Arket nr1 2025

ARKET MEDLEMSTIDNING NR 1 2025

Groddjuren – en artgrupp i kris

Att återintroducera djur i det vilda Gamla raser med nytt hopp

Naturvård i hästväg Przewalski-hingst på den kazakiska stäppen.

I det här numret av Arket beskrivs bland annat de mångskiftande utmaningar som är förknippade med återintroduktioner av djur i bevarandesyfte. Detta leder mig osökt in på ett icke helt okomplicerat men samtidigt angeläget naturvårdsinitiativ långt borta i österled.

I år ansluter Nordens Ark nämligen till det ambitiösa projekt som syftar till att återetablera livskraftiga bestånd av ursprungliga växtätare i Kazakstans vidsträckta stäpplandskap. Vildhästar och kulaner (vildåsnor) delade en gång dessa storslagna livsmiljöer med den unika saigaantilopen, i detta världens nionde största land tillika forna sovjetrepublik. Beträffande arbetet med att återföra przewalskis häst, den sista nu levande vildhästen, är djurparkerna i Prag och Frankfurt drivande från europeiskt håll i samverkan med kazakiska naturvårdsorganisationer och myndigheter. Och eftersom just przewalskis häst länge har varit ett uppskattat inslag här på Nordens Ark känns det extra relevant att koppla ihop ännu en av våra hotade arter med spännande naturvård i Centralasiens inre.

En historisk återkomst Den ryske geografen och militären Nikolay Przewalski som utforskade Centralasien i tsarens tjänst på 1800-talet har fått ge namn åt flera regionala djurarter – däribland denna särpräglade vildhäst som han ”återupptäckte” i utkanten av Gobiöknen. Ryska forskare flyttade sedermera ett litet

antal hästar till stäppen Askanija-Nova i södra Ukraina, där för övrigt de sista vilda tarpanerna (en annan ursprunglig variant av vildhäst) hade levt fram till 1870-talet. Den första större importen av vildhästar till Västeuropa

”Våra planer här på hemmaplan är nu att bygga en helt ny hästanläggning [...] för att kunna utöka vår avel och därmed bidra med djur till de fortsatta utsättningarna i Kazakstan.” arrangerades av den tyske djurhandlaren och djurparksdirektören Carl Hagenbeck – ni vet han som enligt Fritiof Andersson fick sitt ombud uppätet av ett lejon i Möte i Monsunen.

En ny framtid på Kazakstans stäpper I Centralasien dog den vilda populationen ut på 1960talet och djurparkernas hästar förvaltas allt sedan 1979 med hjälp av en stambok. Flockar med halvvilda hästar finns även kvar i stäppreservat i Ungern och Ukraina, bl.a. i det utrymda området runt Tjernobyl. På 1990-talet inleddes så småningom det internationella samarbetet med att återetablera vildhästen till dess historiska livsmiljöer

och idag finns åter vilda populationer i Mongoliet samt angränsande delar av Kina. Och nu har alltså turen kommit till Kazakstan. Under 2024 flyttades ett mindre antal gemensamt förvaltade hästar inom det så kallade EEP-programmet (där Nordens Ark medverkar) från Tyskland och Tjeckien till naturreservatet Altyn Dala, ”den gyllene stäppen”. Undertecknad och vår förman Alfred Lindskog hade förmånen att besöka området förra sommaren och på plats diskutera samarbetsmöjligheter med våra kollegor vid det reintroduktionscenter som anlagts.

Stöd vårt arbete!

Din gåva är guld värd Du väljer helt själv hur mycket pengar du vill bidra med, varje krona är uppskattad.

Swisha en gåva: 900 4607

Nordens Ark tar nästa steg Våra planer här på hemmaplan är nu att bygga en helt ny hästanläggning i den bortre (södra) delen av Nordens Ark för att kunna utöka vår avel och därmed bidra med djur till de fortsatta utsättningarna i Kazakstan. Vi har även förbundit oss att stötta arbetet i fält ekonomiskt för att på sikt bli en aktiv partner i flera praktiska avseenden. Åter till de inledande orden om utmaningar. Allt det här sagda kräver ekonomiska resurser, det vill säga pengar som vi hoppas kunna samla in specifikt för ändamålet. Under året kommer vi att vända oss till ett stort antal potentiella givare och möjliga företagssamarbeten. Vi hoppas givetvis även på att Du kära läsare och trogna Nordens Arkambassadör vill slå ett slag för vildhästens återkomst.

MATS HÖGGREN Vd, Nordens Ark Przewalskis vildhäst är en kraftigt byggd häst med stort och brett huvud. Övre delen av svansen är korthårig och manen är upprättstående utan pannlugg.

Djurkluring - vems skalle?

Formen på en käke säger mycket om vilken föda ett djur äter. Kan du klura ut vilken artgrupp dessa skallar tillhör, eller kanske till och med gissa vilken art? Det är tre arter som finns vilt i Sverige och en som lever lite längre bort. Det är dock inte alla fyra som finns på Nordens Ark. Rätt svar hittar du på sista uppslaget.

A.

B.

C.

D.

Tillbaka i det vilda - att återintroducera hotade arter

Det årliga storksläppet i Skåne är en folkfest som drar stor publik.

Att återinföra hotade arter till deras naturliga miljöer är en central del av Nordens Arks arbete. Genom att föda upp djur i kontrollerade miljöer och sedan släppa ut dem i det vilda, strävar vi efter att stärka vilda populationer och återställa ekosystem.

Innan utsättning måste djuren också genomgå en hälsokontroll för att säkerställa att de är friska och inte bär på sjukdomar som kan hota vilda populationer. Efter utsättningen är det också väldigt viktigt att noggrant följa upp resultaten för att utvärdera överlevnad och reproduktion.

Att sätta ut hotade arter i det vilda kräver många förberedelser och stort tålamod. För att en utsättning ska lyckas måste arten ha goda chanser att överleva och föröka sig. Därför behöver vi förstå artens ekologi, vilka miljökrav den har och varför den en gång försvann – samt säkerställa att dessa hot är åtgärdade.

Utmaningar i arbetet

Utsättningar måste också följa lagar och riktlinjer, både nationellt och internationellt. Vissa arter kräver särskilda tillstånd för att flyttas mellan områden eller länder, och det finns regler för hur djuren ska hanteras för att minimera stress och skador.

Att införa hotade arter tillbaka i naturen är ett komplicerat arbete och en av de största utmaningarna är att det måste finnas tillräckligt stora och välfungerande livsmiljöer för arterna att återvända till. Många naturliga miljöer har förstörts eller splittrats av jordbruk, skogsbruk och urbanisering. Klimatförändringar kan också förändra ekosystemen och göra det svårare för arten att överleva.

Att föda upp djur under skyddade förhållanden inför en utsättning är en annan stor utmaning. För många av de arter vi arbetar med finns det begränsad eller ingen

”En av de största utmaningarna är att det måste finnas tillräckligt stora och välfungerande livsmiljöer för arterna att återvända till.”

Nästa steg är att bygga upp en avelspopulation. För att djuren ska ha bästa möjliga förutsättningar att klara sig i det vilda behöver de födas upp i en miljö som liknar deras naturliga livsmiljö där de får utlopp för sina naturliga beteenden. Dessutom är det viktigt att undvika inavel och säkerställa att populationen är genetiskt frisk.

De senaste åren har Nordens Ark bidragit till siselns återetablering i Tjeckien genom att skicka sislar till ett utsättningsprojekt i Odolický vrch.

tidigare kunskap om hur de bäst föds upp och förbereds för ett liv i det vilda. I vissa fall kan det ta flera år att utveckla fungerande metoder. Här spelar våra dedikerade djurvårdare en avgörande roll – genom noggrant arbete lär de känna arterna och anpassar uppfödningen för att ge djuren bästa möjliga förutsättningar.

Arbetet med utsättningar är både tidskrävande och kostsamt. En framgångsrik utsättning kräver finansiering och expertkunskap genom hela processen – från planering till långtidsuppföljning.

Det går att vända utvecklingen Nordens Ark har i över 35 år arbetat för att återinföra hotade arter i deras naturliga miljöer – och trots många utmaningar ser vi att våra insatser gör skillnad.

För flera insektsarter, som den bredbandade ekbarkbocken och större ekbocken, har vi bedrivit uppfödning och utsättning i restaurerade ekmiljöer. Under åren har hundratals individer kläckts på Nordens Ark och släppts ut i det vilda. Nu ser vi glädjande nog att populationerna ökar och att arterna har återetablerat sig på platser där de tidigare försvunnit. Ett annat lyckat exempel är den grönfläckiga paddan. Återintroduktionen på Öland börjar nu ge fina resultat, och vi får rapporter om att paddan sprider sig till nya områden.

Pilgrimsfalken - ett bevis på framgång Flera av våra fågelprojekt visar också lovande resultat.

Den svenska fjällgåspopulationen har ökat från endast 35 individer år 2010 till minst 140 individer 2024. Vit stork, som en gång var helt utrotad i Sverige, klassas nu som ”starkt hotad” – en enorm förbättring tack vare långsiktiga insatser. Ett av våra största glädjeämnen är pilgrimsfalken, där bevarandearbetet varit så framgångsrikt att vi har kunnat avsluta projektet – arten har återhämtat sig och klarar sig nu på egen hand i det vilda.

Pilgrimsfalken är åter tillbaka i svensk natur - tack vare idogt och tålmodigt bevarandearbete.

inför akuta hot och deras framtid är beroende av långsiktiga bevarandeinsatser. Genom praktiskt fältarbete, forskning och utbildning fortsätter vi på Nordens Ark att kämpa för en rikare och mer levande natur – där hotade arter återigen kan frodas.

EMMA NYGREN Naturvårdschef Nordens Ark

Trots dessa framgångar återstår mycket arbete, och listan över hotade arter som behöver vår hjälp växer. Många står

ATT RÄDDA EN ART TAR TID OCH HÅRT ARBETE - Miljön måste finnas kvar Djur kan inte överleva om deras livsmiljö har förstörts.

- Hoten får inte finnas kvar Om det som hotade arten finns kvar, som rovdjur eller mänsklig påverkan, måste man ha åtgärdat det innan nya individer sätts ut.

- Sjukdomar är en risk Viktig att säkerställa att individer som släpps ut är fria från sjukdomar som skulle kunna påverka vilda djur.

- Genetiken spelar roll Djuren måste passa genetiskt med vilda populationer.

- De måste klara sig själva Djur som föds upp i skyddade miljöer behöver ibland stegvis ”tränas” i att hitta mat och undvika faror i sin naturliga miljö.

Groddjur i kris - men det finns hopp De har funnits på jorden i hundratals miljoner år och överlevt flera massutdöenden. Men idag står groddjuren inför sin största utmaning hittills – människans påverkan på deras livsmiljöer. Vad krävs för att vända utvecklingen och rädda dessa unika djur?

Groddjuren, eller amfibier har funnits på jorden i ca 360 miljoner år och räknas som de första landlevande ryggradsdjuren och har överlevt flera massutdöenden.

De amfibier vi ser idag började utvecklas för omkring 250 miljoner år sedan och består idag av tre ordningar,

”De främsta hoten är habitatförlust, klimatförändringar och sjukdomar. ” svanslösa groddjur (grodor och paddor), svansgroddjur (salamandrar) och maskgroddjur. Av de idag 8 863 beskrivna arterna är omkring 90% grodor och paddor medans bara cirka 3% tillhör maskgroddjuren.

Groddjuren - en hotad djurgrupp Idag räknas groddjuren som den mest hotade gruppen av ryggradsdjur med närmare 41% av alla kända arter klassade som utrotningshotade av den internationella naturvårdsorganisationen IUCN. De främsta hoten är habitatförlust, klimatförändringar och sjukdomar.

2024 fanns det bara 54 kycklinggrodor kvar i det vilda.

Utvecklingen är särskilt allvarlig i tropiska områden, där sjukdomar som chytridiomykos slagit hårt mot amfibiepopulationerna. Kycklinggrodorna till exempel, har idag nästan helt försvunnit från Dominica. Samtidigt är klimatförändringarnas påverkan på groddjurens livsmiljöer en allt större faktor, och framtiden ser mörk ut utan kraftfulla åtgärder.

Salamandrar mest utsatta De tre ordningarna av groddjur drabbas olika hårt. Hos grodor och paddor med omkring 7800 arter är närmare 39% hotade, medan salamandrarna är mest utsatta med 57% hotade arter. Maskgroddjuren är den minst studerade ordningen, men cirka 21% av de idag kända arterna är hotade. Dessa siffror understryker behovet av riktade bevarandeinsatser för olika grupper av amfibier.

Två grönfläckiga paddor möter sitt nya liv på Öland efter att ha blivit uppfödda på Nordens Ark.

Svenska arter - bättre men fortfarande hotade Trots den globala krisen har Sveriges groddjur haft en mer positiv utveckling. Men sett över en längre tidsperiod är trenden tydligt negativ. Under 1900-talet dränerades stora våtmarksområden för jord- och skogsbruk, vilket ledde till en drastisk minskning av livsmiljöerna för arter som lövgroda, klockgroda och grönfläckig padda. Fragmenteringen av landskapet har dessutom gjort det svårare för populationer att återhämta sig naturligt. Idag är 5 av 13 svenska arter klassade som hotade på den svenska rödlistan.

framgång på flera platser i världen, där arter som tidigare varit nära utrotning har återintroducerats med goda resultat. I Sverige har bland annat klockgrodan gynnats av uppfödningsprojekt vilket bidragit till dess återhämtning i södra Sverige och arten är numera borttagen från den svenska rödlistan, vi ser nu också tecken på att den grönfläckig paddan nu sakteligen återetableras på Öland som ett resultat efter bland annat utsättningar från Nordens Ark.

Så kan vi rädda groddjuren För att vända trenden har det i Sverige genomförts flera naturvårdsåtgärder där restaurering av våtmarker och skyddade områden varit avgörande för att bevara groddjuren.

KRISTOFER FÖRSÄTER Djurvårdare Nordens Ark

En annan viktig åtgärd för att bevara hotade groddjur är uppfödning och återutsättning, där det är möjligt. Genom kontrollerade avelsprogram kan arter och populationer räddas för att sedan sättas tillbaka i naturen igen, förutsatt att hoten är under kontroll. Denna metod har redan visat Kejsarsalamander.

För en vildare framtid

Forskning med sändarförsedda paddor lär oss mer om hur vi kan ge dem bättre förutsättningar att överleva på lång sikt.

Låt ditt arv göra skillnad, tänk på oss i ditt testamente.

Läs mer på nordensark.se/stod-oss

Lantraser – våra viktiga kulturarv

Förr var djur en självklar del av människans vardag.

I takt med industrialiseringen försvann många av de gamla raserna – men några har bevarats tack vare eldsjälar. På Nordens Ark spelar lantraserna en viktig roll både för biologisk mångfald och kulturhistoria.

flyttade in till städerna. De gårdar som fanns kvar behövde producera alltmer och växa sig större. Krav på raser med en högre produktion av kött, mjölk, ägg blev tydlig och de raser som var vanliga förr konkurrerades ut och näst intill försvann under denna omställning.

Domesticerade djur har haft och har en viktig roll i människans liv på flera olika sätt. Relationen med tamdjuren har dock förändrats genom åren och förr i tiden i Sverige, för cirka 150 år sedan, hade de flesta hushåll sina egna djur för husbehov. Husdjur som till exempel grisar, hästar, kor, får och höns var vanliga, men har i nutid i stället alltmer ersatts av sällskapsdjur som till exempel hundar, katter och smådjur.

Lyckligtvis fanns det trots detta några lantbrukare som behöll sina gamla djur och som stod emot påtryckningarna om förändring. Dessa rester av olika raser har senare återupptäckts och tagits till vara och bevaras numera i levande genbanker.

Från gårdsdjur till genbank Med industrialiseringen försvann flera av gårdarna då en allt större del av befolkningen slutade med jordbruk och

Viktiga gener för framtiden En så kallad lantras är således en ras av äldre tamdjur som under en längre tid har formats och anpassats till sin miljö.

Lantraser är vanligtvis allsidiga och sunda och till skillnad från en modern ras kräver de inte lika stor mängd eller energirikt foder. De har generellt goda modersegenskaper och lättare födslar. Att bevara lantraserna är nödvändigt bland annat med tanke på den genetiska utarmning som idag sker inom vissa moderna raser både i Sverige och i världen. I en föränderlig värld vet vi inte vilka gener vi kommer att vara i behov av längre fram och bevarandet av lantraserna kan i slutändan i och med detta bli synnerligen viktig för vår överlevnad. Mångfalden hos våra tamdjur är lika betydelsefull som mångfalden hos våra vilda arter.

Lantraser är dessutom ett kulturminne värt att bevara.

Ett gemensamt bevarandeuppdrag

Väneko i Nordens Arks Ekopark.

Sverige har sedan undertecknandet av konventionen om biologisk mångfald ingått ett löfte om att bevara de svenska inhemska lantraserna. Till sin hjälp har de ett flertal ideella lantrasföreningar som arbetar med att organisera

och leda arbetet för de olika raserna. Lantrasföreningarna i sin tur samarbetar med privatpersoner, djurparker, friluftsmuseum, 4H-gårdar och företag. Samarbetet är en strävan om att bevara rasernas egenskaper och utseende för framtiden.

och höst i vår Ekopark där de håller landskapet öppet och därmed gynnar vilda växter och djur som annars inte skulle trivas där. Utplacerat på strategiska platser i Ekoparken och andra delar av Nordens Ark finns även våra samhällen av nordiska bin.

För att bidra med att bevara en hotad lantras krävs anslutning till genbanken samt avel. Utan föryngring förvinner rasen. Att spara alla föryngringar som föds innebär inte per automatik att rasen bevaras, bevarande handlar framför allt om att välja ut de individer som på rätt sätt representerar rasen gällande livskraftighet, funktion och temperament. Detta är förklaringen till varför man väljer att inte avla på alla individer inom en ras som är hotad.

Under vintern finns våra lantraser på Lantgården, bagghuset samt i vår ligghall. Dessa byggnader hyser tillsammans ett åttiotal nötkreatur, femtiotal får, tiotal getter, några grisar, ett par hästar och knappt ett sextiotal smådjur av höns, kaniner och gäss.

Lantraser på Nordens Ark Nordens Ark har varit delaktig i lantrasbevarande sedan slutet av 80-talet och vi håller för närvarande 15 olika raser som är anslutna till de respektive genbankerna.

Våra lantraser på Nordens Ark har en viktig uppgift som skyltfönster utåt till allmänheten, men de har även ett betydelsefullt arbete som betesdjur under vår, sommar

SANDRA JOSEFSSON Djurvårdare Nordens Ark

SNABBFAKTA: ANTAL INDIVIDER I GENBANK Nedan är några exempel på hotade svenska lantraser som Nordens Ark är med och bevarar.

•

Väneko: 31 tjurar 193 kor

•

Fjällnära ko: 75 tjurar 302 kor

•

Tabacktorpsfår: 17 baggar 51 tackor

•

Mellerudskanin: 55 hanar 159 honor

•

Ölandsgås: 40 hanar 69 honor

MED MÅNGA VÄNNER HAR HOTADE DJUR EN FRAMTID

Företagsfadder Att bli företagsfadder till ett djur är att åta sig en del av det ekonomiska ansvaret för arten.

Företaget får material att använda i marknads­ Medlem i Nordens Arks Vänner föring och er logga exponeras vid djurhägnen Ett medlemskap i Nordens Arks Vänner är ett Arkssom kommunikationskanaler. utmärkt sätt att stödja Nordens Ark och samtidigt Att samt vi hari Nordens fina vänner rycker ut när vi behöhålla sig informerad om vad som händer i parken. ver hjälp visste vi sedan innan, men vi blev alldeFöretagspartner les överrumplade över gensvaret när vår veterinär Företag kan även bli partner till Nordens Fodervärd Michelle behövde en ny kamera. Gåvorna som trilArk. Som partner har företaget och Nordens Ark Privatpersoner och grupper (föreningar, ladeett in samarbete via Swish efter upprop socialabra medier somett tillför bådapå många skolor, daghem, kollegor) kan bli foder­värdar till gav möjligheter. oss inte bara möjlighet att köpa kameran till ett eller flera av djuren på Nordens Ark. Som veterinärkliniken, det räckte dessutom till en kamefodervärd bidrar du ekonomiskt till mat och ra till djurLäs mer på nordensark.se. skötsel för en djurart. vården och ytterligare en livekamera i tigerhägnet

Premiär för AmfibieArken Den 12 april öppnade vi parken för säsongen och och i år finns en extra spännande nyhet att upptäcka. Efter en tids renovering slår vi äntligen upp dörrarna till våningen ovanför SköldpaddsArken. Där välkomnar vi nu våra besökare till den nya AmfibieArken.

Här får du en unik inblick i vårt arbete med att bevara världens hotade amfibier. Precis som i SköldpaddsArken kan du genom ett fönster kika in i vår avelsanläggning och se vad som pågår bakom kulisserna.

För många blir det ett kärt återseende av den lilla kejsarsalamandern (tidigare kallad iransk bergssalamander) och den stora kycklinggrodan, men vi presenterar också några nya bekantskaper. En av dem är lemurlövgrodan – en art vi har arbetat med att föda upp sedan 2016, men som för första gången visas upp för parkens besökare. En annan ny art är den vackra vietnamesiska krokodilsalamandern.

Det är inte bara amfibier som flyttat in i AmfibieArken.

Här kan du även träffa den blåskimrande påfågeltaranteln och vårt senaste tillskott, Små Antillerna-leguanen.

Välkommen att utforska AmfibieArken och upptäcka några av världens mest unika och hotade djur!

Byggnationen av AmfibieArken i full gång, mars 2025.

MÖT DE TRE NYA ARTERNA SMÅ ANTILLERNA-LEGUAN (Iguana delicatissima)

Små Antillerna-leguanen är en sällsynt art som är endemisk för några öar i Karibien.

Genom sitt val av föda (blommor, löv och frukter) hjälper den till att sprida frön, vilket är viktigt för ekosystemet på öarna.

VIETNAMESISK KROKODILSALAMANDER

LEMURLÖVGRODA

Arten finns endast i norra Vietnamn och kännetecknas av en mörk kropp med brandgula markeringar och en skrovlig hud likt en krokodil, vilket har gett arten dess namn.

Lemurlövgrodan ändrar färg beroende på om den vilar eller är aktiv. På dagen vilar den på ett löv, väl kamouflerad med en klart grön färg.

När den är aktiv på natten skiftar färgen och grodan blir brun och ögonen blir mörkt grå.

(Tylototriton vietnamensis)

(Agalychnis lemur)

Tillsammans skapar vi upplevelser för besökarna Små grodor. Blomsterkrans i håret. Tillsammans klä stången med nyplockade sommarblommor. Ringdans och glädje.

Finns det något finare sommarminne än midsommarfirande? Detta är en av de käraste traditionerna som Nordens Arks Vänner engagerar sig i.

Vi vill bli fler – engagera dig du också. Tillsammans kan vi sprida glädje och låta våra barn och barnbarn också få uppleva sommarlovets finaste stund på Nordens Ark. Midsommar på Nordens Ark är en av de aktiviteter som du som medlem i Nordens Arks vänner kan vara med om.

Vi bakar också tunnbröd under marknaderna, ett både väldoftande och välsmakande inslag som är uppskattat av besökarna.

Gillar du att möta människor och prata om djur och natur? Ditt värdskap är viktigt i föreningen. Genom lotteriförsäljningen i parken träffar vi besökare och hjälper till så gott vi kan.

Midsommarfirande på Nordens Ark.

Det nya medlemskapet gör det tydligare att vi är en vänförening med ett gemensamt intresse och engagemang.

Säsongskort till parken säljs separat av Nordens Ark. För Leopardklubbens medlemmar ordnas en sommaraktivitet i parken och du får 10 % rabatt på Nordens Arks sommarläger. Dessutom får du veta mer om djuren i parken när du får den digitala tidningen två gånger om året.

Tack vare vårt engagemang och lotteriförsäljningen samlar vi in pengar som oavkortat går till Nordens Ark. Med andra ord du kan vara med och bidra till verksamheten samtidigt som du träffar nya vänner och får en fin insyn bakom kulisserna. Det är roligt att göra saker tillsammans.

Som medlem i Vänföreningen får du unika erbjudanden från Nordens Ark, det kan vara specialpris på entrén vissa tillfällen eller att få ta del av andra specialarrangemang, enbart för medlemmar i Nordens Arks Vänner.

Du har alltid 10 procents rabatt på boende på Hotell Nordens Ark (vid bokning via hemsidan).

Det finns mycket mer spännande att göra tillsammans.

Engagera dig i föreningen så kan du vara med och påverka och hitta på ännu mer.

- Medlem vuxen: 300 kronor/år - Medlem Leopardklubben: 150 kr/år. För barn mellan 5 och 17 år Vill du engagera dig och vara med på våra aktiviteter såsom midsommarfirande, marknader och lotteriförsäljning? Kontakta: hans.blomstrand@telia.com

ÅSA ANDERSSON Styrelsemedlem Nordens Arks Vänner

Rätt svar till Djurkluringen: A. Hunddjur (varg), B. Gnagare (ekorre), C. Hjortdjur (älg), D. Kattdjur (amurtiger)

STORT TACK alla medlemmar, fodervärdar, faddrar, partners och ni andra som stödjer Nordens Arks viktiga arbete med att bevara hotade djur och den biologiska mångfalden. Tillsammans gör vi skillnad!

Så blir du medlem i Nordens Arks Vänner Du tecknar ditt medlemskap genom att betala in på BG 5101-8422, märk inbetalningen med namn, adress och e-mailadress. Har du frågor, hör av dig till nordensarksvanner@nordensark.se.

Medlemspriser 2025 Medlemskap (observera att säsongskort till parken säljs separat av Nordens Ark) Vuxen Leopardklubben Barn & ungdom 0-17 år

300 kr 150 kr

Genom ditt medlemskap stödjer du Nordens Arks arbete med att bevara hotade djur!

Kan en Postkodlott skydda hotade djur?

Det kanske låter konstigt, men på sätt och vis kan en lott faktiskt skydda hotade djur.

Eftersom hela överskottet från Postkodlotteriets försäljning går till 61 viktiga organisationer, bland andra Nordens Ark som kämpar för att bevara den biologiska mångfalden.

Tack vare alla som har eller har haft en Postkodlott har Nordens Ark hittills fått ta emot 132 miljoner kronor.

Åldersgräns 18 år. Gå in på stödlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket.

Mer info på postkodlotteriet.se

Medlemsförmåner Som medlem i föreningen Nordens Arks Vänner får du den digitala tidningen Arket eller Leopardklubben, delta i föreningens aktiviteter, nyhetsmail samt 10 % rabatt på Nordens Arks hotell och erbjudanden i Nordens Arks butik.

Obs! Säsongskort säljs separat av Nordens Ark. Du hittar dem på nordensark.se

Öppettider och priser 2025 Scanna koden för att komma till hemsidan!

Har du några frågor kring ditt medlemskap eller vill du vara med och engagera dig? Hör av dig till oss!

Kontakta oss

nordensarksvanner@nordensark.se

Följ vårt arbete i sociala kanaler:

@nordensark #nordensark Läs tidningen på nätet: nordensark.se/ medlem

Arket ges ut av: Nordens Arks Vänner Ansvarig utgivare: Nordens Ark Redaktör: Marie Mattsson Layout: F&B Inhouse och Marie Mattsson Bilder: Marie Mattsson, Mats Höggren, Erik Edvardsson, Jimmy Helgesson, Kristofer Försäter, Åsa Andersson, Nordens Ark och Shutterstock images.

Tryck: Gothia Offset AB