Issuu on Google+

Ett magasin från optikbranschen

Optometridagarna:

Ovärderlig kunskap för den moderna optikern

Judith Morris: Kommunikationen avgörande vid tillpassning på barn och äldre James Wolffsohn: Journalföringen viktig för behandlingsresultatet

I Berlins mitt hittar man de trendigaste bågarna

SKLFs kongress hålls i höst i Göteborg

Två optikjättar satsar på nytt i storstäderna

NR 2.13


Introducerar

Brewer från ZeaL optics

KO M O C H S E D E N N YA KO L L E K T I O N E N PÅ MIDO 2, 3 OCH 4 MArS 2013

Vi är stolta över att vara det enda företaget med hela solglasögonkollektionen tillverkad av växtbaserad olja. Finns även som Digital Rx.

En del av Maui Jim familjen. EXPLORE MORE ⚒ ZEALOPTICS.COM


sign baseret på mennesker Design baseret på mennesker

Inspireret af mennesker Optimeret af teknologiInspireret af mennesker Optimeret af teknologi

Hoyalux iD LifeStyle V+ er Hoyas nye progressive glasdesign, som vi helt kanHoyalux dedikere den feedback, iDtilLifeStyle V+ er Hoyas nye progressive der er kommet fra dig og dine kunder. Sammen glasdesign, som vi helt kan dedikere til den feedback, der er kommet proces fra dig og med en ny freeform asfærisations og dine kunder. Sammen iD LifeStyle nye progressive en nyiD freeform asfærisations proces og designberegnings teknologimed erHoyalux Hoyalux LifeStyle V+V+ er Hoyas glasdesign, som vi helt kan dedikere til den feedback, designberegnings teknologi er Hoyalux iD LifeStyle V+ et klart resultat af innovation baseret på mennesker. et klart af innovation baseret på mennesker. der resultat er kommet fra dig og dine kunder. Sammen

medi to endesignvarianter ny freeform asfærisations proces og Hoyalux iD LifeStyle V+ findes Hoyalux iD LifeStyle V+ findes i to designvarianter designberegnings teknologi er Hoyalux iD LifeStyle V+ for i endnu højere grad at imødekomme dine kunders for i endnu højere grad at imødekomme dine kunders et klart resultat af innovation baseret på mennesker. individuelle synsbehov. individuelle synsbehov. Hoyalux iD LifeStyle V+ findes i to designvarianter for i endnu højere grad at imødekomme dine kunders individuelle synsbehov.


5

START

Stort intresse för ögonhälsovård

K

unskapstörsten är stor bland landets optiker. Det visar deltagandet och engagemanget i årets Optometridagar. Att optikern har en viktig roll i den moderna hälso- och sjukvården är det många som tyckt länge och under de tre dagarna i Uppsala fick över 700 deltagare sitt lystmäte i frågan. Föredrag och workshop om allt från hur man tillpassar hårda kontaktlinser till vikten av att informera om den farliga UV-strålningen drog fulla hus. Väldigt många deltagare uttryckte sitt gillande, både med nivån på kunskapen men också på värdet av att träffa kollegor och diskutera gemensamma problem och utmaningar. Att de stora kedjorna stod för deltagaravgiften för sin personal understryker också att Optometridagarna är en mycket viktigt händelse inom branschen och för dess utveckling. Att säga att optikeryrket står inför ett vägskäl är kanske att ta i, men många tecken tyder på att det blir allt viktigare för optikern att positionera sig inom hälso- och sjukvården. Ökat koncentration av i leverantörsledet och konsolideringen inom detaljistledet lär säkert leda till en större likriktning av priser och produktutbud. Då gäller det att hitta ”sin” nisch för att nå konkurrensfördelar. Att erbjuda högkvalitativa tjänster med inriktning på ögonhälsovård kan vara ett sådant område. I takt med att utbildningsnivån på optikerna höjs finns det också bättre förutsättningar att fördjupa samarbetet med sjukvården. Intresset för temat på årets Optometridagar ”Optikern i den moderna hälsovården” är ett tecken på att Sveriges optiker är redo för denna utmaning. För dig som inte hade möjlighet att delta under Optiometridgarna har vi fyllt detta nummer av Optik med spännande läsning från Uppsala.

6–16 vilket lyft!

18

bäst i mitte

MIC K E JA R E S AND redaktör micke@radicalpr.se

ANNONS och DISTRIBUTION

REDAKTION

08-410 114 20 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Mats Almegård Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

optik 2-2013

Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2013

28

färgblind hjälp

... och mer ur innehållet:

• Bra helår trots december 17 • En grön ingivelse 22 • Kontrapunkt 24 • Ögonhälsa i fokus på kongress 27 • Branschplock 28 • Krönika 30 • Vetenskap 33


6

OPTOMETRIDAGARNA te xt mats a l megård | foto w i l he l m jaresand

Optometridagarna –

optik 1-2013


7

– ett rejält kunskapslyft Intresset för Optometridagarna är fortsatt stort. De två dagarna bjöd både på rejäla kunskapsinjektioner och trevlig social samvaro med branschkollegor.

Platserna i stora hörsalen på Upp-

sala Konsert & Kongress höll fortfarande på att fyllas av vetgiriga optiker när Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson hälsade alla välkomna. Då var klockan strax före nio på lördagsmorgonen och besökarna kunde se fram emot två dagar av intensiv kunskapsinhämtning. – Jag är imponerad av att ni är så många som valt att gå upp tidigt för att inhämta mer kunskap. Det är också en signal på att vi hittat en bra formel för dessa dagar med en bra balansgång mellan duktiga föreläsare och en intressant produktutställning, sa Paul Folkesson till publiken. Det var sjuttonde gången som Optikerförbundet arrangerade Optometridagarna. Totalt var 596 optiker anmälda. Tillsammans med de 23 studenter som också fanns på plats och personalen i leverantörsutställningen landade antalet närvarande på 700 personer. Det var något färre än förra året. – Ändå är det mycket bra med tanke på att 2012 har varit ett mycket tufft år i branschen, kommenterade Paul Folkesson. Med 21 scannrar och ett nytt system för poänginläsningen flöt in- och utpasseringen från föredragen förhållandevis bra. Det finns möjligheter till förbättring där och det tittar man på till nästa år. Totalt hämtade deltagarna in 11 CET-poäng under Optometridagarna. De som deltog i fredagens workshops och SOFEP-kurs kunde räkna hem ytterligare sex plus tre poäng. Optometridagarnas schema bjöd i vanlig ordning på mycket kunskap, direkt avpassad för att kunna tas tillvara på i det vardagliga arbetet. Temarubriken för året var ”Vår roll i modern häl-

optik 1-2013

,


8

OPTOMETRIDAGARNA Text Mats Al megård | Foto Wil he l m Jaresand

All utbildning viktig

Aktiva pauser: bensträckare, kaffe och en runda på leverantörsutställningen.

sovård” och under denna flagg diskuterades det mesta som rör optikeryrket. Under söndagen togs ett extra grepp kring UV och hur man bäst skyddar sina ögon mot den skadliga strålningen. Bland de nya föredragshållarna märktes leg optiker Anders Wedin som är branschens talesperson i UV-relaterade frågor. Att intresset för UV är stort märktes på alla frågor han fick efter föredraget. – Ja, det är kul att det kom så mycket frågor. Det tyder på att intresset är stort och att man vill veta mer. Jag är ju lite fysiknörd och det var bra när det kom frågor som ”hur fungerar ett lysrör”, säger Anders Wedin. Var du nervös så här första gången? – Några dagar innan var jag nervös. Men när jag skulle upp var det bara att köra, då fanns det ingen återvändo, säger Anders och skrattar. Under lördagen höll också Optikerförbundet årsmöte. Efter votering stod det klart att Rune Brautaset inträder som ny styrelseledamot. Styrelsen i övrigt består efter val av ordinarie medlemmar: Paul Folkesson, Git Grönvall, Marika Axelsson och Geir Bergström. Till suppleanter valdes Michaela Nemes-Dorsell och Anders Wedin, den se-

nare som ny på posten. Kedjorna Klarsynt, Synologen, Synoptik, Synsam och Specsavers stod för sina medlemmars deltagaravgift. Paul Folkesson uppmanade i inledningsanförandet publiken till en applåd för kedjorna och för de deltagande utställande företagen som samtliga stödjer Optometridagarna med sin närvaro. – Det är glädjande att kedjorna uppmuntrar sina medlemmar till fortbildning på detta sätt. Optometridagarna är viktiga eftersom man diskuterar yrket och dess utveckling, sa Paul. Den sociala aspekten av Optometridagarna kom allra bäst till sin rätt under lördagskvällen då det minglades och hölls final i Optometri-SM. För tredje året i rad kammade Anders Wedin hem SM-guldet med en poängs övervikt mot motståndarna Göran Skjöld och Gustav Brinkby. – När det är så jämnt gäller det att ha lite tur med vilka frågor som kommer, sa den ödmjuke segraren Anders Wedin. Fram till nästa års Optometridagar gäller det alltså att vidareutbilda sig och läsa på. Inte minst för att kunna utmana den regerande mästaren i optometriquizet.

I vimlet på Optometridagarna fanns Elin Zetterberg, tjänstledig leg optiker som nu läser Magisterprogrammet i Klinisk Optometri vid KI. Varför är du här Elin? – Det är alltid viktigt att ta del av fortbildning och jag tycker framför allt att det är intressant att lära mer om ögats medicinska tillstånd som glaucom och liknande. Det är också en kul social händelse där jag träffar gamla kursare och kollegor. Elin tog optikerexamen 2009 och har arbetat i två olika butiker sedan dess. Nu är hon tjänstledig för att läsa magistern. – Jag ville gå vidare i yrket, lära mer och motiveras ytterligare. Jag är oerhört nöjd. Det är en styrka att ha yrkeslivserfarenhet, nu faller många bitar på plats. Magisterprogrammet är en klinisk fördjupning med stark vetenskaplig förankring och jag rekommenderar varmt alla studiesugna att söka!

Alltid bra med uppdatering Leg optiker Per-Åke Östman deltog på fredagens

workshop och Optometridagarna. Dessutom hann han och 15 andra vetgiriga gå en SOFEP-kurs i ackommodationsproblem under fredagskvällen. – Jag är här för att lära mig mer. Det är väldigt viktigt att ständigt uppdatera sina kunskaper och lära nytt. Därför tar jag de chanser som erbjuds och så ser jag givetvis till att uppdatera mig själv genom att läsa ny forskningslitteratur och prenumerera på relevanta facktidskrifter, säger Per-Åke Östman. SOFEP-kursen ”Ackommodationsproblem, synträning eller glasögon” är uppdelad i två tillfällen. Fredagskvällen ägnades åt steg 1. Inom några veckor är det dags för andra halvan. – Det är intressant att möta kollegor och ha en ständigt pågående dialog. Det tar oss också framåt i vårt yrke. optik 2-2013


9 Överlag positivt när dagarna summeras Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson konstaterar att även årets Optometridagar blev en stor framgång. Veckan efter Optometridagarna skickades en enkät ut till alla anmälda deltagare. Resultatet av den ska sammanställas, men ska man bedöma Optometridagarna 2013 utifrån stämningen i Uppsala så är det bara att sätta tummen upp. – Ja, det känns som att det landade bra i helgen. Jag pratade både med föreläsare, anmälda deltagare och utställare och alla tyckte det var trevligt och bra. Det var positivt överlag och det behövs i branschen, säger Paul Folkesson. Efter ett 2012 där privatekonomin i Sverige blivit sämre har många optikbutiker haft det tufft. – Vi tappade kanske 30 anmälda gentemot förra årets upplaga av Optometridagarna och det är mycket bra med tanke på konjunkturen. Det är härligt att så många ändå väljer att satsa på fortbildning. Med personalen i utställningen var vi 700 personer under helgen i Uppsala.

Roger Andersons föredrag om glaucom var mycket uppskattat. optik 2-2013

För att Optometridagarna ska fungera bra krävs det bra logistik för tillresande och Uppsala Konsert & Kongress erbjöd just det. Det var enkelt att ta sig med tåg från Arlanda eller från andra platser i Sverige. Hörsalen var rymlig, luftig och bjöd på mycket bra akustik. – Det märks att stora salen är byggd för musikkonserter. Akustiken var perfekt, så åhörarna hörde mycket bra. Ett minus i sammanhanget var att utställningsdelen ytmässigt sett var begränsad. Några företag som ville vara med och ställa ut fick helt enkelt inte plats. – Det var olyckligt. Tanken är att alla leverantörer som vill ska få lov att vara med. Programmet på temat ”Vår roll i modern hälsovård” blev också lyckat. – Det fanns något för alla och deltagarna var verkligen aktiva under och efter föredragen. En nöjd Paul Folkesson kan alltså konstatera att Optometridagarna 2013 blev en succé. Nu tar arbetet inför nästa års upplaga vid.

Paul Folkesson är mycket nöjd över årets uppslutning.

Det sociala minglet med branschkollegor är också viktigt.

,


10

OPTOMETRIDAGARNA Text Mats A l megård | Foto Wi lh e lm Jaresand

Peppa och ge barnen beröm Lördagens föredrag handlade om kontaktlinstillpassning på patienter över 45 år. På söndagen handlade det om barn och kontaktlinser. Judith Morris är en veteran inom båda områden. Precis som sin pappa utbildade sig Judith Morris till optiker. När hon studerade Master of Optometry-programmet såg hon att ögonsjukhuset Moorfields sökte någon som kunde jobba med kontaktlinser. Hon sökte och fick tjänsten. Sedan 2001 undervisar hon om kontaktlinser vid City University. – Det var en ren slump, men jag har varit kvar inom kontaktlinsområdet sedan dess. Det är oerhört spännande, säger Judith Morris. Under årets Optometridagar hann Judith Morris med

hårda kontaktlinser i fredagens workshop samt tillpassning på både 45-plussare och barn under lördagen och söndagen. – Ja, verkligen båda ändar av kontaktlinstillpassningens spektrum. Finns det några likheter mellan att tillpassa för dem över 45 och de under 10? – Att kommunikationen är mycket viktig. Givetvis är teknik, kunskaper och färdigheter förutsättningen. Men när det handlar om dessa grupper är kommunikationen med patienten avgörande. När det handlar om patienter som fyllt 45 år innebär denna kommunikation oftast att göra klart för dem att de inte kommer att se lika bra som när de var i tjugoårsåldern. En annan viktig sak att informera om från start är att det kanske kommer att ta tid innan den bästa lösningen har hittats. – När en patient kommer till mig allra första gången brukar jag faktiskt ge dem rådet att använda läsglasögon så länge de tycker att det fungerar. När de sedan kommer tillbaka är deras motivation mycket högre. Då börjar vi leta efter den ultimata kontaktlinslösningen. Hur länge kan man ha kontaktlinser? – Det är en vanlig fråga. Jag brukar svara att de kan ha dem till de fyller 90, beroende på hur mycket de själva är villiga att investera i kraft, tid och pengar. Så ”dropouts” som branschen talat om länge är på väg att försvinna? – Det borde ändras. Kontaktlinserna blir bättre och bättre. Problemen färre. I söndagens föredrag handlade det om andra änden av

kontaktlinsbärarna: barnen. Judith Morris börjar tillpassa på barn som är fem år gamla. Även här handlar mycket om information och psykologi. – Glöm aldrig att det är barnet som är patient! Vill inte barnet ha kontaktlinser bör de inte ha det för att föräldrarna vill. Se också till att göra undersökningen och tillpassningen

till en positiv erfarenhet för barnet: peppa och beröm. Hur är det med barns ”compliance” då, klarar de att sköta sina kontaktlinser? – Föräldrar som har råd bör satsa på endagslinser. Det sköter barnen enkelt. Om man inte har råd med det gäller det att som förälder vara närvarande och stötta barnet i hanteringen av kontaktlinser.

Judith Morris har tillpassat kontaktlinser och undervisat kring detta i många år. Hon är minst sagt en expert inom området. optik 2-2013


11 James Wolffsohn uppmanar alla att ägna tid åt journalen.

Stressa inte fram journalföringen Professor James Wolffsohn från Aston University i Birmingham kom till Uppsala med föredrag om både journalföring och UV. Han uppmanade åhörarna att reflektera kring deras eget beteende inom båda områden.

hörde talas om kontaktlinser, vilka deras förväntningar är, vilken livsstil de har och så vidare. För redan existerande kunder gäller det att journalföra hur linserna känns och hur de sköter sina linser. Det är viktigt att få dem att prata om detta.

Att de noggranna och grundliga undersökningar man en gång lärde sig på utbildningen kanske inte alltid hinns med är ett faktum. Dessutom blir ofta journalföringen lidande när tiden inte räcker till. – När patientköerna ringlar utanför undersökningsrummet kan det vara frestande att stressa igenom journalföringen, men det är olyckligt. Därför arbetar vi på Aston University med sätt att göra journalföringen kring förändringar i ögats främre delar bättre, säger professor James Wolffsohn.

I sitt föredrag gick James Wolffsohn sedan in på de olika sätt som finns för att dokumentera: skisser, formulär, beskrivningar med ord, graderingsskalor eller bilder. Men Wolffsohn skulle inte använda ”eller”: – Nej, kombinera så många som möjligt. Ingen av dessa delar fångar helheten, men tillsammans ger de en bra bild av tillståndet. Nuförtiden är det så enkelt att man kan ta bilder med spaltlampor, eller sätta på ett objektiv på sin smartphone och ta bilder eller filma ögat. Filmer och bilder är bra underlag för att visa patienten och resonera kring olika tillstånd. Gör man det känner de att det finns en verklig poäng med att uppsöka en optiker och inte bara köpa linser på nätet.

Journalföringen är som bekant både en

medicinsk och juridisk angelägenhet. – Vi är ålagda att föra journal. Men se det inte som ett juridiskt tvång. Det är ytterst viktigt att föra journal, eftersom vi bättre tar hand om våra patienter om vi gör det. Vi uppmuntrar optiker att föra journal från första sekund med en ny patient. Hur menar du då? – Att man inte missar att skriva upp hur de optik 2-2013

I en ny studie som Wolffsohn snart publicerar har han undersökt hur mjuka kontaktlinser rör sig på ögat. Under sitt föredrag berättade han om enkla metoder för att undersöka detta snabbt och effektivt. Söndagsföredraget behandlade ett an-

nat viktigt område: kontaktlinser och uv. Wolffsohn gick igenom UV i grunden: vad det är, vilka skador det orsakar, hur man skiljer mellan UV-skydd för hud och ögon. – Mina patienter brukar verkligen ta till sig när jag berättar om UV-skydd. Kan man tillpassa en UV-skyddande kontaktlins tycker jag man ska göra det. Vid Aston University pågår just nu en stor studie som undersöker hur UV påverkar makula. En testgrupp består av personer som använt uv-blockerande kontaktlinser under fem år. Dessa jämförs med en kontrollgrupp som använt kontaktlinser utan UV-skydd. Båda gruppernas makulapigment har uppmätts. – Den grupp som använt UV-skyddande kontaktlinser har färre pigment på makula. Men eftersom det är en liten grupp, endast 25 personer, är denna undersökning inte statistiskt säkerställd. Nästa steg för Wolffsohn är nu att göra en

stor studie på samma område. Den här gången väljer han att även inkludera testpersoner i andra länder som Indien, Australien och USA. – England är ju inte riktigt bästa stället när det handlar om UV-strålning. Det regnar lite för ofta hos oss, säger James Wolffsohn med ett skratt.

,


12

OPTOMETRIDAGARNA Text Mats A l megård | Foto Wi lh e lm Jaresand

Tårsubstituten får underkänt Förra året höll Fredrik Källmark en workshop om torra ögon i anslutning till Optometridagarna. I år var han tillbaka med ett föredrag på samma ämne. I det redogjorde han för färska och högaktuella forskningsrön. Optiker och ögonläkare har varit intresserade av torra ögon länge, eftersom de möter patienter med dessa problem varje dag. Ändå har det varit sisådär med kunskaperna. Det tänker Fredrik Källmark ändra på. – Ingen har riktigt velat ta tag i problemet. Många rekommenderar sina patienter att försöka på apoteket, eller pröva en produkt som de ”hört ska vara bra”. Men det duger ju inte. Vi är vårdpersonal och ska därför handla efter vetenskap och beprövad metod. De rekommendationer vi ger ska vara evidensbaserade, så att vi med säkerhet kan säga: ”den här produkten fungerar”. Jag skulle inte känna mig trygg i att lämna ut produkter som jag inte vet något om, säger med. dr Fredrik Källmark. Fredrik samlade in de 20 vanligaste tårsubstituten på

marknaden och lät undersöka dem i ett laboratorium. Produkterna granskades efter osmolaritet (en lösnings osmotiska tryck), viskositet (hur trögflytande vätskan är) och efter generellt innehåll som till exempel om de innehöll nyttiga elektrolyter. Efter det gjordes en randomiserad blind pilotstudie på 13 personer som fick prova preparaten. – Avdunstningseffekten på ögat mättes före och efter applicering av substituten. Vi kontrollerade om produkterna uppfyllde ett antal kriterier och om de höll vad de lovade i reklamen. Vissa lovade exempelvis att återställa uppfylla den osmotiska balansen. Gjorde de det? – Väldigt få gjorde det. I vissa fall försämrade till och med preparaten osmolariteten. Vilka kriterier ställde ni upp?

– Produkten ska ha låg osmolaritet, viskositet som överensstämmer med ögat. Den ska innehålla elektrolyter och ha ett bra ph. Med dessa kriterier var det endast två som höll måttet.

Fredrik Källmark går nu vidare med större studie kring tårsubstitut.

Nu går Fredrik Källmark vidare med en större studie

som riktar in sig på två patientgrupper med torra ögon-problem, nämligen de med diabetes och reumatism. – De kommer att få pröva alla produkterna. Vi kommer studera hur viskositeten och osmolariteten påverkas. Huruvida bägarceller nyproduceras eller ej. Om staining på hornhinnan minskar och så vidare. Den ena patientgruppen har dålig tårproduktion, den andra dålig tårsammansättning, så det ska bli mycket intressant att se resultatet. optik 2-2013


14

OPTOMETRIDAGARNA Text Mats A l megård | Foto Wi lh e lm Jaresand

Leverantörsutställning Under Optometridagarna är det föredragen som står i absolut centrum. Men kunskapsinhämtningen pågår också för fullt i leverantörernas montrar. Glasföretagen Essilor, Hoya och Rodenstock visade upp de senaste glasen och den nyaste tekniken. Transitions fanns på plats med den helt nya produkten Transitions Signature VII som med hjälp av Chromea 7-teknologin är lika klara som vanliga glasögonglas inomhus. – Dessutom är avaktiveringen av glaset mycket snabbare än tidigare. De blir alltså klara snabbare efter att ha varit mörka utomhus, säger Matthias Eggers som är ny Business Director för Transitions i Norden, BeNeLux och Schweiz. En annan nyhet inom glas presente-

rades av Multilens. Deras AMD Comfort är, som namnet antyder, tänkt att ge personer med åldersförändringar i gula fläcken en bättre synkvalitet. Detta bland annat med hjälp av ett särskilt filter som skyddar mot skadligt UVljus och reducerar mycket av det kortvågiga blå ljuset. Optileks visade upp nya skyddsglasögon från 3M, men även företagets nya varumärke för glasögonbågar: Barbour. – Ett välkänt varumärke som många kunder tycker om. Särskilt faktumet att solglasögonen går att få med styrkor, säger Dag Sundin, säljansvarig på Optileks. Mer bågar fanns att se i SCR-montern, där bland annat danska Thomsen Eyewear och brittiska Vivienne Westwoods läckra glasögon kittlade många optikers intresse. Kontaktlinsföretagen Alcon, Cooper Vision och Hydrolens visade upp sina produkter liksom Johnson & Johnson som samtidigt passade på att samla in

underlag till en forskningsstudie. Med Reveal-apparaten scannade frivilliga monterbesökare sina ansikten. Maskinen visade sedan om det fanns eventuella pigmentförändringar. – Data från denna undersökning presenteras på poster under BCLA senare i vår, säger Tina Stenhammar, Professional Affairs Manager, Johnson & Johnson Vision Care Nordics. Ett annat kontaktlinsföretag som hade mycket tryck i montern var

Leverantörsutställningen fylldes i varje paus av intresserade besökare.

Bausch + Lomb. Det berodde delvis, men inte enbart, på glassmaskinen som serverade vaniljglass. – De flesta är nyfikna på tårsubstitutet Oxyal, som vi nu lanserar för optiker. Tidigare har det endast sålts på apotek, säger Anita Hermelin, Professional Relations Manager, Bausch + Lomb Nordic. Mer tårsubstitut fanns hos Abi-

go, Abbott (som visade nyheter i sin optik 2-2013


15 med bredd

Ett stort produktutbud och taggade leverantörer.

Montertätt hos Klarsynt Klarsynt höll i vanlig ordning

sin vinter-kickoff i anslutning till Optometridagarna. Klarsynts vd Lasse Folt är nöjd med uppslutningen och understryker vikten av vidareutbildning. Cirka 25 avtalsleverantörer tog emot Klarsynts medlemmar i sina utställarmontrar på entréplanet i Uppsala Konsert & Kongress. Ytan var välanvänd och det var bra tryck i montrarna. Av Klarsynts totalt 139 butiker fanns medarbetare från 105 butiker representerade. – Det är bra, så här i lågkonjunktur och influensatider, sa Lasse Folt, vd på Klarsynt. Två gånger om året, en gång i augusti och en gång i anslutning

Klarsynts vd Lasse Folt satsar på att utbilda sina medlemmar.

till Optometridagarna, håller Klarsynt kickoff med inköpsmässa. Traditionsenligt bjöds medlemmarna även i år på deltagaravgiften på Optometridagarna. – Vi har nästan ett mantra om vikten av utbildning. Vi vill ha Sveriges mest välutbildade optiker och stöttar gärna även de som väljer att exempelvis läsa en master i USA.

 





  



Blink-serie), BOL Pharma, Consol och Medilens. Mycket intresserade besökare hade också teknikleverantörerna InnZ, Topcon Medicolle, Essmed och Optos. Vissa av dessa ”tjuvstartade” med workshopar under fredagen. Maxab ställde ut verktyg, men hade också satsat extra på barnglasögon från italienska Centrostyle. optik 2-2013

– Det är svårt att hitta bågar för de riktigt små. Centrostyle satsar verkligen på dem och gör det noggrant. Allt är testat i detalj, säger Ulf Ingman, vd på Maxab. I sin monter diskuterade Ögonlasern eventuella samarbeten med intresserade optiker. På plats fanns i vanlig ordning också Vision For All, arrangerande Optikerförbundet och tidningen OPTIK.

                      

  

 


16

OPTOMETRIDAGARNA Text Mats A l megård | Foto Wi lh e lm Jaresand

De 90 deltagarna i fredagens workshops fick lära mycket praktiskt.

Praktiken främst i verkstäderna Intresset var stort för de 90 platser som fanns för fredagens workshops. De som var på plats var glada att de valt att ”tjuvstarta” Optometridagarna med praktiska övningar. – Vi vill erbjuda våra besökare möjligheten att testa ny teknik och nya sätt att arbeta praktiskt. Det är bra och nyttigt att göra djupdykningar i ämnen som är viktiga i den kliniska vardagen, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet. De 90 platserna som fanns var fulltecknade. Fredagens workshops delades precis som förra året in i tre grupper som växlade mellan lika många aktiviteter. Judith Morris i en praktisk gruppövning i tillpassningstekniker för hårda kontaktlinser. Roger Andersson blandade teori och praktik på temat glaukom. Åhörarna sög ivrigt i sig hans fakta från undersökningar i Storbritannien. På den tredje stationen höll utvalda teknikleverantörer till. De visade det senaste och mest intressanta i produktväg. Deltagarna delades här in i smågrupper så att så många som möjligt skulle få känna på produkterna själva. – Syftet med workshoparna är just att erbjuda praktisk träning. Deltagarna uppskattar möjligheten att prova på ny teknik och fräscha upp sina praktiska kunskaper, säger Paul.

Vill alltid lära nytt

– Med hårda kontaktlinser går det att få en helt annan stabil synskärpa än med mjuka kontaktlinser. Jag hade nyligen en kund som var hyperop astigmatiker. Med sina mjuka kontaktlinser såg han bara 0,5. När jag tillpassat ett par hårda kontaktlinser till honom såg han 1,0 och sen rekommenderade han sina föräldrar att komma till mig också, säger Anita Viklund Svensson, Optikhuset Höör. Vi träffas under Judith Morris workshop. Anita berättar att hon endast missat ett enda Optometridagartillfälle genom alla år. Hon tycker det är mycket viktigt att vidareutbilda sig.

En självklarhet

Trots att han är relativt nyutbildad ser Simon Dahlberg vikten av att vidareutbilda sig. Det är tredje gången för honom på Optometridagarna, första gången han även deltar på workshoparna under fredagen. – Workshopen om glaukom verkade mest spännande och det var nog den som slutligen gjorde att jag bestämde mig för att åka, säger Simon Dahlberg, Optiker Jahnke i Jönköping. Varför är Optometridagarna så viktiga? – Det är väl självklart? När man tagit examen kan man börja arbeta inom yrket. Färdigutbildad är man däremot inte. optik 2-2013


Bra helår trots dålig december Återhållsamheten i julhandeln blev större än många bedöma-

re trott, och hoppats på. För första gången på flera år sjönk omsättningen i all sällanköpshandel. Optikbranschen var inget undantag. Omsättningen i december dök hela 10,1 procent jämfört med 2011. På helårsbasis gick dock branschen mot strömmen och ökade med en procent. – Helårssiffrorna är helt ok, säger Lennart Uhlmann, vd för Sveriges optikleverantörers förening, SOLF. Alla andra sällanköpsbranscher, förutom sport, minskade under 2011, så vi får vara nöjda med den enprocentiga ökning som vi hade. En av förklaringarna till att Optikbranschen hållit jämna steg med omsättningen 2011 är det relativt intensiva kampanjandet. De helägda kapitalkedjorna, som Synsam, Specsavers och Synoptik har haft en hög närvaro i reklamutbudet, vilket har haft effekt på försäljningen. Sett till enskilda produkter inom branschen är det progressiva glas som gått allra bäst. Omsättningsökningen under 2012 var hela elva procent medan ökningen av antalet sålda produkter var 3,4 procent. – Då kan man enkelt räkna ut att konsumenterna inte bara köpt fler progressiva glas utan dessutom köpt dyrare glas, säger Lennart Uhlmann. En annan slutsats är att kedjorna lyckats locka in konsumenterna i butiken med sina priskampanjer men också lyckats sälja bättre och dyrare produkter än dem som annonserats i kampanjerna. En lyckad strategi, med andra ord. Att försäljningen dippar enskilda månader behöver inte betyda så mycket. December är alltid en svag månad för optikbranschen och raset 2012 speglar snarare en allm��n inställning hos konsumenterna än något annat. –Vi åkte med i den stora vågen av återhållsamhet, säger Lennart Uhlmann.

Kalendarium 2013 2–4 mars Mido, Milano, Italien. www.mido.it 3 mars UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Köpenhamn, www.jnjvisioncare.se 15 mars Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Göteborg. www.efterutbildning.se 17 mars UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Oslo, www.jnjvisioncare.se 5 april Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Jönköping. www.efterutbildning.se 12 april Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Lund. www.efterutbildning.se 14 april UPGRADE: ”Raising the Bar Higher”. Stockholm www.jnjvisioncare.se 18–21 april European Academy of Optometry and Optics årskonferens, Malaga, Spanien: www.malaga2013.info

optik 2-2013

19 april Näthinnan – grundkurs, Stockholm. www.efterutbildning.se 3 maj Näthinnan – grundkurs, Malmö. www.efterutbildning.se 17 maj Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Stockholm. www.efterutbildning.se 6–9 juni BCLA Conference, Manchester, Storbritannien. www.bcla.org.uk 29–31 aug SOLFs Optikmässa, Kistamässan 11–13 okt Kontaktlinskongressen, Göteborg. www.sklf.se Har du ett evenemang på gång? Eller känner du till någon annan som har det? Tipsa gärna Optik om kommande händelser! optik@radicalpr.se

För SOFEP-kurserna under våren, se Optikerförbundets hemsida: www.optikerforbundet.se

ÅRETS GREJ 2013

Vi kickar off! Då Synologen för första gången har Kickoff med våra nordiska kompisar gör vi det ordentligt. Synologen har som ambition att vara Sveriges mest effektiva och professionella inköpsorganisation. Butikerna är omvittnade av våra leverantörer som både affärsmässiga och strukturerade. Nu tar vi ännu ett steg för att Synologens medlemmar, men även våra partnerleverantörer, ska kunna effektivisera sina inköp. Inom det nordiska samarbetet ARGUS bjuder vi in nära 300 butiker i Danmark, Norge och Sverige. Lägg till över 50 leverantörer med fler än 200 varumärken. En av världens nyaste arkitektoniska pärlor har plats för oss alla: Bella Sky Center i Köpenhamn! Med sina 25 våningar och mer än 800 rum är det Nordens största hotell. Så klart kommer vi även att se till att erbjuda möjlighet till intressanta föredrag med både kliniskt och affärsmässigt fokus. Professionalitet går som bekant att kombinera med glitter och glamour! Den 6 – 8 september 2013 smäller det. Vi vågar lova att du får se glasögonmode du inte trodde fanns. Alla Synologer och våra stolta partner: välkommen till höstens stora nordiska händelse i optikbranschen. Välkommen till Köpenhamn! synologen.se


18

OPTIK I BERLIN Text Mats A l megård | foto henrik m å rtensson

Den tyska huvudstaden lockar turister från världens alla hörn. Även om berlinarna själva klagar på höjda hyror märks det att de är stolta och glada över alla besökare året runt. Dessutom vill turisterna köpa glasögon från Tyskland. Det gör de i Mitte.

Bästa butikerna

finns i Mitte

Specs på Alte Schönhauser Straße

39 satsar på designvarumärken från USA och Europa. I butiken som funnits sedan 2010 arbetar två optiker under ledning av Claas Witzel. Kunderna kommer från hela världen. De vill ha solglasögon, snygga glasögon eller bara tips om vad som är hett i modestaden Berlin för närvarande.

optik 2-2013


19

Inte långt från Specs ligger Mykitas första brandstore. I denna genomdesignade butik belyses gamla lagerhyllor bakifrån, vilket ger en snygg fond för de 350 par glasögon i olika färger som finns i butiken. – Vi vill skapa en scen för varje par glasögon, säger Lisa Thamm som är PR-Manager på Mykita. Med tanke på de många turister som kommer till Mykita-butiken på Rosa-LuxemburgStraße 6 satsas det på expresservice. Bredvid undersökningsrummet ligger en liten verkstad och där glasas standardstyrkor inom tre timmar från undersökning. optik 2-2013


20

OPTIK I BERLIN Tex t Mats A l megård | foto h enrik m å rtensson

Längre upp på Rosa-Luxemburg-Straße, nummer 49, ligger det betydligt mindre Whiteout & Glare. Detta är den enda butiken och den fungerar också som showroom för varumärket. Än så länge finns ingen optiker i butiken, så de turister (främst från USA och Asien) som kommer till butiken köper glasögonbågen här, medan en optiker i närheten erbjuder kunderna undersökningar. Lika vanligt är det dock att optiker kommer till Whiteout & Glare. – Här visar vi våra kollektioner i en miljö som är i linje med varumärket. Det är mycket uppskattat och vi känner att vi kan ta hand om våra kunder bra här, säger Rudi Stein som driver företaget tillsammans med Thomas Bischoff.

optik 2-2013


CV/GE/FOTO/AIRT/PA/121119/SE

vad?

VET DINA KUNDER NÄR DE HAR ASTIGMATISM? Och känner de till toriska mjuka kontaktlinser? Förvånande nog har 36% av alla med synkorrigering astigmatism1, men de toriska mjuka kontaktlinserna står ändå bara för 19% av marknaden för mjuka kontaktlinser 2. Detta gör toriska mjuka kontaktlinser till ett riktigt bra affärstillfälle för dig, särskilt eftersom AIR OPTIX® for ASTIGMATISM och Focus® DAILIES® Toric gör tillpassningen så mycket enklare och snabbare, tack vare banbrytande teknik.

Kontakta din Alcon-representant för provlinser.

*AIR OPTIX® FOR ASTIGMATISM kontaktlinser: Dk/t = 108 @ -3,00 D, -1,25 D x 180. Andra faktorer kan påverka ögonhälsan. Referenser: 1 - Synparameterstudie 1999, astigmatiska patienter = cylinderstyrka >0,75D ickepresbyoper. 2 - Industrirapport över tredjepartsmarknaden september 2012, senaste 12 månaderna (Europa definieras som: Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien) | AIR OPTIX®, AIR OPTIX® for ASTIGMATISM, DAILIES®, Focus® DAILIES® Toric, AOSEPT® PLUS, OPTI-FREE® PureMoist®, CIBA VISION®, AIR OPTIX®-logotypen, DAILIES®-logotypen, CIBA VISION®- och ALCON®-logotyperna är varumärken som tillhör företaget Novartis AB. CIBA VISION® är nu en del av Alcon, som är en division inom Novartis. ©2012 Novartis 2012-250-31042.


22

design Text Mats A l megård | Foto Wilh e lm Jaresand

Efter att i New York ha etablerat varumärket Modo på den internationella optikmarknaden fick Alessandro Lanaro en grön ingivelse. Resultatet blev Eco – och en flytt till Stockholm.

Alessandro fick en grön ingivelse Alessandro Lanaro föddes i Cortina d’Ampezzo. Där, i

hjärtat av Dolomiterna, lärde han sig älska utomhusaktiviteter som skidåkning och vandring i bergen. När han 1990 flyttade till New York för att lansera sitt varumärke Modo tog han för tillfället en paus från naturlivet. – Visst har jag fortsatt vara aktiv utomhus, men New York är annorlunda såklart, säger Alessandro Lanaro. I New York lanserade han sin glasögondesign under varumärket Modo. Det växte snabbt och han kunde anställa. – Tanken var att designa i New York och tillverka i Italien. Men efter hand blev det mer och mer i Asien. Som den naturälskare han är, har han alltid intresserat sig för miljöfrågor. Men intresset förvandlades till praktiskt handlande efter att han läst Jacquelyn Ottmans bok ”Green Marketing”. – Det var en vändpunkt. Jag blev oerhört inspirerad av boken och bestämde mig för att diskutera med författaren. Efter lite research fick jag tag på Jackie och vi blev snart vänner. Vad var det du ville prata om? – Jag hade haft tankar på att starta miljövänlig glasögon-

design, men känt att det var svårt att få det perfekt. Hon peppade mig genom att säga att det inte finns något som är 100 procent perfekt. Har man ett bra koncept ska man köra sa hon. Så det gjorde jag.

Alessandro Lanaro trivs i Stockholm.

År 2009 lanserades Eco. Som namnet antyder handlade det om glasögonbågar som var designade för att vara miljövänliga. En stor del av materialet som användes var återanvänt och för varje sålt par glasögon planterades ett träd. Även om produkten var miljövänlig var Alessandro Lanaro inte helt nöjd. – Därför lanserade vi snart vad vi kallar Eco 2.0. Där är vi idag. Det som skiljer är designen. Vi förstod att vi måste ha absolut toppdesign på våra produkter. Kunderna bär gärna ekologiskt hållbara glasögon, men först och främst vill de se bra ut. Hur stor del av glasögonen består idag av återvunnet material? – 95 procent. Resterande 5 procent är nytt material som behövs för att binda ihop det återvunna och liknande. Efoptik 2-2013


23

tersom vi vill vara så transparenta som möjligt har vi anlitat det externa laboratoriet UL Environment. De testar oss två gånger per år. Varför inte testa på egen hand? – Vi sätter höga krav på oss själva. Med ett externt laboratorium är det objektivt möjligt att visa att vi faktiskt tillverkar glasögon som till 95 procent består av återvunnen plast och rostfritt stål. Än idag planteras ett träd för varje par Eco-glasögon som

säljs runt om i världen. Det har blivit en rejäl skog vid det här laget. Med hjälp av organisationen Trees for the Future har Eco planterat knappa miljonen träd i Kamerun. Att Alessandro tagit sig en rejäl funderare på det här med miljön är uppenbart. Det slutar inte heller vid att glasögonen till största delen är återvunna: – När våra kunder får sina nya glasögon skickar vi alltid med en broschyr och ett kuvert. I det kan de skicka sitt gamla par till oss, så förmedlar vi dem till en organisation som heter Onesight och som delar ut glasögon till behövande i Afrika. På så sätt återvinner vi gamla glasögon. Själva tillverkningsprocessen börjar med att överbliven acetat från andra glasögonfabriker köps in. Den färgsorteras, mals ner och används sedan för att gjuta nya acetatblock. – Plasten har aldrig använts i någon produkt. Det är en överbliven rest från glasögonproduktion. Stålet som används i glasögonen har däremot använts. – Vi köper in kirurgiskt stål som är flexibelt och av hög kvalitet. Detta stål är återvunnet från andra produkter av metall. För närvarande finns det ingen titan som är återvunnen. Eco undersöker om det går att utveckla detta också. De forskar också kring nya biobaserade material. Alessandro säger att han vill revolutionera optikmarknaden. Men hur är det med konkurrenterna? Det är väl inte många som gör ekologiskt hållbara glasögon? – Jag är faktiskt förvånad över att ingen annan har börjat. Men det är klart. Vi har satt standarden högt: vi har snygg optik 2-2013

design, bra kvalitet och bra priser. Det är svårare nu än när vi själva startade. För några år sedan flyttade Alessandro med sin familj till

Stockholm, trots att företaget finns kvar i New York. Idag har Eco därför också ett litet sverigekontor. – Jag ville bo i en stad som låg mer i linje med min livsstil. Jag är en naturälskare och tycker mycket om skärgården, bergen och skogarna. Jag ville bo i en stad med bra infrastruktur där man också kan cykla till jobbet. Ni svenskar är ju också mycket miljömedvetna. Det är en del av er kultur. Hur viktig är den svenska marknaden för Eco? – USA är störst. Europa börjar komma. I Sverige samarbetar vi med Synsam och jag ser att det finns mycket potential. Det kommer aldrig bli den största marknaden, men den är viktig.

Hela 95 procent av glasögonbågarna är tillverkade av återvunnet material.


24

B R AN S C H N Y T T TEXT MATS A L ME GÅ R D

KONTRAPUNKT Under rubriken Kontrapunkt möter OPTIK-läsarna två optiker som säger vad de tycker i en aktuell fråga. Kom gärna med förslag på frågor till optik@radicalpr.se Gustav Levin, Levins optik, Västerås Deltar du på Optometridagarna i år? – Jag är på en välbehövlig semester under årets Optometridagar.

Åsa Jarnesten, Hultins Optik, Stockholm Deltar du på Optometridagarna i år?

Hur ofta deltar du i vidareutbildning? – Ofta, men inte ofta i Optikerförbundets regi.

– I år krockar Optometridagarna med en resa. Mina kollegor kommer däremot att gå, så jag hoppas hålla mig uppdaterad ändå.

Handen på hjärtat: är det för lite eller lagom? – Lagom. Vi strävar efter att vår butik alltid har rätt kompetens så att vi på ett säkert sätt kan hjälpa våra kunder. Tillsammans med ögonvården i Västmanland och Eyediagnostics kan alla kunders önskemål och problem lösas.

Hur ofta deltar du i vidareutbildning? – Någon eller några gånger per år, beroende på vilken typ av utbildning det handlar om.

Vad saknar du i vidareutbildningsväg i Sverige? – Vidareutbildning är viktigt. Men det är viktigt att kunskapen kan användas i verkligheten och vara kunden till gagn och inte ett försök att bara höja vår status. Optikerkåren i Sverige har enormt kunnande men problemet är att många inte får tid att använda sig av den. Jag tycker att alla kurser som leder till förbättringar för våra kunder har en plats i framtiden.

Handen på hjärtat: är det för lite eller lagom? – Lite för lite. Utbudet är för litet och utbildningsinnehållet är oftast på en felaktig nivå. I vissa fall kan det också vara en kostnadsfråga, då många bra utbildningar anordnas utomlands.

Är du leg. optiker...

Bli medlem i optikernas egen yrkes- och fackförening! Information och ansökan på www.srat.se

Svensk Optikerförening – Din yrkes- och fackförening En del av SRAT 08-442 44 60 | kansli@srat.se | www.srat.se

Vad saknar du i vidareutbildningsväg i Sverige? – Relevanta utbildningar. Antingen ligger de på en nivå som är alldeles för låg, eller så hamnar nivån på saker som vi överhuvudtaget inte arbetar med. Vi behöver utveckla vår kunskap och få inspiration inom områden som vi dagligen stöter på.

Besök oss på webben: www. optikbranschen.se

optik 2-2013


KUNGÖRELSE

25 YEARS OF GREAT DANISH DESIGN

ANSÖKAN OM STIPENDIUM

FRÅN STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet. För år 2013 finns det 50.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande. Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket. Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet. Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m. Ansökningsblankett kan hämtas på fondens webbplats, alternativt rekvireras ansökningsblankett från: Stiftelsen Karl Simsons Fond c/o Optimax Götgatan 83A 116 62 STOCKHOLM Tel: 08-642 34 07, fax: 08-644 89 00 Internet: www.simsonfond.se Ansökan oss tillhanda senast 2013-04-15

Stockholm i februari 2013 Karl Simson, 08-642 34 07, Manfred Brunnenkant, 08-648 46 79, Mikael Simson, 08-649 89 15, Tommy Glückman, 08-679 56 60, Ingalill Thunholm, 08-531 778 20, Fredrik Källmark, 08-87 80 17

optik 2-2013

IF 11555-58

Ev. ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående styrelseledamöter.


26

BRANSCHNYTT te xt MIC K E JAR E S AND

Synsambutik med trendfokus Synsam fortsätter expandera. Förra året öppnades sex nya butiker i Sverige och nu öppnar kedjans 158:e butik på Kungsgatan 4 i Stockholm, denna med ett tydligt trendfokus. – Samtidigt smyglanserar vi Dolce & Gabbana, som Synsam blir ensamma om att sälja i Sverige från och med årsskiftet, säger tillförordnade butikschefen Veronika Palmqvist. Butiken på Kungsgatan 4 är inredd helt i svartvitt och består av två plan. Sortimentet är noga utvalt med fokus på de mest trendriktiga produkterna. Här kommer åtta medarbetare att hjälpa kunder att hitta bågar och glas som passar just deras utseende, stil och behov. –Det ska bli kul att få presentera alla spännande vårnyheter i den lite speciella miljö som vi har skapat i den här butiken, säger Veronika Palmqvist. I fjol öppnade Synsam sex nya butiker i Sverige och expansionen fortsätter med minst lika många nya butiker 2013.

Specsavers satsar i söder Specsavers fortsätter utöka antalet butiker i Sverige. Under tre månader har tre butiker öppnats i Malmöregionen. Sedan Specsavers kom till Sverige för nio år sedan har 114 butiker öppnats. Den 21 januari var det invigning för kedjans sjätte butik i Malmö. Butiken ligger i köpcentrumet Mobilia. –Vi tror på Malmö och investerar mycket i regionen just nu. Vi kan se att vi redan tagit marknadsandelar och med våra tre nya butiker har vi en mix av butiker och butiker i aktiva köpcentrum, säger Marita Bertilsson, marknadschef på Specsavers. Tio dagar senare var det nypremiär för den mer centralt belägna butiken på Södra Förstadsgatan. I slutet av oktober öppnade Specsavers i det trendiga köpcentrumet Emporia.

optik 2-2013


K använ an das m ed konta k och m tlinser akeup

Ögonhälsan står i fokus på linskongressen I höst våras det för alla optiker med intresse av kontaktlinser. Den 11–13 oktober håller Sveriges kontaktlinsförening sin årliga kongress under temat Ögonhälsa och framtidens kontaktlinser i Göteborg. Kongressen som tidigare ägt rum på våren flyttas till hösten för en bättre spridning av de utbildningstillfällen som erbjuds svenska optiker. En stor fråga för alla som jobbar med ögonhälsa och synfrågor är den kraftiga ökningen av närsynthet. Asien är särskilt drabbat och 90 procent av alla Japaner är närsynta. – Det här är ett gigantiskt problem, säger Anna Lindskoog-Pettersson, ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening, SKLF. Närsyntheten växer även i västvärlden. Problemet är att man inte riktigt vet varför så många fler är närsynta idag än tidigare. Mycket forskning pågår om detta men ännu finns inga entydiga teorier om orsakerna. Men de hypoteser som finns handlar bland annat om dagsljuset påverkan på synen. Det ökande närarbetet och mer inomhusvistelse antas ha påverkan på närsyntheten. Forskning inom samma område visar dock på att använ-

dande av en viss typ av kontaktlinser bidrar till att bromsa utvecklandet av närsynthet, framför allt hos ungdomar. – Av naturliga skäl sker mycket av forskningen och kunskapsutvecklandet i Asien, så många av föreläsarna hämtar sin information där, säger Anna Lindskoog-Pettersson. Bland de nationer som kommer att bidra med föreläsare kan nämnas Storbritannien, Holland och USA. Den ständigt levande frågan om kontaktlinser och torra ögon kommer också att tas upp på kongressen. – Det är en fråga som hela tiden är närvarande och mycket angelägen för våra patienter. Vår ambition är att kunna presentera nya rön om vad man praktiskt kan bidra med som optiker, säger Anna Lindskoog-Pettersson. Men innan det är dags för kongress i höst kommer SKLF

hålla sitt årsmöte i Stockholm, helgen den 16-17 mars. Årsmötet kombineras med en kurshelg där bland annat Rune Brautaset kommer att hålla en repetitionskurs för dem som tidigare deltagit i magisterutbildningen. Det arrangeras också en Stabilllinskurs/Bas på söndagen som Anna LindskoogPettersson själv håller i. Mer om detta, och höstens kongress finns att läsa om på SKLF:s hemsida, www.sklf.se.

optik 2-2013

Ett enkelt sätt att behandla torra ögon tearsagain ögonspray lindrar torra och irriterade ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. boka information på pharma@abigo.se beställ tearsagain på order@abigo.se

blunda och spraya Abigo Medical Ab Askim

031-748 49 50

www.abigo.se


28

BRANSCHPLOCK REDAK TÖR MIC K E JAR E S AND, o pti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D

Hjälpmedel för färgblinda Färgblindhet, eller nedsatt färgseende, alltså svårigheten att

skilja på färger som innehåller rött och grönt drabbar ungefär åtta procent av män i västvärlden. Bara en halv procent av kvinnorna har ett nedsatt färgseende. För tio år sedan visade uppfinnaren Kenneth Allblom upp sin produkt Seeky på dåvarande Optikmässan. Nu söker han nya återförsäljare för produkten. Seeky består av två färgade filter som användaren sätter framför ögonen. Med hjälp av filtren kan dem som i vanliga fall exempelvis har svårt att skilja ut röda bär bland gröna blad se bären. För den som är till sjöss kan det också vara ett hjälpmedel till att bättre se skillnad på de röda och gröna prickarna.

Nytt på ”förbisedd” marknad Oftalmiska glasögon för män är en förbisedd på pro-

dukt inom glasögondesignen. Det hävdar Ogi Eyewear som nu lanserat en kollektion för den ”moderna mannen”. Bågarna är gjorda i acetat och titan som gör dem lätta och ger ett futuristiskt intryck. Enligt Ogi är passform och komfort något utöver det vanliga, även med Ogi-mått mätt. Kolletionen har fått namnet Evo–Tec och finns i fem modeller och fyra färgkombinationer.

Soullegend inspirerar Den legendariske soulgiganten Ray Charles hade ingen glädje av glasögon, eftersom han var blind. Likväl har han stått som inspirationskälla till en av modellerna i danska Ørgreens vår och sommarkollektion. I ett pressmeddelande beskriver Ørgreens modellen som en ”modern unisex-båge med en glimt av 50-talet som utstrålar jazziga rytmer, gospel och bluesriff.” I kollektionen finns andra modeller med kopplingar till kultur och livsstil. Till exempel modellen Gatsby efter F. Scott Fitzgeralds roman om det glada 20-talet, The Great Gatsby.

Ny Retinalkamera för ögonscreening Medicolle lanserar en helt ny Retinalkamera, EasyScan, som bygger på SLO-teknologi, från i-Optics. EasyScan erbjuder, enligt tillverkaren, ett antal fördelar över traditionella funduskameror: Den är snabb, enkel att hantera, kräver ingen dilatation. EasyScan väger mindre än sju kg och tar inte större plats på bordet än en A-4 pärm. – Kameran behöver enbart en USB-anslutning in i den bärbara datorn, för kommunikation och elförsörjning. Mycket enkelt att skicka bilder för bedömning, diagnos, datalagring, journaler eller telemedicin, skriver tillverkaren Medicolle i en pressrelease. EasyScan kan användas för screening av diabetesretinopati, åldersrelaterad makuladegeneration, glaukom och andra retinala sjukdomar. EasyScan bygger på confocal SLO-tekno-

logi (Scanning Laser Ophthalmoscope), med vilken man kan påvisa kliniska förändringar i retina tidigare än med konventionella funduskameror. Bilderna har högre kontrast än bilder från funduskameror och SLO-teknologin gör

att man penetrerar katarakt och korneala opaciteter bättre. EasyScan kan ta bilder genom så små pupiller som två mm. Detta gör att pupilldilatation inte längre blir nödvändig, vilket i sin tur förkortar patienternas väntetid, med minst 30 minuter. Patienterna kan ta bilen hem direkt efter sin undersökning. – Bildtagning med EasyScan är höggradigt automatiserad, vilket spar mycket tid och underlättar för personalen, att hela tiden få knivskarpa, monokroma bilder med hög kontrast, även med dagsljus i undersökningsrummet. Studier har visat att det är lättare att upptäcka symtom på diabetesretinopati och andra abnormiteter, genom att studera SLO-bilder, med hög kontrast, än bilder från funduskameror med lägre kontrast. optik 2-2013


29 Foto: Ryan K Morris/National Science & Technology Medals Foundation

Skotillverkare satsar på solglas

Ögonlaser belönades av Obama Mannen bakom LASIK, Gholam Peyman har belönats med den finaste utmärkelsen för tekniska innovationer som finns i USA. Vid en ceremoni i Vita Huset tilldelades han i februari the National Medal och Technology and Innovation av president Barack Obama tillsammans med 12 andra uppfinnare och innovatörer. – Jag är mycket hedrad, säger Gholam Peyman. Jag är tacksam för att vårt arbete berört så många människor. Vi arbetar ständigt för att förbättra behandlingen till förmån för alla patienter. Det arbetet kommer att fortsätta med oförminskad styrka.

Ett av de ledande franska modehusen, Bensimon, sällar sig till flera andra varumärken och tar fram en egen glasögonkollektion. Bågarna designas i samarbete med den japanska företagsgruppen Aoyama. Bensimon är ett starkt varumärke för skor och accessoarer. Den första kollektionen som omfattar solglasögon för kvinnor lanserades i januari i år och ska distribueras över hela Europa.

Smarta glasögon allt närmare Googles omtalade projekt Glass har tagit ett steg närmare konsumentmarknaden. I månadsskiftet januari/februari släpptes prototyper av glasögonen till en lång rad mjukvaruutvecklare i USA som nu har börjat arbetet med att ta fram funktioner som kan användas i glasögonen. Tekniken i glasögonen gör det möjligt att ta bilder, video och läsa information på en skärm nära ögat. Genom wi-fi och Bluetooth kan man koppla ihop funktionerna i glasögonen med mobiltelefoner, datorer och läsplattor. En annan spännande teknik som nu testas, kopplad till Googles Project Glass är ett tangentbord som ska kunna projiceras i handflatan. En projektor i glasögonens ena skalm visar bilden på tangentbordet och en kamera i andra skalmen registrerar vilka tangenter användaren trycker på. Google uppger att målet är att de första glasögonen ska finnas på konsumentmarknaden i början av nästa år.

Grönt ljus för att slippa jetlag Dygnsrytmen är inte alltid lätt att påverka. Det vet alla som

jobbar skift eller som rest mellan flera tidszoner och upplevt jetlag. Efter 25 års studier tror sig en grupp australienska forskare hittat ett sätt att hjälpa oss att bättre styra vår dygnsrytm. Produkten har formen av ett par jätteglasögon och ser lite ut som något som skulle kunna användas framför ett tv-spel. Enkelt förklarat bygger metoden på att genom specialbyggda glasögon styra våglängden på det ljus som når våra ögon. Forskarna ha konstaterat att den våglängd som utgör grönt ljus kan ställa ”kroppens klocka” både framåt och bakåt. Vill man ställa fram klockan har på sig glasögonen 50 minuter efter att man stigit upp och vill man ställa tillbaka klockan använder man glasögonen en knapp timme innan man går till sängs. Man bör dock inte hålla på med behandlingen längre än tre dagar i taget, enligt uppfinnaren professor Leon Lack vid universitetet i Adelaide. Produkten har fått namnet Re-Timer. optik 2-2013

Satsar italienskt Emporio Armani tar plats i Specsavers

butiker i en kollektion om 24 olika bågar. Teamet bakom designen är samma som ligger bakom Armanis klädkollektioner. Samarbetet är nytt och kollektionen ska finnas i Specsavers samtliga butiker. – Damkollektionen består av vackra vintageinspirerade bågar i allt från sköldpaddsfärger till djupt lila. Till den modemedvetna mannen finns klassiska rektangulära bågar med influenser från 1960-talets Mad Men, säger produktchefen Ulrik Bengtsson.


30

KRÖNIKA TEXT Ulrika Birkeldh

Hålla liv i gammal kunskap och lära sig nytt

Å

Ulrika Birkeldh arbetar vid Sankt Eriks akutmottagning och forskar vid Karolinska Institutet.

rets första månader upplever jag ofta som väldigt hektiska på jobbet. Kommande forskningsprojekt planeras och därmed läggs det även mycket tid på att hitta lämpliga försökspersoner. Just nu är det många bollar i luften som jag ska hålla koll på och det ser ut att bli ett riktigt spännande år med många projekt. Det här året hoppas jag även ha tid för på att kunna gå en del kurser och besöka kongresser. Ibland har en och annan leverantör en kvällsföreläsning om en ny kontaktlins eller smörjande ögondroppar och dessa träffar försöker jag alltid komma iväg på. Det känns viktigt att få ta del av det senaste och därmed kunna erbjuda patienterna det. Optometridagarna ser jag alltid fram emot och även så i år. Denna kurshelg dyker upp så lägligt under den kalla och tråkiga vintern. Dagarna inleds med härlig hotellfrukost och sedan väntar ett fullspäckat schema med föreläsningar. Under pauserna minglas det för fullt med kollegor, vänner, leverantörer och gamla kursare. Allra bäst är det när föreläsningarna ligger på en nivå så att det blir lite repetition men samtidigt känner att jag åker hem med en hel del ny kunskap. Om det är på för hög nivå brukar det mest resultera i att man slutar lyssna. Samma sak gäller om innehållet däremot är för grundläggande. Vi har alla olika kunskapsnivåer så det är nog inte helt lätt att lägga ribban på en höjd där de flesta känner sig nöjda. Det är glädjande att de stora kedjorna numera står för Optometridagarnas deltagaravgift för sina anställda. Så var det inte när jag jobbade i butik tyvärr. Då fick jag försöka be om ledigt om det råkade vara min jobbhelg och stå för hela kostnaden själv. Att ens personal är intresserad av att gå kurser och lära sig mer borde uppmuntras av arbetsgivaren. Jag har tidigare fått höra att ”det du behöver kunna för att vara en duktig optiker det lär du dig i butiken och ingen annanstans”. Jag blev lite upprörd när jag hörde det. Det borde ses som något självklart att personalen kompletterar sitt jobb i butik med en och annan kurs när tillfälle ges. I längden tjänar arbetsplatsen på att ha anställda som har koll på nya rön och ny teknik. Det finns idag en uppsjö av avancerad teknik tillgänglig på marknaden och det blir alltmer vanligt att butiksägare köper

”Något jag verkligen ogillar   är att tappa gammal kunskapx och därför tar jag med jämnax mellanrum fram mina anteckningar från magister- utbildningen och repeterar.”

in dessa instrument. Det är lätt att lära sig hur man hanterar det nya instrumentet och vilka knappar man ska trycka på, men hur tolkas resultatet? Det är inte alltid en självklarhet. På akuten får optiker och ögonsjuksköterskor dagligen gå iväg och ta OCT-bilder eller utföra en synfältsmätning. Ofta när resultatet lämnas över till läkaren brukar de fråga om mätningen visade något patologiskt. Den ögonläkaren som undervisar på magisterutbildningen vet vad vi lärt oss och när han jobbar på akuten brukar han pressa oss lite extra och fråga: Vilken diagnos ställer du och baserat på vad? Vad kan den bakomliggande orsaken vara? Första gången det hände mig började jag nästintill stamma nervöst när jag skulle svara. En optikerkollega blev stoppad i korridoren av samma ögonläkare och blev ombedd att snabbt säga näthinnans alla lager i rätt ordningsföljd. Något jag verkligen ogillar är att tappa gammal kunskap och därför tar jag med jämna mellanrum fram mina anteckningar från magisterutbildningen och repeterar. Ifall att jag blir stoppad i korridoren av ögonläkaren måste jag ju kunna svara!

optik 2-2013


Ögonblicket du får en klar bild av livets mening. Det här är ögonblicket vi lever för.

// PRECISION LENSES MADE BY ZEISS

Över 200 miljoner människor litar på ZEISS kvalitet i sina glasögon. Och de ökar med ytterligare två personer varje sekund. För oss på Carl Zeiss Vision räcker det inte med att bara utveckla precisionsglas utan även hjälpmedel för att mäta och analysera dina ögon. Ett arbete som pågått i över hundra år. Och som pågår än idag.

www.zeiss.se/vision


3D OCT-2000® CA-200

SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera

eller historien om hur man tar reda på mer om sin patients synproblem.

» Integreted, high resoultion (12.3MP)

När du använder fundus camera en modern cornealanaly-

» » » » »

sator i ditt dagliga arbete ökar du väsentligt dina möjligheter att gefor din dynamic kund en indiviFastMap™ software duellt anpassad synkvalitet. viewing of 3D and fundus images Det spelar heller ingen roll om du avser att Embedded touch-screen for quick tillpassa glasögon eller kontaktlinser, eller bådeeasy och, eftersom informationen som inand navigation strumentet mäter upp kommer att innebära Automated acquisition att du gör ettimage helt annat val av såväl glas som linser(auto-focus, än vad du kanske skulle ha gjort process auto-shoot) annars. Import, analyze andfåview OCT-1000 Att tydligt och enkelt en översikt över corneas topografi, and Stratus® dataatt upptäcka perifer keratoconus på ett tidigt stadium eller att Seamless integration with EyeRoute® kunna skräddarsy en kontaktlins och tillpassa den virtuellt i datorn system innan du beställer Image Management den via direktlänken till några av Sveriges mest erkända kontaktlinstillverkare, det är modernt, säkert och ett mycket effektivt sätt att göra skillnad. Hör av dig så berättar vi mer!

031-710 92 00 • www.topcon.se


VETENSKAP

33

Använd de nya kunskaperna!

N

Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. Catarina driver egen synklinik, sitter i Optikerförbundets styrelse och har hand om SOFEP-utbildningarna som förbundet erbjuder.

u är vi tillbaka i arbetet efter givande dagar i Uppsala på Optometridagarna. Där har vi fått många nya och uppfräschade kunskaper. Så nu är det dags att omsätta dessa i den praktiska vardagen och kanske känns det som om att du vill ha djupare kunskaper i vissa områden. Artiklarna i denna tidning handlar om oss, som hälso- och sjukvårdspersonal och hur vi handskas med det. Hur kan vi gå tillväga för att hitta den information vi söker och som vi ska vara uppdaterade på. Den första artikeln handlar om just det, vikten av att veta mer och att kunna delge våra patienter de nya forskningsresultaten och vetenskapen. Som Professor James Wolffsohn, säger i artikeln ”Med profession inom ögonvård har vi ett ansvar att utvärdera denna kunskap och tillämpa den i vår kliniska vardag så snart som möjligt, så att våra patienter kan dra nytta av vår expertis. Vi skulle förvänta oss detsamma av annan hälso- och sjukvårdspersonal som behandlar oss.” Det håller nog alla med om, det vore inte roligt att gå till tandläkaren som inte använder nya tekniker och material, eller ögonläkaren som inte har börjat använda IOL linser vid cataractoperatio-

ner när det är möjligt. Listan kan göras lång med nya kunskaper inom medicinområdet, men det händer lika mycket inom vårt område med ögon. Att meddela en patient med ett IOP på 13mmHg att de inte har glaucom kan ge en falsk trygghet. Om det är korrekt vet man inte förrän Synfält och papill/RNFL är undersökt, eftersom att man idag vet att det förkommer normaltrycksglaucom. Ändå händer det att patienter får det beskedet hos optikern, det var vad man trodde om glaucom under förra årtusendet. Men vi är på rätt väg att ta vårt medicinska ansvar också. Det visar den andra artikeln som är ett examensarbete från LNU och handlar om hur avvikelserapporteringarna har ändrats efter avregleringen av kontaktlinser. Vi har blivit bättre på att anmäla skador men det finns säkert de fall som inte anmäls fortfarande. Vänder vi då på det och tänker oss att vi fått en svår biverkning/skada av ett läkemedel eller medicinsk produkt, då förutsätter nog de flesta av oss att det anmäls och registreras för att inte inträffa igen. Det ansvaret måste även vi ta när vi upptäcker problem. Catarina Ericson

Vetenskap i detta nummer:

Konsten att sätta forskningen in i praktiken sidan 34 Avvikelserapportering på den fria kontaktlinsmarknaden

optik 5-2012 optik 2-2013

sidan 41


34

VETENSKAP av A lison E w b ank

I denna artikel finns det en mycket bra tabell, nr 3, med råd om vad som bör värderas när man läser en vetenskaplig artikel. Det finns även tips på många olika länkar till Optometriska websidor och sökportaler. Läs den och spara länkarna. Det är en bra handledning när du ska söka fakta i olika frågor som du stöter på i ditt arbete. Tack till Johnson&Johnson som här bidrar med en artikel utan inriktning på kontaktlinser.

Konsten att sätta forskningen in i praktiken Optiker har en mängd källor att utnyttja för att kunna ge bästa möjliga vård och rådgivning till sina patienter, som Alison Ewbank rapporterar. Vilket är det genomsnittliga arbetsavståndet för att se på en smarttelefon? Vilken är den bästa åldern för att behandla amblyopi? Och hur bör kontaktlinsbärare förvara sina tomma linsdosor? Alla dessa frågor har nyligen behandlats i forskningsstudier och är publicerade i litteraturen. Att utvärdera forskningsresultat och använda dem för att fatta de bästa besluten för patienten är en viktig del av ögonvårdens arbete. Utvecklingen mot evidensbaserad medicin innebär att all hälso-och sjukvårdspersonal ska se efter tillförlitlig information för deras kliniska beslutsfattande. Att til�lämpa principerna om evidensbaserad vård i det kliniska arbetet har många fördelar. Det kan säkert hjälpa dig att göra det bästa för patienten och gör samtidigt ditt jobb mer tillfredsställande. Informera och citera från den senaste forskningen när du ger råd kan också förbättra ditt anseende och din praktik. I bästa fall, kan det förändra ditt sätt att arbeta och bidra till att undvika tveksamheter.

På kurser och konferenser, i tidskrifter och på nätet presenteras ett överflöd av forskningsdata för praktikerna. Men för att lära sig mer om de senaste rönen och bli expert i ett givet ämne, kan det vara mycket värdefullt att läsa den ursprungliga publikationen. Expertgranskade tidskrifter är också en värdefull källa för översyn av artiklar, fallbeskrivningar och ledare i viktiga frågor i praktiken. De flesta expertgranskade tidskrifter finns tillgängliga online och abstracts är gratis. Tabell 1 visar ett urval av användbara tidskrifter, många av dessa skickar uppmaningar när nya rön publiceras. Alternativt kan en sökportal användas för att söka efter ett specifikt ämne (tabell 2) och för sökning genom nyckelord eller författarens namn. En PubMed sökning kommer också ge dig relaterade artiklar inom detta ämne. Övriga källor som används i allmän sjukvård inkluderar det brittiska Medical Journal Clinical Evidence avsnittet NHS Evidence och TRIP databas. Medan abstracts är lätta att komma åt, kanske du vill läsa hela texten eller en pdf av en artikel för att få mer information från studien och sätta resultaten i ett sammanhang. Fullständig text kan nås via tidskriftens webbplats eller sökfunktion, även om det normalt finns en kostnad. När du har den fullständiga texten, följ upp de referenser

som förtecknas i artikeln för att veta mer. Vissa artiklar är tillgängliga gratis online vid publicering, eller utvalda tidningar kan ha fri tillgång till dem. Vissa temautgåvor är gratis, till exempel senaste specialnummer från Ophthalmic & Physiological Optics om forskning på närsynthet (32:1). En ny tjänst (www. whatshotoptometry.org /) ger ett axplock av gratisartiklar från de tre högst rankade internationella optometritidskrifterna: Clinical and Experimental Optometry, Ophthalmic &Physiological Optics and Optometry and Vision Science. Medlemsförmåner Olika medel finns tillgängliga för att hjälpa dig att gräva djupare i den senaste forskningen. Athene är en tjänst som gör det möjligt med fri tillgång till den fullständiga texten av artiklar. The College of Optometrists medlemmar kan komma åt en lång rad tidskrifter genom att logga in med ett Athens användarnamn och lösenord.The College of Optometrists ger denna tjänst utan kostnad till sina medlemmar (email library@college-optometrists.org för att teckna). Andra tidskrifter är fritt tillgängliga för medlemmar i de olika organisationerna som publicerar dem. Exempel bland Storbritanniens tidskrifter är Ophthalmic & Physiological Optics and Optometry in optik 2-2013


35 Tabell 1 Några användbara fackgranskade optometri och oftalmologi tidskrifter: n Contact Lens & Anterior Eye n Ophthalmic & Physiological Optics n Optometry in Practice n Optometry & Vision Science n Eye & Contact Lens n Science and Clinical Practice n Clinical & Experimental Optometry n Investigative Ophthalmology & Visual Science n Ophthalmology n Cornea n Archives of Ophthalmology n Survey of Ophthalmology n British Journal of Ophthalmology n Eye

practice tillgängliga online för högskolans medlemmar. BCLA medlemmar får gratis kopior av Contact Lens & Anterior Eye och fri tillgång via Internet. Din professionella organisations eller läroanstalts bibliotek är en användbar resurs. De flesta har papperskopior av de senaste tidskrifterna och vissa kan också skanna ett dokument och skicka det till dig för en liten avgift. British Library erbjuder en liknande tjänst. Bibliotekets del av högskolans webbplats listar sina tidningssamlingar och kataloger. Det finns också webbplatser och nyhetstjänster som regelbundet granskar tidskriftsartiklar och informerar dig om de senaste publikationerna. I Optometric Quarterly, ljudtidning från DOCET (www. docet.info) har Geoff Roberson´ s kvartalsvis genomgång av optometrioch oftalmologi-tidskrifter, samt intervjuer och diskussioner om en rad aktuella frågor. Vissa leverantörers webbplatser ger regelbundna tidskriftsrecensioner. The Academy of Vision Care hemsida (www.academyofvisioncare.com), till exempel, bedriver månatliga forskningssammanfattningar. Vision Care Institute (Www.thevisioncareinstitute. co.uk) har en ”Vad är nytt i tidskrifter?” sektion som kommenterar och inkluderar relevansen i studieresultaten och ger förslag på hur du kan använda dem i praxis. Denna webbplats har också sitt eget bibliotek av optik 2-2013

artiklar och andra praktiska resurser, inklusive en litteraturgranskning av effekterna på ögats hälsa beroende på livsstils exponeringar såsom rökning, kost och UV och en artikel och Flashcard för att utvärdera klinisk forskning. Tolka resultaten Att få tag i den fullständiga texten till en artikel är en sak men att tolka studiens resultat och att tillämpa dem i praktiken är annan. Utvärdera forskning, där det presenteras, är en användbar färdighet som kan resultera i mer effektiva metoder, och slutligen förbättra patientvården. Inte all forskning ses med samma status och olika modeller har föreslagits för en ”hierarki av bevis ”. Upp i hierarkin är systematisk granskning eller metaanalys (T.ex. en Cochrane Översyn av vårdinsatser), följt av randomiserade kontrollerade studier och andra studiedesigner med ”expertutlåtande” eller ”klinisk konsensus” längst ner. Denna hierarki är ofta illustrerad som en pyramid - Figur 1 visar ett typiskt exempel. Det senaste numret av Ophthalmic & Physiological optics (32:3) har en användbar introduktion till principerna för systematiska översikter och metaanalyser inom vård och hur man skall bedöma resultat. Den innehåller även en redaktionell fråga, efter mer stu-

Tabell 2 Några användbara sökkällor / portaler n PubMed n MyAthens n Web of Knowledge n ScienceDirect n Ovid n OphSource

Systematisk granska Randomiserade kontrollerad studie Kohortstudie Case-kontrollerad studie Expertutlåtande/klinisk konsensus Figur 1: hierarkibevis, Pyramiden.

dier av denna typ för optometriska åtgärder, som för närvarande är sällsynta. Båda artiklarna är fria att komma åt. Klinisk forskning är den term som används för studier som jämför effekten av en ”test”, behandling eller åtgärd vid en kontroll av mänskliga patienter och det är kanske den mest relevanta typen

,


36

OPTIK

Ovärderliga informationkällor Dr Anna Kwartz (bilden) arbetar i norra Manchester och är en vanlig användare av olika källor för ögonhälsa, särskilt i hennes huvudsakliga intresse, glaukom och synfält. Medan hon studerade för en doktorsexamen vid University of Manchester under handledare Professor David Henson hade hon fri tillgång till litteraturen via Athen och fann det ovärderligt. Men det var inte förrän hon blev medlem av College of Optometrists rådet som hon upptäckte att alla College medlemmar har tillgång till Athen och en rad optometri- och oftalmologi-tidskrifter. ”Det fanns några saker jag ville titta på, och även en journalist ville komma i kontakt med ett visst ämne, så det visade sig vara mycket användbart. ”I van-

liga föreläsningskretsar, är det en nödvändig färdighet att söka litteratur och utvärdera artiklar. Är det bra i praktiken också?

Tabell 3 Checklista för kliniska studier: Vad är syftet med studien och hypoteser? Är studiens utformning och randomisering lämpligt? Har alla variabler styrts? Är ämnen / utredare opartisk /maskeras och utbildade? Har ett lämpligt antal och sammansättning använts? Har flera tester skett och justerats efter? Är prestanda skillnader meningsfulla? Är slutsatserna relevanta och korrekta baserat på resultaten? Är rekommendationerna lämpliga? Uppgifterna har offentliggjorts och var?

”En hel del grundforskning påverkar nödvändigtvis inte arbetet för en ”highstreet optiker”. Något liknande glaukomforsk-

att studera för utövare av ögonvård. Syftet med en klinisk studie är att svara på en fråga, och detta är den tydligaste metoden för att bestämma huruvida eller ej interventionen av en hypotes har effekt. Enligt Jane Veys, utbildningschef på Vision Care Institute, finns det flera viktiga faktorer att söka efter i en klinisk studie, det startar med ett tydligt mål och en hypotes. Studiedesign och randomisering är också viktigt: är designen en parallell grupp eller cross-over, kontralateral eller bilaterala, prospektiv eller retrospektiv, till exempel? Och är det randomiserad, kontrollerad och maskerad till både deltagare och utredare? Allt har konsekvenser när det gäller att tolka resultaten, säger Veys. Antalet och val av deltagare är också faktorer att tänka på, tillsammans med hur många ingår och har slutfört studien. Håll utkik efter hur resultaten analyseras och presenteras, i synnerhet, undersök grafer noga eftersom resultaten kan se mycket annorlunda ut när de plottas med olika skalor. Kom ihåg att resultat av studier kan visa statistiskt signifikanta skillnader men

ning kan vara ganska esoterisk, med massor av komplicerad statistik, även om det kan vara av intresse för medicinskt inriktade optiker, säger Kwartz. Men framsteg i epidemiologi och nya behandlingar kan påverka praktiken från dag till dag. Hon citerar forskning inom störningar på den okulära ytan, såsom tårosmolaritet vid tor�ra ögon, som ett av de viktigaste områdena de senaste åren. ”Om det är något som är ganska framträdande i pressen, är det en annan sak Athen också är användbart för.” Kwartz make Jeff är ögonläkare, är han också en användbar informationskälla att tillämpa i praktiken? Tydligen inte. ”Om han verkligen fastnat i något frågar han mig!”, konstaterar hon.

dessa behöver inte nödvändigtvis vara kliniskt signifikant. Veys råder att använda en checklista som hjälp för att utvärdera kliniska studier (tabell 3), innan man drar slutsatser om de är meningsfulla och relevanta. Rekommendationer till patienter bör också återspegla någon varning med tolkning av resultaten – ibland anges i avsnittet diskussion som ”Begränsningar av studien” - och om Ytterligare forskning behövs. Ytterligare resurser. Publikationer i litteraturen är inte de enda källor för att inhämta information för kliniska beslut. Traditionella läroböcker har också fyllt denna roll och dessa har en viktig roll att spela i upprättandet av en kunskapsbas och sträcker färdigheter till nya områden. I områden som i praktiken förändras snabbt, webbplatser och e-nyhetsbrev är särskilt användbara eftersom de kan uppdateras regelbundet och är mer uppdaterade. Vissa ämnen har mer forskning än andra optik 2-2013

,


CV/GE/FOTO/AIRT/PA/121119/SE

vad?

DINA ASTIGMATISKA KUNDER KANSKE INTE VET VAD ASTIGMATISM ÄR. Men de skulle definitivt ha nytta av mjuka toriska kontaktlinser. För att du bättre ska kunna tillgodose deras behov erbjuder Alcon® dig nu de allra senaste mjuka kontaktlinserna för astigmatism: AIR OPTIX® for ASTIGMATISM och Focus® DAILIES® Toric. De är utformade för att ge förutsägbar passform1 och utmärkt syn1, för hög kundnöjdhet1 och korta tillpassningsbesök.

Kontakta din Alcon-representant för provlinser.

* AIR OPTIX® FOR ASTIGMATISM kontaktlinser: Dk/t = 108 @ -3,00 D, -1,25 D x 180. Andra faktorer kan påverka ögonhälsan. Referens: 1 - CIBA VISION data on file, 2009. I en klinisk studie av 771 optiker. AIR OPTIX®, AIR OPTIX® for ASTIGMATISM, DAILIES®, Focus® DAILIES® Toric, AOSEPT® PLUS, OPTI-FREE® PureMoist®, CIBA VISION®, AIR OPTIX®-logotypen, DAILIES®-logotypen, CIBA VISION®- och ALCON®-logotyperna är varumärken som tillhör företaget Novartis AB.

CIBA VISION® är nu en del av Alcon, en division inom Novartis. ©2012 Novartis 2012-250-31042.


38

OPTIK

på nätet. Kontaktlinser, till exempel, är väl täckta, särskilt genom tillverkare och föreningars hemsidor. Användbara nedladdningar från dessa platser inkluderar översiktsartiklar, referenslistor, graderingsskalor och bildbibliotek. Olika nyhetstjänster har också en roundup av den senaste forskningen om kontaktlinser, exempel är den veckovisa Contact Lens Today och varannan månads Contact Lens Update som också finns tillgängliga online. Universitetens webplatser är ett annat sätt att få tillgång till resultat. Universitet Waterloo, Kanada har en samling av referenser och källor för kontaktlinser, refraktiv kirurgi och yttre okulär sjukdomar (www.referencesight. com), som är öppet för alla. För ett bredare spektrum av ämnen, registrerar du dig för dagliga påminnelser från nyhetstjänster som Medical News Today eller Medscape från WebMD, ange ditt intresse som ögat hälsa eller oftalmologi. AlphaGalileo är en resurs för media och forskninggrupper och erbjuder en liknande tjänst. Föreningars webbplatser är också en informationskälla. Yrkesorganisationerna ger råd till medlemmarna, bland annat kliniska behandlingsriktlinjer som bygger på forskningsresultat (hantering av vissa ögonsjukdomar, såsom glaukom, omfattas också av NICE riktlinjer). Konferenslitteratur och posterabstrakts, virtuella föreläsningar, ståndpunkter, faktablad och pressmeddelanden är bland annat information som finns tillgängliga. The College och BCLA platser är exempel på dessa. En del av internationella och utländska organisationer, såsom Tear Film and Ocular Surface. Society och American Academy of Optometry är värda ett besök. Titta på Root Atlas (www.rootatlas.com) oftalmologivideor med ett brett spann av olika ögonsjukdomar och kliniska tekniker. En annan webbplats från USA (www.clinicaltrials.gov) är en sökbar databas över kliniska tester som pågår och är klara, den är användbar för att se vilka studier som är på gång. Och för äkta entusiaster, finns det alltid patientlitteratur för lite lättare läsning! Att dela med sig av informationen om ögonvård till omgivningen blir ett sätt att hålla sig à jour med utvecklingen. Kravet att genomföra inbördes granskning enligt det förstärkta CET bedömningen från januari 2013 ger möjligheter till diskussion. Facebook, Twitter och grupper såsom Optometry List eller new Ophthalmic

Håll igång och var uppdaterad! Professor James Wolffsohn, vice verkställande dekanus vid Aston University, är en ivrig förespråkare av att använda forskningsresultat vid val av lämpliga kontaktlinser för patienter. Han menar att många produktval bygger på pris eller vana snarare än på forskningsresultat som publiceras i litteraturen. Det är en princip som gäller för Optometrisk vård i allmänhet, inte bara för kontaktlinspatienter. ”Det finns många källor till bevis och inbördes granskning är en viktig egenskap, säger Wolffsohn. ”Fråga själv, ”Hur mycket vetenskap är det?” i denna källa. ”Han rekommenderar PubMed, Science Direct, Reference vision och Web of Knowledge för litteratursökning, liksom enskilda tidskrifters webbplatser. För Wolffsohn, finns det många fördelar att vara uppdaterad med de senaste forskningsresultaten. Vår förståelse av öga och oftalmiska tekniken går snabbt framåt, tack och lov. Med yrke inom ögonvård har vi ett ansvar att utvärdera denna kunskap och tillämpa den i vår kliniska vardag så snart som möjligt, så att våra patienter kan dra nytta av vår expertis. Vi skulle förvänta oss detsamma av en annan hälso-och sjukvårdspersonal som behandlar oss. ”Böcker är ofta inaktuella snart efter att de är publicerade och mycket på internet är partisk eller valda yttranden. Därför, som professionell, behöver vi kunna komma åt källan av ny information, som har granskats och godkänts av andra experter inom området. ”

Public Health Network är också forum för att upplysa kollegor om forskningsresultat. Optometritidskrifternas e-nyhetsbrev och webbplatser omfattar regelbundet forskningsnyheter och erbjuder möjlighet till kommentar, såsom genom OpticianSpace vid www.opticianonline.net. ”Fråga om ögonvård” i tidningar täcker information för lekmän i pressen, där patienter kan fråga om tillstånd och de optiska organen och som ökar när en nyhet släpps. För att komma åt rapporter i media om ett visst ämne när de släpps, kan du registrera dig för Google bevakningar och ange nyckelord eller ord. Återigen är det värt att gå tillbaka till den ursprungliga källan för rapporten för att få korrekt information. Slutligen, är det inte bara yrkesutövare som

kan dra nytta av tillgången av ögats vårdkällor. Många patienter ser efter information om deras syn, synkorrigering och okulär hälsa på Internet. Används det på rätt sätt, kan den informationen stödja dina råd och leda till en bättre förståelse av vikten av ögonvård och ögonhälsa. Rekommendation av tillförlitliga källor för information är till nytta för din praktik eftersom det visar att du bryr dig om dina patienters välbefinnande och uppskattar deras lust att lära mer om deras ögon. Vision Care Institute webbplats bibliotekslistor har ett urval av användbara organisationer, välgörenhetsorganisationer och stödgrupper för att hjälpa till så att patienterna får korrekt och aktuell information om deras ögons tillstånd. optik 2-2013


1-DAY ACUVUE® MOIST® Nöjda kunder. Nöjda optiker. • Enastående komfort från morgon till sen kväll tack vare LACREON®-teknologi 1,2 • Klar och skarp syn för astigmatiker med Accelerated Stabilisation Design3 Detta gör att 91 % av de som använder 1-DAY ACUVUE® MOIST® är nöjda och 87 % säger att de oftast går tillbaka till samma optiker igen4

Tillpassa 1-DAY ACUVUE® MOIST®. En del av er framgång, genom nöjda kunder. 1. JJVC data on file 2009: 1 week bilateral crossover study, 1 week wear with 1-DAY ACUVUE® MOIST® and DAILIES® AquaComfort Plus®, N=1213. 2. Sulley A and Meyler J. Two unique technologies unite in a new daily lens for astigmatism. Optician 2010; 239: 6251 22-27. Range of lens parameters evaluated: sphere: -2.00D to -4.50D, cyl: -1.25 and -1.75, axes 20-160. 3. Sulley A et al. A Multi-Centre Study of Astigmatic Non-users of Soft Toric Contact Lenses. BCLA Poster presentation 2011. 4. Independent market research survey, 2012, 14 markets across Europe and Russia via online questionnaire with ACUVUE® wearers from each market, data on file; Current 1-DAY ACUVUE® MOIST® and 1-DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM Brand Contact Lens wearers n=477. ACUVUE ®, 1-DAY ACUVUE ® MOIST®, LACREON ® och SEE WHAT COULD BE ® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2012.


40

VETENSKAP av maria danielsson , exam e ns a r b ete i O p tom etr i , 15 h p , v i d Li n n eu n i vers i tetet i Ka l m a r.

Den fria kontaktlinsmarknadens effekt på avvikelserapporteringen Detta arbete visar på hur vi optiker i Sverige har arbetat med avvikelserapporteringarna innan och efter avregleringen för kontaktlinser. Angående resultatet av våra svar kan sägas, det kan bara bli bättre. Under inledningen finns resultat hur detta har påverkat olika delar i Världen från USA, Australien och Singapore. 1 Introduktion 1.1 Lagändringen Grunden till lagändringen innefattande avregleringen av tillhandahållandet för kontaktlinser började i slutet av 2005 då regeringen ansåg att föreskrifterna innefattande området behövde ses över. Detta på grund av att det skett en snabb utveckling av användning och tillhandahållandet av kontaktlinser de senaste åren (Prop. 2005/06:43). Det blev Socialstyrelsens uppgift att utreda detta, då ”Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Socialstyrelsen” (SFS 2010:659 7 kap 1§). Efter Socialstyrelsens utredning kom en ny proposition (Prop. 2009/10:210). I denna framgår det att Lagrådet ansåg att den dåvarande föreskriften var inaktuell på grund av att det fanns möjlighet att köpa kontaktlinser på Internet vilket har blivit ett vanligt inköpsställe. Den 1 januari 2011 ersattes Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, (SFS 1998:531) av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). I den äldre lagversionen var det endast hälso- och sjukvårdspersonal som fick prova ut och tillhandahålla kontaktlinser (SFS 1998:531 4 kap 2§ punkt 6). I den nya versionen, Patientsäkerhetslagen, är ordet tillhandahålla borttaget. ”Andra än hälso- och sjukvårdspersonal får inte yrkesmässigt undersöka någon annans

hälsotillstånd eller /…/ föreskriva någon av följande åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte: prova ut kontaktlinser.” (SFS 2010:659 5 kap 1§) Ändringen och därmed borttagningen av tillhandahållandet medför att det är fritt att tillhandahålla kontaktlinser. Detta innebär att även andra än hälso- och sjukvårdspersonal får tillhandahålla kontaktlinser. Införandet av Patientsäkerhetslagen medförde att Socialstyrelsens föreskrifter behövde justeras, bland annat föreskriften om kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker (SOSFS 1995:1). ”Legitimation som optiker innefattar inte behörighet att självständigt utprova eller tillpassa kontaktlinser. Särskilt bevis om kontaktlinsbehörighet utfärdas av Socialstyrelsen enligt följande.” (SOSFS 2010:6) Tidigare innefattades även ordet tillhandahålla i denna föreskrift. Enligt föreskriften ovan (SOSFS 2010:6) krävs ett särskilt bevis om kontaktlinsbehörighet (SOSFS 1995:4 10§) för att en optiker självständigt ska vara behörig att prova ut eller tillpassa kontaktlinser, som utfärdas av Socialstyrelsen (SOSFS 1995:4). 1.2 Legitimerade yrkens skyldigheter Det finns idag 21 yrkesgrupper inom vården som är legitimerade. Legitimationen är ett bevis på att yrkesutövaren besitter den kunskap som krävs, har kompetens och är

lämplig att arbeta i vården. Det främsta syftet med legitimationer är att upprätthålla patientsäkerheten. (Vårdförbundet, u.å.) I Patientsäkerhetslagen och Patientsäkerhetsförordningen finns bland annat bestämmelser om att legitimerade yrken i vården har särskilt ansvar för patientsäkerheten, att legitimerade ska ha en självständig yrkesroll med kvalificerade arbetsuppgifter, inneha behörig utbildning och vetenskaplig koppling samt att legitimerade ska vara tillgängliga för allmänheten som fria yrkesutövare enligt regelverket för legitimationen. Alla legitimerade yrken står under samhällets tillsyn och det krävs en prövning innan legitimationen utfärdas, vilket innefattar att den sökande uppfyller kraven på utbildning och att det inte finns tecken som kan leda till återkallelse av legitimationen. (Vårdförbundet, u.å.) Det är Socialstyrelsen som har tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Om en legitimerad yrkesutövare inte lever upp till de fastställda kraven kan det leda till att Socialstyrelsen utreder lämplighet. Resultatet av utredningen kan leda till att Socialstyrelsen gör en anmälan hos Hälso- och sjukvårdsansvarsnämnden, HSAN, innefattande prövotid och/eller återkallelse av legitimationen. (Vårdförbundet, u.å.) 1.3 Hur ska optiker förhålla sig till den nya lagen? Avregleringen av kontaktlinsförsäljningen innebär att kontaktlinser kan säljas utan giltigt recept (SOSFS 1995:4 5§), men strider mot föreskriften innefattande optikerns skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 2010:659 6 kap 1§). Den legitimerade yrkestiteln innebär skyldigheter, som att agera i enlighet med Patientsäkerhetslagen, det gör det omöjligt att sälja kontaktlinser utanför sin yrkestitel. Att inte agera i enlighet med Patientsäkerhetslagen skulle innebära följder såsom optik 2-2013


41 av kontaktlinsrelaterade skador prövotid och eventuellt indragande av legitimation (SFS 2010:659 7 kap 30§). Lagen innebär att hälso- och sjukvårdspersonal som ska hantera kontaktlinser ska besitta kunskap om produkternas funktion, risker vid användning, hantering, samt vilka åtgärder som bör tas vi eventuella komplikationer (SOSFS 2008:1 3 kap 8§). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska uppföljning och hänvisning till ögonsjukvården vid ögonirritation eller andra kontaktlinsinducerade biverkningar ske. Information som krävs för kontaktlinsernas skötsel och effekter av användandet ska ges till patienterna. (SOSFS 1995:4 6-7§§) Dessa krav innefattar endast hälso- och sjukvårdspersonal, vilket medför att kontaktlinsförsäljning utanför hälso- och sjukvården inte behöver ta hänsyn till dessa. 1.3.1 Optikerförbundets rekommendationer Optikerförbundet rekommenderar legitimerade optiker att arbeta vidare som de gjort innan lagändringen trädde i kraft. Att inte göra detta anser de vara oförenligt med att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär bland annat att hälsooch sjukvårdspersonal ska föra journal över de handlingar som utförs. (Optikbranschen, u.å.b) 1.3.2 Sveriges Kontaktlinsförenings, SKLF, rekommendationer SKLF är eniga med Optikerförbundet och övriga i branschen om att legitimerade optiker ska arbeta vidare som innan lagändringen trädde i kraft. De anser som Optikerförbundet att det skulle strida mot att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet att inte göra det. (Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.a) 1.4 Certifiering av optikerverksamhet Optikbranschen och Optikerförbundet har tagit fram skriften Kvalitetsnorm i synvården optik 2-2013

för att verka för hög kvalitet inom optikerbranschen. Den är framtagen med utgångspunkt från Socialstyrelsens föreskrifter med tyngdpunkt på kvalitet och patientsäkerhet. Kvalitetsnormen uppdateras fortlöpande i samarbete med branschen. (Optikbranschen & Optikerförbundet, 2012) Senaste uppdateringen gavs ut tidigare i år och är den 14:e versionen. Där behandlades bland annat frågan om huruvida kontaktlinsförsäljning ska delegeras eller inte till icke legitimerad personal. Tidigare har detta kunnat delegeras då optikern har varit i butiken, men nu har det blivit tillåtet att sälja kontaktlinser om personen besitter reell kompetens och det finns en ordination i verksamheten som max är ett år. Överskrider ordinationen ett år ska en optiker kontaktas. Finns det alltså en ordination som max är ett år, får kontaktlinser säjas utan att de behöver delegeras. En annan ändring i den nya versionen är att det följer med en bilaga som förtydligar hur eventuella avvikelser ska hanteras. Detta för att uppnå trygghet hos optiker i avvikelsehanteringen. (Almegård, 2012) Efterföljer optikerverksamheten Kvalitetsnormen kan de ansöka om att bli certifierade av Optikbranschen. Efter godkännande utfärdas ett certifikat av certifieringskommittén inom Optikbranschen. Detta är giltigt i två år och behöver efter dessa förnyas. (Optikerförbundet, 2006) 1.5 Motsättning mot avregleringen I slutet av 2010 kontaktade Optikerförbundet och Optikbranschen tillsammans med bland annat Sveriges Kontaktlinsförening och Ögonläkarföreningen Socialdepartementet angående lagändringen. De ansåg att det fanns faror med avregleringen, vilket har bevisats i både svenska och internationella studier. Under mötet framkom att Socialstyrelsen 2006 har gjort en utredning som ligger till grund för avregleringen. Samtliga organisationer ifrågasatte om det varit re-

missinstans på denna. Efter kontroll framkommer det att så var fallet, dock visar den att remissfrågan handlade om något helt annat än de eventuella följderna av avregleringen. (Optikbranschen, u.å.a; Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c) Uppföljningen av mötet resulterade i en skrivelse från Optikerförbundet, Kontaktlinsföreningen och Optikbranschen. Denna skrivelse lyfter fram flera olika felaktigheter i remisshanteringen och de slutsatser som hade gjorts grundade utifrån utredningen från Socialstyrelsen, vilket har lett till att en ogenomtänkt lagstiftning kunnat drivas igenom. (Optikbranschen, u.å.a; Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c) Detta fortlöpte med att den 21 januari 2011 träffade Optikbranschen i samarbete med Ögonläkarföreningen Karin Johansson, Socialdepartementets statssekreterare. Vid mötet framhölls att den nya lagen innebär en försämrad patientsäkerhet. Detta på grund av uteblivna krav på kontroll av ordination vilket medför en minskning av ögonkontroller. Detta i sin tur kommer att leda till negativa följder av svensk ögonhälsa. Det poängterades även att upptäckten av felaktiga kontaktlinser på marknaden inte kommer att kunna spåras på samma sätt, vilket i sin tur också kan leda till negativa konsekvenser för svensk ögonhälsa. Vid mötet presenterade de även ett antal vetenskapliga rapporter som styrker att det är viktigt med regelbundna kontroller för att kunna upprätthålla en god ögonhälsa. Professor Anders Behndig, ordförande för Ögonläkarföreningen, belyser att konsekvenserna kommer smygande och att de inte kommer att ses förrän om 5-10 år. De betonar även att konkurrensneutraliteten inte fungerar eftersom optiker enligt lag är skyldiga att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att de inte kan tillhandahålla kontaktlinser på samma konkurrensmässiga villkor som andra aktörer. De

,


42

VETENSKAP

framhöll också att de förespråkar modellen där konsumenten kan köpa sina kontaktlinser på valfritt ställe, men att försäljaren är skyldig att kontrollera att giltig ordination innehas. Responsen från stadssekreteraren var att högsta möjliga patientsäkerhet ska eftersträvas och departementet förde en dialog med Socialstyrelsen med utgångspunkt från ovanstående samtal. (Optikbranschen, u.å.a) Efter mötet följde flera turer med Socialstyrelsen och Socialdepartementet vilket har lett till att ett beslut kommit från departementet att Socialstyrelsen ska utreda konsekvenserna av den nya lagen och ett svar ska vara inkommet i slutet av 2012. (Optikbranschen, u.å.a; Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c) Enligt Tony Pansell, dåvarande ordförande för Sveriges Kontaktlinsförening, är detta ”en liten seger i en för övrigt stor förlust både för branschen och för Sveriges kontaktlinsbärare” (Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c). 1.6 Vikten av avvikelserapportering Efter att avregleringen kommit på tapeten vill SKLF lyfta fram vikten av att Sveriges optiker rapporterar de avvikelser som uppkommit på grund av kontaktlinsanvändning. De menar att innan avregleringen var denna typ av avvikelse näst intill obefintlig, vilket lett till att kontaktlinsanvändning anses vara riskfritt. De tror att om myndigheterna hade haft tillgång till de avvikelser som skett de senaste åren hade Socialstyrelsens rapport fått en helt annan utgång. (Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c) Hälso- och sjukvårdspersonal har enligt Patientsäkerhetslagen skyldighet: ”att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.” (SFS 2010:659 6 kap 4§) Detta innebär att hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera allt som avviker från det normala till exempel en ögoninfektion eller en otät kontaktlinsförpackning som kan leda till en ögoninfektion. För att underlätta avvikelserapporteringen har SKLF lagt upp information och en länk till blanketten (bilaga 5) som även kan återfinnas på Socialstyrelsens hemsida via sin webbsida. (Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c)

1.6.1 Avvikelserapport - när, var och hur? Då en negativ händelse har inträffat eller tillbud gällande en medicinsk produkt uppstått ska en avvikelse göras. Denna fylls i enklast på datorn och skrivs ut och undertecknas. Originalet ska skickas till Läkemedelsverket och kopior skickas till Socialstyrelsen och tillverkaren. (Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.b) Jörgen Bergstöm (2012) höll ett föredrag under Kontaktlinskongressen 2012 med anledning av avregleringen. Där presenterade han hur en avvikelserapport görs och vilka följder denna får. Detta för att lugna dem som känner oro för att rapportera och osäkerhet angående eventuella yrkesmässiga följder. Han sa att: ”allt som avviker från normaltillstånd och kräver linsvila” ska rapporteras. Han tryckte även på vikten att skicka avvikelserapporten till tillverkaren genom ett exempel där det vid ett sjukhus upptäcktes att katetrar saknade hål, vilket var viktig information för tillverkaren då problemet annars eventuellt skulle kunnat fortlöpa. 1.7 Statistik över avvikelserapportering från Läkemedelsverket Statistik från Läkemedelsverket visar att en kraftig ökning har skett efter lagändringen trätt i kraft 1 januari 2011. Den årliga rapporteringen från optiker gällande negativa händelser och tillbud har ökat till 30 rapporter år 2011 från 1-3 rapporter under åren 2008 till 2010. Fram till den 8:e maj 2012 har det inkommit 17 rapporter, vilket även det tyder på att rapporteringen ökat. (Rauni Melin, Utredare, Enheten för medicinteknik Läkemedelsverket, mailkontakt den 8 maj 2012.) 1.8 Studier om kontaktlinsrelaterade skador 1.8.1 Europa Våren 2008 startades CLEER-projektet och genomfördes av European Contact Lens Forum, ECLF. Deras uppdrag är bland annat att behandla frågor som är relevanta för att en säker användning och leverans av kontaktlinser ska kunna uppnås. Detta i samarbete med europeiska myndigheter och andra yrkesgrupper. Syftet med CLEERprojektet var att samla in data till grund för diskussioner med EU och EU:s nationella myndigheter för att kunna få igenom planokosmetiska-kontaktlinser som en medicinsk produkt. Detta för att minimera antalet och

svårighetsgraden på negativa händelser som uppstått till följd av den oreglerade och oövervakade användningen av dessa kontaktlinser. ECLF upprättade en Internet-baserad datainsamling som pågick under perioden 1 juni 2008 till 31 december 2009. Den resulterade i 1276 rapporter från 13 europeiska länder varav 94,7 % innefattade mjuka kontaktlinser. De händelser som önskades bli inrapporterade var en asymtomatisk eller symtomatisk händelse som krävde en eller flera av följande åtgärder: tillfälligt eller permanent avbrytande av kontaktlinsanvändning, behandling och/eller remiss till en mer ändamålsenlig. Rapporten innehöll frågor angående typ av kontaktlins, kontaktlinsstyrka, syfte för användning av kontaktlinsen, inköpsställe, inträffad incident och behandlingen av incidenten. Resultatet visar att oreglerade inköp av kontaktlinser är förknippade med högre andel incidenter. Därmed bör alla typer av kontaktlinser oavsett syfte för bärandet vara reglerat då användningen kan få oväntade konsekvenser. De anser att alla typer av kontaktlinser bör säljas med inblandning av den europiska professionella ögonvården. (Schweizer, Williams, Morris, Mely, Duddek & Chryssolor, 2011) 1.8.2 Australien 2008 publicerades en studie genomförd i Australien med syfte att fastställa kontaktlinsrelaterad mikrobiell keratit, förekomsten av synförlust och riskfaktorer som kan leda till sjukdomen. Studien genomfördes under 12 månader där nya fall av mikrobiell keratit dokumenterades. Dessa fall följdes även upp per telefon där patienten fick svara på frågor om sitt kontaktlinsanvändande, detta för att kunna fastställa vilka riskfaktorer som spelar in. Det visade sig att faktorer som dålig förvaringsvätska, hygien, rökning, kontaktlinser inköpta på Internet och användande över natten ökade risken för mikrobiell keratit. (Stapleton, Keay, Edwards, Haduvilath, Dart, Brian, & Holden, 2008) 1.8.3 Kanada och USA I slutet av 2008 samlades data in för en studie i Kanada och USA, detta gjordes identiskt i de båda länderna. Bland annat ville de undersöka bytesfrekvensen av kontaktlinser och orsaken till överbärande. Studien visar att kontaktlinsbärarna tycker det är viktigt att följa bärschemat, bland endagars kontaktlinsbärare 88 % i Kanada och 93 % i USA optik 2-2013 5-2012


43 och för 2-veckors- och 1-månadsbärare 7180 %. Trots detta visar studien att 44 % i Kanada och 40 % i USA överbär sina kontaktlinser, dock varierar det kraftigt i grupperna. De som bar endagslinser var bättre på att följa bärschemat där var det 18 % i Kanada och 15 % i USA som uppgav att de överbär kontaktlinserna. Den grupp som överbär sina kontaktlinser mest var de med 2-veckors kontaktlinser, där uppgav 69 % i Kanada och 59 % i USA att de överbär kontaktlinserna. Den vanligaste orsaken till överbärande bland 2-veckors- och 1-månadsbärarna var att de glömde vilken dag de satte i kontaktlinserna och bland endagarsbärarna att de ville spara pengar. I USA var även skälen till överbärande bland endagarsbärarna tidsbrist och att det inte är skadligt att använda dem längre vanligt förekommande. (Dumbleton, Richter, Woods, Jones & Fonn, 2010) En uppföljande studie publicerades 2011 med syftet att undersöka hur ofta kontaktlinsbärare med SiHy-kontaktlinser haft problem med sina kontaktlinser under 12 månader samt om det var någon skillnad mellan compliant och icke-compliant patienter. Resultatet visade att 23 % av de som deltog i studien upplevde komplikationer med sina kontaktlinser under 12 månader. De mest förkommande var obehag, rodnad, ögonlocksproblem och infektion/kertit. Studien visade att det var signifikant högre hos patienter som var icke-compliant än för de som var compliant. Det var också vanligare hos dem som aldrig eller nästan aldrig gnuggade sina kontaktlinser. Ur resultatet kunde de också konstatera att överbärande är vanligare hos 2-veckorsbärare än 1-månadsbärare. Totalt är det 67 % som bär sina kontaktlinser längre än tillverkaren rekommenderar och 60 % längre än optikers rekommendation. (Dumbleton, Woods, Jones & Fonn, 2011) 1.8.4 USA Mellan april 2006 och mars 2007 utfördes en studie i Kalifornien på två universitetskliniker. Målet var bland annat att ge en bättre förståelse för förekomsten av kontaktlinsrelaterade komplikationer. Det samlades in data från 572 patienter och på 846 ögon, detta då ett flertal patienter bar kontaktlins endast på ett öga. Anledningen till det stora antalet patienter med kontaktlins endast på ett öga tror författarna grundas i att många av patienterna hade speciella okulära tillstånd som till exempel keratooptik 2-2013

konus. Resultatet visade att 50 % av ögonen och 57 % av patienterna hade komplikationer. Detta anser författarna vara anmärkningsvärt då 95 % av besöken var rutinkontroll eller återbesök. Komplikationerna som hittades var vanligast av mild och asymtomatisk karaktär, de vanligaste var bland annat GPC och papiller. Författarna anser inte att studien är representativ för alla kontaktlinsbärare då den genomfördes på kliniker där många patienter hade speciella okulära tillstånd, men trots det menar författarna att det är viktigt att upprätthålla en god och regelbunden kontroll av kontaktlinsanvändning då komplikationerna i de flesta fallen vara asymtomatiska. (Forister, Forister, Yeung, Ye, Chung, Tsui & Weissman, 2009) 1.8.5 Singapore Under en tvåårsperiod mellan 1999-2001 genomfördes en studie på Singapores alla offentliga sjukhus med syfte att ta reda på vilken typ av kontaktlinsrelaterade komplikation som var mest frekvent i sjukhusmiljö. Det resulterade i 953 inrapporterade komplikationer och 721 blanketter, detta på grund av att patienter kunde ha flera komplikationer. Det framkom att den vanligaste komplikationen var infektiös keratit med 25,6 % av de registrerade fallen följt av epitelskador på 24,0 % och allergi på 18,8 %. Att de inrapporterade komplikationerna är av så pass allvarlig karaktär, drar författarna slutsatsen att det beror på att studien utfördes i sjukhusmiljö. De konstaterar även att kontaktlinsanvändning inte är riskfritt och att bristande kontaktlinsskötsel och hygien kan leda till synhotande skador. (Livia, Li, Donald, Tat-Keong, Aliza & Lee Hung, 2011) 1.8.6 Jämförelse mellan inrapportering i Sverige och andra länder Jämfört med ovan studier kan det konstateras att antalet rapporterande kontaktlinsrelaterade skador i Sverige är lågt. 2 Syfte Studiens syfte var att ta reda på om Sveriges kontaktlinsoptiker har ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter avregleringen trätt i kraft samt att reda ut vilka skyldigheter optiker i Sverige har gällande kontaktlinser enligt lagen.

3 Material och metoder I detta arbete användes två metoder, en litteraturstudie innehållande bland annat granskning av lagar och föreskrifter för att reda ut svenska optikers skyldigheter gällande kontaktlinser, samt en enkätundersökning där svenska optiker fick besvara frågor gällande ämnet. 3.1 Litteraturstudie För att finna bakgrundsfakta till arbetet och introducera läsaren söktes relevant litteratur. För att söka vetenskapliga artiklar användes sökmotorerna Pubmed och Google Scholar, även vanliga Google användes för att finna hemsidor med lagar, föreskrifter och föreningar. Under arbetets gång knöts även kontakter med personer som är insatta i ämnet som kom med information och länkar. 3.2 Urval Enkäten skickades ut till Sveriges optiker genom Optikerförbundet med hjälp av dess ordförande till dess medlemmars mailadresser. Optikerförbundet har cirka 1500 medlemmar exklusive studentmedlemmar. Enligt SRAT finns det idag 2670 legitimerade optiker i Sverige som är under 65 år, vilket medför att enkäten minst nådde ut till 56 %. För att få ett så representativt resultat som möjligt ska urvalet vara stort, ju större urval ju större sannolikhet att resultatet representerar populationen som undersöks (Trost & Hultåker 2007). För en liten population som består av mindre än 1000 behövs det omkring 30 % och för en större population på mer än 10 000 behövs ett urval runt 10 % (Neuman, 2000). Enligt Trost och Hultåker (2007) är svarsfrekvensen vid enkäter 50-75 %. Populationen bestod av 2670 personer vilket innebar att om svarsfrekvensen blev 50 % skulle detta resultera i att 28 % av populationen var representerad och hade svarat. Detta borde vara ett representativt antal för att representera gruppen. Det urval som gjordes genom att skicka enkäten via Optikerförbundet borde ha resultera i ett representativt resultat för populationen. 3.3 Enkät En enkät (bilaga 1) utformades med relevanta frågor gällande ämnet hur Svenska optiker rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagändringen 1 januari 2011. Även ett följebrev

,


44

VETENSKAP

(bilaga 2) utformades innefattande uppgift er om vilka enkäten vände sig till, hur lång tid den tog att besvara, var och när svaren skulle lämnas och vart svaren publiceras (Kylén 2004). Enkäten utformades utifrån Kyléns (2004) fyra steg i enkätskonstruktion. Detta innebar i steg 1 att göra ett utkast med ett antal frågor som berör ämnet och låta kollegor eller vänner granska dem och lämna konstruktiv kritik. I steg 2 görs en försöksversion med följebrev som skickas ut till 3-5 personer i den aktuella försöksgruppen som bidrar med sina åsikter angående enkätens utformning. I detta fall fick 5 blivande legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet i årskurs 3 vid Optikerprogrammet i Kalmar besvara frågorna istället för personer ur försöksgruppen. Detta då alla svar från optikerna skulle kunna presenteras i resultatet. Studenterna fick lämna kommentarer och tips på ändringar. Steg 3 innebar att göra en slutversion. Denna utformades med hjälp av erfarenhet från steg 2. Det sista och 4:e steget var att skicka ut slutversionen till dem som skulle besvara enkäten. En eller ett par påminnelser kan behövas under inlämningstiden för att öka svarsfrekvensen (Kylén 2004). Enkäten skapades i form av en webbenkät i det webbaserade programmet Google Docs (http://docs.google.com). Hemsidan http:// sites.google.com/site/enkateronline/home användes som hjälp för att förstå programmets funktioner. Enkätens slutversion skickades ut den 6 april 2012 av Optikerförbundet till deras medlemmar i ett medlemsbrev (bilaga 3) med en länk till enkät och skulle besvaras senast den 15 april 2012. En påminnelse (bilaga 4) skickades ut den 10 april 2012. Frågorna i enkäten bestod av tre olika typer av frågor och inleddes med sakfrågor som kön, antal år med kontaktlinsbehörighet, examensår och arbetsplats. Sakfrågor är de frågor som behandlar förhållande (Trost & Hultåker 2007). Därefter följde frågor av typen attityd- eller åsiktsfrågor vilket kan beskrivas som frågor med svarsalternativen av typen alltid, ofta, sällan eller aldrig (Trost & Hultåker 2007). Här fick svararna besvara frågor om när de rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan och efter lagändringen och om de ansåg att kontaktlinsrelaterade skador har ökat sedan den nya lagen trätt i kraft. Tredje typen av frågor var öppna frågor, vilket gav

Figur 1: Besvararnas examinationsår som optiker.

Figur 2: Besvararnas arbetsplatser.

svararen möjlighet att svara med egna ord och svararen fick stor frihet (Kylén 2004). Enkäten avslutades även med en öppen fråga där svararen kunde lämna egna kommentarer, vilket rekommenderas av Trost och Hultåker (2007). För att få högre svarsfrekvens ska enkäten max ta 30 minuter att besvara (Kylén 2004) och då det är en webbenkät ska hela frågan och dess svarsalternativ synas på dataskärmen för att svararen inte ska missa något svarsalternativ (Trost & Hultåker 2007). Utifrån detta konstruerades frågornas längd och antal, vilket resulterade i 13 frågor som tog cirka 5–10 minuter att besvara. 4 Resultat Det inkom 81 svar under svarsperioden, vilket medför att svarsfrekvensen blev 5,4 %. Det var 58 kvinnor och 23 män som besva-

rade enkäten. Examinationsår som optiker varierade från 1975 till 2011 (Figur 1) och antal år med kontaktlinsbehörighet från 0-5 år till 31-. Det var flest från kedjan Klarsynt som besvarade enkäten, därifrån inkom det 21 svar, 26 %. Därefter var det 15 svar, 19 %, från optiker som arbetar på en privat optikerverksamhet. Resultatet redovisas i Figur 2 nedan. 4.1 Vilken policy har optikerverksamheter gällande inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador? På frågan 5 ”Har din arbetsplats någon policy gällande inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador?” svarade 34 stycken, 42 %, att arbetsplatsen har en policy angående inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador. Resterande 47 stycken, 58 %, svarade att arbetsplatsen inte har det (Figur 3). optik 2-2013


45 Figur 3: Svaret på frågan ”Har din arbetsplats någon policy gällande inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador?”

Tabell 1: Arbetsplatsernas policy för när inrapportering ska ske av kontaktlinsrelaterade skador.

De som tillhör kedjan Klarsynt har högst antal jakande svar på frågan med 11 ja-svar, vilket motsvarar 52 % av alla inkomna svar från Klarsynt. Dock sett utifrån pricentuella beräkningar är det de som arbetar på Synoptik som oftast uppger att de har en policy med 70 % ja-svar, därefter kommer Synsam med 57 % ja-svar och Klarsynt hamnar på en tredje plats med 52 % ja-svar. De som har minst antal jakande svar på frågan är Smarteyes och Synproffsen med 0 ja-svar (Figur 4). Det finns inget som tyder på att varje kedja har upprättat en policy som de följer, heller inte att de som har en policy inom kedjan har samma policy de följer, utan att det är upp till varje optikerverksamhet om de vill ha en policy och i så fall vilken. Överlag visar resultatet att den vanligaste policyn var att följa Kvalitetsnormen som 13 uppgav, följt av att de ska rapportera som 8 uppgav som svar (Tabell 1).

skador innan lagändringen?” . Det mest förekommande svaret var ”aldrig” vilket 70 % uppgav, följt av svaret ”vid remiss” som 10 % uppgav och tredje vanligaste svaret var ”annan orsak” (bilaga 6) som 8 % uppgav. De två resterande svaren ”vid kontaktlinsvila” och ”hade inte kontaktlinsbehörighet” innan lagändringen besvarades av 5 besvarare vardera, vilket motsvarar 6 % per svarsalternativ (Figur 5). Det var 25 stycken, 31 %, som uppgav att de ändrat sitt sätt att rapportera efter att lagändringen trätt i kraft varav 21 stycken, 84 %, uppgav att de aldrig rapporterade innan lagändringen och en sällan (Figur 6). De vanligaste anledningarna till att de ändrat sitt sätt att rapportera var att de tidigare inte hade kunskap om att rapportera, att de nu har blivit uppmanade att rapportera, att de vill uppmärksamma riskerna och att de börjat följa Kvalitetsnormen (Figur 7). Även efter lagändringen trätt i kraft är det mest vanliga svaret hos de svarande att de ”aldrig” rapporterar kontaktlinsrelaterade skador, dock har antalet gått ner från 56 stycken till 35 stycken, vilket mottsvarar att efter lagändringen trätt i kraft var det 43

4.2 Hur de besvarade rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador Den sjunde frågan löd ”Vid vilka tillfällen rapporterade du kontaktlinsrelaterade

Figur 4: Visar i procent hur stor andel av varje arbetsplats som har en policy gällande inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador optik 2-2013

Figur 5: Visar vid vilka tillfällen besvararna rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan lagändringen trädde i kraft 1 januari 2011.

Figur 6: Visar vid vilka tillfällen de som ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador rapporterade innan lagändringen trädde i kraft.

Figur 7: Anledningen till ändringen av inrapportering av kontaktlinsrelaterade skador.

,


46

VETENSKAP

% som uppgav att de ”aldrig” rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Så innan lagändringen var det över hälften som aldrig rapporterade kontaktlinsrelaterade skador medan efter lagändringen är det mindre än hälften som aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Det näst vanligaste svaret var att rapportera ”då en remiss gjordes” med 19 svar, 23 %, följt av ”annan orsak” (bilaga 7) på 15 svar, 18 % (Figur 8). En tredjedel av de svarande som uppgav ”annan orsak” på frågan skrev att orsaken var att de inte har rapporterat något ännu. Under övriga kommentarer (bilaga 8) var det tre som uppgav att de vet att de borde rapportera och en som uppgav att den är mer medveten om det nu. Det finns även kommentarer som tyder på att det finns bristande kunskap i hur en rapport ska göras, då en uppgav att den inte vet hur en rapport ska göras, en att den skulle vilja ha en genomgång på hur en rapport skrivs och en annan uppger att den upplever det svårt att rapportera och fylla i blanketten. Ytterligare en annan anser att blanketten är för omfattande och skulle behövas förenklas.

Figur 9: Besvararnas antal år med kontaktlinsbehörighet.

Tabell 2: De övre siffrorna i varje rad presenterar när de besvarande rapporterade kontaktlinsrelaterade skador innan lagändringen trädde i kraft och de nedre siffrorna i varje rad presenterar när de besvarande rapporterade efter att lagändringen trätt i kraft. De siffror som är i fetstil representerar det vanligaste uppgivna svaret på frågorna.

Figur 8: Svaren på frågan ”Vid vilka tillfällen rapporterar du kontaktlinsrelaterade skador sedan lagändringen trätt i kraft?”

4.2.1 Hur de besvarade rapporterar/rapporterade kontaktlinsrelaterade skador beroende på antal år med kontaktlinsbehörighet Det inkom olika antal svar från de fem grupperna 0-5 år med kontaktlinsbehörighet, 6-10 år med kontaktlinsbehörighet, 11-20

Figur 10: Diagram a, redovisar antalet som ändrat sitt sätt att rapportera efter lagändringen trätt i kraft utifrån hur många års kontaktlinsbehörighet besvararen hade.

optik 2-2013


47 år med kontaktlinsbehörighet, 21-30 år med kontaktlinsbehörighet och 31- år med kontaktlinsbehörighet vilket gjorde att grupperna inte är homogena och var svårare att jämföra med varandra (Figur 9). Som framgår i Tabell 2 var svarsalternativet ”Aldrig” vanligast på frågan ” Vid vilka tillfällen rapporterade du kontaktlinsrelaterade skador innan lagändringen?” i alla fem grupperna. Efter lagändringen trätt i kraft skiljde sig grupperna åt, då två grupper höll sig kvar vid svarsalternativet ”Aldrig” som vanligaste svaret och de tre resterande ändrade sig till svarsalternativen ”Vid remiss” med två grupper och ”Annat” med en grupp som det vanligaste svarsalternativet. Till antalet var det flest som hade haft kontaktlinsbehörighet i 11–20 år som uppgav att de ändrat sitt sätt att rapportera efter lagändringen, dock procentuellt sett var det i gruppen 31- år med kontaktlinsbehörighet med 100 %, men denna grupp hade endast en besvarare. Därefter kom gruppen 6-10 års kontaktlinsbehörighet med 60 %, följt av gruppen 21-30 års erfarenhet med 45 % (Figur 10). Diagram b, redogör för förhållandena mellan antal år med kontaktlinsbehörighet och om svararen uppgav att den ändrat eller inte ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter lagändringen trätt i kraft. 4.2.2 Hur de besvarade rapporterar/ rapporterade kontaktlinsrelaterade skador utifrån kön I Tabell 3 framgår det att både innan och efter lagändringen trätt i kraft är det mest fö-

rekommande svaret ”Aldrig”, dock hos männen tillsammans med svaret ”Vid remiss” efter lagändringen som fick samma antal svar. Både bland kvinnor och män har antalet som rapporterar ökat efter att lagändringen trätt i kraft. Det var 19 kvinnor som uppgav att de ändrat sitt sätt att rapportera efter lagändringen, vilket motsvarar 33 % av alla kvinnor som besvarat enkäten och 6 stycken män, 26 % av alla män som besvarat enkäten. Överlag var det fler män som rapporterade kontaktlinsrelaterade skador både innan och efter lagändringen trädde i kraft. 4.3 Har det blivit fler kontaktlinsrelaterade skador efter lagändringen? Den elfte frågan löd ” Upplever du att det blivit mer kontaktlinsrelaterade skador efter lagändringen?”. Det var 75 stycken, vilket motsvarar 93 %, som uppgav att de inte upplever att det har blivit fler kontaktlinsrelaterade skador efter lagändringen trätt i kraft (Figur 11). I fältet övriga kommentarer (bilaga 8) var det två som uppgav att de tror att de som inte köper kontaktlinser hos optiker går direkt till ögonmottagningen istället för till optikern då problem uppstått. En av besvararna trodde att det kommer att ta längre tid innan optikerna kommer märka någon skillnad. 4.4 Är det riskfritt att använda kontaktlinser? Som framgår i Figur 12 ansåg 76 stycken, 94 %, av de svarande att kontaktlinsanvändande inte är riskfritt. Av de 5 besvararna, 6 %, som svarade att de ansåg att det är riskfritt

Tabell 3: De övre siffrorna i varje rad representerar hur de besvarade rapporterade innan lagändringen och de nedre i varje rad hur de besvarade rapporterade efter lagändringen.

optik 2-2013

Figur 11: Visar om de svarande ansåg att kontaktlinsrelaterade skador ökat efter lagändringen trätt i kraft.

att använda kontaktlinser uppgav 2 stycken i fältet öriga kommentarer (bilaga 8) att det är det då patienten följer optikerns rekommendationer och gör regelbundna kontaktlinskoller. Även av de som uppgav att det inte är riskfritt att använda kontaktlinser var det tre som uppgav i fältet övriga kommentarer att de ansåg att det är riskfritt eller att riskerna är mycket små då patienten sköter sig och följer optikerns/leverantörens rekommendationer.

Figur 12: Diagrammet visar om de svarande ansåg att kontaktlinsanvändning är riskfritt.

5 Diskussion Optikerförbundet och SKLF har lyckats att nå ut till en del av sina medlemmar gällande att de ska rapportera in de kontaktlinsrelaterade skador som uppkommit. Trots detta finns det fortfarande ett stort antal optiker som aldrig rapportar kontaktlinsrelaterade skador. Resultatet visar att drygt två femtedelar av de svarande uppgav att

,


48

VETENSKAP

”Det är skrämmande att en så pass stor del optiker aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Detta då det är optikerns skyldighet att göra det enligt Patientsäkerhetslagen.” de aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador efter att lagändringen trätt i kraft. Det är skrämmande att en så pass stor del optiker aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Detta då det är optikerns skyldighet att göra det enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659 6 kap 4§). Det är även anmärkningsvärt att flera optiker uppgav kommentarer som visade att det fanns bristande kunskap i hur en rapport ska göras. Är anledningen till att de optiker som uppgav att de aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador saknar kunskap i hur en rapport ska göras? Eller är anledningen till avsaknaden av avvikelserapporter tidsbrist? Kommentarer i resultatet visar att det kan vara en kombination. Resultatet i detta arbete visar att det var mindre än hälften av arbetsplatserna som hade upprättat en policy för när kontaktlinsrelaterade skador ska rapporteras (Figur 3). Hade fler arbetsplatser gjort detta och även att deras anställda fått en genomgång på hur och när en rapport ska göras hade säkert andelen som rapporterar ökat. Det är även viktigt att optikerutbildningarna undervisar i ämnet. Detta så att nyexaminerade optiker får med sig denna kunskap från början och vet vilka skyldigheter de har. Vilket medför att kunskapsluckan hos optiker kan börja fyllas igen. Resultatet i detta arbete visar att de som var sämst på att rapportera kontaktlinsrelaterade skador efter att lagändringen trätt i kraft var de optiker som haft kontaktlinsbehörighet i 0-5 år (Tabell 2). Vilket kan tyder på att optikerutbildningen inte lyckats förmedla vikten av att rapportera de senaste åren. Det var även i denna grupp som minst antal i procent har börjat rapportera efter att lagändringen trätt i kraft som inte gjorde det innan lagändringen (Figur 10, Diagram b). Detta kan bero på att denna grupp inte hunnit komma in i alla rutiner som arbetet som optiker kräver och

därmed att arbetet tar längre tid och i och med detta finns det ingen tid kvar till avvikelserapportering. En annan anledning kan vara att denna grupp redan har så mycket ny kunskap att börja praktisera, vilket medför att de inte är mottagliga för ytterligare information. Dock var det svårt att dra slutsatser utifrån antal år med kontaktlinsbehörighet då antalet bevarare var olika i grupperna och att urvalet var så pass litet. Svarsfrekvensen i studien som ligger till grund för detta arbete var 5,4 % vilket motsvarar cirka 3 % av Sveriges optiker. Enligt Neuman (2000) krävs det cirka 30 % för att representera en liten population bestående av mindre än 1000 personer och för en större population på mer än 10 000 ett urval på cirka 10 %. När urvalet gjordes inför denna studie togs hänsyn till Trost och Hultåker (2007) som uppgav att svarsfrekvensen vid enkäter brukar vara 50-70 %. Hade svarsfrekvensen blivit 50 % hade det medfört att 28 % av Sveriges optiker varit representerade vilket enligt Neuman (2000) borde vara representativt för populationen. Då svarsfrekvensen istället blev 5,4 % medför detta att det inte är ett representativt urval enligt Neuman (2000), men det finns delade meningar i hur stort urval som behövs för att representera en population. Enligt Trost och Hultåker (2007) ska urvalet vara så stort som möjligt, ju större urval desto större sannolikhet att resultatet representerar populationen som undersöks. Dock hade det behövts ett större antal svarande för att kunna jämföra hur de svarande besvarade enkäten med utgångspunkt på antal år med kontaktlinsbehörighet. Den låga svarsfrekvensen gjorde att grupperna inte blev homogena och att i en grupp blev det endast en svarare, vilket inte är representativt för hela denna grupp (Figur 9). De som besvarade enkäten var medlemmar i Optikerförbundet, vilket medför att de

har fått den information som förbundet går utmed. Vilket borde innebära att de är mer informerade om att förbunden kämpar för att få in rapporter så att tillhandahållandet av kontaktlinser kan återfås av hälso- och sjukvårdspersonal. Detta kan innebära att gruppen som aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador egentligen är större. Detta då de som inte är med i någon av föreningarna kanske inte har nåtts av informationen. Föreningarna har även gett sina medlemmar information om hur en rapport ska göras och information om vart blanketten kan återfinnas, vilket de som inte är medlemmar fått. De som inte är medlemmar i föreningarna kan dock ha fått denna information genom föreningarnas hemsidor eller kollegor som är medlemmar. Det kan vara så att de som ändrat sitt sätt att rapportera kontaktlinsrelaterade skador i större utsträckning besvarade enkäten än de som inte har gjort det, då de troligen har ett större intresse i ämnet. Dock var det en stor andel, 43 % (Figur 8), av de svarande som ändå uppgav att de aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador efter att lagändringen trätt i kraft, vilken tyder på att så var inte fallet. En av anledningarna till att lagändringen genomfördes var att de ansågs vara riskfritt med kontaktlinsanvändning (Sveriges Kontaktlinsförening, u.å.c). En annan var att det har blivit vanligare att inhandla sina kontaktlinser på Internet (Prop. 2009/10:210). Det finns studier som visar att kontaktlinsanvändning inte är riskfritt, att riskerna ökar då kontaktlinser köps på Internet och att oreglerade inköp av kontaktlinser är förknippade med högre andel incidenter (Livia, m.fl., 2011; Stapleton, m.fl., 2008; Schweizer, m.fl., 2011). Även studiens resultat i detta arbete visar att kontaktlinsanvändning inte är riskfritt då 94 % av de optiker som besvarat enkäten uppgav att de anser optik 2-2013

,


3D OCT-2000® KR-1

SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera Från evolution till revolution.

» Integreted, high resoultion (12.3MP)

Nu tar vicamera ytterligare ett stort steg i vår stänfundus

» » » » »

diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och för att underlätta det dagliga arbetet i butiFastMap™ software for dynamic ken. Genom introduktionen avimages KR-1 breddar viewing of 3D and fundus vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion som går Embedded touch-screen forutanpå quickdet mesta du antagligen sett tidigare. and easy navigation Med sin vik- och roterbara skärm kan du placera den precis varacquisition som helst, varför inte Automated image i ett hörn(auto-focus, i butiken? Plötsligt öppnar sig helt process auto-shoot) nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor! Import, analyze and view OCT-1000 Du behöver inte längre sitta mittemot din kund,Stratus® även omdata det är fullt möjligt, utan kan and istället vrida skärmen så att du t.ex. istället Seamless integration EyeRoute® befinner dig bakom ellerwith vid sidan av, vilket naturligtvis också ger en helt oslagbar konImage Management system troll över momenten. KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv, byter öga själv och är allmänt en av de mest intressanta nyheterna på länge, en maskin som verkligen gör skillnad och nytta i verksamheten. Sverigepremiär i augusti 2011!

031-710 92 00 • www.topcon.se


50

VETENSKAP

”Inrapporteringen av kontaktlinsrelaterade skador har ökat sedan lagändringen trätt i kraft men det finns fortfarande ett stort antal svenska optiker som aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador.” att kontaktlinsanvändning inte är riskfritt (Figur 12). Det var fem personer som uppgav att det är riskfritt eller att riskerna är små då patienten följer optikerns/leverantörens rekommendationer och gör regelbundna kontaktlinskontroller. Det finns även andra studier gjorda som visar att riskerna minskar då patienten är compliant och gör regelbundna kontaktlinskontroller (Stapleton, m.fl., 2008; Dumbleton, m.fl., 2011; Forister, m.fl., 2009 & Livia, m.fl., 2011). Så att säga att kontaktlinsanvändning är riskfritt är inte korrekt. Dock måste Sveriges optiker bli bättre på att rapportera in de kontaktlinsskador som uppkommit då SKLF menar att innan avregleringen var denna typ av avvikelse näst intill obefintlig, vilket lett till att kontaktlinsanvändning anses vara riskfritt. Sveriges optiker måste visa att kontaktlinsanvändning kan leda till skador. Detta genom att rapportera in de skador som uppkommit. Studien visar att inrapporteringen har ökat, men att antalet kontaktlinsrelaterade skador inte gjort det, då 93 % av de svarande ansåg att kontaktlinsrelaterade skador inte ökat (Figur 11). Även statistik från Läkemedelsverket visar att en ökning skett gällande inrapportering av negativa händelser och tillbud från optiker efter år 2011 (Rauni Melin, Utredare, Enheten för medicinteknik Läkemedelsverket, mailkontakt den 8 maj 2012). Så även att antalet rapporter ökar behöver detta inte innebära att kontaktlinsrelaterade skador ökat. Dock finns det tecken på att en risk finnas att det kommer att göra det med tiden om inte tillhandahållandet återfås av hälso- och sjukvårdspersonal. En av de optiker som besvarade enkäten gav kommentaren att det kommer att dröja längre tid innan någon skillnad kommer att märkas, vilket professor Anders Behndig, ordförande för Ögonläkarföreningen, belyser att konsekvenserna kommer smygande och att de inte kommer ses förrän om 5-10 år (Optikbranschen, u.å.a). Två andra optiker som besvarade enkäten uppgav att de tror att de som inte köper sina kontaktlinser hos en optiker kontaktar ögonsjukvården

direkt istället för att gå till optikern när ett problem uppstått. Så även att det skett en ökad inrapportering behöver detta inte bero på att det uppkommit fler kontaktlinsrelaterade skador, utan att svenska optiker har blivit bättre på att rapportera de skador som uppkommit. Att undersöka om kontaktlinsrelaterade skador ökat på ögonmottagningen och var de som besöker ögonmottagningen inhandlat sina kontaktlinser kan vara en uppföljning till studien som är gjord i detta arbete. Är det så att de som inte köper sina kontaktlinser hos en optiker uppsöker ögonmottagningen direkt i större utsträckning än de som köper sina kontaktlinser hos en optiker? Även att undersöka ögonläkarnas uppfattning om hur lagändringen har påverkat kontaktlinsrelaterade skador; har någon ökning skett? Om inte, tror de att det kommer att ske i framtiden och i så fall när? 6 Slutsats Inrapporteringen av kontaktlinsrelaterade skador har ökat efter att lagändringen trätt i kraft, men det finns fortfarande ett stort antal svenska optiker som aldrig rapporterar kontaktlinsrelaterade skador. Den kunskapslucka som finns gällande avvikelserapportering börjar fyllas igen, men fortfarande finns det bristande kunskap hos svenska optiker gällande avvikelserapportering.

Referenser Duddek, A. & Chryssolor, A. (2011) The European Contact Lens Forum (ECLF) – The results of the CLEER-Project. Almegård, M. (2012) Ny version ute av kvalitetsnormen. Optik – Ett magasin från Optikerbranschen, nummer 3. Bergström, J. (2012) Avvikelserapportering - fallbeskrivningar. Presenterades vid Kontaktlinskongressen, Stockholm 17-18 mars, 2012. Dumbleton, K., Richter, D., Woods, C., Jones, L.& Fonn, D. (2010) Compliance with Contact Lens Replacement in Canada and the United States. Optometry and Vision Science, 87(2), 131-139. Dumbleton, K.A., Woods, C.A., Jones, L.W. & Fonn, D. (2011) The relationship between compliance with lens replacement and contact lens – related problems in silicone hydrogel wearers. Contact Lens and Anterior Eye, 34, 216-222. Forister, J.F.Y., Forister, E.F., Yeung, K.K., Ye, P., Chung, M.Y., Tsui, A. & Weissman, B.A. (2009) Prevalence of Contact Lens-Related Complications: UCLA Contact Lens Study. Eye & Contact Lens, 35(4), 176-180. Kylén, J-A. (2004) Att få svar – intervju enkät - observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Livia, T., Li, L., Donald, T., Tat-Keong, C., Aliza, J. & Lee Hung, M. (2011) A Survey of Contact Lens Complications in Singapore. Eye & Contact Lens: Sciense & Clinical Practice, 37(1), 16-19. Neuman, W.L. (2000) Social research methods - qualitative and quantitative approaches (4: e upplagan). Needham Heights: Allyn & Bacon. Optikbranschen. (u.å.a) 111215 Beslut från Socialdepartementet. Tillgänglig på Internet: http://www.optikbranschen.se/index1.asp?siteid=1&pageid=18&inact=&nullw ys= [Hämtad 12.03.28] Optikbranschen. (u.å.b) Inledande rekommendation från Optikerförbundet. Tillgänglig på Internet: http://web1.japp.nu/projects/ optikbranschen/upload/info/Files/Optikerforeskrifter-110101.pdf [Hämtad 12.03.28] optik 2-2013


Contacta söker nya medarbetare som alltid ser till kundernas bästa! Optikbranschen & Optikerförbundet. (2012) Kvalitetsnormen i synvården (version 14). 29 Regeringen (2005), Regeringens proposition 2005/06:43, Legitimation och skyddad arbetstitel. Regeringen (2009), Regeringens proposition 2009/10:210, Patientsäkerhet och tillsyn. Schweizer, H., Williams, L., Morris, J., Mely, RContact Lens and Anterior Eye, 34, 293-296. Stapleton, F., Keay, L., Edwards, K., Haduvilath, T., Dart, J.K.G., Brian, G. & Holden, B.A. (2008) The Incidence of Contact Lens – related Microbial Keratitis in Australien. Ophtalmology, 115, 1655-1662. Sveriges Kontaktlinsförening. (u.å.a) Kliniska rekommendationer angående den nya lagen. Tillgänglig på Internet: http://sklf.se/ aktuellt.aspx [Hämtad 12.03.28] Sveriges Kontaktlinsförening. (u.å.b) Kvalitetssystem och rutiner för avvikelserapportering vid negativa händelser. Tillgänglig på Internet: http://sklf.se/aktuellt/avvikelserapport.aspx [Hämtad 12.03.29] Sveriges Kontaktlinsförening. (u.å.c) Nya lagen om kontaktlinsförsäljning. Tillgänglig på Internet: http://sklf.se/aktuellt/det-nyalagforslaget.aspx [Hämtad 12.03.28] Trost, J. & Hultåker, O. (2007) Enkätboken (3:e upplagan).Lund: Studentlitteratur. Vårdförbundet. (u.å.) Legitimation och behörighet. Tillgänglig på Internet: https:// www.vardforbundet.se/Min-profession/Yrken-och-Vard-A-O/Legitimation/

optik 2-2013

Contacta finns på flera platser i Sverige. Överallt möter vi kunderna med ledande kunskap, engagemang och service. I varje Contactabutik hjälper vi kunderna att välja rätt glas, bågar, linser och solglasögon för alla smaker, behov och önskemål.

Uddevalla Optikerassistent 75 % karin.guldbrandsen@contacta.nu Jakobsberg Optiker/Optikerassistent 100% lars.salmonson@contacta.nu Kungsgatan - Stockholm Extrapersonal helger/sommar Gärna du som studerar vid KI linda.kwenga@contacta.nu Sturegallerian - Stockholm Extrapersonal helger/sommar Gärna du som studerar vid KI marie.larsson@contacta.nu

www.contacta.nu


Kom och jobba med mig. “Synoptik är en arbetsgivare som ger sina anställda möjligheten att utvecklas. Vill man så finns det alla möjligheter att gå vidare inom företaget.” Sina, Regionchef Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter. Synoptik följer optikbranschens kvalitetsnorm och ger alla våra optiker möjligheten att ta sina 36 CET-poäng över en treårsperiod. Vi på Synoptik brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vill du vara en del av oss? I så fall är du kanske vår nya medarbetare. Läs mer om våra lediga jobb på www.synoptik.se

ALLA SKA HA RÅD MED KVALITETSOPTIK

Synoptik Sweden AB är en av Sveriges ledande aktörer inom optik med 105 butiker från Kiruna i norr till Malmö i söder. Synoptik etablerades i Sverige 1991, har cirka 600 medarbetare och omsätter 850 mkr. Synoptiks mission är att alla ska ha råd med kvalitetsoptik och företaget ägs av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av Grand Vision B.V, en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 4 600 butiker i fler än 40 länder. optik 2-2013


DES DESTINATION

AVGÅNG

SNART GÅR TÅGET! Det är nu det händer. Sveriges snabbast växande optiker-

starkt kundfokus? Då vill vi gärna att du hör av dig. Tala

kedja går som tåget och lägger in en växel till.

om vem du är, vad du helst vill jobba med och varför, så

De närmaste åren ska vi öppna flera nya butiker över hela landet. Och vi behöver bli fler, många fler.

hör vi av oss. Hos Smarteyes får du jobba i ett ungt och dynamiskt

Fast de vi söker är inga vanliga optiker. Istället söker vi

svenskt företag som präglas av nytänkande, närhet till

dig som, i likhet med oss, brinner för att förnya optiker-

kunden, entreprenörskap och socialt ansvarstagande. Den

branschen och ständigt finna nya vägar. Vi behöver kvali-

moderna optikern, helt enkelt.

ficerade leg. optiker såväl som assistenter, butiks-

Nu går tåget till framtiden. Vill du vara med?

chefer och butikssäljare. Är du en passionerad yrkesmänniska med inre driv och

Ansök på www.smarteyes.se/karriar

D EN MOD ERN A OP T IK ERN


54

EFTER TEXT

SÄLJES, SÖKES Ögonmottagning söker optiker

Stabilt läge med

goda utsikter

Ögonmottagningen i Kneippen, Linköpingsvägen 24, 603 36 Norrköping söker en optiker som medarbetare. Mottagningen är ansluten till det nationella försäkringssystemet och tager emot ”1:a besöket” för undersökning efter telefonbokning/alt remiss från optiker eller sjukvården. Ett tillfälle för den som vill lära sig mera om ögonsjukdomar. Om det låter intressant kontakta mig för mer information på e-mail ogonlh@telia.com alt 011-100599 eller per post enl ovan.

Etablerad optikerbutik med egen båtparkering. Ring 0304-67 43 00 eller besök www.tjornsoptik.se/utsikter

Eva Drott, ögonläkare

med kontaktlinsbehörighet

Optikerbutik med lojal kundkrets säljes

sökes till sedan 25 år väl inarbetad fristående optikbutik. Läge: Alingsås 25 min från Göteborgs Central. Möjlighet finns att om några år överta verksamheten.

Butik med bra läge i Nacka säljes p.g.a. ändrade familjeförhållanden. Idag drivs butiken av 1.5 anställda och är öppen tisdag-fredag. Lokalen är modern och fräsch och har en attraktiv hyra. Aktiebolaget grundades 1964. Stora utvecklingsmöjligheter. Säljes till bästa pris.

Leg Optiker

Svar till: dinoptik@bredband.net 0708-21 89 02 Eive

Svar till: optiker08@gmail.com

Annonsering gör skillnad Ett nytt utgivningsår är här och nu ges nya tillfällen att nå dina kunder i optikbranschen och därmed goda möjligheter att fylla på orderböckerna. Välj alla för bästa effekt eller plocka ut de nummer och/eller det tema som bäst passar din plan. Nr Utgivningsdag Tema Bokning

3

29 mars Mido

12 mars

4

26 april Design

9 april

5

24 maj Butiksmiljö

7 maj

6/7 21 juni Utbildning

4 juni

8

23 aug Glas

6 aug

9

20 sept Personal

3 sept

10 23 okt Silmo

3 okt

11 18 nov Linser/vätskor 1 nov

På webbplatsen www.optikbranschen.se finns alla fakta om annonsering i tidningen Optik.

12 11 dec Solglasögon

26 nov

BOKA NU! Ring 08-601 25 20 eller maila renee.linden@conmedia.se optik 2-2013


Har du rätt fokus? Specsavers fortsätter växa och det är med stor glädje som vi kan konstatera att vi nu nått positionen som en av de största aktörerna på optikmarknaden i Sverige. Detta har vi kunnat uppnå genom att alltid ha fokus på professionalism, hög kvalitet och det viktigaste av allt, kundnöjdhet. Vill du driva din egen butik och bli en del av Specsavers framgång? Just nu har vi flera intressanta möjligheter från söder till norr. Du ser ett axplock av möjligheter nedan:

Vi söker medarbetare

Vi söker partners

Arvika

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet.

• Kalmar

Kontakta Carina Mörk eller Johanna Falkman

• Kristianstad

0570-134 40. johanna.falkman@specsavers.se

• Linköping

Borås

Leg. optiker med/utan kontaktlinsbehörighet. Kontakta Merima Hadzic 0707-14 57 60,

Halmstad

• Marieberg • Örebro

merima.hadzic@specsavers.se

Som partner hos Specsavers kommer vi att förse

Leg optiker med kontaktlinsbehörighet, deltid.

framgångsrika kandidater med det stöd som krävs för att

Kontakta Annette Blackwell

man ska kunna öppna sin egen butik tillsammans med oss.

annette.blackwell@halmstad.se Kungsbacka

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet. Optikerass/säljare, heltid. Kontakta Ingela Gillholm, 0768-53 70 37 eller ingela.gillholm@specsavers.se

Linköping

Optikerass/säljare, heltid. Kontakta Alisa Koćo, 0766-23 57 23

Norrköping

Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet

Mirum Galleria

Kontakta Maritza Gillberg 0735-05 23 72, maritza.gillberg@specsavers.se eller Gunilla Hernblom 0705-80 70 83 , gunilla.hernblom@specsavers.se

www.specsavers.se

Om du vill veta mer, ring Daniel Åsberg på 031-771 98 05 eller maila på rekrytering@specsavers.se Du kan läsa mer om oss på jobb.specsavers.se och på www.specsavers.se


Posttidning B

Tidningen Optik Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm

100 years Eschenbach Optics

Thank you

www.eschenbach-optik.se


Optik 2 13