DEBATT Långt till ett anhörigperspektiv, menar debattören.

7DEBATT Njurfunk 2/2022

Lång väg kvar till anhörigperspektiv

1,3 MILJONER vuxna i Sverige vårdar, stödjer eller hjälper regelbundet en närstående som behöver det på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder. Till det kommer många barn. Det handlar alltså om väldigt många människor och de flesta berörs någon gång i livet. De gör ovärderliga insatser, inte minst för samhället, som knappast skulle klara vård och omsorg utan dem, och det lär inte bli lättare i framtiden.

SAMHÄLLET MÅSTE därför ha ett anhörigperspektiv. Vård och omsorg försöker idag arbeta mot det som kallas individcentrerat förhållningssätt, där patienten är i centrum och ska ges delaktighet och inflytande över sin vård. Det är mycket bra, men det räcker inte. Det är en lång väg kvar tills vi har ett fullt ut infört anhörigperspektiv. Till det krävs ordentlig insikt om att de flesta patienter, klienter eller vad de nu kallas, har relationer som också påverkas i hög grad av den närståendes sjukdom eller funktionsnedsättning, och den vård – eller brist på vård – hen får. De anhöriga måste också få vara delaktiga, och deras behov behöver göras tydliga.

”Många anhöriga sliter oerhört och får sin livskvalitet försämrad”

Anhörigas insatser måste alltid vara frivilliga, men många både kan och vill vara behjälpliga, men för att de ska orka måste villkoren vara rimliga. Många sliter oerhört och får sin livskvalitet försämrad, drabbas själva av ohälsa och får dessutom sämre ekonomi.

Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund.

Det är inte rimligt! Utvecklingen går också mot att allt mer vård sker i hemmet och då blir det förstås ännu viktigare att också ha ett anhörigperspektiv. De måste vara delaktiga, och deras synpunkter påverka vad som ska ske i det egna hemmet, kanske det gemensamma sovrummet till och med. Och inte minst måste de få en verklig möjlighet att ta ställning till i vilken mån de kan och vill hjälpa till med vård och omsorgsuppgifter.

DET BÄSTA anhörigstödet är givetvis en bra vård och omsorg till den närstående, så en kan känna sig trygg. Men utöver det behöver många anhöriga få stöd i sina insatser och för sin egen skull. Enligt Socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ge ett sådant stöd, men det ser dessvärre väldigt olika ut runt om i landet. Och väldigt få anhöriga känner till att de kan få det. Ett viktigt krav är att stödet måste bli mer likvärdigt och att informationen till anhöriga måste bli mycket bättre. Här har sjukvårdens personal en nyckelroll. Det är ofta dem som anhöriga möter först.

DET MÅSTE vara möjligt att förena anhörigomsorg med förvärvsarbete. De flesta anhöriga är i yrkesverksam ålder, och av dem har omkring 150 000 personer tvingats gå ner i arbetstid eller helt slutat jobba på grund av sitt omsorgsansvar. Idag ser vi det som självklart att moderna arbetsgivare tar hänsyn till att många medarbetare har ett föräldraansvar. På samma sätt måste man inse att var femte medarbetare tar ansvar för en närstående som behöver det på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning. Det handlar t.ex. om möjligheter att följa med på vårdbesök, myndighetskontakter eller ibland akuta insatser när något händer med den närstående. Idag ryker semesterdagar för många, som egentligen är tänkta för återhämtning.

MÅNGA ANHÖRIGA både kan och vill stödja och hjälpa den som står en nära, när hen drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning. Med rätt förutsättningar kan det ge en djup tillfredsställelse för dem det berör och relationen kan fördjupas. Men det kräver att vården och samhället också ser och tar hänsyn till de anhöriga, inte bara är individcentrerat utan också har ett anhörigperspektiv. Detta kämpar vi för i Anhörigas Riksförbund. Det handlar om kärlek, men samhället får inte profitera på anhörigas kärlek!

AnnMarie Högberg Förbundsordförande Anhörigas Riksförbund

LEDER KAMPEN MOT

syrebristen

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och mottagare. Nu pågår forskning för att få fram ny behandling som ska skydda organen.

TEXT: SARA NORMAN FOTO: MIRIAM PREIZ

T

ÄNK OM MAN kunde skydda njurens celler vid transplantation, genom att täcka dem med en sorts tunn film – en polymer. Pågående forskning kan göra det möjligt. Friska njurar har fullt med fina blodkärl, där blodet är i konstant cirkulation. Här renas blodet från slaggprodukter och gifter samtidigt som det förser organen med livsviktigt syre. Ett problem vid njurtransplantation är att blodcirkulationen avstannar då njuren tas ur kroppen, vilket leder till syrebrist i njuren. Det kallas ischemi. Så snart njuren transplanteras i mottagarens kropp kommer nytt blod att flöda i kärlen, men syrebristen har förändrat cellernas utseende.

VÅRT IMMUNFÖRSVAR reagerar på cellerna som har förändrats av ischemin och det uppstår en inflammation i njuren, som kan påverka resultatet både på kort och lång sikt. Studier har visat att inflammationen ökar i takt med tiden för ischemi.

Vid transplantation med njure från en levande donator planerar man för att minimera tiden organet är utanför kroppen. I regel opereras donator och mottagare i parallella salar och njuren tas ut först när mottagaren är redo, vilket kan göra hela proceduren klar på en timme. Det ger nästan alltid bra resultat, med få komplikationer.

Men cirka sju av tio transplantationer sker med njure från en avliden donator. Donatorn kan finnas på ett annat sjukhus, till och med i ett annat land, vilket gör att det kan ta nästan ett dygn. Efter så lång tid kanske inte njuren börjar fungera direkt, dialys kan behövas, vilket ökar risken för avstötning och försämrat resultat.

För optimalt resultat samarbetar sjukvårdsregioner och planerar för att hålla tiden så kort som möjligt. Utöver detta använder man maskinperfusion, där en speciell lösning kontinuerligt pumpas genom njuren för att hålla kärlen öppna och minska ischemiskadan.

Alireza Biglarnia, adjungerad lektor och överläkare i transplantationskirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, bedriver forskning för att vi bättre ska förstå hur syrebristen påverkar organ och vilken roll immunförsvaret spelar. – Vi vet att ischemin är skadlig, men inte hur mycket, inte i vilken omfattning och inte hur den påverkar

immunförsvaret i ett tidigt skede efter transplantationen. Vi startade vår forskning 2018 för att kartlägga vad som händer med patienten i samband med transplantationen, berättar Alireza Biglarnia.

I studien har hittills ingått cirka 250 personer som har transplanterats, både med organ från avlidna och levande donatorer. Fler personer tillkommer allt eftersom studien pågår. – Preliminära data visar att ischemi i njurar ökar risken för en mycket tidig aktivering av patientens immunförsvar. När vi jämför mellan njurar från avlidna och levande donatorer, ser vi en aktivering av immunförsvaret hos mottagare av njurar från avliden donator, men oftast inte hos de som fått njurar från levande donatorer, som inte har utsatts för långvarig ischemi.

FORSKARNA HAR sett att immunförsvaret aktiveras i det ögonblick som mottagarens blod träffar det nya organet – en så kallad kontaktaktivering, som beror på att cellernas utseende har förändrats av syrebristen. Det var överraskande hur snabbt aktiveringen sker, och hur snabbt den avtar.

I ett mångårigt samarbete har Alireza Biglarnia tillsammans med andra forskare utvecklat en ny behandling som nu ska prövas. Det är en polymer, ett material som

Alireza Biglarnia docent och överläkare i transplantationskirurgi, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

”Studier visar att inflammationen i njuren dämpas på ett säkert och effektivt sätt”

lägger sig som en filt på cellerna och skyddar mot angreppet från immunförsvaret. Omfattande djurstudier har hittills gjorts för att undersöka säkerheten och effekten. – Dessa studier har visat att inflammationen på ett säkert och effektivt sätt dämpas avsevärt när vi har släppt på blodet under transplantationen, vilket har lett till en betydligt bättre njurfunktion i jämförelse med obehandlade njurar. Några dagar efter transplantationen bygger njuren själv upp ett skydd mot immunförsvaret, och blir därmed motståndskraftig mot inflammation.

Forskarna har nyligen fått tillstånd att pröva den nya behandlingen hos patienter som ska genomgå njurtransplantation på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Patientrekrytering för studien med namnet ”ATMIRe” startades i april 2022.

Alireza Biglarnia är en av de forskare som fick stöd från Njurfonden vid 2021 års utdelning.

9FORSKNING Njurfunk 2/2022

NYA RIKTLINJER FÖR ATT TRÄNA MED PD

DET HAR nyligen publicerats internationella riktlinjer för träning och fysisk aktivitet för patienter som behandlas med peritonealdialys (PD). Det är Global Renal Exercise Network och International Society for Peritoneal Dialysis som sammanställt riktlinjerna. Vid utförande av aktiviteter som inte är förknippade med ett väsentligt högre buktryck såsom promenader, vandring och lätt löpning behöver inte PDvätskan tömmas före träning såvida den inte bidrar till obehag för patienten. Källa: Dialäsen, Mia Trondsen

KVINNOR RISKGRUPP ENLIGT AVHANDLING

RISKEN ATT drabbas av en första hjärtinfarkt har koppling till lätt nedsatt njurfunktion för kvinnor men inte för män. Det ger nya möjligheter att identifiera personer med ökad risk för hjärtoch kärlsjukdom. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Källa: Dialäsen, Umeå Universitet

”Det vetenskapliga underlaget för dagens kostråd vid diabetes har stärkts, och visar på samband mellan medelhavskost och lägre risk för tidig död.