__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 2 2021

AI slår igenom i branschen Utbildningen i Kalmar blickar framåt Nya idéer i pandemins kölvatten Krönika Anki Palm: Kriser kan driva utveckling


Bli en del av vår största satsning inom ögonhälsa och glasögonmode någonsin På pendlingsavstånd från Stockholm gör vi på Synsam nu en av våra största satsningar inom ögonhälsa och glasögonmode någonsin – ta chansen att arbeta som optiker hos oss och skapa något utöver det vanliga. Verksamheten kommer bli den största i sitt slag, med den senaste utrustningen och det bredaste sortimentet. Vi satsar på de mest attraktiva och innovativa kunderbjudandena europeiska optikbranchen har att erbjuda norr om Stockholm. I Gävle kommer du arbeta med ett kompetent, erfaret och drivet team av optiker och Style and Customer advisors. Här finns ett moget ledarskap och ett team som alltid sätter kunden först, samtidigt som de har roligt på jobbet. Som optiker på Synsam Gävle kommer du också att få stora möjligheter att påverka din arbetstid så att det passar dig utifrån din livssituation och dina behov. Tveka inte att höra av dig till mig eller Store Manager Svante Hultman Hedin så berättar vi mer, eller skicka in din ansökan redan idag! Jag ser verkligen fram emot att höra från dig. /Raymon Reinholdsson Regional Manager Synsam Kontaktuppgifter: Raymon.reinholdsson@synsam.com Mobil: 072-469 92 03

Svante Hultman Hedin bc.gavlecity@synsam.com Mobil: 072-583 62 13


INGÅNG

När fantasin sätter gränser

E

16

Kriser slår nya broar

4 12 24

NY TEKNIK AI förändrar optikbranschen

UNDERVISNING Corona skapar nytänkande KI.STUDIE

20

Svaga kunskaper om hygienrutiner

OPTIKERFÖRBUNDET

Medlemsenkät gav nya insikter

MER UR INNEHÅLLET AI avslöjar tidiga tecken på sjukdomar 6 Nattlins hjälper mot närsynthet 10 Synförändringar vanligt under covid 14 PATRIK: Personnummer skyddas 19 KRÖNIKA: Katarina Ek 26 Webbshop öppnar fysiska buriker 28 Glaset som virusskydd 30 BRANSCHPLOCK 31 VETENSKAP 33

REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Olle Bergman Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Susanne Simic 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

”Ibland önskar jag att maskinskrivning ingick på optikerutbildningen. Nej, jag skämtar inte.” Katarika Ek i sin krönika på sidan 26

Prenumerationsärenden Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2021

n stimulerande del av vårt jobb är att få hjälpa till att reda ut hur saker verkligen förhåller sig. Ofta handlar det om att bena ut vad myndigheterna faktiskt menar och varför. Inte sällan blir man besviken – de är verkligen så stelbenta och fantasilösa som man befarar. Men ibland hittar man juvelen bland gråstenarna och får raka svar. På sidan 19 har Patrik, efter kontakt med en sån juvel, rett ut ett envist missförstånd om Transportstyrelsen. Förhoppningsvis är den här frågan ur världen en gång för alla. Transportstyrelsen är ju annars vårt kanske klarast lysande exempel på fantasilös och stelbent myndighet (i hård konkurrens med Socialstyrelsen). Som bekant driver vi frågan om att alla +45-åringar med körkort ska kolla synen vart tionde år. Det kan verka logiskt – vi har trots allt en lag som stipulerar att synskärpan ska vara bättre än 0,5 när du sitter bakom ratten. Vi kollar det bara på 16-åringar men såvitt känt slutar inte den lagen gälla när testet väl är gjort och synen förändras som bekant genom livet. För ett år sedan kom en studie som visar svart på vitt att de med sämre synskärpa är sämre förare. Alldeles oavsett lag kan det ju alltså verka klokt att kolla synen med jämna mellanrum. Faktum är att 90 procent av svenskarna tycker så. De flesta av våra politiker tycker så. Massivs av organisationer tycker så. De enda jag stött på som inte vill förtydliga regelverket faktiskt Transportstyrelsen, men jag har aldrig fått ett riktigt svar på varför. Men så var det den där juvelen bland gråstenarna. I vintras fick vi en tjänsteman att förklara att Transportstyrelsen anser det här handlar om lagändring. Det är riksdagen som beslutar lagar, alltså är det där förändringen måste komma. Eftersom riksdagens trafikutskott har i flera år uppmanat Transportstyrelsen att lösa problemet, har vi ett klassisk moment 22. Den här nya infon från myndigheten är ju en gamechanger och i början av mars vi såg till att trafikutskottet fick skriftlig info om det här, kort innan de skulle lägga fram förslaget för kommande år. Nu borde det väl ändå hända nåt? Okej, det betyder att (s) behöver knäppa sin minister på näsan med ett tillkännagivande, men man vill ju hoppas att trafiksäkerheten står över partipolitiken. Ack vad vi bedrog oss. I debatten den 18/3 kunde vi höra hur Teres Lindberg (s) förklarar att hon hoppas att ”Transportstyrelsen tar tag i den viktiga frågan om synkontroller” och att partiet därför inte röstade för synkontroller. En lätt häpen Magnus Jacobsson (kd), som tillsammans med (c), (l) och (sd) var för kontrollerna undrade om Teres läst och förstått informationen, en fråga som tyvärr inte fick något svar. Fantasilöshet kan man sannerligen inte anklaga politikerna för när det kommer till att skydda sin minister. Synskärpan verkar det vara lite sämre ställt med. fredrik thunell vd, Optikbranschen optik 2.2021   3


ARTIFICIELL INTELLIGENS Teknik baserad på artificiell intelligens, AI, har lett till omvälvning inom de flesta medicinska områden, och oftalmologin och optometrin är inga undantag. Nu börjar tillämpningarna dyka upp – både på ögonkliniker och i optikerbutiker.

text olle bergman

AI förändrar ögonsjukvården och optikbranschen ”framtiden är här!” är en klyscha som man sällan behöver ta på allvar. Men när det gäller artificiell intelligens, AI, är det faktiskt en fras som äger sin riktighet – i alla fall för oss som plöjde science fiction på 1970-talet. Nu känns det verkligen som om vi börjar ta de första stegen in i den värld som målades upp av klassiska sf-författare som till exempel Isaac Asimov och Arthur C. Clarke. Ett centralt tema i sf-klassikerna var människans relation till maskiner som kunde tänka, analysera och fatta beslut. Visionerna kunde handla om allt från stora centraldatorer eller smarta rymdskepp till människoliknande robotar som imiterade vårt beteende och våra känslor. Och som sagt: det är faktiskt dit vi har kommit nu. När vi går in i 2020-talet börjar vissa tekniska system kunna imitera professionella färdigheter så väl att de kan tävla med människor.  Märk väl: denna automatiseringsprocess gäller inte bara lagerarbetare, kassabiträden eller chaufförer. Nu handlar det även om högutbildad personal som ingenjörer, arkitekter, ekonomer och – som vi strax kommer till – läkare. Ett aktuellt forskningsprojekt vid Örebro universitet studerar just nu detta fenomen och höll nyligen konferensen The Impact of AI on White Collar Work (där white collar står för tjänstemannayrken).  Jag kan ta mitt eget yrke som exempel, det vill säga frilansskribent. Här har jag med skräckblandad fascination följt vad man kan utföra med hjälp av AI. Redan idag går det att abonnera på tjänster där kunden skickar in ett textunderlag och lite sökord och – vips! – så har datorn svängt ihop en artikel. Spam-producenterna använder så kallade article spinners som kan skriva om en text i otaliga varianter – allt för att de skamlöst ska kunna stjäla innehåll utan att beskyllas för plagiering. En aktivitet där vi hela tiden kommer i kontakt med AI-baserad teknik är sökning via Google och andra sökmotorer. En annan – som påverkar oss djupt – är sociala medier. Allt vi skriver, delar, kommenterar och klickar på analyseras bakom kulisserna. Utifrån denna analys kan 4   optik 2.2021

de som tjänar pengar på oss servera ”relevant” innehåll i form av till exempel länktips eller annonser. Denna subtila manipulation av vårt medieflöde – och därigenom vår privata verklighet – är något som man bör göra sig medveten om.

många av de mest avancerade AI-projekten utvecklas och bedrivs inom hälso- och sjukvården. I en rapport från 2019 konstaterar Socialstyrelsen att “AI beskrivs som nästa stora tekniksprång som kommer att påverka människors liv radikalt.” De noterar vidare att många bedömare anser att ”hälso- och sjukvården skulle kunna utvecklas högst radikalt med stöd av AI”. Dock befinner sig tekniken i ett tidigt utvecklingsstadium. Erfarenheten från de senaste 5–10 åren visar dock att tempot i denna utveckling kan ändras högst dramatiskt – åtminstone inom enskilda områden. Medicinsk bildteknik är ett typiskt exempel. Det var inte länge sedan det medicinska skrået diskuterade hur man eventuellt skulle kunna ha nytta av AI-baserad bildanalys som ett stöd till de verkliga stjärnorna, nämligen erfarna läkare. Sedan rusade tekniken skamlöst in i den professionella miljön och ställde allt på huvudet. (Man kommer att tänka på när schackvärldsmästaren Garri Kasparov fick stryk av superdatorn Deep Blue år 1997 – något som var svårt att svälja för många schackälskare.) Sålunda radar forskningsrapporterna upp sig med studier där AI-baserade system har slagit erfarna läkare på fingrarna. Det kan handla om att hitta frakturer på röntgenbilder av skelettet, tumörer på mammografibilder eller maligna förändringar i foton av hudförändringar. Allt detta är naturligtvis inte okontroversiellt. Många optimistiska studier har – med rätta – fått stark kritik av läkarskrået. En komplicerande faktor för sjukvården är att halvdana produkter är på väg ut på marknaden; till exempel kunde en grupp brittiska forskare nyligen visa att mobiltelefon-baserade appar som skall detektera


Mötet mellan avancerad, intelligent teknologi och den mänskliga förmågan kommer i grunden förändra framtiden för många yrken.

hudcancer inte är helt pålitliga, inte ens sådana som har CE-märkning. Mot bakgrund av det som står ovan är det uppenbart i vilken form som optikerbranschen först kommer att möta AI-tekniken: den är på väg att integreras i de instrument som avläser ögonhälsan. Naturligtvis kommer vi också att få se AI-baserade innovationer från såväl små teknik-startups till de stora glasögonfirmornas FoU-avdelningar, men det är nog rimligt att de stora resurserna har en koppling till just sjukvården. För att få ett snabbt grepp om vad som är på gång kan man säga – på klingande bransch-jargong – att ”AI är mest aktuellt när man använder CFP och OCT för att diagnosticera, klassificera och varna för tidiga tecken på DR och AMD. Och så glaukom, naturligtvis!”. Med andra ord handlar det om att använda funduskamera respektive optisk koherenstomografi för att leta efter tecken på diabetesretinopati, åldersrelaterad makuladegeneration och glaukom. Var och en av dessa tillämpningar innebär sina särskilda utmaningar, och vissa av dem kommer att etableras tidigare, andra senare.

överlag kan man säga att AI betyder goda nyheter för ögonhälsan i befolkningen. Rätt använd kommer den att göra det lättare att screena stora populationer och se till att ögonklinikerna lägger tiden på de fall som verkligen kräver fördjupad medicinsk kompetens. Inte minst blir det enkelt att monitorera förändringar hos individen; varje besök hos optikern blir också en multifaktoriell analys av ögonhälsan. Förhoppningsvis kommer detta att stärka samarbetet mellan högutbildade optiker och ögonsjukvården.    Johan Semby, projektledare och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping samt forskare vid Karolinska Institutet, manar dock till eftertanke när det gäller AI-teknikens entré inom ögonsjukvården.  – AI-tekniken är här för att stanna och rätt hanterad hjälper den oss att fatta bättre och snabbare beslut. Men ➔

Vad betyder AI, algoritm och IoT? När man talar om artificiell intelligens är det några begrepp som är bra att lära sig. AI, artificiell Intelligens, innebär att forskare och ingenjörer försöker efterlikna den intelligens som människor och djur har utvecklat genom evolutionen. Det handlar framför allt om kognitiva funktioner, till exempel att tolka och uttrycka mänskligt språk, lära sig av erfarenheten, lösa problem, planera handlingar samt – inte minst – att generalisera, känna igen och hitta mönster. Det sistnämnda är något som är mycket utbrett inom medicinska tillämpningar idag. • Maskininlärning handlar om att man låter datorer studera något och – baserat på en stor mängd data – upptäcka mönster och samband ”på egen hand”. Utifrån detta kan datorerna sedan upprätta regler som beskriver hur systemet som studeras uppför sig. • Algoritm är en uppsättning instruktioner – uttryckta i kod i ett datorprogram – som vid körning löser ett problem. Om dessa instruktioner görs tillräckligt sinnrika och komplexa kommer systemet att uppvisa något som framstår som intelligens. • Internet of Things, IoT, är ett begrepp som är bra att känna till i sammanhanget eftersom glasögonbågar är en allt intressantare teknikplattform. Enkelt förklarat handlar det om smarta, uppkopplade prylar. Mer principiellt handlar IoT om samordning av teknik, baserat på en lokal processor med nätåtkomst (till exempel en mobiltelefon med en app), moln-resurser (en server ute på internet med program och data) samt en uppkopplad sensor (till exempel en ljus- eller avståndsmätare som sitter i ett par smarta glasögon).

Råd utifrån ögonsjukvårdens perspektiv • Ställ frågan om ny teknik: behöver vi och våra kunder den? Vad tillför den? • Håll dig uppdaterad! Det gäller inte minst regionernas vårdprogram samt riktlinjer från olika internationella arbetsgrupper inom ögonsjukvården. • Låt alltid en vidareutbildad optiker ta del av undersökningsresultatet och maskinens tolkning innan ni börjar planera en remiss. • Håll alltid i åtanke att alltför många false positives kan leda till att patienter med brådskande behov av behandling hamnar i vårdkön. • Tänk på att false positives också betyder att man sprider oro i onödan. Ett undersökningsresultat som är ren vardag för den professionelle kan bli en tung börda för patienten, och ge upphov till ängslan och ältande.

optik 2.2021   5


ARTIFICIELL INTELLIGENS

Säg hej till din AI-kollega. Tekniska system baserade på artificiell intelligens rusar in på alla områden och förändrar både branschstrukturer och arbetsuppgifter.

det är viktigt att följa internationella riktlinjer byggda på välgjorda vetenskapliga studier i användandet av AI-utrustning. Annars är risken stor att man överbelastar högspecialiserad ögonsjukvård – med fler blinda och synskadade som slutresultat. Johan Semby kan se ett problematiskt scenario där branschen entusiastiskt levererar AI-teknik som inte är mogen och optikerbutikerna litar blint på maskinernas svar. Då uppstår det en risk att alltför många false positives remitteras vidare – något som stjäl resurser från de patienter som verkligen behöver vård. En sådan situation skulle kunna skapa mycket friktion mellan optiker och ögonkliniker – kanske även ödelägga ett fint samarbete som har byggts upp under åratal. – Allt fler ögonsjuka gör att vi behöver bättre screening av allmänheten som genomförs av välutbildade privata optiker med relevant AI-stöd, säger Johan Semby. Men om detta ska fungera behövs samordning och utbildning mellan privat och offentlig sektor. Det här är något som vi jobbar med i Östergötland där jag leder ett forskningsprojekt med elva av tolv optikerbutiker i Norrköping om användandet av AI i screening efter glaukom. De preliminära första årsresultaten pekar på en förbättring på alla fronter. Johan Semby fortsätter: – När man köper ny utrustning är det viktigt att man tänker efter: klarar vi av att hantera den här tekniken och de resultat som vi får? Passar den in i vårt samarbete med offentlig sjukvård?

rune brautaset, docent på Karolinska Institutet och ordförande i Optikerförbundet, delar helt uppfattningen om att AI har kommit för att stanna och utvecklas – både inom ögonvärlden och bland de instrument som optiker använder. – Man kan ta synfältsundersökningar som ännu ett exempel: instrumenten har sedan flera år tillbaka en funktion som indikerar på sannolikheten för glaukom. OCT-instrumenten har sedan de kom indikerat om något är avvikande, dock utan att ange anledning. I samband med att tekniken utvecklas är det viktigt att vi optiker blir bättre på att bedöma om det AI indikerar är behandlingsbart och behandlingskrävande. Gör vi inte det kommer vi – precis som Johan Semby säger – att överremittera patienter som tränger undan dem som verkligen behöver vård.  n 6   optik 2.2021

Det danska företaget RetinaLyze är ett av många internationella aktörer som har satsat på AI-baserad teknik för ögonscreening. Systemet kan idag screena för tecken på diabetesretinopati, AMD och glaukom. I arbetsflödet ingår manuell utvärdering av positiva resultat, utförd av företagets egna ögonläkare.

AI-teknik avslöjar tidiga tecken på ögonsjukdomar affärsidéen är att utveckla AI-baserad teknik för ögonscreening där man inte bara konstaterar befintliga skador och sjukdomstillstånd, utan även fångar upp tidiga tecken på ohälsa. Huvudkontoret ligger i Hellerup i norra Köpenhamn, inte långt från den gamla Tuborgfabriken. Sedan starten 2013 har man idag utvecklats till ett internationellt företag med verksamhet i över 30 länder. Enligt egen statistik har algoritmerna från RetinaLyze använts vid nästan två miljoner undersökningar, bara i Europa. Hittills har RetinaLyze framför allt inriktat sig på produkter anpassade för optikbutiker, men deras system används inom ögonsjukvården. Produkten bygger på en abonnemangslösning där kunden utnyttjar företagets AI-teknik via internet. Man får också tillgång till ett team av ögonläkare som kan göra en mänsklig bedömning. Tanken är att optikern ska fokusera på att göra en bra undersökning och sedan få full support när det gäller den kliniska bedömningen. OPTIK tog kontakt med Lasse Bundgaard, Chief of Global Sales, för en intervju. ➔


EVIDENSBASERAD

MYOPIKONTROLL

DreamLite® är den enda kontaktlinsen med myopikontroll testad på skandinaviska barn1 DreamLite® bromsar utvecklingen av myopi med 59%1 DreamLite® förhindrar utvecklingen av myopi och potentiella framtidiga ögonsjukdomar som katarakt, glaukom, näthinneavlossning och makulopati2 Önskar du erbjuda evidensbaserad myopikontroll? ...så kontakta Ens Eyes på +45 7510 2410

1

Orthokeratology Lenses for Myopia Control in Scandinavian Children: A randomised 18-month clinical trial Trine Møldrup Jakobsen, MD Department of Ophthalmology, Vejle Hospital University Hospital of Southern Denmark

2

Flitcroft DI. The complex interactions of retinal, optical and environmental factors in myopia aetiology. Prog Retin Eye Res. 2012 Nov;31:622-660.


ARTIFICIELL INTELLIGENS

Så här kan det se ut i resultatrapporten efter screeening och bildanalys.

Hej, Lasse Bundgaard – hur tror du AI kommer att förändra ögonsjukvården och optikerbranschen?

– Framför allt kommer AI att göra det möjligt att påvisa många fler sjukdomar. I framtiden kommer optikerna att bli ”first point of contact” för klienter som har problem med synen. De kommer, med hjälp av sin yrkesbakgrund, att vara de som sållar och fattar besluten om vem som ska skickas vidare till en specialist eller inte. Det sker redan en branschglidning på sjukhusen där de anställer optiker för att delta i undersökningsverksamheten. Denna branschglidning kommer att fortsätta ut till butikerna eftersom specialiserade ögonläkare är en vårdresurs som det råder brist på. AI gör det möjligt att identifiera tidiga stadier av sjukdomarna – så tidiga att någon permanent skada ännu inte har hunnit inträffa. Då kan patienten behandlas av lokala ögonläkare, och synen bevaras. Vilka screeningar och undersökningar kan RetinaLyze hantera idag?

– RetinaLyze screenar för tecken på glaukom, diabetesretinopati och AMD. Med hjälp av mjukvaran hittar instrumentet förändringar på näthinnan. En ögonläkare från vårt backup-team tittar sedan på de resultat som optikerbutiken skickar in. Vår ögonläkare verifierar om upptäckten bör följas upp med en remiss till den lokala ögonkliniken. Granskningen görs ur ett holistiskt perspektiv, och utvärderingen från vår ögonläkare kommer också att peka ut om det finns tecken på andra sjukdomar med anknytning till näthinnan. Vår statistik visar att vi tar emot cirka 4 procent av alla screeningar för att genomföra en manuell evaluering. Våra ögonläkare sorterar därefter bort 2,3 procent av bilderna så att endast 1,7 procent skickas vidare till den offentliga sjukvården. På så sätt skickar systemet nästan inga false positives vidare som belastar ögonsjukvården. Vad har ni i er ”pipeline”?

–Vi jobbar hårt för att kunna leverera en ny algoritm avsedd för OCT-undersökningar. Denna nya funktion beräknar vi att kunna lansera under tredje kvartalet i år. Vidare samarbetar vi också med några universitet här i Danmark för att i framtiden kunna göra det möjligt att identifiera tidiga stadier av Alzheimers. Vi tittar också på en algoritm som kan identifiera olika stadier av katarakt. Vad ser du som den största fördelen med AI-teknik i undersökningsinstrument för ögonhälsa?

– Framför allt att kompetensnivån bland optikerbutikerna blir mer enhetlig. Vissa optiker är bra på att ta fundusbilder, andra är bra på synundersökningar medan en del är bra på mode. Att bli verkligt duktig på att identifiera tidiga stadier av sjukdomar utifrån bilder av näthinnan tar väldigt lång tid. AI har den fördelen att man kan identifiera sjukdomstecken på ett par sekunder; 8   optik 2.2021

kunden kan därför få svar från screeningen innan de lämnar butiken. Hur stärker vi samarbetet mellan ögonkliniker och optiker?

– Just det faktum att vår lösning bidrar till att begränsa antalet false positives som skickas från optikerbutikerna till den lokala ögonsjukvården kommer att stärka samarbetet – när remitteringen är korrekt. Optikerna kommer i framtiden att vara ögonsjukvårdens förlängda arm och sortera ut de fall som är relevanta för handläggning av specialister. Jag kan mycket väl tänka mig att optiker skapar yrkesföreningar där man anställer ögonläkare som kan göra en bedömning – online och i realtid – när det behövs. På så sätt får kunden ett undersökningssvar inom några få ögonblick. Danmark ligger som bekant långt framme inom medicinsk forskning och utveckling; i förhållande till landets storlek är man i absolut världsklass. RetinaLyze har vuxit fram inom en nationell branschkultur där samarbetet med danska universitet är livligt. Läkemedelsjättar som Novo Nordisk, Lundbeck och Leo Pharma utgör elefanterna i detta ”ekosystem” – något som ger stabilitet, tillgång på anslag och högt tempo framåt. Det var faktiskt inom den förstnämnda koncernen som idén till RetinaLyze väcktes. Novo Nordisk har producerat insulin i nästan ett sekel och är stora inom diabetesforskning. Ett projekt man drev handlade om att förebygga synnedsättning på grund av retinopati. Här påbörjades ett bildanalysprojekt som dock lades ner av storföretaget. Istället togs det över av en av eldsjälarna i projektet som utvecklade den kliniska användningen av tekniken i samarbete med sjukhus i Köpenhamn. Sedan 2014 har RetinaLyze kunnat erbjuda en kommersiell produkt. n


Flertal AI-lösningar på samma plattform Topcon Harmony är en IT-plattform skapad för ögonsjukvården som hjälper till att effektivisera datahanteringen och förenkla arbetet i vårdkedjan. Idag kan systemet användas med tio olika AI-lösningar. Ett annat grannland där forskning och utveckling pågår för att integrera AI-teknik i ögonsjukvårdens processer är Finland. Topcon Harmony är en IT-plattform som effektiviserar datalagring, diagnostiskt arbete och utbyte av information mellan optiker och ögonkliniker. Den hanterar ett stort antal format när det gäller undersöknings- och bilddata. Eftersom systemet är märkesneutralt kan det kopplas ihop med olika slags utrustning hos optikerbutiker och ögonkliniker. – Topcon Harmony kan integreras med en rad olika AI-lösningar, säger Riina Rautee, säljchef på Topcon Healthcare Solutions. Just nu handlar det om ett tiotal AI-algoritmer med vilka vi kan skapa ett smidigt arbetsflöde för våra kunder. De flesta algoritmer på marknaden är inriktade på fundus-bilder, men vi noterar även att flera företag utvecklar AI-lösningar för OCT, samt algoritmer som integrerar data från flera olika källor.

topcon utvecklar inte algoritmer själva – istället samarbetar de med ett antal företag och har en ständigt pågående dialog med olika universitet. – Vi är övertygade om att AI kommer att bli en integrerad teknik för kliniska beslut bland våra kunder. Men vi är noga med att se till att vårdpersonalen själv kan välja de verktyg som de anser vara bäst. IT-plattformen Topcon Harmony skapades från början av Kide Clinical Systems – ett startup-företag som grundades 2015 i Finland. Det finländska teamets ambition var just att bygga en varumärkesneutral IT-lösning för datahantering och telemedicin inom ögonsjukvården. – Företaget köptes av Topcon år 2018 och ingår nu i affärsområdet Topcon Healthcare Solutions – den del av företaget som fokuserar på mjukvarulösningar för ögonsjukvården, säger Riina Rautee. olle bergman

Essential health, design and fashion www.applåd.com

optik 2.2021   9


FORSKNING

En forskningsstudie på Vejle Hospital i Danmark har visat att myopiska barn som sover med nattlinser utvecklar 59 procent mindre närsynthet än barn som använder glasögon. Resultatet har fått ögonkliniken på sjukhuset att erbjuda nattlinser i behandlingen. text steen tue bjerborg

Flemming Møller, överläkare på ögonkliniken vid Vejle sjukhus har handlett studien om nattlinser.

Närsynta mindre närsynta av nattlinser växande barn kan bromsa utvecklingen av närsynthet och sova sig till en betydligt bättre syn genom att sova med nattlinser. Det visar ett nytt danskt forskningsprojekt vid ögonkliniken på Vejle sjukhus. Totalt 60 närsynta barn i åldern sex till tolv år, remitterade av ögonläkare från hela Jylland och Fyn, deltog i studien. Trettio av barnen bar glasögon och använde inte nattlinser. De 30 andra barnen sov med nattlinser, och använde inte glasögon. Och skillnaden i hur ögonen utvecklades mellan de två grupperna var signifikant. De 30 barn som sov med nattlinser och inte använde glasögon hade en mycket mindre ökning av ögats längd och därmed också mindre ökning i närsynthet, än barnen som bar glasögon och inte sov med nattlinser. Studien drar därför slutsatsen att nattlinser kan bromsa utvecklingen av närsynthet hos växande barn utan behandlingsintensiva och synhotande komplikationer. Det minskar avsevärt risken för att utveckla stark närsynthet och allvarliga ögonsjukdomar som glaukom, näthinneavlossning och näthinneförändringar senare i livet. – Det är ett fantastiskt resultat som är så bra att vi nu valt att erbjuda nattlinserna i behandling av barnen på ögonkliniken. Hittills har sex närsynta barn gått med på detta, och de har nu startat behandlingen, säger, Trine Møldrup Jakobsen, läkare och klinisk forskningsassistent på ögonkliniken och den som ledde studien vid Vejle Hospital som en del av sin doktorsavhandling för ögonläkare. 10   optik 2.2021

Tidigare forskning i Asien och södra Europa har tidigare visat nattlinsernas förmåga att bromsa utvecklingen av närsynthet hos barn. Men det har aldrig förut studerats i Skandinavien. – Å ena sidan finns det stora genetiska skillnader mellan asiatiska och nordeuropeiska barn. Å andra sidan har det speciellt tidigare funnits stora kulturella skillnader i hur barn i Asien och norra Europa har levt och belastat sina ögon. Därför har vi inte kunnat överföra resultaten från asiatiska barn direkt till danska och skandinaviska barn, utan vi har behövt undersöka det själva, säger Flemming Møller, överläkare på ögonkliniken på Vejle sjukhus.

i vissa områden i Asien har förekomsten av närsynthet hos barn varit så hög som 90 procent. Men Flemming Møller har, liksom andra danska ögonläkare, sett en tydlig ökning av närsynthet de senaste åren även

Esben Sørensen, grundare av linsföretaget Ens Eyes, har försett forskningsstudien med linser och tillpassning.

hos danska barn. Och detta bekräftas av en ny studie som visade att förekomsten av närsynthet hos barn i Danmark har ökat från 13 procent i 2007 till 25 procent idag. Därför föreslog Flemming Møller att Trine Møldrup Jakobsen skulle göra sin doktorsavhandling som ett forskningsprojekt om nattlinsernas effekt på utvecklingen av närsynthet hos barn. Trine Møldrup Jakobsen har nu fått sin forskningsstudie godkänd som doktorsavhandling, och ögonkliniken på Vejle hospital har börjat använda nattlinserna i behandling av de närsynta barnen. Men det hindrar inte den nya ögonläkaren från att forska vidare om nattlinser. n EN NATTLINS ÄR en formstabil lins som med sin vakuumeffekt, i kombination med det faktum att ögonlocket är stängt, kan förhindra att ögat växer i längden, vilket saktar ned utvecklingen av närsynthet. Med mer än minus 5 i styrka, som kallas stark närsynthet, ökar risken för att utveckla glaukom, näthinneavlossning och näthinneförändringar. Forskningsprojektet i Vejle har involverat 60 barn från Jylland och Fyn, som genom lottning delades in i två grupper, där den ena gruppen sov med nattlinser, den andra utan. Resultaten av forskningsprojektet har visat att nattlinser kan bromsa utvecklingen av närsynthet hos växande barn med 59 procent - utan behandlingsintensiva eller synhotande komplikationer. Nattlinserna i studien levererades av företaget Ens Eyes i Kolding. Företaget har följt forskning om nattlinser över hela världen i tio år, och levererar nattlinser till optiker och ögonläkare i hela Skandinavien och Island.


Stjärntecknet Lyran

chloé eyewear in partnership with kering eyewear from

2021

Since January 2021, Kering Eyewear is managing the design, development, production and worldwide distribution of Chloé Eyewear. The Spring/ Summer Collection is available now and includes a comprehensive range of women’s sunglasses and frames, and a mini-me selection for kids. For more information please contact your local Area Sales Manager: andreas landell Sweden East andreas.landell@kering.com +46 706 601 253 linda ahlberg Sweden West and South linda.ahlberg@kering.com +46 706 107 179 optik 2.2021   11


UTBILDNING Optikerutbildningen vid Linneuniversitetet i Kalmar har, precis som alla andra, tvingats anpassa sig till coronapandemin under det senaste året. Men trots att utmaningarna varit både många och svåra har omständigheterna fört med sig en hel del positiva förändringar. Nu ser man med tillförsikt och optimism på framtiden med högt söktryck till grundutbildningen och en kull på 20 studenter som snart gått klart den förtext micke jaresand sta terminen på den nyinrättade Masterutbildningen.

Corona föder nya sätt att undervisa när de första coronarestriktionerna infördes i mars

Carina Jonsson ser hur intresset för att vidareutbilda sig ökar bland optiker.

12   optik 2.2021

förra året lyckades Optikerprogrammet tillsammans med ett fåtal andra praktiskt inriktade utbildningar få dispens från att all undervisning skulle ske på distans. – Universitetsledningen accepterade vårt argument att det skulle vara omöjligt att genomföra utbildningen under de föreslagna restriktionerna. Det vi sedan gjorde för att säkra att ingen smittspridning skulle ske var att tvinga alla studenter och hela personalen att genomgå en utbildning i basala hygienrutiner. Och jag kan säga, ta i trä, att vi inte haft någon smitta alls inom vår avdelning, vare sig bland studenter eller lärare på över ett år, säger Peter Lewis, programansvarig för optikerutbildningen på Linnéuniversitetet. Att förbättra de ”basala hygienrutinerna” var förstås inte den enda åtgärden som krävdes för en smittsäker undervisningsmiljö, man hittade också olika sätt att minska studenternas behov av att fysiskt förflytta sig i lokalerna. –Bland annat har vi haft ett system där studenterna går direkt till undersökningsrummen och sedan går vi lärare runt och håller undervisningen och besvarar studenternas frågor. Vi har också testat att ha digitala genomgångar av vissa övningar där studenterna sitter i olika rum vid instrumenten och via Zoom följa det läraren gör i ett annat rum och i realtid träna på instrumenten, vilket de inte kan i vanliga fall. Så det är en positiv effekt att vi kunnat testa lite nya lösningar som vi faktiskt har nytta av även när pandemin är över, säger Peter. Alla föreläsningar och övningar spelas dessutom numer in och är tillgängliga även efter lektionerna. Det innebär att studenterna kan gå tillbaka och ta om sådant man kan

ha missat eller behöver lyssna till flera gånger. En annan sak som påverkats av pandemin och restriktionerna är hur de olika delarna av undervisningen följer varandra. – När restriktionerna infördes och innan vi fått dispensen tvingades vi avstå från all praktisk undervisning vilket gjorde att vi fick byta plats på vissa praktiska och teoretiska moment. Erfarenheterna detta gav var goda och nu tittar vi på att kanske låta dessa förändringar bli permanenta, säger Peter.

sedan länge var det planerat att Linnéuniversitetet skulle starta en tvåårig Masterutbildning på halvtid för optiker, motsvarande det Magisterprogram som finns på KI. Nu kom den första kullen studenter hamna mitt i pandemin, men utbildningsledningen valde att ändå starta kurserna. Förhoppningen är att Mastern ska ge dem som godkänns samma behandlingsrättigheter som Magisterstudenterna från KI får. – Det är inte helt klart ännu utan måste först prövas av Socialstyrelsen. Men vi har fått positiva förhandsbesked och för att göra det ännu lättare för Socialstyrelsen är kursplanerna och innehållet på vår Master väldigt lik de man använder på KI, säger Peter. Intresset för att läsa Mastern är stort. – Den här kursen blev snabbt fulltecknad och söktrycket är högt på planerade mindre kurser under kommande höst. Intresset för att vidareutbilda sig är stort bland Sverige optiker, säger Carina Jonsson, administrativt ansvarig för Optikerprogrammet. Också intresset för att läsa grundutbildningen är mycket stort. Inför höstterminen 2021 är det för tillfället närmare fyra sökande på varje tillgänglig plats. – I samband med antagningarna förra året tog vi ifrån tårna. Vi ville visa universitetsledningen att vi vill expandera och utöka antalet studenter i framtiden. Så vi tog in 50 förstaårsstudenter, 42 accepterade sina platser och av dessa är 38 stycken kvar efter första året. Det är ett mycket bra utfall, säger Peter. – En orsak till att det är relativt få som hoppar av tror


jag är att pandemin tvingat oss att dela in studenterna i mindre grupper. Lärare och studenter kommer närmare varandra och det är lättare att snabbt fånga upp dem som eventuellt behöver lite mer stöd och uppmärksamhet än andra, säger Carina.

Samtidigt med denna utveckling befinner sig hela samhället i början av ett stort teknologiskt språng där automatisering med hjälp av stora mängder data och artificiell intelligens, AI, gör intåg inom fler och fler samhällsområden. Redan idag lanseras olika typer av AI-system avsedd för en tydlig utveckling inom branoptikbranschen (se artiklar på sidan fyra i schen och optikeryrket de senaste åren är detta nummer). Vissa bedömare menar att det ökande intresset för kliniskt arbete och en vanlig synundersökning för exempelvis ögonsjukvårdens insikt att optiker är en vär- körkortstillstånd inom en ganska snar framdefull tillgång på klinikerna. Både KI:s Matid kommer kunna vara automatiserad och gister och Linnéuniverutföras lika bra, eller sitetets Master är ett sätt bättre av datorer. att anpassa sig till den–Jag tror att vi na utveckling. Sannolikt måste vara beredda kommer även grundutpå att jobba på ett bildningen förändras för helt annorlunda att möta de högre krasätt. Mycket av det ven på klinisk kompejobbet en optiker gör tens. i undersökningsrum– Utvecklingen går met är att skapa en mycket fort. Vår nuvarelation med patienrande utbildningsplan ten. Du måste värna är från 2017 men redan om den delen, du nu är vi i en fas där vi kan inte bara lämna håller på att utarbeta över allt till maskien ny utbildningsplan ner. Genom att prata som kommer återspegla med och lyssna på framtida krav från både Peter Lewis konstaterar att pandemin tvingat patienten får du reda bransch och studenter. på så mycket mer än fram nya bra regler. Vi kommer att ha ett mer vad en maskin kan ”Vi kommer att ha ett mer klikliniskt fokus, vi komfå fram. Vi kommer niskt fokus, vi kommer stimule- aldrig kunna släppa mer stimulera intresset ra intresset för optometri redan den biten där du för optometri redan ununder den första terminen och der den första terminen måste lära känna din bygga vidare på det under de och bygga vidare på det patient och kund. under de nästföljande två nästföljande två åren. Under det Men självklart ska åren. Under det sista året sista året ska det bli ännu lite vi anamma och lära ska det bli ännu lite mer mer fokus på det kliniska...” oss att utnyttja den fokus på det kliniska vilmoderna teknologin ket vi hoppas leder till att fler väljer att läsa på ett sätt som ger oss mer tid att fokusera vidare eftersom man inte kan få allt under på mötet med patienten och tid att bygga en treårig grundutbildning, säger Peter. relationen, säger Peter. Enligt den analys man gjort inför den snart är ett helt läsår i coronanya kursplanen konstateras att optikerns pandemins skugga till ända och en digital roll kan bli än mer vårdinriktad. I många examinationsceremoni väntar studenterna i regioner blir signalerna allt också tydligare avgångsklassen. Som sagt har utmaningarna på att optikern är en tillgång och har en varit många men nöden är uppfinningarnas egen plats i ögonsjukvården. moder och trots svårigheterna kan slutresul– I framtiden kommer vi behöva utbilda tatet av pandemin bli att flera moment i unstudenterna i terapeutisk hantering av dervisningen uppdateras och förbättras. läkemedel. Vi tror att optiker förväntas –Även om mycket varit positivt är det en kunna behandla enklare tillstånd på främre sak som fattats, nämligen studentlivet. Unsegmentet och bli mycket mer involverade i der pandemin har det ju varit helt nedlagt ”shared care” alltså samarbete mellan olika och folk har fått hänga hemma istället för yrkeskompetenser i vården. Det här är ju att vara tillsammans på sin fritid. Vi längtar också något som Optikerförbundet arbetar med och det vi gör är en parallell utveckling allihop att denna viktiga del av studietiden ska återuppstå, säger Carina. n av hela yrkesrollen för optiker.

RENA GLASÖGON UTAN ATT

PUTSA!

1. SPRAYA PÅ Låt verka 5 sek

2. SKÖLJ MED KALLT VATTEN Fri från silicon, paraben och konserveringsmedel

HELT RENT UTAN REPOR! Beställ nu!

0303-940 60 info@leijma.se

I leijma.se

optik 2.2021   13


AKTUELLT

Synförändringar vanligt hos långtidssjuka i covid-19 Pågående forskning pekar på att uppemot 25–40 procent av de som har långvariga besvär efter covid-19 drabbas av synförändringar. Dessa problem kan försvåra återgång till arbete och vardagliga aktiviteter. Synologen har genomfört en utbildning där kedjans optiker fått en utbildning för att upptäcka och behandla covid-19 relaterade symptom.  Synförändringar av olika slag är vanliga symptom hos de som lider av långvariga besvär efter covid-19. Den pågående forskningen indikerar att det är så många som 25–40 procent. – Det är fortfarande i ett tidigt skede i forskningen men vi kan se flera tydliga indikationer på samband mellan synförändringar och de som varit sjuka i covid-19. Det är inte ovanligt att dessa patienter upplever trötthet som främsta symptom och inte direkt relaterar till Jan Johansson synförändringar. Det kan även vara att man känner obehag eller känner sig ostadig när man vistas i vardagliga miljöer där det är liv och rörelse. Det är svårt att arbeta och fokusera under längre perioder om man inte får hjälp att korrigera synförändringarna, och det kan påverka uthållighet och livskvalitén, säger Jan Johansson, leg. optiker och forskare på KI. Jan Johansson medverkar i forskningsstudier vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken i Stockholm samt en pilot inom primärvården. Jan utbildar även optiker och andra professioner för att upptäcka och hjälpa patienter som drabbats av synförändringar. En viktig del för att kunna upptäcka och behandla symptomen rätt är att svenska optiker redan nu får en grundläggande kunskap för att hjälpa dessa patienter. Synologens optiker är de första i Sverige 14   optik 2.2021

Johan Danielsson, leg. optiker, genomför en synundersökning efter utbildningen. Bild: Synologen.

Johan Danielsson

som har genomgått en utbildning. En av dessa är optikern Johan Danielsson från Se och Synas i Alvik, Stockholm. –Vår roll som optiker är att ge så bra förutsättningar som möjligt till våra patienter. I dessa fall behövs mer

tidskrävande undersökningar än vanligt, och att vi verkligen är lyhörda kring de problem som patienten i fråga upplever. Idag är det vanligt att optiker inte avsätter tillräckligt med tid för synundersökningar och för dessa patienter är det ofta dubbelt så långa undersökningar som behövs för att komma underfund med symptomen. Det är av största vikt att alla optiker tar sig an forskningen för att ge rätt typ av behandling, säger Johan Danielsson.

micke jaresand

Fem vanliga tecken att hålla koll på • Du ser suddigt eller upplever dubbelseende. • Det är jobbigt att vistas i miljöer med mycket rörelse, exempelvis i matbutiken eller i bilen. Det kan ge obehag, göra att du fort blir trött eller att du känner dig ostadig. • Du kan uppleva obehag i starkt solljus, upplysta rum hemma eller av stark lysrörsbelysning. • Dina ögon är känsliga: sveda, grusighet, smärta eller ovanligt rinnande ögon. • Svårt att bibehålla fokus med ögonen, exempelvis att text upplevs flyta ihop.


Tack till dig, fantastiska kollega! Det har varit ett tufft år, minst sagt. Trots det har du och dina fantastiska kollegor haft en otrolig kämpaglöd. Alla engagerade och kompetenta kollegor i våra 116 butiker runt om i landet har gjort sitt yttersta för att kunna erbjuda våra kunder syn- och ögonundersökningar på ett tryggt och säkert sätt. Och vet du vad? Tack vare er hamnade vi på plats 9 i rankingen av stora organisationer i undersökningen Great Place to Work - Sveriges Bästa Arbetsplatser 2021. Det här gör oss till den bästa optikkedjan att arbeta för i Sverige. Vi är oerhört stolta över resultatet och det är tack vare allas insatser under året. Så den här är till er, TACK!

join.specsavers.com/se

Join optik 2.2021   15


KRÖNIKA

Kriser slår broar mellan text anki palm foto malin alm berglund

K

ris leder till utveckling, säger de som forskat på ämnet. Fatta vad vi kommer utveckla nya synsätt och ta andra vägar när pandemin väl lugnat sig. Redan nu ser vi förändringar och annorlunda beteendemönster. Undrar vilka som kommer att bestå och vilka vi återgår till när vi får börja röra oss närmare varandra igen? Under första tiden av pandemin längtade jag tillbaka till det som varit. Jag kunde inte se vare sig mening eller mönster i det som hände men valet att stanna kvar i dåtiden fanns inte. Skeendet gick inte att förstå men efter ett tag blev krisen vardag, hur det ens var möjligt, men så blev det. Det är därför kriser gör ont. Vi förstår oss inte på dem men vi går igenom dem. Efter en tid vande vi oss (nå ja). Vissa blundar hårdare för verkligheten medan de flesta av oss tar den på allvar. Allt hemmavarande under dryga året som gått har givit en hel del utrymme för eftertanke och förundran: Tänk vad vi människor klarar av. Vi vill inte förändringen men adapterar ändå till den efter ett tag. Vi tvingas lita på att krisprocessen kommer att ta oss till ett nytt läge förhoppningsvis mer spännande och givande än det vi varit var tvungna att lämna. För är det inte det livet går ut på, ett steg i taget, oavsett om vi upplever kriser eller inte? Utvecklingen går bara så mycket snabbare när kriser slår till. I sådana lägen får vi en rejäl skjuts framåt om vi hittar riktningen i farten vill säga. Målet är svårt att se men rörelsen i krisvågorna går att parera och styra. Rädslan och oron är signaler för att vi måste ta oss till nya platser, utanför oss men också inom oss. Det går inte att hålla kvar det gamla hur mycket vi än försöker. I det läget vill jag vara med att påverka, i det lilla och i det stora. Jag blir både rädd, orolig och nyfiken på samma gång. Vad kommer att hända nu? Vilka steg måste jag ta för att övergången till nästa stadie ska bli så varsam och givande som möjligt?

hur reagerar du? Hur vill du bete dig? Vem vill du vara? Vilka blir dina nästa steg? Vilka utvecklingsmöjligheter ser du? Vad behöver du för att det ska fungera på ett nytt sätt i ditt liv och på ditt arbete? Oavsett vilken kategori du tillhör, den som vill hålla kvar vid det gamla eller är nyfiken på det nya, eller både och, påverkar krisen dig, vare 16   optik 2.2021

sig du vill eller inte. En del människor väljer att invänta förändringarna medan andra är med och skapar dem men ingen kommer undan dess verkningar. Det är krisens inneboende natur. När något försvinner, vad det än månde vara, ger det plats till något nytt. Det ger plats för förnyelse, för något fräscht och obrukat. Spännvidden mellan det gamla trygga invanda och det nya okända är stor. Och möjligheterna enorma om vi väljer att se dem, vill säga. Det var som en kund sa i synundersökningsrummet häromdagen när hon berättade om sina svårigheter att komma in i gemenskapen bland sina nya arbetskamrater: - Jag började arbeta som löneadministratör för ett år sedan på ett nytt ställe. Jag har knappt träffat mina arbetskamrater under det här året och jag har en ledande och kontrollerade funktion. Det är inte lätt att få nära relationer till mina arbetskamrater under sådana förutsättningarna. Jag känner mig utanför och söker nya jobb. Jag vill känna mig som en i gänget. Det gör jag inte nu. Jag hörde hur hon led och hon berättade att hon skulle byta arbete så fort det bara var möjligt för att få vara med i en gemenskap och kunna vända sin personliga utveckling åt ett rätt håll. By the way…Visst märker ni också att synundersök-


gammalt och nytt ningsstolen är som en psykologbrits? Orden forsar ur våra kunders munnar om allt annat än syn och ögon. Det är som att trycka på en knapp. Jag brukar låta dem prata på, dels för att det är intressant att höra om människors liv dels för att orden som kommer ger jag mig en uppfattning om vilken sorts ”synmänniskor” de är. Jag får en massa gratis information.

åter till ämnet. Jag tror att anekdoten från synundersökningsrummet visar att känslan av delaktighet och tillhörighet är viktiga ingredienser för att företag ska lyckas både i och utanför optikbranschen, i pandemins efterdyningar. Viktiga frågor att ställa sig kommer att vara: Har företaget en vi-känsla för både ledning, anställda och kunder? Bryr vi oss om varandra? Hur mår den anställde på arbetsplatsen? Får hen vara med i beslutsgångarna? Hur fungerar ledningen internt och externt? Svaren på

de här frågorna kommer att spegla företaget utåt och attrahera kunderna om de leder till samhörighet. Stämningar märks. Om företaget lyckas göra anställda och kunder delaktiga och skapa tillhörighet mår alla bra. Och försäljningen kommer att ge sig. Vi längtar inte bara efter att umgås, prata bort en stund utan vi är rejält shoppingsugna också. Lyft fram ”välkommen till oss”-känslan och du är hemma. Det tror jag, i alla fall. De som erbjuder den på både gamla och nya sätt kommer att vinna kundernas förtroende och ge glädje. Bästa sättet att få in pengar i kassan är äkta engagemang. I alla år har vi i branschen basunerat ut att vi är så himla bra på att hjälpa kunden. Kundnyttan kommer först och vi tar hand om dem, minsann. Vi lyssnar och löser problem. Men stämmer det? Låter vi kunden få ta den tid den behöver? Får vi till den där äkta relationen som leder till bra beslut för båda parter? Säkerligen många gånger men jag tror vi kan bli ➔

”Om företaget lyckas göra anställda och kunder delaktiga och skapa tillhörighet mår alla bra. Och försäljningen kommer att ge sig. Vi längtar inte bara efter att umgås, prata bort en stund utan vi är rejält shoppingsugna också.”

Välkommen till en av landets bästa arbetsplatser! Smarteyes är korad till en av Sveriges bästa arbetsplatser av undersökningsföretaget Great Place to Work – för femte året i rad. Vilket också gett oss en hedrande plats i deras Hall of fame. Något som är ett tydligt bevis på att vårt värderingsstyrda och målmedvetna personalarbete faktiskt ger resultat. Nu söker vi fler fantastiska medarbetare som kan utveckla vår organisation ytterligare samt ta oss vidare mot visionen att bli den mest rekommenderade optikern. Vill du veta mer? Läs om oss och våra lediga optikertjänster på smarteyes.se eller hör av dig på: jobba@smarteyes.se

Borås, Falun, Falkenberg, Gävle, Göteborg, Jönköping, Karlshamn, Karlstad, Katrineholm, Kristianstad, Norrköping, Norrtälje, Sandviken, Skärholmen, Smartpool, Uddevalla, Varberg, Värnamo, Örebro & Östersund.

optik 2.2021   17


KRÖNIKA ➔ ännu bättre på det i det nya som är på väg in. Vad tror du? Vilka broar tro du behöver fällas ner och vilka ska byggas nya?

vi är svältfödda på sociala kontakter och less på att sitta på kammaren som på enskilda öar. (Ja, inte vi i butikerna då, vi får utan knot bära visir och munskydd och jobba nära kunderna, men många andra.) Vi vill hitta tillbaka till varandra. Inte undra på att pandemin fortsätter att sprida sig. Vi är sugna på att träffas som de sociala varelser vi är samtidigt som vi blir tillsagda att göra det vi har allra svårast att göra, hålla avstånd till varandra. Det är ingen lätt ekvation även om vi vet vad som är rätt att göra. Vi kan mantrat utantill, håll i, håll ut, håll undan. Och för Gud skull, tvätta händerna. Dagen när denna krönika skickas in till OPTIK-tidningen ska jag vara med på Klarsynts utvecklingsmöte, Klarsikt, online förstås, var annars? Vi kommer att diskutera och delge varandra vad vi tror döljer sig där borta runt vägkröken, i pandemidimman in i framtiden? Vad blir det nya normala? Inför mötet frågar jag Klarsynts vd Maria Rahmström vad hon anser behöver klarna och vilka steg vi behöver våga ta in i den nya optiktiden? Pandemin har verkat som en katalysator för den digitala transformationen. Det är en utveckling som sedan länge varit pågående men det senaste året har takten accelererat markant. Här finns enorma möjligheter om

Vill du hellre väljas för din yrkesskicklighet i stället för priset på glasögonen?

man väljer att vara öppen och se dem. I den bästa av världar hittar vi en optimal mix där det digitala kan stödja det fysiska och vice versa. Det gäller hur vi ser på online handel i förhållande till köp i butik, likväl som synundersökning online eller i butik, men också hur vi kommer att mötas framöver – jag är helt säker på att vi kommer att blanda mellan att ses fysiskt och digitalt, vilket jag personligen ser som en bra mix och ett beteende jag gärna behåller även när pandemin är över.

oavsett var, och på vilket sätt, vi möter kunden är vinnarna de som är tydliga med vad de erbjuder och kan inspirera och skapa värde. Värde för kunden kan vara ett lågt pris men det kan också vara ett noga utvalt sortiment av bågar, en synundersökning av en optiker som inte bara är engagerad och kunnig utan också personlig, vilket gör att kunden förblir lojal, eller en fantastisk service där kunden känner sig sedd och erbjuds det lilla extra såsom en kopp kaffe. Tack, Maria. Jag märker att vi tänker på liknande vis. Värde för kunden är nyckelorden. Vi ses på mötet online för vidare diskussion om den stund. n PS. I nästa krönika är det dags att intervjua kreativa personer i branschen, kanske är det dig jag frågar ut? Ta kontakt med redaktionen om du vill berätta om din kreativa ådra utanför optiken.

Stick ut från konkurrenterna: erbjud kunderna en hälsokontroll och bli bedömd på annat än priset. RetinaLyze ger dig en extra dimension i arbetet med kunderna. Du håller koll på deras hälsa och får lojala kunder – genom att utföra ögonbottenscreening för att upptäcka tidiga tecken på AMD, glaukom och diabetisk retinopati. Så enkelt är det 1. Utför en ögonbottenscreening med din ögonbottenkamera. 2. RetinaLyze-programmet analyserar bilden. 3. Du får svar meddetsamma. 4. Om det finns några avvikelser eller om du är osäker på resultatet skickar du bilden till våra ögonläkare för granskning.

Beställ en gratis provperiod på www.retinalyze.com/prova

RetinaLyze

”Pandemin har verkat som en katalysator för den digitala transformationen. Det är en utveckling som sedan länge varit pågående men det senaste året har takten accelererat markant.”

Prova RetinaLyze gratis i tre veckor!

Vi screenar för tidiga tecken på AMD, glaukom och diabetisk retinopati.


PATRIK SVARAR

Transportstyrelsen skyddar personnumret Jag har fått flera frågor om att en person som fått sitt synintyg inskickat till Transportstyrelsen har kunnat få tillgång till inskickande persons personnummer. Är det verkligen så? Enkelt uttryckt; svaret är nej och har varit nej sedan länge. För framtida registreringar är det definitivt nej.

Inledningsvis måste vi komma ihåg ett datum: 13 april 2021.

FÖRE den 13/4 -21 registrerade optiker digitala synintyg genom att logga in på Transportstyrelsens webportal med bankID. I samband med detta sparade Transportstyrelsen optikerns personnummer för sin interna hantering. Det enda tillfälle då dessa kunde exponeras vore om kunden begärde ut myndighetens handlingar om sig själv. Det här kallas partsinsyn och är skyddat i lag. Enligt 10 § Förvaltningslagen har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt

material som tillförts ärendet. Myndigheter har ingen generell skyldighet att maskera personnummer när en person begär ut handlingar i ett ärende där hen är part – tvärtom ska myndigheten lämna ut så mycket som möjligt. Dock ska myndigheten maskera personnummer om myndigheten vid sekretessprövningen finner så lämpligt. Transportstyrelsen har beslutat att maskera optikers personnummer när de förekommer i synintyg även om sekretess inte föreligger. Alltså är svaret i praktiken nej, det har inte varit möjligt för utomstående att ta del av optikerns personuppgifter. Den 13/4 2021 sjösatte Transportstyrelsen en ny e-tjänst. Denna tjänst gör det möjligt för andra än bara optiker, exempelvis de som genomgått utbildning vid Norrtälje Optikcentrum, att registrera synintyg digitalt. I den nya tjänsten har man tagit bort all registrering av utfärdarens personnummer. Man loggar fortfarande in med bank-ID,

men personuppgifterna på den som registrerar intyget sparas inte. Kunden har naturligtvis fortfarande juridisk rätt att begära ut handlingar. Men eftersom STÄLL EN FRÅGA tjänsten inte sparat dina personuppgifter, till Patrik Maltborg. finns dessa inte i sys- patrik@optikbrantemet. Därmed finns schen.se det ingen risk att personnumret på den som utfärdat synintyget kan exponeras. Vi hoppas att vi därmed rätat ut alla frågetecken kring den här frågan och att ni känner er fullt trygga med att registrera synintyg digitalt.  

patrik maltborg

Letar du efter den bästa arbetsplatsen? Kom till oss! Vi är alltid på jakt efter skickliga medarbetare som vill ansluta sig till något av våra fantastiska team. Hos oss är du med och bidrar till att göra ögonhälsovård tillgänglig för alla.

Spana in våra lediga tjänster på join.specsavers.com/se.

Join


AKTUELLT

KI-studie:

Svaga kunskaper om hygienrutiner Precis som föräldrar gjort i hundratals år har pandemin dagligen påmint oss om vikten av att tvätta händerna och hålla på den personliga hygienen. För optiker finns särskilda hygienkrav i Socialstyrelsens föreskrifter. Först i samband med coronapandemin började redan gällande rutiner följas. Men inte alla och ännu finns mycket att förbättra. text och foto: wilhelm jaresand det visar ett examensarbete från Karolinska Institutets magisterstudenter Sara Ali och Romiana Hanna. De båda magisterstudenterna har via en enkät och genom att ta bakterieprover i undersökningsrum givit en bild av hur lagstadgade hygienrutiner ef-

terföljs och hur den bakteriella miljön kan se ut i branschens butiker. – I studiens första del gick vi in i slumpmässigt utvalda optikbutikers synundersökningsrum, topsade några av ytorna och stoppade sedan topsen försiktigt i en agarplatta, särskilt avsedd för bakteriella prover, säger Sara Ali. Proverna som togs i december 2020, alltså långt in på pandemiåret skickades till Åsa Sjölin, mikrobiolog vid Karolinska Institutet, som analyserade proverna för att identifiera exakt vilka bakterier magisterstudenterna lyckats topsa upp från synrummen. En vecka senare fick de se resultatet. Svaren överraskade Sara och Romania. – Tangentbordet var värst. Rentav äckligt. Det första hon hade hittat var mögel och svampmögel. Det är inte speciellt trevligt, varken för optikerna som får det på fingrarna eller för patienterna som i sin tur riskerar få det på sig, säger Sara.

i studien har de inte undersökt vilka hälsorisker mögel kan medföra, utan valt att avgränsa sig till att endast visa på förekomsten av olika bakterier. – Utöver mögel hittade vi även stafylokocker. Dessa bakterier kan leda till utslag eller, om man är allergisk, även till infektion. Men bara det att ens arbetsplats har mögel och sådana här bakterier är inte så trevligt, säger Sara. Förutom tangentbordet gav även biomikroskopet höga utslag på ”usch-skalan”. Flera olika bakterier hittades där, inklusive stafylokocker. – Det är sådant som kommer från patientens hud, man lägger ju pannan och hakan på.

Bakterieodlingar visade på förekomst av bland annat mögel och stafylokocker.

20   optik 2.2021

enligt rutinerna ska instrumenten rengöras både före och efter en patient. Tangentbordet är det dock många som glömmer bort. Även andra studier har pekat ut just tangentbordet som renlighetens svarta får, i vissa fall har det till och med visat sig finnas fler bakterier på tangentbordet än på toaletten. Dessutom räcker det inte nödvändigtvis att rengöra och sprita. Har svampmöglet fått fäste går det inte bort och ofta är enda lösningen att byta ut det. – Studiens andra del består av enkätundersökning med frågor om optikbutikernas hygienrutiner. Vi ringde 14 personer och pratade med optiker som varit verksam-


ma i minst två år och därmed hade skulle erfarenhet av att arbeta både före och efter pandemin.

de 14 personerna fick svara på ja och nej-frågor baserade på Socialstyrelsens hälsoföreskrifter. Svaren avslöjade stora brister när det gäller i vilken grad de lagstadgade hygienrutinerna följs. – Till exempel frågade vi ifall optikernas händer skulle vara fria från smycken och om de känner till kravet på att ha uppsatt hår och ifall de tvättar händerna i samband med patientmöte. 10 av 14 svarade ”nej” på frågan om optikerns händer ska vara fria från smycken, vilket är fel, 11 svarade att man inte behövde ha uppsatt hår, vilket också är fel, och hälften angav att rutinerna med att tvätta händerna kom på plats först efter pandemin. I sitt examensarbete väcker Sara och Romania frågan om hur stor kunskap det egentligen finns i branschen om de basala hygienrutinerna och i vilken omfattning perso-

nalen informeras om dessa. Samtidigt konstaterar de att pandemin har tvingat fram ett betydligt ökat fokus på hygienen. Samtliga tillfrågade optiker svarar att hygienrutinerna förändrats efter coronapandemins utbrott. Bland annat rengör man nu alla ytor noggrannare, både de som patienten kommer i kontakt med och optikerns ”egna” ytor som stol och skrivbord. Regelbunden personlig hygien, som handtvätt är betydligt mer frekvent nu än före pandemin. Men fortfarande brister det ibland annat efterlevnad av kraven på uppsatt hår smyckesfria händer.

Romania Hanna och Sara Ali har undersökt hur det är ställt med hygienen i optikerbutikerna. De konstaterar att det finns mycket att göra för att nå upp till gällande standard.

Vad är ditt tips till alla optiker som läser det här?

– Fortsätt sköta hygienrutinerna och läs på om Socialstyrelsens hälsoföreskrifter. Vet inte vad det kan få för konsekvenser om man inte följer dem, men man vill ju inte smitta folk. Varken med corona eller annat. Tvätta händerna, det är mitt råd. Basic men effektivt. n optik 2.2021   21


DELTA I EN AV VÅRA WORKSHOPS PÅ OPTOMETRIDAGARNA OCH FÅ VETA MER OM PRECISION1™ Workshops tar plats på lördagen 13:e mars, klockan 10.45, 13.30 och 15.45.

THE LENS TO START IN AND STAY IN EN BRA KONTAKTLINS för både nya och vana kontaktlinsanvändare som vill ha god synskärpa,1 långvarig komfort1 och enkla att hantera. 1 ETT MYCKET BRA PROGRAM som är anpassat för att övertyga konsumenter som känner motstånd att prova kontaktlinser och som ger stöd både före och efter utprovningen och att få hjälp med att upprätta en bra kontaktlinsrutin efteråt. Programmet gör det lättare för dig att få mer engagerade och lojala kunder.

Referens: 1. Cummings S, Giedd B, Pearson C. Clinical performance of a new daily disposable spherical contact lens. Optom Vis Sci. 2019;96:E-abstract 195375.

22   optik 2.2021


FINNS ÄVEN FÖR ASTIGMATISM

GOD SYNSKÄRPA 1

KOMFORT SOM VARAR LÄNGE1

ENKEL HANTERING1

STÖD FÖRE OCH EFTER UTPROVNINGEN

Se bruksanvisningen för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet. © 2020 Alcon 01/21 NORD-PR1-2100001/SE

Kontakta din Alcon-representant för mer information.

optik 2.2021   23


AKTUELLT I juni 2020 genomförde Optikerförbundet en medlemsenkät. Hela 231 medlemmar svarade på enkäten, vilket motsvarar 24 procent av medlemmarna. Här nedan följer en sammanfattning av förbundets analys av enkäten med kommentarer av ordförande Rune Brautaset. text jenny sandh

Optikerförbundets medlemsenkät

Värdefulla insikter styr arbetet framåt respondenterna fick associera, rangordna, värdera och motivera sina svar. På så sätt har Optikerförbundet fått värdefulla insikter om medlemmarnas värdering och tankar av det arbete som utförs. Styrelsen har genomfört en djupanalys av enkätsvaren och ringat in de frågor som medlemmarna lyft fram som prioriterade. De tre högst prioriterade områden som medlemmarnas svar visar är utbildning, främjandet av yrket samt kompetensutveckling. Du hittar en sammanställning av enkätsvaren på Optikerförbundets hemsida, www.optikerforbundet.se. I Optikerförbundets uppdrag ingår att förbundet , genom utveckling av yrkesrollen, ska verka för högsta möjliga patientsäkerhet. I uppdraget ingår även att utöka leg. optikers roll inom shared care. En av de åtgärder som Optikerförbundet vidtagit för att värna om optikernas roll är verifierade kompetenser. Verifierade kompetenser möjliggör för leg. optiker att visualisera för allmänheten, kolleger samt övrig sjukvård sin specialistkompetens. Möjligheten att ansöka om verifierade kompetenser är en medlemsförmån som ingår i medlemsavgiften. Utifrån medlemmarnas svar på frågor gällande verifierade kompetenser har styrelsen identifierat behovet av utökad information. Som ett steg i arbetet att öka kunskapen kring verifierade kompetenser har Optikerförbundet fått möjlighet att spela in ett avsnitt i Optikerpodden. Avsnitt 21 svarar på flera av de frågor om verifierade kompetenser som medlemmarna ställt i enkäten. Svar på frågor gällande CET poäng visar att medlemmarna har en splittrad åsikt gällande detta. Styrelsen kommer att arbeta djupare med att analysera detta.

medlemmarnas enkätsvar visar en viss osäkerhet hos medlemmarna om vad Optikerförbundets 24   optik 2.2021

uppdrag faktiskt är. För att förtydliga detta valde vi att fråga ordförande Rune Brautaset. Vilka är Optikerförbundets visioner och mål?

–Vår vision är att verka för världsledande syn- och ögonvård. I det ligger att vi dels måste se till att optikers kompetens blir mer känd så att befolkningen uppmanas att i första hand gå till oss optiker när de har problem som kan relateras till synen, dels också att vi ska jobba för att optiker används som primärvårdsinstans. Med primärvårdsinstans avser vi att optiker involveras i till exempel diabetesscreening, glaukomuppföljning eller uppföljning av riskgrupper för glaukom. Detta är i linje med myndigheternas intentioner men har inte implementerats. Varför är shared care viktigt för optiker?

– För optiker är det ett erkännande av den kompetens vi besitter. Viktigast är dock shared care för patienterna och samhället, genom att vård kan erbjudas lokalt och nära i tid, samt att vårdkedjan utnyttjas mer effektivt. Optiker tar hand om de patienter de har kompetens för och det som är behandlingskrävande skickas vidare till ögonläkare. Per idag ska vi, enligt Optikerföreskriften, skicka alla med misstänkta sjukliga förändringar vidare till ögonläkare – vi tycker att vi själva kan följa många av dessa patienter och endast skicka vidare de som är i behov behandling/åtgärd. Hur arbetar Optikerförbundet med arbetsmiljöfrågor som arbetstid och lön osv?

– Dessa frågor är fackliga frågor och enligt våra stadgar så ska vi inte jobba med vare sig dessa frågor eller kommersiella frågor.

Rune Brautaset reder ut uppdragets innebörd.


Vill du vara med och framgångsrikt leda Multilens Orto-K lansering i Sverige? Nu söker vi på Multilens efter en erfaren optiker som brinner för att tillpassa specialkontaktlinser, Orto-K och att skapa affärer. Din roll kommer till stor del handla om att stötta våra befintliga kunder att använda och sälja vårt nya Orto-K koncept. Men självklart önskar vi också att du aktivt skapar nya kontakter. Tjänsten innebär en kombination av regelbundna möten på kontoret i Mölnlycke (du behöver dock inte bo i Göteborg) samt av resor och kundbesök runt om i Sverige. Som produktsäljare hos oss blir du en viktig medlem i vårt försäljnings- och rådgivningsteam som består av erfarna optiker. Du kommer att ha en nyckelroll. Vi lägger därför stor vikt på din förmåga att förmedla support och kunskap samt att du drivs av att hjälpa våra kunder att utveckla sin affär.

Kan du nämna några av de ”milstolpar” som Optikerförbundet arbetat med som du känner har varit viktigt för optikerbranschen?

– Går vi långt tillbaka i tid så har förbundet drivit frågan om att få legitimation (blev legitimationsyrke 1964). Vidare arbetade vi för att utbildningen skulle bli högskoleutbildning (blev det 1994). På senare år har vi arbetat med frågan att få tillgång till diagnostiska droppar – ett arbete som tog nästan tio år att driva genom. Vem är Optikerförbundet till för?

– Vi är till för alla optiker. Oberoende om man har tilläggsbehörigheter som kontaktlinsbehörighet eller rekvisitionsrätt så ska förbundet tillvarata alla optikers intressen gentemot branschen, myndigheter och samhället. Som hälso- och sjukvårdspersonal är alla vi optiker skyldiga att hålla oss uppdaterade. Optikerförbundet ska här vara ett stöd genom att vi erbjuder kurser, verifiering av kompetenser och Optometridagarna så att vi underlättar för våra medlemmar att hålla sig uppdaterade.

Som person är du prestigelös, engagerad och gillar att göra skillnad. Vidare är det viktigt att du är förtroendeingivande, lyhörd och kundfokuserad med en ambition att skapa långa relationer med kunder och kollegor i branschen. I din roll behöver du kunna skapa och hålla presentationer. Du behöver även kunna hantera Officepaketet samt ha goda kunskaper i svenska och engelska. Arbetsplatsen präglas av Multilens grundvärderingar - omtanke, innovation och kunskap. Vi värnar om vår personal och erbjuder möjligheter till utveckling. Urval sker löpande. Ansök genom att skicka in ditt personliga brev och CV till: mats.porso@multilens.se

www.multilens.com

optik 2.2021   25


KRÖNIKA

Snabba fingrar ökar kundnyttan F ör lite drygt två år sen så var jag i Las Vegas och firade min 40-årsdag. Vi badade i hotellpoolen under palmerna och snygga tjejer i stringbikinis serverade Margaritas vid poolkanten i stora take away-muggar med sugrör. Efter middagen kändes det helt naturligt att gå och se Jennifer Lopez uppträda, och för den som gillar solglasögon så kan jag rapportera att spegelglas och zero base-glas var två glödheta trender i Nevada 2018. Det känns ju väldigt avlägset att göra en sån resa nu, och om du inte äger ett giltigt pass så rekommenderar jag att du passar på och styr upp det medan de flesta av oss inte ska åka nånstans. I vanliga fall är det nämligen långa väntetider för att få ett nytt pass, åtminstone i Växjö där jag bor, men just nu kan du få ett nytt pass tillverkat på bara ett par dar.

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och har sedan 2017 drivit Specsaversbutik i Värnamo. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden så sjunger hon i countryduon The Oaks och coverbandet Zebrakings.

26   optik 2.2021

när vi skulle åka till Las Vegas så var det dags för mig att förnya mitt pass, men jag visste att det var lång väntetid så jag bokade tid flera månader innan för att slippa stressa. När jag sen stod där och köade på polisstationen, så funderade jag lite över vad det är som gör att det alltid är sån väntetid när man vill ha ett nytt pass. Ja, mina tio år på Specsavers har gjort mig gravt arbetsskadad och jag tänker alltid volym, volym, volym. Vilka moment kan kapas eller effektiviseras så att man kan hjälpa fler på samma tid? Jag har såklart inget helikopterperspektiv när det gäller passadministration, men något som verkligen hade snabbat på processen, är om de som administrerade folks uppgifter skrev lite snabbare. Personen som tog hand om mig skrev endast med pekfingrarna. Två tryck, och sen titta på skärmen. Ratta in hakan för att få skärpa med proggarna och kolla så att det blev rätt. Knapp-knapp, paus. Knapp-knapp, paus. Knapp-knapp, paus. Jag är en ganska otålig person och måste erkänna att jag inte tycker att det är riktigt okej att skriva så långsamt, när det är en så stor del av ens jobb. själv skriver jag i raketfart. Och nej, det beror inte på att jag är en ungdomlig person som är bra på ”data”, tvärtom. Det beror på att jag är så gammal så att jag hade maskinskrivning i skolan. Jodå, jag fick lära mig att skriva på en hederlig gammal skrivmaskin på högstadiet, med skärm över fingrarna så att jag inte kunde tjuvkika var tangenterna satt. Vi utgick från korrekt fingersättning och sen fick vi känna och testa oss fram var de olika bokstäverna fanns. Det tog sin lilla tid att lära sig men det har jag haft nytta av sen dess och när jag skriver detta så tittar jag bara på skärmen, inte på fingrarna, och jag skriver nästan lika fort som jag pratar. Jag är snabb på att knappra siffror också, trots att det inte ingick i maskinskrivningen. Jag har nämligen ett

Katarina Ek

förflutet som lantbrevbärare. I slutet av varje månad så skulle räkningar betalas, och detta sköttes genom att folk lade ut kontanter och postgiro-talonger i sin brevlåda, noga förpackat i plastpåse med en liten flärp hängande utanför locket så att brevbäraren skulle se att de hade ett ärende. När jag sen kom in till kontoret från min runda så skulle allt administreras. När jag fick välja mellan att sitta och knappra långa OCR-nummer med pekfingret, och att lära mig att skriva korrekt med blicken endast på postgiro-talongen, så var valet inte svårt.

ibland önskar jag att maskinskrivning ingick på optikerutbildningen. Nej, jag skämtar inte. Många optiker är stressade i rummet idag och upplever att för lite tid är avsatt för varje undersökning. För mig är det en självklarhet att du sparar mycket tid om du snabbt kan journalföra ett samtal medan det pågår. Kan du dessutom se på patienten medan ni pratar, och du skriver, så ger du ett proffsigt och trevligt intryck. Jag vet att en del får sitta med sin journalföring i slutet av dagen, långt efter att den sista patienten lämnat rummet och så borde det inte behöva vara. Vid mer diffusa bekymmer är det också bra att hinna skriva en remiss innan patienten lämnar rummet, så att ni tillsammans kan formulera problemställningen. Önskar du att du kunde skriva lite snabbare, och som en bonus mer ergonomiskt? Googla maskinskrivning och sätt igång. Jag hejar på dig.

katarina ek


hela denna sida är en annons

Månadslins för presbyopi och astigmatism Marknaden för multifokala kontaktlinser växer stadigt. Nu tar Bausch + Lomb ytterligare ett steg i utvecklingen och lanserar linsen Bausch+Lomb ULTRA® Multifocal for Astigmatism, en månadslins som fungerar för både för presbyopi och astigmatism. En stor grupp patienter erbjuds nu möjligheten att korrigera sitt synfel med hjälp av en och samma kontaktlins. Bausch+Lomb ULTRA® Multifocal for Astigmatism tillverkas i en patenterad process i två faser som skapar en långvarig komfort och klar syn under hela dagen. Vattenbindande PVP (polyvinylpyrrolidon) sammanfogas i en silikonhydrogelstruktur som tillåter ett högt vatteninnehåll och ger en exceptionell fuktighet på ytan. Linsen får ett högt syregenomsläpp med låg modulus.1,2,3,4,5,6 Bakom linsens synkorrigerande funktioner och smidiga tillpassning ligger ett gediget forskningsarbete och tester på ett brett urval patienter. – I arbetet med vår 3-zone-progressive design gjorde vi biometriska mätningar som omfattade mer än refraktion och pupillstorlek. Vi adderade variabler som ackommodationsamplitud, skärpedjup, högre ordningens aberrationer, ändring av pupillstorlek som en funktion av avståndet till objektet, korneal kurvatur och restackommodation på nio olika avstånd samt ålder och refraktion7, säger Kari Anne Jahr, optiker och Nordic Professional Affairs Manager Vision Care på Bausch + Lomb. Forskningen resulterade i en multifokal design med endast två

additioner som gör det snabbt och enkelt för optikern att tillpassa linsen. Fyra av fem linsanvändare får en lyckad linstillpassning på endast ett besök8. Just smidigheten vid tillpassning är en av de många fördelarna med Bausch+Lomb ULTRA® Multifocal for Astigmatism. – Därför beskriver vi den nya linsen som ”seamless, stable and simple”. 3-zone-designen ger en jämn syn på alla avstånd. Vår OpticAlign-design bidrar till en stabil syn med ≤5˚ rotation hos 95 procent användarna. Linsen är enkel att tillpassa och finns i lager redo för leverans 9,10,11,12. 87 procent av patienterna fördrog Bausch+Lomb ULTRA® Multifocal for Astigmatism framför sitt nuvarande synkorrigeringsalternativ, vare sig det var kontaktlinser, glasögon eller läsglasögon13, säger Kari Anne Jahr och fortsätter: Vi lever halva vårt liv som presbyoper i och med att vi lever längre, och självklart ska vi erbjuda en linsdesign som även ger astigmatikerna möjligheten att välja linser.

Referenser 1. Results of an online survey with patients who wore their lenses for 7+ days and on average, spend 3 or more hours a day on a digital device (n=465). Survey questions were top 3-box scores (% Strongly Agree, Agree, Slightly Agree) on a 6-point agreement scale, with a margin of error ±2.4%. 2014 2. Schafer J. et al., 16-Hour, bilateral, dispensing clinical evaluation of methacrylamide lenses as compared to Air Optix Aqua, Acuvue Oasys and Biofinity Lenses. 2013. 3. Gradient of PVP from surface to bulk Bausch + Lomb X-ray Photoelectron Spectroscopy analysis of samfilcon A of PVP gradient from surface to bulk. 2013. 4. R. Steffen, O.D., M.S., D. Hook Ph.D., J. Schafer, O.D., M.S., FAAO, I. Nunez, Ph.D., New Technology Yields Dehydration Resistance. 5. Katarzyna A. Wygladacz, Anthony Taddei, Daniel J. Hook, Surface and Bulk Poperties of a Novel Inherenthly Wettable Silicone Hydrogel Material. 6. Daniel Hook, Ph.D., Bausch + Lomb ULTRA® comparison of properties with other market leading SiHy lenses. Rochester, NY. 2013. 7. The 3-Zone ProgressiveTM Design: Meeting the Dynamic Need of Today’s Presbyopic Patient | Capturing the Presbyopic Opportunity | Review of Optometric Business, 2016. 8. Scotton D., Perceptions of Bausch + Lomb PureVision 2 for Presbyopia field observation evaluation. Rochester, NY. 2013. 9. ULTRA® Comfort Experience™ for Presbyopia Data Analysis Phase 1 + 2. 2017. 10. Bausch + Lomb ULTRA® Multifocal for Astigmatism stabilization study.

FAKTA

11. Scotton D., Perceptions of Bausch + Lomb PureVision 2 for Presbyopia field observation evaluation. Rochester, NY. 2013.

• 71 procent av astigmatiker som använder glasögon tror inte att de kan använda kontaktlinser13

12. Results from a 7-investigator, multi-site 2-week study of Bausch + Lomb ULTRA® for Astigmatism contact lenses on 157 current soft contact lens wearers. 2017.

• 45 procent av befolkningen i Sverige är inom åldern för presbyopi14 • 47 procent av den europeiska befolkningen har ≥ -0.75 DC i minst ett öga15

13. 2016 MSI Gallup Target Report on the Market for Toric Contact Lenses 14. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ 15. Young, G., Sulley, A. and Hunt, C., 2011. Prevalence of Astigmatism in Relation to Soft Contact Lens Fitting. Eye & Contact Lens: Science & Clinical Practice, 37(1), pp.20-25.

optik 2.2021   27


AKTUELLT

Med butikslokaler mitt i Stockholm city ska ännu fler kunder lockas till Mister Spex.

Webbshop öppnar portarna till fysiska butiker De kallar sig själva för Europas ledande ”omnichannel-optiker”. De har webbshoppar i tio länder, 38 egenägda butiker i Tyskland och ett nätverk av optiker som samarbetspartners i stora delar av Europa. Redan 2013 lanserade de sin näthandel i Sverige. Nu tar kedjan ytterligare ett steg och öppnar två optikerbemannade butiker i Stockholm.

– Kunderna vill kunna ha kontroll över sin köpupplevelse, det gäller även handel med glasögon. Genom tillgången till både näthandel och fysiska butiker ger vi kunderna den kontrollen. De får all önskvärd information om produkten samt verktygen och platsen att hitta det som passar ju dem, säger Mirko Caspar, vice vd på Mister Spex.

Omnichannel är ett relativt nytt buzzword i detaljhandeln och betyder att företagen säljer och marknadsför sina produkter i parallella kanaler, exempelvis på nätet och i butik. I stället för konkurrens mellan den fysiska butiken och nätet så utvecklar man en strategi där de båda försäljningskanalerna växeldrar varandra. Enligt Mister Spex är konsumenternas förändrade beteende med krav på mer information och transparens en utmärkt grogrund för deras affärsmodell.

erfarenheten av nästan tio år som näthandel på den svenska marknaden är god. –Vi upplever vår närvaro som mycket framgångsrik. Vi skräddarsyr vårt erbjudande utifrån de preferenser som är karaktäristiska för de svenska kunderna. Till exempel är kontaktlinser särskilt populära som nätprodukt. Dessutom gillar svenska kunder att växla mellan kontaktlinser och glasögon och vilket blivit en viktig tillväxtfaktor för Mister Spex i Sverige. Lyxiga och oberoen-

28   optik 2.2021

de varumärken är också mycket populära hos svenska kunder, säger Mirko Caspar. Mister Spex vill ogärna placera sig själv i ett specifikt prismässigt segment, de beskriver som vare sig lågpris eller ”up market” utan talar om både hög modegrad, kvalitet och ”excellenta” priser. Varumärken som erbjuds är traditionella modemärken som Gucci, Tom Ford och Dolce & Gabbana. Men även trendiga och lite smalare skandinaviska varumärken som Vasuma, EOE och Chimi får plats i produktkatalogen. Det som Mister Spex framförallt anser vara deras konkurrensfördel är den sök- och filterteknik som kunderna får tillgång till i både de fysiska butikerna och i webbshoppen. –Vi jobbar också med andra digitala verktyg som exempelvis 3D-virtuell utprovning av glasögon, säger Mirko Caspar.

micke jaresand


PREMIÄR FÖR KONCEPTET FRÅGA OPTIKERN!

Varje vecka kommer vår optikerkollega Jakob Klinthage att besvara olika kliniska frågor som ni i branschen vill ha svar på och allt publiceras på vårt Instagram-konto. Vi har uppmärksammat att det finns ett stort behov och intresse i branschen av att kunna rådgöra och diskutera och vi vill därför göra det enkelt och tillgängligt för alla att följa med och ta del av den här typen av frågeställningarna. Jakob Klinthage är Leg Optiker med MSc i Klinisk Optometri och har jobbat som optiker 7 år.

Han brinner för ögonhälsa och har stor kunskap inom ögats anatomi och patologi. Vi vill göra er uppmärksamma på att vi tar hänsyn till sekretess och att bilderna som publiceras är i samråd/ godkänt av patienten. Vi välkomnar alla kliniska frågor och ni kan kontakta oss genom meddelande på vårt Instagram-konto @brightoptical eller via e-mail fragaoptikern@brightoptical.se

KONTAKT TELEFON

08-40 88 11 34 MAIL

fragaoptikern@brightoptical.se HEMSIDA

www.brightoptical.se @brightoptical


AKTUELLT

Glaset som virusskydd Produktutvecklingen inom optikbranschen påverkas även den av den rådande coronapandemin. Glastillverkaren ZEISS lanserar nu en antireflexbehandling som även skyddar mot virus och bakterier på glasets yta.

VÄ L K O M M E N T I L L S V E R I G E S F R I A O P T I K E R

HEJ OPTIKERSTUDENT!

VILL DU JOBBA MER I UNDERSÖKNINGSVILL DU BLI EN AV OSS? RUMMET OCH PÅ SIKT KANSKE DRIVA EGEN Vi är över hundra optiker som valt att stå BUTIK?

utanför de stora kedjorna och som alla arbetarSynologen lokalt under sitt eget men ändå Då är ett alternativ för varumärke dig. Vi ärtillsammans. över hundra optikbutiker som valt att stå utanför de Vi är alla fria att välja vårt eget stora kedjorna. Gemensamt för oss är att vi satsar på seriös och sortiment och att genomföra våra undersökhögkvalitativ optikerverksamhet. Vi tror på lokal prägel och ningarkundrelationer. utifrån kundernas personliga Hos oss individuella är grunden att behov. genomföra undersökningar utifrån kundernas individuella behov. Gemensamt för oss är att vi bedriver seriösSom och fristående optiker är vi fria att anpassa våra undersökningar till högkvalitativ optikerverksamhet och fokuserar varje unik situation, vilket innebär längre och mer omfattande på ögonhälsa. Det som dessutom enar oss optiker är undersökningar. Till skillnad från andra är Synologens de enda i Sverige som är ISO-certifierade inom kvalitet och vår ISO-certifiering inom kvalitet och miljö. miljö. Den är vi helt ensamma om i branschen. Vi välkomnar flersom oberoende experter påoch som Vi söker duktiga optiker snart ska ut i arbetslivet delar våra värderingar. Det längtar vi kan erbjuda en utvecklanögonhälsa. Om du efter dig att är vara bland de miljö med mycket tid i undersökningsrummet och ett stort likasinnade, välkommen att höra av dig till oss, eget ansvar i en familjär anda. På sikt finns det stora så berättar vi mer. möjligheter att kunna bli ägare i flera av våra butiker, som står inför generationsskiften.

Pierre Nordgren

Låter det intressant? Key Account Välkommen att höraManager av dig till oss, så berättar vi gärna mer.

pierre@synologen.se

Pierre Nordgren 08-440 73 57 Key Account Manager www.synologen.se pierre@synologen.se 08-440 73 57 www.synologen.se

30   optik 2.2021

Det finns studier visar att coronaviruset kan överleva i upp till 72 timmar på ytor, som exempelvis glasögonglas. Forskare har även sett att det finns en mycket stor och varierande bakterieflora på glasögonglasens yta på grund av glasens exponerade position i ansiktet och den nära kontakten med hud, näsa och mun. ZEISS har nu lagt till ett extra lager i glasen som, enligt företaget dödar 99,9% av de virus och bakterier som hamnar på glasens yta.

Ett extra lager med antibakteriell effekt håller virus och baciller borta.

– De antibakteriella egenskaperna hos silver har varit kända i århundraden. Vi har utvecklat en process för att osynligt men effektivt bygga in det antibakteriella silvret i den reflexfria ytbehandlingen. Det inaktiverar virus och bakterier som finns på glaset enligt rådande ISO-standard. Externa tester som är baserade på dessa standarder, bekräftar effekten. Vi ser det som ett litet bidrag till att förbättra vår vardagliga glasögonhygien, säger Thomas Andersson Wikman, produktchef på ZEISS Vision Care.

micke jaresand

Söker du lokal? Vi har lediga lokaler i bra centrumläge i Storstockholm. Kontakta info@paliro.se


BRANSCHPLOCK

Ny marknadschef för Specsavers maria alexandersson tillträdde som marknadschef på Spec-

Coronasäker mässa tillbaka

under våren och sommaren 2020 blev det uppenbart att alla traditionella optikmässor i Sverige och Europa skulle ställas in på grund av det rådande smittläget under coronapandemin. Då kläcktes idéen om en mässplattform som kombinerar en digital miljö med utspridda show rooms för att minimera antalet besökare som samlas på en och samma plats. Konceptet sjösattes i Göteborg och attraherade både utställare och besökare i sådan omfattning att en upprepning kommer äga rum i samma stad den första helgen i september i år samt i Stockholm, i början av 2022 . Redan nu kan både utställare och besökare anmäla sig till Göteborgseventet på webbsidan youandaeyeweekend.com. – För att besöka You and Eye Weekend så måste man registrera sig på hemsidan. Det gör vi främst för att kunna skapa ett säkert event, men även för att kunna mäta hur många besökare eventet har. Vi hoppas alla respekterar detta och fyller i sina uppgifter i formuläret på hemsidan. Till eventet har vi knutit flera partners som kommer göra vistelsen ännu bättre och med koden som man får vid registrering har man även rabatt hos flera av utställarna, säger Fredrik Melin, vd för Eyewear Network och initiativtagare till You & Eye. Ledorden för You & Eye är väldigt mycket i tiden: ”digital sammanhållning och fysisk distans”. Eventet kommer hållas på spridda platser runt om i Göteborg men hållas ihop av en gemensam webbapp som innehåller all information besökaren behöver. Utställaren ansvarar själva för sin lokal och antalet besökare, anpassat till rådande situation. You & Eye pågår under fyra dagar utan start eller sluttid per dag, vilket underlättar att hålla nere antalet besökare samtidigt. På hemsidan och i appen kommer alla leverantörer tydligt att synas med kontaktinformation och vart de kommer att ställa ut.

savers i slutet av mars. Detta innebär för henne en återkomst till Specsavers där hon tidigare varit involverad på ledande poster inom marknadsföring: – Jag är mycket glad över att välkomna Maria Alexandersson åter till Specsavers. Hon blir nu viktig i vårt arbete med att bygga Specsavers varumärkesstrategi. Med hennes samlade erfarenheter och kompetens tillsätter vi detta uppdrag att leda vår marknadskommunikation mot nya framgångar, säger Marita Bertilson, vd för Specsavers Sverige. Maria Alexandersson har en gedigen retailerfarenhet, med kompetens hela vägen från marknadsföring till försäljning. Hon har tidigare jobbat med marknadsföring på Abba Seafood AB och kommer närmast från en tjänst som marknadschef på Wolters Kluwer Sverige.

Franska vårmodeller På andra sidan gränsen av Italien, i Frankrike, lanserar klassiska Morel, med över 140 år i branschen nya och vårinspirerad oftalmiska modeller i kollektionen Nomad. Det finns modeller för både män och kvinnor, har färg i fokus och leker med detaljer på skalmarna.

Ultratunt från Blackfin Det har varit en kall vår, men solen skiner och lanseringen av nya solglasögonmodeller pågår som vanligt. Ett av de märken som sticker ut är italienska Blackfin som presenterar en kollektion med fyra modeller, två för män och två för kvinnor, tillverkad i ultratunna titanmaterial.

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

optik 2.2021   31


Egen men aldrig ensam. Bli en av oss. Som Klarsynt-ansluten optiker kan du fokusera på verksamheten medan vi håller ögonen på inköp, IT, marknadsföring, smarta koncept och lite till.   Vi tror nämligen på individen, på den individuella optikerns förmåga att själv driva sin verksamhet, på sin närmarknad, för sina kunder. Du är alltså din egen – men aldrig ensam.   Kontakta vår affärscoach Pontis så berättar hon mer. Pontis@klarsynt.se – 08 555 093 03.


VETENSKAP

Mot ljusare tider

T

änk vad fort tiden går, det märks att våren är på väg. Det är mycket som har hänt under detta år. Att tala om pandemi är nog ett av de vanligaste ämnena idag. Men när nu över två miljoner har fått sin första vaccindos och vi går mot varmare tider så är innehållet här inte relaterat till pandemin och COVID-19, det finns att läsa om på andra ställen i tidningen. Här är det blandade artiklar som handlar om corneas immunceller och förändringar av IOP vid sömnapné. Först lite tankar angående förkortningar, det kommer ibland in önskemål att inte använda förkortningar här och det är möjligt att göra i texten som jag skriver. Men i vetenskapliga artiklar är det naturligt att använda förkortningar och det vore omöjligt att sitta och skriva om artiklarna för att skriva ut alla orden. Förklaringen till förkortningen finns vid första stället i artikeln där en förkortning används och så ska det vara i alla artiklar. I den översatta sammanfattningen används samma förkortningar som i artikeln för lättare igenkänning även om det kanske skulle varit andra bokstäver på svenska. Men vi ju vana vid det, för visst använder vi (IOP) oftare än (ÖIT) som förkortning för ögats inre tryck. Sedan skulle det ibland fungera att göra en lista med förkortningarna, men när det är många förkortningar kan det istället bli enbart förkortningslistor och det är inte önskvärt.

den första artikeln handlar om ögats förändrade IOP vid användning av kontinuerlig positiv luftvägstryck (CPAP) som används vid sömnapnéer. Här ser vi också utvecklingen av kontaktlinser eftersom att det har använts kontaktlinser med sensorer för att kunna få fram dessa mätvärden. Det är en riktigt spännande artikel både vad det gäller påverkan på IOP med CPAP men också den tekniska utvecklingen. I artikel två handlar det om immunceller i cornea ökar vid MS och vad som kan skilja mellan olika typer av MS allt är jämfört med en kontrollgrupp. Vi går nu mot ljusare tider, det blir varmare och förhoppningsvis kommer smittspridningen att minska inom snar framtid. Då kanske det finns möjlighet att ha kurser på fysiska platser vilket jag tror många ser fram emot, till dess får vi nöja oss med kurser som ges digitalt. Det fungerar bra men går inte att jämföra med fysiska möten. Vi får hoppas att höstens kursutbud kan se lite annorlunda ut än vad som varit senaste året. Frågor relaterade till dessa artiklar finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida. catarina ericson OPTIKs vetenskapsredaktör. MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

Effekt av CPAP-terapi på 24-timmars intraokulär tryckrelaterat mönster från kontaktlinssensorer vid obstruktivt sömnapnésyndrom syfte: Att utvärdera effekten av kontinuerlig positiv luftvägstryck (CPAP) på 24-timmars intraokulärt tryck (IOP) med relaterat mönster från kontaktlinssensorer (CLS) vid obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS). Metoder: Prospektiv, observationsstudie, fallserie. Tjugotvå ögon från 22 nydiagnostiserade patienter med svår OSAS inkluderades. En första 24-timmars CLS-mätning utfördes innan CPAP-terapi startades, och en andra 24-timmars CLS-övervakning utfördes efter att CPAP påbörjades. Vi analyserade amplituden och de maximala och minimala IOP-relaterade värdena (m Veq). Vi analyserade också IOP-relaterade mätningar med fem minuters intervall under den första timmen av nattlig akrofas, från och med när patienten somnade.

resultat: Baslinjemätningarna visade signifikanta fluktuationer i IOP, med de högsta IOP-avläsningarna registrerades på natten (nattlig akrofas) hos 17 av 22 patienter (77,27%). Nattlig akrofas började när patienterna lade sig till vila. Under CPAP-terapi visade patienterna en mer markant ökning av IOP i den inledande fasen av nattlig akrofas, med signifikanta skillnader efter 20, 25, 30 och 55 minuter (P <0,05).

slutsatser: De flesta patienter med svår OSAS uppvisade en nattlig akrofas och de högsta IOP-avläsningarna på natten. CPAP var associerat med ytterligare ökning av IOP-relaterat mönster under åtminstone den första timmen av CPAP-användning. Våra resultat tyder på att CPAP var associerat med ytterligare ökning av IOP under den inledande fasen av nattlig akrofas. Denna effekt kan vara viktig vid hantering av patienter med OSAS och glaukomatös progression.

Immunceller i hornhinnan ökar hos patienter med MS syfte: Corneal confocal microscopy (CCM) är en oftalmisk bildteknik som har använts för att identifiera hornhinnans ökade immunceller hos patienter med immunmedierad perifer neuropati. Med tanke på att multipel skleros har en immunförmedlad etiologi har vi jämfört hornhinnans immuncells (IC) densitet och nervavstånd i olika undertyper av patienter med multipel skleros (MS) med kontrollgrupp. Detta är en blind tvärsnittsstudie utförd på ett tertiärt sjukhus. Patienter med kliniskt isolerat syndrom (CIS) (n = 9), återfall-remitterande multipel skleros (RRMS) (n = 43), sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) (n = 22) och kontrollpersoner (n = 20) genomgick CCM. Den totala, mogna och omogna IC-densiteten av hornhinnan och deras närmaste nervavstånd kvantifierades.

resultat: Den totala IC-densiteten var högre hos patienter med MS (P = 0,02), RRMS (P = 0,01) och SPMS (P = 0,04) men inte CIS (P = 0,99) jämfört med kontrollgruppen. Omogen IC-densitet var högre hos patienter med MS (P = 0,03) och RRMS (P = 0,02) men inte SPMS (P = 0,10) eller CIS (P = 0,99) jämfört med kontrollgruppen. Mogen IC-densitet (P = 0,15) skilde sig inte mellan patienter med MS och kontrollgruppen.

slutsatser: CCM in vivo visar en ökning av omogen IC-densitet och avståndet mellan nerver hos patienter med MS. Dessa observationer förtjänar ytterligare studier för att bedöma nyttan av CCM vid bedömning av neuroimmuna förändringar i MS. Multipel skleros är en immunförmedlad neurodegenerativ sjukdom. Dendritiska celler förmedlar kommunikation mellan det medfödda och adaptiva immunsystemet. Vi har använt CCM in vivo för att visa ökad IC-hornhinna och föreslår att den kan fungera som en bildbildande biomarkör för sjukdomsstatus hos patienter med MS. optik 2.2021   33


EFTER TEXT

SÖKES, SÄLJES Butik till salu Okularium i Borås fyller 90 i år och har varit i familjens ägo i tre generationer. Det är en välskött butik i fina lokaler med bra kundkrets. Butiken är fristående. Datasystemet är Optitec. Sören Ahlbäck 033-41 36 30, 0708-25 62 67 soren@okularium.se

Linskliniken söker magister/DO optiker Vi söker en magister/DO optiker på cirka 80–100 procent som vill jobba med oss i en lugn miljö på Grev Turegatan i Stockholm. Du ska ha en viss yrkeserfarenhet och brinna för den kliniska delen. Stor fördel om du har kunskap om stabila linser. Vi är specialiserade på kontaktlinser och ögonhälsoundersökningar men vi har även glasögon och solglasögon. I vårt sortiment hittar du allt från standardlinser, stabila linser, Ortho K och linser för keratokonus. Hos oss kommer du få jobba med toppmoderna instrument. Välkommen med din ansökan till Birgitta Koller 0709-554647 birgitta.k.koller@gmail.com

Optiker till Lund Optiker till Norrköping Optiker till våra butiker i Nyköping & Oxelösund Vi sätter medarbetaren i fokus, hos oss ska man både trivas, utvecklas och utmanas. Vi vet att genom ett bra arbetsklimat skapas nöjda kunder som sedan leder till goda affärer! Vårt mål är att alltid leverera både marknadens bästa service och kvalité! Brinner du för den kliniska delen och vill hjälpa våra kunder till den bästa tänkbara synlösningen? Är du dessutom en lagspelare som vill bidra till din egen arbetsplats utveckling och till en positiv teamkänsla? Kontakta oss för ett förutsättningslöst samtal! Mer information om tjänsterna hittar du på: https://glasogonmagasinet.se/jobba-hos-oss/

Glasögonmagasinet Optikkällaren Martin Åberg martin@glasogonmagasinet.se mobil 070-624 56 88

TILL SALU

OPTIKINSTRUMENT

Optikbutik till salu! Väletablerad butik i Kinna till salu. Vi tillhör Klarsynt och har en stor kundbas med många kunder på abonnemang både som Brilliantkunder och över 350 linsboxenkunder. Vi har varit trippel AAA i över 10 år samt rekommenderat företag tre år i rad på Reco. Utrymme för en eller flera ägare. För mer information ring 0706-496896 eller maila henrik.larsson1962 @gmail.com

34   optik 2.2021

AUTO REFRACTOMETER Shin Nippon TONOMETER NON CONTACT. Tomey SYNTAVLA CHART PANEL. TCP-2000P STAND 65SA Eclusive. VERTOMETER Essilor CLE60. SLIPMASKIN KAPPA, servad varje år. Alla instrument är i bra skick. Välkommen att mejla eller ringa för mer information. bagen.optik@telia.com Mobil: 0705482209

Nå OPTIKbranschen

Nå OPTIKbranschen – annonsera i OPTIK! Genom att annonsera i OPTIK når du hela optikbranschen precis när de tar del av senaste nytt i en professionell redaktionell miljö. Nå optiker, assistenter, studenter och övriga aktörer på optikmarknaden. Bygg ditt varumärke vare sig det gäller linser, bågar, glas, maskiner, instrument, it-system eller hela butikskedjor. Kontakta oss på 08 601 25 20 eller maila susanne.simic@conmedia.se


Vi på Synoptik har varit experter på optik sedan 1931!

Vill du vara en del av Synoptik? Kontakta oss på hr@synoptik.se

Genom hela vår historia har vårt arbete handlat om att hjälpa människor till en bättre syn genom kunskap, nytänkande och omtanke. När vår grundare, Robert Delfer, gick bort testamenterade han sina tillgångar till en fond, Synoptikfonden, vars syfte är att stötta forskning inom optik och oftalmologi. Vi på Synoptik är delvis ägda av Synoptikfonden som än idag delar ut mijonbelopp till forskningsprojekt inom ögonhälsa varje år. För oss är ögonhälsa inget nytt utan själva grunden till varför vi finns.


Posttidning B Tidningen Optik Drakens gränd 6 104 22 Stockholm

PRESTERA

DITT BÄSTA

MED EN KONTAKTLINS SOM LEVERERAR För komforten, hälsan, synen och enkelheten.

MyDay®endagslinser MyDay® är ett registrerat varumärke som tillhör The Cooper Companies Inc. och dess dotterbolag. © CooperVision 2018.

Profile for OPTIK

Optik 2 2021  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded