Share1 fi se web

share O N E

W O R L D

/ 1 0 0 0

I D E A S

M A J 2 0 1 7 # 0 1

Naturen kommer in i husen En skyskrapa i Nanjing blir en vertikal skog. Den konstant växande befolkningsmängden kräver extremt effektiv användning av utrymme.

A V F A L L

DEMOKRATI

TE KNIK

Naturen äter plast

Ta fram ett nytt FN och vinn 4,7 miljoner euro

Genomskinliga lastbilar

share 02 2017#01

FA S C I N AT I O N

VÄ R L D S O M VÄ LVA N D E

B A N B RY TA N D E

LÖ S N I N GA R

O N E

W O R L D .

Se dig omkring. Världen är full av innovation och potential.

Som Nordens ledande Private Banking-aktör, med kunder över hela världen, vill vi gärna presentera unika människor och tankar som formar den värld vi lever i.

Det är driftiga personligheter som finner lösningar på vår tids stora utmaningar. Från idémakarna till

1 0 0 0

share

share I D E A S

företagarna. Vår nya tidning handlar först och främst om idéer som har potential att förändra världen. Vårt perspektiv är nordiskt, men vi fokuserar på positiva och fascinerande lösningar som skapats av människor från hela världen. Lösningar som skapar positiva förändringar.

Lösningar som är lönsamma.

Vi önskar dig mycket nöje med Share.

03

I D É E R Thorben Sander

Jukka Perttula

Chef Nordea Global Private Banking

Chef Nordea Private Banking, Finland

Torsten Østensen

Ninni Franceschi

Chef Nordea Private Banking, Norge

Chef Nordea Private Banking, Sverige

Flemming Lauridsen Chef Nordea International Private Banking

2017#01

Hans Henrik Klestrup Chef Nordea Private Banking, Danmark

Jag tror inte på framtiden. Den är för osäker för att jag ska kunna tro på den. I stället försöker jag påverka den.

Lá s z l ó S zo m b a t fa l v y, i nve ste ra re

Utgivare Nordea Private Banking Adress Nordea Bank AB (publ), filial i Finland, Hamnbanegatan 5, FI-00020 NORDEA. nordea.fi/sv/privatebanking Telefon 0800 198989 Redaktion Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Mari Hotti, Ann-Sofie Hammarin, Kristin Skaug och Mari Yli-Sirniö Planering Datagraf Communications, Karen Gahrn (redaktör) och Julie Bondo Gravesen och Minna Kiistala (Insights redaktör) Förstasida Stefano Boeri Grafisk design Datagraf Communications, Thomas Brandstrup, Kim Ewald Fossum, Helene Hjorth och Nicolai Ditlev Grønnegaard Tryck Datagraf Communications Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga.

Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas på basis av informationen i denna tidning.

Kopiering, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter överenskommelse på förhand med Nordea Private Banking.

NORDE A PRIVATE BANKING | MAJ 2017 | NR 1

11 Han var bara 14 år när han vann 1 600 ­gulden i en internationell tennisturnering. Mats Wilander berättar vad pengar har lärt honom.

06

58

26

Kalle Freese, en finsk barista, har tagit upp kampen mot de amerikanska kaffegiganterna. Vapnet: en helt ny form av obryggt kaffe.

Vi bryter ny mark för framtidens ­bostäder: i gamla silor, under vattnet – och under jorden.

En afghansk minröjare rör sig med vinden och detonerar landminor utan att riskera människors liv.

39 I Nordea Insikter be­ rättar Markku Kaustia hur ­grottmänniskans gener påverkar ­placeringsbeslut.

intro

fast

teman

insikter

profiler

02 Välkommen Om den nya tidningen

11 D et har pengar lärt mig Mats Wilander

15 Från Norden till världen Fenomenal ­innovation

40 Grottmänniskan är en dålig placerare Våra förfäders gener påverkar fortfarande vårt beteende

12 Marie S. Berggreen och Heiða G. Nolsøe Danska entreprenörer

06 One world. 1000 ideas Idéer från hela världen

14 Ö gonblicket när jag fick idén Istärningspåsen 23 N orden utan gränser Om vi var ett land

ING KN

NOR DI

MILJØMÆR SK

006

541 Tryksag

51 Investering genom tiderna Tulpanlöken 60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

26 Framtidens bostad På jakt efter plats åt oss alla 52 Naturen äter plast Bakterier som ­sopgubbar

43 K odlistan blir historia Smarttelefonen sköter bankärenden effektivt 44 Företagsbyn inspirerar finländska elever Nordea och Företagsbyn lär ut ekonomiska färdigheter 50 D et lönar sig att ­placera på USA-marknaden Mats Hansson berättar varför

24 László Szombatfalvy Svensk investerare 58 Kalle Freese Finsk barista

2017#01 06 share

Låna ut dina ögon Danmark

Från Uganda till USA TEXT

MARTIN

LEER

SCHARNBE R G

Appen bygger på ett shufflesystem där videosamtalet går vidare tills den första lediga medhjälparen svarar och har idag 32 000 synskadade användare och 470 000 frivilliga, ­seende medhjälpare.

Den bästa idén

Föreställ dig att det går att låna andras ögon. Att läsa ett brev, kontrollera bäst-­föredatumet på mjölken eller välja rätt färg på sytråden är en utmaning för synskadade.

Med appen Be My Eyes kopplas blinda och synskadade samman med seende medhjälpare via live video och får på så sätt ”ett par ögon” som de kan ha med sig i fickan. Den seende medhjälparen kan via kameran på den blinda personens mobiltelefon se vad den blinda pekar på med mobiltelefonen och på så sätt hjälpa till att lösa en uppgift genast. Be My Eyes har uppfunnits av dansken Hans Jørgen Wiberg som själv är synskadad.

Vinddriven minröjare Afghanistan

En minröjare som rör sig i vinden och som kan rädda människoliv.

Det försöker i alla fall afghanska Massoud Hassani förverkliga med sin uppfinning Mine Kafon. Mine Kafon är en vinddriven minröjare som kan detonera landminor när den driven av vinden rullar fram över marken. Den rullar vidare även om den förlorar några av sina fötter på vägen och den klarar upp till fyra sprängningar. Mine Kafon har under flera år genomgått prototyputveckling och pilotprojekt, bland annat i samarbete med det nederländska försvarsministeriet.

På de här sidorna fördjupar vi oss i vitt skilda idéer från hela världen och har bett de nordiska formgivarna Marie S. Berggreen och Heiða G. Nolsøe bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt deras mening är bäst. Läs mer på de följande sidorna – och läs mer om de två formgivarna och deras egen unika idé på sidan 12.

Nederländerna

En nyfödd baby i en ren säng. Det kan låta självklart. Men det är det inte. I Västra Kap­ provinsen i Sydafrika får nyblivna föräldrar en Thula Baba Box – en låda med babykläder, leksaker, informationsbroschyrer och hygienartiklar. Och själva lådan kan användas som säng. På så sätt får det nyfödda barnet en sundare start i livet.

Detta system används inte bara i Sydafrika.

De senaste åren har Baby Box Canada, British Baby Box och amerikanska The Baby Box Co. sålt sina babylådor till föräldrar i 52 länder. Idén kommer från Finland. Nyblivna finska föräldrar har erbjudits moderskapsförpackning ända sedan 1930-talet. Införandet av den finska moderskapsförpackningen anses vara en av orsakerna till att barna­ dödligheten i Finland har minskat markant och att den i dag är en av de lägsta i världen.

S c a n p i x / Pa t r i c k v a n Ka t w i j k

Föreställ dig att den stora mängd värme som servrarna på ett stort företag avger kan användas till att värma upp ditt vardagsrum.

I takt med att dataomfånget ökar varje år så stiger även nedkylningskostnaderna för de center där servrarna

Idag kostar minröjning 300–1 000 dollar per mina enligt beräkningar från FN. En Mine Kafon kostar omkring 50 dollar att bygga och kan röja upp till fyra minor.

Den består av en 17 kilo tung järnkärna på 175 bambuben.

”Vi tycker att det är en fantastisk idé. I stället för att samla alla servrar i ett rum fördelar man dem i privata hem så att vär­ men kan komma till nytta. Och dessutom är det helt ljudlöst. Vi tror att hund­ ratals familjer kan dra nytta av det inom kort.”

Jan Visser och Rienske Visser, användare av eRadiator

Affärsidé

förvaras. Det nederländska företaget Nerdalize har nu tagit fram ett system som innebär att servrarna installeras i privata hem där värmen kan vara till nytta i stället för ett problem. eRadiator kallas det.

Husägarna får gratis värme från en Nerdalize-server som installeras i deras hem, och det är Nerdalize som betalar elektriciteten. På så sätt sparar Nerdalize pengar på kylning och kan därmed erbjuda billigare serverplats till sina kunder. Nerdalizes miljövänliga modell använder alltså samma energi två gånger: till dataanvändning och till uppvärmning. De första eRadiatorerna installeras just nu i privata hem i Nederländerna.

Finland

Fjärrstyrd livräddare USA

Förra året räddades omkring 300 syriska flyktingar utanför Lesbos kust av en fjärrstyrd boj. Bojen Emily kan segla i 20 knop genom stark ström och höga vågor och kan alltså nå fram till nödställda snabbare än en livräddare. Bojen har redan sålts till flottor, kustbevakningar och sjöräddningsenheter i bland annat Sydkorea, Indonesien, Singapore, Japan, Storbritannien, Frankrike, Brasilien, Mexiko och Grekland.

”En dag när vi testade ett fjärr­ styrt fartyg på en strand i Mali­ bu, Kalifornien, såg vi livräddare hjälpa simma­ re som höll på att drunkna. Vi insåg att det vi höll på att bygga skulle kunna ge snabbare hjälp.”

07

Lägg babyn i lådan

share

Datavärme i vardagsrum­ met

Robert Lautrup, Hydronalix, meduppfinnare

2017#01

DATAVÄRME I VARDAGSRUMMET ”Delningsekonomin växer stadigt globalt sett, och vi anser därför att Nerdalizes idé med att använda servervärmen för uppvärmning av rum är en affärsidé med enorm potential. Att det dessutom är bra för miljön och samtidigt ekonomiskt fördelaktigt för användaren gör bara idén ännu smartare.”

2017#01 08 share

Jackläkaren Uganda

Att odla ­koraller USA

Genomskinlig lastbil Argentina

Kan man undvika trafikolyckor genom att göra lastbilar genomskinliga? Det undersöker Samsung som har utvecklat en lastbil som ska öka säkerheten för bakomliggande bilar vid omkörning. Med hjälp av två kameror och fyra skärmar kan bilarna bakom lastbilen se vad som kommer eller inte kommer i det motsatta körfältet.

Projektet testas nu i trafiken i Argentina.

Förändring

”För vissa arter kan metoden innebära en enorm förbätt­ ring och att de förhopp­ ningsvis stryks från listan över utrotnings­ hotade arter.”

Dr David Vaughan, chef för Mote’s Coral Reef Restoration Program

Världens korallrev är allvarligt hotade av överfiske, föroreningar och stigande havstemperaturer, men nu har en grupp biologer utvecklat en ny restaureringsmetod vid världens tredje största korallrev – Florida Reef Tract – som kan få koraller att växa 25 gånger snabbare än normalt.

Metoden består i all sin enkelhet av att skära korallerna i bitar. Det dödar dem nämligen inte, utan får dem att snabbt läka och växa ut igen. På så sätt kan en korall snabbt bli två. De koraller som odlas på laboratoriet planteras ut i korallrevet utanför Florida. Den så kallade mikrofragmenteringen har nu givit upphov till tusentals nya koraller, men med den snabba tillväxttakten räknar dr David Vaughan, chef för Mote’s Coral Reef Restoration Program, med att de inom tre till fem år når en miljon.

Stetoskopet och termo­metern känner vi alla till och nu får läkarna ett potentiellt nytt arbetsredskap: en jacka. Den ugandiske ingenjören Brian Turyabagye har nämligen utvecklat en biomedicinsk jacka som snabbt och precist kan utföra en inledande diagnostisering av lunginflammation. Jackan kallas MamaOpe och mäter lungljudet via ett inbyggt stetoskop som är kopplat till en mobilapp. Den kan även upptäcka rosslande i lungorna.

En av orsakerna till de många dödsfallen bland barn är feldiagnoser, eftersom sjukdomssymptomen lätt kan förväxlas med malaria. Jackan eliminerar dessa fel. En prototyp testas för närvarande i Uganda.

JACKDOKTORN ”Lunginflammation är en vanlig och livsfarlig sjukdom och det är därför viktigt att sjukdomen kan diagnostiseras med en snabb och precis teknik. Termojackan innebär i all sin enkelhet en enorm förbättring för barn med lunginflammation i utvecklingsländerna.”

Po l f o t o /A l i r e z a R a m e z a n i

share

Robot­ fladdermöss

Ett nät på 40 m2 producerar i genomsnitt 200 liter vatten om dagen.

FogQuest-projektet är avsett för områden med hög luftfuktighet och har bland annat etablerats i Peru, Ecuador, Guatemala, Nepal och Eritrea.

USA

Kreativitet

Vattenskörd Kanada

Vi skördar grödor från marken. Men vi kan också skörda luften – på vatten. Även om det inte regnar.

FogQuest är ett kanadensiskt projekt som förser torkdrabbade områden med vatten på ett annorlunda sätt. Finmaskiga nät utspända mellan två pelare kondenserar dimma till vatten­ droppar som rinner ner i rör och tankar där vattnet samlas upp.

Det krävs alltså varken pumpar eller elektricitet.

Foto: FogQuest/Tony Makepeace

09

En fladdermus som slår med vingarna kan ge kalla kårar längs ryggraden. Men det kan faktiskt också vara en användbar resurs. Robotingenjörer från California Institute of Technology har utvecklat en robotfladdermus och förhoppningen bland ingenjörerna är att robotfladdermusen, som bara väger 93 gram, ska kunna användas för övervakning utan den säkerhetsrisk som andra drönares snurrande propellrar utgör.

Robotfladdermusen är inte fjärrstyrd, utan slår själv med vingarna och svänger med hjälp av lättviktssensorer och lättviktsdatorer i sitt skelett. Ambitionen är att robotfladdermusen Bat Bot B2 ska flyga i katastrofområden och på byggarbetsplatser inom fem år.

Foto: FogQuest/Robert Schemenauer

2017#01

VATTENRENANDE SUGRÖR ”Att ett sugrör med integrerat filter kan förvandla smutsigt vatten till rent dricksvatten utan vattenburna bakterier är en kreativ, innovativ och enkel uppfinning för att avhjälpa törst i utvecklingsländer samt för backpackers och bergsbestigare.”

2017#01 10 share

Vatten­ renande sugrör Preventiv­ medel i ­telefonen Sverige

Preventivmedel har under många år bestått av olika slags föremål, och kondomer, och p-piller har haft sin plats i plånböcker och damväskor. Men nu har preventivmedlet digitaliserats. Den nya appen Natural Cycles har officiellt godkänts som ett medicinskt preventivmedel med samma säkerhet som en kondom. Genom daglig temperaturmätning och en särskilt utvecklad algoritm beräknar appen kvinnans fertilitet och ägglossningscykel.

Natural Cycles är en svensk uppfinning och den används i dag av mer än 150 000 kvinnor världen över.

Danmark

En sugrörsinspirerad uppfinning är det perfekta redskapet för backpackers och bergsbestigare, men den har också en viktig uppgift i utvecklingsländerna. Det lilla aggregatet LifeStraw kan nämligen filtrera vatten när det inte finns rent dricksvatten att tillgå. Filtret avlägsnar 99,9999 procent av vattenburna bakterier såsom E. coli och salmonella och förvandlar därmed hälsofarligt vatten till rent dricksvatten och minskar risken för sjukdomar.

1 000 liter vatten kan sugas genom ett Life­ Straw. Sugröret finns i dag i 64 länder, både i detaljhandeln och som nödhjälp.

Skalbarhet

Helt sneda fotbollsplaner Thailand

I Khlong Toei-distriktet i centrum av miljonstaden Bangkok saknas det utrymme för att bygga nya parker, torg eller fotbollsplaner till stadens barn. Men det har mäklarföretaget AP Thailand funnit en kreativ lösning på.

Med hjälp av luftfoto har man lokaliserat en handfull små, osäljbara och outnyttjade tomter som man städat upp och täckt med cement, färg och halksäkert material.

Och även om de helt och hållet trotsar normen – och formen – för vanliga fotbollsplaner har de visat sig vara funktionsdugliga till träning och matcher.

PREVENTIVMEDEL I TELEFONEN ”Preventivmedel i telefonen är en hälsosam, naturlig och inte minst ekonomiskt fördelaktig lösning för att undvika oönskad graviditet. Metoden vänder sig till alla fertila kvinnor världen över , vilket gör idén enormt skalbar.”

share

Det har pengar lärt mig

Text Per Colstrup Vinkel / Foto Jürgen Hasenkopf

”Om du glömmer vem du var innan du blev rik, blir det svårt för dig att klara motgångarna”

Mats Wilander

serade på, kanske för att vi inte hade så mycket.

Den inställningen har jag fortfarande, även om jag nu har pengar på kontot. Jag har sett hur pengar kan förstöra mer än de gör nytta. Hur de kan få en ung spelare med idrottsliga och ekonomiska framgångar att glömma varifrån han kommer och vem som hjälpte till att bana väg för honom. Det skapar egoister och självcentrering. Om du glömmer vem du var innan du blev rik, blir det svårt för dig att klara motgångarna. Det träffar dig förr eller senare som en boomerang.

Den bästa investering jag har gjort är i mina barn. Jag bor i USA, där utbildning kostar pengar. Möjligheten att kunna ge mina fem barn den utbildning de gärna vill ha har betytt mycket för både dem och mig.

Eftersom jag har sett hur osund och ytlig tennisvärlden kan vara på toppnivå tillbringar jag tre månader om året i min husbil. Det står i skarp kontrast till det liv i första klass som jag fortfarande upplever när jag är expertkommentator vid de fyra grand slam-turneringarna. I min gamla husbil reser jag runt i okända delar av USA och undervisar i tennis. Jag sover dåligt på samma hårda madrass varje natt och maten jag äter håller varierande kvalitet, men själen och kroppen fylls av möten med annorlunda och inspirerande människor. Jag skulle under samma period kunna tjäna tio gånger så mycket som tenniskommentator, men i min värld kan månaderna i husbilen inte jämföras med pengar på ett konto. Det gör mig till den jag är och alltid har varit – en hårt arbetade lantis.

2017#01

Vann sju grand slam-titlar och åtta miljoner dollar i vinstpengar innan han avslutade sin tenniskarriär på toppnivå 1996. Idag är Mats Wilander expertkommentator på Eurosport och aktiv med tenniskonceptet ”Wilander on Wheels”.

Han bor i Idaho med sin fru och deras fem barn.

11

Jag minns ännu handslaget från den nederländske turneringschefen som gav mig pengarna nästan misstänksamt. I en vuxenturnering med spelare från hela världen hade han knappast räknat med att han skulle överlämna vinnarkuvertet till en 14-årig svensk tonåring. Dessa 1 600 gulden hade jag svårt att förhålla mig till. Pengarna i kuvertet blev konkreta för mig först när jag kunde ringa hem till min pappa i Växjö och säga att han inte behövde jobba övertid på metallverkstaden och att han inte behövde be mina bröder Anders och Ingemar om hjälp för att finansiera mina tennisresor.

Jag har lärt mig att pengar inte på något sätt kan definiera lycka. De lyckligaste människor jag har träffat har inte varit de med de största förmögenheterna. Jag kommer från en familj och en bakgrund där pengar inte var något man foku-

2017#01 12 share

E N HOPFÄ L L BA R ENGÅ NGS S OP T U N NA

”Vi har investerare bakom oss och nu är vi redo att erövra världen.”

När Marie S. Berggreen och Heiða G. Nolsøe uppfann DropBucket var missionen att ta med soptunnan på festen. Nu tänker de ännu större.

Text Tommy Heisz / Foto Tobias Selnæs Markussen

i en handvändning. Principen måste 25-åriga Marie S. Berggreen är ambikunna överföras till en soptunna, tiös och självsäker. Tillsammans med tänkte de båda. Idén var så bra att sin två år äldre affärspartner Heiða G. DropBucket fick vara med på RoskilNolsøe har hon utvecklat en hopfälldefestivalen 2013, och den visade sig bar engångssoptunna i papp. En enkel fungera genast. Festivalgästernas hanuppfinning, men också en uppfinning tering av avfallet ändrade sig som har gett dem båda ett markant. ­internationellt genombrott.

Till kontoret på Vesterbro i Köpenhamn kommer det När kom det avgörande dagligen mejl från festival­ genombrottet? arrangörer världen över som Heiða G. Nolsøe: ”Det var helt vill ta med DropBucket på klart då vi 2015 vann Red Dot Heiða G. Nolsøe ­festen. Allt började med en Design Award, världens mest stilla undran: prestigefyllda designpris. ”Vi har båda varit på Det var helt surrealistiskt. Vi ­festivaler och funderat över var omgivna av framstående varför det alltid uppstår en formgivare från hela världen, likgiltighet gentemot avfall. vi var nästan de enda kvinMarie S. Berggreen Varför det alltid slutar med norna och vi har helt klart att det slängs överallt. Samde yngsta. Under middagen tidigt verkade det som om att hansatt vi intill teamet från Bosch. Deras teringen var enormt besvärlig. Stora chefsdesigner frågade oss: ’Vilken avhinkar med plastpåsar som lastbilar delning kommer ni från på ert förefick transportera runt på området”, tag?’ Vi fick berätta för honom att det säger Heiða G. Nolsøe. bara var vi två. Att vi helt enkelt var Lösningen blev en soptunna i soföretaget.” lid papp som med sin avskurna pyramidform är svår att välta. Viktigast Vad kom priset helt konkret av allt är att den kan fällas upp och att innebära för er? ihop igen med ett enkelt handgrepp. ”Det gav oss avtal med kunder runt En mening blev avgörande för konom i världen, och idag säljs Dropstruktionen: ”Tänk om det var lika Bucket i Tyskland, Nederländerna, lätt som ett Happy Meal.” På McDoIsland, Norge och på Färöarna. Kundnald’s får man sin hamburgarmåltid i typen är också en annan än vi hade en pappbehållare som kan vikas ihop räknat med. Fina ställen som museer

har tagit in soptunnan för att de gillar designen. Men det allra viktigaste är nog vad den har gjort för vår självkänsla. Sedan vi fick priset är vi inte längre rädda för att tänka stort och visionärt. När vi tidigare fick frågor om DropBucket började vi förklara de smarta funktionerna eller visa hur den är limmad. Nu talar vi om mycket större ämnen som hållbarhet och vikten av avfallssortering.”

Vilken är er viktigaste drivkraft?

Marie S. Berggreen: ”Vi vill gärna skapa förändring. Och på ett område har vi redan lyckats förändra ­något viktigt, nämligen synen på avfall.

På evenemang har en soptunna alltid varit något man gömde undan så mycket som möjligt – och därför användes den heller inte särskilt mycket.

DropBucket placeras däremot alltid mycket synligt, eftersom gäster och kunder faktiskt gärna vill se på den.”

Nästa mål är att förändra avfallshanteringen med en mer hållbar lösning. Och om man verkligen vill skapa förändring måste man ta sig ­utanför Danmarks gränser.

Heiða G. Nolsøe: ”Vi låter oss inte begränsas och vi upplever ett stort ­intresse så långt bort som Australien.

Men just nu tittar vi mycket på de nordiska länderna och på Tyskland.

Det är länder som redan har ett förhållningssätt till hållbarhet.”

Den färöiska förbindelsen I mars 2014 fick DropBucket en investerare i färöiska P/F Royndin som investerade 1,3 miljoner danska kronor, drygt 170 000 euro, för 27 procent. Heiða G. Nolsøe är själv uppvuxen på Färöarna: ”Efter våra framgångar på Roskildefestivalen blev vi kontaktade av flera investerare, och vi valde till slut den färöiska kapitalfonden. En av de stora fördelarna har varit att vi har sålt mycket till Island och Färöarna och vi har kunnat använda dessa små samhällen som startcase. Det har varit bra platser att testa saker på.”

På många sätt är det logiskt.

Om en soptunna är snygg och samtidigt praktisk så göms den inte undan utan används. Heiða G. Nolsøe och Marie S. Berggreen har fått många priser för sin DropBucket.

2017 #01

13 share

Ögonblicket när jag fick idén

Text Martin Leer Scharnberg

”Det kom som ett blixtnedslag. Istärningar. Påsar. Självklart.

Idén utkristalliserade sig på några sekunder.”

Foto: Polfoto/Finn Frandsen

2017#01 14 share

Foto James Bates

Det var juli 1976 och stekhett. Vi var på stugsemester vid Västerhavet, fem vänner och min schäfer. På den tiden drev jag en liten fabrik i Værløse som tillverkade scoutknivar.

Jag hade lite mer pengar än mina vänner så jag hade bjudit dem på semestern.

Vi hade inte varit där mer än en kvart då vi kom överens om att gå på diskotek och hälsa på de lokala flickorna, och en av killarna drog upp en flaska whisky ur väskan.

Erling Vangedal-Nielsen är i dag 75 år och driver företaget Unigreen International strax söder om Köpenhamn.

Förutom istärningspåsen har han bland annat uppfunnit det långa tefiltret, en fruktpåse, en salladsslungpåse och en luftfylld sittkudde.

Vi hittade en islåda i frysen men redan efter första glaset var lådan tom. ”Det måste väl finnas en smart kille som kan uppfinna ett enkelt sätt att göra isbitar på”, fräste en av mina vänner. Just då kom jag att tänka på att jag glömt att beställa varupåsar till en liten knivproduktion som jag höll på med.

Det kom som ett blixtnedslag.

Istärningar. Påsar. Självklart. Idén utkristalliserade sig på några sekunder i mitt huvud och jag for fram på soffkanten. En påse med små fack, fyll den med vatten, in i frysen och ut kommer ett block med istärningar. Nästan som en chokladkaka.

Men av is.

Jag kunde tydlig se påsen framför mig. Jag var helt rastlös resten av semestern för idén fortsatte att snurra i mitt huvud. Tre timmar efter att jag kommit hem hade jag gjort den första prototypen i min verkstad med två platspåsar, en lödkolv och en 48 millimeters äggkopp.

Jag fyllde den med vatten och lade den i frysen. Och det fungerade.

Jag hade gjort min första istärningspåse. Sedan gick det snabbt.

Istärningspåsen har sålt i fler än åtta miljarder exemplar i över 30 länder.

TRE VÄGAR TILL EN BRA IDÉ Uppmärksamhet Uppfinningar är problemlösningar och alla människor löser problem varje dag utan att fundera över det. Om skosnöret går av löser du ju det på något sätt. Det handlar om att ha uppmärksamheten påslagen.

Envishet En idé är bra först om den kan förverkligas.

Och det kräver envishet.

När jag började med projektet med istärningspåsen, satte jag en fjärdedel av mitt hus som säkerhet.

Det kunde ha stått mig dyrt men man måste våga ta risker.

Begriplighet Gör en visualisering av din idé. Det bästa sättet att få människor att förstå idén är att visa den. Även en primitiv modell är bättre än ingenting.

Norske Eirik Sæterøy, svenske Henrik Harlaut och Jackson Wells från New Zealand jublar under X Games 2017. Norge har alltid varit en pionjär inom skidsporttävlingar. Världens första nationella skidtävling hölls i den norska huvudstaden Christiania 1868 och sedan dess har den goda idén spridits över hela världen. Norge har för övrigt vunnit fler medaljer vid vinter-OS än något annat land. Fram till idag har det blivit 332 stycken.

share

Skidsport

15

Foto: Polfoto/Jon Olav Nesvold

Text Julie Gravesen

2017#01

De nordiska länderna är kända världen över för innovation och kreativ produktutveckling.

Vi presenterar flera fenomen som har sitt ursprung i Norden och som resten av världen har tagit till sig – från trepunktsbältet till pappaledigheten.

Från Norden till världen

Att dessa kinesiska barn kan få färsk mjölk till lunch är ett resultat av svensk produktutveckling. Ruben Rausing utbildade sig till ekonom i Sverige men tog en master of science i USA. Där följde han utvecklingen av produktion och försäljning av livsmedel och insåg att det behövdes nytänkande inom förpackningsområdet. 1943 inledde Rausing och hans medarbetare en flerårig innovationsprocess som 1946 resulterade i världens första Tetra Pak-modell: en effektivt förseglad trekant med plastklädd insida. Den har sedan dess fått sällskap av många andra former, men grundtanken är densamma. Enligt siffror från april 2016 säljs Tetra Paks produkter i mer än 170 länder världen över, och företaget säljer 184 miljarder förpackningsenheter varje år.

Foto: Tetra Pak

2017#01 16 share

Emballaget håller tätt

Svettiga framgångar På en ö i Georgian Bay, Ontario, ligger bastun The Grotto som det kanadensiska designföretaget Partisans har utvecklat åt en lycklig privatperson. Som namnet antyder har inspirationen hämtats från den italienska grottan, men bastun är som bekant en finsk uppfinning.

Finländarna har badat bastu i mer än tusen år och fenomenet har spridit sig till hela världen – trots att många kulturer har svettrum som påminner om bastun som ryssarnas banja och tyskarnas thermen. Idag är 30 procent av medlemmarna i den finska branschorganisationen för bastuprodukter verksamma utomlands.

Foto: Partisans

2017#01 17

share

Foto: Scanpix/Emmanuel Dunand

2017#01 18 share

Hurra för en smart kopplingsprincip Världens största Legomodell visades på Times Square i New York i maj 2013. Den byggdes av 5 335 200 Legoklossar och föreställer en X-wing ­Starfighter från Star Wars-filmerna. Legoklossen kommer från den lilla danska staden Billund, där den utvecklades av Ole och Godtfred Kirk Christiansen 1957. Klossens kopplingsprincip med rör och hål ligger fortfarande till grund för de oändligt många olika typer av Lego som finns. Lego finns idag över hela världen, från Finland till Nya Zeeland, USA och Taiwan. Legos omsättning ökade från omkring 3,8 miljarder euro 2014 till över 4,7 miljarder euro 2015.

Pappa passar bebisen

Foto: Scanpix/Facebook

November 2015: Facebooks grundare Mark Zuckerberg meddelar att han tar två månaders pappaledighet för att ta hand om sin dotter. Men de nordiska länderna har varit ­pionjärer och ligger i toppen på världsranking­ listan över pappaledighet. Svenskarna var de första som introducerade den så kallade delade föräldraledigheten 1974. Sedan dess har pappaledigheten spridit sig till resten av världen. Engelsmännen införde shared parental leave i april 2015 och Facebook erbjuder sina anställda upp till fyra månaders föräldraledighet för mamman eller pappan.

The ombudsman Filippinernas ombudsman Conchita Carpio Morales tog den 31 augusti 2016 emot Ramon Magsaysay-priset, som är Asiens motsvarighet till Nobelpriset, för sitt arbete med det filippinska samhället. Det finns ombudsmän överallt på jorden, men ordet ombudsman kommer från det fornnordiska umboðsmaðr som betyder representant. Ordet blev vanligt efter att kung Karl XII år 1713 inrättade Högste Ombudsmannen i Sverige för att se till att ämbetsmän och domare följde lagen när kungen befann sig på resa.

Foto: Scanpix/Aaron Favila

2017#01 19 share

share 20

Kineserna sover i Stockholm

2017#01

Enligt siffror från 2016 har Ikea 389 varuhus världen över. I Asien finns 44 stycken och tio av världens största Ikeavaruhus ligger i Kina. Här har den svenska möbelkedjans butiker blivit populära utflyktsmål. Särskilt på söndagar vallfärdar invånarna till varuhusen och tillbringar ofta hela ­dagen med att umgås i möblerna, tala i telefon, äta – och vila sig. Som denna dam som tar en tupplur i Ikeas soffa Stockholm. I Beijing.

Stjärnor med svenskt bälte

Foto: Gettyimages/CBS Photo Archive

Los Angeles, 20 juli 2016: Tillsammans med sångaren Missy Elliott sjunger presidentfrun Michelle Obama Carpool Karaoke i ”The Late Show with James Corden” på strålande humör och med trepunktsbälte. Volvo introducerade bältet första gången 1959 och det utvecklades av Nils Bohlin, en ingenjör som tidigare hade arbetat med flygplan. Av säkerhetsskäl gjorde Volvo det möjligt för andra bilmärken att använda bältet utan att behöva betala för det och sedan dess har trepunktsbältet gjort sitt segertåg över världen. Redan efter fem år var bältet en självklar del i bilar över hela Europa och USA, och det har kallats den viktigaste säkerhetsutrustningen i bilens långa historia.

Foto: Gettyimages/Bloomberg Foto: Scanpix/Stephen Crowley

Ska vi skajpa?

1 februari 2017: Vita husets pressekreterare Sean Spicer håller presskonferens – fysiskt och via Skype – för de reportrar som befinner sig på andra platser än i Washington. Kommunikationstjänsten är frukten av ett tvärnordiskt samarbete. Svensken Niklas Zennström och dansken Janus Friis grundade Skype 2003 och företagsnamnet har fått äran att bli ett verb – idag skajpar människor världen över dagligen.

2017#01 21 share

Savalous kung, Ahotondji Sèvègni Gbaguidi, fotograferad i stolen Ovalia i det afrikanska landet Benin 2015. Stolen formgavs 1968 av dansken Henrik Thor-Larsen som arbetade i Sverige. Redan från 1930-talet gjorde formgivare som finske Alvar Aalto, svenske Bruno Mathsson och danske Finn Juhl skandinavisk design världsberömd, och Ovalia är typisk för 1960-talets våg av färgstark design som nådde långt ut i världen. Finske Eero Aarnios Ball Chair, som påminner mycket om Ovalia, har bland annat varit med i filmen Men in Black.

Foto: Gettyimages/Eric Lafforgue/Art in All of Us Foto: Gettyimages/Anadolu Agency

2017#01 22 share

Skandinaviska möbelklassiker

Säg nama till din lax Sushikockar från hela världen tävlar i World Sushi Cup i Japan i augusti 2016. I sushins hemland heter norsk lax nama salmon, som betyder ”det som ingen har gjort något åt”. Normalt ska rå och färsk fisk frysas ett dygn innan den används till sushi. Men det gäller inte den rena laxen från Norge som är parasitfri och kan läggas direkt på riset. Norge är världens största exportör av lax.

2014 exporterade Norge 1,15 miljoner ton lax för nästan 44 miljarder norska kronor (4,8 miljarder euro).

Text Peder Bjerge och Gry Koefoed

share

Näthandel för miljarder Nummer fem i Europa

Vi är starka var för sig, men hur skulle det se ut om man lade samman de fyra största nordiska länderna. Följ med oss i detta lilla tankeexperiment: Det gränslösa Norden.

Vi är arvfiender när det handlar om idrott, men vi röstar på varandra i Eurovisionen och stöter vi på en nordbo ute i världen träffar vi nästan en landsman. Förra året gjorde den norske hotellkungen Petter Stordalen ett tankeexperiment i en svensk tidning. Hur skulle Norden se ut om vi slog oss samman? Han lade vikt vid vår gemensamma kultur och historia samt innovationsförmågan. Och han citerades världen över.

Här låter vi läsarna ta del av hur det rent faktiskt skulle se ut om Finland, Sverige, Norge och Danmark var ett land.

I hela Norden finns mer än 1,4 miljoner företag som tillsammans sysselsätter omkring 5,9 miljoner medarbetare.

De långa vägarna Den nordiska förbundsstaten skulle spänna över ett enormt vägnät.

Från den dansk–tyska gränsen i Padborg i söder till Nordkap i Norge är det exempelvis 2 686 kilometer om man tar den rakaste vägen med bilen. Det är längre än att köra från Padborg till Rom eller Paris.

Tillsammans har de nordiska länderna ett vägnät som består av mer än 1,2 miljoner kilometer vägar.

De tre största ­företagen Norska Statoil, danska Maersk Group och svenska Volvo är de tre största företagen i Norden mätt i omsättning.

Statoil omsatte drygt 55 miljarder euro 2016, medan Maersk Groups omsättning låg på cirka 37 miljarder och Volvos på omkring 34 miljarder. De imponerande siffrorna till trots intog de tre nordiska giganterna bara platserna 145, 240 och 272 på Fortune 500 över världens största företag. Nummer ett var amerikanska Walmart med en omsättning på motsvarande drygt 442 miljarder euro, medan Apple var nummer nio med cirka 215 miljarder euro.

2017#01

KÄLLOR: NORDIC STATISTICS, DANMARKS STATISTIK, EUROSTAT, MANDAG MORGEN, FORTUNE 500, POSTNORD, CIA WORLD FACTBOOK.

Miljontals medarbetare

23

Norden utan gränser

Den totala BNP:t för de fyra nordiska länderna – Danmark, Finland, Norge och Sverige – låg på omkring 1,276 miljarder euro år 2015. Tyskland som är det ekonomiskt starkaste landet i EU hade som jämförelse ett BNP på 3,032 miljarder euro. Norden är därmed den femte största ekonomin i EU.

De nordiska konsumenterna – från Danmark i söder till Norge i norr – handlar varje år för miljarder på nätet. År 2016 handlade de nordiska konsumenterna i de fyra största länderna i Norden fysiska varor för 21,9 miljarder euro.

Norrmännen har den största genomsnittliga konsumtionen med 173 euro per person.

På ­nätet handlar vi framför allt kläder, skor, ­medier och elektronik.

2017#01 24 share

BE LÖNI NG FÖR AT T TA F R A M ET T N Y T T F N

”Jag tror inte på framtiden.

I stället försöker jag påverka den.”

Som ungersk flykting växte han upp i skuggan av andra världskriget.

Han har kallats en av världens bästa aktieplacerare.

Idag investerar 89-årige László Szombatfalvy en halv miljard svenska kronor på att skapa ett nytt globalt ledarskap.

Text Kristina Olsson / Foto Henric Lindsten

När andra världskriget slutade 1945 hade den ungerske tonåringen László Szombatfalvy upplevt belägring, förlorat en bror och insett att krig är den sämsta metoden för konfliktlösning mellan stater. Men nu skulle FN garantera fred på jorden, trodde han.

Idag, mer än 70 år senare, är László Szombatfalvy förmodligen inte den enda som är besviken över hur världen ser ut. Men till skillnad från de flesta av oss har han bestämt sig för att göra något åt det.

Den unge ungerske mannen, som flydde från Ungern efter Sovjetunionens invasion 1956, hamnade i Sverige.

Här fick han jobb på Shells svenska ekonomiavdelning och utvecklade med tiden en modell för värdering av aktier med inbyggd riskbedömning – en modell som senare gjorde honom till miljardär.

Men han har hela tiden intresserat sig för globala problem och risker. År 2012 placerade han 500 miljoner svenska kronor, drygt 52 miljoner euro, i en fond, Global Challenges Foundation, vars syfte det är att sätta fokus på globala problem och förbättra de politiska förutsättningarna för att lösa dem. Nyligen har fonden utlyst ett internationellt pris på fem miljoner dollar till dem som kommer med bra idéer på hur en global styrmodell kan konstrueras.

Vad är det som inte fungerar? ”Det politiska systemet har inte lyckats anpassa sig efter världssamfundets våldsamma utveckling under de senaste hundra åren. Det är inte bara tekniken som har utvecklats i rasande takt utan även befolkningen, och det har satt varaktiga spår i ekosystemet. Dagens ledare försöker lösa dagens problem med gårdagens verktyg – multinationella förhandlingar som i alltför hög grad styrs av nationella intressen.

Vi måste bygga och etablera en modell för global styrning som kan hantera de största globala problemen och riskerna. En modell vars lämplighet och neutralitet alla länder kan lita på.”

Men är det över huvud taget möjligt? ”Vi lever i dag i ett världssamfund där ingen mur kan skydda oss mot klimatpåverkan från utsläpp på andra sidan jordklotet. Vi måste samarbeta för att kunna lösa de globala problemen och inse att inget enskilt land i längden kan vara säkert och sunt i ett osäkert och sjukt världssamfund. Att nationalism är en självmordsideologi.

Om vi löste problemet med den politiska makten i ett svep – en global och total nedrustning, internationella domstolar som erkänts av alla länder och en global ordningsstyrka som garanterar alla staters säkerhet – skulle

vi också kunna lösa de övriga problemen med betydligt färre eller inga offer alls. Alla nationer skulle leva i fred, men ändå lägger vi varje dag nästa fem miljarder dollar på att försvara oss mot varandra. Det är det största slöseriet i världen. Och då har vi inte tagit hänsyn till allt mänskligt lidande i samband med krig.” Är det inte naivt att tro att vi kan avskaffa ländernas nationella ­försvar så som världen ser ut? ”Du har rätt, det låter naivt. Men att kalla något naivt eller orealistiskt är inget motargument. Allmän nedrustning skulle frigöra massor av resurser för att lösa de globala problemen, vilket även gynnar rättvisan. Är det mer rättvist att det är parternas fysiska eller ekonomiska styrka som fäller avgörandet än att tvisten avgörs i domstol?”

Har du själv kunnat bevara din tro på framtiden? ”Jag tror inte på framtiden. Den är för osäker för att jag ska kunna tro på den. I stället försöker jag påverka den.”

Vinn fem ­m iljoner dollar Syftet med Global Challenges Prize 2017 är att ta fram en ny modell för globalt samarbete för att kunna hantera globala risker. Vinstsumman är fem miljoner dollar, vilket motsvarar ca 4,7 miljoner euro.

Deadline för bidraget är den 30 september 2017 och därefter kommer en utvald panel att gå igenom alla bidrag. En eller flera pristagare kommer att presenteras i april 2018, och sedan kommer fonden att arbeta för att förslagen ska påverka verkligheten.

Det är på alla sätt och vis en idé som är lika gränsöverskridande som den är ambitiös. László Szombatfalvy vill ändra sättet som världen styrs på.

2017 #01

25

share

2017#01 26 share

I det lilla gruvsamhället Coober Pedy i södra Australien har klimatförändringarna skapat extrema väderförhållanden. Det har tvingat en stor del av befolkningen till att bo där de arbetar – under jorden.

Här har de inrättat sig som människor brukar göra, med lägenheter, barer och en kyrka. På andra platser i världen arbetar arkitektfirmor med att utnyttja utrymmet under jorden till bostäder i stor skala.

A V M E T T E

Framtidens bostad

ut, upp och ner

Foto: Gettyimages/Marc Dozier

Flytta med

N E X M A N D

2017#01 28 share

Un der j orden o c h ner p å h a vet s b ot ten

K

Underjordiska lägenheter och städer under havets yta.

Skyskrapor med köksträdgårdar och husdjur på 30:e våningen.

Det är inte science fiction utan verklighet om ett fåtal år. Om 15 år kommer 8,5 miljarder människor att slåss om jordens boyta, och det blir de stadsplanerare, arkitekter och ingenjörer som har de mänskligaste lösningarna som räddar oss.

an nästan nio miljarder människor bo bra och bekvämt tillsammans? Det låter onekligen trångt men det är ett scenarie som vi kan räkna med att se inom en snar framtid.

Mänskligheten har blivit bättre på att överleva och den genomsnittliga livslängden ökar i hela världen.

Men paradoxalt nog leder det till stora svårigheter, för var ska vi alla bo i framtiden? Och ännu viktigare – hur?

Japanerna hanterar samhälls- och utrymmesproblem på ett pragmatiskt sätt. Efter nederlaget i andra världskriget har de lyckats återuppbygga landet, och i dag talar de om begreppet abenomics som hänvisar till premiärminister Shinzo Abes bombastiska tillväxtparoller.

Men ekonomisk framgång innebär också en växande och allt mer krävande medelklass, och människor slåss bokstavligt talat om utrymmet i Tokyo. Det finns inte tillräckligt med kvadratmeter till alla de människor som lever i staden för att hålla hjulen rullande.

Människovänliga mikrobostäder

Begreppet microliving har vid det här laget utvecklats till en världsomspännande trend.

En nödvändighet för homo sapiens som tvingas bo ovanpå varandra. Idag har de mänskliga värdena blivit allt viktigare, även i Japan.

Det handlar om att göra en dygd av det nödvändiga och att utveckla en ny form av living.

New York och London är föregångarstäder, eftersom kvadratmeterpriserna är så skyhöga att till och med människor med stabila inkomster får nöja sig med mycket små lägenheter.

Många fastighetsbolag satsar på microliving och funderar ut mycket små planlösningar med utfällbara sängar och bord, cykelupphängning, inbyggda skjutdörrar och så vidare.

I Hongkong kostar en lägenhet på 20 kvadratmeter motsvarande 7,5 miljoner dollar och här tjänar folk pengar på att hyra ut förvaringsplats med hjälp av smartphoneappar, berättar Financial Times. Det går till och med att hyra resväskor eftersom de inte får plats i bostaden.

Den japanska ingen­ jörsfirman Shimizu har en lösning på en av mänsklighetens största utmaningar: stigande vattennivåer längs kusterna. Ocean Spiral är en stad under havsytan där 5 000 människor kan leva hållbart – och med massor av plats.

25 Bulgarien 52 Danmark

Foto: Scanpix/AFP/Yoshikatzu Tsuno

Den genomsnittliga boytan per invånare

39 Finland 43 Tyskland 31 Ungern 27 Lettland

L ö s n i n g e n p å a ku t p l a t s b r i st

Bostäder på tio kvadratmeter

68

Tokyo Luxemburg

Mänskligheten föredrar

41

samvaro med massorna

Det finns ett enormt behov av nya idéer och kreativitet på det här området. FN:s befolkningsprognoser uppskattar att det kommer att finnas omkring tio miljarder människor år 2050. Nu är vi 7,3 miljarder. Den största tillväxten kommer att ske i Asien och Afrika.

Men kan de kommande generationerna inte bara bosätta sig på de mongoliska slätterna eller på den afrikanska savannen där det finns öppna vidder? Det måste väl vara de nya prärierna som nybyggarna kan kasta sig över?

Foto: Gettyimages/UniversalImagesGroup

Så mycket plats har vi

Nederländerna 15 Rumänien 45 Sverige KÄLLA: Eurostat

Illustration: Shimizu

Ett begrepp som ”social hållbarhet” är lika viktigt som miljöhänsyn när nya bostäder och stadsdelar planeras.

Amerikanske Michael Goodsite är professor och prodekanus för forskning på den tekniska fakulteten vid Syddansk Universitet. Han är utbildad byggnadsingenjör och har en doktorsexamen i klimat och atmosfärkemi.

Michael Goodsites utgångspunkt – såväl i undervisningen av kommande ingenjörer som i forskningen på universitetet – är utvecklingen av människovänliga städer.

Han är en av många förespråkare för flervåningshus konstruerade som vertikala byar, där gemenskap och grönområden följer med upp till 16:e våningen. Husdjur och köksträdgårdar som placeras högt uppe i skyskraporna är en del av visionen. ”Höghus får inte bara vara bostäder och arbetsrum. De ska vara levande ekosystem eftersom det alltid påminner oss om att oavsett hur många människor vi blir behöver vi leva i och främja naturen. Det ser med andra ord till att vi inte bara bygger teknologiska megastäder, utan städer som i så stor utsträckning som möjligt består av många små ekosystem”, säger Michael Goodsite som har deltagit i flera internationella initiativ för att göra framtidens överbefolkade metropoler mer beboeliga. Bland annat har han tidigare varit vice ordförande i Cost Actions, ett europeiskt nätverk som arbetar för att bygga människovänliga städer i en värld full av data.

Professorn betonar att även om internet i dag har gjort det möjligt för oss att arbeta ­hemifrån, och globaliseringen innebär att finländare och ­kineser kan vara kollegor utan att någonsin ­träffas, behöver vi fortfarande daglig närkontakt med andra människor. ”En framtida lägenhet i staden blir workable och livable när vi bor och arbetar på samma plats.

Då sparar du bland annat resurser på transport”, konstaterar Michael Goodsite, men tillägger att människor blir ensamma och improduktiva om de sitter i var sitt bås. Därför behöver vi lösningar på hur gemenskapen kring kulturella upplevelser och naturen kan integreras i bostadsfastigheterna.

58 Norge

Metropolen Tokyo i Japan är med sina 37 miljoner invånare en av världens mest tättbebyggda storstäder. Grunden för den enorma befolkningstillväxten lades under perioden efter andra världskriget och redan på 1970-talet var platsbristen akut. Nakagin Capsule Tower uppfördes 1972 som en revolutionerande form av microliving. På den tiden blev den grova betongarkitekturen världskänd som japansk metabolism.

Bostadsmodulerna är bara tio kvadratmeter och rymmer alla funktioner, även en mycket liten toalett. Kapslarna fabriksmonteras och hissas upp en i taget och klickas fast på betongkärnan. Idag har Nakagin Capsule Tower delvis övergivits men några av minilägenheterna hyrs ut till turister av Airbnb.

2017#01 29 share

Foto: Gettyimages/Andrew Watson

Foto: Gettyimages/Mark Kolbe

I den australiska gruvstaden Coober Pedy har invånarna tagit konsekven­ serna av glödande hetta och stormar.

Allt äger rum under jorden, till och med biljardturneringen.

Svaret är nej. Mänsklighetens främsta kvalitet – och kanske också största problem – är vårt behov av att vara tillsammans. Det slutar alltid med att vi samlas i städerna, eftersom det är här de största upptäckterna görs. Det är här det finns jobb. Det är här människor skapar sig en identitet genom att spegla sig i andra. Många andra.

Som den israeliske historikern och bästsäljarförfattaren Yuval Noah Harari beskriver i sin senaste bok ”Homo Deus. A Brief History of Tomorrow”, har vår hjärna inte förändrats på hundratusentals år. Men vi har blivit oerhört bra på att fungera i och dra nytta av gemenskapen bland tusentals och åter tusentals människor, och vi föredrar samvaron med massorna. ”Mänskligheten dominerar planeten helt och hållet – inte för att vi är klokare eller mer fingerfärdiga än en schimpans (...), utan för att vi är flexibla och kan samarbeta i stora flockar”, skriver han.

Det är anledningen till att vi – och inte schimpanserna – bygger skyskrapor som slingrar sig en kilometer upp i luften.

Schimpanserna tycker inte om att vara i närheten av andra än sin schimpansfamilj och sina närmaste vänner. Människan färdas naturligt bland tusentals främmande individer.

Förorening och platsbrist?

Gräv ner dig i jorden

En sak är de innovativa bostäder som planeras och byggs, men en annan är hur mycket bygget förorenar.

Vårt behov av nya bostäder i städerna har utlöst en klimatkatastrof. Till exempel står produktionen och användningen av betong för en enormt stor del av de totala koldioxidutsläppen globalt sett.

Samtliga experter som Share har talat med – arkitekter, stadsplanerare och ingenjörer – är tydliga med att hållbarhet inte bara är en bra idé utan en förutsättning för att vi ska få lov att bo kvar på jorden ännu ett litet tag.

I slutändan kan vi vara tvungna att tillämpa medel som många av oss idag uppfattar som drastiska. Exempelvis att bygga nedåt i stället för uppåt.

Michael Goodsite är helt övertygad om att underjordiska bostäder blir en av lösningarna på platsbrist och föroreningar. ”Min tanke är att vi bättre kan utnyttja underjordiska rum som vi redan har grävt ut, till exempel gruvor, källare, järnvägar och så vidare.

Om människor kan kolonisera andra planeter kan vi väl också skapa bebyggelse under jorden”, säger ingenjören.

Michael Goodsite är medveten om att människor behöver ljus, frisk luft och utrymme, men han anser att dessa behov enkelt kan uppfyllas. Dessutom kommer själva utgrävningarna av jord att utlösa energi, och sist men inte minst är vi under jorden skyddade mot naturkatastrofer.

Just naturens destruktiva krafter är vad den lilla australiska byn Coober Pedy norr om Adelaide försöker skydda sig mot.

share 30 2017#01

Mich ae l G o o dsite , profe ssor

Illustrationer: Bunker Arquitectura

Michael Goodsite pekar på detta exempel eftersom det bevisar att en adress under jorden kan vara att föredra och till och med bli trevlig.

Stadsborna har slitit i opalgruvorna i många generationer, men på grund den våldsamma hettan under stora delar av året har 80 procent av invånarna nu flyttat ner i de svala klippgrottorna. Här pågår livet precis på samma sätt som det skulle ha gjort ovan jord. Ett helt kyrkorum har till och med huggits ut med plats för stora gudstjänster.

Ett annat exempel är den överbefolkade storstaden Mexico City. Här har en arkitektfirma enligt BBC lanserat tanken om ”jordskrapan”, ett flervåningshus för fem tusen människor som likt en upp- och nedvänd pyramid tränger 300 meter ner i jorden. Ljuset kommer från en glaskonstruktion vid markytan och så kallad fiberoptik på de nedre våningarna.

share

Om människor kan kolonisera andra planeter kan vi väl också skapa bebyggelse under jorden.

Framtidens prärie på havets botten

31 2017#01

I Mexico City kämpar människor desperat om utrymmet, framför allt i centrum där man värnar om de historiska byggnaderna.

Det har legat till grund för det fantastiska förslaget med en ”jordskrapa” i 65 våningar under stadens centrala torg. Fastigheten är pyramidformad och spetsen pekar förstås nedåt.

Mänsklighetens kvicktänkthet och förmåga att finna nya lösningar visar sig på det sätt vi bor och inrättar oss. Det sker i liten skala som i Coober Pedy och i stor skala i ett förslag från den japanska ingenjörsfirman Shimizu som planerar att bygga en stad för fem tusen människor under havsytan.

Shimizus specialister har ritat en undervattensstad för att lösa problemet med stigande vattennivåer längs kuster världen över. Staden heter Ocean Spiral och har konstruerats som en stor korkskruv 75 våningar ned i vattnet. Överst finns en rymdskeppsliknande kupol med lägenheter, kontor, butiker, teater och så vidare, och tanken är att hela konstruktionen ska vara självförsörjande på energi och livsmedel.

Bostadsdelen i den övre globen kommer givetvis att vara vattentät och säkrad mot naturkatastrofer som jordbävningar, något som är ett stort problem i Japan.

Företagets tekniker har dessutom i samarbete med universitetet i Tokyo kommit på en genialisk energilösning: iskallt vatten pumpas upp från havets botten och när kylan möter den varma ytan skapas termisk energi. Samtidigt behandlas havsvattnet så att det kan drickas och det kommer att finnas stora bassänger för odling av fisk och växter.

En av de största utmaningarna är dock själva byggmaterialet som inte får vara betong, men det har man också funnit en lösning på: japanerna håller på att konstruera gigantiska 3D-skrivare som kan hantera uppgiften. Om det lyckas beräknar Shimizu Corporation att undervattensstaden kan byggas för omkring 26 miljarder dollar.

Platsbrist och föroreningar har skapat ett nytt byggbegrepp – det vertikala landskapet – som ska ersätta ofruktbara skyskrapor och tillföra storstäderna syre.

Nanjing i östra Kina har ”bara” knappt åtta miljoner invånare. Med kinesiska mått är det en mellanstor landsortstad, men eftersom den ligger vid Chang Jiang-floden och har betraktats som en av de viktigaste ekonomiska motorerna i årtusenden är staden samtidigt hårt förorenad – och präglas av betongtorn.

Den italienske arkitekten Stefano Boeri kommer själv från industristaden Milano och han har planer på att plantera stora skogar mitt i Nanjings mest klaustrofobiska kvarter. Var i all världen finns det plats för det? Svaret är hundra meter upp i luften.

Boeri Studios skogar är lodräta. Tusentals träd och hängande växter ska täcka fasaden på bostads- och företagstorn. Förutom att se vackra ut kommer de vertikala parkerna också att ha en funktion, nämligen att filtrera den smogfyllda luften och omvandla den till syre.

Stefano Boeris projekt är en inte hippies oförlösta dröm om urban farming. Han är en av många stadsplanerare som ser vertikala skogar

Illustration: Stefano Boeri Architetti

2017#01 32 share

Lo drä ta sko g a r i mi l jo nstäderna som metropolernas lungor. En nödvändig och vacker organdonation.

Gröna skyskrapor världen över

I Milano finns redan flera sådana bostadstorn, där vegetationen har hissats upp lodrätt och ger nytt liv åt invånarna på 100 meters höjd. Den kliniska skyskrapans design förenas med gröna miljöer som förutom att ge invånarna ökad livskvalitet även renar atmosfären från koldioxid.

Gröna skyskrapor är en internationell trend. Det handlar om att såväl byar som sociala gemenskaper och trädgårdar måste sträcka sig uppåt på höjden i stället för att utnyttja horisontella ytor.

Danska och svenska C.F. Møller har ritat ett bostadstorn i 24 våningar i Antwerpens Nieuw Zuid-område vid floden Schelde, som verkligen utmanar det traditionella höghuskonceptet.

Tornet har formen av en stående by där invånarna inte är isolerade var för sig, utan har gemensamma faciliteter, vinterträdgårdar och landskapsarkitektur – på höjden.

På tidningens framsida och på denna datorskapade bild är vi i Nanjing som är en av Kinas mest förore­ nade storstäder. Här tas de nya byggprinciperna i bruk så att invånarna kan an­ das. Det finns bland annat planer på att genomföra det här projektet – en grön skyskrapa som ska försköna och rena stadskärnan.

Foto: Stefano Boeri Architetti

Gröna fingrar

De flygande trädgårdsmästarna Milano

Den italienske arkitekten ­Stefano Boeri har specialiserat sig på skyhöga skogar. Han formger höghus övervuxen med växter och träd. I hans hemstad Milano är flera projekt redan klara och även om träd och buskar fortfarande håller på att växa sig stora, går det att föreställa sig hur skogen kan utvecklas. Bosco Verticale, den lodräta skogen, sköts av några så kallade flygande trädgårdsmästare.

Det är professionella klättrare och botaniker som fästa vid skyskrapans tak med 300 meter långa rep firar sig ner från balkong till balkong för att trimma och beskära växtligheten.

En prisbelönad kortfilm har producerats om de ­modiga trädgårdsmästarna.

2017#01 33

share

Redan nu är microliving ett livsvillkor för många av jordens invånare och det kommer att bli det i ännu högre grad under de kommande 15 åren. Det vet de allt om på Ikea.

Det handlar om att skapa en tillvaro på mycket begränsad plats och att inreda minibostäder som lever upp till krav som: Hur pressar vi in ett kök i ett rum på tio kvadratmeter?

Var ska vi sova när golvet är upptaget av matbord och stolar? Och det är inte bara ekonomiskt trängda familjer som måste bo mindre. Medelklassen i världens storstäder upplever att kvadratmetrarna så gott som försvinner under fötterna på dem.

När Ikeas varuhuskataloger kommer ut i upplagor av bibliska volymer är lösningen på problemet klar – varje år. 80 procent av kunderna bor redan i storstäder och den siffran kommer att öka. Samtidigt kommer fler att behöva bo på mindre yta. Ikea har stor erfarenhet av den asiatiska marknaden där konsumenterna har levt i mikrolägenheter i flera decennier.

Inför varje säsongskollektion görs noggrann – och mycket jordnära – research. Ikeas designteam åker helt enkelt hem till människor i Tokyo, Köpenhamn, Mexico City och så vidare. ”Vi gör research och samlar in konkreta kunskaper om livet i hemmet. Det ändrar sig mycket världen över just nu, eftersom vi befinner oss mitt uppe i urbaniseringen. 80 procent av Ikeas kunder bor i städer”, säger svenska Viveca Olsson från sitt kontor i London som creative leader för Ikea Range & Design. ”Framtiden är urban och större delen av städernas invånare kommer att bo i små lägenheter.”

Containerhus för stu­ denter är en idé som snart kommer att spridas världen över.

Gamla containrar från exempelvis Mærsk återvinns och placeras på obebyggda tomter i städerna, där de ska­ par en ny bostadskul­ tur för de tiotusentals studenter som saknar tak över huvudet. ­Microliving och åter­ vinning i ett.

Dessa studentbostäder har ritats av Bjarke Ingels Group och kallas Urban Riggers.

Viveca Olsson förklarar att Ikeas formgivare bland annat arbetar med trenden ”flytande inredning”. Det innebär att inget rum längre har kvar sin traditionella funktion – ett kök kan bli ett sovrum, sovrummet kan bli matrum och så vidare.

På Ikeas webbplats finns bland annat exempel på sex unga människor som bor tillsammans på 40 kvadratmeter. En tickande bomb tänker man, men Ikeas forskare har besökt studenter som lever under dessa villkor och visar hur det kan bli möjligt med smarta våningssängar, draperier, stegar och så vidare. Möbler ska kunna fällas samman, staplas och rullas bort.

Den kreativa chefen på Ikea förklarar att det samtidigt har uppstått en ökad medvetenhet kring hållbarhet hos kunderna, och formgivarna har därför ingen enkel uppgift. De familjer som i tidigare generationer bodde i villor eller större lägenheter har inte fått sämre levnadsstandard – den ska bara pressas ned i mycket mindre rum. ”Vi arbetar exempelvis med profilen conscious downsizer och funderar över vad den innebär för just denna konsument dygnet runt”, berättar Viveca Olsson.

Ikea arbetar efter fyra parametrar: Det ska vara enkelt, hållbart, lägenheterna ska vara flexibla och inte minst ska de små hemmen vara oaser som utgör en motvikt mot det hektiska storstadslivet. Den ansvarsfulla och medvetna människan placerad i en liten låda. Det är alltså detta som är framtidens livsstil.

Foto: Urban Rigger

2017#01 34 share

Ett helt liv p å minimal y ta

Foto: Gettyimages/Nigel Waldron

Operahuset vid Oslofjorden ­kombinerar det fin­kulturella med det folkliga, en vik­ tig förutsättning för livskvaliteten i kvarteret. Förbi­ passerande kan ta plats på byggna­ dens tak och njuta av utsikten över vattnet. Opera­ huset har ­ritats av Snøhetta.

N o rd e n s h a m n k va r te r o mva n d l a s Invånarantalet i de fyra nordiska huvudstäderna ökar och ny mark måste brytas för människors vardagsliv.

Gamla hamnområden förvandlas därför från industri till moderna bostadskvarter, och helt nya värden växer fram.

En stad med hav, sund, vik, fjord, insjö eller flod har alltid haft en särskild status i människans medvetande. Från tiden då de första homo sapiens sköt ut sina urholkade trädstammar från den euroasiatiska kontinenten och genom ett mirakel kom i land på Nya Guinea. Fram till i dag då invånarna i världens metropoler njuter av soliga dagar med benen dinglande ut över hamnkajen.

De fyra nordiska huvudstäderna Oslo, Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn skulle inte ha varit det de är idag utan närheten till havet. Sjöfart, framgång och frihet är ord som hör samman historiskt.

I dag hör även identitet hit. Som Kjetil ­Trædal

Thorsen, grundare av den internationellt erkända norska arkitekt- och designfirman Snøhetta, säger: ”Oslofjorden är en insjö med land på alla sidor och invånarnas identitet består i att se fartygen från sina lägenheter och hus – att betrakta dem på väg ut i världen.”

Hans poäng är att människor som har utsikt över havet och fartygen känner sig förenade med resten av världen som en del av en enda stor organism. Det ger en känsla av samhörighet i ett globaliserat och fragmenterat informationssamhälle. Zen år 2017.

2017#01 35 share

Foto: Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek/Arbeiderbladet

Förr var de nordiska hamnarna arbetsplatser med tung industri och sjöfart till och från hela världen. Här lastas bilar i Oslo hamn våren 1957.

År 1887 var meditationskraften inte lika hög när man färdades längs hamnen i Oslo och andra storstäder. Industrialiseringen var i full gång och hamnlivet för det arbetande folket var en hård kamp om överlevnad.

Tillbaka till arkitekt- och designfirman Snøhetta som just nu arbetar på 50 projekt världen över – från New York till Saudiarabien.

Vid Oslofjorden ligger Operahuset som är ett av firmans främsta verk. Varför är det intressant för de människor som flyttar till området? För att den prisbelönade byggnaden är mer än ett kulturellt varumärke – den är ett exempel på den nya byggtrenden social patchwork som framför allt svenska och finska stadsplanerare talar varmt om. Vem som helst kan gå på Operahuset tak och därmed avdramatiseras det fina.

Den avgörande tesen för nutidens stadsplanerare är att framtidens hamnkvarter i högre grad måste blandas befolkningsmässigt så att områdena inte blir elitistiska och kalla. ”Här ska alla människor – lärare såväl som affärsfolk – kunna bo och ha sitt vardagsliv. Vi arbetar mycket med att bryta de mönster och gränser mellan människor som har byggts upp under åren”, säger Kjetil Trædal Thorsen.

Alle man på taket – till den norska operan

De ekonomiska framgångarna fortplantade sig – varor som olja, spannmål och fisk transporterades till andra delar av världen – på människornas bekostnad. Vissa blev rika av de nya handelsmöjligheterna medan andra fick ännu lägre social status. Och det syntes tydligt i hamnområden med fjordar som i Oslo och i Helsingfors, där det fanns rikemansvillor på den ena sidan av vattnet och arbetarbostäder på den andra.

Flytande stadsdelar i Oslofjorden

Illustration: Sweco

Norges kuster riskerar att översvämmas när vatten­ nivåerna stiger de kom­ mande åren. Därför behövs det idéer som kan ändra vårt sätt att bo. Rådgiv­ ningsföretaget Swecos masterplan är ett av de mer storslagna förslagen: före 2070 ska 180 000 invånare leva på fyra öar i Oslofjorden. Projektet hämtar sin i­nspiration från byggprojekt på oljeplatt­ formar och kryssnings­ fartyg.

Det finns storslagna planer för framtidens invånare vid Oslofjorden. Eller rättare sagt i fjorden.

Flera ledande ingenjörsfirmor har lagt fram planer på att uppföra flytande bostadsöar mitt i insjön.

Idéerna har tagit form till följd av befolkningstillväxten och den därav följande platsbristen, men även på grund av ännu ett klimatproblem

share 36 2017#01

Foto: Scanpix/Kontraframe

share

Vi arbetar mycket med att bryta de mönster och gränser som finns mellan människor och som har byggts upp under åren.

Foto: Peter Sørensen

Kjet i l Træ dal Thorsen, arkite kt

Köpenhamns våldsamma växtvärk

De två cementsilorna i Köpenhamns Nordhavn har fått en utbyggnad på sju våningar som ­”svävar” på 24 meters höjd och rymmer ­byggnadens kon­ tor. Här har ett ­modernt kontorsföretag flyttat in i en gammal industri­ byggnad.

Zen i Stockholm

I Stockholms hamn är området Norra Djurgårdsstaden ett av de mest spännande exemplen på stadsutvecklingsbegreppet mixed use – att köra

2017#01

Om Köpenhamn var en växande tonåring skulle den varje natt vakna med värkande lemmar. De senaste åren har tillströmningen av människor ökat så markant att man talar om den största ”folkvandringen” sedan industrialiseringen.

På bara några år har invånarantalet ökat med 50 000. Fram till 2025 måste det finnas plats för ytterligare 100 000 nya köpenhamnare – och 2,5 miljoner kvadratmeter bostäder.

Nordhavn är ett av de områden som ska ge plats åt 40 000 invånare och lika många affärslokaler. Saneringsprojektet är Skandinaviens största och har en skyhög ambitionsnivå, när det gäller både miljön och stadsutvecklingen. Det går så fort just nu att pendlarna från förorterna kan se utvecklingen dag för dag från tåget.

I Nordhavn finns även Danmarks dyraste lägenhet på toppen av en ombyggd silo, känd som The Silo. 388 kvadratmeter rå industrial feeling med fyra balkonger och en takhöjd som för tankarna till en katedral. Omkring 4,3 miljoner euro kostar denna prestigefyllda lägenhet just nu.

Själva fastigheten har en bemannad lobby, eget gym och utsikt över havet från flera håll. Det är med andra ord Nordens svar på en New York-fastighet för de välbeställda.

The Silo är dock inte typisk för Nordhavnsprojektet – tanken är ju att här ska bo massor av helt vanliga människor. Därför har utvecklingsbolaget By og Havn löpande arbetat för att många hyreslokaler på bottenvåningarna ska förbehållas butiker, kaféer och liknande. Exempelvis är många livsmedelsbutiker, specialbutiker och kaféer på väg till Århusgadekvarteret.

37

som kommer att prägla hur vi bor vid havet under hundratals år framöver – vattennivåerna stiger överallt och hela stadsdelar och landområden kan stå under vatten om bara 50 år.

Rådgivningsföretaget Sweco har presenterat masterplanen ”Staden i fjorden”. Den har inspirerats av Silicon Valley-företaget Seasteading som arbetar med principer från oljeplattformar och kryssningsfartyg när de utvecklar flytande städer.

Swecos förslag handlar om att erbjuda plats åt 180 000 invånare på fyra öar i Oslofjorden före 2070. Transporten på öarna skulle ske i förarlösa högbanetåg, och öborna skulle fraktas via en tunnelbana under vattnet till fastlandet.

De norska miljömyndigheterna konstaterar precis som FN att vattennivåerna vid kusterna kan stiga upp till en meter före millennieskiftet, och flytande städer i stället för hamnstäder kan mycket väl bli en realitet.

share 38 2017#01

Tölöviken delar den fin­ ländska ­huvudstaden mitt itu. Förr i tiden gjorde borgarskapet ­utflykter längs den ­leriga sjöstranden. I dag drabbas området av industrialiseringens för oreningar, men nu ska nya stadsdelar, broar och miljö­initiativ ge Helsingfors centrum en vackrare framtid.

butiksliv, bostäder, kulturinstitutioner och minnen från den gamla hamnen i en stor mixer.

När denna ”stadssmoothie” har mixats väl ska det helst uppstå ett helt nytt sätt att leva nära varandra. Då kan Stockholm växa med gott samvete.

Norra Djurgårdsstaden har utnämnts till ­miljöprofilområde, där man löpande arbetar med 20 olika forskningsprojekt som ska främja hållbarhet och gärna nollställa konsumtionen av fossila bränslen före 2030.

Den danska arkitektfirman C.F. Møller har kontor i Stockholm och står för ­uppförandet av Zenhusen i Norra Djurgårdsstaden. De 18 husen ligger i brytpunkten mellan tidigare industri­ kvarter, ett naturreservat och Husarviken.

Stor vikt har lagts vid att använda kvalitetsmaterial med längre hållbarhet än betong, till exempel tegel, och på husens tak kommer en matta av vild skärgårdsvegetation att planteras.

Det levande taket av kaprifoler och andra

örter samlar upp regnvatten och omvandlar koldioxid.

Zenhusen har också ett tidigare gasverk som granne. I andra hamnstäder, bland annat Köpen­hamn, har sådana gamla industribyggnader byggts om till dyra lägenhetskomplex, men svenskarna har i stället valt att det förfallna gas­ verket ska bli en kulturinstitution.

Det är ännu ett exempel på mixed use-prin­cipen i Stockholm. Om de nya kvarteren ska vara mer än bara förvaring för dem som har råd är det ­absolut nödvändigt att alla har lust att ­vistas i området.

Att man kan handla och gå på teater där.

Räddningsplanen för Tölöviken i Helsingfors

Illustration: Cobe Foto: SLS arkiv/Gustav Sandberg

Helsingfors hamnområde är ett exempel på de paradoxer som industrialiseringen har medfört: social ojämlikhet och förödande miljöpåverkan uppstod i kölvattnet av välståndet. Staden har haft svårt att finna de lösningar som ska skapa mer ­gemenskapskänsla och identitet runt Tölöviken.

Helsingforsborna har byggt upp staden från ­fiskeby till storstad under många århundraden, bland annat för att hålla olika fienden på armlängds avstånd.

Helsingfors delas av Tölöviken som under 1800-talet trafikerades av fartyg från hela världen.

Staden fick en enorm skjuts av rikedom tack vare sjöfarten, men den medförde även annat i havet – föroreningar.

På foton från den tiden ser invånarna alltid ut att frysa. Fotoobjekten kan vara både fina fruar på en promenad eller slitna hamnarbetare.

Det är ett kallt ställe både mentalt och fysiskt.

Förutom den långa nordiska vintern hade ­stadens invånare ingenting gemensamt. De väl­ beställda borgarna bodde i praktfulla villor på den ena sidan av viken, och arbetarna gömdes bort i smutsiga hyreskaserner långt därifrån.

Idag har de sociala gränserna mer eller mindre försvunnit. Nu ska man bygga broar – även mentala – och viken ska saneras.

Finska Lundén Architecture och danska Cobe samarbetar kring den stora räddningsplanen för Tölöviken. Helsingfors är sent ute med sin räddningsplan för Tölöviken jämfört med andra nordiska hamnstäder – stadsstyrelsen har i decennier bråkat om vikens framtid. Nu är det hög tid att agera för att återuppliva viken.

Idag präglas miljön kring viken av högkulturella monument och det saknas liv i området, anser arkitekterna, som bland annat vill skapa ökad samhörighet med broar som bokstavligt talat ska binda samman den finländska huvudstaden.

Nordea Insikter E R FA R E N H E T, TJÄ N ST E R O C H N Y H E T E R

En ­grottmänniska på placerings­ marknaden Professor Markku Kaustia berättar varför våra förfäders instinkter inte är till hjälp på börsen. ↳

S I D O R N A

4 0 – 4 2

S.43

S.44

S.50

Digitala tjänster

Finland 100

Kolumn

Kodkortet på papper är snart historia

Nordea lär ut ekonomi till elever i Företagsbyn

Placerings­ marknaden i USA erbjuder ­möjligheter

2017#01 40 share

Experttips

Grottmänniskan är en dålig placerare Våra förfäders gener har stor inverkan på vårt beteende, vilket orsakar motstridiga känslor på placeringsmarknaden. Hur ska man komma över de förlustbringande överlevnadsinstinkterna?

TEXT

MINNA

BILDER

KIISTAL A

FABIAN

BJÖ R K

Ett placeringstips som varnar för att lägga alla ägg i samma korg strider mot överlevnadsinstinkten, säger Markku Kaustia, professor i finansiering.

G

rottmänniskans gener lever kvar i dagens människa och styr vårt sätt att lära oss och reagera på olika situationer.

Hur lämpar sig våra för­ fäders ­överlevnadsinstinkter för ett modernt liv och ­speciellt för placering?

Neandertalmänniskorna som bodde i Europa för cirka 300 000 år sedan var empatiska och samarbetsvilliga. De jagade sin föda, använde eld och tillverkade vapen, verktyg, smycken och klä­ der i skinn. De bodde i hyddor och på vintern i grottor. Det kalla klimatet, jakten på mat och rov­ djuren finslipade deras överlevnadsfärdigheter.

Samma färdigheter använder vi fortfarande in­ stinktivt. I dag beror vår överlevnad på våra fär­ digheter att tjäna pengar. Kampen om överlevnad har förflyttat sig från skogen till placeringsmark­ naden. De som är snabbast, modigast eller har mest tur överlever – eller de som har den infor­ mation eller det kapital som behövs.

Grottmänniskan övervägde sina drag noggrant eftersom faran för livet alltid var närvarande. ”I risktagningssituationer på grottmännens och homo sapiens tid fanns det alltid mycket dåliga, till och med fatala alternativ. Detta förhållnings­ sätt till risker lever fortfarande kvar i oss och där­ för är vi extra försiktiga”, säger Markku Kaustia, professor i finansiering på Aalto-universitetets handelshögskola.

Det finns mycket forskning i placerings­ beteende och man har märkt att det mest ut­ präglade särdraget, försiktighet, är likadant ­överallt, från USA till Europa och Kina. ”Vi tar även små risker på onödigt stort allvar.

I placering är risker dessutom ofta lönsamma, det är inte fråga om liv och död”, säger Kaustia.

Människoartens överlevnad har påverkats av förmågan att få nya färdigheter och lära sig av sina erfarenheter. Om våra förfäder smakade på en okänd svampart och inte blev sjuka eller dog, gav denna erfarenhet dem ny information. Detta pragmatiska sätt att lära sig betonade resultaten.

I många livssituationer är det fortfarande lön­ samt, men inte i fråga om placering, eftersom slumpen spelar en viktig roll. Om det visar sig att en fondplacering är ogynnsam, kan denna ­erfarenhet inte tillämpas på alla fonder. ”I placering kan man inte heller härma andras framgång. Det är som att använda samma lotto­ rad som en som vunnit miljonvinsten och tro att man själv också kan bli rik med samma siffror”, säger Kaustia.

Chefen för Nordea Kapitalförvaltnings Asset Allocation-team Mats Hansson delar Kaustias

2017#01 41 share

2017#01 42 share

Experttips

Chefen för ­Nordeas kapital­ förvaltningsteam Mats Hansson uppmuntrar till fördomsfrihet.

åsikt om hur grottmänniskans instinkter passar in på place­ ring. Innan han övergick till bankvärlden för sju år sedan arbetade Hansson tolv år som professor på Hanken. ”Människor har en tendens att eftersträva enkla lösningar.

Detta återspeglar sig i place­ ringsbeteendet. Vi vill inte ta in ny information eftersom det är påfrestande. Det kan också motbevisa gamla övertygelser och avslöja att man har gjort fel val”, säger Hansson.

Han uppmuntrar alla att vara mer öppensinnade och lyssna på experter objektivt. Även på grottmänniskans tid var samarbete en garanti för gynnsamma jaktfärder och det var viktigt att även våga bege sig till nya, okända områden. Finländare ­placerar inte gärna till exempel på marknaden i USA, efter­som den inte är ett bekant område för oss och många upplever att den är för stor. ”Det lönar sig att själv bekanta sig med USA, lite försiktigt till en början. Först då man har pla­ cerat egna pengar börjar man bli genuint intres­ serad av en ny marknad och dess möjligheter”, ­säger Hansson. Även neandertalarna tog stora kliv ibland, till exempel då en modig individ vågade fälla en mammut. Man kunde emellertid inte fälla stora djur hela tiden, ibland fick man nöja sig med att springa fatt skogshöns.

Placering är långsiktig verksamhet. Då man granskar kurser i ett tio eller tjugo års perspektiv ser även stora krascher ut som små hopp. ”Människan har inte uppfattat hur länge hon ­lever. Våra förfäder levde bara tills de var cirka 40 år och de var nöjda med vetskapen om att nästa vinters föda var tryggad. Dagens människa har inte tålamod att låta placeringarna mogna utan man söker snabba vinster”, säger Hansson

Man kan hantera placeringsmarknadens risker genom diversifiering. Diversifiering är inte typiskt för vår art och även i detta beteende ser Kaus­ tinen ekon från det förflutna. Tidigare samlade människan ihop sitt byte och gömde det väl för att lättare kunna bevaka det. ”Vår mentala kapacitet är begränsad och till vår natur hör att vi inte vill lägga våra ägg i flera kor­ gar utan vi vill lägga dem i en korg och skydda den så väl vi kan”, beskriver Kaustia.

Det känns märkligt att vi trots informations­ mängden, medvetenheten och viljan att utvecklas fortfarande styrs av våra gener, även på skadliga sätt. ”Man kan ha nytta av ­grottmänniskans instink­ ter, men inte på placeringsmarknaden. Våra in­ stinkter har utvecklats i stabila förhållanden, där man fick fokusera på en sak åt gången. Vår stora hjärna klarar av vad som helst, men nackdelen med den förr i världen var att den förbrukade mycket energi. Därför går den hela tiden på spar­ låga”, säger Kaustia.

Nyttan av dagens informationsflöde är nästan obetydlig, eftersom människan undviker att utmana sina vanor, sin bekvämlighetszon och sina övertygelser. Denna mentala lathet faller lätt för medieuppståndelser, såsom en Kauppalehti-­ rubrik som skriker: Varningarna om börsbubblan tilltar ­Fly! Masshysterin sprider sig på webben likt en skogsbrand. ”Aktuella artiklar i media är bra och de intres­ serar människor. Men människorna lägger för stor vikt vid efemära fenomen. Då Donald Trump vann presidentvalet följde ingen stor krasch utan börsen steg stadigt i strid mot alla förväntningar”, säger Hansson.

Teknologin tar enorma kliv framåt, men ­människan förändras långsamt och lever på sina instinkters villkor ännu på 2010-talet. Finns det skäl att överlåta placeringsbesluten till artificiell intelligens? ”Det har forskats i att människor systematiskt gör om samma placeringsfel. I dag är det ­möjligt att skapa en placeringsrobot som korrigerar ­merparten av placeringsfelen”, säger Kaustia.

Slipp grot tänniskans b ete ende p å placeringsmarknaden me d följande tips: • Ge inte erfarenhet för stor betydelse.

Framgång vid ­placering beror på många ­faktorer, även god tur.

• Diversifiera placerin­ garna. Gör inte som våra förfäder som gömde all sin mat på ett ställe.

• Lyssna på experternas råd, även på dem som utmanar dina egna tankar. Men försök inte kopiera andras framgångsrecept, det fungerar ändå inte.

• Undvik ett neurotiskt förhållningssätt till risker. Om du inte pla­ cerar stora skuldsum­ mor blir du inte ruinerad även om du skulle göra förlust. Ingen kan undgå förluster helt.

• Grottmänniskan levde för stunden men på placeringsmarknaden behöver man nerver och långsiktighet. Placering är en uthållighetsgren som kräver tid, sträva inte efter snabba vinster.

Digitala tjänster

T E X T

Mobilbanken är redan mer populär än nätbanken och dess tjänster gör vardagen enklare på många sätt. Kodappen och ­placeringsportföljen på smarta apparater gör det möjligt att sköta aktiehandel till exempel på bryggan.

/

BI L D

M A R I

L A H T I

kan man använda ett fingeravtryck för att identifiera sig i mobilbanken.

Kodlistan till pappers används fort­ farande tills vidare. Om man inte har en smarttelefon kan man beställa en kod­ kalkylator. Den lilla apparaten, som liknar en kalkylator och ryms i plånboken, ­lottar ut rätt kod.

Mobilbankens funktioner håller så småningom på att köra förbi nätbankens tjänster i sin mång­ sidighet. En av de mest använda tjänsterna i mobilbanken är saldo­kontrollen. Efter att man laddat ner mobilbanken i smarttelefonen går det mycket behändigt att k­ ontrollera saldot.

Kunden kan välja att logga in med antingen fingeravtryck, kod­ appen eller lösenord.

Utloggningen sker smidigt genom att skaka ­telefonen.

Chefen för Nordea ­Private Bankings digitala kontor Ville Saarinen ­använder finger­avtrycks­identi­ fiering som gör det ­möjligt att ­kontrollera saldot snabbt, till ­exempel i kassakön.

2017#01

Kodapp gör vardagen snabbare Kodlistan till pappers börjar så småningom bli historia. Nordeas kodapp som ersätter papperslistan har redan över en halv miljon nöjda användare. Den gör vardagen enk­ lare eftersom man via samma tjänst kan logga in i vilken tjänst som helst som kräver elektronisk identifiering och tryggt bekräfta till exempel inköp på webben.

Då kodappen har laddats ner på telefo­ nen bekräftas uppdragen med en fyrsiffrig PIN-kod som man skapar själv. Om man vill

K I I S T A L A

43

Nordea Investor gör aktiehandeln enkel Via Nordea Investor, som anpassar sig till skärmen på en smarttelefon, har du pla­ ceringsportföljen med dig i din bröstficka och handväska. Den omfattar alla möjliga tjänster som en placerare behöver. Det är lätt att handla med aktier på smarttelefo­ nen redan därför att mångdubbla bekräf­ telser och överdragna nyckeltal inte behövs.

Innehållet i Investor kan anpassas enligt ens egna behov och således är de önskade funktionerna genast tillgängliga. I synner­ het placerare som sysslar med dagshandel sitter fängslade vid datorn. Investoran­ vändare behöver inte följa med kurserna minutiöst eftersom man kan konfigurera den egna portföljan att informera om kurs­ förändringar i de aktier man följer.

Investor erbjuder också webbinarier om dagens hetaste samtalsämnen inom ekonomi och grunderna för inve­ stering. Brexit och presidentvalet i USA orsakade en publikanstorm­ ning till webbinarierna i Investor genast efter att de skett. Man kan lyssna på expertöversik­ terna på en knapp timme när det passar en själv bäst.

Man kan även lyssna på dem live och samtidigt delta i diskussionen.

M I N N A

share

Placerings­portföljen ı fickan

2017#01 44 share

Nordea & Finland 100

Lek och affärsliv Goda ekonomiska färdigheter är allt viktigare för kommande generationer.

Nordea medverkar i nätverket Företagsbyn som genom lek lär ut samhällets och affärslivets grunder till tiotusentals elever.

T E X T

M I N N A

K I I S T A L A

/

B I L D E R

D O R A

D A L I L A

K

”

an jag få 500 euro i lån till UPM”, frågar ”verksamhetsledaren” Topi vid Nordeas disk. ”Lovar du att betala tillbaka det?” Frågar Nordeas ”banktjänsteman” Ada. ”Är man inte lite tvungen att göra det?” säger Topi med ett flin.

I Företagsbyn på Nokias kampus i Esbo går det livligt till. Ett sextiotal sjätteklassare från skolan Hämeenkadun koulu i Hyvinge har kommit till Esbo för en dag för att lära sig om hur samhället och affärslivet drivs.

Lokalen på sexhundra kvadratmeter delas med hjälp av mellanväggar mellan 20 företag. Där finns också en hälsovårdscentral och ett stadshus, där stadsdirektören håller i minisamhällets trådar.

Företagsbyn är ett finländskt undervisnings­ koncept som har fått mycket uppmärksamhet ut­ omlands och såväl finländska som internationella priser i utbidningsbranschen. Undervisningshel­ heten omfattar tio timmar undervisning i skolan och en dag i Företagsbyn. Syftet är att genom roll­ spel lära sjätte- och niondeklassare grunderna i samhälle, ekonomi, arbetsliv och företagande.

Företagsbyn har belönats som den bästa inno­ vationen inom inlärning i världen och den finns på nio orter i Finland. Nordea deltar i Före­ tagsbyn för tredje året i rad och lär årligen ut ­bankvärldens grunder till 45 000 elever. Även i andra länder har man intresserat sig för ett nytt slags ekonomi­undervisning och den första Före­ tagsbyn utomlands planeras redan i Stockholm.

Företagsbyn är ett av Nordeas Finland 100-­projekt. Banken vill främja ungas förmåga att förstå ekonomisk information och minska marginalisering bland unga genom Företagsbyn och frivilligarbete. Chefen för samhällsansvar på Nordea Pirjo K. Kuusela är imponerad av hur ­ivrigt barnen deltar i rollspelet. ”Att driva Företagsbyn är en lek, men barnen tar det på allvar och det är otroligt att följa med hur de lever sig in i rollerna. Jag har hört dem säga att det här är den bästa skoldagen någonsin”, säger Kuusela.

Stämningen på Helsingfors-Vanda Företagsby i november i fjol.

I Finland finns åtta Företagsbyar som årligen besöks av 40 000 elever.

Skatterna är en överraskning

Barnen öppnar till exempel ett konto på Nordeas lekkontor och får ett bankkort. De följer anvisningar som de får på sin pekplatta och under dagen provar de på försäljning, marknadsföring och andra arbets­ uppgifter samt för förhandlar om lån och handlar.

Under dagen får eleverna lön två gånger och på den betalar de skatt, vilket överraskar många.

Elevernas lärare följer med vimlet som åskå­ dare. Barnen är så fokuserade på sina uppgifter att ingen behöver rättas till. Bussarna måste hålla tidtabellen och skogsvårdsföreningen fäller skog med hjälp av datorsimulering. På lokaltidningens redaktion skapas en nättidning och i elektronik­ butiken säljs pekplattor och telefoner. ”Jag är egentligen demonstratör men jag har sålt cirka tio telefoner och smartklockor då vår försäljare inte gör något. Försäljningen har gått rätt bra”, säger Oliver.

2017#01 45 share

2017#01 46 share

Nordea & Finland 100

En kund frågar om priserna på kameror. Med en femtiolapp skulle man få en fin Samsung-­ kamera. För dyrt, har inte råd, säger kunden och skakar på huvudet. ”Köp den i firmans namn så går det bra”, före­ slår Oliver.

Man söker till de olika yrkena via en arbetsin­ tervju som läraren gör. Var och en får välja tre favorit­yrken, och jobben delas ut enligt intresse och personlighet. De populäraste yrkena är buss­ chaufför och kassabiträde. Genom leken blir också andra yrken bekanta och barnen lär sig att alla yrken behövs för att samhället ska fungera.

Glädjande många flickor vill bli verkställande direktörer och i Esbo har chefsuppgifterna delats nästan jämnt mellan flickor och pojkar. ”Här lär man sig nyttiga färdigheter, såsom kundbetjäning och företagspresentation. Det var fint att höra hur energiskt alla uppträdde i ­början och berättade om sina jobb”, ­säger läraren Kirsi Lindroos.

Ekonomisk kunskap medför ökad sparsamhet

Företagsbyn tar samhällsläran och ­matematiken till en praktisk nivå och gör det enklare att till­ ägna sig ämnena. I den nya läroplanen ­införs ekonomi i undervisningen redan i fjärde klass. På Vasa universitet har man undersökt vilken nytta spel som utvecklats för att lära ut ekonomiska färdigheter medför, till exempel ­lärmiljön Oma Onni på webben.

Undersökningen antyder att eleverna ­sparade mer då deras ekonomiska kunskap växte. Det är även viktigt att öka den ekonomiska ­kunskapen,

för att ansvaret för den egna ekonomin kommer att vara större än hos tidigare generationer på grund av finanskrisen i den offentliga ekonomin.

Det har Panu Kalmi, professor vid Vasa universi­ tet, konstaterat.

Nordeas chef för samhällsansvar Pirjo K. ­Kuusela minns sin egen barndom då man inte behövde bry sig om större ekonomiska frågor än sina fickpengar. ”Jag förstod kvartalsekonomin ordentligt först i min första chefsposition på KOP runt decennie­ skiftet 1980-1990, då räntorna svävade uppe i nästan 20 procent,” berättar Kuusela.

Nu går niorna naturligt igenom fyra kvartal under sin dag i Företagsbyn och konkurrerar för­ utom med varandra även med tiden. Varje före­ tags resultat visas på en ljustavla och man måste sälja i snabb takt.

Under sexornas dag i Företagsbyn är stäm­ ningen mer avslappnad. Ibland kommer någon till dörren för att sälja sitt företags tjänster. På stadshuset ska man räkna röster som visar vad skattemedlen ska användas till. Telias ”vd” vrider förtvivlat på ansiktet. Hans underordnade har på sin fritid köpt en kamera av en konkurrent för företagets pengar.

Nordeas ”bankdirektör” är lite omtumlad. ­Dagen börjar vara halvvägs och ingen har betalat tillbaka sina lån än. Är det dags att skicka betal­ ningspåminnelser till kunderna? ”Det är ingen panik än. De har ett par ­timmar på sig än att betala sina lån, de kommer snart”, säger Nordeas ”bankdirektör”.

Pengar & lagen

share

Hur beskattas arv?

Nordea Private Bankings chefsjurist Elina Helokoski förklarar beskattning av ärvd egendom genom två frågor.

TEXT

MINNA

KIISTALA

/

BI L D

arvingar. Änkan får med stöd av ­giftorätten sin del av makarnas totala gemensamma egendom. Denna så kal�­ lade giftorätt är skattefri för den efter­ levande. Det är ett allmänt missför­ stånd att den efterlevande ärver sin make/maka. För att så ska ske ska de äkta makarna ha ett gemensamt testa­ mente eller inte ha barn.

Det finns många sätt att överföra egendom till följande generationer med beaktande av beskattningen. Gåvo­ skatten möjliggör en rad lösningar, men eventuella åtgärder bör vidtas i god tid. Makarna bör också tillsam­ mans fundera över hur man vill trygga den efterlevandes utkomst vid dödsfall.

På Private Banking upprättar vi många testamenten och de är ­nästan alla skräddarsydda för kundernas ­behov och mycket detaljerade. Det är också bra att uppdatera testamentet då livssituationen eller behoven förändras eller då man blir äldre. Par i trettio­ årsåldern har i allmänhet annorlunda ­intressen då det gäller att värna om varandra än par i sextioårsåldern.

Elina Helokoski Nordea Private Bankings chefsjurist, uppmuntrar till att låta göra ett nytt testamente då livssituationen förändras.

2017#01

”Min man dött och vi har två döttrar.

Vi var gifta och köpte vår lägenhet och stuga tillsammans till lika delar. Min dotter har fått arvsskattesedlar, varför inte jag? Ska jag fortsätta vänta?”

Det behövs inte. Änkan betalar inte arvsskatt eftersom hon inte ­ärver sin avlidne make då denne har bröst­

L A H T I

47

”Min far dog i oktober 2015 och mina föräldrar hade inget testamente. Mina föräldrar ägde en lägenhet på 120 kvadratmeter som skaffades 1990 och aktierna ägs till lika delar av mina föräldrar. De hade ingen annan betydande egendom. Jag bodde själv i lägenheten 1990–95. Arvsskatten är betald. Min mor skulle vilja sälja lägenheten för att kunna skaffa en mindre lägenhet. Kan lägen­heten säljas utan skatt?

I regel är vinst från försäljning av egendom beskattningsbar inkomst.

Det finns emellertid vissa avvikelser från huvudregeln, såsom skattefrihet för överlåtelsevinst på stadigvarande bostad. Förutsättningarna är strikta.

För att sälja en lägenhet skattefritt ska säljaren ha bott i den själv som ägare utan avbrott i minst två år. Situatio­ nen för den som ställde frågan är att hon har ärvt lägenheten och således fått den i sin ägo först i oktober 2015.

Trots att mamman har bott i lägenhe­ ten i över två år, har inte personen som ställde frågan gjort det. Därför är köpe­ summan vid försäljning av lägenheten beskattningsbar kapitalinkomst till den del som överstiger värdet för arvsskatt.

M A R I

2017#01 48 share

Nyheter för placeraren

Utvalda placeringsalternativ finns nu överallt i världen Som Private Banking-kund kan du nu välja bland ännu fler fonder, vars kapitalförvaltare hör till de främsta i världen.

Det finns alltså många nya alternativ för din portfölj.

TEXT

PETER

BJERGE

Låga räntor är bra om du behöver lån för en ny lägenhet eller bil. Och nu är det billigare än någonsin att låna pengar. Däremot kan det vara svårt att få god avkastning på pla­ ceringar utan stor risk. Tidigare var ränte­ placeringar ett tryggt val, men på grund av den historiskt låga räntenivån är de inte längre ett attraktivt placeringsobjekt. Därför har många börjat leta efter alternativa objekt för sina pengar, för att inflationen inte ska äta upp egendomen.

Av denna orsak har vi målmedvetet sökt efter nya placeringsmöjligheter som erbjuder bättre avkastning utan att det behövs kom­ promisser beträffande risken.

Ett team av Nordeas experter har bokstav­ ligen rest runt i världen för att hitta de skickligaste kapitalförvaltarna och de place­ ringsfonder som på bästa sätt kompletterar Nordeas eget fondutbud. Ett krav har också varit att fonderna har avkastat väl år efter år.

Fonderna har granskats och undersökts ­ingående för att säkerställa kvaliteten.

Som partner har vi valt åtta interna­ tionella kapitalförvaltare som globalt är de största och mest kända aktörerna i sin bransch. Som exempel kan vi nämna JP Morgan Asset Management, som hör till koncernen JP Morgan Chase. JP Morgan Chase är den största banken i USA. Världens

största kapitalförvaltare BlackRock är också en av våra samarbetspartner.

Mer att välja mellan

Det finns fler nya fondalternativ i alla till­ gångsslag, i såväl aktier som ränteplace­ ringar, men i synnerhet i de så kallade alter­ nativa placeringsobjekten.

Vårt sortiment omfattar nu även en mängd fonder som tidigare främst har ­använts av yrkesmässiga investerare, ­såsom pensionsfonder. Sådana är till exempel ­fonder som specialiserat sig på stora infra­ strukturprojekt, såsom väg- och järnvägs­ projekt, och på fastighetsinvestering på global nivå. Vissa fonder å andra sidan ­fokuserar på marknadens småföretag, vilket på den nordiska marknaden kräver special­ kunskap som sällan finns att tillgå.

Flera internationella kapitalförvaltares expertis och omfattande kunskap om olika marknader är även en fördel för de nya fon­ derna.

Vårt expertteam övervakar de ­utländska fonderna i nära samarbete med utvalda kapital­förvaltare. På detta sätt kan vi säkerställa att du får rätt relation mellan ­avkastning och risk.

40 nya fonder som mål Nordeas egna fonder har klarat sig mycket bra till exempel i en undersökning gjord av Morningstar, det värds­ ledande bolaget inom publikation av opartisk och jämförbar informa­ tion om fonder.

Vi vill emellertid kom­ plettera våra placerings­ alternativ med fonder som förvaltas av externa kapitalförvaltare. Vårt mål är att under året erbjuda över 40 nya fon­ der, speciellt för dig som vill placera tillsammans med din placeringschef. Även för dig som före­ drar att placera själv­ ständigt utlovas många nya alternativ: vi kom­ mer att öka utbudet av våra samarbetspartners ­fonder rejält, även i Nordea Investor.

share

BlackRock

J.P. Morgan

Man Group

MFS 49

Nordea

Wellington Management

PGIM

T. Rowe Price Schroders

2017#01

Vi valde ut åtta kapitalförvalt­ ningsbolag i världen som är ledande i sin bransch, vars fonder kan användas för olika place­ ringsbehov.

2017#01 50 share

Kolumn

USA erbjuder många möjligheter Cirka hälften av aktieplacerarens av­ kastningsmöjligheter finns på världens största aktiemarknad i USA. Eftersom denna marknad är både stor och an­ sedd är den ett verkligt smörgåsbord för placeraren, där man kan välja de bitar som passar ens egen tallrik.

Hur lönar det sig att diversifiera ­aktieportföljen för att den ska avkasta så mycket som möjligt med så liten risk som möjligt? Det är självklart att bra diversifiering kräver tillräckligt många aktier från olika sektorer och geogra­ fiska regioner.

Aktieportföljens möjligheter att ­avkasta med behärskad risk finslipas ­genom att se till att det i portföljen även finns små bolag, värdebolag och lågriskaktier. I dagens läge är detta enkelt, men det kräver vid placering på alla stora aktiemarknader. De största av dem är aktiemarknaden i USA, vars an­ del av världens aktiemarknader är grovt taget hälften. Detta innebär samtidigt att hälften av världens avkastnings­ möjligheter kommer från USA. Bland de tusentals aktierna i USA finns ett tillräckligt urval för en bra sektoriell diversifiering samt för att verkställa placeringsstrategier som ­betonar små bolag, värdebolag och ­lågriskaktier. En marknad som Finlands är obönhörligt liten i detta avseende. De bra aktierna tar slut om man försöker bygga en diversifierad småbolagsporfölj eller god sektoriell ­diversifiering med finländska aktier.

”Stor” i detta fall betyder inte lång­ sam eller osmidig. Aktiemarknaden i USA har erbjudit ett betydligt snabbare uppsving efter finanskrisen än till exempel den i Europa. Uppsvinget har fått mer vind i seglen av den klart snabbare ekonomiska tillväxten jämfört med Europa och Finland, vilket USA:s goda investerarskydd och välfungerande finansmarknad har lyckats kanalisera till avkastning.

Samtidigt medför marknadens stor­ lek trygghet. De goda diversifierings­ möjligheterna är bara en av fördelarna hos en stor marknad, men i USA:s fall är både själva aktiemarknaden och dollarn en traditionell fristad. Då det brakar lös på placeringsmarknaden sjunker alla marknader, men aktie­ marknaden i USA klarar sig relativt bra eftersom aktieplaceringarna från randmarknaderna flödar till USA när riskerna ökar. Även dollarn erbjuder en fristad, vilket till exempel för finländska placerare mildrar en nedgång i de amerikanska aktierna i euro då dollarn förstärks.

Finländarna är ofta onödigt försiktiga då de placerar i utländska aktier efter­ som marknaden kan kännas avlägsen.

Bland amerikanska bolag finns emeller­ tid kända marknadsledare som alla känner till och som bara är toppen på isberget då det gäller placerings­ möjligheterna på USA-marknaden.

Text Mats Hansson Chef för Nordea Kapitalförvalt­ nings Asset Allocation-team

INVESTERING GENOM TIDERNA

Text Martin Leer Scharnberg

share

tulpanlöken I Nederländerna uppstod på 1630-talet en av världens första kända ekonomiska bubblor – föranledd av handeln med tulpan­lökar.

Allt hände på tre år. Mellan 1634 och 1637 utvecklades handeln med tulpanlökar i Nederländerna till en prisspiral som fortsatte explosivt uppåt, tills handeln plötsligt stannade av och priserna störtdök. Den anmärkningsvärda utvecklingen i handeln med tulpanlökar kallas i folkmun tulip mania eller tulpenmanie som det heter på nederländska. Haarlem anses vara staden där tulpanbubblan sprack. Pesten hade brutit ut och hindrade folk från att komma till tulpanauktionerna.

”This is the greatest bubble story of all time … they call it the Tulip Mania.”

Gordon Gekko, Wall Street: Money Never Sleeps

Semper Augustus var den tidens värdefullaste tulpansort tack vare de ovanliga vita och lila ränderna.

51

Mer än fyra miljarder.

Så många tulpanlökar produceras årligen i Nederländerna – landet är världens största exportör av tulpaner och har världens största utställning av tulpaner i blomsterparken Keukenhof.

Tulpanprisindex November 1636 – maj 1637

Ärkeholländsk. Så upp-

3 feb 12 dec

25 nov

5 feb 9 feb

1 dec

1 maj 12 nov

Bristen på sammanhängande data från Fyra feta oxar är ett exempel på vad man betalat för en enda tulpanlök. Andra rykten handlar om att tulpanlökar såldes för åtta feta svin, tolv feta får och till och med för hela fastigheter.

5 000–10 000 gulden anses vara det högst betalda priset för en tulpanlök strax innan marknaden kollapsade.

Idag motsvarar det omkring 60 000–120 000 euro.

1630-talets Nederländerna gör det svårt att bestämma den exakta prisutvecklingen. Detta prisindex har utarbetats av Earl Thompson, tidigare ekonomiprofessor vid University of California, med hjälp av tillgängliga data från den tiden. Som du kan se kollapsade tulpanmarknaden plötsligt i februari 1637.

2017#01

Foton: 20TH CENTURY FOX / Ronald Grant Archive / Mary Evans – Panthermedia – Scanpix

fattas tulpanen idag.Men tulpanen kommer i själva verket från Mindre Asien och kom först på 1500-talet till Europa från det Osmanska riket.

2017#01 52 share

Naturen äter plast Vår konsumtion har gradvis förvandlat världens miljö till en enda stor global kyrkogård för de över 80 procent av vår plast som inte återvinns. Men nu ser det ut som om naturen serverar en lösning. Svampar, larver och bakterier kan äta plasten och omvandla den till användbara ämnen.

Text Sandra Meersohn Meinecke och Oliver Bærentsen / Foto Barry Rosenthal

Det var de enorma mängderna som skrämde de två kanadensiska gymnasieeleverna Miranda Wang och Jeanny Yao mest. Plastavfallet låg som en sörja av outnyttjade resurser i alarmerande stora högar.

Vissa delar var helt intakta. Andra var trasiga. Små och stora färgade plastbitar flöt omkring och väntade på att grävas ned i jorden. Utom synhåll i den mörka jorden skulle plasten ligga i tusen år och bara vänta på att brytas ned. ”Vi blev chockade”, säger Miranda Wang.

Hon minns tydligt den dagen då de två tonåringarna fick se de stora plastavfallsmängderna under en skolutflykt till den lokala återvinningsanläggning i Vancouver. Var det verkligen ingen som kunde använda all denna plast? Skulle den bara grävas ner?

Miranda Wang och Jeanny Yao kunde inte glömma den plastkyrkogård som de hade sett. De två gymnasieeleverna var sedan tidigare intresserade av en renare värld och tillbringade varje fredag eftermiddag med att frivilligt samla in plastflaskor på skolan, så att de kunde vara säkra på att flaskorna skickades till återvinning. De visste från sin undervisning hur lång tid det skulle ta för naturen att bryta ned flaskorna. Och de visste att plasten måste behandlas innan den kunde smältas och göras om till något annat.

Drivna av oron över de oöverskådliga miljömässiga konsekvenserna – och en stor portion innovationslust – bestämde sig de två 16-åriga flickorna för att ta reda på hur de kunde bli av med allt överflödigt

share

53

2017#01

Foto: Livinstudio/Paris Tsitsos

Vi ska inte konkurrera med återvinning.

Vi ska uppgradera den plast som inte kan användas.

Mi ra n da Wang, innovatör

plastavfall. Efter många timmar på laboratoriet upptäckte de av en slump en bakterie. En plastätande bakterie. En bakterie som åt de ämnen som inte kunde brytas ned.

De kanadensiska flickornas idé om en plastätande bakterie är en del av ett spännande nytt initiativ till att bekämpa världens enorma plastmängder. Det handlar helt enkelt om att låta naturen – i form av bakterier, larver och svampar – äta plasten.

Och behovet av nytänkande är enormt. Vi förlorar varje år 80–120 miljarder dollar i form av plast som i stället för att återvinnas kastas, grävs ner eller slutar som miljöfarligt avfall i naturen.

Endast 14 procent av all den plast som produceras världen över återvinns. Den största delen av all plast samlas aldrig in och därför ökar avfallsmängden, inte bara på den soptipp som de två kanadensiska flickorna besökte, utan över hela världen. Varenda minut töms det som motsvarar en sopbil full med plast ut i havet enligt en rapport från World Economic Forum, ”The New Plastics Economy – Rethinking the future of plastic”, från 2016.

Miljökämpar och forskare har under flera år försökt få världens uppmärksamhet: vi måste agera nu om naturen inte ska begravas i plastavfall.

Bryt ned och uppgradera

Lyckligtvis för naturens skull arbetas det för högtryck med att finna nya lösningar. Miranda Wang och Jeanny Yao har tillbringat de senaste sju åren sedan skolutflykten med att utveckla en prototyp för en stor tank som ska fungera som matplats för de hungriga bakterierna. Kanadensarna har gjort otaliga försök, och i dag driver de företaget BioCellection i Kalifornien i USA. Här matar de bakterierna med plastavfall som kan vara förorenat med kemikalier och därför inte kan återvinnas på vanligt sätt.

Deras teknik handlar med andra ord om att göra det som inte kan återvinnas användbart.

Först får plasten en ny kemisk behandling. Sedan serveras den för de hungriga genmodifierade bakterierna. Och slutligen äts den i övrigt icke-nedbrytbara plasten upp av bakterierna och omvandlas till biologiska ämnen som kan användas inom textil- och kosmetikbranschen, berättar

Miranda Wang

Jeanny Yao

Har upptäckt en plastätande bakterie

share 54 2017#01

share

Växthus

Katharina Unger Har fått svampar att äta plast Optimal värme och fukt

Svampen äter plasten

Svampsporer

Behov av nytänkande

2017#01

I Australien på andra sidan jordklotet ­arbetar professor Hayden Webb på den naturveten­ skapliga fakulteten vid Swinburne University också med hungriga bakterier. Han håller på att skriva en doktorsavhandling om hur bakterier i havet kan äta och bryta ned plast. Han är säker på att vi i framtiden kommer att få se många fler experiment och försök med bakterier som äter vårt plastavfall. För det första, påpekar ­Hayden Webb, har plasten kommit för att stanna och så länge avfallsmängderna ökar som de gör nu kommer det att finnas behov av nya nedbrytningsmetoder. ”Det finns ett stort behov av att ta fram nya metoder för att bryta ned platsen om vi inte ska drunkna i avfall”, säger Hayden Webb.

Mycket tyder på att han har rätt. Under vintern 2017 strandade en val vid kusten utan Bergen i Norge. Till att börja med försökte biolo-

gerna bogsera ut det stora djuret i havet, men det gick snabbt på grund igen. Och sedan en gång till. När de norska biologerna till slut var tvungna att avliva valen skar de upp magen för att undersöka den och möttes av ett överraskande fynd: 30 plastpåsar.

Det är inte bara valar som blir sjuka och dör av plastavfallet. Albatrosserna i Stilla havet dör med magarna fulla av skruvlock. Havssköldpaddor förväxlar plastpåsar med maneter och äter upp dem. Plastringar från öl- och läskburkar fastnar på havsfåglar.

Men forskarna är överens om att vi inte klarar oss utan plast. Det är billigt att producera.

Det väger nästan ingenting. Det skadar miljön minimalt när det transporteras. Och så är det oerhört hållbart. Därför är det inte så märkligt att vi använder plast till nästan allt. Förutom påsar, flaskor och bildäck finns det plast i våra kläder, disktrasor, tuggummi och kosmetika. Det är den slags plast som vi inte kan se. Den så kallade mikroplasten.

Vår konsumtion av plast har tjugofaldigats de senaste 50 åren och experterna räknar med att

55

Miranda Wang och förklarar: ”Vi ska inte konkurrera med återvinning. Vi ska uppgradera den plast som inte kan användas.”

Plasten UV-behandlas

Så här förvandlas plast till mat.

Efter UV-behandling placeras plasten i de vita formarna tillsammans med en blandning av tång, stärkelse, socker och svampar.

Efter några veckor har plasten brutits ned av svampar som kan ätas.

2017#01 56 share

Utsikterna är spännande om vi kan samla plastavfallet, lägga det i behållare med bakterier några dagar och omvandla det till något vi kan använda.

Siffror att fundera över Varje år hamnar

8 miljoner TON PLAST

H ayd en We bb, profe ssor

i havet Om utvecklingen fortsätter kommer det att finnas MER PLAST ÄN FISK

i haven

den kommer att fördubblas ytterligare de kommande två decennierna. Därför är det så spännande om vi kan ta fram effektiva sätta att bryta ned plasten på.

Elegant lösning

Plast är en såpass ny produkt att det är först under de senaste åren som vi har fokuserat på vad som händer med plasten när den hamnar i naturen. Därför finns det också mycket lite kunskap på området. Men den största utmaningen med plastavfallet har länge varit att ta reda på varifrån det kommer. När man vet det kan man spåra vilka kemikalier det har varit i kontakt med och vilka ämnen plasten har tillverkats av.

Med BioCellections metod behöver vi inte längre ha den kunskapen. Deras bakterier äter allt oavsett varifrån plasten kommer och vilka kemikalier den har varit i kontakt med.

Att få bakterier att äta plast har spännande perspektiv, anser professor Hayden Webb. Han såg gärna att Miranda Wang och Jeanny Yaos behållare med bakterier blir en del av framtidens avfallssystem. Han kallar de hungriga bakterierna för en ”elegant lösning på ett ständigt växande problem”.

Hayden Webbs forskning har visat att plasten i naturen på sikt kommer att brytas ned av sig själv. Men det tar upp till flera tusen år och kan hinna göra irreparabel skada på naturen, havsdjuren och människan under tiden.

Problemet är att den behandling som plasten får innan den ges till bakterierna är dyr. Därför måste metoder utvecklas som på ett enkelt, grönt och billigt sätt kan förbereda plasten inför mötet med bakterierna. ”När vi löser det har bakterier och svampar en enorm potential i förhållande till plasten. Utsikterna är spännande om vi kan samla plastavfallet, lägga det i behållare med bakterier några dagar och omvandla det till något vi kan använda”, säger Webb.

Larver och svampar

Miranda Wang och Jeanny Yao är inte ensamma om att vilja få naturen att äta plast. Den vetenskap-

liga tidskriften Environmental Science & Technology har nyligen publicerat en undersökning som dokumenterar att forskare har funnit de nya plastnedbrytande bakterierna i tarmarna på något så vanligt som mallarver som redan är kända för att tugga på livsmedelsemballage av plast.

I Österrike har industridesignern Katharina Unger i samarbete med universitetet i Utrecht utvecklat en metod som kan göra helt vanliga svamparter kapabla att bryta ned plast till näringsrika kolhydrater och proteiner. Katharina Unger är övertygad om att användningen av svampar för att bli av med giftiga ämnen ger många möjligheter. Hon säger att ”Det är detta de redan gör i naturen när de omvandlar saker till proteiner.”

I kanadensiska Ottawa har den 16-årige Daniel Burd också upptäckt naturens förmåga att äta föroreningarna. På bara tre månader har han brutit ned en plastpåse i en behållare där han blandade plasten med bakterier från en soptipp samt jäst och vatten. Det surrade i tre månader och sedan var all plast nedbruten.

Samma upptäckt har en japansk forskargrupp gjort. De använde bakterier från en plastsoptipp som påskyndade processen, eftersom dessa ­bakterier var vana vid plastpåsar i sin omgivning.

Vilka konsekvenser de plastätande bakterierna kan få finns det ingen som har någon överblick över. Men i Kalifornien arbetar Miranda Wang och Jeanny Yao från BioCellection målmedvetet mot sitt förslag på en lösning. Miranda Wang räknar med att kunna presentera en prototyp för bakterietanken i samarbete med University of Arizona om några månader. Tanken är att BioCellection ska ha tagit systemet i bruk på fem olika återvinningsanläggningar i USA i slutet av 2020.

Det kanadensiska projektet har fått flera stora koncerner att visa sitt intresse. Miranda Wang och Jeanny Yao har ingått avtal med Ikea, Nike och Tetra Pak om att de tre företagen ska dumpa sitt plastavfall hos BioCellection så att det kan leda till något nyttigt.

2050 Varje år dör över

1 miljon

HAVSFÅGLAR och

100 000

MARINA DÄGGDJUR

på grund av föroreningar i världshaven DE KOMMANDE 10 ÅREN

kommer vi att släppa ut lika mycket plast som vi har gjort de senaste

60 åren

Det har antagligen tagit dig cirka sju minuter att läsa den här artikeln.

Under den tiden har plastflaskor, bildäck, påsar och emballage motsvarande sju sopbilar hamnat i världshaven.

share 57 2017#01

Vår konsumtion av plast sysselsätter såväl forskare som konstnärer från hela världen. ”Found in Nature” är en serie bilder skapade av Barry Rosenthal. Fotografen har samlat plastavfall längs kusterna runt New Yorks hamn och ordnat det efter färg och funktion. Bilden på sidan 53 kommer från samma projekt.

2017#01 58 share

OBRYG GT K A F F E

”Jag vill ha en andel av marknaden för pulverkaffe på 35 miljarder dollar.”

Den 24-årige superbaristan Kalle Freese vill revolutionera kaffemarknaden och utmana de stora kaffeproducenterna.

Text Hanna Jensen / Foto Justin Kaneps

I juli förra året blev finske Kalle F ­ reese, 24 år, bjuden på lunch i USA. Lunchen arrangerades av världens största pulverkaffeproducent, Nestlé. Nestlés chef hade hört att en finsk barista höll på att revolutionera begreppet pulverkaffe. Kalle Freese ville helt enkelt göra kaffedrickandet till en bättre upplevelse för miljarder människor – och ägna resten av livet åt det.

Freese och hans affärspartner ­Joshua Zloof har utvecklat Sudden Coffee, en kaffeprodukt som tillagas snabbt samtidigt som den smakar gott. Produkten är rostad och har utvunnits ur de bästa kaffeblandningarna till skillnad från vanligt pulverkaffe som ofta produceras av sämre och billigare bönor. Kalle Freese har lanserat uttrycket no brew coffee i stället för att tala om pulverkaffe. Kalle Freese säger att ordet pulverkaffe signalerar dålig kvalitet.

Sudden Coffe säljs i små rör och uteslutande på nätet. Hela hemligheten är att det smakar som det kaffe en riktig barista brygger. Det vet Kalle Freese allt om eftersom han två gånger har utsetts till baristamästare i Finland och 2015 kom han på nionde plats i världen.

Hur började din entusiasm för kaffe? ”Den började redan på gymnasiet i Helsingfors när jag ägnade hela lunchrasten åt att provsmaka kaffe.

Jag åt min lunch på tio minuter och sedan sprang jag till den bästa kaffebaren i området. Senare fick jag ett jobb på det lilla företaget Kaffa Roastery. Det innebar att jag var tvungen att skolka varje tisdag. Min musiklärare frågade till slut varför jag aldrig var i skolan på tisdagar, och då fick jag erkänna att jag packade kaffe i påsar. ’Utmärkt, det är kanske ditt livsöde’, svarade han. Och det kan man gott säga att det var.”

500 000 dollar och under den andra rundan fick du 2,8 miljoner.

Hur övertygade du investeraren? ”Rafael Corrales från företaget Charles River Ventures hade läst en artikel i New York Times om Sudden Coffee.

Han skickade ett mejl och berättade att han var på jakt efter en investering i vad han kallade ’ett månadsabonnemang på koffein’. Sådana finns det inte många av. Mejlet såg märkligt ut så jag svarade först efter några veckor.

Vi träffades och jag insåg att det innebar stora möjligheter för oss. Rafael Corrales besökte vår fabrik och det övertygade honom om att vi hade bra medarbetare.”

Nu bor du i San Francisco där du framställer ett nytt slags snabbkaffe i ett garage på 33 kvadratmeter. Vilket mål har du? ”Jag vill ha en andel av marknaden för pulverkaffe på 35 miljarder dollar – och en del av marknaden för specialprodukter på 27 miljarder dollar. En kopp Sudden Coffee kostar tre till fem euro – ett belopp som generation Y, som föddes under 1980- och 1990-talen, gärna vill betala.”

Du fick en investering på 2,8 ­miljoner dollar. Vad innebär det? ”Det betyder att det blir lite roligare i vardagen. Jag har råd att vara ledig en dag i veckan. Vi kan anställa fler, arbeta med varumärkesutveckling och lägga pengarna på snabb tillväxt.”

Under den första ­investeringsrundan fick du

Fo t o: S n a p p r.c o

Vad ägnar du dig mest åt just nu? ”Vi har antagits till Y Combinator Enterprise Accelerator Program i Silicon Valley. Programmet pågår under tre månader och är ett slags Harvard för entreprenörer. Airbnb, Dropbox och Stripe har också deltagit i programmet. Det ger oss trovärdighet, möjlighet att lära och att nätverka med den innersta kretsen i Silicon Valley. Nu ringer folk tillbaka.”

Kalle Freeses favoritkaffe­ barer i Norden OSLO

Tim Wendelboe Grüners gate 1

”De var pionjärer och de första baristamästarna på den tiden. Mycket noga med var de köper sitt kaffe.

De har köpt kaffefarmen Finca el Suelo i Colombia för att bättre kunna kontrollera kvaliteten.”

STOCKHOLM

Drop Coffee Wollmar Yxkullsgatan 10

Kalle Freese och hans Sudden Coffee säljer nu över 50 000 koppar kaffe varje månad.

Här står han med det torkade kaffet.

”När jag gick på gymnasiet hade jag 2010 ett sommarjobb i Stockholm hos ett annat kaffeföretag, men lade halva lunchen på att gå till Drop Coffee för att få en kopp kaffe. På det lilla kaféet görs allt med andakt.”

KÖPENHAMN

The Coffee Collective Godthåbsvej 34 B

”En pionjär med en lång historia. De köper bara det absolut bästa kaffet och de serverar det gott. Mitt favoritkafé i den här kedjan ligger på Frederiksberg där de också har ett nytt rosteri.”

HELSINGFORS

Good Life Coffee Tredje linjen 17

”På det här lilla kaféet förställer man sig inte – det är ett genuint och enkelt ställe. Det är det bästa kaffet och den bästa stadsdelen i Helsingfors.”

2017 #01

59 share

I D É E R

S O M

9

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod!

Här får du ett cheatsheet med de nio bästa idéerna från den här utgåvan av Share. Vill du läsa mer finns det ytterligare 43 idéer inuti tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustration Freja Hougaard

Servern värmer upp ditt ­vardagsrum

Lodräta skogar

Låna ut dina ögon

Framtiden visas i Milano: ett höghus som bågnar av gröna träd. Det är vackert men idén är bättre än så. De vertikala parkerna filtrerar nämligen den smogfyllda luften och omvandlar den till syre.

En seende person kan via kameran på en blind persons mobiltelefon se vad den blinda pekar på och hjälpa till att lösa en uppgift. Var ligger den röda sytråden? ­Vilken väg ska jag gå? En teknik med stora perspektiv.

Naturen slår tillbaka

Undervattensstäder

Ta fram ett nytt FN

Två kanadensiska elever fick en fantastisk idé: att låta bakterier äta det plastavfall som inte kan återvinnas. Vem vet? Kanske blir naturen en dag vårt viktigaste vapen mot avfall.

Ett japanskt företag har en vision om en stad – under havsytan. Staden uppvärms genom att iskallt vatten pumpas upp från havets botten och när kylan möter den varma ytan skapas termisk energi.

En svensk investerare har utlyst en ­belöning på fem miljoner dollar till den som kan fundera ut ett nytt sätt att leda världen på. Du hinner fortfarande. ­Deadlinen är först i september.

Pappor tar ut ledighet

Soptunna tar priset

Bo i en container

Svenskarna införde det 1974 och de ­nordiska länderna ligger fortfarande i topp när det handlar om pappaledighet.

Sedan dess har idén spridit sig till resten av världen. Till och med Mark Zuckerberg har gjort det.

Den är lika lätt att vika som en Happy Meal-kartong. Den är hållbar – och så fin att den faktiskt används. Soptunnan har fått världens mest prestigefyllda ­designpris.

Bara Mærsk skrotar årligen 80 000 contain­rar. Samtidigt saknar ett ­historiskt stort antal människor i världen tak över huvudet. Nu omvandlas uttjänta ­containrar till bostäder för bland annat studenter.

Föreställ dig att servervärme kan användas till att värma upp ditt vardagsrum.

Ett nederländskt företag har placerat servrar från företag i privata hem. Energin utnyttjas alltså till såväl datakraft som uppvärmning.