Naturvetaren nr 3-2022

Page 38

Duellen: Dags att ändra kommunala vetot? | Månadens fråga: Ska du plugga med lön? | Ledarskap: Hej då till trista möten | Nr FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I NATURVETARNA
Naturvetaren
3 / 2022
Speed breeding ger nya växter snabbare Dialog är vägen framåt i skogen Så vill partierna lyfta forskningen Tänkaren Vill se fler fasta tjänster för forskare Farshid Jalalvand ”Det skapar oro att hela tiden söka pengar”
Prova 3 nr med medlemsrabatt Kunskap baserad på vetenskap Beställ på fof.se/natur22 ANVÄND QR-KODEN Du får allt detta: • Tryckt tidning • Bok • Inlogg till fof.se • E-tidning i app • Nyhetsbrev • Rabatt på våra evenemang Medlemmar i Naturvetarna betalar 68 kr per nr (eller 675 kr för 10 nr) Naturvetarstudenter betalar 35 kr per nr (eller 350 kr för 10 nr) 25% RABATT + bok Bok på köpet! Prenumerationen är tidsbegränsad och avslutas automatiskt efter de nummer du beställt. Erbjudandet gäller tom 31/9-22 och endast adresser i Sverige. Vid beställning samtycker du till att dina person uppgifter inklusive e-postadress och mobilnummer får lagras och hanteras av Stiftelsen Forskning & Framsteg för marknadsföring och digitala tjänster. Samtycket gäller till dess du säger upp det. Läs mer om prenumerationsvillkoren på www.fof.se/prenumerationsvillkor.

Av historien ska vi lära

Inflationen skenar och högre el- och matpriser gröper hål i hushållskassan. Höjda räntor ovanpå det gör att köpfesten är över för den här gången.

Läget liknar det som vi fick uppleva på 1990-talet även om orsakerna då var annorlunda. Var sjätte krona var lånad i statsbudgeten för att finansiera den svenska välfärden och andra gemensamma nyttigheter. Inflationen var rekordhög och under hösten 1992 nådde styrräntan hisnande 500 procent även om den senare stabiliserade sig runt 10 procent.

Det gjorde att facken reste krav på kompensation, och så var karusellen i gång. 7-8 procent mer i lönekuver tet innebar i själva verket en reallönesänkning.

Det utmynnade i att fack och arbetsgivarna i det så kallade industriavtalet kom överens om att låta den konkurrensutsatta industrin bli ett riktmärke för lönehöjningarna. Den prin cipen gäller än i dag.

Det kan bädda för en sund avtalsrörelse 2023, där de centrala lönekraven ligger i paritet med produktivitetsutvecklingen. Att alla ska bli helt kompenserade för

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter i detta nummer

Erik Aronsson, Ellinor Molin, Johanna Rösth

Foto omslagsbild: Peter Kroon

Tryck

Norra Skåne Offset AB

ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING

Urban Hedborg, 08-732 48 50

Materialadress: urban@uhmarketing.se

redaktion@naturvetarna.se

Det kan bädda för en sund avtalsrörelse 2023.”

de ekonomiska följderna av pandemin och Rysslands invasion i Ukraina skulle sannolikt driva på inflationen ytterligare och göra lönehöjningarna på pappret mindre värda.

Läs längre fram i tidningen om hur Naturvetarna mejslar fram kraven i avtalsrörelsen. De handlar bland annat om att förbättra tillämpningen av lö neavtalen och avtalen som stöder ett hållbart ar

Ta också del av vad nya LAS innebär för dig som anställd, liksom den nya trygghetsö verenskommelsen som gör det möjligt att plugga med lön mitt i arbetslivet.

UTGIVNING:

4 nummer per år

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer 8 december.

Manusstopp för annonser: 25 november.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

NATURVETARNA

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

3NATURVETAREN 3/2022

SID 12 Duellen: Borde vetot för vindkraft ändras?

Kommunerna är ofta en bromsklots när ny vindkraft ska etableras. Är lösningen att ändra det kommunala vetot eller att markägarna ersätts ekonomiskt?

SID 14

Månadens fråga: Ska du ta chansen att plugga med lön?

Den 1 oktober börjar nya LAS att gälla. Med det följer att man ska kunna studera med lön mitt i arbetslivet.

SID 36

Så gör du möten roligare och bättre

Alla har vi suttit och gäspat på tråkiga möten. Med några enkla medel kan möten bli mer effektiva och ge energi.

Dialog och handling behövs för att komma vidare i den polariserade skogsdebatten, menar skogsäga ren och miljövännen.

Varje dag under pandemin ringde journalisterna Farshid Jalalvand, som nu har lämnat forskningen.

Med hjälp av DNA-analys och odlingskammare kan nya robusta växt sorter tas fram snabbare i ett förändrat klimat.

NATURVETAREN 3/20224
28
Nr /3 8
18

NATURVETARNA I MEDIA

Dåliga arbetsvillkor inom högskolan hämmar forskningen

Det är svårt att kombinera arbete och familj, om man är forskare inom den akademis ka världen. Otrygga anställ ningar och låga löner skapar missnöje hos forskare inom sektorn, visar en enkät som Naturvetarna gjort.

Uppsnappat om oss i media

Hög omsättning av biomedicinska analytiker i regionerna

Arbetsgivarna i hälften av Sveriges 21 regio ner har stora svårigheter att behålla sina bio medicinska analytiker. Orsakerna är flera: Ett lågt löneläge, hög arbetsbelastning, bristande utvecklingsmöjligheter och små utsikter att påverka schemaläggningen av arbetstider.

P4 Gävleborg, Värmland, Västernorrland, Norrbotten, Örebro nyheter, Gotlands

Allehanda med fler. Totalt 32 publiceringar under juli månad.

Varför är du med i Naturvetarna?

– För att få en bra och rätt vis lön och sunda arbets villkor. Det känns tryggt att veta att man kan få stöd från ett fackförbund som intresserar sig för min bransch.

Vad är det mest intressanta med din utbildning?

– Den vetenskapliga grun den med näringsfysiologi, biokemi och energiomsätt ning. Det om öppnar dörrar till forskning eller i företag där kunskap om laboratori epraxis är ett måste.

Vad vill du jobba med i fram tiden?

– Jag vill nog ta en dok torsexamen, det är svårt att veta exakt vad jag vill arbe ta med, men det är viktigt att kunna göra skillnad och bidra till en bättre värld. Vad gör du nu mer än pluggar?

– Jag jobbar extra som studentmarknadsförare hos Naturvetarna. Det perfek ta studentjobbet vad gäller flexibilitet, lön och framti da möjligheter. Du hjälper människor och skapar kon takt mellan studenter och näringsliv. Är du en klippa på att prata med folk och

Jason KroghPedersen

Ålder: 26 år. Utbildning: Studerar kandi datprogrammet i Nutrition på Karolinska Institutet/ Stockholms universitet.

Bor: Bagarmossen, Stock holm.

Gör på fritiden: Orientering och löpning i skogen.

för församlingar, då kan jag klart re kommendera att vara studiemark nadsförare för Naturvetarna.

SR Vetenskapsradion, 5 juli Lantbruksnytt, 7 juli Jason Krogh-Pedersen
5NATURVETAREN 3/2022

SÅ TYCKER LÄSARNA

MÅNADENS FRÅGA NYHETSBREV NR 6/2022. LÄS PÅ SIDAN 14.

Ska du ta chansen att plugga med lön?

En fantastisk möjlighet

Jag tycker att det känns som en fantastisk möjlighet - särskilt som jag känner att jag inom ett par år kommer vara redo att byta bransch.

Jag ska absolut fundera på vad jag skulle vilja studera i så fall.

”Ja. Jag ska. Har redan påbörjat studierna.”

VH

Hur gör du din semester hållbar?

Lika skamligt som att ha tre barn

Jag åker gärna på långa semestrar till värmen på vintern. Då blir det flyg. Tyvärr men så är det. Men jag åker inte till fjällstugan varannan helg eller hälsar på släkt långt bort i onödan heller, vilket en del med starka åsikter om resande trots allt gör.

Har inte problem med att åka på en lång tro pikresa per år. Världen faller inte med det. Finns massor av annat som är sjukt värre. Motargu mentet brukar vara "men om alla gör så då". Ja då kanske, men alla gör inte det, men renove rar i onödan, köper ny inredning, kör motorbåt, skoter, har tre barn, hundar och annat, och får ihop en avsevärd klimatpåverkan, men det pratar ingen om. Borde väl vara lika skamligt att ha tre barn som att åka på semester, eller?

Katarina

1. 2.

Cyklar, vandrar och paddlar

Vi åker kollektivt eller cyklar. Om

vi behöver bilen kör vi bränslesnålt.

Vi är mycket i närområdet där vi vandrar, cyklar eller paddlar kajak.

Camilla

Ännu en hemester

Jag har en hemester till i sommar och siktar på att vara hållbar för mig själv i att resa till vänner och familj och tanka upp energin. Att cykla kortare sträckor och odla jordgubbar och smultron med mer. Att fort sätta upptäcka närområdet.

Isabelle

Vad händer med lönerna 2023?

Gå till jobbet förkyld

Så vill partierna förbättra villkoren för naturvetares forskning Nya studiestödet gör det möjligt att stärka din kompetens...

Semestertips från experten

Mest lästa artiklar

Kommentarer Anna
NATURVETAREN 3/20226
från webben
5
under juni-september på www.naturvetarna.se
3. 4. 5. ”
i topp

Borde det kommunala vetot för vindkraft ändras?

Många kommuner säger nej till vindkraft på land, särskilt i södra Sverige där elen är dyrast. Ingen vill ta bort det kommunala vetot, men det kan ändras, tycker Energiföretagen, medan Liberalerna hellre vill ersätta de som berörs av vindkraft.

1.

1. Ditt främsta skäl till att vetot borde ändras?

2. Finns det andra vägar att gå?

3. Hur viktig är vindkraften för att uppnå målet förnybar elenergi 2040?

4. Skulle det ge mer vindkraft om vetot läggs tidigare i processen?

Att de närboende får komma till tals är viktigt för att åstadkomma en hållbar vindkraftsutbyggnad. Däremot är det centralt att kommunens beslut kommer tidigt i processen och ligger fast, vi var nöjda med förslaget som lades i riksdagen. Det är viktigt med förutsägbar het för investerarna och att inte heller slösa skattemedel på onödiga utredningar om det ändå inte är möjligt att bygga vindkraft.

Ja, det finns andra möjliga sätt att reglera detta. men då ser vi att en regelrätt miljöbalksprövning tillsammans med en reformerad process för kommunens godkän nande är en bra avvägning.

Vindkraften är helt central för att kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det är fortsatt tillåtet att bygga an nan fossilfri elproduktion. Det centrala är att kunna han tera klimatproblemet, men vilken procentsats förnybart vi har exakt är mindre intressant. All fossilfri el behövs för att bland annat klara all vätgas som ska produceras när energi ska lagras.

Svårt att säga om det blir mer vindkraft, men det kom mer att spara resurser för företag och samhället när processen blir effektivare. Det är viktigt att resurserna används där de gör mest nytta. Det finns andra behov i energisystemet, som utbyggnad av elnät, kraftvärme och laddinfrastruktur.

1.

Det förslag regeringen lade fram byggde på att kom munerna skulle tvingas fatta oåterkalleliga (för fem år) beslut på mycket knapphändiga underlag. Libera lerna såg en överhängande risk för att det skulle leda till många fler nej och att en våt filt skulle ha lagts över vindkraftsutbyggnaden. Det kunde vi inte accep tera. Vindkraften är viktig när elsystemet minst ska fördubblas inom 20 år.

Det är tydligt att det behövs en ersättning till de som berörs av vindkraftsetableringarna. Det är viktigt att den lokala nivån har sista ordet också i framtiden.

Det viktiga är att all el vi använder är fossilfri och att vi lyckas expandera produktionen och distributionen tillräckligt fort för att elektrifieringen – och därmed klimatomställningen – ska gå att genomföra. Där har vindkraften en viktig roll. De närmsta åren, innan den havsbaserade vinden och den nya kärnkraften är på plats, kommer landbaserad vindkraft att stå för det stora tillskottet till elproduktionen.

Processerna behöver bli både effektivare och mer förutsägbara för den sökande. Samtidigt får inte ve tot läggas så tidigt att det blir svårt för kommunerna att ta ställning. Den sökande behöver kunna lita på att de beslut som fattats gäller även om den politiska ledningen byts ut.

Lars Andersson, sakkunnig på Energiföretagen Ja! Arman Teimouri, energipolitisk talesperson för Liberalerna Nja!
DUELLEN
2. 3. 4.
2. 3. 4.

Farshid bottnar i vetenskapen

I gränslandet mellan vetenskap, filosofi och humaniora har Farshid Jalalvand hittat sin nisch. Han är krönikören och sommarprataren som inte duckar för att kritisera ett ohållbart forskningssystem.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Peter Kroon

Häng med Farshid under en dag

07.00

Enkel frukost med en kopp kaffe efter att barnen har lämnats på förskolan. Sedan blir det research inför en krönika som ska handla om samhällets uppgång och fall, och vad det innebär att vara människa.

09.00

Sveriges Radio hör av sig och vill prata om radioprogram met ”Från kokoppor till covid”. Det handlar om hur världen över rumplades av det nya coronaviruset och varför forskningen redan hade tjuvstar tat. Alla avsnitt finns på SR.

11.00

Äter en lätt lunch med sallad för att hålla intellektet aktivt. För mycket mat mitt på dagen gör honom trött och seg.

NATURVETAREN 3/20228 Profilen

13.00

Har ett digitalt möte med sin blivande arbetsgivare, Läkemedelsverket i Upp sala. De diskuterar arbe tets upplägg och arbets villkor. Han ser fram emot att jobba inom sitt speci alområde - utredning och granskning inför godkän nande av nya vacciner och mediciner.

15.00

Inför ett program på SVT berättar han om sin upp växt i Bellevue - en förort i Malmö där han, med rötter i Iran, skulle hitta sin plats i hierarkin. Det var tufft, men då fanns inte krimi naliteten och drogerna.

Föräldrarna var måna om att han skulle få bra be tyg i skolan, som han hade lätt för.

17.00

Efter hämtning av barn på förskolan springer han en mil på Limhamnsfältet. "Det behöver jag göra för att må bra. Hjärnan blir klarare och jag släpper alla problem.” Sedan blir det middag med familjen, det kan lika gärna vara spagetti med köttfärssås som lax i ugn.

Farshid Jalalvand

Utbildning: Disputerad inom molekylär mikrobiologi. Gjorde sin postdoc på Köpenhamns universitet.

Tidigare jobb: Vaccinforskare på Lunds universitet.

Nytt jobb: Utredare på Läkemedelsverket i Uppsala.

Extrajobb: Krönikör i flera tidningar. Ledde radioprogrammet ”Från ko-koppor till Covid”.

Ser på tv: Tittar inte på tv. Håller mig uppdaterad via webben.

Kopplar av med: Löpning.

Läser nu: Den glada vetenskapen av filosofen Friedrich Nietzsche.

Profilen

Fast jag är bakteriolog ville Lunds universitet att jag skulle vara en av deras experter i frågor om coronaviruset. Det gick bra och jag är stolt över att jag inte sa något tokigt när journalisterna ringde i stort sett varje dag, säger Farshid Jalalvand.

GJORDE SIN RESEARCH

Men det ligger mycket arbete bakom.

– Det kom dagligen nya studier om allt från biverkningar till mutationer som ändrade spelplanen. Vissa ingav oro, men journalister kunde inte alltid avgöra vad som var relevant. Vissa va rianter var farligare på riktigt medan andra bara behövdes följas upp lite mer noggrant. Där försökte jag hjälpa till att förklara kunskapsläget.

Så där prickade du rätt?

– Det vill jag inte kalla det. Jag utgick från en metod som bottnar i vetenska pen. För mig är det viktigt att uttala mig korrekt och ha en fungerande kom

pass. I det ligger att vara skeptisk och hela tiden ifrågasätta.

Det förhållningssättet ligger nära filosofin, som Farshid Jalalvand hämtar inspiration från.

– Filosofi är att strukturera kunskaper, se mönster och dra slutsatser. Där finns likheter med naturvetenskaplig forsk ning, men också skillnader, som att fak ta tas fram med metoder som genererar stora mängder data i naturvetenskapen.

av alla som har genomgått en postdoc blir kvar inom akademin.

– Lunds universitet ville inte behålla mig och jag hade inga forskningsanslag. Systemet är ohållbart och bygger på att man blir publicerad i ansedda tidskrif ter. Allt hänger på vilket labb man till hör eller att man kommer fram till nå got storslaget, vilket sällan sker.

För att öka tryggheten vill han se fler fasta tjänster och att stipendier för

FÅ BLIR KVAR

Efter att han har lämnat sin forskning på Lunds universitet ringer inte journa listerna längre.

– Det känns rätt befriande. Men helst hade jag velat fortsätta med forskningen

Han är inte ensam, bara 5-10 procent

postdoktorer tas bort. Stipendier är till fördel för universiteten som får mycket forskning för pengarna.

HÖG PRESS I AKADEMIN

– Jag älskar att forska, men är trött på akademin. Särkilt yngre forskare har det tufft. Det skapar oro att hela tiden söka pengar och undra om man ska klara att ett år till. Den höga pressen bäddar för fusk och visar att vi har ett system som inte främjar forskningen.

Sedan september har Farshid Jalalv and nytt arbete på Läkemedelsverket. Uppdraget är att utreda och granska nya vacciner och läkemedel inför ett godkännande, men också följa upp produkter som finns på marknaden.

Han bor kvar i Malmö och jobbar på distans tre veckor och är på plats i Uppsala var fjärde vecka.

– Det passar mig bra och jag kan fokusera på jobbet utan att bli störd, även om jag uppskattar kollegor.

Helst hade Farshid Jalalvand velat fortsätta med forskningen, men anslagen tog slut, vilket han är långt ifrån ensam om. ↑
Den höga pressen bäddar för fusk och visar att vi har ett system som inte främjar forskningen."
NATURVETAREN 3/202210

Takten i klimatomställningen måste öka

1 944 svenska forskare tycker att det är nog nu. I en gemensam debattartikel menar de att politikerna inte tar klimatkrisen på allvar och går på tvären mot Parisavtalet och de svenska miljö- och klimatmålen.

De får draghjälp av en ny rapport från United in Science som visar att världen är på väg åt fel håll. Takten i omställningen måste öka sjufaldigt för att målen ska nås till 2030.

Översvämningar, torka, värmeböljor och skogs bränder sätter nya rekord alarmerande ofta, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett press meddelande.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och vi är nu tillbaka på samma nivå som före pandemin. 1,5-gradersmålet närmar sig skrämmande snabbt. Nu är den genomsnittliga temperaturen på jorden 1,17 grader högre än genomsnittet för perioden 1850-1900.

Djurparken i Orsa

I rovdjursparken i Orsa arter, som isbjörn, tiger, leopard och berguv. Men besökarna har svikit och intäkterna har minskat för ägaren Grönklittsgruppen.

Planen är därför att parken stängs för publik den 31 oktober och alla anställda sägs upp. Av vecklingen kommer att ta upp till två år för att hitta hem för så många djur som möjligt, enligt ägaren.

Hur det kommer att gå med den forskning som bedrivs vid djurparken är i dagsläget oklart.

Men det finns kritiska röster till nedläggningen och det som har hänt efteråt.

Vi har försökt att hitta lösningar för att rädda djuren och hitta en köpare, men Grönklittsgruppen har inte visat något intresse för det, säger Jessica Johansson, talesper son för den kampanjen som vill rädda djurparken.

Mikroalger gör biogas ur avfall

Att mikroalger kan återvinna växthusgaser och näringsämnen från industriellt avfall är känt sedan tidigare. Nu visar Lina Mattssons i sin avhandling hur metoden kan användas även i ett nordiskt klimat, vilket tidigare har setts som en utmaning eftersom algerna är beroende av värme och solljus.

Tekniken, som har utvecklats på Linnéuniversitetet, går ut på att leda in utsläppen i en odlingsbehållare med mikroalger i. Genom fotosyntes fångar algerna upp ämnen som koldioxid, kväve och fosfor, som om vandlas till värdefull biomassa med protein, kolhydrater och fetter, i stället för att spridas i naturen.

– Algmassan kan användas till bland annat bio bränsle, djurfoder, kosmetika och kosttillskott. På det vi set kan mikroalger bidra med lösningar för ett mer cir kulärt samhälle, säger Lina Mattsson, forskare i ekologi.

Tjäna in tjänstepension till 66 år

Förhandlingarna om ändringar i ITP-avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är klara. Den som omfattas av ITP1 kommer tjäna in tjänstepension upp till 66 års ålder. Samtidigt höjs ålder till rätt att få sjukpension till 66 år för alla som har ITP 1 och ITP 2.

Förändringarna i avtalet innebär att den som omfattas av ITP1 från 1 januari 2023 kom mer att tjäna in tjänstepension upp till 66 år. ITP1 är en premie bestämd pension som i huvudsak omfat tar tjänstemän som är födda 1979 eller senare. Rätten att få ITP:s sjukpension höjs också till 66 års ålder – för alla som har ITP 1 eller 2.

11NATURVETAREN 3/2022
PALLE LILJEBÄCK

Så vill partierna lyfta svensk forskning

Inför valet ställde vi tre frågor till riksdagspartierna. Nu är det upp till bevis att genomföra vallöftena, som bland annat handlar om att ge forskarna tryggare anställningar.

1. Vad behöver göras för att svensk forskning ska hålla världsklass?

2. Hur vill ni förbättra forskares trygghet och arbetsvillkor?

3. Hur får vi fler att bli naturvetare och forska?

VÄNSTERPARTIET

1. Vill se en mer jäm ställd akademi och ökade medel till grund forskning, liksom flera strategiska områden. Lika viktigt är att öka anslagen till forsknings finansiärerna för att stödja den fria forsk ningen.

2. Samma villkor som gäller på övriga arbets marknaden ska också gälla för forskare inom akademin. Ta bort hin dren i migrationslagen så att studenter och forskare kan vara verk samma i Sverige.

3. Förbättra tillgången på studie- och yrkes vägledare så att unga kan göra medvetna val. Bygg ut de tekniska och naturvetenskapliga basåren så att fler kan bli behöriga till naturve tenskapliga utbildningar.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. Både bredd och spets behövs med satsning på grundforskning, då ofta genombrotten sker där man minst anar. Slå vakt om den fria forskningen inom ramen för en övergripande styrning.

2. Minska visstidsanställningarna och se över före komsten av att den typen av anställningar staplas ovanpå varandra. Vi vill också förbättra jämställd heten.

3. Stark forskning och högre utbildning vid alla lärosäten i landet. Ta till vara ungas intresse att läsa naturvetenskap på gymnasiet.

MILJÖPARTIET

1. Lägg grunden i för skolan med en likvärdig skola, så att alla klarar grundskolan. Höjda basanslag och större frihet för akademin med starka forskningsmiljöer över hela landet. Stär ka samverkan med nä ringslivet och offentliga aktörer.

2. Ännu ett skäl att öka basanslagen: trygga anställningar och tydli ga karriärvägar.

3. Bredda rekryteringen och bygg ut högskolan med fler platser. Att alla gymnasieprogram ger behörighet till högsko lan har vi kämpat för länge.

CENTERPARTIET

1. Tydliga karriärvägar för forskare och att utländska akademiker kan komma hit och bli kvar utan onö digt regelkrångel. Bättre villkor för forskande före tag och stärkt samverkan mellan akademi och nä ringsliv.

2. Ökade basanslag med långsiktig finansiering till lärosätena, som ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ha en tyd lig profil.

3. Det ska löna sig att fors ka och forskning ska ge en skjuts i karriären. Fler fas ta tjänster där det går att kombinera forskning och undervisning på alla nivå er, från grundskola till uni versitet.

NATURVETAREN 3/202212

LIBERALERNA

1. Mer pengar till forsk ningen och ett nytt övergripande och väg ledande mål för högre utbildning i Sverige.

2. Ökad social trygghet för alla forskare, bland annat genom fler kom bitjänster med kommu ner och regioner.

3. Kunskap öppnar dör rar. Därför behövs hö gre kvalitet och mer lik värdighet inom grundoch gymnasieskolan, som den satsningen vi gjorde på matematik i grundskolan.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Slå vakt om den fria forskningen, dit resur serna ska styras. Detalj styrning från regeringen kan göra att lösningar på samhällets utmaningar söks på fel ställe.

2. Trygga anställningar och tydliga karriärvägar för att unga ska utvecklas som forskare, dit en del av basanslaget ska styras. Ge fler möjlighet till biträ dande lektorat, förläng tidsgränsen från fem till sju år.

3. Utred möjligheterna till kombitjänster, där forska re har ena benet i gymna sieskolan för att inspirera unga att plugga naturve tenskap.

MODERATERNA

1. Värna den akade miska friheten med ut nämningar som bygger på meriter och inte är politiska. Anslagen ska ha krav på internatio nell bärighet.

2. Se över fördelning en mellan administra tiva fasta tjänster och forskartjänster. Dagens system, där forskar na söker anslag till sin egen lön leder till osä kerhet, kortsiktighet och lågriskprojekt.

3. Hela utbildningsked jan måste hålla ihop, där matematik får ett större utrymme. Pre miera de duktiga och erfarna forskarna.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Fri forskning är en för utsättning för hög kvalitet. Politikerna ska inte styra forskningen mot samtida politiska strömningar.

2. Öka de direkta anslagen till lärosätena. Fasta anställ ningar ska ges till duktiga forskare med goda resultat och som vill flytta mellan lärosäten under sin karriär. Anställning på visstid ska gälla sex till åtta år efter disputationen.

3. Mer pengar till de studen ter som läser utbildningar där det råder brist på ex aminerade, som naturve tenskapliga utbildningar. Skicka ett signalvärde till unga genom att uppvärdera naturvetenskapliga yrken.

13NATURVETAREN 3/2022

Ska du ta chansen att plugga med lön?

Den 1 oktober införs det nya studiestödet som gör det möjligt att mitt i arbetslivet sätta sig i skolbänken och få upp till 80 procent av tidigare lön.

En fin möjlighet för den som vill fördjupa sina kunskaper eller byta bransch.

Nu undrar vi om du kommer att ta den chansen.

Läs kommentarer från webben på sid 6.

Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

NATURVETAREN 3/202214
MÅNADENS FRÅGA

Studera med lön

– mitt i arbetslivet

Nu blir det möjligt att genom studier stärka sin kompetens utan att behöva avstå lön. Här visar vi vad som gäller och vad du ska göra för att få det nya studiestödet.

Har du jobbat minst åtta år har du möjlighet att söka det nya stu diestödet, som är ett resultat av den LAS-uppgörelse som gjordes mellan facken och Svenskt Nä ringsliv. Den har blivit lag och börjar gälla 1 oktober.

– Det här är en bra möjlighet för den som vill stärka sin kom petens på sitt nuvarande arbete eller som vill gå vidare och byta bransch, säger Per Klingbjer, för bundsdirektör på Naturvetarna.

Du gör själv en bedömning av vilken utbildning som kan förbätt ra dina möjligheter på den framti da arbetsmarknaden. När du har kommit fram till det pratar du med din chef och presenterar din idé.

Om arbetsgivaren är med på no terna går du vidare och skickar in en ansökan till CSN och förklarar på vilket sätt utbildningen ger nyt ta för dig. Beroende på inom vilken sektor du jobbar gör Trygghetsrådet eller någon av de andra omställ ningsorganisationerna en bedöm ning. Den processen sköter CSN, så du behöver inte bry dig om den.

Det slutliga beskedet fattas av

”Det här är en bra möjlighet för den som vill stärka sin kompetens.”

CSN då staten står för grundplå ten. Om du får ett positivt besked pratar du med din chef och ansö ker om ledighet för studier.

Hur mycket kan jag få?

I botten ligger som mest 21 300 kronor i månaden från staten via CSN, motsvarande 80 procent av lönen upp till 25 000 kronor. Ovanpå det har arbetsgivare och fack förhandlat fram en komplet tering som gör att anställda med löner upp till 68 000 kronor i månaden kan få 65–80 procent av hela sin lön. Man kan dessutom ta studielån upp till garanterat 80 procent av lönen.

Kan alla ta del av stödet? Nej inte riktigt. Stödet riktas till dem som är mellan 27 och 62 år. Man ska ha jobbat i minst åtta år, varav minst 12 månader under de

senaste två åren. Man måste också vara svensk medborgare eller ha permanent uppehållstillstånd.

Vilka utbildningar kan jag gå? Alla utbildningar som ger rätt till studiemedel ger också rätt till det här stödet. Det gäller stu dier på universitet, högskolor, yrkeshögskola, folkhögskola och komvux. Även studier som fi nansieras av en omställningsor ganisation, som Trygghetsrådet eller Trygghetsstiftelsen, kan ge rätt till studiestöd. Tänk på att studierna måste pågå minst en vecka och max två år.

Var hittar jag mer information?

Läs mer hos den omställningsor ganisation som du tillhör.

Privatanställda: Trygghetsrådet www.trr.se

Kommuner och regioner: Omställningsfonden www.omstallningsfonden.se

Staten: Trygghetsstiftelsen www.tsn.se

15NATURVETAREN 3/2022

Café eller hemmets lugna vrå Få kunskaperna att fastna

Be om hjälp

Så fixar du studierna

När det nya studiestödet införs den 1 oktober blir det möjligt att plugga med lön mitt i yrkeslivet.. Här är våra fem bästa studietips, som fungerar lika bra för yngre studenter.

Ett schema för studierna är ett bra sätt att hålla sig på rätt spår. Börja i god tid och gör en plan som är realistisk och hållbar. Använd en kalender eller en att-göra-lista och planera så att du är klar någon dag före deadline. Planera också in tid för pauser så att du kan hålla dig fräsch och fokuserad under en längre period.

Hjälpmedel av olika slag kan göra studierna effektivare och att de nya kunskaperna fastnar. Flashcards fungerar bra för att memorera fakta och nyckelbegrepp. Du kan göra dina egna eller använda ett verktyg för flashcards på nätet, till exempel Quizlet. Tankekartor är också ett bra studieverktyg, de hjälper dig att se helheten och göra kopplingar mellan olika begrepp och koncept.

Skapa rutiner för en studiestil som passar dig. När pluggar du bäst? Var ska du sitta? Hur länge ska du hålla på? Vill du plugga ensam eller i grupp? Ett bra sätt är att använda 45/15-metoden som innebär att man pluggar fokuserat i 45 minuter, för att sedan ta en paus i 15 minuter. Under dessa 15 minuter kan du egentligen göra vad du vill för att tänka på annat. På så sätt får du ork att plugga längre och mer effektivt.

För vissa fungerar det bättre att plugga med lite bakgrundsljud, medan andra behöver total tystnad. Bestäm själv och välj en plats utifrån dina egna behov – det kan vara biblioteket, något café, en hotellobby eller hemma. Och försök lägga undan telefonen. Det är enkelt att tänka att man bara ska scrolla igenom instagram en stund men plötsligt har det gått en och en halv timme.

Ensam är inte stark – fråga lärare och be om hjälp ifall du behöver. Plugga tillsammans och hjälp varandra. Kanske finns det någon studiegrupp som du kan gå med i? Att prata med andra om det du har lärt dig är en hjälp för minnet. Om det är något du inte förstår kan säkert någon i gruppen förklara det för dig.

1.Lägg upp ett schema Hitta din studiestil TEXT: ERIK ARONSSON
NATURVETAREN 3/202216
2. 3. 4. 5.
5
tips

Koll på studentekonomin

Gör en budget!

Gör en budget för dina fasta utgifter och för över resten av pengarna till ett annat konto som du använder till mat och nöj en. Då vet du precis hur mycket du "får" spendera och riskerar inte att känna dig rikare än du är.

Utnyttja

studentrabatter

Genom medlemskap i studentkåren och Student- eller Mecenatkortet kan du få bra rabatter på en massa sa ker, som resor, vandringskängor och mobilabonnemang . Blir du medlem i Naturvetarna får du även rabatt på hemförsäkring och andra förmå ner. Dessutom får du en olycks fallsförsäkring och tillgång till egen jurist i privatlivet – helt utan kostnad.

Tänk smart kring kurslitteraturen

Köp begagnat, låna eller köp med studentrabatt. Många kursböcker finns även online genom biblioteket på ditt lärosäte.

0 kr

För studenter i Naturvetarna

Under hela 2023 gäller erbjudandet. Du får koll på arbetsmarknaden och får flera bra försäkringar. Därefter kostar det 10 kronor per månad så länge du pluggar.

Fribeloppet

är tillbaka

Den 1 juli är fribeloppet tillbaka för studerande med studiemedel. Det var tillfälligt borttaget under pandemin.

Fribeloppet är gränsen för hur mycket inkomster du får ha utan att ditt stu diemedel påverkas. Om du tjänar mer än fribeloppet minskar både bidra get och studielånet. Fribeloppets storlek beror på hur många veckor du studerar, och om du studerar på hel- eller del tid.

Ta vara på studietiden och låt inte brist på pengar stå i vägen för en pluggfika på stan. Se också till att få koll på arbets marknaden och vilka jobb som väntar. Där står Naturvetarna till tjänst. Sarah Folcker, studentkontakt på Naturvetarna

Studiestöd för de som jobbar

Det nya studiestödet för yrkesverksamma som kan sökas från och med 1 oktober innebär att du per månad kan få upp till 21 298 kronor i bidrag och 12 514 kronor i lån från CSN. Läs mer på sidan 14.

17NATURVETAREN 3/2022
Siffran
TEXT:

Reportage

Skogsägaren Erik Petré och Peter Roberntz från WWF pratar om hur det hållbara skogsbruket borde se ut. TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Kicki Nilsson/Icon Photo
Båda vill bruka skogen och ta ut virke. Men miljövännen vill se mer av styrning än skogsägaren när naturvärden ska skyddas. De är överens om att dialog och handling är vägen framåt för att hitta lösningar. Dialog och handling är vägen framåt

Aspen är värd för upp till 1 000 arter och är ett viktigt trädslg för mång falden. Att spara aspar efter en av verkning är bra för naturvården. →

fter några heta veckor i augusti är det torrt i markerna, men ett uppfriskande regn är på ingång över skogar na mellan Arboga och Örebro. Där möts två naturintresserade jäg mästare som har valt två olika spår i karriären.

Erik Petré är skogsägare och var tidi gare vd på Häradskog, ett företag som förvaltar skog i syfte att ge skogsägarna bästa ekonomiska avkastning, men också värna miljön för framtida generationer.

Peter Roberntz är skogsexpert på Världsnaturfonden, WWF. Han äger ock så skog, men som han själv säger:

– Det är i lite mindre skala och jag försöker avverka varsamt på ett natur nära sätt.

Båda har fått sin skogliga skolning på SLU och har ett stort naturintresse.

– Jag tror det skulle vara bra om SLU ligger under samma departement som alla andra universitet och går från näring till utbildning. Det skulle signalera SLU:s obero ende, säger Peter Ro berntz.

Erik Petré håller med och menar att den

Certifiering för hållbart skogsbruk

Certifierade skogsbruk, enligt de internationella organisationerna FSC och PEFC, förenar naturvård och virkesproduktion och bygger på social, ekonomisk och miljö mässig hållbarhet.

19,5 miljoner hektar skogsmark är certifierad i Sverige, motsvaran de 90 procent av den produktiva skogsmarken.

Några av FSC-kraven är att:

» En skogsbruksplan ska upprättas.

» Nyckelbiotoper ska undantas från alla skogsbruksåtgärder förutom åtgärder som krävs för att bevara eller främja biotopens biologiska mångfald.

» Spara alla naturvärdesträd och skapa död ved i form av högstubbar vid slutavverkning och vissa gallringar

» Gammelskogar sparas och sumpskogar skyddas. Särskild hänsyn till vattenmiljön ska tas.

» Färre kemikalier, som förbud mot kemiska bekämpningsmedel mot snytbagge.

» Träråvaran ska vara spårbar i hela tillverkningskedjan.

» Bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för alla som jobbar inom skogsbruket.

hemvisten vore naturlig för Sveri ges enda universitet som har ansvar för utbildning och forskning inom det skogliga området. Han kan ock så tänka sig att alla universitet ligger under Näringsdepartementet.

LITET KALHYGGE

Vi tar avstamp i Erik Petrés skog i Västmanland och styr kosan mot ett kalhygge som såg dagens ljus för två år sedan. Det är fem hektar stort men känns mindre då det liksom sling rar sig fram genom landskapet.

Återväxt sker ge nom sådd av tallfrö, men gräs, sly och hallonsnår domine rar just nu. Tallen har problem att etablera sig, och när den väl gör det så är det stor risk att älgen betar sönder föryngringen.

Det är ingen hemlighet att Peter Roberntz och WWF tycker att det är för många och för stora kalhyggen i Sverige. Så kallat trakthyggesbruk tillämpas i 97 procent av Sveriges skogar, där skogsbruk bedrivs, enligt Skogsstyrelsens statistikdatabas.

– Vi tycker att andelen hyggesfritt bör öka till 30 procent. Det behövs

Erik Petré Peter Roberntz
NATURVETAREN 3/202220

Hälften av Sveriges skogar ägs av 313 000 privatpersoner

Skogen växer så det knakar

Dubbelt så mycket skog. På hundra år har virkesförrådet fördubblats i Sverige och är nu 3 583 miljoner skogskubikmeter. Och det fort sätter att öka. Tillväxten ligger på 112 miljoner skogskubikmeter per år och det avverkas 92 miljoner skogskubikmeter. Källa: SLU Riks skogstaxeringen. Granen dominerar. 41 procent av Sveriges skogar består av gran, medan tallen står för 33 procent. Resterande utgörs av lövträd. Mycket skog i Sverige. 69 procent av lan dets yta är täckt av skog. Av drygt 28 miljoner hektar skogsmark räknas 23,5 miljoner hektar som produktiv skogsmark (där tillväxten är mer än en kubikmeter per hektar och år).

Stora värden på spel. 150 miljarder kronor var exporten av skogsprodukter värd 2018, enligt Skogsindustrierna. Papper ligger i topp med

74 miljarder kronor, medan sågade trävaror intar andraplatsen med 29,5 miljarder kronor.

Så mycket skyddas eller brukas inte. I slutet av 2018 hade 2,6 miljoner hektar skogsmark ett formellt skydd, nästan 9 procent av all skogsmark. Drygt hälften - 1,4 miljoner hektar - utgjordes av produktiv skogsmark, med tyngdpunkt på fjällnära skogar. Skogs ägarna gör dessutom frivilliga avsättningar på 5,6 procent, en yta som sakta ökar. 3 miljoner hektar skog klassas som obrukbar mark (impediment) och får inte brukas.

Hotad hackspett. Drygt hälften av Sveriges rödlistade arter (en bedömning av risken för arter att dö ut) har sin hemvist i skogen. Till exempel är vitryggig hackspett akut hotad, främst för att det råder brist på äldre lövrika skogar, enligt Artdatabanken.

21NATURVETAREN 3/2022 Reportage

för att bevara den biologiska mång falden och skogens naturliga funktio ner, säger Peter Roberntz.

FRIVILLIG VÄG

Som exempel menar han att många mykorrhizasvampar försvinner i avverkningar med stora kala ytor. Dessa marksvampar har en viktig roll för växternas näringsförsörj ning.

– Skogsbruket borde se olika ut på olika marker. Förutsättningarna i till exempel en kalkbarrskog är helt annorlunda än i en sandtall skog, säger Peter Roberntz.

Erik Petré vill inte gå så långt som WWF när det gäller hygges

Statistiken visar att bolagen skyddar mer skog och tar större naturvårdshänsyn...”

fritt skogsbruk. Men han är heller ingen vän av stora föryngringsytor.

– Här skiljer sig det privata skogs bruket från bolagen som ibland, i mina ögon, gör onödigt stora kal hyggen vilket hela skogsnäringen får lida för, säger Erik Petré.

Han hyser stor tilltro till de privata skogsägarnas miljöintresse och vilja att på frivillig väg värna naturvärden.

– Det har blivit mycket bättre, främst tack vare skogsvårdslagen

från 1993 som innebär att produk tion och miljö väger lika tungt. Inn an dess var det i princip olagligt att satsa på löv. I dag finns det god av sättning för lövmassaved, vilket är bra för både skogsägaren och mång falden, säger Erik Petré.

LÅNGT FRÅN MILJÖMÅLET

Att det har blivit bättre sedan 1970och 80-talen håller Peter Roberntz med om, men han menar att Sverige är långt ifrån att nå miljömålet ”levande skogar”.

– Statistiken visar att bolagen skyddar mer skog och tar större na turvårdshänsyn vid avverkningar än privata skogsägare. Det finns förstås privata skogsägare som sköter skogen enligt konstens alla regler med hän syn till miljön. Men alla har inte kun skapen och vissa har nog inte viljan, säger Peter Roberntz.

Därför tycker han att det behövs mer styrning, medan Erik Petré är en vän av frivillighet, i linje med slutsat serna från skogsutredningen 2019, där för övrigt Erik Petré var en av de av regeringen utsedda sakkunniga

En mix av barr- och lövträd gör skogen mer robust och motstånds kraftig mot skadegörare och stormar i ett varmare klimat.

NATURVETAREN 3/202222
Reportage

Under årens lopp har nyckelbioto perna, som är viktiga för skyddsvär da arter, varit en konfliktyta. Vissa menade att Skogsstyrelsens bedöm ning av nyckelbiotoper förhindrade markägare att bruka sin skog. Men kravet att nyckelbiotoper inte ska avverkas finns kvar inom FSC-certi fieringen.

INGEN INVENTERING

Skogsutredningen 2019 var, enligt Erik Petré, tydlig med att Skogsstyrelsen inte hade lagligt mandat för att utföra generella nyckelbiotopsinventeringar hos privata skogsägare.

– Det är olyckligt och gör det svå rare för skogsägare att leva upp till

marknadens krav. Nu måste man inom FSC försöka utveckla egna ar betssätt. Skogsstyrelsens aktiva råd givning till skogsägare om att värna naturvärden är i dag marginell, säger Peter Roberntz.

Ännu en brist, menar han, är att det inte finns tillräckligt med pengar för att ersätta skogsägarna för att ta skyddsvärd skog ur produktion. Bara 3 procent av den produktiva skogs marken har avsatts på frivillig väg av skogsägare som inte är certifierade, enligt Skogsstyrelsen. Motsvarande siffra för certifierade skogsägare upp skattas till 7 procent.

– Det räcker inte för att klara den biologiska mångfalden. Ännu ett pro

blem är att naturbetesmarkerna växer igen och ofta planteras med gran.

VART FJÄRDE LÖV

Erik Petré har skogsbeten på sina in ägor med får som håller öppet och bidrar till en mångfald av arter.

– Skogen behöver ha en mix av barr- och lövträd. Det gör den mer robust och motståndskraftig mot skadegörare, stormar och annat ex tremväder i spåren av klimatföränd ringarna, säger Peter Roberntz.

De är överens om mycket, men inte allt. Peter Roberntz som företräder WWF vill se färre och mindre kalhyggen. ↓

23NATURVETAREN 3/2022

Reportage

Blandskogarna blir fler och många skogsägare tar ansvar, medan andra har fokus på gran och tall. Även om det är från låga nivåer ökar lövandelen i våra skogar, medan tall minskar, en ligt SLU:s Riksskogstaxering. Andelen grova träd och död ved ökar men alla förändringar går långsamt då tidsper spektiven är långa i skogen.

Erik Petré har en ambition att ha så mycket blandskog som möjligt på sina ägor, där minst vart fjärde träd är ett lövträd.

Vi går över hygget igen och kon

staterar att ett kalhygge påverkar art sammansättningen på den ytan.

Peter hänvisar till att minst 999 ar ter som har skogen som sin hemvist klassas idag som hotade, enligt Artda tabanken. Erik menar å andra sidan att fler arter tillkommit än försvunnit i alla Sveriges ekosystem, samtidigt som vissa är invasiva eller inte önskvärda av andra skäl, enligt en rapport från Naturvårdsverket 2011.

– Kom ihåg att det fortfarande finns skogar som aldrig har kalav verkats. Här krävs bedömningar och

finansiering för att skydda den skog som är värd att skydda och på vilket sätt det ska ske, säger Peter Roberntz.

Erik och Peter beklagar den pola risering som har skett i skogsbruket.

– Nu måste vi kavla upp ärmarna. Vi har ett ansvar för att utveckla det hållbara brukandet av våra skogar så att vi med stolthet kan överläm na jord och skog till nästa genera tion. Det handlar både om biologisk mångfald och klimat, men också eko nomi och social hållbarhet, säger Peter och Erik.

Dags att kavla upp ärmarna och ta ansvar. Erik Petré och Peter Roberntz vill tillsammans utveckla det hållbara skogs bruket, med hänsyn till miljö, ekonomi och sociala värden.
NATURVETAREN 3/202224
”Vi har ett ansvar för att utveckla det hållbara brukandet av våra skogar...” Vi har ansvar att la det bara kandet våra

GENETISK VÄGLEDARE

Rebecka Pestoff hjälper personer och patienter som är oroliga för att, eller redan har drabbats av en genetisk sjukdom. Hon är molekylärbiolog i grunden och jobbar som lärare och genetisk vägledare på Linköpings universitetssjukhus.

Research

Jag gör mycket research om ge netiska sjukdomar i forsknings-, och klinisk litteratur och patient journaler. Det är som ett detekti varbete jag gör som sen används för att bedöma risker för genetisk sjukdom. De medicinska bedöm ningarna görs av läkare. Mitt jobb innebär mycket kompetensut veckling genom hela livet.

Samtal med patienter

Mitt jobb kan innebära väldigt känslomässiga och svåra samtal. I utbildningen ingår mycket övning i samtalsmetodik och pedagogik och hur man levererar information som kan vara svår att ta emot. Det är ett viktigt arbete där jag känner att jag kan göra stor nytta.

Teamwork

”Jag känner att jag kan göra stor nytta.”

Rita och visualisera

För att förklara komplex genetisk information på ett pedagogiskt sätt tar jag hjälp av allt ifrån att rita med penna och pap per, visa med händerna till att visa pedagogiska bilder eller filmer.

Vi jobbar ihop i team med läkare, sjukhusgene tiker, sjuksköterskor, andra på labbet och admi nistratörer. Vi har även samarbeten med andra kliniker med specialistkompetens. Vi har infor mella avstämningar efter möten eller inbokade handledningstillfällen då vi diskuterar svåra fall. Dialog och reflektion är mycket viktigt.

Program för att rita släktträd

För att kartlägga sjukdomen inom familjen använder jag vissa datorprogram för att rita släktträd. Patienten får fylla i formulär med släktinforma tion så skapas ett släktträd med informa tion om sjukdomar. Det kan sen användas för att bedöma nedärvningsmönster och risker.

Nationella och

internationella nätverk

Det finns inte så många genetiska vägledare i Sverige (vi behöver bli fler!) men med den nystartade masterut bildningen vid Linköpings universitet tillsammans med vår professionsförening (SFGV) och andra internatio nella föreningar arbetar hela tiden för att synliggöra och utveckla rollen, både i Sverige och i världen.

Mitt jobb
25NATURVETAREN 3/2022

Blir jag inlasad nu?

Jag har en visstidsanställning som löper över 18 månader. Jag undrar vad som händer med min anställning när de nya LASreglerna börjar gälla i höst?

De nya LAS-reglerna innebär bland annat att Allmän visstids anställning byts ut mot Särskild visstidsanställning och börjar tillämpas 1 oktober 2022. Det innebär att särskild visstidsan ställning, övergår i en tillsvidare anställning – så kallad inlasning – efter 12 månader. I dag gäller 24 månader.

Om du har en pågående allmän

visstidsanställ ning när de nya reglerna börjar gäl la kvarstår de gamla inlasnings tiderna. Skul le däremot den anställning en upphöra innan du hunnit bli inlasad och du får en särskild visstidsanställning gäl ler 12 månaders inlasningstid. Du har då rätt att tillgodoräkna dig eventuell anställningstid i allmän visstidsanställning från och med 1 mars 2022.

Är det okej att nyexade får samma lön som erfarna?

Flera unga naturvetare har gått in på samma lön som flera av os som har jobbat mer än tio år på arbetsplatsen. Det känns inte rättvist och kan göra att våra löner hålls tillbaka. Hur ska vi tänka där?

Att lönerna för unga drivs upp beror ofta på att arbetsgivarna måste erbjuda konkurrenskraftiga löner för att kunna rekrytera den personal de behöver. Det kan, som du skriver, uppfattas som orättvist mot dem som har lång erfarenhet.

Men det finns också positiva ef fekter som alla på en arbetsplats kan dra nytta av. Det gäller för ar betsgivarna att motivera sin löne sättning och behovet av att kom pensera duktiga medarbetare som hamnat snett lönemässigt. Risken finns annars att de lämnar. Att er sätta dem är dubbelt kostsamt för arbetsgivaren, som förlorar värde full arbetskraft och måste hantera kostnader för rekrytering.

Det gör att det finns goda argu ment för arbetsgivaren att höja lönerna och avsätta mer pengar

Notera att andra tidsgränser kan förekomma i kollektivavtal.

Vill du ha hjälp att reda ut vad som gäller i just ditt fall, vänd dig till Naturvetarnas medlemsråd givning.

i budgeten för löner. Så ur den till synes orättvisa situationen har ett läge uppstått som kan vändas till medarbetarnas fördel i en för

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna FRÅGA EXPERTEN
Jörgen Johansson, ombudsman på Naturvetarna
”Att ersätta dem är dubbelt kostsamt för arbetsgivaren”
NATURVETAREN 3/202226

Att leda och samarbeta på distansMatnyttig vardag

Ska petiga barn få styra familjens matsedel? Nej, säger de flesta innan de har fått barn. När de väl är på plats vid middagsbordet är tongångarna ofta annorlunda, allt för att barnen ska få i sig den näring de behöver.

I den nya boken Hej hej var dagsmat visar dietisten Sara Ask och medförfattaren Lisa Bjärbo hur alla i familjen kan bli mätta och nöjda, och även om vända dem som ratar grönsaker na. Med lika delar nutrition, matglädje och pedagogik kan middagen bli en fest med några enkla knep.

Falukorven i alla ära, men våga testa nytt och låt ve gonuggets, frasiga fiskpinnar eller teriyakiwraps med tofu bli nya favoriter runt middagsbordet. Boken är fylld med smaskiga recept, men också humor med som illus treras med serieteckningar.

Kontoret är inte som innan pandemin, på gott och på ont. Några jobbar hemma, medan andra är på plats. Det har sina fördelar med ett vardagspussel som har lättare att gå ihop än tidigare.

Att mötas digitalt börjar bli naturligt, men det har sina nackdelar att förlora varandra ur sik te. Den här boken tar tekniken för given, där ljud och bild fungerar. En större utmaning är att byg ga en kultur och få samarbetet att fungera när man befinner sig på var sin sida av jordklotet.

Författaren Johanna Olsson, som länge har jobbat med ledarskapsfrågor och teamutveckling, ger en djupare för ståelse om vinsterna med att bli bra på att leda och samar beta på distans. Hon delar med sig av tips och verktyg för att få möten och andra vardagssituationer att fungera.

Hej då till trista möten

Har du också gäspat dig igenom tråkiga möten och längtat efter fikapausen? Och vad beslutades egentligen? Du är inte ensam att undra det, bara drygt hälften har koll på besluten efter ett möte, enligt en undersökning.

Nu finns hjälp att få. Pedagogen och mötesdesignern Fredrik Bauer har gett ut en bok i ämnet för att rädda världen från trista möten. En vanlig fälla många mö tesledare går i att de pratar för mycket själva och inte bjuder in deltagarna. Hjärnan klarar inte att hålla fokus och lyssna längre än 10-15 minuter.

Lösningen är att aktivera deltagarna och hitta på öv ningar som involverar alla. Ännu ett sätt öka engage manget är att lägga fokus på diskussion och skicka ut ren information innan.

Det är ingen tegelsten du får i din hand, utan den rätt fysiskt tunna boken är mer som en lättmanövrerad ma nual med bakgrund, tips och kommentarer.

Podden som gör dig lite klokare

Har du hittat till Naturvetarpodden? Vi intervjuar naturvetare som på ett inspirerande sätt delar med sig av sina kunskaper.

I det senaste avsnittet möter du oceanografen Léon Cha fik, som ger ett lugnande besked till alla som är oroliga för att golfströmmen ska kollapsa. Några tecken på att Skandinavien kommer att kylas ner finns inte.

Lyssna också på dietisten Sara Ask, som visar hur man kan få petiga barn att äta och få i sig den näring som de behöver. Gärna glass men inte som belöning, är ett budskap. Hon menar också att övervikt och fetma hos barn är ett större problem än att de inte får i sig den mat de behöver.

Vi som håller i trådarna är chefredaktör Palle Liljebäck och Sarah Folcker som jobbar med studentfrågor på Naturvetarna.

Vinnare i förra numret:

Bara en teori: Rikard Vallgren i Nässjö Att bemöta energitjuvar: Karin Karlfeldt Fedje

Det goda livet: Minna Henningsson Lindberg

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 21 september. Skriv bokens titel i ämnesraden.

BOK
27NATURVETAREN 3/2022 Spanar in BOK

Speed breeding tar fram nya

sorter snabbare Nu kan nya plantor som ger högre skörd, är bättre för klimatet och mer hälsosamma nå odlarna på kortare tid. Tack vare Lantmännens satsning på DNA-analys, speed breeding och artificiell intelligens, AI, blir växtförädlingen både snabbare och mer precis. TEXT: Palle Liljebäck

En grogrund för nya sorter

SLU Grogrund är ett kunskapsnav för växt förädling, där man i samverkan med nä ringslivet tar fram nya grödor. Tanken är att säkra tillgången till växtsorter för en håll bar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige.

Många år på nacken

Lantmännen storsatsar på växtförädling. Budgeten uppgår till 100 miljoner kronor per år och runt 80 medarbetare bidrar till att utveckla nya sorter för den svenska marknaden, men också för export. Sveri ge är den viktigaste marknaden, men om kring hälften av havren som odlas i Kana da kommer från sorter förädlade i Svalöv, där det finns 136 års erfarenhet av växt förädling.

riget i Ukraina har satt fing ret på Sveriges matförsörj ning. Ungefär hälften av den mat vi äter är importerad. Det tyckte re geringen var för lite redan för flera år sedan och bestämde att mer livsmedel ska produce ras i Sverige.

En nyckel för att lyckas med det stavas växtförädling, där SLU, inom programmet SLU Grogrund, har fått nya pengar för att bygga upp kompetens och attrahera studenter. Det sker i nära samarbete med näringen, där Lantmännen är en viktig partner. Sverige har stolta traditioner när det gäller växtförädling.

– Ett varmare klimat ställer nya krav, som att växterna ska vara robusta och tåla torka, frost, nya sjukdomar och annat, säger Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen.

HÄLSA EN JOKER I LEKEN

Högre skördar och kvalitet för till exempel kvarnindustrin är lika viktigt som tidigare. Hälsa har seglat upp som en joker i leken med fokus på bland annat kostfiber.

– Målet är också att öka självför sörjningen av protein för att minska

Ett varmare klimat ställer nya krav, som att växterna ska vara robusta och tåla torka, frost, nya sjukdomar och annat.
29NATURVETAREN 3/2022
Vetenskap

Vetenskap

GMO eller gensaxen används inte, utan det är traditionell växtförädling, där plantor korsas med varandra, som gäller. ↓

behovet av sojaimport. Därför jobbar vi nu i SLU Grogrund med att ta fram bättre sorter av åkerböna och ärt som går att odla i större delar av Sverige, med hög proteinhalt av bra kvalitet, sä ger Annette Olesen.

Men växtförädling är som all innova tion tidskrävande och det tar mellan tio och femton år att utveckla en ny sort av stråsäd för marknaden. Med ny teknik kan den tiden kortas med två till tre år samtidigt som precisionen förbättras.

SEX GENERATIONER PER ÅR

Men de stora framstegen uppnås när man med speed breeding och genomisk selektion förkortar förädlingscykeln

– tiden mellan en korsning och nästa korsning.

– Det här är stort. I våra nybyggda od lingskammare kan vi styra ljus, tempera tur, bevattning och andra miljöfaktorer, vilket ska göra det möjligt att odla upp till sex generationer per år av till exem pel vårvete. När speed breeding kombi neras med genomisk selektion kommer vi att få se större och snabbare fram steg i de nya sorterna, säger Annette Olesen.

Lantmännen gör en storsatsning på detta Men det handlar om så mycket mer än själva odlingskammaren, där robotar skördar plantorna som ska analyseras.

– På kort tid kan varje plantas arvs massa läsas av genom DNA-sekvense ring. Här går hastighet och precision

hand i hand. Ytterst handlar det om att komma först i mål med nya sor ter, till nytta för svenskt lantbruk med möjlighet till export, säger Alf Ceplitis, gruppchef för förädling på Lantmännen.

TAR HJÄLP AV ALGORITMER

Han klargör att det inte handlar om genmodifiering, GMO, eller gensaxen, crispr/cas9. Här sker ingen förändring av arvsmassan, utan det är traditionell förädling som gäller, där plantor med önsk värda egenskaper korsas med var andra. Så som man har gjort sedan urminnes tider för att förbättra grödorna.

Med den nya teknologin ska pas enorma mängder data. I var je odlingskammare växer det 20 000 plantor med lika många bitar arvsmassa – gener som styr olika egenskaper – i varje planta. Det ger

upphov till 4 miljoner datapunkter i tio olika förädlingsprogram.

– Vi tar algoritmer till hjälp för att räkna på de egenskaper som de olika linjerna har. De bästa tar vi se dan vidare och testar om de håller även på fält, där egenskaperna veri fieras, säger Alf Ceplitis.

Han strålar av lycka när han be rättar om Lantmännens satsning på växtförädling som har en viktig roll på väg mot ett hållbart lant bruk.

– Med nya me toder som speed breeding, big data och prediktions modellering har vi lyft växtföräd lingen till en ny nivå. Vi blir mer snabbfotade och kan ta fram sorter för att möta nya krav och utmaning ar, säger han övertygande.

Alf Ceplitis Annette Olesen
NATURVETAREN 3/202230

KOMPETENS INOM AI

Tidigare har man sagt att växtför ädlingen står för ungefär hälften av de skördeökningar som har gjorts under många år. Men aktuell forsk ning visar att den siffran uppgår till 75 procent. Resterande del står mil jön för med bättre odlingsmetoder.

Att hantera de stora datamängder som genereras gör att ny kompetens behövs inom växtförädlingen.

– Lika mycket som det behövs skickliga växtförädlare finns ett behov av bioinformatiker och kompetens inom artificiell intelli

gens, AI, säger Annette Olesen.

I ett första steg ligger fokus på havre, vårvete och höstvete. Därefter står korn och vallgrö dor – herunder timotej och röd klöver – på tur. Åkerböna och ärtor ligger några 2-3 år bort.

Tanken är att även potatis skall förädlas på det nya sättet.

Greppar hela kedjan

Den svenska livsmedelsstrategin löper fram till 2030 är den första som greppar hela livs medelskedjan. Strategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Målet är också att producera mer livsmedel. Växtförädling är ett av verktygen för att klara målen.

Vi blir mer snabbfotade och kan ta fram sorter för att möta nya krav och utmaningar.”
I den nybyggda odlingskammaren kan ljus, tempe ratur och andra miljöfaktorer styras, vilket gör det möjligt att odla upp till sex generationer av vete under ett år.
31NATURVETAREN 3/2022

Småskalig kärnkraft i den gröna omställningen

Många menar att kärnkraft kommer vara en viktig pusselbit i omställningen till fossilfritt. En innovation på området som är under utveckling och kan göra kärnenergin både billigare och flexiblare är SMR; små modulära reaktorer.

Reaktorerna har en effekt under 300 MW, mindre än en tredjedel av effekten hos de reaktorer som är i drift i Sverige idag. Deras lilla storlek gör att de går att serieproducera i fabrik, vilket gör produktionen snabbare och billigare. SMR kan anläggas i direkt anslutning till energikrävande industrier och flera reaktorer kan kopplas ihop för att öka effekten.

Många anser att SMR kan vara ett bra komple ment till väderberoende el för att generera planer bar kraft, medan andra menar att vi endast borde satsa på att utveckla sätt att lagra energin från förnybara källor.

Silke kan ersätta mikroplaster

Mikroplast har orsakat en av de svåraste och värsta typerna av föro rening i både marina och territoriella ekosystem. Vi människor kan konsumera marina djur som i sin tur konsumerat dessa mikro plaster, vilket gör att detta kan påverka vår hälsa. En del av dessa partiklar upp kommer från nedbrytning av större föremål, medan andra avsiktligt tillsätts i vissa produkter.

I år meddelade ett team från MIT att man tagit fram ett material baserat på sil kesproteiner, som är biolo giskt nedbrytbart och som visat sig vara extremt ef fektivt inom transportering och förvaring av medicinska produkter och jordbrukspro dukter. Det är just detta som ofta är meningen med till sättning av mikroplast i pro dukter, och här kan alltså sil ke fungera som substitution. Filip Fast

Maskar hittar cancerceller

Vetenskapsmän har hittat en metod för att identifie ra cancerceller med hjälp av ringmaskar. Tidigare i år hölls The American So ciety Meeting där fyndet presenterades och meto den visades.

Maskarna fick vara i kon takt med urin och spott från personer med lungcancer och då kunde deras skarpa luktsinne användas för att

identifiera cancercellerna. Vid testerna har nämligen ringmaskarna attraherats av cancercellerna och rört sig mot dem.

Det tros bero på att dessa celler avger samma kemis ka förening (2-etyl-1-hexa nol) som också kan hittas i ringmaskarnas primära föda bestående av bakterier och svampar.

Wiktoria Szymanska

Lita inte på bilen när åskan går

Rådet att sitta i bilen vid åska har cirkulerat under en lång tid. Även om det ligger en hel del sanning i det, finns det också några saker som man bör ha i åtanke.

Vid ett blixtnedslag agerar bilens metallkaross som nå got som kallas för Faradays bur. Detta innebär att all en ergi från blixtnedslaget sprids ut kring karossens utsida, medan insidan inte får någon energi. Bilar med en kaross i något annat material än metall kom mer dock inte att ge skydd i lika stor utsträck ning. Detta gör att många moderna bilar, som till stor del kan vara gjorda av plast, inte fungerar som lika bra skydd vid åska.

Man bör undvika körning i hög hastighet vid åska då det finns en risk att däck en exploderar. Det viktigaste är dock att man inte befinner sig utomhus vid åska, och en vanlig bil är trots allt en av de säkraste platserna då.

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se

en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

NATURVETAREN 3/202232

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Borde jag ta en fjärde vaccindos?

Helt riktigt, pandemin är inte över och vi vet inte när den kommer att vara över. Tack vare att många är vaccinerade mot Covid-19 så ser vi inte samma effekter av pandemin på sjukvården som vi såg i början av pandemin.

Men vi vet också att vaccinen ger ett skydd som minskar med tiden och därför behöver vi kontinuerligt fylla på med nya doser. Folkhälsomyndighet ens rekommendationer är att de över

65 år och de som tillhör riskgrupp eller har en riskfaktor för allvarlig sjukdom skall ta sin fjärde dos nu snarast möj ligt för att ha ett så bra skydd nu när hösten kommer och risken ökar för smittspridning.

För övriga över 18 år så öppnas möjlighet för att vaccinera sig vilket är utmärkt. Fördelen med att vacci nera sig nu är att man är bättre rus tad inför hösten, då detta är en kall lare period när vi vistas mer inomhus och därmed ökar risken för en högre smittspridning.

Vaccinen har en kortvarig effekt mot smitta men ger ett bra skydd mot

Behöver vi äta kosttillskott?

allvarlig sjukdom och död. Således kommer vaccinen fortsatt att medver ka till att det är säkrare att umgås och att sjukvården inte överbelastas.

Matti Sällberg, biomedicinsk analytiker och professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet

Den sammanvägda forskningen visar på betydel sen för hälsan av att äta lagom mycket av en va rierad hälsosam kost, där betoningen på tallriken ska ligga på livsmedel från växtriket. Det är lätt att stirra sig blind på enskilda näringsämnen men egent ligen är det bättre att utgå från helheten eftersom livsmedel också innehåller annat som är bra för oss än de enskilda närings ämnena. Genom att äta

många olika sorters mat är det lättare att få i sig det kroppen behöver. Men behövs kosttillskott då? Kosttillskottsförsälj ningen ökar och industrin omsätter miljarder och marknadsföringen är om fattande. Den samman lagda evidensen ger dock ringa eller inget stöd för att det är en fördel att äta kosttillskott när det gäller att förebygga sjukdom. Så för de allra flesta är svaret nej – det behövs inte, det finns ingen ”quick fix” och du kastar pengarna i sjön. Vi ska också betänka att ett högt intag av enskil

da näringsämnen kan vara skadligt och eventuellt öka risken för sjukdom, vilket faktiskt visats upprepade gånger.

Men det finns undantag som man kan läsa utför ligt om på Livsmedelver ket hemsida. Till exempel behöver bland annat små barn D-droppar och kvin nor som kan tänkas bli gravida folsyra.

Agneta Åkesson, professor i kardiovaskulär- och nutri tionsepidemiologi vid Karolinska Institutet

Pandemin verkar inte vara över. Finns det därför anledning att vac cinera sig mot Covid-19 i höst? Allt fler äter olika kosttillskott för att må bättre. Behöver vi kosttillskotten eller klarar vi oss lika bra med en väl balanserad kost?
33NATURVETAREN 3/2022
Vetenskap

CCS – en del av klimatpusslet

Med Carbon Capture and Storage, CCS, kan koldioxid avskiljas och lagras. Det kan bli ett komplement för att Sverige ska nå de klimatpolitiska målen. Här visar vi hur CCS fungerar.

Text: Erik Aronsson Grafik: Fredrik Saarkoppel

Koldioxidavskiljning Koldioxiden avskiljs från rökgaser i exempelvis en kraftvärmeanläggning eller en processindustri. Koldioxiden komprimeras under högt tryck för att minska i volym och blir då i princip flytande.

Råvara i industrin Koldioxiden som avskiljs kan användas som råvara i industrin för tillverkning och då används begreppet CCU där U står för utilization.

INDUSTRI LAGRING

För att utvinna olja och gas Det finns några anläggningar där den infångade koldioxiden pumpas ner i marken för att kunna utvinna mer olja och gas.

Hamn med mellanlager

UTVINNING
NATURVETAREN 3/202234
Så funkar det

När koldioxiden har ursprung i växtlighet används begreppen Bio-CCS eller BECCS (Bio Energy CCS).

En del av den helheten är också kolinlagring, det vill säga att man till exempel med hjälp av växter binder in koldioxiden som kol i jordbruk och skogsmarker. Det finns också möjlighet att direkt samla in koldioxid från luften och då används förkortningen DAC (Direct Air Capture)

Transporter

Koldioxiden kan transporteras till slutgiltig lagringsplats och mellanlager via rörledning, fartyg, tåg eller tankbil. Flera utredningar pekar på att fartygstransporter är det mest fördelaktiga alternativet. Rörledningar skulle kunna vara ett alternativ men avstånden bedöms vara för långa i förhållande till volymerna.

Lagring: Slutförvaring

Den avskilda koldioxiden mellanlagras ofta i en behållare bredvid avskiljningsanläggningen eller i en hamn, i väntan på transport till sin slutliga lagringsplats. Den permanenta lagringen sker genom att koldioxiden pumpas ner flera kilometer under havsbotten i geologiska formationer där den så småningom blir till sten.

Norge har lyfts fram som ett lämpligt alternativ för lagring av koldioxid, bland annat på grund av gynnsamma geologiska förutsättningar under Nordsjön. Koldioxidlager på svenskt territorium ligger långt fram i tiden. Bland annat har Vattenfall planer på att bygga en anläggning i Haninge utanför Stockholm som ska fånga in 150 000 ton koldioxid per år men hur bygget ska finansieras är i dagsläget oklart.

Slutförvaring under havsbottnen 35NATURVETAREN 3/2022

Så gör du möten roliga och effektiva

Dåliga möten kostar pengar och kan få den mest entusiastiska att tappa sugen. Men det finns hjälp att få för att kunna skapa världens bästa möten.

Har du också suttit och gäspat på sega möten? Kanske det berodde på att du redan visste allt innan efter som informationen fanns på intranä tet. Och när du lämnar mötet undrar du vad som egentligen beslutades.

Du är inte ensam. Drygt fem av tio som har varit med på ett möte har inte koll på vad som beslutades, enligt en undersökning.

Det fick Fredrik Bauer att skriva boken ”Världens bästa möten”.

Hans vision är att rädda världen från tråkiga och inef fektiva möten.

– Vi har inte för många möten, men för långa. Redan efter en halvtimme går hjärnan in i sovläge om det inte händer något spännande. En nyckel är att undvika långa monologer och aktivera delta garna. Det är särskilt viktigt i digitala möten.

Han förklarar att hjärnan inte klarar

En regel är att både starta och avsluta mötet med mycket energi.”

av att hålla fokus och lyssna längre än 10-15 minuter.

– Här behöver mötesledaren tänka till och växla mellan att prata själv och hitta övningar som syftar till att aktivera deltagarna.

Chefen har en viktig roll för mö teskulturen i en organisation. I det ligger att föregå med gott exempel och bland annat ha en tydlig agenda för mötet. Det kan också handla om att skicka ut rapporter eller en film i förväg så att deltagarna är förberedda.

– Det är en poäng att slippa slö sa tid på renodlad information och i stället lägga fokus på diskussion. Det ökar engagemanget.

Hur viktigt är det att hålla tiden? – Att låta möten dra ut på tiden är inte respektfullt mot deltagarna. Vid kreativa möten är det lite annorlun da, då kan man låta det fortsätta om

man känner att man är inne i kre ativ process. Men fråga först delta garna om det är okej.

Hur gör man med pratkvarnarna? – Mötesledaren sätter standarden, i det ligger att inte pladdra för myck et själv. Var modig och sätt stopp om det behövs, men det är en ba lansgång mellan att släppa fram bra synpunkter och att lägga locket på.

I det motsatta läget där flera sit ter tysta är utmaningen att få med alla i samtalet. Då är Fredrik Bauers tips att bjuda in alla och gå varvet runt. Att inleda med incheckning kan vara ett sätt att bryta isen.

– Börja gärna mötet med lite so cialt snack och sätt stämningen. En regel är att både inleda och avsluta mötet med mycket energi. Missa inte att avrunda och summera vad man har kommit fram till och vem som ska göra vad. Då minskar ris ken att deltagarna inte vet vad som har beslutats.

ALLA HAR ETT ANSVAR

Det är inte bara mötesledaren som har ett ansvar för att mötena blir roliga och effektiva. Det ligger på alla, även om den som leder mötet sitter i förarsätet och har ett sär skilt ansvar, menar Fredrik Bauer.

Fredrik Bauer
NATURVETAREN 3/202236

Men måste ett möte hålla på i en timme?

– Nej, men ett typiskt standardmöte håller på i 60 minuter. Min gissning är att det beror på lathet och gam mal vana. Bryt mönstret och anpas sa mötets längd efter innehållet.

Under pandemin var digitala mö ten det nya normala. När vi nu del vis är tillbaka på arbetsplatsen väx er nya mötesformer fram, där några är på plats, medan andra deltar på distans.

– Med rätt planering och lite fan tasi kan alla möten bli bra digitalt. Det går att skapa gemenskap och vara kreativa. Men om avsikten är att bygga teamet är det bättre att träffas fysiskt. Så fundera på vilken mötesform ni ska ha beroende på syfte.

LYCKAS MED HYBRIDMÖTET

Den största utmaningen är att lyck as med hybridmötet. Hur ska jag tänka?

– Tänk digitalt och låt alla använ da digitala verktyg. Post it-lappar går därför bort. Tekniken är förstås viktig, där det gäller att sätta kame ran eller kamerorna på ett sätt så att man ser varandra och att alla får del av samma information.

Han ger också rådet att ha koll på hur många som deltar på vilket sätt. Genom att dimensionera lokalen och tekniken på bästa sätt och har en plan ökar chansen att lyckas.

Att ha dåliga möten gör inte bara medarbetarna på dåligt humör. Det kostar också pengar när anställda spiller tid på onödiga saker och inte

får ut så mycket som man borde på att mötas.

– Den stora vinsten är att möte na blir roligare och att medarbetar na blir motiverade och engagerade. Det är svårt att räkna på, men med

100 medarbetare kan kostnaden för mötestid uppskattas till 12 miljoner kronor per år.

Om hälften inte vet vad som be slutades går halva det beloppet till spillo, spekulerar Fredrik Bauer.

nycklar till effektiva möten

1. Struktur. Klargör varför mötet behövs och vad som ska uppnås. Ha en tydlig agenda.

2. Underlag. Förbered genom att skicka ut en rapport, film, podd eller annat som engagerar.

3. Rätt personer. Fundera på vilka som ska vara med och kan bidra.

4. Fokus. Håll fokus både på frå gan och till varandra. Mejl och sms får vänta till efter mötet.

5. Avslut. Ha en tydlig avrund ning med mycket energi, där alla vet vad man har kommit fram till och vem som ska göra vad.

37NATURVETAREN 3/2022 Ledarskap

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna CHEFSFRÅGAN

Hur får jag medarbetarna tillbaka till jobbet?

Flera i personalen hotar med att sluta om de inte får fortsätta att arbeta hemma. Som chef ser jag gärna att de är på kontoret några dagar i veckan. Hur ska jag göra för att locka tillbaka dem?

Under pandemin blev det tyd ligt att det inte är tiden på kontoret som räknas, utan re sultatet av det arbete man ut för. Många kunde också visa att de var minst lika effektiva hemma som på arbetsplat sen. Men det kan ändå finnas skäl till att vara på kontoret en del av arbetstiden. Det ser också lite olika ut på olika ar betsplatser och vilken funktion man har.

Tvingande regler är sällan en framkomlig väg, det är lite som att hålla kvar någon i en då lig relation. Att komma tillbaka till ett kontorslandskap eller till ett kontor där man får leta efter en plats är inte heller så attraktivt. Friheten att kunna hämta barn, ta emot hantver kare och göra annat och sam tidigt jobba väger tyngre.

Klargör syftet med att vara på plats. Det kan handla om allt från att bygga kulturen och teamkäns la till att kunderna ställer krav på det. En metod som har visat sig fungera är att använda det mo tiverande samtalet, där fördelar och nackdelar vägs mot varandra med hänsyn till medarbetaren, chefen, kunderna och lönsam heten.

Det kan leda till att medarbe tarna själva kommer på att det finns fördelar att vara på konto ret några gånger i veckan. Egen motivation är alltid bättre än tvingande regler.

Om medarbetaren ändå inte vill komma in till kontoret kan det fin nas anledning att gå skilda vägar. Men ta först reda på om det verk liga skälet är att medarbetaren vill jobba hemma och varför. Ibland kan det finnas andra orsaker, el ler en kombination av flera, som gör att medarbetare vill söka sig vidare.

”Även medarbetarna drabbas när chefen inte har möjlighet att se och coacha alla.”
Anders Sandvik, chefsrådgivare på Verto AB
NATURVETAREN 3/202238

Belöna forskare som för dialog med omvärlden

Hösten breder ut sig. Soliga septemberdagar följs av ostadigare väder. En krisvinter sägs vänta. Det är onek ligen lätt att känna sig orkeslös och tom på energi.

Energibrist är även ett bokstavligt hot. Vi hör om avstängda reaktorer, avsnörda gasledningar och chockhöjda priser. Många samhällsproblem är kopplade till energi. De skenande elpriserna bidrog också till att Sveriges energi försörjning blev en valfråga.

Forskare vill bidra till den pågående samhällsdebatten, men upplever att politikernas utspel inte alltid stämmer överens med vad forskningen visar. För att bidra till hållbara lös ningar har 14 forskare på KTH släppt en bok tillsam mans. De skriver om utmaningar och möjligheter för olika energislag. För att nå ut brett är antologin ”Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget” gratis att ladda ner.

Men det finns förstås många fler – och mindre tidskrä vande – sätt för forskare och experter att bidra med sin kunskap. Att medverka i media, besöka skolor och vara med på festivaler, som ForskarFredag nu i slutet av september, är några av dem.

De flesta forskare vill kommunicera mer med omvärl den. ”Jag vill men hinner inte” är det belysande namnet på en studie där 3 700 forskare i Sverige medverkade. Två tredjedelar angav att andra arbetsuppgifter med högre prioritet hindrade dem från att kommunicera enligt en VA-studie.

Sverige satsar mycket på forskning. Det är bra och nödvändigt för att klara de stora samhällsutmaningar na. Men det kräver också bred mobilisering och politis ka beslut. För att kunskapen verkligen ska komma till

användning måste forskare och experter lägga mer energi på att kommunicera och samverka med andra delar av samhället.

Därför behöver bedömningen av vad som är merite rande och hur forskningen utvärderas ses över. Den kraft som forskare lägger på dialog med omvärlden måste belönas. För det är först när forsk ningsbaserad kunskap når fram och används som den kan förändra samhället.

39NATURVETAREN 3/2022
GÄSTKRÖNIKAN

PFAS –

En tickande miljöbomb

De är inte akut giftiga, men PFAS smyger sig på oss, lagras i kroppen och påverkar vår hälsa. Ett första steg har tagits mot en lösning, där de extremt stabila kolkedjorna kan brytas ner på kemisk väg.

PFAS finns i grundvattnet, i jorden, i luften vi andas och inuti oss själva. I Sverige är det främst efter övningar med brandskum.

”Det går inte att tvätta jorden, grundvattnet eller våra kroppar med den här metoden. Men förstår man kemin kan man hitta nya lösningar.”

Mattias Öberg, forskare och toxikolog på Karolinska institutet

PFAS – 4 700 identifierade ämnen – började användas på 50-talet tack vare sina fantastiska egenskaper. Fett, smuts och vatten fastnar inte på material som har behandlats med de syntetiskt framställda kemikalierna. Dessa finns bland annat i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, matförpackningar, brandskum, impregneringssprayer och skönhetsprodukter.

Högflorerade ämnen har visat sig kunna leda till leverskador, reproduktionsstör ningar, fosterpåverkan och olika typer av cancer. PFAS består av kolkedjor där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot flour.

Bilden

De starka bindningarna mellan kol och fluor gör dem externt svårnedbrytbara och under naturliga förhållan den. De går inte heller att rena bort PFAS i reningsver ken. I dag är enda sättet att förstöra PFAS förbränning vid 1 100 grader Celsius. Det kräver mycket energi och innebär risk att PFAS sprids med rökgaserna.

En ny studie visar att vissa typer av PFAS kan brytas ned på kemisk väg. PFAS-ämnena värms till ungefär 100 grader Celsius i en blandning av dimetylsulfoxid, som är ett vanligt lösningsmedel inom kemin, och natriumhydroxid, som finns i vanlig tvål. Då knäcks en del av molekylen sönder och de starka bindningarna blir mer sårbara.

Kemisk formel: C8HF17O3S Molarmassa: 500,13 g/mol Kokpunkt: 133 °C

gratulerar

”Nu ska jag själv sitta i förarsätet”

Det är inte bara sällskapsdjuren som ska må bra. Även de som används i djurförsök ska ha bästa omsorgen, vilket Anneli Rydén ser till.

Hennes avhandling handlar om smärtlindring vid sövning och an dra ingrepp hos grisar som används i forskningen.

– Grisar är rätt lika oss människor när det gäller mag-tarmkanalen, hjärta, lever och njure. De växer dock snabb are och föder stora kullar, vilket gör det tacksamt att jämföra syskon i studier, säger Anneli Rydén.

ÄVEN NARKOS

Hon förklarar att grisar används som modelldjur för människa i utveckling en av nya läkemedel och behandlingar. Medvetenheten om att djuren inte ska lida ökar hela tiden. En ny lag syftar till att minska antalet försöksdjur.

– Det innebär att en grupp grisar kan användas i flera forskningsstudier, som njurtransplantationer till männ iska och testning av nya läkemedel.

I sin forskning på SLU tittar hon på olika narkosformer, där grisarna sövs på ett bra sätt med avseende på bland annat andning och cirkulation. Tanken är ett resultaten kan överföras till an dra djurslag, som katt, hund och häst.

Anneli Rydén

Grattis till: Disputerad djursjukskötare i djuromvård nadsvetenskap vid SLU.

Så känns det: Riktigt bra, lite känsla av att ta körkort. Nu ska jag själv sitta i förarsätet och bestämma.

Så gick det: Det blev en ur laddning med storpublik under föreläsningen. Själva promove ringen blir i höst.

Jobbar: Halva tiden som fors kare och andra hälften som adjunkt och undervisar blivan de veterinärer och djursjuk vårdare.

Kom ihåg att djur även måste sövas vid små ingrepp som till exem pel när tandsten ska tas bort.

TAR HJÄLP AV AI

I ett annat projekt har hon i team med veterinärer och läkare tagit fram en metod som underlättar att ta blodprov.

– Blodkärlen ligger djupt hos grisar, vilket gör att man måste sticka djupt, vil ket gör ont. För att minska den smärtan har vi satt in en katet i ett kärl i örat. För att blodet inte ska koagulera och orsaka proppar täcks kateten med en polymer som sitter på under hela studien.

Den metoden finns ännu inte på marknaden och kan bli användbar även hos människa.

I smärtlindringen är en utmaning att grisar och vissa andra djur inte visar smärta fast de har ont. Det ligger i evo lutionen att inte visa sig sårbar och bli ett offer för angripare.

– Det försöker vi lösa genom att fil ma djuren och mäta aktiviteten. Här skapas mycket data som analyseras med hjälp av AI i samarbete på forskare på Chalmers.

Hon gläds över att de flesta fors karna känner för djuren och gör vad de kan för att inte utsätta djuren för lidande.

”Grisar är rätt lika oss människor.”
Hatten av för Anneli Rydén. Som första disputerade djursjukskötare vill hon inspirera andra. I sin forskning jobbar hon för att försöksdjur ska må bra.
NATURVETAREN 3/202242 PALLE LILJEBÄCK Vi

Så vill Naturvetarna lyfta svensk forskning

Inför valet frågade Naturvetarna partierna hur de vill utveckla svensk forskning. Svaren visar att det råder ganska stor samsyn. Akademisk frihet och högskolans autonomi förs fram som viktigt för forskningens kvalitet.

Den förra regeringen styrde en del resurser mot specifika samhällsut maningar. Kanske det blir mindre av det nu?

Den nya regeringens största utma ning blir av allt att döma budgetens finansiering där trygghet och för

”Ökade basanslag till

mie för en doktorsexamen. Bland po litikernas svar finns intressanta idéer om nya kombinerade anställningar mellan universitet och gymnasiesko lan, vilket också kan få fler unga att välja en högre naturvetenskaplig ut bildning.

Naturvetarna vill ha en grund- och forskarutbildning som förbereder även för detta, samt attraktiva karriärvägar som stödjer mobilitet mellan högskola, industri och myndigheter.

svar riskerar att ställas mot forskning. Forskningen i Sverige är ju i huvudsak fri och begränsas snarare av brist på långsiktig finansiering och tillgång till naturvetare som vill börja doktorera.

För att få fler studenter att välja en forskarkarriär krävs mer förutsägba ra karriärvägar både inom och utom högskolan och en höjd utbildningspre

Ökade basanslag till universiteten skulle öka autonomin och möjlig göra tryggare anställningsvillkor på längre sikt. Pengarna kommer dock inte att räcka till fri forskning för alla. Och för att forskningen ska hålla högsta kvalitet måste bidragen fördelas i konkur rens. På vissa högskolor och sjukhus är forskarens lön garanterad, ofta kopplad till undervisning eller klinisk tjänstgöring, och bidrag söks i konkurrens för att fri göra tid för forskning. På andra universitet är forskarna fler än behovet av lärare och finansie ras helt av externa medel. Vem ska prioritera mellan dem när bidragen tar slut?

Forskare behövs även utanför uni versiteten för att bland annat ta fram batterier, hållbara energilösningar och klimatsmarta innovationer.

För en valrörelse som tog upp de stora naturvetenskapliga samhällsutmaningarna kring klimat och energiförsörjning.

För politiker som hellre vill ge bidrag till företag och konsumen ter än att satsa på naturveten skaplig forskning och kompetens försörjning för att hitta hållbara lösningar.

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.
43NATURVETAREN 3/2022
MEDLEMSNYTT
universiteten skulle öka autonomin...”

snabba om nya LAS

Den 1 oktober börjar den nya lagen om anställningsskydd att gälla. Här är de viktigaste förändringarna.

1. Fler undantas. Tre personer kan ar betsgivaren undanta från turordning en, enligt principen ”sist in först ut”, vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Det gäller oavsett antal anställda.

2. Saklig grund blir sakliga skäl vid uppsägning. Syftet är att öka förutsäg barheten vid uppsägning på grund av personliga skäl.

3. Kortare startsträcka till fast anställ ning – tills vidare. Det räcker att man har jobbat 12 månader under den senaste femårsperioden för att anställningen ska omvandlas till en tillsvidareanställning. Tidigare gällde dubbla tiden.

4. Heltid är norm och gäller om inget annat anges. Om anställningen inte är heltid har man rätt till en skriftlig för klaring från arbetsgivaren.

5. Svårare att hyvla. Turordning enligt LAS införs vid så kallad hyvling, när en heltid omvandlas till deltid.

6. Ingen lön under tvistetid. Efter upp sägningstiden upphör anställningen i väntan på prövning i domstol. Ingen lön utgår under denna tid, men däremot a-kassa. Om uppsägningen ogiltigför klaras i domstol ska lön plus skade stånd betalas ut.

7. Inhyrd personal erbjuds anställning. Efter 24 månader, under en treårsperiod, på samma kundföretag ska den inhyrda erbjudas fast anställning. Företaget kan välja det eller betala en ersättning på motsvarande två månadslöner.

Vad händer med lönerna 2023?

Avtalsrörelsen för 2023 har rullat i gång. Hög inflation i en osäker om värld gör att förhandlingarna kan bli stökiga. Naturvetarnas förhand lingschef Madeleine Warghusen ger en bild av läget.

Vilka frågor driver Naturvetarna?

– Det kan handla om att förbätt ra tillämpningen av våra löneavtal och avtal som stöder ett hållbart arbetsliv, med fler enskilda över enskommelser, anpassade till olika branscher.

Hur ser tidtabellen ut?

– Under hösten fortsätter vi att for ma våra avtalskrav med stöd av delegationerna. I slutet av decem ber lämnar vi över våra yrkanden till motparterna IKEM och Gröna

Arbetsgivarna inom den privata sektorn.

Vad kan vi vänta oss?

– Det kan bli en stökig avtalsrö relse eftersom inflationen i sam hället är hög nu. Det kan höja förvänt ningarna på kompensation i form av öka de löner. Lä get i världen är osäkert och kriget i Ukraina ska par oro. Ytterst handlar det om hur tillväxten och produktiviteten i industrin utvecklas och hur kon kurrenskraftiga företagen är.

Minskat lönegap men en bit kvar

Sedan 2012 har löneskillnaderna mellan kvinnor och män bland na turvetarnas medlemmar minskat från 14 till 10 procent. Inom mil jöområdet är kvinnorna nästan i kapp. Där tjänar männen i genom snitt 4 procent mer än kvinnorna. Inom branscherna life science och skog har löneskillnaderna näs

tan halverats under mätperioden och är i dag 11 procent. Nästan lika positivt är det inom livsmedels branschen där löneskillnaderna har gått från 17 procent till 12 procent.

Hur ska man då göra för att höja sin lön?

– Jag brukar säga: ”Ta i så myck et att du skäms – och lite till.” Du måste förstå ditt marknadsvärde alltså det värde ditt arbete utgör för arbetsgivaren. många kvinnor underskattar sin kompetens och begär en för låg lön i löneförhand lingen, säger Anna Sonesson, om budsman på Naturvetarna.

Madeleine Warghusen AVTALSRÖRELSEN
NATURVETAREN 3/202244 Medlemsnytt
7

NÄR NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Företaget backade: Nu kan Anders söka nytt jobb

Tack vare hjälp från Naturvetarna har Anders rätt att jobba efter att han lämnade sin chefstjänst. Företaget backade och tog bort konkur rensklausulen som skulle hindrat honom från att arbeta inom bran schen under lång tid.

Det var efter en omor ganisation på ett företag inom konsultbranschen som Anders chefsjobb för svann. Han blev erbjuden en tjänst som specialist med sämre villkor och läg re lön, men kände att det inte var något för honom.

Så han tackade nej och tänkte söka nytt jobb inom branschen. Men det var lättare sagt än gjort. En konkurrensklausul i hans avtal med arbetsgivaren hindrade honom. Anders skulle inte få jobba opera tivt med kunder inom sam ma bransch under lång tid.

OSKÄLIG KLAUSUL

Men så blev det inte, utan arbetsgivaren backade från sina krav då Naturve tarna menade att konkur rensklausulen var oskälig. Sådana får bara använ das då det finns risk att arbetsgivaren skadas om företagshemligheter skulle läcka ut.

Att företaget gick med på att ta bort klausulen är jag tacksam för. Utan hjälp

Arbetsgivaren backade från sina krav när Naturvterna kunde visa att konkurrensklausulen var oskälig. ↑

från Naturvetarna hade jag inte lyckats med det.

12 MÅNADER BLEV 17

Inte nog med det. Enligt avtal hade Anders rätt till tolv månaders arbetsbe friad uppsägningstid. Det lyckades Naturvetarna förhandla upp till sjutton månader.

Även det var en se

ger. Nu kan jag i lugn och ro söka annat jobb och samla ny kraft. Under den tiden ska jag dock vara lojal med företa get och inte jobba som konsult inom branschen. Däremot är det fritt fram att söka jobb inom sta ten och kommunen.

Anders är nöjd med hur allt löste sig och har re

dan fått jobberbjudande, då han är ett känt namn i branschen.

Jag glad att jag är med i Naturvetarna. Utan stöd från facket är man helt i händerna på arbetsgivaren när ovän tade saker händer, sä ger han övertygande.

Utan stöd från facket är man helt i händerna på arbetsgivarna...”
45NATURVETAREN 3/2022

Anton skickar drönare till Ukraina

När Ukraina behövde kameradrönare för att bland annat dokumentera krigsbrott tvekade inte skogsvetaren Anton Holmström en sekund.

Bara några dagar efter den 24 februari blev Anton Holmström kontaktad av en kollega i Ukraina, som han lärt känna genom sitt tidigare jobb på Skogs styrelsen.

Budskapet kom i ett sms och var tydligt: ”Kan ni hjälpa till och skicka drönare till Ukraina?”

– ”Självklart, vi kan fixa rätt många drönare,” svarade jag och ringde runt till olika företag inom tek nikbranschen och privata skogsägare. De ställde upp helhjärtat och hittills har vi skickat 100 drönare till ett värde av två miljoner kronor, säger han entusiastiskt.

LETAR MINOR

Lite mer förvånande var att skogsbolagen nobbade. Anton hade förväntat sig mer av dem då skogsbo lagen har ett utbyte med Ukraina. Varje år kommer det runt tusen skogsarbetare hit och hjälper till med plantering och röjning i de svenska skogarna.

Hur kommer drönarna till nytta?

– De används i civil verksamhet för att dokumentera krigsutbrott och för att hitta säkra evakueringsvägar från områden som bombas av Ryssland.

Han förklarar att drönarna även används för att leta efter minor på jordbruksmark, vilket är avgö rande för att få i gång odlingen av spannmål, solros

olja och annat. Ukraina är inte bara Europas korn bod, utan hela världens. Vad driver dig?

– Jag vill bidra. Om vi här hemma har det tufft med inflation och dyr diesel så är det ingenting mot ukrainarnas lidande. Vi ser nu att hjälpbehovet ökar samtidigt som intresset från omvärlden minskar.

BYGGER PÅ BRÖDRASKAP

I den här kampanjen har gensvaret varit stort och folk ställer upp och bidrar med både drönare och pengar. Med en fungerande logistik når hjälpen fram.

Anton står i daglig kontakt med företaget som skö ter fördelning av drönarna på plats i Ukraina. För att få ta del av de drönare som skickats ned måste man ha genomfört en specialanpassad utbildning.

– Vi har skickat allt de har begärt och 400 piloter har utbildats, målet är 1500 innan hösten är över.

Nu är planen att åka ner till Ukraina och träffa deras partner på plats.

– Genom det här bygger vi vidare på det brödra skap som finns historiskt mellan våra länder. Inves terare här hemma har hört av sig och vill vara med i återuppbyggnaden av Ukraina. Där finns bland annat ett stort kunnande om precisionsjordbruk.

PALLE LILJEBÄCK
Efter jobbet

Så kan du hjälpa till:

Gå in på www.drones2ukraine.se och läs om hur du kan bidra. Det handlar både om att skicka drönare och pengar. Hjälp behovet är enormt.

De flesta typer av kameradrönare är av intresse. Ge bort en begagnad eller köp en ny att donera. Om du hellre vill ge pengar så behövs även stöd till utbildning av drönarpiloter i Ukraina.

Sprid länken i dina sociala medier och få fler att bidra genom att donera kameradrönare.

Anton Holmström

Utbildning: Skogsvetare, utbildad på SLU.

Gör i dag: Driver företaget Katam, som han var med och grundade och är deläg are av. Det är ett skogsteknikbolag som utvecklat mjukvara så att alla ska kunna mäta skog bättre med hjälp av kameradrönare eller mobiltelefon. Produkterna används i över 80 länder och ambitionen är att öka världens skogstillväxt med tio procent.

Bor: Hovmantorp i Småland.

Familj: Jennie min fru, två barn (10 och 12 år) och en hund. Kopplar av med: Familjen, hundpromenader och trädgård. Finns det tid över så arbetar jag gärna.

47NATURVETAREN 3/2022

Ekolog med stort intresse för hållbar stadsutveckling

Photo by Arne Trautmann on Mostphotos
NATURVETAREN 3/202248 ANNONS
Stockholm utvecklas och förändras för framtiden. Våra ambitioner är höga. Nu söker vi dig som vill vara med och forma morgondagens Stockholm. Vill du hjälpa oss att bli bättre på att omhänderta ekologi och biologisk mångfald i stadsutvecklingen? Som ekolog på explateringskontoret stöttar du projekten i ekologifrågor, artskyddsförordningen och åtgärder som rör biologisk mångfald. Läs mer om tjänsten på jobba.stockholm Välkommen med din ansökan! Vill du bli lärare i årskurs 4-6? I januari startar en kortare kompletterande pedagogisk utbildning för dig som har en examen i matematik, naturvetenskap eller teknik. Anmäl dig senast 17 oktober. su.se/did/kpu75 För att du vill ge av din kunskap till vår framtid.

KALENDER

SÅ FUNGERAR PENSIONEN

IDAG FÖR ANSTÄLLDA I KOMMUN OCH REGION

Vill du veta mer om hur pensionen fungerar?

Välkommen på tematräff där vi snackar nuvarande och nya avtalet – Tjänstepensio nen, KPA inom kommun och region.

När: 20 oktober klockan 16.00-17.00

3 november, 11.30-12.30

Var: Digitalt

SÅ SKAPAR DU KONTAKT

MED DIN FRAMTIDA ARBETSGIVARE

Vill du lära dig hur du på bästa sätt kan nätverka och göra intryck hos din framtida arbetsgivare?

Under det här seminariet kommer Sarah Folcker, som jobbar med studentfrågor på Naturvetarna, att dela med sig av sina erfarenheter. Du får tips på hur du kan förbereda dig inför en arbetsmark nadsdag och ett möte med din framtida arbetsgivare.

Tid och plats: 25 oktober klockan 12.00-13.00

Var: Digitalt

WEBBINARIUM:

Karriärvägar inom life science

Välkommen till ett semi narium där vi pratar om data science och hur den tekniska utvecklingen kan öppna upp nya möjligheter inom life science.

Dagens gäst är Hans Greberg. Han är doktor i kemi och ordförande för Akademikerföreningen på Astrazeneca. Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs reder tillsam mans med Hans Greberg ut vilka karriärmöj ligheter som finns inom life science-sek torn för natur vetare.

När: 12 oktober klockan 16.00-17.00

Var: Digitalt

KARRIÄRVÄGAR INOM MILJÖ

Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs reder tillsam mans med dagens gäster ut vilka karriärmöjligheter som finns inom miljösektorn för naturvetare.

När: 9 november klockan 16-17

SÅ FÅR DU DET FLEXIBLA ARBETSLIVET

ATT FUNGERA

Personlig hållbarhet – du får lära dig mer om självledarskap och varför det är så viktigt för mående och presta tion. Författaren Anna Tufvesson berättar vad det innebär att ta ansvar för relationen med sig själv, sina kol legor, sin chef och dem man är till för.

Tid och plats: 15 novermber klockan 08.00-09.15

Var: Digitalt

Här får du koll på våra aktiviteter. L äs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.
49NATURVETAREN 3/2022

HAGLIG

FASTSLÅ UTSTRÄCKNING

PLUGG SÄTTA NER FOTEN BÖR VI ÄTA EFTER?

HUDMÄRKE

RÖDVAXAD OST

DIT GICK HANS FORSKNINGSRESA 1732

AVKOK

FUTT

SPELA BOLL ELLER BLUES WIKLAND

EURO PEISKA FOTBOLLSFÖRBUNDET

EXERCIS

ÄR NAKEN OM BAKEN

DEUTERIUM ORKAR GÅR VI GENOM STAN? TULIUM JÄMVIKT I DET MILITÄRA STYRKEFÖRHÅLLANDET FÖREDETTINGARNA

MJÖLK SPRIDD FÖRBINDA ROMANIFLICKA GLADDE PRYDNADSSTEN TJÄRN HÄNFÖRELSE OCH FÖRTJUS NING SAFTKLUMP FALLA

KOMMER OBJUDEN SOM LURVIGT FEJSLYNX

ÄR NATURVETENSKAP HÄR

ÄR GÄLANDANDE

TRÄSLAG

GRYMTOXE

KÄNNER ALLA & INGEN

FLÄSKAS DET INFÖR

RUINSTAD STOLLE UTOMJORDING BEGÄR AKADEMISKT KRYPIN

STÄRKELSERIK ROTKNÖL

BÖJDE HUVET

ISLAND

HELIGA RULLAR

FOGSVANS

VILL OMSPRUNGEN LEDNING LANDTUNGAN

UPPÅTSTRÄVARE

FÖRETAG ICKE ÖNSKAD ÄLSKVÄRDA DIGGA REJÄLT

BILD- & TECKENGÅTA

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 21 oktober vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

NATURVETAREN 3/202250 EN AV DESS FYRA STÖRSTA MÅNAR HÄLSAS MARIA MED VAR OTILLRÄCKLIG BRUKAR KON STORMA
MAGNUS ... DE LA GARDIE
GÖRS JU 3,14159 2653589 SAMARBETSORGAN FÖR KÄRNENERGIOMRÅDET INOM OECD
RYMDSOND SOM NÄRPASSERADE PLANETEN 1979 MALMÖTÄTORT PRÖJSAS OFTA SUSHI MED BE-
AV
SKRUBB MED KUBB
VRISTPLAGG
ORATION
HON LÖSER FALL I NORTHUMBERLAND
FÅRHÅR BILDAR VIA ETERN LINDFORS
ÄMNE SOM ANVÄNDS I KRUT OCH SOM GÖDNINGSMEDEL LEMURKRYSS 2022 Konstruktör: Lena Holmlund lena-holmlund.com
Vinnare av förra numrets korsord är Maria Einarsson i Värmskog Na-krysset Vinnare

PÅVERKA FRAMTIDEN - BLI ÄMNESLÄRARE

Vill du bli lärare och har redan läst minst 90 högskolepoäng i ett skolämne? Från och med våren 2023 kan du även studera Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på distans vid Göteborgs universitet. Sök senast 17 oktober!

GU.SE/STUDERA

Välkommen till Västerbotten!

Skellefteå är staden som växer. Nära till natur och friluftsområden. Spännande kulturupplevelser där Sveriges största träbyggnad Sara kulturhus med sina 20 våningar är en naturlig samlingsplats.

Umeå har utvecklats till en hållbarhetsfokuserad stad, med ett stort kultur- och näringslivsutbud. Här bedrivs forskning i världsklass.

Till oss är du välkommen och du är viktig.

Du kan läsa mer om arbetet och göra din ansökan på offentliga jobb alternativt kontakta oss för mera information om befattningen.

Välkommen med din ansökan till Skellefteå Välkommen med din ansökan till Umeå

Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor för alla. Just nu söker vi biomedicinska analytiker/medicinska biologer till klinisk kemi på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och till Klinisk kemi på Skellefteå lasarett.
51NATURVETAREN 3/2022
POSTTIDNING B Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se Lider du av utmattningssymtom, stress, ekonomiska problem eller är du mitt uppe i en separation? Då finns vi här för dig! Du som har en försäkring hos Skandia via Akademikerförsäkring har också tillgång till ett kostnadsfritt samtalsstöd dit du kan ringa och prata om problem som kan påverka din hälsa och arbetsförmåga, oavsett om det gäller jobbet eller privatlivet. Blev inte sommaren som du hade tänkt dig? I samarbete med Tusen frågor – Ett nummer 0771-65 50 50 Ring Tusen frågor – Ett nummer och få kontakt med en expert från ett nätverk av psykologer, hälsopedagoger, kostrådgivare, jurister och ekonomer. Läs mer på akademikerforsakring.se/tusenfragor
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.