Sla teknik by nwt.se -

SKARABORG

HÄR FINNS DIN FRAMTID!

Framtiden är redan här – i svensk industri. Det är här jobben finns. Och utmaningarna.Och möjligheterna. I den här tidningen kan du läsa om andra som hittade sin framtid inom teknikbranschen. Och omnågra som är på väg att förverkliga den drömmen. Läs och bli inspirerad!

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

INTEK, ett jämställdhetsprojekt inriktat på teknikbranschen.

4-5

DET HÄR ÄR TEKNIKCOLLEGE, enkelt förklarat.

14-15

TEKNIKCOLLEGEPRAO, en snabblektion i teknikindustrin.

16-17

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

KRÖNIKA

arbetar för kompetensförsörjningen inom teknikbranschen i Skaraborg.

nom Teknikcollege arbetar vi på flera plan med att visa på teknikbranschens många fantastiska möjligheter. Några av dessa möjligheter finns att läsa om i tidningen. Det finns till och med ett event som heter Möjligheternas Värld och som riktar sig till årskurs åtta i hela Skaraborg. Där får ungdomar tillfälle att testa på olika arbetsuppgifter inom teknikyrket. I år genomförs Möjligheternas Värld under vecka 15 i lokaler angränsande till Balthazar science center och Assar (Industrial Innovation Arena) i Skövde. Vi hoppas att med dessa intresseväckande reportage få ungdomar att söka sig till teknikbranschen och att företag kan få inspiration att öka sin attraktivitet mot denna målgrupp.

LOTTA ENGELBREKTSSON Processledare Teknikcollege HILLEVI LARSSON Utbildningsstrateg Skaraborgs Kommunalförbund

et råder idag stor brist på personer med teknisk kompetens i Sverige. Företagen behöver alla kategorier av arbetskraft för att klara den globala konkurrensen. I Skaraborg är kompetensförsörjning en nyckel för att öka tillväxten och utveckla näringslivet. Vi behöver öka intresset för teknik- och teknikrelaterade utbildningar och därför engagerar vi oss i Teknikcollege. Behovet av skickliga medarbetare till teknikbranschen är stort. Företagen behöver personal med kvalificerad utbildning, både med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Företag, kommuner och skolor i Skaraborg arbetar tillsammans för att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar. Teknikcollege ger möjlighet för företag och skolor att samverka kring utbildningarnas innehåll. Företagen får dessutom möjlighet att träffa framtida medarbetare och få kunskap om deras förmågor, intressen och anställningsbarhet. Efter slutförd teknikutbildning är du som elev både anställningsbar och /eller antagningsbar. Den tidning du nu läser är resultatet av en bred samverkan mellan företag, skolor, fackförbund och andra organisationer som

Fakta inriktade utbildningar. Man har ett nära samarbete med regionens företag och kan vara med att påverka innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Industrin

utvecklas ständigt och utbildningen måste försöka hänga med i samma takt. Inom Teknikcollege finns certifierade utbildningar som riktar sig mot bland annat automation, industri-

teknik, tillverkning, stål och metall, skog, kemiteknik, gruvor, livsmedel och finsnickeri. För att bli certifierad måste man som utbildning uppfylla åtta nationella kvalitetskriterier

som teknik- och industriföretag tagit fram. Genom en nära koppling mellan utbildning och arbetsliv får studerande på en Teknikcollegecertifierad utbildning en god bild av hur

arbetslivet ser ut redan innan avslutad utbildning. En attraktiv teknisk utbildning kan då leda till jobb efter utbildningen eller lägga en grund för fortsatta studier.

Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt

Teknikcollege – en insats för framtiden

Innehållsförteckning

Denna tidning ges ut av Skaraborgs Allehanda i samarbete med Teknikcollege i Skaraborg. Ansvarig utgivare: Peter Henriksson

Tryck: NWT, Karlstad 2018. Upplaga: 102.000 ex. Projektansvarig: Mia Eklund, SLA. Text och foto: Axel Norén

ORDFÖRANDENS VISION.....................................................S3 INTEK, ETT JÄMSTÄLLDHETSPROJEKT..................................S4 EN INKLUDERANDE ARBETSMILJÖ ......................................S6 SKOLAN DÄR FLEST SÖKER TEKNIK.....................................S8 BALTHAZAR VISAR ATT DAGENS INDUSTRI ÄR SMART.......S10 DALÉNIUM RUSTAR OSS FÖR FRAMTIDEN.........................S12 DET HÄR ÄR TEKNIKCOLLEGE............................................S14 PRAOVECKAN FÖRÄNDRADE ALLT....................................S16 SKANDIA ELEVATOR SÖKER KONTAKT...............................S20 YLVA VALDE EN KREATIV UTBILDNIG.................................S22 KARRIÄRLUNCHEN INSPIRERAR......................................S24 C&D SNICKERI LÖSER SINA REKRYTERINGSBEHOV.........S26

Emil Åstebro på Ekhamraskolan i Mariestad spacklar NTM-niornas anordning som ska bevisa Pythagoras sats i praktiken. LÄS MER PÅ SIDORNA 8-9

Kontakt på Teknikcollege: Lotta Engelbrektsson Processledare Teknikcollege Skaraborg 070- 303 55 72

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

VAR TREDJE. Svensk industri kommer att tappa 30 procent av sina anställda inom tio år. Samtidigt utbildas

alldeles för få inom industri och teknik. Peter Labecker är ordförande för Teknikcollege Skaraborg och ser samverkan som den rätta vägen till att den svenska industrin ska vara att räkna med även i fortsättningen.

Ordförandens vision Svensk industri går som tåget men står inför stora utmaningar. Fram till 2025 beräknas 30 procent av personalen att gå i pension. Och utbildningarna håller långt ifrån jämna steg med vad som krävs när 300 000 personer lämnar sina jobb. – Även om läget ute på företagen inte är akut i dag så kommer det att bli det när all denna kompetens försvinner. Men att agera då är alldeles för sent. Därför är våra insatser i dag särskilt viktiga, säger Peter Labecker. Svensk tillverkningsindustri står för cirka 80 procent av Sveriges totala export. Att kalla den en motor i landets ekonomi är knappast en överdrift. Men för att motorn inte ska stanna behövs kompetens. Samtidigt hårdnar konkurrensen och den tekniska utvecklingen går allt snabbare framåt.

Det räcker inte med att ha arbetskraft som täcker upp för pensionsavgångarna, de måste vara ordentligt rustade av skolan för att svenska företag inte ska tappa i konkurrensen. Utbildningarna måste utbilda eleverna enligt näringslivets behov i dag, men de måste också rusta eleverna för framtiden. Det som är modernt i dag kan vara passé om några år. – Under tiden du går på gymnasiet ändras förutsättningarna i takt med att tekniken går framåt. Därför måste våra svenska utbildningar hålla en oerhört hög nivå och ha internationell konkurrensförmåga. Där har samverkan mellan skola, företag och kommun en viktig roll att spela.

Peter Labecker är Teknikcollege Skaraborgs ordförande. Han menar att samverkan mellan näringsliv, skola och kommun är centralt i teknikindustrins utveckling. FOTO: AXEL NOREN Det är precis det Teknikcollegekonceptet handlar om: samverkan. Konceptet gagnar alla: företagen får möjlighet att påverka utbildningarna och därigenom se till att arbetskraften som kommer ut från skolan möter näringslivets kompetenskrav. De studerande får å sin sida en relevant och uppdaterad utbildning som ökar an-

ställningsbarheten och ligger till grund för vidare studier. Peter Labecker är själv företagare och driver två teknikföretag: Anva Titech system i Tidaholm och Anva Arion i Hjo och samarbetade med skolan redan innan han engagerade sig i Teknikcollege. – För mig som företagare är det en självklarhet. Vi inom företagen måste visa att vi

Avgörande för hela samhället På Högskolan i Skövde ska jämställdhetsperspektivet finnas med i ingenjörsutbildningarna. Genom att redan under utbildningstiden på högskolenivå aktivt reflektera och lära sig mer om jämställdhet kan man i förlängningen förbättra både arbetslivet och samhället.

Regeringen beslutade år 2016 att alla universitet och högskolor ska arbeta med jämställdhetsintegrering. I Högskolans utvecklingsplan fanns redan perspektivet med; att ha ett aktivt jämställdhetsarbete i enlighet

med FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. – Utan jämställdhet kan inte våra studenter och medarbetare nå sin fulla potential. Vårt uppdrag är att reflektera över allt från utbildningens innehåll till kurslitteratur, vem som får talartid i klassrummet till hur vi gestaltar våra utbildningar i studentrekryteringen, säger Josefine Siewertz, utbildningsutvecklare för ingenjörsutbildningarna vid Högskolan i Skövde. År 2022 har Högskolan som mål att ska det vara en jämn könsfördelning inom samtliga utbildningar. Idag är 68 procent män på ingenjörsprogrammen. Inom ramen

för teknikcolleges projekt INTEK samarbetar Högskolan och företag inom teknikbranschen. Inom INTEK ska studenterna få grundläggande kunskaper om kvinnors och mäns olika förutsättningar i teknikbranschen. – Det är utmanande att jobba med frågorna, men det gör det inte mindre viktigt för oss eller för samhället. Det gnisslar så klart när vi ifrågasätter de normer och strukturer som finns, men vi ser ett genuint intresse och en förståelse för det strategiskt viktiga jämställdhetsarbetet som finns på Högskolan, hos studenterna och våra samarbetspartners, säger Josefine.

finns och vad vi gör. För att göra det måste vi skapa kontakt mellan elever och våra verksamheter. Jag tror på att skapa fler aktiviteter genom hela grundskolan, då eleverna får komma ut till företagen och få en bild av vad de gör. Det gäller även gymnasieelever. Genom Teknikcollege får eleverna en bättre bild av och kontakt med industrin. – Jag tänker främst på tek-

nikprogrammet, som är mer teoretisk än industriprogrammet. Jag har träffat många elever som går i tvåan som inte vet inte vilka teknikföretag som finns i regionen. Där har företagen mer att göra, och kan använda Teknikcollege som plattform. Då sprider man också det budskapet och får ett större intresse för den här typen av utbildningar och vad det leder till.

Vad vill du åstadkomma med ditt engagemang i Teknikcollege? – Jag vill att ännu fler ska söka till industri- och teknikprogram. Det är en viktig uppgift för att attrahera och få upp intresset för industri. Jag vill vara med och fortsätta att påverka utbildningen så den innehåller rätt moment och håller hög kvalitet.

LÖNSAM ENERGIOPTIMERING Pegil är ett innovativt teknikföretag som tillverkar ventilationsaggregat och mikrovågstorkar/värmare till industrin och större fastigheter. Vi är duktiga på energioptimering och hjälper dig att hitta lönsamma och miljövänliga lösningar.

Besök oss på pegil.se

PEGIL SEDAN 1964

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

VARANNAN EXKLUDERAS. För att klara

kompetensförsörjningen måste teknikbranschen skärpa sig. Det duger inte att exkludera mer än halva befolkningen om svensk teknikanda ska leva vidare.

Under Euroskills 2016 deltog InTek med ett dialogforum.

För inte särskilt länge sedan kunde man få höra från industrin att tjejer inte ville jobba skift. Okej? Vem är det som sköter sjukvården dygnet runt?” ningsindustrin är inte ens en fjärdedel av de anställda kvinnor. – Tjejer bryter in i alla möjliga mansdominerade branscher, men inte när det gäller teknik. För inte särskilt länge sedan kunde man få höra från industrin att tjejer inte ville jobba skift. Okej? Vem är det som sköter sjukvården dygnet runt? Jag har hört alla möjliga förklaringar, eftersom varje organisation

naturligtvis anser att man skapat den bästa möjliga organisationen utifrån givna förutsättningar. Men nu låter det annorlunda. För precis som allt annat i samhället styrs teknikbranschen av behov. Nu behöver man arbetskraft och är därför beredda att förändras. Det låter lite cyniskt. – Inte så lite. Jag tror att få företag börjar utmana sina normer enbart för rättvisans

FOTO: FOTO: TEKNIKCOLLEGE

skull, om jag ska vara ärlig. Men forskning visar vi att det är mycket bättre för en verksamhet om det finns mångfald i personalen. Det gäller även lönsamheten. Och om rättvisa och inkluderingsarbete växer fram ur en strävan efter att attrahera fler så är det okej. Den process de går in i skapar insikter om jämställdhet och mångfald som finns kvar, oberoende av konjunktursvängningar. Det påverkar synen på människor, organisationer och på sikt hela samhällsutvecklingen. Vad måste de göra för att nå målet? – Både företagen och utbildningarna måste titta på sig själva och fundera på vad i deras image och miljö som gör att de inte framstår som attraktiva för unga. De måste

fråga sig: ”hur inkluderande är vi som företag?” Och om man är realistisk: vem kan egentligen jobba på vårt företag? Kicki Borhammar är trött på ogenomtänkta och påhittade förklaringar till varför branschen ser ut som den gör. – Det ”sitter inte i väggarna”, det ”är inte som det är”. Det finns i kulturen och i strukturerna. Hon menar också att det är lätt att vifta bort inkluderingsfrågor med att ”det handlar om några tjejer”. Men det handlar om så mycket mer. I branschen finns inte bara en tydlig mansnorm, utan även en vithetsnorm och en heteronorm. – Många män känner sig inte hemma i dessa struktu-

rer och jargongen som finns i industrin. Unga män ställer helt andra krav än generationerna tidigare, och de har en helt annan syn på föräldraskap. Man kan inte ha en organisation som är tänkt utifrån personer som aldrig behöver gå på möten i förskolan eller vårda sjuka barn. I dag har många pappor barnen varannan vecka. Företagen måste fråga sig om deras organisation klarar av att hantera det. Finns den flexibiliteten? Offentlig sektor har i alla år klarat av att organisera sin verksamhet utifrån människor som tar barnledigt, så varför skulle inte mansdominerade arbetsplatser kunna det? Genom de processer vi genomför har vi riktigt bra exempel på företag som vill förändra – och gör det!

EDCS är processtöd för projektet InTek, ett jämställdhetsprojekt inriktat på just teknikbranschen, som drivs av Skaraborgs kommunalförbund. Projektet syftar till att skapa inkluderande arbetsplatser dit alla känner sig välkomna att söka. Inom ramen för projektet utbildar de bland annat företagsledningar för att åskådliggöra exkluderande strukturer och kulturer – och hur det går att arbeta med inkludering. Därefter måste organisationen själva stå för det långsiktiga jobbet och EDCS tar ett steg tillbaka och antar rollen som stöd och bollplank. För teknikbranschen är inte särskilt välkomnande. Den lockar till sig en ganska homogen grupp människor. Det märks inte minst på könsfördelningen. I tillverk-

Några av de kommentarer som eleverna skrev under Euroskills i december 2016.

Det finns en välkänd gåta som går ungefär så här: ett barn och en pappa krockar. Pappan avlider och barnet skadas svårt. Väl framme på sjukhuset kommer läkaren fram och säger: – Jag kan inte operera det här barnet, det är min son. Vem är läkaren? Förhoppningsvis är gåtan inte särskilt svår att klura ut. Läkaren är barnets mamma. Ändå pekar den på ett problem. Våra normer. Föreställ dig en läkare och du tänker förmodligen att denne har ett givet kön. Hur är det med pilot? Sjuksköterska? Produktionstekniker? (Om du klarade tankeövningen galant, gå tillbaka och kolla vilken hudfärg dessa föreställda yrkesgrupper har). – Det är klart att den här typen av normer påverkar när företag anställer, väljer vilka som ska få kompetensutveckling eller befordras. Vi måste börja med att identifiera våra föreställningar, säger Kicki Borhammar, verksamhetsledare på EDCS, ett resurscentrum för jämställdhetsfrågor i Västra Götaland.

Gör om, gör rätt

Kicki Borhammar, verksamhetsledare på EDCS, ett resurscentrum för jämställdhetsutveckling i Västra Götaland.

Med sikte på framtiden Behovet av duktiga och kreativa tekniker är stort och en förutsättning för att Sverige ska fortsätta vara ett framgångsrikt industriland. Industrin har alltid tagit till sig den nya tekniken och varit med i utvecklingen. AI, VR, AR och kollaborativa robotar är något som man nu börjat införa. Dagens och framtidens industri kräver kompetent personal som kan programmera, underhålla och utveckla produktionen. Lichron Teknikgymnasium utbildar eftertraktade tekniker som får en helhetsbild över hela tillverkningskedjan från idé till färdig produkt.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

CNC-teknik & Automationsteknik

FOTO: AXEL NOREN

ÖPPE T HU 1

8 jan kl. 16 uari -19

Ett smart val Vill du jobba i en intressant bransch som ständigt förnyas och där den tekniska utvecklingen skapar nya förutsättningar? Vill du ha möjlighet att jobba både i Sverige och utomlands? Vill du ha ett yrke där du kan utvecklas och ha flera karriärvägar? Om svaret är ja, då är Lichron Teknikgymnasium det självklara valet för dig när det är dags att välja skola och utbildning. Efter studenten är det du som väljer om du vill börja jobba direkt, läsa vidare eller starta eget. Norregårdsvägen 17, Skövde . 0500-44 50 85 . utbildning@lichron.se . www.lichron.se

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

”Vadå, har vi problem?”

Förändring tar på krafterna. Det är Tomas Medin, funktionschef för gjutning på Volvo Powertrain, väl medveten om. När Volvo gjuteri tog kontakt med det regionala resurscentrat för jämställdhetsutveckling, EDCS, var det med ambitionen att skapa en mer inkluderande arbetsplats – ett arbete som var lättare sagt än gjort. – Vi ville skapa bättre förutsättningar för arbetsglädje och en arbetsplats där alla kan känna sig välkomna. För att göra det måste vi se vår verksamhet i ett utifrånperspektiv och identifiera de faktorer som gör att alla inte känner sig inkluderade. Ett konkret exempel kan handla om den fysiska miljön – hur väl anpassad är den egentligen för vår personal? Alla kroppar är olika och då kan en arbetsstation inte vara begränsad till att passa en slags kropp. Vi är olika gamla, tänker på olika sätt och har variationer i vår motorik. Det är förutsättningar vi måste ta hänsyn till när vi anpassar vår verksamhet. Hur har arbetet tagits emot? – Det är blandat. Vissa välkomnar det, andra reagerar: ”vadå, har vi problem?” Det är svårt att få syn på den här problematiken om man inte verkligen tar sig tid och kraft att undersöka den. Förändring är aldrig enkel. Ibland har vi fått ta omtag när medarbetare bytt jobb eller andra förändringar kommit i vägen. Vi tar två steg fram och ett tillbaka. Det är inte lätt, men det går åt rätt håll. Vilka normer har ni arbetat med? – Vi är en mansdominerad arbetsplats, så jämställdhetsfrågor är självklart en del i det här arbetet. Det gäller inte bara oss, utan hela industrin. En ögonöppnare för mig i det här arbetet är hur vi ser på kompetensutveckling. Det är lätt att premiera en viss typ av beteende när vi väljer vilka som ska få kompetensutveckling. Genom att göra det skickar vi ledare signalen att det är så man ska bete sig. Men vi måste också fråga oss om det beteendet i sig är bra, och framför allt om det är rättvist. Det finns medarbetare som inte syns och hörs lika mycket, men som ändå gör ett väldigt bra jobb. Hur har EDCS engagemang sett ut? – De har varit både en nagel i ögat och en spark i häcken. De har försett oss

En inkluderande arbetsmiljö ser bra ut som målsättning på papper. Men Volvo gjuteri vill se till att frågan inte stannar där.

Tomas Medin, funktionschef för gjutning på Volvo Powertrain. med information, framför allt på ledarnivå, men också på medarbetarnivå, för att vi ska förstå vilka frågor vi måste arbeta med. För det är inte särskilt enkelt. De har också fungerat som bollplank och stöd genom den här proces-

sen. Och det är viktigt. Hur går ni vidare? – Tanken är att lärdomarna från det här arbetet ska ligga till grund för ett arbetssätt som kan appliceras på andra avdelningar inom företaget. Sedan måste kunskaperna

FOTO: VOLVO

involveras i en värdegrund som vi också lever efter. Det blir lätt en samling floskler på ett papper som finns till för att man ska ha det. Men vi vill åstadkomma en förändring, och jag tycker att vi är på god väg.

Vi ville skapa bättre förutsättningar för arbetsglädje och en arbetsplats där alla kan känna sig välkomna.”

Kavelbrogymnasiet! Vi har haft förmånen att anställa dessa elever ur de senaste årens avgångsklasser från Industriprogrammet på Kavelbrogymnasiet i Skövde. Vår målsättning är en fortsatt expansion i Skövde. Vi vet redan idag att vi i framtiden behöver anställa fler som genomgått denna utbildning. Eleverna erhåller en attraktiv yrkesprofil för vårt företag. Vi kommer att fortsätta prioritera denna form av utbildningsmerit när vi nyanställer. Vi ser också gärna fler tjejer i våra kläder i framtiden.

Rostfria produkter

furhoffs.se

Vi stödjer framtidens industriarbetare

Tack

Östra Skaraborg Västra Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

RUSTAR MED EGENSKAPER. I statistiken över antalet sökande till teknikutbildningar finns en skola

som sticker ut: Ekhamraskolan. Rektor Olof Lindblad tror att det handlar om skolans sätt att rusta eleverna med egenskaper snarare än kunskaperna de får från undervisningen.

w FOTO: AXEL NOREN

komma igång med arbetsuppgifter på egen hand och göra en plan för att hinna göra dem, säger Olof Lindblad. Runt ett bord sitter och står sex av NTMeleverna i åttan. De rotar i legolådor och fäster bitarna i varandra. De bygger robotar som sedan ska programmeras för att köra en bana och på den lösa en rad uppgifter. Det är ett noggrant arbete eftersom allt görs i förväg. Det finns alltså ingen chans att påverka utgången när roboten väl satt igång. Då måste allt klaffa. Mattan som utgör grunden för banan är indelad i rutor för att robotarna ska kunna utplaceras rätt. Om roboten placeras bara en millimeter fel i början kan hela loppet vara förstört. Ekhamraskolan är återkommande deltagare i Lego first league. – Det är sporrande att ha något att strä-

va efter, men robotdelen är bara ett av flera moment i tävlingen. Eleverna gör också ett projektarbete – sist byggde de en avsaltningsanläggning i lego – som de sedan ska marknadsföra. Då måste man vara beredd på att vilka frågor som helst kan dyka upp, så man måste vara inläst på sitt arbete, säger Tina Gustafsson, lärare på Ekhamraskolan. Skolan deltar även i andra projekt som syftar till att komma i kontakt och lösa uppgifter åt den riktiga industrin. Problemlösarna är namnet på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagens lektionsmaterial. I detta finns också en tävlingsdel, där företag presenterar problem och utmaningar de mött inom sin verksamhet och låter eleverna komma upp med tänkbara lösningar. – Det kan handla om framtidens kommunikationskanaler eller hur man gör förarmiljön i en lastbil mer användarvänlig, säger Tina Gustafsson. – Företagen är tacksamma över den här sortens input. Här kan vi tänka utanför ramarna på ett sätt som de inte kan. För eleverna blir det ett uppdrag som är på riktigt, och inte bara är en skoluppgift, säger Tina Gustafsson.

– Jag tror att det har med vår grundidé att göra. Vi rustar eleverna för att ta initiativ och lägga upp strategier för hur de bäst löser en uppgift och hanterar en utmaning. Ekhamraskolan är en friskola som arbetar efter en modell där eleverna själva sätter upp veckomål och bryter ned dem dag för dag. I stället för läxor ligger ansvaret på eleverna själva att tillgodogöra sig så mycket information de behöver för att lösa en specifik uppgift. Eleverna avgör själva hur mycket tid de behöver avsätta, hur mycket de behöver läsa och om de behöver extra instruktioner för att nå hela vägen fram. – Jag är övertygad om att det här arbetssättet gör dem mer självständiga, och det följer självklart med när de börjar på gymnasiet. Jag hade kontakt med en gymnasierektor som sa att det märks att våra elever är tränade på att

Natur-, teknik- och matematik- inriktningen förkortas NTM i dagligt tal och är en av fyra inriktningar skolans elever kan välja bland. Och 70 minuters schemalagd lektionstid i veckan ger tydligen mersmak. Skolan är överrepresenterad i statistiken över sökande till tekniska utbildningar.

Eleverna gör också ett projektarbete – sist byggde de en avsaltningsanläggning i lego – som de sedan ska marknadsföra. Då måste man vara beredd på att vilka frågor som helst kan dyka upp.”

Sjuorna skissar på framtidens städer, åttorna programmerar robotar i lego och niorna försöker bevisa Pythagoras sats i praktiken. Det är en helt vanlig fredag för eleverna som läser inriktningen mot natur, teknik och matematik på Ekhamraskolan i Mariestad. Emil Åstebro jobbar med att täta runt plexiglaset för att vattnet inte ska rinna ut. På den runda brädan sitter tre kvadrater i plexiglas, och mellan dem en rätvinklig triangel. När den större kvadraten fylls med vatten och sedan roteras så att vattnet rinner över i de två små ska de fyllas. – Vattenvolymen ska vara samma i den stora kvadraten som i de små. Nu tätar jag med silikon för att det inte ska läcka ut. Men det är lite känsligt, eftersom silikonet kan påverka vattenvolymen, säger Emil Åstebro. Men silikonet är viktigt. Två tidigare modeller har läckt vatten.

Här är skolan där flest söker teknik

Vilhelm Bäckström Bergman bygger robot.

Jonathan Strid, Vilhelm Bäckström Bergman, Johannes Ihlberg bygger robotar i lego. När de inte tar sikte på First lego league tävlar de internt mot varandra i klassen om vem som kan bygga en robot som både är snygg och bra på att lösa uppgifter. FOTO: AXEL NOREN

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Vi på CEJN förser världens alla hörn med snabbkopplingar. Våra produkter hittar du i över 20 segment som t.ex. tillverkningsindustrin, räddningstjänsten och förnybar energi. Huvudkontoret ligger i Skövde där ca 300 personer arbetar. Vi utvecklar, producerar och marknadsför våra produkter som sedan, genom våra 17 säljbolag världen över, säljs till kunder som prioriterar en säker och högkvalitativ arbetsplats.

Nu Nu formar formar vi vi framtidens framtidens CEJN CEJN

KARRIÄR

På vårt huvudkontor i Skövde finner du ingenjörer, CNC-operatörer, montörer, inköpare, marknaskommunikatörer, produktionstekniker, ekonomer samt många fler yrken där alla utgör en viktig del av vår verksamhet. Vi är ständigt på jakt efter nya medarbetare som brinner Vi ärärinte inte rädda rädda för föratt attsticka stickaut utoch ochvara varaförst. först.Just Justnu nugenomförs genomförs förVi teknik och utveckling.

denstörsta störstafaceliften faceliftennågonsin någonsini ivår vårproduktion. produktion.ViViinvesterar investerari i den SÄKERHET OCH KÄRNVÄRDEN enny nyeffektiv effektiv maskinpark, automatiserarmonteringsflöden monteringsflödenoch och en maskinpark, automatiserar Säkerhet ärinin mycket viktigt i vår bransch. Denanställda går inte att välja bortfokus utan plockar plockar samarbetsrobotar samarbetsrobotar så såatt attvåra våra anställda kan kan lägga lägga fokus ärpå en nödvändighet allt vi gör och vi tar ansvar för våra kunders och påCEJNs CEJNskärna kärna--ihantverket. hantverket. användares säkerhet. CEJN arbetar med fem kärnvärden: innovation, miljö, säkerhet, kvalitet och prestanda. De är våra hörnstenar och ViVibryter brytermark markoch ochger geross ossinini inya nyaspännande spännandeapplikationsapplikationsdefinierar vilka vi är, hur vi arbetar, vad vi tror på och vad vi står för.

ar vi CEJN

områdenoch ochfår fårkunder kundersom somDell. Dell.Utbildar Utbildarkunder kundertill tillatt attarbeta arbeta områden säkert säkert med med högtryckshydraulik. högtryckshydraulik. Jobbar Jobbar fram fram ingenjörslösningar ingenjörslösningar FRAMTID som bidrar tillhögre högre säkerhet inom oljeindustrin. Vår eSafe kopsom bidrar säkerhet inom oljeindustrin. Vår kopI takt med att till världen förändras måste även vi utvecklas. EneSafe av våra pling plingminskar minskarkunders kunders tryckluftskostnader tryckluftskostnader med medupp upp till30%, 30%,så så senaste applikationer är vätskekylning för serverhallar. All till vår onlineaktivitet, så som och socialaen medier, levereras datacentraler man mankan kan säga sägae-post att attdet det händer händer en del delhos hos oss osspå påvia CEJN CEJN just justnu. nu. där detvem krävs en säker effektiv nedkylningsprocess. Och Och vemvet, vet, snart snartoch kanske kanske vivisöker söker just justdig. dig.Håll Hållutkik. utkik. Är du intresserad av teknik och utveckling så tveka inte att gå in på

först. Just nu genomförs vår hemsida för att se mer vad det är vi arbetar med. www.cejn.com uktion. Vi investerar i monteringsflöden och nställda kan lägga fokus Följ Följoss ossgärna, gärna,CEJN CEJNGroup. Group.

ande applikationsar kunder till att arbeta m ingenjörslösningar dustrin. Vår eSafe kopr med upp till 30%, så

www.cejn.com www.cejn.com

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Lisa Lindgren har haft fullt upp under hösten. Balthazar har byggts om och till, och sedan återinvigningen finns ett tydligt fokus på verksamhetens publika del.

På Balthazar kan besökarna göra 3D-utskrifter av sig själva. Figurerna går sedan att äta. Därmed inte sagt att de smakar bra.

Robin Gustavsson testar VR-stationen, ett av Balthazar science centers senaste tillskott i utbudet.

Balthazar visar industrins Balthazar Science Center vill visa grundskoleelever att dagens industri är smart och smidig. Men hur förklarar man Lean för en grundskoleelev? Robin Gustavsson sträcker ut händerna framför sig som för att känna på maskinen framför honom. Men den är inte där. Hur verklig den än verkar i VR-glasögonens skärmar består maskinparken bara av ettor och nollor. VR-buren är en del av det senaste tillskottet i Balthazars utbud: den nya temamiljön Revolution. Miljön både sammanfattar och levandegör den industriella revolutionen. En vepa i taket pekar på fyra viktiga landvinningar på väg mot dagens smarta industri:

Det handlar om att utan att slösa på resurserna tillverka en produkt som kunden vill ha. Och det gäller att producera exakt så många som är beställda.” ångkraften i slutet av 1700-talet, elektriciteten 1870, elektroniken under 1960-talets rymdålder och så digitaliseringen som präglar dagens industri. – Många säger att digitaliseringen precis har börjat, men jag vill hävda att vi befinner oss mitt i, säger Lisa Lindgren, vd på Balthazar. Förutom VR-buren består Revolution bland annat av ett spel där målet är att optimera flödet i en cykelfabrik genom att effektivisera produktionen enligt Lean-ideologin. – Att göra fabriken effektiv är inte det samma som att massproducera. Det handlar om att utan att slösa på resur-

serna tillverka en produkt som kunden vill ha. Och det gäller att producera exakt så många som är beställda. Producerar du för många måste du ha dem på lager, och det kostar pengar, säger Ove Lindberg som är projektledare för smart industri på Balthazar. Lean-ideologin lanserades av Toyota i slutet av 50-talet och handlar om att ha rätt sak klar vid exakt rätt tid i produktionen. Ideologin bannlyser dessutom slöseri. – Den är inte mindre aktuell i dag. Även om vi har en högkonjunktur just nu så är tillväxten dålig, vilket gör att man tittar på andra sätt att tjäna peng-

ar. Det går att öka tillväxten genom att minimera materialutnyttjande och producera exakt det kunden vill ha. Det minskar slöseriet. I grund och botten är det pengarna som styr, men det här är ett sätt att skapa tillväxt utan att öka sin försäljning. Ove Lindberg avbryter sig och kommenterar det han nyss sa. – Det var värst vad välformulerad jag blev. Så här pratar vi inte med barnen och ungdomarna som kommer hit. Det är lätt att ta till svåra ord och abstrakta tankar när det kommer till att beskriva industrin. Men att förklara svåra saker för barn ställer krav på pedagogiska verktyg. Första steget är att göra det konkret och använda bilder som barnen känner igen. Lean-spelet är ett exempel. Alla kan relatera till en cykel och variationer i produktionen blir också tydliga: en herrcykel, en damcykel och en barncykel. – Vi försöker att översätta det till bilder för att det ska bli greppbart. Det är

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

MannTeknik i Mariestad är väldsledande på spillfria kopplingar. Våra produkter förhindrar spill av kemikalier, olja och gas. På så sätt räddar vi miljön och gör arbetsplatser säkra. Vi exporterar 98% av våra produkter. Har du gått teknikprogrammet finns flera möjligheter till jobb hos oss inom: Design, konstruktion, kvalitet, inköp och försäljning. Med en utbildning inom CNC bearbetning finns goda chanser till jobb hos våra duktiga underleverantörer: Migu Mekaniska, Jonssons Mekaniska och Vads CNC m.fl.

Vi söker ständigt personer med god teknisk kunskap till ett företag i internationell miljö.

www.manntek.se

FOTO: AXEL NOREN

rätta ansikte väldigt lätt att hamna i teknisk jargong som barnen inte förstår, säger Ove. Några meter från Lean-spelet finns en skärm med en sopbil och ett antal soptunnor. De ska tömmas, men vilken är egentligen den snabbaste rutten mellan dem? Det är det spelaren ska klura ut. Som motståndare har spelaren en dator med artificiell intelligens. – Ett sådant här system används på riktigt här i Skövde, säger Ove. Den digitala fabriken i VR-buren har också ett syfte utöver att visa upp VRtekniken. Genom att styra produktionen i den virtuella fabriken kan barnen skriva ut pappmallar som sedan viks ihop till en hållare för en smart mobiltelefon som kan monteras på huvudet – med andra ord ett par egna VR-glasögon. Sedan är det bara att leta upp VR-filmer på internet. Revolution är tänkt att ge en inblick i hur industrin ser ut och hur smart teknik används.

– Vår ambition är att bredda bilden av vad det innebär att arbeta med teknik 2018. Dagens industri är så mycket mer än den traditionella bilden och har plats för en rad fler yrkesgrupper än vad man föreställer sig, säger Lisa Lindgren. Men det är inte bara barnens bild av industrin som utmanas. Lisa Lindgren menar att de fått tänka till ett extra varv för att inte själva måla upp en föreställning som inte delas av barnen. – Det är så lätt för oss att fastna i hur industrin har sett ut. Men det bryr sig inte barnen om. Vi får passa oss för att lära ut våra egna förutfattade meningar om industrin. På något vis hamnar man i en situation där man vill förklara vad industrin inte är. Att den inte är oljig och högljudd, så som den har varit under vår livstid. Men det vet ju barnen idag ingenting om. Det gör det bara krångligare, säger Lisa Lindgren.

Välkommen till Gymnasium Skövde. Vi erbjuder två program som är certifierade av Teknikcollege Skaraborg. Certifieringen innebär en kvalitetssäkring. Industritekniska programmet: •

Svetsteknik

Teknikprogrammet: • • • •

Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Samhällsbyggande och miljö Produktionsteknik gymnasiumskovde.se

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Dagens barn växer upp med pekskärmar och spel och har bättre tekniska förkunskaper än tidigare generationer. Nu måste lärarkåren växla upp för att hänga med i utveckling en. Dalenium science center ser till att både lärare och elever rustas för framtiden.

Bland ettor och – Vänta lite nu innan ni börjar! Pedagogen Tomas Olsson sträcker upp handen i en för manande gest för att stoppa nyfikna händer att rota runt i lådorna som står utplace rade framför lågstadieele verna. Legorasslet upphör. Klockan är strax över nio en snöig tisdagsmorgon och två orna från Kinnarpsskolan har åkt buss till Dalenium för att lära sig programmera. – Vad är programmering? Är det någon som vet? frågar Tomas Olsson. Försiktigt sträcks några händer upp i luften. Barnen ger några olika förslag. Redan första gissningen är nära. Att tala om för en robot vad den ska göra. Det är i stort sett rätt, förutom att det finns ett mellansteg: en dator. Instruk tionerna går i själva verket till en dator, som i sin tur säger åt roboten vad den ska göra. Och det är precis vad som står på schemat för dagen. Kinnarpseleverna ska bygga ihop en robot av lego med en dator i, och programmera den att köra en bana. Programmeringen sker på en surfplatta. Barnen arbetar med blockprogrammering, eller visuell programmering som det också kallas. I ap pen de använder finns block som ger roboten specifika in struktioner: ett säger åt den att köra framåt, en annan att svänga. Genom att sätta blocken i följd bestäms robo tens färdväg. – Grunden är att visa att det finns en människa bak om vad roboten gör, precis som det finns en människa bakom all programmering. Det går inte att säga att roboten är dum när den i själva verket bara gör pre cis som du säger, säger Ka rin Cederberg, pedagog på Dalenium. Tanken med undervis

ningen är inte att utbilda grundskolebarn till färdiga programmerare, utan sna rare att ge dem en förståelse för vad programmering är för något. – Vi vill att de ska få en känsla för programmering och göra dem nyfikna på den programmerade värld vi lever i. Vi vill få in det da talogiska tänkandet: ditt och mitt Facebook-flöde ser inte likadant ut. Bakom det finns algoritmer, men det är en människa som bestämt hur algoritmerna ska se ut.

Dagens värld är digitali serad. Vi har smarta bilar, kylskåp och arbetsplatser. Om digitaliseringen är en självklarhet måste även pro grammeringen vara det. Det ställer såklart även krav på skolan och lärarkåren. I juli i år träder en ny läroplan i kraft, där ställs högre krav på kompetens inom just pro grammering. Och Dalenium har tillsammans med andra vetenskapscentra fått ett regeringsuppdrag att tillhan dahålla utbildning i program mering även för lärarna. – Vissa vet inte vad pro grammering är, medan an dra redan har jobbat med det en del och mest behöver tips om hur de ska använda det i sin undervisning. Det stäl ler krav på oss pedagoger att vara flexibla, säger Karin Cederberg. – Då kan ni sätta igång paddorna! säger Tomas Ols son. Kinnarpseleverna lyder ho nom omedelbart. Verksamhetschefen An nica Hansson Walldén lutar sig fram och viskar: – Barnen behöver inga in struktioner om hur man star tar en padda. För vuxna där emot kan vi behöva förklara att de ska trycka på en knapp på sidan.

Grunden är att visa att det finns en människa bakom vad roboten gör . Det går inte att säga att roboten är dum när den i själva verket bara gör precis som du säger.”

Karin Cederberg, pedagog på Dalenium, hjälper Maya Farr med bygget av en fyr. Med på bild är också Hugo Strand och Vilgot Pettersson. Alla tre elever går på Mössebergsskolan i Falköping. FOTO: AXEL NOREN

Amanda Åkerhage och Ida Modén bygger legorobot.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

nollor

Välkommen till Teknikprogrammet och Industritekniska programmet på Vadsbogymnasiet ! Programmen är en del av Teknikcollege Skaraborg. Att vara en del av Teknikcollege innebär en kvalitetssäkring. För att bli certifierat som Teknikcollege krävs att skolan och regionen lever upp till hårda krav från Industrikommittén.

www.vadsbogymnasiet.se

TRÄTEKNIK PÅ KINNARPS TRÄTEKNIK ARBETAR DU BÅDE MED HUVUD OCH HÄNDER. VI GER DIG SOM VILL ARBETA OCH UTVECKLAS I TRÄINDUSTRIN EN BRA START.

KINNARPS TRÄTEKNIK

Tomas Olsson instruerar hur man bygger och sedan programmerar en legorobot.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

LAGMANSGYMNASIET, VARA Harald Lundqvist rektor.

För några år sedan var Lagmansgymnasiet på väg att läggas ned, nu är det åter högt tryck på utbildningarna. Vad har hänt? – Vi har arbetat hårt för att få fart på skolan igen, och nu börjar det märkas. Inte minst på Teknikprogrammet. För några år sedan hade vi för få sökanden för att ens starta utbildningen, 2017 tog vi in 22 elever. Det är en hel klass. Jag vill framhålla näringslivets insats.

ÅLLEBERGSGYMNASIET, FALKÖPING

De garanterar sommarjobb för alla teknikelever, ställer upp som faddrar och engagerar sig långt över sina åtaganden i att leda Teknikcollege lokalt. Jag tror att den lokala kopplingen är viktig. Det känns tryggt att veta att det inte är en ägare på andra sidan jorden som köper och säljer företag för att göra vinst. När eleverna får uppleva stabila företag där de anställda trivs är jag övertygad om att det smittar av sig på ungdomar och gör att de vågar satsa på en framtid inom tekniksektorn.

Teknikcollegecertifierade program Industritekniska programmet: Inriktningar: • Svetsteknik • Produkt- och maskinteknik

Ylva Dverstorp, Kinnarps, företagsansvarig för Kinnarps Träteknik (Industritekniskt program med träinriktning). Hur kommer det sig att ni har Ållebergsgymnasiets elever i era lokaler? –De elever som går industritekniskt program läser programmets yrkesämnen här, och de teoretiska ämnena på skolan i Falköping. De får lite av båda världarna. På det här sättet säkerställer vi att utbildningen blir verklighetsförankrad och eleverna får känna på hur det kan vara att arbeta inom industrin. Men vi är inte ensamma, utan har sju samverkansföretag från vår bransch som delar med sig av kompetens och ställer upp med

Det h Teknikc

FOTO: AXEL NOREN

praktikplatser och feriejobb. Samverkansföretagen finns också representerade i det programråd som är med och utvecklar och styr innehållet i utbildningen. Ett exempel på hur vi arbetar: nu är det väldigt svårt att få tag på bra ytbehandlare, och därför har vi stärkt upp utbildningen med en ytbehandlingskurs som inte fanns med tidigare. Under utbildningen får eleverna goda chanser att bilda ett stort nätverk med kontakter inom näringslivet som är blir värdefullt när de kommer ut i arbetslivet.

Teknikcollege är ett samarbete mellan kommuner och utbildningsanordnare med fokus på tekniskt och industriellt inriktade utbildningar. Upplägget går ut på att låta företag få insyn i, och vara med och påverka vad utbildningarna innehåller och hur är utformade. På så sätt blir de bättre anpassade till hur företagen faktiskt arbetar i dag. Det är en win-win-situation: de studerande får en mer relevant utbildning och företagen får bättre utbildad arbetskraft.

Teknikcollegecertifierade program Industritekniska programmet: Inriktningar: • Produkt- och maskinteknik • Träteknisk profil • Metallteknisk profil

Teknikprogrammet: Inriktningar: • Teknikvetenskap • Informations- och medieteknik

Teknikprogrammet: Inriktningar: • Informations- och medieteknik • Produktionsteknik • Samhällsbyggnad och miljö

Sveriges tillverkningsindustri går väldigt bra just nu. Så varför ska då fler söka sig till industrin? Branschen står inför en stor utmaning. Inom några år kommer 30 procent av personalen att gå i pension, och just nu utbildas det inte tillräckligt med tekniker, svetsare, ingenjörer och alla andra yrkesgrupper som behövs för att täcka upp för de 300 000 personer som försvinner ut från industrierna. Det kommer med andra ord att finnas gott om jobb framöver.

DE LA GARDIEGYMNASIET – LIDKÖPING Magnus Thilen, gymnasiechef på De La gardiegymnasiet. För några år sedan var De La Gardiegymnasiets industritekniska program vilande. Hur ser det ut nu? – Det ser bra ut. Vi har högt söktryck till vår svetsinriktning. Just nu har vi bara en klass i årskurs ett och en i årskurs två. Vi har börjat i liten skala med bara åtta platser. Första året var det fullt godkänt söktryck, andra året var det väldigt bra. Det känns väldigt positivt. Jag tror att det finns ett sug efter den här typen av utbildning eftersom det finns en önskan om att få jobb i närområdet. Vi har pratat om att starta upp produktionsinriktningen igen, men det får vänta. Nu ser vi över möjligheten att starta en lärlingsutbildning i stället. Där finns ett jättestort behov.

Teknikcollegecertifierade program Industritekniska programmet: • Svetsteknik Teknikprogrammet: • Design och produktut

FOTO: AXEL NOREN

veckling • Informations- och medieteknik • Teknikvetenskap

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

GYMNASIUM SKÖVDE

FOTO: AXEL NOREN

här är college

FOTO: AXEL NOREN

Mårten Stålnacke Volvo cars. Teknikprogrammet hade redan tre inriktningar. Varför ville du starta ytterligare en? – Vi inom Teknikcollege ville skapa en inriktning som bakade den färdiga studenten mot industrin. Det var inget fel på de som re-

Program VOLVOGYMNASIET Industriteknisk utbildning inriktning: • produktions- och maskinteknik – Valbara kurser gör det jämnställt med ett teknikprogram. LICHRONS TEKNISKA GYMNASIUM Industriteknisk utbildning inriktning: • Automationstekniker och CNC-tekniker

dan fanns, kompetensen hos eleverna som går de andra inriktningarna behövs också i branschen. Men med denna gör vi möjligheterna fler och utbildningen bredare. Den svarar också mot det skriande behov som vi har i dag inom just produktion. Tanken med inriktningen är att göra eleven så attraktiv som möjligt för industriföretagen redan vid examen.

VÄSTERHÖJD Teknikcollegecertifierade program: : Teknikprogrammet. Inriktningar: • Design och produktutveckling • Informations- och medieteknik • Samhällsbyggande och miljö • Produktionsteknik KAVELBRO Industriteknisk utbildning inriktning: • Svetsteknik

FOTO: AXEL NOREN

VADSBOGYMNASIET , MARIESTAD Elisabeth Eriksson, lärare.

Varje år får ni besök av teknikstuderande elever från två högstadieskolor, varför då? – Det är ett samarbete vi har sedan ett antal år tillbaka. Elever från Högalidskolan och Tunaholmskolan besöker Vadsbogymnasiet och avverkar ett antal moment i sin kursplan. De testar att rita i CAD, och besöker el-programmet och teknikprogrammets designinriktning. Vitsen är så klart att få upp intresset för teknik och sporra dem att våga söka tekniska utbildningar. Vi försöker förklara att man inte behöver vara teknisk för att söka teknikprogrammet. Det räcker med att man har ett intresse för teknik. Det kan lika gärna vara ett intresse för att meka med mopeder som att räkna ut hållbarheten för en bro. Teknik är väldigt brett, ändå har många den motsatta uppfattningen – att det skulle vara smalt.

Teknikcollegecertifierade program Industritekniska programmet: Inriktningar: • Produkt- och maskinteknik • Svetsteknik

Teknikprogrammet: • Design och produktutveckling • Produktionsteknik • Teknikvetenskap

FOTO: AXEL NOREN

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Lärare Peter Renström med praoeleverna Pauline Björk, Linn Hevius, Oliwer Lundqvist och Mickaël Gayet. FOTO: PRIVAT

VÄCKTE INTRESSE.

Oliwer Lindqvist och Pauline Björk fick sig en tankeställare under Teknikcolleges praovecka. De hade egentligen tänkt välja samhäll respektive natur. Nu lutar båda åt tekniska inriktningar. FOTO: AXEL NOREN

FOTO: PRIVAT

En vecka som föränd – Jag var inställd på att gå natur, men nu har jag tänkt om, säger Pauline Björk. Hon går tredje året på Vasaskolan och ska välja gymnasieinriktning i början av nästa år. Det som fått henne att tänka om var en intensiv vecka i slutet av oktober förra

året. Då var hon tillsammans med tre andra elever från Vasaskolan på Teknikcolleges prao. Praoperiodens upplägg är lite annorlunda. I stället för att tillbringa en hel vecka på ett och samma

ställe åker eleverna runt på flera olika arbetsplatser och utbildningar. På fem dagar besökte de Furhoffs, Cejn, Stunlock studios, Elektroautomatik och Cementa. I kombination med företagsbesöken fick eleverna möjlighet att besöka gymnasieskolor med teknikutbildningar. Dagarna ägnades både åt teori och bestod av att företagen beskrev sin verksamhet, och åt praktik på produktionsgolvet. – Upplägget var väldigt givande. Jag har en helt annan förståelse nu för hur många steg det är i en tillverkningsprocess. Så fort jag ser en diskbänk börjar jag

fundera över alla steg den gått igenom i tillverkningen. Det tänkte jag inte på innan Teknikcollegepraon, säger Oliwer Lindqvist.

Även han går på Vasaskolan och ska välja gymnasieinriktning om ett år. Och precis som klasskamraten Pauline Björk har den hektiska praoveckan fått honom att fundera. – Jag tänkte läsa samhäll. Jag visste och vet fortfarande inte vad jag vill bli och tänkte därför att jag skulle välja en bred utbildning. Men nu lutar jag åt teknikprogrammet i stället. Det verkar jättekul att program-

Upplägget var väldigt givande. Jag har en helt annan förståelse nu för hur många steg det är i en tillverkningsprocess. Så fort jag ser en diskbänk börjar jag fundera över alla steg den gått igenom i tillverkningen.” mera och det verkar lätt att få jobb i framtiden. Besöket på Stunlock studios gjorde att Pauline Björk fick mersmak för teknik. – Jag var intresserad av dataspelsutveckling redan

innan, men det intresset växte under besöket på Stunlock och de andra dataspelsföretagen. Att vi har en väldigt bra dataspelsutbildning på Högskolan i Skövde är ju heller ingen nackdel, säger hon.

Varför stanna på en och samma praktikplats en hel vecka när man kan få inblick i flera företag och utbildningar? Teknikcollegeprao är en snabblektion i Skövdes teknikindustri.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden

Läs mer om vårt arbete på www.cementa.se.

DETTA ÄR EN ANNONS

drade allt

Marina har världen som arbetsplats!

Nöjda prao-elever

FOTO: PRIVAT

Marina Karlsson valde att som 15-åring studera på Volvogymnasiet i Skövde, där 3 år av bred utbildning och en anställning inom teknikbranschen och Volvo väntade. ”Som 15-åring var det inte enkelt att veta vad man ville göra och jag hade svårt i början att bestämma mig”, minns hon. Marina fick förmånen att besöka Volvogymnasiet på ett studiebesök och kunde efter det göra ett gymnasieval, som i efterhand visade sig vara ett gott beslut. ”Det var främst den familjära stämningen på skolan och närheten till företaget som gjorde att valet blev som det blev. Sen har vi väldigt fina produkter inom Volvo Cars, vilket också betyder mycket”. Just idag arbetar Marina inom Volvos Underhållsavdelning som underhållsingenjör mot projekt. Marina ansvarar för el och funktion i de maskiner och utrustning som företaget köper in. När jag frågade vad som utmanar Marina mest på jobbet svarade hon, ”Att arbeta med mycket människor runt omkring är utmanande och spännande. Jag gillar att arbeta mot uppsatta tidsplaner och tycker det är en fantastisk känsla när ”teamet” levererar resultat!” Det märks att Marina är på rätt plats, hon har

fått möjligheten att arbeta mycket utomlands i sin roll. Marina har under en period på Underhållsavdelningen fått ta ansvar i att arbeta i projekt mot Kina och Volvos motorfabrik där. En upplevelse som hon beskrev såhär, ”Att fått arbeta globalt i andra länder har gjort så jag personligen vuxit som människa. Jag har naturligt fått ta större ansvar och fått massor av erfarenheter på vägen”. Marina om framtiden I framtiden hoppas Marina att Volvo Cars kommer ha en fortsatt hög teknologisk resa och att vi bara sett början. När jag ställde frågan om hennes personliga framtid, kunde hon absolut tänka sig att arbeta utomlands igen, ”Varför inte i Volvos nya fabrik i USA – South Carolina” svarade hon och skrattade. Slutligen ville Marina skicka med två anledningar till att välja en utbildning inom teknik, till elever som nu står inför sina gymnasieval. ”Jag tror att det är inom teknikbranschen som framtiden ligger och är man intresserad av att få vara en del av den resan så har man möjlighet att prova på massor av olika yrkesroller och arbetsuppgifter”. Mårten Stålnacke – Volvo Car Engine

En karriär hos AC Floby!

Kunskap och tradition i en trygg arbetsplats Ända sedan 1957 har vi i Floby tillverkat produkter åt fordonsindustrin. Som en av Falköpings kommuns största arbetsgivare är vi en trygg arbetsplats där alla våra 520 anställda är stolta, engagerade och erfarna medarbetare.

Kompetens & Utveckling

Drivna medarbetare - Nöjda kunder

Vi arbetar aktivt med att ge våra medarbetare möjligheter att utvecklas utifrån såväl företagets som individens behov. Vi har utvecklat samarbeten med högskolor och kommunala utbildningar i syfte att öka resursen av tekniskt utbildad personal. Vi tar också emot lärlingar och praktikanter som vi själva vidareutbildar i produktionen av produkter med högsta kvalitet.

Flobyfabriken 60 år! Dock är det ingen pensionär vi firar

Tvärt om; vitalare än någonsin går vi in i en framtid med många spännande utmaningar i form av nytt miljötänkande, nya tekniker och en ny era för fordonsindustrin.

Vår verksamhet

Värderingar

Vi verkar inom fordonsindustrin där vi har inriktat oss på bearbetning, ytbehandling montering, lättviktsmaterial och R&D.

Vi präglas av mångfald, jämställdhet och laganda där ingen medarbetare diskrimineras eller utsätts för kränkande särbehandling på grund av ålder, kön, religion, sexuell läggning, politisk åsikt, funktionshinder eller etnisk bakgrund.

Fordonskomponenter i världsklass - tillverkade med glädje och stolthet

I fabriken arbetar en stab av hängivna och skickliga medarbetare, både inom produktion och inom administration.

Modiga - Engagerade - Kunniga - Stolta

Är du intresserad av praktik, sommarjobb eller anställning? Tveka inte att höra av dig eller besöka oss på www.acfloby.se Automotive Components Floby AB | Aspenäsgatan 2, Floby, Sverige | 0515-77 68 00

Följ oss gärna

Våra kärnvärden

Att arbeta hos oss innebär ett spännande jobb med snabba förändringar och möjlighet att påverka och utvecklas.

Fabrikens läge med bra infrastruktur, närhet till Falköping Dry port samt Göteborgs hamn kan vi erbjuda hållbara och konkurrenskraftiga lösningar med minsta miljöpåverkan för våra kunder runt om i världen.

Vår tekniknivå i fabriken är hög och vi erbjuder våra kunder och leverantörer en god servicenivå med stor flexibilitet.

Studerar du på Teknikprogrammet eller Industritekniska programmet på Lagmansgymnasiet deltar du i Teknikcollege. Teknikcollege leder till bra praktikplatser och garanterat sommarjobb samt mycket goda möjligheter till ett framtida arbete eller fortsatta studier.

TEKNIKCOLLEGE PÅ LAGMANSGYMNASIET Med faddrar från lokala företag som ger dig kunskap och kontaktnät för framtiden

Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar.

www.vara.se/lagmansgymnasiet

FRAMTIDS JOBB!

Brodit AB tillverkar produkter i plast och metall i Karlsborg. Vi välkomnar dig som har utbildning inom teknik och industri till en arbetsplats med den senaste CNC- och robot-tekniken.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

ÖVER 100 ÅR.

Jonas Larsson, vice vd för Skandia Elevator. Han är tredje generationen Larsson som driver företaget sedan starten 1914. FOTO: AXEL NOREN

välja gymnasieinriktning och de som redan går där, inte vet vad industrin har att erbjuda. Det är många andra branscher

Skandia Elevator har sin verksamhet i Arentorp i Vara kommun. Här har företaget legat i över 100 år. Från början tillverkade de tröskverk och gödselspridare som de främst levererade till närliggande gårdar. I dag tillverkar och exporterar man avancerade transportsystem för spannmål över hela Europa och blickar dessutom mot nya marknader. Lokalerna ser ganska blygsamma ut från parkeringen utanför entrén. Men inuti öppnar sig ett storskaligt industrilandskap. Maskinerna och ventilationen susar lite lätt, och ibland slamrar det till

från monteringsavdelningen. Men i övrigt är det tyst, lugnt och behagligt. Kort och gott: en modern industri. Som andra företag är Skandia Elevator beroende av att skolorna utbildar kompetent arbetskraft. Jonas Larsson tror på att skapa tidiga kontakter med elever, bland annat genom studiebesök från grundskolan. Men det är minst lika viktigt att ha kontakt med eleverna som redan valt tekniska program på gymnasiet. För några år sedan lanserade Lagmansgymnasiet i Vara ett koncept med just det ändamålet: ett fadderprogram för eleverna på skolans teoretiska linjer. Företag i det lokala näringslivet åtog sig rollen som faddrar. För Skandia Elevators del innebar det att de fick kontakt

– Jag tror inte att det är ett ointresse för teknik som ligger bakom. Snarare handlar det om att unga, både de som ska

som lockar och drar i eleverna. Därför måste vi från företagen bli bättre på att visa upp oss och skapa kontakt med de studerande, säger han.

Jonas Larsson vet hur viktig tillgången på kompetent personal är. Företaget han är vice vd och produktionschef för, Skandia Elevator, har behövt mycket av den varan. För 17 år sedan hade företaget ett knappt 20-tal anställda, i dag har de över 100. På samma tid har företaget ökat sin omsättning från 30 miljoner till dagens 170 miljoner. Nu siktar Skandia Elevator på nya marknader. Men för det krävs ett fortsatt inflöde av utbildad arbetskraft för att trygga verksamheten. Och allt färre vill gå tekniska utbildningar.

Skandia Elevator söker kontakt

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Skandia Elevator tillverkar transportsystem för spannmål. Företaget har legat på samma plats i Arentorp i över 100 år.

Isabell Karlsson började i Lagmansgymnasiets fadderprogram och har sommarjobbat på Skandia Elevator. Nu har hon en tidsbegränsad anställning på företaget.

Innanför skyddsstaketen jobbar robotar i små arbetslag.

Kontakten mellan företaget och eleverna på Lagmansgymnasiets tekniska program är kontinuerlig genom gymnasieåren. – Det är roligt att kunna följa och lära känna eleverna genom deras gymnasietid. Kontakten är värdefull för båda parter. Några har fortsatt att jobba här på somrarna och några jobbar här nu, säger han.

Tommy Johansson har jobbat som montör på Skandia Elevator i snart tio år. med tolv elever på teknikprogrammet. De fick skriva cv:n som faddrarna sedan gav feedback på, och gå på arbetsintervjuer som en del av sommarjobbsprocessen. – En uppgift var att de skulle skriva om företaget på engelska. De var här ute och samlade in information, och så fick

de redovisa det framför klassen och oss företagare. Det gav ju lite extra spets. Fadderprogrammet förankrar de teoretiska kunskaperna i lektionssalarna och läroböckerna i företagens praktiska verklighet. När eleverna läste konstruktion besökte de ett företags

konstruktionsavdelning. När de läste marknadsföring och media tittade de på hur företagens webbplatser såg ut. En annan uppgift gick ut på att kartlägga hur många olika typer av yrkeskategorier det fanns. Det var en ögonöppnare – bara på Skandia Elevator finns det ett 25-tal olika yrken.

Företagen i Teknikcollege medverkar i utbildningarnas programråd och kan där se till att utbildningarna håller sig uppdaterade vad gäller de maskiner och arbetssätt som finns ute i industrin. Skolan kan omöjligt hålla jämna steg med industrin vad gäller utrustningsinköp, och då tycker Jonas Larsson att det är bättre att den utbildningen sker på plats ute på företagen. Dessutom kan de se till att eleverna rustas med rätt kompetens. Det har ett värde även för företagen. – Att ta in någon utan industriteknisk bakgrund och utbildning innebär att vi får lägga mycket resurser på upplärning i materialhantering, mätkunskap och ritläsning. Vi får börja om på noll varje gång. Teknikbranschen är i förändring, hur har kompetenskraven förändrats med tiden? – Utöver baskunskaperna som naturligtvis är viktiga, är det mycket mer problemlösningsförmåga och förändringsvilja. Man måste också tänka resurssnålt. Det är viktigt att våga prova nya saker och vara lite kreativt lagd.

Det är många andra branscher som lockar och drar i eleverna. Därför måste vi från företagen bli bättre på att visa upp oss.”

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Ylva valde en teknisk och kreativ utbildning

Under den tre-åriga utbildningen på industritekniska programmet får eleverna bland annat lära sig svetsteknik och plåtbearbetning.

Ylva har bland annat varit i Norge på APL. Där jobbade hon med renovering av sågverk. – Det var en väldigt lärorik APL, jag skulle gärna åka

tillbaka och jobba där, säger Ylva. Hennes dröm om att åka till Norge och jobba igen kan bli verklighet, då hon fått ett jobberbjudande från företaget där hon gjorde APL. – Jag har fått två jobberbjudanden, det ena är att jobba i Norge, det andra är genom en annan APL som jag gjort hos ett företag i Sverige. Jag har inte bestämt mig ännu. Min dröm är att jobba mycket på resande fot, gärna i Sydamerika och Singapore. Jag vill jobba med grovsmide, det innebär att man jobbar med större och tjockare material på t.ex. en oljepråm, säger Ylva. Många av de elever som läser utbildningen får erbjudande om arbete innan de slutat sin utbildning. – Alla som vill ha jobb får det. Företagen bryr sig inte så mycket om vilken kunskapsnivå eller erfarenhet vi har.

Programmet riktar sig till dem som vill ha en teknisk och kreativ utbildning. Under den tre-åriga utbildningen får eleverna lära sig svetsteknik och plåtbearbetning. De får även kunskaper i produktutveckling, kantpressning och ritläsning. Målet är att eleverna ska lära sig att skapa produkter från ritning till färdig produkt. Programmet är en del av Teknikcollage, vilket innebär att eleverna har möjlighet att vara med i ett

nätverk med andra tekniska utbildningar och företag i branschen. Genom Teknikcollage får utbildningen en kvalitetsstämpel för tekniska utbildningar i Sverige. Utbildningen är sponsrad av företag i branschen. Sponsringen gör det möjligt för eleverna att få de kurser och licenser som krävs för att kunna utföra sitt arbete. De får möjlighet till svetslicens, svetsarprövning, kursen heta arbeten samt truckkort. Företagen sponsrar även med APL (arbetsplatsförlagt lärande), som gör det möjligt för eleverna att praktisera hos olika företag.

Ylva Hackberg Dverstorp studerar tredje året på Industritekniska programmet, med inriktning svetsteknik, på Kavelbrogymnasiet i Skövde. Ylva valde utbildningen för att hon tycker det är roligt att bygga och tillverka saker.

FOTO: MONICA GUSTAFSSON

”Det bästa val jag gjort hittills i mitt liv är att jag valde den här utbildningen. Jag kan verkligen rekommendera industritekniska programmet, säger Ylva Hackberg Dverstorp som går tredje året på Industritekniska programmet på Kavelbrogymnasiet i Skövde.

De tittar mer på hur villig man är att lära sig och utvecklas, säger Ylva. Att hon har valt rätt utbildning råder det inga tvivel om. – Det bästa val jag gjort hittills i mitt liv är att jag valde den här utbildningen. Jag kan verkligen rekommendera

FOTO: THERESEERIKSSONFARMPHOTO

industritekniska programmet. Det är en bra utbildning som man kan komma väldigt långt med. Vi får allt vi behöver för att komma vidare i yrket. Det som gör utbildningen så bra är att vi har så bra lärare. Alla våra tekniska lärare har yrkeserfarenhet.

De jobbar bland annat som smeder, på oljepråmar och oljeplattformar. Alla lärare försöker verkligen anpassa utbildningen efter vad eleven vill, avslutar Ylva. TEXT OCH FOTO: THERESE ERIKSSON

En dörr från Daloc är ingen vanlig dörr. Den står emot brand. Gör det i princip omöjligt för en inbrottstjuv att ta sig in. Och sväljer oljud från trapphus och korridorer. Idag är vi Skandinaviens ledande tillverkare av säkra dörrar. För att vi ska behålla försprånget är vi alltid i behov av teknikintresserade medarbetare. Kanske är det du? Att vi finns nära dig i Töreboda gör inte saken sämre. Läs mer på daloc.se/karriär

HÄR FÅR DU VARA MED OCH SKYDDA MOT BRÄNDER, FÖRHINDRA INBROTT OCH STÄNGA UTE OVÄSEN OCH BULLER

Säkra dörrar

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

w FOTO: AXEL NOREN

Fredrik Ivarsson på Gyllensvaans möbler informerar om företagets verksamhet. bara att företagen får berätta om sin verksamhet kan vara mycket värt. Sedan vill vi att ungdomarna som utbildar sig på de tekniska programmen ska se vilka jobbmöjligheter de har när de väl är klara med skolan, säger Lotta Engelbrektsson, processledare för Teknikcollege Skaraborg. Lunchen, som ägde rum i slutet av november, var den andra i sitt slag. 2016 års upplaga var mer av ett test, förklarar Lotta Engel-

brektsson. Då deltog både färre företag och elever. Sedan dess har organisatoriska skavanker slipats till, och nya element tillkommit. Men även om 2017 års Karriärlunch blev lyckad tror inte Lotta Engelbrektsson på att göra arrangemanget mycket större. – Hellre att skapa ett sug efter att få vara med snarare än att ha svårt att fylla platserna. Det här är en möjlighet, både för företagen och för de studerande. Arrangemanget inleddes

Lotta Engelbrektsson, processledare för Teknikcollege Skaraborg.

med en minimässa där de studerande kunde mingla med företagen. Därefter väntade en trerätters middag där deltagarna strategiskt placerats ut vid borden för att maximera utbytet både med andra skolor och med företag. Men det är inte alltid lätt att veta vad man ska fråga. För att hjälpa samtalet på traven rullade frågor på en duk under hela middagen ifall obekväm tystnad skulle uppstå. Det verkade dock inte vara något större problem. – De här frågorna var nå-

got som efterfrågades efter förra årets lunch. Men när vi frågade efteråt var det flera som sa: frågorna? De tittade vi inte ens på! Några av samtalsämnena som överhördes handlade om företagens verksamhet och utbildningarnas upplägg, men också rent praktiska frågor som hur man skriver ett bra cv och vilka egenskaper företagen letar efter när de ska anställa. Lunchen kan vara ett steg mot att välja inriktning, kan-

ske en praktikplats eller till och med en framtida anställning. Men även om lunchen inte skulle leda till något konkret finns det mycket att vinna på att stuva in näringsliv och studerande i samma lokaler under ett par timmar. –Vi ville skapa det här mötet. Eleverna från gymnasiet – det kanske är deras första kontakt med en annan vuxen utöver skolan och familjen, och då vill man att det ska bli så bra möte som möjligt, säger Lotta.

...det kanske är deras första kontakt med en annan vuxen utöver skolan och familjen.”

24 gymnasieelever, 16 företag, åtta högskolestudenter, tre rätter och oändliga möjligheter. Det var ingredienserna när Teknikcollege dukade upp för den andra upplagan av Karriärlunchen. Grundidén till arrangemanget är ganska enkel: att under några få timmar samla studerande och företag under samma tak. Det ger de studerande möjlighet att bekanta sig med näringslivet som finns i regionen, och för företagen att marknadsföra sig som arbetsgivare. För jobb finns det gott om inom teknikbranschen. – Gymnasieelever har nog inte jättebra koll på vilka företag som finns ens i samma stad som de studerar i. Så

En lunch för karriären Elever och arbetsgivare samtalade kring bordet under karriärlunchen.

THERESE

Skandia Elevator är Europas ledande tillverkare av transportutrustning för spannmål. Vi satsar framåt och växer hela tiden, det i kombination med den snabba tekniska utvecklingen gör att vi ständigt har ett behov av nyutbildade medarbetare. Kanske har just du, efter en genomförd industriteknisk utbildning, en framtid hos oss? Vi månar om våra anställda och vill vara en trygg arbetsplats där alla kan utvecklas och trivas. I vår moderna produktionsanläggning hittar du det senaste inom tillverkningsteknologi. Datorer, robotar och maskiner är av absolut toppklass och tillverkningen sker i högautomatiserade linjer. Hos oss finns arbeten för kantpressare, svetsare, montörer, robottekniker, produktionstekniker och lagerarbetare. Här intill kan du läsa vad några av våra unga anställda säger om att arbeta hos oss. Läs gärna mer om vårt företag på WWW.SKANDIAELEVATOR.COM

– Arbetet är varierande, jag får hela tiden växla mellan uppgifter och pröva på nya. Det känns bra att företaget satsar mycket framåt, det känns tryggt inför framtiden.

SIMON – Här är en ren och ordningsam arbetsmiljö, det ger arbetslust och stolthet. Jag har blivit duktigare på det jag är utbildad till men jag får också hela tiden lär mig nya saker och ta mer ansvar.

TOMMY – Jag känner mig delaktig och kan påverka sådant som rör mitt arbete. Arbetet är mer hantverksmässigt än jag trodde, det är roligt för det kräver verkligen yrkesskicklighet.

ÄR DU VÅR FRAMTIDA ARBETSKAMRAT?

VILL DU SÄTTA BÄTTRE SNURR PÅ VILLINDUSTRI? DU SÄTTA SVENSK

Vi ser en stor efterfråganJohannes hos våra Johansson kunder och stärker nu Jernbro i Skövde. Vill du vara med idagi vårt som team, elektriker på Jernbro. Arbetsuppgifter består i och utvecklas tillsammansArbetar med oss Vi ser en stor iefterfrågan hos kunder och huvudsak av deltagande Automationsprojekt ochvåra serviceuppdrag är du välkommen med din ansökan redan idag! mot tillverkande industri.

stärker nu Jernbro i Skövde. Vill du vara med VI SÖKER med oss i vårt team, TILL FÖLJANDE TJÄNSTER: dusom välkommen med din idag! Vad är är det är mest spännande med ansökan att arbeta påredan Jernbro?

BÄTTRE SNURR PÅ SVENSK INDUSTRI?

Jernbro är en av Sveriges ledande aktörer inom industriservice.

Varje dag, året om, hjälper vi svensk industri att snurra både säkrare och mer effektivt. Vi finns lokalt där våra kunder finns.

• • • • •

Utbildning: Lichron Teknikgymnasium. MEDARBETARE och utvecklas 2008 tillsammans Automationsprogrammet – 2011.

– Jernbro erbjuder intressanta och varierande arbetsuppgifter där jag 2 projektledare (konsult industriprojekt) får stor nytta av min utbildning. Jag får vara med och utveckla samt 1 produktionstekniker 2 PLC-programmerareinstallera automationslösningar till olika kunder. 1 projektledare automation 1 serviceingenjör

Läs mer på jernbro.com

Djup kompetens gör att vi kan utveckla både ditt företags underhåll och din produktionsanläggning. Jernbro ärVår en kunskap av Sveriges ledande aktörer inom industriservice. skapar växtkraft på orten. Varje dag, året om, hjälper vi svensk industri att snurra både säkrare och mer effektivt. Vi finns lokalt där våra kunder finns. Djup kompetens gör att vi kan utveckla både ditt företags underhåll och produktionsanläggning. Vår kunskap skapar växtkraft på orten.

Jernbro är en av Sveriges ledande aktörer inom industriservice. Vi är ständigt jakt vi efter relevant teknik kompetens Varje dag, året om,på hjälper svensk industri att snurra både säkrare ochoch mervälkomnar effektivt. Vinya finns lokalttalanger där våra kunder unga till oss.finns. Djup kompetens gör att vi kan utveckla både ditt företags underhåll och produktionsLäs mer på jernbro.com anläggning. Vår kunskap skapar växtkraft på orten.

VI SÖKER MEDARBETARE TILL FÖLJANDE TJÄNSTER:

• Persson 2 projektledare Oliver

(konsult industriprojekt) • 1 produktionstekniker Arbetar idag som svetsare med huvudfokus på industriella projekt. • 2 PLC-programmerare Utbildning: Industritekniska programmet. Svetsteknik Kavelbro, tog studenten 2015. • 1påprojektledare automation Varför jobbar du på Jernbro? • 1 serviceingenjör – Kul att få bygga olika grejer, det är ett fritt och mycket varierat arbete med möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalite. Jernbro har också en bred kompetens som man kan nyttja och lära Läs mer på jernbro.com sig mycket nytt av.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

Teknikindustrins rekryteringsbehov löser sig inte av sig självt. Därför har C&D snickeri i Falköping antagit en mer offensiv roll för att trygga kompetensförsörjningen. – Vi kan inte bara luta oss tillbaka och tro att samhället löser våra problem, säger Pia Hansson, HR-chef på företaget.

Syns man inte finns man inte C&D är ett specialsnickeri som tillverkar inredning på kundorder. Arbetsmetoden garanterar en omväxlande vardag. Ett projekt kan vara att tillverka trädoftande spaljéer eller ”koncentrationsboxar” till arkitektoniska praktbyggen som Landmäreskolan i Göteborg. Ett annat exempel där C&D:s arbete märks är på spelstudion Dices stilsäkert designade huvudkontor i Stockholm. – Just den här veckan är det lite tomt. Vi har precis skeppat iväg flera större ordrar, säger Pia Hansson. Men några projekt är igång. I en del av lokalerna tillverkas inredning till en förskola som ska färgsättas i klarrosa, i en annan jobbar personalen med inredningsdetaljer till Östermalms saluhall. – Vi har plockat ned varenda detalj, märkt upp och stuvat in i ett stort förråd. Sedan restaurerar vi 50 procent och nytillverkar 50 procent. Det är ett jättehäftigt projekt, säger Pia Hansson.

Att ett företag med 45 anställda har en HR-chef hör inte till vanligheterna. Det är ett strategiskt beslut som företaget tog för 13 år sedan då Pia Hansson anställdes för att arbeta med frågor som rör kompetensförsörjning. Det är ett viktigt men svårt arbete. Kompetens inom industri och teknik är en bristvara och som riskerar att bli än mer sällsynt. Branschen utmanas nämligen av stora pensionsavgångar. Samtidigt har utbildningarna svårt att locka till sig elever. – De trätekniska utbildningarna har lagts ned på löpande band. Det finns snart inga kvar. Och finns det inga utbildningar finns det ingen utbildad arbetskraft. Vi har länge rekryterat direkt från skolan. Nu måste vi hitta nya vägar. Vi kan inte bara luta oss tillbaka och tro att samhället löser våra problem, säger Pia Hansson. En väg är att alltid ha per-

Andreas ”Kalle” Karlsson tillverkar ledstänger för en spiraltrappa. sonal på tillväxt som kan rycka in när någon slutar. Det gör organisationen mindre sårbar när någon säger upp sig och uppsägningstiden börjar ticka iväg. Men det löser inte grundproblemet. När någon försvinner från tillväxtpoolen måste en ny plockas in. Och för att säkerställa inflödet av kompetens måste fler utbilda sig. Så vad gör man om skolan inte spottar ur sig kompetent personal? För ett tiotal år sedan ställdes C&D inför just den utmaningen. De behövde ytbehandlare, men knappt någon med rätt kompetens fanns att anställa i Sverige. Utanför landets gränser då? C&D tog kontakt med en EUarbetsförmedling och fick tag på arbetskraft i Tyskland. Tyskarna hade kompetensen, men inte språkkunskaperna. – Så vi anställde dem och köpte in svenskundervisning på kvällstid. Visst var det en utgift, men den kompenserades av vinsten av att ha kompetensen här på plats. Dagens invandrare har redan mycket svenska med sig

när de väl är aktuella för oss. Och det är viktigt. Vi trycker hårt på språkkunskaperna. Om man vet att provanställningen kan mynna ut i ett fast jobb är det ett incitament för att klara språkstudierna. Av de tio senast anställda i företaget är åtta icke svenskfödda. Invandringen för med sig kompetens som måste tas tillvara, menar Pia Hansson. – Det är ingen policy som ligger bakom, vi letar bara efter rätt kompetens. Varifrån den kommer är inte relevant. Ett problem branschen har är att den inte lockar till sig kvinnor. Med den kompetensbrist som redan finns och som lär förvärras de närmaste åren ter det sig dumt att stora delar av befolkningen inte ens överväger att arbeta inom industrin. Som arbetsplats speglar C&D den snedfördelning som finns i branschen i dag. Av 45 anställda är sex kvinnor. Av dem jobbar bara två i produktionen. – Det är klart att jag önskar mig en bättre könsfördelning.

Ytbehandlaren Mikael Ljungmark har

Pia Hansson, HR-chef på C&D snickeri. Det mår ju alla arbetsplatser bra av. Men det är ingen idé att skriva ut den typen av önskemål i annonser, rekryteringsbasen är så ojämn till att börja med, säger Pia Hansson. Vad är det som gör att tjejer inte söker sig till branschen? – Jag tror inte att branschen avskräcker tjejer. Problemet är snarare att tjejer inte känner till att den här typen av jobb finns. Vi har varit osynliga, och syns man inte finns man inte. Branschen har inte marknadsfört sig mot den gruppen. Måleri är

Ledstängerna: Några är krökta, andra raka. C&D tillverkar på kundorder och har därför inget sortiment. Därför är flexibilitet särskilt viktigt. väl det enda undantaget, där kommer fler och fler tjejer in. Så visst går det. Hur jobbar ni för att synas? – Vi är aktiva på Facebook och Instagram och så har vi

en blogg där vi berättar om arbetet här. Det är svårt att aktivt arbeta med att påverka rekryteringsbasen. Det enda vi kan göra är att visa att det jobbar tjejer här som har kul på jobbet.

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG l JANUARI 2018

en kompetens som industrin skriker efter.

Den här skylten hänger vanligtvis i Östermalms saluhall i Stockholm som C&D snickeri just nu renoverar.

FOTO: AXEL NOREN

Arbetet med att tillverka inredning är omväxlande och bjuder på utmaningar. Uppdragen kan till exempel handla om att tillverka ledstänger, eller inredning till hela kontor.

Vi har ett gemensamt mål; att uppnå världsklass i allt vi gör. Något som förutsätter engagemang och delaktighet av oss alla oavsett var vi finns i organisationen. Vi är övertygade om att lagarbete är ett överlägset sätt att utveckla nya metoder och lösningar. Våra ledord i arbetet för att skapa den kultur och det engagemang som krävs för att prestera i världsklass är Stolthet, Arv och Förmåga.

Volvo i Skövde har en historia som sträcker sig mer än hundra år tillbaka. Idag kan vi visa upp en modern produktionsanläggning med hög datoriserings- och automatiseringsgrad. Vi producerar komponenter och kompletta dieselmotorer i olika storlekar och varianter. Dessa används sedan i lastbilar, båtar, bussar och entreprenadmaskiner.

Shaping another future.

Volvo Group Trucks Operations, Powertrain Production Skövde är en av världens främsta motortillverkare och en del av AB Volvo. Vår uppgift är att tillverka motorer och motorkomponenter till företagets kunder över hela världen.

TOGETHER WE MOVE THE WORLD

Vill du vara med oss på vår fortsatta resa? Vi erbjuder både intressanta och utmanande jobb, där du blir en viktig kugge i företaget och teamet.

www.volvogroup.com

Volvo Group Trucks Operations