Page 54

S PA N A R I N

Gästkrönika

Stå upp mot falska nyheter När allt fler debattörer ignorerar motsägande fakta och rentav koketterar med okunnighet blir behovet av sakkunnig expertis ännu större, skriver professor Dan Larhammar. För ett år sedan listade Språkrådet ordet faktaresistens bland nyorden: förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning. Faktaresistens är särskilt uttalad bland dem som får sina ingrodda favorituppfattningar motsagda. Faktaresistents är utbredd inom pseudovetenskaper som alternativmedicin, parapsykologi och kreationism (skapelsetro) och verkar bli allt vanligare även i samhällsdebatten om frågor som exempelvis brottslighet, skola och migration. Faktaresistensen är särskilt hotfull beträffande en av mänsklighetens och vår planets viktigaste frågor, nämligen den globala uppvärmningen där så kallade klimatförnekare ignorerar tydliga och omfattande forskningsresultat. När vi trodde att vetenskapsförnekandet inte kunde bli värre eskalerade den amerikanska presidentvalskampanjen med några av de värsta exemplen på faktaresistens någonsin. Förutom Donald Trumps egna villfarelser och lögner verkar han nu omge sig med per-

54

N A T U R V E TA R E

N R1 2017

Dan Larhammar, professor.

oförtjänt legitimitet genom att förefalla lika etablerad. Falska nyheter planteras av sabotörer och sprids okritiskt. Både journalister och forskare arbetar i motvind när de ska förmedla fakta om världen. Faktakoll kräver vissa förkunskaper och extra tid. Det är ingen slump att några av de senaste årens största mediahändelser är avslöjanden som gjorts av journalister som grävt djupt och länge.

Fler oberoende experter behöver synas och höras för att stoppa falska nyheter.

soner vars brist på vetenskapligt synsätt gör dem till ett veritabelt skräckkabinett. Varför får vissa personer blåljuga och tillåts ändå komma undan med det? Journalister tycks ha svårt att tränga igenom de fraser som mediatränade politiker envetet upprepar. Frågorna som ställs tar ofta ett halvt steg tillbaka snarare än borrar djupare, kanske för att journalisterna är rädda för att framstå som partiska. Dramaturgin i debatter innebär ofta att två motsatta uppfattningar ställs mot varandra varigenom den ovetenskapliga får

Därför måste forskare inom alla discipliner stå till tjänst med sin expertis för bedömning av påståendens korrekthet och slutsatsers rimlighet. Så gott som varje nyhetsinslag där en sakkunnig expert intervjuas ger djupare förståelse. Det behövs fler oberoende experter som är villiga att ge kommentarer för att bredda perspektiven. Detta borde kunna bli ett nyårslöfte medan vi låter Alf Henriksons vers ”Allmänna genvägen” tjäna som ständig påminnelse: Att ta reda på fakta – går sakta, men se saker i stort – går fort.

Texten är tidigare publicerad i ett nyhetsblad på Uppsala universitet i december 2016.

Naturvetare nr 1 2017  
Naturvetare nr 1 2017  
Advertisement