Sveriges Natur 5-2020

Sveriges största natur- och miljötidning – påläst och passionerad

Årgång 111 Pris: 69 kr

DEN TYSTA CANCERN EFTER TJERNOBYL HJÄLTEN BAKOM FILMEN DARK WATERS VARMARE KLIMAT HOTAR SORKEN

Valrörelse Sillen lockar hundratals in i Norges fjordar men nu verkar festen vara över

NJUT AV VINTERN Vi vet vad som krävs för att du ska hålla dig torr och varm. Med vår erfarenhet hjälper vi dig så att du kan njuta av vintern, oavsett väder.

borlänge | gävle | göteborg | halmstad | haparanda | helsingborg | jönköping | karlstad kristianstad | kungsbacka | linköping | luleå | lund | malmö | norrköping | skövde | stockholm sundsvall | uddevalla | umeå | uppsala | västerås | örebro | örnsköldsvik | östersund www.naturkompaniet.se

5.20

I DETTA NUMMER

Harmlös eller hämnare?

32. Reportage. Sorkarna saknar

snön, är sorkpest hämnden?

22. Eldsjäl. Grön och grann gran.

10. Bildreportage. Valar i rörelse.

GE DIN GAMLA MOBIL EN NY CHANS

FOTO— ERIK ABEL

s.60

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

3

I DETTA NUMMER R E P O R TA G E

32. Sorkar och människor

Viktig kamp på vita duken

Brist på snö gör att sorkarna kommer närmare.

Inspirerade av filmen Dark Waters och advokaten Robert Bilotts mångåriga kamp mot kemiföretaget Dupont, ser vi om Erin Brockovich.

Filmen gav Julia Roberts en Oscar för rollfigurens kamp mot ett företags cancerframkallande kemiska utsläpp, och trots att det är 20 år sedan premiären känns den både viktig och sevärd. Läs intervjun med Robert Bilott på sidan 38.

42. Islands okända handelsvara

I dräktiga stons blod finns ett hormon värt en förmögenhet.

10.

38.

P O R T R ÄT T

38. Syns inte, finns inte

Robert Bilott upptäckte kemijättens dolda utsläpp.

GRÖN GUIDE

51. Vacker vinter

Bästa tipsen för barnvänlig vinterresa på nära håll.

55. Ljuvliga juleljus

Upplysta sätt att lysa upp i vintermörkret.

56. Plugg för miljökämpar

Gymnasietips för dig som vill arbeta för framtiden.

59. Luncha hemma

Kokkonst eller småätande? Vi har tipsen för hemmalunchen.

60. Nallen har nio liv

Dyblöt eller gammal? Ge inte upp hoppet om mobilen.

62. Hotfullt eller hoppfullt?

Tre nya böcker tar tempen på klimatet.

ESSÄ

64. Hoppas inte för mycket

OPINION

6. Spelar roll

Händelserna i Lysekil visar att engagemang gör skillnad.

B I L D R E P O R TA G E

10. Fågel, fisk och mittemellan

Forskaren Audun Rikardsen skildrar ett unikt skådespel.

A K T U E L LT

19. Värdefull åldring

Långsammare tillväxt men höga värden i gammal skog.

4

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

SKOGSSORKAR

1/2

FN:s miljöpanel (IPBES) beräknar att det finns över en halv miljon virus i naturen som fortfarande kan sprida sig till människor. I framtiden kommer utbrotten att ske oftare och bli dödligare.

Läs om sorkpest på sid 32.

N AT U R E N S A B C

66. Taskigt rykte

Vedsvamparna har en rik historia i människans tjänst.

ELDSJÄL

F R Å G O R O C H S VA R

22. Grönare gran

68. Storkonsumerande hundar

Tiden har hunnit ikapp Håkan Lundbergs ekologiska granar.

Våra experter svarar på ­l­äsarnas frågor.

GRAFIK

FÖRENINGSLIV

23. Vive la France

70. Rolig räddning

R E P O R TA G E

KRÖNIKA

24. Farlig nederbörd

74. Tomas Bannerhed

Paris skyndar mot att bli ­framtidens 15–minutersstad.

För lite forskning om kärnkraftsolyckor och cancer.

Inventering och gemenskap – räddningen för reservatet.­

Alla har kommit till ro, ­ utom bävern.

FOTO — WOLFGANG SCHMIDT, MAREIKE TIMMS

42.

Hindrar hoppet oss från att agera rationellt? funderar Jonathan Jeppsson.

REDAKTIONSFRÅGAN Vilka nya vanor från 2020 tänker du fortsätta med?

Malin Crona tf chefredaktör och ansvarig utgivare Långa ostörda samtal bortom partyglitter och prestationshets.

Mats Hellmark Redaktör/reporter Fler lunchpromenader.

Anna Froster Reporter

Att ha möten cyklandes och under potatisupptagning.

Kerstin Lundell Reporter

Jag tänker fortsätta att promenera i vacker natur.

Varje dag.

Victoria Veres Printredaktör

Mer digitala möten när det passar och sparar resor.

Tjänstledig: Ylva Johnson, chefredaktör

Naturskyddsföreningens medlemstidskrift, årgång 111, #5 november 2020.

Nästa utgåva 2 februari.

INGENTING MED 2020 blev som det var tänkt.

När jag skriver det här passerar Sverige precis 6 000 döda i covid-19. I Vita huset vägrar den sittande presidenten erkänna sig besegrad, trots att folket sagt sitt och röstat för en kandidat som lovat att återinträda i Paris­avtalet.

Varenda fest är inställd. I stället för att förväntansfullt mingla med andra finklädda journalister inför tidskriftspriset, där Sveriges Natur nominerats till Årets grepp för satsningen Klimatprognosen, stirrar jag på en skärm i jeans, trassligt hår och huvtröja. När ni läser det här är den väntan över.

Samtidigt fortsätter livet, enträget.

Jag har lärt mig att vila i de kramar jag får.

Stanna upp i de samtal som blir. Klicka på en länk till ännu ett videomöte.

JAG SER NÅGOT växa fram hos oss som närmast kan kallas tålmodighet. ”Hörs jag?” ”Hallå, är det någon som ser mig?” ”Nu försvann du igen.” Vi anpassar oss.

För vi har inget annat val.

Valarna i Norge fastnar i näten avsedda för sillen när den rör sig in i vikarna. När sillen rör sig ut till havs kan valen följa efter, sidan 10.

Men vi har ingenstans att ta vägen om planeten

Kontakt Box 4625, 116 91 Stockholm Besök: Åsögatan 115, 2 tr.

Tel: 08 702 65 00 E-post: sveriges.natur@ naturskyddsforeningen.se eller förnamn.efternamn@ naturskyddsforeningen.se TS-kontrollerad upplaga 2020: 129 300 exemplar.

Prenumeration 305 kronor per år.

Layout Agnes Dunder, Content Innovation, ci.se

Omslagbild Audun Rikardsen Tryck Stibo Complete Annonser Newsfactory Claes Holmström: 08-505 738 42 0735-322 722 claes.holmstrom@newsfactory.se Hemsida och textarkiv www.sverigesnatur.org

Redaktionen blir obeboelig. Sorkarna hissar: drabbas redan hårt av EU-kommissionens nya det varmare klimatet och kemikaliestrategi tar sikte på hela gruppen PFAS fler virus kan spridas till som innefattar över 4 000 människan, sidan 4 och 32. ämnen, i stället för som Jonathan Jeppsson tidigare enskilda ämnen. skriver i sin essä att vi inte ska känna hopp inför Redaktionen klimatkrisen. Vi ska känna dissar: förtvivlan, sidan 64.

Det är inte bara sorkarna Att blunda för forsksom saknar snön. Utan det extra ljuset från ningen kommer att stå marken är vintertiden i oss dyrt. Vi måste våga Sverige näst intill se sanningen för vad den outhärdlig för de flesta. är. När det gäller det ökade antalet cancerfall efter det radioaktiva nedfallet efter Tjernobyl vill ingen vill ens svara på varför det inte bekostas mer forskning för att klarlägga sambanden, sidan 24.

När vi vet kan vi agera.

Det är vårt viktigaste val.

Medlemsinformation Naturskyddsföreningen För medlems- och givarärenden, kontakta medlems- och givarservice på medlem@ naturskyddsforeningen. se eller på telefon 08-702 65 77 och läs mer på www.naturskyddsforeningen.se

Detta material är delvis finansierat av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvarig för innehållet är ansvarig utgivare.

M NEN Ä RK VA

E

T

Om föreningen Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.

Vårt viktigaste val

S

FOTO— JOEL NILSSON

REDAKTIONEN

Trycksak 5041 0004

För gåvor, använd plusgiro 90 19 09-2 eller Swish 901 2014.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

5

OPINION

Vad vi gör spelar roll DEN 28 SEPTEMBER kom ett glädjande besked:

Preem hade beslutat sig för att dra tillbaka sin ansökan om utbyggnad av den fossila verksamheten vid Preemraff i Lysekil. En fantastisk nyhet och en stor klimatvinst. Den planerade utbyggnaden, som skulle medföra ökade utsläpp på en miljon ton koldioxid per år och göra Preemraff till Sveriges enskilt största utsläppskälla, blir inte av. I svallvågorna av beslutet uppstod en diskussion om vad som egentligen hade varit avgörande för Preems beslut. Preem framförde självt att beslutet hade fattats på kommersiell grund. Det är ett ­glädjande besked att det inte längre är lönsamt att investera i fossil verksamhet. Men, förändringen har inte skett av sig själv. Politiska beslut, baserade på tydliga signaler från forskar­världen och framdrivna av opinions­ bildning och påverkansarbete, har varit helt avgörande för att skapa incitament. Paris­ avtalet, de svenska ­klimatmålen, ­ekonomiska styrmedel och andra politiska beslut har förändrat förutsättningarna.

FÖR OSS I Naturskyddsföreningen, som under

många års tid har arbetat för att stoppa Preem­ raffs utbyggnad, råder ingen tvekan om att vår tålmodiga kamp var en viktig, för att inte säga avgörande, del i utvecklingen. Det är också ett kvitto på vad vi kan åstadkomma när vi inom föreningens delar jobbar tillsammans. Lysekils­ kretsen har, med Inge Löfgren i spetsen, länge och med en sällan skådad hängivenhet engagerat sig mot raffets miljöförstörande verksamhet. Riks­föreningen har genom rikskansliets mycket kunniga jurister drivit frågan i domstol och argumenterat för att beslut i ärendet, på grund av dess potentiellt stora negativa ­konsekvenser, skulle lyftas från Mark- och miljööverdomstolen till regeringen. Vilket också

6

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

skedde. Över 13 000 personer – förenings­ medlemmar och andra engagerade – har skrivit personliga mejl till ansvariga politiker.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN VILL ATT den svenska miljölagstiftningen ska följas och när vi anser att så inte har skett väljer vi ibland att överklaga ett domstolsbeslut. I fallet Preem innebar det att ansökningsprocessen drog ut på tiden och verkligheten hann komma ikapp – investeringar i fossil verksamhet hör till historien och är en framtida förlustaffär.

Det omfattande informations- och opinionsbildande arbete som gemensamt har drivits av Lysekilskretsen, länsförbundet i Bohuslän och riksföreningen har självklart påverkat bilden av Preem och riskerat att skada varumärket.

Politiska beslut är ofta avgörande för att styra utvecklingen i rätt riktning. En skärpning av EU:s utsläppshandel samt regeringens beslut om gröna kreditgarantier och ett utvecklat reduktionspliktsystem ökade incitamenten för Preem att investera i förnybart i stället för i ­fossilt – för övrigt just det reduktionsplikts­ system som föreningen arbetade för i många år.

Så vilken roll spelade miljörörelsen i Preemfallet? Vi vågar nog påstå att den genom opinions­arbete, mobilisering, domstols­ processer och smarta politiska lösningar spelade en avgörande roll. Det bådar gott för den omställning av samhället som är på gång.

Johanna Sandahl Ordförande Naturskyddsföreningen Karin Lexén Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

FALKÖGAT

MINDRE GIFT — … jublar över EU:s nya kemikaliestrategi som möjliggör utfasning av många miljögifter. Kanske ser vi början på slutet för ackumulering av svårnedbrytbara, reproduktionstoxiska, hormonstörande eller cancerframkallande ämnen i vår natur och i vårt blod. Nu krävs snabbt genomförande. Det är inte en dag för tidigt.

MUU BUU — … råmar ikapp med Sveriges kor i förfäran över LRF-stämmans beslut om krav på ”flexibel” svensk lagstiftning kring betesdrift för mjölkkor. Lösdrifts­ stallar inomhus anses vara tillräckliga och mer ekonomiska. Ett av de viktigaste skälen att välja svenskt – beteskravet – skjuts i sank.

Buu buu.

VÄRDEFULLT VATTEN — … inväntar oroligt strandskyddsutredningens utfall.

Skydd av friluftsliv och natur står på spel. Må ­klokskap gå före risk­ tagande med en oskattbar resurs.

Riksstämma Om möjligt, beroende på pandemin, blir det en fysisk stämma i Mora i maj-juni. Om inte hålls stämman digitalt.

Mer information ­kommer.

FOTO— JOEL NILSSON

Vad ger du dina käraste i julklapp?

Swisha en sms-klapp fylld med kärlek till naturen

naturskyddsforeningen.se/jul

LÄSARBREV

Vill du göra oss uppmärksamma på något?

Skicka ett mejl till: sveriges.natur@ naturskyddsforeningen.se

Strömmande virvlar som försvann – och kom tillbaka, förevigade av en engagerad läsare.

Redaktionen har fått flera ­hälsningar om överraskande ­händelser i stort och smått den ­senaste tiden.

Vattnet kom tillbaka Forsen dånar på nytt.

REPORTAGE I VERKLIGHETEN

/ Dominique Frédion

EN GLAD HÄLSNING

8

Från bildreportaget av Mia Rogersdotter Gran i nr 1/2020

Den hade väldigt röd stjärt med lite svarta streck. En kul upplevelse. / Ingrid Ohlson i Ekshärad

PÅSKLÄMMA HJÄLPER Tack för bra tidning! Apropå tips i Sveriges Natur nr 4 2020 om att få ut allt ur tandkrämstuben: Sätt på en lång påsklämma och flytta uppåt allt eftersom.

En annan vinkel och ett nytt perspektiv när ­vattnet strömmar igen.

/ Eva Malm

RÄTTELSER I reportaget om indisk kolkraft

I grafiken om världens använd-

I fredags satt jag ute i

i nummer 4/20 skrev vi att tanke-

ning av fossil energi hade vi kastat

det vackra september-

smedjan som Chandra Bhushan

om Sovjetunionens upplösning

vädret och läste Sveriges

företräder heter Lforest. Det

1991 och den asiatiska finans-

Natur. När jag läste om

korrekta ska vara iForest. Hela

krisen 1997 i tidslinjen. Det ska

trollsländan så kom det

namnet är International Forum for

naturligtvis stå i just den ordningen

en och satte sig på den

­Environment, Sustainability and

och inget annat.

sidan och satt kvar länge.

Technology.

/ Redaktionen

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

R E D A K T I O N E N F Ö R B E H Å L L E R S I G R ÄT T E N AT T R E D I G E R A I B R E V

FOTO— LÄSARBILD, GETTY IMAGES

I Sveriges Natur 1.20 hade ni en artikel om Letsi kraft­station.

Där finns Europas längsta torrfåra. Nu har det regnat så mycket hos oss att Vattenfall blev tvunget att öppna luckorna i flera av sina kraft­stationer, bland annat Letsi.

Här kommer ett par bilder om hur det ”kunde” ha sett ut om man inte hade fångat älven i turbinerna.

”To me it’s not ab or calories. It’s ab great outside ”To meday it’s not abou care about. or calories.

It’sWith about great day outside wi get excellent carr

care about. With Deu CAROLINE NANTKE get excellent carryin

WITH THE NEW FUTU

WITH THE NEW FUTURA P

CAROLINE NANTKE

”To me it’s not about altitude gain or calories. It’s about spending a great day outside with people I care about. With Deuter I know I’ll get excellent carrying comfort.”

CAROLINE NANTKE WITH THE NEW FUTURA PRO 34 SL

www.pickpack.se www.addnature.se www.outdoorexperten.se www.outnorth.se www.naturkompaniet.se

10

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Späckhuggarna lockas av ­ljuden från vinschen som drar in nätet.

De samlas runt b ­ åtarna och väntar tills de börjar pumpa upp sillen.

Sillfesten Sedan fjordarna utanför Tromsø började koka av sill vintertid möts

MÄNNISKOR OCH VALAR

runt stimmen. Ljudet av näten som dras in lockar späckhuggare miltals bort.

foto AU DU N R I K A R D S E N T E X T — A U D U N R I K A R D S E N O C H M AT S H E L L M A R K

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

11

I TIO ÅR HAR ett unikt naturfenomen utspelat sig i några nordnorska fjordar, strax utanför fotografen och forskaren Audun Rikardsens hem. Delar av Nordatlantens sillbestånd flyttar hit för att övervintra innan det fortsätter söder­ut för att leka. Sillen lockar hundratals späckhuggare och knölvalar, men också sjö­ fåglar, fiskare och turister.

Fiskeflottan fångar cirka 20 000 ton sill inom ett begränsat område, samtidigt som späckhuggare och knölvalar tar för sig. Många valar, särskilt späckhuggare, har ändrat sitt ätbeteende och lärt sig tolka ljudet av snörpvadarna, de stora näten, som vinschas in.

Rikardsens forskargrupp har visat att de kan upptäcka ljuden på mils avstånd och simma dit för ”gratis­måltider”. Stora mängder måsfåglar samlas också runt båtarna under en period då de annars brukar svälta.

Varje vinter fastnar valar i fiske­redskap och skadas allvarligt eller dör. Detsamma gäller hundratals, kanske tusentals fåglar. Döda valar och fåglar lockar också havsörnar till området. Åtgärder görs för att minska problemen, men mycket återstår. Samtidigt har anpassningen fördelar för djuren och scenerna i fjordarna saknar motstycke. Men kanske är äventyret snart över. Sillen verkar dra sig utåt havet igen, med valarna i kölvattnet.

12

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

1 Späckhuggarna fångar sill som simmar på utsidan av nätet, eller som pressas eller faller ur när det trycks in mot fiskebåten.

2 Späckhuggare dras till båtarna och följer ofta efter dem även när snörpvaden tagits upp.

3 Måsfåglarna kan samlas i tusental runt ­fiskebåtarna och kampen om maten är intensiv.

Dessvärre dör många. De drunknar i nätet, får sillolja på sig och fryser ihjäl eller kolliderar med andra fåglar eller båten. Audun Rikardsen har sett uppåt tusen döda fåglar under ett enda fiske, många av dem rödlistade.

4 Ljudet av fåglarna runt båtarna är öron­ bedövande. Drönare och lång slutartid fångar rörelsen ur fåglarnas perspektiv. Fyra späck­ huggare skymtar i nedre högra hörnet.

2

3

1

FOTO — XXX

4

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

13

14

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Tyvärr händer det att valar, särskilt knölvalar, fastnar i fiskeredskap. Många har kunnat befrias, andra har fått allvarliga skador. Även om åtgärder görs för att minska riskerna dör några varje år. Knölvalen på bilden har trasslat in sig i en internetkabel som bland annat går till området där Audun Rikardsen bor.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

15

1 3

2

16

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Fascinerad av ytan Det tar tid att få till en telefon­intervju med biologiprofessorn och ­naturfotografen Audun Rikardsen. Han är ofta ute i fält i Nordnorge, men till slut får vi en stund medan han kör 25 studenter i buss från en exkursion.

– Egentligen tar bara forskningen mer än heltid.

Men kombinationen med foto är win-win. Kameran är ett arbetsredskap, men eftersom jag vet mycket om djurens beteende kan jag också förmedla närhet och upplevelser genom TIPS! bilderna.

Se mer av Målet är att sprida Rikardsens historia i dokumentären Ett kunskap och med­ äventyr genom vetenhet om vikten objektivet på av att bevara natur.

SVT Play. ­Bilderna har fått många internationella priser, särskilt uppmärksammas förmågan att fånga livet på båda sidor vattenytan ­samtidigt.

– Jag är fascinerad av den där tunna ytan som både skiljer och förenar två världar som är beroende av varandra.

Tekniken är speciell och har krävt mycket experiment­erande.

1 Även om det är mörkt större delen av dygnet – För att kunna fotografera fortsätter valarna äta. Rikardsen bodde länge i ett av i det svaga arktiska ljuset husen i bakgrunden. ”Jag kunde höra valarna från behövde jag bygga ett eget sängen på kvällen. En helt fantastisk upplevelse.” system.

2 En knölval dyker ned i djupet. På stjärtfenan har

4

P O R T R ÄT T F O T O — P R I VAT

varje individ ett eget mönster, ett slags fingeravtryck, som kan identifiera valar i forskningen.

3 Döda valar blir mat för havsörnar under en period då de normalt svälter. Men späckhuggare är det djur som har mest miljögifter i kroppen och är inte ­idealisk mat för örnen i toppen av näringskedjan.

4 Under den mörka perioden sjunker temperaturen i luften, till 18 minusgrader när bilden togs. Med vind och hög luftfuktighet känns det väldigt kallt men i vattnet är det varmare och inget problem för djuren.

UTRUSTNING Till valbilderna mest Canon 5DV och 1DXII med originalobjektiv, från fisheye (8-15 mm) till 70-200 f2.8. För split-bilder ofta ett 11-24 mm med ombyggt undervattenhus från Aquatech och specialbyggda blixtar.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

17

Skalfria solroskärnor – vår bästsäljare!

• Inget skräp på backen • Populär och räcker länge • Utan skal – dubbelt så mycket mat Istället för att frakta skal i onödan (halva vikten) ser vi till att skalet blir biobränsle!

Grön

fnk (

C hl o r i

s chlori

agnus Bergvall s) · Foto M

Handla med hjärtat Ge fåglarna mat som är eko

I vår webbshop får du tillgång till Sveriges största utbud av ekologisk fågelmat. Att beställa är enkelt och du har dina varor inom 2–3 dagar.

Omtanken för fåglarna uppmuntrar oss att välja produkter som gör gott för jordbruk och djurliv. Genom att handla hos oss bidrar du till den biologiska mångfalden som fåglarna behöver för att leva och må bra.

Snabb leverans Beställ enkelt på slattergubben.se 3 Sveriges största utbud 3 Leverans 2–3 dagar 3 Fri frakt från 65 kg

Slåttergubben stödjer Birdlife Sverige.

Slåttergubbens ekologiska fågelmat: 0738-32 25 59

slattergubben.se

­ niversitet, ger gamla skogar u många ekosystemtjänster. − Vi förlorar extremt mycket om skogarna inte får bli äldre än 100 år.

Med kollegor från flera universitet har han tittat på hur olika värden ändras med skogens ålder. Träd­tillväxten ökade tills skogen nådde 70-100 år, då produktions­skogar normalt avverkas, men de flesta andra ekosystem­tjänster fortsatte att öka ju äldre skogen blev. Det gällde förekomst av blåbär, viltfoder och död ved, plus markens kollagring och artrikedom.

TIPS! Läs mer om värdefull skog på ­­slu.se, till exempel: Många och stora värden i det ­fjällnära skogs­landskapet.

Har ni räknat om de värdena till pengar?

− Nej, vissa ekosystemtjänster är för svåra att sätta pris på men alla har ett stort värde.

Finns det inte mest mat åt älgarna i ungskogar?

Mer att äta i gammal skog.

Gammal är äldst

När en skog blir gammal växer t­ räden långsammare. Men värdet av bär, ­viltfoder, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster ökar ju äldre skogen blir, enligt en ny forskningsstudie.

SKOGENS eko­systemtjänster

är särskilt aktuella just nu. Den 30 november lämnas en ­statlig skogs­utredning som tar upp omstridda frågor som stärkt

äganderätt, flexibla skydds­ former, naturvård och fjällnära skogar till regeringen.

Enligt Micael Jonsson, ekologiforskare vid Umeå

TEXT— ANNA FROSTER FOTO— GETTY IMAGES

− Nej, man tror ju det eftersom vi är så vana att jämföra ung produktionsskog med äldre produktionsskog. Men skogar över 120 år ger ungefär 50 procent mer mat åt älg och rådjur än ungskogarna.

Vad kan samhället dra för slutsats av studien?

− Vi skulle behöva mer gammal skog för att få in fler värden. En idé är att bruka skogen hyggesfritt och en annan är att låta träden bli äldre innan de avverkas. Då får vi dessutom bättre kvalitet på virket.

Men utvecklingen går åt motsatt håll, träden avverkas vid allt yngre åldrar och en stor del duger bara till pappers­ massa. Micael Jonsson hoppas att skogsbruket ska ­intressera sig mer för vinsten med ­gammal skog och blandskog. − I ett varmare klimat ökar brand, betesskador och insektsskador. En mångfaldsrik skog med fler lövträd är bättre försäkrad mot de här ­problemen som ger stora ekonomiska förluster.

AKTUELLT

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och Göteborgs universitet har använt data från över 4 000 punkter i skogen, som Riksskogs­ taxeringen undersöker regelbundet. Studien Stand age and climate influence forest ecosystem service delivery and multifunctionality är publicerad i tidskriften Environmental Research Letters.

Tillväxt i träden

50–100 ÅR 120– 185 ÅR

Blåbär

Död ved

Artrikedom och kollagring

Viltfoder

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

19

AKTUELLT I KORTHET

Nära 1 000 större skogs­ bränder har rasat i ­brasilianska ­Amazonas fram till i mitten av september i år, enligt ­organisationen Amazon Conservation som bevakar bränderna med satellit. Totalt beräknas över 1 miljon hektar regnskog ha ­brunnit ner. Detta trots att ­Brasiliens regering i somras införde ett fyra månader långt förbud mot att starta nya skogsbränder i området och satte in militär för att bekämpa både bränder och avskogning. ­President Jair Bolsonaro har i ett uttalande kallat rapporteringen för en lögn och sagt att det inte finns några bränder i Amazonas.

Lurar ögat En tioårig studie i Norges största vindkraftspark Smøla visar att man kan minska fågeldödligheten med upp till 70 procent genom att måla ett rotorblad svart. Då minskar rörelseoskärpan hos rotorbladen och fåglarna får lättare att upptäcka dem och undvika kollision. Spetshastigheten hos ett rotorblad kan ligga på över 200 kilometer i timmen. Enligt Naturvårdsverket dör det i Sverige i snitt fem till tio fåglar per vindkraftverk årligen, uppemot 40 000 fåglar totalt.

Vissa arter, exempelvis havsörn, är särskilt utsatta.

Spiggvåg i Östersjön STORA MÄNGDER AV den lilla fisken storspigg har tagit

över delar av Östersjöns ekosystem, enligt en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och universitetet i Groningen, Nederländerna.

Gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, ett regimskifte som sprider sig inåt från ytterskärgården.

Tidigare studier har visat att spiggen kan äta gäddans och abborrens ägg och yngel.

– Spiggen har ökat dramatiskt i öppet hav sedan 1990-talet, säger Ulf Bergström, den forskare i projektet som först dokumenterade uppgången. Övergödning, klimatförändringar och färre rovfiskar är del av förklaringen till den kraftiga ökningen. Ett nytt forskningsprojekt, ”Spiggvågen”, ska utreda orsakerna och vilka åtgärder som kan vända regimskiftet.

20

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

GRAM

kräftsmör från kräftor som fångats i Vättern räcker för att överstiga EU:s gränsvärde för PFAS för en person som väger 75 kilo och äter kräftorna under en dag, enligt forskare vid Örebro universitet. Kräftsmör är den gula massan strax bakom kräftans huvud. En källa till PFAS i Vättern är brandskum från Försvars­ maktens flygplats i Karlsborg.

Den brukar kallas för formel 1-fisken.

Goda nyheter Från att ha varit försvunnen i svenska vatten sedan 1960-talet kom den blåfenade tonfisken tillbaka på västkusten för fyra år sedan och har nu blivit allt vanligare. Nu har 100 blåfenade tonfiskar i Skagerrak utrustats med sändare av ett team från Sveriges lantbruksuniversitet. Syftet är att ge forskarna bättre kunskap om hur fiske, klimatförändringar och tillgång på bytesfisk påverkar tonfiskens vandringsbeteende och livsmiljö, och på så sätt lägga grunden för en hållbar ­förvaltning. Den blåfenade ­tonfisken är fredad i Sverige.

Nedbrytningsbara potatisnät.

Binder botten Ålgräsängar är livsviktiga för den biologiska mångfalden i havet och i somras genomfördes den största återplanteringen någonsin. Dykare satte ut 64 000 skott för hand i Kosterhavet. Ålgräs, eller bandtång, växer på sandiga bottnar och bildar täta ängar där fiskar och kräftdjur trivs. Det hjälper även till att motverka klimatförändringens effekter genom att ta upp näring och kol ur vattnet.

Forskare vid Göteborgs universitet har nu kommit på en metod som kan göra ut­planteringar mer livskraftiga. Kvadrat­meterstora nät gjorda av en komponent som utvinns ur potatisskal placeras på ålgräsängarna och binder sanden så att plantorna får tid att rota sig.

T E X T — M A G N U S N I L S S O N , M AT S H E L L M A R K , A N N A F R O S T E R , J O H A N A U G U S T I N

F O T O — M A R K U S L U N D G R E N / S P O R T F I S K A R N A , R O E L M AY / E C O L O G Y A N D E V O L U T I O N , E D U A R D O I N FA N T E S , G E T T Y I M A G E S

Slutar inte brinna

Liten fisk, stor inverkan.

AKTUELLT

Statistikmiss

Spela grönare

Högstubbar, döda liggande träd och levande träd som lämnas på hyggen har ökat kraftigt sedan 1998 i Skogsstyrelsens tidigare statistik. Men det beror på ett fel i en databas, den döda veden som lämnas ute på hyggen har inte ökat alls, säger Skogsstyrelsen nu. − Det är otroligt olyckligt att vi kan ha misslett användare av ­statistiken, säger Svante ­Claesson på Skogsstyrelsen.

En tredjedel av världens befolkning, runt 2,5 miljarder människor, spelar dataspel. Nu har några av de största spel­ företagen gått samman för att bli mer klimatsmarta och utbilda sina kunder under ledning av FN:s miljöprogram, Unep. Playing for the planet innebär energisnåla konsoler och interaktivt innehåll om klimatförändringar, förnybar energi och länkar till miljöorganisationer och insamlingar i spelen.

LÅNGSAMT FRAMÅT A rbetet med att nå de 20 globala Aichi-målen för biologisk mångfald går långsamt. Endast sex av målen har delvis uppnåtts. Ansträngningarna för att bevara och öka den biologiska mångfalden måste öka på alla nivåer enligt rapporten Global Biodiversity Outlook 5 som ges ut av FN:s konvention om ­biologisk mångfald, CBD.

Tillbaka!

Det iberiska lodjuret har länge varit ett av världens mest hotade kattdjur. Genom ett ­lyckat återinplanterings­ projekt har ­panterlon, som den även kallas, återvunnit en del av sitt forna territorium i den ­portugisiska ­regionen Alentejo. Här finns det nu över 150 lodjur.

F O T O — C A R L O S C A R R A PAT O

TIPS! Läs mer om lodjurens återkomst på sveriges­ natur.org/ aktuellt

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

21

AKTUELLT ELDSJÄL

Namn: Håkan Lundberg Ålder: 55 år Bor: Ynglingarum, mellan

Hässleholm och Höör.

Gör: Småbrukare och entreprenör med liten julgransodling (cirka två hektar). Har också jobbat som miljöinformatör på kommunen och miljöhandläggare på studieförbund.

Se bilder på ­blomsterprakten i Håkan ­Lundbergs granodling på sverigesnatur.org/ intervju

Grann grönare gran När småbrukaren Håkan Lundberg började sälja ­ekologiska julgranar för 24 år sedan blev han utskrattad. Nu har tiden hunnit ikapp.

22

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Sedan 1996 åker han upp från Skåne med julgranar från den egna odlingen och säljer dem på torget i Årsta, södra Stockholm.

– Det märks en enorm skillnad bland konsumenterna, särskilt barnfamiljer är mycket mer ­insatta och pålästa i dag. Det är roligt att miljömedvetandet ökar, men många vet fort­farande väldigt lite. Till exempel att julgranar inte odlas i skog utan på åkermark, att de oftast kommer från Danmark och att det används mycket konstgödning och bekämpningsmedel som RoundUp i odlingen. Enligt en under­ sökning jag läst besprutas de upp till 26 gånger under sin livstid.

Hur odlar du dina granar?

– Jag planterar inte så tätt, då kommer luften åt och man slipper problem med svamp­angrepp. I konventionella odlingar ­sprutas allt ogräs bort så att det blir

­ terilt. Jag röjer för hand ­i­­stället. s På sommaren blir det fin blomsterprakt mellan raderna.

Varför valde du att odla på det här sättet?

– Jag växte upp i lantbruket och har sett konsekvenserna av att öka produktionen med mycket bekämpningsmedel och konstgödsel. Övergödning, bekämpnings­medelsrester i grundvatten och vattendrag, rovfåglarna som försvann på grund av kvicksilverbetning. De misstagen ville jag inte göra om. Visst skulle jag kunna ha en ­större odling och tjäna mer pengar. Men jag skulle inte bli lyckligare och inte heller respektera den mark som tidigare generationer brutit och skapat. Allt vi gör påverkar naturen. Jag gläds varje gång jag ser glador glida över fälten, havsörnen slå fisk i sjön nära granodlingen och tornfalken häcka i holken jag byggt.

Vad ska man tänka på som granköpare?

– Svensk rödgran är lättare att odla utan bekämpnings­ medel än den sort som kallas för kungsgran. Numera finns också Kravmärkta granar. Allra bäst är kanske att hugga själv nära hemmet, med markägarens tillstånd.

Det är också viktigt att lämna till återvinning, en gran motsvarar el till fyra tvättmaskiner. Plast­ granar tillverkas av olja, ofta i Kina, det känns bara aktuellt för den som är väldigt allergisk.

Något annat tips?

– En gran ska skötas som en snittblomma: se till att få gran­ foten huggen när du köper annars kan den torka. Ett problem är att många stormarknader använder julgranar som lockvara. De köper bara in de billigaste, granar som kan ha huggits månader i förväg.

Köparen får ingen hjälp och små försäljare slås ut.

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — J O E L N I L S S O N

GRAFIK

Tour de nära

I FRAMTIDEN SKA Parisborna kunna nå allt de behöver inom en kvart med cykel, enligt borgmästare Anne Hidalgo.

För att öka livskvalitén behöver man minska avståndet till det viktigaste: arbete, affärer, nöjen, utbildning och sjukvård, anser Sorbonneprofessorn Carlos Moreno som ligger bakom tanken. Fler städer har liknande initiativ, bland annat Barcelona, London, Milano, Portland och Melbourne.

Skola

65 Jo

bb

Tr ä

ni

mil cykelbanor.

ng

300 miljoner euro är kostnaden.

2024 st Verk

Vård

ad

ska alla gator vara cykelvänliga.

9 Hem

långdistanscykelbanor till förorterna.

15 minuter

Förbud för de största förorenarna.

Sh

Ma

g

taff

p in

är

op

Expressväg för elcyklar på Rue de Rivoli.

Tak blir gröna oaser och skolgårdar kvällsöppnas för sport.

GRAFIK— ERIK NYLUND TEXT— VICTORIA VERES

G röno

mr å den

Ku

ve lt ure

nem

an g

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

23

GRANSKNING

Roger ­Björklund och Mikael Svensson bodde båda i trakten som drabbades av nedfallet.

24

S V E R I G E S N AT U R 5 4 — 2 0 21 90

FRAMTIDENS ENERGI

REGN-

MER KUNSKAP BEHÖVS OM HUR OLYCKOR I KÄRNKRAFTVERK KAN TÄNKAS DRABBA OMGIVNINGEN, ENLIGT STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETENS EXPERT PÅL ANDERSSON. TROTS DET MÖTS FORSKARE INOM ­OMRÅDET AV HÅRT MOTSTÅND. ANSVARIGA SVENSKA MYNDIGHETER ­SVARAR INTE PÅ VARFÖR DE INTE FINANSIERAT FLER STUDIER. av K E R ST I N LU N D E L L foto C A S P E R H E D B E RG

DÖDEN S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

25

GRANSKNING

ikael Svensson har tillbringat många timmar i ett väntrum på sjukhuset i Gävle tillsammans med sin cancersjuke bror. När de satt där och väntade på strålbehandling talade de om den stora kärnkraftsolyckan i Tjernobyl med andra som var där i samma ärende.

– Många ville lätta sitt hjärta och trodde absolut att det var kustnedfallet som var orsaken till att de var där, säger Mikael Svensson.

Han minns fortfarande kvällen i slutet av april 1986, när han gick ut på farstubron och tyckte att luften var konstig.

– Det kändes otäckt. Det duggregnade, ett disregn. Jag ser det framför mig så tydligt.

Och på morgonen tyckte jag att där fanns en märklig doft.

Jag reagerade redan innan jag visste vad det var frågan om.

Sedan fick han veta att en del av innehållet från en kärnkraftsreaktor i dåvarande Sovjetunionen hade fallit ner över kusten där han bodde i Söderhamn och en bit inåt landet. När ett par årtionden gått började han också tänka på hur många bekanta som ­drabbats av cancer. Arbetskamrater vid Norrsundets bruk, grannar, vänner, medlemmar av bandet.

Och så brorsan.

26

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Mikael Svensson har bestämt sig för att gå i pension i förtid för att njuta av tiden som är kvar.

– Det gick väldigt fort, det var magen, ryggraden och sedan spritt överallt. Det bara vällde ut. Han skulle snart fylla 60 år när han åkte in akut.

Han skulle ha fått tårta på sin födelsedag men då var han död, berättar Mikael Svensson. Åren efter olyckan sade myndigheter som dåvarande Statens strålskyddsinstitut att det inte skulle vara någon större risk för hälsan. Men för säkerhets skull avråddes de boende i trakten från att äta vissa födoämnen, viltkött skulle de inte äta alls under en tid. Men det är möjligt att det som gjordes inte räckte.

Nu har ännu en studie bekräftat att det kan vara så som Mikael Svensson och

TJERNOBYLOLYCKAN — Reaktorolyckan skedde ­natten till den 26 april 1986 i ­kärnkraftverket Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Det ­radioaktiva nedfallet spreds med vinden över Östersjön och ned mot Europa.

Tjernobylolyckan klassas som nivå sju, stor olycka, på den ­sjugradiga ­internationella INESskalan. ­(International Nuclear and Radiological Event Scale).

Källa: Strålsäkerhets­ myndigheten, NE m fl.

de andra i väntrummet på cancerkliniken i Gävle tror.

HASSAN ALINAGHIZADEH,

medicine licenciat vid med­ icinska faktulteten på Uppsala universitet, har studerat uppgifter om 735 000 personer i de områden i östra Sverige som drabbades värst av nedfallet, bland annat i Mikael Svenssons hemtrakt.

Personernas bostadsort har jämförts med Socialstyrelsens

GRANSKNING

”Vi såg att det fanns en fem procents högre risk för dem som bott i området.”

Efter olyckan avråddes de ­boende i området från att äta vissa saker, som viltkött.

Inte bara brorsan.

Med tiden ­började Mikael Svensson inse Mössan på hur många omkring i renrummet. honom som drabbats av cancer.

register över personer som drabbats av cancer. Uppgifter i stora databaser har jämförts på individnivå.

Resultatet visar att de som har bott längre tid i de värst drabbade områdena oftare fått cancer än en jämförelsegrupp med personer som bott i närliggande områden men med nästan inget nedfall alls.

De undersökta områdena finns i Gävleborgs, Västernorrlands och Uppsala län.

– De bor i samma län, har ungefär samma livskvalitet.

Det är homogena grupper vi jämför med varandra, men ändå är det så stor skillnad när det gäller cancer. Vi såg att det finns fem procent högre risk för dem som bott i det mest exponerade området, säger Hassan Alinaghizadeh.

Han berättar att eftersom det tar tid att utveckla cancer så är det nu, mer än 30 år efter olyckan, som mänskligheten

kan få fram säkrare siffror på hur många som kan ha insjuknat i cancer till följd av den.

De drabbade har fått sina diagnoser som registrerats i data­ baser och uppgifterna går att begära ut av forskare med rätt att få ut dem på ­individ­nivå.

De drabbades bostadsorter kan sedan spåras under årens lopp. Och de uppgifterna kan sedan samköras med data från mätningar av nedfallet.

– Här i Sverige har vi

mer information än i andra europeiska länder, med alla dessa mätstationer och kartor, konstaterar han.

EN LIKNANDE ­undersökning gjordes ett årtionde ­tidigare, och presenterades i en avhandling i medicin av Martin Tondel 2007. Även han såg skillnader mellan grupper, i vissa fall ännu ­större än dem som Hassan ­Alinaghizadeh sett. Arbetet väckte stor uppmärksamhet och mötte också stark kritik. En av kritikerna var general­direktören för Strålskydds­institutet Lars-Erik Holm. I sin kritik hänvisar han till studier av de överlevande i Hiroshima och Nagasaki. I en kritisk ­artikel i

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

27

GRANSKNING

Läkartidningen invänder han att Martin Tondels resultat visar på 26 gånger mer cancer per stråldosenhet än vad som gällde för atombombs­offren.

Martin Tondel måste alltså ha fel, anser han.

Slutsatsen blir: ”De arbeten som redovisas i avhandlingen har allvarliga kvalitets­brister, och det ­faktum att den godkänts s­ peglar ett problem inom nuvarande forskar­ utbildning”.

HASSAN ALINAGHIZADEHS

a­ rtikel har mötts med ­tystnad.

Men när Sveriges Natur ringer runt till forskare och experter, visar det sig att även den möts med liknande ­invändningar.

Att cancer­frekvensen ens går att upptäcka och mäta så som Hassan Alinaghizadeh påstår måste vara fel, anser de.

Så här säger Andrzej Wojcik, professor vid institutionen för

28

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet: – Det finns inget ställe där nivåerna är höga nog för att cancer ska upptäckas.

Han liksom flera utgår från en modell för att räkna på sambandet mellan risk för cancer och radioaktivt nedfall som inte är bekräftad av ­vetenskapliga studier. Pål Anderson är utredare på enheten för miljö­övervakning hos Strålsäkerhets­myndigheten, som tagit över Strålskyddsinstitutets ­verksamhet. Han kallar modellen, som utgår från ett samband mellan stråldos och cancer från atombombs­offren, för en hypotes. Att den ­verkligen stämmer även för situationer som kring ­Tjernobyl är alltså inte klart och tydligt visat med vetenskapliga undersökningar.

Effekterna av ­lägre doser från en kärnkrafts­olycka är svåra att studera och dra säkra slutsatser av.

– Ett av de stora forsknings­ områdena är att räkna ut hur det blir vid låga doser, säger Pål ­Andersson.

Mikael ­Svenssons vän Roger Björklund bor också i trakten som drabbades av nedfallet. Hans partner var en av dem som dog av cancer.

Han berättar om en bekant inom cancer­ vården som noterade en ökning av antalet fall av cancer något ­årtionde efter olyckan.

Bilar är ­Mikael Svenssons och Roger Björklunds gemensamma intresse.

– Man ­tänker att de som jobbar inom cancervården borde signalera vidare att här händer något som inte är riktigt normalt. Men det går väl inte att göra något åt det ändå. Så det är tydligen något man får leva med. Det är väl ungefär så jag tänker, säger Roger Björklund.

MEN TROTS BRISTANDE

kunskapsunderlag har studier av hälsoeffekter på grund av Tjernobyl mötts av hårt motstånd redan från start. Om

det kan den brittiske ­forskaren Keith Baverstock berätta.

Han åkte till det område som drabbats värst av Tjernobyl 1992 på uppdrag av Världs­ hälsoorganisationen (WHO).

Där fick han och hans kollegor ­uppgifter om hundratalet barn som hade opererats för cancer i sköldkörteln, en sorts tumör som varit ovanlig tidigare.

Keith Baverstock och hans kollegor presenterade sina studier i den internationella vetenskapliga tidskriften Nature. Det var inte populärt

GRANSKNING

”Man tänker att de som jobbar inom cancervården borde signalera vidare att här händer något som inte är riktigt normalt.”

Men i en rapport från ­organisationen 1991 står ändå att läsa: ”Data visade inte på någon ökning av leukemi eller tumörer i sköldkörteln sedan olyckan”.

MED ÅRENS LOPP har sam-

Roger Björklunds partner avled i cancer.

bland kollegorna utanför den egna gruppen.

– Vi fick väldigt mycket kritik, berättar han.

Han fick veta att en av de högre cheferna inom Världshälsoorganisationen tyckte att Baverstock borde fått sparken.

– Att komma från forsknings­världen till WHO blev en kulturchock. Det var så mycket politik inblandad.

Han berättar att de vitryska läkarna redan ­rapporterat om tumörerna till ­Internationella atomenergiorganet (IAEA).

bandet mellan nedfallet och cancer i sköldkörteln ändå accepterats, även av IAEA. På organisationens hemsida står att läsa om 4 000 fall.

Det finns de som hävdar att centrala aktörer som IAEA har ett intresse av att tona ned ­effekterna av Tjernobyl­olyckan. Kate Brown, professor i vetenskaps- och teknikhistoria vid amerikanska ­Massachusetts Institute of Technology, MIT, har skrivit en bok om sambandet mellan sjuklighet och Tjernobyl: Manual for Survival.

A Chernobyl Guide to the Future. Där berättar hon om hur ”internationella diplomater och forskare ­allierade med kärnkraftsindustrin undvek eller förnekade fakta som visade att exponeringen för radioaktiv strålning lett till en utbredd hälsokatastrof ”.

Hon citerar en av FN:s ­assisterande general­ sekreterare, Enrique ter Horst: ”IAEA har ett intresse av att förorda fredlig användning av kärnenergi och vill därför

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

29

GRANSKNING

dämpa ­allmänhetens oro för de aktuella och möjliga skadorna till följd av olyckan i Tjernobyl.”

Oviljan att gå till botten med hur Tjernobylolyckan drabbat folkhälsan kvarstår hos organisationer som har ansvar för strålsäkerhet, enligt Keith Baverstock. Han har senare deltagit i en större expertgrupp med uppdrag från EU-kommissionen, ­Agenda for Research on Chernobyl Health. Gruppen förordade mer forskning.

– Vårt förslag var en stor studie för att förbättra det statistiska underlaget.

Efter det blev det tyst och någon studie blev det inte ­heller. Frågor om varför rekommendationen inte följdes upp är några av de som Sveriges Natur inte fått något svar på av vare sig WHO eller IAEA. Världshälso­ organisationens talesperson svarar inte heller på frågor om huruvida organisationen deltar i försök att mörka hälso­ effekterna av olyckan.

I SVERIGE har Strålsäkerhets-

myndigheten inte finansierat någon studie om sambandet mellan cancer och nedfallet efter 2006, trots att flera ansökningar gjorts och trots studierna som visar att ­risken kan vara större än vad som är allmänt vedertaget. Varför det är så är en fråga som myndigheten anser att Social­styrelsen ska svara på. Men hos Social­ styrelsen bollar en pressekreterare tillbaka frågan till Strålsäkerhets­myndigheten.

I slutänden får vi inget svar från någon.

Men det finns ändå forskare som fortsätter att undersöka effekterna, genom att betala med egna medel. En av dem är Christopher Rääf, professor i

30

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Många frågor kvarstår om ­effekterna av olyckan.

”Att komma från forskningsvärlden till WHO blev en kulturchock. Det var så mycket politik inblandat.” medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet. Han anser att det är viktigt att få bättre klarhet i sambandet. Det kan alltså bli ännu en svensk studie.

Men vad forskarna än säger är Mikael Svensson övertygad om att nedfallet är en hälso­ risk. Döden till följd av cancer har drabbat så många i hans närhet att han beslutat att gå i pension i förtid, för att njuta av livet så mycket som möjligt.

– Någonstans insåg jag väl allvaret i att bo i de här trakterna.

I vännernas bekantskapskrets är många ­drabbade.

GRANSKNING

Kiruna

Gällivare

Så spreds det radioaktiva nedfallet Luleå

Cs-137 1 000 becquerel/kvadratmeter

Storuman Lycksele

Umeå

Östersund

Uppmätta halter av den radioaktiva isotopen cesium-137 1986.

Örnsköldsvik

100 80 60 40 30 20 10 5 3 2

30

20

10

Härnösand Sundsvall

Hudiksvall

Gävle Borlänge

Uppsala Karlstad

Stockholm

Norrköping

Tjernobyl Göteborg

Jönköping

Malmö

G R A F I K — E R I K N Y L U N D K Ä L L A — S S I - R E P O R T 2 0 0 7 : 2 , S G U , G S D , L M V- R A P P O R T 1 9 9 6 : 9 / S M H I

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

31

SKOGSSORK

Sorkfeber: Naturens

ham

32

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Vilda djur som kommer nära riskerar att smitta oss, det har blivit välkänt under pandemi­ året 2020. Även Sveriges vanligaste dägg­ djur, skogs­ sorken, kan sprida virus när den ­kommer för nära. Både klimat­ förändringar­ och intensivt skogs­ bruk ökar risken för närgångna sorkar.

nd? av A N N A F RO ST E R foto E R I K A B E L

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

33

SKOGSSORK

L

uften doftar kyla och fingrarna stelnar direkt om de kommer utanför vantarna. Den västerbottniska granskogen är nedfrusen till tolv minusgrader men snart väntas töväder igen. Vintern har blivit mer opålitlig, det har de flesta märkt.

Och de små som bor under snön märker det inpå bara skinnet.

Smågnagarforskaren Frauke Ecke pekar med foten mellan träden, där gulnade strån sticker upp ur en bucklig ismatta. − Så här ska det inte vara på vintern, då måste sorkarna röra sig ovanpå snön och blir lätta byten för rovdjur.

Hon har jobbat med nationell miljö­ övervakning av smågnagare sedan 1997 och har sett vintrarna förändras. När snön tinar och fryser om och om igen bildas en hård iskaka närmast marken, förklarar Frauke Ecke. Isen stänger sorkarna ute från den skyddade världen under snön, där de brukar tillbringa stora delar av vintern. I gångar närmast marken kan sorkarna lugnt beta rötter och blad medan snöstormarna rasar ovanför. Vart ska de ta vägen nu?

Kanske till Finska klubbens bastu, några grånade trähus i utkanten av Umeå som har råkat bli centrum för smågnagar­forskningen här. Då och då kommer ångande människor springande

Saana Sipari och Sonya Juthberg väger och tar virusprov.

34

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

mot en vak i sjön som skymtar mellan träden. De verkar inte förvånade över att tre forskare kliver omkring i skogs­ brynet. Saana Sipari och Sonya Juthberg är här flera gånger i veckan för att följa sorkarnas rörelser mellan husen och skogen. De försöker förstå vad som får sorkarna att söka sig inomhus, eftersom det är då människor drabbas av sork­ feber. Vanligast är att sommarstugeägare städar ut ett hus som stått tomt över vintern och andas in damm som ­sorkarna har kissat eller bajsat på. Sorkfeber är väldigt sällan dödlig men kan ge kraftiga influensaliknande symtom och drabbar vissa år över 1 500 personer i norra Sverige. Hur många som blir sjuka varierar mycket beroende på om det är sorkår. Umeåforskarna har också sett att ju mer det regnar under vintern desto fler människor får sorkfeber.

H

ur hänger regn och sorkfeber ihop? Saana Siparis gissning är att sorkarna får svårt att klara de regniga vintrarna när det blir is på marken, vilket får dem att söka skydd inomhus och därmed sprida sjukdomen. För att undersöka detta har hon grävt ner vita plastlådor på olika avstånd till de gråa trähusen, och kartlägger hur sorkarna rör sig mellan skog och bebyggelse i olika väder. Hon lyfter på locket till en av lådorna som är halvt nergrävd under snön.

Den bit av lådan som sticker upp ovanför snön

Forskarna försöker förstå vad som får sorkarna att söka sig inomhus.

SORKFAKTA — Skogssorken är ­Sveriges och Europas vanligaste däggdjur, enligt kvalificerade bedömningar. Den känns igen på sin varmt rödbruna ovansida, korta öron och relativt korta svans, max två tredjedelar av kroppslängden.

Skogssorken lever framför allt i barrskog och lövskog, av frön, bär, lavar, insekter och annat.

Mängden sork varierar stort mellan åren. Ett bra sorkår kan det finnas omkring 100 skogssorkar per hektar (100 x 100 meter), men under ett dåligt sorkår finns det kanske bara en skogssork per hektar.

Sorkfeber: Borrelios, harpest, leptospiros, ebola, covid-19 och olika hantavirussjukdomar är exempel på djurspridda farsoter.

Sorkfeber är en hanta­ virussjukdom som finns i Sverige, främst norr om Dalälven. Den yttrar sig i influensaliknande symptom, men kan också orsaka dialyskrävande njursvikt och i sällsynta fall vara ­dödlig. Sorkfebern sprids enbart av skogssorkar, som verkar kunna bära på viruset hela livet utan att drabbas särskilt hårt själva.

SKOGSSORK Saana Sipari ­ ontrollerar fällorna k som står i nergrävda plast­backar för att sorkarna ska hålla värmen. Snön skyddar från den värsta kylan och är livsviktig för att smådjur ska överleva vintern.

SKOGSSORK

är täckt av frost på insidan, men i nedre halvan som skyddas av snön råder plusgrader. Precis som i resten av sorkarnas ­om­bonade värld under snön. På lådans botten står en gnagarfälla av samma modell som vanliga husägare brukar använda om de vill ha ut sorkar och möss utan att döda dem. Första fällan är tom och även den andra. − Det var en kall natt i natt, så sorkarna höll sig nog ganska stilla, konstaterar Sonya Juthberg.

Men i tredje fällan hörs att någon rör sig. Denna någon är inte lätt att se, den är djupt inbäddad i tussar av träull. Saana Sipari trär en plastpåse runt luckan och blåser på fällan för att få den okända att komma ut, men den håller sig kvar medan solrosfrön rasar genom luckan. Till slut kastar sig något rödbrunglänsande ut, en liten och skälvande skogssork.

M

ed vana fingrar vänder hon på sorken, blåser den på magen och konstaterar att det är en ung hanne.

Hon stoppar den i en liten påse som hon hänger i en våg. 13,5 gram. Man skulle kunna skicka nästan fyra sådana här sorkar med ett vanligt frimärke, om man bara ser till vikten.

Sedan tar Saana Sipari en plaststicka och sticker försiktigt in den mellan sorkens läppar för att ta ett virusprov.

Sorken försöker skjuta undan stickan med tassar som liknar tunna små fingrar.

Det känns orimligt att de här pyttesmå tassarna ska vara ute och springa på den isiga marken.

Fotografen Erik måste vara blixtsnabb för att hinna dokumentera läkar­undersökningen i miniformat. Lätt stressad kallar han den lilla varelsen för mus flera gånger, men forskarna rättar honom bestämt varje gång. − Om vi hade haft en mus här skulle du inte kunna ta miste, de har mycket längre svans än sorkar, säger Sonya Juthberg.

Fast på norska heter skogssorken klättermus, berättar Frauke Ecke. − Det är ett jättebra namn, den kan klättra högt upp i granarna för att ­komma åt kottfrön, säger hon.

36

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

S

nön krasar så högt att vi knappt hör varandra när vi fortsätter vidare ­mellan fällorna.

Skaren är precis på gränsen att hålla för människofötter, men den som väger 13,5 gram har väl ingen chans att ta sig ner till det vita skyddsrummet därnere? Jo, de hittar sina vägar ner, vid stubbar och stenar, förklarar Frauke Ecke. Däremot blir skyddsrummet omöjligt att överleva i när marken är istäckt. Visserligen lägger sorkar upp förråd inför vintern men de måste också hela tiden komma åt att beta gräs och blad för att klara sig. Och många andras överlevnad hänger på sorkarna eftersom de är basmat för Frauke större djur som ugglor, rävar Ecke forskar och vesslor. på ­gnagare vid Vi har snart gått genom Sveriges lantbruksuniversitet hela undersökningsområdet i Umeå. som är omkring 50 gånger 40 meter. En stor värld för sorkar om vintern, enligt Saana Sipari. om komplexa samband som rubbas. − På sommaren kan de flytta sig När skogen avverkas minskar flera av ­ganska mycket men på vintern måsskogssorkens konkurrenter, exempelvis te de spara på krafterna och rör sig gråsidingen, som lever nästan enbart på väldigt lite. Vi har till exempel bastu-­ blåbärsris under vintern. ­Skogssorken är populationen här som rör sig från frammer allätare och klarar sig bättre när de sidan av bastun till baksidan av bastun. andra minskar. Och fler skogssorkar ökar Sedan tidigare vet smågnagar­ risken för sorkfeber eftersom sjukdomen forskarna att när sorkarnas livs­miljöer sprids enbart av just skogssorkar. förstörs, till exempel när skogen Om sorkfebern är en del av ­naturens kal­avverkas, så ökar risken för att hämnd mot klimatförändring och människor får sork­feber. Det är nästan skogsavverkningar så är den inte översom om naturen hade en inneboende tydlig. Sorkfebern har inte ökat bland ­vilja att hämnas, men det handlar människor sedan 1980-talet, men det kan bero på att många blev smittade då och fortfarande är immuna, enligt Frauke Ecke. Ur hennes perspektiv är sorkfebern hur som helst högintressant att studera eftersom den är ganska vanlig jämfört med många andra djurspridda sjuk­ domar. Som riskerar att bli allt vanligare, ju mer människan inkräktar på de vilda djurens utrymme.

”Klättermus är ett jättebra namn, den kan klättra högt upp i granarna för att komma åt kottfrön.”

Elavtal för dig som värnar om naturen

El från levande natur Vårt vattenkraftverk Visskvarn ligger där Bulsjöån mynnar ut i sjön Sommen. Här lever arter arter som öring, utter och flodpärlmussla och här producerar vi el med hänsyn till dessa.

Köp din el från Visskvarn genom att teckna ett elavtal med Hemmagjord el på tranasenergi.se.

PORTRÄTT

jobbar i heliga träd­ kronor.

Målet är att rädda kauri­ träden och skapa medvetenhet.

Hans leende säger att det är värt det. av PER LILJAS

38

S V E R I G E S N AT U R 4 3 — 2 0 12 70

FOTO— WOLFGANG SCHMIDT

PORTRÄTT

Efter två decenniers kamp mot teflon­ företaget som dolde sina utsläpp, samt en Hollywoodfilm, en dokumentärfilm och en bok, ska miljöjuristen

ROBERT BILOTT föra amerikanska ­folkets talan. av A N N A F RO ST E R

Synar lögnen ”MINA KOR DÖR, det är något som inte

stämmer här, du måste hjälpa mig!”

1998 fick juristen Robert Bilott ett ovanligt telefonsamtal. Han jobbade på en advokatbyrå som hjälpte stora bolag, ofta kemiföretag, absolut inte arga bönder med grov landsortsdialekt. − Det var inte alls mitt bord, jag var precis på väg att lägga på men så nämnde han min mormors namn, berättar Robert Bilott på länk från sitt skrivbord i ­Kentucky där han jobbar.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

39

PORTRÄTT SOM BARN ÄLSKADE han att vara hos sin mormor i West Virginia. Han brukade få hjälpa till att mjölka på en gård, och granne med gården bodde mannen som nu bad om hans hjälp. Något fick honom att åka dit. Lantbrukaren Wilbur Tennant visade ett fält med stora högar där han hade grävt ner sina döda kor. Till slut blev det för många, han hade ingen plats kvar att begrava dem. Tennant visade kornas svarta tänder och han misstänkte ett ­samband med deponin som teflon­företaget Dupont hade gjort i närheten. Detta blev starten på en 16 år lång process, där Dupont till en början hävdade att avfallet man lämnat var helt ofarligt och att korna dog på grund av vanvård.

Men när företaget blev ålagt i domstol att låta Robert Bilott gå igenom dess arkiv började en helt annan bild växa fram.

Bilott tillbringade flera månader på golvet med höga travar av dokument i kartonger omkring sig. Han kunde inte ens svara i telefon under den här tiden eftersom han helt enkelt var instängd bland kartongerna. − Ett ämne som återkom i dokumenten var PFOA. Ingen kemist jag pratade med kände till det och det var inte förbjudet.

Men i arkivet kunde jag se att Dupont själv kände till riskerna, och valde att hålla dem hemliga.

PFOA är en så kallad fluororganisk förening, en kolkedja med en fluoratom i ena änden. Ämnet hindrade teflon från att klumpa ihop sig under tillverkningen.

I flera decennier hade Duponts egna forskare undersökt PFOA och sett att det verkade orsaka flera sorters cancer och missbildningar hos försöksdjur. Även arbetare på teflonfabrikerna drabbades.

Varför lämnade Dupont ifrån sig de här dokumenten, borde de inte ha plockat bort de mest avslöjande bitarna?

− Det kanske de gjorde, det vet vi inte. De ville inte släppa det men de blev dömda att göra det.

DUPONT BLEV DÖMT att betala skadestånd till bonden Wilbur Tennant men under grävandet i dokumenten hade Robert Bilott fått ögonen på något ännu större. PFOA hade släppts ut i floder där ­människors dricksvatten hämtades. När han började prata med folk i Parkersburg där Dupont har sin stora fabrik verkade det som om ovanligt många hade drabbats

40

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

VILL DU VETA MER? Film: Dark Waters hade premiär i mars.

Dokumentärfilm: The Devil We Know finns att hyra på Itunes.

Bok: Exposure [Simon Schuster Ltd, 2019].

av vissa cancerformer. Han bestämde sig för att inleda en så kallad grupptalan och försvara alla de 70 000 som druckit det förorenade vattnet. Det blev en mycket lång process. Wilbur Tennant dog i cancer under de sju år som en forskar­panel ­arbetade med att utreda vilka cancer­ former som kan länkas till PFOA. Många av de drabbade började ge upp hoppet. I filmen Dark Waters med skådespelaren Mark Ruffalo i rollen som Bilott skildras denna långa väntan när flera av de drabbade börjar tappa tålamodet. En

del ifrågasätter Bilott och några av dem är verklighetens drabbade som ­spelar sig själva. En av dem är Bucky Bailey vars ansikte är ­deformerat från födseln, troligen eftersom hans ­mamma arbetade i teflonfabriken under sin graviditet.

När forskarnas arbete till sist var klart kunde rättegångarna börja, med en person i taget. Men 2017 gick Dupont med på att avsluta de individuella rätte­gångarna och betala över 6 miljarder kronor till de kvarvarande 3 500 drabbade. Totalt har Dupont fått betala över 9 miljarder

F O T O — W O L F G A N G S C H M I D T , S T I L L B I L D F R Å N F I L M E N D A R K W AT E R S

Först nu börjar medvetenheten sprida sig om det här.

ROBERT BILOTT HAR hört talas om rätte-

ROBERT BILOTT — Född: 1965 Känd som: en av världens främsta miljöjurister som drivit fallen mot teflontillverkaren Dupont.

Bor: Cincinnati, Ohio.

Familj: Frun Sarah och tre söner.

”I arkivet kunde jag se att Dupont själva kände till riskerna, och valde att hålla dem hemliga” kronor och kostnaderna fortsätter att stiga. Redan på 1990-talet hade Dupont tagit fram ämnen som kunde ha ersatt PFOA men fortsatte att använda PFOA av ekonomiska skäl. Ändå var företagets beslut rationella ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, menar Robert Bilott. − Nyligen analyserade några forskare på Harvard det här och kom fram till att vinsten för Dupont med att fortsätta att använda PFOA var större än kostnaden för alla böter.

Oj, i så fall krävs det något mer för att ­hindra att sådant här händer igen?

− Ja, och jag tror att det där ”något mer” är att göra det vi gör nu, prata om det och skapa medvetenhet. Hur kan en kemikalie som inte har existerat på jorden förrän den skapades i en amerikansk fabrik på 1950-talet… hur kan den finnas i alla människors blod över hela jorden?

gången som snart återupptas i Ronneby, där PFOA och andra så kallade PFAS-ämnen från försvarets brandskum har läckt ner till det kommunala dricksvattnet. − Folk borde kräva att få veta vad som finns i deras dricksvatten. Vi har hundratals fall av PFAS-förorenat dricksvatten från militärens brandskum i USA nu.

Detta upptar en stor del av hans tid.

Nya PFAS-fall dyker upp hela tiden och ny lagstiftning är på gång i flera delstater som går ut på att förorenaren ska betala för vattenrening. Som kan bli enormt dyr. − Vi håller fortfarande på att förstå den massiva skalan av detta.

Som om det inte vore nog har Robert Bilott gett sig in i en riktigt stor stämnings­process där målsägarna är hela det amerikanska folket. − Vi alla har PFAS i blodet. Företagen har bytt ut PFOA mot andra ämnen som de säger är ofarliga, precis som de sade om PFOA. Vi reglerar ett ämne i taget, och därför kan sådana här saker hända igen. De som fortsätter att pumpa ut de här kemikalierna borde betala för att oberoende forskare undersöker vad de gör med oss.

Just nu är rättegången uppskjuten på grund av coronapandemin men den väntas dra igång i slutet av året eller i början av nästa.

Bakom Robert Bilotts skrivbord hänger en röd stekpanna med gratulationer från kollegorna. Den fick han efter att ha vunnit den första grupprättegången mot Dupont 2015. Nu är hans kamp prisad och erkänd men under de många åren när ­ingenting hände var han ganska ensam när chefen ifrågasatte hans till synes hopplösa kamp. Varför gav han inte upp? − Jag hörde Tennants röst inuti mig, världen måste få veta.

Genom filmerna och boken har världen fått det. Detsamma gäller Bilotts tre söner som har växt upp under kampen mot Dupont. Det har inte alltid varit så lätt att förklara för dem varför deras pappa har varit så uppslukad av sitt jobb. − Det var nästan det bästa med Dark Waters, när vi såg den första gången och en av mina söner vände sig om och sade: ”Wow, så det var det här som pågick!”

MILSTOLPAR

1990

Juristexamen på State University i Ohio.

1998

Fick ett samtal från Wilbur Tennant, en bonde vars kor dött på ett mystiskt sätt.

1999

Stämde Dupont för de tusentals ton PFAS-förorenade massor som företaget dumpat intill Tennants gård.

2001

Lämnade in en stämning mot Dupont från de 70 000 ­personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFOA under många år.

2011

En vetenskaplig studie av blodprov från de drabbade slog fast att PFOA troligen orsakar njurcancer, testikelcancer, sköldkörtelsjukdomar, havandeskapsförgiftning och ulcerös kolit. Nu kunde stämningarna börja, person för person.

2017

Dupont gick med på att betala de kvarvarande måls­ ägarna över 6 miljarder kronor.

Tilldelades Right Livelyhood Award, även känt som Alternativa Nobelpriset, för modiga människor som löser globala problem.

2018

Inledde en ny rättstvist mot fler företag som sysslat med PFAS-ämnen där målsägarna är hela det amerikanska folket.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

41

SOLCELLER

I dräktiga häststons blod finns ett hormon som är värt en förmögenhet.

I 40 år har man på Island tappat hästar på blod för att utvinna det efter­ traktade hormonet som används för att effektiv­isera köttindustrin. av M A R E I K E T I M M

Hästar på Island används till nöjesoch turridning, till hästavel, för att driva in fåren från höglandet på hösten och som just blodston.

42

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

ISLANDS RÖDA GULD

SOLCELLER

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

43

BLODSTON

M VÅR PRODUKT bara skulle kosta som guld skulle vi vara bankrutt i morgon, säger Arnþór Guðlaugsson och ler.

Han är vd för Ísteka, bio­ teknikföretaget som ­bearbetar blodet från hästarna på Island. Varje sensommar och höst levereras 170 000 liter hästblod till anläggningen vid en bakgård i ett av Reykjavíks tråkigaste områden. Där blir det till pulver som exporteras till läkemedelsföretag i Nordamerika och Europa.

– I början arbetar vi med gaffeltruckar och i slutet kan du ta en helårsproduktion och lägga den i din väska, säger Arnþór Guðlaugsson och pekar på två mjölkförpackningar på bordet i fikarummet.

Produktionsanläggningen är liten och man går genom hela byggnaden på någon minut. På nedervåningen ­hant­eras varje år flera ton blod­plasma. ­Mellanprodukten som är några liter protein­ lösning flyttas upp och ­be­arbetas vidare på över­ våningen. Där förfinas frams­tällningen i flera steg för att i slutänden bara innehålla hormonet som aktiv substans i form av protein­pulver.

44

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Genom ett fönster syns två personer iklädda vita rockar och hårnät arbeta i ett av­skärmat rum. Bakom glasrutor står otaliga glasbägare och laboratorieglas, sterila kolvar och mätcylindrar förslutna med aluminiumfolie. Det enda som tyder på att hästar är inblandade är en affisch med den isländska hästen och dess färger. Den satte Arnþór Guðlaugsson upp på en dörr till labbet när han, som inte är uppvuxen med hästar, ville lära sig islandshästens färgteckning.

Hormonet PMSG, som står för pregnant mare serum gonadotropin, finns i blodet hos ston i början av dräktigheten. Systematiskt kommer PMSG-hormonpreparat till användning vid djuruppfödning, främst för att öka grisars fruktbarhet. Med hormonet blir gyltorna könsmogna snabbare och suggornas fertilitetscykler synkroniseras.

De blir brunstiga samtidigt och föder kultingarna i samma smala tidsspann vilket effektiviserar arbetsprocesserna för djurhållare och påskyndar köttproduktionen.

I ETT VINDPINAT område med

den mäktiga glaciären Eyja­ fjallajökull som kuliss pågår blodinsamlingen för fullt under augusti och september varje år. Det är den tiden på året som stona har varit dräktiga mellan 40 till 100 dagar och producerar det värdefulla hormonet. En gång i veckan tappas de på blod genom en kanyl i halsen. Området har blivit bedövat av en ­veterinär innan. Blodet rinner ner genom en slang till en dunk som sakta byter färg från vit till röd. När stoet har tappats på fem liter blod släpps hon ur den fixerande inhägnaden och återförenas med sitt föl som vanligtvis fötts i maj efter elva

”I början arbetar vi med gaffeltruckar och i slutet kan du ta en helårsproduktion och lägga den i din väska.” månaders dräktighet. Så här års är landskapet strösslat med föl på båda sidor om de dåliga grusvägarna innan de går till slakt som en ­biprodukt av

hormonutvinningen. Fölkött är en delikatess på Island och inte dyrare än isländskt gris- eller lammkött, och billigare på senhösten när utbudet är som störst.

HÄSTHÅLLNING som syftar till blodinsamling omfattas av den isländska förordningen om hästars välbefinnande som är en del av djurskyddslagstiftningen. Árni Stefán Árnason är jurist och har specialiserat sig på djurskyddsfrågor på Island.

Han har engagerat sig för djurens rättigheter i 13 år och anser att inget i djurskyddslagen tillåter denna praktik.

BLODSTON

Svensk kött­ produktion

Ett dräktigt sto ger omkring 5 000 svenska kronor i avkastning varje säsong. Det är inte ovanligt att en gård håller 80 blodston eller fler.

Arnþór ­Guðlaugsson började sommarjobba på företaget i tjugoårs­åldern och har varit vd för Ísteka i åtta år.

Han gillar att lyssna på det isländska rockbandet HAM.

Sveriges grisproduktion är förhållandevis liten med 120 000 suggor och 2,6 miljoner kultingar som föds årligen. Danmark håller 27 miljoner suggor, mer än hälften så mycket som Tyskland. I dessa ­länder är användningen av PMSG vanligare än i Sverige och Norge.

Men Sverige är inte själv­ försörjande på griskött utan importerar en fjärde­ del av vad som konsumeras från Tyskland och Danmark. Även lammkött importeras, främst från Irland och Nya Zeeland, liksom nötkött från bland annat Irland, Tyskland och Nederländerna. Även där är PMSG-användningen vanligare än i Sverige.

Det finns andra sätt att uppnå god fruktbarhet hos grisar, genom framför allt bra skötselåtgärder.

Många svenska grisgårdar använder sådana metoder, som att ge suggorna tillgång till djupströbädd, ett protein­ rikt foder, höja fodergivan några dagar före ­beräknad brunst och att ha bra ljus i anläggningen.

Dessutom stimulerar kontakt med andra suggor och en galt brunsten.

Man använder sig också av omgångsgrisning där man delar in suggorna som befinner sig i samma reproduktionsstadium i samma grupp. Man vill utgå från suggornas naturliga beteende i så hög utsträckning som möjligt.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

45

GRANSKNING

Fyrtio ­anställda arbetar på bioteknikföretaget Ísteka som är störst i Europa inom ­utvinningen av PMSG från hästblod.

På sommaren och hösten är landskapet fullt med föl. De ses som en biprodukt av verksamheten och går till slakt på senhösten.

46

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

BLODSTON – Ur juridisk synvinkel är det helt enkelt omöjligt att hela verksamheten med blodston överensstämmer med den isländska djurskyddslagen, eftersom den inte går hand i hand med det tydliga budskapet i lagen om djurens välbefinnande, säger han.

DEN ISLÄNDSKA djurskyddsföreningen har inte diskuterat ämnet ännu och har inget officiellt uttalande. Hallgerður Hauksdóttir, som är ordförande, anser dock personligen att det tas för mycket blod från ett sto vid ett och samma tillfälle. Hon tycker att de kan upplevas yra och vimmelkantiga efter blodtappningen och är orolig över hur stona hanteras.

– Självklart är det stressande för stona att bli hanterade av människor. De är ju inte tama, säger hon.

– Men generellt har de ett bra år, eftersom de hålls ute i sin naturliga miljö under 355 dagar, är väl matade, har mycket utrymme och är med sina föl fram till hösten. De har tio stressiga dagar när de hanteras, fortsätter hon.

Det skapar en märklig stämning när blodston kommer på tal på Island. Tystnaden kring industrin med hästblod är märkbar och det finns en försiktighet som gränsar till misstänksamhet mot en utländsk journalist som intresserar sig för ämnet.

DET ISLÄNDSKA bioteknik­ företaget som utvinner hormonet från blodet ­behöver inte ha en hemsida för sin verksamhet. Produktionen har tredubblats sedan 2009 och omsättningen ökade till motsvarande 100 miljoner svenska kronor i fjol. Varje år ansluter sig några nya hästgårdar till blodinsamlingen. Efterfrågan

En fixerande ­inhägnad där dräktiga ston tappas på fem liter blod varje vecka under sensommaren.

På ­ undra isländh ska gårdar tappas 5 000 dräktiga ston på upp till 40 liter blod varje höst, den tiden på året de producerar ett värdefullt hormon. Ett sto är dräktigt elva månader och blir sedan betäckt igen månaden efter. De används i omkring 15 år, så länge de är fertila.

Politikern Ágúst Ólafur Ágústsson försöker kasta ljus över djurskydds­ frågor på Island.

”När jag tog upp den här frågan fick jag mycket feedback från människor som inte hade en aning om det här och många ­tyckte att det var vidrigt.” på könshormonet världen över ökar fortfarande.

Stora delar av den isländska befolkningen verkar inte k ­ änna till att dräktiga ston tappas på mellan 25 och 40 liter blod varje säsong. Politikern Ágúst

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

47

BLODSTON Ólafur Ágústsson är inget undantag. Han är riksdagsledamot för det socialdemokratiska partiet Samfylkingin i parlamentet och tog upp frågan i alltinget efter att en djurvän berättade för honom om praktiken för ett år sedan. Ágústsson begärde svar från jordbruksministern och fick på så sätt i början av året känne­ dom om att 5 000 islands­ hästar används som blodston på nära 100 gårdar runtom i landet.

– Det är lite som en hemlighet. När jag tog upp den här frågan fick jag mycket feedback från människor som inte hade en aning om det här och många tyckte att det var vidrigt. Men så fick jag också höra att vi inte borde fokusera på det, att det inte är ett problem.

I samma veva publicerade Árni Stefán Árnarson en uppmärksammad artikel där han påstår att blodtappningen bryter mot djurskyddslagar. Árnarson, som är välkänd på Island, skräder inte orden och möts av både beröm och ilska för sina uttalanden. Enligt honom förekommer det bitvis även våld när ston vägrar att gå in till eller vara på den trånga blodtappningsplatsen och kan sparka vilt omkring sig, vilket även beskrivits av arbetare.

DEN STATLIGA veterinärmyndigheten har behövt dra in tillstånd från fem häst­ gårdar de senaste fem åren, eftersom de inte uppfyllde kraven för vintermatning av hästarna. Tillgång till foder är en av grundstommarna i djurskyddslagen. Blodstona är vilda hästar som hålls ute året om, vilket islandshästen i grunden är bra rustad för.

Det gör hästhållningen relativt enkel och billigare än i andra europeiska länder och är en

48

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Árni Stefán Árnarson hävdar att blodtappningen bryter mot djurskyddslagar. Han har kämpat för djurens rättigheter i 13 år.

”I mina ögon är det en mycket tveksam ­metod i bästa fall. I värsta fall är den omoralisk och föråldrad.” förklaring till att Island är den största leverantören av PMSG i Europa. En annan tycks vara att islandshästarnas isolering på ön har bidragit till att hålla dem fria från sjukdomar som är vanliga på kontinenten.

Socialdemokraten Ágústsson ställer sig ändå frågande till verksamheten. I hans ögon är hela processen med att göra stona dräktiga för att effektivi-

sera köttindustrin tvivelaktig och borde förändras.

– Isländska bönder brukar ta väl hand om sina djur. Jag menar inte att bönderna misshandlar djuren. Jag ser bara inte nödvändigheten av denna praxis längre. I mina ögon är det en mycket tveksam metod i bästa fall. I värsta fall är den omoralisk och föråldrad, säger Ágúst Ólafur Ágústsson.

HAN HAR EN poäng. I Sverige, som har en förhållandevis liten grisproduktion, fasade man ut användningen av PMSG-preparat 2006 och strävar efter att uppnå god fruktbarhet hos grisar genom bra skötselåtgärder och att dela upp suggor i grupper i samma reproduktionsstadium. I vissa fall kan veterinärer dock få tag på

läkemedel innehållande PMSG från andra länder.

Det kan alltså inte uteslutas att PMSG-preparat kommer till användning på enstaka svenska gårdar, men det beskrivs som väldigt ovanligt och behöver beviljas av Läkemedelsverket innan.

När en d ­ jurrättsorganisation för fem år sedan avslöjade plågeriet som blodston i Argentina och Uruguay utsätts för ledde det till rubriker i tidningar runtom i Europa.

En namninsamling med två miljoner underskrifter för ett importförbud av ­könshormonet fick Europa­ parlamentet att behandla frågan. Slutsatsen blev dock att inte förbjuda importen och debatten rann ut i sanden.

Många företag, men inte alla, har sedan dess på eget bevåg stoppat importen av könshormon från Sydamerika.

Ston som där tappas på upp till tio liter blod varje vecka, delvis manuella aborter och hästar som blir lämnade svaga och avmagrade för att dö, var inget man ville förknippas med.

SAMTIDIGT SOM användningen

av PMSG i köttindustrin har kritiserats de senaste åren arbetar man på flera håll med att få fram alternativ. Det har funnits ett liknande syntetiskt läkemedel på marknaden sedan 2008, men det har något färre användningsområden.

I Tyskland och Danmark är det vanligare att använda läkemedel innehållande PMSG än i Sverige. Enligt rykten ska lanseringen av ett första syntetiskt framställt PMSG-läkemedel­ligga i startgroparna. Det kan hända att blodutvinningen därmed snart blir överflödig.

Det skulle Ágúst Ólafur Ágústsson välkomna.

– Vi borde behandla våra ston bättre än så här.

Lämna en gåva till våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn och barnbarnbarnsbarn och barnbarnbarnbarnsbarn Arv och testamenten är oerhört viktiga i vårt arbete för den jord som vi ärvt av tidigare generationer och som generation efter generation kommer ärva efter oss. Tack vare de gåvor vi får kan vi fortsätta verka för en renare och friskare natur.

Att skriva sitt testamente behöver inte vara komplicerat.

Vi hjälper dig gärna. Om du vill bli kontaktad av oss, gå in på: www.naturskyddsforeningen.se/testamente eller ring 070 754 09 95.

Marie-Louise Berzén Projektledare med ansvar för testamente och stora gåvor Telefon: 070 754 09 95. E-post: Marie-Louise.Berzen@naturskyddsforeningen.se

PG: 901909-2 S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

49

Sök stipendium för miljöforskning!

Stiftelsen Valdemar och Emmy Gustafssons Naturvårdsfond, som förvaltas av Naturskyddsföreningen, utlyser för år 2021 sammanlagt 250 000 kr till vetenskapliga seminarier. Stiftelsen har det testamenterade ändamålet att bland annat gynna ”vetenskaplig forskning som har till syfte att utveckla metoder och hjälpmedel för förhindrande av en fortsatt förgiftning och förstöring av den svenska naturen”.

Stipendier på upp till 50 000 kronor delas ut till vetenskapliga seminarier om miljö- och naturvårdsrelaterad forskning.

Ansök senast den 30 mars 2021. Anvisningar finns på www.naturskyddsforeningen.se/valdemar-emmy.

Vidga vintervyerna

GRÖN GUIDE

RESOR

Spana på sälar, övernatta i en igloo eller upplev norrskenet – familjesemester i Sverige på vintern bjuder på mycket mer än skidåkning och skridskor.

VINTERSPORT I ALL ÄRA, det finns gott om andra aktiviteter som är väl värda att utforska. Mycket av det som görs om sommaren kan man göra vintertid, enligt Jenny Engström som är pressansvarig vid Svenska turistföreningen, STF. Hon föreslår blindbockstricket, där ett barn får bindel för ögonen och en knappnål i hand. Där nålen landar på Sverigekartan, dit går färden.

TEXT— HELENA NORDENBERG FOTO— GETTY IMAGES

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

51

GRÖN GUIDE RESA BOKTIPS!

När man inte kan eller vill resa långt bort är en landskaps­ karta en bra idé.

Men viktigast av allt är att både barn och vuxna ska trivas, anser Jenny Engström.

– Ofta försöker vi vuxna slå knut på oss själva för att barnen ska ha roligt. Men det blir faktiskt roligare för barnen om även de vuxna njuter och mår bra. Det ska vara en gemensam upplevelse.

DESSUTOM FINNS massor av vinteraktiviteter på helt nära håll som inte kostar ett öre, som till exempel att spana på kvällshimlen.

– Om man ger sig av en bit bort från stadens ljus kan man en stjärnklar och molnfri kväll faktiskt se en del av Vinter­ gatan, säger ­journalisten ­Niklas Kämpargård, som föreläser om hållbart resande och är aktuell med boken Svemester – Vinter.

Att spana på säl vid Måkläppen på Falsterbonäset är en av Niklas Kämpargårds personliga favoriter. Det är något som man bara kan

Häng upp reflexer i träd och buskar, ta med ficklampor ut i mörkret och lek reflexbingo med barnen. I Ut i naturen, årets bok från Naturskyddsföreningen, finns många enkla och roliga vintertips.

uppleva vinter­ tid, mellan 1 november och 31 januari, då det är tillåtet att besöka naturreservatet.

– Man får inte glömma bort att det finns flera tusen naturreservat som går att besöka året runt. Att gå in på länsstyrelsernas hemsidor är ett bra tips, säger Niklas Kämpargård.

Nu när många kontors­ arbetande föräldrar har fått en del av egenföretagarens fördelar i arbetslivet tycker han att man ska passa på att fånga dagen tillsammans med barnen. Att sluta vid lunchtid en solig torsdag för att ge sig iväg på utflykt om sämre väder väntar i helgen, och i stället jobba ikapp då, kan vara ett alternativ.

DET ÄR LÄTT att bli hemma-

blind och han uppmanar till att se på Sverige ur andra ­perspektiv. Vintern är inte bara trist mörker och rusk­ väder.

SPÄNNANDE BOENDEN: Bo i igloo: iglooare.com/sv � Hotell av is icehotel.com Bo i lotstorn: Aspö lotstorn och skärgårdshotell Gå i fängelse Kronohäktet i Karlskrona Res i tanken Sov på pensionerade flyget Jumbo stay, Arlanda.

Sov ute?

Inspiration och utrustning i boken Sova ute.

52

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

– Försök se med en tysk eller amerikansk turists ögon, som ser det exotiska med Sverige.

Dessutom kan det vara nog så spännande att resa till norr om man bor i söder, och vice versa. Det världsberömda Ishotellet i Jukkasjärvi är ett av hans tips.

– Det är dyrt, men jämfört med en resa till Thailand för fyra personer tycker jag ­absolut att man får lika ­mycket för pengarna, säger Niklas Kämpargård.

Om man inte vill bo på hotell kan ett alternativ vara att unna sig en god middag och övernattning i en by med igloor, som finns vid Åreskutan.

DESSUTOM KAN MAN se själva

resan i sig som en upplevelse, tycker han. Det håller Jenny Engström med om.

– Att ta till exempel ­nattåget till Abisko eller Kiruna kan bli en fantastisk upplevelse för hela familjen.

Jag vill också slå ett slag för norr­skenet, en unik och ­fascinerande upplevelse som vi har här i Sverige.

Och det behöver man ju inte vara ­skidintresserad för att uppleva.

Fotnot: På grund av corona­ pandemin kan öppettider och tillgänglighet variera. Se till att i god tid stämma av vad som ­gäller på respektive boende och ort. Kontrollera noga vilka avbokningsregler som gäller.

VACKRA VYER —

� Abisko – upplev norrskenet. � Fjälltoppsturer för de lite äldre barnen: svenskaturistforeningen.se/ topptur � Spana på sälar vid Måkläppen: lansstyrelsen.se/skane/ besoksmal/naturreservat/ vellinge/maklappen.html � Hemma bäst?

Leta upp vackraste utsikten i din hemstad.

ANPASSA PRISET — På vandrarhem och vissa andra boenden går det att välja att antingen hyra eller ta med egna lakan, köpa frukost eller ta med egen mat.

Hyr eller låna utrustning: Låna av vänner eller kolla med Fritidsbanken som är en ideell organisation som samlar in sport- och frilufts­ prylar och lånar ut dem gratis i 14 dagar. Fritids­banken finns över nästan hela ­Sverige och utrustningen, som är ­begagnad, skänks av privatpersoner, ­företag och ­organisationer.

ÄT GOTT! — Ät middag eller gå på kafé hela familjen i en stad ni inte har besökt förut.

I södra Sverige, med närheten till kontinenten, är kafé­ kulturen utbredd. I Malmö kan man gå på kafésafari och besöka till exempel Lilla kafferosteriet, Uggla kaffebar eller Pâtisserie David där det serveras franska bakverk.

Att äta utomhus med medhavd mat är ett annat, billigt sätt att njuta ihop vintertid. Ta med korv och grilla, eller häll smet i en flaska till kolbullar som tillagas över öppen eld.

Varm saft till barnen och kaffe till de vuxna.

Pinnbröd smaksatt med kanel eller saffran är också gott att ha med på utflykten.

FOTO— ASAF KLIGER /ICE HOTEL, GETTY IMAGES

I TIO ÅR har vi kämpat mot Försvarsmaktens planer på att kraftigt utöka användningen av Vättern som skjutfält. Tiotusentals projektiler, raketer och granater slår ner i sjön, helt nära rödingens och sikens lekplatser.

Karlsborgs flygplats, vid Vätterns strand, läcker PFAS-gifter ut i dricksvattentäkten. Här ska militärflyget femdubblas – utan att först sanera.

I alla instanser har vi protesterat och överklagat. Nu ligger avgörandet hos regeringen.

HJÄLP OSS att kraftsamla för att börja avveckla Vättern som skjutfält och flygövningsområde.

BLI MEDLEM I AKTION RÄDDA VÄTTERN IDAG! Swisha 100 kr till: 123 694 80 87 Meddela namn och mejladress. www.aktionraddavattern.se

Först!

Vi var först i landet med att enbart sälja el med landets tuffaste miljömärkning – Bra Miljöval.

Vill du också vara miljöpionjär? falkenberg-energi.se 0346-88 67 11

Enskilt avlopp

Vår kunskap tryggar miljön www.baga.se

BAGA Water Technology AB

Vi skapar smarta och hållbara resor och minskar bilbehovet Vi utvecklar en unik mobilapp som fungerar som taxi eller Uber, men för alla privatförare som vill ge skjuts mot betalning säkert och lagligt. Vi kan bli större än Uber!

Algoritmexekveringen är patentsökt. Den ger möjlighet att ge varandra skjuts och ta betalt på laglig väg. Passageraren ber om skjuts från A till B och inväntar erbjudanden.

Gilla oss på Facebook!

Delta i vår crowdfunding nu på:

fundedbyme.com/magnetrides I samarbete med:

Frågor? Ring VDn

Viktor: 0722766173

LÄTT tt Stro fo r k a

ad

Bli en del av Magnet Rides!

sm

motverka klimatkrisen. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen är nya bildelningstjänster en viktig lösning!

jur

Vi behöver halvera de 5 miljoner bilar vi har i Sverige för att

o ch

ERKAT SVENSKTILLV av pappersmassa

www.sorption.se

Sorption AB, Bultv. 1m 813 21 Hofors, Tel: 0290-230 70, info@sorption.se

Leksaker med miljötänk och för barns glädje sedan 40 år.

Tillverkningen sker av uttjänta gummiträd som förr bara brändes.

Plantoys har utvecklat en metod för att mala ner överblivet trä från produktionen som de kallar Planwood©.

Det överblivna träet pressas under hårt tryck och på så sätt kan man använda tre gånger så mycket som normalt av råmaterialet (mer än 90%.)

Vill du veta mer så kika in på fahrmans.se under fliken varumärken. Då vi enbart är grossist, hör av dig, så hjälper vi dig att hitta ett inköpsställe nära dig. Maila oss på info@fahrmans.se eller ring oss på 0340-646471.

JULELJUS GRÖN GUIDE

5

3 4

Varde ljus!

2 2

1

Paraffinljus görs av fossil olja och många stearinljus tillverkas av palmolja. Vad man ska välja är inte alltid helt lätt. Vi listar några lysande alternativ för att mota bort vintermörkret.

1

2

ÅTERANVÄNDBARA LÅT SVANEN LYSA LJUS UPP — — De här små ljusbringarna är ­suveräna. Placera på fat, i skål eller i en behållare för värmeljus och fyll på med matolja, raps-, solros- eller olivolja, gärna ekologisk.

Sedan brinner det länge. Kan användas många gånger och bara veken behöver bytas ut. Ljusbringaren är biologiskt nedbrytbar, gjord av lera och bomull.

73 kr för 4 pack.

Lumipak.se

Svanenmärkta ljus är ett av de bästa alternativen just nu.

Det innebär bland annat att minst 90 procent av ljuset ska vara gjort av förnybar råvara och palmolja är inte tillåten. Fixas värmeljus innehåller 95 procent rapsvax och har ljuskoppar av återvunnen plast.

Fixa värmeljus 27 st, 30 kr Willys, Hemköp med flera.

3

4

6

5

6

GÖR DET SJÄLV —

EN RÖD JUL —

LITEN BISAK —

OLIVBASERAT —

Tillverka egna ljus och återanvänd glas­burkar för ljus eller aluminium­ koppar. Använd gamla ljusstumpar, köp rapsvax eller stearin, koka upp och häll i formarna ihop med en veke.

Startpaket för ljustillverkning eller tillbehör som stearin och vekar kan du exempelvis köpa hos Doft och Veke.

Startkit rapsljus 260 kr, blir åtta ljus.

Doftochveke.se

Vackra röda Svanen­ märkta gilleljus i stearin hittar du hos Liljeholmens, ­företaget som tog stearinljusen till Sverige redan 1839.

Stearinet består av talg, en restprodukt från animalie­ industrin. Det är inte något för dem som söker veganska ljus, men är från miljösynpunkt ett bra alternativ.

Gilleljus 120 mm, 42 kr

Ljus av bivax är också ett miljöbra alternativ, om än lite dyrare. Kolla så att de består av 100 procent bivax. Köp egna bivax­kakor och rulla ljusen själv eller köp som vanliga ljus eller värmeljus utan foliebotten.

118 kr för 18 st Jordklok.se

Yvelis ­tillverkar blockljus av olivstearin. Ljusen innehåller inget animaliskt fett eller palmolja. Ljusen är gjorda för hand i Roslagen.

Blockljus från 49 kr Yvelis.se

T E X T — J O H A N N A S TÅ H L F O T O — P R E S S B I L D E R

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

55

GRÖN GUIDE UTBILDNING Jobba praktiskt eller läsa vidare?

Vägen till ett grönare jobb Naturguide eller marinbiolog? Du som ska börja gymnasiet och brinner för natur och miljö har en hel del att välja mellan. Så här hittar du programmet som passar just dig.

56

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

ÄR DU ÖVERTYGAD om att du

vill jobba med någonting inom natur och miljö, men vet inte med exakt vad? Ingen panik, om hjärtat klappar för gröna yrken har du ändå kommit en bra bit på väg inför gymnasie­ valet. Nu gäller det bara att ringa in det bästa alternativet.

En första fråga att ­ställa sig kan vara om du vill jobba praktiskt direkt efter ­gymnasiet eller om du vill lä­sa vidare.

Naturbruksprogrammet är för dig som vill jobba praktiskt direkt efter studenten. Välj inriktning efter intresse: djurvård, hästhållning, lantbruk, skogsbruk eller trädgård. Nytt för nästa läsår är också en inriktning mot naturturism.

Om du väljer naturbruksprogrammet är det viktigt att kontrollera att du kan läsa de kurser som behövs för att få grundläggande behörighet till högskolan om du vill det.

Naturvetenskaps­ programmet ger grund­ läggande behörighet automatiskt och du kan också välja så att du får särskild behörighet, något som behövs för många högskole­utbildningar.

Naturvetenskaps­programmet är högskoleförberedande och du kan välja mellan två ­inriktningar: naturvetenskap eller naturvetenskap och samhälle.

Teknikintresserad? Teknik­ programmet har en grön inriktning: samhällsbyggande och miljö.

När du hittat rätt program och rätt inriktning gäller det att jämföra skolor, eftersom inriktningarna kan vara olika.

Prata med din studie- och yrkesvägledare. Du kan också hitta och jämföra skolorna på utbildningsguiden.skolverket. se. Ett sista tips: Kontakta skolorna och ställ dina frågor.

3 STEG TILL RÄTT PLUGG

1. Vill du jobba praktiskt eller plugga vidare? Välj mellan yrkesförbered­ ande eller högskole­ förberedande program.

2. Vilken inriktning vill du ha? Läs på! Det kan skilja mellan skolorna.

3. Vilken skola ska du söka till? Jämför på utbildningsguiden. skolverket.se och prata med studie- och yrkes­ vägledare.

Får man jobb då?

Just nu är det svårt att bedöma framtiden, eftersom coronapandemin kan förändra läget för vissa yrken. Men så sent som förra året sade 85 procent av arbetsgivarna att det var svårt att hitta ny­­utexaminerad ­personal med gymnasiets naturbruksutbildning. 43 procent av arbetsgivarna bedömde då att antalet anställda med naturbruksutbildning kommer att öka. Detta enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer.

Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen pekar på att det finns goda jobbchanser för skogsarbetare, trädgårdsanläggare, uppfödare/ skötare av lantbrukshusdjur, växtodlare/djuruppfödare, och miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Vill du bli lärare med grön profil? 38 procent av arbetsgivarna tror att antalet ämneslärare 7-9 i matte/NO kommer att öka, enligt Arbetskraftsbarometern.

TEXT— ANNIKA HELLSTRÖM FOTO— GETTY IMAGES

Varje dag sker ca 170 viltolyckor på svenska vägar!

Bli medlem för 150 kr/år!

Som medlem i Älgskadefondsföreningen får du ekonomisk hjälp om du råkar ut för en kollision med något av det anmälningspliktiga viltet.

Medlemskapet är personligt och gäller alla motorfordon som du är registrerad ägare/förare av oavsett om du har trafik-, halv- eller helförsäkring.

Långt till nästa nummer?

Få de senaste miljönyheterna i din inkorg varje vecka.

Du kan få upp till 8 000 kr i ekonomisk hjälp för självrisk, reparation, hyrbil och bärgning.

Läs mer om medlemskapet på www.algen.se

Älgskadefondsföreningen

Ja må de leva…

Under hela 30 år har Bra Miljöval tillsammans med alla som valt miljömärkt värnat om den biologiska mångfalden och människors hälsa, minskat energianvändningen och övergått till förnybara energikällor.

Bra Miljöval fortsätter ställa tuffa krav för att fler produkter och tjänster ska miljöanpassas. Det vill vi fira med er!

Tillsammans gör vi skillnad.

Läs mer om våra märkningsområden på www.bramiljoval.se

Prenumerera på Sveriges Naturs nyhetsbrev. Då missar du aldrig vad som händer på miljöområdet. Vi gräver lite djupare i vad politiska och ekonomiska beslut får för konsekvenser för miljön och klimatet. Både i Sverige och globalt.

www.sverigesnatur.org/nyhetsbrev

Bevara våra fantastiska hav

Välj Helhetshälsas AlgOmega3®

J aktkritik

- kritiska tankar om vårt förhållande till de vilda djuren

En unik bok!

Den enda som ifrågasätter jakt och diskuterar dess konsekvenser.

Jakten inskränker den biologiska mångfalden.

Författaren Hans Ryttman startade föreningen Jaktkritikerna 1987.

Boken argumenterar starkt för ett rikare djurliv i svensk natur! Ett måste för alla naturintresserade 200 sidor, vackert inbunden och rikt illustrerad Specialpris 180 kr inkl porto Beställ på mejl: info@jaktkritikerna.se (angiv Jul 2020) Ordinarie pris ca 250 kr + porto

Originalet på den svenska marknaden!

ALGOMEGA3®

Genom att välja vegetabilisk omega3 gör du en stor insats för miljön.

Vår AlgOmega3® kommer från alger som odlas i tankar på land och är därmed helt fri från miljögifter, tungmetaller och jod.

Dessutom skonas havens fiskbestånd, något som har stor betydelse för klimatet.

Utan onödiga tillsatser. 100% vegetariskt sortiment.

Sök bidrag för fågelskyddsprojekt Alvins fond delar ut pengar till projekt som bidrar till svenskt naturskydd, främst fågelskydd. Principer och prioriteringar har genomgått en översyn för att bättre motsvara fondens ändamål och aktuella behov. Mer information och ansökningsblankett finns på Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se/Alvinsfond Ansökningstiden går ut 31 december 2020.

Besked i mars - april 2021.

Du kan också kontakta oss för att ställa frågor eller beställa blankett: alvins@naturvardsverket.se, Tel: 010-698 10 00, Stiftelsen Alvins Fond, Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm.

Stiftelsen Alvins Fond för fågelskydd

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.

MAT GRÖN GUIDE

FOTO—GETTY IMAGES

protein­rikt som ger lång ­mättnad. Och glöm inte att få med klimatkloka svenska rotsaker med tuggmotstånd.

ETT SMART DRAG är att ­ lanera grönsaker för flera p dagar framåt. Marinerade linser, kålsallad, syrade grönsaker och rostade morötter håller bra i kylen. På så vis kan lunchen bli en hel liten buffé varje dag. Allt som behövs är gott bröd och en ostbit, tofu eller en laddning baljväxter.

Sen finns det dagar med mycket motlut när all mat­ lagning känns oöverstiglig. En sådan tur att du bunkrat med några portioner färdigmat i frysen. Numera finns det många med hög kvalitet.

Kålsallad i flera dagar Strimla ett litet rödkåls­ huvud (1 kg). Använd gärna mat­beredare. Massera in ­strimlorna med 1 tsk råsocker och 1 tsk salt eller ditt ­bästa örtsalt. Vänd ner 1 msk nypressad citron. Nu har du din bassallad. Den går givetvis att variera med morötter, kålrot, grönkål och selleri.

Falafelpartner: Blanda rödkålen med ett litet knippe finstrimlad bladpersilja, 1 krm kanel, 1 krm mald spis­kummin och 2 msk smulad fetaost.

Eventuellt en nypa torkad mynta. Ringla gärna över lite granatäppelsirap.

MAT PÅ MINUTEN

Nordisk fläkt: Blanda rödkålen med ½ dl rostade solrosfrön, 1 msk grov senap och 1/2 msk kallpressad rapsolja. Vänd ner finhackad dill eller persilja och ett strimlat äpple.

Knasigt gott: Blanda ner 1 dl halvtinade hallon, 2 tsk rödvinsvinäger och smaka av med riklig mängd chipotle och en gnutta socker. Knäpp men förvånansvärt läcker kombo.

Trolla med rester och gott bröd.

Hemmalunch Att jobba hemma är att få sina mat­ vanor omkullkastade. Kanske frigörs mer kökstid för att laga avancerade rätter till middag, men risken finns att lunchen ersätts av småätande.

FOTO—LISA FÖRARE WINBLADH

ENKLASTE LUNCHLÖSNINGEN

P.S. Bytt är bytt Ibland tröttnar man på sin egen mat. Hur god den än är. Varför inte byta lunchlåda med en vegokollega en dag i veckan?

TEXT— LISA FÖRARE WINBLADH

kan vara att trolla med rester – helst ska gårdagens middag inte gå att känna igen. Överbliven svamp- eller tomatsoppa kan drygas ut med linser och förvandlas till pastasås. Grönsaksgrytan med tomat breder du ut på

ett litet pitabröd, toppar med ost och gräddar till fuskpizza.

Ett par håglösa kokta potatisar får nytt liv om de steks upp till en mustig pyttipanna med grönsaker, purjo, solrosfrön, timjan och lite rökt tofu. Glöm inte de inlagda rödbetorna.

Planera alltid in något

En kopp värmande mustig buljong gör macklunchen oändligt mycket mer tillfredsställande. Hett vatten med en matsked miso eller en halv tärning svamp- eller grönsaks­ buljong är det enklaste alternativet.

HÄNT-I-VECKAN

Ibland rymmer kylen rester som är för goda för att slängas men för små för att mätta på egen hand. Gör en minibuffé på hummusbädd. Bred ut ett centimetertjockt lager på en tallrik. Värm sen tallriken 30–50 sekunder i mikron om dagen är kulen. Toppa ­hummusen med rester och godsaker: grönsaksgryta, tomatsås, en klick ajvar, en näve oliver, tärnade ugns­ rostade grönsaker, lite fetaost, valnötter och rostade solros­ kärnor. Bröd och kålssallad passar fint till.

En tredjedel av din bas­ sallad blir lagom till två som till­behör. Det gäller att variera salladen så att den känns som en ny bekantskap varje dag.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

59

GRÖN GUIDE TEKNIK

Tillverkningen av en mobil ger upphov till stora mängder avfall.

Låt luren leva längre

� Dags att testa om den fungerar. Om inte, lämna in den på service. Fungerar den kan det vara bra att säkerhets­ kopiera eftersom det är svårt att veta vilka skador den kan ha fått och hur länge den kommer att fungera.

Ett snabbdopp i vattnet eller ett batteri som laddar ur behöver inte betyda slutet för mobilen. Vi har samlat tipsen som ger luren längre livstid.

URLADDAT

När batteriet på mobilen eller surfplattan laddar ur allt snabbare efter ett par års användning kommer ofta impulsen att köpa en ny. Men behövs det verkligen?

Det går att byta ut ­batteriet, trots att det sitter dolt. Antingen kan tillverkaren eller annan butik byta. Det kostar en del, men det är betydligt billigare än att köpa en ny mobil. Det går också att byta själv, men det kan vara komplicerat. Med en googling hittar du butiker

60

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

MILJÖABONNEMANG

som säljer batteri och verktyg, samt instruktionsvideor.

SNABBDOPP

Om oturen är framme och mobilen hamnar i vatten gäller det att vara snabb: � Torka bort så mycket vatten du kan. � Plocka ut simkortet och batteriet om det går. � Lägg mobilen i en skål med ris och låt den ligga där i minst 48 timmar. � Kontrollera att det inte fastnat riskorn någonstans.

Nu kan du välja Bra Miljöval för ditt mobilabonnemang.

Kravet är att elen i nätet ska vara miljömärkt, att ­kunden ska erbjudas åter­brukade mobiler eller modeller som främjar återbruk, att det ska vara fördelaktigt att reparera telefonen och att det ska vara lätt att lämna in sin telefon för återbruk eller återvinning. Än så länge är det ont om mobilabonnemang med Bra Miljöval, men kontakta gärna din mobiloperatör för att berätta att miljömärkningen finns.

Mest elavfall per person Sverige är ett av de länder i världen som producerar mest elektronikavfall per person. Här finns cirka tio miljoner mobiltelefoner och vi köper runt fyra miljoner nya varje år. Visst kan det kännas roligt med nya prylar, men ­tillverkningen av en enda mobil ger upphov till 86 kilo avfall. Samma siffra för en bärbar dator är 1200 kilo. I beräkningen ingår material­användning, industriprocesser, ­kemikalier, gruvdrift, gruvavfall och anrikning, Den största delen av elektronikavfallet uppstår i samband med ­utvinningen av mineraler som används i ­produkterna, som kobolt och guld. Guld är dessutom ett så kallat konfliktmineral vilket innebär att det bland annat utvinns i konfliktdrabbade länder.

Utvinningen bidrar till att konflikter kan fortsätta, eftersom väpnade grupper finansierar sin verksamhet med inkomster från illegal handel med mineral. På många platser är gruvbrytning förknippat med kränkningar mot såväl gruvarbetare som barn och kvinnor.

Utvinningen kan också bidra till allvarliga miljö­ problem på grund av föroreningar och utsläpp av gifter. Storskalig ­vattenförbrukning vid malmbearbetning är vanlig, liksom långvarigt läckage av gifter från slagg samt förlust av biologisk mångfald.

T E X T — R E D A K T I O N E N I L L U S T R AT I O N — G E T T Y I M A G E S

Så bidrar en lott till att skydda naturen Vet du varför Postkodlotteriet finns? Det är för att bidra med pengar till ideella organisationer, eftersom vår övertygelse är att de gör världen bättre.

Hela överskottet från försäljningen går till ideella organisationer.

Sedan lotteriet startade 2005 har det blivit mer än 11 miljarder kronor!

Naturskyddsföreningen har fått ta del av överskottet sedan 2010 och har hittills tagit emot 158 miljoner kronor.

Tack Naturskyddsföreningen för allt ni gör, och tack alla som har en lott – ni möjliggör så mycket!

Rickard Sjöberg är programledare och vinstutdelare i Postkodlotteriet.

#postkodeffekten Åldersgräns 18 år. Gå in på stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. Mer info på postkodlotteriet.se

2020-10-14 14:38

2020 • SWE

KOM2000145_Naturskyddsföreningen_2020-11-20_194x115_Rickard.indd 1

When nature calls

Inget vatten eller avlopp behövs

Restprodukten är aska Finns både för el- och gasoldrift Kapacitet 10-12 personer/dygn

www.cinderellaeco.se

GRÖN GUIDE KULTUR

Klimatet i bokhyllan

mattas av. Jeppsson låter ­aktuella exempel växa till en svart framtidsvision, årtionde för årtionde, med Erika Bjerström tungt forskarstöd: smältande polarisar, höjda havsnivåer, fler pandemier, värmeböljor, bränder.

Parallellt löper en personlig historia om dilemmat att som journalist hantera ett problem så stort att vi lever i det och är en del av det. Hoppet är vår värsta fiende enligt Jeppsson, lösningarna inom systemet som vi så gärna vill tro på. Vi behöver förstå hur illa det står Jonathan Jeppssons uppmärktill för att kunna agera. sammade klimatartikelserie i SVT:s klimatkorrespondent Aftonbladet 2018. Det blå står Erika Bjerström rapporterar för att temperaturen sjunker, ofta om globala problem, till skillnad från i den rödgula men i Klimatkrisens Sverige omgivningen. En avkylning (Norstedts) kartlägger hon som bekräftar det klimat­ förloppet på hemmaplan. modellerna förutspått: GolfFjällandskapet som växer igen, strömmens livgivande flöde skärgården som sjunker, djur och växter som blir klimatHåller tiden på att rinna flyktingar. Temperaturen ökar ut för glaciärer som faktiskt fortast här i norr.

Austfonna på Svalbard?

Bild ur Bråttom men inte kört.

Att presentera forskning går före den egna smärtan, skriver hon, men mellan raderna brinner förtvivlan inför förlusten av natur hon själv söker tröst i.

Alla har sin egen smärtpunkt.

Stefan Edmans bok Bråttom men inte kört (Votum) har samma syfte som Jeppssons, att inspirera till handling. Ändå är utgångspunkten den motsatta. Edman vill väcka en optimism som leder till engagemang och kreativitet.

Han ifrågasätter inte ­allvaret, men fokuserar på positiva trender som kan förstärkas och rollen Sverige kan spela i en nödvändig omställning. Det är lättläst och faktabaserat, men på typiskt edmanskt vis också jordnära, poetiskt och med en förundran inför livet som andas ­framtidshopp, trots allt.

Erika Bjerström tyder tecken i svensk natur, Jonathan Jeppsson beskriver en svart framtid och Stefan Edman ­efterlyser hopp i nya klimatböcker. ”DEN MYSTISKA BLÅ punkten” heter ett kapitel i journalisten Jonathan Jeppssons nya bok. Det skulle kunna handla om romantik eller äventyr. I Åtta steg mot avgrunden (Ordfront) handlar det om vetenskap – och hot.

Den blå punkten i Atlanten, söder om Grönland, inledde

LÄS!

Jonathan Jeppssons essä på sidan 64.

62

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

3 HOTAD MÅNGFALD

NÄR LJUSET BLÄNDAR Johan Eklöf Mörkermanifestet (Natur & Kultur)

—

I dagens artificiellt upplysta värld är mörker en bristvara. Inte bara för djur som de fladdermöss Johan Eklöf är expert på.

I Mörkermanifestet skriver han en fascinerande naturhistoria om den naturliga svärta vi alla behöver.

NESTORNS VISION

David Attenbourough Ett liv på vår planet (Natur & Kultur)

—

Naturfilmsnestorns ­testamente och ­framtids­vision är en stark plädering för att börja samarbeta med naturen i stället för att motarbeta den. Den akuta krisen för biologisk mångfald kan mötas med återförvildning och hållbar omställning. Kan också ses som dokumentär på Netflix.

NYA GREPP I SKOGEN Ola Engelmark Skogen på andra sidan hyggena (Carlssons)

—

Det finns alternativ till kalhyggenas utarmning av arter, ett etiskt skogsbrukstänk som kan gynna eko­systemen och ändå ge lönsamhet. Skogsägaren och ekologen Ola ­Engelmark förmedlar kunskap på ett sätt som förenar konkretion och ­filosofi.

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — J A N T Ö V E , K A J S A G Ö R A N S S O N

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

63

ESSÄ KLIMATKRIS

När hoppet blir ett hinder Det positiva tänkandet genomsyrar vår kultur.

Men kan hoppet står för sig självt, utan förankring? Är det inte i själva verket hoppet som hindrar oss från att agera r­ ationellt? undrar journalisten Jonathan Jeppsson.

om, utan men och utan kanske, det är precis det vi ska göra.

Han högg med sin hand genom luften som karateslag när han sade det där med ”utan om, men och kanske” – som om han ville skyffla ut varje ord till sina åhörare.

SOM LYSSNARE BLEV det tydligt

– statsministern tog klimat­ frågan på allvar.

Men bottnade hans löften i verkligheten?

Det fanns fog för visst tvivel.

En studie från University of Washington som pulicerades i Nature Climate Change 2017 slog fast att chansen att klara 1,5 grader var så liten som en ynka procent.

2018 års ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, ­William Nordhaus, ansåg att även om vi skulle klara noll­ utsläpp 2050 så kommer vi med 90 procents säkerhet att missa 1,5-gradersmålet.

Och inte bara det – även om vi kunde sluta med våra utsläpp redan i morgon; inga bilar, inga fabriker, inga flygplan – så skulle temperaturen fortsätta att stiga i 30-40 år på grund av all den koldioxid vi redan har släppt ut.

Hur mycket?

Ja, ungefär en halv grad.

Och eftersom uppvärmningen redan nu är drygt en grad var ekvationen enkel att göra.

Så varför talade statsministern som han gjorde?

Svaret var naturligtvis enkelt: Det handlade om hopp.

DET POSITIVA TÄNKANDET

PLÖTSLIGT STOD STEFAN Löfven i talarstolen. Det var kylskåpskallt, åtta grader i luften och han bar

en mörkgrå rock som nästan nådde honom till knäna. Partinålen blänkte klar som ett rött bär på rockslaget.

– Det finns nästan inget som är farligare än om de unga slutar tro på framtiden, sade stats­ ministern. Därför ville han se ett annat Europa – ett Europa där de unga kunde veta säkert i sina hjärtan att de äldre generationerna gjorde det som krävdes. Han knöt näven.

– Vi ska genomföra Parisavtalet. Vi ska se till att hålla uppvärmningen under 1,5 grader – utan

64

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

T E X T — J O N AT H A N J E P P S S O N

genomsyrar vår kultur. Vi får under inga omständigheter tappa hoppet.

I vår tid har pessimismen blivit något hädiskt, som författaren Göran Rosenberg skriver. Ett slags kätteri i optimismens kyrka som helst av allt ska utrotas.

I L L U S T R AT I O N — P E T E R G E H R M A N

Problem ska inte längre kallas problem, utan ­utmaningar. ”Risken är att folk blir passiva när de tappar hoppet.

Ser man inte ljuset i tunneln får man ingen handlingskraft”, som Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige har uttryckt det.

Men frågan som inställer sig är: Kan hoppet stå för sig självt, utan att vara förankrat i något? Och är det inte i själva verket hoppet som hindrar oss från att agera rationellt?

Den tyske filosofen Arhur Schopenhauer är inne på den senare linjen. Han kallade hoppet för ”hjärtats dårskap”.

Hoppet är farligt för vårt intellekt, eftersom det får oss att tro att det vi hoppas på är fullt möjligt, även om chansen är en på tusen.

Detta, menade Schopenhauer, gör att vi stänger ute det som är sant och relevant, vilket i sin tur hindrar oss från att göra det som är nödvändigt.

MED NY TEKNIK och

uppfinnings­rikedom har mänskligheten visserligen trasslat sig ur knipor förr.

Minns Norman Borlaug, agronomen, som inför hotande svält och överbefolkning på 1960-talet med nya inno­ vationer revolutionerade vår mat­produktion. Det brukar sägas att han räddade livet på en miljard människor. Men ”den gröna revolutionen” åstadkoms bland annat med konstgödning, större uttag ur grundvattentäkter, kemisk skade­djursbekämpning och ökad användning av fossila bränslen. Vi kan inte sätta vårt hopp till det trolleritricket en gång till eftersom vi nu måste hålla oss inom planetens gränser.

HUR ANMÄRKNINGSVÄRT är det

då att en statsminister utlovar

R E D A K T Ö R — M AT S H E L L M A R K

LÄS MER! Om klimatböcker på sidan 62.

”När vi bara har hoppet kvar är vi riktigt illa ute.” dagens unga en framtid som har ytterst små, om ens några, chanser att bli verklighet?

Frågan är absolut relevant att ställa. Själv tror jag att Stefan Löfven hade fel – det farligaste dagens unga kan råka ut för är inte att de slutar tro på framtiden. Det farligaste är att de inte ser verkligheten – och framtiden – som den är.

Att de tror att saker på något sätt kommer att lösa sig av sig själva och att det är de tidigare generationerna som ska ­komma till rätta med problemen – med samma metoder som skapade problemen.

Den numera på flera sätt komprometterade filosofen Martin Heidegger anser att

det viktigaste är att livet levs i sökande efter autencitet. Vi når kanske aldrig fram och får svar på frågorna om meningen med livet, men vi gör oss levande och sover oss inte genom tillvaron.

DEN HÅLLNINGEN kommer att behövas. En sommar mellan år 2050 och år 2070 smälter den sista isen bort i Arktis.

Vid samma tid kommer hundratals miljoner människor att vara på flykt undan det stigande vattnet.

Antalet insekter riskerar ha minskat med 50 procent jämfört med i dag.

Bara hälften av glaciärerna i Himalaya kan finnas kvar vid seklets slut.

DET SÄGS ATT hoppet är det sista som lämnar människan och egentligen ska det väl ses som peppande uppmuntran.

Men i själva verket är innebörden den motsatta. När vi bara har hoppet kvar är vi riktigt illa ute. Det är när vi faller handlöst från hög höjd, sjunker på öppet hav eller står inför en exekutionspatrull som vi bara har ett mirakel att hoppas på. När alla andra vägar är uttömda, det är först då vi desperat klamrar oss fast vid hoppet.

MEN VI SKA inte känna hopp, vi ska känna förtvivlan. Den ­sortens förtvivlan man får när man inser hur oerhört illa ute vi är. Och när vi har gjort det ska vi börja agera utifrån den insikten.

Jonathan Jeppsson är journalist på Aftonbladet. I somras kom han ut med boken Åtta steg mot avgrunden.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

65

NATURENS ABC VEDSVAMPAR

Kompisar från förr

Som svampplockare går man ofta snabbt förbi vedsvamparna. Många av dem är nästan lika träiga som träden de växer på. Men här finns några mjukare läckerbitar och en hel värld av karismatiska personligheter.

U r gamla träd, stubbar och ­fallna lågor tittar de fram.

Vissa bara på hösten men många finns där året runt.

Vedsvampar är helt enkelt alla svampar som växer på levande och döda träd. Några av dem kallas tickor, det är de som har porer på undersidan.

Vedsvampar har använts av människor betydligt längre än de marklevande svamparna.

Att gå ut och plocka mat­ svamp gjorde nästan ingen i Sverige före 1900-talet, men

66

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

flera vedsvampar har varit med oss sedan urminnes tider.

Fnöskticka, en väldigt vanlig art på björkar, har till exempel hittats vid många stenåldersboplatser. Våra förfäder använde den för att göra upp eld och för att bära elden med sig, före tänd­ stickornas tid.

Den gräddvita dofttickan användes förr i linneskåp och som parfym eftersom den sprider en ljuv väldoft omkring sig. Doften kan kännas på långt håll kring de gamla sälgar i norra Sverige där den växer.

Numera används ved­svamp

”Vedsvampar får plockas enligt allemansrätten så länge man inte ­skadar trädet.”

kanske allra mest av natur­ värdesinventerare. Alltså de som vill undersöka hur biologiskt värdefull naturen är på en plats och hur gamla träden är. När ved­svamparna tittar fram säger de något om träden de växer på och vissa av dem visar att skogen stått orörd under mycket lång tid.

SKOGENS KYCKLING

Om du ser en stor gul ticka på en gammal ek i en park så är det med stor sannolikhet svavelticka. Den lär vara en delikatess vars konsistens liknar kyckling och den kallas på engelska ”chicken of the woods”. Det gäller i så fall att hitta unga hattar som luktar lite syrligt, inte de gamla som luktar illa. Vedsvampar får plockas enligt allemansrätten så länge man inte skadar trädet. I parker gäller dock inte alltid allemansrätten.

FÖRVÅNANSVÄRT OKLIBBIG

Klibbticka är en av våra vanligaste vedsvampar som man ofta ser på döda granar.

Namnet är lite förvirrande eftersom den inte är särskilt klibbig. Däremot hänger ofta klara droppar under hatten som kan vara lite klibbiga.

LÄTTODLAD LÄCKERHET

Ostronmussling säljs i mat­ affärerna under namnet ostronskivling, men den växer också på döda träd över hela landet. Dessutom är den ganska lätt att odla hemma, i sågspån på köksbänken eller på döda träd i trädgården.

Odlings-kit finns att köpa på nätet.

GAMLING PÅ GAMLING

Inte många svampar klarar att växa på tall, så om du ser en ticka på en tall är chansen stor att det är tallticka. Då vet du också att trädet är minst

hundra år och förmodligen äldre. Själva tickan som sticker ut kan vara femtio år gammal. Sådana gamla talltickor är ofta bevuxna med bägarlavar.

UNDERGÖRANDE MEDICIN?

Ibland syns stora svarta ­klumpar på björkstammar som liknar taggiga cancersvulster. Det är rester av sprängtickan som huserar inuti björken.

Förr trodde många att Gud pekade ut rätt medicin i naturen genom att låta olika växter likna det som de kunde bota. Med den logiken har te på sprängticka använts som medicin sedan medel­tiden, mot bland annat cancer.

Det märkliga är att den ­fortfarande används och säljs som undergörande medicin för flera tusen kronor kilot.

Det verkar som om sprängtickan faktiskt har vissa goda medicinska effekter men forskning pågår.

Själva svampen sitter dold under barken och det man plockar är den svarta infekterade barken. Den får dock inte plockas utan markägarens tillstånd.

BRÄDAR BLÅVALEN

Världens största organism är en mörkfjällig honungs­ skivling. Den breder ut sig över en yta stor som 1 200 fotbollsplaner i ett ­amerikanskt naturreservat. I vikt är ­svampen stor som 50 blåvalar.

Samma art finns i Sverige och även här kan den breda ut sig underjordiskt över stora ytor. Det vi ser ovan jord är täta klungor av honungsgula hattar långt ner på träden.

De ser både gulliga och goda ut, men skenet bedrar. De är giftiga att äta och effektiva på att döda träd.

T E X T — A N N A F R O S T E R I L L U S T R AT I O N — V E R O N I C A B A L L A R T L I L J A

FRÅGOR & SVAR

? !

Skicka frågor om konsumtion och miljö samt natur och trädgård till: mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se

Hur hållbar är hunden?

TIPS OM MATKASSAR kassar som man får från affären till?

matleverantör och be dem att hitta ett system för att ha flergångskassar.

Vi handlar mat på nätet, smidigt, men

/ Sara Örberg, handläggare Bra

kassarna går ju inte att slänga sopor

Miljöval

Vad kan man använda alla pappers-

i. Vill ändå vara miljövän! / Karin Andrae

En instruktion om hur SVAR man flätar en korg av gamla papperskassar finns på naturskydds­foreningen.se/ fixagrejen. När man har nog med korgar och inte lyckas hitta fler användningsområden ska papperskassarna sorteras som pappersförpackning på återvinningsstation, så kan materialet användas igen. Man skulle också kunna kontakta sin

HUNDAR OCH MILJÖN Under mina promenader ser jag på tok för många hundbajspåsar. Har det gjorts någon undersökning om vilken påverkan hundar har på miljön?

De blir ju fler och fler. Bajs och plastpåsar? Mat i metall­ förpackningar? Konsumtion av prylar? Både hundar och katter förmänskligas. När jag var barn var hunden förvisad till hundkoja på gårdsplanen, blev väl omhändertagen och höll obehöriga borta. / Margareta Linder, Limhamn

Skaparmaterial.

68

S V E R I G E S N AT U R 5 2—2020

En studie från 2017 SVAR visade att hundar och katter i USA är så många att deras ekologiska fotavtryck för matproduktion motsvarar var fjärde amerikans. Vi skrev om den och om husdjurs miljö­ påverkan i en artikel som finns

Kanske inte ­människans bästa vän trots allt?

på nätet: sverigesnatur.org/ aktuellt/hundar-och-katter-star-stora-klimatutslapp/

Vem har ätit vem?

/ Redaktionen

SPÄNNANDE SPYBOLLAR På en sten vid ett vattendrag i Blekinge, nära bebyggelse, hittade jag och barnen tre små torra håriga kluttar, cirka tre centimeter. Inuti fanns krossade benbitar och en ganska stor klo från ett djur med ljus päls.

Vem kan ha varit här? Räven tar väl inte så stora byten? / Cornelius Fischer, Karlshamn

En spännande och svår fråga. ”Torra håriga kluttar” tyder på att det är en spyboll, inte spillning. Du skriver att det är hår, då är det rester från ett mindre däggdjur.

Spybollar är klumpar som en del fåglar, rovfåglar, ugglor, kråkfåglar och måsfåglar stöter SVAR

upp och som består av osmältbara rester av bytesdjur. Jag kan inte med säkerhet säga vem som har ätit vad men en gissning utifrån vad jag kan se på bilden är att spybollen kommer från en kråkfågel eller trut som ätit från ett dött djur, vildsvin, räv eller ­liknande. / Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

R E D A K T I O N E N F Ö R B E H Å L L E R S I G R ÄT T E N AT T R E D I G E R A I F R Å G O R

F O T O — G E T T Y I M A G E S , L Ä S A R B I L D . I L L U S T R AT I O M — G E T T Y I M A G E S

Är elbil eller biogas bäst? Påverkar hundar miljön? Våra experter svarar på frågor om natur och miljö.

VART TOG BINA VÄGEN? Vi har en verkligt vildvuxen tomt utanför Mariefred. I juni fanns det ganska gott om både humlor och bin men senare såg vi inte en enda. Vad kan ha hänt? / Olle Eriksson

En tredjedel av våra 270 arter vilda bin, dit humlorna hör, är rödlistade.

Framför allt är det förändringar inom jord- och skogsbruk som har haft störst betydelse för de vilda binas tillbakagång.

Ett nytt hot är klimat­ förändringarna med extremväder och plötsliga årstidsväxlingar.

Det är svårt att säga vad som hänt just i er trakt men delta gärna i vår kampanj ”Operation rädda bina” där vi med olika räddnings­insatser försöker skapa bra livs­ betingelser för vilda bin.

SVAR

/ Isak Isaksson

F O T O — G E T T Y I M A G E S , L Ä S A R B I L D . I L L U S T R AT I O M — G E T T Y I M A G E S

BIOGAS ELLER EL? I Svenska Dagbladet provkördes en Audi med gasdrift. Enligt artikeln är detta mer miljövänligt än el då gasbilar till 94 procent körs på biogas, framför allt om man tar med batteri­ tillverkningens miljöpåverkan i kalkylen. Är det också er åsikt? / Sven Kvist

Första halvåret 2020 var biogasandelen i fordonsgasen i genomsnitt 95 procent, enligt Energigas Sverige. Livscykelutsläppet för fordonsgas med så hög andel biogas är 18,7 procent av livcykelutsläppet för vanlig bensin, med en jämförbar mätmetod. För el blir 8,2 procent av bensinutsläppet livscykelutsläppet, med svensk SVAR

elmix. (Källa: Gröna bilisters drivmedelsfakta.) Jämförelsen omfattar då bara själva drivmedlet. Att köra en gasbil är då inte riktigt lika klimat­ smart som att köra en elbil, men nästan. Etanol E85 har med samma mätmetod ett livscykelutsläpp som är 61 procent av bensinens. Energikostnaden för tillverkning av batteriet är något annat och kan väl närmast jämföras med energikostnaden för att tillverka gastanken.

Riktigt bottennapp.

BOTTENDÅLIG METOD Läser ett svar av Sara Fröcklin om märkning av fisk i nummer 4. MSC och Krav rekommenderas, men ”däremot kan du i dagsläget inte hitta skonsamt fiskade räkor”. Här

/ Anders Friström, utredare klimat­

måste nog Sara missat något. Jag

avdelningen, Naturskyddsföreningen

har själv handlat MSC-märkta räkor flera gånger detta år.

HORN I PANNAN När jag grävde om min löv­ kompost hittade jag de här feta vita larverna. Vad kan det vara? / Solveig Rosendahl, Björnhult

Det är larver av en skalbagge som heter noshornsbagge. Larverna lever i två till tre år i lövkomposter, gödselstackar eller sågspånshögar. Sen ombildas de till en puppa och när puppan kläcks kommer den färdiga skal­ baggen ut. Hanen av noshornsbaggen kan bli upp mot fyra centimeter lång och har ett horn i pannan, honan har en knöl.

SVAR

/ Isak Isaksson

/ Peder Bourdin

Det stämmer att det finns MSC-märkta räkor, både små och stora, i butik. Och vad gäller sjömat så rekommenderar vi generellt MSC- och Kravmärkta ­produkter. Anledningen till att vi säger att det är svårt att hitta just skonsamt fiskade räkor beror på att de flesta räkor, även de MSC-certifierade, fiskas med bottentrål. Och det är tyvärr en bottendålig fiskemetod för livet i haven – vilket vi skrivit om i rapporter, lyft fram i olika sammanhang och driver politiskt påverkans­ arbete emot. Som konsument kan det tyvärr vara svårt att undvika bottentrålad fisk SVAR

eftersom den i dagsläget sällan märks ”bottentrålad”. Av den anledningen tycker vi att det är viktigt att informera våra medlemmar om problemet, vilket vi också gör i vår fisklista, och samtidigt ge rådet att fråga i butiken eller restaurangen efter fisk och skaldjur som fiskats med skonsamma metoder såsom bur, krok och nät. De bör veta. / Sara Fröcklin, sakkunnig tropiska marina ekosystem och fiske

KOLONISTUGA UTAN AVLOPP Jag har en kolonistuga utan avlopp.

Använt vatten från diskbänken ­rinner direkt ner i marken. Vad ­rekommenderar ni att man använder för att tvätta händer och diska? / Matthias Planque, Göteborg

Kompostfynd förbryllar läsare.

Det bästa är att använda tvål och diskmedel som är miljömärkt, till exempel Bra Miljöval. Då vet man bland annat att de ämnen som ingår har en låg giftighet i vattenmiljö och uppfyller hårda krav på nedbrytbarhet.

Allt vi släpper ut påverkar vår miljö, så kontrollera vad det är för regler som gäller i ditt område för avlopp.

SVAR

/ Sara Örberg

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

69

PÅ GÅNG

På grund av coronaviruset är det vid tryckningen oklart vilka aktiviteter som genomförs. Håll koll i kalendern på naturskyddsforeningen.se

LÄS MER! på uppsala.naturskyddsforeningen.se/ nya-skogsgruppen/ eller på Facebook.

Sök på gruppens namn.

25 november STOCKHOLM Filmen Dark Waters Aktuell verklighetsLäs baserad film om mer på PFAS-skandalen i sidan USA. Gratis visning 38. på rikskansliet kl 18-21. Anmälan senast 22/11 till kemikaliegruppen@gmail.com.

1 december LERUM Vandra vid Paradiset 6-7 km på rösade leder med branta stigningar.

Ta med matsäck och broddar eller stavar.

Samling Partille station spår 2 kl 10.

Kontakt: Sture Hanson 0707-363693 6 december SIMRISHAMN Stenshuvuds natur Promenad med guidning om människor, djur och natur i national­parken. Ta med fika. Samling: Naturum kl 10. Kontakt: Thomas Hansson 0414-70677 20 december NORA Spårning Ramshyttan Spännande spårning efter olika djur kl 14-16. Samling vid jaktvillan i Rams­ hyttan. Kontakt: Kajsa Grebäck 072-5460106.

Fler evenemang på naturskyddsforeningen.se

70

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Grön sköldmossa på låga.

Ovan: Del av gänget som inventerade i Heby i september. Ingemar Södergren längst till vänster i nedre raden, Julian Klein längst till vänster i övre raden.

Artkoll räddade skog I somras fick Nya skogsgruppen Uppsala tillsammans med kretsen stopp på avverkningar i ett populärt ­stads­nära naturreservat. Närgångna inventeringar och kul gemenskap är framgångsmodellen för gruppen.

HÖSTSOLEN SILAR GENOM höga tallkronor i naturreservatet Kungshamn-Morga strax söder om Uppsala. Vi möter flera vandrare längs stigen upp till en fornborg med fin utsikt över Mälaren.

– Det är så sjukt att man tänkte gå in och kalavverka 15 hektar, folk trodde skogen var

helt skyddad som naturreservat.

Men eftersom många rör sig här var det lätt att bilda opinion, säger Ingemar Södergren, sammankallande i Nya skogsgruppen Uppsala.

Vid sidan av stigen finns flera av de avverkningsanmälda partierna. Vi tittar närmare på murkna lågor (fallna träd) där

gruppen bland annat hittat grön sköldmossa. Olika mossarter och svampar som blackticka, gränsticka, brandticka och rosenticka som de och andra ­engagerade hittat visade att området har kvaliteter utöver de sociala.

– Ingen urskog, men den gränsar till en nyckelbiotop och

T E X T — M AT S H E L L M A R K F O T O — P R I VAT

det är lätt att se att här finns bra förutsättningar för biologisk mångfald. Skogen är skiktad med olika höjder och har mycket lövinslag, säger Julian Klein.

Naturreservatet förvaltas av en stiftelse med ändamål att ”i naturvårdande syfte bevara ett stycke svensk kulturbygd”.

Skogsinventeringsgruppen, som också är aktiv i Uppsalakretsen, upptäckte avverkningsplanerna. Sedan samarbetade flera ­organisationer: Skydda skogen, Knivstakretsen, läns­förbundet och WWF kring ­inventeringar, skrivelser och mediekontakter.

– Det var häftigt hur mycket nätverkande det blev. Först fick vi kalla handen från läns­styrelsen, de kunde inte göra någonting. Men med ­uppmärksamhet i medierna vände det, säger Ingemar Södergren.

Länsstyrelsen gick in och stoppade avverkning i tre år och ska nu se över föreskrifterna för skogsbruk i reservatet.

– Stiftelsen skyllde på an­grepp av granbarkborre. Men det var verkligen pyttelite, mer ett svepskäl för att kunna hugga resten.

AVVERKNINGAR PÅ GRUND av barkborreangrepp är aktuella även i andra ­skyddade ­områden och Ingemar Södergren och Julian Klein är båda ­oroliga över effekterna.

De ser skogen som ett rättslöst ­område jämfört med andra delar av samhället: lagarna är tandlösa och möjligheten att förhindra avverkning av skyddsvärd skog bygger ofta på ideella insatser, trots

R E D A K T Ö R — M AT S H E L L M A R K

officiella hållbarhetsmål och åtaganden för biologisk mångfald.

– Man känner både maktlöshet och ett stort ansvar. Och det verkar krävas allt fler fynd av hotade arter för skydd, säger Julian Klein.

Det är roligt när insatserna får effekt, men egentligen tycker de inte om panik­ inventeringar.

– Vi vill helst jobba ­steget före, inte bara gå på avverknings­anmälningar. Det blir så stressigt, säger Ingemar Södergren.

Gruppen får många tips om fina områden eller letar själva på kartor och flygbilder. I år har de genomfört flera inventeringar med övernattningar, bland annat i en stor ganska orörd skog i Heby kommun.

– Vi hänger tillsammans och har kul samtidigt som vi får en bra relation till platserna. Det känns aldrig deppigt när vi är ute, säger Julian Klein.

Båda är överens om att gemenskapen är det viktigaste, det som får dem att fortsätta.

2017 STARTADE DE, Barbara

Kühn och Linda Johansson ett löst nätverk som blev Nya skogsgruppen ett år senare.

Gruppen växte snabbt till runt hundra på mejllistan och över 340 följare på Facebook.

– En framgångssak har varit att ordna olika typer av aktiviteter som föredrag och vandringar. Filmvisning med lussebullar lockar många som inte vågar hänga med ut på inventering direkt, säger Södergren.

Men egentligen krävs inga förkunskaper. Alla är välkomna och gruppen lär gärna ut, försäkrar Julian Klein.

– Vi jobbar också med praktisk naturvård, till exempel i samarbete med Projekt vitrygg.

Då känner man verkligen att man gör nytta.

F O T O — M AT S H E L L M A R K

”Man känner både maktlöshet och ett stort ansvar.”

Inge Löfgren och Tom Hagström i Lysekilskretsen kämpade mot utbyggnaden.

Ingen utbyggnad av Preemraff När Preems ansökan om kraftig utbyggnad av ­raffinaderiet Preemraff i Lysekil drogs tillbaka jublade många i ­Miljösverige, men särskilt de aktiva i Lysekil-Munkedals Naturskyddsförening som kämpat längst mot projektet.

– Det är oerhört glädjande. Vi hade inte väntat oss att det skulle ske så här snabbt. Det är en seger för klimatet. Om ­projektet genomförts hade det låst upp Sverige för 25 år ­framåt, säger ordförande Inge Löfgren.

I ett längre perspektiv är han inte förvånad.

– Oljeepoken är över. Ska Preem ha en framtid måste de anpassa sig.

Han är också nöjd med hur föreningen och andra lyckats påverka opinionen.

– Naturvårdsverket tvärvände. De sade först ja till Preem och sedan i praktiken nej. Samma sak med länsstyrelsen.

Tre tycker

Hur ser du på händelserna i Lysekil?

ANN-SOFIE OLAUSSON,

BRITT-MARIE HELGESSON,

URPO TASKINEN,

Hjo

Uppsala

Vittangi

– Preems beslut var en sådan oerhörd lättnad. Tack till alla enskilda bromsklossar.

Bland alla hjältar står Inge Löfgren särskilt ut!

– Äntligen ett radikalt klimatbeslut!

Jag gläder mig också över att politiska beslut har kraft att göra ­handeln med fossila ­bränslen olönsam.

– Att bygga ut hade varit helt fel, då hade man inte förstått någonting. Ett oerhört väsentligt beslut där föreningens arbete var viktigt.

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

71

FÖRENINGSLIV LANDET RUNT

I Mariestad satsar kretsen på att öka kunskapen om hållbart skogsbruk och hyggesfria metoder, i Arjeplog blev miljövänliga veckan en prylfixarfestival.

Naturskyddsföreningens medlemmar jobbar med olika saker över hela landet.

ARJEPLOG M A R I E S TA D

Hållbart och hyggesfritt Mariestads Naturskyddsförening driver ett projekt om hållbart skogsbruk och hyggesfria metoder, bland annat i Bölstad i Mariestads kommun.

Resultaten dokumenteras och ska bli underlag för kurser som ska erbjudas till hela föreningen, men också skogsägare och personer som arbetar inom skogs­näringen. En skogsdag har hållits på Torsö för länets kretsar och andra intresserade. Reportage om projektet finns att läsa på mariestad.naturskyddsforeningen.se.

Festival för prylfix Många kretsar jobbade starkt med årets miljövänliga vecka trots pågående ­pandemi. I Arjeplog ordnade kretsen en återvinnings­festival med två loppisar, utställning av föremål från Silvermuseet och olika workshoppar. Bland annat visade s­ kräddaren Ahmad Zeiton som är verksam i Arjeplog hur man lappar och lagar kläder.

Smålänning tog hem ­Silverfalken

Örnarnas vinterviste Under minst 15 år har lokala Naturskyddsföreningen röjt de fina naturmiljöerna längs strand­remsan vid Gyetorp. Nu blir området Bromöllas fjärde naturreservat. Här finns havsstrandängar, silikatgräs­marker, rikkärr, kalkfuktängar, sandblottor, buskmarker, torra hedar och lövsumpskog. ­ Floran och insekts- och fågellivet är rikt med bland annat ett tiotal orkidéarter och området är ett av Sveriges viktigaste över­ vintringsområden för havsörnar.

72

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

Det finns många vägar till att bli en aktiv naturskyddare.

Här är en guide.

KRETSAR

Alla medlemmar i Naturskydds­ föreningen tillhör en lokal krets.

Det finns cirka 270 kretsar i hela landet, en i nästan varje kommun.

Alla kretsar är egna föreningar med egna styrelser och aktiviteter, allt från fågelskådning till barn­ aktiviteter och påverkansgrupper.

Några granskar kommunala översiktsplaner. Kontakta gärna din krets om du vill veta mer. Kontaktuppgifter till din krets hittar du längst ned på Naturskyddsföreningens hemsida: naturskyddsforeningen.se

LÄNSFÖRBUND OCH REGIONALA KANSLIER

VÄ X J Ö

BROMÖLLA

Vad vill du själv göra?

Per Petersson tilldelades Naturskyddsföreningens pris Silverfalken för sitt starka engagemang för skogar och våtmarker. Han har varit en nyckelperson för restaurering av ett stort antal värde­fulla skogs­miljöer, allt från ekomiljöer och ädellövsbranter på Omberg till sandtallskogar på Öland och asprika svämskogar för vitryggiga hackspettar i Hornsö. Han har också varit en av de drivande för den framtida skötseln av föreningens stora fastighet Osaby, söder om Växjö.

Alla kretsar tillhör något av föreningens 24 länsförbund. Även länsförbunden är egna föreningar med egna styrelser. Länsförbundens huvuduppgift är att stötta de lokala kretsarna och bevaka/påverka natur- och miljöfrågorna i sina respektive län.

Runt om i landet finns också tio regionala kanslier med minst en anställd per kansli. Dessa kanslianställda, som har ett länsförbund som arbetsgivare, stöttar på olika sätt sina respektive länsförbund och kretsar. Hit kan du vända dig för att få lokala tips och stöd.

Du hittar kontaktuppgifter till ditt länsförbund/regionala kansli längst ned på Naturskyddsföreningens hemsida: naturskyddsforeningen.se

NÄTVERK

Inom Naturskyddsföreningen finns rikstäckande tematiska nätverk där du som medlem kan vara med och engagera dig i en sakfråga.

Dessa nationella nätverk är: Klimat­nätverket, Skogsnätverket, Kemikalie­nätverket, Mat- och jordbruksnätverket, Handla miljö­vänligtnätverket samt Havsnätverket. Alla nätverk har en samordnare som arbetar på rikskansliet.

Vill du vara med i ett nätverk kan du anmäla ditt intresse här: naturskyddsforeningen.se/natverk

F O T O — M AT S H E L L M A R K ( B R O M Ö L L A ) , P R I VAT ( VÄ X J Ö ) , G E T T Y I M A G E S

MEDLEMSINFO

Ge dina nära och kära gröna julklappar i år Ge bort fina julklappar som inte tär på planetens resurser. Några förslag: Ett häftigt second handplagg till faster, hemmagjord sylt till vännen eller ge av din tid, till exempel matlagning eller datorfixande, till småbarnsföräldrarna. Du kan också ge ett digitalt julgåvokort via oss, en present som stöttar miljön.

Fler hållbara julklappstips finns på vår webb: www.naturskyddsforeningen.se/miljovanliga-julklappar

Stötta världens miljöförsvarare Varje år dödas hundratals miljöförsvarare världen över. Var med oss den 10 december när vi uppmärksammar dem med en ljusmanifestation.

Delta fysiskt på din ort eller digitalt genom att lägga upp en bild på ett tänt ljus i sociala medier med hashtaggen #Light4Defenders. https://bit.ly/3j3L809

Tack för alla fina naturbilder

Hurra! Preemraff byggs inte ut

Hjärtligt tack till alla som var med och delade naturbilder under kampanjen Force for Nature i somras. För varje uppladdad naturbild gav God El 100 kronor till Naturskyddsföreningens arbete för biologisk mångfald och tillsammans nådde vi målet på 250 000 kronor! Tack God El!

Preems oljeraffinaderi i Lysekil byggs inte ut.

Vi har bland annat överklagat utbyggnaden i domstol och det är många som har mejlat politiker. Ett stort tack till alla som har engagerat sig i frågan och ett extra varmt tack och grattis till vår lokalförening i Lysekil!

Medlemsinfo | Har du frågor om innehållet på sidan hör gärna av dig till Medlems- och Givarservice på medlem@naturskyddsforeningen.se eller på 08-702 65 77

KRÖNIKA NATUR

Det har blivit grått och blött i markerna där jag går, mörkare för varje dag, färglösa trädsilhuetter i ett evigt dis. Doften av peppar och jord, förmultning. Vemodigt, visst – men också lugnande.

Bävern ­fascinerar med sina ­avancerade byggföretag.

NOVEMBER ÄR KANSKE den mest meditativa

månad vi har. Sommarens jakt på kickar och kryss är över sedan länge, höstens lövbrand har slocknat, allt har lagt sig till ro. Förutom för bävern då.

Senhösten innebär bråda nätter och föga tid för meditation för våra stora gnagare. Träd ska fällas och bli till byggnadsmaterial och mat, hyddan ska bättras på och undervattensskafferiet fyllas med barkbitar och grenar innan snön och isen kommer. I strandslänten har de fällt både björk och asp, släpat ner hela träd till vattnet och gjort gångar i vassen.

Kvar står ett par timglasgnagda björkar med sin gåta: är detta gnagande verkligen bara för tandslipningens skull, eller är det månne socker­ grisen i bävern som talat, ett sätt att bevara trädets kolhydrater ovanför timglaset så att de inte försvinner ner i rötterna?

UTE I SJÖN har bävrarna byggt vallar och dämt

upp för att kunna kontrollera vattennivån och få ingången under ytan, som skydd mot vargen och andra faror. Hyddan rymmer både sovrum och matsal, men ingen toalett, är säkert fem meter lång och ser ut som om någon tippat ett traktorsläp med allsköns ris och bråte i en enda röra. Där bor sju, åtta stora djur – föräldrarna och minst två kullar – och när vintern väl har kommit blir det fredagsmys i hyddan mest hela veckan. Parar sig gör de i februari och ungarna kommer runt mors dag.

Bävern är inte bara landskapsdjur i Ångermanland utan också symbol för New York – för sin arbetskapacitet och förmåga att forma

74

S V E R I G E S N AT U R 5 — 2 0 2 0

FOTO— GETTY IMAGES

Bäverns tid är nu

landskapet, får man förmoda. I Sverige var den vanlig på medeltiden men jagades sedan intill utrotning. Skinnet var mycket eftertraktat (dubbelt så dyrt som björnens), liksom även bävergället – detta undergörande sekret som ansågs hjälpa mot det mesta från impotens och kolik till huvudvärk och hysteri. Men det kunde kosta en månadslön för ett gram.

LÄS MER om bävern i Sveriges Natur 3/2020

FÖR DEN SOM söker skönhet i naturen är den

dyblöte jättegnagaren kanske inte det djur som står högst i kurs, men det är en figur som fascinerar, inte minst genom sina avancerade byggföretag. Vattentämjare, hyddkonstruktör och timmerhuggare i ett. Dessutom lär den vara okänslig för inavel och parar sig även med egna ungar, vilket har bidragit till framgången för de norska bävrar som placerades ut för hundra år sedan.

MEDAN JAG STÅR och funderar på hur det skulle vara att bo i en sådan där hydda kommer bonden fram och berättar att bävrarna ibland vågar sig upp till gården för att kalasa på äpplen och kärs, som ju måste vara rena delikatesserna jämfört med den tradiga barken som väntar till vintern. Någon delikatess är däremot inte det omtalade bävergällsbrännvinet, lägger han till: ”Det ansågs manligt att dricka men smakade som rökt koskit.”

Inget för finkrogarna med sina avsmakningsmenyer och dryckespaket, låter det som.

Fast vem vet.

Tomas Bannerhed är författare och krönikör i Sveriges Natur.

FOTO— SOFIA RUNARSDOTTER

EFTER LÅNG FÄRD UNNA DIG EN VARM OCH

GOD MIDDAG!

Blå Band Outdoor meals har ett brett sortiment både till frukost och middag som passar de flesta smaker och behov.

kfulla 18 st sma ! lternativ middagsa

7 st go da frukost alterna

tiv!

Ta en titt på hela vårt sortiment på www.outdoormeal.se

POSTTIDNING B Sveriges Natur, Box 4625, 116 91 STOCKHOLM

ID.3.

Vägen till 0.

När andra fortfarande pratar om 0 till 100, menar vi att det viktiga är att komma ner till 0.

Inga koldioxidutsläpp. Därför är nya ID.3 helt eldriven och tar dig långt på en laddning.

Därför erbjuder den underhållande, tyst och komfortabel körning, hög säkerhet och avancerad körassistans på en helt ny nivå, så du inte behöver göra avkall på något för att du väljer en elbil. Dessutom tillverkas ID.3 helt koldioxidneutralt. Så var med på vägen till noll utsläpp. Välkommen att provköra en ny era.

ID.3. 100 % el, upp till 54 mil på en laddning.

Lease & Care – privatleasing från 3 495 kr/månad inklusive service och 12 månaders betalskydd.

Förmånsvärde från 1 240 kr/månad.

Pris från 434 900 kr. (374 900 kr med klimatbonus). Energiförbrukning vid blandad körning från 15,5-16,2 kWh/100 km. Miljöklass Euro 6 AX. Räckvidden som anges är beräknad utifrån WLTP-körcykeln.

Volkswagen Privatleasing 36 mån, 1 000 mil/år, 0 % särskild leasingavgift, garanterat restvärde, rörlig ränta baserad på VWFS basränta (nov 2020). Volkswagen Serviceavtal ingår. Uppläggnings- och administrationsavgift tillkommer. Leasingavgiften är beräknad utifrån att klimatbonus betalas ut från Transportstyrelsen. Läs mer på volkswagen.se. Preliminärt förmånsvärde netto per månad exklusive bränsle vid 50% marginalskatt.

Vi reserverar oss för eventuella ändringar och avvikelser. Bilen på bilden är extrautrustad. Varje återförsäljare har rätt att sätta sina egna bilpriser.