Verksamhetsberättelse 2019 by Nordens Ark

VerksamhetsberĂ¤ttelse & Effektrapport 2019

Så här hittar du i verksamhetsberättelsen: I Nordens Arks verksamhetsberättelse har vi samlat vår effektrapport, förvaltningsberättelse och årsredovisning. Här kan du läsa om hur arbetet med att bevara utrotningshotade djur fortgått under 2019, vilka aktiviteter vi genomfört, vilka mål vi har och vilka effekter arbetet får för arter både på hemmaplan och runt om i världen. I förvaltningsberättelsen och årsredovisningen redovisar vi det finansiella utfallet och beskriver vår organisation.

Vd har ordet ........................................................... sid 4 Nordens Ark i korthet............................................ sid 8 Fokusområde Bevarande .......................................sid 11 Fokusområde Forskning .......................................sid 23 Fokusområde Lärande & kommunikation........... sid 29 Djurinventarium................................................... sid 32 Förvaltningsberättelse & årsredovisning ............. sid 38

Resultaträkning....................................................sid 45 Balansräkning ..................................................... sid 46 Kassaflödesanalys ............................................... sid 48 Redovisningsprinciper och noter.....................sid 49

30 år och framåt 2019 blev året då vi firade tre decenniers målmedvetna bevarandearbete på Nordens Ark och samtidigt gjorde avstamp för vår fortsatt intensifierade verksamhet med devisen ”30 år och framåt”. Vi sjösatte en ny femårig strategiplan med de viktiga fokusområden som definierar stiftelsens kärnverksamhet, det vill säga naturvård och forskning samt lärande och kommunikation. Men planens fokus handlar även om organisationsutveckling, värdskap och gästupplevelse, miljö och hållbarhet, samt (inte minst viktigt) om verksamhetens finansiering. Samverkan är givetvis helt nödvändig för att uppnå de strategiska mål som satts och Nordens Ark fortsätter att nätverka med de organisationer som anses relevanta, bl.a. genom styrgruppen för Gothenburg Global Biodiversity Centre (GGBC). Centret är en sammanslutning av de regionala institutioner som arbetar med biologisk mångfald, såväl praktiskt som akademiskt från lokal till global nivå. Ett annat samarbete som ligger mig personligen varmt om hjärtat är Nordens Arks mentorskap för djurparken i Almaty, i Kazakstan. Parken har ambitionen att transformeras till en modern naturvårdsinriktad institution som fokuserar mer på Centralasiens egna fantastiska naturvärden. Almaty har därför sökt medlemskap i European Association of Zoos and Aquaria (EAZA) och i denna process ingår ett flerårigt vägledande mentorskap. Att Nordens Ark fick förtroendet passar speciellt bra eftersom flera av de arter vi håller på Arken har sina geografiska ursprung i denna del av världen. Att Almaty har snöleoparden i sitt stadsvapen säger väl en del. Under 2019 skedde flera bilaterala utbyten med Almaty och vi ser fram emot ett fortsatt långsiktigt samarbete. Nordens Arks positionering på hemmaplan fortsatte på bred front och i olika former. Alla som jobbar på Arken är på ett eller annat sätt delaktiga. Under våren hade jag själv äran att som inbjuden talare berätta om vårt bevarandearbete vid ett välbesökt seminarium i Sveriges riksdag på temat Rewilding.

En aktiv positionering genom samverkan med myndigheter och folkvalda beslutsfattare har en avgörande betydelse för Nordens Arks verksamhet.

En av många tjusningar med jobbet på Nordens Ark är de återkommande överraskningar som den omgivande naturen bjuder på. Ta bara den augustidag när tre till synes oskadda exemplar av Sowerbys näbbval, en ytterst sällsynt gäst i svenska farvatten, påträffades strandade nere vid Åbyfjorden. En heroisk räddningsinsats av vår tillskyndande personal fick till slut ut de tre valarna på djupare vatten, varpå de försvann ut mot fjordens mynning. Som så ofta är fallet när det gäller just strandade valar fick historien tyvärr inget lyckligt slut. Inom en vecka hade alla tre påträffats döda på olika platser längs kusten och trots ett flertal sakkunnigas inblandning, inklusive påföljande obduktion, har dödsorsaken inte kunnat fastställas. Vad vi vet är dock att deras magar var tomma så just i det här fallet var uppenbarligen inte den plast som förorenar världshaven och dödar mängder av djur boven i dramat. Den oktoberdag när vi elfiskade och inventerade bottenfaunan i Lundebäcken bjöd också på en spännande överraskning. Bäcken ringlar fram i en lummig trolsk ravin i Ekoparken och mynnar via säteriets strandängar vid de så kallade ålgräsängar som bidragit till att ge det inre av Åbyfjorden status som Natura 2000-område. Denna skyddsvärda miljö är en viktig barnkammare för en rad marina fiskarter. Elfisket avslöjade en god förekomst av havsöring som vandrat upp i bäcken för att leka och kunde även påvisa en bred åldersfördelning med yngre fisk från tidigare års reproduktion. Metoden kräver tillstånd och specialistkompetens och innebär att man tillfälligt bedövar fisken som flyter upp och därmed kan dokumenteras. Vad som däremot inte kräver något tillstånd är möjligheten att gå på spännande öringsafari längs bäcken och diskret beskåda leken som äger rum på dess grunda grusbottnar med snabbt rinnande vatten. Tänk om man hade fått vara med om 30 år till och sedan kunnat blicka tillbaka på hur världen utvecklats och vad Nordens Ark uträttat sedan 2019, i ett omvärldsperspektiv som förhoppningsvis tillåtit Arken att fortsätta göra skillnad. Mats Höggren Vd Nordens Ark

NORDENS ARK 30 a fläckig n ö r g 84 ka 33 3 pp och s i t s a t t ts u Fan har föt ren. Projekte r o d d å t. pa genom cklas ständig t u s t t sa ve och ut r å g t r fo

Vårt arbete i fält har gett fantastiska resultat. Antalet amurtigrar har tredubblats ino projektområdet i Ryssland.

rbete a t k i n tu går et v Sveriges å p s s Hos o dda flera a rä för att tade fjärilar. o mest h

100 storkar kläckta p flyger nu fritt.

Ekoparken är ett av vårt stör bevarandeprojekt på hemm Projektet pågår i skogs- och landskapet runt Åby säteri.

onella s framtid. i t a n r te ten i det in ra pallaskat e d n äk riva Vi är d tet för att s be samar

ÅR OCH FRAMÅT!

på Nordens Ark

rsta maplan. kultur-

ndad bredba utvecklat r ö f n Ark arte ojektst har Nordens en unik r p n a Sed ggt ut 006 bock 2 toder och by gar har satts k r a b k e e g skalba ningsm uppföd ggning. 1773 lä avelsan . en i natur

r timma är ) ! ! ( 0 0 tta r 60 gt öve ultatet av de a och a l i v r ild ha es r 2000 falkungar. R falkar i det v . å n a d Se mata slutat re 234 d v d n a a n i u h n m t ed te på at pt ut in och är därm p ä l s i falk att v ilgrims P t k e j Pro

pland p a L i t u ga fler läppts n s å r a m h t s llgäs ppa u 474 fjä mmer att slä ko och vi arten. a d d ä r för att

NORDENS ARK - en unik verksamhet

Nordens Ark är en ideell stiftelse (org. nr 854600-6191) och naturvårdsorganisation som arbetar för att ge utrotningshotade djur en framtid.

Stiftelsens vision

En värld med livskraftiga populationer av djur och växter i fungerande ekosystem.

Stiftelsens uppdrag

Att vara en ledande kraft i bevarandet av hotade arter och för ett hållbart nyttjande av biologiska resurser, samt att inspirera till och utbilda för ett livslångt engagemang för naturen.

Verksamheten

Nordens Ark invigdes 1989 och har H.K.H. Kronprinsessan Victoria som högsta beskyddare. Sedan starten bedrivs verksamheten från Åby säteri, en anrik gård med ca 400 ha mark, längst in i Åbyfjorden i Bohuslän. På säteriet bedrivs avelsarbete, forskning och utbildning. Här finns bland annat en publik park där våra djur förevisas och naturvårdsprojekt exponeras för besökare, en publik lantgård med skyddsvärda äldre nordiska lantraser och ett karantänsområde där uppfödningen av våra projektarter kan ske på ett smittskyddssäkert sätt. Parken är öppen för besökare året runt. Markerna innefattar Sveriges största privata ekopark där ett småskaligt och betat odlingslandskap återskapas och naturvärden gynnas. Dessa praktiska förutsättningar ger unika möjligheter att utveckla kärnverksamheten och utgör en plattform där budskapet om vikten av biologisk mångfald förmedlas till våra besökare. En stor del av verksamheten är förlagd i fält utanför anläggningen, både i Sverige och utomlands.

FN:s globala mål

År 2015 antog FN en resolution med 17 globala mål för en bättre värld. Nordens Ark arbetar främst med mål 15 ”Ekosystem och biologisk mångfald” som syftar till att det till år 2030 ska ske en minskad förlust av biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer samt att artutdöende ska förebyggas. Vårt arbete berör på olika sätt även målen 1, 3, 4, 12 & 17.

Finansiering av verksamheten

Nordens Arks verksamhet finansieras genom flera olika källor. 46 % av intäkterna kommer från donationer, gåvor, fonder, sponsorer, testamenten, faddrar och fodervärdar. Därutöver kommer 25 % från entréavgifter, utbildning, skogs- och jordbruk samt 29 % från hotell, försäljning och servering. Antalet besökare ligger relativt konstant på drygt 120 000 per år.

Tryggt givande

Ändamålsenlighet, tillit och transparens är vägledande nyckelord i Nordens Arks arbete. Givare och samarbetspartners ska känna sig trygga med att gåvor används på rätt sätt och där de gör mest nytta. Nordens Ark är idag en viktig aktör inom naturvården och åstadkommer konkreta resultat när det gäller att bevara hotade arter. Nordens Arks arbete är långsiktigt och sker ofta i samarbete med andra aktörer. Nordens Ark är godkänd innehavare av 90-konto, vilket är en garanti för att varje gåva används på rätt sätt. I enligt med Svensk Insamlingskontrolls kriterier måste minst 75 % av de totala intäkterna gå till ändamålet. 2019 gick 92 % av intäkterna till Nordens Arks ändamål. Övergripande resultat och uppnådda effekter är direkt korrelerade till de resurser som genereras i form av insamlade medel. Nordens Ark har inga statliga eller kommunala driftsbidrag, med undantag för delar av utbildningsverksamheten.

Organisationen

Nordens Ark är en organisation med tydliga styrdokument som uppdateras kontinuerligt för att hela tiden vara aktuella. Verksamhetens långsiktiga strategidokument (år 2020-2025) ligger till grund för den verksamhetsplan för innevarande verksamhetsår som arbetas fram. Dokumenten justeras vid behov med hänsyn till förändringar i förutsättningar och omvärld. Nordens Arks olika avdelningar har tydliga mål som tillsammans med resultaten följs upp och sammantaget bidrar till att nå Nordens Arks huvudmål; att bevara hotade arter. Stiftelsen har en ideellt arbetande styrelse som består av elva ledamöter och som leds av ordförande Margareta Wallin Peterson. Styrelsen har bred erfarenhet och kompetens från såväl näringsliv som utbildning- och besöksverksamhet. Verksamheten granskas av auktoriserad revisor. Medarbetarna är Nordens Arks viktigaste tillgång, med avseende på såväl personligt engagemang som yrkeskompetens. Det handlar både om specifikt kunnande om t.ex. olika djurs beteende och miljökrav, men också om ett brinnande intresse för den stora och viktiga uppgift som arbetet med att rädda hotade arter innebär. Nordens Ark har ett mycket väl utvecklat nätverk där vi samarbetar med en rad olika organisationer, offentliga institutioner och den privata sektorn i syfte att öka vår naturvårdsnytta och sprida intresse för naturen. Nordens Ark har en lång tradition av att samarbeta med andra organisationer och vår framgång bygger till stor del på partnerskap. Samarbetet sker på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Organisationen beskrivs vidare på stiftelsens hemsida https://nordensark.se/om-oss/

Stiftelsens fokusområden

Verksamhetens viktiga fokusområden som definierar stiftelsens kärnverksamhet är naturvård och forskning samt lärande och kommunikation. Men fokus handlar även om organisationsutveckling, värdskap och gästupplevelse, miljö och hållbarhet samt finansiering. Hur Nordens Ark arbetar med dessa fokusområden och vilka resultat som uppnåtts beskrivs under respektive rubrik på kommande sidor.

Fokus: Naturvård

Fokus: Forskning

Att bidra till att rädda utrotningshotade djur genom avel och utsättning i deras naturliga miljöer.

Att bedriva forskning och undersökning och därigenom bidra till mer kunskap till gagn för naturvården.

Fokus: Lärande & kommunikation Att utbilda och sprida kunskap och engagemang om hotade djur och biologisk mångfald.

En gång fanns tigrar i nästan hela Asien men på grund av människans utbredning har de försvunnit från 96% av sina tidigare områden. Idag finns färre än 4000 tigrar kvar i det vilda och Nordens Ark arbetar i fält för att bevara dem.

Den biologiska mångfalden i världen utarmas i allt snabbare takt och vi riskerar att förlora tre fjärdedelar av jordens arter om inget görs. Allt fler forskare varnar för att världen står inför ett sjätte massutdöende, vilket till stor del beror på människans överexploatering av jordens resurser. Det går fortfarande att vända trenden men det kommer att krävas kraftfulla åtgärder för att skapa ett mer hållbart nyttjande av naturresurserna. Stora satsningar med ökade kostnader för naturvårdsinsatser kommer att bli nödvändiga för att bevara hotade arter i vår flora och fauna. För Nordens Ark är bevarandeprojekten ryggraden i vårt viktiga arbete. Vi arbetar med avel och utsättning av hotade arter där fokus läggs på att utveckla hållbara metoder och att återinföra livskraftiga djur till deras naturliga livsmiljöer. Vidare bedriver Nordens Ark aktiva insatser i fält för att gynna den biologiska mångfalden och säkra såväl livsmiljöer som populationsutveckling för flera hotade arter. Signifikant för allt arbete Nordens Ark bedriver är att det är långsiktigt och att samarbeten är av största vikt för att uppnå resultat. Nordens Arks roll i artbevarandet kan se olika ut i olika sammanhang. I flera nationella projekt är vår roll att utveckla metoder för att föda upp hotade arter och sedan sätta ut dem för att förstärka populationer i det vilda. Majoriteten av arterna har ett nationellt åtgärdsprogram där uppfödning och utsättning ingår och då sker detta i samarbete med berörda länsstyrelser och Naturvårdsverket. Nära samarbete finns även med Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Svenska Jägareförbundet, ornitologiska föreningar, lantrasföreningar och Artdatabanken. Vitryggig hackspett, fjällgås, grönfläckig padda, större ekbock, bredbandad ekbarkbock och mnemosynefjäril är några av de arter vi arbetar med på just detta sätt. Nordens Ark är också delaktigt i och driver projekt runt om i världen tillsammans med andra internationella organisationer. En allt större del i Nordens Arks verksamhet innebär åtgärder direkt i artens livsmiljö. Arbetet kan bestå av biotoprestaurering, övervakning av populationer och utveckling av inventeringsmetoder för populationsuppskattning. Även opinions- och utbildningsinsatser blir allt viktigare för att öka medvetenheten och förståelsen hos lokalbefolkningar och beslutsfattare. Exempel på denna typ av fältrpojekt är Projekt Nordlig tiger där Nordens Ark samarbetar med både svenska och ryska WWF för att bevara amurtigern i ryska Fjärran östern. Även samarbetet med organisationen Red Panda Network för att bevara den röda pandan och de artrika bergsskogarna i Nepal kan nämnas här, liksom fältprojekt för bevarande av snöleopard i Mongoliet i nära samarbete med organisationerna Snow Leopard Trust. Nordens Ark samverkar även med andra djurparksorganisationer runt om i världen som ingår i de globala och/eller regionala djurparksorganisationerna World Association of Zoos and Aquariums (WAZA) och European Association of Zoos and Aquaria (EAZA). Majoriteten av de arter som hålls på Nordens Ark ingår i internationella samarbeten för att bevara deras genetiska bredd och bas, så kallade räddningspopulationer. För arter där den vilda populationen är nära att försvinna eller där den till och med är utrotad, som exempelvis amurleoparden och den vietnamesiska dammsköldpaddan, är detta arbete av avgörande betydelse då räddningspopulationer spelar en viktig roll för artens existens. För att mäta framsteg och resultat när det gäller våra fält- och utsättningsprojekt utgår vi från flera viktiga nyckeltal. Vi stämmer bland annat av antal födda individer i förhållande till den uppsatta målsättningen. Vi gör, i samarbete med andra berörda organisationer, årliga populationsberäkningar i utsättningsområdena för att mäta om utsättningarna gett någon effekt. Antal återfynd av utsatta individer ett annat viktigt nyckeltal och för utsättningsprojekten produceras varje år rapporter tillsammans med samarbetspartners och/eller Länsstyrelsen.

FOKUSOMRÅDE - NATURVÅRD

Att bidra till att rädda utrotningshotade djur genom avel och utsättning i deras naturliga miljöer.

Nordens Ark driver ett viktigt arbete pĂĽ plats i Nepal fĂśr att bevara den rĂśda pandan och de artrika bergsskogarna.

Det har varit ett händelserikt år för vårt arbete med hotade däggdjur. Nordens Ark och samarbetspartnern Red Panda Network driver, med stöd av svenska postkodlotteriet ett projekt för att bevara den röda pandan och de unika bergsskogarna i östra Nepal. Arbetet tog under året fart när första spadtaget togs för det Naturcenter som ska byggas i Deurali, Hangdewa i Taplejungdistriktet. Målet med Naturcentret är att minska fattigdomen i området och säkerställa en hållbar framtid för både människan och den röda pandan. Centret ska, när det står färdigt, fungera som knutpunkt för kunskapsspridning och tekniköverföring. Här kommer man kunna lära sig om hållbar energianvändning och konstruktionsteknologier, ekologiskt jordbruk, hållbar skogsförvaltning och naturturism. För att informera och involvera våra besökare här i Sverige om arbetet med att bevara den röda pandan byggdes under året en ny informationsplats där man bland annat kommer att kunna följa projektets utveckling. Hos de persiska leoparderna föddes under året en hona som är ett mycket välkommet tillskott till avelspopulationen för detta starkt hotade kattdjur. Vi fick även tillökning hos de tadzjikiska stäppfåren vilket är extra glädjande då endast ett fåtal stäppfår finns i Europas djurparker och fler individer behövs för att få en hållbar population av denna hotade art. Nordens Ark har i dagsläget den näst största avelsgruppen i Europa och för att ytterligare öka avelsframgångarna håller vi nu två avelsgrupper för att maximera framtida avelsresultat. Vi fick även tillökning hos våra Przewalskis vildhästar, där två hingstföl föddes i början av sommaren. Två unghästar, födda 2018, fördes från publikhägnet över till Ekoparken för att där hållas tillsammans med visenterna. Genom att ha både visenter och vildhästar som betar området stimuleras den biologiska mångfalden på flera sätt. Visenter och vildhästar betar på olika sätt och påverkar marken de går på olika sätt vilket ökar artrikedomen. Vi fortsätter att ha en nyckelroll i det globala bevarandearbetet för pallaskatten genom samarbetsprojektet Pallas’s cat International Conservation Alliance (PICA). Projektet är ett partnerskap mellan Nordens Ark, Royal Zoological Society of Scotland, Snow Leopard Trust och Fondation Segré. En milstolpe i projektet var publiceringen av en specialutgåva av IUCN Cat Specialist Groups (Cat SG) tidskrift Cat News med fokus på pallaskatten. I publikationen har PICA i samarbete med IUCN/SSC Cat SG, the Pallas’s Cat Working Group (PCWG) och andra pallaskattsexperter sammanställt all befintlig kunskap om arten. I publikationen identifierade vi vilka kunskapsgap som finns, prioriterade viktiga forskningsfrågor och brådskande bevarandebehov samt presenterade den globala bevarandestrategi som togs fram under det globala pallaskattsmöte som Nordens Ark arrangerade hösten 2018. Nordens Ark har ett fortsatt stort engagemang i bevarandearbetet för snöleoparden. Vi ansvarar för artens internationella stambok och koordinerar avelsverksamheten för hela den europeiska djurparkspopulationen. Sedan 2010 har vi ett nära samarbete med Snow Leopard Trust kring forskning och bevarande av snöleoparden i Mongoliet. En av årets höjdpunkter var att projektet lyckats samla in sällsynt information om vilda snöleopardungar. Väldigt lite är känt om hur många ungar en snöleopard får i det vilda och hur många ungar som överlever. I juni 2019 kunde projektet lokalisera en aktiv snöleopardlya tack vare data från en GPS sändar-försedd hona. När honan var ute och jagade passade forskarteamet på att undersöka hennes tre ungar och id-märka dem med mikrochips. ID-märkningen är viktig för att man i framtiden ska kunna identifiera dem. I september fotograferades honan och hennes tre ungar av en kamerafälla och bilden visade att hela familjen var välmående. Amurtigern är ytterligare ett stort kattdjur som Nordens Ark arbetar med, och där vår insats gör skillnad. Nordens Ark har, tillsammans med Världsnaturfonden arbetat i ryska Fjärran östern sedan 2011 och vi fortsätter att se positiva resultat inom vårt projektområde med ökande populationer av både tigern och dess bytesdjur. Året avslutades med fler glädjande nyheter. Tack vare finansiering från EU lanserades projektet Saving Wildcats, ett bevarandeprojekt för att återetablera den vilda populationen av skotsk vildkatt. Saving Wildcats kommer att drivas av Royal Zoological Society of Scotland med Nordens Ark som en av samarbetspartnerna. För att komplettera det skotska avelscentret kommer Nordens Ark att hålla ett flertal avelspar av skotsk vildkatt i vår avelsanläggning och producera ungar för utsättningsprojektet.

FOKUSOMRÅDE - NATURVÅRD

Däggdjur

Glädjande rapport - rekordår för Sveriges storkar!

Nordens Arks bevarandearbete med hotade fågelarter har under 2019 haft flera höjdpunkter. För den vita storken var 2019 ett riktigt rekordår. På Nordens Ark har vi ett tiotal avelspar vars ungar varje år skickas till Storkprojektet i Skåne för att släppas ut i det vilda. I år släpptes inte mindre än 86 individer ut i det fria, varav 25 hade kläckts på Nordens Ark, vilket var rekord för både Storkprojektet och för Nordens Ark. Den vilda svenska storkpopulationen fortsätter att öka och i år häckade hela 74 par i Sverige. Det är det största antalet sedan man började räkna storkarna för 102 år sedan! Flertalet av parkens fågelarter häckade framgångsrikt under året och under sommaren kläcktes det små duniga ungar hos bland annat berguv, pilgrimsfalk, vitryggig hackspett, lappuggla och glasögontrana. Tidigare var berguven nästan utrotad i Skandinavien och listas idag fortfarande som sårbar. Årets två berguvsungar släpptes i slutet av sommaren ut i södra Sverige för att förstärka den vilda berguvspopulationen. Nio ungar av vitryggig hackspett kläcktes under året varav åtta släpptes ut i Värmland och en behölls som avelsfågel. Även fyra pilgrimsfalkar födda på Nordens Arks släpptes via en så kallad hackingbur ut i Arbogatrakten. Med detta avslutar nu Nordens Ark arbetet med avel- och utplantering av pilgrimsfalkar. Projektet har med blivit ett mycket lyckat räddningsprojekt och idag växer den vilda falkpopulationen av egen kraft. Pilgrimsfalkens framtid ser ljus ut. Inom Projekt Fjällgås arbetar vi, tillsammans med Svenska Jägareförbundet, för att rädda och bevara arten i de svenska fjällen. Det sker bland annat genom att fjällgäss föds upp på Nordens Ark och på Öster Malma för att sedan släppas ut i Lappland. Årets utsättningar ägde rum under första veckan i juli. Som vanligt transporterades fåglarna med bil från södra till norra Sverige, där helikopter användes för att nå själva häckningsområdet. Fåglarna vistades i inhägnader någon dag innan de släpptes fria på fem olika lokaler inom häckningsområdet. Från Nordens Ark hämtades 58 fåglar och från Öster Malma 30 individer. Av de sammanlagt 88 fjällgässen var 16 tvååringar. Dessa visade sig som vanligt ta ett större ansvar då det gällde att leda grupperna och hålla uppsikt. Fjällgäss uppfädda på Nordens Ark fångade på bild i det vilda. 2019 bjöd också på två positiva nyheter från den vilda fjällgåspopulationen. Trots dåliga förhållanden under häckningssäsongen så känner projektet till minst fyra olika kullar, som innefattar totalt nio ungar, vilket är ett gott resultat för denna starkt hotade population. Förutom denna positiva nyhet så skedde även en historisk häckning då det för första gången konstaterades en häckning mellan två utsättningsfåglar av ryskt ursprung i det vilda. Tidigare häckningar med ryska utsättningsfåglar har gällt par där den andra parten varit vilda fjällgäss. Sedan 2010 sätter projektet ut fjällgäss från en avelspopulation uppbyggd av fåglar som en gång i tiden fångats på ryska tundran.

FOKUSOMRÅDE - NATURVÅRD

Fåglar

Nordens Ark har ett stort engagemang och expertkunskap nĂ¤r det gĂ¤ller bevarande av hotade insekter. 16

Året som gått har varit fyllt av både toppar och dalar i arbetet med att bevara några av Sveriges mest hotade insekter. Vårt viktiga arbete med att få tillbaka en hållbar och livskraftig population av större ekbock i Sverige har under 2019 varit framgångsrikt. Rekordmånga individer kunde under sommaren sättas ut i naturreservat i Kalmar och Blekinge län, områden där ekbocken tidigare funnits. Den större ekbocken lever största delen av sitt liv, upp till fem år, som larv under barken på gamla ekar. Det gör det svårt att veta exakt hur många och vilka träd som är värdträd för ekbockar. Vi startade därför, med stöd av The Mohamed bin Zayed Species Conservation Fund, ett unikt projekt där vi utbildar den första specialsökhunden som ska hitta larver av större ekbock. Förhoppningen är att vi lättare ska kunna identifiera i vilka ekar det finns ekbockar och på så sätt få en bättre bild av artens spridning på utsättningsplatserna. Även för den bredbandade ekbarkbocken kunde vi under året konstatera framgångar i bevarandearbetet. Avelspopulationen på Nordens Ark fortsätter att producera ett stort antal individer för utsättningar i 4-åriga Irish softcoated wheaten terriern Loka tränar på att hitta restaurerade områden i Uppsala och Kalmar län. En ekbockslarver i träden på Nordens Ark. höjdpunkt för året var att vi kunde se tydliga tecken på att våra utsättningar varit framgångsrika då vi i fält hittat både kläckhål och nykläckta individer, en tydlig indikator på att utsättningarna fungerar och en vild population håller på att etablera sig. Året har tyvärr inte varit lika lyckosamt för våra olika fjärilsprojekt. För mnemosynefjärilen var förväntningarna stora efter ett fantastiskt avelsresultat 2018, men tragiskt nog dog alla ägg i avelspopulationen. Anledningen kan ha varit extremvärmen som var under sommaren 2018. Kronärtsblåvinge och Veronikanätfjäril är två av de mest sällsynta dagfjärilsarterna i Sverige och båda arterna är farligt nära gränsen till nationell utrotning. Nordens Ark har därför fått som uppdrag att försöka föda upp båda arterna och bygga upp räddningspopulationer som sedan ska förse utplanteringsprojekt med individer för utsättning. För att bygga upp avelspopulationen måste vilda individer fångas in för att bli avelsdjur. Tyvärr spolierades försöken av både sabotage då insamlade djur släppts ut och svårigheter att hitta de fåtaliga fjärilarna under flygtiden. Trots dessa motgångar är vi nu mer motiverade än någonsin och hoppas på ett framgångsrikare 2020 för samtliga arter. Allt arbete med att bevara våra svenska insekter sker i samarbete med berörda länsstyrelser. I juli avslöjade vi ett spännande nytt projekt där en av Europas vackraste insekter ska räddas med hjälp av Nordens Arks expertis. I början av juli anlände fem individer av den hotade alpbocken till Nordens Ark från Österrike. De är starten för ett uppfödningsförsök som förhoppningsvis kommer resultera i att arten kan födas upp och släppas ut i områden där den tidigare funnits. Alpbocken lever i huvudsak i bokskogar i mellersta Europas bergstrakter och i länderna runt Medelhavet. I Sverige har den vid några få tillfällen påträffats i de södra delarna, men det är osäkert huruvida arten någonsin har reproducerat sig i vårt land. Idag är alpbocken på stark tillbakagång inom hela sitt utbredningsområde. Den hotas när dess livsmiljö försvinner i takt med att Europas unika bokskogar minskar på grund av människans framfart. För att rädda arten startar nu Nordens Ark ett nytt projekt i samarbete med Alpenzoo i Österrike. Vår roll i projektet är att utveckla en metod för uppfödning av alpbocken, något som aldrig tidigare gjorts.

FOKUSOMRÅDE - NATURVÅRD

Insekter

Storhuvudsköldpaddan är en starkt eftertraktad art inom den illegala djurhandeln och kämpar idag för sin överlevnad. Tillsammans med lokala aktörer arbetar Nordens Ark för att göra skillnad för artens framtid.

Under 2019 inleddes ett världsunikt försök att rädda den akut hotade kycklinggrodan på ön Montserrat i Västindien. Det är två år sedan man senast såg kycklinggrodor i det vilda på ön. Anledningen till att arten försvunnit från ön är bland annat sjukdomen chytridiomycosis som orsakas av svampen Batrachochytrium dendrobatidis (BD). Svampen som trivs i fuktiga miljöer angriper grodornas hud och förhårdnar den, vilket försvårar regleringen av grodornas saltoch vätskebalans, något som leder till organsvikt och en säker död. Experter från The Mountain Chicken Recovery Programme, där Nordens Ark ingår, arbetar nu för att skapa chytridfria områden för kycklinggrodan på ön. I juli släpptes 27 grodor, som fötts upp på Durrell Zoo och London Zoo, ut i två stora hägn på Montserrat. Eftersom BD inte kan överleva i temperaturer över 30°C har man utformat hägnen på ett sätt som ökar solinstrålning. Det skapar varma och torra platser för grodorna att vistas på. Dessutom värms de dammar som finns upp till 31°C och på så sätt hoppas man att grodorna själva, vid sjukdom, ska söka upp dessa platser för att ”självmedicinera” mot svampen. Genom försöket att mildra svampsjukdomens genomslag hoppas man inte bara rädda den akut hotade kycklinggrodan utan också ha arbetat fram en modell som kan användas för att rädda hundratals andra amfibiearter som drabbats av sjukdomen runt om i världen. Målsättningen är att det inom 10 år återigen ska finnas en livskraftig population av kycklinggrodor på Montserrat. På hemmaplan fortsatte arbetet med att återskapa en Nordens Ark deltar i ett världsunikt försök för att rädda den akut livskraftig population av grönfläckig padda på Öland. Under året gjordes två utsättningar, en i början av juli och hotade kycklinggrodan Med hjälp av solkraft värms grodornas dammar upp och vi hoppas på så sätt att kunna hålla den dödliga en i oktober. Totalt släpptes drygt 1000 yngel och 3800 svampsjukdommen borta. vuxna och juvenila paddor ut. Under våren genomfördes inventeringar i Högbyhamn för att få reda på om våra utsläppta paddor klarat vintern och glädjande nog gjordes återfynd. Nu hoppas vi att årets utsläppta grönfläckiga paddor får en bra start i det fria och att vi under nästa års inventering får se och höra många av dem igen. Nordens Ark är även del i ett spännande samarbete för att bevara den hotade storhuvudsköldpaddan. Arten är en av flera arter som drabbats hårt av den illegala handeln. Sköldpaddor fångas in och säljs som mat, men är också populära på den exotiska husdjursmarknaden tack vare sitt speciella utseende. De senaste åren har man sett en markant ökning i efterfrågan på storhuvudsköldpaddor vilket har lett till att allt fler tas från det vilda. Detta gör också att fler individer konfiskeras av lokala myndigheter och placeras i olika sk. rescue centers. I ett banbrytande projekt samarbetar Nordens Ark med flera olika lokala aktörer, bland annat Asian Turtle Program i Vietnam för att se till att storhuvudsköldpaddor som räddats från den illegala handeln återförs till sin naturliga miljö igen. Projektet kommer att utveckla metoder för rehabilitering och hälsobedömning av sköldpaddorna men även se vilka sjukdomar som bör undersökas och utvärderas innan sköldpaddorna är redo att släppas tillbaka i det vilda. Förhoppningsvis kommer de metoder som tas fram av projektet även att kunna användas för rehabilitering av andra sköldpaddsarter som också drabbats hårt av den illegala handeln.

FOKUSOMRÅDE - NATURVÅRD

Reptiler och amfibier

Det finns bara drygt 100 ölandsgäss i genbanken så varje individ är viktig för rasens fortlevnad.

En av årets största avelsframgångar hittar vi hos ölandsgåsen. Vårt avelspar, som kom till oss 2017, lyckades med sin första häckning under 2019. Det var därför extra glädjande att vi både lyckades kläcka fram fyra gässlingar med hjälp av en kläckningsmaskin och att paret sedan själva lyckades ruva fram två gässlingar. Det finns bara drygt 100 gäss i genbanken så varje individ är viktig. Honan la sina första ägg ovanligt tidigt på säsongen och valde att inte ruva dem. Eftersom det finns så få individer i genbanken valde vi därför, på lantrasföreningens inrådan, att lägga äggen i en kläckare och till vår glädje så kläcktes äggen. Senare på säsongen flyttade vi avelsparet till den stora gårdsdammen vid parkens entré och där valde honan att lägga ägg igen och denna gången ruvade hon dem själv. Detta var första gången paret lyckats med en häckning så vi hoppas nu att den positiva trenden fortsätter nästa år. I slutet på mars drog den sedvanliga ”babyboomen” igång där killingar, lamm, kycklingar, kalvar och kaninungar plötsligt fanns i överflöd. Under säsongen hade vi flera lyckade häckningar hos blåankorna. Rasen brukar i snitt ligga på ca 30 % i ruvningsstatistik men under 2019 låg våra ankors ruvning på drygt 42%. Ällingarna som föddes på Nordens Ark gick vidare till tre olika genbanksbesättningar. Blåankan är en hotad lantras och det finns bara ca 270 individer i genbank. Under året har vi även tagit in en ny avelstjur till vår fjällnära besättning. I genbanken finns det idag 50 handjur registrerade och den totala populationen är 280 djur. Nordens Ark arbetar för att bevara flera av våra hotade svenska raser. De är en del av vårt kulturarv och har under lång tid betat våra marker och hjälpt till att hålla landskapet öppet.

I det betade landskapet trivs många ursprungliga arter av insekter, fjärilar och fåglar som håller på att försvinna från stora delar av landet.

FOKUSOMRÅDE - NATURVÅRD

Lantraser

Bin utför kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt.

Forskning är en viktig del av naturvården och den kan spänna över många olika områden, från att studera en sällsynt arts fortplantning i djurpark till att undersöka hur deras hela livsmiljö kan bevaras och restaureras för att den skall fortleva. En allt viktigare del av forskning med koppling till naturvård handlar också om oss människor och vad som ligger bakom de val vi gör och hur vi kan förändra beteenden för att i en förlängning bidra till att arter inte försvinner. På senare år har också kunskapen om oss själva och hur vi kan bete oss för att själva må bättre fått mycket uppmärksamhet i forskningen. En människa som mår bra har också ork och tid att bry sig om saker som ligger utanför det egna jaget, till exempel att bry sig om andra arter. På Nordens Ark bedriver vi egen forskning inom flera av dessa områden, men i allt ökande grad tillsammans med partners utifrån. För nära nog alla arter vi arbetar med försiggår forskning runtom i världen, något som vi följer extra noga och uppmärksammar allt oftare.

Megafauna, bete och restaurering Under 2019 utvecklade vi självvägningen av stora betesdjur. Våra sex visenter har ”i forskningens tjänst” själva vägt sig löpande under hela året i en vågstation för sjävvägning. Vi påbörjade tillvänjningen under hösten 2018 och under hela 2019 har vi kunnat följa hur deras vikter förändras. Självvägning har inte tidigare gjorts hos visenter. Vägning är ett fantastiskt sätt att följa djur och deras hälsa och kan ge oss kunskap om hur deras naturliga viktvariation är över året och med stigande ålder. Denna kunskap kan sedan användas som referensdata vid utsättningar i det vilda. På Nordens Ark följer vi visenterna och deras vikt kontinuerligt, samt har under 2019 haft förtätad provtagning av parasittryck och följt deras påverkan på vegetationen i de två hägnen. För våra vildhästar var 2019 ett märkesår. En unghingst och ett ungsto började på hösten 2019 sambeta med För att kunna följa visenternas vikt och hälsa har ett självvägningssystem visenter på andra sidan vägen i den ena 6-hektars hagen. utarbetats som bygger på att en rörelseaktiverad kamera fångar både djuret Överflyttningen gick smärtfritt och utan friktion med och en vågdisplay på bild när visenten stannar till på vågplattformen. visenterna. De passerade också villigt samma våg för självvägning som visenterna och vi har därmed börjat få viktdata även på dessa djur.

Genom att ha både visenter och vildhästar som betar området stimuleras den biolgiska mångfalden på flera sätt. Visenter och vildhästar betar på olika sätt och påverkar marken de går på på olika sätt vilket ökar artrikedomen.

FOKUSOMRÅDE - FORSKNING

Att bedriva forskning och undersökning och därigenom bidra till mer kunskap till gagn för naturvården.

Vi har gjort utsådder och utplanteringar av bland annat tjärblomster , en art som minskar kontinuerligt i Sverige. På en yta som skötts med bränning och en del slåtter ökade tjärblomstret från ungefär 100 exemplar till över 4 000 på åtta år.

På Nordens Ark har vi återskapat en kvadratkilometer naturbetesmarker och i dessa pågår ett ambitiöst forskningsprojekt sedan 2016 av både grund- och tillämpad karaktär. Vi studerar balansen mellan igenväxning av träd och betets förmåga att hålla marker öppna. Vi har även med ett försöksled med gräsbränning. Vi ser stora skillnader mellan hur känsliga olika arter är för bete eller eld. Till exempel ser vi att eken är mycket motståndskraftig mot bränning och att granen, inte överraskande, tål betet bra men att de ofta trampas ner av betesdjuren. Projektet ger kunskap om hur betesmarker kan skötas och restaureras. Under 2019 färdigställdes en rapport som skickats in till en internationell vetenskaplig tidskrift. Det är nu åtta år sedan restaureringen påbörjades och effekten av kreatursbete är nu påtaglig. Utan bete tar skogen herraväldet igen, på hägnade ytor dit betesdjuren inte når är skogen snabbt tillbaka och då minskar förutsättningarna för att skapa ett landskap med blommor och potential för pollinerande insekter. Det har nog inte undgått någon att insektskrisen är över oss. I beteshagarna har vi också börjat med restaurering av blommornas mångfald. Under 2018 och 2019 har vi gjort utsådder och utplanteringar av tjärblomster och kattfot, två arter som minskar i Sverige kontinuerligt. På en yta som skötts med bränning och en del slåtter ökade tjärblomstret från ungefär 100 exemplar till över 4 000 på åtta år.

Nordiska bin Ett större forskningsprojekt om bin startade 2019 med Nordens Ark som huvudansvariga om bin med finansiering från INTERREG, ett norsk-svenskt initiativ med Norges Birökterlag, den ungefärliga motsvarigheten till Svenska Biodlareföreningen. Under forskningsprojektets gång kommer fyra olika honungsbins, däribland det hotade ursprungliga nordiska biet, Apis mellifera mellifera, egenskaper som pollinatörer i naturen undersökas. Ekologi, flygtider, hälsa och polleninsamling är exempel på saker som kommer att studeras i samarbete med Göteborgs och Umeå Universitet och Skövde Högskola Under 2019 har det mödosamma arbetet att bygga upp fem bigårdar genomförts, på Nordens Ark, söder om Uddevalla, i Norrbotten samt två bigårdar norr om Oslo. I varje bigård har vi fyra kupor av varje underart, totalt 16 kupor. I Norge saknas det italienska biet och istället har man fem kupor av tre underarter. Totalt studerar vi 78 bikupor intensivt. Teknik har installerats och metoder testats och kommer att ”köras skarpt” under 2020 och 2021.

Examensarbeten Linnea Ingelsbo, Göteborgs universitet, har arbetat med restaurering av betesmarker och studerat insådd av den viktiga nektarväxten tjärblomster på ett 20-tal platser i beteshagar. Viktor Hedlund, Göteborgs universitet, har studerat kobetets inverkan på succession av trädplantor. Han jämförde naturligt föryngrade trädplantors förekomst och höjd inom och utanför beteshagar. Tamara van Steijn, Uppsala universitet, studerar under 2019 och 2020 möjligheten att etablera den sällsynta kattfoten i olika miljöer i beteshagarna.

Forskningssamarbeten Tom Glass, PhD student, University of Alaska Fairbanks och Wildlife Conservation Society, har varit på plats hos osspå Norden Ark och följt järvars beteende och rörelsemönster med aktivitetshalsband. Han studerar järv också i Alaska. Örjan Johansson, SLU och Gustaf Samelius, Snow Leopard Trust och Nordens Ark jobbar vidare med snöleopard. Under 2019 har arbetet med fotoidentifikation slutförts tillsammans med Ewa Wikberg, Nordens Ark. Tillsammans med SLU, Alnarp och Institutet för stressmedicin (professor Patrik Grahn), Region VG region i Göteborg (Dr Ewa Sahlin) har vi genomfört studier av välbefinnande hos kursdeltagare i våra Djur- och Naturkurser (finansierat av Postkodstiftelsen). Intervjusvar sammanställdes och har publicerats i en internationell tidskrift 2019.

FOKUSOMRÅDE - FORSKNING

Betesprojektet går framåt. Ny forskning visar att 99% av naturbetesmarkerna försvunnit i Sverige de sista 150 åren. Man kan alltså tala om en extremt hotad naturtyp, precis som för en hotad art, och forskning om hur dessa naturtyper kan återskapas är därför viktig. Naturbetesmarker håller en stor del av den hotade mångfalden i landet, både av marklevande och trädlevande organismer. De svenska beteshagarna är oftast trädbevuxna. I beteshagar hittar vi många av de arter vi också föder upp för utsättning (fjärilar, skalbaggar och fåglar). Till nästan alla dessa arter pågår restaureringsprojekt.

Journal of Chemical Ecology (2019) 45:28â&#x20AC;&#x201C;36 https://doi.org/10.1007/s10886-018-1031-4

European Studbook for Forest Reindeer, Rangifer tarandus fennicus, 2019

The Male-Produced Aggregation-Sex Pheromone of the Cerambycid Beetle Plagionotus detritus ssp. detritus Mikael A. Molander 1

Jimmy Helgesson 2 & Inis B. Winde 1 & Jocelyn G. Millar 3 & Mattias C. Larsson 1

Received: 8 August 2018 / Revised: 24 September 2018 / Accepted: 29 October 2018 / Published online: 9 November 2018 # The Author(s) 2018

Abstract The number of longhorn beetles with confirmed aggregation-sex pheromones has increased rapidly in recent years. However, the species that have been studied most intensively are pests, whereas much less is known about the pheromones of longhorn beetles that are rare or threatened. We studied the cerambycid beetle Plagionotus detritus ssp. detritus with the goal of confirming the presence and composition of an aggregation-sex pheromone. This species has suffered widespread population decline due to habitat loss in Western Europe, and it is now considered threatened and near extinction in several countries. Beetles from a captive breeding program in Sweden were used for headspace sampling. Gas chromatography-mass spectrometry revealed that collections from males contained large quantities of two compounds, identified as (R)-3-hydroxy-2-hexanone (major component) and (S)-2-hydroxy-3-octanone (minor component), in addition to smaller quantities of 2,3-hexanedione and 2,3-octanedione. None of the compounds was present in collections from females. When tested singly in a field bioassay, racemic 3-hydroxy-2hexanone and 2-hydroxy-3-octanone were not attractive to P. detritus, whereas a 5:1 blend elicited significant attraction. Both compounds are known as components of the pheromones of conspecific beetles, but, to our knowledge, this is the first cerambycid shown to use two compounds with different chain lengths, in which the positions of the hydroxyl and carbonyl functions are interchanged between the two. The pheromone has potential as an efficient tool to detect and monitor populations of P. detritus, and may also be useful in more complex studies on the ecology and conservation requirements of this species. Keywords Longhorn beetle . Red list . (R)-3-hydroxy-2-hexanone . (S)-2-hydroxy-3-octanone . Monitoring . Conservation

Introduction Longhorn beetles (Cerambycidae) are a diverse, species-rich group of primarily saproxylic insects, which use long-distance sex and aggregation-sex pheromones extensively for locating mates (Allison et al. 2004; Hanks and Millar 2016; Millar and Hanks 2017). Some longhorn beetles can be severe pests and can be particularly devastating as invasive species when introduced into new areas of the world (Haack 2017; Hanks and

* Mikael A. Molander mikael.molander@slu.se

Leif Blomqvist

International Journal of

Environmental Research and Public Health Article

Improved Wellbeing for Both Caretakers and Users from A Zoo-Related Nature Based Interventionâ&#x20AC;&#x201D;A Study at Nordens Ark Zoo, Sweden Eva Sahlin 1, *, BjĂśrn Johansson 2 , Per-Olof Karlsson 2 , Jenny Loberg 2,3 , Mats Niklasson 2,4,5 and Patrik Grahn 1 1 2

3 4 5

Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O.Box.88, SE-230 53 Alnarp, Sweden; patrik.grahn@slu.se Nordens Ark Foundation, Ă&#x2026;by SĂ¤teri, SE-456 93 Hunnebostrand, Sweden; bjorn.johansson@nordensark.se (B.J.); pelle.karlsson@nordensark.se (P.-O.K.); jenny.loberg@nordensark.se (J.L.); mats.niklasson@nordensark.se (M.N.) Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 234, SE-532 23 Skara, Sweden Southern Swedish Forest Research Center, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 49, SE-232 52 Alnarp, Sweden Gothenburg Global Biodiversity Centre, University of Gothenburg, Box 100, S-405 30 Gothenburg, Sweden Correspondence: eva.sahlin@telia.com; Tel.: +46-735-065-797

Received: 15 October 2019; Accepted: 3 December 2019; Published: 5 December 2019

Abstract: Nature-based interventions have been proposed to promote physical and mental health and give stress reduction. Little attention has been given to the potential of zoos for human health and wellbeing. A disadvantaged group in Sweden regarding access to nature are individuals with disabilities who consequently do not have the same access to these health benefits as other groups. To increase awareness and knowledge regarding spending time in nature and with animals, courses directed at caretakers for persons with disabilities and their users were held at Nordens Ark, a zoo in Sweden. To explore if the courses had led to increased nature activities, and if participating in the courses had affected caretakersâ&#x20AC;&#x2122; and their usersâ&#x20AC;&#x2122; health and wellbeing, questionnaires and interviews for evaluating the courses were used. The results showed improved quality in nature visits because of course participation as well as positive effects for the wellbeing, sustainability for the caregivers and users in their working lives, and relationships were positively affected. The conclusion from this study is that nature and animal-based education should be more frequent to provide opportunities for a disadvantaged group to have the positive effects of nature of which most other groups have obvious access to. Keywords: sustainability; nature exposure; humanâ&#x20AC;&#x201C;animal interaction; neurological disabilities; outdoor education; animal and nature course

1. Introduction In todayâ&#x20AC;&#x2122;s society, lifestyle-related illnesses, such as stress-related mental illness, cardiovascular disease, and type 2 diabetes, constitute an increasing proportion of the populationâ&#x20AC;&#x2122;s morbidity. Staying in natural environments has been proposed for over 30 years to promote health, and this has in particular been about preventing or curing lifestyle-related illnesses, e.g., by reducing high stress levels and increasing peopleâ&#x20AC;&#x2122;s ability to focus attention [1]. The research area is developing rapidly regarding issues aiming to document and explain the health effects of stays in natural environments. The positive effects of visits to natural environments on human health has now a solid scientific basis, Int. J. Environ. Res. Public Health 2019, 16, 4929; doi:10.3390/ijerph16244929

www.mdpi.com/journal/ijerph

Unit of Chemical Ecology, Department of Plant Protection Biology, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 102, SundsvĂ¤gen 14, 230 53 Alnarp, Sweden

Nordens Ark Foundation, Ă&#x2026;by SĂ¤teri, 456 93 Hunnebostrand, Sweden

Departments of Entomology and Chemistry, University of California, Riverside, CA 92521, USA

Millar 2016). Pest species typically attack healthy, living trees or trees under stress, with major negative economic consequences to natural forests, ornamental trees, and orchards (Allison et al. 2004; Haack 2017). Pheromones can serve as valuable tools to increase the probability of early detection of invasive pest species so that rapid responses can be initiated to contain and hopefully eradicate the invaders (Hanks and Millar 2016). Consequently, in recent years, the chemical ecology of pest longhorn beetle species has been increasingly studied, resulting in the identification of attractant pheromones used by a number of these species (Millar and Hanks 2017; Xu et al. 2017). However, the vast majority of the ~35,000 described species of longhorn beetles (Ĺ vĂĄcha and Lawrence 2014) are of little immediate economic importance because their larvae develop in woody tissues that are already dead and decaying at the time of colonization by the beetles. Nevertheless, these species are of great ecological and conservation interest as an integral part of forest ecosystems, where they function as decomposers (Edmonds and Eglitis 1989; Evans et al. 2007), serve as sources of food for other taxa (e.g. Hogstad and

Leidenberger, S; Berntsson, A-C. & Niklasson, Mats Nordiskt honungsbi studeras av Nordens Ark. Yrfän 2019:3, s 22-25 Sahlin, E; Johansson, B; Karlsson, P-O; Loberg, J; Niklasson, M; Grahn, P. Improved Well-being of both Caretakers and Users from a Zoo-Related Nature Based Intervention- A study at Nordens Ark Zoo, Sweden International Journal of Environmental Research and Public Health 2019, 16, 4929 T. Lanz, C. Breitenmoser-Würsten, D. Barclay, E. Nygren, G. Samelius and U. Breitenmoser Prologue: Why care about Otocolobus manul? CATnews Special Issue 13 Spring 2019 s.4-8 D. Barclay, I. Smelansky, E. Nygren and A. Antonevich Legal status, utilisation, management and conservation of manul. CATnews Special Issue 13 Spring 2019 s.37-40 D. Barclay, E. Nygren, I. Alekseicheva, A.-L. Nelson and B. Swanson Ex-situ conservation of manul. CATnews Special Issue 13 Spring 2019 s 41-45 Försäter, K; Forslund, S. Reintroducting Green Toads to historical sites; a collaborative effort between Nordens Ark and the County Administrativa Roard of Kalmar, Sweden. AArk Newsletter number 48 2019 s 5-6 Molander MA*, Helgesson J, Winde IB, Millar JG, Larsson MC (2019) The male-produced aggregation-sex pheromone of the cerambycid beetle Plagionotus detritus ssp. detritus. Journal of Chemical Ecology, 45 (1), pp. 28-36.

Personalens engagemang i styrelser och arbetsgrupper EEP koordinator: Emma Nygren (Snöleopard), Eva Andersson ( Järv) Internationell stamboksförare (ISB): Leif Blomqvist (Snöleopard) Europeisk stamboksförare (ESB): Leif Blomqvist (Skogsren); Ewa Wikberg (Gulstrupig mård); Jimmy Helgesson (Ormhalssköldpadda) EAZA:s Artkommittéer: Emma Nygren (Utter); Ewa Wikberg (Pudu, Manvarg); Christer Larsson (Eremitibis), Kristofer Försäter (Kycklinggroda) Medverkan i EAZA:s arbetsgrupper: Leif Blomqvist (Deer TAG); Christer Larsson (Reintroduction and Translocation Group och Canid and Hyaenid TAG); Ewa Wikberg (Caprinae TAG, Small Carnivore TAG); Jimmy Helgesson (Reptile TAG); Eva Andersson (Education Committee, Small Carnivoret TAG); Emma Nygren (Animal Welfare Working Group, Felid TAG) IUCN SSC: Christer Larsson (Medlem av Species Survival Commission Specialist Group) Skötselrådet för Visingsös Eklandskap: Mats Niklasson (Medlem) Medverkan i SDF:s arbetsgrupper: Emma Nygren (Bevarande), Ingela Andersson (Representant i Jordbruksverkets referensgrupp för husdjursgenetiska frågor); Eva Andersson (Forskning- och utbildning) EAZA EEP Committee: Ewa Wikberg EAZA Council: Mats Höggren (ledamot) EAZA Technical assistance committee: Mats Höggren (ledamot)

FOKUSOMRÅDE - FORSKNING

Publikationer

Hos oss får barn, ungdomar och vuxna lära sig att se värdet och skönheten i biologisk mångfald och hur alla kan ta ett ansvar för att bevara den för framtiden.

Undervisning och folkbildning utgör en viktig hörnpelare i verksamheten. Varje besökare på Nordens Ark är per definition en kunskapsturist. Den fysiska miljön, spännande och lärorika djur- och naturupplevelser, kompetensen och de sammantagna resurserna innebär helt unika möjligheter för pedagogisk verksamhet. För att långsiktigt skapa ett mer hållbart samhälle krävs att människor reflekterar över sina konsumtionsmönster och livsstil, om de kan göra klokare val när det gäller t.ex. energikällor, mat och resor. En del i att skapa ett hållbart samhälle är att värna om naturens så kallade ekosystemtjänster av vilka vissa, som pollination, är direkt livsnödvändiga för mänskligheten. Att bevara den biologiska mångfalden är helt avgörande för att uppnå detta. För Nordens Ark är det viktigt att informera den breda allmänheten om att biologisk mångfald är viktig. Strategin för detta är att visa att människor i alla tider varit beroende av ekosystemtjänster och de lösningar på olika problem som djur och växter utvecklat under årmiljoner för sin egen överlevnad. Man skulle kunna beskriva den biologiska mångfalden som en livlina till framtiden. Alla som besöker Nordens Ark utbildas och informeras, från de riktigt små barnen i förskolan till myndighetspersoner och företagsledare. Oavsett bakgrund eller nivå hos mottagaren är det gemensamma att informationen måste vara känslomässigt laddad så att den berör på djupet. När människor väl är engagerade kan de sedan fatta rationella och förnuftsbaserade beslut. Vårt mål är att alla besökare ska lämna parken lite klokare och vi strävar efter att alla barn och vuxna ska känna och utveckla respekt och empati för djur, natur och människa. För att utvärdera våra insatser gällande utbildning och kommunikation sätter vi bland annat upp mål för antal besökare, antalet nyheter och pressmeddelande per månad samt för aktivitet på sociala medier och kommunikation till givare och medlemmar. Vi räknar antalet deltagare från förskolebarn upp till doktorander och i samband med olika utbildningar och kursmoment utvärderas aktiviteten av deltagarna.

118 130 gäster besökte parken 2019

2734 elever deltog i undervisning

Utbildning - en ständigt pågående verksamhet Nordens Ark bedriver utbildning både i egen regi och i samarbete med andra aktörer. Utbildningsverksamheten på Nordens Ark bedrivs på alla nivåer, från förskola till högskola. Vi fungerar även som fältstation för studenter, forskare och doktorander. Pedagogerna och guiderna på Nordens Ark undervisar, utbildar och informerar i biologisk mångfald, bevarandearbete för djur och natur samt biologi. Den pedagogiska verksamheten utgörs främst av lektioner och kurser för grundskola och gymnasium utifrån Skolverkets kursplaner. Nordens Ark som arena möjliggör unika förutsättningar att integrera olika teoretiska kärnämnen med praktiska tillämpningar. Nordens Ark ansvarar för flera kurser på gymnasienivå. Vi har också ett utvecklat samarbete runt en gymnasial lärlingsutbildning inom naturbruk med Margretegärdeskolan i Uddevalla. Andra gymnasier förlägger även intensivveckor på Nordens Ark, bl.a. REAL-gymnasiet och Sötåsens naturbruksgymnasium. Nordens Ark har nära samarbeten med flera universitet, framförallt Göteborgs Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) men även med Uppsala universitet. Examensarbeten arrangeras ofta även med andra svenska universitet. Tillsammans med dessa har vi utvecklat nya populära kurser i djurvälfärd, djurs beteende och naturvårdsbiologi. Vetenskapliga workshops och konferenser arrangeras årligen med SLU och andra universitet som medarrangörer.

REDE – ett sätt att utveckla respekt och empati hos barn Sedan 2011 driver Nordens Ark en populär förskola i samarbete med Sotenäs kommun. Under hela året har Nordens Arks förskola arbetat med, för oss, ett nytt koncept för att utveckla barns förståelse, empati och respekt för djur och för varandra. Arbetsmaterialet heter REDE (Respekt, Empati, Djur & Etik) och tillhandahålls av Djurskyddet Sverige och är utvecklat både för förskola och skola. Då Nordens Arks förskola har sina lokaler på Lantgården finns det alltid möjlighet att skapa tillfällen där barnen får titta på, prata om och fundera över hur djuren förhåller sig till varandra och till oss. Genom detta samtalar vi också om hur vi människor förhåller oss till varandra. Detta gör vi från det att barnen börjar hos oss vid ett

FOKUSOMRÅDE - LÄRANDE & KOMMUNIKATION

Att utbilda och sprida kunskap och engagemang om hotade djur och biologisk mångfald.

Utbildningsverksamheten bedrivs på alla nivåer, från förskola till högskola. Vi fungerar även som fältstation för studenter, forskare och doktorander.

Alla barn i Sotenäs kommuns skolor träffar våra pedagoger på plats på Nordens Ark minst en gång per år. Undervisningen kretsar främst kring biologi, djur och natur. Lektionerna anpassas efter årskurs och barnen får lära sig hur djur anpassar sig till årstiderna, till olika klimat och till hur vi påverkar naturen. Alla lektioner kopplas till de djur och den natur som finns på Nordens Ark. Vi är ute med eleverna och låter dem få komma nära och uppleva de djur som finns i parken. I utemiljön tar vi vara på det vi ser och kopplar det till till exempel genetik, matematik och biologisk mångfald. När de kommer tillbaka till skolan fortsätter arbetet i klassrummet En stor del av utbildningen på Nordens Ark bedrivs utomhus. med våra lektioner som grund. Flera lärare beskriver hur de kopplar besöket hos oss till andra ämnen när de arbetar vidare i klassrummet. I åk 6 har vi en lektion om vargen och dess plats och påverkan i ekosystemet. Innan lektionen får alla elever skriva ned fem ord som de förknippar med varg. Det vanligaste ordet är då Farlig. Efter lektionen får de göra samma sak och då blir det vanligaste ordet Flockdjur! På lektionen har eleverna fått lära sig om vargen och se våra vargar och detta har troligen förändrat deras associationer.

När eleverna inte kan komma till Nordens Ark, kommer Nordens Ark till eleverna För Samskolan i Göteborg ligger Nordens Ark lite långt bort för att eleverna i åk 1-3 ska kunna komma hit. Då tar vi med oss skallar, horn, pälsar och små djur som insekter och åker till dem. Under tre heldagar har vi lektioner för eleverna i åk 1-3 i skolan för att väcka deras nyfikenhet på djuren och naturen som finns omkring dem. I ett samtal med barn i de åldrarna gäller det att vara bred i sin kunskap och fånga upp den nyfikenhet och de frågor som eleverna har för att skapa ett intresse som kan förändra hur de ser på naturen.

Natur eller naturbruk I gymnasiet har eleverna ofta valt en inriktning de är intresserade av. Till Nordens Ark kommer elever som vill arbeta på djurpark i framtiden och som därför har valt en utbildning inom naturbruk. Här får vi möjlighet att bidra med både teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter för att forma och utbilda framtidens djurvårdare i djurpark. Lärlingseleverna från Uddevalla genomför alla sina programspecifika kurser genom praktik på Nordens Ark och andra parker, medan naturbrukseleverna från Dingle har mer traditionell undervisning med lektioner och praktiska moment på Nordens Ark. Elever som satsar på en teoretisk utbildning inom naturvetenskapligt program läser biologi på Nordens Ark och får fördjupa sina kunskaper inom bevarandebiologi, bevarandearbete både nationellt och internationellt samt etologi. Flera elever som avslutat sin gymnasieutbildning med inriktning Nordens Ark och gått vidare till universitet och högskola läser olika typer av biologiprogram.

Väcka intresse och engagemang Genom att utbilda fler personer som kan berätta om biologisk mångfald och de hot som vår planet står inför, ökar vi möjligheten att fler personer blir engagerade. I samarbete med Göteborgs universitet utbildar vi guider varje vår på en universitetskurs. Flera av dem har vi sedan kunnat anställas som guider här på Nordens Ark under vår intensiva sommarperiod när vi har som mest besökare i parken. För att skapa engagemang och förändra människor att göra skillnad krävs det att guiderna är kunniga på området de ska prata om men även att de kan läsa av gruppen och hitta ingångar till just den grupp människor som står framför dem. Detta är något studenterna på kursen får träna på under flera veckor.

FOKUSOMRÅDE - LÄRANDE & KOMMUNIKATION

års ålder tills de är på väg in i förskoleklass vid fem års ålder. Här lägger vi grunden för en respekt och förståelse för djur, natur och andra människor som sedan kan utvecklas till ett engagemang för vår natur och vad vi som människor gör med den. Detta stöds också av ny forskning som visar att barn som kommer i kontakt med djur och natur utvecklar en omsorg om naturen (Barthel et al. 2018). https://www.forskning. se/2019/05/10/barn-som-forstar-naturen-skyddar-den/

Inventeringen av öring och bottenfauna i bäckravinen på Nordens Ark visade på gott om fisk och bra fördelning vad gäller storlek och ålder. Ett glädjande resultat och en bra grund för fortsatta naturvårdsinsatser och projektarbeten i denna helt magiska miljö.

Tre näbbvalar (Sowerby’s beaked whale) som är högst ovanliga gäster i våra farvatten, strandade nere vid Nordens Arks brygga. Ett ihärdigt arbete fick så småningom loss alla tre som sedan försvann ut mot fjordens mynning. Dessvärre dog samtliga lite senare och dödsorsaken är ännu oklar.

En av Nordens Arks grodexperter höll ett föredrag på Amphibian Translocation Symposium. Symposiet arrangerades av Amphibian Ark med deltagare från stora delar av världen. Det handlade om svenska amfibier som den grönfläckiga paddan samt skötsel, uppfödning och utsättning av dem.

Forskning på Nordens Ark visar att relationen mellan personliga assistenter och brukare blir mer positiv när de vistas ute i naturen och med djur.

En internationell workshop på temat bete, brand och gräsmarker genomfördes på Nordens Ark med deltagare från Europa och Afrika. Sedan 2015 pågår ett unikt forskningsprojekt på Nordens Ark som undersöker hur dessa störningar påverkar landskapet och de arter som lever där.

Interregprojektet ”Bistånd till nordiska bin” fortgår och här ställs bikuporna på vågar för att väga kuporna så att vi kan följa foderförbrukning, polleninsamling och tillväxt hos bina över säsongen. Var femte minut, dygnet runt, under två års tid kommer vågarna att skicka information till forskarna.

Den europeiska djurparksorganisationen EAZAs amfibie- och reptilgrupp samlades på Nordens Ark för att gemensamt bestämma vilka arter man ska jobba med. Ett arbete där de olika sköldpaddornas hotgrad och vilka möjligheter man har att göra skillnad för dem leder fram till en arbetsplan.

Att studera vilda djur i deras naturliga miljö är inte enkelt och många gånger är kunskapen om dem därför bristfällig. För att hjälpa forskare från University of Alaska Fairbanks och Wildlife Conservation Society har tre av Nordens Arks järvar burit gpshalsband som samlar in data om deras aktivitet och rörelsemönster.

BBC var på plats på Nordens Ark och spelar in ett program som handlade om hunddjurs luktsinne. Avsnitt med både hundar som järvar filmads.

31 d ec 2019

S k i ck a t / U t p l a n t er a t

D öd a

An l ä n t

F öd d a

1 ja n 2019

Avel s p r o g r a m

H ot g r a d ( S ve)

H otgr a d ( I n t)

Djurinventarium

I NS EK TER S t ör r e ek bock Cerambyx cerdo B r ed ba n d a d ek ba r k bock Plagionotus detritus Al p bo ck Rosalia alpina V er on i k a n ä t f jä r i l Melitae britomartis Mn em os y n ef jä r i l Parnassius mnemosyne På f å g el t a r a n t el Poecilotheria metallica

0.0.322

0.0.77

0.0.1249

0.0.0

0.0.5

0.0.186 0.0.793 4.1.0

0.0.0

0.0.3004

0.0.32

0.0.0

0.1.0

EEP

0.0.1097 larver

0.0.X rekord född 0.0.5 larver 0.0.0

0.0.32 3004 ägg frå 0.1.0

F I S K A R /M O LLU S K ER Ma l Silurus glanis E l r itsa Phoxinus phoxinus G r ön l i n g Barbatula barbatula F l od p ä r mu ssl a Margaritifera margaritifera

0.0.3

1.1.12

0.0.10

1.1.5

0.0.44

0.0.26

0.0.18

0.0.2

0.0.0

0.0.5

0.0.0

0.0.2

0.0.30

A M F I BI ER I r a n s k ber g s s a l a m a n d er Neurergus kaiseri G r ön fl ä ck i g p a d d a Bufotes variabilis Sti n kp a d d a Epidalea calamita G u l s va r t p i l g i ft g r od a Dendrobates leucomelas Azu r bl å p i l g i f t s g r o d a Dendrobates azureus Mjöl k g r od a Trachycephalus resinifictrix K or a l l f i n g er g r od a Litoria caerulea L em u r l övg r od a Agalychnis lemur S y l vi a s l övg r od a Cruziohyla sylviae K y ck l i n g g r od a Leptodactylus fallax Toma tgr od a Dyscophus guineti G öl gr od a Phelophylax lessonae Mi l os gr od a Phelophylax ridibunda ssp. As i a t i s k s k u m bo g r o d a Polypedates leucomystax V i et n a m es i s k m os s g r od a Theloderma corticale

0.0.32

0.0.0

29.28.1057

0.0.8859

7.6

1.1

6.5

0.0.17

0.0.5

0.0.12

0.0.17

0.0.2

2.13

0.0.46

2.1

ESB

CR LC

EEP

1.0.207 8.9.4942

11.9.1734

0.0.19 0.1.10

0.0.10

2.12.16 2.1

10.15

0.1

10.14

2.2

1.1

14.9

5.4.0

1.1

15.10

4.0

1.0

14.14.118

0.0.4 0.0.5

3.0 0.0.15

13.13.64

20.9

20.9.5

26.1

3.1

23.0

6.5

0.2

6.3

S K Ö LD P A D D O R E u r op ei s k k ä r r s k öl d p a d d a Emys orbicularis V i et n a m es i s k d a m m s k öl d p a d d a Mauremys annamensis G r ek i s k l a n d s k öl d p a d d a

NT CR NT

ESB

1.7

2.4.8 2.1

1.7 1.1

3.5.8 2.1

KSÖELKDTPEARD D O R ISN

SEtuörrorpe eeikskbokcäkr r sköl d p a d d a Emys orbicularis Cerambyx cerdo Vrietdnbaam B n desaidskekdba amrm kbsokcökl d p a d d a Mauremys annamensis Plagionotus detritus G Alrpebkoisckkl a n d sköl d p a d d a Testudo hermanni Rosalia alpina M c C o r d V er on ikasnoärtm fjährail ssköl d p a d d a Chelodina mccordi Melitae britomartis Stonrehmuovsuydnsekföjäl rdipl a d d a M Platysternon megacephalum shiui Parnassius mnemosyne P taR r a n t el Öå fDå gLelO Poecilotheria Ra n d ig ba sil metallica isk Basiliscus vittatus F I S K A R /M O LLU S K ER SMta nl d in gs d a ggecko Phelsuma standingi Silurus glanis Ö g o n f r a n E l r i t s a s g eck o Rhacodactylus ciliatus Phoxinus phoxinus Sarnödnöl idnlga G Barbatula Lacerta agilis barbatula FOl oRdM p ä rAmRu ssl a Margaritifera Gotl a n d ssn okmargaritifera Natrix A M FIn.Bgotlandica I ER H I r aungsgkorbm er g s s a l a m a n d er Vipera berus Neurergus kaiseri G r öG n fL l äA ckR ig pa dda FÅ Bufotes variabilis C a bot t r a g op a n Stin kp a d dcaboti a Tragopan Epidalea F jä l l gå s calamita G u l sverythropus a r t p i l gi ftgr od a Anser Dendrobates Amu r d yka nleucomelas d Azu r bbaeri l å p i l gi ftsgr od a Aytya V it stor k azureus Dendrobates Ciconia M jöl kgrciconia od a E r em i t i bi s Trachycephalus resinifictrix Geronticus K or a l l fin geremita er g r od a Pil gr imcaerulea sfa l k Litoria Falco L emup.r l peregrinus övg r od a G l a sögon tlemur rana Agalychnis Antigone Syl via s l övipio vg r od a Ja p a n sk tr asylviae na Cruziohyla Grus K yckjaponensis l i n ggr od a B er g u v Leptodactylus fallax Bubo Tomab.tgbubo r od a L a p p u ggl aguineti Dyscophus Strix lapponica Göl grnebulosa od a B l å kr å ka lessonae Phelophylax Coracias Mil osgr ogarrulus da Hä r få gel ridibunda ssp. Phelophylax Upupa Asia tisepops k s k u m bog r od a V itr yggig hleucomystax a ck s p et t Polypedates Dendrocopos V ietn a mesisleucotos k mossgr od a Theloderma D Ä G G D Jcorticale UR SSiK seÖ l LD P A D D O R Spermophilus E u r op eisk käcitellus r r sköl d p a d d a Pa l l a sorbicularis ka tt Emys Otocolobus V ietn a mesmanul i sk d a mmsköl d p a d d a SMauremys kotsk vil dannamensis ka tt Felis Gr eks.issilvestris k l a n d sköl d p a d d a

ESB

13.13.64

S k i ck a t / U t p l a n t er a t

20.9.5

26.1

3.1

6.5

0.2

0.0.186

2.4.8 0.0.77

0.0.1249

1.1

2.1 0.0.0

0.0.5

4.1.0

0.0.793

31 d ec 2019

0.0.15

0.0.5

3.0

23.0 6.3

1.7 larver 0.0.1097

3.5.8 rekord född 0.0.X 2.1 larver 0.0.5

3.8 0.0.0

EEP

0.0.4

1.7 0.0.322

NT VU CR

14.14.118 20.9

NT VU

1.0

1 ja n 2019

Avel s p r o g r a m

H ot g r a d ( S ve)

H otgr a d ( I n t)

15.10

4.0

An l ä n t

1.1

D öd a

14.9

F öd d a

EEP

3.8 0.0.0

0.0 0.0.3004

1.0 0.0.32

0.0.0 3.3.7

0.1.0

1.0 3004 ägg frå 0.0.32

4.2.1

0.1.0 0.3.1

0.0.10

1.1 1.1.5

LC VU

1.1 0.0.3

3.0 0.0.44

0.0.26

3.0 0.0.18

LC VU

5.8 0.0.2

1.3 0.0.2

4.5 0.0.0

EN NT

0.0.5 3.1.8

0.0.6

0.0.5 0.1.3

0.0.0 3.0.11

2.3 0.0.32

0.0.0

1.2 0.0.2

1.1 0.0.30

29.28.1057 1.1 7.6 20.21.3 0.0.17 5.4 0.0.17 10.10 2.13 6.12 2.1 3.6 10.15 1.1 2.2 1.3 14.9 1.1 4.0 1.1 14.14.118 1.1 20.9 1.1 26.1 12.12 6.5

0.0.8859

4.11 1.7 3.1 2.4.8 1.1 2.1

VU LC

ESB

VU LC

ESB

CR LC LC

EEP

CR LC LC

ESB EEP

CR VU LC

EEP EEP

EN CR LC

LC LC

LC VU NT NT

ESB EEP/ISB

CR LC NT

ESB

DJURINVENTARIUM

K y ck l i n g g r od a Leptodactylus fallax Toma tgr od a Dyscophus guineti G öl gr od a Phelophylax lessonae Mi l os gr od a Phelophylax ridibunda ssp. As i a t i s k s k u m bo g r o d a Polypedates leucomystax V i et n a m es i s k m os s g r od a Theloderma corticale

1.1.12

5.4.0

1.0.207 8.9.4942 1.1 1.1.2 0.0.5 4.1.5

24.24.13 0.0.5 0.0.2 0.0.33 0.0.46

2.2

27.30.1

1.0.7 0.1.10 0.1

0.0.25 0.0.10 0.4

2.5 0.1

2.2

1.0 1.1 1.1 0.2.1

0.0.1 1.0 0.1 0.0.4 1.1

4.0 3.1 0.0.5

0.2

0.0.15

1.1 7.5

3.1 5.3 0.2

4.4

23.32

22.25

1.5

1.0 1.1 1.1

11.9.1734 1.1 6.5 16.14.13 0.0.12 1.3 0.0.19 9.10 2.12.16 6.7 2.1 1.1 10.14 2.1 1.1 1.3 15.10 1.1 3.0 4.1 13.13.64 2.1 20.9.5 0.0 23.0 10.10 6.3 4.13 1.7 2.1 3.5.8 0.0 2.1

0.0.1

1.1

4.0

0.1

0.2

4.1

23.32

22.25

1.5 0.0.186

EEP/ISB

3.1 0.0.77

0.0.1249

1.0

0.0.793

ESB

1.1 0.0.0

0.0.5

ESB

1.1 0.0.0 1.1 0.0.3004

EEP/ISB EEP

2.1 0.0.0

EEP/ISB

1.1

EEP/ISB

0.0.3 1.1

EEP

1.1

10.10

4.13 larver 0.0.1097

2.1 rekord född 0.0.X 0.0 larver 0.0.5 1.1 0.0.0

1.0 0.0.32 0.1

1.0

1.1 3004 Finnsägg ingen 0.0.32 frå 2.2 0.1.0

0.1.0

1.1

0.0.44 3.0

0.0.26

0.0.18 3.0

EEP/ISB

0.0.2 1.1

0.0.2

0.0.0 1.1

EEP

0.0.5 3.3

0.0.5 3.0

0.0.0 0.3

EEP/ISB

1.1 0.0.32

0.0.2 0.0.0

0.0.2

1.1.2 0.0.30

2.4 29.28.1057

0.0.8859

EEP/ISB

2.2 7.6

EEP/ISB

2.3 0.0.17

2.0

ESB

2.3 0.0.17

0.1.1 0.0.2

EEP

5.5 2.13

0.0.46

MON

2.6 2.1

1.2

EEP

ESB

EN EN

ESB

1.3 11.9.1734

1.1

1.1 6.5 4.3 0.0.12

0.0.5

1.0

0.1.1

1.0

5.0 0.1.10

0.0.10

1.0

14.9

1.1 1.0

14.14.118 26 samhällen 20.9 0 samhällen 1.10 26.1 3.17 6.5 3.8 1.1 2.7 1.7 1.3 1.3 2.4.8 1.2 1.6 2.1 2.3 36 3.7 3.8 5.22

0.0.4

0.0.15

3.0

0.1.5 3.1 3.5.18 0.2 1.1.2 0.0.1 0.1.12 5.6.6 2.0 1.3.2 1.2 4.2 8.3 22.5

3.14 3.8 1.2 1.2 0.0.7 0.4

0.0.5

1.2.2 2.3 4.2 8.4 22.17

0.3 1.3 1.1

1.1

15.10

4.0

3.15.10 3.3.26 1.2.5 1.2.3 0.0.21 5.6.5

1.5 Capra falcon 2.12.16

1.5 10.14 Så l t

Sl a kt

1.1

1.3 Internation 0.0.19

2.8 Ovis orienta 2.1

0.1 F öd d a

2.2

1.0 0.1 1.0.207 8.9.4942

1.1

1.5 10.15 1 ja n 2019

EEP/ISB ESB

5.4.0

31 d ec 2019

1.1.12

An l ä n t

EEP

4.1.0

4.4

0.0

1.1.5 1.1

1.1

2.1

0.0.10

1.1

EEP/ISB

Av el s p r o g r a m

H ot g r a d ( S ve)

H otgr a d ( I n t)

SSvKenÖskLbD l åP a nAkD a DOR E uortol apnedisskkaknä rinr sköl d p a d d a G Emys Mel l eorbicularis r u d ska n i n Viinetdnearm L ödesssivskind a mmsköl d p a d d a Mauremys Jä mtget annamensis Garpekpigsekt l a n d sköl d p a d d a L Testudo Gu tefå r hermanni McC or d s or m ha l s s k öl d p a d d a V ä r ml a n d sfå r

1.1

S k i ck a t / U t p l a n t er a t

4.11 0.0.322

GTDEJR UR ID NÄSG EK

3.1

D öd a

VU VU CR SStiöserlr e ekbock Spermophilus citellus Cerambyx cerdo NT EN BPraeldl absaknadtta d ekba r kbock Otocolobus manul Plagionotus detritus LC Skl pobtoskckvil d ka tt VU A Felis s. silvestris Rosalia alpina LC VU CR VLeordojnuirka n ä tfjä r il Lynx l. lynx Melitae britomartis a pardus VU (CR) Am EN M n eumr loesoypnaerfdjä r il Panthera pardus orientalis Parnassius mnemosyne a pardus CR VU (EN) PPåefråsgisekl tlaeroapnatredl Panthera pardus saxicolor Poecilotheria metallica EN A m u r t i g e r F I S K A R /M O LLU S K ER Panthera tigris altaica LC VU Ma l VU S n öl eop a r d Silurus glanis Panthera uncia LC E l r itsa LC VU Varg Phoxinus phoxinus Canis l. lupus LC G r ön l i n g Barbatula NT Ma n va r g barbatula Chrysocyon brachyurus EN F l od p ä r mu ssl a EN As i a t i s k v i l d h u n d Margaritifera margaritifera Cuon alpinus A M F I BI ER NT NT U t t er VU I r a n s k ber g s s a l a m a n d er Lutra l. lutra Neurergus kaiseri VU VU Jä r v VU G r ön fl ä ck i g p a d d a Gulo g. gulo Bufotes variabilis EN R öd p a n d a LC VU Sti n kp a d d a Ailurus f. fulgens Epidalea calamita EN Pr zew a l s k i s vi l d hä s t LC G u l s va r t p i l g i ft g r od a Equus ferus przewalskii Dendrobates leucomelas LC RE S k og s vi l d r en LC Azu r bl å p i l g i f t s g r o d a Rangifer tarandus fennicus Dendrobates NT Skr u vhor n sgazureus et LC Mjöl k g r od a Capra falconeri heptneri Trachycephalus resinifictrix VU T a d ji k i s k t s t ä p p få r LC K or a l l f i n g er g r od a Ovis orientalis bochariensis Litoria VU V isen t caerulea CR L em u r l övg r od a Bison bonasus Agalychnis lemur LC S y l vi a s l övg r od a Cruziohyla sylviae CR K y ck l i n g g r od a Leptodactylus fallax LC Toma tgr od a Dyscophus guineti LC VU G öl gN r oTdR a A S ER LA N or d iskt bilessonae Phelophylax LC Apis Mil omellifera sgr od a mellifera B in i I n ter r eridibunda g for skn inssp. g s p r ojek t , 4 u n d er a r t er Phelophylax EN LC O Asriuasttishkösnkau mbogr od a EN B ohu sl ä n -Dleucomystax a l s s va r t hön a Polypedates LC CR V iaem tnma m G a l sevseisnkskmdovssägrrgohdöan a CR Theloderma Ö l a n d sgå s corticale

1.1

An l ä n t

5.3

Avel s p r o g r a m

7.5

H ot g r a d ( S ve)

12.12

H otgr a d ( I n t)

1.1

31 d ec 2019

0.2.1

F öd d a

1.1

1 ja n 2019

B er g u v Bubo b. bubo L a p p u ggl a Strix nebulosa lapponica B l å kr å ka Coracias garrulus H ä r få g el Upupa epops V i t r y g g i g ha ck s p et t Dendrocopos leucotos

1.4 1.0 1.0 0.9

13.13.64 22 samh. 20 faddersamh. 20.9.5 45 samh. 83 om vi räk 1.10.5 23.0 0.8.8 6.3 2.7.3 1.1.2 2.8 1.7 1.3 0.6 3.5.8 1.1 1.3 2.1 1.3 2.8 3.8 5.25

N or d i s k t bi Apis mellifera mellifera B i n i I n t er r eg f or s k n i n g s p r ojek t , 4 u n d er a r t er EN O r u sthön a EN B ohu s l ä n - D a l s s va r t hön a CR G a m m a l s ven s k d vä r g hön a CR Ö l a n d sgå s EN S ven s k bl å a n k a EN G otl a n d ska n i n CR Mel l er u d s k a n i n EN L i n d er öd s s vi n EN Jä m t g et EN L a p p g et G u t ef å r V ä r ml a n d sfå r EN D a l a p ä l sfå r CR S ven s k r öd k u l l a CR F jä l l k o CR F jä l l n ä r a bos k a p H er ef or d k o CR V ä n ek o N or d s ven s k hä s t S ven s k a r d en n er Ta mka tt

26 samhällen

31 d ec 2019

Så l t

Sl a kt

An l ä n t

1.5 F öd d a

1 ja n 2019

1.5

Avel s p r o g r a m

H ot g r a d ( S ve)

H otgr a d ( I n t)

LA NTR A S ER

EEP/ISB

22 samh. 20 faddersamh.

0 samhällen 1.10 3.17 3.8 1.1 2.7 1.3 1.3 1.2 1.6 2.3 3.7 5.22 5.7 8.10 1.2 5.9 8.0 7.27 1.1 0.0 0.2

3.15.10 3.3.26 1.2.5 1.2.3 0.0.21 5.6.5

0.3 1.3

1.2.2 2.3 4.2 8.4 22.17 3.8 2.2

0.1

3.1

1.0

6.8

0.1.5 3.5.18 1.1.2 0.0.1 0.1.12 5.6.6 2.0 1.3.2 1.2 4.2 8.3 22.5 4.5 6.2 0.2 3.0 8.0 1.4

3.14 3.8 1.2 1.2 0.0.7 0.4

1.4 1.0 1.0 0.9

1.0 0.1 0.2

DJURINVENTARIUM

Ovis orientalis bochariensis V i s en t Bison bonasus

45 samh. 83 om vi räk 1.10.5 0.8.8 2.7.3 1.1.2 2.8 1.3 0.6 1.1 1.3 1.3 2.8 5.25 4.10 4.11 1.0 6.10 0.0 12.31 0.1 0.1 0.0

FĂśrvaltningsberĂ¤ttelse & ĂĽrsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för

Stiftelsen Nordens Ark Org nr 854600-6191

får härmed avge

Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2019 - 31 december 2019

Innehåll:

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning

Balansräkning

sida 41 45

Kassaflödesanalys

46 48

Redovisningsprinciper och noter

Alla belopp redovisas, om inte annat anges i kronor (kr). Uppgift inom parantes avser föregående år.

Allmänt om verksamheten Nordens Ark är en ideell stiftelse som arbetar för att främja biologisk mångfald och att ge utrotningshotade djur en framtid. Stiftelsens vision: En värld med livskraftiga populationer av djur och växter i fungerande ekosystem. Verksamhetens viktiga fokusområden som definierar stiftelsens kärnverksamhet är naturvård och forskning samt lärande och kommunikation. Men fokus handlar även om organisationsutveckling, värdskap och gästupplevelse, miljö och hållbarhet, samt (inte minst viktigt) om verksamhetens finansiering. Utifrån dessa är Nordens Arks uppdrag att vara en ledande kraft i bevarandet av hotade arter och för ett hållbart nyttjande av biologiska resurser, samt att inspirera till och utbilda för ett livslångt engagemang för naturen.  bidra till att rädda utrotningshotade djur/raser genom avel och naturvård samt utsättning av djur i deras naturliga miljöer när så är möjligt  bedriva forskning och därigenom bidra till mer kunskap till gagn för naturvården  utbilda och sprida kunskap om hotade djur och biologisk mångfald Nordens Ark har sitt säte på Åby säteri i Bohuslän. Markegendomen omfattar ca 400 ha, varav djurparksdelen utgör 55 ha och lantgårdsdelen 20 ha. Resterande areal utgörs i huvudsak av betes- och åkermark samt skog. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Enligt beslut från styrelsen för Nordens Ark utformades en strategiplan för 2020-2025. Uppdraget innebar att tydliggöra och utveckla stiftelsens roller och arbetssätt samt att anpassa verksamheten till en föränderlig värld. Utifrån förutsättningen att kärnverksamheten vilar på vetenskaplig grund ska rollerna som tongivande naturvårdsorganisation, plattform för folkbildning och utbildning, samt besöksmål med fokus på kunskapsturism vidareutvecklas. 2019 firade Nordens Ark 30 år och det uppmärksammades på flera olika sätt. Den röda tråden i all kommunikation var Nordens Ark 30 år och framåt! Under året gästades Nordens Ark av 118 130 besökare vilket gör 2019 till det tredje bästa besöksåret. Närvaron i media var god. Pressmeddelandena resulterade i 952 artiklar i print och digitalt. Den nyhet som genererade överlägset flest klipp vara de strandade näbbvalarna och Nordens Arks insats för dessa samt återigen utsättning av grönfläckiga paddor på Öland. Vårt följarantal på sociala medier fortsätter att växa och vid årets slut hade vi ca 19 000 följare på Facebook vilket är en ökning med 31% och ca 10 000 på Instagram, en ökning med hela 39%. Våra inlägg nådde 3,5 miljoner människor. Nytt för året var Snapchat och LinkedIn för att nå nya målgrupper. Under året har ett omfattande arbete lagts på ny layout på www.nordensark. se. Detta i syfte att utveckla hemsidans användarupplevelse. Det stora familjeäventyret är en av våra mest populära aktiviteter och samtliga tillfällen var fullbokade under året. Ett annat välbesökt arrangemang var julmarknaden som slog besöksrekord med ca 3 000 besökare. Beläggningen på hotellet låg på 34% med en ökning av gästnätter under framförallt augusti, dvs en förlängning av högsäsongen. Under året gjordes två större insamlingskampanjer riktade till privatpersoner. Kampanjerna genererade ett stort engagemang och vi ser en blygsam ökning av engångsgåvor. Glädjande är en ökning av löftesgåvor, det vill säga trogna givare som månadsgivare, fodervärdar och faddrar. Vi är glada och stolta över det ökade intresset för djur och natur. Det är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete med att förbättra vår kommunikation och kännedomen om Nordens Ark. Nordens Ark och Red Panda Network driver med stöd av svenska postkodlotteriet projekt för att bevara den röda pandan i östra Nepal. Första spadtaget togs under året för det Naturcenter som ska byggas i Deurali i Taplejung. Som ett led i att informera och involvera Nordens Arks besökare byggdes under året en ny informationsplats där man kommer att kunna följa projektets utveckling. Viktiga tillökningar 2019 inkluderar persisk leopard, tadzjikiskt stäppfår, Przewalskis vildhäst, fjällgås, vit stork, berguv, pilgrimsfalk, vitryggig hackspett och glasögontrana. Den goda utvecklingen av uppfödningsmetoder för bredband ekbarkbock, större ekbock och grönfläckig padda fortsätter. Rekordmånga ekbockar har satts ut i Kalmar län och Blekinge. Nordens Ark har en nyckelroll i det globala bevarandearbetet för pallaskatten genom Pallas’s cat International Conservation Alliance (PICA). Projektet är ett partnerskap mellan Nordens Ark, Royal Zoological Society of Scotland, Snow Leopard Trust och Fondation Segré. En specialutgåva av IUCN Cat Specialist Groups (Cat SG) tidskrift Cat News hade fokus på pallaskatten. Denna rymmer en sammanställning av all befintlig kunskap om arten, till grund för en global bevarandestrategi Samarbete med Snow Leopard Trust fortsätter och anmärkningsvärt är att under året lyckades fältpersonal lokalisera en snöleopardlya tack vare att honan bar GPS-halsband. De tre ungarna id-märktes för en framtida identifikation. Kullen kommer att följas noggrant och i september fotograferades honan och hennes tre ungar av en kamerafälla. Finansiering från EU möjliggjorde att projekt Saving Wildcats kunde lanseras under året. Det är ett bevarandeprojekt för att återetablera den vilda populationen av skotsk vildkatt. Saving Wildcats kommer att drivas av Royal Zoological Society of

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

Förvaltningsberättelse 2019

Scotland med Nordens Ark som en av samarbetsparterna. För att komplettera det skotska avelscentret kommer Nordens Ark att hålla ett flertal avelspar och producera ungar för utsättningsprojektet. Inom Projekt Fjällgås, i samarbete med Svenska Jägareförbundet, sattes 58 fåglar ut från Nordens Ark samt 30 från Öster Malma. I det vilda har fyra vilda kullar setts, med totalt nio ungar. Ett gott resultat för denna starkt hotade population. Ett unikt projekt startades under året med stöd av Mohamed bin Zayed Species Conservation Fund. Den första specialsökhunden utbildas till att hitta larver av större ekbock i syfte att identifiera i vilka ekar det finns ekbockar och på så sätt få en bättre bild av artens spridning på utsättningsplatserna. I början av juli anlände fem individer av den hotade alpbocken till Nordens Ark från Österrike. De är starten för ett uppfödningsförsök med målsättningen att ta fram en metod för uppfödning av alpbocken, något som aldrig tidigare gjorts. Samarbetspartnern Alpenzoo, kommer att fortsätta avel och utplantering i Österrike. Nordens Ark deltog under året i fältarbete för den akut hotade kycklinggrodan på Montserrat i Västindien. Arbetet är en del i projektet The Mountain Chicken Recovery Programme. I juli släpptes 27 grodor, som fötts upp på Durrell Zoo och London Zoo, ut i två stora hägn på Montserrat. Utsättningarna är ett världsunikt försök där man gjort olika manipuleringar av habitat för att se om man kan få kycklinggrodan att överleva och frodas, trots att svampen Batrachochytrium dendrobatidis (BD) som orsakat artens populationsminskning, finns kvar på ön. Fungerar metoden skulle den kunna implementeras för att rädda hundratals andra amfibiearter som drabbats av sjukdomen runt om i världen. Nordens Ark har under året startat samarbete med lokala aktörer- Asian Turtle Program i Vietnam i syfte att storhuvudsköldpaddor som räddats från den illegala handeln återförs till sin naturliga miljö igen. Projektet skall utveckla metoder för rehabilitering och hälsobedömning av sköldpaddorna och skapa sjukdomsövervakningsprogram innan återutsättning. Fungerar metodiken kan den användas för rehabilitering av andra sköldpaddsarter som också drabbats hårt av den illegala handeln. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Vi har särskilt beaktat hur effekterna av covid-19 utbrottet kan komma att påverka stiftelsens framtida utveckling och/eller risker som kan påverka den finansiella rapporteringen framåt. Vi kan i dagsläget inte bedöma de mer långsiktiga effekterna, men har för det kommande halvåret vidtagit åtgärder för att säkerställa operativ verksamhet, likviditet och kassaflöde. I övrigt har inga väsentliga händelser inträffat efter räkenskapsårets utgång. Användning av finansiella instrument Stiftelsen Nordens Ark har, i enlighet med fastställd placeringspolicy, kapitalplacering med passiv förvaltning. Placeringen sker främst i fonder med låg risk och de företag som ingår i de fonderna som Nordens Ark placerar medel i ska verka i enlighet med de internationella konventioner som Sverige undertecknat. Placeringspolicyn finns på hemsidan www.nordensark.se Förväntad framtida utveckling Framtida projekt/program Beträffande kärnverksamheten planeras under 2020 för ett flertal nya naturvårdsprojekt, samt givetvis fortsatt medverkan avseende befintliga åtaganden. Bland nationella program planeras för nystart för ex situ-uppfödning av ett antal rödlistade och fridlysta inhemska fjärilar i samarbete med berörda länsstyrelser, storkprojektet utökas till att omfatta fler häckande par och den landskapsekologiska naturvårdsforskningen med Ekoparken som bas fördjupas, för att nämna några exempel. Fältdelen av projektet med lokalisering av större ekbock med hjälp av hund inleds och bevarandesamarbetet med Österrike kring den regionalt hotade alpbocken förväntas komma igång. Vidare inleds under året de operativa delarna av de nya internationella samverkansprojekten för europeisk vildkatt i Skottland, röd panda i västra Nepal, fas två av pallaskatt i Centralasien och tranor i ryska Fjärran östern med WWF som partner. I februari tilldelades Nordens Ark 8,8 Mkr från Postkodlotteriet till ett så kallat drömprojekt som syftar till att bevara hotade asiatiska sköldpaddor. Projektet På utrotningens brant – en Ark för världens sköldpaddor inleds under året, med bl.a. projektering för en avelsanläggning för ett urval arter. Förskolan på Nordens Ark har påbörjat ett arbete med materialet REDE, för att utveckla barns förståelse, empati och respekt för djur och för varandra. Arbetsmaterialet tillhandahålls av Djurskyddet Sverige och är utvecklat för förskola och skola. Här lägger vi grunden för en respekt och förståelse för djur, natur och andra människor som sedan kan utvecklas till ett engagemang för vår natur och vad vi som människor gör med den. Lektioner för grundskolorna i Sotenäs kommun blev fullt utbyggt under 2019 och vi hade därmed totalt 35 klasser här på Nordens Ark med lektioner i biologi och biologisk mångfald som följer skolverkets utbildningsmål. De första djurvårdseleverna med inriktning djurpark från Dinglegymnasiet påbörjade sin utbildning på Nordens Ark under hösten 2019. Vi startade två kurser parallellt, en inom området djurvård och en inom bevarandebiologi.

Nordens Arks är miljödiplomerade enligt Svensk Miljöbas och strävar kontinuerligt efter att minska verksamhetens miljöbelastning. Under 2019 har vi fokuserat på att minska vår pappersförbrukning, minimera användandet av engångsartiklar och fortsatt energieffektivisera våra anläggningar. Vi har bland annat gjort om vårt faktureringssystem och gjort om rutiner för utskick till våra gåvogivare där vi gått över till en allt mer elektronisk hantering vilket innebär minskad pappersförbrukning. Vi har minimerat vårt användande av engångsartiklar och sett till att de engångsartiklar vi använder i hotell och restaurangverksamheten är hållbara alternativ. Under 2019 har arbetet med att energieffektivisera fortsatt och rörelsevakt har satts upp på fler platser runt om i anläggningen. Den 4:e maj deltog Nordens Ark i nordiska kusträddardagen där vår personal plockade skräp längst Åbyfjorden. Nedskräpningen av våra hav är ett av vår tids största miljöproblem och Bohuskusten är extra utsatt för skräp från havet och detta är något vi måste hjälpas åt för att lösa. Forskning och utveckling/Stöd till forskning och utveckling Hasselbladstiftelsen har understött arbetet med både betesprojekt och visenter. I betesprojektet har vi genomfört ett fjärde år med mätningar och behandlingar i provytor. Thureus forskarhem, Thordénstiftelsen och Hwitfeldtska stiftelsen har finansierat forskning, information och kommunikationssatsningar omkring visent, bl a har ett stort antal guidningar genomförts. Partners i projektet är SLU, Umeå och Mammal Research Institute i Bialowieza, Polen. INTERREG har stött satsningen på forskning omkring det nordiska biet som jämförs med tre andra underarter av honungsbin. I projektet satsar också Umeå universitet, Göteborgs universitet och Skövde Högskola resurser i form av arbetstid. Megafauna: Våra sex visenter i forskningens tjänst har själva vägt sig löpande under hela året i en vågstation för självvägning. Visenter har inte tidigare rapporterats att väga sig själva. Vi följer deras vikt kontinuerligt och deras påverkan på vegetation. För våra vildhästar var 2019 ett märkesår. En unghingst och ett ungsto började på hösten 2019 sambeta med visenter på andra sidan vägen i den ena 6-hektars hagen. Överflyttningen gick smärtfritt och utan friktion med visenterna. Hägnets storlek ger oss ännu bättre förutsättningar för arbetet med vildhästens bevarande. Forskningsprojektet om betets påverkan rullar vidare. Ett manuskript har skickats in till en vetenskaplig tidskrift. En internationell workshop på temat bete, brand och savanner genomfördes under hösten med deltagare från Europa och Afrika. Ett forskningsprojekt startade 2019 om bin med finansiering från INTERREG, ett norsk-svenskt initiativ med Norges Birökterlag. Vi undersöker bi-underarters ekologi, flygtider, hälsa och polleninsamling tillsammans med Göteborgs och Umeå Universitet och Skövde Högskola. Under 2019 byggde vi upp 5 bigårdar och mätapparatur i sammanlagt 78 bigårdar i Osloregionen, Bohuslän och i Norrbotten. Avtal har tecknats med tre olika forskningspartners där vi tillhandahåller prover för forskning (Gölgroda/inälvsparasiter, lemurlövgroda och svenska amfibier: e-DNA undersökningar), Under 2019 har examensarbeten två examensarbeten gällande Ekoparken avslutats. Forskare från University of Alaska Fairbanks och Wildlife Conservation Society, har varit på Nordens Ark och följt järvars rörelsemönster med aktivitetshalsband och med beteendestudier, för fortsatta tillämpningar i fält i Alaska. Snow Leopard Trust och Nordens Ark jobbar vidare med snöleopard. Under 2019 har arbetet med fotoidentifikation slutförts. Tillsammans med SLU, Alnarp och Institutet för stressmedicin, Region VG region i Göteborg, har vi genomfört studier av välbefinnande hos kursdeltagare i våra Djur- och Naturkurser (finansierat av Postkodstiftelsen). Intervjusvar sammanställdes och har publicerats i en internationell tidskrift 2019. Forskare vid Göteborgs universitet, har jämfört två olika mjukvaror för identifiering av djurindivider för att undersöka vilket av dessa som kan hjälpa oss att identifiera återfynd av grönfläckiga paddor på Öland. En SLU-studie har studerat effekter av medicinsk träning hos parkens amurleoparder. Resultat och ekonomisk ställning Verksamhetsintäkter Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 66,1 Mkr (64,5 Mkr). Av detta utgjorde gåvor 25,4 Mkr (22,2 Mkr) varav gåvor från Postkodlotteriet uppgick till 6,65 Mkr (7,0 Mkr) och erhållna arv till 10,6 Mkr (6,8 Mkr). Erhållna bidrag som redovisats som intäkt uppgick till 5,3 Mkr (8,5 Mkr). Intäkter från försäljning av varor och tjänster uppgick till 16,2 Mkr (15,7 Mkr). Övriga intäkter uppgick till 19,2 Mkr (18,1 Mkr), varav entréintäkter utgör 14,3 Mkr (13 Mkr). De erhållna arven har ökat med 3,8 Mkr mot föregående år och bidragen har minskat med 3,2 Mkr under samma period. Under 2018 avslutades Projekt Djur och Natur i samarbete med Svenska PostkodLotteriet, därav minskningen av bidrag under 2019. Intäkter från försäljning och entré har ökat tack vare högre besökssiffror gentemot 2018. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna uppgick till totalt 66, 9 Mkr (60,7 Mkr), varav ändamålskostnaderna uppgick till 45,3 Mkr (41,4 Mkr). Kostnader för insamling och administration uppgår till 4,9 Mkr (4,7 Mkr). Ökningen av verksamhetskostnaderna utgörs till största delen av ändamålskostnader (ökning 3,9 Mkr) i form av engagemang i Pandaprojektet och visst utökat underhåll av anläggningen. Även ökade direkta kostnader i samband med försäljning har ökat från 2018 då på grund av ett större besöksantal och högre försäljning restaurang, hotell och butik.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

Miljöinformation

Översikt (tkr) Verksamhetsintäkter Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal Balansomslutning Soliditet

2019 66 126

2018 64 477

2017 60 468

2016 60 597

2015 59 017

-892

3 718

-1 408

1 545

5 149

6% 55 644 61,25 %

neg 51 710 58,71 %

3% 54 642 58,14 %

9% 54 133 56,00 %

neg 53 775 61,72 %

Resultat och ställning Resultatet för 2019 uppgår till – 892 Tkr (3,7 Mkr). Resultatet har minskat med 4,6 Mkr Detta beror främst på ökade ändamålskostnader med 3,9 Mkr samt att resultatet från besöksnäringen har minskat gentemot förgående år. Stiftelsens ekonomiska ställning är god. Soliditeten uppgår till 61,72 %. Nordens Ark strävar efter att säkerställa en säker finansiering av stiftelsens projekt och åtagande. Många projekt är långsiktiga och en förutsättning för att driva projekten är en fungerande och säker anläggning. Ett starkt eget kapital är en förutsättning för att säkerställa framtida reinvesteringar och underhåll av anläggningarna. Investeringar Årets totala investeringar uppgår till 2,7 Mkr (9,4 Mkr) varav 2,7 Mkr (5,0 Mkr) är egenfinansierade. Inom ramen för egenfinansierade investeringar har följande projekt slutförts eller är under genomförande: nybyggnation av gästfaciliteter och personalutrymme på lantgården, låssystem och planenliga investeringar avseende fordon, maskiner och inventarier har gjorts. Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal Verksamhetsresultat i procent av summa verksamhetsomsättning Soliditet Eget kapital i procent av omslutningen

Förändring eget kapital Belopp vid årets ingång Överföring föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång

Stiftelsekapital 24 500

Balanserad vinst 30 337 487 3 718 562

24 500

34 056 049

Årets resultat 3 718 562 -3 718 562 -891 759 -891 759

Totalt 34 080 549 0 -891 759 33 188 790

Disposition Årets resultat på – 891 759 kronor överförs i ny räkning. Det egna kapitalet uppgår därefter till 33 266 105 kronor. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande Noter.

Not

2019-01-01 2019-12-31

Entréintäkter Försäljning av varor och tjänster Intäkter utbildning och skola Gåvor Bidrag Övriga rörelseintäkter Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Verksamhetsresultat

1 2 2

14 305 879 16 248 684 4 230 052 25 390 243 5 321 950 628 965 66 125 773

12 969 376 15 685 413 4 160 227 22 206 630 8 454 994 1 000 933 64 477 573

-6 921 526 -17 861 033 -38 950 055

-5 029 621 -16 581 967 -36 594 576

3 4 5

-3 205 603 -66 938 217 -812 444

Finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster

-2 480 399 -60 686 563 3 791 010

3 728 -83 043 -891 759

Skatt på årets resultat

5 995 -78 443 3 718 562

Årets resultat

2018-01-01 2018-12-31

-891 759

3 718 562

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

RESULTATRÄKNING Belopp i kr Verksamhetsintäkter

BALANSRÄKNING Belopp i kr TILLGÅNGAR

Not

2019-12-31

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Djurparksanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa anläggningstillgångar

10 782 579 20 756 312 3 010 824 287 645 34 837 360

Omsättningstillgångar Varulager m.m. Varulager

10 433 173 22 265 185 3 222 528 43 291 35 964 177

1 235 568 1 235 568

Kortfristiga fodringar Kundfordringar Aktuell skattefodran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

1 625 433 1 625 433

712 032 493 691 667 020 6 909 142 8 781 885

Kortfristiga placeringar

2 292 954 493 691 563 797 7 368 789 10 719 231

237 541 237 541

Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

237 540 237 540

8 682 725 18 937 719

SUMMA TILLGÅNGAR

2018-12-31

53 775 079

55 644 983

7 098 602 19 680 806

Not

2019-12-31

Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital

24 500

34 056 049 -891 759 33 164 290 33 188 790

Summa eget kapital

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förutbetalda intäkter Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Checkräkningskredit Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat

2018-12-31

8 9

3 450 000 6 204 910 9 654 910

3 550 000 7 903 521 11 453 521

0 1 993 635 1 046 011 7 891 733 10 931 379

30 337 487 3 718 562 34 056 049 34 080 549

0 1 738 731 1 411 224 6 960 958 10 110 913

53 775 079

55 644 983

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

BALANSRÄKNING Belopp i kr EGET KAPITAL OCH SKULDER

KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kr

Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsvinst/förlust vid försäljning av inventarier Erhållna finansiella intäkter Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av verksamhetskapital Förändring av verksamhetskapital Förändring av varulager Förändring av fodringar Erhållna bidrag ej använda Använda bidrag från tidigare år Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av inventarier Erhållna bidrag avseende investeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning av långa skulder Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början ₁ Likvida medel vid årets slut ₁

2019-01-01 2019-12-31

2018-01-01 2018-12-31

-812 444

3 791 010

3 205 603 0

2 480 399 -16 000

3 728 -83 043 2 313 844

5 995 -78 443 6 182 961

389 865 1 937 346 73 253 -1 771 864 1 473 018 4 415 462

-226 346 -2 009 601 4 314 152 -2 657 209 -1 340 871 4 263 086

-2 731 338 0 0 -2 731 338

-9 449 609 16 000 4 497 446 -4 936 163

-100 000 -100 000

1 584 124 7 336 142 8 920 266

-773 077 8 109 219 7 336 142

₁ Likvida medel består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och Giva Sveriges styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll. Principerna är oförändrade jämfört med tidigare år. Verksamhetsintäkter Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Nordens Ark erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Nedan beskrivs för respektive intäktspost, när intäktsredovisning sker. Gåvor och bidrag En transaktion i vilken Nordens Ark tar emot en tillgång eller tjänst som har ett värde, utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte, är en gåva eller ett bidrag. Om tillgången eller tjänsten erhölls därför Nordens Ark uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om Nordens Ark har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inte ett bidrag är det en gåva. Gåvor och bidrag som avser förvärv av anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, som utgör grund för beräkning av avskrivningen storlek. Uppgift om årets bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. Gåvor Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. Gåvor av exempelvis aktier, fastigheter och konst intäktsredovisas vid gåvotillfället. En gåva som intäktsförts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som Nordens Ark avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar. Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde vid gåvotillfället. I det fall erhållna gåvor mottagits med förbehåll att de skall användas till specifikt ändamål och inte hunnit förbrukats vid räkenskapsårets slut, redovisas dessa som förutbetalda gåvor i bokslutet. Återföring sker då medlen utnyttjas, varvid dessa tas upp som verksamhetsintäkter (erhållna gåvor) I de fall Nordens Ark har lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersättningen. Bidrag Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld tills dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Bidrag som hänförs till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet. Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som Nordens Ark har fått eller kommer att få. Försäljning av varor och tjänster Avser intäkter hänförliga till utbildning, entré, hotell, servering, butik samt försäljning av skog. Intäkt vid försäljning av varor och tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället. Verksamhetskostnader Nordens Arks verksamhetskostnader består av ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Nordens Ark tillämpar kostnadsslagsindelad resultaträkning och i not finns information om storleken på ändamålskostnader respektive insamlingskostnader och administrationskostnader. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras kostnader som har direkt samband med att uppfylla Nordens Arks stadgar. Kostnaderna omfattar arbetet med bevarandet av hotade arter, naturvård, forskning, lärande och kommunikation/opinionsbildning. Till ändamålskostnader räknas även de till ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnader. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot samtliga givare, d.v.s. gör att generera intäkter i form av gåvor, testamenten och donationer såväl från privatpersoner som från företag och organisationer. Arbetet

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER

omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare. Insamlingskostnader omfattar både direkta kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal som till de till insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna. Även kostnader för varumärkesbyggnad, profilering och positionering ingår här Administrationskostnader Med administrationskostnader menas de kostnader som behövs för att administrera Nordens Ark. Till dessa kostnader hör till exempel administrativa system, lönekostnader för administrativ personal, lokalkostnader och revision. Leasingkostnader Samtliga av Nordens Arks leasingavtal är operationella och kostnadsförs löpande över leasingperioden, inkl. första förhöjd hyra. Ersättningar till anställda Löpande ersättningar i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificeras som avgiftsbestämda redovisas en pensionskostnad det år pensionen tjänas in.

Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Varulager Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip och först in- först ut (FIFO) metoden. Det innebär att varulagret tas upp till det lägsta värdet av antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde. Schablonmässigt avdrag på tre procent för inkurans har gjorts. Djur Värdering har gjorts av de husdjur/lantgårdsdjur som Nordens Ark äger. Verksamhetens vilda djur har ej värderats då de inte är föremål för kommersiella transaktioner. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan baseras på anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Mark avskrivs inte. Bidrag som erhållits till stöd för förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Uppgift om erhållet stöd lämnas Not. I Not 5 redovisas ackumulerat stöd för respektive anläggningstyp. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 15-100 år Djurparksanläggning 20 år Inventarier, verktyg och installationer 5-8 år Skillnaden mellan ovannämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade över/underavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Finansiella tillgångar Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktionsutgifter. Efter det första redovisningstillfället värderas kortfristiga placeringar enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.

Aktuell skatt för räkenskapsåret såsom den redovisas i resultaträkningen innehåller årets skattekostnad eller skatteintäkt och tidigare perioders skattekostnader eller skatteintäkter. Uppskjuten skatt särredovisas inte om det endast är balansposten obeskattade reserver som medför uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om de med mycket hög sannolikhet senare rättmätigt kan kvittas mot skatteskulder. Medelantalet anställda Beräkning av medelantalet anställda har gjorts genom att totalt arbetat tid i timmar för räkenskapsåret har dividerats med en genomsnittlig arbetstid baserat på snittvärde av kollektivarbetares och tjänstemäns normalarbetstid.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

Inkomstskatt

NOTER Not 1 Försäljning av varor och tjänster Avser intäkter hänförliga till hotell, servering, butik samt försäljning av skog. Nettoresultatet för hotell, butik och servering uppgår till -649 tkr (200 tkr).

Not 2

Gåvor och bidrag

Av summan erhållna gåvor från organisationer är 6 650 000 kr (7 000 000 kr) hänförligt till Postkodlotteriet och 2 500 00 kr (2 072 332 kr ) från Nordens Arks insamlingsstiftelse. Stiftelsen Nordens Ark har under året redovisat erhållna gåvor från allmänheten med 30 469 564 kr (26 103 674 kr) inklusive entréintäkter, varav 10 639 411 kr (6 837 025 kr) avser arv. Gåvor som redovisats som intäkt Allmänheten Andra organisationer Summa Entréintäkter Summa gåvor som redovisats som intäkt

2019

2018

16 163 685 9 226 558 25 390 243 14 305 879 39 696 122

13 134 298 9 072 332 22 206 630 12 969 376 35 176 006

2019 737 634 3 509 230 4 246 864

2018 2 423 433 5 036 693 7 460 126

877 286 197 800 1 075 086 5 321 950

568 189 426 675 994 864 8 454 990

Bidrag som redovisats som intäkt Företag Andra organisationer Summa Offentliga bidrag EU Övriga Summa Summa bidrag Summa gåvor och bidrag

45 018 072 43 630 996 I posten intäkter utbildning och skola ingår 2 576 601 kr (2 779 285 kr) avseende kommunal barnomsorgspeng. Not 3

Verksamhetskostnader

Insamlingskostnader, administrationskostnader och ändamålskostnader redovisade enligt Svensk Insamlingskontrolls anvisningar uppgår till;

2019

2018

Direkta kostnader vid försäljning av varor och tjänster Övriga insamlingskostnader Administrationskostnader Ändamålskostnader

16 749 417 2 146 217 2 714 169 45 328 414

14 624 566 2 242 698 2 448 093 41 371 206

Summa

66 938 217

60 686 563

2019 12

2018 18

Not 4

Personalkostnader

Medelantalet anställda Män

29 14 10 65

31 8 15 72

2019 63 117 180

2018 50 115 165

1 092 654 26 605 880 27 698 534

1 039 168 25 061 525 26 100 693

509 890 1 283 298 9 038 951

529 485 1 320 427 8 213 932

10 832 139

10 063 844

Totalt antal anställda har under året uppgått till Män Kvinnor Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD Övriga anställda Summa

Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören pensionskostnader övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Summa

Vid uppsägning från Stiftelsens sida erhåller VD ett avgångsvederlag om 12 månadslöner. Detta avgångsvederlag skall nedsättas om VD erhåller ny tjänst inom en 12 månaders period. Könsfördelning Fördelningen mellan män och kvinnor i styrelsen: Kvinnor Män Fördelningen mellan män och kvinnor i ledningen: Kvinnor

2019-12-31

2018-12-31

4 6

4 7

Män NOT 5 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden (varav mark 6 696 523)

12 183 633

Omklassificering Investering Nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

-652 552 1 192 724 12 723 805

Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Ackumulerat bidrag uppgår till 36 609 791 kr (32 609 791 kr).

-1 750 460 -190 766 -1 941 226

10 547 355 1 636 278 0 12 183 633

-1 609 821 -140 639 -1 750 460

10 782 579

10 433 173

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

Kvinnor Säsongsanställda män Säsongsanställda kvinnor

Djurparksanläggningar Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar Omklassificering av investering Omklassificering av bidrag Bidrag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificering Utgående ackumulerade avskrivningar

2019-12-31

2018-12-31

46 296 028 162 289 -40 641 0 0 46 417 676

Bokfört värde Ackumulerat bidrag uppgår till 49 417 920 kr (49 417 920 kr).

Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Avyttringar/utrangeringar Omklassificering Bidrag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

-24 030 845 -1 630 519 0 -25 661 364

-22 691 506 -1 339 339 0 -24 030 845

20 756 312

22 265 183

2019-12-31

2018-12-31

Ingående ackumulerade avskrivningar Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

42 730 391 4 613 688 1 101 949 -1 000 000 -1 150 000 46 296 028

16 073 852 1 172 613 0 0 0 17 246 465

14 467 467 1 654 376 -48 000 0 16 073 852

-12 851 324 0 -1 384 318 -14 235 642

-11 898 903 48 000 -1 000 421 -12 851 324

3 010 823

3 222 528

2019-12-31 43 292 203 713 0 40 640

2018-12-31 1 947 421 3 513 347 -3 347 448 -3 070 028 1 000 000 43 292

Bokfört värde Ackumulerat bidrag uppgår till 1 691 659 kr (1 691 659 kr). Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar Bidrag Omklassificering av investering Omklassificering av bidrag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

287 645

Bokfört värde

287 645

Ackumulerat bidrag uppgår till 0 kr (1 000 000 kr).

43 292

Ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntor Utdelningar Summa

Not 7

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2019 3 728

2018 5 995

3 728

5 995

Förutbetalda kostnader Upplupna bidrag Upplupna gåvor Upplupna intäkter Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2019-12-31 793 517 1 900 000 4 204 872 10 752 6 909 141

2018-12-31 962 274 1 526 008 4 826 903 53 602 7 368 787

Not 8 Långfristiga skulder

Skuld Skulder till kreditinstitut Summa

Förfaller till betalning Skuld per 2019-12-31 3 550 000 3 550 000

Inom ett år 100 000 100 000

Mellan 1-5 år 400 000 400 000

Senare än 5 år 3 050 000 3 050 000

Not 9 Långfristiga förutbetalda intäkter Ingående saldo Erhållna bidrag Använda medel enligt villkor Summa långfristiga förutbetalda intäkter

Not 10 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till

Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder Förutbetalda bidrag Förutbetalda övriga intäkter Övriga poster

2019-12-31 7 903 521 73 253 -1 771 864 6 204 910

2018-12-31 6 246 578 4 314 152 -2 657 209 7 903 521

2019-12-31 1 000 000

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2019-12-31 6 494 550 941 851 396 604 58 728

2018-12-31 5 295 821 967 010 518 666 179 450

7 891 733

6 960 947

Not 12 Ställda säkerheter Företagsinteckningar Fastighetsinteckningar

2018-12-31 1 000 000

2019-12-31

2018-12-31

5 500 000 5 000 000

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

Not 6

Summa ställda säkerheter Eventualförpliktelser Belopp i kr

10 500 000

0 Stiftelsen bedriver skattepliktig näringsverksamhet.

Not 13 Skatt

Skattemässigt underskott uppgår till 95 817 tkr (85 758tkr). Not 14 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Världen är starkt påverkad av virusutbrottet Covid 19. Stiftelsen Nordens Ark följer utvecklingen och har vidtagit vissa åtgärder och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om så behövs. Stiftelsen har särskilt beaktat hur effekterna kan påverka stiftelsens framtida utveckling samt ekonomiska situation.

Åby säteri 2020 14 april

Margareta Wallin Peterson Ordförande

Susanne Wiklund Vice ordförande

Leif Nilsson Vice ordförande

Elisabeth Tarras-Wahlberg

Pål Svensson

Staffan Jufors

Johan Höjesjö

Lisbeth Schultze

Nicke Bäcklund

Mats Höggren Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats 2020 14 april

Ann-Lovise Rosenqvist Auktoriserad revisor

Bo Norming Förtroendevald revisor

STYRELSE Ordförande - Margareta Wallin Peterson Vice ordförande - Susanne Wiklund, Leif Nilsson Ledamöter - Pål Svensson, Elisabeth Tarras-Wahlberg, Staffan Jufors, Johan Höjesjö, Nicke Bäcklund, Lisbeth Schultze, Mats Höggren REVISORER Ann-Lovise Rosenqvist, Förtroendevald revisor - Bo Norming

PERSONAL

Underhåll - Mikael Fredriksson (chef ), Emil Gunnarsson, Åke Gustavsson, Alf Hjelm, Lars Johansson, Pernilla Knuthsen, Inger Larsson, David Molander, Sofia Viksson

Verkställande direktör - Mats Höggren Vice vd - Linnea Johansson

Ekonomi - Maria Hoffmann

Forskning - Mats Niklasson (chef ), Karin Amsten (doktorand), Axel Bergsten

HR - Linda Gadd, Susanne Geisen (vik)

Zoologisk avdelning - Ewa Wikberg (chef ), Karin Amsten, Leif Blomqvist, Christer Larsson, Sara Nilsson, Emma Nygren, Gustav Samelius (forskare)

Kommunikation och insamling - Therese Patriksson (chef ), Jenny Magnusson, Ann Mårtensson, Lotta Olofsson, Camilla Törnebohm (vik)

Förmän - Ingela Andersson, Sara Barr, Susanne Geisen, Alfred Lindskog, Therese Lindström (vik)

Pedagogisk avdelning - Jenny Loberg (chef ), Eva Andersson, Björn Johansson, Pelle Karlsson

Djurvård - Ann- Charlotte Berntsson, David Carlgren, Anna Einemo, Irja Enggren, Elin Eriksson-Byröd, Kristofer Försäter, Maria Hallenberg, Josefin Hansson, Sara Hedvall, Jimmy Helgesson, Sandra Josefsson, Dick Liljegren, Kenneth Emil Skydt, John Söderlindh, Sverker Thoresson, Linda Tordebring, John Uno, Camilla Wikberg, Viktor Åström, Stina Öqvist, Dèsirée Axén (vik), Rebecca Mattsson (vik), Pauline Mets (vik), Anders Persson (vik), Jonathan Persson, (vik), Sofie Staxäng (vik)

Nordens Arks förskola - Linda Åsberg (chef., t.o.m. 31/7), Anna Crogård (chef, fr.o.m. 1/8), Karolina Gullberg, Liselotte Nielsen, Eva Petersson, Lina Säll, Margaretha Willbo Hotell och servering - Anders Meuller (chef ), Beatrice Ahlgren Svanberg, Joakim Bergman, Ann- Sofie Helgesson, Sandra Karlsson, Maria Kautto, Tina Olofsson, Marianne Pettersson, Ellinor Thuresson, Camilla Törnebohm, Daria Santana Bobowska (vik)

Legitimerad veterinär - Michelle Kischinovsky

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING

STYRELSE, REVISORER & PERSONAL 2019

STORT TACK TILL ALLA ER SOM PÅ OLIKA SÄTT BIDRAGIT UNDER ÅRET!

Fotografer: Marie Mattsson, Erik Edvardsson, Lena Lundin, Carl-Gustaf Thulin, Susanne Forslund, Jimmy Helgesson, Christer Latsson, Lisa Sihlberg, Eva Andersson, Jonas Ingman, Anders Persson, Axel Bergsten, Elin Eriksson-Byröd, Mats Höggren, Louise Carlsson, Björn Johansson, Emma Nygren

NORDENS ARKS SAMARBETSPARTNERS & MEDLEMSKAP

Hasselbladstiftelsen

Stiftelsen Erik & Lily Philipsons minnesfond

Göteborgs Högre Samskola

2019

Coop Väst Ekonomisk Förening, Esab AB, Hogia AB, NBS Security AB, Arctic Paper SA Sverige (Polen) filial, Erna och Victor Hasselblads Stiftelse, Engström Shipping AB, Ligula Hospitality Group AB, Elanders Sverige AB, Mycronic, Mikaels Grävtjänst AB, Nordstan Marknadsledning, Holmens Herr AB, OffiTech AB, Varsego Sverige AB, Länsförsäkringar Gbg & Bohuslän, Datia, Gallagher, Martin & Servera AB, Eset, Mats Lundblad/TMA Ewa Lundblad, EcoRide

Miramar Seafood AB, Ancon AB, Rambo AB, Kellfri

2019

Magnusson & Freij, Ann-Katrin Lundberg, Kent Holmberg Bildit AB, Tossene Bygg, Hallbergs Plantskola, Riksbyggen MO Bohus Älvsborg, LRF Västra Götaland, Santa Maria AB, Leif Nilsson i Göteborg AB, Grohus, Eurobag AB, Royal Canin AB Göteborg, Sollidens Handelsträdgård AB, ”Medlemsfamiljerna i f.d Montessoriskolan Villa Darjeeling”, Henrik O Fiskaffär OffiTech AB, Björn Gillsjö - Brea Fisk, Grönsakshallen Sorunda, Repashy, Data Protect Sverige AB, L. Simberg Fastighetsförvaltning, Cricket Express, Lions Club Sotenäs, AB Silviatrix, Jakobi Sustainability, Peregrine AB, Rodins Marin AB