 Nevus och melanom – Kan AI vara till stöd i relation till våra riktlinjer Gustav Stålhammar, ögonläkare/docent, S:t Eriks Ögonsjukhus 10.10–10.50 Framtidens avbildningstekniker och vad det kan ge oss Daniel Muth, ögonläkare/doktorand, KI och S:t Eriks Ögonsjukhus 10.50–11.00 Avslutande temadiskussion

11.00–11.30 Kaffe i utställningen tema: Hjärnskador och synen Moderator: Jeanette Brandt 11.30–12.10 Visual problems after acquired brain injury Helle Falkenberg, optiker/professor, Universitetet i Sör-Öst Norge 12.10-12.50 Hjärnskakningar – vad ska vi optiker tänka på och hur ska vi kunna hjälpa Tony Pansell, optiker/professor, KI och S:t Eriks Ögonsjukhus 12.50–13.00 Avslutande temadiskussion

13.00–14.10 Lunch i utställningen (lunch ngår) tema: Pågående forskning

och retinal avbildning

WORKSHOPS 09.30-11.00 Kom igång med synfältsundersökningar, del 1: Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av synfältsundersökningar.

11.30-13.00 Kom igång med synfältsundersökningar, del 2: Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av synfältsundersökningar.

09.30-11.00 Kom igång med undersökning och behandling av samsynsproblem, del 1: Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med undersökning och behandling av samsynsproblem.

11.30-13.00 Kom igång med undersökning och behandling av samsynsproblem del 2: Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med undersökning och behandling av samsynsproblem.

Moderator: Rune Bautaset 14.10–14.25 Glaukomforskning i Lund Karin Landgren, optiker/doktorand, Lunds Universitet 14.25–14.40 B-vitamincocktail för glaukom – kan det funka?

Navid Golpour, läkare/doktorand, KI och S:t Eriks Ögonsjukhus 14.40–14.55 Keratokonus, kan den upptäckas tidigare och kan vi förutse behandlingseffekt?

Mirza Karamovic, optiker/doktorand, KI 14.55–15.30 Structural vs functional (angio) OCT – how much more can you get?

António Filipe Teixeira Macedo, optiker/professor, LNU 15.30–15.40 Avslutande temadiskussion 15.40 Avslutning, Rune Brautaset, ordförande, Optikerförbundet

Mirza Karamovic

António Filipe Teixeira Macedo

Karin Landgren

Gustav Stålhammar

Danel Muth

Helle Falkenberg

Tony Pansell

Navid Golpour

UTSTÄLLARE

Här finns vi i utställningen!

55

56

54

52

53

57

51

41 42 43 44 27 45 46

26

23

22

24

25 04

28

03

02

01

05

29 07

06

08 09 11

10

Ett stort event i Norden Årets Optometridagar går av stapeln den 13-14 september på Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Ett av, i optikersammanhang, bland de större eventen i Norden, kanske till och med det största. Förra året samlade vi över 900 deltagare och hoppas naturligtvis att vi samlar ännu större deltagarantal i år.

Samtliga deltagare måste registrera sig vid ankomst och får då sin namnskylt och dryckesbiljetter.

Med anledning av säkerhetsläget är det bara de med synlig namnskylt som har tillträde till lokalerna.

Stockholm Waterfront är bekvämt beläget mitt i centrala Stockholm. Stockholm Centralstation, Cityterminalen, kollektivtrafik och Arlanda Express når du enkelt på några minuter.

Besöksadress: Nils Erikson Plan 4 111 64 Stockholm, Sweden TEL: + 46 8 5050 6540 18 optik 3.2025

Utställare och montrar Actus People Alcon Nordic Aleris AMWO Farma AB Bausch + Lomb Nordic Bergman Clinics (Memira) Carl Zeiss Vision Clearlii AB CONSOL AB CooperVision Nordic AB Disophta Ens Eyes ApS Essilor Innz Medical + EyeKnow Johnson & Johnson Leijma

42 51 41 25 7 01 22 29 28 56 11 55 53 24 43 27

Maxab Medicolle Medilens Nordic Multilens Optalmica Västerås Optileks Preisler Instrument Rodenstock Specsavers Synologen Synoptik & Smarteyes Synsam Théa Nordic AB Topcon Scandinavia Ursapharm Nordic Ögonlasern i Stockholm

4 46 8 44 26 21 10 6 57 52 54 5 23 45 03 9

FÖRELÄSARE Antonio Filipe Macedo Antonio Filipe Macedo blev nyligen professor i optometri vid Linnéuniversitetet, vilket utgör ett betydande framsteg för både universitetet och området optometri i Sverige.

Med fokus på att förbättra syn och ögonhälsa inriktar sig Antonios forskning på epidemiologin av ögonsjukdomar. Han använder en kombination av oftalmisk avbildning, avancerade statistiska metoder och laboratorietekniker för att generera nya upptäckter. Med ett övergripande mål att utveckla innovativa forskningsstrategier inom optometri strävar Antonio och hans grupp efter att tackla samtida utmaningar inom ögonvård, vilket förbättrar kliniska beslut och i slutändan gynnar patienter genom förfinade preventiva och behandlingsmetoder.

Presentation vid Optometridagarna fokuserar på strukturella och funktionella (angio) optiska koherenstomografi (OCT) avbildningsmodaliteter. Den börjar med att granska grundläggande tekniker för OCT, följt av en utforskning av normala och onormala retinala egenskaper i båda modaliteterna. Genom att belysa hur en kombinerad tolkning förbättrar omfattande bedömningar av retinal

TM

hälsa, betonar presentationen praktiska til�lämpningar för optometrister, särskilt när det gäller att upptäcka och tolka onormala fynd för att informera kliniskt beslutsfattande.

Brendan Barrett Brendan Barrett är en irländskt utbildad optiker som undervisar i optometri och forskar inom synvetenskap vid School of Optometry vid University of Bradford i Storbritannien.

Han avslutade sin doktorsexamen vid University College Dublin och var lektor i optometri vid Glasgow Caledonian University innan han flyttade till Bradford. I mitten av 2000-talet tog han en kandidatexamen i psykologi vid Open University. Hans forskningsintressen ligger inom områdena visuell utveckling (i synnerhet amblyopi) och att förstå visuell prestation i verkliga miljöer. Ett viktigt tema i hans forskningsarbete har varit att söka efter bevis för att elitidrottares syn bidrar till deras elitidrottsprestationer. Hans arbete inom detta område har finansierats av ett storskaligt anslag från ett av den brittiska regeringens forskningsråd. Att söka efter "elititet" i synen hos idrottseliter är ett mycket intressant och aktuellt forskningsområde, men det

är också ett exceptionellt utmanande område att arbeta inom. Det finns en stark tro på att i krävande idrottsscenarier i vissa sporter (t.ex. när man försöker fånga en boll som rör sig snabbt i cricket/baseboll) är synen hos elitidrottare antingen naturligt bättre än hos subelitidrottare, eller att den kan tränas för att bli bättre. Faktum är att det nu finns en hel industri som erbjuder bedömning av en rad visuella egenskaper hos elitidrottare och idrottare under eliten, och löftet inte bara att synen kan tränas, utan också att denna träning kommer att leda till bättre prestationer "på fältet". I det här föredraget kommer Brendan att undersöka bevisen för några av dessa påståenden och försöka ge en översikt över detta intressanta men fortfarande något omstridda område inom ögonvård.

Daniel R. Muth Daniel R. Muth är forskningsspecialist och doktorand vid Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige. Han arbetar som specialistläkare inom oftalmologi vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Solna, Sverige. Han har tidigare arbetat som överläkare för medicinsk retina vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset Zürich ➔

Nordens nya ögonvårdsserie

Fria från

konserveringsmedel

Läs mer på eyz.se

Medilens Nordic AB | 042-14 12 25 | info@medilensnordic.com | www.medilensnordic.com

optik 3.2025 19

FÖRELÄSARE (USZ), Schweiz. Under sin utbildning genomförde han fellowship-program vid Wilmer Eye Institute, Johns Hopkins (USA) och Moorfields Eye Hospital, London (Storbritannien).

Han fungerar som granskare för välrenommerade internationella tidskrifter. Han är medlem i American Society of Retina Specialists (ASRS), Association for Research in Vision and Ophthalmology (ARVO), Young Retina Specialists (YOURS) inom European Society of Retina Specialists (EURETINA), Young Swiss Ophthalmologists inom Swiss Ophthalmological Society (SOG).

Hans forskningsfokus ligger på multimodal avbildning: foto, OCT, OCT-angio, ultraljud, augmented reality och artificiell intelligens.

I sitt föredrag kommer Daniel att ge en översikt över den senaste tekniken för avbildning av näthinnan och vilka avbildningsmetoder vi kan förvänta oss i framtiden.

Johan Lundström

”Om man frågar de som tappat synen och de som tappat luktsinnet så är det faktiskt mycket värre för livskvaliteten att tappa lukten” Vem är du?

– Jag heter Johan Lundström och är professor i klinisk neurovetenskap med inriktning perceptionspsykologi, vilket är ett långt och krångligt sätt att säga professor i psykologi, men experimentell psykologi.

Vad innebär experimentell psykologi?

– Att man försöker förstå den friska människan. Så jag jobbar inte kliniskt med patienter med psykiska problem utan forskar på hur psykologin påverkar friska människors uppfattning om saker, i mitt fall fokuserat på luktsinnet.

Vad gör du om dagarna då?

– Jag jobbar 100 procent på KI och har även en extra 20-procentstjänst som vetenskapligt ansvarig på lukt- och smakmottagningen på sjukhussidan. Just nu har vi fyra större projekt igång. Till exempel har vi fått massa pengar från EU för att ta fram tekniken bakom lukt-TV där vi ska digitalisera lukter så att man kan skicka dem från ena sidan av jorden till den andra.

Vad ska du prata om på Optometridagarna?

– Jag ska göra en komparativ studie mellan lukt och syn, vilka likheter och skillnader det finns, men kanske främst skillnader. De är nämligen uppbyggda på helt olika sätt och behandlas helt olika i hjärnan. Synen, hörseln och även känseln är 20 optik 3.2025

rätt lika varandra medan lukten skiljer sig markant.

Varför är det här viktigt för optiker?

– Det är det nog inte, jag är mer inbjuden som en rolig typ som kommer och ger lite kul kuriosa. Tror inte de bryr sig så mycket. Men kanske kan jag påminna lite grann om att psykologin har rätt stor inverkan på våra sinnen, och även synen. Två personer kan ha samma synfel men en kan rycka på axlarna åt det medan en annan tycker det är skitjobbigt. Samma sak gäller vad vi uppfattar i världen, det beror också väldigt mycket på psykologin.

Vad hoppas du lyssnarna tar med sig från ditt föredrag?

– Hur fantastiskt vårat luktsinne faktiskt är, och hur viktigt ett fungerande luktsinne är.

Viktigare än synen?

– Lite så faktiskt! Om man frågar de som tappat synen och de som tappat luktsinnet så är det faktiskt mycket värre för livskvaliteten att tappa lukten. Det tror jag kan förvåna en hel del lyssnare.

Vad hoppas du själv få ut av det här?

– Jag har hört att det är bra fester, så hoppas på en bra cocktail efteråt. Men det är också intressant att prata med folk utanför sitt fält, man får ofta intressanta frågor och nya sätt att se saker på.

Gustav Stålhammar Gustav Stålhammar är MD, PhD, och FEBO med en unik dubbel specialisering inom oftalmologi och klinisk patologi. Han är chef för laboratoriet för ögonpatologi vid S:t Eriks Ögonsjukhus och leder en forskargrupp inom okulär onkologi och patologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Som den enda kliniskt aktiva ögonpatologen i Sverige kombinerar Dr. Stålhammar sitt kliniska arbete – som är uppdelat mellan okulär onkologi och okulär patologi – med dedikerade forskningsinsatser för att bättre förstå och behandla intraokulära maligniteter.

Presentation vid Optometridagarna fokuserar på hur tidigare upptäckt och behandling av uvealt melanom kan förbättra överlevnaden avsevärt. Den stora mängden pigmenterade förändringar och det begränsade antalet subspecialister utgör dock en utmaning. Det finns ett behov av ett användarvänligt, tillgängligt och datasäkert verktyg som kan hjälpa till att skilja små melanom från nevi, oavsett användarens erfarenhetsnivå.

Helle K. Falkenberg Helle K. Falkenberg är professor och chef för det nationella centret för optik, syn och ögonvård vid Institutet för optometri, radiografi och ljusdesign, Universitetet i sydöstra Norge. Hennes forskning fokuserar på syn och åldrande, synrehabilitering efter stroke och hjärnskada samt visuell perception, med betoning på den kritiska kopplingen mellan syn och hjärnhälsa. Falkenbergs innovativa arbete inom synrehabilitering efter stroke har positionerat henne som en ledande expert inom området. Som den drivande kraften bakom det tvärvetenskapliga nätverket Norwegian

FÖRELÄSARE Vision in Stroke (NorVIS) är hon engagerad i att förändra hur vi förstår och behandlar synrelaterade problem efter stroke.

Hennes engagemang för kunskapsöversättning och främjande av tvärvetenskapligt samarbete syftar till att integrera syn och sensorisk förlust i hälso- och utbildningstjänster, vilket främjar optikerns viktiga roll som synspecialister och samarbetspartners.

Falkenberg har omfattande utbildnings- och forskningserfarenhet från Norge, Storbritannien och Sverige, samt klinisk erfarenhet i Norge och Storbritannien, bland annat vid Moorfields Eye Hospital.

Johan Lundström Johan Lundström är professor inom experimentell psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Det övergripande syftet med hans forskning är att förstå det mänskliga luktsinnet och i dagsläget fokuserar hans forskargrupp på fyra huvudsakliga forskningsfrågor; hur producerar och processar den mänskliga hjärnan sensationen av lukt, framtagning av nya kliniska behandlingar av luktproblematik, luktsinnets utveckling – från foster till pensionär samt utveckling av kunskap och teknik för att skapa och sända lukter digitalt (framtagning av lukt-TV). Han har publicerat över 150 artiklar kring luktsinnets funktion, mottagare av ett flertal priset för sin forskning, utsedd till Wallenberg Academic Fellow, executive editor för forskningsfältets flaggskeppsjournal, nyligen mottagare av ERC Synergy anslag samt medverkar ofta i olika media för att prata om luktsinnets funktion.

Julie-Anne Little Prof. Julie-Anne Little är professor i optometri och synvetenskap vid Ulster University och är en brittisk optiker med över 20 års erfarenhet. Hennes doktorand- och postdoktorala studier fokuserade på bedömning och identifiering av synnedsättning vid Downs syndrom och inlärningssvårigheter. Hon är forskningschef för biomedicinska vetenskaper, som består av > 100 forskare som spänner över näringslära, diabetes, genomisk medicin, läkemedel och synvetenskap. Hennes forskning fokuserar på att undersöka brytningsfel, ackommodation och synfunktion i barndomen, och syftar till att optimera syn, utbildningsnivå och livskvalitet genom effektiv ögonvård och interventioner för individer över hela världen.

Presentationen vid Optometridagarna kommer att utforska effekten av okorrigerad översynthet när man utför ihållande nära uppgifter. En systematisk genomgång av ➔

Rigmor C. Baraas

”En av hypoteserna som skyddar mot närsynthet är att vara ute i dagsljus” Vem är du!

– Haha ja du, jag är en norsk person som är professor i optometri och synvetenskap på Universitetet i Sørøst-Norge, det enda norska universitet där du kan utbilda dig till optiker.

Finns det bara ett? Hur kommer det sig?

– Det finns nog inte behov för fler. I Sverige har ni två optikerutbildningar, och i Norge är vi ju hälften så många människor och har då även hälften så många optikerutbildningar.

Det täcker behovet helt enkelt.

Vad gör du där då?

– Jag forskar på ögon och synfunktionen.

Främst hos människor, men nyligen har vi börjat forska på djur som lever utomhus i naturen, renar för att vara exakt.

Vad ska du prata om på Optometridagarna?

– Om varför det är så att vi i Norden har lägre förekomst av närsynthet än i till exempel Östasien, och varför det är stabilt över tid.

Varför vi inte ser samma epidemiska ökning här som man gör där.

Hur knyter forskningen på renar in i det?

– Frågan vi ställer är ju varför någon utvecklar brytningsfel medan andra inte gör det, så vi är väldigt upptagna av att förstå mekanismerna bakom det här. En av hypoteserna kring vad som beskyddar mot närsynthet är att vara utomhus i dagsljus, så då är det intressant att se hur det utvecklas på de här djuren för att förstå mekanismerna bakom och ifall det kan ge någon insikt på människornas situation.

Varför är det här viktigt?

– I grunden handlar det om att ge varje barn och ungdom rätt behandling. Det är otroligt viktigt. För att lyckas med det måste kliniker veta vad det är i populationen som ska undersökas, som är vanligt förekommande och vad det är som gör att vi i Norden verkar vara skyddade från att utveckla myopi. Allt det här behövs för att kunna bidra till folkhälsan, att barn och unga får rätt korrektion så att de både ser bra idag och får en optimal utveckling.

Vad hoppas du lyssnarna tar med sig?

– Att brytningsfel är ett komplext problem, och att en sund kropp och ett sunt öga hänger ihop. Att vara ute, få dagsljus och frisk luft.

Och att det inte hjälper att ge rätt behandling om du inte samtidigt ser till att patienten använder hjälpmedlen du föreskriver.

Vad ser du fram emot själv?

– Att komma till Sverige! Det är väldigt intressant att diskutera med optiker i våra grannländer, för siffrorna vi hittar i vår forskning stämmer väldigt väl överens i hela Norden. Så att prata och reflektera med kollegor är viktigt. Sedan har Rune bjudit in många andra galna professorer, så det ska också bli skoj att träffa dem!

Varför tror du det är viktigt med vidareutbildning?

– Bara i förhållande till det här temat, med epidemin med närsynthet i Östasien, så kommer det hela tiden nya produkter och nya hjälpmedel. Du måste förstå skillnaden mellan produkterna, vilken data som ligger till grund, vad som är för- och nackdelar med de olika behandlingarna, hur man väljer rätt behandling som patienten även kommer använda. Samtidigt måste du använda droppar och okulär biometri för att göra en ordentlig undersökning, och där krävs ständig vidareutbildning och utveckling. Saker ändras hela tiden, vi får ny teknik och ny kunskap så det är essentiellt att hänga med i det här så att varje barn får den hjälp de förtjänar. optik 3 2025 21

FÖRELÄSARE ➔ litteraturen med fokus på effekten av okorrigerad översynthet på akademisk prestation kommer att diskuteras liksom en experimentell studie som undersöker det ackommoderande beteendet hos skolbarn med och utan översynthet medan de genomförde en ihållande läsuppgift och passivt tittande på en filmuppgift i 15 minuter vardera.

Karin Landgren Karin Landgren är optiker som forskar på deltid om glaukom och parallellt arbetar i optikerbutik i Lund. Hennes mål är att förbättra möjligheterna för tidig upptäckt av glaukom, där optiker i butik spelar en stor och viktig roll. Vilka metoder är mest relevanta och effektiva, som samtidigt är praktiskt möjliga för optiker i alla slags butiker? Forskningen sker vid Lunds universitet, på ögonkliniken i Malmö, Skånes Universitetssjukhus. Där arbetar Karin i ett forskarlag med både ögonläkare, optiker och sjuksköterskor. Gruppen har forskat inom glaukom i många decennier. Den breda gemensamma erfarenheten ger en fantastisk grogrund för nya idéer och tankar. Utöver sina egna projekt, är Karin också aktivt delaktig i den nationella forskningsstudien gällande nikotinamid. Karins senaste forskningsresultat gäller bedömningar av pseudoexfoliationer (PEX) och det kommer hon berätta om på årets Optometridagar.

Mirza Karamovic Mirza Karamovic är lärare och doktorand vid optikerutbildningen på Karolinska Institutet med en forskningsinriktning på korneala ektasier, särskilt keratokonus. Hans forskning fokuserar på att m.h.a. nya avbildningsmetoder identifiera nya markörer för att möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomen och sedan utveckla mer effektiva kliniska riktlinjer för att bättre kunna särskilja olika korneala ektasier.

Genom att arbeta nära både kliniker och forskare hoppas han bidra till en djupare förståelse av keratokonus, med målet att bland annat förebygga synnedsättning genom att kunna förutse behandlingseffekt hos olika individer och i samband med detta ge vårdgivare bättre verktyg för att kunna erbjuda mer individanpassad och tidig behandling.”

Navid Golpour Navid Golpour är forskar-ST-läkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och doktorand i Pete Williams glaukomgrupp vid Karolinska Institutet. Hans forskning fokuserar på metabol dysfunktions inverkan på neurodegeneration vid glaukom. Han är studiekoordinator för IVMGS, en tvåårig randomiserad studie om B-vitaminmix som tillägg till trycksänkan22 optik 3.2025

Ett närmast optiskt hus tar emot Optometridagarna som nu hålls på Waterfront i centrala Stockholm.

de behandling, och har nyligen publicerat en meta-analys inom ämnet. (Läs mer på IVMGS.se.)

Peter Karvik Peter Karvik är en privatpraktiserande optometrist med två egna butiker. Han har arbetar som klinisk expert och konsult inom områdena kontaktlinser, kundkommunikation och torra ögon parallellt med det dagliga arbetet som optometrist. Peter är en flitigt anlitad talare på konferenser, möten och road-shows. Dessutom sitter han med i rådgivande paneler, skriver artiklar och instruerar på flera institutioner.

Rigmor C. Baraas Rigmor C. Baraas är chef för laboratoriet för färgseende och näthinneavbildning (CVRI) vid det nationella centret för op-

tik, syn och ögonvård, och professor i optometri och synvetenskap vid universitetet i sydöstra Norge. Hon har en doktorsexamen i visuell neurovetenskap och har postdoktoral erfarenhet inom beräkningsneurovetenskap, avancerad näthinneavbildning och genetik. Hennes laboratoriums forskning handlar om att förstå färgseende, näthinnestruktur, ögontillväxt och brytningsfel som närsynthet och översynthet, tillsammans med deras funktionella, miljömässiga och genetiska associationer. Hennes team kombinerar experimentell och klinisk psykofysik med högupplöst encellsavbildning av den levande näthinnan, okulär biometri och genetik. De bedömer också miljömässiga och biologiska faktorer som exponering för dagsljus och sömnmönster. Deras forskning finansieras av Norges forskningsråd och Horisont Europa. ➔

INSPIRATION

Kom och prata ögonhälsa med oss!

Vi ses på optometridagarna 13-14 september Hos oss får du använda hela din kompetens, oavsett om du är ny i branschen eller har lång erfarenhet. Med rätt stöd och utbildning kan du utvecklas och göra skillnad.

Besök vår monter för att prata ögonhälsa, framtid och möjligheter. Vi bjuder på kunskap, inspiration, trevlig stämning – och en och annan överraskning.

Gör skillnad – på riktigt.

Tillsammans gör vi ögonhälsa tillgänglig för alla

optik 3 2025 23

FÖRELÄSARE Stefan Trocmé Stefan Trocmé är specialist i ögonsjukdomar och tog läkarexamen vid Karolinska institutet. Han är professor i oftalmologi, tidigare ledare vid Ocular Surface Center vid Case Western Reserve Universitetet, medlem i American Academy of Ophthalmology och certifierad av American Board of Ophthalmology. Hans ögonimmunologiska forskning påbörjades med ett Fellowship på Harvard Medical School och fortsatte senare vid andra kända universitet. Hans forskningserfarenhet inkluderar att vara forskningsledare för ett stort antal kliniska studier och författarskap på ett 60-tal vetenskapliga artiklar. Han föreläser i Sverige och internationellt om ögats yta, dess immunologi samt behandling av torra ögon. Han var även forskningsledare för den stora Ikervisstudien för torra ögon som utfördes på Europakliniken på Sabbatsbergs sjukhus.

Han startade torra ögonmottagningen och försäkringsmottagningen på Europakliniken där han är medicinsk chef.

VILL DU BL I E N AV OS S ?

VÄLKOMMEN TILL SV E RIG E S FRIA O PTIKER! Är du din egen optiker och vill fortsätta att vara det? Vill du själv kunna påverka ditt eget sortiment och omfattningen på dina ögonundersökningar? Vill du slippa standardisering och likriktning? I så fall passar du bra in som medlem i Synologen. Vi fokuserar på ögonhälsa och ser till varje enskild kunds bästa. Vårt mål är alltid att bygga långsiktiga relationer med kunderna.

Hos oss får du möjlighet att vidareutbilda dig och utbyta erfarenheter med kollegor. Vi hjälper dig med bland annat IT, administration och marknadsföring.

Du får också råd i frågor kring ditt företagande och kan dra nytta av våra förmånliga inköpsavtal. Vi hjälper dig även att ISO-certifiera din verksamhet.

Välkommen till Synologen!

Pierre Nordgren Key Account Manager pierre@synologen.se 08-440 73 57

24 optik 3.2025

Tony Pansell Tony Pansell är Professor i Optometri vid Karolinska Institutet och optiker vid ögonneurologiska mottagningen, S:t Eriks Ögonsjukhus. Han forskar om hur förvärvade hjärnskador påverkar synfunktion och ögonrörelsekontroll. Forskningen är klinisk och tillämpbar på patienter som drabbats av hjärnskada. Han leder en forskargrupp vid Marianne Bernadotte Centrum som fokuserar på medfödda och förvärvade hjärnsynskador.

I denna föreläsningen kommer Pansell presentera vanligt förekommande symptom vid långvariga hjärnskakningsbesvär och vad du som optiker behöver tänka på i omhändertagande och behandling.

Sten Kjellström Sten Kjellström är sjukhusdirektör för S:t Eriks Ögonsjukhus – ett av Europas ledande specialistcentra för ögonsjukvård. Med en bakgrund som disputerad ögonläkare och mångårig erfarenhet av både kliniskt arbete och strategiskt ledarskap, har han en unik förmåga att förena medicinsk expertis med organisatorisk utveckling.

Innan han tillträdde som chef för S:t Erik 2022, var han verksam vid Skånes universitetssjukhus där han ledde flera verksamhetsområden inom bland annat ögonsjukvård, hudsjukvård och reproduktionsmedicin. Under hans ledarskap har S:t Eriks Ögonsjukhus fortsatt att utvecklas som ett nationellt och internationellt "Eye Centre of Excellence", med fokus på högspecialiserad vård, forskning och innovation.

Vid Optometridagarna kommer Sten att dela med sig av sina insikter om framtidens ögonsjukvård, betydelsen av tvärprofessionellt samarbete och hur optometrins roll kan stärkas i ett snabbt föränderligt vårdlandskap.

Gauti Jóhannesson Gauti Jóhannesson är chefläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och en ledande profil inom svensk ögonsjukvård. Han är ögonläkare, forskare och docent vid Umeå universitet, med särskild expertis inom glaukom.

Gauti har en stark akademisk och klinisk bakgrund och har tidigare varit verksamhetschef för Ögonkliniken i Västerbotten, där han spelade en nyckelroll i utvecklingen av ögonsjukvården i norra Sverige.

Han är djupt engagerad i att förena forskning, klinik och ledarskap, och har ett nära samarbete med både Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus i arbetet med att utveckla effektivare behandlingar för glaukom. I sin roll som chefläkare är han en drivande kraft bakom sjukhusets satsningar på patientsäkerhet, vårdkvalitet och innovation.

Vid Optometridagarna kommer Gauti att dela med sig av sina perspektiv på framtidens ögonsjukvård, med särskilt fokus på hur optiker och ögonläkare tillsammans kan möta de växande behoven inom glaukomvården. n

EGEN MEN INTE ENSAM.

optik 3 2025 25

OPTIREM

Under våren och sommaren har utrullningen av Optirem, det branschgemensamma system för digital remisshantering som utvecklats i samarbete mellan Kind och Optikbranschen, dragit igång på allvar. I mitten av augusti har 348 butiker och 27 kliniker anslutit sig och redan nu har man gemensamt hanterat mer än 1 000 remisser inom Optirem.

Rivstart för smidigare rem – 1 000 remisser är såklart inte så mycket i det stora hela, men det är likväl en milstolpe värd att uppmärksamma i branschens strävan mot ökad effektivitet och bättre patientupplevelse., säger Fredrik Thunell på Optikbranschen.

Att ersätta tidigare system med pappersremisser med ett enhetligt digitalt verktyg, förbättrar både kommunikation och effektivitet avsevärt.

– Grundidén är att skapa förutsättningar för en smidigare och snabbare kommunikation mellan optikbutiker och ögonkliniker. Optirem möjliggör kortade hanteringstider, vilket så klart gynnar patientsäkerheten och vårdkvaliteten, säger Fredrik Thunell.

– När branschen samlas kring ett och samma system kan processer dessutom standardiseras och effektiviseras, vilket bidrar till högre precision och snabbare vård. Optirem gör det möjligt att spåra och prioritera remisser snabbt och exakt och genom att ha all information samlad på ett ställe blir hanteringen mer översiktlig, det minskar risken för misstag. hos synoptik på väla, som var med redan under pilotfasen då Optirem testades i mindre skala, har man verkligen kommit in i att använda systemet och i dagsläget har man skickat drygt 85 remisser genom Optirem. Butikschefen Annika Steen är mycket nöjd: – Systemet är verkligen lättarbetat och smidigt. Bara en så enkel sak som att vi kan bifoga en fil direkt från journalsystemet och slipper fylla i något ytterligare formulär, sparar mycket tid.

Dokumentationen av patientflödet underlättas också: när du skickar en remiss via Optirem får du en kvittens att den gått iväg. På samma sätt får du en kvittens när den mottagits i andra änden och när remissen besvarats får man en avisering om det. Automatiseringen underlättar verkligen dokumentationen och spårbarheten i remisshanteringen och ökar patientsäkerheten. Vi kan noggrant följa patienten genom hela vårdresan, det minskar risken för att någon faller mellan stolarna. Man behöver inte heller bekymra sig för att ett brev med remiss försvinner i posten, säger Annika.

26 optik 3.2025

Annika Steen, butikschef hos Synoptik i Väla, är mycket nöjd med den nya systemet. Redan har drygt 85 remisser gått genom Optirem.

– Klinikerna ligger i en rullista vilket ger en god överblick. Om något skulle jag önska att fler kliniker var anslutna till systemet för att öka valmöjligheterna. Drömmen är såklart att alla arbetar i samma system.

Ger en antistatisk varaktig klar och skinande glasyta

misshantering en klinik som valde att tidigt ansluta sig var Ögonlasern i Stockholm. Här har man redan tagit emot ett 80-tal remisser.

– Vi var med redan i pilotfasen vilket såklart förenklade: vi var så att säga redan beredda när inflödet av remisser ökade ytterligare i samband med att utrullningen kom igång på allvar, säger Ögonlaserns vd Göran Lind.

Hos Ögonlasern ser man flera effekter av samverkan inom det branschgemensamma systemet, inte minst har samarbetet breddats med fler butiker.

– Det här har ju dels medfört att vi får in fler remisser, men ger oss också möjlighet att bygga bredare relationer med optiker.

– En ytterligare erfarenhet är att dialogen mellan olika vårdgivare underlättas och att vården blir mer integrerad. Butik och klinik kommunicerar snabbare och även mer direkt och effektivt, vilket leder till snabbare diagnoser och mer anpassade vårdplaner.

– denna integration kommer att bli extra viktigt nästa år när det nya avtalet med Region Sthlm träder i kraft, säger Göran Lind.

– Den LOU-upphandling som Region Sth har gjort innebär att från dagens 32 ögonkliniker som levererar ögonsjukvård till Regionen kommer bara fem kliniker att ha avtal. Dessa är dessutom uppdelade geografiskt och vi på Ögonlasern var den enda klinik som blev tilldelade hela Stockholms innerstad.

– Vi har verkligen märkt en skillnad i vår dagliga hantering av remisser.

Plattformen gör det enklare att följa patientens resa och säkerställer att de får

rätt vård i tid. Dessutom underlättas den löpande dialogen mellan oss och remitterande optiker, säger Göran Lind.

Optirem illustrerar potentialen som finns i digitalisering inom optikbranschen.

Systemet är förutom en ny teknologi också en strategisk omvandling mot en mer säker, effektiv vård.

– Med Optirem har branschen inträtt en spännande resa. I takt med att fler butiker och kliniker ansluter sig kommer nätverket av användare att fortsätta växa, vilket kommer att möjliggöra ännu fler insikter och möjligheter till förbättringar. Den positiva responsen systemet fått hittills är mycket lovande och en stark indikation på att vi ser en långsiktig lösning som kan sätta standarden för framtidens remisshantering, säger Fredrik Thunell.

Klassiska och populära Optinett finns både som våtservett och spray. Löser upp och rengör alla typer av glas utan att lämna några rester eller feta hinnor På vår hemsida cpac.se beställer du enkelt alla våra produkter.

Besök vår webshop

www.cpac.se ...eller ring 08-717 73 70 info@cpac.se

Fredrik Thunell vill på sikt att det sätts en standard för framtidens remisshantering i branschen.

optik 3 2025 27

KRÖNIKA

Förlamande frihet i egen butik

E

fter drygt 20 år i optikbranschen har jag slutligen landat där många andra optiker historiskt sett istället börjar sin bana; med att öppna butik. Givetvis har drömmen alltid funnits där i bakhuvudet men varje gång jag nuddat vid den så har det hela känts för stort, för jobbigt, för svårt. Optiker med egna butiker efter eget huvud har alltid haft min respekt. Men i skrivande stund när jag ändå befinner mig mitt i stormens öga med hantverkare, leverantörsmöten och ändlösa sessioner med olika instanser av IT-support innan vi kan slå upp dörrarna så tänker jag snarare, var det inte mer komplicerat än så här? Varför har jag inte gjort detta tidigare?

Det korta svaret är nog att jag inte velat kasta mig ut i det okända på egen hand. Det är ändå ett antal aspekter av butiksdrift som jag är ointresserad av, personalansvar och IT för att nämna ett par och jag varken kan eller vill sitta på alla stolar samtidigt. Men när en mycket kunnig och sympatisk person som jag känner väl sedan tidigare hörde av sig med förslaget att han blir butikschef och tar hand om alla de bitar som inte lockar mig, och jag får ta hand om allt det som jag tycker är roligast, ja då kändes den där drömmen plötsligt som om den var inom räckhåll. det är en känslomässig berg- och dalbana att starta eget. Vissa dagar känner jag att äntligen får jag bestämma själv, jag som ju ändå kan och vet allt bäst. Andra dagar är jag inte lika tuff och ber min butikschef om hjälp med att fatta olika beslut. Den totala friheten överraskar med att vara stundvis förlamande. Hur väljer man färg till undersökningsrummets väggar när man kan välja vilken färg som helst i hela världen?

Var börjar man ens? Jag kommer på mig själv med att överväga olika neutrala färger, färger som passar alla och därmed ingen och jag blir arg på mig själv. Har jag inte försökt att anpassa mig efter andras koncept så att det räcker för en hel livstid? Jag närmar mig ju faktiskt 50 och det börjar bli dags att bekänna färg, och färgen är tydligen lila. Ett lite kul färgval för ett synundersökningsrum visar det sig, eftersom det som är lila för mig och färghandlaren tydligen är rosa för vissa ögon. Vore det oseriöst att ha en kuggfråga i anamnesen?

Att inreda ett undersökningsrum är också en utmaning. Jo, jag vet hur de brukar se ut, men nu får jag ju göra som jag vill och the sky is the limit. Jag kommer med det ena förslaget galnare än det andra utan att butikschefen rör en min, han bara upprepar att det är jag som ska trivas därinne och verkar mest tycka att det 28 optik 3.2025

”Det är en känslomässig berg- och dalbana att starta eget. Vissa dagar känner jag att äntligen får jag bestämma själv, jag som ju ändå kan och vet allt bäst. Andra dagar är jag inte lika tuff.”

är lite kul att vårt undersökningsrum inte kommer att se ut som alla andras. Till slut landar jag i en lite mer klassisk mottagningskänsla där jag sitter med ryggen mot väggen och har patienten och eventuella medföljande i stolar på andra sidan om mitt skrivbord. Äntligen får jag ha musmattan ifred – ni som vet, vet. Och förtesterna är återigen mina, dessutom får jag göra dem i lugn och ro på mitt rum. Att själv få göra dessa tester är något som jag verkligen saknat då det finns viss information som lätt försvinner på vägen när man delegerar bort dem. och det kanske roligaste av allt, att vi själva får välja vilka bågar vi ska sälja, är också det absolut svåraste. Det går ju inte att ta in allt man gillar. Och ska man överhuvudtaget ta så mycket hänsyn till just vad man själv gillar, eller ska man tänka lite mer publikfriande? Jag hittar en riktig superbåge bland allt grant som vi provar och hjärtat slår volter av lycka när jag tänker på att jag ska få visa och glasa den här fantastiska bågen i vår mysiga, lilla butik. Tills jag inser att den finns i fem färger, alla lika bländande snygga. Vi kan inte ta in alla fem, max två har vi plats för och jag kan inte välja under mindre press än pistolhot. Butikschefen ser min vånda, skrattar och sorterar raskt bort tre av färgerna. Det blir nog bra, det här. katarina ek

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och driver butik i Alvesta. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon.

På fritiden sjunger hon och skriver låtar i countryduon The Oaks.

SPANING

Bioteknik formar framtidens behandlingar Bioteknik håller på att ta steget från forskningsfront till industriell verklighet. Nya satsningar inom EU kan påskynda allt från avancerade terapier till tillverkning, och vi rör oss från pilotprojekt till skalbara lösningar. För optiker innebär det att mer av framtidens behandlingar kan bli biologiskt baserade och nå patienter snabbare än tidigare.

Regelverket är samtidigt i rörelse. EU förbereder en särskild Biotech Act som syftar till att samordna och förenkla regleringen, stärka konkurrenskraften och korta tiden till marknad. Även om detaljerna ännu mejslas ut signalerar processen att bioteknik ses som en strategisk framtidssektor i Europa, med implikationer för både finansiering och införande i vården.

En stark motor bakom utvecklingen är AI. Datadriven biologi, från proteinstrukturprognoser till design av nya molekyler, har gjort upptäcktsarbetet snabbare och mer träffsäkert. AlphaFold-databasen, en öppen samling 3D-modeller av proteiners form, rymmer nu över 200 miljoner modeller och gör tidig forskning och läkemedelsutveckling enklare.

Sverige och Norden står väl positionerade i denna omställning.

Den svenska life science-sektorn omfattar omkring 4 000 företag och drygt 52 000 anställda, med växande export och investeringar.

En stark forskningsbas och god tillgång till hälsodata ger förutsättningar för både grundforskning och snabbare kommersialisering, faktorer som gör att internationella samarbeten och kliniska prövningar i högre grad kan hamna här.

I närtid kan utvecklingen främst märkas indirekt: fler frågor från patienter, behov av uppdaterad information i rådgivning och ibland närmare kontakt med ögonkliniker kring nya behandlingar. På sikt kan arbetssätt påverkas om vissa biologiska behandlingar etableras brett, men tempot beror på regulatoriska beslut, införande i vården och faktiska patientutfall.

Att biotekniken redan syns i praktiken märks i två tydliga exempel. Det första är Luxturna, en genterapi som är godkänd i EU för vissa ärftliga näthinnesjukdomar. Den används kliniskt på utvalda patienter och kan förbättra synen så att vardagen blir enklare att hantera. Det andra är den biokonstruerade hornhinna av kollagen som utvecklats av forskare vid Linköpings universitet, som i en mindre studie fick flera patienter som tidigare varit blinda eller haft kraftig synnedsättning att få tillbaka synen. Tillsammans visar de hur bioteknikens genombrott kan börja förändra vardagen runt ögonhälsa. johannes larsson kairos future

optik 3 2025 29

THE INTUITIVE ONE EMPO WERING PATIENTS WITH A MORE INTUITIVE REPLACEMENT SCHEDULE THE INDUSTRY HAS SPOKEN: 82%* OF OPTOMETRISTS SURVEYED AGREED SHORTER CONTACT LENS SCHEDULES ARE A BETTER CHOICE FOR THEIR PATIENTS.1

Eye care professionals (ECPs) are continually seeking ways to optimize both patient outcomes and practice efficiency. One area ripe for re-evaluation is the replacement schedule for contact lenses. While two-week replacement schedules have been a mainstay in many practices, there’s growing recognition that this common replacement schedule isn’t as intuitive as it could be — — and, in many cases, doesn’t align with patients’ lifestyles.

INTUITIVENESS AND COMPLIANCE IN REPLACEMENT SCHEDULES While so many habits, from grocery shopping and meal prep to changing bedding and paying bills, happen weekly or monthly, very little is on a twicemonthly schedule.

Ultimately, patients on a two-week contact lens replacement schedule must remember this lens change, which doesn’t coincide with natural cycles they’re likely accustomed to following.

Not surprisingly, then, two-week contact lenses are the least compliant modality — — and that’s a problem.2,3 Other challenges with a two-week modality? #1. LESS COMPLIANCE LEADS TO LOWER PATIENT SATISFACTION Less-than-optimal compliance is just the beginning. More compliant contact lens wearers have better eye health and more positive outcomes.4 This leads to happier patients and greater patient retention.5 #2. INCREASED CONTACT LENS BUILD-UP Two-week contact lens replacement schedules may lead to unwanted buildup on lenses.6,7 By reducing the wear time of each lens, there’s less opportunity for protein deposits, bacteria, and other contaminants to build up.8 Shifting to a shorter replacement schedule, wearers may lower their risk of complications and infections. #3. STRONGER PRACTICE CONNECTIONS Shorter replacement schedules come with many advantages for patients and practices. Two-week lenses are the least compliant modality2,3 — — and more compliant wearers return to their eye doctors an average of three months sooner than non-compliant patients.9 What’s more, versus two-week schedules, shorter modalities encourage regular, consistent purchases which can help streamline inventory, given the more predictable turnover of lens stock.

© 2025 Alcon CLUSTER-NORD-VC-2500001

Moreover, patients visiting their eye professional more provides increased opportunities to create personal connections, engage in added care conversations, and build a stronger patient-provider relationship. #4. SETTING A NEW STANDARD IN EYE CARE Ultimately, recommending a more intuitive replacement schedule positions a practice as progressive and patientcentric. Embracing shorter modalities shows that a practice is in tune with the latest industry trends and patient preferences, potentially setting it apart in a competitive market.

TWO-WEEK CONTACT

LENSES ARE THE

LEAST COMPLIANT

MODALITY

STARTING THE CONVERSATION WITH YOUR PATIENTS Today’s patients look for simplicity and convenience in all aspects of life, including eye care. A more intuitive replacement schedule resonates because it syncs with other weekly tasks and naturally reduces cognitive load. More intuitive schedules don’t take up as much of patients’ mental capacity, making their lives easier.

Your next step: start the conversation. By checking in with contact lens wearers, frequently assessing their real-time needs, and adopting practices that serve those best interests, you’ll be wellpositioned to recommend replacement schedules that align. And that leads to satisfied, loyal patients, now and in the future.

References: 1. Alcon data on file, 2023. 2. Dumbleton et al, Patient and Practitioner Compliance With Silicone Hydrogel and Daily Disposable Lens Replacement in the United States Eye & Contact Lens, 2009 3. Dumbleton et al, Compliance with Contact Lens Replacement in Canada and the United States, Optometry and Vision Science, 2010 4. Dumbleton et al. The relationship between copliance with lens replacement and contact lens-related problems in silicone hydrogel wearers.

Contact Lens & Anterior Eye. 34(5):2011; 216-222. 5. Alcon data on file, 2023. 6. Luensmann et al, Kinetic Deposition of Polar and Non-polar Lipids on Silicone Hydrogel Contact Lenses. Current Eye Research, 2020 7. Jones L, Brennan NA, Gonzalez-Meijome J et al., The TFOS International Workshop on Contact Lens Discomfort: Report of the Contact Lens Materials, Design, and Care Subcommittee. Inv Ophth & Vis Sci, 2013. 8. Subbaraman et al, Kinetics of Lysozyme Activity Recovered from Conventional and Silicone Hydrogel Contact Lens Materials. J of Biomat Sci, 2010. 9. Dumbleton, et al.

Compliance with Lens Replacement and the Interval between Eye Examinations.

Optom Vis Sci 2013; 90:351-358

COMFORT BEGINS WHERE THE LENS MEETS THE EYE: SURFACE OF THE LENS Traditional SiHy contact lenses

Homogeneous lens material1 No water surface technology*

TOTAL1™

PRECISION1™

TOTAL30™

longer lens-surface moisture**2-6

longer lens-surface moisture** 2-6

longer lens-surface moisture***,7

contact lenses

Sphere

Toric

Multifocal

contact lenses

Sphere

contact lenses

Toric

^Trademarks are the property of their respective owners *May use other proprietary wetting agents or other surface treatments to improve wettability, softness and comfort.. **Based on in vitro studies on DAILIES TOTAL1® and PRECISION1™ vs. INFUSE, ACUVUE^ Oasys MAX 1-DAY, ACUVUE^ Oasys 1-DAY, Biotrue ONEday, 1-DAY ACUVUE^ MOIST, clariti^ 1day and MyDay^ contact lenses where in wettability was measured using the iDDrop System. All lenses were tested in an identical manner, soaked in a PBS (phosphate-buffered saline solution) for 16 hours +/- 2 hours (p<0.001). ***Based on an in vitro study on TOTAL30 ®, Biofinity^, Ultra, ACUVUE^ Oasys and ACUVUE^ Vita sphere lenses wherein wettability was measured using the iDDrop System (p<0.05). All lenses were tested in an identical manner, soaked in a PBS (phosphate-buffered saline solution) for 16 hours plus/minus 2 hours (p<0.05).

Reference: 1. Thekveli S, Qui Y, Kapoor Y, et al. Structure-property relationship of delefilcon A lenses. Contact Lens Anterior Eye. 2012;35(Suppl 1):e14.

2. Based on an in vitro study on unworn PRECISION1™ and DAILIES TOTAL1® and competitive sphere lenses (1-DAY ACUVUE^ MOIST, MyDay^ and clariti^ 1day) using average iDDrop water break-up time (WBUT); Alcon data on file, 2019. 3. Based on an in vitro study on unworn ACUVUE^ Oasys 1-Day and ACUVUE^ TrueEye sphere lenses using average iDDrop water break up time (WBUT); Alcon data on file, 2019. 4. Based on an in vitro study on unworn Infuse sphere lenses testing average iDDrop water break up time (WBUT) and surface softness; Alcon data on file, 2020. 5. Based on an in vitro study on unworn BioTrue ONEday sphere lenses using average iDDrop water break up time (WBUT); Alcon data on file, 2019. 6. Based on an in vitro study on unworn ACUVUE OASYS MAX 1-DAY sphere lenses using average iDDrop water break up time (WBUT); Alcon data on file, 2022. 7. Based on in vitro studies of unworn TOTAL30® and competitive sphere lenses (Biofinity^, Ultra, ACUVUE^ Oasys and ACUVUE^ Vita) using average iDDrop water break-up time (WBUT); Alcon data on file, 2021.

Sphere

Toric

Multifocal

EUROVISIE

Eurovisie är ett företag som har tillverkat glasögonbågar sedan slutet av 90-talet. Det grundades i Holland men ägs och drivs idag av fransmannen Jérôme Morillere och Magnus Lennartsson, den sistnämnda numera baserad i födelseorten Alvesta. text och foto katarina ek

Knalliga färger och noggrannhet utöver det vanliga i alvestas utkant ligger industrierna på rad, sågverk och möbeldistributörer samsas om utrymmet med bland annat en bilverkstad och ett företag som enligt hemsidan specialiserat sig på hållbar ytbehandling. Det är lätt att luras att tro att Eurovisie är ännu en råbarkad industri, men när man kliver in i lokalerna så tar en annan typ av atmosfär vid. Knalliga färger, fashion och en ständig strävan efter att uppnå högsta möjliga kvalitet genomsyrar verksamheten.

Eurovisie var revolutionerande när det grundades i Holland 1997. Dåvarande ägare vände sig till Korea för att tillverka bågar med för tiden ovanligt mycket färg och nya spännande färgkombinationer, och priserna gjorde att han lyckades ta sig ut i volymsegmentet trots att designen ansågs aningen vågad. Just de klara färgerna hittar man i sortimentet än idag, trots att företaget bytt ägare ett par gånger sedan start. Sedan 2015 är det fransmannen och designern Jérôme Morillere som äger företaget tillsammans med Magnus Lennartsson. De tillverkar bågar av märkena You’s Amsterdam och De Stijl och har personal på plats på fabrikerna som övervakar produktionen. Jérôme är huvuddesigner och står för design- och produktutvecklingen medan Magnus sköter försäljningen, allt det administrativa samt kvalitetstestandet av protoHemvändaren Magnus Lennartsson.

32 optik 3.2025

typer vilket är mer komplicerat och tidskrävande än vad man kanske kan tro.

– Kvalitén är oerhört viktigt för oss, berättar Magnus. Är det någon båge som inte håller måttet när vi testar den så ryker den direkt, det spelar ingen roll hur snygg den är eller hur mycket den har kostat att ta fram. Vi säljer inte bågar direkt till privatkunder, men det hör till vardagen att människor mailar oss och försöker få tag i samma båge igen som de köpte för kanske tio år sen och nu har slitit ut. Inget gör oss så glada som den typen av email och för att kunna behålla så nöjda slutkonsumenter så är det uteslutet att vi tummar på kvalitén. båglagret i alvesta är imponerande, både i volym men också på grund av den minutiösa ordning som råder där. Alla förpackningar är uppmärkta med vad som finns inuti, men också med exakt antal vilket uppdateras varje gång någon tar något från lagret.

– Att ha oordning bland våra bågar och reservdelar är inget alternativ, konstaterar Magnus. Vi har reservdelar till bågmodeller som är tjugo år gamla vilket våra återförsäljare uppskattar. Men om det ska vara ”Är det någon någon nytta med ett sånt lager så båge som inte måste man ju också kunna hitta exhåller måttet akt den skruv eller skalm man söker när vi testar så när man behöver den, det räcker ju ryker den direkt.” inte med att bara ha dem hemma.

Det är samma sak med produktkunskap, alla våra kunder kan logga in online och få information om våra olika produkter och tips om hur man till exempel justerar våra olika bågmodeller. Det räcker ju inte med att våra kunder har bågen i sitt sortiment, de måste också få veta hur man

bäst arbetar med den så att den kommer till sin rätt.

Magnus är en hemvändare som ”... kopplingen spenderat drygt tjugo år utomlands innan mellan fashion han flyttade hem till Alvesta 2018. Han och medicintek- har alltid tyckt att det är roligt med språk nik gör att jag och olika kulturer och studerade i både aldrig tröttnar på Tyskland och USA innan han slutligen tog sin examen i Internationell ekonomi vårt arbete.” i Frankrike. Praktiken genomfördes på en fransk vingård och efter den inte helt oangenäma erfarenheten landade Magnus i optikbranschen, närmare bestämt i Frankrike hos bågtillverkaren Morel där Magnus fick ta hand om exporten.

– Morel utgjorde en väldigt bra start för mig

i branschen, minns Magnus. Ett fantastiskt familjeföretag med ett fint varumärke. Jag gillade optikbranschen direkt eftersom bågar är en så kul produkt, men också för att branschen är liten och genuint trevlig. Marknaden har dessutom alltid vuxit vilket såklart känns positivt, och kopplingen mellan fashion och medicinteknik gör att jag aldrig tröttnar på vårt arbete.

Med ett lager som bland annat innehåller reservdelar till 20 år gamla modeller gäller det att ha ording och reda.

det var också på Morel som Magnus träffade Jérôme som arbetade där som designer och de är idag lika mycket vänner som de är affärspartners. När de tog över Eurovisie så valde de att öppna upp direkta försäljningskanaler mot optiker istället för att utnyttja externa distributörer. ➔ optik 3 2025 33

EUROVISIE ➔ – Frankrike är vår största marknad, Tyskland är där vi växer mest och i Belgien och Holland har vi en stadig kundkrets på grund av Eurovisies ursprung. Den svenska marknaden är tuff och utgör i nuläget mindre än 10% av vår verksamhet. Svenska optiker är ofta väldigt trogna sina inarbetade märken vilket gör det svårt att få en chans i butik. Det innebär att vi ständigt är på jakt efter rätt typ av butik att samarbeta med i Sverige, vilket för oss innebär självständiga butiker som arbetar aktivt med service och hållbarhet och som vågar prova nytt. Varje år ställer vi ut på mässorna You & Eye Göteborg, Optikmässan Stockholm, Silmo Paris, Opti Munchen samt Bold i Holland.

– Men vi har inte bråttom, påpekar Magnus. För oss är de mjuka värdena väldigt viktiga och om målet för oss vore att enbart tjäna pengar så hade vi arbetat helt annorlunda. Det vi lägger pengar på idag är hållbarhet och utveckling av EU:s nya standardsystem MDR (medical device regulations), i övrigt går pengarna tillbaka in i företaget vilket ger oss möjlighet att utöka kollektionen varje år så att vi utvecklas och kommer framåt. Vi är väldigt glada över att ha fått utvecklingscheckar från Almi och Region Kronoberg på närmare en halv miljon kronor för att utveckla vårt hållbarhetsarbete. I det arbetet kom vi fram till många slutsatser som kommer att påverka vårt arbete under lång tid framöver. n

Magnus Lennartsson och Jérôme Morillere äger Eurovisie tillsammans och har sin största marknad utanför Sverige.

Är du intresserad av att arbeta som refraktiv optiker?

BILJETTERNA ÄR LIVE!

SOLF

OPTIK

15–16

JANUARI

MÄSSAN 2026

34 optik 3.2025

Då kan du göra det hos oss på Memira!

Som refraktiv optiker utför du dagligen kliniskt avancerade undersökningar, med målet att genom synkorrigering göra verklig skillnad för våra kunder.

Läs mer och ansök här:

BIOMETRIC INTELLIGENT GLASSES

TA DIN SYN TILL NÄSTA * NIVÅ B.I.G. NORM® biometriska glasögonglas – avancerad individualisering med hjälp av AI

*Jämfört med traditionella glasögonglas

Rodenstocks nya normer för glasberäkning gör det möjligt, med hjälp av AI, att skapa en biometrisk ögonmodell endast baserat på standardvärden från ett glasögonrecept.

Normerna gör det möjligt för oss att introducera en mycket hög nivå av biometrisk precision för skarpare syn.

VILL DU VETA MER? Kontakta Rodenstock: 018-188010 • order@rodenstock.se

optik 3 2025 35

BRANSCHPLOCK

Lyxig destination på NK

Bättre för kunden

Synsam har lanserat NK Eyewear & Optics – en ny lyxdestination för stil, optik och exklusiva varumärken

synoptik har öppnat dörrarna till sin nygamla butik i Galleria Vintergatan i centrala Skellefteå. Med ombyggnationen har butiksytan blivit större och ger nu plats för fler bågar från populära och exklusiva varumärken och möjliggör en bättre kundupplevelse samtidigt som optikernas utrymmen nyttjas på ett ännu bättre sätt.

– Det här är fantastiskt roligt för våra medarbetare men framförallt för alla våra kunder. Vi har disponerat om vår lokal och får nu en större butiksdel och nyttjar de kliniska ytorna på ett bättre sätt med tre undersökningsrum, där ett är handikappanpassat. Den större butiksytan kommer ge oss ännu bättre möjligheter att ta hand om våra kunder.

Dessutom kan vi nu erbjuda många nya varumärken och ett större utbud vilket jag tror kommer att attrahera nya kunder, säger Carolina Hansson, butikschef.

Synoptisk nya butikskoncept som introducerades för ett år sedan, har redan implementerats i flera butiker runtom i Sverige och butiken i Skellefteå blir det senaste tillskottet i satsningen.

– Vi kan nu erbjuda vårt nya koncept från Malmö i söder till Skellefteå i norr, och vi ser fram emot att öppna många fler. Det är tydligt att den fysiska butiken spelar en avgörande roll och därför är det viktigt att vi fortsätter att utveckla kundupplevelsen i våra butiker, säger Marielle Wernoltz, marknadschef på Synoptik.

NK Eyewear & Optics har fler än 1400 glasögonbågar från exklusiva varumärken inom glasögon, solglasögon och sportglasögon. Här finns cirka 35 lyxvarumärken från modehus som Tom Ford, Celine, Loewe, Dior, Masunaga och Oliver Peoples.

– Med NK Eyewear & Optics skapar vi en premiumdestination för glasögonmode och ögonhälsa i absolut världsklass. Butiken är något utöver det vanliga – från inredningens sofistikerade materialval till vårt erbjudande av både stil och ögonhälsa på högsta nivå. Det är en plats som måste upplevas, säger Håkan Lundstedt, vd och koncernchef för Synsam Group, som står bakom satsningen.

Butiken är utrustad med toppmoderna synundersökningsrum och bemannas av legitimerade optiker som arbetar med den senaste teknologin inom optik och ögonscreening. Här erbjuds även specialisttjänster för torra ögon.

I butiken finns utbildade stilexperter som guidar kunden genom hela processen – från optikerns rekommendation till val av glasögon och solglasögon utifrån stil, funktion och behov.

– Våra stilexperter ger helhetsupplevelse där kundens personliga preferenser och stil möter mode i varje steg. Sortimentet av premiumsolglasögon från världens mest kända modehus kommer definitivt falla den stilmedvetna konsumenten i smaken, säger Håkan Lundstedt.

London calling West vs East. En klassisk vattendelare i London sedan urminnes tider. Nu har glasögondesignern William Morris valt att utgå från de två stadsdelarnas karaktär i sin nya kollektion, London in Motion.

I årtionden har östra London hyllats för sin rika historia, konstnärliga anda och urbana förnyelse. Västra London har däremot länge varit synonymt med elegans, välstånd och tidlös charm.

Detta beskrivs nu i ett antal modeller med namn som associerar till de båda stadsdelarna, exempelvis Ascot, Bank, Wharf, Ritz och Savoy.

Vem är du? Bank eller Savoy? West eller East?

36 optik 3.2025

Bank

Savoy

Optalmica Ögonkliniker – den lilla stora ögonkliniken Vi erbjuder ett personligt bemötande, hög medicinsk kompetens och erfarna medarbetare – alltid med fokus på bästa möjliga resultat.

Vi tar emot remisser och patienter från hela landet till våra kliniker i Eskilstuna, Gävle, Stockholm och Västerås. Behandling sker både inom regionvården och privat. Utbudet varierar något beroende på avtal med respektive region.

Våra tjänster: Allmän ögonmottagning Kataraktoperationer Ögonplatsikkirurgi Synfelskorrigerande operationer (privat) Välkommen att skicka remisser till oss!

Läs mer på www.optalmica.se optik 3 2025 37

FORSKNING

Ett nordiskt samarbete har bidragit till studier som tittar på hur synen utvärderas efter en hjärnskada. Resultaten tyder på att det är slumpmässigt hur synen undersöks i dessa fall.

text tone aguilar

Slumpmässiga utvärderingar av syn efter hjärnskador Helle Falkenberg

Hilda Holmström

– resultaten i sverige, Danmark och Norge är ganska lika, säger Helle Falkenberg, som har medverkat i alla tre studier som ingår i det nordiska samarbetet.

Falkenberg är professor och chef för Nasjonalt senter for optikk, syn og øyehelse, ved Institutt for optometri, radiografi og lysdesign ved Universitetet i Sør-Øst Norge, och hon är chef för NorVIS - Norsk nettverk for syn og slag.

Hon poängterar att studierna understryker behovet av ett bättre tvärvetenskapligt samarbete, att synen inkluderas i hälsoundervisningen och att standardiserade kartläggningsverktyg används.

– Det finns inga tydliga riktlinjer för vem som ansvarar för att kartlägga synen hos patienter med hjärnskada, och det är många olika professioner som är inblandade, fortsätter hon.

– I alla länder är det läkaren som är ansvarig, men i Danmark var det i första hand fysioterapeuterna som ansvarade för att kartlägga synen, medan det i Sverige och Norge oftast var arbetsterapeuterna, ensamma eller tillsammans med en läkare, som ansvarade för detta. Synproblem identifierades oftast via journaler, allmänmedicinsk undersökning eller vid observationer av aktiviteter.

Hon ser framför sig att man bör lägga större vikt vid tvärdisciplinära team när patienter ska undersökas, och att optiker bör ges en central roll i dessa team. i de tre länderna skickades enkäter ut till olika professioner som arbetar med personer med hjärnskada på sjukhus och i neurorehabilitering.

– Mer än hälften av de som svarade i Sverige och Norge var arbetsterapeuter, betonar Falkenberg och tillägger: – De säger att de gör många olika typer av synbedömningar och att de använder mycket observation när de bedömer syn. De saknar standardiserade och strukturerade verktyg samtidigt som det framkommer att de kompetenser de har varierar och att det de kan har de

38 optik 3.2025

ofta lärt sig i praktiken, men att det är lite slumpmässigt vad de lär sig.

Hon pekar därför på att det finns ett kunskapsgap i förhållande till vilken kompetens de har.

– Vilket är väldigt tydligt i den svenska undersökningen, påpekar hon och utvecklar: – Till skillnad från de danska och norska studierna var frågorna i den svenska studien om utmaningarna med att få systematiserad synundersökning och rehabilitering var på grund av tidsbrist eller brist på kunskap och resurser delade. Och då blev det tydligt att bland arbetsterapeuterna är brist på kunskap ett stort hinder för att sätta in det i ett system. den svenska delen av studien genomfördes av Hilda Holmström och den var en del av det masterprogram hon gick i synspedagogikk og synsrehabilitering ved Universitetet i Sørøst-Norge.

Holmström betonar också att det var framför allt bland arbetsterapeuter som de flesta svarade att bristande kunskap var utmaningen.

– Medan de andra grupperna som enkäten skickades ut till; Som fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor och läkare lyfte de i större utsträckning fram den lilla tiden som en utmaning, påpekar hon.

Vidare påpekar hon, liksom Falkenberg, att studien visar att det är väldigt ojämnt hur synen bedöms efter en hjärnskada.

– En del gör det inte alls, andra tänker på det när de misstänker synstörningar, medan andra återigen har ett system där de kontrollerar det på ett kontrollerat sätt, säger hon och tillägger: – Man måste ha ett system för att upptäcka den här typen av synnedsättning.

Holmström, som arbetar som synpedagog på hälso- och sjukvården i Skellefteå, berättar att de tar emot patienter som har problem med synen efter hjärnskador, ➔

Det finns kliniker i Norden som erbjuder synrehabilitering i samband med hjärnskada, men de är för få och alla patienter får inte tillgång till dem.

optik 3 2025 39

FORSKNING

➔

men att fler patienter med hjärnskador borde ha skickats till synrehabilitering.

– En del går också till en optiker, fortsätter hon. – Men en allmänoptiker har ofta begränsad kunskap om hjärnskador och syn, trots att vi i Sverige har neuro-optiker som är väldigt duktiga på det.

Neuro-optikerna, påpekar hon, sitter på de stora klinikerna och rehabiliteringscentra där de jobbar mycket med synrehabilitering efter hjärnskador.

– Men på många håll i Sverige finns inga sådana mottagningar, och patienter med hjärnskador remitteras inte till de mottagningar som finns, säger Holmström. – De får de tjänster som finns där de bor.

Hon tycker att det är oroväckande att det är så stor skillnad runt om i landet när det gäller uppföljning av synfel efter hjärnskador.

– Man har rätt till en jämlik vård, men i verkligheten får man inte det, säger hon. – Om du bor i Stockholmsområdet har du mycket större chans att dina synproblem upptäcks och får rehabilitering än om du till exempel bor i norra Sverige, som jag gör.

Helst ser hon framför sig att personer med en hjärnskada får veta att det är vanligt med synstörningar och att de blir hänvisade till en optiker.

– Men det kräver också att optikern har kunskap och kan kartlägga detta, betonar hon. Generellt finns det ett behov av att öka kunskapen om synproblem efter hjärnskador inom flera professioner.

Tony Pansell

40 optik 3.2025

en som under flera år arbetat med att öka kunskapen om synstörningar efter förvärvad hjärnskada är Tony Pansell, professor i optometri och ansvarig för neuro-optometriutbildningen vid Karolinska Institutet – Jag har forskat med hur synen påverkas av hjärnskador sedan 2013, säger han och fortsätter: – Grunden är traditionell optometri; såsom bra refraktion, tillräcklig synskärpa på höger och vänster öga, behandla torra ögon. När du har tagit hand om grunderna kan du börja träna de visuella funktionerna, såsom ackommodation, konvergens, fusionsförmåga och ögonrörelser.

Han säger att det varierar från optiker till optiker om de tränar de här funktionerna.

– Men här finns den största utvecklingspotentialen för en vanlig optiker som kommer att bli skickligare på att ta hand om patienter med hjärnskada, betonar han.

Han lyfter också fram hur viktigt det är att ta hänsyn till hjärntrötthet.

– Som optiker är vi inte utbildade för att förstå hjärntrötthet, fortsätter han.

– Men det handlar om att förstå den hjärnskadade hjärnan och dosera rätt.

Han börjar därför lite i taget med enkla funktionella övningar.

– Den här avvägningen mellan gas och broms är det största tricket inom neuro-optometri, förtydligar han. – Inte vad vi gör, för det är enkelt. Du måste veta när du ska göra det och i vilken dos.

Dessutom påpekar han att synrehabilitering är som vilken annan rehabilitering som helst.

Och grunden till en framgångsrik rehabilitering handlar alltid om sömn, mat och motion, betonar han.

Vidare är Pansell upptagen med att optiker har en viktig roll inom den neurologiska sjukvården.

– Om jag skulle ta det ur ett generellt perspektiv skulle jag säga att sjukvården inte förstår hur bra optikerna är på det här och hur relevant synbedömning är inom neurologiska vården.

– Vi mäter och sätter siffror på synen, och vi kan faktiskt få objektiva värden på att något inte stämmer.

Det finns inte många andra yrken som kan göra detta, och det är det som är så otroligt coolt med optometri. Så vi har en otrolig häftig kompetens som sjukvården inte klarar sig utan, säger han.

Falkenberg poängterar också att optiker bör vara en naturlig partner för andra vårdprofessioner som arbetar med patienter med hjärnskada.

– Och det innebär också att optikerna behöver veta mer om den här patientgruppen, säger hon. – För optiker vet mycket om syn, men de har inte så mycket erfarenhet med patientgrupper som har komplicerade och komplexa svårigheter. Därför finns det ett behov för optiker att lära sig mer så att de kan översätta sina kunskaper om syn till ett språk som patienter och annan vårdpersonal förstår.

Samtidigt menar hon att det finns ett behov av specialisering inom syn och synfunktion för övrig vårdpersonal.

– Alla borde veta mer om syn än vad de gör i dag, fortsätter hon. – För som det är nu så är det lite slumpmässig i Sverige, Danmark och Norge vad som plockas upp. bland dem som har svarat på undersökningarna i studien säger hon också att det verkar som att de saknar riktlinjer.

– Och en motivation för att genomföra studien i de nordiska länderna var just avsaknaden av riktlinjer, säger hon och tillägger: – Framför allt i Danmark arbetar man ganska strukturerat med att få på plats nationella riktlinjer som kan säga något om att synen ska ingå i bedömningen av personer med hjärnskada, och att man ska använda validerade och strukturerade kartläggningsverktyg och formulär. Det är formulär som redan finns, men som inte används i någon större utsträckning.

Hon har själv varit med och utvecklat verktyget KROSS som är en strukturerad rutin för att identifiera synproblem oavsett vilken yrkesgrupp vårdpersonalen tillhör. Det utvecklades ursprungligen för att användas på strokepatienter, men har också testats bland patienter med förvärvad hjärnskada.

– Bland annat undersöks de vanliga synproblem som uppstår efter en hjärnskada, säger Falkenberg och berättar att det görs en kartläggning av synskärpa, synfält, ögonmotorik och ett uppmärksamhetstest.

Hon säger vidare att poängen är att identifiera om det finns en misstanke om ett synfel eller inte.

Add One ögondroppar

Naturlig komfort utan konserveringsmedel

Personer med hjärnskador bör få veta att det är vanligt med synstörningar och att de blir hänvisade till optiker, anser Helle Falkenberg.

– Och här har vi visat att vårdpersonal som inte är visuella experter kan göra det här med god säkerhet, säger hon. – När de väl har identifierat att det finns ett synproblem är nästa fråga vad man ska göra åt det. Vår forskning och erfarenhet från NorVIS-nätverket visar att det är osäkert vart man ska hänvisa personer när de har identifierat ett synproblem.

– Som systemen ser ut idag är ögonläkaren en naturlig mottagare, men det är inte samhällsekonomiskt eftersom de

flesta av de här patienterna inte behöver ögonbehandling. De behöver få sitt synfält mätt, få sina glasögon optimerade och få motorisk träning, vilket är något som optiker kan göra i stället, betonar hon och öppnar upp för att optiker som en del av en tvärvetenskaplig synrehabilitering få en större roll i bedömning och uppföljning av synen efter hjärnskador. n

Besök vår monter på Optometridagarna!

Fotnot: Helle Falkenberg och Tony Pansell medverkar på Optometridagarna i Stockholm, se sidorna 12-24 i detta nummer.

Referenser: Schow, T., Wehling, E. I., Falkenberg, H. K., Norup, A., & Kristensen, K. S. (2024). Assessment of visual problems after acquired brain injury: a survey of current practice in Danish hospitals. Journal of Rehabilitation Medicine, 56, Artikkel jrm28793. https://doi.org/10.2340/jrm.v56.28793 Wehling, E., Schow, T., Kristensen, K. S., Vikane, E., & Falkenberg, H. K. (2024). Identifying Visual Impairment After Acquired Brain Injury—Current Practice, Referrals, and Barriers. Acta Neurologica Scandinavica, 2024(1), Artikkel 4858210. https://doi.org/10.1155/2024/485821 EVIDENCE BASED CARE

Holmström, H (2024) Praxis för kartläggning av synfunktionsnedsättning efter förvärvad hjärnskada inom svensk sjukvård, Master thesis Universitetet i Sørøst-Norge (upublisert) Falkenberg, H.K., Langeggen, I., Munthe-Kaas, R. et al. Validation of the interdisciplinary Norwegian vision assessment tool KROSS in stroke patients admitted to hospital or rehabilitation services. Discov Health Systems 3, 57 (2024). https://doi.org/10.1007/s44250-024-00123-4

➔

CONSOL AB | Mölndal | Sverige | info@consol.se Tlf: +46 (0)31 778 50 00 | www.consol.se

optik 3 2025 41

AKTUELLT

Optical Design Contest – där framtidens glasögon tar form Den prestigefyllda designtävlingen, öppen för studenter från hela världen, lyfter fram de mest nyskapande och inspirerande glasögonaccessoarerna.

Under ledning av den världsberömde designern och inredningsarkitekten Michel Pennemann har juryn handplockat projekt som förenar kreativitet, funktion och genomförbarhet. Finalisternas unika koncept visas på SILMO Paris 2025, och den stora vinnaren avslöjas den 26 september.

Optical Design Contest är mer än en tävling – det är en språngbräda för morgondagens talanger. Här får designstudenter chansen att tänja på gränserna, utmana det traditionella och utforska optikens oändliga möjligheter. Årets tema: ”Superhjälteglasögon” Uppdraget? Att skapa modiga och visionära bågar som inte bara korrigerar synen – utan förvandlar bäraren, ger kraft och öppnar dörrar till nya sätt att se världen.

Med Michel Pennemann vid rodret lyfter tävlingen fram glasögonens potential att bli mer än bara en accessoar – de kan bli högteknologiska mästerverk, källor till

42 optik 3.2025

INSPIRATION

HOYA och Cooper Vision har skapat BARNSYN - ett intiativ för att öka medvetenheten om barns syn och framtida synhälsa med målet att fler barn ska uppmärksamma sin syn och få rätt korrigering eller behandling i tid.

WWW.BARNSYN.SE

MiSight® 1 day kontaktlinser ger skarp syn samtidigt som den bromsar försämringen av närsynthet hos barn och unga.*

Vill du göra barns syn bättre på riktigt?

optik 3 2025 43

* Chamberlain P et al A 3-year Randomized Clinical Trial of MiSight Lenses for Myopia Control. Optom Vis Sci 2019;96:556-567.

Clinical Conference

Clinical Conference

Clinical Conference

Clinical Conference

Clinical Conference

Det här kan vara du 5 November Stockholm

Delta på Clinical Conference för att fördjupa din kunskap och förståelse för patientcentrerad vård – och ta del av engagerande föreläsningar som är särskilt anpassade för dig som arbetar professionellt med ögonhälsa: Få en introduktion till prismakorrigering av välrenommerade experterna Lena Petersson Lindeli och Therese Westerlund.

De delar med sig av grundläggande kunskap och tester som du enkelt kan tillämpa i din kliniska vardag.

Ta del av en inspirerande dag, fylld av utvecklande praktisk kunskap och nätverkande med branschkollegor – en dag som kommer inspirera och stärka dig i dina framtida möten med patienter.

Förbättra dina diagnostiska färdigheter – från retinala kärlocklusioner och makuladegeneration till diabetesretinopati och optikusneuropatier. Lär dig identifiera subtila tecken, tolka OCT-fynd och fatta välgrundade beslut vid remittering.

Säkra din plats redan idag

VETENSKAP

Utvecklingen av AI – en spännande framtid

S

ommaren närmar sig sitt slut, hoppas att alla haft en skön semester och hunnit koppla av, då kommer ofta suget efter att få återgå till mer normala dagar. Visst är det roligt att komma igång igen och träffa kollegorna och patienterna igen. Att hösten närmar sig innebär också att Optometridagarna närmar sig då vi får träffa ännu fler kollegor och höra vad som händer och hur framtiden ser ut inom vår bransch.

Utvecklingen i framtiden är spännande, med all ny teknik som finns och som utvecklas så kan vi nå långt. Men frågan är vad tycker vi optiker om utvecklingen, är vi positiva till förnyelse eller ska det vara som vanligt i vårt arbete. Artiklarna i detta nummer handlar om AI och vår syn på den möjligheten. Den första artikeln är ett examensarbete från LNU om vad optikerna tycker om implementeringen av AI i vårt arbete. Det är intressant att se hur vi optiker har svarat på frågorna. För visst vill vi ha hjälpen som AI kan ge oss vid bedömningar av olika undersökningsresultat, men samtidigt så finns kanske en tvekan om AI kan ta över vårt jobb. Den tvekan fanns redan 1950 inom sjukvården, i en artikel som detta examensarbete hänvisar till påtalas detta redan på den tiden då det fanns en tvekan om framtidens möjligheter. Det kan nästan jämföras med att optikerna på 50 talet inte fick använda foroptorn vid synundersökningar för att inte lura kunden att de hade blivit medicinskt undersökta. Jag tycker det är tur att vi har gått vidare från det och framtiden är spännande och om möjligheten finns att bli avlastade från enklare undersökningar så leder det till att tid frigörs för oss optiker som då kan fokusera på mer komplexa fall. den andra artikeln handlar om AI vid Cornealtopografi och tillpassning av ortho-k linser. Tänk om det inte AI fanns idag då skulle vi fortfarande sitta med provinser för ortho-k och tillpassa de som gav bäst resultat och inte som idag med individproducerade linser som ger ett fantastiskt resultat. Vad som kan utvecklas där får tiden utvisa.

AI kan inte ersätta medicinsk kunskap, men det kan komplettera och förstärka den på flera viktiga sätt. Den kan hjälpa till att hitta tidiga tecken på sjukdomar, många av oss har idag funduskamera eller OCT och de ger en vägledning om något är utanför normalvärden. Men medicinska beslut kräver en helhetsbedömning av de olika mätvärdena, förståelse för patientens livssituation och andra sjukdomar, det kan inte AI utföra så även om AI hjälper oss kan den inte ta över vårt arbete, bara underlätta. Det leder också till en utveckling av vår assisterande personal som då ska inhämta fler uppgifter inte bara AR och IOP som sedan ingår i optikernas bedömning.

På samma sätt som för oss optiker kommer assistenternas kunskap att öka det vinner alla på i de olika leden.

Frågor till artiklarna finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se

Artificiell intelligens inom optometri En enkätstudie om svenska optikers attityd kring implementering av AI inom optikeryrket Sammanfattning: Rasmus Baluch Rinaldo & Gustav Jönsson Syfte: Att kartlägga legitimerade optikers inställning till använda artificiell intelligens (AI) inom deras yrkesroll och ifall de föredrog högeller låg autonoma implementeringar med hjälp av frågeformulär.

Metod: Ett webbaserat frågeformulär skickades ut i facebookgruppen Optikforum, Linkedin samt delades av Optikerförbundet till deras medlemmar. Frågorna innefattade både högautonoma (beslutstagande) och lågautonoma (rekommendationer och tips) AI-implementeringar i sex områden (fundus, OCT, perimetri, anames, refraktion och remiss). Resultaten sammanställdes och innan analys exkluderades alla “vet ej”-svar. Parvisa jämförelser mellan signed-rank-test.. autonomi-nivåerna gjordes med Wilcoxon Resultat: Totalt 208 legitimerade optiker svarade på enkäten. Attityden var signifikant högre för lågautonom än för högautonom AI i samtliga moment (Wilcoxon Z ≤ –6,838, p < .001). Den positiva inställningen till lågautonom AI var tydligast i de kliniska momenten fundus, OCT och perimetri, medan attityden var lägre i de patientnära momenten anamnes, refraktion och remiss.

Slutsats: Svenska optiker föredrog konsekvent lågautonom AI framför högautonom AI. Det fanns en större positiv attityd inom kliniska applikationer än områden relaterat till synundersökning. Innan AI kan implementeras är det dock av yttersta vikt med en välutbildad personal och en tillförlitlig produkt.

Standardiserad cornealtopografidriven AI för ortokeratologi anpassning: Sammanfattning: Catarina Ericson Syftet med studien var att utveckla ett standardiserat AI-system som kombinerar hornhinnetopografibilder och numeriska parametrar för att förbättra anpassningen av ortokeratologilinser (OK-linser), vilket är viktigt vid behandling av myopi. En viktig del i detta arbete var att skapa en enhetsoberoende metod för att standardisera hornhinnetopografi, vilket hittills har varit en barriär för att bygga generella AI-modeller inom detta område.

Data från 1153 patienter med Euclid OK-linser analyserades, varav 519 ögon valdes ut för modellträning baserat på korrekt behandlingszonavvikelse. En hybrid AI-modell byggdes, där djupinlärning analyserade topografibilder och maskininlärning hanterade numeriska parametrar.

Målet var att förutsäga två nyckelkomponenter i linsanpassning: anpassningskurva (AC) och cylinderkraft (CP). Modellen använde multitask learning för att hantera sambandet mellan dessa två parametrar.

Resultaten visade att: De numeriska modellerna gav hög precision för både AC och CP. Den bildbaserade modellen presterade acceptabelt för AC, men var mindre tillförlitlig för CP. Hybridmodellen överträffade båda med mycket hög precision i både AC och CP. Slutsatsen är att det föreslagna AI-systemet inte bara förbättrar precisionen i OK-linsanpassning, utan även ökar modellens generaliserbarhet genom standardisering av topografidata över olika enheter. Det utgör därmed ett viktigt steg mot mer pålitliga och individualiserade AI-lösningar för myopikontroll. optik 3 2025 45

EFTER TEXT

Välrenommerad Optikerbutik i Malmö till salu – Etablerad sedan 1966 Nu finns ett unikt tillfälle att ta över en väletablerad optikerverksamhet med lång historik och trogen kundkrets. Butiken är belägen i ett expansivt område där över 4 000 nya bostäder planeras – en stor tillväxtpotential för den som vill utveckla verksamheten vidare.

Om verksamheten: • Grundad 1966 – starkt varumärke och god renommé • God lönsamhet • Lojal kundbas och stabil omsättning • Attraktivt läge med goda kommunikationer och utmärkta parkeringsmöjligheter • Fullständig utrustning för optikerverksamhet Det här är ett perfekt tillfälle för en legitimerad optiker eller investerare som söker en trygg affär med framtidspotential i ett växande område.

Kontakta oss för mer information. info@optikbranschen.se

SCHEN

TIKBRAN

LA I OP

FÖR AL

| 4 2024

FÖR ALLA

N | 1 2025

ANSCHE

I OPTIKBR

FÖR ALLA

Nå ut till Optikbranschen – annonsera!

N | 2 2025

ANSCHE

I OPTIKBR

Genom att annonsera i Optik når du hela optikbranschen precis när de tar del av senaste nytt i en professionell redaktionell miljö.

egn Pengar skning över for mtid om skär får Optiker fler utfärda yg synint nsell Tony Pa ssor blir profe på KI

gstips Behandlin vid co för poste r kopplad Elektrike tiker om till op slöja an kan av domar nn thi Nä h kärlsjuk hjärt- oc r går sönde tala Glasögon tt liv i Mo och får ny

gvall: Martin Lin ste behandlas Myopi må Rock on: ler 20 år fyl Vasuma syn ökar Nedsatt mens risk för de

ltrend Mode: vårens so Futurism

r ord för a lösninga Nytt rekidagaNrn ring tekniska storsäljare a y r t isshante chen m vade e ö r R p e b Optome s h oc bran för hela K OPTI AN MÄSS 25 20

Nå optiker, assistenter, studenter och övriga aktörer på optikmarknaden.

Bygg ditt varumärke vare sig det gäller linser, bågar, glas, maskiner, instrument, it-system eller hela butikskedjor. Varje år ger vi ut fyra nummer av Optik Print och åtta nummer av Optik Digital. Båda utgivningarna når direkt ut till de du vill nå.

46 optik 3.2025

Kontakt oss på 072-900 10 02 eller maila susanne.simic @conmedia.se

Synsam Rekrytering rekrytering@synsam.com

ptiker profession ”Optikerns genomsyrar Synsam och skapar unika karriärvägar” I den svenska ledningsgruppen jobbar Håkan och Camilla med klinisk utveckling, utbildning och optikerns trivsel. Är du nyfiken? Prata med oss på optometridagarna, eller slå oss en signal så berättar vi mer!

Håkan Broman Head of Optics & Clinical services hakan.broman@synsam.com +46766419984

Camilla Abrahamsson Head of Optician Engagement & Development camilla.abrahamsson@synsam.com +46734355272

Tidningen Optik Drakens gränd 6 104 22 Stockholm

Are you seeing the full picture ?

NOW

6068 PARAMETERS

ONLY

2 ADDS 9/10 PATIENT FIT SUCCESS6*

The full silicone hydrogel monthly family in standard stock**7-9 HOURS OF COMFORT

1-5

-2.75D CYL AVAILABLE

Scan the QR code to order free trials for your patients or go to https://www.bauschdirect.com/

* In 2 patient visits ** Official online competitor sites used for leading brands in the Nordic market to compare silicone hydrogel monthly parameters available.

1. Bausch + Lomb, 2013. 16 Hour bilateral dispensing evaluation of methacrylamide lenses as compared to Air Optix® Aqua, Acuvue® Oasys® and Biofinity® lenses (#ROC2-13-002). . Bausch + Lomb; 2013. A study to evaluate the product performance of a new silicone hydrogel contact lens. 3. Micromass; 2017. Bausch + Lomb ULTRA Comfort Experience for Presbyopia Final Results Report. 2017. 4. Results of an online survey with patients who completed an evaluation program for Bausch + Lomb ULTRA® for Astigmatism contact lenses and wore their trial lenses for ≥4 days (n=426). 5. Bausch + Lomb; 2020. Bausch + Lomb Ultra Multifocal for Astigmatism Patient Evaluation. (n=435). 6. Wright, M., et al., 2016. Capturing the presbyopic opportunity. Review of Optometric Business. 7. https://www.jnjvisionpro.com/en-gb/products/lensparameters/. Acuvue contact lens products specification sheet.[Accessed June 2025]. 8. https://coopervision.co.uk/sites/coopervision.co.uk. Product_Specifications [Accessed June 2025] 9. myalconcouk Eye Care Products. https://uk.myalcon.com/uk-en/professional/products/ [Accessed June 2025].

Contact lenses are medical devices.Bausch + Lomb ULTRA is a trademark of Bausch & Lomb Incorporated or its affiliates.

All other product/brand names and/or logos are trademarks of their respective owners. ©2025 Bausch & Lomb Incorporated. Bausch + Lomb Nordic AB.

ULC.0003.DK.25