Sveriges Natur 3-2020

3.2

16 sidor om framtidens energi

NARA Sveriges största natur- och miljötidning – påläst och passionerad

Årgång 111 Pris: 69 kr

N AT U R E N Upplev sommaren ur nya perspektiv

Bäversafari Semester på två hjul Livet under ytan

SERVERA BLOMSTRANDE MAT

BIND EN BIVÄNLIG KRANS

FÖRFATTARMÖTE MED ELIZABETH KOLBERT

Raka spåret till fjällen!

Res med våra nattåg och vakna upp mitt i fjällvärlden!

Vi tar dig till bland annat Åre, Storlien och fixar transfern till Edsåsdalen, Storulvån och Vålådalen. Samt våra nya destinationer Ljungdalen, Ramundberget och Vemdalen.

Läs mer och boka din resa: Snälltåget.se/fjällen

3.20

I DETTA NUMMER

Naturen kallar

40. Reportage. Bäversafari i kajak.

53. Grön guide. Tillåtet strandliv.

66. Naturens ABC. Maneternas mystik.

DJUPDYKNING TILL LIVET UNDER YTAN

FOTO— GETTY IMAGES

s.8

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

3

I DETTA NUMMER

Ta reda på vad du hittat!

R E P O R TA G E

32. Bättre batterier

Hur bra är batterierna ­egentligen?

Knivmussla, hjärtmussla eller vädurmussla? Nu kan du lätt ta reda på vad det är för musslor du hittat på havsstranden. Klicka dig fram mellan alternativen i Artdatabankens nya bestämningsnyckel. Gå in på Artfakta.se/artbestamning/artnycklar och klicka på marina musslor.

Fler tips för sommarens strandliv finns på sidan 53.

34. Sol, sol, jättesköna sol

Så ska strålarna fångas in.

10.

40.

40. Spänning som gnager

Vi paddlar in på bävrarnas hemmaplan.

P O R T R ÄT T

48. I forskarnas fotspår

Elizabeth Kolbert porträtterar livet som snart inte finns.

GRÖN GUIDE

53. Barn, strand och natur

Strandlek i linje med allemans­ rätten.

55. Naturlig sommarfest

Bästa tipsen för att kunna fira utomhus.

56. Positiv påverkan

Som aktieägare har du makt att påverka hållbart.

59. Ät med ögonen

Nu står tallriken i blom.

60. Packa lätt

Semester för alla på två hjul.

63. Att läsa är att resa

Besök våra nationalparker från läsfåtöljen.

ESSÄ

OPINION

AKTIER

6. Omskakade samhällen

20. Har hittat vägen framåt

Pandemin påminner om att allt liv är skört.

Ebba Werner har gjort väg­ renen viktig.

B I L D R E P O R TA G E

GRAFIK

8. Nere i djupet

21. Du lindar av olvon?

Följ med till en magisk värld under ytan.

A K T U E L LT

17. Praktisk parklek

Parkerna har blivit stadens lufthål under karantänen.

4

ELDSJÄL

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Antalet privata aktieägare ökade 2019 för femte året i rad, till 1,9 miljoner, enligt Euroclear. Läs mer om hur man kan påverka hållbart som aktieägare. Sidan 56.

Binas favoritkrans består av ängsblommor.

R E P O R TA G E

24. Framtidens energi

Vem vinner egentligen på vindkraften?

Det finns kriser vi inte tar oss stärkta ur, skriver Victor Galaz.

N AT U R E N S A B C

66. Underskattade rovdjur

Maneterna har framtiden för sig.

F R Å G O R O C H S VA R

68. Surrigt på hotellet

Våra experter svarar på ­l­äsarnas frågor.

FÖRENINGSLIV

70. Turister vs örnar

Tveksamma val i omstridd dal.

KRÖNIKA

74. Tomas Bannerhed

Våren när naturen blev viktig.

FOTO— MARTIN STENMARK, MARKO T WRAMÉN, GETTY IMAGES.

8.

64. Post pandemin

REDAKTIONEN

Var hittar du vila och ny energi?

Malin Crona tf chefredaktör och ansvarig utgivare Vid, på och i havet.

Mats Hellmark Redaktör/reporter

I böcker och ute i naturen.

Anna Froster Reporter

I kajakpaddling och utomhusövernattning.

Kerstin Lundell Reporter

Tack vare viruset har jag hittat fina skogar nära där jag bor.

Victoria Veres Printredaktör

På yogamattan, helst utomhus och nära vatten.

Cecilia Bergh Praktikant

Genom att vara ute i naturen och ta en joggingtur då och då.

Tjänstledig: Ylva Johnson, chefredaktör

Naturskyddsföreningens medlemstidskrift, årgång 111, #3 juni 2020. Nästa utgåva 8 september.

FÖTTERNA I VATTNET. Tången rör sig sakta från sida till sida. Klippan är solvarm. Ett universum av liv några decimeter under ytan. Tångräkor, småfiskar, snäckor, havstulpaner, lillfinger­ nagelstora krabbor. Här står tiden still. Jag är fem år. 15, 25, 35, 45, 47.

Plötsligt satte ett pyttelitet virus stopp för en hel världs språngmarsch mot framtiden.

Ekonomier, nationer, företag sattes på paus.

Viruset har listat ut människans viktigaste hemlighet. Vi har förmågan att älska och vill vara nära dem vi älskar. Därför kunde det spridas så snabbt mellan oss. Men det är också förmågan att älska som blivit vårt främsta vapen. Jag har inte träffat min mamma på hela våren för att jag älskar henne. Och just det kunde kanske inte viruset räkna ut.

Naturen påminner oss om tidens gång. Det som är tidlöst och fanns innan vi kom och som kommer att finnas kvar den dag vi lämnar.

Men den skriker också obönhörligt när vi förstör den. Den biologiska mångfalden är akut hotad. Om 47 år kanske inte livet under ytan myllrar som i bildreportaget på sidan åtta när vi doppar fötterna i havet.

Det kommer inte att finnas en enda, enkel lösning på mänsklighetens problem. Lösningarna finns i det lilla, liksom trösten. Lyckan när lungorna fylls av doften av vårregn mot jord. Tacksamheten över tekniken som gör det möjligt att höra mammas röst, 50 mil bort.

Vi kommer att tvingas fortsätta lägga pussel-

Kontakt Box 4625, 116 91 Stockholm Besök: Åsögatan 115, 2 tr.

Tel: 08 702 65 00 E-post: sveriges.natur@ naturskyddsforeningen.se eller förnamn.efternamn@ naturskyddsforeningen.se TS-kontrollerad upplaga 2017: 123 800 exemplar.

Prenumeration 305 kronor per år.

Layout Agnes Dunder, Content Innovation, ci.se

Omslagbild Getty Images Tryck Stibo Complete Annonser Newsfactory Claes Holmström: 08-505 738 42 0735-322 722 claes.holmstrom@newsfactory.se Hemsida och textarkiv www.sverigesnatur.org

bit till pusselbit för att lösa utmaningarna. I det här numret har vi spanat efter Redaktionen framtidens energi, där hissar: samarbete, samtal, och att Sveriges långa ­tradition av föreningsenträget lägga bit till bit i liv. Vi kan organisera forskningen är avgörande, oss när det behövs. sidan 23.

Strandskydd och allemansrätt ger unika Redaktionen möjligheter att uppleva dissar: naturen. Läs mer vad du De inskränkningar i den får göra i Grön guide, personliga integriteten som följer i smittans sidan 53. Där får du också spår. tips för första tramptagen på cykelsemestern och picknickinspiration. Du kan lära dig hur du köper aktier och påverkar företag att investera hållbart när världen ska byggas upp igen.

Och för dig som stannar hemma i sommar går det att resa i nationalparkerna genom litteraturen, sidan 63.

Medlemsinformation Naturskyddsföreningen För medlems- och givarärenden, kontakta medlems- och givarservice på medlem@ naturskyddsforeningen. se eller på telefon 08-702 65 77 och läs mer på www.naturskyddsforeningen.se

Detta material är delvis finansierat av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvarig för innehållet är ansvarig utgivare.

M NEN Ä RK VA

E

T

Om föreningen Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.

Livets pussel

S

FOTO— JOEL NILSSON

REDAKTIONSFRÅGAN

Trycksak 5041 0004

För gåvor, använd plusgiro 90 19 09-2 eller Swish 901 2014.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

5

OPINION

Sårbara samhällen CORONAPANDEMIN HAR PÅ kort tid skakat om

världen och innebär stort mänskligt lidande och enorma påfrestningar på våra samhällen.

Krisen påverkar oss alla. I vardagen, i arbets­ livet, i våra relationer till nära och kära, i arbetet för en friskare planet, och i föreningslivet.

För Naturskyddsföreningen har en mycket konkret effekt av coronapandemin blivit att vi tråkigt nog tvingats skjuta upp vår riksstämma. De dagar i juni i Moraparken som många föreningsaktiva hade sett fram emot får i stället genomföras först när omständigheterna medger det. Föreningens kretsar och länsförbund har fått ställa in många aktiviteter men en hel del verksamhet ute i naturen genomförs fortfarande.

Det är många som i krisens spår har upptäckt hur viktig närnaturen kan vara. Det påminner om vikten av att försvara vår fantastiska och ­unika allemansrätt som ger oss tillgång till naturen på ett sätt som är få förunnat.

Pandemin har visat hur skört livet på jorden är, och att frisk miljö, god hälsa och välstånd hänger intimt samman. Den har också tydliggjort hur sårbara våra samhällen är och att vi måste göra allt vi kan för att minska risken för kommande, samhällsgenomgripande kriser. Vikten av att minska utsläppen för att förhindra en klimatkatastrof, liksom att stärka den biologiska mångfalden för att göra ekosystemen mer motståndskraftiga, blir påtaglig.

När regeringen nu sjösätter massiva reformer för att lindra de negativa ekonomiska effekterna är det avgörande att det också tas sikte mot att bygga upp ett långsiktigt hållbart och motståndskraftigt samhälle. Ekonomiska stimulansåtgärder bör fokusera på framtidens branscher och omskolning till gröna jobb – inte på att bevara och förstärka en ekonomi som bygger på fossil energi och ett ohållbart resursutnyttjande. Åtgärder för att minska samhällets sårbarhet och

6

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

beredskap inför kommande kriser behöver också prioriteras. Ett stärkt ekologiskt, fossilfritt och mer diversifierat jordbruk minskar beroendet av importerade insatsmedel som konstgödsel och bekämpningsmedel. Fler våtmarker skyddar vid torka och bränder, minskar riskerna för översvämning och ökar grundvattenbildningen.

Ett starkt strandskydd minskar sårbarheten för översvämningar. Ett mer diversifierat skogsbruk kan göra skogar mer motståndskraftiga mot torra somrar och nya skadeinsekter.

NÄR VIRUSET FÅR fäste i fattigare delar av Afrika,

Asien och Latinamerika kommer krisen sannolikt att bli ännu mer påtaglig. Våra samarbets­ organisationer rapporterar om regimer som tar coronakrisen till intäkt för att öka förtrycket mot den egna befolkningen. Skydd som byggts upp för miljöförsvarare har försvunnit och polis och militär har getts större handlingsutrymme. Även i vårt närområde, exempelvis i Ungern, fattas beslut som går långt bortom en faktisk krishantering på bekostnad av grundläggande demokratiska rättigheter. Försvaret för demokrati och mänskliga rättigheter är viktigare än någonsin. Ett starkt civilsamhälle är en grundbult i ett öppet samhälle och Naturskydds­ föreningen är en viktig del i detta.

När vi söker lösningar för att hantera krisen måste vi verka för långsiktig motståndskraft mot nya kriser. Sverige kan och bör visa vägen.

FALKÖGAT

DIGITALT ENGAGEMANG — …noterar att inte bara jobb och sociala kontakter digitaliserats i coronatider utan även människors engagemang. Genom soff­ aktivism deltar allt fler i Naturskyddsföreningens kanaler, stöttar kris­ drabbade verksamheter som STF eller Skansen och klimatstrejkar online.

Johanna Sandahl Ordförande Naturskyddsföreningen

FAR OCH FLYG —

Karin Lexén Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

….förutspår att lågpris­ flyget blir en ­historisk parentes. När flyg­ branschen faller som ett plockepinn behöver ­politiker fråga sig hur framtidens flyg ska se ut innan de öppnar plånboken.

Ruta ett, kraftigt subven­ tionerat flyg, är inget bra alternativ.

UT MED DET GAMLA — …gläds över att en klimat­ lag i EU håller på att ta form och hoppas på fort­ satta och höjda ambitioner.

I Bryssels korridorer mull­ rar fossillobbyn fortfaran­ de från det förgångna men överröstas förhoppningsvis av de progressiva krafter som växer sig allt starkare.

FOTO— JOEL NILSSON

Svårt att vifta bort

Bina är livsviktiga för oss och för hela ekosystemet, men en tredjedel av våra vilda trädgårdsmästare håller på att försvinna. Det är inget vi kan vifta bort. Välj ekologiskt och gör en viktig insats för vildbina och deras livsmiljöer.

Rapportera din räddningsinsats på www.räddabina.nu

Swisha 901 2014 och stöd vårt arbete för vilda bin och andra pollinatörer.

Under Äggläggande havsborstmask, ­fotograferad i Tjur­pannans natur­reservat, Bohuslän, i mars. ”Havsborstmaskar växer sig stora under denna tid på året då de först parar sig för att sedan dö. Bland det ­häftigaste jag sett i svenska vatten”, säger foto­ grafen Magnus ­Lundborg.

8

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — M A G N U S L U N D B O R G

F O T O TÄV L I N G Det finns en fantastisk mångfald av liv under vattenytan som de flesta aldrig ser.

ytan Naturskyddsföreningens fototävling Underverk öppnar upp en hotad vattenvärld.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

9

I DAG RÄKNAS cirka 300 arter i svenska hav

och 240 arter i sjöar och vattendrag som sårbara eller hotade. Siffrorna är hämtade från Sveriges vattenmiljö som samlar och presenterar fakta från forskning och miljöövervakning.

Förändrade eller försämrade livsmiljöer är ett stort problem. Effekter av övergödning syns fortfarande tydligt och de syrefria havs­ bottnarna är större än någonsin. Försurning i sjöar och vattendrag samt skador från trålfiske i havet är exempel på problem i specifika vattenmiljöer.

Det finns även positiva förändringar. Arter högst upp i näringskedjan som gråsäl, knubbsäl och havsörn har ökat. Även bestånd av vissa fiskarter återhämtar sig.

Men sammantaget visar undersökningarna av biologisk mångfald att det är långt kvar för att uppnå Sveriges mål och åtaganden om ett rikt växt- och djurliv i havsmiljön. Läs mer på www.sverigesvattenmiljo.se.

Tanken med Naturskyddsföreningens fototävling var att sprida ­kunskap om den biologiska mångfalden i svenska hav och sötvatten och att visa hur mänskliga aktiviteter hotar växter och djur. Kvaliteten var hög bland de 247 inskickade bidragen, så juryn fick en svår uppgift. Bilderna kommer också att visas i utställningen Havets värden.

10

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

FOTO— MARKO T WRAMÉN (1)

1 Näckrosorna är fotograferade av Marko T ­ ramén i Skällingesjön, Halland, för konst­ W projektet Waterlife.

2 Plattfisken med en igel vid ögat är fotograferad vid Åhusbryggan i Åhus av Patrik Svensson.

3 Stenar bevuxna med rödalger och tång vid Äspet, Åhus, fotograferade av Patrik Svensson.

4 Patrik Svenson mötte signalkräftan i den lilla sjön Vitavatten i Olofström.

2

3

4

1

F OF TOOT O— X X XR I K S V E N S S O N ( 2 , 3 , 4 ) — PAT

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

11

Spökmärlor är kräftdjur som kan sätta sig fast i stora mängder på rev och koraller. Den här är fotograferad vid de otillgängliga Persgrunden nordväst om Väderöarna, så långt västerut man kan komma i Sverige. ­ ”Djurlivet där är ­fantastiskt rikt och vattnen klara”, säger ­fotografen Ingvar Eliasson.

12

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

F O T O — I N G VA R E L I A S S O N

För att fånga p ­ addornas lek fick Ingvar Eliasson flyta helt stilla med uppblåst torrdräkt i en skånsk skogstjärn. ”Hanarna sätter sig på honan och drar och sliter för att vara på plats när hon trycker ut sin romsträng. De kan nästan ta död på henne”, säger han.

F O T O — I N G VA R E L I A S S O N

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

13

1 3

2

14

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

FOTO— MAGNUS LUNDBORG (1)

Uthållighet och tålamod – De flesta har inte mer inblick än vad man ser från ytan. Att komma ner och sätta ljus på det okända fascinerar mig, säger Ingvar Eliasson som fick med flest vinnarbilder i tävlingen.

Till vardags är han läkare, verksamhetschef inom LÄS MER klinisk mikrobiologi, om hur ­Ingvar men på fritiden är ­Eliasson skapar han ­passionerad ­starka undervattens­ undervattens­fotograf. bilder på Uthållighet och tålamod ­sverigesnatur.org/ är viktiga. Och att känna bilder till djurens beteende.

– Du kan aldrig simma efter en fisk och få en bra bild. För blågyltan var tricket att kolla in hur hanen ­bevakar reviret, sedan sitta helt stilla och vänta där den drar förbi.

Han har varit med och utvecklat undervattensfoto inom sportdykarförbundet, vunnit SM-titlar och tävlat i VM. – Fast jag ser mig mer som fotokonstnär än tävlings­ människa.

1 Kompassmaneten föredrar egentligen sydligare Porträttbilder och annat vatten, men efter en höststorm hade denna kommit in naturfoto står också på mot norra Bohuskusten. Magnus Lundborg tog bilden. ­agendan. I Vänersborg star­ 2 Blå jungfrusländor som parar sig och en blåbantade han en naturfotogrupp i dad jungfruslända i bakgrunden. Fotograferade på gul lokala Naturskyddsförening­ näckros av Åsa Fredh i Ronnebyån vid Hovmantorp. en. Nu bor han i Helsingborg 3 Blågyltan är en vacker men svårfotograferad fisk, men är fortfarande mentor.

4

känslig för rörelser. För att ta bilden av den revirhävdande hanen fick Ingvar Eliasson sitta väldigt stilla och bara andas då och då. Platsen är norra Bohuslän.

4 Gråsäl tillhör arterna som ökat. Bilden är tagen vid Måkläppen, Sveriges sydligaste punkt och största sälreservat. Ibland simmar sälarna med fotografen Sven Blomqvist. Reservatet är bara öppet för allmänheten i november-januari, så det är kallt i vattnet.

F O T O : Å S A F R E D H ( 2 ) , I N G VA R E L I A S S O N ( 3 ) , S V E N B L O M Q V I S T ( 4 ) , A L E X M U S TA R D ( P O R T R ÄT T )

UTRUSTNING Nikon 500 i uv-hus från Seacam, dubbla uv-blixtar från Ikelite.

Objektiv bl a 105 mm makro, 10,5 mm fisheye och 17-55 zoom.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

15

EFTER LÅNG FÄRD UNNA DIG EN VARM OCH

GOD MIDDAG!

kfulla 18 st sma ! lternativ middagsa

7 st go da frukost alterna

tiv!

Blå Band Outdoor meals har ett brett sortiment både till frukost och middag som passar de flesta smaker och behov.

Ta en titt på hela vårt sortiment på www.outdoormeal.se

– SVERIGE ÄR ETT helt unikt

Studien: Matteo Giusti ­m fl.

Urban nature as a source of resilience during social distancing amidst the coronavirus pandemic, i tidskriften Landscape and Urban Planning.

Grön karantän När städerna stänger igen håller naturen öppet. Stadsnära natur och ­parker är bra för att både hålla social distans och bättra på hälsan, ­enligt ­miljöforskaren Matteo Giusti.

TEXT— MAGNUS NILSSON FOTO— GETTY IMAGES

land i dessa coronatider genom att betona vikten av social distans utan att stänga samhället. Här har naturen och parkerna kommit att spela en extra viktig roll. Data visar en betydande ökning av ­antalet parkbesök sedan pandemin utbröt, säger ­Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Tillsammans med fyra andra forskare har han gjort en studie om den stadsnära naturens roll som källa till återhämtning och motståndskraft under pan­ demin. I de flesta länder har myndigheterna stängt offentliga parker för att minska smittspridningen.

– I Italien, där jag kommer ifrån, har vi inte tillgång till större grönområden i städerna och de som finns är allt för små för att kunna rymma många människor. Regeringen blev därför tvungen att stänga parker och naturområden av hänsyn till spridningsrisken.

Här har Sverige en fördel.

– Till och med i en miljonstad som Stockholm finns det tillgång till så mycket parkyta och stadsnära natur att ingen behöver trängas utan med gott samvete kan vara ute och röra sig i friska luften.

Hur kan då den urbana naturen hjälpa?

– Den är ett perfekt krisinstrument genom att både främja social distans och s­ tärka vår fysiska och mentala hälsa. Vi kan här lätt umgås med familj, vänner och grannar på lagom distans utan att riskera att bli smittade.

Det skapar en social samman­ hållning och en känsla av gemenskap som är extra viktig i tider som denna.

I studien lyfts en rad positiva effekter fram som forskning visat att naturvistelser kan

AKTUELLT LÄS MER! — Vill du veta mer om hälso­effekterna av att vistas i det gröna och det blå? Läs nyutkom­ na Närmare naturen (Bonnier Fakta) av Åsa & Mats Ottosson, med bilder av Roine Magnusson.

ha. Naturen inger lugn och avkoppling och blir en frizon där man kan slippa stress, oro och instängdhet som karantänen och pandemin medför.

Fysisk aktivitet stärker kroppen, ger motståndskraft mot smittan och har även visat sig lindra ångest och posttraumatiska symtom. Välbehövligt för att motverka den mentala hälsokris som riskerar att komma i spåren av pandemin på grund av sjukdom, arbetslöshet och minskade inkomster.

I LÄNGDEN KAN det nyvakna

intresset för utevistelser bli en väckarklocka för synen på natur, klimat och samhälle, hoppas Matteo Giusti.

– Människor som annars inte skulle ha spenderat ­fritiden i naturen är nu ute dagligdags. Förhoppningsvis håller dessa vanor i sig och blir en påminnelse om ­naturens och djurlivets roll i våra liv. Att vi bättre förstår värdet av både mänskliga relationer och ett mer hållbart samhälle. På så sätt skulle pandemin också kunna leda till något positivt.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

17

AKTUELLT I KORTHET

Viktigt att lukta gott

Maskarnas makt ATT DET INTE växer något vidare i arktiska miljöer

beror på att det kalla klimatet gör det svårt för jordens mikroorganismer. Näringen i marken omsätts väldigt långsamt och leder till brist på framför allt kväve. Men det är inte hela sanningen, visar en ny studie vid Umeå universitet. En annan viktig orsak till den långsamma ned­brytningen är bristen på daggmaskar och andra markdjur i jorden. Under fältexperiment vid Abisko naturvetenskapliga station såg forskarna att daggmaskar hade större effekt på växtlighet och kvävehalter än naturgödsel och temperaturökningar. Om de sprids av misstag i samband med exempelvis jordbruk och trädgårdsarbete kan det därför på sikt orsaka stora ekologiska konsekvenser och medföra rejält förändrad växtlighet i Arktis.

Ordet: Cirkulent.

Finns det något bättre än att ligga på knä med näsan i trädgårds­ rabatten en varm sommardag och känna den härliga, alldeles unika doften av jord? Doften kommer från ämnet geosmin som ­produceras av jordbakterier av släktet Streptomyces och nu har forskare vid Lunds universitet listat ut syftet med denna doft­ spridning: att locka hoppstjärtar att äta upp dem så att de kan sprida bakteriernas sporer. Att doften även får vuxna, rationella människor att påta i jorden och hjälpa till med spridningen får väl anses vara en bonus.

6

60 miljoner honungsbin eller 60 rapphöns kan dö av en enda dos loppbehandling för katter och hundar. Källa: Den vilda ­trädgården av Dave Goulson.

Hot mot livets träd Från att ha varit det träd som bär upp hela världen, i form av Ygg­ drasil i den fornnordiska myto­ login, är askträdet i dag rödlistat och riskerar snart att försvinna i Sverige om inget görs. Orsaken är svampsjukdomen askskott­sjuka som hindrar trädets upptag av vatten och näring. Nu visar en studie från Sveriges lantbruks­ universitet, SLU, att runt 115 arter av insekter, lavar, svampar och mossor då sannolikt också skulle dö ut eftersom de är hårt knutna till trädet för sin överlevnad. Bara en till fem procent av askarna är resistenta mot sjukan och nu ­gäller det att snabba på arbetet med att identifiera motstånds­ kraftiga träd och föröka dem.

Tröttande kraft Den som bor mindre än en kilo­ meter från ett vindkraftverk både sover sämre och har kortare drömsömn än andra. Det visar en ny svensk studie publicerad i tidskriften Sleep. 50 deltagare, där hälften bodde max en kilo­ meter från ett vindkraftverk, fick sova i ett ljudmiljölabb under tre nätter där deras sömn och hjärn­ verksamhet dokumenterades.

Under en av nätterna sov de till inspelat vindkraftverks­ buller som modellerats efter verkliga förhållanden. Samtliga visade sig då sova sämre och hade i snitt drygt elva minuter kortare drömsömn. Det fanns hel­ ler ingen tillvänjning vid ­bullret, tvärtom. Deltagare som bodde nära vindkraftverk hade sämre sömn i alla lägen, även under den tysta natten i ljudlabbet.

Dags att lära sig ett nytt ord. Ordet konsument är passé anser föreningen Medveten konsumtion som nu lanserar ”cirkulent” för dig som inte bara handlar hållbart utan också satsar på cirkulär konsumtion. Det viktiga är inte längre att äga prylar utan att se sig själv som låntagare, en som använder prylar genom hela deras livscykel, hyr, lånar, lappar, lagar och återvinner så långt det bara går.

18

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

FOTO— AJC1/WIKIPEDIA COMMINS, GETTY IMAGES

Att det luktar så gott att påta i jorden beror på doftämnet geosmin, ett ämne som ska locka hoppstjärtar.

F O T O — AW I / O F O B S T E A M

AKTUELLT

Forsking på bottennivå

Siffror som sviktar

Än så länge är stora delar av Norra ishavet täckt av packis året om. En norsk forsknings­ expedition har nu tagit unika bilder av livet nere under isen, på havets mörka botten. En så utom­ jordiskt okänd miljö att astro­ biologer var med på expeditionen för att bättre lära sig förstå hur miljöer och livsbetingelser kan se ut på andra planeter. På bilden en samling glassvampar, som till 95 procent består av kisel, och några räkor på runt 4 000 meters djup.

I dag finns det 50 procent färre insekter i världen jämfört med för 75 år sedan, enligt den största ­studien som hittills gjorts av världens insektspopulationer. Den deprimerande siffran till trots är det fler än vad många tidigare studier visat och resultaten pekar på att vissa insekter har åter­ hämtat sig de senaste årtiondena, exempelvis dagsländor, knott och andra insekter som lever vid söt­ vatten i norra Europa. Studien är ­publicerad i tidskriften Science.

MINSKADE UTSLÄPP

Under 2019 minskade Sveriges koldioxidutsläpp från industrier med 1,1 miljoner ton, 6 procent, till 18,8 miljoner ton. Minskningen är särskilt stor inom kraft och värme, elva procent. ­Förklaringen är dels EU-beslut 2018: om höjt pris för att släppa 19,9 2019: ut koldioxid, dels en 18,8 ny svensk skatt på fossil kraftvärme.

Källa: Naturvårdsverket EU har stramat upp handeln med utsläppsrätter så att det under andra halvan av 2018 blev mycket dyrare att släppa ut ett ton kol­ dioxid. Priset gick från 50 till 250 kronor per ton.

Glassvampar och räkor i djupet.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

19

AKTUELLT ELDSJÄL

Vägen till mångfald Ebba Werner hittade en väg för att hjälpa hotade arter. Och inte bara en.

Vägkanter över hela Sverige kan bli blommande resurser.

Hur fick du idén?

Namn: Ebba Werner Ålder: 73 Familj: Man, tre barn, åtta barnbarn.

Bor: Halmstad och sommarställe i Småland.

Gör: Kampanjar för blomrika vägkanter. Ideellt engagerad i flera decennier, bland annat i Hallands skogsgrupp och som ordförande i Halmstadkretsen.

Fick föreningens utmärkelse Silverfalken 2018. Före pensionen var hon biologi- och kemilärare. Stort natur­ intresse, just nu med fokus på vildbin, dag- och nattfjärilar.

Foldrarna kan beställas gratis från blomrika. vagkanter@gmail. com, en för norra Sverige och en för övriga delar av landet.

20

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

– Som inventerare för landskapsfloror hade jag gått längs många vägkanter och senare sett att de snaggas alltmer som golfbanor. Våra ängsmarker är i stort sett borta och andra blommande marker försvinner på grund av skogsplanteringar och att naturbetesmarker växer igen.

Det som fick mig att agera var den tyska undersökningen som visade att flygande insekter minskat med 75 procent de senaste 30 åren. En svindlande siffra.

Hur gjorde du?

– Först skrev jag en motion till föreningen om blomrika väg­ kanter, som till min förvåning fick nej. Men skam den som ger sig, tänkte jag, och har sedan fått fint stöd. Först med att ordna en vägkantskonferens som lockade många. Bland annat kom jag i kontakt med Trafikverket och senare Riksförbundet enskilda vägar. Jag fick skriva en artikel i deras tidning REV-Bulletinen, den första någonsin om sådant här.

Nu finns foldrarna Blomrika vägkanter. Vad är målet med dem?

– Att få vägföreningar, kommuner och andra att se potentialen i alla dessa tusen-

tals mil, totalt en yta stor som Öland. Den sträcker sig genom alla naturtyper och kan fungera som reträttplats och spridnings­ korridor för många arter. Det har varken funnits råd eller kriterier för att sköta enskilda vägar för att gynna biologisk mångfald, så det behövdes en manual som alla kan förstå. Slåtter är till exempel nödvändigt, men inte före mitten av augusti så att blommorna får blomma och insekterna flyga.

Vilka arter är viktiga?

– Vissa kärlväxter är ­särskilt attraktiva för insekter. Till exempel åkervädd som har lång växtsäsong. Ärtväxter som käringtand och kråkvicker behövs, inte minst för vildbina.

Och fibblor. Arterna ska ha magra marker. Övergödda vägkanter och sådana med invasiva arter kan behöva slås tidigare och mer.

Du jobbar också med föreningens gård Björkelund?

– Ja, där vill vi ligga före med biologisk mångfald. Markerna höll på att växa igen med gran när vi tog över, nu är landskapet öppet med lövskog, naturbetesmark, en ginstljunghed och vandringsleder. Ängen lockar över 50 personer till slåtter varje år.

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — A N D E R S A N D E R S S O N

BOSTAD GRÖNGRAFIK GUIDE Käringtand En ärtväxt som blommar i juni–juli med gula blommor.

Växer på ängar på både torr och fuktig mark.

Innehåller nektar och pollen och gillas av humlor och andra vilda bin.

Blåeld På högsommaren blir Neptuni åkrar på Öland ett blommande hav av blåeld. Den strävbladiga växten som blommar i juni–juli på torr, öppen mark lockar humlor och andra vilda bin med både pollen och nektar.

Prästkrage Prästkragen är Skånes landskapsblomma och hittas både på ängar, i hagar och i vägkanter. Klassikern känns lätt igen på sina vita strålblommor och gula diskblommor.

Producerar nektar som lockar olika pollinatörer.

Rödblära Rödbläran får vackra rödrosa blommor i maj– augusti. Den är en tvåbyggare, hanoch honblommor sitter på olika plantor.

Nytta och nöje

Midsommarkransen som bina älskar.

KNAPPT EN PROCENT av de ängsmarker som fanns i Sverige för hundra år sedan finns kvar i dag. Orsaken är det förändrade jordbruks­landskapet.

I takt med att ängsmarkerna håller på att försvinna ökar ­problemen för vilda bin och andra pollinatörer.

Men välklippt gräs finns det gott om, nästan en procent av

Äkta johannesört Den omdiktade johannesörten är inte bara bra för att krydda brännvin med utan kan också användas som färgväxt, blomknopparna ger en rödlila färg. Hög- och Åkervädd sensommarväxten med I åkerväddens klargula blommor och blommor hittar man blad punkterade av ofta de vackra bastardkörtelprickar växer svärmarna. Den blommar på ängsmark och under högsommaren med innehåller också små violettrosa blommor både nektar på öppna torra marker och och pollen. i vägkanter. Innehåller nektar och lite pollen som lockar vilda bin.

landets yta är gräsmatta. Att sluta sträva efter den perfekta gröna mattan, låta en del av trädgården bli äng och så ängsblommor som gynnar humlor och bin kan hjälpa till att bevara ­ä ngarnas biologiska mångfald. Och ge lite sommarlugn på köpet.

Här är några av de vilda ängsblommarna som gynnar bina.

Tjärblomster Tjärblomster blommar från maj–juli med mörkt rosaröda blommor.

Stjälkarna är klibbiga av ett tjärliknande ämne som hindrar mindre insekter från att komma upp i blomkalken.

Växer på torrbackar och i vägkanter och innehåller nektar och en del pollen.

TEXT— ISAK ISAKSSON OCH VICTORIA VERES GRAFIK— ERIK NYLUND

Rödklint Lite sen för kransen men har andra fördelar.

Rödklinten blommar med rödvioletta blommor under sensommar till höst och växer på olika sorters öppen mark som ängar och i vägkanter.

Förr användes den som färgväxt för att ge gul Stor blåklocka färg. Bra biväxt som Blommar under innehåller både högsommaren och kan bli nektar såväl nästan en meter hög. Kronan som pollen. är blå eller ibland vit. Växer på ängar och öppna marker i skogsbryn. Bra nektar- och pollenkälla för humlor och bin.

Hanar av blåklocksbin söker dessutom ofta skydd i blomkalken när det är dåligt väder.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

21

H E L A D E N N A S I DA Ä R E N A N N O N S AV S W E D I S H L A P L A N D V I S I TO R S B OA R D E KO N O M I S K F Ö R E N I N G

EN HÅLLBAR RESA GENOM SVERIGES ARKTISKA DESTINATION En stilla vandring längs stranden vid en klar fjällsjö eller adrenalinpåslag när cykeln rusar längs stigarna i mäktiga tallskogar. Kvällar som avslutas i en bastu med utsikt, efter en måltid som får smaklökarna att slå kullerbyttor.

FOTON: TED LOGART

Sommaren i Swedish Lapland ger tid och utrymme för reflektion såväl som för fartfyllda upplevelser. Det finns många guldkorn att upptäcka och många mil att tillryggalägga med kulisser av vidsträckta fjällvyer, skogar och inbjudande skärgård. Här finns utrymme för alla att hitta sin egen lilla avskilda plats långt från stadens myller.

Sveriges arktiska destination bjuder på hållbara upplevelser på naturens och människornas villkor. Vi är beroende av att vår natur och kultur består och lever vidare i framtiden, och ett hållbart perspektiv genomsyrar utbudet av aktiviteter, mat och boenden. Här finns alla förutsättningar för unika upplevelser som låter dig komma nära inpå naturen och den genuina arktiska livsstilen. Paddla i sjöar och vattendrag på flera mils avstånd från närmsta bebyggelse, eller upplev naturen på cykel längs grusvägar i vacker landsbygd. Vill du skapa ett minne för livet kan du spendera natten i ett gömsle och spana efter björn och andra vilda djur. Varför inte testa på ett guidat skogsbad där du lär dig koppla av med skogens hjälp.

En rik kultur med den samiska, tornedalska och svenska historien har gett oss en underbar palett av traditioner.

På resa genom Swedish Lapland finns spår av våra förfäder ständigt närvarande. Du passerar vackra gamla stenbroar över strida vattendrag och kulturbyggnader som minner om tiden som var. Här får historien ta plats och har inte ersatts av bullriga motorvägar och tätbefolkade stadskärnor. Oavsett om du reser med bil längs de många ringlande vägarna eller tar tåget – ta dig tiden att stanna i de många små samhällena längs vägen. De starkaste upplevelserna sker i mötet med människorna som lever här och visar dig sin arktiska livsstil.

I tider där det är viktigare än någonsin att vi reser hållbart är tåget ett fantastiskt alternativ. Det ena storslagna sceneriet efter den andra fladdrar förbi utanför fönstret när tåget ringlar sig fram på sin resa norrut. Färden går genom vackra kulturlandskap, storslagen natur och samhällen med en historia och kultur utöver det vanliga.

”Det finns alltid en timme till och det är helt enkelt ljust dygnet runt nu”

Maten är såklart det som gör din upplevelse fullständig! Här finns lokala delikatesser från växt- och djurriket och närproducerade råvaror av högsta kvalitet. Man har i tusentals år lärt sig att ta tillvara på det naturen har att erbjuda och hemliga recept ärvda genom generationer har nu fått plats på restaurangernas menyer. Den hållbara prägeln är tydlig. Skölj ner måltiderna med en riktig hantverksöl från någon av de lokala mikrobryggerierna längs vägen.

I Swedish Lapland finns ett rikt utbud av boenden och aktiviteter som tillåter ett resande som minimerar det ekologiska fotavtrycket och bidrar till den lokala ekonomin och bevarandet av natur- och kulturmiljöer. Här reser du på naturens villkor och får en upplevelse vars avtryck på jorden är litet, men desto större i hjärtat!

swedishlapland.com

E ENERGI

Det stormar kring den nya vindkraften. sid 24

Den nya generationen solceller tar form i Uppsala. sid 34

16 sid or

Framtidens energi

En växande elbilsproduktion kräver bättre batterier. sid 32

Samtal, samarbete och forskning tycks vara vägen till framtidens energi. Vi har besökt labben där den nya solcellstekniken tas fram, pratat med batteriexperter och rest till Småland där t­­ eknikutvecklingen gjort vindkraft möjlig på nya platser.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

23

FRAMTIDENS ENERGI VINDKRAFT

storm av P E R L I L J A S

Medan många ­sjunger vindkraftens lov mullrar det i skuggan av de stora turbinerna.

Sveriges Natur åkte till de småländska skogarna för att ­lyssna.

24

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

I ens öga

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

25

FRAMTIDENS ENERGI VINDKRAFT

D et är en regnig kväll i slutet av januari och Folkets hus i Målilla är knökfullt. Det är andra gången för företaget Dackevind – i somras höll det öppet hus om sina planer på att bygga en vindfarm i bygden, men efter klagomål har företaget nu ordnat en presentation med frågestund. Ägaren tar i hand vid entrén. Det bjuds på kaffe och vetelängder. Mikrofonvolymen höjs en och två gånger. Jonathan Hjorth, konsulten som företaget anlitat för att hålla i tillståndsprocessen, inleder.

– En obekväm sanning, säger han och gör sedan en lång paus.

– Det var namnet på Al Gores bok, vilken kickade igång mitt intresse för klimatet.

Hjorth visar grafik. Koldioxidhalten i atmosfären, temperaturökningen, andelen fossila bränslen.

– Det här kommer från Dagens Nyheter, säger han. Vind är inte hela lösningen.

Men jag hoppas verkligen att det här kommer att bli året då koldioxidnivån slutar stiga.

– Allt det här vet vi redan. Sluta tala till oss som om vi var skolbarn och kom till saken, ropar en av åskådarna, Hjalmar Österberg.

SVERIGE BYGGER UT vindkraften i rasande takt. Från 2013 till 2019 fördubblades produktionen av vindenergi. Till 2022 beräknas den dubblas igen. Per capita expanderar vi mer än något annat land, undantaget Norge, och planen är att det ska fortsätta till 2040, då hela landets energiförsörjning ska vara förnyelsebar.

Men utvecklingen möter också kritik. Allt fler lokalbor oroar sig för konsekvenserna av vindkraftverken och deras protester

26

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

stoppar många projekt. Branschföreträdare räknar med att bara en fjärdedel av alla ansökningar får tillstånd och en tredjedel av godkända planer blir verklighet. Processerna tar år och kostar på för samtliga inblandade. De flesta är överens om att systemet måste ändras. Men hur?

Företaget ­Dackevind presenterar sina planer på en vindfarm för invånare i Målilla.

EGIL VISAR INGEN tvekan. Den knappt tvååriga älgen skrider genast fram, stannar precis intill stängslet och lyfter sin mule ett par centimeter från mitt ansikte.

– Han är kaxig, säger Maria Österberg som driver Målilla älgpark med sin man Hjalmar. De äldre tjurarna har fällt kronorna, så nu tycker Egil att han kan styra.

Paret, som kommer från Stockholm, förverkligade sin dröm då de flyttade hit för fem år sedan. För priset av en trea på Södermalm har de fått en herrgårdsliknande bostad, en flygelbyggnad, en gårdsbutik, åtta stugor, ett antal lador och uthus – allt intill en Natura 2000-­klassad bäck som slingrar sig genom en åkertunga i Smålandsskogen. Samtidigt har de blivit föreståndare för Hultsfred kommuns största turistattraktion, sedan musikfestivalen lade ned 2012.

– Våra vänner tyckte det var värsta 40-årskrisen. Men det är skithäftigt, vi vill stanna för alltid. Det är därför det är en sådan förbannelse med vindfarmen, säger Hjalmar Österberg, vars vardagsjobb är gymnasielärare i svenska och historia.

HAN ÄR UPPVÄXT med grön politik.

Föräldrarna var grönavågare, pappan koldioxidexpert på Naturvårdsverket.

Vindkraft är inget han motsätter sig. Men likt andra bybor kom han tidigt på kant med Dackevind. Förra vintern stötte några av dem på en ung konsult som tog kort i bygden. Hon berättade att det var för att visualisera framtida vindkraftverk, men kunde inte säga mer om planerna. Det startade samtal i byn. Några började läsa på om vindkraft. Mjölkbonden Staffan Olsson slogs av hur ensidig debatten var.

– Det som gör mig misstänksam är när allt är ”ja, halleluja,” säger han. För det finns baksidor, men de lyfts inte upp.

Vi som ska bo med det här i 25 år tycker att man borde stanna upp och analysera.

För forskningen är knapphändig kring de här nya verken.

KOMMUNALT VETO 2009 infördes kommunal tillstyrkan av vindkraft för att underlätta prövningen – men effekten blev den motsatta. Prövningstiderna är långa, en stor andel projekt får avslag, och argumentationen bakom besluten behöver inte redovisas. Röster har höjts om att processen är rättsosäker.

Ett regeringsuppdrag ledde till att Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2017 föreslog att vetot tas bort. För vindkraftskritiker eller enskilda projekt är vetot viktigt, det ger folkopinionen stor makt. Men det är möjligt att påverka även efter kommunal tillstyrkan. I Malung har motstånd mot ett beslutat projekt lett till att en folk­ omröstning ska hållas. På andra håll sker överklaganden mot uppkopplingen till kraftnätet.

Åke Carlsson är före detta kommunalråd i Uppvidinge.

Maria Österberg i familjens älgpark i Målilla.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

27

ENERGISPECIAL VINDKRAFT

Xxxx

Vindfarmen ­Lemnhult i Vetlanda kommun är Syd­ sveriges största.

Mjölkbonden Staffan Olsson är orolig för hur en planerad vindfarm kommer att påverka hans odlingar.

28

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

VINDKRAFT FRAMTIDENS ENERGI

”Det är högre än något vindkraftverk i bruk någonstans i världen.”

SKILLNADEN ÄR FRAMFÖR allt storleken.

Dagens vindkraftverk är dubbelt så höga som för tio år sedan. Det har lett till att vindkraften ångar vidare efter några knaggliga år. Plötsligt är det aktuellt med vindkraft på ställen där det tidigare blåste för lite – som i östra Småland. I närhesäger han. De kommer att bli stressade. ten av Dackevinds tolv tänkta snurror Dessutom är tystnaden något som lockar planerar ett annat företag femton till. I turister. Tyskar kommer till mig och viskar, Vetlanda ligger Sydsveriges största vindså speciellt är det för dem. Nu är det en farm Lemnhult, med en effekt på 96 MW. resurs som går förlorad.

I slutet av nästa år kommer den att överträffas av Åby-Alebo i Mönsterås, på 155 MW, vilken i sin tur trumfas av TvinnesSJÄLV HÖJER HJALMAR Österberg gärna sin heda i Uppvidinge år 2023, med en effekt röst. Han har startat en förening mot vindpå 210 MW. Samtliga är över 200 meter kraftsprojektet med omkring 150 medfrån mark till rakt uppåtstående lemmar. På två veckor samlade de bladspets, högre än landets in 449 namnunderskrifter.

PRISPRESS högsta skyskrapa Turning – Även om vi kunde Coronapandemin Torso. Kraftverken som tänka oss att flytta skulle är en hård smäll för planeras utanför Målilla ingen vilja köpa våra elproducenter.

Små vindär 250 och 270 meter. hus efter vindkraftkraftsproducenter kan slås ut Det är högre än något verken installerats. Så snabbare, men stora aktörer vindkraftverk i bruk vi stannar kvar och uppmanar till större satsning någonstans i världen. kämpar. Det är vi mot på förnybar el. Vindkraft stod Och inget som det har ”Big Wind”. för 12 procent av Sveriges elförsörjning förra forskats på eller som Ola Forsell, en av året.

Naturvårdsverket förhållit ägarna till Dackevind, sig till i sina riktlinjer. viftar bort kritiken. Enligt – Det är klart att det alltid blir honom är skogen lite eftersläpning av våra riktlinjer efterutanför Målilla idealisk. Dels som verken blir högre i så snabb takt. Vi eftersom kommunen pekat ut är däremot medvetna om att det finns en den som lämplig för vindkraft problematik här, och vår grundinställning och dels eftersom den är dubär att då osäkerhet råder ta goda margibelt så långt från bostäder som naler med hänvisning till försiktighetsNaturvårds­verket kräver. principen, säger Henri Engström, biolog – Alla deras argument bygger och hand­läggare på myndigheten. på är att våra verk är större. Det är lätt att påstå att tekniken är STAFFAN OLSSON UNDRAR hur hans odling- ny och oprövad. Men de har ingen saklig bevisning, och innan ar kommer att påverkas. En Harvardstudie det här projektet är i drift har på äldre verk visar hur verken vispar ner det redan byggts liknande verk luft från högre luftlager, vilket leder till på andra ställen i Norden och varmare och torrare klimat på marken. En med kortare avstånd till boende. föreståndare för ett kollo i trakten oroar Han räknar med att projektet sig för hur snurrandet, de röda blinkande blir av. lamporna samt det vita högintensiva – Om man inte får tillstånd ljus, som samtliga torn över 150 meter på det här stället, med de måste utrustas med, kommer att påverka hänsynstaganden som vi deltagare med autism. Hjalmar Österberg oroar sig för buller. En studie från Sveriges tagit, då är ju hela spelplanen rättsosäker. Då kommer finansilantbruksuniversitet visar att renar håller ärerna att backa. Och då är jag sig på fem kilometers avstånd från vindpessimistisk om klimatfrågan, kraftverk. Hans hägn ligger två kilometer det kanske är lika bra att lägga från närmsta planerade verk. ned.

– Älgar är helt beroende av sin hörsel,

MITT I KORSELDEN MELLAN lokalbor och miljardsatsningar hamnar kommunpolitikerna. Åke Carlsson, före detta kommunal­ råd i Uppvidinge, placerade sig där med vilje. Hans mål var att bygga ut vindkraft motsvarande en kärnkraftsreaktor.

– Ett tag fanns det tankar på 800 till 1 000 maskiner, men ganska raskt tog vi beslut om 160 stycken på 185 till 190 meter. Det motsvarar Oskarshamn 1.

Stoltheten är påtaglig, även om inga snurror uppförts än på grund av en segdragen process för nätanslutning.

Men han är sliten. Motståndare har gjort allt för att stoppa satsningen. Inklusive hotbrev.

– Det har tagit jättemycket energi. Det är för mycket ansvar för kommunerna att driva igenom nationell politik som lokala väljare inte tycker om. Många saknar den ideologiska övertygelse det krävs för att orka med.

Kommunernas makt beror på att de sedan 2009 har veto i frågan. För vindkraftsmotståndare är det ett viktigt verktyg. Förespråkare anser att det utgör en risk. Nya, stora vindkraftverk skulle möjliggöra för Sverige att nå vind­ energimålen med endast 4 000 turbiner, Lars-Göran Elm på den mark utanför Åseda där han planerar att bygga vindkraftverk.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

29

FRAMTIDENS ENERGI VINDKRAFT jämfört med de 5 200 som är i drift i dag, men då krävs att de placeras i goda vindlägen.

– Kommuner säger nej till många projekt i bra områden. Det betyder att vi kanske kommer att behöva 5 000 kraftverk i stället, och att elpriset blir 25 procent högre, säger Tomas Hallberg, projektledare på branschorganisationen Svensk vindenergi.

Svensk vindenergi har slutat jobba för att vetot ska slopas, organisationen anser att det är en strid den inte kan vinna.

Tillsammans med ett antal vindkraftsproducenter propagerar man istället för att vindkraftens klimatnytta ska vägas in i prövningar av nya projekt. Ola Forsell på Dackevind tycker att nationella politiker visar för lite stake i kampen för att nå klimatmålen.

– Politiker måste klara av att peka med hela handen och kolla på att inskränka möjligheterna för allmänheten att för­hala och förhindra i flera instanser.

Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers tekniska ­högskola och före detta generaldirektör för Energimyndigheten, säger att mycket motstånd beror på ”effektiv ryktesspridning” innan projekten slutförts.

– Besök människor som bor intill snurror, så får du se om de känner samma oro.

”I Norge har ­entusiasmen för ­vindkraft på land ­svalnat.”

Sagt och gjort, jag sätter mig i bilen och kör mot Lemnhult, en vindfarm två mil söder om Vetlanda som drivs av Stena Renewable. Det gäller att ha koll runt de små vägarna, för trots att kraftverken är massiva – störst i Skandinavien då de installerades – syns de ingenstans. Bara skog, skog. Och så plötsligt rör det sig över grantopparna. Gråaktiga, 112 meter långa propellrar som sävligt roterar runt sina nav 130 meter över marken. Där ett vattendrag öppnar landskapet ser jag tre verk i formation. De är enorma. Längre upp, framme vid ett av verkens fundament, kan jag räkna över 20 kraftverk.

Idogt skördande kraft, rakt ur luften.

där. Det ryker från en lövhög. En knapp kilometer där bakom, delvis dolt av höga granar, står tre kraftverk och snurrar.

Ljudet är detsamma som uppe på höjden, om än mindre intensivt. En man möter mig på infarten. Han förklarar att han inte vill ställa upp med namn eller bild, men går med på en liten pratstund.

– Det var några samrådsmöten och så men det hela gick väldigt snabbt. Vi överklagade till högsta instans utan resultat.

Då jag frågade Stena om de ville köpa mitt hus sade de nej. Nu har vi accepterat läget.

Men det är skit. När solen står fel skickas skuggor in i huset så allt blinkar. Du skulle höra hur det låter med vinden åt andra hållet. Idyllen är förstörd.

ETT SÄTT FÖR företag att stävja folk­ opinionen har varit pengar. I Ockelbo, landets mest vindkraftsproducerande kommun, delas årliga bidrag ut till berörda byföreningar. Kommunchef Lasse Sjödin säger att de är nöjda, men att det fanns begränsad möjlighet att NÄR JAG KLIVER ur bilen blir susandet förhandla villkoren. Inga andra fördelar påtagligt. Likt ett jetflygplan som taxar tillfaller kommunen. Jobbtillfällena är några hundra meter bort, markerat av ytterst få. De enda som tjänar på affären ett rytmiskt svischande. Ett jakttorn står är de markägare som upplåter sin mark åt intill och jag undrar om någon använder verken – i det här fallet skogsbolag som det nu för tiden. Färsk spillning visar att är registrerade utanför kommunen och det finns älg. På väg ut ur området ser jag inte ens skattar där. De får en procentsats ett hus, så jag går för att se om någon bor av verkens förtjänst, omkring 200 000 kronor per år och verk.

Hjalmar Österberg gör sin röst hörd. Han har Lars-Göran Elm, pensionerad startat en förening mot före detta teknisk chef på Uppvivindkraftsprojektet. dinge kommun, säger att systemet leder till avundsjuka.

– Det är lättare att sitta vid köksbordet och se ett vindkraftverk och veta att varje gång det snurrar trillar det ner en krona i min spargris i stället för i grannens.

Elm är själv involverad i ett projekt för att uppföra sex vindkraftverk där de även delar intäkter med grannarna enligt den så kallade LRF-modellen.

– Vindupptagningen sträcker sig ju in på deras mark, så det tyckte vi var schysst.

ETT VANLIGARE OCH mer övergripande förslag är att införa kommunal fastighetsskatt. På det

30

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 1 90

viset skulle alla lokalinvånare gagnas, i stället för att kraftverksägarna betalar sin skatt till staten. I Norge och Finland har liknande skatt lett till mer välvilja från kommuner att acceptera projekten. Men det skulle kunna vara svårt att genomföra i Sverige eftersom det bryter mot det kommunala utjämningssystemet, vilket inrättats för att fördela skatteintäkter mer jämnt över landet. Och i Norge har entusiasmen för vindkraft på land svalnat.

Förra året avbröt statsminister Erna Solberg planer på ytterligare utbyggnad efter att 49 av 56 kommuner sagt klart nej. Tillsammans med flera andra länder satsar Norge nu i stället på vindkraft till havs. Det hade kunnat vara ett alternativ även i Sverige, om inte försvaret sagt nej.

Verk till havs är något även Henrik Wachtmeister hade kunnat gå med på. Han är vice ordförande för Svenskt landskapsskydd, den förening som går i täten för vindkraftsmotståndet.

– De här stora, industriella etableringarna hör inte hemma i landskapet, säger han. De förstör för människor, djur, allemansrätt och otroliga härlighets­ värden. Det är ytterligare ett cyniskt sätt att utarma landsbygden och lägga en oproportionerligt stor del av bördan för klimatomställningen på dem som bor där.

HUR MAN upplever något ligger förstås i betraktarens öga. Professor Kåberger vid Chalmers jämför med då Sverige var täckt av väderkvarnar på 1800-talet. Hallberg på Svensk vindenergi tänker att dagens ungdomar kanske kommer att börja se på vindkraftverk som folk tidigare sett på kyrkor.

– De kan komma att se vindkraftverk som något som signalerar hopp för framtiden, säger han.

Hjalmar Österberg erkänner att även han brukade fascineras av vindkraftverk.

– Jag kommer ihåg då jag kört bil genom Danmark och Tyskland och sett de här stora fälten av snurror och tänkt ”fan vad coolt”. Jag tyckte de var snygga också. Östra Småland är något annat. Sånär som på Dals-Ed är det det minst tätbefolkade området i Götaland. Lavdraperade träd kantar vägarna. När solen gått ned blir det becksvart. I många kilometer.

Tills en formation av röda ljus blinkar till ovanför grantopparna.

FRAMTIDENS VINDKRAFT I SVERIGE

Planerade vindkraftverk Överklagade vindkraftverk Källa: Länsstyrelsen.

Totalt antal vindkraftverk 2018: 3 652 2019: 4 099 (2020: 4 549) Total produktion 2018: 16,4 TWh 2019: 19,5 TWh, (2020: 26,7 TWh) Prognos till 2023, låg: 38 TWh, medel: 44 TWh, hög: 49 TWh Under konstruktion på land: 971, till havs: 0 Tillstånd givna på land: 1 546, till havs: 418 Tillståndsprocess pågår på land: 1361, till havs: 150 Källa: Svensk vindenergi 2019-12-31

UPP OCH NER

VINDKRAFTSUTBYGGNAD TILL 2040

Svensk vindenergis prognos över utvecklingen de närmaste 20 åren.

100 000

2003 kom ­el­certifikaten som ger extra betalt till producenter av förnybar el och vindkraften fick ett lyft. När el­­ priset sjönk under tidigt 2010-tal tappade äldre projekt lönsamhet.

Energi­överenskommelsen 2016 och målet om 100% förnybart el­­ system 2040 gav ny fart. 2017 till 2022 väntas produktio­ nen öka från 17 till 44TWh.

90 000 80 000

Årsproduktion (GWh)

70 000 60 000 50 000 40 000 30 000

Installerad effekt (MW)

20 000

Antal vindkraftverk

10 000 0 2007

2011

2015

2019

2023

2027

2031

2035

2039

ELBILEN HAR KALLATS klimat-

BÄTTRE BATTERIER Med fler elbilar på gatorna ökar batteritillverkningen. Men den ger både klimatpåverkan och efterfrågan på konflikttyngda metaller.

Nu letar branschen bättre metoder. av K E R ST I N LU N D E L L il l ustra tion J E N S M AG N U S S O N

32

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

värsting i Sveriges Television och värre miljöhot än en diesel av Svenska Dagbladet. En undersökning 2019 visade att 57 procent av bilköparna väljer bort elbilen med hänvisning till miljön. Huvudorsaken är batteriet. Påståendena om klimatpåverkan bygger ofta på en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet från 2017. Den visade utsläpp på mellan 15 och 20 ton koldioxid innan bilen ens startat. Nu har Lisbeth Dahllöf, en av författarna, presenterat en ny rapport och siffrorna har blivit lägre. De höga nivåerna berodde bland annat på att uppgifter hämtats från en batterifabrik som inte var så effektiv.

– Nya fabriker som går för fullt är nere i hälften av de utsläppen, säger hon.

Emma Nehrenheim, hållbarhetschef hos svenska batteriföretaget Northvolt, räknar med ytterligare minskning.

– Vi kan nog kapa hälften igen. Sedan finns det flera sätt att få ner det ytterligare. Vi kan stötta gruvnäringen med elektrifiering, vara noggranna med transporter med mera.

MEN DET LÖSER inte problemen med utvinning av metaller och mineraler. Det behövs omkring 20 kilo kobolt för ett batteri. Av det utvinns i dag 64 procent i Kongo-­Kinshasa, till viss del av barnarbetare.

I Sverige finns också både fyndigheter och intresse för utvinning. Men en tidigare genomgång i Sveriges Natur visade att 47 procent av alla tillstånd att leta efter kobolt här krockar med natur­ intressen. Till det kommer det omtvistade området i Kiskamavaara, där naturintresset fick ge vika redan innan det kunde få skydd, de som ville leta efter kobolt hann före.

ANALYS FRAMTIDENS ENERGI Litiumjonbatterier behöver, som namnet antyder, också litium. Bland andra Amnesty International rapporterar om brott mot mänskliga ­rättig­heter vid litiumgruvor.

DEN SENASTE RAPPORTEN som Lisbeth Dahllöf varit med och skrivit handlar om att minska flera problem på en gång, genom återvinning. Kobolt återvinns redan i dag eftersom det är så värdefullt. Det finns fabriker för det i både Kina och Europa. Man kan ändå inte deponera batterier på hög, enligt henne, eftersom det finns en viss brandrisk.

Men den vanligaste metoden att återvinna i dag är energikrävande och därmed klimatpåverkande. Allt tas inte heller till vara. Det finns en bättre process som kräver mindre energi och gör att upp­ emot 95 procent av batteri­ metallen kan återvinnas.

– Men värdet för litium är så litet att det nog måste till lagstiftning för att komma igång, säger Lisbeth Dahllöf.

I dag finns inte heller så många elbilsbatterier att återvinna. Livslängden beräknas vara 14 år, längre än vad många tidigare trott. Batterierna återanvänds också vilket förlänger livslängden. När de inte fungerar i en bil längre kan de duga i ett energilager vid ett vindkraftverk, för att kompensera för skillnaden mellan blåst och stiltje.

Det betyder att de drygt fem miljoner batterier som kommer att rulla runt de närmaste åren kan återvinnas först år 2032. Det året beräknas uppemot 300 miljoner elbilar finnas i trafik. Återvinning kommer inte att räcka.

Så då är vi tillbaka vid gruvorna. Men då finns också nya varianter som minskar behovet av den värsta sortens

”Nya fabriker som går för fullt är nere i hälften av de utsläppen.” metaller, till exempel natrium- och protonbatterier, som utvecklas av ett företag och en forskargrupp i Uppsala just nu.

Kobolt går också att ersätta med till exempel järnfosfat, en redan etablerad metod. För Northvolts del handlar det om en minskning av mängden kobolt med hjälp av nickel och mangan, enligt Emma Nehrenheim. Vad gäller kobolt från Kongo-Kinshasa har den valts bort.

– Vi har rest till Kongo för att lära oss och skulle kunna tänka oss att köpa därifrån.

Men vi tycker inte att det finns något säkert sätt att göra det.

Enligt henne letar företaget efter leverantörer som själva vill satsa på en bättre form av gruvverksamhet. Skulle någon inte leva upp till kraven så plockas den leverantören bort, det finns med i kontraktet.

Om det blir några inköp i Sverige, till exempel från Kiskimavaara, kan hon inte säga. Närmare detaljer om varifrån råvaran ska hämtas vill hon inte lämna ut.

– Det finns inte tillräckligt mycket i Sverige för att försörja Northvolt, säger hon.

IRIS REHNSTRÖM, miljö- och

hållbarhetsansvarig hos Skånetrafiken, intresserar sig också för hur fordonsbatterier tillverkas. Kollektivtrafik­ bolaget ska elektrifiera bussar och söker lösningar som inte skapar alltför stora nya problem. Både hon och hennes kollegor hos Västtrafik och i Stockholm undersöker

möjligheten att ställa krav vid upphandling. Leverantörs­ kedjan har undersökts så gott det går.

– Vi hittade riskområden, allt från risk för barnarbete till klimatpåverkan, säger hon.

När det gäller mänskliga rättigheter ska Skånetrafiken skriva in OECD:s riktlinjer för konfliktmineraler i sina krav.

Företaget vill också ha en redovisning av koldioxid och batteriernas klimatpåverkan.

– Det finns många studier om det. Informationen om hur klimatavtrycket ser ut är osäker. Där finns allt från 50 till 300 kilogram per kilowattimme, säger Iris Rehnström.

De har även diskuterat vätgas som ger en form av eldrift.

Men i dag är det batterier som gäller, utvecklingen för dem har kommit mycket längre.

ENERGIMYNDIGHETENS batteriexpert Greger Ledung har följt utvecklingen i ett decennium.

Han anser att batterier är att föredra framför fossila bränslen i vilket fall som helst.

– Man ser ibland sensationella rubriker som får folk att tro att batteridrift är sämre, men det är i princip aldrig sämre än fossila bränslen.

Fossilbilarna blir sämre med åren, allteftersom oljereserverna sinar och mer svårtillgänglig olja utvinns med allt större miljöproblem.

Teknik med natrium i stället för litium kan till exempel innebära en förbättring. Och klimatavtrycket minskar.

– Batterierna är bra i dag, och det finns en stor potential för att de ska bli ännu bättre.

Men Greger Ledung på­pekar att allt vi gör påverkar klimatet, även elektrifiering och trots att allt blir bättre.

– Vi måste också komma till rätta med att vi åker runt så mycket.

PROTONBATTERI: LADDAS DIREKT I SOLEN — Forskare vid Ångström­ laboratoriet i ­Uppsala har utvecklat ett ­b atteri av organiskt mate­ rial. Det aktiva ämnet är kinon, en kolförening som finns i naturen utan gruvbrytning och som också utnyttjas i gröna växters fotosyntes. Kinon kan ta upp och avge väteatomer som i sin tur utgörs av protoner. I litium­ jonbatterier har litium motsvarande funktion.

Vatten kan användas som elektrolyt, alltså transport av laddning mellan protonbatteriets katod och anod. Där finns en miljövinst jämfört med litium­ jonbatterier som utnyttjar organiska lösningsmedel.

Protonbatterier kan laddas av solen på bara några sek­ under eftersom de passar bättre ihop med en solcell än vanliga batterier.

Men de kan inte lagra lika mycket energi per kilo.

Därför är de främst tänkta för station­ ära energi­lager, till exempel att ut­­jämna tillgången från förnybar kraft som sol och vind.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

33

BIT

FRAMTIDENS ENERGI SOLCELLER

BIT 34

S V E R I G E S N AT U R 3 4 — 2 0 21 90

FRAMTIDENS ENERGI

FÖR

I Uppsala ska solcellstekniken ta ett rejält kliv framåt. Sveriges Natur har besökt Ångströmlaboratoriet och fått veta mer om betydelsen av moln, blyatomer och ljusets våglängd. Det handlar om en energikälla som kan försörja hela det mänskliga samhället flera gånger om. av K E R ST I N LU N D E L L foto M A RT I N ST E N M A R K

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

35

E

FRAMTIDENS ENERGI

n dag när solen tvekar öppnar Marika Edoff dörren till ett rum i Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Professorn i fasta tillståndets elektronik har små svarta fyrkanter täckta av glas i handen och lägger dem på en metallplatta. Så slår hon på en lampa med bländande ljus som ska motsvara vad den riktiga solen levererar en soligare dag än denna.

– Här kan solcellerna ligga och gona sig och sedan får vi mäta på dem igen efter ett tag, förklarar hon.

Forskningsvärlden söker svar på flera frågor. En av dem är hur mycket el tekniken kan leverera i förhållande till mängden ljus som strålar in, det vill säga verkningsgraden.

Ju mindre yta som behöver täckas av solceller desto bättre.

Det gör också installationerna billigare. Men det handlar inte längre om att göra solcellerna konkurrenskraftiga vad gäller pris per kilowattimme, det är de redan. Det är Marika Edoff noggrann med att påpeka.

– Redan i dag räcker det att täcka taket till en vanlig villa för att få tillräckligt mycket el för hushållet, förutom det

36

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Selen, bokstaven s i Cigs.

som behövs för uppvärmning.

De betalar sig på tio år med dagens elpris, säger hon.

Men det som är bra kan bli bättre. Eftersom en stor omställning måste göras, är det bråttom att förbättra teknik som kan ersätta fossil energi i det globala energi­systemet.

Solens strålar ger 2 000 gånger mer energi än vad vi människor på jorden använder.

SOLCELLERNA I MARIKA Edoffs

hand ger inte så mycket ännu.

Däremot inger de hopp om ett stort kliv framåt. I dagsläget gnetar sig tekniken uppåt procent för procent i verkningsgrad, från 20-procentstrecket och uppåt. Nu hoppas forskar-

SOLEN GER MER ÄN TILLRÄCKLIGT — Elektroner är så små att en ljusstråle kan frigöra dem från banan runt atomen. Om många elektroner dras iväg åt samma håll bildas en elektrisk ström.

Hur långt de kommer och i vilken hastighet beror på hur elektronen är knuten till en viss atom, alltså på solcellens mate­ rial. Ljus med olika våglängd ger olika kraftiga energipuffar och därför är material olika bra på att göra el av olika sorters ljus.

Solen levererar energi som motsvarar en kilowatt per kvadrat­meter en solig dag, unge­ fär vad en dammsugare behöver.

Men allt det blir inte el, i bästa fall 200 watt med dagens bästa teknik, motsvarande en elvisp.

Gonar sig i ­artificiellt solljus.

na i Uppsala på att ta klivet upp till 30 procent. Av solens 1 000 watt per kvadratmeter en solig sommardag, kan då 300 watt bli el.

Det Marika Edoff har i handen kallas tandemsolceller.

Så kallad Perovskitteknik som är lovande men ännu inte kommersiell ska kombineras med den teknik hon är expert på.

– Det går ut på att man blir starkare tillsammans, det är själva grejen.

Perovskitens rekord är

SOLCELLER FRAMTIDENS ENERGI

”Solens strålar ger 2 000 gånger mer energi än vad vi människor på jorden använder.”

Koppar, Cu, behövs också för Cigs.

Mössan på i renrummet.

hela 26 procent, uppnått av forskare i Oxford. Fast det är bara för en liten yta, konstaterar Marika Edoff och varnar för övertolkning. Den andra tekniken kallas Cigs, vilket är första bokstaven på latin för de ämnen som ingår, nämligen koppar, indium, gallium och selen. Cigs-celler har levererat 23 procent som mest och den siffran är hon säkrare på, för det är den teknik hon själv arbetat med länge.

Perovskitkristallerna är bra

på att fånga upp energirikt blått ljus medan Cigs-cellerna därunder ska finslipas för det långvågiga, infraröda ljuset, som också kallas värme­ strålning. Tillsammans kan skikten ge det större klivet. En fördel med att fånga upp just värmestrålning är att cellerna blir mindre varma och då ökar verkningsgraden ännu lite mer.

Tandemsolcellerna i Marika Edoffs hand har ännu inte gett mer än 16 procent. Det är visserligen bra tycker hon, med

tanke på hur kort tid projektet pågått, men räcker inte. Den centrala frågan i projektet är egentligen inte verkningsgraden utan hur stabil tekniken är, framför allt perovskit­ skiktet. Verkningsgraden måste förbli hög år efter år.

– Är de inte stabila när de får hög spänning över sig, då är det kört, säger hon.

DET BLIR ALLTSÅ många fler

rundor till de extra dammfria så kallade renrummen

några trappor ner innan tandem­tekniken är redo att ­installeras på hus och hem eller i solcellsparker. Innan dess ska strukturen finslipas på nära nog atomnivå, med en ­precision mätt i nano­meter, alltså miljondels milli­meter.

Ett hårstrå är enormt i sammanhanget. Plastmössa på inför besöket alltså, liksom overall och renrumsskor.

– Får vi dåliga resultat här vet vi i alla fall att det inte beror på damm, säger Marika Edoff.

I ett hörn i ett av rummen står en maskin och dunkar.

Den pumpar rent på atom­ nivå, så att vakuum råder när solcellerna ska tillverkas.

Syreatomer eller kväve från

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

37

FRAMTIDENS ENERGI luften får inte störa när den fina strukturen i solceller ska sättas ihop, skikt för skikt.

”Jag tror ett vettigt tidsspann är fem år. Längre än så får det inte ta.”

MASKINEN SOM DUNKAR är

Marika Edoffs favorit. Hon använde den redan när hon började forska här för tjugo år sedan. Tekniken är enkel och robust. En vakuumpump och elektriska element som ser till att temperaturen blir exakt den som krävs för olika sorters solceller.

– Gallium är häftigt. Det smälter vid 29 grader, när man håller det i handen, berättar hon och visar en liten kula av metallen som står för g-et i Cigs.

Perovskiten som består av helt andra ämnen görs inte här. I arbetet med den nya tekniken ingår promenader genom en täckt gångbro till huset brevid. Där möter Malin Johansson och hennes kollegor upp.

– Det vi gör nu är att prova lösningsmedel som är mer vänliga mot miljön, säger Malin Johansson.

Hon och kollegorna är experter på det översta lagret i tandemsolcellen. ­Materialet kan bestå av flera olika grundämnen som alla har det gemensamt att de passar in i en speciell kristallstruktur som är bra för solceller.

ETT VIKTIGT PROBLEM som måste lösas för perovskit-­ tekniken är miljöbelastningen.

Bly fungerar mycket bra i den speciella kristallstrukturen.

Om det byts mot något annat sjunker verkningsgraden.

Perovskitforskarna arbetar med återvinning, inte bara för bly.

– Det är väldigt viktigt att tänka på recycling, för sol­cellerna har inte evigt liv, säger kollegan Gerrit ­Boschloo.

38

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Malin ­Johansson ska göra ­ erovskiten bättre. p

Marika Edoff, som har erfarenhet av produktion i kommersiell skala, berättar att det redan finns i planerna. Vid tillverkningen av alla sorters solceller blir det mycket spill som återförs till produktionen. Den stora mängden material handlar dock om glas. För en solcell på femton kilo står själva solcellsmaterialet bara för några gram.

– Arbetar man med miljöteknik måste man vara extra försiktig vad gäller miljö­frågor, säger Marika Edoff som redan som student bestämde sig för att ägna sig åt förnybar energi.

DET BÖRJAR SE mer lovande

ut uppe bland molnen, vi anar solen glimta till. Det är dags att gå ut i blåsten på taket och möta den verklighet som solcellerna ska klara

i minst 25 år, vilket är så länge garantierna räcker.

Ovanpå Ångström­ laboratoriet finns flera ­blänkande, lutande ytor med olika mönster, alla riktade åt söder och med en lutning på ungefär 45 grader.

– De vi har här är bra på både infrarött och synligt ljus.

Men i tandemsolcellerna ska de vara helt optimerade för infrarött ljus, säger hon.

Solen är opålitlig och gömmer sig igen. Det blir el härifrån ändå, om än bara kanske tio eller femton ­procent av maxeffekten, försäkrar Marika Edoff. På natten blir det ­ingenting som går att mäta, inte ens vid månljus.

– Solen är så enormt stark.

Det märker man när man ­börjar göra lampor som ska likna den, säger Marika Edoff.

Hon pekar mot några fönster i ett av de intilliggande

husen och berättar att där finns en grupp som forskar på bättre teknik för batterier. De kan behövas för att lagra elen från solcellerna över ett dygn.

För den stora årsvariationen duger de däremot inte, eftersom de är för dyra. Då kommer vattenkraften väl till pass, den som används redan i dag för att jämna ut variationerna i elsystemet.

Snö eller löv behöver däremot inte vara ett problem.

Snön smälter bort ovanpå de varma solfångarna och löven faller av på grund av lutningen. Glaset skyddar mot regn och rusk och annat som kan tänkas skada de dyrbara tunnfilmerna därunder, utom kanske om en sten faller eller kastas på dem. När de glastäckta rektanglarna och elledningarna som kopplar dem till nätet väl installerats fungerar de med väldigt lite underhåll, år efter år.

– Det är bara skivor som är uppmonterade. Det är en av de stora fördelarna med solceller, säger Marika Edoff.

NÄR SOLCELLERNA I asken kan ställas upp på taket är en fråga som ännu inte har ett svar. Sedan tar det ännu en tid innan de kan börja säljas. Om allt går som forskarna hoppas.

De solceller som Marika Edoff utvecklat tidigare behövde 20 år för att komma ut på marknaden. Nu vill hon att det ska gå fortare.

– Jag tror ett vettigt tidspann är fem år. Längre än så får det inte ta. Det är bråttom.

SOLCELLER

Skapa en idyllisk äng full av liv

Fo to P

r a ten s i

s AB

Anmäl dig till våra populära liekurser Alla kan lära sig slå med lie! Våra duktiga kursledare lär dig grunderna i slåtterteknik, bryning, knackning med mera. Efter kursen slår du lätt både högt och lågt gräs och kan börja sköta hela eller delar av trädgården som äng full av insekter, fåglar och vilda blommor.

För anmälan och mer information: slattergubben.se/produkter/liekurser

Boka våra populära kurser eller lär dig tekniken via våra instruktionsfilmer på YouTube

Fåglar älskar insektsrika miljöer!

Slåttergubbens ekologiska fågelmat: 0738-32 25 59

Lie, orv och annan

högkvalitativ utrustning finns att köpa under kurserna och i vår webbshop!

T.ex liens fördelar och användningsområden.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0 slattergubben.se

39

BÄVERSAFARI

Bävrarna blir allt fler. Men är de ett hot mot mångfalden eller en förutsättning för den?

Sveriges Natur undersöker saken på en

Jak

B ÄV E R S A FA R I

i Färnebofjärdens nationalpark.

efter av A N N A F RO ST E R fot o M A RT I N ST E N M A R K

40

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

BÄVERSAFARI

kt plask S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

41

BÄVERSAFARI

V

inden är råkall och ­vågorna går höga på Dalälven. Molnen tornar upp sig som en mörk medeltidsfästning och det känns inte alldeles självklart att skjuta ut sin kanot i skymningen. Särskilt inte när medpaddlaren glatt konstaterar: ”Jag har aldrig suttit i en sådan här farkost förut!”

Det kunde ha varit en sådan där stilla försommarkväll när himlen speglar sig rosaskimrande i vattnet, men ibland är naturupplevelser mer dubbel­bottnade.

Egentligen passar det för att närma sig kvällens komplexa huvudrollsinnehavare.

Bäversafarin har nyss börjat för säsongen, bara några dagar efter att länsstyrelsen avslutat årets bäverjakt. Det blir inte så lyckat om familjerna som paddlar ut för att se gulliga gnagare stöter på en bäverfälla, förklarar guiden Jack Hicks.

Han har blandade känslor inför jakten. − Vi vill ju visa människor de här fantastiska djuren. Men jag förstår problemet med att bävern gnager ihjäl lövträd som många andra arter behöver.

Vem hade kunnat ana att mängden bävrar skulle bli ett problem när Sveriges sista bäver sköts 1871? På 1920-talet hämtades omkring 80 bävrar i lådor från Norge och kördes till olika svenska vatten med tåg, bil och hästskjuts. Från dem växte stammen till dagens drygt 100 000.

Vi glider förbi ekar med bulliga kronor som lyser klargröna i det sista dagsljuset.

Skymningen är bävrarnas tid. − När vi paddlar runt hörnet på udden Bäverhyddan har vissa likheter med en majbrasa.

42

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

”Vem hade kunnat ana att mängden bävrar skulle bli ett problem?” där framme ska vi vara lite tysta, säger Jack Hicks och pekar.

Från andra sidan fjärden hörs ett ljust bubblande av spelande orrar. Första tecknet på att vi har nått bäverland är de upptrampade gångarna genom vassen.

Bävrarna har rultat ner med lövruskor till sitt skafferi på älvens botten. Där sticker de ner grenarna för att hålla dem färska. I smalare vattendrag måste bävrarna bygga fördämningar för att skafferiet inte ska frysa om vintern, men här i den breda Dalälven behövs inte det.

E

fter en stunds tystnad börjar tanken på att få se en bäver kännas osannolik. Hur var det nu, var det bäver­ garanti? Nej, det sade ju guiderna Jack Hicks och Madelen Zander innan vi lämnade stranden, de ger ingen garanti men inga turer har varit bäverlösa under deras två säsonger. Men det brukar vara bättre väder. Nu kommer duggregnet och bara den yngsta safarideltagaren sitter lika rakryggad som för en timme sedan. Nioåriga Milena Brandt spanar med lysande ögon längst fram i kanoten.

Längs stranden syns något som liknar en majbrasa på väg att glida ut i det svarta vattnet. Bäverhyddan är imponerande oordnad, här finns inte en rät vinkel någonstans.

Så händer det, Jack och Madelen pekar tyst mot andra sidan älven. Där syns något som skulle kunna vara en blöt flytande pinne. Efter en stunds stirrande blir det tydligt att pinnen har både en målmedveten riktning och nos. Sedan kommer det stora plasket, bävern har sett oss, varnar sin familj med svansen och försvinner

Jack Hicks och Madelen Zander är utbildade vildmarksguider.

Deras vardag är att hyra ut kajaker och ­kanadensare, och hålla guidade turer i Färnebofjärdens nationalpark.

BÄVERSAFARI

BÄVERSAFARI

Bävern är inte alldeles enkel att få syn på.

44

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

BÄVERSAFARI

”Våtmarker som bävrar skapar blir mer artrika än mänskligt anlagda våtmarker.” ner under vattnet. Det kunde ha varit ett rejält magplask vid vilken sommarbrygga som helst, men det känns annorlunda i öronen när det kommer från en stadig bäversvans. Den pinnlika uppenbarelsen och plasket hade kanske inte funkat i en naturfilm men detta är på riktigt.

Magin känns mer avlägsen i dagsljus, när nationalparksförvaltaren Ingvar Westman svarar i telefonen på Naturum Färnebofjärden. Han har varit med och organiserat länsstyrelsens bäverjakt sedan början av 2000-talet, med slagfällor som tar 20-30 bävrar om året. Frågan är om det har haft någon effekt. − Svårt att säga, antalet bäverhyddor har ökat från åtta till 26 stycken sedan år 2000. Men man vet ju inte hur mycket de skulle ha ökat om vi inte hade jagat.

En av nationalparkens centralfigurer är den vitryggiga hackspetten, som är akut hotad. För att den ska överleva krävs gamla lövträd och bävrarna går hårt åt dem, enligt Ingvar Westman. − De kan fälla i princip alla aspar som finns i ett område och lämna ett stort plockepinn efter sig bara. Jag tror att de flesta som ser hur bävern går fram här håller med om att det inte känns bra.

Visserligen håller sig bävrarna normalt inte längre än 50 meter från vattnet men det är också i zonen närmast älven som det finns flest lövträd, förklarar han. − Och vissa år stiger vattnet mycket högre än normalt. Då höjs strandlinjen så att lövträden försvinner där med.

M

en bäverjakt är nog inte bästa lösningen för att bevara lövträden, tror Frauke Ecke.

Hon forskar i viltbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och har lett flera studier om bävrar. − Ett effektivt skydd är att sätta höns-

nät längst ner runt gamla aspar, säger hon.

Det kräver förstås tid och pengar men kanske inte mer än jakten. Sedan kvarstår problemet med hur nya små lövträd ska ta sig upp. En metod som Umeåforskarna har testat är att sprida urin från bäverns största fiende – vargen. Det verkar vara en effektiv avskräckande metod men hur ofta man måste hämta kiss från djurparksDet finns vargar är inte riktigt utrett. ingen granti, När det gäller ungträd tror men bävrarna inte Frauke Ecke att bävern brukar dyka upp. är den stora boven i dramat. − Vi har haft viltkameror i Färnebofjärden för att kolla vilka som betar mest och det visade sig vara framför allt rådjur.

Dagens bäver­stam är förmodligen något mindre än innan vi människor kom in i bilden. Stammarna av rådjur och älg är däremot historiskt höga. Kalhyggenas lövsly står som dukade bord för dem samtidigt som skogsbruket har gallrat Död ved är också en bristvara som bort äldre lövträd. Det lilla som finns kvar många arter är beroende av. Men bävrarär eftertraktat av många och Frauke Ecke nas framfart är förstås svår att styra. förstår att det kan bli en konflikt mellan − Äger du bara några hektar skog och bäver och lövberoende arter på vissa håll. bävrarna bygger ett dämme just där så att Samtidigt ser hon bävern som en viktig träden översvämmas och dör, då skulle naturvårdare. jag inte heller bli glad. − Jag skulle nästan vilja påstå att bävern har åstadkommit större naturrauke Ecke har gått vårdsnytta än alla naturvårdsprojekt som igenom internationell vi människor har genomfört när det gäller forskning om bäverns att skapa död ved i skogen. naturvårdsnytta och ­konstaterar att våtmarker som bävrar skapar Bävrarna blir mer artrika än ­trampar upp mänskligt anlagda våtmarker. Förklaringgångar genom vassen. en är förmodligen att när bävrar dämmer upp ett område blir resultatet en plottrig blandning av olika små miljöer där olika arter kan trivas. Bävrarna fortsätter hela tiden att gräva och flytta slam för att hålla en jämn vattennivå i kanalerna in till hyddan. Det är ett ständigt finlir att hålla ingångarna lagom mycket under vatten så att inte rovdjur kan ta sig in.

F

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

45

BÄVERSAFARI

”Många ­arter ­behöver att ­bävrarna är där och rör om.” − Många arter behöver att bävrarna är där och rör om. Men när det blir brist på lövträd i området flyttar bävrarna vidare.

De övergivna bäverdammarna omvandlas till bäverängar som på lång sikt blir till lövskog, förklarar hon. Om lövträden får växa sig stora utan att ätas av harar, älgar och rådjur skapar bävern förutsättningar för ny lövskog. Och framtida bävrar.

E

tt annat aktuellt naturvårdsproblem är vandringshinder för fiskar. Enligt EU:s vattendirektiv ska småskaliga kraftverksdammar rivas.

Blir inte bäverdammar också hinder för fiskar? − Många sportfiskare skulle nog säga ja, men efter att ha gått igenom den forskning som finns skulle jag säga nej, säger Frauke Ecke och förklarar att bäver­ dammar ofta inte är lika täta som artificiella dammar. Det rinner alltid lite vatten på sidan eller i håligheter där fisken tar sig igenom. En bäverdamm kan stoppa öringarna tillfälligt, men efter någon vecka uppstår nästan alltid hål. −Historiskt har bävern funnits i nästan vartenda vattendrag, så om öringar inte kunde ta sig förbi bäverdammar så skulle vi aldrig ha haft några öringar.

Bävern varnar sin familj med svansen.

46

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

BÄVRARNAS TJÄNSTER OCH OTJÄNSTER FRÅN MILJÖSYNPUNKT — PLUS: Fördämningarna skapar artrika våt­ marker.

När träden över­ svämmas och dör skapas död ved som är en bristvara för många arter.

Dammarna renar vattnet från ­partiklar, tills de överges och brister.

Dammarna kan också förebygga översvämningar längre nedströms och hålla grund­ vattennivån uppe.

MINUS: Fäller lövträd som många andra arter behöver.

Skapar tillfälliga vandringshinder för fisk, men generellt brukar fisken snart hitta en öppning i dammen.

Kan ge förhöjda halter av metylkvick­ silver eftersom dam­ marnas låga syrehalt i kombination med mycket växtmaterial som bryts ned ska­ par förutsättning för omvandling av kvick­ silver till metylkvick­ silver. Detta gäller under de första åren när bävrar etablerar sig på en plats som varit bäverlös länge.

BÄVERSAFARI

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

47

PORTRÄTT

”Jag är bra på att oroa mig”

av K A R I N A L F R E D S S O N

Den som inte är pessimist vet för lite om verkligheten enligt

E L I Z A B E T H K O L B E R T. Hon är författaren som följt ­vetenskapsmän jorden runt för att kunna sprida kunskap.

48

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 1 70

FOTO— JOHN KLEINER

PORTRÄTT

F O T O — P R I VAT

SSVVEERRIIGGEESS N NAT ATUURR 33— —220021 07

49

PORTRÄTT

ELIZABETH KOLBERT — Född: 1961 Bor: Williamstown, Massachusetts, USA Aktuell med: Boken Det sjätte utdöendet, om arternas död i människ­ ans tidsålder (Volante förlag).

SIN BOK BESKRIVER Elizabeth Kolbert hur

de gyllene grodorna i Panamas regnskog, korallerna på Stora Barriärrevet, havs­ tulpanerna i Medelhavet och fladdermössen i de amerikanska grottorna är på väg att dö ut, ofta på grund av angrepp från fientliga arter.

Det vill säga, på rätt plats i rätt tid är den fientliga arten kanske inte farlig alls – den svamp som dödar de amerikanska fladdermössen är inget problem för motstånds­ kraftiga europeiska fladdermöss.

Men i det moderna globala samhället flyttar sig allt, snabbt och för det mesta helt oavsiktligt. Enbart i fartygens ballastvatten räknar man med att tiotusentals arter skeppas mellan kontinenterna varje dag. Och en coronasmittad människa hinner flyga tvärs över jordklotet innan ett enda symptom visat sig.

Den här intervjun, som var tänkt att göras på en bokhandel i Stockholm, får genomföras via Skype. Elizabeth Kolbert sitter i karantän hemma i Williamstown, Massachusetts, USA. Alla affärer utom de som säljer mat och medicin är stängda.

Det är ett litet tag sedan Elizabeth ­Kolberts bok ”Det sjätte utdöendet” släpptes i Sverige. Titeln anspelar på att jorden under de senaste 500 miljoner åren drabbats av fem massutdöenden av arter, det mest omtalade för ungefär sextiofem miljoner år sedan, när dinosaurierna försvann. Det har alltså hänt förr, men aldrig med denna hastighet, och aldrig på grund av en enda arts beteende. Elizabeth Kolbert skriver i sitt förord: ”Medlemmarna av arten är inte särskilt

50

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Elizabeth Kolbert arbetar nu på en ny bok, med planerad utgivning om ett år. Den ska, säger hon, handla om ”where do we go from here”.

snabba eller starka eller fruktsamma. Men de är enastående uppfinningsrika … de tar sig över floder, platåer och bergskedjor …

När de når fram till Europa träffar de på varelser som i hög grad liknar dem själva …­­ De parar sig med dessa varelser och tar sedan, på ett eller annat sätt, död på dem.”

Viss utrotning sker avsiktligt, som slakten på garfåglar, där den sista antas ha dött på Island på 1840-talet, men det mesta av människans påverkan på naturen har skett tämligen oreflekterat. Även nu, när kunskapen finns.

SÅ PYSER TILL exempel jordens vulkaniska

innandöme i havet utanför den italienska ön Ischia ur sig koldioxid så att vattnet känns bubbligt. Så länge havet bara behövde hantera underjordiska utsläpp klarade det sig bra. Men i dag matas det även från luften, av våra koldioxidutsläpp, och

”Delar av boken kan kanske ses som en svart komedi. Det är ett sätt att hantera tuffa ämnen.” försurningen går i en rasande fart. Medan havstulpanerna dör.

Elizabeth Kolbert beskriver levande och ofta humoristiskt sina utflykter i forskarnas sällskap. Som skogsekologen i Perus bergstrakter som talar om växter som andra gör om filmstjärnor – ”karismatisk, ”helfestlig”, ”knäpp”, ”elegant”, ”smart” och ”fantastisk”. Eller på insektsjakt i Brasilien där vandrarmyrorna beskrivs som en sovjetisk parad. Eller när hon halkat runt i timmar i en grotta full av fladdermuslik och, när hon ska gå ut, uppmanas av forskningsledaren att ”inte trampa på några döda fladdermöss”.

– Ja, delar av boken kan kanske ses som en svart komedi. Det är ett sätt att hantera tuffa ämnen, säger hon och skrattar.

F O T O — P R I VAT

förstå. Forskning bedrivs i olika silor. ­Vetenskapsmän talar till varandra, och skriver för en liten grupp kolleger, i sin egen silo. Jag vill nå dem som inte läser forskningsrapporter.

MILSTOLPAR

Betyder det att du kan dra andra, mer långt­ gående, slutsatser än forskarna gör?

– Nej, jag tror inte att jag drar andra slutsatser. Men jag flyttar mig mellan olika forskningsområden och ser parallellerna.

Vad säger vetenskapsmännen? Får du kritik för att vara för ”populär”?

– Nej. Det finns säkert kritiker men de har inte hört av sig. Tvärtom har boken fått ett mycket större genomslag än jag vågat hoppas på.

Den framtid du beskriver är djupt oroande, kan kännas hopplös. Är det hopplöst?

Pedagogiken är också mycket jordnära.

Hon ber läsarna föreställa sig att de ger sig iväg på en skidtur från nordpolen söderut, förstås, längs den sjuttiotredje meridianen. Först efter ungefär 80 mil upptäcker de den första trädaktiga miniväxten och det tar ytterligare 260 mil innan de når träd­gränsen i Kanada. Där finns visserligen många träd, men bara ett tjugotal arter.

När resan fortsätter, så småningom utan skidor får man anta, passerar ekvatorn och kommer in i regnskogen kan man räkna över 1 000 olika trädarter.

Eller när hon beskriver hur den snabba ökningen av koldioxid påverkar havens kemi och jämför med skillnaden i människo­kroppen om den häller i sig ett sexpack öl på en månad, eller på en timme.

– De experter jag träffar kan mycket mer än jag. Deras kunnande är djupt, men smalt. Jag är journalist så min berättelse är bred. Det jag vill är att berätta hur det är så att människor ska förstå vad som händer, säger Elizabeth Kolbert.

– Vi journalister beskylls ibland för att vara ytliga, men min roll är att översätta forskarnas språk till något som alla kan

F O T O — P R E S S B I L D , P R I VAT

– Jag vet inte. Det finns ett växande engagemang, jag är till exempel djupt imponerad av Greta Thunberg och andra ungdomsaktivister, men klimatförändringarna är inte ett problem. Utsläppen ligger på en alldeles för hög nivå. Även om vi halverar dem kommer det inte att räcka. Vi måste få ner dem till noll. Mycket är också okänt, vad som kommer att hända när polarisarna fortsätter smälta till exempel. Jag är pessimistisk, det stämmer.

Men jag anser att den som inte är pessimistisk vet för lite om hur verkligheten ser ut.

Vi återvänder till coronapandemin. ­Elizabeth Kolbert är försiktig.

– Jag vet inte mycket om detta, men det jag vet är att pandemin inte kommer som en överraskning. Vi har många gånger varnats för hur lätt smitta sprids i en globaliserad värld. Vi har ingen aning om hur länge vår tids pest kan pågå, och hur mycket av det vi känner till i dag som kommer att behöva ändras. Kanske finns en möjlighet att bygga en bättre värld, även om det verkar svårt att rulla tillbaka globaliseringen. Ekonomierna är allt för tätt sammanvävda. Jag är ingen ekonom eller affärsanalytiker. Men jag är bra på att oroa mig.

Vad hoppas du att dina böcker ska betyda för läsarna?

– Inget annat än att de ska få kunskap.

Jag förväntar mig inte att de ska bli ­aktivister och gå ut på gatorna. Jag är journalist och mitt arbete är att sprida information. Om mina läsare lär sig något nytt är jag nöjd.

1984

Började arbeta på The New York Times, längst ner i hierarkin. ”Jag fick mest svara i telefon.”

1999

Anställdes som politisk kolumnist i tidskriften The New Yorker. ”Det var svårt att kommentera dagspolitik i en veckotidning så jag började skriva om miljön, ett ämne som är aktuellt varje vecka.”

2001

Åkte till Grönland första gången för att skriva om hur klimatförändringarna påverkar istäcket.

2006

”Det året kom min första bok om klimatförändringarna, Field Notes from a Catastrophe.”

2009

Åkte till Panama för att ­studera de gyllene grodorna som hål­ ler på att dö ut. ”Det var mitt första besök i regnskogen. En ­fantastisk upplevelse.”

2014

Boken The Sixth Extinction (Det sjätte utdöendet) kom ut i USA.

2015

The Sixth Extinction fick Pulitzerpriset för bästa fackbok.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

51

”To me it’s not abo or calories. It’s abo great outside ”To meday it’s not about care about. or calories.

It’sWith aboutD great day outside wit get excellent carry

care about. With Deu CAROLINE NANTKE get excellent carrying

WITH THE NEW FUTUR

WITH THE NEW FUTURA PR

CAROLINE NANTKE

”To me it’s not about altitude gain or calories. It’s about spending a great day outside with people I care about. With Deuter I know I’ll get excellent carrying comfort.”

CAROLINE NANTKE WITH THE NEW FUTURA PRO 34 SL

www.pickpack.se www.addnature.se www.outdoorexperten.se www.outnorth.se www.naturkompaniet.se

En dag på stranden

GRÖN GUIDE

STRANDLIV

Nu väntar varma dagar med sol och bad.

Men vad får man egentligen göra i strandnära områden?

Sveriges Natur tipsar om vattenvett och allemansrätt för både vuxna och barn.

TEXT— HELENA NORDENBERG FOTO— GETTY IMAGES

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

53

GRÖN GUIDE STRANDLIV FAMILJEN HAR VARIT ute hela dagen med båten. Lägger till och lägger sig att njuta av solen på en brygga. Livet är underbart, tills ägaren av bryggan dyker upp med surmulen uppsyn. Har vi inte rätt att ligga här? Vi har väl allemansrätten på vår sida?

Exemplet illustrerar en inte helt ovanlig situation, enligt Naturvårdsverkets Sanja Kuruzovic som är handläggare för allemansrätten.

– Det skadar aldrig att säga hej, fråga om man stör och kolla att det är okej att man ligger kvar. Så länge inte den som äger bryggan störs av att man är där är det okej att vara kvar. Många konflikter kan undvikas genom att man pratar med varandra, säger hon.

Man får använda bryggor, även privata, förutsatt att man visar respekt, att de som äger bryggan inte blir störda och att bryggan ligger utanför hemfridszonen. Ett kort stopp är okej, man får lägga till med sin båt eller kajak för att till exempel äta sin matsäck och sedan bege sig vidare.

Naturvårdsverket får ofta frågor från allmänheten som

TIPS!

Ta hjälp av föreningar och ­organisationer som har massor av användbara tips: � Friluftsfrämjandet � Svenska turistföreningen � Svenska kanotförbundet � Sveriges nationalparker

54

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

vill ha svartvita svar, facit, på vad som gäller.

– Jag brukar säga att man ska tänka lite tvärtom, och utgå ifrån att det inte finns ett självskrivet, entydigt svar.

Bästa sättet att lära sig hur allemansrätt vid vatten fungerar är att skaffa erfarenhet. Ut och njut, tipsar hon.

– Ju mer man ­vistas i ­naturen desto mer finger­ topps­känsla får man. Man kan vara hur påläst som helst, men det är inte förrän man väl utövar sin kunskap i olika situationer och miljöer som man faktiskt lär sig hur det fungerar, säger hon.

Som att ta körkort, praktisk erfarenhet är helt nödvändig.

söka vad som sjunker och vad som flyter, säger hon.

Ett annat sätt att njuta är att äta tillsammans i det fria.

– Krångla inte till det. Ta med er färdiglagad mat i en termos ut till stranden. Ett annat bra knep är att ta med förberedda ingredienser som man har skalat och hackat hemma så att det bara är att tillaga det sista på plats.

Så länge det inte råder eldningsförbud får man elda på angivna platser, med förnuft. Det är också tillåtet att använda gasol- och spritkök.

Kolla alltid lokala föreskrifter.

Klippor får man inte elda på och man ska alltid ha tillgång till vatten för att släcka elden.

HON FÅR MEDHÅLL av Emelie

SANJA KURUZOVICS favoriter

Thorngren som är projekt­ ledare för Skogsmulle i framtiden på Friluftsfrämjandet.

Tum­regeln ”inte störa, inte förstöra” räcker långt.

När det gäller roliga aktiviteter vid vattnet är det bara fantasin som sätter gränser.

– Varför inte prova att göra en hinderbana på stranden, plocka snäckskal till pyssel eller experimentera med ­vatten och till exempel under-

i vattenväg är nattslände­ larvernas bobyggande i vattendragen. En del liknar höstlöv medan andra bon ser ut som ihoplimmade pinnar eller samlingar av grus. Att se larverna krypa fram ur gömslena är en sällsam upplevelse.

– Det finns så otroligt mycket spännande som döljer sig under vattenytan. Varför inte googla vilka vattenlevande arter som finns för att sedan gå ut och håva, studera djuren i en hink, för att sedan återföra dem till vattnet igen?

– Utforska tillsammans.

Barnen är naturliga biologer och experter på att se saker och detaljer som vi vuxna inte ser.

FEM FINA TIPS VID VATTEN —

� Bege er till utflyktsmålet landvägen första gången och ta nästa gång vatten­ vägen. Det blir två helt skilda upplevelser. � Det är til�­ låtet att plocka stenar, snäck­ or, vass och pinnar i mindre mängd. Medan man letar kan man plocka skräp. Skapa ”skräpkonst” tillsammans av strandfynden.

Dessutom gör ni naturen en tjänst. � Ta med både lupp och håv till närmaste vattendrag.

Utforska ihop och använd alla sinnen. � Tälj bark­ båtar och kör tävling i en bäck eller å. � För äldre barn kan man göra roliga experiment med vattenhjul.

Instruktioner om hur man bygger med blompinnar, tejp och snöre finns hos Håll Sverige rent.

ALLEMANSRÄTTEN — Friheten som allemans­rätten ger är en unik möjlighet i Sverige. Den finns inskriven i grundlagen sedan 1994 som ett kapitel om grund­ läggande frioch rättigheter.

Den är ett av få rätts­områden som inte har ­närmare precision om vad som gäller och är inte en lag, till skillnad från till ­exempel Norges ”frilufts­loven” eller Skottland som så sent som 2012 fick sin egen, lagstadgade allemansrätt.

I Sverige kan allemans­ rätten ses som en blandning av gamla land­ skapslagar och sedvänjor i kombination med sunt för­ nuft.

Källor: Friluftsfrämjandet, Naturvårds­ verket.

KALASFINT GRÖN GUIDE

FLER TIPS! naturskyddsforeningen.se/­ fixagrejen/ 5

4 3

6

Somrig fest

2

I sommar hålls högtiderna helst utomhus. Nu finns smarta alternativ till ute­ servering eller engångsprylar för den som vill fira i det gröna.

1

1

2

3

4

5

7

6

7

SIPPA I PAPP —

HALVKNYTIS VID GRILLEN —

LÅNA AV GRANNEN —

HYR KUVERT —

NATURLIG DEKORATION —

GAMMALT ÄR DET NYA —

SALLADSTALLRIKAR —

Lite mer fest­ känsla blir det såklart med sugrör, men då vill vi välja bort plasten. Om man använder sugrör ofta kan ett i metall eller bambu vara bra.

För ett enstaka tillfälle är det bättre med ett i papper som kan sorteras som pappförpackning.

24-pack sugrör i papp, 29 kr Clasohlson.com

För att undvika spridning av virus och bakte­ rier, be gästerna att ta med egna tillbehör, sallad och/eller ham­ burgerbröd. Den som grillar kan använda hand­ skar och fördela maten. Ta med tillbehören i en vaxduk som du enkelt gör själv eller köper.

Bivaxpåse 165 kr Mardashop.se

I stället för att ha en stor upp­sättning utemöbler som kanske bara används en gång om året, kan du låna av grannen vid fest. Om du inte känner ­grannarna, kolla om det finns något upplagt på en delningstjänst i närheten.

Klappstolar, från 14 kr/ st Hygglo.se

En stor fest måste inte ­kräva en massa inköp.

Glas, tallrikar, bestick, ljus­ stakar, tyg­ servetter och tillbehör går att hyra lokalt. Det finns firmor både för standard­ utrustning och nischade mot bröllop eller i vintagestil.

Unikabord.se, petrasporslin.se med flera. Ca 19 kr/tallrik

Bäst för ­naturen och unikt blir det att dekorera med lokala växter och blommor. En syrenblomma i glas på våren, lite smultron mitt i sommaren eller vildvinsrankor längs bordet på höstkanten. Ta det som finns nära och som det är säsong för.

Gratis

Saknar du picknickfilt eller korg? Det finns massor att hitta second hand och kostar sällan många kronor.

Det går också att använda ett lakan som filt och en vanlig rygg­ säck eller cykel­ korg passar bra för det ätbara.

Picknickfilt eller korg, från 10 kr Blocket.se, Sellpy. se, Tradera.se, Secondhand.se

Om du behöver engångs­tallrikar så finns allt fler ­annorlunda material – ­b ambu, pressade löv och helt bio­ logiskt nedbryt­ bara material – men de är dyra.

Varför inte göra egna, genom att fylla exempelvis romansallads­ blad eller kålblad med innehåll?

Ett skal som kan ätas.

Nästan gratis

T E X T — J O H A N N A S TÅ H L F O T O — P R E S S B I L D E R , G E T T Y I M A G E S

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

55

GRÖN GUIDE AKTIER Cap. Men Joakim ­Sandberg, professor i finansiell etik vid Göteborgs universitet och författare till Sparande för en bättre miljö, som Naturskyddsföreningen gett ut, tycker att man inte nödvändigtvis ska satsa på stora etablerade börsbolag.

Att köpa aktier i hållbara företag som behöver pengar för att genomföra sin vision kan vara ett annat sätt. Det är mer ekonomiskt riskabelt, men kan göra mer nytta, enligt honom.

– Titta på de mindre börslistorna och på nyemissioner där.

Risken är hög så satsa bara en liten slant som du kan avvara.

Oavsett vilka aktier du tänker köpa är processen densamma. Så här gör du:

Använd din makt Som aktieägare kan du stötta de bolag du vill och försöka förändra det du inte gillar.

OM MAN SPARAR i gröna eller

hållbara fonder överlåter man till fondbolaget att investera hållbart eller att förändra företag i hållbar riktning. Men det går att göra själv också.

Genom att köpa aktier. Då är du delägare i företaget, kan lämna motioner, gå på bolagsstämman och ställa frågor.

– Därför är det viktigt att du har en god insyn i företaget.

Vilka råvaror har de och hur

56

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

framställs de? Hur tas utsläpp och kemikalier om hand i produktionen? Hur arbetar företaget aktivt med att sänka miljöavtryck genom digitala möten i stället för resor och så vidare, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano Bank.

Men hur ska man välja bolag?

Många aktiesparare fokuserar på de stora bolagen på Stockholmsbörsen, OMX Large

ÖPPNA KONTO — En förutsättning för att köpa aktier är att ha ett aktiekonto eller ett ISK, investeringssparkonto. Har du inte ISK är det enkelt att öppna via din bank eller en nätmäklare. ISK är det smidigaste sättet eftersom du betalar en årlig schablonskatt i stället för att deklarera alla aktieaffärer var för sig.

VÄLJ AKTIER — Det bästa är om du hittar några bolag som både kan ge hyfsad avkastning och som du vill påverka i en viss riktning.

Det finns två tydliga strategier.

En är att du investerar i bolag där du sympatiserar

med inriktning och grund­ värdering. Det kan vara alltifrån ett vindkraftsbolag till ett företag som jobbar för att effektivisera kollektivtrafiken.

Ett annat är att inte bry dig om företagets nuvarande hållbarhetsarbete utan välja bolag som du vill påverka och som dessutom ger bra avkastning.

VILKEN TYP AV AKTIER — De flesta börsnoterade bolag har olika typer av aktier. De vanligaste är A- och B-aktier.

Skillnaden brukar vara att A-aktierna väger tyngre på bolagsstämman. I många bolag ger en A-aktie en röst, medan en B-aktie ger en tiondels röst.

Det brukar betyda att A-aktierna är dyrare. Makt kostar.

Men vill du bara vara med på stämman duger det gott med röstsvagare aktier.

LÄS PÅ — Lär dig mer om de bolag du har aktier i. Läs årsberättelser,

T E X T — F R E D R I K N E J M A N I L L U S T R AT I O N — G E T T Y I M A G E S

GRÖN GUIDE rapporter och följ med i medierna. Fundera över vad du vill försöka förändra i bolaget.

GE STYRELSEN FÖRSLAG — Nästan alla bolagsstämmor är på våren. Tidningen ­Privata Affärer är lättöverskådlig med datum för de flesta stämmor.

Kolla när ditt bolag har stämma och vad som står i stadgarna om tidigaste kallelsedag till årsstämman. Vill du ha med en fråga på bolagsstämman ska den ha kommit till styrelsen senast en vecka innan denna tidigast får kalla till stämma.

Se till att ha några veckors marginal.

ANMÄL DIG TILL STÄMMAN — Så fort du får kallelsen till stämman, anmäl dig. I kallelsen ska ditt förslag finnas med som en punkt om du har skickat i tid. Normalt sett är det inte speciellt många förslag från enskilda aktieägare i de stora bolagen. 2019 var det två förslag till Swedbanks årsstämma och ett till H&M:s. Och det är två av de absolut största börsbolagen med nästan 100 000 aktieägare vardera.

TIPSA MEDIER — Ekonomijournalister hinner sällan granska dagordningar

till bolagsstämmor. Och är de på plats fokuserar de främst på siffror och styrelseval. Enskilda aktieägares åsikter lyfter de sällan fram. Försök i stället få fram din åsikt några veckor före stämman. Mejla eller ring en redaktion eller journalist och beskriv kort varför ditt förslag har ett allmänintresse.

PRATA PÅ BOLAGSSTÄMMAN — Förslagsställare brukar få möjlighet att prata. Gör det.

De stora bolagen har tusentals aktieägare på sina stämmor så de kan vara ett sätt att bli lite ”känd”. Tänk igenom noga och var väl förberedd. Håll det kort och förklara tydligt vikten för företaget av ditt förslag.

STARKARE TILLSAMMANS — Blir det inget gehör för ditt förslag kanske du kan liera dig med fler aktieägare nästa år.

Du kan få kontakt med andra aktiesparare i aktieklubbar, de finns med grön profil. Ju fler som står bakom en motion på en stämma, desto svårare blir det för bolagsstämman att avfärda.

Ägarmakt i praktiken Volvo är kanske det bolag som fått mest stryk av enskilda aktieägare. Två gånger stoppades Pehr G Gyl­ lenhammars drömmar.

Det var den så kallade Norgeaffären 1979 och Renaultaffären 1993.

Volvochefen fick backa båda gångerna.

De små aktieägarna var inte med på noterna.

Många mindre aktieägare gav organi­ sationen Aktie­spararna mandat att företräda dem i lobbyarbete och på årsstämmor. Det räckte för att ­stjälpa de spektakulära ­affärerna.

Under Anna Lindhs ledning på 1980-talet köpte SSU aktier, bland annat i Volvo, för att hitta nya sätt att påverka.

Greenpeace har gjort liknande kampanjer med innehav i SCA. Naturskydds­

TIPS!

Ett sätt att få gehör för sina förslag är att gå med i Aktie­spararna och försöka få dem att påverka bolag i den riktning du vill.

Som medlem före­ träder de dig som ­aktie­ägare.

föreningen äger aktier i ett antal bolag, men har aldrig utnyttjat sin möjlighet till inflytande via ägandet.

– Vi har investerat i en del bolag som vi tycker gör bra saker inom energi, vattenrening och liknande. Men vi har aldrig försökt påverka.

Vi har valt bolagen för att de gör bra saker, säger Jonas Romson, kvalitets- och fastig­ hetansvarig på Natur­ skyddsföreningen.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

57

Jaktkritik

- kritiska tankar om vårt förhållande till de vilda djuren

En unik bok!

Den enda som ifrågasätter jakt och diskuterar dess konsekvenser.

Biologisk mångfald: Jakten är en bortglömd aspekt!

Författaren Hans Ryttman vill se ett rikare djurliv i svensk natur!

200 sidor, vackert inbunden och rikt illustrerad Specialpris 210 kr inkl porto!

Beställ på mejl: christianjutvik@hotmail.com

Sök bidrag för fågelskyddsprojekt Alvins fond delar ut pengar till projekt som bidrar till svenskt naturskydd, främst fågelskydd. Principer och prioriteringar har genomgått en översyn för att bättre motsvara fondens ändamål och aktuella behov. Mer information och ansökningsblankett finns på Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se/Alvinsfond Ansökningstiden går ut 31 december 2019.

Besked i mars - april 2020.

Du kan också kontakta oss för att ställa frågor eller beställa blankett: alvins@naturvardsverket.se, Tel: 010-698 10 00, Stiftelsen Alvins Fond, Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm.

Stiftelsen Alvins Fond för fågelskydd

(Ordinarie pris ca 250 kr + porto)

When nature calls Inget vatten eller avlopp behövs

Restprodukten är aska

Finns både för el- och gasoldrift

Kapacitet 10-12 personer/dygn

TESTVINNANADE TOALETT MED LÅNG ERFARENHET AV NORDISKA FÖRHÅLLANDEN

www.cinderellaeco.se

FOTO—GETTY IMAGES

MAT GRÖN GUIDE Många blommor är både goda i sallader och fina som dekoration. Indiankrassens peppriga och färgstarka blomkalkar blir sofistikerade aptitretare om du fyller dem med en klick getostkräm eller mjuk getost. De än mer smakrika bladen strimlas ner i en potatissallad eller kall sås.

Snabbt för otåliga odlare Vanlig kryddkrasse går snabbt att odla i jord. Låt plantorna växa sig drygt decimeterhöga innan du skördar. Skotten smakar lite som raffinerad ruccola, men är mörare och lättare att lyckas med.

KRYDDTAGETES HAR knall­

orange blommor som lyser upp i det gröna. Blombladens skarpa kryddighet fungerar fint i sallad på gröna blad och melon. Gurkörten är en annan humlefavorit. De späda gröna bladen är fina i soppor och de himmelsblå blommorna har en mycket mild gurksmak som passar till både söta och salta sommarrätter.

.

Teknik för mersmak Skär aldrig kryddörter förrän i sista minuten, använd en vass kniv och hacka inte för fint. Då bevaras aromerna och du slipper trist smak av nyklippt gräs.

Om du vill torka mycket örter lönar det sig att skaffa en tork, smaken håller sig mycket bättre än om de torkas långsamt i knippen. Skydda alltid örterna från sol och ljus – både under torkningen och efteråt.

Grovkornig guldkant Grovkornig senap är härlig i sommar­salladen. Rör ihop en snabb dressing med 2 msk grov fransk senap, 2 msk pressad citron, 1 msk äppelcider­vinäger, en gnutta honung, örtsalt och 1 ½ dl rapsolja. Blanda med grillade grönsaker eller lättkokta gröna bönor och nyskurna örter. Med linser, rökt tofu eller ost blir salladen en hel middag.

Blommor som lockar både öga och gom.

Blomsterfest i det gröna Att äta med ögonen är enkelt ­sommartid. Lisa Förare Winbladh ­pryder ­salladen med egenodlade örter och ­ätliga blommor.

ATT ODLA EGNA örter slår en

FOTO—LISA FÖRARE WINBLADH

svärm flugor i samma smäll.

Du får en vackrare och mer väldoftande rabatt eller

­ alkong och blommande örter b älskas av humlor och bin. Men framför allt blir maten mycket mer lockande för öga och gom.

RENA KRYDDÖRTER SOM salvia

och timjan smakar mest och bäst om de skördas innan de går i blom. Men spara en del av tuvorna så att bin, humlor och andra insekter får äta sig mätta på blomnektar. Givetvis kan blommorna användas i maten också.

En nygammal favorit är libbstickan. Lättodlad och med säregen smak av selleri, kardemumma och koriander – fast kraftigare. Oslagbar till ägg, potatissallad och tomater. Libbsticka kan faktiskt ersätta koriander i chiliheta asiatiska rätter. Det smakar inte likadant, det blir gott på ett alldeles eget sätt.

Se till att inte överdosera, den dominanta libbstickan tar lätt över.

Äggsallad med kapris. Grovhacka 6 hårdkokta ägg. Blanda med 1 ½ dl hemgjord majonnäs, 1 msk grov fransk senap, 1-2 msk finhackad kapris, 2 msk finskuren salladslök och massor av fint skurna krydd­ örter som libbsticka, persilja, dragon och dill. Smaka av med nymald svartpeppar och örtsalt. Perfekt att lassa på matiga lunchmackor eller som sillersättning till nypotatis. Extra smarrigt blir det om äggens gula är krämig och om du använder urvattnad saltad kapris i stället för inlagd.

TEXT— LISA FÖRARE WINBLADH

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

59

GRÖN GUIDE RESOR så skulle jag säga att det är en sådan, säger han.

EN CYKELSEMESTER KAN både

TIPS!

Många leder går att hitta på nätet. Till exempel: sydostleden.se kattegattleden.se sydkustleden.se cykelframjandet.se/ gotland swedenbybike.com/ cykelleder/malar­ dalsleden

Semestra på två hjul

Cykelsemester är det enklaste som finns. Om du har en cykel är det bara att ge sig iväg. Men med lite planering blir turen ännu mer njutbar och spännande. − ATT BILSEMESTRA ÄR som

att se på film men att cykel­ semestra är som att vara med i filmen, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet.

Enligt honom behöver man inte en massa specialutrustning eller en ny cykel.

Fördelen med cykling är att

Hitta rutten!

man kommer förbi bebodda trakter, om något behövs längs vägen går det ofta att få tag på. − Fast jag tycker själv att det är väldigt kul att cykla med en cykeldator som mäter hur långt man har kommit och där man kan lägga in rutter.

Så om man ska köpa en grej

vara att utforska sin hemtrakt och att ge sig ut på långväga eskapader. Det kan vara lågbudgetresande med tält eller att köpa färdiga cykelpaket, där boende eller till och med bagagetransport ingår.

Att cykla långt i södra Sverige har blivit lättare. Nu finns tre nationella cykelleder som hänger ihop från Göteborg till Växjö via Skåne: Kattegattleden, Sydkustleden och Sydostleden. För en riktigt lång runda kan man binda ihop med Banvallsleden från Karlshamn till Halmstad.

De tre cykellederna är certifierade av Trafikverket och ska vara säkra, fina cykelvägar med bra utbud av boende, matmöjligheter, kollektivtrafik, naturområden och kulturhistoria. Till största delen är de bilfria men vissa etapper går på mindre bilvägar.

Men om man hellre vill ta sig från A till B, eller komma till ett särskilt ställe? − Jag skulle börja med att köpa en cykelkarta, till exempel Norstedts, för att få överblick över sträckan du vill cykla. Sedan kan man gå in på Open Cycle Map, där ideella användare har lagt in bra cykelvägar, säger han.

Cykellederna är ofta indelade i dagsetapper på runt fem mil, lagom för njutningscyklister. Det är svårt att planera exakt hur långt man ska varje dag, men det är en del av cykelsemesterns charm.

Även om gps och smartphone är praktiskt kan det vara bra att komplettera med en papperskarta för att få överblick. Norstedts har bra cykelkartor, cykelkartan.se. � Använd Google maps och välj att bara visa cykelvägar. � Sätta ihop din egen rutt på komoot.com eller ridewithgps.com, där du får förslag på lämpliga vägar. ­Kartan kan sedan läsas i mobilen eller laddas ner till en gps. � På opencyclemap.org finns en cykelledskarta över hela världen som fylls på av användarna.

60

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Barnvänliga banvallar � Att cykla helt utan bilväg i närheten, rakt genom skog och mark, är extra härligt med barn. På en del ställen har gamla järnvägar gjorts om till cykelväg: � Banvallsleden mellan Karlshamn och Halmstad. Av 25 mil går 65 procent på gammal banvall. Banvallsleden.se � Sjuhäradsrundan i Västergötland går till största delen på gammal banvall.

Cykelledensjuharadsrundan.se � Klarälvsbanan är nio mil bilfri asfaltsväg, från Karlstad till Uddeholm. Klaralvsbanan.se

Packa rätt � Packa lätt. Mat kan du handla längs vägen. Cykelvagn kan locka men blir mycket mer tungcyklat. Om du behöver vagn, lasta det lättaste där och ta det tunga i cykelväskor. � Cykelbyxor eller byxor med vadderad rumpa gör att du orkar längre. Detsamma gäller vadderade cykelhandskar. � Se till att ha bra regnskydd till packningen och dig själv. � Ta med verktyg för att kunna höja och sänka sadeln. � Lyxa till det med punkteringsfria däck eller ta med några extra cykelslangar och enkla verktyg. Träna gärna på att laga en punka innan du ger dig iväg.

Fixa cykeln � När du står bredvid cykeln ska sadeln vara ungefär i midjehöjd och vinkeln horisontell. � Kolla att bromsvajrarna inte är rostiga eller på väg att gå av. � Smörj kedjan. Rengör från smuts och oljerester, dutta sedan några droppar på varje kedjelänk medan du vevar runt.

Låt torka några minuter och ta bort överflödet med trasa.

Mekarhjälp? I bland annat Göteborg, Malmö, Jönköping och Stockholm finns cykelkök som ofta drivs av ideella krafter. Det är kollektiva verkstäder där alla kan få hjälp och tillgång till verktyg.

TEXT— ANNA FROSTER FOTO— GETTY IMAGES

Först!

Vi var först i landet med att enbart sälja el med landets tuffaste miljömärkning – Bra Miljöval.

Vill du också vara miljöpionjär? falkenberg-energi.se 0346-88 67 11

Vår kunskap tryggar miljön www.baga.se

BAGA Water Technology AB

Everything for wildlife, ecology and conservation Bat detectors Camera traps & accessories Moth traps & insect nets Field guides Conservation handbooks Binoculars & spotting scopes Hand lenses & microscopes Pond dipping nets 1000s of natural history books Huge product range Over 140,000 books & equipment products

Rapid worldwide shipping

Exceptional customer service Specialist help and advice

www.nhbs.com | Serving conservation since 1985 | +49 (0) 228 5048 8063

Foto: Magnus Lepschi

www.gotskasandon.se

Är du intresserad av odling och hållbarhet?

ÖSTERSJÖNS MEST SÄGENOMSPUNNA Ö Här finns lugnet och stillheten. Underbara sandstränder, gråsälar och svävande havsörn.

På grund av Covid-19 är turbåten tyvärr inställd i år. Bokningen för 2021 öppnar i september.

Det går bra att besöka ön med egen båt.

Ekologisk odling och hållbar livsföring Trädgård i Norr Småskalig yrkesodling Läs mer och ansök på

morafolkhogskola.se

Så bidrar en lott till att skydda naturen Vet du varför Postkodlotteriet finns? Det är för att bidra med pengar till ideella organisationer, eftersom vår övertygelse är att de gör världen bättre.

Hela överskottet från försäljningen går till ideella organisationer.

Sedan lotteriet startade 2005 har det blivit mer än 11 miljarder kronor!

Naturskyddsföreningen har fått ta del av överskottet sedan 2010 och har hittills tagit emot 158 miljoner kronor.

Tack Naturskyddsföreningen för allt ni gör, och tack alla som har en lott – ni möjliggör så mycket!

Sandra Dahlberg är vinstutdelare i Postkodlotteriet

#postkodeffekten Åldersgräns 18 år. Gå in på stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. Mer info på postkodlotteriet.se

KOM2000145_Naturskyddsföreningen _NAT_APR_194x115_Putte.indd 1

2020-04-28 08:25

KULTUR GRÖN GUIDE

3 SKYDDSVÄRT

ARTRIKA ÖLAND

Pav Johansson Ölands natur. Okända och ökända arter. (Bildningsförlaget) Gammelskog vid Altsjön i Färnebofjärdens nationalpark.

Nära natur Sverige har en skatt av nationalparker och skyddad natur. Vägen ut kan börja i läsfåtöljen.

VILDMARKSKÄNSLA KAN MAN

hitta långt söder om fjällen.

Det framgår tydligt i Stig Holmstedts och fotografen Alf Linderheims vackra bok Färnebofjärden (Votum).

Den unga nationalparken vid Nedre Dalälven är en dröm för art­entusiasten med den vit­ ryggiga hackspetten som kronjuvel. Naturskyddsföreningen har jobbat hårt för att rädda den akut hotade arten, men Stig Holmstedt berättar också om hans och föreningens kamp för skydd av skummande forsar, svämskog, älvängar och myrar på gränsen mellan Uppland och Gästrikland.

Parkerna är de skyddade

pärlorna i den svenska naturen, och i Claes Grundstens Sveriges Nationalparker (Max Ström) finns de samlade som ett pärlband. Resan går från Stenshuvud i söder till Vadvetjåkka i norr och förutom bildsköna beskrivningar av varje park skildrar Grundsten det svenska naturskyddets historia, som delvis sammanfaller med Naturskyddsföreningens.

Boken kom ut 2009 men har nu uppdaterats och utökats med nya parken Åsnen.

Martin Borg och Ola Karlsson fördjupar natur­ förståelsen och inspirerar till utflykter med Sydsvenska

nationalparker (Votum).

Författarna delar in de åtta parkerna efter naturtyper: skog, havskust, kulturlandskap och vatten. Bilderna spänner från det kronbladsnära till fågelperspektiv à la drönare.

Med Från världsarv till naturreservat breddar Ola Högberg det sydsvenska perspektivet till olika typer av skyddade naturområden.

Reportage från dryga tjugo­ talet utvalda platser varvas med en pedagogisk genomgång av olika skyddsformer och vad som skiljer dem åt. Öar – Världens unika utposter (Max Ström) är en reportagesamling från 50 öar i fyra världshav. Den lockar till långväga äventyr, men den svenska nationalparken Gotska Sandön tillhör de riktiga godbitarna. Det märks att författaren och fotografen Peter Hanneberg har en speciell relation till sand­paradiset, vars skydd också det har en koppling till Naturskyddsföreningen. Författaren och föreningsmedlemmen Albert Engström stred för att hela ön skulle bli nationalpark, bland annat med en artikel i Sveriges Natur 1923.

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — A L F L I N D E R H E I M

—

Öland är Sveriges minsta landskap, men när det gäller mångfald av arter och speciella naturtyper sticker det ut. Här finns till exempel en tredjedel av världens alvarmarker.

I boken möter läsaren mångfalden månad för månad.

SJÄLSLIGA ÖGON

Birger Svantesson Eyes of the Soul (Almlöfs)

—

Birger Svantessons blick genom kameran ser en speciell poetisk skönhet.

Avskalat svartvita eller blåtonade landskap och naturdetaljer ger en delvis annorlunda bild av Gotska Sandön, Lofoten, Yorkshire och Skottland.

TRANORNAS SJÖ

Torbjörn Skogedal Hornborgasjön. Lockelsens landskap (Votum)

—

Torbjörn Skogedals bilder av landskap runt Hornborgasjön, de välkända tranorna och många andra arter är anslående. Men även i text är boken en lockande naturresa genom årstider och årtusenden.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

63

ESSÄ CORONA karantän, med strandade flyg och en överdos av virtuella möten. Kanske kommer till och med beslutsfattare och allmänhet lyssna mer på klimat­ forskningen efter pandemin?

Planeten efter pandemin

I MITTEN AV APRIL

­ resenterades den första p ordentliga analysen av hur världens utsläpp av växthusgaser kan minska under år 2020 när världens ekonomier panikbromsar: 5,5 procent. De marginella vinster vi ser för miljön och ­klimatet kan dock komma att bli kortvariga. För att låna artisten Annika Norlins fina formulering om ömtålig kärlek: Det ”känns som att sätta upp ett tält utan att slå ner tältpinnarna. Det skulle kunna blåsa iväg när som helst”.

Det vore naturligtvis fåfängt att påstå att vi kan förutse hur en värld efter denna förödande pandemi kommer att se ut, osäkerheterna är för många. Däremot vet vi att för de allra flesta människor utan ­fungerande hälsovård och ­sociala skyddsnät, utan hus eller stor lägenhet att själv­ isolera sig i, eller som tillhör en yrkesgrupp som varken har råd eller möjlighet att jobba hem­ ifrån, så kommer pan­demin inte innebära några intressanta klimatlärdomar alls. Den är ett undantags­tillstånd där rädslan för Smittan känns i varje andetag.

Den inbromsning som skett under våren kan ses som en möjlighet för klimatomställning. Samtidigt finns det kriser som individer och samhällen inte kommer stärkta ur, skriver statsvetaren Victor Galaz.

DÄRPÅ TILLKOMMER EN rad

DET ÄR SVÅRT att hitta fast mark under fötterna nu. Pandemin har drivit fram förändringar i våra liv på ett sätt som få av oss kommer att glömma. Där vi tidigare kunde skönja mönster och trender, ser vi bara brus och motstridiga budskap. Det massiva prisraset på olje­marknaden i slutet på april är bara en av många dominoeffekter i en världsekonomi som tvärnitar. Att vissa ser inbromsningen som en möjlighet för en klimatomställning förvånar inte. Stora kriser gör just det, synliggör tidigare dolda sårbarheter. Skakar om gamla strukturer och föreställningar. I bästa fall lägger de grunden för något nytt, annorlunda och bättre. Tidigt under pandemin – alltför tidigt enligt mitt tycke – kunde vi också läsa hoppfulla reflektioner om hur vi skulle kunna dra lärdomar från vår tid i frivillig

64

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

TEXT— VICTOR GALAZ

varningssignaler som bör tas på allvar av alla som delar ambitionen i de globala hållbarhetsmålen. Det inter­ nationella samarbetet är bräckligare än på mycket länge. Det är inte bara de internationella klimat­ förhandlingarna som gått i stå, utan även de viktiga globala samtalen om skyddet av vår planet genom konventionen

I L L U S T R AT I O N — A M A N D A B E R G L U N D

för biologisk mångfald (CBD).

Den är viktig för att förebygga framtida pandemier med sitt ursprung i smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur och människor, som just ­viruset sars-cov-2 som ­resulterar i covid-19. Till ­skillnad från efterverkning­ arna från coronavirus­ pandemin sars 2003 när det ­globala hälsosamarbetet växte sig starkare, ser vi nu hur Världshälsoorganisationen (WHO) kan bli ytterligare ett offer för den amerikanska presidenten Donald Trumps klumpiga maktspel och oförmåga att lyssna på vetenskapen när den behövs som mest.

ALLT DETTA ÄR troligtvis bara början på en omfattande ­is­lossning i det geopolitiska landskapet. Det är svårt att se vinnare i en framtid där sprickorna mellan USA, Kina och inom EU växer på område efter område.

Insikter från tidigare finanskriser väcker också viktiga frågor. Den asiatiska finanskrisen 1997 skapade inte bara enorma statsskulder, den lade också grunden för en accelererande avskogning av Indonesiens regnskogar i takt med att palmoljeplantager fick breda ut sig. Finanskriser som den 2009 har också en tendens att inte bara slå hänsynslöst mot de fattigaste, utan att ytterligare befästa ekonomiska ojämlikheter. Förmögna har helt andra möjligheter än vanliga dödliga att genom placeringar och aktieportföljer dra nytta av den annalkande ekonomiska återhämtningen.

Det må låta abstrakt, men vi kan skönja liknande mönster nu. Den amerikanska finansjätten Black Rock, med diskutabla meriter på miljö- och klimatområdet, ser ut att kunna växa sig ännu starkare när stora

R E D A K T Ö R — M AT S H E L L M A R K

”Stora kriser gör just det, synliggör tidigare dolda sårbarheter ” investerare söker tryggare sätt att placera sina pengar.

Multinationella företag försöker hitta sätt att ­accelerera automatisering av produktionen med ambition att minska beroendet av anställda som blir sjuka, eller har rätt till betald permittering. Ekonomier på södra halvklotet riskerar en förödande knuff tillbaka i utvecklingen, socialt, ekonomiskt och politiskt, när pan­demin blottlägger sårbarheter i alla samhällssektorer.

SJÄLVKLART FINNS DET även

ljuspunkter. Som alltid under en omfattande samhällskris

ser vi uppfinningsrikedom, empati och omtanke. Men det är viktigt att komma ihåg att omtanken har sina gränser.

Den måste omvandlas till systemförändring om världen ska ha en chans att komma stärkt ur tragedin. Att stora ekonomier som EU och Sydkorea på allvar diskuterar huruvida ekonomiska stimulanspaket kan bidra till en klimatomställning är hoppingivande. Att Chile mitt under en eskalerande pandemi, och efter snart ett år i social kris stärker sina klimat­ åtaganden, är lika oväntat som trösterikt. Skuldavskrivningar för världens fattigaste länder är äntligen tillbaka på den internationella politiska agendan. Och att opinionsbildare inom finanseliten, samt internationella näringslivstoppar, offentligt diskuterar behovet av en ny modell för välstånd signalerar något oerhört: att

nya sätt att se på vårt beroende av varandra och naturen nu möjligtvis slår rot på allvar.

INGEN VET HUR eller när

pandemin kommer att ebba ut.

Kanske är det min bakgrund som flyktingbarn som talar, men det finns kriser som individer och samhällen inte kommer stärkta ur. De lämnar ärr som präglar våra liv för alltid, men som vi mot alla odds övervinner. Det finns en framtid efter pandemin. Det kanske inte var den vi såg framför oss, eller kämpade för. Men vi kan säga till oss själva: vi överlevde.

Nu är det vårt ansvar att hjälpa andra att leva vidare.

Victor Galaz är stats­ vetare verksam vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, och Kungliga vetenskaps­ akademin.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

65

NATURENS ABC MANETER

Effektivt rovdjur Maneter består till 98 procent av vatten. Ändå kan deras geléartade kroppar ha stor effekt på livet i havet och de verkar ha framtiden för sig.

D

e flyter dit strömmarna tar dem och räknas som stora plankton. Det enda ­maneterna kan styra är om de vill sjunka eller stiga. När vattnet närmar sig 20 grader brukar till exempel brännmaneter vilja sjunka mot svalare djup. Badgäster kan dock inte andas ut, om maneterna har kommit in på grunt vatten kan de inte ta sig ut igen.

Trots att de saknar både styrsel och hjärna kan maneter vara effektiva rovdjur.

Deras trumfkort är den lugna livs­stilen. De gör nästan inte av med någon energi när de fångar in smådjur som fastnar i bränntrådarna.

Maneter har ett slags enkla ögon men deras syn är väldigt begränsad och sikten i vattnet

66

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

spelar ingen större roll. I övergödda grumliga vatten får de en fördel mot fiskar som jagar med hjälp av synen. Dessutom kan överfiske göra att mer mat blir över till ­maneterna. Många forskare tror att maneterna ökar i världshaven men det går inte att säga säkert eftersom ingen håller koll på dem i större skala.

Flera nya maneter är på väg in i svenska vatten, troligen på grund av stigande havs­ temperatur och långväga båttrafik.

NEMOTRICKET

Längst ut på brännmaneternas trådar sitter nässelceller som små giftpilar. När något rör vid trådarna avlossas pilarna.

För en människa kan det svida ordentligt och för mindre djur

MANETENS LIV

kan giftet vara dödligt. Även stora öronmaneter kan bli stungna och uppätna.

Men det finns några som har lärt sig att handskas med brännmaneter. Yngel av vitling och taggmakrill kör ”nemo-tricket” och gömmer sig inne bland trådarna.

Knepet är att de gnuggar sig mot manetens ovansida och får lite manetaktig yta, så att nässelcellerna inte triggas.

Blå brännmanet blir något mindre än röd, annars är de två brännmaneterna lika och dyker båda upp på Västkusten under försommaren.

SVAGA GIFTPILAR

Öronmaneten är nog vår mest folkkära manet. Precis som brännmaneter har den trådar med nässelceller som skjuts ut när någon rör vid dem. Giftet är så svagt att vi inte känner det men för smådjur är det dödligt att fastna i trådarna. Öronmaneten är också vår vanligaste manet och den enda som klarar Östersjöns låga salthalt. Namnet kommer av de lite öronformade ringarna på ovansidan som är deras könsorgan. Därifrån släpper hanarna ut spermier i vattnet som kan ha turen att fångas av en honas munarmar.

BYTER KÖN

Kompassmaneter är vanliga i de varmare delarna av Nordatlanten och kan dyka upp på Västkusten under

Medusa Ägg

Larv Ephyra Strobila

Tidig polyp

sensommaren. Precis som våra svenska brännmaneter kan de brännas ordentligt, men de är lätta att skilja ut på sitt V-formade mönster på ovansidan. En egenhet hos kompass­ maneterna är att de byter kön – som unga är de hanar som vidare­utvecklas till honor.

MUNNAR PÅ ARMARNA

Lungmanet är en annan sydlig nykomling som har blivit vanligare längs Västkusten.

Den har inga riktiga trådar utan bara svagt brännande nässelceller på undersidan. I stället fångar den sina byten genom att suga in dem i pytte­ små munnar på sina flikiga ”munarmar” som leder vidare till magen.

OSYNLIG STORÄTARE

Om natten lyser den amerikanska kammaneten som en regnbågsskimrande leksak.

På dagen är den i stället så genomskinlig att den knappt syns, men vissa år kan man känna dess geléartade närvaro nästan överallt längs Väst­ kusten på sensommaren. Då äter den upp omkring hälften av alla djurplankton och konkurrerar med både fisk och andra maneter om mat.

Artens invasion i Svarta havet bidrog till en total kollaps av fisk­bestånden där. Sedan 2006 finns amerikansk kammanet ända in i Östersjön upp till Blekinge.

FRISIMMARE OCH FASTSITTARE

Maneter växlar mellan två generationer som ser helt olika ut. Maneterna som vi ser släpper larver som simmar ner till botten och sätter sig fast.

Där blir de så kallade polyper som liknar små havsanemoner.

Polyperna släpper sedan ifrån sig tallrikslika ”medusor” som blir till stora maneter.

T E X T — A N N A F R O S T E R I L L U S T R AT I O N — V E R O N I C A B A L L A R T L I L J A

FRÅGOR & SVAR

? !

Skicka frågor om konsumtion och miljö samt natur och trädgård till: mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se

Hotell med snurr

När ska man sätta ut hotell för vilda bin och ska de rengöras? Kan man återvinna glasburkar? Experterna svarar på frågor om natur och miljö.

Hur kan en mataffär vara märkt med Bra Miljöval? Den som jag bor närmast känns som en helt vanlig butik som säljer alla möjliga varor, både sånt som jag tycker är bra och dåligt för miljön. / Björn Klanac, Angered

Att miljömärka en hel SVAR butik är annorlunda jämfört med när en produkt blir märkt. I kriterierna för Bra Miljöval Livsmedelsbutik finns nio kapitel som rör det mesta som händer i en affär, från vad som får säljas till vilken el som används, Bra Miljöval-märkt såklart.

Märkningen hjälper affären att prioritera i svåra miljöfrågor och att jobba aktivt. I en Bra Miljöval-märkt butik slipper du som kund exempelvis jätteräkor och det är lätt att hitta miljömärkta och ekologiska varor eftersom de är tydligt skyltade. Minst hälften av babyprodukter som blöjor, tvål och babyolja ska vara miljömärkta och alla tvättme-

68

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

del, toalettrengöringsmedel och maskindiskmedel. / Liv Södahl, handläggare Bra ­Miljöval Livsmedelsbutik

NÄR ÄR DET DAGS? Hur och när ska man sätta ut insektshotell? / Ingemar Hallander, Trollhättan

Den bästa tiden är på våren, gärna innan sälgen börjar blomma men olika arter av vilda bin har olika flygtider så det går bra under hela våren och för­ sommaren. Den befruktade honan lägger sedan flera ägg i håligheter som i ett vildbi­hotell eller en sandblotta i marken.

Tillsammans med varje ägg lägger hon ett mat­paket av pollen som larverna lever av när äggen har kläckts.

SVAR

/ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

SURR FRAMFÖR HOTELLET I fjol satte vi upp ett insekts­ hotell och kunde glatt studera

hur de ihåliga rören blev igenmurade av solitärbin. I går ­noterade vi att det surrade ett helt gäng med bin framför hotellet men de verkade inte hitta in. Vad gör de så här års och vad ville de? Borde vi rengöra och öppna rören igen? / Maria Blomstedt, Finspång

På våren när sälgens gula hanblommor slår ut vaknar övervintrande solitära bin till liv för att para sig och lägga ägg. Ett insektshotell sköter sig självt och ska inte rengöras. Vissa arter av vilda bin övervintrar som ägg, larv eller puppa i insektshotellet och utvecklas under vår och försommar.

Sätt hellre upp ett nytt bihotell. Mer tips finns på vår sajt www.räddabina.nu.

SVAR

/ Isak Isaksson

FÅGEL MED FLERA BON Jag hittade detta fantastiska bo på en meters höjd i en blockrik solig hasselbacke i Roslagen.

Det har ingen tydlig ingång men är mycket fint bäddat inuti med fint bomaterial, inga fjädrar.

Storlek 25x25x20 centimeter.

Kan det vara ett bo av hasselmus? / Maria Lewander, Sättraby

R E D A K T I O N E N F Ö R B E H Å L L E R S I G R ÄT T E N AT T R E D I G E R A I F R Å G O R

F O T O — L Ä S A R B I L D . I L L U S T R AT I O N — G E T T Y I M A G E S

MÄRKT MATAFFÄR

Du har hittat gärdsmygens bo. Den är Sveriges tredje minsta fågel efter kungsfågel och brandkronad kungsfågel. Hanen bygger flera bon och fodrar det som honan väljer ut med fjädrar. Alternativbona kan han använda som övernattningslägenhet. Namnet betyder ”fågeln som smyger i gärdsgårdar”. Det latinska namnet troglodytes kommer från grekiskan och betyder ”boende i håligheter”.

SVAR

/ Anders Friström, utredare, klimat­ avdelningen, Naturskyddsföreningen

VITA BLÅSIPPOR Jag har under många år observerat vita blåsippor på samma ställe varje vår. I år har jag även hittat dem på andra platser i närheten. Hur vanligt är det med vita blåsippor och vad beror det på? / Peter Wendler, Lidingö

I dag övertrumfar kommunerna varandra i att erbjuda strandtomter till hugade spekulanter.

Jag undrar om det finns någon undersökning om vad en bebyggd strandtomt har för inverkan på vattenmiljön?

Det är inte ovanligt med blåsippor som har olika färg på kron­bladen. Orsaken är att en del av pigmentproduktionen har försvunnit på grund av en mutation, en så kallad förlustmutation. Ett liknande fenomen kan man se hos arter som lungört, kungsängslilja och midsommar­blomster.

/ Lars Swahnberg

/ Isak Isaksson

/ Isak Isaksson

STRANDTOMTERS PÅVERKAN

Rimligtvis har kommunerna krav på ordentlig avloppsrening för alla nybyggnationer, varför närsaltbelastningen från den nya bebyggelsen inte borde öka. Nya bryggor och båt­ platser kan naturligtvis påverka, genom läckage av bränsle och båtbottenfärg.

Muddring, sprängning eller utfyllnad påverkar också vattenmiljön negativt. I dessa fall blir det dock frågan om tillstånds- eller anmälnings­ pliktig vattenverksamhet, beroende på omfattningen. Den negativa påverkan på det djur- och växtliv som strandskyddet vill värna handlar annars mer om själva strand­ zonen, exempelvis vassruggar med rikt fågelliv eller strandängar med rik flora. Förutom en god livsmiljö för djur- och SVAR

F O T O — L Ä S A R B I L D . G E T T Y I M A G E S I L L U S T R AT I O N — G E T T Y I M A G E S

växtliv handlar strandskyddet också om att lämna fri passage för allmänheten närmast stranden enligt allemansrätten.

SVAR

ÅTERVINNA GLASBURKAR Vore det bättre att lämna glasburkar till second hand för att möjliggöra för andra att köpa och använda dem till exempelvis syltkok än att

lämna dem i glasåtervinningen?

Det känns synd att återvinningen inte omfattar ett system för hela glasburkar i stället för att krossa och omproducera, men den processen kanske inte är så energikrävande som jag tror? / Madeleine Sager

Jag har pratat med två stora secondhand­ butiker och de tar inte emot vanliga glasburkar för att de inte går att sälja. Det är bäst att använda burkarna som de är, men de verkar inte ha något andrahandsvärde. Det finns massor med bra tips på vad man kan använda glas­ burkar till om man har ett överflöd, till exempel att förvara mat i, i stället för plastburkar. De går att frysa SVAR

om man lämnar lite luft så att vätskan kan expandera. Burkar som blir över är bättre att lämna till återvinningsstation så att de blir nya burkar. / Sara Örberg, handläggare Bra Miljöval

HELLRE RAPSOLJA Tack för bra tidning och bra tips om naturprodukter för rengöring i nummer 2! Vi har använt rapsolja, ättika och annat med bra resultat.

Men vi vänder oss emot att man pratar så mycket om olivolja när det finns svensk kallpressad lokalt producerad. Dessutom skrivs det då och då om fusk med olivolja, så vi tycker att man alltid ska skriva om rapsolja i stället. / Berit och Leif Lindén, Hisings Backa

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

69

PÅ GÅNG

På grund av corona­ viruset är det vid tryckningen oklart vilka aktiviteter som genomförs. Håll koll i kalendern på natur­ skyddsforeningen.se 14 juni VÄXJÖ Vilda blommornas dag Bokhultet kl 9-12. Ta med lupp, flora och fika. Håll avstånd.

Mötesplats: Biparadiset. Kontakt: Uno Pettersson 070-588 56 14.

Dagen firas av många kretsar landet över.

21 juni ÖSTERÅKER Spana fjärilar och sländor Samling vid Uddby gård. Kl 13-16.30. Buss 683 från Åkersberga till Kulla vägskäl. Där finns även parkering.

Rapport till Svensk dagfjärilsövervakning.

Kontakt: Philip Shaw, 073-302 88 27. Anmäl senast 20 juni via SMS. 25 juli NORRKÖPING Lär dig slå med lie Liar finns att låna, alla välkomna. Samling kl. 10.30 vid gården Nybygget. Anmälan senast 20 juli till Roger Drage, 070-406 02 07.

16 augusti ÄNGELHOLM Krabbmetartävling Tävla om att fånga flest krabbor. Ta med egen metutrustning, agn och hink. Kl. 10-12, Vejby­ strands hamn. Kontakt: Kristin Johansson, 070-229 04 94.

Fler evenemang på naturskyddsforeningen.se

70

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Kungsörnarna är ­ törnings­känsliga och en s skidanläggning kan slå ut reviret. Bengt-Göran Carlsson fotograferade boet när han inventerade området 2012.

Örnarnas dal?

Nya jobb inom skidturismen eller fortsatt häckande kungsörnar? Efter avslag i flera domstolar och nekat prövnings­tillstånd i HD i fjol såg örnarna ut att vinna i ­Örndalen/Skorvdalen. Men nu rullar striden vidare.

– DET SOM HÄNT nu måste vara

unikt i Sverige: att en kommun motiverar ett fågelskydds­ område med sysselsättnings­ skäl och låter ett bolag bekosta utredningen. Bolaget och kommunen står väldigt nära varandra. Vi ser det som att man försöker smyga ­igenom beslutet, säger Bengt-Göran

Carlsson som arbetar med frågan för Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen.

Första gången han kom i kontakt med kungsörnarna var 2012, då han och hans fru Maria inventerade området för bolaget Örndalen AB. Planen var att bygga en stor skidanläggning med 6 500

bäddar i Skorvdalen öster om Vemdalen.

– Jag insåg hur illa utsatta örnarna var och sedan dess har jag kämpat emot projektet. Det här reviret är ett av de mest produktiva i länet, i ­genomsnitt föds en unge per år. Det är dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Reviret

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — B E N G T- G Ö R A N C A R L S S O N

har säkert funnits sedan istiden.

HÄCKNINGSFRAMGÅNGEN avviker från den negativa trenden bland norra Sveriges kungs­ örnar. Örnarna är som mest störningskänsliga i februari– april, under skidturismens högsäsong. Därför skulle en stor skidanläggning vara extra olämplig här, enligt Naturskyddsföreningen, Jämtlands läns ornitologiska förening, Birdlife Sverige och Kungsörn Sverige som sam­arbetar för de hotade fåglarna.

I juni 2013 antog Härjedalens kommun en detaljplan för att bygga fritidshus och liftar.

Bolaget fick dispens från artskyddsförordningen av länsstyrelsen, men efter överklagande av Naturskyddsföreningen och ornitologerna upphävdes den av mark- och miljödomstolen.

Bolaget överklagade men fick avslag i den högre instansen Mark- och miljööverdomstolen 2015. Även en ny ansökan fick avslag 2018. I maj förra året meddelade Högsta domstolen att man inte tar upp bolagets överklagan av det beslutet.

– Tyvärr fanns det en lucka i mark- och miljödomstolens dom från 2018: om skyddet för örnarna stärktes kunde det påverka bedömningen.

Bolaget undersökte möjligheterna och bekostade utredning av ett kommunalt fågelskyddsområde. Projektet bantades till 2 000 bäddar och bytte namn från det alltmer ironiskt klingande Örndalen

R E D A K T Ö R — M AT S H E L L M A R K

till Björnrike Syd. I höstas öppnades ett nytt samråd med länsstyrelsen enligt miljöbalkens 12:e kapitel 6:e paragrafen, ett enklare förfarande med snabbare beslutsvägar och sämre möjlighet till inflytande. Naturvårdsverket – som också varit emot projektet – kan inte överklaga ett sådant beslut.

I APRIL SADE kommunstyrelsen

ja till fågelskyddsområdet. I beslutet påpekar man särskilt att yttrandet som föreningarna lämnat in om förslaget ”inte ingår i samrådet”. Föreningarnas kritik i yttrandet är hård: • Varken artskyddsförordningens krav eller intentionerna i tidigare dom uppfylls.

• Motivet är inte att skydda fåglar utan att möjliggöra exploatering.

• Revirets mest funktionella delar är inte med.

– Vi hänvisar till vetenskapliga rapporter om störningskänsliga djur. När olika störningar adderas till varandra når man en tröskel. Turismen är en stor störningskälla som tillsammans med markägarens tidigare verksamhet kommer att slå ut reviret, säger Bengt-Göran Carlsson som också är kritisk till vad han ser som ett alltför nära samarbete mellan kommunen och bolaget.

Bland annat har kommunens tidigare näringslivschef en central roll i bolaget. Länsstyrelsens ledning har också varit starkt positiv till anläggningen.

Kommunfullmäktige beslutar om fågelskyddsområdet 22 juni. Vid ett ja fortsätter samrådet.

– Då kan länsstyrelsen ta ett snabbt beslut så att anläggningen kan börja byggas. I det läget har vi möjlighet att överklaga, men ingen behöver meddela oss beslutet. Så det gäller att vi är på hugget.

FOTO —LILLIAN LUNDIN

”Jag insåg hur illa utsatta örnarna var och sedan dess har jag kämpat emot projektet.”

Digitalt årsmöte i Dalarnas länsförbund.

Digitala möten ersätter CORONAVIRUSET STÄLLER TILL det i föreningsarbetet, men många digitala alternativ har tagits fram. Länsordförandekonferensen i mars hölls via Zoom med bra resultat och Kansli Dalarna har redan tidigare satsat på digitala seminarier.

Verksamhetsutvecklaren Ida Wahlund fick lägga om det ideella traineeprogrammets Brysselresa till zoommöten med politikerna Karin Karlsbro (L) och Pär Holmgren (MP).

– Det blev en lyckad eftermiddag trots allt, många del­ tagare satt utomhus och deltog via mobil. Träffen ledde också till spontan start av en digital bokklubb, berättar hon.

Hon tipsar om att rikskansliet erbjuder klimatwebbinarier för kretsar och länsförbund. ­Kontakta ida.wahlund@naturskyddsforeningen.se.

Tre tycker

Vad tycker du bäst om att odla?

JOHANNA LUNDEBERG,

INGRID EDMAN MARKENFELT,

MARIA SELANDER WÅGBERG,

Täby

Helsingborg

Bålsta

– Sånt som är lättskött och går att äta, det är ju så roligt att skörda.

Framför allt tomater och chili.

Hemodlat smakar så mycket mer.

– Chili, det var så det hela startade.

Förutom det har jag lyckats bäst med rödbetor och bärbuskar som sniglarna låter vara i fred.

– Det måste vara örter av olika slag.

Det är en härlig känsla att gå ut i trädgården och hämta egenodlade örter till mat­ lagningen.

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

71

FÖRENINGSLIV LANDET RUNT

Lundakretsen hjälper till att ta fram nya idéer för hållbara städer och i Nora samarbetar kretsen om en pedagogisk skolträdgård. Naturskyddsföreningens medlemmar jobbar med olika saker runt om i landet.

Vad vill du själv göra?

Det finns många vägar till att bli en aktiv naturskyddare.

Här är en guide.

KRETSAR

NORA

Samarbete om skolträdgård Naturskyddsföreningen i Nora har hjälpt Gyttorpsskolan att bygga upp en pedagogisk och ätbar skolträdgård, med egen labyrint av pil, ätbara buskar och prunkande potatisland. Kretsen har stöttat skolan bland annat genom att skriva bidragsansökningar, aktivera föräldrar, ge stöd vid anläggning, skötsel och sommarbevattning och engagera lokala lantbrukare och energi­ skogsägare. Eleverna har varit delaktiga redan under idéstadiet.

NORRBOTTEN

Aktse i ord och bild För 75 år sedan köpte Naturskydds­ föreningen en del i fjällhemmanet Aktse i Jokkmokks kommun, intill det fantastiska Laitauredeltat på tröskeln till Sarek.

Sedan 2017 har länsförbundet i Norrbotten skötselansvar och de arbetar nu med en jubileumsskrift om händelser, personer och stuggäster från föreningens år i Aktse. Läs även reportage om Aktse i SN 5/2018.

LU N D

Tar fram unga idéer LOMMA

Städar stranden Kretsen i Lomma Bjärred har städat Alnarps strandängar för 33:e gången. Sedan 2019 hjälper även Lundakretsen till. Intresset för strandstädningen har ökat markant de senaste åren. Alnarps strandängar har ett stort eko­ logiskt och naturhistoriskt värde. Området har fin strandängsflora och ett rikt fågelliv med häckande fåglar som gravand, rödbena, tofs­ vipa, gulärla och skärfläcka.

72

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

Lunds kommun och lokala kretsen ordnar ­hackathons, event för datorprogrammering, för att utveckla nya innovativa idéer som kan bidra till en hållbar klimatneutral stad. Det första handlade om cirkulär ekonomi och treor på gymnasiet och universitets­studenter deltog. Vann gjorde ”Kooperativet Grassroots” med Channa, Emma och Balthazar. Nästa hack­athon handlar om mobilitet.

Alla medlemmar i Naturskydds­ föreningen tillhör en lokal krets.

Det finns cirka 270 kretsar i hela landet, en i nästan varje kommun.

Alla kretsar är egna föreningar med egna styrelser och aktiviteter, allt från fågelskådning till barn­ aktiviteter och påverkansgrupper.

Några granskar kommunala över­ siktsplaner. Kontakta gärna din krets om du vill veta mer. Kontaktuppgifter till din krets hittar du längst ned på Naturskyddsföreningens hemsida: naturskyddsforeningen.se

LÄNSFÖRBUND OCH REGIONALA KANSLIER

Alla kretsar tillhör något av för­ eningens 24 länsförbund. Även länsförbunden är egna föreningar med egna styrelser. Länsförbundens huvuduppgift är att stötta de lokala kretsarna och bevaka/påverka natur- och miljöfrågorna i sina res­ pektive län.

Runt om i landet finns också tio regionala kanslier med minst en anställd per kansli. Dessa kansli­ anställda, som har ett länsförbund som arbetsgivare, stöttar på olika sätt sina respektive länsförbund och kretsar. Hit kan du vända dig för att få lokala tips och stöd.

Du hittar kontaktuppgifter till ditt länsförbund/regionala kansli längst ned på Naturskyddsföreningens hemsida: naturskyddsforeningen.se

NÄTVERK

Inom Naturskyddsföreningen finns rikstäckande tematiska nätverk där du som medlem kan vara med och engagera dig i en sakfråga.

Dessa nationella nätverk är: Klimat­nätverket, Skogsnätverket, Kemikalie­nätverket, Mat- och jord­ bruksnätverket, Handla miljö­vänligtnätverket samt Havsnätverket. Alla nätverk har en samordnare som arbetar på rikskansliet.

Vill du vara med i ett nätverk kan du anmäla ditt intresse här: naturskyddsforeningen.se/natverk

F O T O — M AT S H E L L M A R K ( N O R R B O T T E N ) , A N K I E R A U S É U S ( N O R A ) , A G N E S V U N G I ( L U N D ) ,

MEDLEMSINFO

1 naturbild = 100 kronor Vill du ge 1 000 kronor till Naturskyddsföreningen utan att öppna din egen plånbok? Under sommaren vill vi tillsammans med GodEl inspirera till att upptäcka naturen nära hemmet genom fina naturbilder. Gör så här: 1. Dela dina naturbilder på Instagram och Facebook mellan 26 maj – 5 juli.

2. Tagga bilderna med #forcefornature och #godelisverige.

3. GodEl ger 100 kronor per inlägg till Naturskyddsföreningen och du kan bidra med max 10 bilder.

För att vi ska se bilden behöver ditt konto vara öppet.

Byt till eko – rädda bina

Vinnarna i SM i fågelholk 2020 Tack till alla er som i år har röstat fram tre vinnare bland de 15 finalisterna. Alla finalister kan ses här: www.naturskyddsforeningen.se/holk-sm

Det är svårt att vifta bort att hoten mot våra bin och övriga pollinerare är stora och därför är kampanjen Operation: Rädda bina tillbaka. I år har vi lagt till en ny räddningsinsats som du kan göra – att byta till eko.

Ekologiskt skippar nämligen ett av hoten mot bina, kemiska bekämpningsmedel, och bidrar till fler blommande marker. Välj eko så långt det är möjligt varje gång du handlar! www.raddabina.nu

Naturskyddsföreningens riksstämma skjuts upp Naturskyddsföreningens riksstyrelse har med anledning av coronapandemin fattat beslut om att skjuta upp föreningens riksstämma som skulle ha ägt rum i Mora 13-14 juni 2020. Det finns i skrivande stund inget nytt datum satt, men det kommer att meddelas i god tid.

Har du frågor om innehållet på sidan hör gärna av dig till Medlems- och Givarservice på medlem@naturskyddsforeningen.se eller 08-702 65 77

KRÖNIKA NATUR

Hela våren har varit fylld av oro, rädsla och ångest inför den smitta som spridits över jorden.

Människor har dött och jobb försvunnit, besparingar och ­företag har gått upp i rök, skolor, ­restauranger och bibliotek har fått stänga och butiks­hyllor har gapat tomma. En vårdag var det så tomt i affären och på ­gatorna att min dotter med gråten i ­ögonen frågade om det ska bli krig, om hon kommer att dö nu.

DAGEN DÄRPÅ ÅKTE vi till naturreservatet

på Lovö – tjugo minuter och hundra år från stan – och gick i skogen utan annat mål än att komma bort. Eller hem. Till marken och träden och friska luften. Strosade stigen ner mot sjön och sparkade på kottar och spanade efter spillkråkan. Kom ut ur skogen och tittade på asparnas glansiga knoppar och de blommande hasselbuskarnas grönmjöliga hängen, gladdes åt gula små tussilagosolar i slänterna, de första stararna, en och annan lärka i skyn, knipornas parningsspel nere vid bryggan, alla dessa vårtecken som hade kommit medan vi satt framför tv-nyheterna och undrade vad som håller på att hända med den här världen.

Och jag tänkte att det måste vara länge sedan naturen betydde så mycket för så många som denna märkliga, omskakande vår. När till och med kyrkorna kändes för trånga blev skogar och fågelmarker en frizon som erbjöd trygghet och ro, en stunds vila från alla direktsända pressträffar och dygnet-runt-samhällets ständiga uppdateringar av antalet döda i olika länder.

En grön famn där ingen smitta fanns.

74

S V E R I G E S N AT U R 3 — 2 0 2 0

FOTO— GETTY IMAGES

Lyckan över det vanliga JAG HAR NOG aldrig sett så mycket folk i skog-

arna runt Stockholm som den här våren. Även barn och ungdomar, inte bara joggare, cyklister och hundmänniskor. När barnens svettiga inomhusaktiviteter inte längre var så lockande på helgerna framstod plötsligt friluftslivet som ett självklart alternativ för många.

På väg hem från Lovö stannade vi till vid en kattugglefamilj som vi hade fått nys om.

Två vuxna och fem ungar som satt och kurade bakom en gammal skola och riktigt bad om att få bli tittade på. Vaggade och vred på sina stora huvuden och visste ingenting om social distansering, flockimmunitet eller företagskonkurser, och vi ställde upp kikaren och tittade och pekade på de fluffiga små trollen där uppe. En kvart efter solnedgången satte de i gång att tigga på sitt ihärdiga vis och föräldrarna gav sig genast ut på jakt, precis som under den ofattbart långa tid då världen och djuren fanns men inte människan.

I BILEN HEM slog det mig plötsligt vad några timmar i naturen hade gjort. De hade påmint mig om att världen består, att det finns en tid bortom pandemin, en befrielsens stund då vi kommer att kunna känna oss lyckliga bara för att allt är som vanligt igen. Kanske saktar vi då stegen en smula och blir lite mer uppmärksamma längs vår vandring, ser på träden och fåglarna, blommorna och småkrypen med en annan blick. Kanske kommer vi att sätta större värde på det vi faktiskt har, nu när vi fått lära oss att inte ta allt för givet.

Tomas Bannerhed är författare och krönikör i Sveriges Natur.

FOTO— SOFIA RUNARSDOTTER

VANDRA MED OMSORG Att fler upptäcker vandring och friluftsliv är fantastiskt och vad vi på Naturkompaniet jobbar för dagligen. Allemansrätten ger en närmast unik frihet att ta del av naturen, men det är en frihet under ansvar. Vi visar gärna vägen så att din vandring blir både härlig och hållbar.

borlänge | gävle | göteborg | halmstad | haparanda | helsingborg | jönköping karlstad | kristianstad | kungsbacka | linköping | luleå | lund | malmö | norrköping | skövde stockholm | sundsvall | umeå | uppsala | västerås | örebro | örnsköldsvik | östersund www.naturkompaniet.se

POSTTIDNING B  Sveriges Natur, Box 4625, 116 91 STOCKHOLM