HAPARANDA IKEA-EFFEKTEN

HAPARANDA IKEA-EFFEKTEN: EN GRÄNSLÖS UTMANING

1

HAPARANDA IKEA-EFFEKTEN: EN GRÄNSLÖS UTMANING Dokumentationsrapport Text: Eva Gradin Foto & Grafisk form: Daryoush Tahmasebi Typsnitt: Brödtext Adobe Garamond Pro, rubrikstext Futura Omslagsbild: Spaden som användes vid första spadtaget 29 augusti 2005 Producerad av Norrbottens museum Diarienummer Norrbottens museum: 594-2006 Diarienummer Länsstyrelsen i Norrbottens län: 700-17930-05 2

Ingvar Kamprad och kommunalrĂĽdet Sven-Erik Bucht, ett mĂśte med positiva konsekvenser.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4

UPPDRAG

5

VARFÖR DOKUMENTERA IKEA? Kiruna Stålverk 80 Ikea till Haparanda Ändrade tider

6 6 6 6 6

HAPARANDA – DEN GRÄNSLÖSA STADEN Rikets östliga utpost Vad händer?

Ikea-effekten

8 8 8 8

IKANO & BOSTADEN Ikea-koncernen Miljötänkande

50 54 54

BARENTS REUNION

56

UNGDOMENS HUS - STATION

56

ENKÄT Enkätundersökning under Europadagen 9.5.2007 Krannigatan Sammanställning

61 61 61 61

PÅ GRÄNSEN RAJALLA

11

SVERIGEFINSKA FOLKHÖGSKOLAN

70

DOKUMENTATIONSUPPDRAGET Stadsrummets omvandling Tullstationen, Haparanda 29:31

13 16 16

HAPARANDABLADET - HAAPARANNANLEHTI

72

BJÖRKA

73

ÖGONBLICKSDOKUMENTATION Ögonblicksdokumentation 27.10.2005

18 18

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN Bland arbetssökande på Arbetsförmedlingen

74 76

DEN NYA TIDERÄKNINGEN Bara handla?

Sveriges östligaste fastlandspunkt – Cape East

18 18 21

HAPARANDATORNIO INTERNATIONELL MÖTESPLATS

80

IKEA HAPARANDATORNIO Byggprocessen Golv Tak Interiör 42 rum Montera & skruva Tornet Invigningen Fastighetsbesiktning Ikea-kunden

22 22 22 31 31 31 34 34

MATERIAL FRÅN SAMTIDEN TILL FRAMTIDEN

81

SLUTORD

82

KÄLLOR OCH REFERENSER Otryckta källor Muntliga källor/Informanter Tryckta källor

84 84 84 85

BILAGA Enkätformulär (1-6)

86

46 48

UPPDRAG

Ikea-effekten: en gränslös utmaning Delstudie inom projektet “Ett utvecklat folkhälsoarbete i Haparanda” Norrbottens museum har dokumenterat Ikea-etableringen i Haparanda från “första spadtaget ” och fram till varuhusets utbyggnad samt invigningen av den nya E4-genomfarten.

Dokumentationen har utförts av Eva Gradin, etnolog, och Daryoush Tahmasebi, fotograf.

Byggprocessen av Ikea-varuhuset följdes regelbundet i ord och bild. Snart vidgades blicken till andra förändringar i samhället. Stora strukturförändringar i länets östligaste utpost kunde anas.

Bidrag från Länsstyrelsen Norrbotten med finansiering från Folkhälsoinstitutet har gett museet möjligheten att också följa dessa företeelser. Museets samtidsundersökning och föreliggande rapport ingår som en delstudie inom ramen för projektet Att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i Haparanda stad, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsoinstitutet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Luleå tekniska universitet. I projektet har Berit Sunnerö, länsstyrelsen, och Ylva Arnhof, Folkhälsoinstitutet, varit uppdragsgivare.

Eva Gradin har deltagit i en referensgrupp bestående av Mats Burman, Länsstyrelsen i Norrbotten, Kåre Strömbäck, Christina Lugnet, Ulla Hardelin och Gunvor Henriksson samtliga från Haparanda kommun, Agneta Granström, Norrbottens läns landsting och Börje Eriksson, Kommunförbundet i Norrbotten.

Staffan Johansson, Nils-Gustav Lundgren och Sofia Reinholdt vid Luleå tekniska universitet har studerat utvecklingen fram till Ikea:s etablering, som i april 2008 presenterats i rapporten Paradoxen Haparanda: ett gränsfall.

Museets undersökning har också regelbundet följts av Karin Melinder, Folkhälsoinstitutet, både genom besök i Haparanda och via e-post eller telefon.

Norrbottens museum 2008-11-30 Eva Gradin, etnolog Daryoush Tahmasebi, fotograf 5

Varför dokumentera Ikea?

Etablerings- och investeringsbeslut i mångmiljonbelopp har duggat tätt i Norrbotten under de senaste åren. Vilka följdverkningar dessa får på länsbornas levnads- och livsvillkor bör dokumenteras av Norrbottens museum.

Kiruna Länsmuseet är engagerat i Kiruna alltsedan LKAB:s prognoser kring järnmalmsådern och dess konsekvenser för centrala delar av samhället offentliggjordes. Arkeologer har genomfört undersökningar inför Banverkets järnvägsomläggningar och Vägverkets nya vägdragningar, där även två samebyar berörs. En av museifotograferna och bebyggelseantikvarierna har dokumenterat byggnader i kommunen. Samarbete med gymnasieskolan har etablerats.

Dessutom har de kulturvärden som finns i staden uppmärksammats. Projektrapporten Vad är Kiruna värt? presenterades 28.2.2008. Museets engagemang i och om Kiruna fortsätter utifrån olika aspekter. För närvarande genomför Norrbottens museum tillsammans med MAF arkitektkontor AB en kulturmiljöanalys, etapp 1, på uppdrag av Kiruna kommun, vilken ska presenteras 30.11.2008.

I och med Ikea:s etableringsbeslut i juni 2005 kom museets dokumentationsinsatser också att riktats mot Haparanda. Här skulle ett varuhus öppnas redan i november 2006, medan Kirunas förändringsprocess kommer att pågå under 30 år.

Stålverk 80 Dokumentationsbeslutet fattades utifrån det faktum att museet saknar minnen från det aldrig uppförda Stålverk 80, utom publikationen Vägen mot SSAB (Jonsson 1980). När en enig riksdag 1974 hade fattat beslutet att etablera ett stålverk i Luleå, Sveriges största enskilda industriprojekt, utbröt rena klondykestämningen. Denna hörnsten i det framtida Industrisverige skulle anställa 3 300 personer och skapa sysselsättning för mångdubbelt fler.

Alla berusades av gyllene framtidsutsikter.

Markarbeten påbörjades, några mindre öar försvann, när delar av skärgården fylldes igen 6

- området kom i folkmun att kallas för Playa Plannja. Även infrastruktursatsningar gjordes, bostadsområden och vägar byggdes i rasande fart. När statsrådet Anna-Greta Leijon i maj 1975 tog det första spadtaget, trodde alla sig veta att fyrkanten med Luleå, Piteå, Älvsbyn och Boden var säkrad som tillväxtregion. Men världskonjunkturerna inom stålmarknaden föll och debatten för och emot stålverket blev mycket het. Trots att projektet bantades till Stålverk 81 höll inte lönsamhetskalkylerna och i oktober 1976 stoppades hela den tänkta etableringen - åter av en enig riksdag. Då hade redan 550 miljoner kronor satsats i projektet, varav Luleå kommun stod för hälften.

Detta är ett slående exempel på hur snabbt förändringarna i dagens samhälle sker och belyser svårigheten att i museets dokumentationsverksamhet lyhört följa och registrera skeenden medan de pågår.

Detta faktum samt att dagens byggprocess med prefabricerade element/moduler går otroligt snabbt, medverkade till beslutet, att det var av största vikt att den så kallade IKEA-effekten följdes fram till varuhusinvigningen samt att därefter återkommande “nedslag” i samhället skulle göras.

Ikea till Haparanda Ikea-varuhusets placering i Haparanda är en sannsaga i entreprenörskap. Ingvar Kamprad flyttade etableringen från Luleå mot ett enhälligt styrelsebeslut, efter en träff med kommunalrådet Sven-Erik Bucht. Här med ett invånarantal på drygt 10 000 personer fanns en stor och köpstark närmarknad: 70 000 människor inom 3 mil, 500 000 inom 15 mil och över 1 miljon inom 80 mil samt 6 miljoner i hela Barentsområdet.

Den 15 november 2006 invigdes Ikea HaparandaTornio, placerat efter E4 invid riksgränsen och med Torneå några hundra meter bort. Samtidigt invigdes ytterligare Kampradföretag, grannbyggnaden Ikano Fastighets AB, med idag nio butikslokaler, och Bostadens villaprojekt i Marielund.

Kommunens markarbeten p책g책r p책 Ikea-tomten, medan fotografen njuter av solen i Ikea-stolen Pello.

7

Ändrade tider Haparanda var förr känt för smuggling, brottning och bandy. Idag är det Ikea. Sikfesten och älgjakten var tidsmarkören i östra Norrbotten. Idag är den 8.6.2005, då etableringen av ett Ikea-varuhus i Haparanda offentliggjordes, som har blivit en tidsmarkör.

Den massmediala uppmärksamheten kring bygget - världens mest internationella varuhus - har varit formidabel. Radio och tv, turistbroschyrer, arbetsmarknadstidningar, dagtidningarnas ekonomisidor liksom utländsk press har rapporterat från gränsstäderna.

HaparandaTornio som mötesplats för organisationer och evenemang liksom destinationsort för gruppresor har blivit legio.

och Torneå planerade en gemensam temavecka i maj 2006 kring På gränsen-projektet Haparanda-Torneå. På våren 2006 distribuerades en liten folder, vikt som ett dragspel, till alla hushåll under rubriken “Välkommen till expansiva Haparanda-Torneå”. Där fanns den nya gemensamma loggan, HaparandaTornio Internationell mötesplats, för första gången i tryck. Tjugo olika projekt presenterades, som förutom Ikea bland annat omfattade ytterligare handelsområden, lägenhets-, radhus- och villabebyggelse, hotell, kriminalanstalt samt vägomläggningar.

HAPARANDA – DEN GRÄNSLÖSA STADEN

Ikea-effekten

Haparanda är en konsekvens av Napoleonkrigen. Sverige förlorade Finland vid freden 1809 till Ryssland och därmed den gamla marknads- och köpstaden Torneå. Riksgränsen längs Torneälvens mynning delade ett enhetligt kulturområde och splittrade byar och släkter. Snabbt upprättades en stadsplan för Karl Johan stad, där Haparanda hamn ligger, men någon inflyttning skedde aldrig. Bosättningen blev efter älvstranden, där några jordbruksfastigheter redan låg och Haparanda, “aspstranden”, blev så småningom tätort med stadsrättigheter 1842.

Efter sommaren 2005 har allt pulserat med svindlande hastighet. Varuhuskedjor och nya verksamheter har sökt sig till gränsen. Infrastruktursatsningar har gjorts. Bostäder och hotell har byggts. Kommunen har genom all markförsäljning haft möjlighet att i egen regi “sätta spaden i marken”. Den tidigare mycket diskreta entrén i Stadshuset har vidgats och gjorts mer synlig, vägar och va-nät har upprustats, gång- och cykelvägar anlagts, kostnadsfri barnomsorg införts och konstnärlig utsmyckning genomförts. Järnvägen från Boden kommer att elektrifieras och får då delvis ny sträckning. Shoppingturismen är ledstjärnan och båda städerna är involverade.

Rikets östliga utpost Riksgränsstaden Haparanda blev en administrativ köpstad med svag industriell prägel, men fick under orostider stor betydelse i världshistoriska sammanhang. Under Krimkriget 1852-53 var här den enda öppningen mellan väst och öst och under första världskriget distribuerades all post till Ryssland, Japan, Kina och Orienten över Karungi och Haparanda. Här passerade Lenin, Vladimir Uljanov, från landsflykten till den ryska revolutionen 1917. Hit flydde bland andra ärkekejsarinnan Maria Fedorova.

Stadshotellet från 1900 med sina enorma kristallkronor och järnvägsstationen liksom många minnesmärken vittnar om stadens militärstrategiska läge och politiska betydelse.

Kasernen för Gränskompaniet från 1860-talet tillhör numera Sverigefinska folkhögskolans byggnadsbestånd.

Arbetsförmedlingen i Haparanda agerade snabbt efter Ikea-beslutet och via framförallt Lernia anordnades utbildningar i handel, service och shoppingturism. Torneå arrangerar gränsöverskridande guideutbildning. Högskoleförbundet startar distansutbildningar dels i entreprenörskap och dels med inriktningen kommunalt förvaltningschefskap.

Vad händer?

Kommunalrådet, kommun- och planeringschefen presenterade de framtida planerna för haparandaborna i olika sammanhang. Även Norrbottens museum fick vid några tillfällen informera om det planerade dokumentationsprojektet. Skolorna i Haparanda Stadshotellet i Haparanda.

8

Gr채nsboden i Matttila med Meri Simula bakom disken.

9

Anslagstavlan med turistinformation fรถre Ikea-etableringen.

10

PÅ GRÄNSEN RAJALLA Ingvar Kamprad skapade en euforisk etableringsiver och framtidstro. Men, den verkliga orsaken till ketchupeffekten är samarbetet mellan städerna, som började på 1950-talet efter införandet av den fria nordiska arbetsmarknaden. Sveriges EU-inträde 1995 innebar att tullrestriktionerna mellan EU-länderna lättade och därmed också samarbetet över riksgränsen. Eurocity, den gränsöverskridande staden, myntades. Redan 1991 hade en golfbana, Green Zone Golf, som går över gränsen invigts. Det 8:e hålet ligger mitt på riksgränsen.

1997 bildades Provincia Bothniensis, för att samordna gränskommunernas näringsliv och kultur. En utvecklingsplan för samnyttjandet av infrastrukturella investeringar gjordes.

Arbetet har bland annat resulterat i gemensamt reningsverk, fjärrvärme, språkskola samt samarbete mellan brandförsvar och samnyttjande av fritidsanläggningar. Samma år startade projektet På Gränsen-Rajalla. En svensk-finsk arkitekttävling utlystes och 36 bidrag presenterades i april 1998. Samma år påbörjades samarbetsprojektet Bottenviksbågen, Bothnia Arc, som innefattar alla kommuner från Piteå till Brahestad, med syfte att etablera

Det 8:e hålet ligger mitt på riksgränsen ett regionalt samarbete mellan kommunerna runt Bottenvikskusten.

Vid en folkomröstning 2002 på den svenska sidan skulle Eurocity förankras bland haparandaborna. Med ja eller nej skulle städernas gemensamma planering av På Gränsen-Rajalla besvaras. Resultatet blev ett svagt nej och dåvarande kommunalrådet avgick. Utslaget avskräckte inte kommunledningen, utan samverkansplaneringen fortsatte och kunde därför “sjösättas” efter Ikea:s etableringsbeslut. I december 1999 fastställdes Vision 2010 för Haparanda och Torneå, som rör det gränsöverskridande samarbetet.

Nu finns ett förslag på Vision 2020.

Efter 8.6.2005 då Ikea:s etableringsbeslut offentliggjordes har ingenting varit sig likt. I maj 2006 presenterades den gemensam logotypen och sedan dess marknadsförs städerna som HaparandaTornio Internationell mötesplats /TornioHaparanda Kansainvälinen kohtauspaikka. Symbolen är framtagen av JOB Media & Reklambyrå AB. Färgsättningen, gult och blått, kan associeras till Ikea:s. Även P-skivorna i Haparanda har numera denna logga istället för det gamla kommunvapnet.

Idag sker mycket av det operativa samarbetet i projektet På Gränsen Rajalla uppenbarligen mest via planeringscheferna och kommunledningen i de två städerna på en mer eller mindre informell bas.

Avståndsskylt från 1982 till platser med anknytning till Haparanda.

11

Green Zone Golf, 18-h책lsbana p책 riksgr채nsen mellan Sverige och Finland.

12

DOKUMENTATIONSUPPDRAGET Norrbottens museum, Eva Gradin och Daryoush Tahmasebi, har följt Ikea-etableringen från markarbeten till invigning och dokumenterat den fortsatta byggboom som skett och sker inte bara i Haparanda utan också i Torneå. Att följa och dokumentera stadsrummets omgestaltning är problematiskt. Dagens byggbransch med prefabricerade element, färdiga bostadsmoduler, inhyrd utrustning och otaliga underentreprenörer, innebär att det oftast är antalet lyftkranar som avslöjar pågående verksamhet. Därför har också tidningspressen bevakats, där Haparandabladet varit den viktigaste källan.

Undersökningen har främst inriktats på bevakning av förändringar in situ. Museet följer alltså skeenden medan de händer. Stadsrummets omvandling studerades, men koncentrerades i ett första skede till Ikea, Ikano och Sundholmen/Cape East.

Kontakter med Ungdomsrådet etablerades och deras verksamhet på Station – den gamla järnvägsstationen – har dokumenterats. Infrastruktursatsningar, anläggningsarbeten, bostads- och villabebyggelse liksom första spadtagen för bland annat Akelius´ På Gränsenprojekt – redan skrinlagt – och Maxi ICA har bevakats.

Dokumentationen av Ikea-varuhusets etableringsfas skulle avslutas vid en garantibesiktning av “mark”, då beslutet om en utbyggnad kom. Restaurangen har fått ytterligare platser, Tag själv-lagret utökats, fler kassor liksom ytterligare parkeringsplatser har tillkommit.

Norrbottens museum har inom ramen för projektet “Ett utvecklat folkhälsoarbete i Haparanda” beviljats medel för en etnologiskt delstudie, vilket innebär en fördjupad undersökning av Ikea-effektens följdverkningar i en kommun där utkomstmöjligheterna tidigare var begränsade. Inom projektet har en undersökning, Paradoxen Haparanda: ett gränsfall, utförts av Luleå tekniska universitet. Många av kommunens negativa särdrag statistiskt sett, får här sin förklaring i ett gränsregionalt sammanhang. En bredare uppföljningsstudie kommer att undersöka “Haparanda efter Ikea”.

Dokumentationens primära syfte var att undersöka hur en kommun och dess invånare påverkas, när ett familjeägt kommersiellt storföretag investerar i en kommun, där utkomstmöjligheterna tidigare varit begränsade.

Den ursprungliga intentionen kan också beskrivas med den text som fanns på museets almanacka för år 2006, där motivet var en vy över kommunens pågående markarbeten med Ikea-stolen Pello i förgrunden: Nu har IKEA satt sig i Haparanda! Vilka känslor och förhoppningar väcks? Hur påverkas gränsbygden? Frågor ställs av Norrbottens museum, som för framtiden skildrar länsbornas tankar och villkor både igår och idag.

Övre bild: Bostadsmoduler från Lindbäcks Bygg i Piteå sätts upp efter Strandgatan.

Nedre bild: PA Heneryd, Peab, sätter upp Norrbottens museums almanacka för 2006 i arbetarbaracken under överinseende av Eva Gradin.

13

14

Museets almanacka för år 2006. Vy över kommunens pågående markarbeten med Ikea-stolen Pello i förgrunden.

15

Stadsrummets omvandling

Tullstationen, Haparanda 29:31

Undersökningen har främst kommit att inriktas på bevakning av förändringar in situ genom självsyn, observation, “hängsamtal”, intervjuer och fotografisk dokumentation.

Fältanteckningar har skrivits. De förändringar och nyetableringar som skett i Haparanda har kontinuerligt bevakats i och klippts ur tidningspressen med Haparandabladet som den väsentligaste källan.

Stadsrummets omvandling har följts, men insatserna koncentrerades i ett tidigt skede främst till anläggningsarbetet vid Ikea. Undersökningen har tidsmässigt kunnat förlängas tack vare bidrag från Folkhälsoinstitutet via Länsstyrelsen i Norrbotten. En övergripande frågeställning var vilka konsekvenser de förväntade ytterligare cirka 1 000 arbetstillfällena i Haparanda innebär för folkhälsan?

Tanken var att museets dokumentation skulle utföras under en längre tidsperiod – sex respektive tolv månader från Ikea:s invigningsdatum – samt kompletteras med mer arbetsrelaterade frågeställningar och att antalet informanter utökas med fokus på tjugotalet unga pojkar och äldre män. För detta krävs återkommande och längre sammanhängande vistelser i Haparanda. Detta innebär omkostnader, vilka bidraget från Folkhälsoinstitutet möjliggjort. Våra besök har därför inte blott följt Ikea-byggets framåtskridande, utan även den övriga omgestaltningen av Haparanda.

Förändringarna i stadsmiljön har skett med stor hastighet, eftersom modern byggteknik med prefabricerade element nyttjats. Kommunens relativt goda ekonomi genom markförsäljningar har bland annat inneburit byggandet av en ny entré i stadshuset, vägförbättringar, anläggandet av gång- och cykelvägar, upprustning av va-nätet, offentlig konstutsmyckning samt kostnadsfri barnomsorg.

Haparanda har besökts i solsken, regn, snålblåst, dimma, halka och snöstorm. Nedslagen i verkligheten har för fotografen oftast inneburit återkommande endagsbesök medan etnologens fältarbete gjorts under mer sammanhängande vistelser. Kontinuerlig fotografisk dokumentation har skett sedan september 2005 till november 2008.

Kontakter har etablerats inte bara med huvudentreprenören, utan även med kommunala tjänstemän, föreningsliv, skola och privatpersoner liksom På Gränsen-projektet samt vid olika

Stadshusets entré har fått en ”ansiktslyftning”.

16

De snabba förändringarna i Haparanda kan tydligt speglas med utgångspunkt från Tullstationen, Haparanda 29:31. En stor del av lokalerna stod tomma på grund av omorganisationer inom Tullverket och nedskärningar till följd av vårt EU-medlemsskap.

Då avdramatiserades riksgränsbevakningen mellan Sverige och Finland radikalt.

Tullbyggnaden skulle – i samband med Ikea-etableringen – först ingå i ett hotellkomplex, men ombyggdes delvis under 2006 för sportbaren O´Learys. Invigningen ägde rum juldagen 2006 och i slutet av juni 2007 offentliggjordes konkursen i pressen. Idag ingår fastigheten i Ikeakoncernens ägo och enligt uppgifter kommer polismyndigheten att hyra in sig i fastigheten.

Byggnaden har dokumenterats av museet inom projektet Modern arkitektur i Norrbotten och ingår nu i vandringsutställningen Vilka Hus! Vilka Hus? För närvarande pågår en förstudie av de tre bevarade tullstationerna i Haparanda inför en eventuell byggnadsminnesförklaring.

Sannolikt, inom en inte alltför avlägsen framtid, utgör dessa de enda påtagliga bevisen på att en riksgräns går mellan Haparanda och Torneå. Anstormningen av shoppingturister har förutom överfulla parkeringsplatser under veckosluten även varit påtaglig under framför allt sommaren 2007. Husvagnar och husbilar har varit uppställda på Ikea:s och Ikano:s parkeringsytor och campinganläggningarna i närområdet har varit fullbelagda.

Familjeföretaget Haparanda Renhållning sköter slamsugning och högtrycksspolning.

Tullstationen från 1980, ritad av Björn Hermansson NAB Konsult, miste sin forna betydelse efter EU-inträdet.

17

aktiviteter och evenemang i samhället. Många av de nyetableringar som skett i Haparanda med omnejd har besökts och frågor har ställts.

Många kontakter har skett genom behovet av bildbeskrivande uppgifter, men även under så kallade hängsamtal där etnologen mer eller mindre hejdat personer för att få upplysningar och information. Mer regelrätta djupintervjuer med bandspelare har skett efter formella överenskommelser med personer eller genom kontakter som etablerats mer eller mindre informellt i olika sammanhang eller genom den så kallade snöbollseffekten. Bildmaterialet har kontinuerligt presenterats i dagboksform på museets webbplats www.norrbottensmuseum.se.

Detta har inte bara inneburit att museiprojektet på ett naturligt sätt förankrats i haparandabornas medvetande utan också kommit att används av olika mediaföretag.

ÖGONBLICKSDOKUMENTATION I samband med museets BAAS-avdelnings planeringsdagar i oktober 2005 genomfördes en enkätundersökning.

Ögonblickdokumentation 27.10.2005 Museets BAAS-avdelning förlade sina planeringsdagar hösten 2005 till Haparanda. BAAS står för bebyggelse, arkeologi, arkiv och samtidsdokumentation.

Torsdagen den 27.10.2005 genomfördes under ett par förmiddagstimmar intervjuer på gångavstånd från Sverigefinska folkhögskolan. Elva personer begav sig ut mellan klockan 8:30-11 med intentionen att i likhet med dagstidningarnas ”tycka till-spalter” uppsnappa spontana svar på en dagsaktuell fråga. Vår övergripande frågeställning var: Vad är dina tankar inför Ikea-etableringen?

Resultatet blev mer eller mindre korta synpunkter från tjugotvå personer, 11 kvinnor och 11 män. Alla var bosatta eller verksamma inom riktnummerområdet 0922. Namn uppgavs sällan, däremot födelseår med en spännvidd från 1921 till 1990.

Antal informanter per födelseår: 1921:1, 1927:1, 1929:1, 1935:1, 1937:1, 1940:1, 1944:1, 1946:1, 1947:1, 1954:2, 1957:1, 1958:1, 1959:1: 1964:1, 1968:1, 1979:1, 1989:3 och 1990:2. Ålderstrukturen avspelar närmast pensionärernas morgontidiga vanor samt att några personer fångades på skolgården eller utanför sporthallen.

De positiva åsikterna var överväldigande. Här några axplock:” tillbaka till den handelstad/ metropol Haparanda har varit”, ”Magneten på plats, fler företag kommer efter”, ”Tjänster och bitjänster ökar”, ” Hänt mycket, hela atmosfären ändrats till det positiva”, ”Hopp för ungdomen, 18

möjlighet att återvända” ” Utan Ikea hade Haparanda dött”.

De flesta nämner också det positiva med att det blir mer liv och rörelse, mer folk på stan.

Endast en är något tveksam till att de lokala företagen i framtiden kan bli utkonkurrerade.

Några svar alluderar också till den då aktuella miljökonsekvensdebatten kring varuhusets placering, med bland annat följande ”Änderna i viken får maka på sig”.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det var en mycket positiv, nästan euforisk, inställning till Ikea-etableringen. Framtidstro och optimism genomsyrade förmiddagstimmarnas samtidsundersökning.

DEN NYA TIDERÄKNINGEN Den nya tideräkningen – ett uttryck som myntades av Peter Lindmark i samband med Ikea:s etableringsbeslut, innebar att många visioner och drömmar förverkligades.

När Kamprad trodde på Haparanda var beslutsvåndan över för många. Några idéer var kanske förhastade och andra saknade längre framförhållning. Ett hunddagis i en gammal husvagn för Ikea-kunder fick inte lång livslängd. En del spekulationer om de första inkommande Ikeakundernas primära önskemål och behov slog helt fel. Några etableringar hann före Ikea och Ikano, andra följde strax efter. Planeringsavdelningen på kommunen fick bråda tider!

PrintMark på Norrmalm byggde ut anläggningen med en butik för Outlet 24. Jala vid Torget ökade försäljningsytorna för leksaker och kosmetika och införde Ikea:s öppettider. Handlar´n på Torget kompletterade utbudet med en grill. Frasse byggde nytt hamburgeri och Rusta med flera blev snart dess granne. Fastighetsägarna började också se om sina hus och trädgårdar.

Bara handla?

Några insåg att det behövdes något annat än bara handel.

Norrskenets camping i Mattila på cykelavstånd från Ikea är ett exempel på hur gamla drömmar blir till verklighet. Här fanns mark som kunde nyttjas till husvagnscamping och en byggnad som kunde omvandlas till familjehotell. Hulkoffgården i Korpikylä med Butiken på landet byggde om en loge till butik och restaurang. Palogården, i den gamla lanthushållsskolan i Nedre Vojakalla, fick ny ägare som utvidgar vandrarhemmet och matserveringen med konferensverksamhet och pralinfabrik. Anläggningen vid Kukkolaforsen, såldes av kommunen till familjen Spolander, vilka som ägare har helt andra möjligheter till investering och utveckling. Där har ett bageri också tillkommit. Bosmina skärgårdsturer kompletterade sina turer i Haparanda skärgård sommartid med kvällskryssningar nedför Torneälven och mobil konferensanläggning på isen vintertid.

Lennart Wennberg och m책nga andra haparandabor tror p책 framtiden!

19

Anders Kök & Bar, ett av familjen Jönssons näringsställen i Haparanda.

20

Sveriges östligaste fastlandspunkt – Cape East Cape East är ett exempel på en mer dramatisk etablering i storformat.

På Sundholmen, Sveriges östligaste fastlandspunkt, med campinganläggning från 1960-talet, uppfördes snabbt “ Norrbottens största familjehotell, Artic light family resort, som snart ändrades till ”Family Resort Cape East KB”, med 175 fyrbäddsrum med badrum och pentry, i hitflyttade studentbostäder från Hammarby Sjöstad.

All inredning och köksutrustning kom från Ikea. Senare öppnades restaurang i den gamla mangårdsbyggnaden och en tempererad utomhusbassäng byggdes. De shoppingturistande familjerna har lyst med sin frånvaro och anläggningen har övergått i ny regi och håller på att byggas om till Spa-hotell och ska konferensanpassas.

Sundholmens förvandling har följts och anläggningens logimöjligheter har nyttjats vid några haparandavistelser. Museets arkeologer hade sitt högkvarter här sommaren 2007 i samband med utgrävningarna för Haparandabanan i närheten av Sangis.

I samband med Ikea:s öppnande var det den 14.11.2006 premiärvisning av anläggningen med pressträff och visning av rummen. Konceptet var att graden av standard och service var flexibel och att alla möjliga alternativ kunde köpas till. Formellt invigdes Cape East 16.8.2007 och sommaren 2008 kunde simskola bedrivas i den nybyggda utomhuspoolen. Restaurangen blev klar och en krögare känd från Göteborg, Åre och kocklandslaget skulle hålla i ”knivarna”.

Snart visade det sig att köket och dess biutrymmen inte var anpassade för tänkt matproduktion. Hösten 2008 “dockades” därför den 2006 byggda receptionen med den gamla mangårdsbyggnaden. Även den då byggda altanen håller på att byggas in. Båtturism kan det också bli inom en snar framtid, eftersom Gränsälvskommissionen godkänt muddring. Idag kan man nästan inte ana den anrika historiska bakgrunden i 1700-talet som marknadsföringen alluderar till.

Dokumentationen av Sundholmen är ett belysande exempel på projektets väg till kunskapsinhämtning. I mars 2006 fotograferades numera rivna delar av anläggningen. I juni 2006 började modulerna till hotelldelen lyftas på plats och samtidigt frilades timmerväggarna i den gamla mangårdsbyggnaden. Där var då Erkki Rousu fastighetsansvarig, vars fru, Armi Rousu, månaden efteråt intervjuades, utan min vetskap om personernas koppling till varandra.

Armi Rousu var då lokalreporter i Tornedalen för Norrbottens-Kuriren och därigenom en person med initierade kunskaper om förhållanden i bygden. Hon började i augusti 2006 som verksamhetschef på Cape East. Alla de dagliga praktiska problem, som uppdagades, då anläggningen började användas innan allting var färdigbyggt, kunde följas. Under “inredningen” av Ikea-varuhuset bodde de flesta av den från andra varuhus inkommande personalen här. Frukost skulle serveras, trots att ingen matsal ännu fanns iordningsställd. Dataprogrammet för bokningar fallerade också i början. Så småningom återvände Erkki till arbete i Övertorneå och Armi till Lernia och så småningom åter till Kuriren.

Övre bild: Studentbostäder från Hammarby Sjöstad monteras på Sundholmen/Cape East.

Nedre bild: Ett svunnet byggnadsbestånd på Sundholmen/Cape East.

21

IKEA HAPARANDATORNIO Etableringen av Ikea var ursprungligen det primära syftet med museidokumentationen.

Byggprocessen har ingående följts från kommunens markarbeten hösten 2005, taklagsfest 5.4.2006, invigning 15.11.2006, över slutbesiktningen 16.8.2007 till utbyggnaden.

Byggprocessen Betongpelarnas resning och uppsättningen av väggelement följdes i princip kontinuerligt med kameran från E4:an och Norrskensvägen. För att dokumentera varuhusbygget från insidan krävdes tillstånd av byggherren och kontakt etablerades dels med Eva Stål, pressansvarig för Ikea Svenska Försäljnings AB, dels med Sven Persson, projektledare för Haparandabygget och anställd vid Ikea Fastigheter med huvudkontor i Helsingborg.

Båda var mycket positiva till dokumentationen av varuhusbygget, eftersom ingen tidigare intresserat sig för Ikea på detta sätt. I slutet av mars 2006 kunde den interiöra dokumentationen påbörjas och Sven Persson informerade kontinuerligt via e-post när något speciellt hände i byggprocessen.

På totalentreprenören Peab:s platskontor, i inhyrda baracker från Cramo, fanns bland andra platschefen Tage Oja samt Sture Lundbäck, Tore Svedlund och Juuko Myllykangas.

Här fanns också ett stort sammanträdesrum fyllt med ritningar, som uppgraderas och kompletteras vartefter bygget framskred. Rummet nyttjades också för entimmeslånga samrådsmöten en gång per vecka samt för mer regelrätta byggmöten.

Arbetarbarackerna var placerade på platskontorets tak och där fanns, förutom omklädningsoch duschrum, sex lunchrum. De olika underentreprenörerna satt ofta tillsammans företagsvis. Arbetstiden för de kollektivanställda var klockan 07-16, men här verkade detta inte stämma. De som jobbade med stommen arbetade 10 timmar sju dagar i sträck.

Uppenbarligen en konsekvens av att många var långt hemifrån och med längre dagar blev det också längre sammanhängande ledighet på hemorten.

En del företag hyrde bostäder på stan, andra arbetare var inhysta på vandrarhemmet efter Strandgatan. Några hade sina hem, bekanta eller släktingar i närområdet. Intill barackerna var en enda husvagn parkerad, vilken tillhörde PA Heneryd från Kalix.

Efter att ha hämtat orangefärgade bygghjälmar på platskontoret skärskådades byggprocessen med kamera och med mer eller mindre intrikata frågor. Men det var svårt att etablera närmare personkontakter. Buller, hörselkåpor och en intensiv arbetstakt gjorde att det var svårt med längre samtal. Under rasterna då 4-10 personer satt runt borden blev det mest skämt och raljanta repliker.

22

Anläggningsarbetare och husbyggare gör helt olika saker, så cirka tjugotalet underentreprenörer kom och försvann. Dessutom hade underentreprenörerna också sina underentreprenörer. Därför kom byggprocessen främst att speglas genom fotografisk dokumentation.

Byggarbetsplatsen var helt mansdominerad tills Carina Francki från Kärrbäck anställdes i maj 2006. Hennes främsta uppgift var att sköta alla saxliftar samt att skriva mötesprotokoll.

Vem behövde liftar och vilka typ - olika för utomhus- och inomhusbruk - bokades efter behov och skulle “laddas” varje natt.

För en utomstående verkade allt som ett märkligt inferno, men Tage Oja var bland de “coolare”.

På den återkommande frågan om hur läget var, kom svaren ofta med någon aforism eller ordstäv, som till exempel “Jag har ingen ko på isen”. Endast en enda gång såg han lite bekymrad ut, då det blev förseningar med portomfattningarna. Monteringen av väggelement - Ikeablå fasadplåt isolerad med mineralull - skulle bli fördröjd och därmed också golvgjutningen! Tidschemat höll, men hur det nu gick till uppdagades aldrig.

Golv Den 3.3.2006 var det klart för golvgjutning i restaurangdelen. Marken var täckt med 3-4 meter sand, 60 centimeter slagg från Outokumpu och på detta 13 centimeter 0.70 grus samt ett bärlager på 8 centimeter 0.18. Här låg också fullt med olikfärgade plaströr - gula för elkablar, gröna för bredband och orangefärgade för tele.

På detta skulle nu 80 millimeter armerad betong läggas. Det fanns kvadratiska ”gropar” i gruslagret för vattensamlingsbrunnar. Sju killar, som mer liknade ett idrottslag, kom från Gislaved i minibuss via Kallax flygplats. Allt var förberett genom att byggkroppen närmast älven var inplastad och inkopplade värmeaggregat såg till att temperaturen var den som krävdes. I mitten av denna inplastade area grävdes det för kyl- och frysrum, som skulle placeras nedsänkt i golvet. 4 - 6 man höll också på med avloppsledningar.

Nu skulle 1 500 – 2 000 m2 gjutas under två dagar. Sedan skulle gänget återkomma för ytterligare gjutning av fler golvsektioner. Interiört arbetades det hela tiden från östra gaveln mot västra. Först skulle möbelutställning, restaurang och personalutrymmen bli klara. Tag själv-lagret låg allra sist i planeringen.

Platschefen Tage Oja. 23

Övre bild: Peab, Ikea-byggets huvudentreprenör.

Övre bild: Byggmöte.

Nedre bild: Betongpelarna reses.

Nedre bild: Lunchrast.

24

Carina Francki, enda kvinnan under hela byggnationstiden.

25

Övre bild: Takisoleringsarbete.

Övre bild: Takplåten skruvas fast på IKANO-bygget.

Nedre bild: Mellanväggar monteras.

Nedre bild: Elkablage installeras.

26

Ett glatt gjutarg채ng kommer till Haparanda.

27

Byggnadsnickare fr책n Peab Bygg.

28

Varuhuset byggs etappvis från öster till väster.

29

Övre bild: Markarbete i -22 graders kyla och frusen mark.

Övre bild: Takläggare från Patomella Tak.

Nedre bild: Takarbete

Nedre bild: Planeringschefen Göran Wigren har numera många bollar i luften och på flera plan.

30

Tak Att äntra taket på totalt 25 000m 2 med en lutning på +30 kändes som en oöverstiglig bedrift för en person med höjdskräck, d.v.s. museets etnolog. Här pågick i mars 2006 en febril verksamhet med takläggningen över den del som skulle bli restaurang, kök, toaletter med mera. Takkonstruktionen bestod nerifrån och upp av bärplåtar, 10 meter långa och 90 centimeter breda, som lades på fackverk och takstolar. Sedan följde 5 centimeter isolering med roxull och 20 centimeter frigolit samt 20 millimeter board. Därefter rullades asfaltspapp ut, som tjärades på undersida och i kanter.

Vilka företag som fanns representerade på taket, förutom Patomella Tak, var lite svåridentifierbart. De som arbetade med bärplåt och rökluckor kom från Västanfors Stålbyggnader.

De var cirka 10 man som jobbade i 10 dagar och skiftade 4 man per gång. Totalt kommer det att finnas cirka 100 rökluckor på taket. De mindre kvadratiska luckorna tillhörde däremot ventilationen. Den 24.5.2006 lyfts tre fläktrum på 12 ton vardera upp och monterades på taket. Det var Havators största mobila kran – en av Nordens största – som utförde arbetet.

i Gnarp. Företaget hade tidigare svarat för ombyggnad och uppbyggnad av utställningar på Ikea-varuhus runt om i Europa. Personalen som rekryterats från Finland och Estland var överlyckliga att vistas i Haparanda, där de blev förstådda på sitt modersmål. Det blev också mer problematiskt att ta sig genom byggnaden. Den labyrintiska kundvandringsleden hade upprättats.

I början av november monterades hyllsektionerna i Tag själv-lagret, påkörningsskydd, galvade fyrkantsjärn, monterades kring entrén. Det enda som i princip skiljer varuhuset från det som invigdes i Kalmar ett halvår tidigare, är en extra glasad entrésluss.

Interiör I juni var mellanväggar uppsatta och försedda med upptejpade rumsbeskrivningar för alla utrymmen som tillhörde restaurang, kök och personal.

Den 22.8.2006 var det inredningsfest och dukat för 130 personer i den fortfarande tomma restaurangen. Utspisningen sköttes av Asplövens hockeyförening, som lagat maten på en av skolorna i stan. Det var ett riktigt förbrödringskalas mellan Peab och Ikea. “Huset” skulle börja tas över av Ikea-personal.

Varuhuschefen Gunnel Norman, som börjat sitt arbeta i februari 2006, hade nu intervjuat 250 personer samt hittills anställt 102 personer för varuhuset och 17 personer för restaurangen. Många av dem som anställts hade gått Lernias utbildningsprogram. På platskontoret som sedan 15.6.2006 låg i industriområdet och tidigare på Stadshotellet, skulle internutbildningen påbörjas. Nu skulle Ikea:s vision - Att skapa en bättre vardag för de många människorna - och värderingar implementeras. Praktik på andra varuhus skulle också göras.

42 rum I början av september, vecka 36, 2006 började ett intensivt arbete med att skapa de 42 rumsinteriörerna i möbelutställningen. Då hade Peab svarat för uppsättning av stålregler, gipsplattor och spånskivor. Inredningen sköttes av fcab, Furniture Consulting, med kontor

Furniture Consulting, fcab, svarar för den ” fasta” inredningen i möbelutställningen.

31

Övre bilden: Takisoleringsarbete.

Övre bild: Fotografier används som förlaga vid montering.

Nedre bild: Möbelhandlarens testamente

Nedre bild: Hundratals Ikea-anställda monterar och skruvar inför öppnandet.

32

Tv책 byggnadsarbetare (PA Heneryd och Mika Myllykangas, Peab) med Ikea-bl책tt i bakgrunden.

33

Montera & skruva Ikea-personal hade nu invaderat varuhuset. Över hundra personer höll på att montera och skruva ihop den lösa inredningen till möbelutställningen. Snart anlände också ytterligare ett hundratal från andra varuhus i landet och världen, för att hjälpa till inför och under öppnandet. Allt skedde med imponerade logistik. Etableringsgruppen med Allan Danielsson från Service Office i Helsingborg hade varit i Haparanda sedan mitten av september.

Gruppen på cirka 50 personer som ansvarade för iordningställandet började egentligen sitt arbete tolv veckor före ett varuhusöppnade.

Här fick de jobba med kortare framförhållning, eftersom invigningsdatum tidigarelagts.

En hel del, framför allt väggmontage, kom färdigt på lastpallar för uppsättning. Köket och restaurangen fungerade under inredningsfasen med lunch för 200 personer.

Med Ikea-personalens inträde i byggnaden försvårades dokumentationen något. Nu var det inpassering via ett väktarbolag för Ikea-personal och externa hantverkare. Vi var ingendera!

Den person som framöver hjälpte oss till rätta var Torbjörn Lampa, anställd som avdelningschef Möbler från 1.6.2006. Sven Lyhamn på Af hade berättat att även förmedlingen tappat personal till Ikea. Det var Tobbe Lampa han alluderade till.

Ett varuhusbesök utan hjälm gjordes en av de sista dagarna före invigningen tillsammans med Carina Francki, då hon svarade för en del mindre finjusteringar samt kompletterade dörrkarmarna med täckbrickor.

Tornet Nedräkningen inför invigningen hade börjat och det höga tornet med Ikea-triangeln skulle resas. Det 24 meter höga tornet, en viktig Ikea-symbol, ska enligt tradition börja lysa kvällen före ett varuhusöppnande. Datum ändrades på grund av stormvarning och helgarbete för dokumentation beviljades.

Hela projektet vittnade om internationellt samarbete och samordning. Andrea Böhm från Euro Poles och Thomas Theus från Theu montagebau skötte själva monteringen. Skyltplastningen av texten IKEA gjordes på plats av Scan Sign Hungary i samarbete med Reklam City Sweden från Piteå.

Montaget krävde en temperatur på +10 C , vilket motarbetades av vädrets makter. De lyckades få upp värmen till 9,6 o. Lyftet av den tunga stolpen och triangelskylten med en yta av 12x3 meter, sköttes av Havator, som har kontor på andra sidan älven. Övre bild: Tag själv-lagret inreds och hyllorna fylls med platta paket.

Nedre bild: Torbjörn Lampa, avdelningschef Möbler bland uppsatta mellanväggar.

34

Den 11-13.11.2006 restes ett nytt landmärke i Haparanda. Vid tidigare resor, för att köpa finskt kött, spanade man efter de båda vattentornen. Det gamla anrika i tegel, som kunde misstas för ett imponerade brandslagstorn i kolossalformat, samt det nyare vilket ledde tankarna mot rymdskeppsfantasier.

Ikea-tornet under upps채ttning.

35

36

37

INFLYTTNINGSFEST ONSDAGE

38

EN DEN 15 NOVEMBER 2006

39

Anita Lundström, informatör på kommunen, blev av med sin jacka.

Invigningen Onsdagen den 15.11.2006, invigningsdagen, började i blötsnö redan klockan 07:30 med presskonferens och brickfrukost klockan 08:00 i restaurangen för speciellt inbjudna. Det var inte bara den samiska flaggan som vajade utanför entrén, utan invigningsceremonin började med jojk av Sofia Jannok. Här fanns bland andra representanter från näringsliv, regering, Sametinget, Haparanda och Torneå stad samt landshövdingarna från finska Lappland och Norrbotten, många fotografer samt kända och okända journalister.

Sedan började en närmast kaotisk vandring mot entrén, där den officiella invigningen skulle ske klockan 10 på en tillfällig utomhusscen. Trots att Ingvar Kamprad var omgärdad av Ikea-folk, blev han omringad av en hord med journalister och fotografer som den störste celebriteten bland världsartister. Musiken flödade från scenen och prick klockan 09:45 hördes flygbuller, men av själva flyguppvisningen syntes ingenting i det rådande snögloppet.

När tiden var inne, för att traditionsenligt vid varuhusinvigningar såga itu en stock, hade Ingvar Kamprad inga ytterkläder. I alla hast avhjälptes detta genom att Anita Lundström, informatör på kommunen, blev av med sin jacka.

Detta om något speglar Ikea-kulturen och mannens enkelhet och osentimentala inställning 40

till det mesta. Vilken annan manlig företagsledare skulle ställa sig framför ett stort publikhav i lånta fjädrar, dessutom en damjacka, och utföra den formella invigningen av sitt investeringsprojekt på miljontals kronor!

Alla i personalen var iklädda gula tröjor med välkomsttext på svenska, finska, ryska, norska och samiska. De nu 120 anställda vid varuhuset hade namnknappar med språkflaggor samt skylten Ny på bröstet. Personal från andra varuhus assisterade. Ikano-banken hade också representanter på plats både från Sverige och Finland för att under de första dagarna sköta lånehandlingsärenden. All kommunikation och skyltning i varuhuset sker på både svenska och finska. Priserna exponeras på svenska med information om aktuell valutakurs i entrén och i kassorna.

Dagen, liksom de kommande dagarna fortsatte med ”spektakel” och uppträdanden inne i och utanför varuhuset samt med alla möjliga arrangemang och aktiviteter runt om i Haparanda. Nödutgångarna tjöt i ett, eftersom kunderna desperat ville komma ut med sina fyndköp och inte förstod att alla portar inte gällde som utgång.

Ingvar Kamprad tackar för Sametingets gåva som överlämnades av Ulla Barruk.

41

Invigningsfikat fรถrbereds.

42

Övre bild: Premiärkunderna välkomnas onsdag 15.11.2006, 10:01:55.

Övre bild: Personalen delar ut finska och svenska flaggor.

Nedre bild: Kund nr 30 enligt kassakvittot.

Nedre bild: ”Välkommen” på fem språk.

43

Övre bild: Skrivbordsstolen provsitts.

Övre bilden: Barnen underhölls med olika aktiviteter under invigningsdagarna.

Nedre bild: Den tidigare närings- och senare kulturministern Leif Pagrotsky.

Nedre bild: Personalens invigningströjor med ” Världens mest internationella IKEA” på ryggen.

44

45

Fastighetsbesiktning Den 16.8.2007 deltog museet i en slutbesiktning och tanken var att med detta avsluta dokumentation av varuhuset. Då släpptes nyheten om ytterligare byggnadsplaner. Alla prognoser och kalkyler hade överträffat förväntningarna. En utbyggnad både åt öster och väster skulle göras. Restaurangens 450 platser skulle utökas med 150, de 15 kassalinjerna skulle bli 24 och Tag själv-lagret skulle expandera med 3 200 m2 .

Från en personalstyrka på 120 vid invigningen fanns i oktober 2008 260 anställda.

Alla prognoser och kalkyler hade överträffat förväntningarna.

Fastighetsbesiktning under mindre gynnsamma väderförhållanden.

46

47

”Hon är som mest intresserad” Vem är då Ikeakund?

Ikea-kunden Varuhuskedjan måtte ha goda beteendevetare inom koncernen. Där vet man exakt hur vi som kunder beter oss och att det alltid är positivt med ”mätta” besökare. Kaffet i Bistron kostar ingenting halvtimmen innan grindarna till varuhuset öppnas klockan 10.

Fram till klockan 11 kan man köpa ett billigt frukostpaket. Småland, den pedagogiska barninlämningen mellan entré och kassor, minimerar många trötta och sura miner hos barnfamiljer. Ja, listan kan bli hur lång som helst. Namngivningen på varor och verksamheter är otroligt uppfinningsrik, som till exempel Småland, Små-land, och bostaden, bo-staden. Överfulla kundvagnar cirkulerar ofta genom varuhuset. Köerna till kassorna kan under veckosluten blir långa. Många som kom med chartrade bussar har fått lämna sina varor obetalda, för att hinna med hemresan.

Vem är då Ikeakund? När frågan ställs varför de kommit är ofta männen snabba med att lämna över ordet till kvinnorna. En man pekade och sade, ”Hon är som mest intresserad” Hittills har inte mycket av anstormningen spillt över på ”gamla Haparanda” och de tidigare etablerade företagen, påstås det. All nyetablering har koncentrerats till E4. Var förväntningarna alltför högt ställda?

48

Kundvagnen får agera barnpassning när ”Småland” är fullbelagt.

Ikeas idealkund - barnfamilj vid kรถttbullsfaten.

49

IKANO & BOSTADEN Ytterligare två Kampradföretag har etablerat sig i Haparanda och ”invigdes” samma dag som Ikea.

I april 2006, när Ikea-varuhusets yttre skal i princip var på plats, påbörjade Skanska som huvudentreprenör markarbeten för ett butiksvaruhus på 11 000 m 2 . Ytterligare en Kamprad-investering började resas, Ikano för 8-10 butiker. Vid invigningen fanns följande affärer, Pressbyrån, heminredningskedjan Village, Hemtex, Skopunkten, Fabriksbutiken, Stadium, Intersport, DjurMagazinet och Barnens hus samt Swedbanks uttagsautomat.

Intersport flyttade hit från Storgatan. De övriga var nyetableringar. Vid husets bortre gavel anlades också en obemannad bensinstation, det finska företaget St 1.

Hit kom senare vildmarksbutiken Erätukku och Candy World. Pressbyrån försvann och Village stängde både här och i Luleå. Apoteket öppnade 6.3.2008 i Village´s tidigare lokal.

Ikano-huset

50

Avsaknaden av kundtoaletter håller nu på att avhjälpas genom ombyggnad av den lokal som tidigare förhyrdes av Pressbyrån. Ett provisorium har funnits sedan sommaren 2007, då sex “bajamajor” varit uppställda vid husets bortre gavel. Ett skärmtak har under hösten 2008 byggts längs med butiksingångarna, så att kunderna lite bekvämare kan förflytta sig mellan affärerna. I Marielund efter Akkjavägen planeras för 24 villor i tornedalsstil, som uppförs av fastighetsbolaget bostaden med äganderätt. Tre är nu uppförda och den första ”invigdes” av Ingvar Kamprad 15.11.2006.

51

52

53

Ikea-koncernen Att helt förstå Ikea-koncernens uppbyggnad och vittförgrenade organisation är en omöjlighet. Inte ens Financial Times har klarat uppgiften.

Uppenbarligen har alla bolag inom koncernen något slags franchiseavtal med huvudägaren, stiftelsen Stichting INGKA Foundation, som har sitt säte i Holland. I Ryssland finns till exempel egna skogar för råvarubehovet. Ett bolag tillverkar alla beslag och krokar till möbler och garderober. Egen resebyrå servar koncernens personal. Inte bara i Småland utan också i Helsingborg finns stora delar av koncernens administration.

Miljötänkande Att det finns ett miljötänkande inom Ikea-kocernen, upplevdes en tidig morgon hösten 2008 då lokalvården inne i varuhuset dokumenterades. Det är Samhall som svarar för fastighetsskötseln både inne i och utanför fastigheten. Här ingår också kundvagnarna, som ofta lämnas på parkeringarna. Det var rätt skumt inne i lokalen, trots att många aktiviteter pågick. Förutom städning var det uppackning och påfyllning av varor i hela varuhuset.

Först klockan 10, när kunderna kommer, tänds all belysning.

Ett tjugotal personer, Samhall på Ikea, svarar för skötseln som pågår kontinuerligt under hela dagen, men med koncentration på morgnar och kvällar, före öppnande och efter stängning.

Tankar finns också att den mer skrymmande möbelproduktionen ska flyttas närmare kunden, för att undvika långa, dyra och för miljön ogynnsamma transporter. Varor fraktas mer och mer på tåg istället för med långtradare. Målet är att snarast minska företagets koldioxidutsläpp med 25%.

54

Golvrengöring pågår i ett folktomt varuhus.

Morgontidig leverans av rena g책ngmattor fr책n Berendsen i Gammelstad.

55

BARENTS REUNION I samband med varuhusinvigningen berättade Ingvar Kamprad att han inrättat en fond och skänkte en grundplåt på en miljon kronor per år under 10 års tid samt uppmanade andra närvarande företag att lämna ett bidrag. Peab och Polarica nappade direkt på uppmaningen. Pengarna skulle gå till samarbets- och utvecklingsprojekt inom olika samhällsområden, som enligt Kamprad skulle gynna ”femfolkslandet”. Journalisten och rysslandskännaren Malcolm Dixelius fick uppdraget att vara ”motor” i projektet, som senare fick namnet Barents Reunion. Ett årligt konvent skulle hållas i HaparandaTornio under sommarhalvåret.

Det första hölls i Haparanda 12-13.6.2008 på Sverigefinska folkhögskolan, där ett 80-tal inbjudna deltagare från Sameland, Murmansk och Oblast i Ryssland, Nordland, Tromsö och Finnmark i Norge, Lappland i Finland och Norrbotten i Sverige diskuterade över temat entreprenörskap. Ämnet för 2009 är miljö och energi. I samband med konventen ska även kultur- och idrottsarrangemang profileras.

UNGDOMENS HUS - STATION Station blev vår primära mötesplats med haparandaungdomar.

Haparanda järnvägsstation är ritad av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och byggd mellan åren 1915 och 1917. Här möts svensk och rysk-finsk spårvidd. Den ståtliga tegelbyggnaden av monumentala mått minner idag om stadens strategiska läge och dåtidens klassamhälle med sina bevarade väntsalar för 1:a klassens passagerare i bottenvåningen och för 3:e klassens i källarplanet. Stationshuset inrymde även hotell och restaurang. Persontrafiken lades ner 1992. Huset, som numera är byggnadsminne, köptes av kommunen och nyttjas sedan 1999 som Ungdomens Hus och kallas populärt för Station.

Ungdomsrådet bildades 1992 och 1998 beslutades att järnvägsstationen skulle bli Ungdomens hus. Ett hundratal ungdomar arbetade frivilligt med iordningsställandet och 1999 kunde invigningen ske.

Station sjuder av liv och aktiviteter, som ska främja ungdomarnas hälsa och trivsel. Här finns högstadiets fritidsgård. Här har Ungdomsrådet lokaler. Här finns sex timanställda fritidsledare, som oftast arbetar kvällstid. Café Station sköts av 12 personer och eventuellt överskott går till en gemensam reskassa. Här finns sex ungdomslägenheter på 16m 2 med trinett, toalett och dusch, för hyresgäster mellan 16-25 år.

56

Martta Huhta efter dagens arbetspass.

Frida Tiensuu i sin ungdomsl채genhet p책 Station.

57

58

Skyltsöndagsaktiviter på Station 25 november 2007 – julpyssel och skinkskyttetävling.

59

Tre flickor och tre pojkar ska det vara. Gemensamt kök och tvättstuga finns på samma våningsplan. Ungdomsmottagningen finns också under vissa tider i huset. Högst upp under taknocken på byggnadens västra gavel hyr Kaj Tapani en lägenhet. Granne med bostaden finns en luftgevärsskyttebana.

Fritidskonsulenten Valter Pyyny är länken mellan ungdomarna och kommunen. Martta Huhta är “husmor” men fungerar mer som extramamma för alla ungdomar.

Varannan onsdag har Ungdomsrådet möten. Rådet har totalt 25 ledamöter mellan 15-26 års ålder och eget budgetsansvar. Ordförande, 1-2 vice ordförande, sekreterare och kassör utses.

Ledamöterna från årskurs 9 och gymnasiet väljs av elevråden på respektive skola. Dessutom finns representanter från föreningar och politiska ungdomsförbund.

Ett Ungdomspolitiskt program har utarbetats och fått politisk sanktion av kommunen.

Haparanda utsågs till “Årets Ungdomskommun 2005” vid Ungdomsstyrelsens rikskonferens i Lund. Samarbete med Ungdomsrådet i Torneå har etablerats och ett gemensamt handlingsprogram har tagits fram. Det allt övergripande önskemålet är minst en heltidsanställd fritidsledare, vilket Torneå har.

Vid en diskussionskväll 6.11.2007 kring temat Barnens och ungdomens hälsa med landstingråden Britt Westerlund och Agneta Granström samt representanter från kommunen och Ungdomsrådet, framhölls också att verksamhet på Station var unikt i ett länsperspektiv.

Sedan hösten 2007 arrangeras till exempel Aktionskvällar för 5:e och 6:e årskurserna med elever från Haparanda och Torneå. Varannan gång träffas man på Station och varannan på en fritidsgård i Torneå. Haparandaeleverna bussas till Torneå och vice versa. Hösten 2007 infördes ett slags medlemskort “Tian”, som kostar 10:-. Nu kan ungdomarna nås med information via mail eller sms. Med Tian får man också rabatt på vissa aktiviteter. Även andra föreningar har verksamheter i byggnaden. Kriteriet är att hyresgästerna ska ha aktiviteter öppna för ungdomar. Här pågår allt från möbelrenovering, internetcafé, innebandy, skapande verkstad, pingis, biljard, Dj-utbildning, textilarbete, musik, magdans och buggkurser. Här har konstnären Mikael Dysholm sin ateljé och fram till hösten 2008 hyrde både en reklambyrå och en textildesigner lokaler i byggnaden. I alla hyreskontrakt ingår visst engagemang i Stationens verksamhet. Här ordnas möten och konferenser med möjlighet till lunch och kaffe.

Under dokumentationsåren i Haparanda möter man många av tidigare rådsmedlemmar på olika funktioner i samhället – inte bara på Ikea. Övre bild: Köket på Station.

Nedre bild: Ungdomsrådets kontor på Station.

60

Haparanda utsågs till “Årets Ungdomskommun 2005” ENKÄT Enkätundersökning under Europadagen 9.5.2007 Intentionen var att en enkät med relativt öppna frågor skulle distribueras till alla högstadieoch gymnasieelever under våren 2007, för att fånga deras tankar, åsikter och tyckanden kring förändringarna som sker i Haparanda efter Ikea:s ankomst.

Ungdomsrådet kontaktades för att via deras ledamöter förankra idén och förhoppningsvis också få hjälp med distributionen i skolorna. Rådet betvivlade att det skulle inlämnas någon större mängd besvarade enkäter. Vid ett möte med Ungdomsrådet 4.4.2007 föreslogs däremot att undersökningen skulle genomföras i samband med firandet av EU-dagen 9.5.2007, då skolornas elever hade obligatorisk närvaroplikt. Även sekretess och garantier för anonymitet diskuterades.

För första gången skulle Haparanda och Torneå arrangera dagen tillsammans. En av medarrangörerna var Ungdoms- och kulturförvaltningarna i Haparanda och Torneå, till vilka Ungdomsråden sorterar.

Haparanda idag, Skola, Fritid, Kompisar, Boende, Arbete, Språk, Hälsa, Föräldrar och Framtid. De var utformade i samarbete med en beteendevetare och underställdes Ungdomsrådet för granskning och godkännande. Dåvarande hälsoplaneraren vid Haparanda kommun, Ulla Hardelin, hade också möjlighet att lämna synpunkter. Nu hade också undersökningen förvandlats till en tävling. Under kontakterna med Ungdomsrådet framkom att om det skulle bli några ifyllda svar krävdes en “morot”. Efter diskussioner om lämpliga vinster hade fyra mp3-spelare av olika fabrikat och prestanda inköpts.

Programmet varade mellan klockan 08:30 och 13:30. Förutom alla stånd och tält varvades musik, dans och teater från en tillfällig scen med mycket goda ljudåtergivningsmöjligheter.

Totalt lades 94 enkäter i postlådan. Ett deltagande på 12%, om nu alla elever efterlevde den obligatoriska närvaroplikten. Av dessa ingick 82 i utlottningen, då resterande inte kom från skolelever eller var rapsodiskt ifyllda eller saknade namn, eftersom namnuppgift krävdes vid utlottningen av de fyra mp3-spelarna. Alla deltagande personer, 49 flickor och 33 pojkar, listades i nummerföljd, och fredagen den 13.7.2007 gjordes lottdragningen av länsmuseichefen Curt Persson under överinseende av Kristina Johansson, Staffan Nygren och Eva Gradin, alla vid Norrbottens museum.

Krannigatan Firandet skedde efter den nyanlagda lokalgatan, Krannigatan, som dagen till ära förvandlats till ett mässområde, där företag och föreningar presenterade sina aktiviteter, utbildningar och verksamheter med inriktning mot ungdomar. Dagen fick en extra klangbotten då Romavtalet, grundavtalet för EU, den så kallade Schumandeklarationen firade 50-årsjubileum.

Omkring 3 000 skolungdomar från båda städerna var inbjudna och de olika stadierna skulle bevista “marknadsområdet” vid olika klockslag. Enligt uppgifter från Barn- och ungdomsförvaltningen fanns det då 429 elever i årskurs 7-9 på högstadiet och cirka 350 på gymnasiets årskurs 1-3.

Ungdomsråden i de båda ständerna hade ett gemensamt stånd efter gatan och därifrån kunde frågeformulären utdelas och senare läggas i en från Postverket inlånad brevlåda.

Enkäten fick av denna anledning en fastare form med kryssfrågor under rubrikerna, 61

62

63

64

65

66

67

68

69

SVERIGEFINSKA FOLKHÖGSKOLAN Sverigefinska folkhögskolans lunchrestaurang, Minerva, blev museipersonalens fasta matställe. Minerva har inte bara förstklassig mat och en tilltalande miljö, utan är också en mötesplats för mer informella kontakter. Här träffas alla kategorier haparandabor.

Sverigefinska folkhögskolan i den gamla läroverksbyggnaden vid Torget, är en konsekvens av inflyttningen på 1960-talet från Finland. Skolan startade 1973 som Finska folkhögskolan och var ursprungligen avsedd för finskspråkiga elever. 1991 bytte den namn med förkortningen Svefi.

Här bedrivs bland annat studier med konst-, inrednings- och ljusdesigninriktning samt eftergymnasial yrkesutbildning i ljudteknik, bildterpi, bildkonst med mera. Skolan är också känd för den multikonstnärliga linjen med inriktning på performance- och aktionskonst.

Ett rum på Jägaren också vid Torget blev för det mesta replipunkten under besöken i Haparanda. Den är ursprungligen kasernen för Gränskompaniet från 1860-talet och senare småskoleseminariets elevbostäder, men tillhör numera Sverigefinska folkhögskolans byggnadsbestånd.

Minerva, Sverigefinska folkhögskolans restaurang, ritad av arkitekt Mats Jacobsson, MAF Arkitektkontor AB.

70

Allsångsträff på Torget framför Sverigefinska folkhögskolan.

71

HAPARANDABLADET – HAAPARANNANLEHTI

Landets enda tvåspråkiga dagstidning

Landets enda tvåspråkiga dagstidning, som utkommer på tisdagar och fredagar blev den viktigaste källan för att följa med i hela samhällsomvandlingsprocessen. Tidningen med anor från 1880-talet har en trogen och initierad läsekrets i Tornedalen. Minsta lilla fel påpekas och får också sin rättelse i kommande nummer. Även Haparandabladet har märkt av Ikea-effekten, annonseringen har ökat och därmed omsättningen.

I april 2008 gick flyttlasset till det inköpta tullhuset från 1900-talets mitt och därmed tidningens tredje lokalplacering i Haparanda. Nu med ytterligare två helårsanställda och med fönstersutsikt både mot Ikea och På Gränsen Rajalla.

Ikea har samma helsidesannonser i alla länstidningar som publiceras på sidan 3 i Dagens Nyheter. Vid två tillfällen under hösten 2008 var det istället lösa bilagor, men helsidesannonseringen har återkommit.

Haparandabladet lämnade sin fastighet på Norrmalmsvägen 2 i april 2008 och finns numera i Gamla tullhuset efter Storgatan.

72

BJÖRKA Byggnationen i Haparanda har inte avstannat. Björka är ett nytt volymhandelsområde som expanderar. Björka, efter E4 väster om Ikea, Ikano och väg 99/Norrskensvägen, projekterades snabbt som ett nytt handelsområde på 48 000m2 , med byggstart hösten 2006. Först ut var Maxi ICA med invigning 5.12.2007. Hit flyttades varuhuset från stans centralare delar till marker som tidigare nyttjats som ridvägar för Haparanda ridklubb.

Danmarks största börsnoterade fastighetsutvecklingsföretag, Sjælø, har också satsat i Haparanda. Ett handelshus för 90 miljoner kr där Jysk, Ö&B, ElGiganten öppnade under våren och sommaren 2008 och Swebol 9.10.2008. Inom området planeras för fler företagsetableringar.

Första spadtaget för Maxi ICA Stormarknad.

73

ARBETSMARKNADSSITUATIONEN På Arbetsförmedlingen (Af) har, den numera pensionerade arbetsförmedlingschefen Sven Lyhamn 31.10.2006 och 25.1.2007 och Lars-Henrik Bucht 23.10.2008 beskrivit kommunens speciella befolkningssituation och arbetsmarknadsförhållande, vilket också tydligt belysts i universitetsrapporten Paradoxen Haparanda: ett gränsfall.

Haparanda hade hög inflyttning från Finland i och med lågkonjunkturen på 1960talet. Åren 1969-70 förmedlades 11 069 finska medborgare via Af i Haparanda till arbeten söderut i Sverige. Omkring 1 600 återkom till kommunen under framför allt lågkonjunkturen på 1990-talet. Vid sin pensionering vill också många stanna i Sverige men komma nära sin egen kultur och släkt. Överrepresentationen av äldre får också sin förklaring i dubbelbeskattningsreglerna i Finland.

Vid Ikea:s etableringsbeslut i juni 2005 fanns det 893 arbetslösa eller i åtgärdsprogram. Vid varuhusöppnandet i november 2006 var antalet 860 och 611 när Maxi ICA Stormarknad öppnade i december 2007 samt 602 då På Gränsen-gallerian i Torneå öppnade i oktober 2008. För en utomstående kan siffrorna tyckas höga i ett samhälle på drygt 10 000 invånare. En påtaglig effekt av Kamprads etableringsbeslut är att fler unga stannar i kommunen och att en viss inflyttning sker.

Detta har också framkommit under dokumentationsarbetet, då flera personer med eller utan tidigare anknytning till kommunen har varit informanter. Till Seskarö har flera flyttat från andra kommuner i länet. Där är det ofta en släktgård, föräldrarnas eller farfars gamla stuga som rustas. De ökade valmöjligheterna för de arbetssökande verkar också ha haft viss betydelse för arbetssituationen. Flera av kontaktpersonerna har under projekttidens gång bytt arbetsgivare eller haft möjlighet att byta en anställning som timanställd extraresurs till en fastare inkomst.

Af i Haparanda har genom den höga arbetslösheten i kommunen kommit att fungera mer som ett rekryteringsföretag och också haft förmågan att “coacha“ många till rätt anställning.

Trygghetsrådet (TRR) bekräftar också den gynnsamma utvecklingen i Haparanda. Åren kring Ikea-etableringen arbetade TRR med omställningsåtgärder för mellan 50-70 personer 74

och i november 2008 är det blott en handfull personer.

Genom den riktade utbildningen, som Af beställde av Lernia, fanns minst 500 personer med adekvata meriter för arbetsmarknadsbehovet i november 2006. Till Ikea sökte cirka 1 800 personer och 120 fick anställning inför öppnandet. I november 2008 är 260 personer anställda där.

Konsekvenserna av nuvarande lågkonjunktur har enligt en företagare i oktober 2008 “ännu inte visat sitt rätta ansikte”. Den svaga kronan gör att det är förmånligt att handla med euro, vilket innebär att framför allt kapitalvaror säljs till finska kunder.

Personer med någon form av funktionshinder har också gynnats av den kommersiella utvecklingen enligt Af. Ett tjugotal personer har anställning på Ikea för fastighetsskötsel både inom- och utomhus. På Max hamburgeri utförs också arbetsuppgifter via Samhall. Ett sjuttiotal personer med funktionshinder har alltså gynnats av Ikea-effekten. Det omvända befarades när konkurrensen skulle öka i och med Ikea.

Satu Tuoma fick arbete på Rusta efter Lernias handels- och serviceutbildning.

Anna-Karin och Anders Lindahl flyttade från Malmfälten till Seskarö när Anders anställdes på Ikea.

75

Bland arbetssökande på Arbetsförmedlingen Jag sitter en blåsig och regning höstfredag i månadsslutet av oktober 2008 i kundmottagningen hos Af under öppettiden, 9-15, endast med avbrott för lunch 11.1011.45. Tanken var att försöka få kontakt med arbetssökande, eftersom det varit hart när omöjligt att möta någon som inte upplevt fördelarna av Ikea-effekten. Under hela dagen hörs Radio Norrbotten P4 i bakgrunden. En av nyheterna var att HaparandaTornio Bandy skrällt på Worldcup Bandy.

Saga Sairanen fanns bakom kunddisken. Hon var nyinflyttad från jobb på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Luleå. Saga ville gärna komma närmare släkten i Finland, men också få använda sina finska språkkunskaper, innan framför allt fackuttrycken föll i glömska. Det var få personer som kom in för att nyttja någon av de sex platsbanksstationerna i lokalen.

Lugnet kommenterades också av personalen och berodde delvis på vädret, men också att det var slutet på månaden. De flesta uppsägningar träder i kraft i början av en månad, blev förklaringen. Haparandabladets korsord blev löst i väntan på kontakterna med arbetssökande. Vid 10-tiden hade det rört sig mest med folk i lokalen. Det visade sig senare vara företaget DUAB, Direktutbildning AB, i Piteå, som tillsammans med Försäkringskassan och Af haft information för långtidsarbetslösa och –sjukskrivna.

Vid platsbankens skärmar kontaktades totalt nio personer varav sex män och tre kvinnor.

Av kvinnorna letade en jobb åt sin sambo, som dagen innan blivit uppsagd från årsskiftet.

En medelålders kvinna, som sökte arbete som personlig assistent, ville varken uppge efternamn eller ålder. Den tredje, född 1987, var timvikarie på ett äldreboende. Hon tyckte det var stressigt att inte ens ha ett schemalagt arbete.

Männen var födda 1986, 1989, 1975, 1954 och 1946. Två hade elektrikerutbildning, en var före detta bagare, en chaufför, en handelsanställd och en hade nyligen gått Naturbruksskolan i Kalix med skoglig inriktning. Nu bespetsade sig några av de yngre på fängelsebygget och ytterligare byggnation på Björka-området. De äldre var däremot rätt desillusionerade med hänvisning till åldern.

76

Lokalproducerade grönsaker och bär säljs från ett stånd på Ikano-parkeringen sommaren 2007

Alpo Pukari arbetar åt Samhall på Ikea. Hans dikter finns ofta i Haparandabladet under ”helgpoeten”.

Både glasögon och företagets profilkläder har bytts sedan fotograferingstillfället.

77

E 4:ans nya dragning Üver riksgränsen invigs 3.9.2008.

78

Johanna Salmi är en riktig ”gränsgångare”. Hon arbetar på det gemensamma turistbyrån i Torneå men är anställd av Haparanda kommun.

79

HAPARANDATORNIO INTERNATIONELL MÖTESPLATS E4:an vid gränsen har flyttats 800 meter med tanke på att förverkliga städernas planer på ett riksöverskridande köpcentrum och hotellanläggning. Planerna på en gemensam galleria har inte kommit till stånd. NCC Finland och försäkringsbolaget Valma byggde Torneås nya köpcentrum några meter från riksgränsen. Där har skapats cirka 300 nya arbetstillfällen och många haparandabor har fått anställning. Här tycks Lernias butikschefsutbildning ha spelat roll vid uttagningen. I köpcentret Rajalla På Gränsen har det på ett helt annat sätt än i de handelshus och varuhus som byggts på svenska sidan skapats mötesplatser. Breda gångytor, bänkar, kaféer och restauranger ger möjlighet till samtal.

Fortfarande finns planer på en gränsöverskridande hotellanläggning med vidhängande aktivitetscentrum. Tänk att sova med huvudet i Finland och fötterna i Sverige eller tvärtom!

Mellan länderna går också tidszonen med en timmes förskjutning. Detta marknadsförs som en unik dragningskraft för shoppingturismen. Tidsskillnaden gör att tolvslaget på nyårsnatten kan firas dubbelt upp.

Detta gäller också golfbollen, som från ut- till nedslag kan befinna sig i luften över en timme – allt beror på vilken klocka man följer. Planer för ett resecentrum på gränsen finns också. Idag ligger den gemensamma turistinformationen i Torneå, vilket för många inkommande gäster upplevs både märkligt och exotiskt.

Nyetableringarna fortsätter, ungdomarna stannar i större utsträckning och fler vänder åter till hemorten. Barnafödandet har ökat under första halvåret 2008. Förklaringen tros vara de positiva framtidsutsikterna, som gör att många unga väljer att stanna kvar i bygden och inte den kostnadsfria barnomsorgen. Under arbetets gång har också några av kontaktpersonerna avancerat inom sina anställningar, bytt arbetsgivare eller satsat på egen företagsverkamhet.

Ett ännu icke helt verifierat sakförhållande är att många verksamheter utförs och etableras i syskonägandeskap. De två företagarföreningarna funderar på att gå samman.

Heltidsjobben är dock få, vilket upplevs som problematiskt och drabbar framförallt kvinnor.

Haparandaungdomarnas nöjesliv är fortfarande främst koncentrerat till Torneå.

I Finland planeras ett kärnkraftverk 5 mil från Haparanda. Oron kring projektet har vänts till något positivt i Haparanda. Det heta kylvattnet kan nyttjas som billig bostadsuppvärmning. Framtidstron grumlas dock något av nedläggningen av sågverket på Seskarö, landstingets indragning av OBS-platser inom sjukvården och dyra elräkningar från Ekfors kraft för byborna längs väg 99. Alla tidsplaner har inte infriats.

Kriminalvårdsanstaltens byggstart har blivit förskjuten eftersom upphandlingen överklagats.

80

MATERIAL FRÅN SAMTIDEN TILL FRAMTIDEN Dokumentationen har huvudsakligen koncentrerats till centrala Haparanda. Att få förmånen att vistas under längre sammanhängande perioder, att vandra runt i miljön, att delta i olika begivenheter har varit en förutsättning för att förändringarna i samhället kontinuerligt kunde följas och personkontakter skapas. Fältanteckningarna skrevs regelbundet i nära anslutning till upplevelserna. Alla möten med människor i olika sammanhang, bilbingo på Strandplan, skyltsöndag på Station, allsång på Torget, teater, konsert och bio på Folkets Hus, simtag i Badhuset, sikfesten i Kukkola, guidad bussrundtur i HaparandaTornio, utställningar på biblioteket, mannekänguppvisning på Kalles TorneDarlings, performance på Svefi och mycket annat har berikat dokumentations syfte - inte minst alla “första spadtag” att förglömma.

Genom dokumentationsprojektet tillförs Norrbottens museums arkiv, Norrbottens minne, ett omfattande material kring Haparandas samhällsförändring under några intensiva år på 2000-talets första decennium. Ett digert fotografisk material, över 400 sidor fältanteckningar, över 40 timmar inspelade samtal, tidningsklipp, ritningar, löpsedlar, reklam- och informationsbroschyrer, allsångshäfte, vykort, en Pellostol inköpt på Ikea samt förhoppningsvis ett förvärv av Ingvar Kamprads invigningsjacka. Ett tidsödande arkiveringsarbete återstår.

81

SLUTORD Ikea har påverkat svensk heminredning i femtio år. Ofta sägs det att Ingvar Kamprad har möblerat om våra hem med sina platta paket. Att däremot påstå att Ingvar Kamrad har möblerat om livet i Haparanda och Torneå kan ingen förneka.

Efter juni 2005 finns Haparanda och Torneå “på kartan”. Några tonåringar i Stockholm lär tro att det är Bush, som regerar i Haparanda. Den lilla namnförväxlingen är förlåten, för hur många kommunalråds personnamn känner gemene man till.

Lågstadiet tecknade och mellanstadiet skrev dagböcker. Dokumentationen utfördes den 25-26 april. Sju elever på högstadiet agerade fotografer och skildrade i bild skoldagen den 6 april 1995. Allt utfördes efter “direktiv” från museet. Till skolan levererades arkivpapper och filmrullar.

Dagböckerna är skrivna strax efter påsklovet. Det andas vår, solen lyser och det är varmgrader. Fotbollsträningen har börjat liksom VM i ishockey. Matchen Sverige-Finland förloras med 3-6.

Samma år som Ikea HaparandaTornio invigdes byggdes ett varuhus i Kalmar, ett större i Sundsvall samt året därpå ett nytt i Karlstad. Ingenstans fick etableringarna sådan massmedial genomslagskraft som det i Haparanda, världens mest internationella varuhus. Kommunalrådet och kommunchefen har uppmärksammats och utmärkelser av alla de slag har tilldelats kommunen och kommunalrådet. Även museets undersökning har uppmärksammats. Bilddokumentationen har illustrerat konferensmaterial, informationsbroschyrer och artiklar även i utländsk press.

Den centrala frågan, hur påverkar ett enskilt familjeföretags beslut ett lokalsamhälle och dess invånare?, kvarstår att besvara. Vilka nyetableringar ”överlever” och kommer Haparandas stadskärna att ”dö ut” är frågor som blott framtiden kan ge svar på.

Idag är det för tidigt att dra några slutsatser om hur samhällsförändringarna påverkat haparandaborna i gemen. Många har fått arbete och en tryggad inkomst. Men, hur påverkas den enskilde när den närmaste omvärlden förändras med sådan enorm frenesi?

Berättelserna informerar också om olika händelser under dagen från uppstigning, tandborstning, hur man färdas till skolan, lektioner, rast- och fritidsaktiviteter. De som gick i årskurs fem skriver mer ingående och berättar om drömmar, rädslor, framtidsplaner, idoler, favoritmat och -musik. Framtidsyrket är veterinär, reseguide, fotbollproffs i Spanien eller ishockeyproffs i NHL, ingenjör, gymnasielärare, komiker … Vårens fotbollsträning på Gränsvallen hägrar också. Femtiotre mellanstadieelever skrev dagbok.

Teckningarna från trettiosju lågstadieelever ger också en fin bild av vad de vill berätta om från en dag i sina liv.

I museets arkiv, Norrbotten minne, förvaras ett unikt källmaterial som kan bidra till kunskapen om hur förändringarna under de tre senaste åren påverkat haparandaborna och hur livet gestaltat sig efter Ikea:s ankomst. I slutet av april 1995, gjordes en dokumentation över ett gemensamt tema, en skoldag, bland eleverna vid Edenskolan och Gränsskolan i Haparanda.

82

Att återknyta kontakten främst med de femtiotre mellanstadielever förslagsvis under år 2010, då femton år förflutit sedan de skrev ner sina tankar om livet och framtiden och då det gått fem år sedan Ikea-euforin briserade.

Hur ser dessa 25-26-åringar på livet med sina dagbokstankar i backspegeln? Vilka drömmar och förväntningar har infriats? Vilka har stannat i Haparanda och vilka har flytta? Lever fortfarande den gränslösa framtidstron? Blev allt annorlunda?

83

KÄLLOR OCH REFERENSER Otryckta källor Norrbottens museum, Norrbottens minne: FO BB:1 - 5 (Haparanda stad). www.haparanda.se Kontinuerlig bevakning www.barentsreunion.com 2008-10-10

Muntliga källor/Informanter Personer som endast kontaktats i bildbeskrivningssyfte är inte medtagna.

Datum är angivet vid personer som djupintervjuats.

Uppgifter kring informanternas sysselsättning, bostadsort i rapporten är de som gällde vid intervjutillfället.

Vid förnyade kontakter har många gått till nya verksamheter eller förändrat sin livssituation.

Personernas ålder spänner från 87 år till tonåringar med koncentration på haparandabor i arbetsför ålder.

Hanne Aasa, Mattila Bärodling Ulla Aava, Hushållningssällskapet Madelene Alanenpää, gymnasist, intervjuad 2007-11-07 Kent Andersson Gran, Tullverket Ola Backe, Polismyndigheten, intervjuad 2008-10-22 Aune Bolmgren, Kvinnojouren, Lars-Henrik Bucht, Arbetsförmedlingen, intervjuad 2008-10-23 Mikael Dysholm, Station Ulf Eliasson, Ikea Carina Francki, Peab, intervjuad 2006-10-05 Marianne Fältmark, Samhall, intervjuad 2007-11-08 Svante Green, Hermanssons handelshus, intervjuad 2006-07-04 Patrik Gräsvik, Gränsföretagarna Eva-Lena Hannerfors, Station Ulla Hardelin, hälsoplanerare Haparanda kommun, intervjuad 2007-11-07 Per-Arne Heneryd, Peab, intervjuad 2006-07-13 Malin Henriksson, Station Bertil Hjort, p företagare, intervjuad 2007-07-25 Josefin Huurtela Taawo, Station Martta Huhta, Station, intervjuad 2007-07-24 84

Pia Hulkoff, Hulkoffgården, Korpikylä Anna-Lisa Häggström, Norrbottens hembygdsförbund Bengt-Olov Innala, vice kommunalråd, intervjuad 2008-10-20 Helena Innala, p kanslist Johan Isaksson, Norrskens Hotell & Camping, intervjuad 2007-11-24 Marianne Isaksson, iSax Björn Jacobson, Samhall Håkan Juntti, Försäkringskassan Peter Juntti, Outlet 24 Birgitta Jysky, Hushållningssällskapet Lennart Järlstig, Haparanda SKT Brottningskansliet Ida Karkianen, Station Janne Kauppi, Ikea Mirkku Kostela, Taavolagården Torgerd Kronborg, Aspstrandens restauranger AB Annika Kronqvist, Svefi Inger Kurri, arkivet Haparanda kommun Britt-Inger Kentää, Haparanda Renhållning AB Tryggve Kentää, PRO Susanna Lampa, Handlar´n, Torget Ulf Lampinen, Svefi, Ivar Larsson, Antikboden Arne Lax, O´Learys Niko Lehto, Station Nils Lehto, p förrådsinköpare LKAB Anders Lindahl, Ikea, intervjuad 2007-11-29 Jan-Evert Lindmark, företagare Peter Lindmark, Printmark AB, intervjuad 2008-10-23 Satu Lompolo, Satus Sectret´s Sture Lundbäck, Peab Viktor Lundin, Station Anita Lundström, informatör Haparanda kommun Lars-Gunnar Lundström, Lernia Sven Lyhamn, Af Hassan Majdi, Pizzeria Hassan Jouko Myllykangas, Peab Terttu Korpela, Teaterföreningen Torbjörn Lampa, Ikea, intervjuad 2007-07-24 Lennart Lindfors, lokalhistoriker, intervjuad 2006-11-18, 2007-10-27 & 30 Aili Jäntti, p förskollärare, intervjuad 2007-11-30 Anders Jönsson, Aspstranden Restauranger AB, intervjuad 2007-11-08

Marianne Lundqvist, Trygghetsrådet Magnus Norman, Ikea Ritva Nousiainen, Provincia Bothniensis Nils Oja, Tullverket Tage Oja, Peab, intervjuad 2006-10-1 Eivor Olofsson, Svefi Linda Osman, Ikea, intervjuad 2007-07-19 Örjan Pekka, Haparandabladet, intervjuad 2008-10-23 Sven Persson, Ikea Fastighets AB, intervjuad 2006-08-21 Alpo Pukari, Samhall, intervjuad 2007-07-18 Valter Pyyny, fritidskonsulent, intervjuad 2007-11-28 Lasse Qvist, Svefi Susanna Romppainen, Sossos Armi Rousu, journalist, intervjuad 2006-07-06 Erkki Rousu, Cape East Saga Sairanen, Af Johanna Salmi, Turistinformationen Torneå Tapio Salo, kulturchef Haparanda kommun Sven Saviniemi, Studiefrämjandet Meri Simula, gymnasist, intervjuad 2006-10-10 Stefan Sundvall, GodisGiganten/ Candy World Tore Svedlund, Peab, intervjuad 2006-10-12 Patrik Thyni, Hund & Jakt AB Joakim Taavo, Ikea Kaj Tapani , Ikea & Station, intervjuad 2007-11-29 Patrik Thyni, Hund & Jakt AB Frida Tiensuu, Station Göran Tornberg, Tornbergs Trädgård, Vojakkala Sven Tornberg, Palogården, Vojakkala Satu Tuoma, Rusta John Waltari, Tornedalsskolan Lennart Wennberg, Mattila Bärodling, intervjuad 2007-11-06 Rolf Wesselheim, Station Göran Wigren, planeringschef Haparanda kommun Erik-Gustaf Wikberg, företagare Lars-Erik Wikberg, Jala, intervjuad 2007-07-19 Östen Wikberg, p företagare, intervjuad 2007-11-29 Karin Wildt Persson, Ikea Ingemar Wittikko, Midroc Hans-Lennart Åberg, Tullverket

Tryckta källor Bryman A (2006). Samhällsvetenskapliga metoder.

Haparandabladet Artiklar angående HaparandaTornio och Ikea 2005-06-10 -2008-10-28 Haparandapojkarnas minnesbilder Reproduktioner av ett urval bilder i arkiv hos Föreningen Haparandapojkarna. Bildtexterna redigerade av Eva Nikula. 1987.

Murry C, Christopher J L & Bobadilla José Luis, Epidemiological Transitions in the Formerly Socialist Economies: Divergent Patterns of Mortality and Causes of Death.

I: Bobadilla, José Luis, Costello, Christine A & Mitchell, Faith (red.) (1997) Premature Death in the New Independent States. s. 184-219 Norrbotten-Kuriren Artiklar angående HaparandaTornio och Ikea 2005-06-09 - 2008-10-29 Norrländska Socialdemokraten Artiklar angående HaparandaTornio och Ikea 2007-06-09 - 2008-29 Torekull, Bertil (2006). Historien om IKEA: Ingvar Kamprad berättar för Bertil Torekull.

85

86

87

88

89

90

91

92

Haparandabor 2008.

93

�

Norrbottens museum, Box 266, 97108 Luleå www.norrbottensmuseum.se 94