ARKET MEDLEMSTIDNING NR 2 2023
Ett lyckat första steg för den sydliga kärrsnäppan
Gör skillnad med Citizen Science På jakt efter grodor i Karibien
Smittsamma djursjukdomar - ett allt vanligare problem Inte helt oväntat, men likväl skrämmande, nådde slutligen den afrikanska svinpesten vårt land nu på höstkanten.
svenska husdjursraser” på deras hemsida.
En snabb mobilisering följde i de drabbade bergslagsskogarna, allt enligt myndigheternas riktlinjer och lagar om allvarliga djursjukdomar. Ganska så omgående blev också vi på Nordens Ark kontaktade av media för att höra vår syn på hur svinpesten, om hur sjukdomen kan påverka vår verksamhet med djuren ifall den sprider sig. Ungefär som i fallen med fågelinfluensan, för att ta ett regelbundet återkommande exempel.
Men vad som gäller beträffande svinpest vs linderödssvin vet vi i nuläget inget om. Oavsett vad så är svaret på mediernas fråga JA - en spridning kan få förödande konsekvenser för den typ av bevarandearbete som vi ägnar oss åt. Just fallet med smittspridning från vilda
Kan äldre raser vara mer resistenta än nya? Även om inte vildsvinen pekas ut som ansvariga för orsaken till utbrottet i Västmanland så hänger en fortsatt spridning på denna art och risken att besättningar av tamgris smittas är då överhängande. Detta leder oss osökt in på Nordens Arks och andra hängivna aktörers genbanksarbete, med gamla lantraser i allmänhet och linderödssvinen i synnerhet. När man pratar om att bevara gamla husdjursraser är en av de positiva aspekterna att dessa raser, som har utsatts för sjukdomar i många generationer, kan utveckla någon form av motståndskraft mot dessa sjukdomar. Detta gäller åtminstone i teorin och går i linje med det naturliga urvalet. För den som är intresserad av att fördjupa sig i ämnet, kan man utan kostnad ladda ned Jordbruksverkets ”handlingsplan för uthållig förvaltning av
Invasiva arter och smittspridning
”Oavsett vad så är svaret på mediernas fråga JA - en spridning kan få förödande konsekvenser för den typ av bevarandearbete som vi ägnar oss åt.” populationer till såväl husdjur som uppfödningsprogram för hotade arter begränsar sig inte till fågelinfluensa och svinpest. Nya exotiska farsoter dokumenteras regelbundet i vår del av världen och invasiva främmande arter utgör ett särskilt problem. Här på Sotenäset frodas t.ex. en illegalt införd population av vilda mufflonfår. Varken Nordens Ark, som förvaltar tre skyddsvärda fårraser, eller andra fårägare runt om i landet vill ha mufflon i sin gårds närhet – speciellt som det varnas för överföring av magtarmparasiter mellan mufflon och tamfår och även risk för en typ av virussmitta (MV). Restriktioner, som uppkommit
på förekommen anledning vid sjukdomsutbrott, i form av karantän och/eller upprättande av skyddszoner kan också få en negativ inverkan på angelägna avelsutbyten inom bevarandeprogram.
Stöd vårt arbete!
Effekter högre upp i näringskedjan
Din gåva är guld värd Du väljer helt själv hur mycket pengar du vill bidra med, varje krona är uppskattad.
Ytterligare en aspekt är att en viss artspecifik smitta kan vara förödande även indirekt, alltså för djur som inte själva smittas. Den afrikanska svinpesten har nu nått ända bort till Ryska fjärran östern, mot Stilla havets kust. Här utgör vildsvin basföda för amurtigern och pesten är därmed ett potentiellt hot mot dessa nordliga tigrars fortlevnad. Bevarandet av amurtigern har som alla vet varit en av Nordens Arks stora angelägenheter under många år. Vårt naturvårdengagemang i Ryssland är dock av uppenbara skäl fortsatt omöjligt i dessa tider och vår samarbetspartner Världsnaturfonden WWF varken kan eller får längre verka i landet.
Swisha en gåva: 900 4607
Med allt detta sagt vill jag dock betona att Nordens Ark fortsätter att göra konkret skillnad. Ta bara julens insamlingskampanj med fokus på fjällgåsprojektet som exempel. Om denna och mycket annat spännande och angeläget kan du läsa i detta nummer av Arket.
MATS HÖGGREN Vd, Nordens Ark Svinpesten kan också indirekt påverka andra arter, då deras byten minskar i antal på grund av sjukdomen.
DJURKLURING -GISSA DJURET! Kan du klura ut vilket djur det handlar om? Rätt svar hittar du på sista uppslaget.
5 poäng
4 poäng
3 poäng
2 poäng
1 poäng
Arten är starkt hotad och lever idag enbart kvar i västra Marocko, men har tidigare haft ett utbredningsområde över norra Afrika och södra Europa.
Reintroduktionsprojekt pågår på flera platser i Europa. Nordens Ark har skickat ungar till Spanien för utsläpp.
Sitt namn till trots är detta en social art som lever i stora kolonier.
Fjäderdräkten är svart men glänser i toner av blått, grönt och koppar.
De har en mycket karaktäristisk kalt huvud och en lång röd näbb som de använder för att hitta ödlor och andra smådjur i klippskrevor och håligheter.
Citizen science - dina observationer är viktiga! Hur ska vi kunna skydda något om vi inte vet var eller ens om det finns? Vi har alla ett gemensamt ansvar att skydda naturen och den biologiska mångfalden - för oss själva och för kommande generationer. Det är en utmaning att följa och övervaka populationer av djur, växter och svampar och det krävs ofta både mycket tid och resurser för att genomföra. Flera arter har en kort period av aktivitet vilket kan bero på exempelvis årstid eller klimat, och det gäller då att man lyckas pricka in just dessa tillfällen för att kunna dokumentera observationerna.
Science” eller medborgarforskning på svenska. Då ber man allmänheten om hjälp att rapportera in när och var de sett tex grönfläckiga paddor. I Sverige använder vi SLUs Artportalen för att registrera observationer. Portalen fungerar sedan som en databas där forskare och myndigheter kan följa förekomster av arter och populationstrender.
Plåta en padda
Medborgarforskning – ett viktigt verktyg
Under 2022 inledde Nordens Ark tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar län ett projekt för att samla in observationer av paddor och grodor på Öland, ett projekt
Så är fallet när det gäller den grönfläckiga paddan (Bufotes viridis) som är väl kamouflerad och svår att upptäcka bara genom att titta efter den. Ett vanligt sätt att inventera just grönfläckig padda på är att i slutet på maj och början på juni lyssna efter hannarnas spel från dammarna. Deras läte kan vid goda väderförhållande höras på upp till 1 km håll men var de håller till utanför denna korta period på försommaren är ännu ganska oklart.
”... det finns sedan länge applikationer och tjänster som möjliggör att smidigt fotografera och rapportera in sina observationer direkt från mobilen.”
Ett bra sätt att få in observationer av djur är att involvera allmänheten i något som kallas ”Citizen
som fick namnet ”Plåta en Padda”. Målet var främst att samla in observationer av grönfläckig padda men också att sprida kunskap och medvetenhet om groddjuren i området. Allmänheten som befann sig i området bads rapportera sina observationer av grodor och paddor genom att maila bild på djuret man sett och lägga med datum, tid och plats där man sett det – med tydliga instruktioner om att inte störa eller plocka upp djuret utan bara fotografera det. Resultatet var fantastiskt och vi fick in totalt 58 observationer av groddjur, varav 15 var just grönfläckiga paddor.
Som Pokémon fast på riktigt (och viktigt!)
Affischer med uppmaning om att ”plåta en padda” sattes under 2022-2023 upp på olika platser på Öland.
Fenomenet Pokémon Go – med den klatschiga uppmaningen Gotta Catch ’Em All! - känner de flesta till vid det här laget. Det är ett populärt mobilspel där man samlar fantasidjur med sin smartphone. Det gäller att samla
på sig så många som möjligt, helst alla som finns i området. Vad som inte är lika känt är att man kan göra exakt samma sak i verkliga livet, samma teknik kan användas för att ”samla in” riktiga arter av växter, djur och svampar med hjälp av mobiltelefonen. Med ny teknik kommer nya möjligheter och det finns sedan länge applikationer och tjänster som möjliggör att smidigt fotografera och rapportera in sina observationer direkt från mobilen. Flera appar ger också förslag på vilken art det är du har hittat baserat på algoritmer och AI eller snabbt ge svar på vilken fågel det är som sjunger om du lyckats spela in sången.
BioBlitz – upptäck, räkna och kartlägg De senaste åren har fenomenet BioBlitz vuxit sig stort – till forskarnas stora glädje. En BioBlitz handlar om att under en intensiv period utföra en biologisk inventering av ett specifikt område. Vanligtvis 24 timmar. Tillsammans inventerar experter och amatörer ett område och letar efter så många levande organismer som möjligt. Urbana miljöer
EXEMPEL PÅ BRA APPAR (BÅDE TILL IOS OCH ANDROID): RAPPORTERING •
•
iNaturalist (internationell) Lättanvänd app där du skriver in dina fynd var du än befinner dig i världen. Du måste inte veta namnet på det du ser, andra användare kan hjälpa dig att identifiera arten om du tar en bild eller spelar in ett ljud. SLU Artportalens Checklista (Sverige) Inte riktigt en app, men en mobilanpassad hemsida för att rapportera arter du hittar i Sverige: checklista.artportalen.se
IDENTIFIERA ARTER •
Artsorakel (Norge) Norska Artsdatabankens app för att identifiera olika nordiska djur, växter och andra arter. Gratis.
•
Flora Incognita Denna app identifierar europeiska växter. Enkel och logisk att använda. Den bästa appen på marknaden för just växtidentifiering. Gratis.
•
Fågelguiden En väldigt bra app för att identifiera fåglar. Appen kostar 135 kr.
Hur många arter kan du hitta i trädgården? En perfekt helgaktivitet för hela familjen som kan väcka naturintresset hos barnen!
som parker och strövområden är populära platser. Runt om i världen arrangeras BioBlitzar årligen och resultaten används för att mäta förändringar i den biologiska mångfalden.
Dra igång din egen Bioblitz Varför inte göra en kul grej av det? Kombinera lärande med en rolig aktivitet samtidigt som ni hjälper till och gör naturnytta. Samla kompisarna eller familjen och tävla i hur många arter ni kan få ihop. Starta en egen BioBlitz-tävling på nästa semester eller under helgpromenaden. Ni har kul, tävlar mot varandra samtidigt som ni gör nytta och bidrar med era observationer till forskarna. Välj ut ett område i närheten där du bor, det kan vara en damm, äng eller varför inte den egna trädgården och följ växt- och djurlivet under året. Det är jättespännande att följa groddjuren i dammen från ägg till vuxna individer. Glöm inte att rapportera in fynden till Artportalen – det är värdefull information till forskarna.
KRISTOFER FÖRSÄTER Djurvårdare Nordens Ark
En lyckad första säsong med kärrsnäpporna Förra året startade Projekt sydlig kärrsnäppa, med målet att öka artens fäste i Sverige. Att arbeta med vadarfåglar på det här sättet är unikt i Sverige, och tack vare hårt arbete har detta första år gått riktigt bra. Efter nästan två år av ansökningar, möten och planering var det äntligen dags att äntligen starta fältarbetet med den sydliga kärrsnäppan på Öland. En heltäckande inventering av häckande sydliga kärrsnäppor genomfördes för första gången på många år och, för första gången någonsin, födde vi upp och släppte ut ungfåglar i Ottenbyområdet på
”Vi har för första gången i Nordens Arks historia byggt och drivit en fältstation för att jobba med en hotad art...” södra Öland. Dessutom har även planer på restaureringar av strandängar och avtal med lokala jägarförbund för att bedriva skyddsjakt för att skydda känsliga vadarfåglar förverkligats. Kort sagt kan man säga att vi lyckats implementera de planer och åtgärder som i allra högsta grad är nödvändiga för att rädda den sydliga kärrsnäppan inom den närmsta framtiden.
Arten minskar kraftigt - vår hjälp behövs Årets inventering resulterade i 28 spelande hanar totalt på Öland och uppskattningsvis finns det maximalt 40 par häckande kärrsnäppor kvar i hela Sverige. Den sista
Voljären som ungarna fick flytta ut till innan det var dags för utsläpp.
föregående inventeringen på Öland var 2008 och den visade att det då fanns ca 65 par totalt. Trenden är tydligt nedåtgående och förstärker bilden av att Projekt sydlig kärrsnäppa verkligen är en sista utväg för arten!
Ett nytt spännande år väntar Vi har för första gången i Nordens Arks historia byggt och drivit en fältstation för att jobba med en hotad art - ett stort steg i vår utveckling! Från mitten av april fram till midsommar hann vi både att bygga och riva ner en biosäker uppfödningsanläggning. Men mycket möda har också resulterat i att 14 kärrsnäppeungar kläcktes och släpptes i mitten av juni. Tillsammans med dom vilda ungarna som kläcktes på Ottenby resulterade detta i att över tjugo ungar bör ha överlevt och påbörjat sin första flytt söderut.dhhjdhrjöporhköpo Med ett års erfarenhet i bagaget räknar vi nu på hur vi skall kunna föda upp ännu fler ungar för utsättning nästa år. Men mest av allt väntar vi med spänning på att årets ringmärkta ungar skall återvända för första gången till våren!
DICK LILJEGREN Djurvårdare Nordens Ark En av de ungar som kläcktes i Nordens Ark och Birdlife Sveriges uppfödningsanläggning
Näbbar för olika behov Fåglar är mästare när det gäller att möta specifika behov i den livsmiljö de lever i. En av de mest framstående anpassningarna hos fåglar är deras näbbar. Variation och form är en följd av evolution och är framförallt utformade för deras sätt att söka föda.
Det finns en otrolig mångfald av näbbar i fågelvärlden, från flamingons ”sil” till kolibrins ”sugrör”. Flera arter har spektakulära näbbar som verkligen sticker ut i mängden, som tukan och lunnefågel. Alla sorters näbbar får förstås inte plats här, men här är några exempel bland de arter som ni säkert känner igen från Nordens Ark genom åren.
Hackspettars spetsiga och kraftfulla näbb gör det möjligt för dem att tränga in i trädstammar och hacka ut egna bon eller hitta föda i form av insekter och larver som gömmer sig under träbarken.
Gäss är huvudsakligen växtätare och äter bl.a. gräs, blad, och vattenväxter. Deras näbbar är breda och platta, vilket gör att de effektivt kan beta av växtmaterial från marken eller i vattnet.
Tranans näbb är lång och spetsig, vilket gör det möjligt för dem att sticka ned i marken eller vattnet för att nå sin föda. De äter en blandad diet som består av små ryggradslösa djur, fisk, insekter och växter.
Rovfåglar som bland andra örnar, hökar och falkar har krokformade näbbar som är starka och vassa, perfekta för att stycka sina byten eller as av större djur.
Vadarfåglar äter maskar och andra bottenlevande smådjur och har långa smala, ofta böjda näbbar. Denna anpassning gör det möjligt för dem att plocka föda från sanden eller mudden.
Ibisar har en lång näbb som är kurvad nedåt. Denna form gör det möjligt för dem att leta efter föda i våta miljöer, eller nå och plocka upp små byten som lever i bergsskrevor.
Arten som dog ut - nu tillbaka i det vilda!
I ett spännande steg för bevarandet av hotade arter planerar Nordens Ark att introducera två av parkens visenter till det vilda. Detta initiativ bär på hoppet om att rädda denna hotade djurart och är ett viktigt steg mot att bevara den biologiska mångfalden. Förr i tiden levde visenten (Bison bonasus), även kallad europeisk bisonoxe, över stora delar av Europa. De rörde sig i flockar genom lövskog, barrskog, öppna ängar och i skogsgläntor. När människan började hugga ner skog och omvandlade viktiga livsmiljöer till odlingsmark minskade arten kraftigt i antal. Populationer delades upp och blev mer känsliga för människans jakt. År 1927 sköts den sista vilda visenten i Kaukasus och med det utrotades arten från det vilda.
Arkens flock har vuxit På Nordens Ark håller vi sedan 2018 en grupp visenter bestående av en tjur och ett antal kor. En tidig
höstmorgon 2021 fick vi vår första visentkalv, och sedan dess har ytterligare sex kalvar kommit till världen. Visenterna på Nordens Ark är en viktig del av den räddningspopulation som finns på djurparker och som bidrar till artens fortlevnad. I år ska vi äntligen få göra mer för att rädda denna majestätiska art. Knappt hundra år efter att visenten utrotades i det vilda kommer Nordens Ark i år, för första gången någonsin, att skicka visenter till ett utsättningsprojekt i det vilda. Det är en ko och hennes kalv som ska få leva ett liv i frihet i Shahdag National Park i södra Kaukasus i Azerbajdzjan.
Att jobba tillsammans ger resultat Tack vare internationella samarbeten och riktade bevarandeinsatser finns det idag över 40 frigående visentflockar i 10 europeiska länder. De vilda bestånden finns främst i Polen, Vitryssland, Ryssland och Ukraina. Totalt finns det ca 6800 vilda visenter idag som alla härstammar från ett dussintal visenter i fångenskap som fanns kvar efter att arten utrotades i det vilda. Utsättningsprojektet i Azerbajdzjan startade 2019 och har som mål att släppa ut tio visenter per år i tio år för att skapa en stabil grundpopulation. Vi är glada och stolta att just våra visenter ska bli en del av denna nya vilda population i ett av sina tidigare utbredningsländer!
LINN MÅNSSON Arkens första visentkalv, bara något dygn gammal.
Projektadministratör Nordens Ark
Vi letar kycklinggrodor i Karibien På Dominica har vi räknat grodor för att hjälpa den utrotningshotade kycklinggrodan att överleva. Arten kämpar mot den farliga svampsjukdomen chytridiomykos. Kycklinggrodan (Leptodactylus fallax) en av de största grodorna i världen och finns på öarna Montserrat och Dominica i den karibiska övärlden. I början på 2000-talet började sjuka och döda grodor dyka upp - den fruktade svampsjukdomen chytridiomykos hade slagit till och drabbade grodorna hårt. Sjukdomen, som orsakas av svampen Batrachochytrium dendrobatidis, har fått katastrofala följder för drygt 500 arter av groddjur världen över. Just kycklinggrodor visade sig drabbas väldigt hårt och uppskattningsvis dog 99% av grodorna som följd av att svampen spred sig på öarna. Arten klassas nu som utöd på Montserrat. Ett litet antal individer, knappt 100 stycken, överlevde svampangreppet på Dominica men har istället drabbats hårt av de senaste årens orkaner som förstört mycket av grodornas livsmiljö.
Nordens Ark hjälper till på plats I somras samlades representanter från Karibiska och europeiska organisationer för att genomföra en inventering av antalet grodor på Dominica. Vi var självklart på plats
Lyckliga inventerare på Dominica.
och jag åkte i juli till Dominica för att hjälpa till med det omfattande arbetet när de två sista kända platserna för arten skulle genomsökas. I fyra veckor var vi 28 personer som nattetid sökte igenom snårig bergsskog för att leta grodor. Sammanlagt blev det nästan 1000 timmar. Resultatet? Bara 23 grodor hittades – ett bevis på hur nära vi är att förlora den här fantastiska grodan helt. Inventeringen avslöjade också de stora problem vi står inför om vill rädda arten. Förutom chytridiomykos så är invasiva arter som katter, hundar och råttor ett stort problem liksom förlusten av livsmiljöer när jordbruk, stenbrott, vägar och andra konstruktioner brer ut sig på ön. Det kommer att krävas rejäla åtgärder för att säkerställa artens framtid.
KRISTOFER FÖRSÄTER Djurvårdare Nordens Ark
Arbetet är en del av det internationella projektet Mountain Chicken Recovery Programme som arbetar långsiktigt för att säkerställa artens överlevnad. Scanna koden och läs mer på projektets hemsida. En av kycklinggrodorna som hittades vid inventeringen.
Långsiktigt arbete livsviktigt för fjällgåsen Fjällgåsen är en av Sveriges mest hotade fågelarter men tack vare ett långsiktigt bevarandearbete ser det sakta men säkert ljusare ut för denna charmiga lilla gås. Fjällgåsen var tidigare en relativt vanlig häckfågel i svenska fjällen och fjällnära områden, men efter en dramatisk minskning under 1900-talet försvann arten nästan helt från Sverige. Arten häckar nu bara i ett begränsat område i Arjeplogsfjällen.
Sverigs äldsta artbevarandeprojekt För att hjälpa fjällgåsen att överleva i Sverige startades Projekt Fjällgås på 1970-talet av Svenska Jägareförbundet. Projektet är ett av Sveriges äldsta artbevarandeprojekt, där huvudfokus för projektet ligger på utsättningar av uppfödda fåglar för att förstärka den lilla populationen. Uppfödningsarbetet sker i två avelsanläggningar, Nordens Ark och Öster Malma i Södermanland. Ungarna genomgår vid en månads ålder en hälsokontroll samtidigt som de också ringmärks. Ringmärkningen är otroligt viktigt då
det är en förutsättning för att kunna identifiera och följa gässen. Under senare år har vi också kunnat förse ett antal fjällgäss med specialutformade och solcellsdrivna GPS sändare. Sändarna samlar in värdefulla data om bland annat flygmönster, överlevnad och var fåglarna häckar, rastar och övervintrar.
Hjälper till att sprida populationen Fjällgåsen är en hemortstrogen art och stödutsättningar har sedan projektets början gjorts i Arjeplogfjällen, i nära anslutning till den vilda populationen. Detta innebär att den största delen av den svenska fjällgåspopulationen idag häckar inom samma område, vilket gör den väldigt sårbar. Som ett pilotprojekt för att skynda på fjällgåsens spridning i fjällen startade under 2020 utsättningar av fjällgäss på ännu ett ställe, i Gällivarefjällen. Under 2023 sågs återvändande fjällgäss i det nya området för första gången en glädjande nyhet som ger hopp om framtiden.
Antalet ökar, men inte tillräckligt Sedan 2008 har över 800 fjällgäss kläckts fram inom projektet och majoriteten av dessa har släppts ut i det vilda. Sakta men säkert har arbetet gett resultat. 2014 fanns det bara 40–45 fjällgäss i Sverige, men 2023 uppskattas antalet till någonstans mellan 130–140 individer. Den svenska populationen är idag den enda kända häckande populationen av fjällgås inom EU vilket ger oss ett otroligt stort ansvar för artens överlevnad. De överlevnadsanalyser som gjorts för den svenska fjällgåsen visar att häckningsframgången ännu inte är tillräckligt hög för att kunna väga upp för dödligheten bland vuxna individer under sommarhalvåret. Denna dödlighet bland vuxna fjällgäss beror troligen främst på att många tas av rovdjur under häckningstiden.
Fjällgåsens naturliga miljö i Arjeplogfjällen.
Bevarande kräver tid och ihärdighet Fjällgåspopulationen är alltså fortfarande så pass liten och skör att utsättningarna är nödvändiga för att populationen inte ska minska igen. Vi har kommit långt i arbetet med att rädda fjällgåsen men än kvarstår arbete för att nå projektets mål med att det ska finnas en livskraftig fjällgåspopulation i Sverige. Artbevarande tar tid, men det gäller att vara ihärdig och inte ge upp!
EMMA NYGREN Bevarandesamordnare Nordens Ark
Har du handlat i vår webbutik? I webshoppen hittar du ett urval av de produkter vi säljer i vår fysiska butik. Handla hemifrån och få paketet skickat till din adress eller plocka upp varorna hos oss. Besök nordensark.se/shop och köp en julklapp som gör skillnad!
Så går utsättningen till
Sista datum för att det ska komma fram innan jul är 17 december (inom Sverige).
När det är dags för utsättning transporteras gässen med helikopter upp på fjället. Därefter placeras de i provisoriska hägn med tillgång till vatten i ena delen. Där får de lugna ner sig efter transporten och vänja sig vid sin nya miljö. Efter ungefär ett dygn öppnas de provisoriska hägnen och fjällgässen släpps ut i det vilda.
Medlem i Nordens Arks Vänner Ett medlemskap i Nordens Arks Vänner är ett utmärkt sätt att stödja Nordens Ark och samtidigt hålla sig informerad om vad som händer i parken. Fodervärd Privatpersoner och grupper (föreningar, skolor, daghem, kollegor) kan bli fodervärdar till ett eller flera av djuren på Nordens Ark. Som fodervärd bidrar du ekonomiskt till mat och skötsel för en djurart.
Företagsfadder Att bli företagsfadder till ett djur är att åta sig en del av det ekonomiska ansvaret för arten. Företaget får material att använda i marknads föring och er logga exponeras vid djurhägnen samt i Nordens Arks kommunikationskanaler. Företagspartner Företag kan även bli partner till Nordens Ark. Som partner har företaget och Nordens Ark ett samarbete som tillför båda många bra möjligheter. Läs mer på nordensark.se.
Rätt svar till Djurkluringen: Eremitibis
MED MÅNGA VÄNNER HAR HOTADE DJUR EN FRAMTID
STORT TACK alla medlemmar, fodervärdar, faddrar, partners och ni andra som stödjer Nordens Arks viktiga arbete med att bevara hotade djur och den biologiska mångfalden. Tillsammans gör vi skillnad! Så blir du medlem i Nordens Arks Vänner Du tecknar ditt medlemskap på nordensark.se/nav. Du får ett medlemskort i form av en QR-kod till din mobil som du kan spara i Nordens Arks app. Om du inte har möjlighet att teckna online, hör av dig till nordensarksvanner@nordensark.se så hjälper vi dig att ordna det på annat sätt.
Medlemspriser 2024 Medlemskap inklusive entré Vuxen Leopardklubben
Medlemsförmåner 550 kr 300 kr
Barn & ungdom 0-17 år (halva priset fr.o.m. tredje barnet i hushållet)
Stödjande medlemskap utan entré Vuxen
300 kr
Genom ditt medlemskap stödjer du Nordens Arks arbete med att bevara hotade djur!
Kan en Postkodlott skydda hotade djur? Det kanske låter konstigt, men på sätt och vis kan en lott faktiskt skydda hotade djur. Eftersom hela överskottet från Postkodlotteriets försäljning går till 60 viktiga organisationer, bland andra Nordens Ark som kämpar för att bevara den biologiska mångfalden. Tack vare alla som har eller har haft en Postkodlott har Nordens Ark hittills fått ta emot 125 miljoner kronor.
Åldersgräns 18 år. Gå in på stödlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. Mer info på postkodlotteriet.se
Som medlem i Nordens Arks Vänner får du fri entré till parken under ett kalenderår, delta i föreningens aktiviteter, tidningen Arket, nyhetsbrev via e-post samt 10 % rabatt på Nordens Arks hotell. För mer info kontakta kansliet: nordensarksvanner@nordensark.se
Medlemsaktiviteter 2024 Årsmöte 11 maj | Midsommarfirande 21 juni Leopardklubbensdag 17 juli Höstmarknad 7 sep | Julmarknad 7 dec
Öppettider 2024
Följ vårt arbete i sociala kanaler:
1 jan-23 juni 10.00-16.00 (15.00*) 24 juni-11 aug 10.00-18.00 (16.00*) 12 aug-31 dec 10.00-16.00 (15.00*) * entrékassan stänger
@nordensark #nordensark
Ladda ner appen! I appen Nordens Ark hittar du karta över parken, information om djuren, quiz och spelet Hitta djuren. Du kan nu också spara ner ditt medlemskort och biljett i appen.
Arket ges ut av: Nordens Arks Vänner Ansvarig utgivare: Nordens Ark Redaktör & layout: Marie Mattsson, F&B Inhouse
Vill du vara med och engagera dig? - Hör av dig!
Postkodlotteriet_FMT-annonser_NordensArk_Inf_230425_45x90.indd 2023-10-18 08:39:44 1 Jennersten, Marie Mattsson, Emma Nygren, Charlotte Zackrisson, John Söderlindh, Axel Bergsten och Bilder: Mattias Ullman, Mats Höggren, Ola
Kristofer Försäter. Tryck: Gothia Offset AB
Stiftelsen Nordens Arks samarbetspartners: