ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

TRAFIK & MIL JÖ NR 1, ISSN 1401-5714, ÅRGÅNG 23, MEDLEMSTIDNING FÖR GRÖNA BILISTER • DISTRIBUERAS I DAGENS INDUSTRI MAJ 2015

Vägen till en fossilfri fordonsflotta 2030 Den stora FFF-utredningen behöver kompletteras. | SIDA 9

Moderna bilpooler Bildelningens roll i minskad klimatpåverkan. | SIDA 18

Fastighetsbolag som tänker klimatsmart Tre inspirerande och innovativa exempel på fastighetsbolag som ligger i framkant. | SIDA 15

Newsfactory Ed 10 2015

BETEENDE | Mobilitet handlar om mer än val av

fordon och bränsle. Mjuka frågor i fokus. | SIDA 16

BRÄNSLE | Ursprungsinformation på drivmedel. Ett verktyg i kampen mot fossilfria drivmedel. | SIDA 23

Med oss kan du resa när det passar dig, på ett sätt som fungerar för både dig och miljön. Läs mer om vårt arbete för en hållbar resa på hertz.se Boka din hyrbil på hertz.se eller genom att ringa 0771-211 212

BILAR | Av 31 tävlande bilar var det Tesla model S som knep titeln: Miljöbästa bil 2015. | SIDA 10

2

ANNONS

[Start]

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

Bli medlem du också, gå in på www.gronabilister.se

Den här tidningen klimatkompenseras i samarbete med ZeroMission. Läs mer på www.zeromission.se

LEDARE

För att nå en fossiloberoende fordonsflotta krävs en beteendeförändring

V

I ÄR DEN första generationen som känner av effekterna av klimatförändringarna – och den sista som kan göra någon­ ting åt dem. Känn på det. Vi som lever nu har alltså ett enormt ansvar för hur framtiden formas för våra barn. Fönstret för att klara tvågradersmålet är fortfarande på glänt, om än knappt. Om 15 år ska Sverige ha ställt om hela for­ donsflottan till att vara fossiloberoende, och 2050 ska Sverige vara utan nettout­ släpp av växthusgaser. SAMTIDIGT SOM klimatfrågan ställer krav på stora utsläppsminskningar under kort tid, lever vi i en innovativ tid som präglas av stora teknologiegenombrott och innovationskraft, något som kanske är särskilt påtagligt inom energiområdet

mötesresor kan tack vare teknik ersättas mer distansmöten, eller med mer klimats­ marta transportsätt såsom kollektivtrafik, gång och cykel för stadsbon. Det bubblar i bilpools-Sverige och möjligheten att dela istället för att äga har aldrig varit större.

och fordonsutvecklingen? Att lösningarna finns inger hopp. Vi vet vad som behöver göras och att vi behöver göra det i snabb­ are takt. Men för att uppnå en förändring räcker det inte med enbart kalla fakta. Det krävs även en social motivation. I HANDEN HÅLLER du ett nytt nummer av Gröna Bilisters tidning Trafik & Miljö. Vi är en miljödriven förening som bygger vår verksamhet på Bilen, Bränslet och Beteendet, tre ben som måste gå åt samma håll för att klara av omställningen till fossiloberoende fordonsflotta 2030. Ett konkret mål som vi och fler med oss anser vara möjligt att uppnå.

BETEENDEFÖRÄNDRINGAR är lågt häng­ ande frukter men som behöver stöd av motivation och information för att bli verklighet. Vi vill se ett större fokus på beteendeförändringar i debatten och i framtagandet av styrmedel. Och vi vill se politiskt mod.

I DET HÄR numret vill vi lyfta fram det tredje benet: Beteendet. Det är där vi an­ ser att det är mest kvar att göra. Många

Trevlig läsning! Johanna Grant, ordförande Martin Prieto Beaulieu, Chefredaktör

/ INNEHÅLL Nyheter 04 Öppet brev från 2030-konferensen 2015 07 FFF i all ära – men det ­behövs en utredning till! 09 Här är årets bästa miljöbilar 10 Alla ska med, även våra tvåhjulsvänner 13 Fastighetsbolagen möter ­framtiden med laddmöjligheter 15 ”Vanor, beteende och ­identitet är kärn­frågor” 16 ”Det mesta handlar om ­medarbetarnas resbeteende” 17 Bilpooler fasar ut gamla skrothögar 18 Digital teknik banar väg för miljövänligare storstäder 21 St1 är nummer ett med drivmedelsursprung 23 Biogasdrivna fordon ­skapar hela kretslopp­ 24 Kommunerna är på grön frammarsch 26 På KTH utvecklar man ­persontransportens framtid 29

BOKA MED VÅR APP!

Ansvarig för innehåll Martin Prieto Beaulieu, martin.prieto.beaulieu@gronabilister.se Produktansvarig Johanna Grant, Gröna Bilister Projektledare Roland Wiklund ­Produktionsledare Jozef Lego Silfverberg ­Försäljning Joakim Classon Form Oh My! Redaktionella medarbetare Mattias Goldmann, Fredrik Holm, Per Östborn, Jesper Johansson, Gordon Strömfelt, Lars Edvall, Hanna Begler ­ Traffic Newsfactory Repro Oh My! Tryck Bold Printing S ­ tockholm, Bold Printing Malmö, Bold Printing Borås, Daily Print Umeå Gröna Bilister, Box 7070, 103 87 Stockholm Newsfactory AB, Gävlegatan 12 A, 113 30 Stockholm, 08-545 03 990, info@newsfactory.se, www.newsfactory.se Är du intresserad av din egen kundtidning och vill veta mer om hur vi kan hjälpa er? ­Kontakta vår affärsutvecklingschef Roland Wiklund på 08-545 03 598 eller roland.wiklund@newsfactory.se Tryck

Logg

a in

4:21

Bok

lgata

r

Taxik o

rt

pris:

Instä

sena

llning

9 5 kr ar

11

n4

nu

Tota lt

reso

gen

Sko

Åka

Mina

Nästa

ndvä

Via

taxi

100%

i

Stra

Till

Åka

PM

a tax

Från

Åk till fasta priser i hela Sverige

Boka

Denna tematidning är producerad av Oh My! i samarbete med Gröna Bilister och ­Newsfactory­Media Group

re

Taxi 020 Sveriges miljövänligaste taxibolag

4

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

[Nyheter] FOTO: MATTIAS GOLDMANN

Alla skall kunna ladda

Med sikte på vinst, Gröna Bilisters ordförande Johanna Grant.

Hårdtränar inför elbilsrally I SEPTEMBER HÅLLS det populära elbils­ rallyt OECR för femte gången. Gröna bilister siktar på seger. Självklart ska vi vinna. Vi ligger redan i hårdträning, säger Gröna bilisters ord­ förande Johanna Grant. ORESUND ELECTRIC CAR RALLY, OECR, är en viktig mötesplats för alla som arbetar för avgasfria transporter i Sverige och Danmark. Företag, organi­ sationer och politiker knyter kontakter över gränserna och inspireras att driva utvecklingen framåt. Ett 60-tal laddhybrider och elbilar med­ verkar med start i Köpenhamnsområdet och målgång i Malmö. I tävlingsmomen­

Öresundskraft b ­ akom nytt företag för el­bilsladdning i Sverige CLEVER SVERIGE AB heter det nya, svenska företag som Öresundskraft har startat tillsammans med danska ­CLEVER A/S. Målet är att erbjuda ­svenska elbilsförare marknadens bästa laddlösning. FÖRETAGET HAR SITT säte i Helsing­ borg med fokus på produkter, tjänster och el för elbilsladdning. Det är helägt av Öresundskraft men avsikten är att erbjuda fler kommunala energiföretag delägarskap. Först på tur in i ägarkretsen är Jämtkraft. Med Jämtkraft kommer målsättningen att utökas till att inom ett år även täcka in delar av Norrland med laddare. Till vd för CLEVER Sverige AB har Fredrik Nordin utsetts med mång­ årig erfarenhet från fordonsbranschen. – Satsningen på CLEVER i Sverige betyder att vi på kommersiella villkor påskyndar introduktionen av elbilar och omställningen till ett hållbart trans­ portsystem, samtidigt som vi etablerar en ny kanal för försäljning av el, säger Öresundskrafts vd Anders Östlund. MÅLET ÄR ATT redan om ett år ha ett 50-tal laddare längs större vägar i södra Sverige, hos fastighetsägare och på offentliga platser som köpcentra och liknande. Enligt uppgift kommer företaget att erbjuda ett brett program av laddare, el, betallösningar och andra tjänster som ska underlätta elbilsägandet.

DEN SOM KÖPER en elbil eller ladd­ hybrid idag vill vara miljömedveten men vill för den skull inte göra avkall på bekvämligheten. – Charge Amps vill gärna verka för att ALLA skall kunna ladda, utan att behöva vara ingenjör för att kunna hantera utrustningen. Vi vill avdra­ matisera laddningen av elfordon och har därför utvecklat en utrustning som kan användas av den breda publiken. Smarta produkter, som är enkla att använda och till ett bra pris är vad som efterfrågas. Här vill vi vara drivande i utvecklingen, säger Charlotte Eisner, VD för Charge-Amps. NÄR DET GÄLLER laddning finns det en del begrepp som kan behöva förklaras läs mer här: www.charge-amps.com

ten ingår bland annat att köra så energi­ snålt som möjligt på den danska sidan och hålla rätt medelhastighet och tid på den svenska. GRÖNA BILISTER HAR varit med fyra gånger tidigare och satsar hårt på att vinna i år. Eftersom vi är ledande inom miljö och bilism i Sverige ska vi självklart vinna OECR. Vi ligger redan i hårdträning, säger Gröna bilisters ordförande Johanna Grant. Mer info om rallyt finns på oecr.org

Kontoren stängdes – för miljön! DEN 5 MAJ STÄNGDES kontoren på många ställen runtom i Sverige. På mer än hundra arbetsplatser uppmärk­ sammades det flexibla arbetslivet på årets Jobba Hemma-dag. I TAKT MED samhällets digitalisering har fler och fler yrken förändrats. Våra dokument, kontakter och arbetsverktyg finns numera i mobilen och på internet. Denna utveckling har lett till ökad rörlig­ het och flexibilitet men även utmaningar som att skapa fungerande arbetsmiljöer och se till att arbetstiden inte tar över privatlivet.

lades representanter för företag, myndig­ heter och civilsamhälle för ett samtal om miljöpåverkan, produktivitet och livs­ kvalitet. Johan Braw, vd på Sölvesborgs­ hem, sammanfattade jobba hemma-idén ”som ett verktyg för att skapa attraktiva och dynamiska arbeten, inte som något slags huvudarbetssätt”. VI KOMMER MED största sannolikhet jobba både hemma och på kontor fram­ över. Men att kontoret inte längre bara är en plats verkar de flesta bedömare vara överens om.

DET MESTA GÅR bra i världens energi­ utveckling. Tack vare smarta stöd­ system i Tyskland, Kina, och USA har sol- och vindel blivit så billig att det kommer bli lönsamt att lösa världens elförsörjning med förnybar energi. Bra­ silien har fostrat en etanolindustri som konkurrerar väl med fossila bränslen. EUROPA HAR EN vindkrafts industri i Danmark tack vare den industripolitik som drevs där på 1900-talet. Men trots att det i EU ofta uttalas ambitioner går den industriella utvecklingen nu snabbare i Kina och USA. Det går lätt att förstå varför om man ser hur EU stoppar utvecklingen av nya hållbara drivmedel. I EU TALAR man om avancerade bio­ drivmedel som kan produceras i stora anläggningar med ny teknik. EU har anslagit pengar för att ge stöd åt flera lovande projekt där företag, bland annat flera svenska, själva skulle satsa miljarder kronor i sådana anläggningar. Samtidigt ser EU till att det inte blir några investeringar. EN AV EU:S prioriterade regler är att medlemsstaterna inte ska få bygga upp nya industrier genom statliga stöd. Detta fungerar så att EU och dess medlems­ länder fortfarande kan stödja forskning och utveckling. Men när ny teknik ska börja användas gäller att inga stödsys­ tem, bidrag eller skattefördelar får ges så att verksamheten blir lönsam. Då är den ”överkompenserad”. Om ett biodrivme­ del som inte ger nettoutsläpp av koldiox­ id och därför slipper koldioxid­skatt blir lönsamt att producera måste det beläg­ gas med koldioxidskatt för annars är det ”överkompenserat”. SVENSKA INDUSTRIER har förberett miljardinvesteringar i avancerad pro­ duktion av biodrivmedel. Projekten var bland de bästa i världen, och EU bevil­ jade bidrag. Ändå var de själva tvunga att investera miljarder och ta hela ris­ ken för att tekniken inte skulle fungera eller att oljepriserna utvecklades så att de förlorade pengar. Samtidigt aldrig tjäna pengar för att kunna expandera verksamheten om allt gick bra. PÅ SÅDANA VILLKOR finns inga inves­ terare. Då är det roligare att utveckla företag i USA och Kina där de som skickligt bidrar till att nå samhällets mål får tjäna pengar.

HÅLLBARHET ÄR EN huvudpoäng med att jobba hemma. Kör du bil till jobbet och börjar jobba hemma en dag i veckan så har du minskat dina koldioxidutsläpp med 20 %. Flera av deltagarna på Jobba Hemma-dagen genomförde videomöten som ett exempel på hur vi kan tillfred­ ställa våra mötesbehov på olika sätt. PÅ CENTRALSTATIONEN I Malmö sam­

Gröna Bilister rekommenderar! Vad avgör? Nya bilars koldioxidutsläpp – analys marknad för marknad UTSLÄPPEN FRÅN NYA bilar på en viss marknad beror i mycket hög utsträck­ ning på vilka policyåtgärder man gör. Förvisso pekar utsläppskurvan för nya bilar nedåt på alla granskade markna­ der, men minskningstakten ser olika ut och varierar över tid. De flesta ”knee­ cap”, alltså plötsliga förändringar i för­

Krönika

VAD AVGÖR?

Nya bilars koldioxidutsläpp – analys marknad för marknad √ Sju länder analyserade √ 2001–2014

säljningskurvan, kan härledas till nationella policyförändringar,med snabb och ibland överraskande stark feedback från konsumenten. Rapporten kan laddas ned på 2030-sekretariatet.se

EU:S INDUSTRIELLA självmordsförsök är plågsamt att uppleva. Men det är samtidigt viktigare än någonsin att de företag och konsumenter som vill se en utveck­ ling också i Europa hjälps åt – även när koldioxidskatt på koldioxid­ fria bränslen används för att hindra hållbar utveckling.

Tomas Kåberger, ordförande i European Biofuels ­Technology Platsform tidigare ordförande i Gröna Bilister

RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 201519–20 ORESUND ELECTRIC RALLY ORESUND ELECTRIC CAR RALLYCar 2015Rally, med ORESUND CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR Den september kör viCAR igen, för2015 femte året i rad. Oresund Electric startELECTRIC i RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 Frederiksberg (Köpenhamn) och målgång i Malmö dagen därpå. ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC 2015 ORESUND ELECTRIC CARärRALLY 2015 ELECTRIC CAR RALLY 2015 somORESUND ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND Efter CAR sinaRALLY första levnadsår som EU-projekt OECR i dag enORESUND stolt och självständig femåring lockar ELECTRIC CAR RALLY 2015 ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR branschfolk, och allmänhet till en inspirerande helg i CAR denRALLY dynamiska RALLY 2015 ORESUND ELECTRICbeslutsfattare, CAR RALLY 2015 elbilsentusiaster ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC 2015 Öresundsregionen. ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 Inget av detta hade varitORESUND möjligt ELECTRIC utan våraCAR fantastiska medarrangörer – kommuner, regioner, organisationer och företag ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND som sitt ansvar förCAR en RALLY värld 2015 med energisnåla avgasfria transporter. Med Öresundskommittén huvudarrangör. ELECTRIC CAR RALLY 2015aktivt tar ORESUND ELECTRIC ORESUND och ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLYsom 2015självklar ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC VillORESUND du varaELECTRIC med? CAR Anmäl på oecr.org, men väntaCAR inte. Platserna försvinner lika fort fulladdad elbil.ELECTRIC CAR RALLY 2015 CAR RALLY 2015 RALLYdig 2015 ORESUND ELECTRIC RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CARsom RALLYen 2015 ORESUND ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015 ORESUND ELECTRIC CAR RALLY 2015

FREDERIKSBERG – HELSINGÖR – HELSINGBORG – LANDSKRONA – MALMÖ

STOLT RALLY FIRAR FEM ÅR

1 9 – 2 0 SE PTEMBER 2015

Vill du alltid ladda på MAX? Vi på Charge Amps har utvecklat en kabel med ställbar laddström för att ta tillvara på tillfällen att ladda vid såväl motorvärmaruttag med 6A som uttag med 16A. Du minskar laddtiden med 40% vid laddning på 16A jämfört med standard 10A. Bra va?

Rek. pris 5875 SEK inkl. moms. För elbilar och laddhybrider med typ 1 kontakt. Ställbar laddström 6/10/16A. Vikt 1,6 kg. Kabellängd 7,5 m. Anslutningskontakt: Schuko CEE7/7 16A. Kabeln behåller sin böjlighet ner till -30º. Ett LED ljus underlättar inkoppling i mörker. Kabeln kan skyddas med säkerhetskod. Dessutom slipper du den tunga klumpiga boxen. Handla på www.charge-amps.com eller hos din lokala Mitsubishi återförsäljare.

Spark x (Genius)

#genius

Inie s t a

= Electrifying

NYA NISSAN LEAF. 100% ELDRIVEN. NISSAN.SE

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

7

[Upprop]

Öppet brev till infrastrukturministern nsson Till Infrastrukturminister Anna Joha Kopia: on Finansminister Magdalena Anderss nd Bolu Per er inist adsm Finansmarkn Näringsminister Mikael Damberg Miljöminister Åsa Romson Energiminister Ibrahim Baylan viktiga åsikter under dagen, och Hej Anna, ringens planer. Det kom fram flera rege om e ttad berä och sen feren kon Du deltog på Ekotransport spontana och vi har samlat de viktigaste. dina ministerkollegor möttes det av dagen och skicka detta till dig och fatta man saknar ett sam le man skul men vi a, att garn rade anin ente När vi pres och en vilja att ta sig an 2030-utm ghet otåli en s finn Det e. gand kraftiga applåder hos de 200 delta vägar att ent. Det ställer krav på er att finna politiskt ledarskap i dessa frågor. e fordonsflotta hos flera departem oend har ober nsle brev a ilbrä dett r foss en ckna om erte und orna Politiskt ligger fråg sumenterna. Vi som tydligt sätt mot marknaden och kon en ett nå på att icera för te mun arbe kom atta och a forts verk ens sam ­samordna, centrala punkter för regering sport konferensen enats kring tio utifrån diskussionerna på Ekotran ­ beroende fordonsflotta: fossilbränsleo onsflotta går att nå, et om en fossilbränsleoberoende ford orna. Vi är övertygade om att mål -fråg en mycket hög 2030 och för p pa rska Euro i leda ett bilar vs 1. Det behö som har lägst utsläpp för nya a, dern erlän Ned ar. vänt vi re läng för det? men det blir snabbt svårare ju inspirerande ledarskap. Vem kan stå r Sverige att ha just ett tydligt och otta, och politiker onsfl ford e oend ober nsle andel cykel och kollektivtrafik, råde ilbrä foss rna står bakom målet om en artie agsp riksd av ramverket som Sju vi har len! så -må on,  agstifta kring 2030 2. L fram det som propositi det nu lagstiftas. Lägg därför snarast att t aktiv ar fråg efter ken bloc från båda e ar allvar. E, som signalerade att den aviserad visar marknadens aktörer att ni men verkade EU-kommissionens DG MOV med t att tyst spor inte tran Eko mer På . bedö nen Vi issio EU. och förhandlas med 3. Ta strid med EU-komm ödesbestämd, utan kan diskuteras är rätten ra inte en begä vi ning bör katt ten sbes kraf edel kärn a rivm höjningen av biod de på sin rätt att subventioner tera insis n nnie brita kli­ Stor som tuffa sätt ma Sverige: Varför skall EU sätta diplomati är rätt väg, utan på sam fråga för biobränsleutvecklingen i e rand avgö ingen. en ndn är Det anvä len. styra med att ter är ett utmärkt sätt att stimulera de förnybara driv verktygslådan? Klimatrelaterade skat ur n ativ tyge initi verk a tiska bäst poli de av v bort ta beho t matmål, men samtidig gen har överraskat. Här finns ett attad del i omställningen. Utvecklin ag minst lika stor.  eteendeförändringar är en undersk 4. B bristen på politiska initiativ och försl och otydligare här än på andra håll, än talare, gällande är olika aret av er ansv gång Men al p. 20-t rska ett leda och ett des ”långsiktiga spelregler” repa upp sen feren kon t spor pningar ända tran skär utmärkt innebära stegvisa  ångsiktighet är A och O. På Eko 5. L inte betyda stelbenthet, utan kan ver behö Det nt. ame incit ra and styrmedel lika väl som od som bör vara en stabil fram till slutmålet år 2030. ykelperspektiv är en beprövad met livsc ur tion duk atre klim efter us bon el – en av fordon. Se på kombinationen 6. Teknikneutralitet mellan drivmed ingen av bonus-malus-beskattning rmn utfo för st min inte gen, cklin plattform för den fortsatta utve tankar det fossila alternativet. jöbils­ n bonus till en fordonsägare som fortsatta finansieringen av supermil av drivmedel och motorteknik – inge ttningen av fordon bortom 2016, den eska ånsb Förm kt. dire s tera han te ing.  kutåtgärder mås 7. A snabbt måste få sin lösn är tre exempel på frågor som mycket and bör vi utnyttja premien och skatten på biodrivmedel alternativbränslestrategi. Liksom Finl sin visa redo EU till ige Sver ska 2016 ten Hös 8. Börja tidigt med det långsiktiga. t kräver att vi börjar snarast. ussion och ett styrande verktyg, vilke att nå fossil­ detta direktiv till att få en bred disk onen bör ses som en viktig del av arbetet med infrastrukturpropositi de man kom tet med Det arbe t. pel eppe exem begr till ktur 9. Vidga infrastru r i infrastrukturarbetet, as till sektorer som inte normalt ingå vidg bör tet arbe och , ende bero bränsleo de. a, ogenomtänkta eller dåligt förankra bredband och distansarbete. stor när beslut uppfattas som dålig ås först d är n och ds sche utre bran let från istäl , en att det som bör beslutas 10. Gå till beslut. Irritation gligt att man nu är mer irriterad på påta det var n ense nfer t-ko spor Men på Ekotran iskuteras ännu en vända. kta om fem år” som en ursäkt att avva ma ”vad som är marknadsmässigt bedö ker försö nu sliet skan ring Rege När en minister säger att till beslut! ver modiga politiker som vågar gå Beteendet. Vi har ett gott med satsningar, då går tåget. Vi behö n (och tunga fordon), Bränslet och Bile r tera esen repr som as rer aktö iotal formellt är med i sekretariatet, stött Bakom 2030-sekretariatet står ett trett ta parallellt. Utöver de aktörer som arbe att av en vikt ser B e ektiv samarbete, där aktörer inom resp oberoende fordonsflotta. vill vara med att nå en fossilbränsle siktighet och tydlighet detta brev av en mängd aktörer som stå för detta sista B. När ni ger lång att för a vald är Ni . utet Besl as; som sakn På konferensen dök ett fjärde B upp 2030 målen. på den svenska marknaden att nå rer aktö hos gi ener ar hållb ket finns myc – ta ledningen! Lycka till med det fortsatta arbetet

a Bilister Johanna Grant, ordförande i Grön

Vill du också skriva på detta öppna brev till regeringen? Gå in på länk: 2030-sekretariatet.se/upprop/ eller skanna QR-koden. SAMARBETSPARTNERS 2030-SEKRETARIATET Strateco, Sveriges Trafikskolors Riksförbund, Trafikutredningsbyrån, Vattenfall, Ecobränsle, Renfuel, Hyundai, Preem, AGA Gas, E.On Gas, Gröna Bilister, KonveGas, ST1, Perstorp, Energigas Sverige, Lantmännen Energi, Move About bilpooler, Power Circle, Scania, Sekab, Svebio, Taxi 020, Västtrafik, Klimatkommunerna, NEVS, Vätgas Sverige, MyEco, Jämtkraft, Nissan, TRB och SnowPark. 2030-sekretariatet organiseras av tankesmedjan Fores.

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

9

[Debatt]

FFF i all ära – det ­behövs en utredning till! Utredningen om en fossilfri fordonsflotta har gjort ett utmärkt arbete i att bedöma bilarnas och bränslenas bidrag till en omställning. Men den missar helt den potential som finns i det tredje B:t – beteendet. Därför behövs en kompletterande utredning som beskriver hur samhället kan stötta individen att ställa om till en fossilfri mobilitet. Det menar Johanna Grant, Gröna Bilister.

S

Å GOTT SOM varenda plastflas­ ka och aluminiumburk åter­ vinns i Sverige idag. Det kan vi tacka pantsystemet för. Men en ekonom skulle skaka på hu­ vudet och säga att eftersom panten är så liten är det inte lönsamt för konsumenten att panta förpackningarna. Nu är det inte belöningens storlek, utan belöningen i sig, som är den drivkraft som får oss att gå till pant­automaten. Och av detta kan man lära sig att mänskliga beteenden sällan är ekonomiskt rationella. Vi gör sällan den välgrundade kostnads­ nyttoanalysen. Vi söker belöningar och vi undviker straff. FRÅGAN ÄR DÅ vilka lärdomar man kan dra av detta i arbetet med att skapa en fossilfri fordonsflotta till år 2030? Vi som studerar menar att tre olika B:n måste samverka: Bilen, Bränslet och Beteendet. Den stora FFF-utredningen lade sitt krut på två av tre B:n, nämligen bilen och bränslet. Man underskattade eller förbi­ såg möjligheterna med beteendeföränd­ ringar, fastän det finns många lågt häng­ ande frukter att plocka som i många fall går att göra på kort tid till låg kostnad. Vi menar att det nu är hög tid att regeringen låter utreda hur samhället på bästa sätt kan hjälpa Sveriges alla trafikanter att ställa om till ett klimatsmart resande. Vi kan också påvisa att det är fullt möjligt, och att såväl luften och städerna som statskassan och privatekonomin skulle må bra av en sådan politik. För att inte tala om folkhälsan. I DEN FÖRSTA uppföljningen av hur Sverige närmar sig målet om en fossil­ fri fordonsflotta år 2030 – som ironiskt nog gjorts av det frivilligt sammansatta 2030-sekretariatet och inte av någon av våra miljövårdande myndigheter – finns det en rad goda tecken. Utvecklingen mot allt mer bränslesnåla bilar är positiv och den fortsatta teknikutvecklingen innehåller många löften. Vår förmåga att ta fram allt mer klimatsmarta bränslen är inspire­ rande, även om nya skatteregler hotar att slå undan benen för en viktig framtida näring. Tekniken för en omställning är mogen och väletablerad, resurserna bak­ om de nya bränslena räcker till. De nya bilarna och de nya bränslena kan fortfa­ rande behöva hjälp att komma ut på en marknad och öka sina andelar, men det är förhållandevis enkla frågor att lösa.

”Vi menar att det nu är hög tid att regeringen låter utreda hur samhället på bästa sätt kan hjälpa ­ Sveriges­alla trafik­ anter att s­ tälla om till ett k ­ limatsmart resande.” MEN DET FINNS ett tredje B: Beteendet. Fastän lösningar finns behövs föränd­ ringsvilja och motivation för att ta del av dem. Här är utvecklingen mer otydlig, och trenden osäker. Vi kan visserligen se att biltrafiken per capita sakta minskar, särskilt i städerna. Människor väljer i allt högre grad gång, cykel, kollektivtrafik och smarta IT-lösningar. Vi ser samtidigt att den senas­ te tidens prissänkningar på fossila drivme­ del får bilanvändningen att öka, framför allt i glesbygd. Vi kan se att många städer har ambitionen att planera så att gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik. Vi ser samtidigt att stela gamla parkeringskrav fortfarande cementerar det traditionella bilägandet framför andra mo­ bilitetslösningar vid nya bostadsområden. Vi ser att cyklingen ökar starkt som hälsotrend, men konstaterar att skatte­ systemet fortfarande gynnar den som sitter fast i bilkön (med reseavdrag) för att ta sig till spinninglokalen där cykeln sitter fast i golvet (eftersom det gör den avdragsgill). VI VET ATT sparsam körning, ofta be­ nämnd eco-driving, minskar bränsle­ förbrukningen med fem till åtta procent. Men vi ser inga genomtänkta system som aktivt vänjer in bilister att lång­ siktigt köra sparsamt. Därför återfaller de flesta som testat sparsam körning efter ett tag i det vanliga körsättet. Vi vet att en lyckad beteendeför­ ändringsåtgärd är att med hjälp av information, differentierade taxor och bonussystem, fördela resenärer inom

Beteendet kommer i skymundan när FFF fokuserar på bilen och bränslet, menar Gröna Bilisters ordförande Johanna Grant.

kollektivtrafiken bättre och på så sätt uppnå ökad kapacitet. Trängsel och behov av underhåll minskas, samtidigt som kollektivtrafiken blir mer attraktiv då punktlighet och trivsel ökar. Detta har fungerat mycket bra i storstäder som Singapore och London. Insatsen är liten och kan göras imorgon. VI BROTTAS ALLA med dåliga samveten, och vi följer alltför lätt minsta motstån­ dets lag. En politik som låter samma lag verka i enlighet med de transportpolitiska målen, och som stöttar den som ”gör rätt”, skulle direkt bli väl accepterad och mottagen. EN FÖRSTÅELSE FÖR människors attityder och ambitioner behövs, det är just här en

stor del av lösningen ligger­. En ­utredning med syfte att hjälpa privat­personen att göra rätt har gott om sakkunskap att ta vara på. Den här gången bör man söka sina experter bland beteendeveta­ re, beteendeekonomer och psykologer. För att inte tala om landets skickligaste marknadsförare! Det finns också allt fler lokala projekt och försöksverksamheter att dra lärdomar av. I Gröna Bilister samlar vi systematiskt in erfarenheter och lär­ domar från dessa projekt, och det är en kunskapsbank vi gärna skulle dela med oss av! Johanna Grant Ordförande Gröna Bilister

10 A N N O N S

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

[Bilar]

Årets tävling avgjordes i Kista i samarbete med Vasakronan, Tyréns, Zeromission och Kista Commute.

Här är årets bästa miljöbilar Med 15 år kvar till målet om en fossilfri fordonsflotta går fortfarande 97 procent av de svenska bilarna på fossilt bränsle. Det måste förändras, och det finns gott om miljöbilar att välja bland. När tävlingen Miljöbästa Bil 2015 avgjordes stod Tesla model S som vinnare bland 31 kvalificerade miljöbilar. TEXT: JOSEFIN LINDBERG

FOTO: SHUTTERSTOCK / MARTIN PRIETO BEAULIEU

I

20 ÅR HAR Gröna Bilister utsett årets Miljöbästa Bil och när årets tävling avgjordes i Kista fanns det många värdiga vinnare. Samtliga 31 bilmo­ deller i tävlingen var uppkopplade bilar som gick på förnyelsebart bränsle och hade högsta säkerhet. Dessutom ingick det i urvalskriterierna att de skulle kunna levereras till kunderna senast det första kvartalet 2015. – Det är glädjande att så många bilmo­ deller kvalificerade sig trots våra tuffa krav. År efter år skärper vi kriterierna för att driva på utvecklingen av miljöbilar. Vi ser också större och större tekniksprång för varje år som går och med dagens teknik kan vi nå en fossilfri fordonsflotta 2030, men det gäller att konsumenterna får reda på vilka bilar som finns på marknaden för att de ska kunna investera i en bil för framtiden, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för Gröna Bilister och projekt­ ledare på Miljöbästa bil 2015. VINNARE AV MILJÖBÄSTA BIL 2015 blev Tesla Model S. Andraplatsen i tävlingen ­delades av laddhybriderna Mitsubishi

Outlander PHEV och VW Golf GTE. På tredje plats kom gasbilen Subaru Legacy Boxer-CNG och elbilen VW e-Golf. – Tesla har tagit världen med storm med sin pionjäranda. Model S är en fullstor elbil som har nästan lika lång räckvidd som en vanlig bil. Nu följer resten av bil­ världen efter och det kommer inte att dröja länge innan priserna på elbilar faller, säger Martin.

Martin Prieto Beaulieu, talesperson Gröna Bilister.

”Det kommer inte att dröja länge innan priserna på elbilar faller”

GRÖNA BILISTERS MILJÖBILSRANKNING är internationellt sett ledande då andra gröna rankningar görs utifrån fordons­ data, och utmärkelsen Årets Bil låter inte användarna själva komma till tals. Genom att utse Miljöbästa Bilar 2015 redan hösten 2014 kan importörer, bilhandlare, uppkö­ pare och enskilda konsumenter använda sig av utmärkelsen under ett helt år, vilket ytterligare stärker utmärkelsens betydelse. – Utmärkelsen lever hela året, konstate­ rar Martin Prieto Beaulieu. Många privat­ personer, företag och kommuner använder vår lista med nominerade bilar som en inköpsguide för miljösmarta bilar.

Fakta: Urvalskriterier Miljöbästa Bil 2015 Bilen ska vara fossiloberoende. Med detta menas att den ska vara tillåtet att köra den på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75% består av förnybar råvara. Energiförbrukningen hos en tvåhjulsdriven personbil med upp till 5 sittplatser ska vara högst 60kWh/100 km. Bilen ska ha 5 stjärnor i Euro NCAP:s krocktester, eller uppfylla motsvarande krav. Den ska kunna levereras till kund senast första kvartalet 2015. Barnfamiljernas val 1. Subaru Legacy/Outback Boxer-CNG (gas), 5 p 2. Skoda Octavia G-TEC (gas), 3 p 3. Mitsubishi Outlander PHEV ­(laddhybrid), 1 p Seniorernas val 1. Mitsubishi Outlander PHEV ­(laddhybrid), 5 p 2. Renault Zoe (el), 3 p 3. Jurygruppen kunde ej enas om en tredjeplats. Därför delas inga poäng ut. Miljöchefernas val 1. VW e-Golf (el), 5 p 2. Nissan Leaf (el), 3 p 3. Tesla Model S (el), 1 p Biltestarnas val 1. VW Golf GTE (laddhybrid), 5 p 2. Tesla Model S (el), 3 p 3. Nissan Leaf, 1 p Folkets val – genom nätomröstning i samarbete med Auto, Motor & Sport: 1. Tesla Model S (el), 5 p 2. Volvo V60 Plug-in Hybrid ­(laddhybrid), 3 p 3. VW Golf GTE (laddhybrid), 1 p

Årets tävling avgjordes i Kista.

Tjänstepaket för era laddstolpar TA DEL AV VÅRA ERFARENHETER AV ATT SKÖTA MER ÄN 130 SNABBLADDARE

Kontakta Markus Hökfelt på 08-671 80 04 eller markus.hokfelt@fortum.com för mer information och för att boka ett förutsättningslöst möte.

Uppgradera till buss-iness class. Om en person som kör 1000 mil i tjänsten istället skulle åka kollektivt med SL, skulle koldioxidutsläppen minska med ca 2 ton per år. Det motsvarar 2 varv runt jorden i en fullsatt SL-buss! Kollektivt affärsresande lönar sig alltid. Köp företagskort på sl.se/bussiness

Källa: CERO www.cero.nu

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

A N N O N S 13

[Elcyklar]

Den svenska marknaden för elcyklar ligger en bra bit efter många andra länder.

Alla ska med, även våra tvåhjulsvänner Regeringen har som vision att Sveriges transportsektor ska bli fossilbränsleobero­ ende till år 2030. För att det ska lyckas krävs förstås många olika insatser, och även våra tvåhjulingar måste dra sitt strå till stacken. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: SHUTTERSTOCK MYECO AB

M

OPEDER, SKOTRAR OCH motorcyklar är inte de störs­ ta miljöbovarna, men det krävs att även tvåhjulingarna utvecklas mot att kunna rulla på förnyelsebar energi. Ett spännande exempel är världens snabbaste motorcykel som faktiskt går på el, LS-218 från Light­ ning Motorcycle. Maxfarten är hela 351 km i timmen och motorcykeln är nästan ljudlös och vibrationsfri. MEN DET ÄR kanske inte motorcyklar som går i 351 km i timmen som ska rädda värl­ den. Försäljningen av elcyklar växer just nu och det kommer även skotrar och mopeder

som rullar med hjälp av elenergi. Vid sidan av eldrivna transporter anser regeringens utredning att biodrivmedel är en viktig del i arbetet mot minskade utsläpp. PAUL TENGBOM DRIVER tillsammans med fyra kompanjoner Eco Mobil som är generalagent för Blitz Motors elskotrar. Han och hans kompanjoner var på resa i Israel när de kom i kontakt med Blitz Motors elskotrar och de föll pladask. I Israel, som är ett high tech-land, används elskotrarna, förutom av privatpersoner, även mycket av den professionella marknaden; tidnings­ bud, akutläkare, säkerhetsbolag etcetera. – Förutom att det är ett fantastiskt miljö­ alternativ är elskoter ett perfekt fordon för

”Skotrar har verkligen framtiden för sig. Det är både bra för miljön och bra för plånboken.”

transport då de är tysta, kräver minimalt med underhåll och har extremt låga drifts­ kostnader, konstaterar Paul. I GRUNDEN ÄR Paul och hans kompan­ joner ingenjörer och är både intresserade av motorcyklar och miljön – därav att de startade Eco Mobil. – Vi har ännu inte kommit så långt i Sverige, men vi hoppas att försäljningen av elskotrar ska ta fart. Det finns många fördelar och de passar perfekt för pendlare eftersom de håller motorvägsfart. Skotrar har verkligen framtiden för sig. Det är både bra för miljön och bra för plånboken, menar Paul. ÄVEN ELCYKELN ÄR ett bra alternativ till motorcykel eller bil. Den är dessutom bra för miljön och hälsan, spar tid och dyra parkeringar. Förutom det gör elcykelns el-­ assistans att det är lätt att cykla både ofta och framförallt längre sträckor. FÖRETAGET MYECO som grundades 2008 har följt elcykelmarknadens utveckling i Sverige. Marknaden har utvecklats succes­ sivt, men från låga nivåer. Det har funnits många billiga alternativ på marknaden med låg kvalitet, vilket enligt många be­ dömare har gjort att marknaden inte har vuxit så snabbt.

– Det gäller att satsa på kvalitet när man köper en elcykel och se till att det finns en servicefunktion bakom, konstaterar Rickard Olsson som har grundat MyEco. MYECO KAN ÄVEN erbjuda försäljning, lea­ sing och korttidshyra av elcyklar, men även en innovation som förvandlar din befintliga cykel till en elcykel. Genom att byta ut ditt framhjul och montera en display på styret har du nu en elassisterad cykel. En liten trådlös display på styret, som dessutom är avtagbar, fungerar som nyckel till systemet. I Wheelihjulet, som innovationen kallas, är motor, batteri och den trådlösa motorstyr­ ningen inbyggd. – Vi jobbar mycket med Malmö stad som har 50 cyklar som cirkulerar i kommunen. Bland annat har hemtjänsten i Limhamn tio cyklar som ersätter biltransport. Cyklar­ na rullar cirka 40 mil per vecka och cykel så de används verkligen, konstaterar, säger Rickard Olsson. HAN HOPPAS PÅ att marknaden för elcyk­ lar växer i Sverige de kommande åren, var­ för inte samma utveckling som i Danmark? – I Danmark finns dubbelt så många elcyklar som här, trots att de är hälften så många. Det är klart att vi hoppas på en sådan utveckling, avslutar Rickard.

Renault ZOE

Låg månadskostnad, hög körglädje

Renault privatleasing

från 2 395 kr/mån.* Längst räckvidd och säkrast i klassen**

Renault ZOE är snabb i reaktionerna, vilket gör den rolig att köra. Sedan är den smidig och tyst också, vilket gör resan lugn och behaglig. Och med privatleasing får du en fast månadskostnad så att du slipper överraskningar. Kort sagt, Renault ZOE är ett enklare, tryggare och roligare sätt att köra bil. *Renault privatleasing 0 kr kontant, 36 mån, garanterat restvärde. Inga uppläggnings- eller aviavgifter. Körsträcka 12 500 km/år, inkl. batterihyra. Månadskostnaden 2 395 kr/mån är baserat på ZOE Life R240 från 172 900 kr (ord. frånpris 212 900 kr, minus supermiljöbilpremie 40 000 kr). Supermiljöbilspremien är ett statligt incitament som är oberoende från Renault och med förbehåll för begränsningar och villkor som bestäms av Transportstyrelsen. Erbjudandet gäller på bilar registrerade t.o.m. 30/6 2015. **Räckvidd per februari 2015 bland volymtillverkare, enligt NED-körcykeln. ”Best in class” i supermini-kategorien och fem stjärnor i Euro NCAP krocktest 2013. Samtliga priser är rekommenderade cirkapriser och lokala avvikelser kan förekomma. Renault reserverar sig för eventuella tryckfel. Bilen på bilden kan vara extrautrustad.

renault.se

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

A N N O N S 15

[Infrastruktur]

Fastighetsbolagen möter ­framtiden med laddmöjligheter Innan år 2030 ska Sverige ha en fossilfri fordonsflotta. Så lyder regeringens vision som bland annat innebär att landets elinfrastruktur måste byggas ut med fler elbilar och därmed fler laddmöjlig­ heter. Fastighetsbolagen har redan nu börjat presentera morgondagens lokala lös­ ningar för att ladda din elbil i hemmet och på jobbet. TEXT: SOFIE LUNDMARK

FOTO: SHUTTERSTOCK

F

RAMTIDEN BESTÅR AV en elbilsexplosion. Det innebär att människor kommer vilja ladda sina elbilar i närheten av sina hem, sina arbetsplatser och när de utför sina ärenden och besöker platser. Överallt är det kopplat till fastighetsägare. – Inom en snar framtid kommer det att efterfrågas många fler laddmöjligheter och då behöver det vara enkelt att ordna. Utvecklingen framöver kommer att gå väl­ digt fort, därför är fastighetsbolagens roll betydelsefull när elinfrastrukturen nu byggs ut, menar Sara Haasmark, hållbarhetschef på Fastighetsägarna Stockholm. EN HÅLLBAR FRAMTID är nödvändig att verka för. Det gäller alla, inte minst för fast­ ighetsägare. I ett hållbart fastighetsägande ingår såväl energifrågor som material- och sociala frågor. – Människor och miljö ska må bra i dag och i framtiden och fastighetsägare har stora möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Att erbjuda laddmöjligheter är en förutsättning för att människor ska välja elbilar, säger Sara Haasmark. Brostaden, Vasakronan och Akade­ miska Hus berättar här hur de gjort för att möta morgondagens behov av ökade laddmöjligheter.

Sara Haasmark, hållbarhetschef på Fastighets­ ägarna Stockholm

Snart kan du ladda bilen på jobbet.

Anders Hallquist

Anna Denell

Mia Edofsson

Hållbarhetschef på Brostaden

Hållbarhetschef på Vasakronan

Hållbarhetschef på Akademiska Hus

På vilket sätt bidrar Vasakronan till utbyggnaden av elinfrastrukturen? – Utöver pris är räckviddsångesten det stora hindret för ett snabbt uppsving av elbilar i samhället. En naturlig plats att ladda en elbil på är förstås på jobbet. Som Sveriges största fastighetsbolag har vi satsat på laddplatser i anslutning till våra fastigheter för att möta våra kunders förväntade efterfrågan. Även besökare till våra hyresgäster som kör elbil kan passa på att ladda bilen medan de har ett möte. En annan viktig aspekt är att se till att det finns cykelparkeringar och omklädningsmöjligheter för cyklister.

Berätta om er satsning på solcellsladdare! – På Akademiska Hus har vi universitet och högskolor i vårt fastighetsbestånd, vilket gör att cirka 350 000 unga människor från framtidens generation besöker våra byggnader varje dag. Om vi kan signalera till samhället att vi är med och satsar på elbilar helt fossilfritt så tror jag att det värdet är större jämfört med laddare på exempelvis köpcentrum och snabbmatskedjor. På KTH:s campus kan du i dag ladda din elbil och samtidigt få skugga och väderskydd, eftersom du parkerar bilen under din solcell.

Ni har en vindsnurra på taket. Berätta! – Vi är nyfikna och vill gärna prova och utvärdera nya arbetssätt och system. Det resulterade i att vi 2013 kunde inviga ett helt nytt vindkraftverk som står på taket till en av våra fastigheter i Årsta. Att ladda en elbil tar ungefär sex timmar, och många boende i innerstan har ingen fast parkering och kan således inte ladda hemma. Kan du inte göra det när du sover behöver du kunna göra det medan du är på jobbet, det är orsaken till att snurran står där den står. Har ni några andra spännande ­projekt på gång? – Som första bolag i Sverige har vi testat att ladda elbilar med solceller. Vi har utvecklat en mjukvara som heter Solbanken, där man kan göra insättningar och uttag av solenergi. Där kan vi också mäta hur mycket el vi förbrukar. Nu håller vi också på att testa vår nya idé om induktionsladdning, en matta som du kör upp bilen på. Lösningen bygger på att man utrustar bilbatteriet med en mottagare till induktionsladdningen, då laddar bilen automatiskt när du kör upp på induktionsmattan.

Ni har också satsat på Grön ­bilpool? – Företag behöver ofta förflytta sina medarbetare under dagen. I samarbete med Sunfleet kan vi erbjuda våra hyresgäster Grön bilpool. Bilarna kan bokas per timme och finns i nära anslutning till våra fastigheter. Sunfleet erbjuder många elbilar och där är vi förstås med och levererar laddstolpar.

Varför har ni valt att satsa på det här? – Dels för att elbilar finns i vårt eget bestånd och vi har ett internt behov av laddstolpar. Sedan bidrar det förstås till en grönare infrastruktur med många mervärden, såsom minskade buller­ nivåer. Laddstolparna i kombination med övriga åtgärder som exempelvis tätare bussförbindelser och fler cykelvägar tror jag är nyckeln till framtidens transportsystem.

16 A N N O N S

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

[Beteende]

Om Sverige ska nå en fossilfri fordonsflotta 2030 gäller det att angripa mobilitetsfrågan från olika håll. Mobilitet handlar näm­ lige­n om så mycket mer än om bara vilka typ av fordon man kör och vilket bränsle som är mest miljövänligt. TEXT: JOSEFIN LINDBERG

”Vanor, beteende och ­identitet är kärn­frågor”

M

OBILITET ÄR ETT ord på många politikers och branschorganisationers läppar. Men vad betyder det egentligen? Gröna Bilisters definition av mobilitet är möj­ ligheten för enskilda personer att ta sig till en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt. Det bör också finnas en val­ frihet att välja det reseslag som passar bäst utifrån resenärens preferenser. – Vi anser dock att en styrande para­ meter är att det är ett miljömässigt hållbart alternativ. Mobilitet kan även vara möjlig­ heten att vara resfri, exempelvis att man har möjlighet att genomföra ett möte via webb, telefon eller video i större utsträck­ ning, tillägger Jesper Johansson som är mobilitetsexpert på Gröna Bilister. EN NYCKEL FÖR att skapa miljösmart och effektiv infrastruktur är att samhället arbe­ tar med både utbud och efterfråga i åtanke. – De myndigheter som arbetar med transportsystemet arbetar näst intill ute­ slutande med utbudet, alltså den fysiska infrastrukturen. Man bygger nytt och efter en tioårsperiod tittar man tillbaka och analyserar utfallet av byggnationen. De mjuka frågorna som handlar om de emotionella behoven som resenärerna har faller tyvärr ofta mellan stolarna. Det är problematiskt för om vi ska bygga en hållbar infrastruktur med fungerande ­kollektivtrafik gäller det att alla förutsätt­ ningar finns på plats för att folk ska använ­ da sig av dem, menar Jesper Johansson. EN KOMMUN SOM har tittat närmare på sina invånares beteende och behov är ­Tyresö kommun där Jesper Johansson pro­ jektleder en studie för att ta reda på invån­ arnas attityd till kollektivtrafiken. Studien går ut på att genom djupintervjuer förstå Tyresöborna bättre, för att sedan kunna

göra riktade kampanjinsatser för respektive resenärstyp som identifieras. – Förra året utförde vi djupintervjuer och nu har vi sammanställt materialet och fått fram åtta olika profiler av resenärer som alla har olika beteende och behov. Exem­ pel på profilerna är ”Måste-Mårten” eller ”Kollektiv-Karlssons”. ”MÅSTE-MÅRTEN” HAR tjänstebil och ­behöver bilen i jobbet. Därför kör han ­barnen till skolan för att sedan köa sig fram till arbetet på morgonen. Han åker ofta ensam i bilen och för honom är bilen inte bara ett transportmedel utan också en form av identitetsmarkör.

”För att få effekterna fullt ut så måste man ha en fungerande ­infrastruktur, och helst göra allt rätt från början.” – Om man vill ändra ”Måste-Mårtens” vanor måste vi förstå vilka emotionella motiv just den profilen har, säger Jesper Johansson. JONAS MOSSKIN, PSYKOLOG och beteende­vetare, är inne på samma spår. – Man kan säga att vi blir det vi gör. ”Måste-Mårten” känner att han måste ta ­bilen till jobbet, och han identifierar sig med andra i samma situation. Bilåkandet

blir en stark identitetsfråga, säger han. Jonas menar att det är svårt att ändra någons identitet, men det är inte omöjligt. – För att lyckas med en förändring kan man försöka koppla en ny vana till en värdering man vill kunna tillskriva sig. Kanske är effektivitet viktigt, då kan fungerande wifi och arbetsro i kollektiv­ trafiken vara en morot för att lämna bilen på jobbet och istället börja arbetsdagen redan på bussen. Vill man istället göra skillnad för sin omvärld och tänka på miljön kanske det miljövänliga argumen­ tet är tillräckligt för att få den gruppen att börja använda kollektivtrafiken i ännu större utsträckning, säger Jonas.

Jonas Mosskin, psykolog och beteendevetare.

NÄR VÄL VILJAN och motivationen att prova något nytt finns där, då gäller det att infrastrukturen är på plats, och fungerar. – För att infrastrukturen ska vara optimal bör samhällsbyggarna ha en dialog med invånarna och kanske arbeta mer som man gör runt produktutveckling inom privata företag. Där har man en referens­ grupp som man testar sina idéer mot. ETT TYDLIGT EXEMPEL på det behovet såg Jesper Johansson när de gjorde djupinter­ vjuerna med invånarna i Tyresö. Där finns exempelvis gångtunnlar under vägarna för att leda bort personer från bilvägarna, men just gångtunnlarna stoppade exempelvis flera kvinnor från att ta bussen till jobbet. – De som var tvungna att gå genom en mörk gångtunnel för att ta sig till och från busshållplatsen tenderade i högre grad att välja bilen istället. Hade man från början undersökt de emotionella behoven hade man kanske byggt gångtunnlarna på ett annat sätt, säger han. STUDIER VISAR ATT användning av utvärderingsgrupper har stora samhälls­ ekonomiska effekter. En investerad krona

Jesper Johansson, mobilitetsexpert, Gröna Bilister.

ger så mycket som åtta kronor tillbaka till samhället, förutsatt att infrastrukturen är på plats. – För att få effekterna fullt ut så måste man ha en fungerande infrastruktur, och helst göra allt rätt från början. Det är svårt att komma in och göra förändringar när problem redan har uppstått. Därför är det viktigt att samhällsplanerare och sam­ hällsbyggare har de mjuka frågorna, som vanor, beteende och identitet på agendan tidigt i processen.

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

A N N O N S 17

[Beteende]

Mobilitet i praktiken:

”Det mesta handlar om ­medarbetarnas resbeteende” Smarta resval förkortas arbetspendlarnas restid.

Långa köer, trängsel, parke­ ringsbrist och stora mängder ­koldioxidutsläpp. Det är bara några av problemen som ­uppstår när 65 000 anställda i 8 500 olika företag pendlar med bil till jobbet. På Sveriges största arbetsplatsområde, Kista Science City, tar man nu ett krafttag för att gemen­ samt minska miljöpåverkan genom innovativa lösningar. TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: SHUTTERSTOCK

L

ÅNGA KÖER, TRÄNGSEL, par­ keringsbrist och stora mängder koldioxidutsläpp. Det är bara några av problemen som upp­ står när 65 000 anställda i 8 500 olika företag pendlar med bil till jobbet. På Sveriges största arbetsplatsområde, Kista Science City, tar man nu ett krafttag för att gemensamt minska miljöpåverkan genom innovativa lösningar. KISTA COMMUTE ÄR projektet som syftar till att minska biltrafiken till och från Kista. Åtgärderna kan röra allt ifrån företagens mötes- och resepolicy, till medarbetar­ nas jobbresor eller möjligheter att jobba hemma. Genom samverkan mellan olika aktörer ska Kista Commute bidra till att öka möjligheten att göra smarta resval till och från Kista. NÄR PROJEKTET STARTADE 2012 var målet att minska bilpendlingen till och från Kista med tio procent. Efter tre år är resultatet över förväntan – tillsammans har alla före­ tag i projektet Kista Commute minskat sina

koldioxidutsläpp med dryga 20 procent. – Genom att möjliggöra smarta resval har vi inte bara minskat miljöpåverkan, vi har också förkortat restiderna för arbetspendla­ re och boende i området. Ett av företagen i satsningen har sparat hela tio miljoner kronor genom att bland annat erbjuda sina anställda gratis busskort, berättar Jesper Johansson på Tyréns, projektledare för Kista Commute. SATSNINGEN BASERAS PÅ en vetenskaplig metodik som Markus Robért vid Kungliga Tekniska Högskolan avhandlat i sin dok­ torsavhandling. Markus har tagit fram ett koncept, Climate and Economic Research in Organizations (CERO), med syfte att hjälpa organisationer hitta ekonomiskt håll­ bara strategier för att nå uppsatta klimat­ mål för resor. Kista Science City var ett av de första företagsområden som använde sig av CERO som forskningsunderlag. – Kärnan i min analys är att nyckel till framgång är att ta ett helhetsgrepp vid ana­ lys av ett företags resor. Det mesta hand­ lar om medarbetarnas resbeteende och acceptans för alternativa åtgärder. Genom att visa upp aktörer som är strategiska och lägger upp sitt arbete målorienterat kom­ mer fler motiveras, menar Markus Robért. VAD KAN MAN egentligen göra för att minska bilpendlingen, och därmed ut­ släppen av koldioxid? Microsoft och IBM är två företag som visar vägen.

Karin Zingmark

Susanna Salwen

Marknadschef på Microsoft

CSR-chef på IBM

Hur arbetar Microsoft med mobilitet? – Främst genom det vi kallar ”Det nya arbetslivet”. Det innebär att vi med hjälp av teknik och program som finns i molnet kan komma åt våra dokument oberoende av plats, oavsett om vi är i Chicago eller i Åre. Att anställda jobbar från en annan plats ställer krav på ledarskap och tillit. Vi har tydliga mål som följs upp kontinuerligt, varje anställd vet vilka förväntningar hen har på sig och vi har tillit till våra medarbetare. Rent konkret har detta resulterat i att våra anställda jobbar hemma i snitt en dag i veckan, vilket KTH-forskaren Markus Robért pekat på i den CERO-rapport han gjort om oss. Jobba hemma-dagen är ett exempel på initiativ som vi drivit för att uppmuntra andra företag att låta sina anställda arbeta mer flexibelt – för att få mer gjort och för att få livspusslet att gå ihop. Vilka förbättringar har det lett till? – När vi inledde förändringsarbetet med vårt kontor 2012 gjorde vi en mätning över hur de anställda upp­ levde sin personliga produktivitet. När vi i höstas gjorde en uppföljande mätning såg vi riktigt bra resultat – våra anställda upplevde att deras personliga produktivitet hade ökat från 37 till 81%, tack vare vårt flexibla arbetssätt.

Jesper Johansson, Tyréns och Markus Robért, Kungliga Tekniska Högskolan.

Hur gjorde IBM för att sänka kol­ dioxidutsläppen med 22 procent? – Med hjälp av smarta systemlösningar kan våra medarbetare arbeta på resande fot eller från hemmet. Detta möjliggörs med hjälp av tekniska lösningar, som är en självklar del av vår affärsverksamhet. Det här har visat sig positivt inte bara ur ett miljöperspektiv, det är också en viktig faktor i livspusslet. Till följd av dessa satsningar har våra medarbetare dessutom blivit mer miljömedvetna, och det vill vi bemöta. Bla tillhandahåller vi duschmöjligheter för de som cyklar till jobbet, och vi ser också över möjligheter att minska beroendet av den egna bilen genom att erbjuda bilpooler som Car2Go för att ta sig till möten i stan. Vi erbjuder också våra anställda att köpa SL-kort på nettolöneavdrag. Ni har också börjat samåka med hjälp av en app? – Med hjälp av appen Spacetime kan våra medarbetare boka in sig på resor i kollegors bilar. Om jag vill resa från kontoret och hem kan jag publicera min resa i appen så att andra kan se den. De som bor i närheten av mig kan då via appen fråga om de får åka med och hur många platser det finns i bilen. Fler har därmed upptäckt att de inte är så bilberoende som de tror.

18 A N N O N S

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

[Bilpooler]

”Det ska vara lätt att göra rätt”

Bilpooler fasar ut gamla skrothögar

Bilar som ägs och används gemensamt är en nyck­ elfaktor för omställningen­till en fossilfri fordons­ flotta. Därför måste staten och kommunerna göra det lättare för bilpooler och andra bildelnings­ tjänster att växa. Gröna Bilister anser att bildel­ ning bör jämställas med taxi. På så vis kan några av de värsta flaskhalsarna i städerna tas bort. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON

E

FOTO: MARTIN PRIETO BEAULIEU

N BIL SOM kostar en bråkdel av dagens bilar, som nästan inte tar någon plats, ger bilens möjlighet till frihet utan att kräva tid och pengar för underhåll, lämnar ­ytterst små utsläpp efter sig och är samtidigt säker för alla trafikanter. En önskedröm, kan tyckas. Men det är ingen dröm: Sådana bilar finns redan i dag, hos den växande skaran av bilpooler, bilkooperativ, bildelningstjänster och samåkningsgrupper. – Det är inte bilen i sig som är annorlun­ da – det är sättet den används på. I en typisk bilpool delar 15 använ­ dare på varje bil. På så vis kan 14 parkerings­ platser reduceras till en. Gator och garage kan ­användas för andra än­ damål, berättar Fredrik Holm på Gröna bilister.

och säkerhet. Det är fem mycket starka argument för att satsa på bildelning, menar Fredrik Holm. JU FLER DELADE bilar, desto mindre blir trycket dessutom på tätortens parkerings­ platser. Men det är också här som utveck­ lingen riskerar att gå i baklås. I många av våra tätorter är den snabbt expanderande bildelningens största be­ kymmer just möj­ligheten att parkera. För att vara rik­ tigt attraktiva bör de delade bilarna givetvis ha de bästa p-rutorna. Men en pool-ru­ ta, av ungefär samma slag som en taxi-ruta, går inte att skapa idag, eftersom en bilpool saknar lämplig juridisk status.

FOTO STEFAN JAHGE

DÄRFÖR MENAR Gröna Bilister att Regeringen å det snaraste bör utreda hur en sådan juridisk status bör se ut, och därefter implemen­ DE SOM HAR möjlighet tera den så snart det går. att dela bil med ­andra – När bildelningen i gör stora privateko­ denna mening får en tydlig nomiska besparingar. juridisk status, snarlik Jämfört med att äga en den för taxi, blir det också egen bil ­sparas tiotu­ enkelt med nästa stimu­ Fredrik Holm, Gröna Bilister. sentals kronor per år. lans: Jämställ momsen på Det ­vanliga är att man bildelningstjänster med leasar fabriksnya bilar under en treårspe­ övrig kollektivtrafik. En sänkning från 25 riod, vilket förstås innebär mindre utsläpp till 6 procent skulle göra bildelningen än än gamla bilar. mer attraktiv, och vore en högst rimlig gest – Delade bilar skyndar på utfasningen av från statsmakterna att säga ”tack för att du de gamla skrothögar som inte har på våra inte korkar igen våra gator” till den som gator att göra, konstaterar Fredrik Holm. delar bil med andra, säger Fredrik Holm och fortsätter: DEN SOM DELAR bil med andra använder – Det ska vara lätt att göra rätt. Dagens den planerat och med eftertanke. Beräk­ privatbilism ger orimligt stora miljöeffek­ ningar har visat att bildelning minskar ter men är också den vanligaste källan de klimatpåverkande utsläppen med sju till människors dåliga miljösamvete. Här till åtta ton per bil och år, om alternativet har staten, kommunerna och bildelnings­ hade varit privat bilägande. Det motsvarar rörelsen ett utmärkt tillfälle att hjälpa alla nästan den samlade klimatpåverkan hos engagerade medborgare med en bekväm en ­genomsnittssvensk. transportlösning som i stor skala sparar – Bekvämlighet, pengar, plats, miljö pengar, plats, utsläpp och olyckor.

Bildelning är en viktig pusselbit för att lyckas med en fossilfri fordonsflotta 2030.

Fakta: Bildelning Beräkningar har visat att bildelning minskar de klimatpåverkande utsläppen med sju till åtta ton per bil och år, om alternativet hade varit privat bilägande. Det mot­svarar ­nästan den samlade klimatpåverkan hos en genomsnittssvensk.

Join a circle. Share an Audi. Dela på en Audi med dina vänner. Vi tar hand om städning, däckbyten och att dela upp månadskostnaden. Allt du behöver göra är att välja bil och vänner.

audiunite.se

D E T TA Ä R E N A N N O N S F R Å N S U N D S VA L L S KO M M U N

Sundsvalls kommun

Läs mer om oss på vår hemsida: www.sundsvall.se

Sundsvalls kommun – bland de bästa i landet på miljöbilar El-, gas- eller etanoldrivna bilar, fler laddstolpar för elbilar och en ny gasstation för fordonsgas. Det är bara några av de steg som Sundsvalls kommun har tagit på vägen mot en fossilfri fordonsflotta. text josefin lindberg foto kerstin stickler

REGERINGENS VISION OM fossilfria fordon 2030 är högaktuell och det gäller att ta sitt ansvar, såväl som organisation som privatperson. Detta har Sundsvalls kommun tagit fasta på, och för sina satsningar på miljövänliga miljöfordon har de nu blivit rankade som fjärde bästa kommun i Sverige i Milöfordonsdiagnosen 2015. Johan Klockar Öhrnell är ansvarig för hållbara transporter inom Sundsvalls kommun. – Att minska klimatpåverkan från transporterna är en högt prioriterad ­fråga i Sundsvall. Det är ett långsiktigt strategiskt arbete med en ambition att göra en så snabb omställning som möjligt. Varje kvitto på att vi gör framsteg ger oss energi att fortsätta att ligga i framkant. SUNDSVALLS KOMMUN ARBETAR för hållbara transporter på alla plan, oavsett om det gäller färdtjänst, renhållningsfordon eller kommunens egen bilpool. I kommunens fordonspark finns

idag cirka 600 personbilar och lätta lastbilar och nästan hälften är miljöklassade. Det finns såväl gasbilar, etanolbilar och elbilar i kommunen och nu görs ytterligare satsningar. – Vi fortsätter att utöka flottan med ytterligare sex elbilar till vår bilpool. Vi har även nyligen beställt ytterligare ett 20-tal gasbilar och i höst inviger vi vår andra gasstation i norra delen av stan, säger Johan. IDAG KÖR HÄLFTEN av Sundsvalls bussar på biodiesel och resterande är ­hybrider, många av renhållningsfordonen går också på biogas och inom ett par år ska 80 procent av kommunens taxibilar göra detsamma. Dessutom ökar efterfrågan av elbilar hela tiden. – I takt med att utbyggnaden av ladd­ infrastrukturen ökar även elbilsbeståndet i kommunen som i sin tur efterfrågar fler laddstationer, säger Daniel Petrovic som arbetar med utbyggnaden av laddstationer på Sundsvall Elnät. Redan idag kommer Sundsvall på fjärde plats över antalet laddstationer per kommun och snart blir laddarna ännu fler. – Vi installerar nu ytterligare 20 nya smartladdare vilket kommer att ge Sundsvall en slutsumma av 38 st smartladdare, även kallade destinationsladdare. På varje stolpe finns dessutom två ladduttag. Och energin är förstås förnyelsebar!

Johan Klockar Öhrnell vid en av de nya laddstationerna i centrala Sundsvall.

Sundsvalls kommunala verksamheter har cirka 160 gasfordon, 100 etanolbiler samt 20 elbilar/ laddhybrider. Under 2015 tillkommer en andra gasstation och ytterligare laddstationer. Utvecklingen är en del av Green Highway, ett samarbete där målet är en fossilfri transportkorridor mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim.

D E T TA Ä R E N A N N O N S F R Å N G A R O A B

Garo AB

Läs mer om oss på vår hemsida: www.garo.se

GARO laddar för framtiden GARO DELTAR I ett stort antal test och utvecklingsprojekt. Som ett exempel kan IDAG FINNS CIRKA 10 000 elbilar nämnas fastighetsbolaget Vasakronan i Sverige och 50 000 i Norge. Tillväxt­ som genomför ett pilotprojekt där man takten är hög och intresset för elfordon testar snabbladdare i kombination med ökar ­lavinartat. Många biltillverkare solpaneler. Stora regionala projekt gesatsar just nu på elbilar, från att ha nomförs i såväl sydöstra Sverige som varit betydligt dyrare än en normal längs Europavägen mellan Sundsvall fossilbil så har mångfalden av och Trondheim; Garo är med och nya elfordon pressat ner priser­levererar laddsystemen. na. Elbilarna börjar bli ekono– Vår ambition är att utmiskt överkomliga och det finns modeller som passar såväl tjäns- Stefan Jonsson, VD för GARO veckla system och produkter som möjliggör ett fossilfritt tebilsförare som privatpersoner. Foto: Sören Håkanlind bilåkande. Vi har bedrivit forskning och utveckling inom området i flera år och DET FINNS FLERA fördelar med elbilar noterar nu med stor tillfredsställelse att jämfört med fossildrivna fordon. Eldrift marknaden växer. Prisbilden på bilarna utgör ett av de viktigaste medlen för att sjunker och blir ett intressant alternativ till kunna reducera trafikens koldioxidutsläpp, dagens förbränningsmotorer. Det är ingen dessutom minskar bullret och miljöskadliga­ tvekan om att elbilarna kommit för att avgaser. GARO erbjuder idag kompletta stanna, säger GAROs vd Stefan Jonsson. laddsystem, berättar Ingvar Grundborg,

foto henrik hansson / falu energi & vatten

försäljningschef för GARO System. – Vi arbetar inom hela spektrat, allt från att du ska kunna ladda din elbil hemma i bostaden till publika snabbladdare där du fyller upp batteriet på 10 – 20 minuter.

text sofie lundmark

Elbilsindustrin växer så det knakar. När infrastrukturen för elfordon nu byggs ut tar GARO-koncernen en ledande position när det gäller smarta laddlösningar.

Daniel Asplund från Falu Energi och Vatten vid laddstolpar från GARO.

GARO AB i Gnosjö är en privatägd koncern med cirka 270 anställda. Moderbolaget ligger i Gnosjö. Dotterbolag finns i Sverige, Norge, Finland, Irland och Polen. Koncernen omsatte under 2014, 470 MSek och har haft en kraftig tillväxt under de senaste åren. GARO AB utvecklar, tillverkar och marknadsför lösningar för elinstallationer. GARO har ett brett sortiment och har en marknadsledande position inom flera produktområden.

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

A N N O N S 21

[Teknik]

Digital teknik banar väg för miljövänligare storstäder I New York är parken the High Line ett exempel på hur en gammal järnvägsräls gjorts om till en grön­ skande oas mitt i staden, när infrastrukturprojektet spelat ut sin roll. Kanske kan vi vänta oss liknande kreativa projekt i Sverige om vi med IT-teknikens hjälp lyckas utnyttja de resurser som vi redan har idag på ett bättre sätt? TEXT: JOSEFIN LINDBERG

FOTO: SHUTTERSTOCK

F

ORSKARNA Anna Kramers och Anders Gullberg, som nyligen skrev ett debattinlägg om ämnet i DN, menar att nyckeln för att lösa dagens trängsel inom infrastruktur i storstäderna inte är att bygga nya, dyra projekt utan snarare att använda den infrastruktur som redan finns på ett smartare sätt. Nämligen genom att koppla den till digitala lösningar. NYLIGEN PRESENTERADE Anna Kramers också en avhandling på KTH, den handlar om hur man kan använda den digitala tek­ niken för att nå klimatmålen i storstäderna. – Här i Stockholm har vi redan ett för­ språng, för vi är en av få städer i världen som har infört trängselskatt, vilket är ett sätt att samordna trafiken. Men vi har långt kvar och det finns många exempel på vad digitala innovationer kan göra för att mins­ ka trängseln och förbättra miljön, säger Anna och fortsätter. – Min forskarkollega Anders Gullberg brukar säga att den tredje industriella revolutionen inte har inträffat än när det gäller transportinfrastrukturen. I flera andra branscher, som till exempel inom bank­ sektorn, och i mediabranschen, utnyttjas digital teknik strategiskt för själva kärn­ verksamheten. Det finns en stor potential och ännu större möjligheter att ta tillvara på den digitala tekniken och använda den när vi justerar dagens trafikströmmar och planerar framtidens infrastruktur. JÄMNARE FÖRDELNING MINSKAR KÖERNA I en rapport om ledig trafikkapacitet som Anders Gullberg tagit fram vid Centre for Sustainable Communications vid KTH, på uppdrag av Trafikverket, framgår att sammanbrotten på de stora trafikle­ derna ofta beror på 10 procents för stor tillströmning på samma gång. Med en jämnare fördelning av trafiken kan flera tusen bilar komma fortare fram under det som nu är kötid. – Med dagens teknik är bilar såväl som människor censorer ute i trafiken. Vad skulle hända om väghållare och trafiköver­ vakare kunde avanonymisera datan och sedan använda sig av den när de opti­ merar trafiken på befintlig infrastruktur?

Med hjälp av tekniken kan vi organisera utnyttjandet av infrastrukturen på ett nytt sätt. Genom att anlägga en systemsyn på transportinfrastrukturen och dess trafikan­ ter skulle resenärer veta läget på vägarna och få information om kostnad redan innan de ger sig iväg hemifrån kan planera annor­ lunda, säger Anna. ANNA MENAR ATT den arbetskultur vi har idag, det vill säga att de allra flesta människor vid ungefär samma tidpunkt på morgonen beger sig till ett kontor för att ut­ föra sina arbetsuppgifter för att sedan ta sig hem igen vid arbetsdagens slut är exklusiv. – Idag går det att utföra många arbets­ uppgifter utan att mötas. Kanske kommer pendlingen i rusningstid se helt annorlun­ da ut i framtiden? Ändå byggs idag stora infrastruktursprojekt för att lösa trängselfrå­ gorna i storstäderna. Dessa projekt kommer att stå kvar under en lång tid, och frågan är hur de kommer att användas på lång sikt? ANNA ÄR CIVILINGENJÖR i väg och vattenbyggnadsteknik och har i många år arbetat i telekomsektorn på Ericsson. Den kompetensen kommer väl till pass i hennes nuvarande arbete som forskare på KTH och hon menar att fler samhällsbyggare behö­ ver kunskap om digital teknik för att kunna planera framtidens infrastruktur. FÄRRE RESENÄRER OCH MER SAMÅKNING En av idéerna hon och forskare Anders Gullberg presenterar i debattinlägget är att det blir dyrare att använda vägarna när och där efterfrågan är hög genom att använda dynamiska vägavgifter. I debattar­ tikeln skriver forskarna: “Med avgifter som varierar i tid och rum efter efterfrågan kan svåra stockningar minskas eller undvikas. Villkoret är att tillräckligt många trafikanter kan nås med individualiserad prisinforma­ tion innan resan startar.” – För detta behövs vad vi vill kalla en digital trafikplan, med ett öppet integrerat informations- och betalsystem för all slags urban trafik som den bärande stommen. En sådan plattform bör utrustas med en interaktiv reseplanerare och funktioner för bokning, förskottsbetalning och resega­ ranti. Du som resenär ska då kunna få en

Digitala lösningar kan vara nyckeln till att lösa dagens bilköer. garanti på att du kommer vara på rätt plats vid rätt tidpunkt förutsatt att du förbokat din plats, säger Anna. FÖR ATT GYNNA alla trafikanter menar forskarna att en sådan reseplanerare skall vara öppen för kombinationsresor, spe­ ditionstjänster, parkering, kollektivtrafik, samåkning, hyrbil, taxi, cykel och gång. Med samordnad prissättning på använd­ ning av väg, parkering och kollektivtrafik samt stimulans till samåkning skapas ett instrument som främjar effektiv använd­ ning av infrastrukturen för stadstrafikens producenter och konsumenter. – Idag har vi många olika plattformar och appar när det gäller trafiken, men efter­ som de är optimerade för varje individ eller företag skulle vi behöva knyta ihop dem till en samordnande plattform som kan ge oss en systemsyn på trafiken. På så sätt skulle vi få bättre information som vi behöver för att få en tillförlitlig resa där vi redan innan vet när vi kommer fram och till vilken bekvämlighet och pris. Så dels behövs fler digitala innovationer knutna till tekniken, men också en förändring i normen kring

bilåkande som en statussymbol. Kan man hitta ett system för att resa mindre och att de som reser tar med sig fler människor på vägen skulle vi komma en bra bit på väg.

Anna Kramers, tekn. doktor och chef för Miljö­ strategisk analys på KTH. Anders Gullberg, före detta adjungerad professor i teknikhistoria vid KTH med särskild inriktning på urbana infrasystem.

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

A N N O N S 23

[Bränsle]

Vi kan läsa på fiskpaketet i frysdisken var torsken är fångad. Vi kan välja kravmärkt kaffe och jämföra sockerinnehållet i olika sorters müsli. Men när det gäller drivmedel är det sämre ställt med konsumentinformationen. Drivmedelsbolaget St1 tar nu det första steget för att ändra på detta. TEXT: JOSEFIN LINDBERG

FOTO: SHUTTERSTOCK / ST1

St1 är nummer ett med drivmedelsursprung V AD ÄR DET egentligen som hamnar i tanken när vi står vid bränslepumpen och ser räkne­ verket snurra? Var kommer bensinen eller etanolen från? Av v ­ ilka råvaror har den tillverkats och hur stor är egentligen klimatpåverkan? Förra året granskade Gröna Bilister hur långt ar­ betet har kommit för att göra våra drivme­ del långsiktigt hållbara. För biodrivmedlens del har mycket hänt och EU:s förnybart­ direktiv har implementerats i svensk lag vilket innebär att drivmedels­ bolagen varje år ska redovi­ sa ursprungs­ land, råvaror och klimat­ påverkan för alla sina bio­ drivmedel. Kraven på de fossila driv­ medlen är Jonas Sidenå, vd på St1. dock lägre än på de förnybara. De bolag som raffinerar bensin och diesel i Sverige måste redovisa från vilket land råoljan kommer. Men om bensinen eller dieseln importeras räcker det att ange från vilket land detta sker.

– Varje år släpper Rysslands oljeindustri ut sex gånger mer olja i Sibiriens känsliga natur än vad som läckte ut vid oljekatastro­ fen i Mexikanska golfen år 2010. Och det handlar inte bara om att naturen förstörs, lokalbefolkningen drabbas också. En studie från KTH och f3 visar att det förmodligen inte finns några andra råvaror till drivme­ del som kan kopplas till så stora sociala risker som rysk och nigeriansk olja, säger Gröna Bilisters bränslexpert Per Östborn.

FÖR ATT SKAPA en förändring startade Gröna Bilister kampanjen ”Jag Vill Veta”. Dels för att politikerna skulle införa en obligatorisk märkning och dels för att uppmuntra drivmedelsbolagen att själva informera om sina drivmedels ursprung och klimatpåverkan. – Vi vill att den information som bo­ lagen redovisar för Energimyndigheten kommer oss konsumenter till del på den plats där vi handgripligen väljer drivme­ del – vid pumpen. Först då kan vi effektivt utöva vår konsumentmakt, berättar Martin Prieto vid Gröna Bilister. I APRIL BESTÄMDE sig energiföretaget St1 att som första drivmedelsföretag i Sverige haka på kampanjen och berätta öppet var drivmedlet kommer ifrån. – St1 jobbar aktivt för att reducera an­

vändingen av fossila drivmedel. Vi utmanar gärna gamla sanningar och ifrågasätter me­ toder för att hitta nya fiffiga sätt att utveck­ la vår affär. Vi vill skynda på omställningen från fossila bränslen till att i större grad använda fossilfria drivmedel, därför känns det naturligt för oss att redan i dag berätta var såväl olja, som diesel och etanol kom­ mer ifrån, säger Jonas Sidenå, vd på St1. FÖR ATT LYCKAS med det långsiktiga målet att helt avskaffa fossila bränslen och ersätta dem med bioprodukter måste drivmedels­ företagen göra stora satsningar redan i dag. – Vi har många spännande satsningar på gång, bland annat kommer vi inom en snar framtid att börja sälja MK1-diesel gjord av restprodukter från det finska skogsbruket, och dessutom inviger vi i juni etanolfabri­ ken Etanolix i Göteborg där vi ska tillverka närproducerad etanol av livsmedelsavfall såsom restprodukter från stora bagerier i närheten, berättar Jonas. SÅ NÄR KUNDERNA nu kan se varifrån råoljan, drivmedel, drivmedelkomponenter samt bioprodukterna kommer ifrån så kan det alltså snart handla om såväl livsmedel från Göteborg som restprodukter från Fin­ lands skogsindustrin. – Sedan vi började visa vad drivmedlet består av och vad det kommer ifrån har vi

”Vi utmanar gärna gamla sanningar och ifrågasätter ­metoder för att hitta nya fiffiga sätt att utveckla vår affär.”

fått många reaktioner från konsumenter­ na. Vår ambition är att till så stor del som möjligt använda oss av fossilfria drivmedel, men fram tills att fler alternativ finns på marknaden ser vi det som vårt ansvar att arbeta för att själva framställa gröna driv­ medel, därför återinvesterar vi varje år delar av vinsten från bolaget i den gröna sektorn. ST1 HOPPAS ATT både politiker och kon­ sumenter börjar ställa ännu högre krav på drivmedelsbranschen, på så sätt kan konkurrensen bli hårdare och målet om en fossilfri fordonsflotta 2030 kanske har en chans att förverkligas, även om det är lång väg kvar…

24 A N N O N S

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

[Bränsle] Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige, tipsar: Så ska biogasen bli framtidens naturliga drivmedel Först och främst måste man lösa den skatteproblematik som uppstått i och med EU:s krav. Vår önskan är fortsatt skattefrihet till och med 2020.

1

Att Sverige tar tag ordentligt i det direktiv som EU arbetat fram och som gäller att alla länder måste ta fram en plan för tankstationer för fordonsgas och flytande gas samt laddstolpar.

2

Att Sverige inför morötter för att man som fordonsägare ska vilja byta till ett mer hållbarart alternativ. Det gäller från personbilar till tunga lastbilar.

3

Skattebefrielse och fortsatta styrmedel är viktiga delar stimulansen av biobränslen till fordonssektorn.

Biogasdrivna fordon ­skapar hela kretslopp­ Sverige har världens största biogasdrivna fordonsflotta och all den teknik och kun­ skap som behövs för att producera biobränsle i världs­ klass. Ändå är osäkerheten stor kring biogasens framtid. Trafik & Miljö reder ut varför. TEXT: JOSEFIN LINDBERG FOTO: FREDRIK MARNBY (BIOGASAKADEMIN)

B

IOGASEN ÄR EN klimatsmart energikälla, inte minst när den används som fordons­ gas. Den minskar utsläppen av såväl växthusgaser som hälsofarliga partiklar och kväve, dessut­ om är den en naturlig del av kretsloppet. – Väljer man att köra sitt fordon på biogas tar man ett större grepp om hela kretsloppet. Det avfall som ex­ empelvis uppstår i en viss kommun samlas in och rötas, sedan kan kollek­ tivtrafiken köras på den energi som genereras, säger Anders Mathiasson, som är vd för Energigas Sverige. FLERA AV SVERIGES kommuner har redan tagit fasta på kretsloppstänket och har satsat på byggnationer av biogasan­ läggningar för att bussar, renhållnings­ fordon och bilar ska kunna köras på biogas istället för på andra drivmedel. Satsningar på att framställa biogas har skett över hela landet och under de senaste åren har flera nyheter lanserats. – För ett par år sedan kom den första an­

Jan Rapp, Biogasakademin.

läggningen som levererar flytande biogas, för ett år sedan kom den första biogasan­ läggningen som producerar biogas från skogsrester och för mindre än ett år sedan öppnade Sveriges största biogasanlägg­ ning utanför Trelleborg, berättar Anders. Parallellt med att anläggningarna har blivit fler har svenska teknikföretag också tagit fram lösningar på hur man kan uppgradera anläggningarna för att göra biogasen ännu mer effektiv och konsumenterna har fått upp ögonen för biogasdrivna bilar. Sverige har i dag värl­ dens största biogasdrivna fordonsflotta och 155 biogasmackar från Boden i norr till Trelleborg i söder. Sverige har alltså genom tidiga initiativ, som politiska styr­ medel och ny miljöteknik, visat att det går att ställa om mot minskade utsläpp och en bättre miljö och är världsledande i att uppgradera biogas till fordonsgas. – Vi har sett stora framgångar för

biogasen de senaste åren, men samtidigt befinner vi oss nu i ett allvarligt läge. De styrmedel som har funnits för att öka stimulansen av biobränslen till fordons­ sektorn har nämligen blivit ifrågasatta av EU, berättar Anders Mathiasson. Om styrmedel tas bort, och skattebefriel­ sen av fossilfria bränslen försvinner, finns risk att marknaden stannar upp och nya ar­ betstillfällen och exportmöjligheter missas. – Skattebefrielsen, som varit så vik­ tig för vår bransch, är dessutom nära kopplad till kvotplikten. Vi har ända sedan förslaget lanserades varit mycket skeptiska till kvotpliktssystemet och vi tror att fordonsgasen riskerar att hamna utanför om en kvotplikt åläggs oljebola­ gen. Oljebolagen är oftast inriktade på flytande drivmedel med en helt annan infrastruktur. Biogasen bör därför inte inkluderas i kvotpliktssystemet utan istället kompletteras med en fortsatt skattebefrielse, alternativt ett separat system som ökar investeringsviljan och driver på utvecklingen av alternativa bränslen, menar Anders Mathiasson. BIOGAS FÅR ”Bra Miljöval”-märkning. Trots rådande osäkerhet i branschen finns det initiativtagare som vågar satsa nytt. Företaget Fordonsgas säljer värl­ dens första svanenmärkta biobränsle och nyligen lanserade Trollhättan Energi, som första aktör i Sverige, biogas med Naturskyddsföreningens märkning “Bra Miljöval”. Trollhättan Energi var också en av de första aktörerna i Sverige som utvann biobränsle från avloppsslam och matavfall och när det nu fick märkningen är det ytterligare ett steg på vägen för att få fler konsumenter att välja ett driv­ medel som är förnybart och fossilfritt.

”Vi har sett ­ stora framgångar för b ­ iogasen de senaste åren”

ETT ANNAT INITIATIV i biogasens namn är den ideella föreningen Biogasakade­ min. Initiativtagare Jan Rapp hörde talas om biogasen för första gången 2007 och blev då förvånad dels av att det fanns ett drivmedel på marknaden som var gjort av avfall och restprodukter dels att så få beslutsfattare och konsumenter kände till produkten. Han bestämde sig för att ändra på det och startade därför Bioga­ sakademin, som verkar för att påskynda utvecklingen av matavfallsinsamling, biogasproduktion och användning av biogasdrivna fordon i Sverige. Biogasa­ kademin projektleder nu ett samarbete mellan 18 aktörer, från transportföre­ tag och kommuner till gasföretag. – För att lyckas som drivmedel krävs inte bara miljöfokus och hållbarhets­ tänk utan också en tydlig strategi och marknadsföring. Projektet vi leder vill verka för detta och ambitionen är att alla beslutsfattare och konsumenter inom ett och ett halvt år ska veta att Sverige är världsledande på ett lokalproducerat bilbränsle som inte har någon nega­ tiv klimatpåverkan, säger Jan Rapp.

Miljöbränsle

Almedalen – Seminarium x 3:

Miljöbränsle för Dieselfordon. Vi har lösningen - använd EcoPar, syntetiskt drivmedel för dieselmotorer. EcoPar kan halvera NO2 utsläppen och kraftigt minska utsläppen av sot. Passar alla dieselmotorer.

• Jag Vill Veta – Vägen framåt för klimat- och ursprungsmärkning av bränsle vid pump • Bilen, Beteendet och Vardagspusslet – Att möta framtiden • Kommuner på väg mot fossilfrihet – Möjligheter och hinder längs vägen

Tid och plats: Torsdag 2 juli 07:00 –10:00 hos New Republic, Sjöbergs bakgård, Strandgatan 18 i Visby. www.gronabilister.se

Mer info på www.ecopar.se eller ring 031 - 711 50 20

ChargeStorm - Din kompletta leverantör av laddinfrastruktur för elfordon

Smarta laddstationen för framtiden

Drift och övervakning av laddinfrastrutkur

Komplett lösning för betalning av laddning

chargestorm Besök vår Webshop för laddkablar och andra tillbehör www.chargestorm.se

26 A N N O N S

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

[Analys]

Kommunerna­är på grön frammarsch Gröna Bilister är föreningen som värnar om bilismen och är en ständig del av debatten för att göra den långsiktigt hållbar. De har nu dragit igång en uppföljning av statens projekt: Fossilfri fordonsflotta 2030. – Med ”Gröna kommuner på väg” belyser vi resan mot en ­fossiloberoende vägtrafik, säger Per Östborn på Gröna Bilister. TEXT: DANIEL CEDERLUND

FOTO: SHUTTERSTOCK

MED PROJEKTET ”Gröna kommuner på väg” följer Gröna Bilister upp kommuner­ nas arbete med övergången till en fossilfri fordonsflotta. En övergång Per Östborn ser på med tillförsikt, men det finns orosmoln som han hoppas ska skingras om kommun­ och stat börjar samverka mer. – Kommunerna gör ett bra jobb, men de brottas också med bristen på kraft­ fulla statliga styrmedel. Faktum är att kommunerna ofta går först och släpar staten efter sig. Till exempel startade etanolbilsboomen när ett antal kommu­ ner gick samman och krävde en snål

FOTO: MI LENNHAG

I

I DECEMBER 2013 offentliggjordes regeringens utredning om en fossil­ oberoende fordonsflotta till 2030 (FFF2030). Utredningen slog fast må­ let att användningen av fossil energi i vägtrafiken ska minska med 80 procent till 2030. Ett tufft mål som vi bara kan nå om kommunerna tar ett stort ansvar, menar kommungranskare Per Östborn på Gröna Bilister. – Men målet är rimligt. Med rätt styr­ medel och konkreta delmål kan föränd­ ringarna gå snabbt. – Man kan ta den svenska miljöbils­ boomen för tio år sedan som exempel. ­Eller utvecklingen inom kollektiv­trafiken. Skånetrafiken har bestämt sig för att vara fossilfria år 2020, och har snart 50 procent biogas i sina bussar. Resandet med Länstrafiken Kronoberg har närapå fördubblats på tio år, och de kör nästan bara på förnybar diesel. P ­ roblemet är att det ännu inte finns ­effektiva styrmedel på nationell nivå, och det är bråttom.

Fakta: Per Östborn Styrelseledamot sedan 2014 och har arbetat för Gröna Bilister sedan 2006. Arbetar ibland med miljö och transporter för andra uppdragsgivare, till exempel Stockholms stad, 2030-sekretariatet, Cleantech Östergötland och Göteborgs Energi. Är en tvärvetenskapligt lagd fysiker som på sistone analyserat spridning av innovationer under hellenistisk tid med en barndomsvän som är arkeolog. Bor i ett gammalt hus i Vittsjö och kör en Opel Astra på biogas från Kristianstadslätten.

etanolbil till sina verksamheter. Någon sådan fanns ännu inte på marknaden. Resultatet blev Ford Focus Flexifu­ el, som under ett antal år nästan var synonym med begreppet ”miljöbil”. DET ÄR LÄTT att peka på politiska för­ utsättningar och ekonomiska muskler – eller bristen på dem, men vägen till änd­ ring är oftast enklare än så. En genuin vilja och en kommunledning som ser ett mervärde i ett starkt hållbarhetsarbete är det som gör den riktiga skillnaden. – Färgen på de styrande politiska partierna verkar inte spela någon roll, inte heller vilken landsända kommunen ligger i, eller om det är en storstads­eller landsortskommun. Det enda som spelar roll verkar vara om det finns någon eldsjäl i kommunen som envist driver dessa frågor. Som tur är finns det en många sådana eldsjälar, främst på tjänstemannanivå, men även på den politiska sidan, säger Per Östborn. FFF ÄR FORTFARANDE i sin linda med bara dryga året på nacken, men de första prognoserna från ”Gröna kommuner på väg” får Per Östborn att andas morgonluft. – Ja, glädjande nog händer en hel del på beteendesidan. Med detta menar vi alla åtgärder där målet är att minska körsträckorna i bil och lastbil och använda fordonen effektivare. Allt fler kommuner förvaltar sina bilar i bilpooler, och många delar dessa bilar med allmänheten. Allt fler kommuner använder sig också av ruttopti­ mering och samordnade varu­leveranser. Om en kommun vill gå ”all in” för att uppnå fossiloberoende, vad kan och bör man göra? – Anta konkreta och politiskt förank­ rade mål. Ställ skarpa miljökrav i all kommunal upphandling. Kräv till exempel fossilfrihet både när ni handlar upp personbilar och transporttjänster som färdtjänst, skolskjuts och varu­ leveranser. Samt arbeta systematiskt för att kommuninvånarna aldrig ska vara beroende av att äga en egen bil för att bo och arbeta i kommunen.

Fakta: Gröna kommuner Gröna kommuner på väg är ett samarbete mellan Gröna Bilister, 2030-sekretariatet och Klimat­ kommunerna. Projektet stöds ­ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer. För att nå 2030-målet måste tre ben gå åt samma håll: Bilen, Bränslet och Beteendet. Varje ben följs med en särskild grupp detaljerade nyckeltal. "Bilen" innefattar både personbilar, lastbilar och bussar. "Bränslet" innefattar också el och vätgas. "Beteendet" är allt som inte har med val av bil och bränsle att göra: snålare ­körning, bildelning, övergång till mer kollektivtrafik med mera.

Framgångssagan: Östersunds kommun Östersund vann tidigare i vår utmärkelsen ”European mobility award” för sitt arbete med hållbara transporter, i konkurrens med över 2 000 andra städer i Europa. Framgångsreceptet stavas samarbete. Östersunds kommun har bedrivit ett nära samarbete med näringsliv, intresseorganisationer och medborgare, samtidigt som man satsar kontinuerligt hårt på biogas och eldrift för fordon i kombination med att förbättra förutsättningarna för cykling året om. Green Highway-projektet, som Östersund driver tillsammans med Sundsvall, Trondheim och energibolaget Jämtkraft, är en viktig del i att Jämtland är elbiltätast i landet.

▼  ANNONS

ANNONS ▼

Framför allt måste vi aktörer som finns på marknaden samverka för att lyckas. Genom samverkan har vi gemensamt möjlighet att påskynda omställningen från fossila till hållbara transporter.

Med CLEVER blir det lätt att köra elbil CLEVER etableras i Sverige med ambitionen att bli den ledande aktören för elbilsladdning. Redan under 2015 placerar CLEVER 35 laddningsstationer i södra Sverige. Därmed vill företaget också minimera det som i dagligt tal kallas för räckviddsångest. Det ska vara lätt och tillförlitligt att köra elbil. Hur ska detta då gå till? Fredrik Nordin, vd för CLEVER Sverige berättar: VAD ÄR EGENTLIGEN CLEVER? CLEVER är ett koncept som har sitt ursprung i Danmark. På samma sätt som man har gjort där vill vi erbjuda säkra och pålitliga laddningsmöjligheter för elbilar och laddhybrider. CLEVER har som mål att erbjuda snabbladdning längs med landets mest trafikerade vägar men också bra koncept för hemmaladdning. Det ska vara möjligt för alla att köra elbil. CLEVER Sverige är i dagsläget helägt av Öresundskraft, men ägarkretsen kommer inom kort att utökas med ännu ett kommunalt energiföretag, nämligen Jämtkraft. VILKA VISIONER HAR DU FÖR CLEVER? Vår ambition är att CLEVER ska bli den ledande aktören i Sverige för elbilsladdning. Målet är att göra det lätt att köra elbil och samtidigt minimera det vi brukar kalla för räckviddsångest. En elbilsförare ska aldrig oroa sig över att elen inte ska räcka när man är ute på vägarna och kör. Det ska alltid finnas möjligheter till laddning. Vi finns här för att erbjuda det. Naturligtvis har vi ett nära samarbete med Clever Danmark och tittar på hur konceptet

framgångsrikt har etablerats där. VILKA ÄR DE STÖRSTA UTMANINGARNA PÅ ELBILSMARKNADEN JUST NU? Framför allt måste vi aktörer som finns på marknaden samverka för att lyckas. Genom samverkan har vi gemensamt möjlighet att påskynda omställningen från fossila till hållbara transporter. Det är även genom samverkan vi kan dra nytta av varandras expertis. CLEVER kan erbjuda tillgängliga och pålitliga laddningsmöjligheter. Biltillverkarna måste utveckla fler elbilsmodeller till rimliga priser och politikerna måste bidra, i alla fall kortsiktigt, med effektiva och välriktade subventioner. I framtiden kanske vi inte längre behöver subventioner men initialt är det nödvändigt för att påskynda omställningen, tror jag. PÅ VILKET SÄTT KAN CLEVER BIDRA TILL EN LYCKOSAM ETABLERING AV ELBILAR I SVERIGE? Genom att vi är med och skapar de bästa förutsättningarna för att äga en elbil. Vi vill att det ska vara lätt att äga en elbil och att det ska finnas möjligheter att ladda säkert i hemmet. Självklart måste det också, som jag nämnde tidigare, finnas tillgängliga

publika laddningsstationer som är tillförlitliga. Dessutom måste erbjudandet anpassas till elbilsägarens behov. Jag tycker också det är viktigt att prioritera säkerheten i samband med laddning. Vid köp av elbil följer det med en laddningssladd för laddning i hemmet. Denna sladd är lite som ett reservdäck, den fungerar bra i en nödsituation men är egentligen inte gjord för daglig laddning. De hemmaladdare vi erbjuder håller mycket hög säkerhet och lämpar sig betydligt bättre än andra alternativ för laddning i hemmet. DET ÄR FORTFARANDE SÅ ATT ELBILSPRISERNA ÄR RELATIVT HÖGA, HUR SKA DEN VANLIGA KONSUMENTEN HA RÅD ATT SATSA PÅ ELBILAR? Jag tror att kostnaderna för elbilarna inom en relativt snar framtid närmar sig vad en traditionell bil kostar. Det som är viktigt att tänka på redan i dag är att driftskostnaden för en elbil är betydligt mer attraktiv än för en traditionell bil som använder fossilt bränsle. Elbilen laddas i 80 - 90 procent av fallen i hemmet eller på jobbet och där är laddningspriset lägst. Det innebär att

det blir mycket billigare att ladda sin elbil än att tanka en traditionell bil. Vidare så nämnde jag tidigare vikten av subventioner i det här skedet som premierar bilar med lågt utsläpp eller inget utsläpp i högre grad. Dessutom är en bredare politisk överenskommelse bra så att konsumenter kan förlita sig på att deras miljöval verkligen premieras. På så sätt vet man vad man har att förhålla sig till när man som kund gör ett miljöval i form av elbilen. FÖR DEN SOM STÅR I VALET OCH KVALET RÖRANDE ELBIL – VILKET RÅD SKULLE DU VILJA GE? Det är roligt att köra elbil. Smidig, tyst och bra så ur det perspektivet är valet enkelt. Återigen tror vi att det är just räckviddsångesten som ställer till det för många i valet av bil. De flesta bilresor i Sverige är under fem mil, oftast mellan hemmet och arbetsplatsen. Följer kunden ett sådant körmönster behöver personen i fråga aldrig oroa sig för om elen räcker en sådan sträcka, det gör den. Genom den satsning som görs av oss på CLEVER, där vi fokuserar på att bygga ut det publika nätverket av laddningsstationer, blir det möjligt att transportera sig ännu lättare längre sträckor. Det är nu det händer och det är vi som ska driva utvecklingen framåt.

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N G R Ö N A B I L I S T E R I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

A N N O N S 29

[Forskning]

Hur ser framtidens transporter ut?

På KTH utvecklar man p ­ ersontransportens framtid Framtidens transportsystem är huvudfokus på KTH:s ­forskningscentrum ITRL och i det nya projektet LEV-pool. Här samlas företag inom industri och forskning för att ­samarbeta för en grönare framtid inom persontransport. TEXT: CAMILLA BUCH

FOTO: MARTIN PRIETO BEAULIEU

U

nder hösten 2014 startade KTH tillsammans med Sca­ nia ITRL, Integrated Trans­ port Research Lab, och i våras hoppade även Ericsson på som finansiär. På ITRL arbetar man tvärvetenskapligt för att hitta nya sätt att minska framtida miljöpåverkan från person- och varutransport. – Det som skiljer oss från många andra forskningscenter är att vi håller användaren i fokus. Ofta handlar det om ny teknologi och vad man kan göra med den, men hos oss handlar det om hur vi anpassar teknologin efter användaren i framtiden, säger Peter Georén, verk­ ställande direktör på ITRL. PETER GEORÉN BESKRIVER ITRL som ett nav där forskning och industri möts, där studenter och forskare från företag och från KTH kommer och går. ITRL:s mål är att 2020 vara Europas ledande center för integrerad forskning och demonstration av hållbara transport­system. – Vi tittar på framtiden. Vad har till ex­ empel min son för vision? Vill han äga en bil, eller ser han framtidens transport sna­ rare som en variant av Uber? Mycket ska vara uppkopplat idag, och det är intressant att följa trenden, säger Peter Georén. I ÅR STARTADE ITRL forskningsprojektet LEV-pool, Light Electric Vehicle Pool, som

en del av forskningsprogrammet Next Generation Personal Mobility, och med delfinansiering från Energimyndighetens demonstrationsprogram för el­fordon. LEV-pool är ett projekt som ska få fler människor att åka kommunalt genom att utforska möjligheterna för företag att a­ nvända elbilar för de ärenden som ­behöver uträttas utanför väggarna.

”Hos oss handlar det om hur vi anpassar teknologin efter användaren i framtiden.”

– Om du vet att du ska uträtta ärenden på lunchen, eller om du ska göra något annat som kräver att du tar dig utanför företaget på dagen så är det större chans att du tar bilen till jobbet den dagen. Speciellt om det är dåligt väder eller om du behöver ha med dig ritningar eller liknande, då vill man inte cykla, säger Peter Georén.

HAN MENAR ATT effektiva transportlös­ ningar på arbetsplatsen kommer göra att fler väljer att åka kommunalt till jobbet. Om den transportlösningen dessutom innebär eldrivna bilar i företagens bil­ pooler så leder det till ett miljövänligare tänk och en eventuell ändring i folks beteenden. I OCH MED att det är ett forskningsprojekt under KTH:s flagg är det inte en tjänst som kommer sjösättas, utan något som utvecklas på betanivå och som kommer kunna anpassas under användning i fält. – Vi bjuder in användarna att utveckla tjänsten. Det kommer finnas problem och det kommer behöva trimmas här och där. Det är ju ett forskningsprojekt, inte en utarbetad produkt, säger Peter Georén. EN AV DE intressanta aspekterna är enligt Georén något han kallar foder­ värdar-aspekten. – I stall finns fodervärdar som tar hand om en häst, matar och borstar den, men äger den inte. Det är intressant att se en liknande aspekt i företagens bilpool, där de anställda kan vara fodervärd för ett fordon i stället. I HÖST KOMMER projektet att lanseras på IKEAs kontorsverksamhet i Älmhult och i Botkyrka kommun, men intresse har visats även från andra parter. – Det roligaste är att det är oväntat hög energi från alla deltagare i projektet. Renault, som inte var en del av projektet från början, gick all in, till exempel. Vi kanske inte satsar på Fossiloberoende Fordonsflotta 2030, men vi vill hamna någonstans mellan det och EU:s miljö­ mål, säger Peter Georén.

Peter Georén, verkställande direktör på ITRL.

Fakta: ITRL Tanken på ITRL är att man, genom att sammanfoga kunskaper från forskning och industri inom infrastruktur, affärs­ utveckling, fordonsteknologi, policy­ frågor och intelligenta transportsystem, hittar de bästa lösningarna för fram­ tidens transporteffektivitet.

Fakta: Next Generation Personal Mobility Syftet är att utforska och demonstrera innovationer inom området personlig rörlighet i stads- och förortsmiljö. Målet är att hitta globalt gällande systemlösningar med minskade kol­ dioxidutsläpp och förbättrad energi­ effektivitet med bibehållen rörlighet och tillgänglighet.

D E T TA Ä R E N A N N O N S F R Å N A L P H A B E T

Alphabet

Läs mer om oss på vår hemsida: www.alphabet.com/sv-se

Billeasing för det hållbara företaget BMW Group-ägda Alphabet är det fjärde största billeasingföretaget i Europa. Nu introducerar man AlphaElectric, tjänsten som hjälper företag och organisationer att minska både utsläpp och utgifter. text camilla buch

MED HJÄLP AV eMobility-lösningen AlphaElectric analyseras möjligheterna att integrera eldriva fordon i bilparken, med sänkta utsläppsnivåerna och lägre totalkostnad som följd. Alphabet är märkesoberoende, det vill säga samarbetar med samtliga bilmärken och erbjuder en komplett hantering av kundens bilpark. Alphabet finns representerat i 18 länder och har idag mer än en halv miljon bilar under förvaltning. – Vi vill hjälpa företag att optimera sina bilparker och nå sina miljömål. Vi jobbar själva med hållbarhet i fokus och vill hjälpa våra kunder att göra samma sak, säger Helena Lidman, produktspecialist AlphaElectric hos Alphabet. ALPHAELECTRIC ÄR I grunden ett ana-

lysverktyg för att avgöra elektrifierings­ potentialen och till den finns tjänster för att göra det tryggt och enkelt att ta steget till elbilar. Tjänsten omfattar en grundlig rådgivning, fullserviceleasing av fordonen­samt en anpassad laddinfrastruktur. Värde­fulla tilläggstjänster ger möjligheten att hyra en ”vanlig” bil för längre resor, förarutbildning för elbilar samt en app som lokaliserar laddningsstationer. – Det första vi gör är att titta på kundernas mål, handlar det om att sänka koldioxid­utsläppen eller handlar det om att sänka kostnaden? Eller kanske en kombi­ nation av de båda? I de flesta fall går det att hitta väldigt spännande lösningar. En av våra kunder, Arvid Nordquist, analyserade initialt en mindre del av vagnparken där resultatet visade att samtliga kunde bytas ut till elbilar med kraftigt reducerade ­koldioxidutsläpp och samtidigt minska deras kostnader, säger Helena Lidman och fortsätter: – Det finns många fördomar kring elbilar som vi vill vara med och slå hål på. Nyligen höll vi ett event tillsammans med generalagenter och deras laddbara bilar där vi lät deltagarna testköra. Resultatet

blev att nio av tio ändrade sin uppfattning till det positiva om hur det är att köra elbil, berättar Helena Lidman. ALPHABET ÄR ETT företag i stark tillväxt, 23 % förra året, och nuvarande år har fortsatt i samma spår. En bärande orsak till framgången är innovativa produkter och lösningar. En annan att företaget har vuxit med hållbarhet i fokus. – Vi värdesätter innovation och strävar efter att vara i framkant. Vi har produkter

och tjänster som ligger i linje med det som fram­tidens nya teknik och miljömål kräver. Vi har ett brett spektrum av tjänster, allt från operationell och finansiell leasing till vår eMobilitytjänst AlphaElectric, säger Jens Hansson, försäljningschef hos Alphabet, och fortsätter: – Våra kunder kan känna sig trygga med oss. Alphabet är experter på billeasing med flexibla lösningar och en bred produktportfölj, avslutar Jens.

Alphabet erbjuder helhetskoncept för företags mobilitet. Företaget finns representerade i 18 länder, mestadels i Europa och har över en halv miljon bilar under förvaltning. Alphabet ägs av BMW Group.

D E T TA Ä R E N A N N O N S F R Å N U P P L A N D S VÄ S B Y KO M M U N

Upplands Väsby kommun

Läs mer om oss på vår hemsida: www.upplandsvasby.se

Invånarna visar vägen för framtidens cykling

FÖR ATT TA reda på vad som skulle få Väsbyborna att cykla mer hade kommunen en dialog med invånarna. Dels genom en digital enkät men också genom organiserade träffar med invånarna.

foto upplands väsby kommun

UPPLANDS VÄSBY SATSAR på framtiden och tar ansvar för kommande generationer på flera sätt. Bland annat genom att ta de viktiga miljö- och hållbarhets­ frågorna på allvar. Som ett resultat av dessa har de bytt ut alla bilar i den kommunala bilpoolen till miljöbilar, köpt in elcyklar och dessutom rannsakat hela sin verk­samhet ur ett miljöperspektiv. – Som kommun har vi ett stort ansvar, dels att visa på goda exempel för andra kommuner och för våra invånare, men också genom att möjliggöra för våra invånare att själva bidra till en bättre miljö. Invånare och kommun måste tillsammans hjälpas åt för att klara miljö- och klimatutmaningarna och projektet ”Cyckliga Väsby”, där invånarna är med och tycker till, är ett bra exempel på hur det kan gå till, säger Miljöstrateg Eva Bergh på Upplands Väsby kommun.

– Kanske är buskarna för dåligt klippta kring cykelbanorna? Kanske är asfalten dåligt underhållen? Kanske finns det önske­mål om fler cykelbanor? Istället för att gissa vad vi trodde att våra medborgare hade för önskemål när det gäller cyklingen i Upplands Väsby valde vi att fråga dem, säger Carina Nordin som arbetar som gatuingenjör på kommunen. ALLA SOM BIDROG i dialogen hade dels chansen att vinna fina priser, och dessutom att vara med och visa vägen för framtidens cykling. – Synpunkterna som kommit in kommer nu att sorteras och struktureras för att sedan ligga till grund för framtida satsningar och underhåll. En del förändringar kan genomföras inom nuvarande budget medan större åtgärder kan kräva ökade satsningar, säger Carina Nordin. MEN DEN SOM är sugen på att cykla i Upplands Väsby redan nu kan trampa ner till stationen och pumpa upp däcken i en av de nya pumparna som har satts upp där. Sedan kan man rulla ut på de 11,8 mil långa cykelvägar som finns i kommunen. – Som en del av ”Cyckliga Väsby” har vi också digitaliserat våra cykelvägar, så behöver du veta hur du ska ta dig från en plats till en annan kan du ta reda på det genom cykelkartan som du hittar online, säger Carina Nordin.

text josefin lindberg

Att cykla är kul, miljösmart och bra för hälsan. Det har Upplands Väsby kommun tagit fasta på i projektet ”Cyckliga Väsby” – ­genom en dialog med invånarna vill Väsby att fler ska välja cykeln framför bilen.

Väsby har över 42 000 invånare och ligger vid E4:an mellan Stockholm och Uppsala. Hela ­kommunen är certifierad enligt ISO14001. Sedan några år pågår här en omfattande utveckling med fokus på hållbarhet och satsningar på nya bo­städer, kommunalt finansierad service och på att skapa goda förutsättningar för näringslivet.

Som första drivmedelsbolag i Sverige inför vi ursprungsinformation på bränsle så att det blir lättare för dig som kund att välja vad du vill tanka. Samtidigt ökar vi medvetenheten och pushar för en positiv utveckling i hela branschen. Vårt mål är att helt skrota fossila bränslen, nu har vi tagit ytterligare ett steg på vägen. Läs mer på st1.se!

Ett annorlunda sätt att tanka