Optik 2 2024

Smart teknologi i framtidens glasögon

Med tiden som framgångsfaktor

Vasuma åter till rötterna

Kedjor och förbundet om kliniska assistenter

Life demands more of our eyes

En oas för ögat

AKTUELLT

Allt äldre befolkning ökar krav på ögonvård

16

MER UR INNEHÅLLET

AKTUELLT

Så resonerar kedjorna om assistenterna

TEKNIK

AI – nödvändigt i framtidens glasögon

12

MODE

Vasuma blickar mot global expansion

Allt fler optiker i sjukvården 10

Smart teknologi driver på tekniken 14

Pionjär i branschen blickar framåt 20

En oas av åtråvärd tid 24

KRÖNIKA: Smart vara dummast 29

Insändare: Dilemmat är rabatter 30

BRANSCHPLOCK 32

VETENSKAP 37

REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se

Micke Jaresand, redaktör

Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell

Annonsförsäljning: Susanne Simic 072-900 10 02 susanne.simic@ conmedia.se

Annonsmaterial: Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Med höjd blick mot framtiden

Alla med körkort vet att en nyckel för att köra bra är att höja blicken och inte fastna med blicken omedelbart framför motorhuven. Det här resonemanget gäller det mesta i livet: bra koll på vad som väntar borgar för bättre och mer genomtänkta beslut.

ett av optikbranschens uppdrag är att sammanställa branschinformation som hjälper medlemmarna att fatta beslut. Det kan vara olika former av försäljningsstatistik men också annat. I vintras bad vi t ex Lumells om hjälp att få bättre förståelse för optikernas karriärval.

Men det gäller också att höja blicken ytterligare, och fånga skeenden och trender i samhället som påverkar oss på olika sätt. Därför har Optikbranschen inlett ett samarbete med Kairos Future. Med start i det här numret kommer de bidra med insikter som förhoppningsvis gör oss alla lite klokare och som ger oss en bättre helhetsbild.

Den första krönikan handlar om den svenska befolkningspyramiden. Allt färre ska ta hand om allt fler som blir allt äldre. Det här kommer innebära enorma utmaningar för samhället, inte minst inom sjukvården. Vi har alla vetat om den här utvecklingen ett tag, men att se det svart på vitt såhär är inte rakt igenom trevlig läsning, även om författaren betonar möjligheterna för vår bransch.

”Optikerförbundet har aldrig drivit på i frågan eller haft intresse av att driva på i frågan om kliniska assistenter ”

Rune Brautaset på sidan 8

Prenumerationsärenden

Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2024

kunskap hjälper oss att ta höjd för hur vi ska tackla framtidens utmaningar. Ju mer information vi har, desto bättre beslut kan vi fatta utifrån den verklighet som gäller. För att fortsätta på liknelsen att köra bil: när du höjer blicken noterar du hinder längre fram i god tid. Med en god karta kan du då välja att följa strömmen, alternativt hitta en annan väg som leder till samma mål men på ett lite annat sätt. Eller så inser vi att alla verkar åka åt samma håll. Kanske ser du vägar som ingen annan noterat, och som ger kan leda dig till en alldeles unik position? Hur man tolkar det man ser är såklart individuellt: där den ene ser ett hot kanske den andra ser en möjlighet.

det här numret innehåller flera inspirerande och tänkvärda artiklar som beskriver olika aktörers val och positioneringar inför den framtid som de ser. Dessutom ett antal artiklar som förhoppningsvis bidrar till din bild av framtiden. Hur du tolkar den, och vilken väg du väljer är såklart upp till dig, vi ska försöka ge dig en bra karta.

fredrik thunell vd, Optikbranschen

Förändringar, stora som små, skapar av naturliga skäl oro. Man vet vad man har, men inte vad man får. Införandet av kliniska assistenter, eller optikerassistenter är ett exempel på detta. För vissa har det väckt frågor om yrkets framtid och innehåll. Ser man till tonläget i en del inlägg på sociala medier kan det framstå som att dessa nya tjänster är början till slutet för optikeryrket. Att arbetsgivarna har en lömsk plan som ska fasa ut dagens optiker och istället erbjuda kunder och patienter vård och råd i en kombination av ”snabbutbildade säljare” och artificiell intelligens.

text micke jaresand

Optiker – ett yrke i ständig förändring

Så resonerar kedjorna om optikerassistenter

en mer trolig och rimlig förklaring till att systemet med kliniska assistenter införts är snarare en kombination av olika möjligheter och behov som uppstår ur omvärldsfaktorer och som påverkar optikbranschen:

Den snabba teknologiska utvecklingen som gör det möjligt att automatisera vissa delar i en synundersökning och heller inte kräver en optikerutbildning för att utföra själva handgreppen.

Brist på optiker i stora delar av landet. Att låta utbildade kliniska assistenter sköta delar av undersökningen avlastar optikern och ökar förutsättningarna för optikern att fokusera på de kliniska frågor som uppstår.

Tillgodose kundernas och patienternas krav på hög tillgänglighet och god service.

Skapa intressanta, professionella utvecklingsmöjligheter för all personal i optikbutiken. (Många som utbildar till kliniska assistenter och optikerassistenter vill fortsätta att utbilda sig till optiker)

Oavsett vilken förklaring man väljer att tro på är det ett faktum att optikeryrket har genomgått stora förändringar och det finns ingenting som tyder på att vi sett slutet på denna process.

Det kunder och patienter erbjuds i dagens optikbutiker är något helt annat än hur det såg ut för bara några decennier sedan. Lite hårdraget kan man säga

att optikern har gått från att vara en verkstadstekniker till att bli en välutbildad medicinsk rådgivare inom en mängd olika områden som kan samlas under begreppet ögonhälsa. Butikerna har också satsat på att profilera sig kommersiellt genom en tydlig dragning åt modehållet. Glasögon kan inte bara förbättra synen utan också utseendet.

samtidigt har patienter och konsumenter blivit mer kritiska och krävande. Det gäller allt från tillgänglighet (öppettider, väntetider, geografisk närvaro, bemötande etc) till den service man erbjudas (kompetens, produkt- och tjänsteutbud, pris, eftermarknad etc.). Inom de branscher som verkar utan monopol (de allra flesta) tenderar såväl konsumenter som patienter att rösta med fötterna. Otroheten mot produkt- och tjänsteleverantörer ökar. Upplever man att leveransen inte motsvarar förväntningarna går man till någon annan.

Konkurrensen ökar liksom behovet av kunna erbjuda produkter och tjänster i nivå med teknologins möjligheter och patientens och kundens förväntningar. Det här är en affärsmässig utmaning som egentligen alla branscher lever med, men som blir extra tydlig och utmanande inom optikbranschen där kunden är patient och patienten är kund.

inom optikbranschen har frågan givetvis varit uppe till diskussion.

– Det här var en diskussion vi hade omkring årsskiftet 2022/2023. Konceptet med kliniska assistenter hade börjat etableras på olika håll och inom branschföreningen diskuterade vi om det var möjligt att enas kring ett gemensamt arbetssätt som alla kunde stå bakom. Tanken var givetvis aldrig att alla skulle jobba med detta, men om man valde att göra det så skulle det finnas ett branschgemensamt regelverk att förhålla sig till, säger Fredrik Thunell , vd för Optikbranschen.

Flera personer från olika delar av branschen jobbade under en period intensivt med frågan.

– Det säger sig självt att det var många tankar och ställningstaganden att förhålla sig till. Idén var att vi skulle försöka hitta fram till en beskrivning som ALLA medlemmar kände att man kunde skriva under på, oavsett om man själva arbetar med detta eller inte, säger Fredrik.

Här behövdes en helt branschgemensam överenskommelse, alltså inte en fråga för omröstning utan alla skulle vara fullständigt med på tåget från första till sista ord. Vi lyckades inte nå hela vägen och då fick vi släppa frågan från branschhåll.

Representanter för fyra av de stora kedjorna ger sin syn på frågan om kliniska assistenter. Från vänster: Håkan Broman, Synsam, Erik Ryderberg, Specsavers, Eva Larsson, Synologen och Roland Olsson, Synoptik-Smarteyes.

Specsavers: Höjer kunskapsnivån i butiken

drivande bakom utvecklingen att låta assistenter med relevant utbildning ta en större del i undersökningen av kunder och patienter är några av de större kedjorna. Specsavers var först ut och köper sedan två år tillbaka en uppdragsutbildning från KI för att möjliggöra vidareutbildning till klinisk assistent. Utbildningen är på 7,5 högskolepoäng och studierna görs på halvfart parallellt med arbetet under cirka elva till tolv veckor.

– Egentligen är systemet med kliniska assistenter ingen jättestor förändring. Det har alltid funnits assistenter av olika slag i optikbutikerna och också bra utbildningar inom dessa funktioner. Optiker har länge haft assistenter som utför tryckmätningar, tar fundusbilder, med mera och det har aldrig varit kontroversiellt, säger Erik Ryderberg, head of professional advancement inom Specsavers Sverige.

En klinisk assistent inom Specsavers utbildas exempelvis i att kunna ta en anamnes, göra bedömning om resultaten av vissa undersökningar är rimliga eller behöver göras om. De lär sig också föra journalanteckningar som fungerar som ett underlag för optikerns beslut och ordination.

➔

AKTUELLT

– Med den här utbildningen och yrkesfunktionen vill vi höja kunskapsnivån i butiken. Ju fler medarbetare som har så hög kompetens som möjligt innebär en bättre service till patienterna och kunderna. Vi ökar med andra ord kvaliteten på kund- och patientbemötandet. Fler frågor ska kunna besvaras tidigare i processen. Vi har märkt en ökad kundnöjdhet då kunderna känner sig än mer omhändertagna när fler personer engagerar sig, säger Erik Ryderberg.

Han är dock noga med att påtala en viktig distinktion.

– En del av dem som yttrat sig i debatten om kliniska assistenter tror att den behandlingsansvariga optikern ska godkänna den kliniska assistentens undersökning. Så är inte fallet. Varje optiker måste göra en egen bedömning av resultaten innan ordination eller eventuell remiss skrivs, säger Erik Ryderberg.

Under de två år Specsavers arbetat med kliniska assistenter har man dels sett en ökad produktionskapacitet på tio till tolv procent men också en höjning av kvaliteten på hur patientjournalerna är skrivna.

– En journal som är skriven för att någon annan än författaren själv ska förstå den är betydligt mer noggrann, utförlig och lättläst, säger Erik Ryderberg.

– Vi har granskat 26 000 undersökningar utförda av kliniska assistenter tillsammans med optiker. För oss är uppföljning av alla undersökningar viktiga. Vi tittar på många aspekter för att försäkra oss om att tjänsterna är patientsäkra och uppfyller kundernas förväntningar. Resultaten är fantastiska. Vi har reducerat antal reklamationer på grund av refraktionsfel med 25 procent vilket leder till färre omkoller och i förlängningen nöjdare kunder. Vi har samma andel remisser på de här undersökningarna som vid traditionella undersökningar, vilket betyder att vi fångar upp samma mängd patologi. Vi ser även en högre konverteringsgrad hos de här kunderna, säger Erik Ryderberg.

För Specsavers handlar systemet med kliniska assistenter också om att öka

tillgängligheten på orter där det idag är långa väntetider på grund av optikerbrist.

– Vi vill inte ha färre optiker. Tvärtom. Vi har idag 40 optikervakanser i våra butiker runt om i landet. Om någon kan hitta dem så anställer vi dem direkt, säger Erik Ryderberg.

Synologen:

Viktigt med kompetens i alla led

Synologen har ingen central strategi kring den nya typen av optikerassistenter utan låter varje enskild butik avgöra i vilken omfattning och för vilka funktioner man vill arbeta med assistenter till optikern.

– De flesta av våra butiker har personal som servar optikerna inför synundersökningen. De kan exempelvis sköta en autorefraktor, mäta tryck och ta ögonbottenbilder. Det är en avlastning, men det är viktigt att betona att det alltid är optikern som gör undersökningen och är ansvarig för alla delar i den, säger Eva Larsson, vd för Synologen.

Rent generellt välkomnar Eva Larsson utvecklingen med att butikerna har mer välutbildad personal oavsett om det handlar om optiker eller assistenter.

– Det finns bara fördelar med det, säger hon. Att ha kompetent personal i alla led och att fler blir inblandade i patientarbetet är ofta positivt då det kan snabba på processerna och ge ett bättre arbetsflöde i butiken. Det absolut viktigaste är att kunden/patienten blir väl omhändertagen och får bästa tänkbara vård och hjälp. Varje Synologen-butik väljer själv hur man vill utforma sitt arbete för att uppnå detta, men att det är optikern som utför synundersökningen är gemensamt för oss alla.

Synsam: Nödvändigt avlasta optikern

Synsam arbetar också aktivt med assistenter, men kallar dem Optikerassistent och sköter utbildningen internt.

– För oss handlar det om att kunna ge våra kunder den allra bästa servicen. Det är nummer ett i allt vi göra, säger Håkan Broman, head of optics and clinical services på Synsam Group. Vårt arbete med ny teknik och nya arbetssätt bygger på patientsäkerhet med kunden i fokus.

En optikerassistent inom Synsam utbildas till att samla in data i form av anamnes, olika förmätningar, refraktion med AI-teknologi.

– Tyvärr har det gått lite fel i debatten. Det assistenten gör är att samla in informationen. Men det är ingen annan än optikern som värderar dessa data och ger ordinationen.

Ingen optiker skulle komma på tanken att göra en ordination grundad på information som hen inte är trygg med, säger Håkan Broman.

Han menar att man kan göra en jämförelse med andra vårdområden.

– Inom vilket annat sjukvårdsområde som helt är detta fullständigt naturligt. En sjuksköterska tar blodtryck och andra prover, väger, mäter och lämnar över informationen till en läkare som ett delvis underlag till behandlingsbeslutet.

Håkan Broman vill också gärna sätta in fenomenet optikerassistenter i en vidare kontext.

– Det pratas mycket om shared care och hur utvecklingen går allt tydligare mot att dagens välutbildade optiker kan vara en resurs för att avlasta sjukvården när befolkningen både ökar och blir äldre. Men om optikern i högre grad ska avlasta våra läkare måste vi också diskutera hur vi ska avlasta optikern. Redan idag är det alldeles för långa väntetider till optikern, säger han. ➔

AKTUELLT

Synoptik:

Söker alternativa lösningar

Synoptik och Smarteyes står naturligtvis inför samma eller liknande utmaningar som resten av kedjorna och söker också alternativa lösningar på utmaningarna.

– En kund-/patientresa hos börjar alltid med en full undersökning av optiker, inklusive fundus, synfält och tryckmätning, och optikern bestämmer då när det är relevant för nästa fulla undersökning baserat på kundens specifika situation och behov, säger Roland Olsson, vd för

Synoptik & Smarteyes.

Man tittar på alternativa lösningar för ”mellanundersökningar” (undersökning innan det bedömts kliniskt relevant med nästa synundersökning), som kan handla både om kortare undersökning av optiker och om att optiker supporteras med AI-assisterade refraktioner av optikerassistent, för de kunder som vill köpa nya glasögon innan dess.

– Då handlar det i grunden om att kundens behov är att få en konfirmation av att styrkorna stämmer för att göra nya glasögon. Det blir allt vanligare att kunder köper mer frekvent, mycket drivet av abonnemang förstås, och det är dåligt utnyttjande av resurser att en optiker då sitter och gör en fullständig synundersökning på nytt efter till exempel tolv månader trots att hen själv, eller en optikerkollega, redan bedömt att det inte finns behov för det förrän efter till exempel 24 månader, säger Roland Olsson.

Roland Olsson betonar optikerns centrala roll i verksamheten.

– Det är alltid optikern som bestämmer vad som är en relevant undersökning för varje kund/patient och det är alltid optikern som ordinerar.

Rune Brautaset, Optikerförbundet ”Vårt ställningstagande

Optikerförbundet har utsatts för en del kritik för att vara otydliga kring införande av kliniska assistenter. Ordförande Rune Brautaset tar kritiken på allvar, men känner samtidigt att förbundets inställning till, och ställningstagande kring, assistenter av vissa har missuppfattats och att man som rent yrkesförbund tyvärr har mycket begränsade möjligheter att påverka de kommersiella aktörerna. text micke jaresand

– Optikerförbundet har aldrig drivit på i frågan eller haft intresse av att driva på i frågan om kliniska assistenter. När kedjor inom Optikbranschen började driva frågan om kliniska assistenter röstade Optikerförbundet nej till det förslag till regelverk som föreslogs. Men ja, vi var med i Optikbranschens arbetsgrupp kring assistenter; är man inte med vid diskussionerna så har man ingen insyn och ingen möjlighet att påverka. Vi röstade sedan, som sagt, nej till det förslag som presenterades vid branschens medlemsmöte. När kedjorna ändå började använda kliniska assistenter har vi ställt väldigt tydliga krav på att optikerns roll i alla sammanhang görs tydlig för kund och patient, och att optiker involveras i utformningen av arbetssättet. Vi fick även samtliga aktörer i Optikbranschen att ställa sig bakom vårt ställningstagande, säger Rune Brautaset.

För att säkerställa att så sker har förbundet inrättat en anmälningsfunktion där alla optiker rapportera in situationer där de ser att ordinationer och recept ges utan optikerns godkännande eller där de känt sig tvingade att godkänna undersökningsresultat som de inte är bekväma med. Anmälaren kan välja att vara anonym om så önskas.

– Vi har under senare tid fått in en del anmälningar. I de flesta fall tar vi dessa ärenden direkt med ledningen för berörd verksamhet. Per idag har vi dock inte fått in något fall som rör ”liv och hälsa” (det Socialstyrelsen har till uppgift att reglera), men får vi in ett sådant fall så kommer vi ta det direkt med IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg).

Samtidigt har vi fått in en del fall där det för patienten inte är tydligt om det är en optiker eller en assistent som har varit undersökare, eller där en icke-legitimerad har utgett sig för att vara legitimerad. Vi anser att det är direkt oetiskt om patienten eller kunden inte

vet om det är en optiker eller assistent som undersöker hen, och vi är övertygade om att det i förlängningen kommer skada förtroendet för vår bransch, säger Rune Brautaset. Optikerförbundet har även fått kritik för att vi inte begärt att Socialstyrelsen reglerar hur assistenter får jobba inom optometrisk verksamhet.

– I vår dialog med Socialstyrelsen, som har varit tät under arbetet med ny förskrift, så har Socialstyrelsen varit tydliga med att en sådan reglering ligger utanför deras uppdrag som endast är att reglera optikers yrkesutövande vad rör ”liv och hälsa”. Vi valde därför inte ta upp detta i vårt skriftliga remissvar kring föreskriften.

en viktig omständighet i sammanhanget som Optikerförbundet vill understryka är att man inte är en fackförening. Förbundet är inte en part i lönefrågor eller frågor som berör hur arbetsgivaren väljer att organisera verksamheten på arbetsplatsen.

– Införandet av kliniska assistenter borde ha varit föremål för MBL-förhandlingar, säger Rune Brautaset. Men det ligger utanför vår roll och vi har ingen inblick i om de ägt rum eller vad utfallet av sådana förhandlingar lett fram till.

Optikerns yrke och verksamhet faller, som vi alla vet, under hälso- och sjukvårdslagen och regleras i Socialstyrelsens optikerföreskrift som nyligen uppdaterats och trädde i kraft tidigare i år. Att utöva yrket på ett sätt som strider mot föreskriften är inte tillåtet. Man riskerar i allra värsta fall att förlora sin legitimation.

Det övergripande ramverket, hälso- och sjukvårdslagen är i första hand till för patienterna och ska garantera dem en säker (och jämlik) vård, baserad på vetenskap och

ställningstagande har missuppfattats”

beprövad erfarenhet. Optikerförskriften, enkelt uttryckt, tydliggör vilket ansvar en optiker har i denna kontext.

Men är det då ens möjligt för någon annan yrkeskategori i en optikbutik att ordinera behandlingar och skriva ut recept, med tanke på hur hälso- och sjukvårdslagen och optikerföreskriften är formulerade?

–Att optiker arbetar med assistenter är i sig inget nytt och det finns ingenting i den nya föreskriften, eller övriga regleringen av hälso- och sjukvården, som vare sig reglerar eller avreglerar användandet av assistenter i verksamheten. Helt klart är dock att det endast är en optiker som kan ordinera behandlingar och utfärda recept. En assistent kan utföra vissa arbetsmoment i undersökningen av patienten men måste alltid lämna över till en optiker för slutlig tolkning av resultaten, säger Rune Brautaset.

den oro som medlemmar i förbundet uttryckt för att systemet med assistenter ska missbrukas tas dock på allvar.

– Att assistenter får en större roll i undersökningarna är relativt nytt och självklart finns det anledning att bevaka hur detta fungerar. Inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv, säger Rune Brautaset.

I syfte att tydliggöra optikerns roll i ögonhälsovården har Optikerförbundet dragit igång arbetet med en kampanj för spridning i sociala medier som riktar sig till allmänheten. Kampanjen kommer bland annat ta upp

den nya optikerföreskriften, vikten av att träffa en optiker och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan optikern och andra yrkeskategorier inom ögonhälsovården.

På förbundets hemsida, i anslutning till anmälningsfunktionen, finns det ställningstagande från Optikerförbundet som aktörerna i Optikbranschen ställde sig bakom.

optikerförbundet kräver att verksamheter, som vill jobba med assistenter, garanterar att:

• arbetssättet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet,

• berörd(a) optiker involveras i arbetsflödet där assistenter ska medverka,

• optiker har vetorätt vad gäller utfärdande av recept och intyg samt ordination av behandling,

• optiker aldrig tvingas att intyga och/eller ordinera i det fall kvalité och patientsäkerhet av optiker inte bedöms kunna garanteras.

Eftersom vi ser väldigt alvarligt på om aktörer bryter mot våra ställningstagande så beslutade Optikerförbundets styrelse att flytta meddelandefunktionen ut från intranätet och lägga det öppet för alla optiker.

– Detta gör vi för att möjliggöra för även icke-medlemmar att rapportera in avvikelser och på så sätt få ett ännu större underlag att luta oss mot i vår dialog med branschen, allmänheten och myndigheter. n

Optikerförbundet följer frågan om kliniska assistenter ur ett strikt yrkesperspektiv, säger Rune Brautaset, ordförande.

AKTUELLT

Kraftig ökning av optiker inom sjukvården

Under åren 2002-2021 ökade antalet yrkesverksamma optiker med 30 procent eller 622 personer. I snitt har 60 nya optiker examinerats årligen, samtidigt som 30 har gått i pension. Under samma period har befolkningen ökat med 17 procent och optikertätheten har med andra ord ökat från 23 till 26 optiker per 100 000 innevånare. Trots detta hörs ofta att branschen saknar optiker. Hur hänger det här ihop?

En anledning till detta är sannolikt var optikerna ifråga arbetar. Geografiskt ser det ut som man väntar sig. De flesta av optiker är verksamma i landets tre största län, drygt 800 i Stockholm, 450 i Västra Götaland och 316 i Skåne – sammanlagt 58 procent av den totala kåren återfinns alltså i dessa tre län. Minst antal hittar vi i Blekinge (28 optiker), Jämtland (25) och Gotland (11). De flesta län i Sverige har en optikertäthet mellan 17 och 26 optiker per 100 000 invånare. Kalmar och Stockholm sticker dock ut med 42 respektive 34 optiker per 100 000 invånare. Statistiken avser legitimerade

optiker och påverkas alltså inte av de som är under utbildning.

Uppdelat per arbetsplats framträder en annan bild. 2002 arbetade 90 procent av kåren i butik, 2021 hade den siffran minskat till 75 procent. Samtidigt hade andelen som arbetar inom sjukvården ökat från fem till 17 procent. Omräknat i reda siffror innebär det att det 2002 var 94 optiker som arbetade inom sjukvården, 2021 har den siffran ökat till 436. Under samma period har antalet som arbetar i butik ökat från 1 757 till 1 885.

– Välutbildade optiker har kommit att bli en mycket viktig resurs i synvården. Ögonsjukvården är pressad av långa väntetider på många ställen. Naturligtvis ser de sig om efter alternativ och det är lika kul som självklart att de fått upp ögonen för hur duktiga optikerna är och vilken resurs kåren utgör inom vården, säger Fredrik Thunell på Optikbranschen.

Prognoserna framåt indikerar att utvecklingen med fler optiker i vården och färre i butik fortsätter. Prognosmodellen är uppbyggd enligt tre olika tillväxttakter, positiv utveckling, förväntad utveckling och försämrad utveckling.

Vill du äga och driva din egen butik?

Hos oss är det möjligt! Bli partner och förverkliga dina företagsdrömmar tillsammans med oss.

Lyssna på vår podcast där Johanna, Sara och Erik berättar om livet som partner och hur det är att vara en del av Specsavers. Vilka fördelar finns det med att ingå i ett stort och välkänt varumärkeskoncept samtidigt som du som butiksägare har en nära lokal förankring?

Det och mycket mer

kan du lyssna till här:

Positiv utveckling (hög tillväxttakt) innebär att tillväxttakten för de kommande fem åren är lika med genomsnittet av tillväxten för de fem år med högst tillväxt.

Förväntad utveckling (medel tillväxttakt) innebär att tillväxttakten följer den tillväxt som har skett under de senaste tio åren –den utgår alltså från att exakt samma trender fortsätter.

Försämrad utveckling (låg tillväxttakt) innebär att tillväxttakten för de kommande fem åren är lika med genomsnittet av tillväxten för de fem år med lägst tillväxt.

– Modellen visar tydligt att vi fram till 2028 kommer att se ett minskat antal optiker i butik till förmån för sjukvården. Här ska man inte i första hand titta på det exakta antalet, det stämmer hursomhelst inte. Det intressanta är istället trenden kombinerat med annan data. Under de senaste tio åren har vi sett tydligt att allt fler optiker söker sig till vården. Kommer det att fortsätta? Ja, det finns inget som indikerar något annat. Vården anger dessutom att de har brist på optiker, alltså finns en ambition från deras sida att rekrytera, säger Fredrik Thunell

Anbefal en bæredygtige løsning

Giv dine kunder muligheden for at træffe et positivt valg hver dag med Miru 1day Flat Pack kontaktlinser.

Vi siger ikke kun, at vi er bæredygtige, vi er bæredygtige. Her er hvorfor:

100% GENBRUGT

Menicons Flat Pack emballage er lavet af 100% genbrugt plastik.1

80%

MINDRE PLASTIK

Takket være verdens slankeste emballage og vores unikke CENTRAFORM™ teknologi har vi betydeligt reduceret den anvendte plastik. 2

99% GENBRUGSPLAST

Plastikken, der bruges i fremstillingsprocessen, er cirka 99% genbrugt. 3

Endelig en kontaktlinse, som dine kunder kan stole på og føle sig godt tilpas med.

Anbefal Miru 1day Flat Pack familieudvalget: sfære, torisk og multifokal.

For mere information, kontakt os venligst på nordic@menicon.com

Vilka är de nya landskap som revolutionen inom artificiell intelligens möjliggör? Det spekuleras det livligt om i olika branscher världen över, men diskussioner till trots så har optikeryrket ännu inte förändrats på något påtagligt sätt. Så vad kan man förvänta sig av framtiden? Och hur nära inpå ligger de moderniseringar det pratas om?

AI – nödvändig i framtidens

utvecklingen av den teknologi som ska leda till en ny version av glasögon har pågått i över tre decennier, och har fram tills idag gjort ett slags innovationsmässigt helvarv då forskare, hos framförallt de stora teknologiföretagen, återgått till ursprungsidén med förnyad optimism om vad som är möjligt att åstadkomma – till stor del genom AI. Idén kallas för Augmented Reality (AR) och går ut på att vårt vanliga synfält blandas med ett digitalt lager som en förlängning av vår fysiska värld. Man hoppas på detta sätt komma ännu närmre sina kunder än vad telefonen gör idag. Apple, Microsoft, Google och Meta har alla släppt olika “glasögon” eller headset i denna nya nisch, som kalllas VR-headset. Men dessa produkter är än så länge allt för otympliga för att fungera som vanliga glasögon som vi är vana vid,

men det ger en fingervisning om en typ av teknologi som på sikt lär kunna inkorporeras i nättare glasögonmodeller.

Problemet med att överföra VR-teknologin till nätta glasögon är att det krävs utrymme. Man kan säga att VR-glasögon består av en superdator med olika tekniska komponenter som högupplösta kameror och skärmar, och ju mer avancerade funktioner man vill ha desto större glasögon behövs. Så fort man vill göra glasögonen nättare och mer användbara i vardagen så får man problem. En ide som har diskuterats är att använda mobilens processorkraft till glasögonen. Men den idén skvallrar om att teknologin har en bit kvar.

Mattias Nilsson är forskare vid Marianne Bernadotte Centrum på Karolinska Institutet där han använder sig av maskininlärning (ML), en typ av AI, i sin forskning

om dyslexi genom att undersöka mönster i ögonrörelser vid läsning.

– Många verkar idag tro att AI är synonymt med Chat-GPT, och det är förståeligt eftersom det är mångas första möte med den nya tekniken. Men AI är så mycket mer, säger Mattias Nilsson.

ett område där AI visat sig lovande är inom medicin där tekniken redan används för att hitta diagnoser, bland annat genom bildavläsning. När forskning visar att fler och fler symtom kan upptäckas på ett tidigt stadium i ögonen kan detta bli ett relevant verktyg i samband med synundersökningar.

– Jag är positivt till att vi kommer se ny bra teknik. Men det är betydligt svårare att säga när och hur den tekniken kommer att se ut. Det största framgångsområdet för just AI inom det medicinska området är just

text leo salomon ringart

Mattias Nilsson, forskare vid KI ser positivt på den nya tekniken men menar att det ännu är svårt att exakt säga vilka uttryck den kommer att ta sig.

framtidens glasögon

att hjälpa läkare att hitta mönster inom sjukdomsprofiler. Det är här styrkan finns i algoritmerna, de är bättre på att upptäcka och extrahera ut mönster som människor inte kan göra, säger Mattias Nilsson.

ett företag som tagit glasögontillverkning till en ny nivå är hightech-företaget SHAMIR. Med hjälp av stora mängder insamlad data som sedan analyseras tillverkar man optiska linser för glasögon. Bland annat skapas en sofistikerad progressiv linsyta baserad på tusentals datapunkter. En linsdesign-optimeringsalgoritm kan simulera exakt hur det mänskliga ögat kommer att se genom linsen, genom att jämföra dussintals parametrar. Istället för att förse glasögonbärare i en viss ålder med en och samma linsdesign, gör tekniken det möjligt för att leverera unika de-

signer, som skräddarsys exakt efter behoven hos en åldersgrupperna.

De rykten och stora ord som bara för några år sedan kunde låta som skrytsam marknadsföring måste man idag ta på allvar som potentiellt kommande förändringar inom hela optikerfältet. Det som till stor del håller tillbaka utvecklingen är de stora skadeståndskraven i USA, där de allra flesta av dessa nyutvecklingar sker. Man vill till exempel inte att någon råkar gå ut i trafiken med sina nya AR-glasögon på sig.

Till de som utvecklar de nättare modellerna som mer liknar glasögon så som vi tänker på ordet finns en rad mindre, inte så kända utvecklare. Exempelvis: XREAL, Osterhaut Design Group (ODG), Vuzix UltraLite och RayNeox2. n

2.SKÖLJ MED KALLT VATTEN

Fri från silicon, paraben och konserveringsmedel

1.SPRAYA PÅ

Apple och Ray-Ban har banat vägen för en ny era av teknologisk innovation med lanseringen av Apple Vision Pro och Ray-Ban Meta. Dessa smarta glasögon representerar inte bara det senaste inom teknik och design utan erbjuder också användare över hela världen möjligheten att uppleva livet på ett helt nytt sätt.

text erik engelv

Smart teknologi driver nya glasögon

Apples Vision Pro är den banbrytande plattform för digitala upplevelser.

Med Apple Vision Pro har Apple tagit det man kallar för “spatial datoranvändning” till nästa nivå. Vision Pro är utrustad med en banbrytande plattform som förvandlar hur människor arbetar, samarbetar och utforskar digitala upplevelser. Med sitt tre-dimensionella användargränssnitt och intuitiva kontroller som reagerar på användarens ögon, händer och röst, erbjuder Vision Pro en magisk navigationsupplevelse. Från att skapa oändliga arbetsytor med appar som kan visas sida vid sida i vilken skala som helst till att återuppleva favoritminnen med spatiala foton och videor, Vision Pro öppnar upp en ny värld av möjligheter för användarna.

Ray-Ban Meta representerar ett perfekt äktenskap mellan stil och teknik. Med sin ikoniska design och toppmoderna funktioner tar dessa smarta glasögon användarupplevelsen till nya höjder. Den uppgraderade 12 MP-kameran och femmikrofonsystemet gör det möjligt för

användare att fånga och dela livets bästa ögonblick medan du håller händerna fria. Ljudkvaliteten är märkbart förbättrad sedan det första släppet 2021. Dessutom finns möjligheten att anpassa glasögonen med olika färger och glasalternativ, du kan till och med slipa in dina egna styrkor, vilket gör Ray-Ban Meta till det perfekta valet för alla som vill

kombinera stil med ny teknologi och funktionalitet.

Med Apple Vision Pro och RayBan Meta ser framtiden klarare ut än någonsin tidigare. Dessa smarta glasögon erbjuder inte bara avancera-

de funktioner och enastående design utan också en möjlighet att utforska och uppleva världen på ett helt nytt sätt. Oavsett om det är att förbättra produktiviteten på arbetsplatsen med Vision Pro eller att fånga speciella

ögonblick med Ray-Ban Meta, är dessa enheter en påminnelse om hur tekniken kan förändra våra liv till det bättre. Så ta på dig dina smarta glasögon och gå in i framtiden med klar sikt och en känsla av äventyr. n

Bli vår nya kollega!

Som optiker hos Smarteyes blir du en viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt med affärsidén: We make great design and professional eye care affordable.

För att upprätthålla en professionell och kliniskt hög nivå så har vi funduskameror och perimetrimätare i alla butiker. Du får kontinuerlig utbildning för att säkerställa rätt kompetens i takt med tekniken och ögonhälsovårdens utveckling som ständigt skapar nya förväntningar på rollen som optiker. Vi gör vårt bästa för dig så du kan göra det för dina kunder.

Vi erbjuder ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optik samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete. Dessutom till ett pris opåverkat av styrka. Som optiker på Smarteyes gör du stor skillnad för dem som behöver det som mest. Låter detta intressant, då ser vi fram emot att träffa dig! Läs mer på vår hemsida eller kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se

Ray Ban ligger långt fram i att kombinera ny teknik med stilrena produkter.

Västervik, Värnamo, och Örnsköldsvik.

Boden, Frölunda, Gävle/Sandviken, Karlshamn, Linköping, Norrtälje, Trollhättan,

Åldrande befolkning och ökat behov av ögonvård

Ökat välstånd, mer hälsosamma livsstilar, samt tekniska och medicinska framsteg får människor att leva allt längre. Samtidigt är barnafödandet på nedåtgående, där antalet födda barn i Sverige var lägre 2023 än under något av de föregående 20 åren. Matematiken bakom dessa parallella utvecklingar är enkel: ökande medellivslängd kombinerat med sjunkande födelsetal innebär en allt äldre befolkning.

Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos förväntas Sveriges befolkning öka med knappt tre procent mellan 2024 och 2035. Under samma period beräknas antalet svenskar som är över 65 år öka med 15 procent och antalet över 80 år väntas växa med 34 procent.

Den åldrande befolkningen kategoriseras ofta som en så kallad ”megatrend”, en långvarig omvärldsutveckling som får stora konsekvenser för flera olika områden i samhället. På samhällsnivå kommer det bland annat innebära ett stort tryck på pensionssystemet, när en allt färre människor i arbetskraften ska försörja en alltmer talrik skara pensionärer.

Trenderna är tydliga. De senaste 50 åren har befolkningen blivit allt äldre. Enligt gällande prognoser kommer utvecklingen fortsätta i än snabbare takt.

men det demografiska skiftet kommer också att få en stor påverkan på vården. För trots att morgondagens äldre sannolikt kommer att vara friskare än dagens förväntas utvecklingen ändå föra med sig ett ökat vårdbehov, inte minst vad gäller ögonvård. Globalt uppskattas antalet människor med ålderssynthet och avståndssynnedsättning öka med över 60 procent mellan 2020 och 2050. Om det nuvarande pensionssystemet ska bevaras intakt kan det samtidigt kräva att fler arbetar allt längre upp i åldrarna, vilket ställer ytter-

ligare krav på ögonhälsan.

Detta pekar mot att optikers roll i samhället blir allt viktigare, i takt med att efterfrågan ökar när en större del av befolkningen väntas behöva söka hjälp för åldersrelaterade synfel. Optiker kommer fortsätta behövas för att identifiera och behandla dessa tillstånd, samt förse allt fler äldre med lämpliga hjälpmedel för att bibehålla en god synförmåga.

För att framgångsrikt möta det växande behovet av ögonvård krävs aktiva insatser av branschens aktörer. Detta utifrån två nyckelaspekter: dels blir kompetensförsörjning en nyckelfråga för hela branschen, i ett samhälle som i allt högre utsträckning präglas av en branschövergripande kamp om arbetskraft. Den andra nyckelfrågan blir hur man lyckas implementera nya innovationer, både vad gäller nya medicinska och teknologiska lösningar.

david andreasson Kairos Future

Kairos Future spanar in i framtiden

Idag, kanske mer än någonsin, är det viktigt att hålla koll på omvärlden. Stora och små trender som påverkar den egna vardagen och verkligheten kan ha större betydelse än man tror.

Att själv hänga med och sortera bland allt som händer utanför den egna verksamheten har ingen riktigt tid, eller kunskap för. Därför finns det företag som specialiserat sig på just detta: att spana på nutiden för att kunna förutsäga hur framtiden kommer se ut.

Kairos Future är ett sådant företag och sedan en tid har Optikbranschen inlett ett samarbete med Kairos för att ge hjälp till sina medlemmar att upptäcka och sortera i trender som kan påverka branschen.

– Det vi gör är en grundläggande omvärldsanalys som syftar till att hjälpa våra kunder att bättre förstå framtiden och få en bred bild av utvecklingen inom ett antal områden. Det mesta av det som händer kan man ju inte påverka själv, men man kan agera utifrån den kunskap man har, säger David Andréasson, analytiker på Kairos Future.

Här i tidningen kommer vi framöver publicera sammanfattningar de resultat och slutsatser som Kairos kommer fram till.

Några av de områden som kommer att bevakas är redan bestämda och först ut är trenden med den åldrande befolkningen och vilka konsekvenser den får för stora delar av samhället.

En annan fråga som kommer att bevakas är lagstiftning och reglering kring hållbarhetsfrågor både statliga och överstatliga (EU) forum. Inte minst materialanvändning står i fokus där.

AI-utvecklingen inom det medicinska området är ett annat viktigt område där utvecklingen går i en rasande fart och det kan vara värdefullt att ha koll på.

Själva research- och analysarbetet görs av ett team på Karios Future som använder sig av traditionella omvärldsbevakningsverktyg som media, specialtidskrifter, konferensrapporter, studier etc. Man har också utvecklat ett eget AI-baserat analysprogram som gör det möjligt att sortera i ett enormt stort källmaterial.

micke jaresand

Hör av dig till oss på: hr@synoptik.se

OPTIMERA TIDEN I STOLEN

TILLPASSA DINA KUNDER MED TORISKA LINSER, SOM HAR 99% VID FÖRSTA TILLPASSNINGSSUCCÉ 6*

SER DU SKÄRPA SYN HELA DAGEN, ÄVEN VID 16:E TIMMEN.1-2

MIKROTUNT, HÖGEFFEKTIVT

SKÄRPA SYN3,4

LÅNGVARIG KOMFORT 1,2

SURFACE >80% VATTEN PÅ LINSYTAN

LÅNGVARIG FUKTIGHET PÅ LINSYTAN3,5

FUKTLAGER MED >80% VATTEN 3 PÅ LINSYTAN

*Based on lens movement, centration and rotation at initial fitting.

References: 1. Fogt J, Patton K. Long day wear experience with water surface daily disposable contact lenses. Clinical Optometry. 2022(14):93-99. 2. Hines B, et. al. Clinical subjective performance of two daily disposable toric soft contact lenses. Poster presented at: American Optometric Association, Chicago. June 15-18, 2022.

3. PRECISION1™ (DDT2) Lens with Smart Surface study; Alcon data on file, 2019. 4. Cummings S, Giedd B, Pearson C. Clinical performance of a new daily disposable spherical contact lens. Poster presented at American Academy of Optometry Annual Meeting and 3rd World Congress of Optometry; October 23-27; Orlando, FL.

5. Tucker B, Leveillee E, Bauman E, Subbaraman L. Characterization of the Surface Properties of a Novel Daily Disposable Silicone Hydrogel Contact Lens. Poster presented at the American Academy of Optometry Annual Conference, October 23-26; Orlando FL.

6. In a study where n=78 eyes; Alcon data on file, 2020.

Se bruksanvisningen för information om användning, skötsel, försiktighetsåtgärder, varningar, kontraindikationer och biverkningar.

© Alcon 2024 NORD-PRA-2400003

Sveriges första bemanningsföretag för optiker fyller åtta år i år. Sedan starten har Bright Optical lyckats skapa ett eget segment i optikbranschen, navigerat en pandemi och nu senast en lågkonjunktur. Ändå står de idag starkare än någonsin –och har precis lanserat en stor nyhet. OPTIK mötte upp grundaren Madeleine Olsson för ett snack.

– Det har varit en härlig resa, säger hon och skrattar.

text och foto wilhelm jaresand

Pionjär i branschen fyller

Hur var det att vara först på bollen?

– Det tog lite tid, men det passade rätt bra, vi har alltid fokuserat på att växa sunt och leverera med kvalitet.

Hur fick du idén?

– Jag jobbade för en av kedjorna i branschen och när det skulle öppnas nya butiker eller göras speciella satsningar så saknades det alltid extraresurser, så man fick mobilisera personal från befintliga butiker som då tappade resurser och omsättning. Det saknades helt enkelt extra muskler att sättas in vid behov, så där såg jag en affärsidé och strax därefter startade jag Bright Optical.

Hur togs det emot av branschen?

– Bra! Det var egentligen inget större motstånd, och minst ytterligare tre bemanningsföretag har följt efter i våra fotspår så uppenbarligen fanns det ett behov.

Vad tycker optikerna om det här arbetssättet?

– Det är många optiker som tycker vårt arbetssätt är utvecklande och spännande att jobba som konsult, men det är också viktigt att det finns bra balans med ordinarie anställda som sätter rutiner och följer upp på plats. En konsult ska vara ett komplement och en resurs, inte ta över.

Det här stora intresset måste ju ändå varit bra för affärerna?

– Ja och nej. De senaste åren har vi inte ökat vår omsättning, och det har varit väldigt medvetet. Vi har behållit samma storlek på företaget och sett till att fortsätta vara ett komplement till branschen.

Vad har ni satsat på istället då?

– Vi har fokuserat på att öka bredden på och djupet av de kompetenser vi kan leverera. Det känns mer hållbart. Så vi har samlat på oss tillräckligt med kunskap för att kunna leverera tjänster till butiker, kliniker, leverantörer och även yrkeshögskolor. Och sedan den här roliga nyheten vi precis lanserat!

Berätta mer.

– Vi har ett nytt koncept, Bright Education, där vi kommer erbjuda kurser riktade till optikbranschens alla olika delar. Vi drar igång allt med en fundusutbildning som startar redan i maj.

Hur startade det här?

– Som med allt hos oss, tack vare våra anställda! Vår utbildningsansvariga optometrist, Gabriella Rosén, håller kurser för våra optiker internt och stöttar dem i kliniska frågor. Hon har blivit en trygghet för våra anställda och fått sådan otrolig feedback från dem att vi kände att vi bara måste dela med oss av det här externt. Så jag frågade Gabriella om hon skulle vara bekväm med att hålla utbildningar även för folk utanför Bright och det tyckte hon lät jätteroligt, och nu händer det äntligen!

Hur kommer den gå till?

– Utbildningen kommer vara digital och ges antingen i ett svep på en halvdag eller uppdelad över två dagar så det blir enklare att pussla in i folks scheman.

Hur många platser erbjuder ni?

– Vi börjar med tio platser till ett riktigt pangpris eller vad man ska säga, haha, kanske premiärpris låter bättre?

Målsättningen är att fylla dem platserna och se hur det går. Behöver vi lägga till fler utbildningstillfällen så gör vi det.

Hur har responsen sett ut hittills?

– Vi fick in de första anmälningarna redan samma dag som vi gick ut med det, och det är ju den bästa responsen man kan få. Vi tror oss ha sett ett behov och det ska bli kul att se ifall vi har rätt eller inte, men det ser nog ut så.

Vad hoppas ni i framtiden?

– Att Bright Education ska bli ett paraply med flera olika utbildningar under sig, och i framtiden jobbar vi regelbundet med det här. Så vi hoppas det här är starten på något nytt och roligt, precis som vi hoppades när jag startade Bright Optical, och det gick ju rätt bra. n

”Det var egentligen inget större motstånd, och minst ytterligare tre bemanningsföretag har följt efter i våra fotspår så uppenbarligen fanns det ett behov.”

fyller åtta år

Låt din karriär bli UNIK

Vi tror på mångfald. Vår organisation består av unika optiker, med unika kunder och unika behov. Studerar du till optiker och är intresserad av jobb eller praktik, hör av dig till oss på synologen.se

Madeleine Olsson, pionjär inom bemanningsbranschen för optikföretag.

Steffen Sundelius låser upp gallergrinden till showroomet i Gamla stan och slänger upp väskan på disken. På hyllorna längs väggarna samsas glasögon, konst och en och annan flaska bubbel. I ena hörnet står ett gäng som redan druckits upp.

text och foto wilhelm jaresand

Vasuma 20 år (snart) Siktet inställt på global expansion

– vi har haft en hel del att fira på sistone, säger Steffen och ler.

De har precis varit och grävt guld i USA, på landet i västs största optikmässa: Vision Expo. En mässa de haft ögonen på i alla år, men aldrig ställt ut på.

– Förrän nu. Det var riktigt kul, vi hade ett bra space och lyckades sticka ut från mängden, säger han.

För alla som varit på samma mässor som Vasuma kommer det kanske inte som någon chock. Deras monter brukar snabbt bli den folk graviterar mot, men förvånande nog var just den biten ännu enklare i New York.

– Optikvärlden där borta är väldigt traditionell så när vi tog med Gamla stan till New York och bjöd på dryck i bruna papperspåsar blev folk jäkligt nyfikna och bara ”vad fan är det här?” liksom.

– Det blev bra häng, mycket roliga möten och roligast av allt så fick vi superrespons på våra grejer.

Det var inte första gången Vasuma besökte USA, men det var första gången de åkte dit med ett konkret mål att lägga grunden för en framtida export, och på första försöket har de nu återvänt hem med tio-tolv nya kunder.

– Det känns riktigt roligt, och gav ju helt klart känslan att det här är något som är värt att följa upp. Men försiktigt. Vi har ju världens bästa kunder här i Sverige och de kommer alltid i första hand, men med allt som hänt på sistone kommer vi kunna ta oss an en ökad export och samtidigt jobba lika mycket på hemmafronten.

Det Steffen pratar om, det ”som hänt på sistone”, stavas Tom Dinkelspiel. Finansprofil, styrelseordförande i Nordnet och Öhman-koncernen och numer delägare i Vasuma.

Det är kanske inte helt korrekt att kalla det en slump, att det blev just Tom, men det är inte långt ifrån. Det började för tio år sedan, när ett par solglasögon Tom köpt från Vasuma gick sönder.

– Det var mitt i sommaren, sämsta tiden att paja ett par solbrillor. Så Tom, som vi inte kände på något sätt, mejlade vår info-adress som stod på hemsidan och bad om hjälp.

lars malmsten, en annan av Vasumas grundare, satt ute på Dalarö i morgonrock och badbrallor när han råkade se mejlet. Om solen gick i moln eller ölen var slut förtäljer inte historien, men Lars svidade om, brände in till stan och fixade Toms trasiga solglasögon.

– Sedan dess har Tom varit lite småkär i oss, säger Steffen och skrattar.

Tio år senare surrades det i investeringsvärlden om att Vasuma letade investerare. När ordet på omvägar nådde Tom hörde han av sig direkt.

– Och här är vi nu. Det har verkligen varit skönt att det är någon vi har en relation till, för Tom går in i det här med tilltro till oss. Han vet vilka vi är och förväntar sig bara att vi ska fortsätta vara det, fast med mer stålar i ryggen, han ger oss självförtroendet och latituden att göra det här på vårat sätt.'

Och har rätt bra input i hur man växer som företag kan man tänka sig?

– Verkligen, han ställer frågor om saker vars svar vi själva bara tagit för givet, och som inte alltid är rätt. Han vet precis när han ska bromsa oss och när han ska pusha på oss, det är verkligen en perfekt matchning.

Vad är ett exempel på när han har pushat på er?

– Att vi ställde ut i New York, det är på grund av honom. Och Lars kom hem från Singapore igår där vi ställde ut på Silmos sattelitmässa där. Det är också Tom. Han har liksom gett oss självförtroende och det finansiella utrymmet att göra allt det här, men framförallt peppen.

Steffen Sundelius, och Vasuma går in i en period av nytt självförtroende.

Vad är huvudfokus framåt?

– Exporten är väl det mest konkreta. Vi vill till USA, till Tyskland, till Asien. Men samtidigt vill vi göra Vasuma mer Vasuma igen. Med åren har vi svävat ut lite grann, som den här tråkiga bågen, den kanske inte Vasuma ska göra?

Steffen slänger fram en båge i ett grön-brunt leopardmönster. Det är absolut ingen ful båge, men vad den möjligtvis saknar i wow-faktor väger den tyvärr upp för med, ja, vardaglighet.

– Det här är inte vi. Vi vill tillbaka till våra rötter och våga gör det vi vill, inte det vi behöver.

När ska allt det här hända, har ni någon tidsram?

– Inte från Toms sida, han har ingen inräknad exit utan vill vara med hela vägen. Vi själva jobbar dock utifrån en

treårsplan, och om tre år ska vi vara ett etablerat varumärke på USAs östkust.

Vad skulle kunna stå i vägen för det?

– Det är väl om folk inte gillar våra brillor. Haha, nej men vi är ju ett litet bolag och måste ha in fler folk. Vi är fem på kontoret nu men skulle nog behöva vara sju, åtta stycken.

När ni lyckats med det här om tre år då, vart siktar ni efter det?

– Mot hela världen. Nej men långsiktigt vill vi bli Sveriges motsvarighet till Muscot, ett heritage brand, jag menar herregud vi fyller för fan 20 år nu. På tal om det, en annan bra grej med att Tom kommit in är att partykassan fyllts på. Så 11 april nästa år. Spara datumet. Då blir det 20-årsfest med helkväll på Debaser. n

Steffen Sundelius, en av grundarna av Vasuma ser företaget gå in i en ny fas efter 20 år.

Det är en solig morgon i april när jag och fotograf Wilhelm beger oss till Gamla stan i Stockholm för att träffa Louise Stering som driver Bågar & Glas sedan 2015. Bågar & Glas tillhör Synologen och består av 14 anställda fördelade på två fysiska butiker i Stockholm utöver webshopen, varav butiken i Gamla stan är originalet sedan 1982.

text katarina ek | foto wilhelm jaresand

Bågar & Glas framgångskoncept

En oas fylld av åtråvärd tid

louise stering hörde själv av sig till redaktionen och föreslog ett reportage. “Kedjorna är stora och förtjänar stort utrymme i OPTIK, men vi finns också. Det vore roligt att visa kollegor i branschen och alla studenter att man också kan jobba på detta sätt”, skrev Louise. Vilket kaxigt mail tänkte jag, och blev nyfiken.

Det märks redan utanför att den här butiken drivs med ambition. Ett stuprör är vackert klätt med gröna växter, och ett missprydande elskåp har fått specialsytt överdrag som matchar både husgrunden och fasaden. Väl inne så tar assistenten Chris Inoue emot och bjuder på en skummande cappucino och en chokladbit, allt vackert dukat på en liten bricka. Kaffet smakar bra och Chris småpratar ledigt medan vi väntar på Louise. Han har tidigare jobbat på Synsam, och vet av erfarenhet att hans nuvarande arbetsplats är en udda fågel inom branschen.

– Här får jag göra allt möjligt, till exempel så slipar vi in och monterar alla glasögon själva, berättar han. Bågsortimentet är verkligen något alldeles extra och jag tröttnar aldrig på att visa bågar här. Louise har såklart alltid veto, men alla vi som jobbar här får vara med och påverka både produktsortimentet och inredningen av själva butiken.

louise dyker upp men blir snabbt tagen i anspråk av en kund som kommer in, och vad jag förstår vill han mest säga hej. Några minuter senare händer samma sak igen.

– Våra kunder gillar oss, säger Louise. Det tog lite tid innan jag förstod det, att våra kunder blir inte besvärade när vi hör av oss utan tvärtom glada. Vi behöver inte göra så mycket reklam för verksamheten eftersom våra kunder rekommenderar oss till andra. En missnöjd kund är därför mycket dyr för oss, och vi är beredda att gå väldigt långt för att en sådan situation inte ska uppstå. Jag noterar en vinkyl mitt i butiken och får veta att på fredagar efter klockan 16 samt på lördagar serveras det alltid bubbel. Medan Louise pratar med ännu en kund så fastnar min blick på ett par solglasögon. Louise noterar mitt intresse, låser upp montern och gestikulerar åt mig att det är fritt fram att prova. Jag provar bågen och synar prislappen – 18 600 kronor. Typiskt mig att fastna för den dyraste bågen i hela butiken, tänker jag och hänger försiktigt tillbaka den. Det visar sig dock att bågen jag provat är långt ifrån den dyraste. Jag frågar hur man lyckas få människor att spendera så mycket pengar på glasögon och Louise svar är svårt, men okomplicerat. – Det som krävs är tid, säger hon. Tid är en bristvara i dagens samhälle och mitt intryck är att det våra kunder uppskattar mest hos oss är att vi ger dem av vår tid. Vi avsätter till exempel gott om tid för våra synundersökningar för att det aldrig ska kännas stressat varken för kunden eller optikern. Vi säljer inte bara glasögon här, vi säljer en upplevelse vilket gör att vi har konkurrens långt utanför optikbranschen. Det finns liksom inga pengar i folks plånböcker som är öronmärkta för just glasögon. Jag frågar om deras kunder har råd att byta glasögon så ofta som man kanske skulle önska när man själv älskar glasögon och lever på att sälja dem.

– Jag förstår hur du menar, säger Louise. Vi glasar om många bågar, vi reparerar och polerar upp och det är ju inga stora pengar i det. Men samtidigt så kan man inte ha ambitionen att erbjuda mycket hög kvalitet på design

Louise Stering rör sig mycket bland kunderna i butiken för att få en känsla av vad som fungerar och vad som behöver förbättras.

och ett fantastiskt hantverk, och sen bli missnöjd när kunderna verkligen älskar sina bågar som håller sig fina länge med lite omsorg. Slit- och släng är inte vår grej, vi vill stå för något helt annat.

jag känner inte igen ett enda bågmärke när jag ser mig om i butiken och sortimentet är således inget för den som vill ha en stor och välkänd logga på skalmen. En handfull av varumärkena är Bågar & Glas ensamma om i Sverige, och ibland hör någon internationell följare på sociala medier av sig och vill köpa en båge som samlarobjekt.

Louise är inte själv optiker, något som underlättar hennes vardag.

– En stor del av mitt arbete är administrativt, att planera vår verksamhet för framtiden är otroligt viktigt och något jag verkligen brinner för, säger hon. Att ha en tydlig strategi framåt är avgörande i en föränderlig bransch – vad behöver vi göra idag för att fortfarande vara relevanta om fem år? Vad är viktigt för morgondagens kund? Värdesätter den samma upplevelse som våra kunder idag?

Den feedback hon behöver för att veta vad som funkar

och vad som behöver finslipas får hon genom att umgås med kunderna på golvet.

– Förbättringsarbetet är ständigt pågående, konstaterar hon och nätverkar flitigt när hon tillsammans med sina butikschefer åker på de stora internationella mässorna för att köpa in bågar.

– Det är spännande att byta erfarenheter med kollegor som driver butik i andra delar av världen. Genom att lära av varandra – det är så vi blir bättre och starkare.

Alla utrymmen i butiken vittnar om en kärlek till konst och genomtänkt design och det som jag tror är nån typ av VIP-lounge, visar sig vara personalrum.

– Jag vill tro att det gör något med människor att ha det fint omkring sig, säger Louise. Jag vill att alla som jobbar här ska känna sig inspirerade till att plocka fram det allra bästa hos sig själva, för att leverera den mest högklassiga service till våra kunder.

När intervjun är slut och det är dags att tacka för mig, kommer jag på mig själv med att inte riktigt vilja gå därifrån. De dyra solglasögonen får stanna kvar i butiken, men den där upplevelsen som Louise pratat om -– den tar jag med mig hem.  n

Chris Inoue tar emot kunder och hjälper dem tillrätta och hitta passande bågar.

Välj Essilor® Stellest®-glas för att hjälpa till med att bromsa närsynthetsutvecklingen och be om ett andra par med solfärg.**

Lyssna på dagstidningen!

Möter du någon med nedsatt syn eller en funktionsnedsättning? Tipsa om taltidningen som ett alternativ för att hänga med i nyhetsflödet.

Taltidningar fyller en viktig funktion för många personer. När vissa sammanhang försvinner i tillvaron så kan det kännas viktigt att fortsätta hänga med i nyhetsflödet. Särskilt för en person som i många år alltid läst sin morgontidning, säger Lars Reisdal, bibliotekarie i Vellinge kommun.

De flesta stora dagstidningar finns som taltidningar. Den som prenumererar får sin tidning skickad direkt till sin dator, mobil eller en särskild spelare. En funktion som många tycker om är möjligheten att själv ändra uppläsningshastigheten. Det gör det enklare att följa med i nyheterna även om man vill lyssna i ett helt annat tempo. Detta gör taltidningen till ett bra alternativ för att möta olika behov.

Kontakta dagstidningen

– Om du behöver en taltidning så tar du kontakt med dagstidningens kundtjänst och beställer en taltidningsprenumeration. Vill du ha hjälp att komma igång med att lyssna så får du få utbildning och installationshjälp av en person från Taltidningshjälpen. Det kan också vara bra att ha en vän eller en anhörig som kan engagera sig. Någon som kan vara med på genomgången och se hur taltidningen fungerar, säger Lars Reisdal.

Läs mer via QR-koden eller på mtm.se

– Därefter kan du kontakta ditt bibliotek, som också kan skicka talböcker direkt till taltidningsspelaren. Många personer som har börjat lyssna på taltidningar väljer snart att också börja lyssna på böcker. En stor fördel med elektroniska talböcker är att jag som bibliotekarie kan ladda ner dem direkt i spelaren och det blir ingen kötid på nya titlar, säger Lars Reisdal.

Annika

Lars Reisdal, bibliotekarie.

Text:

Wihlborg Foto: Vellinge kommun, Apelöga

Smart att vara dummast i rummet

Som många av er vet så har jag haft lite trassel med min hälsa under de senaste två åren, som nu äntligen har löst sig. Jag har således mer energi än vad jag haft på länge, och jag känner mig hungrig på jobbet på ett sätt som jag inte gjort på flera år. Vissa kollegor har dessutom genom sina egna höga ambitioner förmågan att inspirera ytterligare, och jag är tacksam över varje sådant möte.

När jag blev invald i Optikerförbundets styrelse i april så hade jag nästan lite svårt att ta det på allvar. Resten av styrelsens medlemmar är nämligen väldigt vassa i undersökningsrummet, och jag skulle beskriva mina egna kliniska färdigheter som medelmåttiga. När det var dags för vårt första fysiska styrelsemöte så var jag därför beredd på att känna mig lite utanför, och jag kände mig tveksam till vad jag kan bidra med inför t ex arrangerandet av Optometridagarna där jag brukar begripa ungefär hälften av vad föreläsarna pratar om. Men jag hade, till min stora glädje och överraskning, helt fel. Jag kände mig istället varmt välkommen och styrelsen lyssnade lika uppmärksamt på mina synpunkter och förslag, som på alla andras. Jag fick också lite dåligt samvete när det gick upp för mig hur hårt styrelsens medlemmar arbetar för Optikerförbundets medlemmar i olika frågor, och hur mycket tid de lägger ner. Optikerförbundets styrelse är en s.k. arbetande styrelse och som styrelsemedlem får man ett visst arvode för sitt arbete, men det matchar knappast engagemanget hos sittande styrelse. Jag har aldrig förstått hur mycket jobb som utförs i kulisserna och jag är starkt motiverad att arbeta för att synliggöra detta.

För övrigt så brukar jag säga att jag älskar att vara dummast i rummet, för då lär jag mig som mest. Och misstolka nu inte detta som nåt slags dåligt självförtroende kring min intelligens, för det lider jag definitivt inte av. Men oavsett vad det gäller – träning, musik, optik – så har jag alltid omgett mig med de som är mycket bättre än jag när jag kunnat välja.

En annan person, utöver styrelsemedlemmarna i Optikerförbundet, som bjudit mig på enorm inspiration är Louise Stering på Bågar & Glas som jag hade förmånen att få intervjua inför detta nummer. Ni vet hur det kan vara konstruktivt att försöka tänka utanför boxen? När jag pratade med Louise så insåg jag att hon arbetar inte bara utanför boxen - hon har nog ingen box alls. Det tog faktiskt en liten stund medan vi pratade innan jag liksom lyckades komma upp på hennes nivå och tänka i hennes större, och mer öppna banor. Louise är väldigt professionell och artig men jag tyckte mig ändå skönja en viss frustration när jag frågade om hon tycker att det

”... men oavsett vad det gäller– träning, musik, optik – så har jag alltid omgett mig med de som är mycket bättre än jag när det gäller att välja.”

är tufft att konkurrera med kedjorna, som att jag genom att ställa frågan avslöjar hur lite jag har förstått av vad hon försöker åstadkomma.

”Vi ser oss snarare som en motpol till kedjorna”, förklarade Louise tålmodigt. ”Visst håller jag ett öga på vad de har för sig, men främst så att jag kan göra tvärtom eftersom våra kunder svarar bra på det. Jag skulle till exempel aldrig ta in ett bågmärke som kedjorna säljer, eller ge bort synundersökningar gratis. Och ju fler butiker kedjorna smäller upp nära oss, ju bättre går Bågar & Glas.”

Tanken att som entreprenör kolla på de största aktörerna i branschen för att man ska kunna göra tvärtom känns vild och… befriande? Jag börjar genast fundera på hur jag själv skulle kunna använda den strategin som konsult. Vad kan jag göra tvärtom gentemot alla andra, för att sticka ut på ett positivt sätt?

Innan jag och Louise skildes åt efter intervjun, så nämnde jag att Bågar & Glas påminner mig om PM & Vänner, den prisbelönta restaurang med en världsberömd vinkällare som vi otroligt nog har tillgång till hemma i Växjö. De har t.o.m. byggt ett eget hotell för att kunna ta väl hand om alla långväga gäster som vill komma till dem och äta. Deras ambitioner är precis som på Bågar & Glas enormt höga, och kunderna trogna i både bättre och sämre tider trots höga priser. ”PM ja!” utbrister Louise. ”Där arbetade jag på 90-talet medan jag studerade i Växjö.” Varför är jag inte förvånad?

katarina ek

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och arbetar som fristående konsult. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden sjunger hon och skriver låtar i countryduon The Oaks.”

Optikbranschens dilemma är rabatter

som legitimerad optiker i nära nog 50 år och samtidig betraktare av branschen undrar jag om det inte går att ordinera/sälja glasögon utan att ge rabatt. Marknadsföringen i press och television trummar ut budskap på löpande band om rabatter och villkorade ”gratisundersökningar”. Kedjorna gör sitt yttersta i att övertrumfa varandra i förmånliga erbjudanden. Ordinarie pris tycks i många fall vara 50 procent rabatt eller än värre.

Optikerutbildningen av idag är gedigen. Fokus på det kliniska arbetet medför att den tilltänkta kunden/patienten kan förväntas att undersökas av en högst kompetent yrkesperson.

i sin jakt på att förbättra lönsamheten hos kedjorna pågår nu ett nytt förfarande genom att låta assistenter sköta ”under-

sökningarna”. Därefter skall någon form av godkännande ske av den legitimerade optikern. Det förefaller uppenbart att risken för fel är mycket stor med ett sådant arbetssätt.

För en nyutexaminerad optiker måste det kännas konstigt att efter år av studier tjänstgöra och utföra ett arbete som värderas mycket lågt av de (över) kommersiella kedjeaktörerna. Ska vårt viktigaste bidrag, nämligen ögonhälsa, verkligen rabatteras eller inte få kosta någonting?

Att locka till sig kunder genom rabatterbjudanden äventyrar seriositet och yrkesstatus. Det förstår vi alla som är legitimerade optiker. Problemet är att de större aktörerna inte har någon känsla för yrket. Men då de saknar utbildning inom gebitet är något annat ej heller att förvänta. Optikerkåren har helt tappat greppet och är till stora

delar helt i händerna på utländska riskkapitalbolag där avkastning på investerat kapital är det enda som räknas. Utvecklingen gynnar knappast konsumenten i det längre perspektivet.

Personligen älskar jag mitt yrke. Att hjälpa och vägleda patienter/kunder till den mest optimala lösningen ger en stor tillfredställelse. Vad kunderna behöver är sällan ”billiga glasögon” utan en optiker som inte främst arbetar med ”sälj” framför ögonen utan agerar mer som kunnig rådgivare. Lämplig korrektion kan sedan med enkelhet ordnas. Dessutom i alla prislägen.

Utvecklingen är under all kritik, men någon bättring lär dessvärre inte stå för dörren inom den närmaste tiden.

lars salmonson

Leg optiker, Järfälla

Välkommen med remisser till den lilla stora ögonkliniken med erfarenhet, kompetens och personligt bemötande. Vi kommer ta hand om dina kunder på bästa sätt.

Optalmica Ögonkliniker finns i Eskilstuna, Västerås, Stockholm och Gävle.

För mer information, adresser samt kontaktuppgifter se www.optalmica.se

COLORMATIC ® X

VÅRA SNABBASTE FOTOKROMATISKA GLAS HITTILLS

FASTER & CLEARER

ColorMatic® X ljusnar från sin maximala absorption till full klarhet snabbare än någon tidigare generation av ColorMatic® – mer specifikt är den 54% snabbare än föregående generation. Oavsett om du pendlar, arbetar inomhus eller ägnar dig åt fritidsaktiviteter utomhus, ger våra glasögonglas skydd, bekvämlighet och komfort – snabbare och klarare än någonsin tidigare.

Vill du veta mer? Kontakta din Rodenstockrepresentant.

NORR

Jesper André 018-18 80 55 jesper.andre@rodenstock.se

MELLAN

Kristina Andersson 018-18 80 62 kristina.andersson@rodenstock.se

SÖDER

Mathias Ohlin 018-18 80 17 mathias.ohlin@rodenstock.se

Peter Forsberg släpper kollektion

hösten 2023 avslöjades att Peter Forsberg blivit Synsams ambassadör. Nu tar Forsberg och Synsam nästa steg i samarbetet när den före detta ishockeystjärnan lanserar sin första egna glasögonkollektion under namnet Peter Forsberg. Här utlovas en stilren design som alltid är rätt i tiden, och som framför allt ska tilltala män som bär glasögon.

– Det har varit en väldigt spännande process att tillsammans med Peter skapa en helt ny stilren och folklig glasögonkollektion med tidlösa bågar för alla tillfällen, säger Susanne Westford, CMO för Synsam Group.

Samtliga bågar är i metall. Kollektionen innehåller 28 modeller, både glasögonbågar samt solglasögon. Varje modell finns i två färger. Basen är svart, men här finns även stålgrått, blått, grönt och inslag av guld.

– Det känns stort att få skapa ett eget glasögonvarumärke och se det komma till världen. Jag är imponerad över hur professionellt Synsam arbetar med att ta fram nya, innovativa kollektioner och jag är givetvis superstolt att nu presentera en glasögonkollektion som matchar mig. Jag hoppas bågarna ska inspirera många att uppgradera sin glasögongarderob, säger Peter Forsberg.

Specsavers uppskattad arbetsplats

specsavers är återigen placerade topp tio på listan över Sveriges bästa arbetsplatser. Rankad som nummer nio bland stora organisationer med över 250 anställda. Bakom utmärkelsen står Great Place to Work, som har sammanställt rankingen baserat på resultatet från världens största medarbetarundersökning.

– Det är fantastiskt roligt att vi återigen rankas så högt på listan över Sveriges bästa arbetsplatser. Jag är oerhört stolt över det arbete vi gör tillsammans för att skapa en bra dag på jobbet varje dag. Det märks tydligt att meningsfullheten i att få göra skillnad för våra kunder och i vårt samhälle är väldigt viktig. Det bidrar till vår inkluderande kultur av att vilja att utvecklas och att vi bryr oss om varandra, säger Susanne Grahn, HR-chef på Specsavers Sverige.

Great Place to Work genomför varje år den största medarbetarundersökningen i världen, där miljontals medarbetare får ta ställning till samma påståenden om sina arbetsgivare. Utifrån resultaten i medarbetarundersökningarna rankas varje år de organisationer som presterat allra bäst i varje land.

Nationell syncertifiering av taxiförare

Svenska Taxiförbundet med cirka 3 500 anslutna taxiföretag runt om i Sverige har ingått ett samarbete med Synoptik för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. Synoptik erbjuder medlemsföretagens cirka 7 500 taxiförare möjligheten att syncertifiera sig genom ett syntest och om det behövs genomförs en fullständig synundersökning. Syncertifieringen sker när föraren klarar Transportstyrelsens synkrav vid ansökan om lämplighetsintyg för körkort.

– Trafiksäkerhetsfrågor är ett prioriterat område för våra medlemsföretag, säger Natalee Ågren, verksamhetschef, Svenska Taxiförbundet. Med det här samarbetet vill vi uppmärksamma vikten av att taxiförarna kontinuerligt kontrollerar sin syn samt också vara med och bidra till enkla rutiner för att så verkligen sker.

Synoptik har under många år arbetat med frågan kring synens betydelse för ökad trafiksäkerhet. Grunden i arbetet är Synbesiktningen, Sveriges största syntest av bilförare som sedan 2008 årligen genomförts tillsammans med Bilprovningen. Undersökningen visar bland annat att cirka tio procent, motsvarande över 600 000, av Sveriges bilförare inte klarar det synkrav som Transportstyrelsen ställer i samband med att körkortet tas.

Grön linje uppmärksammar synskadades vardag för synskadade i umeå är vardagen fylld av stora och små hinder – och för att påminna om detta möttes umeborna av en grön linje som tar omvägar runt olika slags hinder inne i köpcentrumet Avion shopping i Umeå. Genom den gröna linjen vill Synskadades Riksförbund (SRF) Västerbotten och Specsavers i Umeå också skapa kännedom om Synlinjen, en jourhjälp som synskadade kan vända sig till med frågor som rör utmaningar i det dagliga livet. – SRF och Specsavers har i flera år arbetat tillsammans med mottot ”En bättre ögonhälsa för alla” och med den här gröna linjen vill vi både symboliskt och praktiskt påminna om att för personer med synnedsättning är vardagen full av stora och små utmaningar. Vi vill också berätta om det viktiga arbete som Synlinjen gör, säger Johanna Vallin, delägare, Specsavers butik i köpcentrumet Avion shopping i Umeå.

Drygt 100 000 svenskar lever idag med grava synskador, vilket innebär att många Umebor också är drabbade. Behoven att stötta i vardagen är stora, och Synlinjens rådgivare har personlig erfarenhet av att leva med en synnedsättning.

Linn Larsson och Johanna Vallin, butikschef och butiksägare firar med ballonger när den gröna linjen dragits.

Optiker är väl aldrig på semester?

Naturligtvis är de det. Dessutom händer det att de blir sjuka eller behöver ledigt - precis som alla andra i arbetslivet. Då är det tryggt och bra att samarbeta med Optoteam som hjälper till med planer för din personalbemanning. Inga förpliktelser. Inga fasta kostnader. Bara fördelar för dig och din verksamhet så att du kan ge bästa möjliga service till dina kunder året runt.

Eva Larsson, vd Synologen – Vi är superglada för att den här utbildningen kommer till, ju fler optiker som finns på marknaden, desto bättre. Idag är det ibland svårt att rekrytera, särskilt på landsorten. Inte minst den geografiska placeringen av den nya utbildningen är perfekt.

Kontakta oss för en förutsägbar och effektiv hantering av din personalbemanning.

www.optoteam.nu erik@optoteam.no Tlf. 070 4645120

Ludvig Adusjö, Essilor, instrumentchef Sverige – Jätteskoj. Bra med den geografiska sprid-

Vad gäller nu?

Påverkar den nya optikerföreskriften ansvarsförhållandet vid expediering av utomstående glasögonordinationer? Vad gäller nu?

Ja, ändringar i nya Optikerföreskriften påverkar denna situation. Eftersom en paragraf togs bort, som tidigare tillskrev optikern som lämnade ut glasögon, på ett utomstående underlag, ett ansvar för funktionen och toleransen av dessa. Det finns ingen motsvarighet i nya föreskriften eller i övrigt hälso- och sjukvårdsregelverk. Ansvarsförhållandet vid köp av en produkt är istället något som faller in under traditionell konsumenträtt och regleras i konsumentköplagen.

För att skydda kunden från att hamna i kläm på grund av oklarheter i vem som ansvarar för ett fel i varan eller tjänsten, beslutade Optikbranschens medlemmar i höstas om att anamma en branschpraxis på området. Sammanfattat innebär den att det även i fortsättningen är den säljande verksamheten som bär ansvaret för varan.  Kommer kunden med ett utomstående underlag på glasögon är det upp till verksamheten att bedöma och fatta beslut på om det ska använda underlaget eller om en avstämning ska göras. Blir det ett fel i varan på grund av brister i underlaget som inte upptäckts ligger det på säjande verksamhet att åtgärda.

Det går att läsa mer om bakgrunden och branschpraxis under fliken Konsument på www.optikbranschen.se

patrik maltborg

Avdragsrätten förtydligad

Hitta rätt i Optiks digitala vägnät

Tidningen Optik hittas på flera olika kanaler på Optikbranschens hemsida. Genom att välja Tidningen i den övre menyraden kan en besökare både nå pappertidningen och de digitala kanalerna, Vetenskap och Optik Digital. Där finns även tidigare utgåvor ett par år bakåt i tiden, alltså rena gulgruvan för den vetgirige. Inte längre bort än en knapptryckning!

Kort före påsk blev Optikbranschen kontaktade av Skatteverket. Man ville få hjälp att sprida information kring enskilda företagares avdragsrätt för teminalglasögon.

Skatteverkets inställning är att en enskild näringsidkare inte får göra avdrag för sina egna terminalglasögon i sin enskilda näringsverksamhet eftersom det ses som en privat levnadskostnad. Myndigheten anser att det saknar betydelse att personen behöver glasögon eller linser för att kunna arbeta i sin verksamhet.

– Det här är inget nytt men har nu förtydligats. De kontaktade oss och bad om hjälp då det verkar råda osäkerhet kring den här frågan, säger Fredrik Thunell på Optikbranschen.

I samband med detta passade Optikbranschen på att be om ett förtydligande vad gäller skyddsglasögon. Efter lite betänketid återkom Skatteverket med besked att enskild näringsidkare har fortsatt avdragsrätt för skyddsglasögon. Detta gäller även slipade skyddsglasögon om det finns behov av detta.

Mer information om vad som gäller finns på  Avdrag företag | Skatteverket

Sök stipendier

Sancta Lucia Gille utlyser varje år olika stipendier, avsedda att stödja stipendiaten i sin yrkesutövning genom fortbildning och forskning.

Läs mer om de olika stipendierna: www.sanctaluciagille.se/stipendier/

l Sancta Lucia Gilles Stipendium

l Sancta Lucia Gilles Kontaktlinsstipendium

l Sancta Lucia Gilles Forskningsstipendium

– Hans Lindskoogs Minne

Ansökan:  Ansökan sker för respektive stipendier via www.sanctaluciagille.se/stipendier/ senast den 15 augusti 2024.

Gillets väktarråd avgör vem som skall tilldelas respektive stipendier och dess beslut kan inte överklagas.

Förfrågningar sändes till: info@sanctaluciagille.se

VI SÖKER

OPTIKER

Eye Clinic i Värnamo är en av de mest avancerade ögonklinikerna i Sverige, med ögonläkare och optiker under samma tak. Vi söker dig som vill arbeta med avancerade ögonhälsoundersökningar, kontaktlinser och speciallinser via Klarsynt och dessutom kliniska undersökningar inom regionsjukvård och privatvård.

Läs mer om tjänsten

Region

Jönköpings län

Inget mer lidande i tysthet

Därför

måste optikern prata med sina ”tysta” kunder

Av dr Carla Mack

Föreställ dig följande:

En kund kommer in för att fylla på sitt förråd av kontaktlinser. Du frågar hur de nuvarande linserna känns. Kunden säger att de ”känns bra”, betalar och går därifrån, med samma linser som förut.

Du kan säkert relatera till detta? Det är bara det att om kunden upplever en viss mån av obehag är sannolikheten stor att han eller hon inte säger något om det. I en nyligen genomförd studie uppgav 47 % av de tillfrågade linsbärarna att de accepterar obehag som en normal del av linsanvändningen1 och därför inte tar upp det med sin optiker. Det här ”tysta” kunderna skyller den bristande komforten på sina egna ögon istället för på linserna.1 De tror att komfortproblemen beror på miljön, användningstiden o.s.v. – allt utom själva kontaktlinserna.1

De flesta linsanvändare har inte ens någon uppfattning om hur god komfort ska kännas. De saknar ofta det självförtroende som krävs för att ta upp komfortproblem och nöjer sig med en linsupplevelse som egentligen inte når upp till godtagbar standard. 57 % av linsbärarna känner sig inte självsäkra nog att ta upp komfortproblem.1 69 % anser att de inte har tillräckliga kunskaper att diskutera komfortproblem.1

Dr Carla Mack är Global Head of Professional

Den goda nyheten är att du enkelt kan hjälpa dina ”tysta” kunder. Allt du behöver göra är att ställa frågan: ”Är du helt nöjd med med dina linsers komfort?” Om svaret är nej har komfortsamtalet inletts.

Berätta för kunden om TOTAL®linserna med vattengradient och vilken fantastisk komfort de erbjuder, så kan nästa komfortsamtal bli ditt sista någonsin.

Inkludera dina kollegor i samtalet

Butikspersonalens betydelse som komfortförespråkare kan inte underskattas. Eftersom de kan vara dina kunders största komfortförespråkare måste vi ge dem förutsättningar att prata om linskomfort. Butikspersonalen, särskilt de som lär linsbärarna att sätta i och ta ut sina kontaktlinser, kan framstå som mer tillgängliga och lättare att relatera till. Det kan vara lättare för kunderna att prata om komfortproblem med dem. Det enda du och dina medarbetare behöver göra är att fråga.

Kunderna är intresserade! 80 % av alla linsbärare skulle byta linser om de fick tillgång till mer bekväma alternativ.2

Innovation

för dem som lider i tysthet

TOTAL®-linserna är de första och enda kontaktlinserna med vattengradient. Alla TOTAL®-linser har nästan 100 % vatten på ytan vilket innebär att det enda som vidrör ögat är en mjuk, återfuktande kudde.3 – 6 Med linserna i TOTAL®serien kan du alltså erbjuda dina kunder en linsupplevelse av högsta klass.

Tänk bara på hur många som går runt och lider i tysthet. Du har stora möjligheter att förhöra dig om kundernas problem och göra något åt dem med ett linsalternativ som ger bästa möjliga syn och komfort. Du kan också hjälpa både nya och befintliga linsbärare att få en positiv upplevelse.

När kunderna får uppleva skillnaden och optikerna ser fördelarna undrar de säkerligen varför de inte tog upp saken tidigare.

References: 1. Based on an online survey of 2,006 contact lenses wearers and 200 Eye Care professionals in the U.S., Germany, Italy and Spain; Alcon data on file, 2021. 2. Online consumer survey of 1,010 current contact lens wearers carried out by MarketVision in December 2021 (France n=200, Germany n=199, Italy n=209, Australia n=200 and South Korea n=202). 3. Thekveli S, Qui Y, Kapoor Y, et al. Structureproperty relationship of delefilcon A lenses. Contact Lens Anterior Eye. 2012;35(Suppl 1):e14. 4. Angelini TE, Nixon RM, Dunn AC, et al. Viscoelasticity and mesh-size at the surface of hydrogels characterized with microrheology. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54:E-abstract 500. 5. In vitro analysis of lehfilcon A contact lenses outermost surface softness and correlation with water content; Alcon data on file, 2021. 6. In vitro analysis of lens oxygen permeability, water content, and surface imaging; Alcon data on file, 2021. Se bruksanvisningen för information om användning, skötsel, försiktighetsåtgärder, varningar, kontraindikationer och biverkningar. ©2024 Alcon NORD-DT1-2300046

Barnen är framtiden!

Vad tiden går fort, snart har vi arbetat med den nya föreskriften i ett halvår och visst märks det att även sjukvården är medvetna om de förändringar som gäller. Det kommer förfrågningar om hur vi kan samarbeta från olika instanser, både från offentliga sjukvården och från de privata aktörerna som uppmärksammat att det har skett förändringar i regelverket. Det är verkligen roligt att se hur synen på utökat samarbete med övriga ögonsjukvården vidgas och nya möjligheter diskuteras.

I dagsläget får vi inte självständigt ordinera glasögon till barn under åtta år. Dock får vi ordinera kontaktlinser till samma barn, något som ju kräver minst lika mycket kunskap. Det här är naturligtvis ologiskt och det känns tryggt att Optikerförbundet arbetar mycket för att få till förändringar i det förbudet, som de informerar de oss om vid varje möte. Att det kanske dröjer lite med att få egen behörighet att ordinera glasögon till barn under åtta år, innebär inte att den kunskapen inte aktuell redan nu, det gäller att ha aktuell kunskap den dag regelverket ändras.

Här presenteras artiklar som har det gemensamma ämnet amblyopi. Den första är ett examensarbete från LNU som gjorts som en litteraturstudie om olika sätt att behandla amblyopi. Här tar de upp många olika alternativa sätt för behandling och många av dessa syftar till att användas som komplement till de mer traditionella behandlingsmetoderna för amblyopi. Den andra artikel är ny på JOVs och har studerat obalans i binokulärseendet vid amblyopi, orsakad av anisometropi eller av skelning jämfört med en kontrollgrupp. Det har även studerat binokulärseendet i olika delar av synfältet, centralt men även i olika grader av periferin.

Att upptäcka amblyopi tidigt i barnaåren är viktigt så att hela synsystemet får möjlighet att utvecklas så bra som möjligt. Men att även ge äldre möjlighet att använda båda sina ögon tillsammans är viktigt. Idag möts vi ofta av patienter som uppger att ena ögat är så dåligt att det kan vi strunta i, men att få reda på vad de egentligen kan se med det undertryckta ögat är viktigt för att om möjligt hålla det aktivt. Även om det kan ta tid att göra den undersökningen när det bortkopplade ögat ska vakna till så är det värt det. Glädjen det ger patienten när de faktisk kan se ibland så mycket som visus 0,5 är otrolig och det ger dem en trygghet att även det sämsta ögat ändå fungerar en del. Amblyopi är ett stort och spännande ämne.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker.

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se

Effektivitet av nya amblyopibehandlingar utifrån kliniska studier

Författare: Matilda Bolander och Johanna Westin

Syfte: I denna litteraturstudie var syftet att undersöka potentiella amblyopibehandlingar samt deras effektivitet utifrån kliniska studier.

Metod: Avancerade sökningar gjordes i PubMed mellan 16 och 19 april 2023. Inklusionskraven för denna litteraturstudie var att det var en klinisk studie, studien fanns i fulltext, språket var svenska eller engelska samt att de publicerades mellan årtalen 2000 och 2023. Kraven för relevant innehåll var att det handlade om behandlingsalternativ för amblyopi som inte vanligtvis används i vården idag. Studier som inte uppfyllde kraven om relevant innehåll exkluderades.

Resultat: 42 studier granskades med sex identifierade kategorier av behandlingsalternativ: dichoptic binocular training, akupunktur, farmakologi, perceptuell inlärning, aktiv monokulär terapi och low-level laser therapy. Effektiviteten av behandlingarna varierar starkt mellan kategorierna. Av de granskade är dichoptic binocular training mest sannolik att användas som komplement till vedertagen behandling.

Slutsats: Inga av dessa amblyopibehandlingar kan ersätta vedertagen behandling. Det är mer sannolikt att vissa av dem kan användas som komplement efter att fler kliniska prövningar utförts och metodiken fastställts

Perifer binokulär obalans vid anisometropi och skelnings-amblyopi

Sammanfattning Catarina Ericson

Individer med amblyopi upplever centrala synnedsättningar, inklusive förlust av synskärpa, binokulär syn och stereopsis. I den här studien undersöker vi skillnaderna i perifer binokulär obalans hos barn med anisometrop amblyopi, amblyopi orsakad av skelning och typisk binokulär syn för att avgöra om det finns systematiska mönster av brister över synfältet.

Denna prospektiva kohortstudie rekryterade 12 deltagare med anisometropisk amblyopi, 10 med skelningsamblyopi och 10 typiskt seende kontroller (åldersintervall, 5–18 år). Binokulär obalans testades vid 0°, 4° och 8° excentriciteter med Auckland-optotyper (5 cykler per optotyp). Det interokulära kontrastförhållandet justerades tills deltagaren rapporterade varje optotyp med samma frekvens.

Deltagare med anisometropa och skelningsamblyopi hade ett mer balanserat kontrastförhållande, eller minskad binokulär obalans, vid 4° och 8° excentriciteter jämfört med central syn. Deltagare med skelningsamblyopi hade signifikant mer binokulär obalans i periferin jämfört med individer med anisometrop amblyopi eller kontrollgruppen. En linjär modell med blandade effekter visade en huvudeffekt för skelningsamblyopi och excentricitet på binokulär obalans över synfältet.

Det finns belägg för minskad binokulärbrist, eller interokulärt stöd, i periferin vid anisometropa och skelningsamblyopi jämfört med kontrollgruppen. Noterbart är att de med skelning av amblyopi uppvisade mer signifikant perifer binokulär obalans. Dessa variationer i binokuläritet över synfältet mellan olika undertyper av amblyopi kan göra det nödvändigt med skräddarsydda metoder för behandling.

Säljes

NEXIA SLIPMASKIN

från Essilor 2017 i mycket fint skick. Servad av Alexis, Essilor ca tre månader sedan.

Pris från Essilor med garanti på denna maskintyp är ca 90 000. Det är en mycket lättanvänd maskin med i stort sett alla varianter av glasslip, utom hålborrning. VVS-paket med relaäer ingår för inkoppling, kylsystem med dunk.

Läser streckkod från Optitecs glasögonordination.

Finns för närvarande i Ånäset men ska tas till Umeå. Mitt pris inkl. tillbehör är 75 000 kr ex moms.

Intresserad?

Hör av dig till mig för fler detaljer, Mikael 070-305 18 44 eller mikael@seochsynas.se

Obs: det finns bilder på denna maskin på Optik-forum. Kan även skicka bild vid intresse!

BLI DIN

EGEN

CHEF!

• Säljes/överlåtes optikerverksamhet

• Fristående butik belägen i Östergötland

• Butiken är etablerad sedan 30 år med god omsättning och med fast och trogen kundkrets

• Förmånlig överlåtelse vid snabb affär

Hör gärna av Er till nedanstående mejladress för mer info!

ekonomi@optikbranschen.se

Optiker sökes till Norrköping & Göteborg

Vi sätter alltid medarbetaren i fokus, hos oss ska du både trivas och utvecklas i rollen som optiker.

Vi vet att vi genom bra arbetsklimat skapar nöjda kunder vilket i sin tur leder fram till goda resultat!

Vår strävan är därför alltid att leverera både marknadens bästa kliniska tjänster, service och produkter.

Brinner du för den kliniska delen och vill hjälpa våra kunder att hitta bästa tänkbara synlösning?

Är du dessutom en lagspelare som vill bidra till både din egen och arbetsplatsens utveckling?

Kontakta mig för ett förutsättningslöst samtal!

Mer information hittar du på: glasogonmagasinet.se/jobba-hos-oss/ glasögonmagasinet

Martin Åberg - martin@glasogonmagasinet.se mobil 070-624 56 88

Är du en passionerad optiker eller en skicklig säljare som brinner för att skapa fantastiska kundupplevelser?

Då kan du vara precis den vi letar efter!

Vi på Aoptik söker både legitimerade optiker och drivna säljare för att bli en del av vårt team.

Med fokus på kvalitet, service och innovation strävar vi efter att erbjuda våra kunder det allra senaste inom optikvärlden.

Om du känner att detta låter som en spännande möjlighet för dig, tveka inte att skicka in din ansökan redan idag! Vi ser fram emot att höra från dig. Skicka din ansökan till: jobb@aoptik.se

Är du en legitimerad optiker

som brinner för ditt jobb, är framåt och tar eget ansvar? Då är det dig vi söker till vår butik i Bollnäs!

Företaget har idag tre butiker i Hälsingland belägna i Bollnäs, Edsbyn och Ljusdal som alla tillhör Synologen. Hos oss kan du vara med och påverka din arbetssituation. Vi har gott om tid i rummet och man väljer själv om man avslutar med kunden eller hellre endast gör undersökningar. Här finns den senaste utrustningen med synfältsmätare, ögonbottenkamera, OCT och topograf.

Om du känner att det här låter som något för dig, tveka inte att skicka in din ansökan snarast till stina@hartman-optik.se

optikbranschen.se

Som optiker är du vår viktigaste resurs och hjärtat i vår verksamhet. Med över 250 butiker i Sverige erbjuder vi en stor variation av karriärmöjligheter och en innovativ arbetsplats. Hos oss kan du få en flexibel anställning och kombinera ditt arbete i butik med att arbete på distans eller som ambulerande optiker - vi skräddarsyr din roll.

Vi ser dig!

Synsam Rekrytering rekrytering@synsam.com

Maximal Fukt

MaximalKomfort

16 timmar av fukt3

Kontaktlinser med mer fukt än någon annan endagslins1 för att ge ögonen den komfort de förtjänar.2