Nätpolarna Karlskoga

Karlskoga

Visste du att andelen barn och unga som utsatts för näthat har fördubblats senaste året? Visste du att bara hälften av vårdnadshavarna till dessa barn känner till det? Det är av yttersta vikt att vuxna bygger förtroendefulla relationer där barn och unga vågar berätta om sin utsatthet – visste du att många av barnen önskar att den vuxna är någon annan än föräldern eller skolpersonalen, men att de inte vet var de ska vända sig för att hitta dit?

Karlskoga kommun satsade innovativt tillsammans med Stiftelsen Let’s Make Love Great Again för att skapa en tryggare och säkrare nätmiljö för våra barn och unga. Under projekttiden som gått har mycket utförts som gjort skillnad i det viktiga arbetet att förebygga och åtgärda kränkningar, mobbning och hat på nätet. Barnen och ungdomarna har utgjort projektets målgrupp, därför har innehållet i alla föreläsningar och kunskapsspridande insatser som skett formats utifrån skolbesök och relationsskapande aktiviteter. Inte sällan står tidsbestämda projekt inför utmaningen att just projektslut också innebär att arbetet tar slut – av den anledningen har Nätpolarna Karlskoga satsat på långsiktighet. Med stöd från Örebro universitet har ett systematiskt arbete tagit form, som är anpassat till skolans verksamhet samt den nya läroplanen. Dialog med polis, socialtjänst och skolpersonal har bidragit till en tydligare bild av var behoven finns för att möta de samhällsutmaningar som drabbar våra barn och ungdomar. Det är emellertid – framför allt – i mötet med eleverna som verkligheten fått ett ansikte; det är hos dem som den verkliga kunskapen finns och det är med dem som projektet har verkat. Tack vare barnens och ungdomarnas mod att visa, fråga och berätta; har nu vuxenvärlden fått ett nytt trappsteg att kliva upp på för att hantera det som hanteras bör.

Genom utbildningsmaterial som är anpassat till såväl elever som vårdnadshavare och skolpersonal kan Nätpolarna utgöra en konkret insats för att förebygga kränkningar, mobbning och hat på nätet. Genom möjligheten att stänga ned destruktiva digitala konton och upprätta polisanmälningar kan Nätpolarna utgöra en direkt brottsförebyggande åtgärd när någon blivit utsatt. Genom tillgänglighet via digitala plattformar kan Nätpolarna utgöra en trygg vuxenkontakt att vända sig till för stöd och hjälp, oavsett vem som behöver den.

En kränkning som sker via en mobiltelefon orsakas inte av telefonen i sig; ej heller av det sociala medium som används – den orsakas av personen som valt att använda telefonen för att kränka någon annan. Vuxna måste flytta fokus från de digitala apparna och i stället engagera sig i de sociala relationerna som formas i forumen. Kränkningar och mobbning är inga nya fenomen, men arenan där detta sker har förändrats. Förr kanske någon skrev ett fult ord på väggen i skolans toalettbås, idag skrivs orden på de sociala mediernas vägg. Vi behöver alla – oavsett roll, profession eller ålder – mer kunskap om frågor som rör nätet. Om du ser någon klottra fula ord på toalettväggen med en halvkass spritpenna i svart – inte gömmer du väl alla spritpennor och tänker att problemet är löst då?

Den sexuella exploateringen av barn ökar. Var tredje elev i årskurserna 3-9 rapporterar utsatthet på nätet.

30 % berättar inte för någon i sin närhet om de kränkningar de utsätts för på digitala plattformar.

20 % av högstadieeleverna vet inte vem de ska vända sig till om de blir utsatta för mobbning eller kränkningar på nätet.

Andelen barn i åldern 12-19 år som har utsatts för näthat har fördubblats från 2021 till 2022 – samtidigt känner inte ens hälften av föräldrarna till att deras barn utsätts för näthat eller negativa ord på nätet.

DET HÄR ÄR

Näthat och negativa konsekvenser av sociala medier är ett snabbt växande problem som berör alla; och som legat till grund för Stiftelsen Let’s Make Love Great Agains projektinitiativ Nätpolarna – en konkret insats för att motverka alla former av mobbning, psykisk ohälsa och utanförskap som sprids via nätet.

Nätpolarna utgör en modell för att systematiskt förebygga och åtgärda nätrelaterad kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Nätpolarnas riksorganisation verkar från en innovativ och trygghetsskapande plattform som utbildar och upplyser människor, digitalt och IRL. Nätpolarnas riksorganisation kan utbilda och certifiera nya nätpolare och därför betraktas som ett nationellt koncept för att möta vår tids internetrelaterade, psykosociala hälsoutmaningar.

Du är så fruktansvärt trött på hur en kompis skryter på sina sociala medier. Du vet att hen inte alls har ett så fantastiskt liv egentligen.

Vad tänker du? Vad gör du?

NÄTPOLARNA KARLSKOGA

En del av Nätpolarna och först ut i Sverige har varit projektet Nätpolarna Karlskoga – ett samverkansprojekt mellan Stiftelsen Let’s Make Love Great Again och Karlskoga kommun som därtill har innefattat samarbeten mellan många olika parter. Från Karlskoga kommun har man involverat bland andra kommunstyrelsen, kommunledning, barn- och utbildningsförvaltningen, samhälle- och serviceförvaltningen, socialtjänsten och EST-gruppen. Annan delaktighet i projektet har varit från Polismyndigheten, Friends, Örebro universitet, flera författare och olika typer av experter med spetskompetens inom området; samt Stiftelsen Let’s Make Love Great Again.

Nätpolarna Karlskoga var planerat som ett treårigt projekt med syftet att bygga ett strukturerat, nyskapande och förebyggande arbete mot näthat. Genom olika typer av insatser på kommunens skolor har projektets medarbetare arbetat mot målen att skapa Sveriges tryggaste nätkommun för barn och unga; stärka den psykiska hälsan och motverka utanförskap; samt öka vårdnadshavares och skolpersonals kunskaper om hur de kan stötta barn och unga på nätet. I samarbete och dialog med andra aktörer, som exempelvis Polismyndigheten, socialtjänsten och Friends har projektet verkat för att öka förutsättningarna för ett tryggare nätklimat i Karlskoga. Vid sidan av de konkreta insatser som presenteras längre

fram i denna bilaga har projektets medarbetare också, med stöttning från Örebro universitet och andra sakkunniga, utvecklat metoder och rutiner för att systematisera det förebyggande arbetet och därmed skapa långsiktig hållbarhet.

Projektet har varit mycket omtvistat sedan start och föremål för flertalet politiska debatter såväl som offentliga diskussioner på sociala medier och i press. Karlskoga kommun satsade, tillsammans med Stiftelsen Let’s Make Love Great Again, innovativt för att skapa förutsättningar för en trygg och säker nätmiljö för barn och unga. Under kommunens senaste kommunfullmäktige i november 2022 antogs en budget för kommande år, där Nätpolarna

Karlskoga inte längre ingår. Att politiken har valt att avsluta projektet ett år för tidigt innebär emellertid inte att Nätpolarnas organisation försvinner. Ej heller upphör arbetet för att främja psykisk hälsa och motverka nätrelaterad kränkande behandling och mobbning, även om Karlskoga kommun inte längre är med och finansierar insatserna. Mycket positivt har hunnit hända sedan projektet startade och det förebyggande arbetet mot näthat fortgår inom Nätpolarna.

En rad insatser har genomförts av projektets medarbetare sedan starten 2021, och man har arbetat mot målen att skapa Sveriges tryggaste nätkommun för barn och unga i Karlskoga. Som exempel har man, efter önskemål direkt från skolorna, genomfört 43 föreläsningar som behandlat bland annat grooming, skillnad mellan tal- och skriftspråk, elaka kommentarer, sexting, sömn, nakenbilder och skärmtid. De diskussioner som många elever varit särskilt intresserade av har handlat om vad som är lagligt kontra olagligt, samt det som anses lämpligt och ej. Samtal om aktuella domar, polisens arbete och svenskt rättsväsende har av den anledningen fått stort utrymme.

Utöver de önskemål som från skolpersonalen legat till grund för utbildningarnas innehåll har man också anpassat material utifrån nätdagböcker som delats ut till ett representativt urval elever. Syftet med nätdagböckerna var att skaffa en inblick i vad eleverna möter på nätet, där barnen har möjlighet att skriva om saker som varit såväl bra som dåliga. Dagböckerna är sekretessbelagda och resultatet har använts för att mottagaranpassa innehållet i utbildningar och föreläsningar.

Utöver föreläsningarna har projektet resulterat i ett antal temaveckor med innehåll som anpassats efter verksamheternas önskemål. Medarbetarna har därtill spenderat sex veckor ute på olika skolor efter önskemål från verksamheterna. Skolbesöken har i flera fall efterfrågats i samband med händelser som på olika vis varit knutna till elevernas vistelse på nätet och där man sett behov av fler trygga vuxna; samtal om det som skett och i vissa fall också utbildning i nätrelaterade frågor.

Vid sidan av skolbesök, utbildningar och temaveckor har projektets medarbetare samtidigt arbetat med de organisatoriska frågorna runtomkring projektet. Möte med styrgrupp, referensgrupper, rektorer och elevhälsoteam har genomförts; dels för att säkerställa att projektet följer given plan, samt att information når alla likvärdigt; dels för att följa verksamheternas aktuella synpunkter och behov. Med stöd från Örebro universitet har man också genomfört anonyma inventeringar, där frågor skickats ut vid flera tillfällen till eleverna i kommunens årskurser 3-9, vårdnadshavare samt skolpersonal. Svaren från den första inventeringen sammanställdes och resultatet delades med rektorsgruppen, Kommunstyrelsen samt Nätpolarnas politiska referensgrupp. En sammanställning gjordes för varje skola som skickades ut till rektorerna för att de skulle kunna dela det vidare till all skolpersonal. Resultaten av sen senaste inventeringen som gjordes hösten 2022 har ännu inte hunnit sammanställas, och med anledning av att projektet läggs ned kommer det arbetet ej heller färdigställas.

Din kompis har lagt upp en bild på er där hen ser jättebra ut men du gör just då en konstig min med munnen. Du tycker att du inte ser riktigt klok ut. Vad tänker du? Vad gör du?

Nätpolarna har under hösten 2022 börjat samverka med polisens enhet för Internettrelaterade sexualbrott mot barn – ISÖB. Samarbetet har resulterat i att polisen har informerat om på vilka sätt de önskar att Nätpolarna ska arbeta för att kunna hjälpa dem i polisens arbete. Nätpolarna har genom kontakten med ISÖB fått värdefull information om som kan förmedlas till elever och vårdnadshavare som kommer i kontakt med Nätpolarna. Det utgör också underlag för kunskapsspridning till skolpersonal och andra vuxna i barns och ungas närhet.

En viktig, och av många uppskattad, insats som Nätpolarna kunnat bistå med är nedstängning av internetbaserade konton. Man har både genom tips på hemsidan samt under besöken på skolorna fått information om digitala konton som är destruktiva. Det har handlat om konton som sprider rykten, konton där bilder publicerats och där elever kommenterat att de vill att bilderna ska plockas ned, samt konton som publicerar videor på slagsmål och misshandel eller nakenbilder på främst barn. För att bli insläppt i grupperna har barnen varit tvungna att skicka in antingen en nakenbild eller en film på ett slagsmål eller misshandel. Genom goda samarbeten har Nätpolarna möjlighet att få konton som dessa nedstängda; något som varit mycket behjälpligt i arbetet att skapa trygghet hos eleverna.

Det är emellertid mötena och samtalen med eleverna som utgjort det mest signifikanta under hela projekttiden – eftersom dessa har genererat en inblick i hur elevernas syn på nätet och relationer ser ut; hur de beskriver sina utmaningar och behov samt på vilka sätt vuxna skulle behöva ta ett större och annorlunda ansvar. Genom Nätpolarnas hemsida och kanaler på sociala medier har barn, unga och vårdnadshavare kontaktat projektmedarbetarna med aktuella problem som de önskat få hjälp med. Nätpolarna har under hela projekttiden funnits tillgängliga dagligen och detta har nyttjats regelbundet. Barn och unga saknar i många fall att kunna tala med vuxna, och har av olika skäl svårt att göra det när de vuxna utgör vårdnadshavare eller skolpersonal som de ska möta varje dag. Tillgången till andra trygga vuxna är bristfällig men absolut nödvändig. Att vårdnadshavarna och skolpersonalen får en ökad kunskap om och förståelse för elevernas verklighet på nätet är också av mycket stor vikt.

I SKOLAN

”Kränkande behandling, mobbning och diskriminering får inte förekomma i förskolor, skolor eller andra verksamheter som lyder under skollagen. Verksamheterna måste arbeta aktivt med att förebygga och åtgärda kränkningarna.” – Skolverket

Med dagens sociala medier, spel och digitala appar har den nätrelaterade kränkande behandlingen, mobbningen och diskrimineringen blivit ett omfattande och förödande problem. Skollagens regler om nolltolerans mot kränkningar gäller även för det som sker på nätet och skolorna har idag ett ansvar att det förebyggande arbetet innefattar sådant som sker online. Tillvägagångssätten för att arbeta aktivt kring detta är många; Nätpolarna utgör ett gott exempel. Nätpolarna är en modell för att systematiskt förebygga problematiken genom läroplansanpassat material för årskurserna 3 till 9. Modellen rymmer konkreta åt-

gärder mot nätrelaterad kränkande behandling, mobbning och diskriminering.

Resultatet av en undersökning som Friends hänvisar till i sin senaste rapport visar hur angeläget det är att barn pratar med en vuxen i förebyggande syfte, men även då det hänt något på nätet. Genom det skolanpassade utbildningsmaterialet kan Nätpolarna öka skolpersonalens kunskaper för att möta de barn och unga som kommer att behöva någon att tala med. Organisationen erbjuder också utbildning och konkreta verktyg för vårdnadshavare och andra vuxna som möter barn och unga; eftersom ansvaret i det förebyggande arbetet ligger hos alla vuxna i samhället.

Det är viktigt att vuxna bygger förtroendefulla relationer där barn vågar berätta om sin utsatthet, som en del av det förebyggande arbetet. Barn behöver också veta att ansvaret ligger hos vuxna när det kommer till att förebygga kränkningar på nätet. Vuxna har ett stort ansvar att agera som förebilder om hur vi skapar ett positivt klimat online.

– Friendsrapporten 2021, s. 36

Inom Polismyndigheten finns så kallade ISÖB-enheter - Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. ISÖB är ett samlingsbegrepp för olika former av sexualbrott mot barn som har utförts via eller med hjälp av sociala medier, IT eller internet. Medarbetarna inom Nätpolarna Karlskoga har en direkt kontakt med ISÖB för att bredda kunskapen om deras verksamhet, upprätta dialog och för att projektets insatser ska vara hjälpsamma, snarare än stjälpa, ISÖB:s organisation. Ju bättre förståelse som finns mellan olika organisationer i samhället, desto större nytta kan göras för fler.

ISÖB önskar att Nätpolarna direkt med berört barn ska göra en polisanmälan, detta för att sänka tröskeln för barnet till poliskontakt, som annars kan bli hög. Detta gör också att det barn som blivit utsatt inte behöver berätta sin historia fler gånger än nödvändigt, vilket kan vara smärtsamt för barnet. ISÖB önskar att Nätpolarna, efter polisanmälan är gjord, meddelar aktuell skola och vårdnadshavare. Även om polisen kommer att informera vårdnadshavarna kan det vara bra för dem att få informationen innan, för att minska chocken som kan uppstå när polisen sedan tar kontakt. Det krävs således inte vårdnadshavarens godkännande för att göra en polisanmälan, men det kan vara bra om de får informationen initialt.

ISÖB berättar att de upplever att det ofta finns en rädsla eller osäkerhet som resulterar i att skolor generellt sett inte polisanmäler. Skolan är skyldig att i vissa fall anmäla till socialtjänsten men det finns ingen skyldighet att anmäla till polisen, vilket skulle kunna vara en bidragande faktor till att skolor generellt låter bli. Polisens önskning är att fler vågar göra polisanmälningar.

Frågor och svar med Lina på ISÖB:

1. Vad ser ni inom polisen för fördelar med organisationer som exempelvis Nätpolarna, att de arbetar med brottsförebyggande insatser riktade till barn och unga?

Målsättningen är att ingen ska utsättas för brott, en stor del i det arbetet är brottsförebyggande insatser. Det måste finnas vuxna i barnens omgivning som de litar på och kan prata med när något händer som inte känns bra.

2. Vad kan samhället göra för att underlätta ert arbete?

Internet är en plats där barn, ungdomar och vuxna vistas, alla behöver ta sitt ansvar för att internet ska vara en säker och trevlig miljö att vara i.

Finns det indikationer på att saker sker på internet som inte är okej, agera och polisanmäl.

Spara allt som bevisar det brottsliga och vem som kan tänkas vara misstänkt. Detta kan till exempel ske genom skärmdumpar eller skärminspelning.

3. Hur upplever ni att kunskapen hos barn och unga är idag om vad som är lagligt/olagligt på nätet?

Vi ser ett behov av information till barn och ungdomar om vad som kan vara brottsligt att göra eller utsättas för på internet.

Polisen arbetar aktivt med att skapa utbildningsmaterial för skolor, dessa publiceras även på de forum där barn och ungdomar är aktiva. Både vuxna och barn begår brott på internet. Vi ser att många barn och ungdomar skickar nakenbilder på andra barn till varandra, det är olagligt.

Läs gärna mer om detta på: https://polisen.se/utsatt-for-brott/ skydda-dig-mot-brott/delbart/ 4. Har ni några tips ni vill skicka med till barn och unga?

Om något händer på internet som inte känns bra för dig, prata med någon vuxen som du litar på och anmäl händelsen till Polisen. Det är inte okej och det är inte ditt fel! 5. Har ni några tips ni vill skicka med till vårdnadshavare?

Prata med ditt barn om vad hen gör på internet, vilka appar och forum som används. Fråga vilka kompisar barnet har kontakt med etc. Prata om vad som kan vara brottsligt att göra och bli utsatt för på internet. Skuldbelägg aldrig barnet om denne blir utsatt för brott!

6. Övriga medskick?

Tänk efter innan du går med på att fotograferas eller filmas naken eller lättklädd. Filmer och bilder kan snabbt och lätt spridas till många.

Berätta inte ditt namn, ålder, födelsedatum, adress, telefonnummer, skolans namn eller lösenord. Tänk på att vissa appar delar sådan här information om dig automatiskt.

Använd sekretessinställningarna. Välj hur synlig du vill vara på appar som till exempel Snapchat eller TikTok. Låt en vuxen hjälpa dig om du tycker det är svårt.

Tänk på vad du delar och lägger upp. Var särskilt försiktig när det gäller sexuella bilder och filmer. Du vet inte hos vem eller var bilden hamnar.

Säg nej om någon ber dig att göra något du inte vill eller är obekväm med.

Ju fler vi är som jobbar förebyggande mot övergrepp och kränkningar på nätet, desto tryggare och säkrare blir det för våra barn och unga att vistas där. Därför är samvete otroligt viktigt. Nätpolarna menar att det är oerhört värdefullt att få vara en del av detta viktiga arbete.

Forskarnas uppgift var att följa projektet, bidra med metodik och struktur samt leda arbetet mot en kvalitativ utvärdering som skulle kunna visa om ett arbete som Nätpolarna ger resultat. Det var utgångspunkten för kopplingen till Nätpolarna Karlskoga.

Redan när Nätpolarna Karlskoga presenterades var en del i det ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, genom universitetets holdingbolag, och projektet.

Samarbetet låg primärt på två plan. Det ena var att kunna bidra till ett kvalitativt och systematiskt arbete i projektet. Tanken var att ge projektet och dess medverkande stöd inom pedagogik, arbetsmetoder, former för att nå målen och identifiera hur mål och medel kan samverka.

Grunden för att nå uppsatta mål är att man arbetar systematiskt och strukturerat och i den delen identifierades möjligheter att delta och vara ett kvalitativt stöd i Nätpolarnas arbete.

Kvalitativ utvärdering

Den andra delen handlade om att systematiskt och kvalitativt utvärdera effekten av projektets insatser.

Denna uppgift har universitetet skött självständigt. För detta engagerades flera högt kvalificerade forskare knutna till Örebro universitet.

Ett projekt som kretsar kring näthat är svårt att mäta resultatet av eftersom de förändringar man kan åstadkomma inte är konkret mätbara. Skillnaden mot exempelvis ett treårigt projekt för att öka matematikkunskaper är ett sätt att exemplifiera problemen.

Medan man kan mäta att x procent av eleverna klarar y procent av matteuppgifterna nu medan det bara var si och så många innan projektet startade, ger en tydlighet i projektets resultat.

Svårt utvärdera

I samband med Nätpolarna Karlskoga handlar det istället om näthat, utanförskap, psykisk ohälsa kontra inkludering och ökad gemenskap. Då krävs en helt annan typ av metoder för att utvärdera resultatet.

Upplägget kring Nätpolarna blev att

i Karlskoga genomföra ett antal enkäter under den treåriga projekttiden med avsikten att kunna ringa in förändringar över tid i elevernas och vårdnadshavarnas upplevelser, attityder och förskjutningar i värderingar. Det räcker ändå inte. Möjligheten finns ju att om man upptäcker förskjutningar av olika slag hos de som Nätpolarna arbetat med i Karlskoga så kan samma attitydförändringar och upplevelser ha skett hos elever och vårdnadshavare i kommuner som inte haft motsvarande projektarbete mot näthat.

Behövde jämföra Därför rekryterades Kristinehamn som jämförelsekommun för att man skulle kunna göra motsvarande enkäter vid motsvarande tidpunkter och se om det gick att identifiera skillnader mellan Karlskoga och en kommun där ett strukturerat projektarbete inte pågick.

Valet av Kristinehamn var för att det är en näraliggande kommun av liknande storlek och samma struktur.

För att få än fler möjligheter att identifiera resultatet av arbetet i Karlskoga rekryterades även Arvika hösten 2022 som en andra jämförelsekommun för enkäter 2022 och 2023.

Förhoppningen i stort var att av medverkan i projektet få fram en kvalitativ utvärdering av hur man bedriver ett systematiskt och långsiktigt arbete mot näthat och utanförskap och se vilka resultat Nätpolarna lett till.

Du och en kompis prankar en person och filmar allting. Personen blir verkligen bortgjord och videon en succé enligt er. Nu vill kompisen posta den. Vad tänker du? Vad gör du?

Du öppnade en länk som du fått skickad till dig och det visade sig vara en porrfilm. Nu får du obehagliga notiser från en porrsida. Vad tänker du? Vad gör du?

BLI TILL NYTTA

Det ligger i skolans allmänna uppdrag att arbeta mot de fenomen Nätpolarna kretsar kring och det är då ett arbete som ska ske generellt på alla skolor, men det finns få exempel på den typ av långvarigt lokalt arbete på området som Nätpolarna skulle genomföra i Karlskoga. Det var med förhoppningar om att kunna dra lärdom av projektet i Karlskoga som i sin tur skulle kunna tillgängliggöras och därmed bli till nytta för civilsamhället i stort som utgångspunkten i engagemanget fanns.

FAKTA/GRUNDSTRUKTUREN I SAMARBETET

UPPDRAGET

Universitetet ska, via Oru Holding AB, följa projektet Nätpolarna Karlskoga och i det ge projektet och dess medverkande stöd inom pedagogik, arbetsmetoder, former för att nå mål och identifiera hur mål och medel kan samverka. Den viktigaste konkreta punkten är att ansvara för en så kvalitativ utvärdering som möjligt för att såväl kommunen som den akademiska världen och civilsamhället i övrigt ska se graden av effektivitet i olika genomförandeformer av arbetet mot näthat, utanförskap, psykisk ohälsa, mobbning och trakasserier på nätet.

GENOMFÖRANDET

Universitetet deltar i projektets löpande arbete på anmodan och efter behov samt i den utsträckning som krävs för att genomföra ovanstående uppdrag. Universitetet deltar i projektets styrgrupp och vid möten med de som är anställda i projektet samt genomför och ansvar för de enkäter som genomförs i Karlskoga kommun och med Kristinehamn som jämförelsekommun vid ett antal tillfällen under projektperioden.

(Under hösten 2022 rekryterades även Arvika som ytterligare en jämförelsekommun och ställde upp på att genomföra parallella enkäter under höstterminen samt under hela 2023).

”EN SÄRSKILT UTSATT GRUPP”

Kristina Collén är socionom, universitetsadjunkt och författare. Hos Nätpolarna Karlskoga har hon arbetat med särskolan, bland annat via en för projektet speciellt framtagen lärarhandledning. Här skriver hon själv om varför elever på särskolan är en särskilt utsatt grupp kring nätmobbning och relaterade ämnen.

Elever på särskolan är en särskild utsatt grupp vad gäller mobbning, inklusive nätmobbning. Internationell forskning visar att en av de största grupperna som söker hjälp för psykiska ohälsa är barn och unga med intellektuella funktionshinder och/ eller neuropsykiatriska funktionshinder som är föremål för mobbning. En rapport från Statens medieråd visar att det är mer än dubbelt så vanligt att unga med intellektuell funktionsnedsättning råkat ut för att någon varit dum mot dem på mobilen eller via nätet, jämfört med andra ungdomar.

Speciell kultur

På internet utvecklas ofta en speciell nätkultur, där de elever som har förmågan att klara av dessa normer klarar sig bra. De får en ökad frihet, kan bestämma möten själva utan inblandning av föräldrar. Nätet blir en frizon, där ungdomarna kan presentera sig utan sin diagnos, sina svårigheter. Elever på särskolan är i högre utsträckning ärliga jämfört med andra. De har svårt att hitta på en identitet och svarar oftare sanningsenligt. Det kan innebära att de blir extra utsatta för personer som har onda avsikter. En skyddande faktor för eleverna är att de får ha en kontinuerlig dialog med de personer i vardagen som de har en nära relation till. En sådan dialog kan skapa självkännedom hos eleverna och stärka dem att göra aktiva val i relation till sitt eget liv och utveckling.

Ökad självtillit

Dessa samtal kan också ge personalen ökad självtillit i relation till elevernas specifika svårigheter och förutsättningar. Colléns bok Pojken i tornet (2020, Idus förlag), är skriven för barn i yngre tonåren. Boken är en skönlitterär kapitelbok som tar upp teman såsom vänskap och brist på vänskap, nätmobbning och att känna panikångest.

Till boken finns en lärarhandledning som fungerar som underlag för samtal mellan lärare och elever, samt mellan föräldrar och elever. Handledningen togs fram inom ramen för Nätpolarna.

Gjort i samverkan

Den insats som är genomförd på gymnasiesärskolan och delvis inom särskolans högstadium inom ramen för Nätpolarna har haft följande upplägg under året:

Föreläsning och seminarier med personalen, lärare och elever har läst och arbetat utifrån boken Pojken i tornet under höstterminen.

Workshops ute i klasserna för att samtala om boken. Detta är genomfört som en samverkan mellan Örebro universitet och ledningen på skolan. Insatsen planeras att utvärderas tillsammans med elever och personal under januari 2023.

Fakta Kristina Collén:

Kristina är socionom, master i socialt arbete, och författare. Kristina Collén har under 24 år varit verksam som socionom, företrädelsevis som kurator inom habilitering och elevhälsa och arbetar sedan år 2010 som universitetsadjunkt på Örebro universitet.

Undervisning

Kristina är kursansvarig för kursen Människans utveckling, utsatthet och psykosociala insatser (30 hp), inom Socionomprogrammet, samt kursansvarig för den fristående kursen Socialt arbete med personer med funktionshinder (7,5 hp). Kristina undervisar även på Hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet på avancerad nivå (60 hp).

Samarbeten och uppdrag

Under år 2018 var Kristina verksam i Social Impact Lab (SoIL), ett initiativ för att främja utveckling av idéer och innovation med fokus på samhällsnytta. Kristina har utvecklat Almamodellen - utvecklingsmodell med fokus på flickor med NPF, som syftar till att förbättra situationen och öka den psykiska hälsan för flickor med diagnos inom autism och ADHD (NPF). Modellen innefattar bl a föreläsningar, seminarier och workshops med barnböckerna om Detektiv Alma (Idus förlag, 2018) som grund, i nära samverkan med flickor/kvinnor med NPF.

Kristina har samarbetat med Vivalla Trainstation med anledning av Almamodellen, och med scenkompaniet Awake Project som satt upp föreställningen Alma och papegojmysteriet för barn och familjer. Kristina samverkar med högskolan i Skövde för att ta fram ett dataspel för barn med grund i boken Alma och papegojmysteriet.

Kristina har tidigare deltagit i, respektive drivit, projekt inom LSS och socialpsykiatrin i Hallsberg samt för Gymnasiesärskolan i Sydnärkes utbildningsförbund (Sexualitet och Relationer - ett utvecklingsprojekt för Gymnasiesärskolan).

Kristina kommer from hösten 2021 att delta i ett treårigt projekt mot näthat; Nätpolarna Karlskoga. (Källa: Örebro universitets hemsida, oru.se)

Foto: Torgny Pettersson

VI ÄR VAD VI HETER

Nätpolarna är en del av verksamheten inom Stiftelsen Let’s Make Love Great Again. Även om Nätpolarna Karlskoga har varit ett unikt projekt så är det inte det första initiativet från stiftelsen. Det övergripande målet för Stiftelsen Let’s Make Love Great Again är att skapa och stötta goda projekt för en bättre, mer inkluderande och mer kärleksfull värld; och sedan starten har man arbetat för just det som är stiftelsens namn. Nedan följer några av de projekt och initiativ de genomfört sedan starten och som lett fram till Nätpolarna.

Den första offentliga manifestationen av organisationens arbete var en stor två dagar lång kärleksmanifestation på Gärdet i Stockholm, i samarbete med Prins Carl Philips och prinsessan Sofias stiftelse. Gärdet fylldes av tusentals människor. Föreläsningar och seminarier genomfördes kring framför allt näthat och varje människas rätt att vara sig själv. Bland de tjugotal föreläsare och paneldeltagare som framträdde fanns prinsessan Sofia, Hampus Nessvold, Maria Dufva, Caroline Engwall och Eva Röse; och i listan över artister som uppträdde fanns namn som Darin, Johnossi, Kaliffa, Nina Persson, Loreen, The Sounds med flera.

Boken Värsta bästa hälsan har delats ut till cirka 20 000 elever och EHT-team i skolor runtom i Sverige. Boken handlar om hälsa och rörelse samt om vikten av ordentlig sömn och rätt kost. Det här projektet genomfördes i samarbete med Generation Pep och Bonnier Fakta.

På Grand Hotel i Stockholm genomfördes i Vinterträdgården ”En kväll för vårdens hjältar” under pandemin; en insamlingsgala promotad av Micael Bindefeld & Co som direktsändes på Aftonbladet. Medverkande artister var Augustifamiljen, Miss Li, Petra Marklund, Linnea Henriksson, Peg Parnevik, Molly Hammar, Mariette, Pernilla Andersson och Sarah Dawn Finer. Efter insamlingsgalan delas ett stipendium ut på totalt 100 000 kronor ut varje år, där tio vårdhjältar, efter inkomna nomineringar från hela Sverige, får 10 000 kronor vardera.

En stor föreläsningsturné har genomförts med Andreas Jonsson kring psykisk hälsa och ohälsa.

Turnén nådde elva av Sveriges största städer.

Wall of Kindness är ännu en satsning som handlar om den vänliga väggen där människor kan lämna kläder som gåvor; och behövande kan hämta vad de behöver kostnadsfritt. Wall of Kindness är ett välgörenhetsfenomen som startades av en anonym iranier för flera år sedan och som många organisationer sedan dess genomfört över hela världen.

I samarbete med Bonnier Fakta har stiftelsen spridit Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet, med tillhörande lärarhandledning, i närmare 200 000 exemplar till cirka 8 000 klasser i 270 av Sveriges 290 kommuner. Boken, som handlar om att vara trygg och säker på nätet, har spridits utan kostnad för mottagarna.

Foto: Ola Gustavsson

Foto: Ola Gustavsson

För de flesta barn och unga var tidigare hemmet, eller tiden efter skolan, en frizon. Med dagens sociala medier, spel och olika digitala plattformar fortsätter mobbning och trakasserier dygnet runt. Vi måste rustas med kunskap och verktyg för att motverka den negativa utvecklingen. Vi måste stärka det förebyggande arbetet mot kränkande särbehandling, mobbning och diskriminering on- och offline; samt vidta direkta åtgärder när något inträffar. Vi måste skapa en helhet där hemmet, skolan och fritiden verkar tillsammans.

Projektet Nätpolarna Karlskoga avslutas vid årsskiftet, men arbetet för våra barn och unga tar inte slut där! Genom utbildningsmaterial som är anpassat efter den nya läroplanen för skolans årskurser 3-9 kan Nätpolarna ge såväl skolpersonal som elever kunskap och goda förutsättningar för hur att hantera samt hindra mobbning och kränkningar, oavsett vilket forum de uppstår i. Vårdnadshavare och andra vuxna i barns och ungas närhet behöver också mer kunskap om samt blir bättre på att visa delaktighet i frågor som rör nätet; de behöver utgöra positiva förebilder och ta ansvar för det förebyggande arbetet mot kränkningar och mobbning. Det är inte de digitala apparna eller sociala medierna som utgör ett hot mot den psykiska hälsan; det är de mellanmänskliga relationerna och de måste vi ansvara för tillsammans.

Vi kan se att det många gånger är lättare för barn och unga att kränka varandra på nätet, än det är i den fysiska verkligheten. Ett sätt att förstå varför det är lättare att utsätta andra på nätet är att titta på vilka mekanismer som påverkar individer i kommunikationen på nätet. Något som dock är tydligt i kommunikationen online är att vuxna i många fall behöver flytta fokus från apparna och tekniken och fokusera på de sociala relationerna som samspelar i de olika forumen. En kränkning via dator eller mobil orsakas inte av datorn eller mobilen, utan av att någon har valt att använda detta kommunikationsverktyg för att kränka någon annan. Detta innebär att det är de sociala relationerna som är viktiga att fokusera på – något som vuxenvärlden kan och bör stötta barn och unga i. – Friendsrapporten 2021, s. 35

Förutom om de som är utsatta och de som utsätter andra, vet man idag förhållandevis lite om roller i mobbningssituationer på nätet, när det kommer till risk- och skyddsfaktorer. Det saknas till exempel fortfarande forskning på hur vanligt det är att unga är medhjälpare till mobbaren och förstärkare i mobbningssituationer på nätet. – Friendsrapporten 2021, s. 35

Den psykiska ohälsan bland våra barn och unga

fortsätter att öka i samhället, antalet som utsätts för hot, hat och kränkningar på nätet har fördubblats det senaste året och inte ens hälften av oss vuxna som står barnen nära vet om det. Än mindre har vi kunskap eller verktyg för att bemöta problemen när de dyker upp. Förlorarna blir våra kommande generationer. Vi har alla ett gemensamt ansvar att arbeta förebyggande, att utgöra goda förebilder och skapa trygga rum för varandra; för våra barn och unga.

Don’t hate - Create!

Nätpolarna är en konkret insats

för att motverka alla former av mobbning, psykisk ohälsa och utanförskap som sprids via nätet. Om du eller någon i din närhet råkat ut för något på nätet och behöver hjälp kan du vända dig till organisationen och få hjälp, oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen. Hos Nätpolarna kan vårdnadshavare finna stöd och råd, information om sociala plattformar samt barnens vardag på nätet. Nätpolarna fajtas, tillsammans med många andra, för en bättre ton mellan människor på nätet, för ett tryggare nätklimat för alla. Nätpolarna är din polare på nätet.