Nätpolarna

Karlskoga

Att låta bli att skriva det där dåliga och nedvärderande, att låta bli att göra det där påhoppet i kommentarsfältet.

Det är så du som vuxen kan vara med och sätta tonen för hur du vill att våra barn ska vara som medmänniskor.

Det är du som sätter tonen, som är förebilden, som visar vägen, och det är du som skall ta ditt ansvar.

Du kan aldrig klandra ditt eller dina barn för hur de utrycker sig mot andra om du själv inte föregår med gott exempel.

Nätpolarna är bland annat till för att skapa en bättre ton på sociala medier. För att upplysa om hur man kan uttrycka sig utan att det blir plumpa påhopp och hatiska kommentarer. Att det går att föra en dialog på nätet normalt.

Utan att skriva en massa nedsättande, förolämpande ord och kalla någon för kränkande saker.

För att mobbningen som börjar på skolgården fortsätter på nätet, eller börjar där ibland. Men det gäller inte bara skolan.

Det gäller oss samtliga. Hur är tonen på din arbetsplats? Delar du bilder på personer utan att de vet om det och gör dig lustig på andras bekostnad? Är du en bra förebild?

Karlskoga kommuns ambition med att starta Nätpolarna är att arbeta med den slutliga visionen att vi en dag inte kommer att behövas.

Att vi tills dess är en del av det goda samhället för den goda tonen mellan människor.

Nätpolarna är - din polare på nätet.

En del av Nätpolarna och först ut i Sverige är projektet Nätpolarna Karlskoga.

Det kan du läsa om i den här bilagan.

Med vänlig hälsning, Niclas Lagerstam Initiativtagare & Projektledare

HUR UTTRYCKER DU DIG? Lisa stirrar på klockan Det är snart dags att gå till skolan.

Hon vill inte. I helgen hade hennes föräldrar bråkat. Hennes mamma hade åkt hem till en väninna för att stanna där några dagar. Lisa fick vara kvar själv hemma med pappa.

På söndagen hade Lisa spelat boll med några kompisar. En av hennes bästisar frågade om hon sett vad hennes pappa hade skrivit på Facebook. Det hade inte Lisa gjort.

Hennes kompis förklarade att hennes pappa hade varit inne i en tråd och skrivit jättemycket rasistiska saker. Kallat en människa för n-ordet och skrivit ”att du borde deporteras”. Sen hade han också skrivit hatiska kommentarer till en lärare på skolan i stil med ”Vad fet och ful du är, du kan väl inte lära ut något vettigt till ungarna, banta kärring”

kade han bara dela massa konstiga inlägg. Men när han druckit lite kunde han vräka ur sig vad som helst.

Nu ska Lisa i iallafall gå iväg till skolan. Där vet hon att hon får skämmas för pappans skull när hon ser lärarinnan och när hon träffar på en del kompisar i skolan.

Lisa vågar inte säga till pappa att hon vill att han ska sluta skriva massa elakheter på nätet. Då tror Lisa att det kan bli ännu värre. Detta ovan är en historia som är berättad av en tjej i klass nio i en mellan-

svensk stad.

Hur är du som förälder? Tänker du på vad du skriver och delar på nätet? Tänker du att ditt barn kan se vad du skriver även om du inte har öppen profil? Ett tips från oss på Nätpolarna är att alltid föregå med gott exempel. Skriv inte rasistiska eller nedvärderande inlägg. Det kan vara ditt barn som råkar illa ut för din skull. Det kan få väldigt jobbiga konsekvenser för barnet. Var en förebild och utryck dig på ett föredömligt sätt som du kan försvara inför dina barn.

Så brukade det vara när pappa drack och satt ensam framför datorn på kvällarna. När han var nykter bru-

VAD ÄR NÄTHAT?

Näthat är ett ord som används för att beskriva när en person beter sig illa och medvetet är elak mot någon annan på nätet. Det kan vara allt ifrån en taskig kommentar på någons bild till privata meddelanden med rena hot. Att medvetet såra någon är aldrig en bra sak att göra, men det behöver inte betyda att det är olagligt. Det är dock viktigt att vara medveten om att näthat faktiskt kan vara brottsligt och därmed också straffbart. Häng med, så berättar vi mer!

Vem och varför?

Redan i lågstadiet har man identifierat att näthat förekommer och många barn i denna ålder är väl bekanta med uttrycket. Det pratas ofta bland barn och ungdomar om “haters” (hatare) som letar efter fel hos andra och skriver elaka saker på nätet. Näthat är alltså något som numera förekommer från väldigt unga år. Man ska dock alltid komma ihåg att det inte är nätet i sig som hatar, utan det är faktiskt personer som sitter någonstans och skriver.

Vilka är då dessa människor som sprider elakheter och lögner i kommentarsfälten på sociala medier, i chatrum och på andra plattformar?

Det finns tyvärr inget enkelt svar

på den frågan, men något som tycks vara gemensamt för de som sprider hat är att det är personer som väldigt ofta mår dåligt på ett eller annat sätt. Det kan vara personer som själva är mobbade, som känner avundsjuka gentemot andra, som känner sig hotade av någon annans popularitet, vill ha uppmärksamhet eller helt enkelt är uttråkade och söker kickar.

Det allra viktigaste att komma ihåg både för barn och vuxna är att det aldrig är den som utsätts för näthat som gjort något fel. Det är alltid avsändarens ansvar att uttrycka sig på ett sätt som inte kan uppfattas som kränkande eller taskigt av den

som läser. Det är extra noga just hur man uttrycker sig på nätet, då en del uttryck som kanske uppfattas som “coola” eller som “skämt” i verkligheten kan tolkas helt annorlunda när någon läser dem i text. Tänk därför alltid efter en extra gång innan du skriver en kommentar, om du är det minsta osäker på hur den kan uppfattas av andra som läser.

DET HÄR ÄR NÄTPOLARNA Projektet Nätpolarna Karlskoga ska bygga ett strukturerat, nyskapande och förebyggande arbete mot näthat.

Målet är att skapa Sveriges tryggaste nätkommun för barn, unga och övriga invånare samt stärka barn och ungas psykiska hälsa och motverka utanförskap. Målet är vidare att stärka vårdnadshavares samt skolpersonalens kunskaper om hur de kan stötta barn och unga på nätet. Projektet planeras att pågå i 3 år för att skapa förutsättningar för långsiktig och varaktig förändring.

Det är ett nytt innovativt projekt som vill visa på hur man gör kloka val på nätet, för att där skapa ett välkomnande klimat. Innan sociala mediers intåg skedde mobbning, trakasserier och hat IRL (i riktiga livet). För de flesta barn och unga var hemmet eller tiden efter skolan, en frizon. Idag med sociala medier, spel och olika appar fortsätter mobbning och trakasserier dygnet runt. Forskning som genomförts utomlands visar att långvarigt förebyggande arbete mot nätets negativa delar, har gett resultat så som minskning av barns somatiska besvär, den psykiska ohälsan har minskat, högre skolnärvaro mm. För att utvärdera Nätpolarnas arbete kommer samverkan ske med Örebro Universitet. Universitetet kommer följeforska på det arbete som Nätpolarna genomför.

Målet är att stärka vårdnadshavares samt skolpersonalens kunskaper om hur de kan stötta barn och unga på nätet Under våren 2021 har Nätpolarna genomfört möten med alla rektorer på kommunens grundskolor samt deras respektive elevhälsoteam. Mötena genomfördes för att inhämta skolornas syn och upplevelse kring utmaningar kopplat till nätet samt för att höra vad Nätpolarna kan göra för respektive skola kopplat till nätrelaterade frågor. Nätpolarna ska vara en resurs tillgänglig för skolorna vid behov.

Nu pågår en anonym inventering riktad till elever, skolpersonal och vårdnadshavare i grundskolan för att ge oss en tydlig bild över hur nätkulturen ser ut i Karlskoga kommun.

Nätpolarna kommer att genomföra föreläsningar, temaveckor och workshops med start hösten 2021. Föreläsningarna kommer rikta sig till vårdnadshavare med barn i årskurs 1-9, elever i årskurs 3-9 samt all skolpersonal. Nätpolarna fungerar också som en extra resurs som finns tillgänglig till skolorna för att prata om nätet med elever, klasser eller på föräldramöten. Vi finns också dagligen tillgängliga för kommunens barn och unga, vårdnadshavare och skolor. Kommuninvånare kan nå oss via våra sociala medier samt Nätpolarnas hemsida.

Namn: Anna Blomquist Ålder: 29 Intressen: Familj, politik, stand up paddle board, vara ute i naturen, spela bräd- och dataspel.

Vad har du för bakgrund?

Från 2015 till 2021 har jag i olika omfattning arbetat inom kriminalvården.

Under en transport vi genomförde med en LVM-klient bestämde jag mig för att söka in och läsa till socionom. Jag har mött många trasiga människor och kände att jag på något sätt vill arbeta förebyggande för att göra skillnad. 2016 började jag studera till socionom och tog socionomexamen i januari 2020. Därefter valde jag att läsa vidare för att få en fördjupad kunskap.

Jag läste en kurs om unga, sex och internet mot Umeå universitet samt en kurs om hedersrelaterat våld och förtryck mot Örebro universitet.

Varför är Nätpolarna viktigt? Varför vill du arbeta med Nätpolarna?

Nätpolarna är viktigt på olika sätt, för att stötta barn och unga som blir/har

blivit utsatta på nätet, ge ökade kunskaper till skolpersonal och vårdnadshavare så att de tillsammans med Nätpolarna kan arbeta förebyggande så att fler inte drabbas. BRIS skriver i sin årsrapport för 2020 att onlinrelaterade frågor till BRIS har ökat med 87% från 2016 till 2020. Jag vill arbeta med Nätpolarna då barn och unga behöver mer stöd på olika sätt kring sociala medier, youtube och spel, samtidigt som många vuxna behöver mer kunskap. Jag tycker att konceptet som Nätpolarna erbjuder med utbildning för både barn och unga samt vuxna är bra, det räcker inte med att enbart utbilda de unga. Jag ser dagligen vuxna som beter sig väldigt illa på nätet, skriver elaka saker, personliga påhopp osv. Om vi vuxna inte beter oss schysst på nätet, kan vi då förvänta oss att våra barn gör det? Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör.

Vad har du för bakgrund?

Sedan jag tog studenten 2012 har jag arbetat med flera olika typer av jobb. Allt ifrån butiksbiträde, receptionist, restaurangbiträde och lagerarbeterare. Alla dessa jobb har för mig varit väldigt sociala, vilket är anledningen till att jag drar mig till dom och vill jobba med det. Jag började sedan att studera på Örebro universitet med fokus på hälsa, kommunikation och ledarskap.

Jag fick även möjligheten att arbeta på Örebro universitet som studentkoordinator innan jag fick jobbet som projektmedarbetare här på Nätpolarna.

Varför är Nätpolarna viktigt? Varför vill du arbeta med Nätpolarna?

Jag anser att Nätpolarna är och kommer vara en viktig organisation i framtiden för ett bättre klimat på nätet.

Idag finns det ingen organisation i Sverige som jobbar heltid med förebyggande arbete mot näthat och nätmobbning, vilket visar att det verkligen behövs och det var en satsning jag verkligen ville vara med på. Brå lyfter i deras årsrapport för 2020 frågan om sociala medier och menar att det idag saknas tillsyn och närvaro av offentliga aktörer. Nätpolarna kommer vara en offentlig aktör som ska sprida kunskap och skapa ett tryggare klimat på nätet för barn, unga och vuxna.

Samtidigt belyser Friends i deras årsrapport för 2020 vikten av att vuxnas kunskapsnivå angående kränkningar och mobbning både på nätet och utanför bör höjas. Om Nätpolarna kan hjälpa vuxna med kunskaper kring nätrelaterade frågor kan det också vara till hjälp för att stoppa och förebygga näthat och nätmobbning mot/mellan barn och unga. Vi vuxna behöver steppa upp och vara goda förebilder för vad som skrivs på nätet, då barn tenderar till att göra som vi vuxna gör.

Namn: Martin Bröms Ålder: 27 år gammal Intressen: Familj, vänner, idrott och spela bräd- och dataspel.

”FOLK I SKOLAN SPYR HAT OCH RASISM PÅ NÄTET” - 14-årig kille vittnar om dagliga kränkningar och bråk på nätet som fortsätter på skolgården Vi träffar en helt vanlig sjundeklassare från Karlskoga som ger oss en inblick i hur tonen är på nätet bland eleverna. Han vittnar om hårda tongångar, men också om lärare som bryr sig och vågar ta diskussionerna. När vuxna lägger sig i och markerar vad som inte är acceptabelt blir det oftast stopp på konflikter och mobbning.

HUR GAMMAL ÄR DU OCH VILKEN KLASS GÅR DU I? - Jag är 14 år och går i sjuan i Karlskoga.

HÄNGER DU OCH KLASSKOMPISARNA MYCKET PÅ NÄTET? - Ja, det gör vi hela tiden. Mest Snapchat, men lite annat också.

HUR UPPLEVER DU TONEN DÄR? HAR DU SETT NÅGOT NEGATIVT SOM DU REAGERAT PÅ?

- Ja, det är en massa skit hela tiden.

Mycket rasism, väldigt nedvärderande kommentarer om andra människor. Folk spyr hat på nätet.

USCH, DET LÅTER ILLA. NÄR DU SÄGER RASISM, HUR MENAR DU DÅ?

- Det är ofta i chattgrupper och på Snap.

Folk hånar och skriver skit om utländska klasskompisar.

HUR KAN EN SÅDAN GREJ STARTA? - Det brukar vara en som tar första steget och börjar skriva, sedan hakar fler på. ÄR DET ANONYMA CHATTAR DÅ, ELLER VET MAN VILKA DET ÄR? - Det är oftast anonyma grupper i början, men det kommer nästan alltid fram vilka det är.

VAR SKER DETTA DÅ?

- Mest på Snapchat.

HÄNDER DET ATT BRÅK SOM BÖRJAR PÅ SKOLGÅRDEN SEDAN FORTSÄTTER ONLINE? - Ja, hela tiden. Alla skolgårdsbråk åker med hem och sedan fortsätter det på nätet. Bråk startar också på nätet och fortsätter sedan i skolan.

HÅLLER NI DÅ TYST OM DETTA INFÖR LÄRARNA? - Nja. Snacket kommer oftast fram till någon lärare förr eller senare.

HUR REAGERAR LÄRAREN DÅ?

- Lärarna tar upp det i klassen och då ser de till att göra sig hörda. Nästan alla bråk slutar efter att läraren tagit upp det.

SÅ DU TYCKER DET ÄR BRA NÄR LÄRARNA REAGERAR? - Ja, det känns bra när de tar tag i saker och markerar vad som inte är OK. DET VAR POSITIVT ATT HÖRA. SYSSLAR DU MED NÅGON FRITIDSAKTIVITET? - Ja, jag sportar mycket.

HUR ÄR TONEN MELLAN LAGKAMRATERNA PÅ NÄTET? - Det är en bra ton tycker jag.

PRATAR TRÄNARE OCH LEDARE MED ER OM SOCIALA MEDIER OCH LIKNANDE? - Ja, de är bra förebilder och ställer krav på hur vi ska prata med varandra och att vi ska peppa varandra. Inte snacka skit om varandra eller andra lag.

DET LÅTER JU JÄTTEBRA. HUR UPPLEVER DU LÄRARNA I SKOLAN? - Det har pratats om näthat och sånt även i skolan. Ju mer det pratas om detta, desto bättre tycker jag att det blir.

SÅ DU TYCKER DET ÄR POSITIVT NÄR VUXNA TAR UPP DESSA PROBLEM OCH PRATAR OM DEM? - Ja, absolut!

Här ser vi tydligt att näthat är ett allmänt problem i skolorna och inte bara något som drabbar ett fåtal. Alla berörs på ett eller annat sätt. Det känns också tydligt att det faktiskt gör skillnad när vuxna vågar lägga sig i, markera och ifrågasätta. Det tycker vi är viktigt att alltid ha med sig.

”VI PRATAR MYCKET OM DET HÄR” Rik Karlskoga är på tårna

En viktig fråga – och något man pratar mycket om i klubben.

– Vi har policy för hur man ska uppträda, både som förälder, ledare och som spelare, säger Jörgen Skog.

Han är ordförande i Rik Karlskoga där man tar attityd och gemenskap på största allvar.

Jörgen Skog är ordförande i Rik Karlskoga, bland många enbart Rävåsen, men är också tränare för det näst yngsta flicklaget i klubben.

På tjejsidan finns i den framgångsrika Karlskoga-klubben allt från A-laget med vuxna spelare ned till yngsta tjejlaget där spelarna är födda 2014.

Att arbeta med hur man uppträder både i laget, på nätet och som schysst kamrat har alltid varit centralt för klubben, konstaterar Rik-ordföranden.

– Vi jobbar ganska mycket med det här och vi har både spelar-, ledaroch faktiskt föräldra-policy i klubben kring hur man ska vara mot varandra och hur man uppträder schysst och positivt.

– Vi har en stark tonvikt vid att ledarna ska vara särskilt uppmärksamma på om någon spelare drar sig

undan, inte vill fortsätta i laget, mår dåligt eller andra tecken. Då försöker vi fånga upp det direkt och är det så att man inte vill tala med sin egen ledare i laget så finns andra ledare och vi i styrelsen som ställer upp istället, berättar Jörgen Skog.

De här frågorna lyfter man ofta bland ledarna i Rävåsen, konstaterar han.

– Vi är tajta i hela ledargruppen och pratar rätt mycket om det här. Vi är noga med att det inte ska vara någon tuff jargong och attityd. Det är en fråga om respekt. Man ska inte köra en sådan stil.

– Är det någon ledare som kör fel stil säger vi till direkt, då talar vi om att det inte är okej i vår klubb och kan man ändå inte anpassa sig till det så kan man inte vara kvar som ledare.

Vi är ganska tuffa när det gäller sådant.

Jörgen Skog har inte sett några konkreta situationer där någon i klubbens lag råkat illa ut på nätet, blivit uthängd och kritiserad efter någon match eller något liknande.

– Nej, under mina tre år i klubben har det inte hänt såvitt jag vet och eftersom vi pratar om det ofta och mycket så tror jag att det skulle ha kommit

fram. Men vi är alltid medvetna om riskerna.

Uppmärksammar ni a-lagstjejerna i att de är förebilder inom föreningen?

– Ja, det är superviktigt. Vi bjuder in alla a-lagsspelare att vara med på

till om någon uttrycker sig olämpligt vid sidan av planen.

– Vår ambition är att agera direkt vi ser olämpligt uppträdande eller att man uttrycker sig olämpligt och är väl medvetna om vad som kan hända.

Problemen finns istället på nätet, menar Jörgen Skog, men man kan

Ledarna ska vara särskilt uppmärksamma på om någon spelare drar sig undan, inte vill fortsätta i laget, mår dåligt eller andra tecken träningar i de andra lagen och det är de så mycket de hinner. De finns alltid tillgängliga, det går att snacka med dem och det fungerar bra.

Har ni haft några incidenter vid några matcher, när det gällt påhopp, kränkningar och sådant?

– Nej, och när det gäller till exempel domare är vi ju med i fotbollförbundets initiativ ”Trygga domare”, där vi alltid har en domarvärd som är med och som även har uppgiften att säga

förstås ”ta dem med sig” när man åker till träningen – Det är mycket på nätet, mycket att man snackar skit där och man måste vara uppmärksam och på tårna. Det hjälper inte hur mycket regler man har om man inte är uppmärksam som förälder, ledare, lagkamrat eller något annat och tar sin del av ansvaret för att vi är schyssta mot varandra.

MINA RÄTTIGHETER

- Upp till 18 år

FN:s konvention om alla barns rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som FN anser att alla barn i hela världen ska ha och när man pratar om barn i detta sammanhang så menar man alla personer upp till 18 år.

Sverige och övriga länder som är medlemmar i FN är skyldiga att göra sitt allra bästa för att det som står i barnkonventionen ska bli verklighet. Till exempel måste Sveriges egna lagar och regler stämma överens med rättigheterna i konventionen. Sverige ska se till att barns rättigheter inte glöms bort utan respekteras överallt i samhället, varje dag. Regeringen ska också se till att både barn och vuxna får reda på vilka rättigheter barn har. Den 1 januari 2020 stärker Sverige barnens ställning ännu mer genom att göra barnkonventionen till lag.

Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas för barnkonventionens huvudprinciper. Nedan kan du läsa förkortade versioner av dessa för att texten ska vara lättare att förstå. Vill du läsa mer utförligt om barnkonventionen kan du gå in på exempelvis Unicefs, Plan Sveriges eller Barnombudsmannens hemsidor.

ARTIKEL 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimi-

neras på grund av hudfärg, ursprung, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller något annat.

ARTIKEL 3 handlar om att myndigheter, föräldrar och andra som tar beslut rörande ett barn alltid ska fatta beslutet efter vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

ARTIKEL 6 handlar om varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln syftar inte enbart på barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

ARTIKEL 12 handlar om barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och att

myndigheter, föräldrar och andra som tar beslut rörande ett barn ska ta hänsyn till barnets åsikter i alla frågor som berör honom eller henne. När man lyssnar på åsikterna så tar man också hänsyn till barnets ålder och mognad.

Sammanfattningsvis är det mycket viktigt att du som är under 18 år är medveten om att du alltid har rätt att känna dig trygg, hörd och sedd. Om någon vuxen beter sig illa eller agerar på ett sätt som bryter mot barnkonventionen så är det aldrig någonsin ditt fel. Det är viktigt att du alltid pratar med en vuxen som du litar på ifall du känner dig orättvist eller illa behandlad. Detta gäller både på nätet och i verkliga livet.

TIPS OCH RÅD FRÅN POLISEN Vad gör jag som vuxen och hur hanterar jag mitt barns nätvanor? Nedan hittar du några tips till dig som ska prata med barn eller unga om internet. Mer information hittar ni hos polisen.se • Ta reda på vilka appar barnet använder och lär känna dem själv, helst tillsammans med barnet.

• Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet.

• Prata med barnet om att aldrig skicka nakenbilder till någon.

Inte ens någon som hen litar på. Man vet aldrig vad som händer med bilderna i framtiden.

• Berätta för barnet att någon som ber en minderårig om nakenbilder begår ett brott. Det kan göra det lättare för barnet att säga nej.

• Om barnet har varit med om något, visa att du som vuxen bryr dig och inte kommer straffa barnet genom att förbjuda barnet att använda internet eller liknande.

• Kom ihåg att vara tydlig med att det aldrig är den utsattes fel.

Ansvaret ligger alltid på den som begår brottet.

• Det är också viktigt att komma ihåg är att ens barn eller ungdom dels kan vara utsatt men också en gärningsperson eller möjliggörare.

NÄTPOLARNA

- En positiv möjlighet

Anna Hjärpe är verksamhetschef för grundskolan i Karlskoga kommun. Som sådan blev hon tidigt involverad i Nätpolarna som projekt.

– Jag såg genast Nätpolarna som en

vårdnadshavare är dåligt insatta i barnens liv på nätet och att det ser det som positivt att föräldrarna nu blir informerade och därmed lättare kan bli ett stöd för sina barn och

man skriver istället och då kan ens barn behöva ett stöd i insikten att man inte alltid kan tolka texten som man känner, och så vidare.

– Det är, för att ta en grundläggande aspekt, inte så att det alltid är samma tolkning hos mottagaren som hos avsändaren, sånt behöver man ha koll på.

En helt annan men inte minst lika

möjlighet att skapa ett gott samarbete i en viktig fråga som inte bara berör skolan utan elevernas hela vardag. Eftersom nätet beror hela tillvaron och eleverna finns på nätet dygnet runt så är det oerhört viktigt att det finns många samarbeten och funktion kring det och det såg jag en möjlighet att skapa i och med Nätpolarna, konstaterar Anna Hjärpe.

Ett treårigt projekt skapar dessutom kontinuitet i arbetet, menar verksamhetschefen.

– Det är alltid viktigt att projekt ”håller i och håller ut” om man vill att det man satsar på ska bli framgångsrikt. Det är en bra sak med Nätpolarna och jag tycker också att det är väldigt positivt att man även utifrån behov kan anpassa insatser, föreläsningar, teman. Att projektet kan förändras över tid är jättebra.

ungdomar. Även det ser Anna Hjärpe positivt på.

– Ja, det är viktigt att föräldrar får mer kunskap, konstaterar hon. Alla

viktig aspekt att tala med vårdnadshavare och föräldrar om är ju att deras sätt att uttrycka sig, deras sätt att bete sig på nätet också på-

En positiv möjlighet i en viktig fråga.

En chans till konkret samarbete i något som berör alla.

Så ser Anna Hjärpe på Nätpolarna och projektets potential.

Vilken skillnad tror du Nätpolarna kan göra?

– Jag tänker att det här är ett komplement till det uppdrag vi har inom skolan och det vi gör inom skolan.

Men projektet blir ju bredare och eftersom det riktar sig mot elevernas hela tillvaro, även den nättillvaro som ligger utanför skoldagen så kan projektet ge en bra effekt och stärka och komplettera det som skolan gör i nuläget.

Många talar om att föräldrar och

Egentligen är väl det mesta bra med internet så länge man arbetar med en värdegrund och med respekt generationer har sina utmaningar och den här, kring internet, är en som man som förälder inte har samma erfarenheter av. Det var inte samma tryck kring internet när föräldrarna gick i skolan så självklart är det viktigt, inte minst att bli medveten om allt vad barn och ungdomar matas med på nätet när det gäller intryck, åsikter och att det verkligen sker hela tiden.

– Det perspektivet och den insikten tror jag inte att alla föräldrar har.

Och att det är lättare att bli utsatt på nätet genom att det är mycket enklare för någon att vara elak via sociala medier än ansikte mot ansikte är något man kan behöva stötta barnen i att inse. Eller att det är jätteviktigt hur man tolkar vad som skrivs, det är ju sällan man kommunicerar idag genom att ringa utan

verkar deras barn, både genom vad de skriver och delar och genom de reaktioner ens barn kan få möta om man själv till exempel uttryckt sig rasistiskt eller nedsättande på något annat sätt.

Vilka är de negativa sidor av nätet skolan ser mest av?

– Det är förstås svårt att gradera men allt som har med kränkningar att göra, via sociala medier, och hur lätt det är att utsätta någon får sådana på nätet. Det är väl de delar vi ser mest av och alltid måste vara uppmärksamma på, men bland negativa sidor finns ju även sådant som att barn och ungdomar kan bli kontaktade av vem som helst. Det finns många saker vuxenvärlden tillsammans med våra ungdomar behöver vara uppmärksamma på.

Har du som lärare eller lärare du arbetar med blivit utsatta i sådana avseenden på nätet?

– Ja, det är klart att det händer att såväl elever som vårdnadshavare lägger ut något på Facebook om personer på skolan och då är det i allmänhet i en ganska hård och tuff ton. I de lägena är det ju dessutom alltid svårt för skolan eftersom man aldrig kan meddela vad skolan gjort, inte kan informera och lägga tillrätta eftersom det handlar om andra barn, sekretessregler och annat.

– Det är väl något som man önskar att alla kunde tänka på, att respektera den människa man uttrycker sig om och kanske tala med varandra, mötas ansikte mot ansikte och ha ett samtal istället för att uttrycka sig negativt om varandra på nätet.

Om vi istället ska tala positiva saker kring internet?

– Där finns det naturligtvis hur mycket som helst. Vänskap, att man kan få vänner i hela världen.

Att internet faktiskt kan göra att man inte känner sig lika ensam, att man får kontakt med människor, hittar positiva vänner som ger positiv feedback, det finns massor av bra saker.

– Egentligen är väl det mesta bra med internet så länge man arbetar med en värdegrund och med respekt i grunden. Gjorde alla det så vore det väl bra och inget negativt alls med nätet. Det skulle väl vara att man inte går ut och rör på sig lika mycket.

Men det finns det ju massor av appar för sånt nu?

– Javisst, det är klart! Och då kan ju nätet få fart på en massa människor också! Kring det positiva ska det förstås sägas också att för oss i skolan är ju nätet fantastiskt både som verktyg, inte minst alla sökfunktioner, att vi kan ha undervisning via nätet, det är helt enkelt oerhört många bra saker med internet för oss i skolan.

Vilka resultat vill du att Nätpolarna ska uppnå?

– Jag tänker väl att alla elever, personal, föräldrar ska bli mycket mer medvetna om värdegrund och om hur man ska uppträda på nätet, mer utbildade i hur man ska förhålla sig till sociala medier. Det är väl en sådan sak man vill uppnå och att projektet leder till färre kränkningar och att fler elever ser de positiva delarna av nätet, helt enkelt när lär sig hur man är en nätpolare.

Det är ju en perfekt sammanfattning.

– Ja, för det är väl just det som är målet?

”DET BLIR VERKLIGHET NÄR HON SJÄLV LÄSER HÖGT VAD DE SKRIVIT TILL VARANDRA PÅ SNAPCHAT” - Pernilla pratar igenom veckans händelser på sociala medier varje söndag med sin 11-åriga dotter.

Nätpolarna träffar 38-åriga Pernilla Dahl som är mamma till en dotter som går i femte klass. Dottern fick sin första egna mobil i andra klass och tilläts året därpå att skaffa Snapchat. Villkoret var att Pernilla skulle få ta del av vad dottern skriver och lägger ut, vilket dottern accepterade. Varje söndag har de ett samtal om vad som hänt i dotterns sociala medier under veckan.

Hur gammal är din dotter och vilken klass går hon i?

- Hon fyller snart 12 år och går i femman.

Använder hon sociala medier?

- Oh ja, det gör hon dagligen. Hon har både Instagram, Snapchat, Houseparty och TikTok. Snapchat är dock det primära. Till vissa kompisar har hon inte ens ett telefonnummer, utan de kommunicerar helt via Snap. Houseparty används enbart för vissa gruppchattar och TikTok använder hon för att lägga ut musikvideos, där förekommer inget direkt chattande.

Du verkar ha superkoll, vilket är jättebra! Hur håller du reda på allt?

- Jag går in regelbundet och kollar hennes telefon. Hon är fullt medveten om att jag läser det hon skriver och detta har varit vår överenskommelse sedan hon fick sin första egna mobil. Det är jätteviktigt för mig att ha koll på hur hon uttrycker sig och vad barnen pratar om.

Berättar hon saker själv också, eftersom hon ändå vet att du läser?

- Det har blivit mer och mer, hon blir bättre hela tiden på att dela med sig av sådant hon tycker känns fel eller jobbigt. Är det något hon inte vill att du läser?

- Ja, det händer såklart. Det var exempelvis en pojke hon skrev med där hon inte ville att jag skulle läsa och då respekterade jag självklart det. Dels för att hon måste få ha privatlivet i fred, men också för att jag inte vill förlora förtroendet vi byggt upp.

Var fick du idén till detta upplägg?

- Det var mitt eget initiativ. I början kollade jag inte så mycket, då

det enbart var oskyldiga chattar typ ”ska vi leka?” och liknande. Det var först när dottern började fyran jag märkte att tonen blev hårdare och jag började läsa mer och mer regelbundet.

Vet du fler föräldrar som gör likadant?

- Ja, vi är några stycken som pratar om detta och jag vet att de också läser och kollar i sina barns mobiler.

Tyvärr är föräldrarna till några av de barnen som uttrycker sig värst inte alls engagerade och jag har hört några säga att de inte vill inkräkta på barnens privatliv. Jag håller inte riktigt med om det, då vi föräldrar måste våga läsa, titta och diskutera detta med våra barn. Givetvis har jag stor respekt för integriteten.

Du nämner att några barn är värre än andra. Hur upplever du generellt att tonen är mellan barnen när de chattar och kommenterar i sociala medier?

- Jag måste säga att tonen emellanåt är riktigt hemsk och min egen dotter är absolut inte någon oskyldig ängel. Tjejer i den här åldern kan vara fruktansvärt elaka mot varandra. Killarna svär och spelar tuffa ibland, men det är tjejerna som går till personangrepp, driver med varandra, hånar andras utseende med mera. Jag får ont i magen ibland när jag läser.

Hur reagerar du om du ser den typen av konversationer i dotterns mobil?

Jag konfronterar henne direkt. Vi sätter oss och läser tillsammans vad de skrivit till varandra och då är det som allt plötsligt blir verklighet. Jag brukar fråga henne ”Hur hade du känt om detta handlade om dig?” när jag ser något jag reagerar på. Det är som att de inte tar saker på allvar när de sitter bakom skär-

men och skriver, men när hon läser orden högt blir det påtagligt. ”Oj, det var nog inte så smart” säger hon själv ibland och inser att hon måste be om ursäkt när hon skrivit något dumt.

Vad skulle du säga är det värsta du stött på?

- Det värsta jag sett är när det startats rena hatgrupper om någon på skolan, typ ”hata Greta” där de sitter flera stycken och snackar skit om en utvald person i en gruppchat.

Ibland läggs till och med den utsatta personen till i gruppen och kan då se och läsa allt hemskt som skrivs.

Som ren skolgårdsmobbing?

- Ja, fast mycket värre. Jag upplever att chattarna svider mer och är psykologiskt påfrestande på ett annat sätt. Om de dessutom raderar chatten efteråt så är det som att det aldrig hänt, medan den utsatte fortfarande bär på dessa kränkningar.

Jag hade kontakt med en mamma för en tid sedan vars dotter blivit så grovt påhoppad att hon inte ville gå till skolan på flera veckor.

Usch, detta är verkligen fruktansvärt att höra om. Något annat du sett?

- De tar också ofördelaktiga bilder på varandra i smyg och hotar med att publicera dessa om personen på bilden gör något dumt. Rena utpressningsfasoner emellanåt.

Känner du att skolan agerar mot detta?

De gör så gott de kan och försöker hänga med, men de får såklart inte titta i barnens telefoner utan föräldrarnas medgivande. Jag skulle säga att det ligger på oss föräldrar att vara aktiva och prata med våra barn om detta, helst redan innan de får sin första telefon.

Hur ställer du dig till ett projekt som Nätpolarna?

Superbra! Det borde jobbas lika aktivt mot näthat som mot all annan mobbing. Dels i skolorna såklart, men även i idrottsföreningar och andra ställen där barn och unga samlas.

Vi avslutar samtalet med känslan av ett samförstånd. Vi på Nätpolarna håller verkligen med om att det är superviktigt att ha en öppen dialog med sina barn om deras liv på nätet.

Hitta ditt sätt att kommunicera, precis som Pernilla har gjort. Det är aldrig för sent att börja.

”COVID-LÄGET HAR GJORT NÄTET ÄNNU VIKTIGARE”

försöker vara med där, skapa en bild av den världen, att se den plats där så många unga lever och befinner sig i så hög grad idag.

Ett stort föräldraansvar, alltså?

– Ja, ett stort föräldraansvar men också ett stort ansvar för skolan, ungdomsmottagningar, alla som jobbar med unga över huvud taget.

– Inte minst är det viktigt att man kontinuerligt engagerar sig i denna del av sina barns eller andra ungas vardag, att man inte bara talar om det när något är fel. Man kanske ska komplettera den klassiska frågan ”Hur var det i skolan idag?” med ”Hur var det på nätet idag?”

PELLE ULLHOLM ÄR SAKKUNNIG SEXUALUPPLYSARE HOS RFSU. Han ser hur behoven av att arbeta med och på nätet har ökat under pandemiperioden.

RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, arbetar idag ur det grundläggande konstaterandet att internet är en i allt helt integrerad del av de ungas vardag.

– Det är kanske ännu viktigare med det perspektivet under pandemin när så mycket av vår aktivitet blivit hänvisad till nätet, säger Pelle Ullholm.

– Vi är mer isolerade, vi ses så mycket mindre och mer sällan fysiskt och interagerar i så mycket högre grad enbart via internet och sociala medier, sammanfattar han.

RFSU jobbar, ur skolperspektiv, med elever från mellanstadiet upp till och med gymnasiet men med tonvikten på högstadiet. Samtidigt

sådant som rasism, hot och hat mot exempelvis unga utifrån deras sexualitet har ökat.

Vad tror du det beror på?

– Den generella sanningen om nätet är ju att nätet och anonymiteten där skapar förutsättningar att båda distansera sig och att närma sig personer. Med det som bakgrund kan jag tänka mig att exempelvis rasism ökat den här tiden.

– Rasism är ju den vanligaste negativa kategorin unga killar möter på nätet medan det är vanligare att tjejer råkar ut för sexuella trakasserier, säger Pelle Ullholm.

– Men det vi ser nu under covidperioden är ju att allt blir mer koncentrerat kring nätet nu, inte minst hat

har man material och informationsformat för alla grupper och åldrar.

– Vi arbetar även brett i den bemärkelsen att förutom att själva jobba utåtriktat så vänder vi oss mycket med information och kunskap till kuratorer, vården, lärare och andra som kan lyfta vårt material och vårt budskap till de grupper de möter.

och negativism. När vi inte träffas och de reaktioner kan ta sig andra uttryck så är det på nätet vi ser dem i högre grad – vilket kanske inte är så konstigt med tanke på hur mycket och hur snabbt vårt användande av sociala medier ökar.

Men vi ska inte bara se det negativa. Internet och sociala medier ger också stora möjligheter, påpekar Ullholm.

Det hävdas att vi fått en större psykisk ohälsa bland unga under covid-perioden och att

Hur ska vi agera utifrån det?

– Det är och förblir oerhört viktigt att arbeta emot det. Det är centralt att vuxna förstår den värld som unga lever i, att man är nyfiken och

Istället för att vänta in problemen ska man göra snacket till en del av vardagen?

– Exakt. Då är det lättare att ta upp något även för den yngre, när det är vardagligt att snacka om det. ”Jag blockade en kille idag som…” blir lättare att säga då.

– Men det är också viktigt att känna att man har verktygen för att reagera på nätet. Och man bör påpeka att det på många sätt är min erfarenhet att det är lättare att reagera på nätet, ett enklare steg att reagera där än att till exempel gå till rektorn på skolan och berätta något. Det finns en styrka i internet samtidigt som det finns många utmaningar.

För er på RFSU; vilka fördelar är det med att jobba på nätet?

– Först och främst att man når ut bredare, når ut till fler, att så många kan ta del av upplysning och information och att många kan göra det anonymt och utan att behöva agera själv mer än att man letar upp någon sida med den information man vill ha. Vi ser ju också hur vi når ut brett via material på olika språk och det är en viktig fördel.

– När unga människor är osäkra, söker information, så söker de sig till nätet och då finns vi där med den information de söker och de kontaktvägar de efterfrågar.

– Samtidigt är ju den konkreta erfarenheten att nätet inte räcker hela vägen. Men man kan få den första informationen, kunskapen, bekräftelsen och sedan lotsas till att träffa någon i riktiga livet och bli stärkt och hjälpt. På så vis kompletterar nätet och den fysiska miljön varandra utmärkt och behövs båda i lika hög grad.

Vilka positiva sidor ser du främst hos internet? Vilka är dina bästa erfarenheter av nätet?

– Även om det kanske låter lite flummigt så är det ju den breda gemenskap som kan uppstå och som är svår att skapa och hitta annars,

känslan att dela en positiv upplevelse direkt med fler än man kan göra annars.

– Det kan vara ett valresultat, ett resultat i Allsvenskan, en politisk seger, någon reaktion från några som fått ett positivt bemötande eller ett genombrott. Alla sådana positiva tillrop och ögonblick blir stora, starka upplevelser.

– Mätt i ett annat format är det ju de situationer där människor man möter har tunga, svåra situationer och där man kunnat känna att man bidragit till något positivt, att man fått någon att känna sig lite bättre, att ”nu vänder det”. Det har hänt några gånger och är ju oerhört starka upplevelser.

Och de sämsta erfarenheterna?

– Det är förstås den medvetna polariseringen och det konfliktsökande som finns, där man medvetet missförstår varandra, hånar varandra och så. Det är oerhört tråkigt och nedbrytande när det blir mönster på nätet.

– Ibland kan det bero på att det är svårare att läsa av varandra på nätet, man ser bara orden de skriver men möter inte människan och då kan missförstånd leda fel – men alltför ofta är det ju att man medvetet missförstår, tolkar negativt och går till attack och när det gäller sådant ser man ju alltför ofta alltför många negativa sidor av nätet.

”FÖRÄLDRAR ÄR DE SOM BÄST GÖR DET BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETET” Tydliga gränser, engagemang och öppen dialog är det viktigaste för att skapa en trygg miljö, såväl i skolan som i hemmet och på nätet. Att föräldrar, lärare och andra vuxna faktiskt pratar med barn och ungdomar är otroligt viktigt ur ett brottsförebyggande perspektiv.

Vad heter du och vad är din yrkesroll?

Jag heter Andreas Pettersson och jobbar som kommunpolis här i Karlskoga.

Hur jobbar polisen i Karlskoga med nätrelaterade brott?

- Vi har kommit en bra bit framåt om man jämför med för bara ett och halvt år sedan. För ungefär tre år sedan kunde det vara svårt att ens anmäla nätrelaterade brott, då polisen många gånger saknade rätt kunskap. Nu har vi ändrat arbetsmetoder och har specialgrupper som jobbar med dessa brott där specialister tillsatts inom flera områden. Även om det finns digitala spår med exempelvis IP-nummer, så måste fortfarande enskilda brott kunna knytas till rätt individ. Vi jobbar hela tiden med olika metoder för att utveckla detta.

Hanterar ni mycket av detta lokalt?

- Lokalt hanteras mest mängdbrott här i Karlskoga som stölder, narkotikabrott och misshandel. Mycket av de tyngre nätrelaterade brotten hanteras i Örebro, men när det gäller hot och annat som sker på nätet mellan barn och ungdomar så körs det oftast lokalt. Fördelen annars med att samla detta i Örebro är att de har fler liknande brott att jämföra med och kan därför göra rättvisare bedömningar i utredningen.

Hur ser du personligen på näthat och nätrelaterade brott?

- Det är ett annat sätt att jobba än att gå in och ta fingeravtryck i en lägenhet. Det finns ett enormt mör-

kertal, då många inte ens förstår att de blivit utsatta för brott. Detta är därför en process som fler behöver vara med i, så näthatet inte blir normaliserat. Alla behöver jobba med detta beteende; skolan, socialen och framför allt föräldrarna. Det är också viktigt att prata om källkritik, då farhågan med sociala medier är att många ger sken av att vara kunniga inom ett visst ämne, men vad är agendan? Mycket främlingsfientlighet och annat sprids från tveksamma avsändare.

Hur jobbar ni här i Karlskoga med näthat och dylikt bland ungdomar?

- De flesta case som hamnar hos polisen har med större bråk att göra där nätrelaterade händelser eskalerat.

Informationen sprids blixtsnabbt på exempelvis Snapchat och 50-60 man kan samlas på en plats med mycket kort varsel. Ofta får vi på polisen en heads up från skolpersonal eller någon privatperson som snappat upp detta och vill avstyra ett eventuellt bråk.

Sitter ni själva på sociala medier för att hålla koll på sådana strömningar?

- Polisen försöker såklart hänga med, men det finns för lite resurser för att aktivt nätspana. Vi har en resurs här i Karlskoga som har koll på bland annat Snapchat, men vi hade behövt fler. Den polisen jobbar bland annat med att lära sig tolka snacket på olika plattformar för att kunna förutse om något brottsligt är i görningen.

Andreas Pettersson jobbar som kommunpolis i Karlskoga

Det har länge pratats om hur lätt det är idag att köpa droger på nätet, kan du kommentera det?

- Det stämmer att droghandel sker i väldigt stor utsträckning på nätet.

Det går att beställa grejer som kommer hem i ett anonymt paket, utan att du ens behöver träffa langaren.

När någon får in droger till försäljning sprids det på nätet och de går tyvärr åt snabbt. Drogerna romantiseras ofta på nätet, men det är ett riktigt skitliv både som langare och brukare. Skulder, konflikter och våld är vardag.

- Bra fråga. Skulle nog säga när oskyldiga människor hängts ut.

Ganska många råkar ut för falska påståenden och andra kränkningar. Kan exempelvis vara en tjej som skickat en intim bild till sin pojkvän som i sin tur delar bilden vidare när förhållandet tagit slut. Sånt skapar en stor skam. Tyvärr är det svårt att komma undan de som är elaka, särskilt bland yngre. Man tycker det är jobbigt att berätta för föräldrarna och det händer att barnen inte ens gå till skolan.

Ofta får vi på polisen en heads up från skolpersonal eller någon privatperson som snappat upp detta och vill avstyra ett eventuellt bråk.

Hur kan man då skydda sina barn mot droger?

- Misstänker man ett drogmissbruk är en bra grej att hålla koll på barnets Swish. Förekommer det transaktioner du inte känner igen?

Kanske kan du också se på nätet om barnet hamnat i fel kretsar och vara uppmärksam på ett ändrat språkbruk. Det förekommer ofta visst slangspråk i dessa kretsar. Ställ frågor, sätt gränser.

Bra tips där. Vad skulle du säga är det värsta du sett kopplat till nätet?

Hur påverkas barn och ungdomar som utsätts för den typen av brott eller liknande?

- Blir man utsatt utan att prata om det så är risken större att själv bli övertalad att begå brott, då ribban för vad som är ”OK” sänks. Självskadebeteende eller droger kan också bli en konsekvens i extrema fall med allvarlig psykisk ohälsa som följd.

Vad kan man då göra för att förebygga alla dessa tråkigheter som förekommer på nätet?

- Polisen varnar för mycket, men

vi vill inte heller framstå som alarmister. Fråga dig själv ”Vad kan jag göra som förälder, syskon eller kompis för att inte bidra till dåligheter!”

Lev som du lär. Det behövs en kunskapshöjning och det behövs mer upplysning. Polisen pratar mycket med föräldrar och jag säger alltid att det är föräldrarna som gör det bästa brottsförebyggande arbetet.

rasism, sexism och kränkningar så stoppar man nästan alla brott bland barn och unga som annars hade kunnat eskalera till sexuella övergrepp, grovt våld och i värsta fall dödsfall. Detta är bevisat. Sedan anser jag att polisen bör synas mer i skolmiljön, även bland barn under 15 år. Vi vill bli en normal del av vardagen och inte avskräcka.

Vilken bra sägning!

- Jo, men det stämmer ju. Det är så lätt att skylla på skolan, socialen och polisen, men jobbet är inom familjen till allra största delen. Det handlar om hur man tar till sig saker, hur man pratar med barn. Ha inte en fördömande attityd utan en öppen dialog. Var tydlig med vad du förväntar dig, ta snacket. Undvik att lämna saker fritt för tolkning, våga säga nej och ge tydlig vägledning. Barn som saknar detta hemifrån har mycket större tendens att fastna tidigt i tobak, alkohol och sedan droger. Ta ställning! Det är min personliga uppmaning.

Hur ser du på ett initiativ som Nätpolarna?

- Det arbete som ni har dragit igång är en vit fläck på kartan. Jag tycker det är ett otroligt spännande projekt som förhoppningsvis håller över tid.

Vad roligt att höra. Vill du tilllägga något innan du rusar vidare och fångar bovar?

- Haha! Man blir beklämd av mycket som händer på nätet, men jag vill påminna om allt det fina också.

Exempelvis att ungdomar lär sig innovativa saker och kan ta del av enormt mycket positiv kunskap som de inte haft tillgång till annars.

Finns det belägg för att detta ger faktiska resultat?

- Jobbar man aktivt och konsekvent både hemma och i skolan på den lägsta delen i ”våldstrappan” mot

Vi kan bara hålla med och tackar för all nyttig och tänkvärd information som Andreas delat med sig av. Det känns betryggande att polisen tar de nätrelaterade brotten på största allvar och att arbetet hela tiden pågår med att öka kunskapen och förbättra metoderna för att kunna förebygga detta.

SARAS BERÄTTELSE

- Som en KNIV i magen

- Sara utsattes för identitetskapning när intima bilder plötsligt spreds på nätet.

Vi på Nätpolarna träffar Sara, en helt vanlig tjej som bor i en mindre kommun med runt 25.000 invånare.

Sara är högpresterande i skolan, fysiskt aktiv och har gott om vänner.

Idag är Sara 18 år, men det vi ska få ta del av har sin början när Sara endast var 14 år gammal. Anledningen till att Sara valt att dela sin berättelse med oss är för att visa att precis vem som helst kan bli utsatt för otäcka saker på nätet. Hon menar att det sannolikt finns ett stort mörkertal, framför allt bland unga tjejer, då det är mycket som är tabubelagt och därmed svårt att prata om. ”Det finns en stor skam bland tjejer” berättar Sara. ”Dels är man rädd att bli dömd av andra i skolan och dels känns det pinsamt att prata om vissa saker med sina föräldrar eller lärare”.

Vi backar bandet och tar det från början. Det hela började med att Sara och hennes dåvarande pojkvän Erik gjorde slut. De gick båda i sjunde klass på samma skola och hade varit ihop ganska länge. ”Jag var jättekär i Erik. Trodde verkligen att vi skulle hålla ihop, så när det

tog slut blev jag jätteledsen och deppig.” Sara berättar ingående om en känsla av tomhet och misslyckande när förhållandet plötsligt var över.

Som vuxen är det lätt att tänka att ”det går över” och vifta bort tonåringarnas storslagna känsloyttringar, men man får inte glömma att dessa känslor faktiskt är på riktigt för unga människor. Som 14-åring har man inget annat att jämföra med och den hjärtesorg som en ung människa kan känna är väl värd att ta på allvar. Det är en viktig del av barn och ungas känslomässiga utveckling och inget som bör förminskas. ”Jag har alltid ställt höga krav på mig själv och får väl erkänna att jag periodvis haft ett stort bekräftelsebehov” fortsätter Sara. När Erik plötsligt inte fanns där längre och kunde tillfredsställa detta behov började Sara chatta med andra killar i olika forum på nätet, vilket är helt normalt och fullt förståeligt. I ett forum stötte hon på en kille som hette Albin och var 16 år.

Han var snygg, verkade spännande och dessutom två år äldre än Erik

– perfekt, tyckte Sara vid tillfället.

Efter ett tag addade de varandra på Snapchat och började skicka bilder och meddelanden till varandra mer regelbundet. Till en början var det mest vanligt snack, men efter ett tag började Albin driva på Sara med allt mer vågade bilder.

Snapchat fungerar och så länge inga skärmdumpar fanns sparade i Albins telefon skulle bilderna för evigt vara borta. Hur lugnt som helst kan man ju tycka. Eller?

När Sara och Albin haft kontakt ett tag på Snapchat började ex-pojkvän-

Dels är man rädd att bli dömd av andra i skolan och dels känns det pinsamt att prata om vissa saker med sina föräldrar eller lärare ”Det var aldrig helt naket, men det var definitivt bilder jag inte ville att andra skulle ta del av” berättar Sara och fortsätter ”Det kändes spännande och han bekräftade mig hela tiden. Jag tänkte att det var helt ofarligt, eftersom bilderna på Snapchat försvinner när man tittat på dem och om någon gör en skärmdump så får man ett meddelande om det”. Sara är en smart och påläst tjej, så hon hade koll på hur

nen Erik höra av sig igen. Han hade funderat en del över situationen och insett att han fortfarande var kär i Sara. ”Jag och Erik träffades för att prata och det var som att allt föll på plats igen. Chattandet med Albin hade mest varit en bekräftelsegrej som kändes spännande, men jag var hela tiden kär i Erik innerst inne” berättar Sara och hennes ansikte skiner upp. ”Jag fick dock lite ont i magen, för Erik visste ju inget om

Albin och nu skulle jag bli tvungen att avsluta det snyggt. Kändes åtminstone väldigt skönt att det aldrig gick så långt att vi träffades på riktigt” säger Sara eftertänksamt.

Sagt och gjort. Glad och lycklig över att ha hittat tillbaka till Erik skrev Sara ett meddelande till Albin. Hon skrev att hon tyckte han var jättefin, men att hon ville avsluta kontakten eftersom hon hade blivit ihop med Erik igen. Hon hoppades dock att de kunde vara vänner ändå. ”Jag skrev verkligen snällt och förklarade precis som det var. Jag ville absolut inte såra Albin, men vi hade ju inte ens träffats. För mig var det liksom en oskyldig grej på Snapchat, vi hade aldrig något seriöst på gång” berättar Sara vidare, nu med en mer bekymrad min. Albin tog nämligen inte detta så bra. Han skrev till Sara att Erik var ”en tönt” och att hon inte borde vara med honom

med Erik tänkte därför Sara inte så mycket mer på detta.

Nästan två år senare när Sara hunnit fylla 16 år får hon plötsligt och av en ren slump se på Instagram att någon skapat ett konto med namnet ”saras_nudes” (ungefär ”saras nakenbilder” översatt). På detta konto fanns flera av de lite mer vågade bilderna hon skickat privat till Albin på Snapchat upplagda för allmän beskådan. ”Jag fick panik” säger Sara och ser förtvivlad ut. ”För det första blev jag livrädd att Erik skulle upptäcka kontot och för det andra ville jag givetvis inte heller att någon på skolan skulle se detta” fortsätter hon. ”Allt med Albin var ju ett avslutat kapitel för länge sedan!” Tack och lov såg man inte Saras ansikte på någon av bilderna, men man kunde på vissa se delar av hennes rum och hennes hus i bakgrunden, så om man vet vem Sara är så var det inte jättesvårt att lista

Även om jättemånga i samma ålder någon gång skickat vågade bilder på Snapchat eller liknande, så är det inget man direkt pratar om. utan att ha ”testat en bättre kille” och så vidare. Han blev helt enkelt otroligt svartsjuk och tyckte inte att han fått ”en ärlig chans”. ”Jag tyckte enbart att Albin var löjlig och omogen. Det var ju aldrig något mellan oss på riktigt!” menar Sara.

Eftersom allt nu funkade perfekt

ut att det var just hon på bilderna. ”Det var så mycket skam kring detta, så jag mådde fruktansvärt dåligt” får vi som svar när vi frågar hur det kändes vid tillfället. ”Även om jättemånga i samma ålder någon gång skickat vågade bilder på Snap-

chat eller liknande, så är det inget man direkt pratar om. Kommer det ut att man som tjej har gjort det så kommer alla säga att man är en hora och snacka skit. Spelar ingen roll om andra tjejer gjort likadant själv”. Det är alltså nästan alltid tjejen som skuldbeläggs i dessa situationer, vilket är beklämmande på väldigt många sätt.

På frågan om Sara berättade för någon svarar hon ”Nej, absolut inte! Inte då. Jag har pratat med min mamma och några kompisar om detta långt efteråt, men just då hade jag panik och var livrädd att det skulle komma ut” förklarar hon.

Istället skickade hon privata meddelanden till kontot där hon vädjade om att ta bort allt och hon anmälde också kontot direkt till Instagram, som tog ner kontot efter ett tag.

Dock tar det inte slut här. ”Det fortsatte dyka upp nya konton på Instagram, men även på Snapchat.

Det var mitt namn i olika varianter med ’nude’, ‘sexy’ och liknande tilllägg. Det höll på i ett helt år. Jag var så förbannad” beskriver Sara. ”Jag kunde inte heller fatta hur han kunde ha kvar bilderna utan att ha tagit synliga skärmdumpar! Han måste ha haft en annan telefon tillgänglig och tagit en bild på själva skärmen. Aldrig hört om något liknande!” Man hör att Sara fortfarande blir upprörd bara av att tänka på detta. Med all rätt.

Sara fortsatte att skriva till alla konton som dök upp och anmälde varenda bild och konto till Snapchat och Instagram. Tack och lov försvann de alltid efter några dagar, men under ett helt års tid levde Sara med ständig ångest och panik över detta. Då hon som sagt är en högpresterande tjej med många vänner är hon mån om sitt rykte och absolut inte en person som tar lätt på sin integritet. Ändå hamnar hon i den här situationen på grund av en svartsjuk kille, som hon inte ens haft kontakt med på nästan två år! ”Jag hade älskat om det funnits något som Nätpolarna när detta hände. Hade varit helt fantastiskt att kunna få stöd och tips från vuxna utan att behöva berätta vem jag är” säger Sara. ”Jag kände mig så ensam och utlämnad”.

Vid ett tillfälle gick Sara även till polisen och försökte upprätta en anmälan, eftersom det dessutom var uppenbart vem den skyldige var. Just i detta fallet menade dock polisen att det skulle bli svårt att gå vidare med ärendet av flera skäl.

Dels hade Sara inte kvar bilderna i sin mobil och dels såg man inte ansiktet, varpå polisen menade att ”det i princip kunde vara vem som helst” på bilderna. Det blev därför ingen anmälan. ”Idag hade nog polisen agerat annorlunda” resonerar Sara. ”Detta var ändå 4 år sedan och kunskapen kring identitetskapning och fejkade konton är nog mycket större idag” fortsätter hon och avslutar ”…hoppas jag i alla fall!”

Det blev ändå besöket hos polisen som inspirerade Sara till det som skulle bli slutet på historien. ”Det hade gått ett bra tag utan att jag hade hört eller sett några nya fejkkonton, så jag började mer och

mer släppa Albin och hela grejen.

Plötsligt en kväll när jag är hemma på mitt rum så plingar min telefon och jag får meddelande från ett nytt Instagram-konto med samma bilder och liknande namn igen. Det var som en kniv i magen” beskriver Sara. Denna gång tänkte hon dock till lite extra och började googla om identitetskapning, vilket ledde till att hon hittade ett utdrag ut Brottsbalken där det tydligt beskrivs att detta är ett brott som i värsta fall kan leda till fängelse. Då hon endast var 14 år på bilderna och Albin vid detta tillfälle hunnit fylla 19 år skulle det dessutom kunna klassas som spridande av barnpornografi, även om det inte var något helnaket på bilderna.

Sara skärmdumpade all fakta hon kan hitta från polisen om de brott som Albin faktiskt gjort sig skyldig till och skickade dessa skärmdumpar till det nya fejkkontot. Hon skrev att hon visste att det var Albin som låg bakom det hela och att han hade 24 timmar på sig att plocka bort allt, annars skulle hon anmäla honom.

Med tanke på att han nu dessutom hunnit bli myndig med råge är det då också helt andra straffskalor för denna sortens brott. Detta tog skruv och bara en liten stund senare var allt raderat. ”Han visste ju inte att jag redan varit hos polisen, men jag ville förklara oavsett att det han höll på med faktiskt är olagligt och straffbart” säger Sara bestämt. Vi på Nätpolarna kan bara hålla med och tycker i detta fallet att Sara agerade exemplariskt. Självklart borde hon ha pratat med någon vuxen också, men att hon som 17-åring kom på detta helt själv och agerade precis som vi skulle ha rekommenderat - sakligt och med god ton - är otroligt starkt. ”Även om det finns de personer som varit med om mycket värre saker, så vill jag ändå dela med mig av min historia” svarar Sara på frågan om hon vill tillägga något. ”Jag är en helt vanlig tjej som blev lite intresserad av en kille på nätet, tyckte att jag var försiktig och allt kändes oskyldigt. Ändå blev det såhär. Nu hade jag tur att ingen jag känner hann se bilderna, men den paniken och ångesten jag upplevde under mer än ett års tid var verkligen hemsk!”

Vad är då Saras tips om någon som läser detta blir utsatt för något liknande? ”Tänk på att det aldrig någonsin är ditt fel! Om någon sprider bilder eller annat som du skickat privat så är det alltid den andra personen som gör fel. Försök prata med någon vuxen du litar på, även om det känns jobbigt. Gå ihop med kompisar och anmäl kontona, prata med polisen. Viktigast av allt är att agera och att aldrig skuldbelägga dig själv!”

Sara går rakryggad från vårt möte.

Körkort är på gång och snart hägrar studenten. Finast av allt är nog ändå att hon och Erik fortfarande är ett par. Slutet gott, allting gott.

BRB! IDK? CU! I chattar och sms-världen över används en del förkortningar och begrepp som kan te sig helt obegripliga om du inte förstår vad de betyder.

Detta “språk” är dock inget nytt, utan började spridas bland programmerare och gamers redan för 30-40 år sedan.

Idag är detta däremot relativt utbrett bland allmänheten, mycket tack vare att sms har blivit ett av de vanligaste sätten att kommunicera.

Precis som vi i Nätpolarna har du säkert någon gång stött på en kombination av bokstäver och/eller siffror som fått dig att förbryllat rynka pannan.

Vi ger dig därför ett urval nedan med några begrepp och förkortningar som kan vara bra att hålla koll på!

1337/leet

1337 har nästan blivit ett kultuttryck. Att byta ut siffror mot bokstäver är ett fenomen som uppstod redan på 80-talet bland hackers och gamers, så 1337 är alltså inte ett årtal eller en kod, utan det står för “leet”. Fortfarande inte solklart, eller hur? “Leet” är nämligen i sin tur en omskrivning av “elite” (“elit” på engelska). Uttrycket är alltså en komplimang du exempelvis kan få i chatten när du spelar onlinespel och gör något bra. 1337 eller leet betyder helt enkelt att du är grym (elit).

Sedan kan det såklart användas ironiskt också om du gör bort dig…

afk

Betyder “away from keyboard” (“borta från tangentbordet” på engelska) - alltså att du behöver lämna datorn en stund, men vill poängtera att du inte har för avsikt att avsluta spelet/chatten/diskussionen. Alltså lite samma som “brb” (se nedan).

ama

Betyder “ask me anything” (“fråga

mig vadsomhelst” på engelska) och används bland annat i forum som appen Jodel där man kan chatta och starta diskussionstrådar helt anonymt. Någon kan exempelvis skriva “Jag är en transsexuell bilmekaniker. AMA!” eller “Jag är född med tre armar. AMA!” eller kanske “Jag är skild fyra gånger. AMA!” Då kan andra fråga saker anonymt som de kanske inte skulle våga fråga i verkligheten och den som startat tråden förväntas svara ärligt.

brb

Betyder “be right back” (“strax tillbaka” på engelska) och används när du sitter och chattar och exempelvis behöver gå på toaletten eller något annat kortare ärende. Alltså lite samma som “afk” (se ovan).

btw

Betyder “by the way” (“förresten” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer.

cringe

Betyder ungefär “pinsamt” eller “obekvämt” på engelska. När någon

säger eller skriver “fan vad cringe” menar personen alltså “fan vad pinsamt”. I en längre mening kan det exempelvis bli “så sjukt cringe att träffa min lärare på stan”. Ett begrepp som var väldigt vanligt 20132015, men i takt med att allt fler vuxna plockat upp uttrycket har det nästan blivit cringe att säga cringe.

Hänger ni med?

cu

För att fatta vissa förkortningar måste man kunna sitt engelska alfabet. “cu” ska läsas såsom bokstäverna uttalas på engelska och blir därmed en omskrivning för “see you” (“vi ses” på engelska). Används exempelvis för att avsluta en konversation.

ffs

Betyder “for fucks sake” (“för helvete” på engelska). Kan användas lite hur som helst, men vanligt i kommentarsfält om någon skrivit något provocerande. Att bara skriva “ffs” är lite som att himla med ögonen och på så sätt markera att man tycker någon är pinsam eller dum.

fyi

Betyder “for your information” (“för din information” eller “för kännedom” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer.

idk

Betyder “I don’t know” (“jag vet inte” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer.

irl

Betyder “in real life” (“i verkliga livet” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer. Uttrycket används för att beskriva något som händer utanför chatten, onlinespelet eller de sociala medierna. Om någon frågar “Har ni träffats irl?” så undrar alltså personen om du träffat den du chattar med i verkligheten, eller om ni “bara” är kompisar på nätet.

k

Ännu en förkortning som kräver att du kan ditt engelska alfabet. “k” ska läsas såsom bokstaven uttalas på engelska och blir därmed en omskrivning för “okey” som i talspråk oftas bara uttalas “kej” utan “o” i början.

kbye

En förlängning av “k” (se ovan) med tillägget “bye” som alltså korrekt översatt blir “okey bye” (“okej hejdå” på engelska). Detta används ofta som ett spydigt sätt att avsluta en konversation ifall någon skrivit något dumt eller något som uppfattas provocerande. Då kan “kbye” bli den replik som kommer innan personen helt sonika lämnar chatten. Enklaste jämförelsen är väl stockholmarnas “Tja’rå”. Hur som helst används det oftast som en markering och signalerar att det är slutsnackat.

l8r

Nu blir det krångligt igen. Denna förkortning kräver nämligen att du även kan kan räkna på engelska.

Detta har alltså inget med siffran “8” att göra utan ska läsas såsom “åtta” (“eight”) uttalas på engelska och blir därmed en omskrivning för “later” (“senare” på engelska), då “eight” och “ate” uttalas likadant. Uttrycket “later” används flitigt i engelskt och

amerikanskt talspråk och är en förkortning av “see you later” (“vi ses senare” på engelska). Ska du snitsa till det ordentligt kan du kombinera med ett annat uttryck vi förklarade ovan och skriva “cu l8r” - alltså “vi ses senare”. Den du!

lol

Betyder “laughing out loud” (“skrattar högt” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer. Används dock även ironiskt när någon exempelvis skriver ett dåligt skämt, eller misslyckas med att vara rolig. Så ett “lol” kan också betyda att du inte är så rolig som du själv tror.

noob

En omskrivning av “newbie” (“nybörjare” på engelska) och används oftast lite nedsättande om någon gör ett typiskt nybörjarmisstag, ofta i onlinespel.

omg/omfg

“omg” betyder “oh my God” (“åh herregud” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer. Skrivs ibland med tillägget “omfg” och blir då “oh my fucking God”, vilket är svårare att översätta rakt av. Det är uppenbart snäppet grövre, så enklaste jämförelsen är nog “herrejävlar”.

Båda varianterna används flitigt,

men vanligast är helt klart “omg”.

Ett sätt att uttrycka förvåning eller att man är väldigt exalterad.

ot

Betyder “off topic” (“orelevant” eller “utanför ämnet” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer.

Används för att markera att du därefter kommer skriva något som avviker från den pågående diskussionen.

plz

Betyder “please” (“snälla” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer. Används oftast när du ber om något som exempelvis “kan du köpa glass, plz” (“kan du vara snäll att köpa glass”). “plz” kan också användas för att markera att någon är jobbig och betyder då “snälla” som i “skärp dig” eller “lägg av”.

simp

Betyder ungefär “dumbom” eller “dummerjöns” på engelska. Har dock kommit att användas nedsättande för att beskriva en kille som går alldeles för långt i sin iver att väcka en tjejs intresse. Exempelvis om en kille skriver till en kompis “jag har hjälpt henne med läxorna, bjudit henne på bio tre gånger och köpt tre tröjor till henne och ändå

vill hon inte bli ihop med mig” och kompisen svarar med “simp” så är det hens sätt att säga att killen kanske ska ta ett steg tillbaka och låta tjejen få lite utrymme.

thot

Betyder “that hoe over there” där “hoe” i sin tur är ett slanguttryck för “whore”. Det korrekta uttrycket blir alltså “that whore over there” (“horan där borta” på engelska). Att skriva “thot” till en tjej är är alltså i princip samma sak som att skriva “hora” och därmed grov förolämpning.

tyt

Betyder “take your time” (“ta din tid” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer. Kan exempelvis användas som svar om någon skriver “brb” (se ovan) för att indikera att personen inte behöver stressa tillbaka.

yolo

Betyder “you only live once” (“du lever bara en gång” på engelska) och är en ren förkortning, inget mer.

Har dock blivit ett väldigt populärt uttryck som idag används i tid och otid. Lite som “carpe diem” (“fånga dagen” på latin), vilket man ser på tröjor, tavlor och till och med som tatueringsmotiv.

Detta är som sagt bara ett litet urval av alla de förkortningar och uttryck som förekommer på nätet och man ska också ha klart för sig att detta konstant utvecklas och ändras. Ovanstående är mest för att ge en inblick i några av de allra vanligaste uttrycken och för den som vill fördjupa sig ytterligare finns en hel del att läsa på exempelvis Wikipedia eller Urbandictionary.com.

NÄTET KAN VARA FANTASTISKT - NÄR VI SKAPAR GEMENSKAP OCH GER VARANDRA ENERGI

Jakob Bengtzén om hur Bik Karlskoga jobbar

med sociala medier

Å ena sidan spelaren som ligger sjuk hemma men just skrivit nytt kontrakt och kan läsa flera hundra positiva kommentarer på nätet. Å andra sidan lagkompisen som tar så illa vid sig att man får be honom att inte läsa vad som skrivs.

– Vi märker av både nätets positiva och negativa sidor, säger Bik Karlskogas Jakob Bengtzén.

Bik Karlskoga är Karlskogas elitlag i hockey, topplag i allsvenskan som nosas på SHL. Det gör också att spelarna blir profiler, föredömen och som sådana utsatta för såväl ros som ris, lovord och skäll.

Det är en utsatt situation.

Tänk dig själv att du har ett jobb där du recenserar av några tusen människor varje arbetsdag för varje grej du gör. Får höra ett mäktigt jubel när du gör något bra, likväl som en besviken suck och ett ”Neej” ur två tusen strupar när det inte går som det ska.

I en tid av sociala medier som dominerar samtalet blir det en ny verklighet – även för till exempel hockeyspelare. Det har också gjort att Bik Karlskoga fått ta in en ny aspekt i lagbygget.

– Det blir i rekryteringsfasen att vi kollar vilka vi tar hit, säger Jakob Bengtzén.

– Många gör sig ett namn på sociala medier och får ett väldigt genomslag där, men vi har inte haft några konkreta problem där och ser vi inga varningssignaler så gör vi ju ingen jättekoll i förväg.

– Däremot är vi väldigt tydliga i Bik med vad som gäller på och utanför isen, i omklädningsrummet, på sociala medier och i övrigt.

– Vi håller vissa saker inom fyra väggar och ser till att det inte blir något negativt utåt. Inga grejer på nätet, inga klagomål som läggs ut där. Vi skulle kunna jobba mer med

den här typen av frågor men vi har, som tur är, inte behövt ha fokus på det här.

Har det varit några konkreta diskussioner, något fall kring vad som sagts eller inte sagts på sociala medier?

– Det viktiga för oss är ju att trycka på att det är viktigt att man uppträder schysst, att man inte uttrycker sig nedsättande. Idag står det i alla

kontrakt att man ska uppträda korrekt och alla är klara över vad man ska och bör förmedla utåt i offentligheten och när man inte ska göra det.

Man kan helt enkelt inte – när man representerar Bik Karlskoga – uttrycka sig hur som helst, dela vad som helst eller bete sig illa.

– Alla i laget köper det här resonemanget och vi har bra koll. Det här har inte varit något problem hos oss, säger Jakob Bengtzén.

Samtidigt har ni ju ett flöde utifrån på nätet. Hur hanterar ni det?

– Vi vet ju att det kan bli och blir starka reaktioner, inte minst efter en förlust. Där är det okej att man kommer med konstruktiv kritik, har åsikter om vad som kunnat göras bättre och så – men det är aldrig okej att hacka på enskilda spelare, att hänga ut någon enskild.

– Tyvärr är det ju så att för vissa så blir en enskild spelare deras hackkyckling och då återkommer de på nätet och klagar på den spelaren och det tar ju bort mycket glädje och positiva känslor.

– Ofta är det samma personer som återkommer och klankar på någon spelare och vår förhoppning är ju att ändå kunna vända deras engagemang till något som är positivt för spelarna och klubben. Supportrarna är ju det viktigaste vi har.

– Klimatet på nätet kan vara väldigt hårt även för vår del men vi tycker ändå att det är en bättre ton idag än för 3-4 år sedan.

Beror det på att ni jobbat mer aktivt med era kanaler och soci-

ala medier?

– Det är en bra fråga. Det är svårt att veta men vi har jobbat mer med våra digitala kanaler och mer seriöst och då kanske gensvaret blir lite mer seriöst också? I vilket fall känner vi att det inte är lika destruktiv kritik till exempel efter en förlust idag.

– Dessutom har jag noterat att spelare som kommer hit från andra klubbar tycker att klimatet och kritiken är mildare här hos oss och att vi är bättre på att hålla rent och en god ton i.

Då tycker du att det har ”betalat sig” att jobba aktivt med nätet och samtalstonen?

– Absolut. Jag tycker personligen att det blivit bättre och gått åt rätt håll hos oss. Därför kan jag också tänka att projekt som Nätpolarna är viktiga eftersom det går att vända utvecklingen, går att få till något mer positivt.

De sakerna gäller a-laget. På ungdomssidan jobbar Bik också aktivt.

Bik Karlskoga är uppdelat i två föreningar där en inkluderar a-lag och juniorer, den andra ungdomssidan.

– Vi är i ett läge nu där vi ska göra en satsning från klubben med en resursperson som ska jobba med den här typen av frågor, kommunikation inåt och utåt, CSR-frågor och annat och därmed lägga en ännu större vikt vid de här frågorna från och med i höst. Det är viktigt.

– Och jag hoppas att man i varje lag i klubben jobbar aktivt med de här frågorna. Det är viktigt att vi tar ett gemensamt ansvar inte bara för hur det går på isen utan hur vi är mot varandra och hur vi mår som människor, att vi är schyssta mot varandra.

Om vi återgår till a-laget som är mest utsatt utåt. Har det varit någon incident där du minns att kritik på nätet har tagit extra hårt på någon spelare?

– Ja, jag vet situationer där vi fått säga till vissa spelare, pusha dem och säga ”läs inte så mycket av det som skrivs nu” och så. Vissa skrattar åt påhopp, men andra klarar inte av det och ibland blir det alldeles för tuffa, negativa tongångar.

– Samtidigt finns det massor av positiva händelser och sekvenser man minns. Vi hade en spelare som låg hemma, sjuk, deppig och vi hade just förlorat samtidigt som han skrivit nytt kontrakt – och på nätet låg flera hundra kommentarer om hur kul det var att han signat nytt kontrakt och skulle fortsätta.

– Då är nätet som bäst, när vi stöttar varandra, skapar gemenskap och ger varandra ny positiv energi, avslutar Jakob Bengtzén.

KARLSKOGA KAN

OCH DET SKA VI VISA - NÄTPOLARNA SKA GE TYDLIGA RESULTAT Ulrika Lundgren är förvaltningschef hos Karlskoga kommun och dessutom som projektägare högst ansvarig för Nätpolarna Karlskoga. Hon ser inga problem i att en kommun tacklar ett globalt problem.

– Nej, ingen kan göra allt men alla kan göra något. Det går att nå konkreta resultat och göra sin del och vi ska visa att Karlskoga kan det när det gäller näthat, säger Ulrika Lundgren.

Det viktigaste med Nätpolarna? Enligt projektägaren att man faktiskt gör något.

– Det kan låta banalt men det absolut viktigaste jag ser är att man faktiskt gör något över huvud taget, säger Ulrika Lundgren.

– Det här är en fråga som är ständigt närvarande och ett stort problem vi alla känner till men ingen har tagit ett samlat grepp i att systematiskt arbeta mot näthat.

– Där kommer Nätpolarna in genom att vi genom kunskap och kontinuitet under tre år både skapar verktyg och kunskap utifrån en dialog om varje skolas enskilda behov.

Då skapar man också ett brett förebyggande arbete?

– Ja, det är ju väldigt ofta så att vi kommunalt har resurser när det handlar om att ta hand om problem som uppstått men det här arbetet vi talar om nu är ju så viktigt genom att skapa förutsättningar för att jobba både förebyggande och främjande, att kunna stämma i bäcken istället för i ån och bli proaktiva mot de problem näthat ger.

Arbetet i Karlskoga har framförallt handlat om punktinsatser tidigare medan Nätpolarna blir ett mer övergripande jobb som når ut brett i alla skolor.

– Det är skillnaden, säger Ulrika Lundgren.

Nu är det ett gemensamt grepp där kommunledning och skolledningar sagt att nu ska vi jobba så här och samla erfarenheter om hur vi jobbar effektivt mot de här problemen.

– Även tidigare har skolorna arbetet med livskunskap, hälsoplaner och annat i andra delar men inte när det gäller de delar som rör internet, på samma sätt.

Vi lever i en annan tid nu och har en annan verklighet att relatera till, konstaterar Ulrika Lundgren.

– Barn och unga föds med internet idag och vi har en situation där möjligheter och problem ökar tusenfalt på nätet. I den situation vi är måste vi som vuxna, oberoende av roll, vara oerhört tydliga med vad som är okej och inte okej, vad man gör och inte gör och det blir hela tiden allt viktigare.

Förhoppningen är naturligtvis att det Nätpolarna arbetar med och mot på nätet också ska få en återklang i skolans vardag, i lektionssalar och på skolgården.

– Det är målet, naturligtvis, säger Ulrika Lundgren. Alla barn är ju i skolan fem dagar i veckan i minst tio år och för hela resten av livet är det centralt att kunna genomföra en god och trygg skolgång och komma ut ur den med godkända betyg. Mycket av uppväxten är ju hemmets ansvar och angelägenhet men i skolan och via Nätpolarna når vi ju alla och kan bidra i problem som centrala att hantera.

– Vi i Nätpolarna barnen och ungdomarna, vårdnadshavare och pedagoger kan i ett gemensamt förhållningssätt göra det tydligt hur vi skapar ett bättre klimat för oss alla.

Det är oerhört viktigt.

Vad en enskild kommun kan göra åt ett glo-

balt problem som näthat är naturligtvis också något Ulrika funderat på.

– Visst. Jag kan tänka att det här är svindlande, men jag tänker också att ingen kan göra allt men alla kan göra något. Istället för att vara passiva kan vi göra något med de möjligheter vi har och ta vår del av ansvaret.

– Det är som med miljö och nedskräpning.

Det är också ett globalt problem men att var och en tar sitt ansvar bidrar ju faktiskt till lösningen.

Dessutom tror jag att vi kan få andra kommuner att se på vårt arbete och tänka att de också kan göra en liknande insats – och inspirerar vi fler får ju arbetet med Nätpolarna effekter i form av ringar på vattnet.

Ulrika Lundgren vill, framförallt, se tydliga resultat av Nätpolarna.

– Rektorerna är väldigt positiva men ser samtidigt att de har svårt att hitta verktygen mot de negativa effekterna av nätet. Nu bidrar vi till det och får vi samtidigt följeforskning från Örebro universitet får vi än mer säkerställda och validerade resultat av Nätpolarna.

– Sedan vill jag att vi ska kunna se konkreta resultat, hitta orsak och verkan, dra konkreta slutsatser för hur vi ska jobba framöver och kunna skapa en tryggare situation även på nätet för de som växer upp här samtidigt som vi inspirerar andra.

Mycket om problem blir det naturligtvis när vi talar om Nätpolarna, men Ulrika Lundgren avslutar med att påpeka alla positiva sidor tillvaron på nätet kan ha och som vi också måste lyfta.

– Absolut. Det är viktigt att peka på allt bra.

Jag vet ju själv när man, till exempel, får positiva reaktioner på Instagram och blir extra glad hela dagen eller när man ser att många läst och kommenterat något inlägg man gjort. Det är uppmuntran man växer av och det är ju de delarna av livet på nätet vi vill stärka och ge plats när vi driver undan dåliga sidor och näthat.

GISSA APPEN

Har du verkligen så bra koll på appar som du tror?

Passa på och testa dina kunskaper i vårt appquiz. Är du vuxen och sugen på en riktig match?

Plocka fram två pennor och gör quizet tillsammans med någon yngre, på varsin sida.

Facit hittar ni på nästa uppslag.

PINTEREST - Pinterest är ett bildbaserat socialt medium där användaren samlar och sparar bilder från webben. Typ en anslagstavla där man sätter upp bilder man gillar, inspirerande tips och saker man vill komma ihåg. Många använder Pinterest som en bank där man samlar information och inspiration.

GISSA APPEN facit

TWITCH eller Twitch.tv är en webbplats för direktsänd videoströmning. Användarna kan titta på och vara med när andra spelar spel samtidigt som de får ett socialt utbyte. Man följer även IRLklipp som innehåller allt från liveframträdanden, musikproduktion, yoga och matlagning.

SIGNAL - PRIVATA MEDDELANDEN Signal är en fri och krypterad messengerplattform. Den är känd för att vara sparsam med skickade data och för sin end-to-end-kryptering.

TWITTER - socialt nätverk där man kommunicerar genom inlägg som är maximalt 140 tecken. Det är gratis att använda tjänsten som bygger på att du följer de konton (personer, företag eller organisationer) som du tycker är intressanta.

YOUTUBE - Youtube är en videodelningstjänst. På Youtube kan du se alla dina favoriter bland videor och musik, ladda upp originalinnehåll och dela allt med vänner, familj och hela världen. På Youtube kan man även skapa en egen kanal där man samlar sina klipp.

WHATSAPP - På Whatsapp kan användare skicka bilder, ljudmeddelanden, genomföra video- och röstsamtal samt starta chatt- och samtalsgrupper.

WhatsApp använder telefonens internetanslutning för att skicka meddelanden eller vid samtal vilket gör att du slipper betala några avgifter.

REDDIT - Reddit är en social nyhetssida på internet.

Användare kan förutom att läsa innehållet också posta egna länkar till innehåll på nätet eller posta ”self”-poster som innehåller användarskapad text.

TIK TOK - Tik Tok, är en mobilapp för att skapa och dela korta videos. Vanligast är att man läppsynkar/mimar och dansar till musik men det går att göra mycket annat – till exempel skapa komiska filmsnuttar eller musikvideos med sina husdjur.

KIK - Populär chatt-app för smartphones som har cirka 300 miljoner användare. Den är särskilt populär bland ungdomar. Kik, vars meddelande påminner om sms, använder internet för att överföra meddelande och påminner på så sätt om annan populär app, WhatsApp. Tjänsten är mest känd för sina anonymitetsmöjligheter.

ASKfm - Social nätverkstjänst där användare skapar profiler och skickar frågor till varandra. Ask. fm är som en slags digital version av sanning eller konsekvens. Att kunna ställa frågor utan att behöva visa vem du är kan vara lockande.

FACEBOOK MESSENGER - Chatt-app och program som tillhandahåller text- och talkommunikation. Facebook Messanger är integrerad med Facebooks webbaserade chattfunktion och är byggd på öppet API-protokoll*, där användare kan chatta med vänner både på mobilen och på Facebook-webbplatsen.

SNAPCHAT - App för meddelande mellan smartphones. Användaren tar ett foto eller spelar in en video, bestämmer hur länge fotot ska visas för mottagaren och skriver ett meddelande. Sedan skickar man fotot/videon till en eller flera personer i den egna kontaktlistan.

DISCORD - På grundnivå är Discord ett av de enklaste sätten att kommunicera med dina vänner via röst, text och video. Discord används till alla möjliga sorters träffar, allt från direktsända karaokekvällar till målarsessioner med skärmdelning eller virtuella bröllopsfester. Folk skapar Discord-servrar för spel, yogakurser, komedi-fanklubbar och det finns till och med de som driver hela podcasting-företag.

(

PERISCOPE - Mycket lik Snapchat. Skillnaden är att du filmar dig själv eller andra live och vem som helst kan titta på din sändning, utan möjlighet att ångra, redigera eller hindra någon från att se.

Sändningarna kan hittas geografiskt på en karta i appen. Du kan alltså se om någon i din närheten sänder på Persicope och titta på dennes video. *Och vad tusan är API-Protokoll?

API, Application Program Interface, är ett slags protokoll som används för att program (även kallat applikationer) enklare ska kunna snacka med varandra. En slags tolk, som kommunikationen går genom Ett exempel: Säg att du har en väderapp i din telefon. För att den ska kunna fungera måste den hämta väderprognoser. Kanske vänder den sig till SMHI:s webbapp. Väderappen kan förstås ha programmerats till att gå in på SMHI.se för att hämta informationen därifrån, ungefär som du eller jag själv kan göra. Men detta hade lätt kunnat leda till problem. Om SMHI ändrar sin hemsida till exempel. Appen är programmerad att hämta information från förstasidan, men informationen har flyttats till en annan sida.

Här är API en mer robust lösning. Eftersom väderappen är ett program kan den prata med SMHI:s API för att hämta ut data. Detta sker enligt API:ets regler (också kallat dokumentation) som säger ”så här ska du prata för att jag ska förstå” och ”så här förstår du det svar jag kommer skicka tillbaka”.

Källa: tjejerkodar.se

(

INSTAGRAM - Instagram är en app för att dela bilder och korta videoklipp. Instagram är mycket populärt och det näst mest använda sociala nätverket efter Facebook. Instagram ägs sendan 2012 av Facebook.

FACEBOOK - Världens största sociala nätverkstjänst vändare. Facebook är till grunden en tjänst för att hålla kontakten med vänner och familj.

Den har sedan utvecklats till att även göra det möjligt att följa och interagera med företag och organisationer.

VIBER - Chattjänst-app som tillhandahåller textoch tal-kommunikation för smartphones utvecklad av Viber Media. Utöver chatt kan användare utbyta bilder, video och ljud.

ROBLOX - Populär spelplattform utan åldersgräns där användarna själva skapar spelen. Spelplattformen har säkerhetsinställningar som föräldrar kan använda för att skydda sina barn.

VILL DU GÖRA EN ANMÄLAN?

HÄR HITTAR DU AKTÖRER SOM UTREDER ANMÄLNINGAR:

Barn- och elevombudet

Barn- och elevombudet (BEO) arbetar för att skydda barns och elevers rättigheter. BEO ser till att skolor följer den del av skollagen som handlar om kränkande behandling. De utreder anmälningar som handlar om kränkningar mot barn och elever och kan företräda barn och elever i domstol. beo.skolinspektionen.se

Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter. Om du blir utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på nätet och din skola inte gör något för att förhindra det kan du anmäla det till DO. Därefter kan DO utreda om skolan har gjort tillräckligt för att trakasserierna ska upphöra. do.se

Polisen

Polismyndighetens uppdrag är att förebygga, upptäcka och utreda brott. Att skydda barn och unga på nätet ingår i det allmänna uppdraget. Det kan vara brottsligt att ta, ha och dela nakenbilder. Polisen ser många fall där unga människor skickar nakenbilder till någon de litar på, bilder som sedan sprids vidare. Här kan du bland annat ta del av polisens råd - tänk så här på nätet. polisen.se/delbart

Socialtjänsten

Om du är orolig för att någon far illa eller om du vet att någon far illa, eller på annat sätt behöver hjälp så är det viktigt att du gör en orosanmälan till socialtjänsten. Anmäler du som privatperson kan du alltid vara anonym om du själv vill. Mer info finns på karlskoga.se, Telefonnummer för orosanmälan: 0586-610 90

MER OM NÄTHAT När går näthat över gränsen och blir olagligt? Den typen av näthat som faktiskt är straffbart kan lite förenklat delas in i tre olika kategorier: förtal, kränkning och olaga hot Vi ska försöka förklara dessa brott så tydligt vi kan.

Förtal Att det är olagligt att dela nakenbilder eller filmer på någon annan förstår nog de flesta, men enbart genom att sprida falska rykten om någon annan kan du faktiskt vara skyldig till förtal. Förtal är ett brott och det är själva spridningen av ryktena, filmerna eller bilderna som är den brottsliga handlingen. Det är alltså inte brottsligt att hitta på en lögn om någon, men att sprida den vidare kan definitivt vara det.

Exempel på förtal kan vara att skriva på någons Instagram att personen haft sex med hur många som helst, att skriva på sin blogg att en person fuskar på alla prov i skolan eller hitta på att någon misshandlar sitt barn.

Förtal kan straffas med böter.

Kränkning Även om den som får en taskig kommentar blir ledsen så är det exempelvis inte olagligt att skriva att någon är dålig på fotboll, eller att någon har fula byxor. Däremot är det dumt och väldigt onödigt att skriva sådana kommentarer, så man bör alltid tänka efter en extra gång innan man skriver något negativt till en annan person på nätet. Detta gäller även när man skriver eller kommenterar till exempelvis modeller, politiker, musiker eller skådespelare. Kända personer har samma känslor som du och kan också bli både sårade och ledsna av taskiga kommentarer.

En bra regel är att aldrig skriva något som du inte skulle våga säga till personen i verkligheten. En annan viktig sak att alltid tänka på är följande: Att flera gånger skriva elaka saker om samma person kan vara ett brott som kallas för kränkning. Det gäller särskilt om man kommenterar någons hudfärg, kön eller sexuella läggning.

Kränkning kan straffas med böter.

Olaga hot Den typen av näthat som är absolut värst för den som blir utsatt är om du medvetet skrämmer någon genom att skriva hotfulla kommentarer eller skicka obehagliga privata meddelanden. Exempel på saker som kan vara väldigt skrämmande för mottagaren är om du skriver hur du ska skada någon, förstöra någons ägodelar eller att du ska döda någon. Även de gånger som du själv kanske tycker att det du skriver är på skoj är det väldigt lätt att den som får kommentaren eller meddelandet missförstår dig.

Tänk alltid på hur du själv skulle

Vad klassas som ett brott?

uppfatta din kommentar om någon skrivit likadant till dig. Att skrämmas på detta sätt är ett allvarligt brott som kallas för olaga hot. Olaga hot kan straffas med böter eller i värsta fall fängelse.

Viktigt att tänka på Det finns en sak som är väldigt lätt att glömma när det kommer till de brotten vi pratat om ovan - förtal, kränkning och olaga hot. Gemensamt för alla dessa tre olagliga handlingar är följande: Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden, skrivit det hotfulla meddelandet eller den kränkande kommentaren som bryter mot lagen… Det gör nämligen även du som sprider bilden, meddelandet eller kommentaren genom att dela eller retweeta den! Glöm aldrig det!

Andra brott på nätet Utöver det man kallar näthat som vi hittills gått igenom så finns det andra faror på nätet som är viktiga att känna till. Desto större din kunskap är om dessa saker, desto större är chansen att du kan undvika att bli utsatt.

Medan näthat ofta har det uppenbara syftet att såra, förnedra eller skrämma någon så finns det andra beteenden på nätet som är både farliga och olagliga, men desto knepigare att avslöja på en gång. Nedan förklarar vi mer utförligt om detta.

Sexuella övergrepp När vuxna lurar barn på nätet för att på något sätt försöka utnyttja dem sexuellt är det ett allvarligt brott som heter gromning (från det engelska ordet grooming). En vuxen kan till exempel försöka övertala ett barn att visa sig naken framför webbkameran, be barnet att berätta privata saker om sin kropp eller i värsta fall försöka få barnet att gå med på en träff någonstans.

Den som försöker få kontakt med barn låtsas ofta vara i samma ålder och låtsas ha samma intressen som barnen. Därför kan det vara väldigt svårt för barnet att veta om det är ett annat barn eller om det är en vuxen med ont uppsåt som dyker upp i chatten.

Om ett barn misstänker att det är en vuxen som utger sig för att vara ett barn på nätet är det viktigt att avbryta kontakten omedelbart. Det är absolut läge att bli misstänksam om det kommer konstiga frågor om vad barnet har på dig, om barnets kropp

eller annat som helt enkelt känns fel.

Prata med barnen om att våga lita på magkänslan och att alltid ta det säkra före det osäkra. Lär barnen att om de hamnar i en situation som känns minsta obehaglig så ska de aldrig tveka att prata med en förälder, en lärare eller någon annan vuxen som kan hjälpa och stötta.

Det är mycket viktigt att komma ihåg att det aldrig någonsin är barnet som gjort något fel ifall detta händer! Det är alltid den vuxna person som ber om nakenbilder, ställer obehagliga frågor eller vill träffas som gör fel och dessa handlingar ska polisanmälas omedelbart!

Identitetskapning och olaga identitetsintrång Du vet säkert redan att alla människor på nätet inte är helt ärliga. Detta känner de allra flesta till, men ändå är det många som blir lurade varje dag. Det är därför viktigt att hela tiden påminna dig själv om att du aldrig vet helt säkert vem du har kontakt med på nätet. Det finns nämligen många personer som använder fejkade konton med påhittade namn och stulna bilder. Det kan alltså rent teoretiskt verka som att du exempelvis pratar med en klasskompis, när det i själva verket är någon helt annan. Anledningen till att någon luras på detta viset kan skilja sig åt från fall till fall, men oavsett syfte så är det alltid olagligt att utge sig för att vara någon annan eller agera i någon annans namn och denna sortens brott kallas generellt för bedrägeri och kan ge fängelse.

Något som många inte tänker på är att en hel del bilder som publiceras på sociala medier, hemsidor och bloggar är väldigt enkla för vem som helst att ladda ner och det har blivit allt vanligare att fejkade profiler tar bilder från “vanliga människors” profiler och använder som exempelvis profilbilder. Även semesterbilder och annat privat laddas ner och förekommer sedan på fejkade konton, detta för att profilen ska se mer äkta och verklighetstrogen ut. Med detta i åtanke ska du alltid vara försiktig med vad du lägger ut på nätet och om du känner minsta tveksamhet kring en bild så är det säkerligen bäst att inte publicera den.

Ser du profiler som är uppenbart fejkade, eller om du i allra värsta fall skulle se dina egna eller någon kompis bilder på en profil du inte känner

till - rapportera kontot. Alla sociala medier har olika tjänster där du kan anmäla misstänkt bedrägeri och fejkade konton. I vissa lägen kan det också vara läge att polisanmäla, så prata alltid med någon vuxen om du ser något misstänksamt.

Det finns också andra typer av bedrägeri som kan få allvarliga konsekvenser. Det kan vara när en bedragare har fått tag i ditt namn, din hemadress och ditt personnummer och använder dina uppgifter för att beställa varor på nätet i ditt namn.

Varorna går sedan till ett utlämningsställe i närheten av din bostad dit bedragaren går och visar upp någon form av id-handling - antingen stulen av dig eller en förfalskad - och hämtar ut varan. Därefter blir du betalningsskyldig.

Det kan också handla om att dina personuppgifter används för att beställa ut ett kreditkort, ta snabba lån (exempelvis sms-lån), spela om pengar nätet eller köpa varor på kredit i butiker. Var alltid extra vaksam om du har ett bank- eller kreditkort av något slag, då kortuppgifter tillsammans med personuppgifter går att utnyttja på väldigt många sätt. Misstänker du att någon du inte känner fått tillgång till dina kortuppgifter är det alltid säkrast att kontakta kortutgivaren (oftast banken) och spärra kortet direkt. Det ska inte kosta dig något att få ett nytt kort om detta sker. Polisanmäl alltid alla former av misstänkt bedrägeri, då all information är viktig för polisen om det är större ligor som härjar.

Källkritik På nätet kan det ibland vara mycket svårt att veta vad som faktiskt är sant och vad som är påhittat. Det finns gott om sidor som ser proffsiga och trovärdiga ut, men trots detta sprider de lögner eller falsk information (även kallat fake news). Du måste därför alltid göra ditt yttersta för att ta reda på om det du läser verkligen är sant innan du kommenterar en nyhetsartikel, delar ett blogginlägg eller på annat sätt uttrycker dina åsikter i det offentliga. Ett gammalt talesätt som känns minst lika aktuellt idag är: “Om det låter för bra för att vara sant så är det troligen inte sant!”

Viktigt här att tänka på är att även en del vuxna med hög utbildning kan ha svårt att se vad som är sant eller

falskt på nätet, så det är inte bara barn och ungdomar som måste lära sig källkritik - det gäller även alla vuxna.

Hur blir man då källkritisk? En bra start är att alltid ta reda på vem som står bakom artikeln eller blogginlägget du läser. Är det en kompis eller någon du följer i sociala medier som uttrycker en stark åsikt utan att berätta var informationen kommer ifrån kan du alltid fråga “Har du en källa på det?” i kommentarsfältet. Om de inte kan ge ett bra svar så är risken att det som skrivits inte är sant.

Ett konkret exempel är om någon skriver “Nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller där bak!”

Det låter ju inte särskilt troligt och du skulle förmodligen tro att personen som skrivit detta har hittat på.

Skulle det däremot stå “Jag läste på Volvos hemsida att nästa år ska alla Volvo-bilar utrustas med propeller

där bak!” då har personen som skrivit angivit Volvos hemsida som källa för informationen och du kan enkelt gå in på hemsidan själv och se om personen talar sanning eller inte.

Ibland kan det dock vara lurigare om personen faktiskt anger en källa, men du misstänker att källan är en sida som sprider falsk information. Då gäller det att leka lite detektiv och hitta andra källor som motbevisar den falska informationen. Detta är verkligen inte särskilt lätt alla gånger, men att träna på källkritik och bli duktig på detta är faktiskt både roligt och lärorikt. Försök att se dig själv som nätets hemliga detektiv som avslöjar en massa bluff och båg, det behövs nämligen många skickliga källkritiker där ute!

Nättroll När någon på nätet försöker provocera dig att reagera kraftigt kallas det att personen i fråga trollar dig.

Det kan vara genom att skriva något taskigt eller dumt på sociala medier, eller kommentera elakt på någons bild eller post - allt med syftet att få andra att börja diskutera eller tjafsa.

Det behöver inte enbart vara för att skapa hat, men det är ofta så denna metod används. Målet är oavsett att skapa uppståndelse och få andra att reagera. Ett så kallat troll eller nättroll har som sitt mål och syfte att få dig upprörd och ur balans.

Typiska troll använder ofta provocerande ord, är konfliktsökande, är ofta anonyma eller har falsk identitet, försöker medvetet leda in konversationen på känsliga ämnen, använder gärna egna “bevis” (”Jag har minsann själv varit med om detta...”) för att få andra ur balans, om ingen svarar kommenterar de gärna sina egna inlägg och gör ibland inlägg från flera olika profiler som ofta är fejkade.

Trollfabriker Det händer tyvärr ganska ofta idag att nättroll och bloggare som sprider propaganda eller falsk information går samman för att hjälpas åt på nätet. När denna typen av människor organiserar sig med ett gemensamt syfte kallas det för en trollfabrik. Ofta används botar (en slags internetrobotar) för att skapa massor av fejkade konton som sedan sprider och delar information med målet att skapa förvirring eller skrämmas. Det är heller inte ovanligt att privata mailadresser

sprids bland trollfabrikerna vilket gör att de kan skicka ut organiserade massmail. Din privata inkorg kan på så sätt bli överfylld av hatiska mail.

Upplever du denna typen av obehagliga aktioner ska du alltid spara mailen som bevismaterial. Prata alltid med en vuxen som du litar på ifall det känns läskigt. Även i dessa fall är det viktigt att polisanmälan görs, då det kan röra sig om exempelvis olaga hot eller kränkning.

Nätfiske Det man kallar nätfiske (efter engelskans phishing) är ett samlingsnamn för spam, social manipulation eller försök att lura till sig andras lösenord, inloggningsuppgifter, kreditkortsnummer eller annan privat och känslig information. Det görs med hjälp av falska mail eller webbsidor.

Ofta är dessa väldigt välgjorda vilket gör att du luras att öppna, klicka eller på annat sätt följa deras instruktioner och på så sätt lämna ifrån dig dina uppgifter. Bara genom att klicka på denna typen av länkar kan göra att du utsätts för olika sorters intrång i din dator. Även nätfiske är en form av bedrägeri som kan behöva polisanmälas.

Skvallerkonton På senare tid har det blivit allt vanligare att anonyma skvallerkonton och

skvallerbloggar sprider falska rykten och rent förtal om influencers och andra kändisar, men också om helt vanliga barn och ungdomar. I en del städer förekommer det exempelvis att flera skolor har elever som driver anonyma skvallerkonton eller skvallerbloggar där andra elever pekas ut som horor, psykiskt sjuka eller andra extremt kränkande lögner. Detta är ett allvarligt problem eftersom de personer som hängs ut med namn och bild på dessa sidor naturligtvis mår mycket dåligt.

Det kan dessvärre vara svårt att bevisa exakt vem som är skyldig till spridningen om det kommer från en anonym sida. Om detta fenomen är något som upptäcks bland elever eller skolans personal så måste det genast tas upp och motverkas på alla sätt. Även om de som hittar på och skriver denna typen av påhopp och lögner på nätet kanske anser att det “är på skämt” eller “på skoj” är det fortfa-

rande brottsligt att medvetet sprida falska uppgifter om andra personer.

Om du stöter på denna typen av sidor eller konton så ha alltid i åtanke att en polisanmälan kan vara på sin plats, då det kan röra sig om straffbart förtal. Prata alltid med polisen om du ser något som inte känns bra.

Gaming och spel Alla som gillar att sitta vid datorn, telefonen eller paddan och spela har säkerligen haft diskussioner med era närstående om skärmtiden. Då vår uppgift i första hand är att försöka stoppa näthatet och hjälpa människor att undvika farliga situationer så kommer vi inte gå in på skärmtiden här. Detta är en annan viktig fråga som andra är bättre på att resonera kring. Låt oss bara för sakens skull inflika att det aldrig är hälsosamt eller bra för dig att spela för mycket och för länge. Tänk på att ta pauser, röra på dig emellanåt och framför allt - gå ut och ta frisk luft.

Bortsett från skärmtiden - vad är då riskerna med gaming? Dels är det väldigt vanligt att barn spelar spel som egentligen är barnförbjudna. Ett av de vanligaste exemplen är GTA, som innehåller scener och ett språk som verkligen inte är barnvänligt.

Det finns många andra exempel som är lika illa eller värre och många barn upplever ett grupptryck att delta i

dessa spel. Tänk på att det alltid finns en anledning till att saker har åldergränser och även om det kan vara svårt att säga nej så är det viktigt att försöka stå emot grupptrycket. Spel med aggressivt våld och fult språk är inte hälsosamt att delta i och många har upplevt mardrömmar och obehag efter att ha deltagit i denna typen av spel.

Det allra största problemet är dock när barn och ungdomar spelar online och chattar med andra medan de spelar. Där finns det massor av risker att se upp för, då just spelchattar är en av de vanligaste platserna där vuxna utger sig för att vara barn. Detta är ett allvarligt brott som kallas gromning (efter engelskans grooming) och det kan du läsa mer om i avsnittet om sexuella övergrepp. Det gäller verkligen att vara oerhört uppmärksam och försiktig när man chattar med främlingar, glöm aldrig det!

Härskartekniker Härskartekniker förekommer både i verkliga livet och på nätet och kan vara riktade mot en särskild grupp eller en enskild person. Härskartekniker förekommer helt enkelt i alla sorters sociala sammanhang och handlar om att förtrycka eller förminska en person eller en grupp. Detta sker för att någon eller några är fast beslutna om att behålla sin nuvarande status, tysta ner andra eller slippa ifrågasättas.

Det finns en del typiska exempel på när härskartekniker används: - När du blir påhoppad i ett kommentarsfält för att du har skrivit något, men istället för att det handlar om vad du faktiskt skrev så handlar det om dig, ditt privatliv eller ditt utseende.

- När saker bestäms utan att du fått säga din åsikt. Det kan ske när personer kommunicerar via nätet men “glömmer” (aktivt väljer) att inte bjuda in alla i tråden eller diskussionen.

- När personer ger sig själv företräde och uttalar sig om saker de egentligen inte har kunskap om eller erfarenhet av, utan att faktiskt lyssna på människorna de pratar om.

- När personer använder så kallad gaslighting vilket innebär att någon med makt eller privilegier ifrågasätter en annan människas upplevelse till den milda grad att peronen till slut tvivlar på om upplevelsen verkligen stämmer.

Om du upplever att du blir utsatt för härskartekniker finns det idag gott om organisationer på nätet som jobbar för att motverka detta. Ett effektivt sätt att bemöta problemet är att söka stöd i någon av dessa grupper och gå ihop med andra som upplevt liknande saker. Tillsammans kan ni bemöta personerna som förminskar och kränker så att de förstår att det faktiskt är fler som delar din upplevelse.

”FÖRÄLDRARS AGERANDE PÅ NÄTET VIKTIGT” Vi pratar om hur barn och ungdomar agerar på nätet och hur det påverkar dem.

Vi talar sällan om föräldrarnas eget agerande där och vad det gör.

Terese Glatz, docent i psykologi vid Örebro universitet, vill ändra på det.

Vi lever alla i internets och de sociala mediernas tid.

Alla.

Inte bara de som växer upp. Även deras föräldrar och deras moroch farföräldrar lever i ett uppkopplat samhälle där vi, i stort sett alla, agerar och interagerar mot varandra på nätet.

Men vi talar alltför ofta enbart om hur de unga påverkar varandra på nätet, hur hot, hat och för all del kärlek och vänskap påverkar i olika riktning när de unga allt oftare möts i cyberrymd istället för under den folkparkskupol där kanske deras föräldrar, eller åtminstone generationen tidigare, träffades.

Terese Glatz, forskare och docent i psykologi vid Örebro universitet, ägnar mycket av sin tid och forskning åt hur föräldrar påverkas av att jämföra sig med andra på sociala medier och hur det, i förlängningen, även påverkar andra som exempelvis deras barn.

I ett pågående forskningsprojekt undersöker hon och kolleger till henne småbarnsföräldrars användning av internet och sociala medier.

Det är tillsammans med Jenny Alsarve, Emma sorbring och Kristian Daneback som Terese genomför ett forskningsprojekt på området.

Föräldrar på nätet Det handlar om hur föräldrar hanterar information, jämförelser och hur man bygger sitt föräldraskap på nätet och vilka konsekvenser denna dimension får.

Både för föräldraskapet och för föräldrarna – för där man som förälder fick svaren på barnavårdscentralen har man idag en uppsjö av appar, sajter och flöden i sociala medier som påverkar och bidrar till att ska-

pa föräldraskapet.

Men naturligtvis är det även så att man jämför sig med andra i en tid då varje moment av en förälders vardag och ett barns uppväxt kan redovisas i realtid på en social plattform nära dig, en helt annan verklighet än den tid då man bara kunde jämföra barnvagnsmodeller utanför BVC eller se vem som köpt det senaste randig hos Polarn o Pyret.

Typ. För att reda ut hur föräldrar jämför sig på nätet och hur det påverkar hur det mår lät forskarna 400 småbarnsföräldrar – de flesta med barn på 1-3 år i ålder – svara på ett antal frågor på webben. Frågorna handlade om hur man använder internet och sociala medier och om man exempelvis kände sig mer lyckad som föräldrar vid positiva kommentar eller om man kände att andra föräldrar har bättre ”styr” på sitt föräldraskap utifrån hur de presenterar det och sig på nätet.

Mammor söker mer För en del av gruppen gjordes en uppföljning ett år senare. De data forskarna kunnat samla visar att föräldrar använder sociala medier just kopplat till sin föräldraroll i hög utsträckning. Det är också så att mammor är mer informationssökande än pappor vilket väl till en del förklaras av att det fortfarande är så att mammor är hemma mer och längre som föräldralediga när barnen är små och frågorna kanske är fler. Det verkar också vara så att föräldrar med högre utbildning i högre grad söker information kring aspekter på att vara föräldrar medan personer med lägre utbildning i högre grad lägger upp bilder.

Hela detta fokus påverkar föräld-

FAKTA - SOCIAL JÄMFÖRELSETEORI Den socialpsykologiska teorin är framtagen under 1950-talet av den amerikanska psykologen Leon Festinger.

Genom att positionera våra färdigheter, uppföranden, attityder, utseenden, kunskap, åsikter, framgångar och misslyckanden i förhållande till andra, skapar vi en egen social identitet, vilket ingår i vår natur som sociala varelser.

Vid jämförelser har behovet av god självkänsla en stor betydelse. Om jämförelserna talar till vår egen nackdel kan det väcka känslor som avund och mindervärdeskänslor. Å andra sidan kan andras misslyckanden väcka skadeglädje.

(Källa: Psykologiguiden.se/DN)

rarna i såväl positiva som negativa riktningar och det i sin tur gör att det kan behövas att exempelvis BVC, familjecentraler, skolan kan fylla en funktion i att få föräldrar att fundera över hur de använder och reagerar på sociala medier, inte minst utifrån hur föräldrars mående kan påverka deras omgivning inklusive barnen.

Det finns en form av ”självbedrägeri” i formatet sociala medier där vi har lätt att skapa en idylliserad bild av oss själva och våra liv, våra framgångar som individer, föräldrar, människor i karriären framhävs medan problem och motgångar, funderingar och negativa tankar lätt göms undan. Det skapar i sin tur en bild av verkligheten som kan få andra att känna sig sämre när de jämför den idylliserade bild som kan visas upp med det de vet är deras egen verklighet. Å andra sidan kan förstås andras ärliga funderingar kring tillvaro, liv och barn göra att man känner sig bekräftad och stärkt. Här, som överallt i övrigt, har internet och sociala medier såväl goda som mindre goda sidor.

FAKTA - TERESE GLATZ

Terese Glatz är docent i psykologi. Hon disputerade vid Örebro universitet 2011 och har därefter gjort en internationell postdok på Wake Forest University i North Carolina, USA (finansierat av Vetenskapsrådet). Sedan 2018 är hon anställd som universitetslektor i psykologi på Örebro universitet.

Tereses forskning rör föräldraskap, relationen mellan föräldrar och barn samt barn och ungdomars utveckling. Hon har ett specifikt intresse för hur föräldrar tänker och uppfattar sin egen föräldraroll och vad som kan påverka föräldrar att känna en misstro till sin föräldrakompetens och hur det får dem att relatera till sina barn.

Terese bedriver även forskning inom området våld och negativa interaktioner inom familjen med ett fokus på hur detta kan påverka barn och ungdomars utveckling.

Förutom forskningssamarbeten med forskare på Örebro universitet samarbetar Terese även med forskare i USA och olika europeiska länder.

Hon samverkar också med samhällsaktörer utanför universitetet. Just nu samarbetar hon med kuratorer på familjecentraler i Örebroområdet i deras arbete med att stötta föräldrar i sitt föräldraskap.

(Källa: Örebro universitets hemsida)

DET FINNS MÅNGA SIDOR SOM KAN HJÄLPA DIG SOM BLIVIT UTSATT ELLER BEHÖVER HJÄLP. HÄR NEDAN FÖLJER NÅGRA. NÄTPOLARNA är en innovativ och trygghetsskapande plattform som utbildar och upplyser människor, både digitalt och IRL. Vi fajtas för en bättre ton mellan människor på nätet så att vi tillsammans skapar ett tryggare nätklimat. natpolarna.se BARNOMBUDSMANNEN (BO) är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Hos BO finns "Mina Rättigheter", en webbplats om barns och ungas mänskliga rättigheter anpassad för pedagoger i både förskola och skola. barnombudsmannen.se BRIS, BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET arbetar varje dag för ett bättre samhälle för barn. Hos Bris kan du som är upp till 18 år prata med en kurator, chatta och prata med andra unga i forum. Du kan också kolla in filmer, lyssna på poddar och läsa om viktiga ämnen. Bris har även öppet nattetid. Utöver stöd och hjälp till barn och unga erbjuder Bris stöd och råd till vuxna som har frågor eller som känner en oro för ett barn. bris.se BROTTSOFFERMYNDIGHETEN arbetar för att göra det bättre för barn och unga som varit med om brott. brottsoffermyndigheten.se ECPAT är en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn.

Där kan du som är under 18 år få stöd och kunskap om sexuella kränkningar, bilder, hot och övergrepp. Behöver du ta ned nakenbilder som spridits finns hjälp att få. ecpat.se FRIENDS är en barnrättsorganisation som arbetar mot mobbning. friends.se INTERNETSTIFTELSEN är en organisation som arbetar för en positiv utveckling av internet. Här finns guider och rapporter om barn och unga på nätet. internetstiftelsen.se JURIDIKINSTITUTET Institutet för Juridik och Internet är en juridisk expert- och informationsorganisation som hjälper personer som utsatts för kränkningar på nätet. Här kan du ställa frågor om näthat och brott och straff. juridikinstitutet.se FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA är en myndighet med uppdrag att bland annat främja demokrati och mänskliga rättigheter. Här finns information om ämnet rasism samlad under rubriken ”Prata rasism”. levandehistoria.se

MAKE EQUAL Jämlikhetsstiftelsen Make Equal är lösningsfokuserade jämlikhetsexperter som arbetar mot målet att alla ska slippa diskriminering och kunna nå sin fulla potential. Här finns information om metoder för ett praktiskt jämlikhetsarbete. Näthatshjälpen är ett verktyg för dig som utsätts eller ser andra utsättas för näthat. makeequal.se MYNDIGHETEN FÖR UNGDOMS- OCH CIVILSAMHÄLLESFRÅGOR tar fram kunskap om hur unga har det i Sverige. De sprider också kunskap om villkor och utveckling av det civila samhället (den del av samhället som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet). Här finns rörligt och skrivet material riktat till vuxna i ungas närhet. mucf.se RFSL UNGDOM är ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Organisationen arbetar för en värld där alla ska få vara sig själva på sina villkor och mot diskriminering, våld och negativ särbehandling. Här finns stöd och tips till unga hbtq-personer. rfslungdom.se RÄDDA BARNEN är en barnrättsorganisation som arbetar för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Här finns bland annat tips och råd om hur föräldrar kan skydda sina barn från utsatthet på nätet. räddabarnen.se SUICIDE ZERO arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. De arbetar för att lyfta frågan, identifiera samhällsbrister samt sprida kunskap. suicidezero.se STIFTELSEN ALLMÄNNA BARNHUSET arbetar för att stärka barn- och ungdomar i utsatta livssituationer. Verksamheten vänder sig till praktiker, forskare och beslutsfattare. allmannabarnhuset.se SURFA LUGNT är en organisation med syfte att sprida kunskap om nätets möjligheter och risker, med fokus på barns och ungas säkerhet. Här kan du ställa frågor om nätet till en expertpanel, hitta fakta och lektionsmaterial. surfalugnt.se UMO är en webbplats om sex, hälsa och relationer för alla som är mellan 13 och 25 år. Bakom UMO står alla landsting och regioner. umo.se UNGDOMAR en digital plattform för unga. Här kan du prata med andra unga, läsa artiklar och ställa frågor anonymt till en stödpanel med vuxna professionella. ungdomar.se

DATOR- & KONSOLSPEL Det här är dator- och konsolspel: Spel som går att spela på datorer (PC, Mac) eller på konsol (Playstation, Xbox, Nintendo) både offline och online.

Många spel har både funktioner för chatt och röstsamtal via headset.

Finns i många olika former; RPG (rollspel), MMORPG (Massively Multiplayer Online Role Playing Game), FPS (First Person Shooter), MOBA (Multiplayer Online Battle Arena), RTS (Real Time Strategy, sandlådespel (icke-linjära spel) med mera.

Källor: Problematiskt datorspelande, Statens medieråd.

Svenskarna och internet 2017. www.gamereactor.se.

Hur mycket används onlinespel i Sverige?

Källor: Svenskarna och internet 2019. www.gamespot.com.

Ungar och medier 2019.

Vad gör man här egentligen?

• Spelar multiplayer – spelar mot andra människor runtom i världen.

• Chattar och pratar med varandra under spelets gång.

• Spelar i lag och i grupper där användare online kan spela med och mot varandra.

• Spelar spel som inte har ett egentligt slut utan går ut på att bygga upp och utforska världar.

• Spelar spel där du, tillsammans med upp till 60 andra spelare, spelar korta men många matcher i turneringar.

• Spelar sandlådespel ensamma eller mot andra spelare online.

Tips innan du pratar med ditt barn: Läs gärna på om det spel som ditt barn tycker om att spela och om de olika spel som finns.

Spela gärna tillsammans med ditt barn eller sitt bredvid när ditt barn spelar. Låt ditt barn lära dig om spelet och dess funktioner.

Prata gärna med ditt barn om detta: Har du ... koll på vad i spelet och vilken typ av spel som får dig att bli som mest engagerad? ... koll på vilka du träffar i spelet? ... koll på vad som går att köpa i spelet? ... koll på hur du kan betala i spelet och med vilken valuta? ... tänkt på hur ni pratar med varandra i spelet?

MOBILSPEL (App-spel)

Hur mycket används mobilspel i Sverige?

Det här är mobilspel: Appar som laddas ner direkt till en mobil eller surfplatta.

Spel en har ofta en chatt funktion, där spelare kan prata med varandra.

Spelen brukar utvecklas för både iOS och för Android enheter.

Spelen kan vara gratis men har ibland alternativ där användaren kan köpa till olika funktioner.

Källor: Problematiskt datorspelande, Statens medieråd.

Svenskarna och internet 2017. www.gamereactor.se.

Källor: Ungar och medier 2019. www.gamereactor.se.

Vad gör man här egentligen?

• • • •

Spelar själv eller tillsammans med andra spelare.

Köper tillägg inne i spelen.

Chattar med varandra i spelen.

Kopplar ihop och loggar in med sina sociala konton (som Facebook) i spelen.

Prata gärna med ditt barn om detta: Har du ... koll på vad spelet handlar om? ... tänkt på vad som är kul med spelet och vad i spelet som engagerar? ... tänkt på hur ni pratar med varandra i spelet? ... varit med om att andra spelare kontaktat dig på ett sätt som inte känts bra? ... koll på vad som går att köpa i spelet? ... koll på hur du kan betala i spelet och med vilken valuta?

Tips innan du pratar med ditt barn: Läs gärna på om det spel som ditt barn tycker om att spela och om de olika spel som finns.

Spela gärna tillsammans med ditt barn eller sitt bredvid när ditt barn spelar. Låt ditt barn lära dig om spelet och dess funktioner.

DET HÄR ÄR...

FACEBOOK

Ett socialt nätverk.

Grundades 2004.

Globalt 1,88 miljarder dagliga aktiva användare (2021).

Används både på datorn, paddan och i mobilen.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

Nätverkets hantering av användardata har uppmärksammats i och med påverkans-kampanjer inför bland annat presidentval i USA. Källor: https://www.facebook.com/business/marketing/facebook https://investor.fb.com/investor-news/press-release-details/2021/Facebook-Reports-First-Quarter-2021-Results/ default.aspx

INSTAGRAM

Ett socialt nätverk för att dela bilder med varandra.

Grundades 2010 och köptes av Facebook 2012.

Globalt 1 miljard aktiva användare.

Används mest som mobilapp.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

Begreppet ”selfie” myntades här.

Efter Snapchat är Instagram den mest använda sociala medietjänsten i åldern 12-16 år.

Källor: https://help.instagram.com/ https://instagram.com/about/us/ https://www.facebook.com/business/marketing/instagram

SNAPCHAT

Ett socialt nätverk för att dela bilder och filmer.

Grundades 2011.

Globalt 280 miljoner användare (2021).

Används endast som mobilapp.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

Begreppet “snapa” innebär att man fotar och delar bilden.

Källor: https://www.snapchat.com. https://www.snap.com/sv-SE/terms/

HUR MYCKET ANVÄNDS FACEBOOK I SVERIGE?

HUR MYCKET ANVÄNDS INSTAGRAM I SVERIGE?

HUR MYCKET ANVÄNDS SNAPCHAT I SVERIGE?

Källor: Ungar och medier 2019. Svenskarna och internet 2019.

Källor: Ungar och medier 2019. Svenskarna och internet 2019.

Källor: Ungar och medier 2019. Svenskarna och internet 2019.

Vad gör man här egentligen?

Vad gör man här egentligen?

Vad gör man här egentligen?

• Bygger relationer med nya och gamla vänner.

• Skickar meddelanden privat eller i grupp i messengerappen.

• Kollar flödet av andras uppdateringar.

• Läser nyheter från olika publicister.

• Följer kändisar och populära företag.

• Delar andras inlägg och länkar.

• Lägger upp egna bilder/filmer.

• Sänder live från sin sida eller sitt konto.

• Lägger upp bilder eller filmer i “Stories” som försvinner efter 24 timmar.

• Reagerar på andras inlägg med olika emojis.

Prata gärna med ditt barn om detta:

Har du ... uppgett din riktiga ålder i din profil? ... ditt eget eller ett påhittat namn? ... olika sätt att bemöta hat och hot på nätet? ... råkat ut för mobbning, taskiga kommentarer? ... varit med om att dina bilder delats utan att du velat det? ... stött på ryktesspridning? ... stött på konspirationsteorier? ... koll på vad en trovärdig nyhetskälla är? ... råkat dela nyheter som sedan visat sig vara falska? ... koll på sekretessinställningarna? Bland annat på vem som kan se vad på din profil? ... koll på de lagar och användarvillkor som gäller för bilder, filmer och kommentarer? ... koll på vem som är avsändaren när du läser nyheter?

• Lägger upp bilder och filmer som sparas på profilen.

• Lägger upp bilder eller filmer i “Stories” som försvinner efter 24 timmar.

• Tittar på kompisars bilder, kommenterar, gillar (”lajkar”), pingar varandra.

• Följer kändisar, influencers och företag.

• Skickar meddelanden till varandra.

• Sänder live från sitt konto.

• Lägger upp Boomerangfilmer som är små korta filmer som spelas upp fram och tillbaka.

Prata gärna med ditt barn om detta:

Har du ... privat eller offentlig profil? ... flera profiler? ... ditt eget eller ett påhittat namn? ... råkat ut för mobbning, taskiga kommentarer? ... funderat över vilka bilder du själv lägger upp och vilka som kan se dem? ... hittat dina egna bilder hos någon du inte känner? ... blivit kontaktad av någon okänd person? ... koll på att andra kan ta skärmdumpar av dina bilder och sprida dessa? ... koll på de lagar och användarvillkor som gäller för bilder, filmer och kommentarer?

• På Snapchat erbjuds användare att ta bilder eller spela in video, lägga till text och rita för att sedan skicka snaps till sina kontakter eller lägga i Stories.

• Tittar på andras bilder och filmer.

• Följer kändisar och företag.

• Skickar meddelanden och bilder privat eller i grupp.

• Genom ”Snap Map” kan man ha koll på var ens vänner befinner sig.

• Fotar cirkulära (360°) bilder med ett par kameraglasögon som går att köpa.

Prata gärna med ditt barn om detta:

Har du ... tänkt på att dina filmer och bilder kan sparas och spridas av andra? ... ditt eget eller ett påhittat namn? ... stött på mobbning, taskiga kommentarer? ... olika sätt att bemöta hat och hot på nätet? ... koll på att vem som helst kan följa dig? ... blivit kontaktad av någon okänd person? ... koll på de lagar och användarvillkor som gäller för bilder, filmer och kommentarer? ... koll på att du får en notis om någon tar en skärmdump av din bild? ... koll på att bilden finns kvar i 30 dagar om den inte har öppnats av mottagaren? ... koll på att dina vänner kan se på en karta var du befinner dig?

TWITCH

En webbplats för direktsänd videoströmning.

Videoklippen kan ses i efterhand.

Grundades 2011. Ägs av Amazon.

TCHGlobalt 15 miljoner dagligen aktiva konton (2018) och 30 miljoner besökare varje dag Twitch. tv.

Finns både som webbplats och som app till mobiltelefoner och spelkonsoler.

Källor: https://www.twitch.tv/p/sv-se/about/ https://twitchadvertising.tv/audience/

TWITTER

Ett socialt nätverk där man kan göra korta inlägg.

Globalt 192 miljoner dagliga användare.

Används både på datorn, paddan och i mobilen. Alla konton är offentliga.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

En ”tweet” är ett inlägg på twitter.

En hashtag, #, används bland annat på Twitter för att kategorisera inlägg.

Källor: https://about.twitter.com/. https://s22.q4cdn.com/826641620/files/doc_financials/2020/q4/ FINAL-Q4’20-TWTR-Shareholder-Letter.pdf

YOUTUBE

En plattform för att ladda upp egna filmer och kommentera andras.

Grundades 2005 och ägs av Google.

Globalt 2 miljarder användare (2021).

Används både på datorn, paddan och i mobilen.

Enligt användarvillkoren måste den som skapar en egen profil vara minst 13 år.

Med ”Youtuber” menas en person med en kanal med stor tittar skara. ”Vlogg ” är en förkortning för video blogg – en blogg där inläggen består av rörlig bild i stället för text.

Källor: https://www.youtube.com/intl/sv/yt/about/experiences/ https://support.google.com/youtube https://www.youtube.com/intl/en-GB/about/press/

HUR MYCKET ANVÄNDS TWITCH I SVERIGE?

HUR MYCKET ANVÄNDS TWITTER I SVERIGE?

HUR MYCKET ANVÄNDS YOUTUBE I SVERIGE?

Källor: svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/ www.twitchmetrics.net/channels/viewership?lang=sv

Källa: Ungar och medier 2019

Källa: Svenskarna och internet 2019.

Vad gör man här egentligen?

Vad gör man här egentligen?

Vad gör man här egentligen?

• • • • •

Strömmar (streaming) livesändningar.

Tittar på sparade klipp.

Lägger upp egna filmer på sin kanal.

Följer populära konton.

Följer så kallade IRL-klipp (In Real Life) som innehåller allt från liveframträdanden, musikproduktion, yoga och matlagning.

• Det är möjligt att ha en ”always on” kanal, alltså strömmar som aldrig stängs av.

Källor: www.twitchmetrics.net/channels/viewership?lang=sv. www.pcgamer.se/2018/09/twitch-framgangsrika-streamers-och-inkomster-i-samarbete-med-svenskakasinon-se/

Prata gärna med ditt barn om detta:

Har du ... ett eget konto eller använder du den öppna tjänsten? ... koll på vad en ”always on” kanal är och om det finns några risker med det? ... koll på om man kan köpa något på Twitch? ... tänkt på hur folk kommunicerar med varandra? ... koll på vad källkritik är och hur du använder dig av det? ... koll på hur de som streamar kan tjäna pengar på Twitch?

• Skriver egna tweets med eller utan bild/film/ länk.

• Följer kändisar, politiker, populära företag, publicister.

• Klickar på länkar till nyheter, filmer, mm.

• Kommenterar, gillar och delar andras inlägg.

Prata gärna med ditt barn om detta:

Har du ... ditt eget eller ett påhittat namn? ... flera profiler? ... olika sätt att bemöta hat och hot på nätet? ... skrivit egna tweets eller läser du bara andras? ... råkat ut för mobbning, taskiga kommentarer? ... blivit kontaktad av någon okänd person? ... koll på vilka källor som går att lita på? ... funderat på vilken jargong som finns på Twitter? ... koll på de lagar och användarvillkor som gäller för bilder, filmer och kommentarer?

• • • • • • • •

Lägger upp egna filmer på sin kanal.

Tittar på filmer som andra har lagt upp.

Delar filmer man gillar med kompisar.

Följer Youtubers kanaler.

Följer vloggar.

Får how-to-do-tips om allt möjligt.

Söker information.

Lyssnar på musik.

Prata gärna med ditt barn om detta:

Har du ... en egen kanal (eller flera)? ... ditt eget eller ett påhittat namn? ... råkat ut för taskiga kommentarer eller hotfulla svar? ... olika sätt att bemöta hot och hat på nätet? ... blivit kontaktad av någon okänd person? ... sett filmer som är obehagliga?

Material i samarbete med Statens medieråd.

FÖRÄLDRAGUIDEN

Hur kan du rusta ditt barn för att möta världen?

Barn växer snabbt och deras värld växer med dem. Idag lever vi till stor del med och genom digitala plattformar som å ena sidan ger oss tillgång till all världens information och underhållning, men å

DEN MENTALA TALLRIKSMODELLEN

Den mentala tallriksmodellen innehåller sju grundläggande behov. Att uppfylla dessa har visats stärka det mentala välmåendet (Rock & Siegel, 2012) och modellen kan användas som en utgångspunkt för att se över sina vanor.

andra sidan medför en rad nya utmaningar att förhålla oss till. Din viktigaste föräldrauppgift är att stötta och hjälpa barnet att få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och må bra, något som idag inte alltid är så lätt. Allt fler unga lider dessvärre av nedstämdhet, oro och ångest. Även om inte allt går att påverka så beror måendet delvis på vad man ägnar sin tid åt. Det finns en rad grundläggande behov som behöver vara uppfyllda för att unga ska få goda förutsättningar.

Vissa skapas i skolan och andra kan du som förälder skapa på hemmaplan. För att hjälpa dig har vi tagit fram den här informationen.

Kartlägg gärna hur det ser ut hos er tillsammans med ditt barn. Sist i detta brev finns ett par sidor som kan utgöra stöd för ett sådant samtal (och passar för utskrift). Att barnen känner sig delaktiga och involverade ger förutsättningar för en bra dialog om hur balansen är hos er, vad som kanske saknas och vad som det är för mycket av.

Därefter kan ni tillsammans göra en konkret plan för hur behoven i tallriksmodellen ska kunna uppfyllas.

Sätt gärna upp planen på väggen där den syns för att påminna om vad som är viktigt.

DITT BARNS LIV HÄNDER LIKA MYCKET PÅ SKOLGÅRDEN SOM PÅ NÄTET

Det viktigaste är att prioritera sömn och motion, därefter relationer. Det har visat sig att positiv uppmärksamhet och tid med föräldrar eller andra viktiga vuxna spelar en avgörande roll för barnets psykiska välbefinnande. I en stressig tillvaro kan det ibland vara svårt att hinna med. Tveka inte att be om hjälp i så fall. Kanske en mormor, farbror eller annan familjevän skulle kunna vara ett kompletterande stöd?

Uppmuntra till digital balans.

Stötta ditt barn i att skapa digitala vanor och förhållningssätt som uppfyller barnets alla behov (tallriksmodellen). Låt gärna sista timmen innan läggdags vara skärmfri. Se till att nattsömnen inte blir störd genom att lämna mobilen utanför sovrummet och använd istället en väckarklocka som alarm.

Gör överenskommelser hemma.

Prata ihop er hemma och sätt gemensamma förhållningsregler kring hur ni ska använda digitala medier.

Kom då ihåg att barn inte gör som du säger utan som du gör. Se över ditt eget användande också och fundera över vilka vanor och beteenden du lär ditt barn. Vilka tillfällen ska vara skärmfria? Vid maten? Vissa dagar?

Skapa distraktionsfri fokustid.

Hjälp barnet att lägga upp skolarbetet så att det kan fokusera på en sak i taget och undvik distraktioner.

Lägg till exempel mobilen i ett an-

nat rum vid läxläsning.

Agera på överdrivet användande.

Om du märker att de digitala aktiviteterna börjar gå ut över andra viktiga saker, ta upp det med barnet. Vad tänker hen kring sitt användande? Finns det något runt omkring som påverkar, att exempelvis läxorna känns för svåra att ta itu med eller att det är ett sätt att fly undan jobbiga känslor? Har hen själv några förslag på vilket stöd som behövs?

Engagera dig i vad barnen gör på nätet.

Var insatt i vad som händer på skärmen, så blir det lättare att stötta ett positivt och hälsosamt användande.

Kan ni göra något tillsammans?

Diskutera hur man beter sig schysst på nätet.

Vad är okej att skriva, posta och säga till andra? Berätta hur ditt barn kan agera om någon annan blir utsatt för nätmobbning. Man kan exempelvis skriva att man inte håller med, filma av innehållet med

www.detsynsinte.se

en annan mobil och visa för en vuxen eller trycka på ”anmäl innehåll”.

Samverka med andra vuxna.

Prata med skolan, andra vuxna och kompisars föräldrar i barnets omgivning, så ni kan hjälpas åt att skapa gemensamma överenskommelser och stötta barnen i deras användning av digitala medier.

Var insatt i allt som händer digitalt utifrån risker i förhållande till ålder (t.ex. privat eller öppet konto, chattfunktion, åldersrekommendationer på spel enligt PEGImärkningen).

Prata om faror.

Var medveten om riskerna som finns på nätet, där också personer som utnyttjar barn har tillgång till de tjänster som barn och unga använder. Prata om detta med ditt barn och vad ni tillsammans skulle göra om något obehagligt hände, såsom att barnet blir övertalat att skicka en avklädd bild (ibland mot betalning). Det är vanligt att barn inte berättar om obehagliga händelser

av rädsla för negativa konsekvenser, till exempel att föräldern ska bli arg eller förbjuda appen. Minska risken genom att prata om hur ni skulle hantera det tillsammans, oavsett vilken roll barnet hade i sammanhanget.

Ta porrsnacket och skydda.

Många unga kommer i kontakt med grov porr tidigt. Därför behöver de få information om att det som skildras i porrfilmer sällan speglar verkligheten kring hälsosam intimitet och sexuella relationer. På porrfribarndom.se finns resurser för hur man tar porrsnacket på ett åldersanpassat sätt och på changingattitudes.co/porr finns mer info. Ställ även in inställningar på mobilen, i webbläsare och/eller installera porrfilter för att minimera risken att barn oavsiktligt exponeras.

Kontrollera att viktiga sidor med sexualupplysning släpps igenom såsom snaf.se, umo.se och rfsu.se

Till sist - det är förstås upp till varje förälder att hitta de vanor som fyller allas behov och fungerar i just er familj. Rekommendationerna i detta brev tog vi fram utifrån forskningssammanställningen ”Mår unga sämre i en digital värld” (Mind, 2020) och vi hoppas att de kan fungera som utgångspunkter, för alla som behöver hitta goda förhållningssätt och rutiner i vardagen. I bästa fall har vi skapat lite bättre förutsättningar för dig och dina barn att förstå och prata om det som känns, men inte alltid syns.

”TYVÄRR TAR INTE ALLA VUXNA SITT ANSVAR” - Kriminologen och folkbildaren Maria Dufva om ökad skärmtid, psykisk ohälsa och nätets inverkan på unga Nätpolarna träffar Maria Dufva som blivit riksbekant för sitt starka engagemang kring de utmaningar som barn och unga dagligen möter på nätet. Hon har inte bara synts i TV-soffor och debatter, utan även skrivit böckerna ”Värsta Bästa Nätet” och ”Ditt Barn På Nätet”. Dessa används flitigt som diskussionsunderlag på skolor runt om i landet, så även av oss på Nätpolarna. Glöden i Marias ögon när vi berör händelser som påverkat henne vittnar om ett genuint engagemang som är ständigt pågående.

Varför har du valt att engagera dig kring just nätet och näthat?

- I mitt arbete har barn och unga varit huvudfokus under snart 20 år. Nätet i stort, men sociala medier och spel i synnerhet, är en stor del av barns och ungas liv. Det är vi vuxna som bär ansvaret för att barn och unga ska ha ett tryggt och roligt liv där, eftersom det är vi som sätter skärmarna i deras händer. Tyvärr tar inte alla vuxna sitt ansvar och det gör att barn och unga är väldigt orättvist förberedda. Jag kämpar på med att folkbilda brottsförebyggande.

Ja, du är verkligen en förebild vad gäller engagemang. Har någon enskild händelse påverkat dig särskilt mycket i just dessa frågor?

- Ja, jag minns särskilt en pappa vars 15-åriga son blivit polisanmäld för det han utsatt andra barn för.

Den pappan var förkrossad över hur dåligt insatt han var i sin sons liv på sociala medier. Pappan var själv helt ointresserad av sociala medier men väldigt intresserad av sonens hockeyspelande. Pappan hade alltså valt vilka delar av sonens liv han var intresserad av och insatt i.

Usch, vilken jobbig situation.

Många pratar idag om en större psykisk ohälsa bland unga generellt. Hur mycket har det med vårt liv på nätet att göra?

- Svårt att säga eftersom vi alla är individer, men ingen av oss har ju fått fler timmar per dygn efter att vi fått nätet, spel och sociala medier, så alltså har vi tagit dessa timmar från något annat. Vad är det då vi har slutat med?

Ja, den frågan är vi nog många som behöver ställa sig själva.

- Verkligen. Många forskare jag mött bara under den senaste veckan berättar att barn och unga sover för lite, de rör på sig alldeles för lite och vad gäller kost ser det heller inte så bra ut. Detta påverkar såklart hur vi mår både fysiskt och psykiskt.

Kan du utveckla det ytterligare?

- Att använda skärmar i balans med livet i övrigt är den stora utmaningen. Utöver detta vittnar många om att vi vuxna missar att prata med barn och unga om själva bilderna som postas.

Hur menar du då?

- Att bilderna som dyker upp i flödet kan vara och ofta är redigerade. Därmed återger de inte alltid en verklighet, eftersom exempelvis kroppar som visas upp och exponeras kan vara manipulerade eller opererade. Vi måste prata om detta samt genus, normer och ideal i allmänhet.

Absolut, det känns som otroligt viktiga diskussioner att ta med barnen. När det då gäller nätets negativa sidor - hur mycket är egentligen de vuxnas ansvar?

- Det beror så klart på ålder på barnet. Att sätta en skärm i händerna på ett litet barn med ett helt öppet internet och fri tillgång till allt som finns där ute är för de flesta helt otänkbart. Barn behöver skyddas.

Vi vuxna tar oftast det ansvaret när det gäller trafiken, röra sig på stan, leka på bryggor och vid stränder.

Vi vuxna måste även ta ansvaret och inse att nätet inte är skapt för små barn. I takt med att barnet blir äldre och kan navigera mer på egen hand behöver vi ha ständiga samtal om vad barnet kan möta. Jag har själv två barn som snart är 12 och 14 så jag lever i detta varje dag.

Mina barns liv på sociala medier och med internet är reglerat genom inställningar i telefonen, datorn och paddan samt även på skolans utrustning. Det är inte svårt och det ska göras.

Tänkvärt för de som eventuellt missat detta. När internet blev något för alla såg vi bara möjligheter, men nu ser vi också många negativa sidor. Vad tror du krävs för att vi ska få bukt med detta?

- Kunskap och agerande. Svårare än så är det inte. Vi ska prata i god tid om allt det negativa och om, eller snarare när, något brottsligt sker ska det polisanmälas. Att anmäla brott är viktigt på så många sätt: det ska in i polisens statistik så vi får en mer adekvat bild av hur brottsligheten ser ut, vilket hjälper polisen att resursplanera. En endaste anmälan vad gäller exempelvis nätrelaterade sexuella övergrepp mot barn leder oftast till att andra utsatta barn, vars utsatthet inte anmälts, kan identifieras och få en rättslig upprättelse.

Hur ser du då att ett initiativ som Nätpolarna kan bidra till en förbättring?

- Det viktigaste av allt: kunskap och

stöd om något händer.

Det är precis så vi vill verka. Vi vill därför inte heller enbart lyfta det negativa, så vad skulle du säga är det bästa med internet?

- Haha, jag älskar ju nätet och sociala medier och personligen har jag få, typ inga, negativa erfarenheter. Det bästa tycker jag är att hålla kontakten med vänner från förr och hitta nya vänner.

Vilket är då ditt bästa minne kopplat till nätet?

- Många av mina närmsta, finaste och viktigaste vänner idag har jag mött genom mitt jobbkonto på Instagram. Det skrattigaste och härligaste varje dag är när vi i familjen delar roliga konton eller memes. Det är hur kul som helst!

Vi rundar av samtalet med att visa varandra våra favorit-memes och det blir därmed ett gott skratt innan Maria rusar vidare mot nästa åtagande. Känslan efter samtalet är att varje skola borde ha en egen Maria Dufva som stödresurs för barnen och ungdomarna, men det säger också något om hur viktigt det är idag att som förälder engagera sig och utbilda sig i barnens liv på nätet.

För er som känner er obekväma med detta rekommenderar vi starkt Marias böcker som en utmärkt introduktion.

Hos oss på Nätpolarna står dörren också öppen om det är frågor eller funderingar som behöver luftas. Kom ihåg att nätet är en fantastisk källa för både unga och gamla, men för att njuta av godbitarna gäller det att vara medveten om det som är dåligt också.

3 lärare tänker till NINA - KARLSKOGA

PETER - KARLSKOGA

THERÉSE - KARLSKOGA

När internet blev något för alla såg vi bara möjligheter. Nu ser vi också många negativa sidor. Vad krävs för att vi ska få bort dem?

- Prata om problemen med ungdomarna, behandla det som har sagts på samma sätt som om det hade sagts i verkliga livet, samma allvar. Viktigt att vuxna beter sig som vuxna även på nätet, så att barnen har bra förebilder. Viktigt att få med föräldrarna också, så att inte barnen känner att de har en vuxenfri arena.

Hur kan ett initiativ som Nätpolarna bidra till en förbättring?

- Ha ett forum eller föreläsningar där ungdomar kan mötas kring detta, bidra med ett bra material som vi kan jobba med i skolan.

Många talar om en ökad psykisk ohälsa bland unga idag. Hur mycket tror du att det har med vårt liv på nätet att göra?

- Mycket! Sociala medier skapar en digital stress och otroligt mycket tid går åt till detta, tid som kanske borde eller kunde använts till någon annat. Man kanske lätt hamnar i en egen bubbla.

Många ungdomar inser inte hur internet fungerar och att du aldrig är anonym på internet. Det kan påverka resten av barnets liv. Sociala medier förmedlar oftast en falsk bild av hur man “ska” se ut och vad man “ska” ha råd med. Saker man tror att man behöver. Det förstör också många ungdomars sömn, vilket i sin tur förstör för andra aktiviteter. Bilder och filmer som alldeles för lätt sprids som man kanske sedan ångrar.

När internet blev något för alla såg vi bara möjligheter. Nu ser vi också många negativa sidor. Vad krävs för att vi ska få bort dem?

- Samarbete med hemmet är A och O. Prata med eleverna om netikett. Bättre med diskussioner än förbud. Arbeta aktivt och förebyggande från skolans sida.

Hur kan ett initiativ som Nätpolarna bidra till en förbättring?

- Samarbete med skola. Vara med på föräldramöte och visa på exempel där nackdelarna slutat i tråkiga konsekvenser. Vara aktiva och arbeta förebyggande.

Vi ska inte bara prata om det negativa. Vilket är ditt bästa minne kopplat till nätet?

- När man som gymnasiestudent hade tillgång till chatprogrammet ICQ och gymnasieskolans kommunikatikationsplattform FirstClass. För att inte tala om Lunarstorm. Det var tider det...

Många talar om en ökad psykisk ohälsa bland unga idag. Hur mycket tror du att det har med vårt liv på nätet att göra?

- Mycket. Alla samhällets krav lyser igenom på nätet. Reklam når ungdomar snabbt. Mobbning och kränkningar har flyttat från skolans korridorer till olika sociala medier.

När internet blev något för alla såg vi bara möjligheter. Nu ser vi också många negativa sidor. Vad krävs för att vi ska få bort dem?

- Det krävs en medvetenhet och en insikt i problemen. Hur fungerar algoritmer och hur styrs vårt användande? Det är viktigt att förstå hur ett flöde i sociala medier kan förändras genom de val vi gör. Jag tror inte på förbud, utan på att synliggöra konsekvenser och beskriva problem som kränkningar. Även här gäller det att medvetandegöra, exempelvis genom att vi i skolan jobbar mer med föräldrarna. Det de skriver i diverse forum på nätet lägger grunden till vad deras barn accepterar och tycker är OK. I slutändan handlar det mycket om värderingar och respekt för andra.

Hur kan ett initiativ som Nätpolarna bidra till en förbättring?

- Jag tänker att Nätpolarna kan spela en viktig roll i att skapa informationsmaterial, men också som gäster på föräldramöten eller på personalträffar inom kommunens olika förvaltningar.

Sprida informationsfilmer och diskussionsmaterial som känns uppdaterat och faktabaserat.

Vi ska inte bara prata om det negativa. Vad tycker du är det bästa med internet och vilket är ditt bästa minne kopplat till nätet?

- Det bästa med internet är att kunna hålla kontakt med vänner och anhöriga över hela världen.

Mitt bästa minne... hmm... Jag kommer fortfarande ihåg hur coolt jag tyckte att det var att jag kunde få tag på låttexten till låten Yellow Ledbetter av Pearl Jam på datorn. Det här var på Uppsala universitet hösten 1995 och det tog typ fem minuter att ladda sidan, haha!

Många talar om en ökad psykisk ohälsa bland unga idag. Hur mycket tror du att det har med vårt liv på nätet att göra?

- Väldigt mycket. Jag pratar dagligen med mina elever och mina egna barn om detta. Att ständigt tvingas jämföra sig med andra. Att allt du gör kan filmas, fotas och sedan spridas till andra. Att alla ser ut att ha det så mycket bättre än du. Att det verkar vara helt OK att skriva vad som helst till vem som helst - dessutom anonymt.

DON’T HATE CREATE