Samhällskunskap_1, 2 och 3_gy

SAMHÄLLS KUNSKAP

FÖR GYMNASIET ––– NIVÅ 1, 2 OCH 3

3 2 1 NATIONALENCYKLOPEDINS

Elin Wägner (1882–1949) var författare och journalist. Hon är en av de mest kända förkämparna för kvinnlig rösträtt och diskuterade rösträttsfrågan i sin roman Pennskaftet (1910).

Första världskrigets fasor gjorde

Wägner till övertygad pacifist och aktiv fredskämpe. Hon var med om att bilda Rädda Barnen och var en av de första att skriva om miljöförstöring.

1944 valdes hon som andra kvinna in i Svenska Akademien.

NATIONALENCYKLOPEDINS

SAMHÄLLS KUNSKAP

FÖR GYMNASIET NIVÅ 1, 2 OCH 3

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2025

Författare: Andreas Bergh, Johan Eriksson, Anders Hansson, Henrik Larsson och Frida Stranne

Läromedelsutvecklare: Patrick Wernetoft

Redaktör: Tobias Andersson

Bildredaktör: Martina Eriksson

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk redaktör: Arvid Gruvö Wärle

Layout: Arvid Gruvö Wärle, Jens Klaive och Albina Sjöberg

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos GPS Group i Bosnien-Hercegovina Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-89915-29-9

förord

Nationalencyklopedins samhällskunskap för gymnasiet behandlar nivåerna 1, 2 och 3. Boken tar upp samtliga delar av det centrala innehållet och uppfyller ämnets syfte utifrån Gy25.

Varje avsnitt är nivåmarkerat med hjälp av prickar både i innehållsförteckningen och högst upp på sidan inför varje avsnitt. Det bidrar till en tydlig struktur där användaren på ett enkelt sätt får en överblick över det innehåll som ingår i de olika nivåerna.

För att du på bästa sätt ska kunna ta till dig innehållet och diskutera samhällsvetenskapliga frågor presenteras och förklaras centrala begrepp i början av varje avsnitt. Avsnitten avslutas med frågor och övningar som hjälper dig att förstå och använda dina kunskaper i praktiken. Många av övningarna bygger på diskussioner, där du får chansen att utbyta tankar med dina klasskamrater och utveckla din förmåga att argumentera. En del övningar går ut på att söka, tolka, värdera och använda information.

Flera kapitel innehåller fördjupningar som låter dig utforska olika samhällsfrågor. Här får du möjlighet att reflektera över din egen roll i samhället, analysera aktuella händelser och ta ställning i viktiga frågor. Fördjupningarna är anpassade för specifika ämnesområden men är inte låsta till en viss nivå och kan även läsas fristående.

Med den här boken får du inte bara faktakunskaper – du får verktyg för att förstå och påverka samhället runt omkring dig. Oavsett om du är intresserad av politik, ekonomi eller globala frågor kommer du att hitta något som väcker din nyfikenhet!

Redaktionen, NE

innehåll

KAPITEL 1:

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder 6

1.1 Undersök samhället 7

1.2 Analysmodell och presentation 14

1.3 Varför vetenskap? 20

1.4 Vetenskapliga studier 27

1.5 Fördjupad källkritik och källtillit 37

1.6 Forskningsprocessen 46

KAPITEL 2: Individer, grupper och sociala strukturer 56

2.1 Identitet och socialisation 57

2.2 Makt och diskriminering 65

2.3 Normer, genus och jämställdhet 73

2.4 Klass 84

2.5 Etnicitet och nationella minoriteter 93

2.6 Rasism, segregation och integration 99

2.7 Varierande levnadsvillkor 106

2.8 Global ojämlikhet 118

2.9 Fattigdom och utvecklingsteorier 124

Teckenförklaring: nivå 2 nivå 1 nivå 3

KAPITEL 3: Demokrati och diktatur

3.1 Demokrati som idé

3.2 Den moderna demokratin

3.3 Demokratins utmaningar

Ideologier

Demokratiska statsskick

Icke-demokratiska statsskick

Populism

Politiska ideologiers utveckling

Ideologi och välfärdssystem 198

KAPITEL 4: Rättigheter och skyldigheter 204

4.1 Grunden för våra rättigheter

4.2 Mänskliga rättigheter i praktiken 213 4.3 Rättigheter vid krig och katastrofer 222

KAPITEL 5: Massmedier

5.1 Mediernas roll

5.2 Mediernas lagar och spelregler

5.3 Nyhetsvärdering

5.4 Nyheter i en digitaliserad värld

5.5 Mediernas förutsättningar globalt

KAPITEL 6: Så styrs Sverige

6.1 Sveriges stadsskick

6.2 Riksdagen

6.3 Regeringen och förvaltningen

6.4 Valsystemet

6.5 Regioner och kommuner

6.6 Svensk politik

KAPITEL 7:

7.1

historia

7.2 EU:s arbete

7.3 Så styrs EU

7.4 EU:s framtid och utmaningar

KAPITEL 8:

8.1 Privatekonomi

8.2 Samhällsekonomins grunder 364

8.3 Olika ekonomiska system 371

8.4 Marknadsekonomi – så fungerar det

8.5 Ekonomisk politik

8.6 Välfärd och socialpolitik

8.7 Arbetsliv

8.8 Hållbar utveckling

8.9 Nationalekonomi 423

8.10 De ekonomiska idéernas historia 431

8.11 Keynesianism, monetarism och utbudsekonomi 440

8.12 Beteendeekonomi och institutionell ekonomi 449

8.13 Internationell ekonomi

KAPITEL 9:

9.1 Grunderna i internationell politik

9.2 Säkerhetspolitik 475

9.3 Nato 490

9.4 Sveriges

9.5 Internationella samarbeten

9.6 Krig och fred

9.7 Globalisering

Fördjupningar

deduktion och abduktion

KAPITEL 1:

Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder

Ordet vetenskap förknippas ofta med naturvetenskapliga ämnen. Men även om samhällsvetenskaplig forskning måste bedrivas på ett annorlunda sätt är det vetenskapliga förhållningssättet detsamma.

AVSNITT 1: U N d E r S ö K SA mhä LLET

I samhällsvetenskapliga undersökningar behöver du använda en rad olika redskap, till exempel samhällsvetenskapliga begrepp och metoder. Vilka redskap som är relevanta i just din undersökning beror till stor del på vad du vill undersöka.

ORD OCH BEGREPP

Enkät är en sorts undersökning i form av intervjuer där den som blir intervjuad svarar på frågor i ett formulär.

Intervju är ett samtal där en person frågas ut.

Kvalitativ metod är en metod där forskaren ofta befinner sig i den miljö som studeras och analyserar datan (de insamlade uppgifterna) samtidigt som den samlas in.

Kvantitativ metod är en metod där forskaren samlar in uppgifter (data) som går att mäta och sammanställa i statistik.

Källkritik betyder att noggrant granska texter, filmer, ljud, bilder och andra källor för att kunna avgöra om de är trovärdiga.

Observation är en noggrann och uppmärksam iakttagelse och en vetenskaplig metod för insamling av data.

Samhällsvetenskap

Att arbeta vetenskapligt innebär att systematiskt och metodiskt inhämta kunskap inom ett visst område. Denna information ska därefter bearbetas och analyseras för att kunna ligga till grund för slutsatser och resultat. Naturvetenskaper, som fysik och kemi, strävar efter att både kunna förklara och

förutsäga händelser och förlopp – till exempel en projektilbana eller en kemisk reaktion. Inom samhällsvetenskap och humaniora ligger betoningen i stället på att försöka förstå mänskligt handlande och beteende både på samhällsnivå och på individnivå.

Samhällsvetenskaper är en sammanfattande benämning på de ämnen som studerar samhället i dess olika aspekter.

Olika redskap för att undersöka samhället

När man vill undersöka något i samhället är det viktigt att först fundera kring vad man vill undersöka och hur man ska undersöka det. För att kunna göra undersökningen på bästa sätt behöver du använda olika redskap som begrepp, metod och teorier.

BEGREPP

Begrepp är alltså speciella ord som används för att vi enkelt ska beskriva och förstå olika samhällsföreteelser. Att definiera och klargöra olika begrepps innehåll och betydelse är viktigt för att de som möter begreppet i text eller i tal ska uppfatta det på likartat sätt.

Vissa begrepp är någorlunda precisa och definitionerna allmänt accepterade, till exempel inflation (sjunkande penningvärde) eller monarki (statsskick där statschefen är en monark). Andra definitioner är mindre exakta och kan ifrågasättas, exempelvis globalisering (ekonomisk integration av olika länder) och feminism (ideologi som strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män).

METOD, TEORI OCH HYPOTES

När du ska göra en undersökning är det viktigt att fundera på hur du ska gå till väga. Du behöver välja ett sätt att samla in och analysera ditt material och det kallas i vetenskapliga sammanhang för metod. Man skiljer mellan kvantitativa metoder och kvalitativa metoder.

Kvantitativ metod innebär att forskaren samlar in uppgifter (data) som går att mäta och sammanställa i statistik. Därefter analyseras resultatet med hjälp av en hypotes, alltså ett vetenskapligt antagande. Enkäter är ett exempel på kvantitativ metod. Begreppet kvantitativ metod kommer av ordet kvantitet, det vill säga en viss mängd av något som går att

räkna eller beskriva. En forskare som använder en kvalitativ metod befinner sig ofta i den miljö som studeras och analyserar datan (de insamlade uppgifterna) samtidigt som den samlas in. Speciellt för kvalitativa metoder är också att forskaren vill undersöka både vad människor gör och vad dessa handlingar betyder. Ett exempel på en kvalitativ metod är längre och djupgående intervjuer. Sådana tar tid, både att genomföra och att analysera. Därför samlar en forskare som använder en kvalitativ metod oftast in data från mycket färre människor än en som använder en kvantitativ metod.

Det kan också vara bra att använda sig av en teori när du ska göra en undersökning. I vetenskapliga sammanhang är en teori en uppsättning antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. Teori används ofta synonymt med lära för att beteckna ett vetenskapligt väletablerat kunskapssystem.

Ett antagande som det ännu inte finns tillräckligt mycket vetenskapligt stöd för kallas hypotes. Vetenskaplig forskning bedrivs vanligen genom att forskaren ställer upp en hypotes, som hen sedan testar på olika sätt.

Ett förenklat exempel är att du väljer att undersöka hur attityderna kring vegetarisk kost skiljer sig mellan killar och tjejer. Din hypotes är att en större andel av tjejerna är positiva till vegetarisk kost än killarna. En lämplig metod är att dela ut en enkät till alla elever på skolan. Du väljer alltså en kvantitativ metod. När du sedan sammanställer och analyserar resultatet av din undersök ni ng får du svar på om din hypotes stämmer eller inte.

Låt oss säga att hypotesen att fler tjejer än killar vill äta vegetariskt stämmer och att din hypotes kring detta är att det beror på könsrollerna i sam häl let. För att pröva den hypotesen kan det vara lämpligt att genomföra ett antal intervjuer för att ta reda på varför tjejer i större utsträckning väljer att äta vegetariskt. Här kan alltså en kvalitativ metod vara lämplig.

Intervjumetoder

1. Strukturerade intervjuer:

Ger konsekvent och jämförbar information, vilket underlättar analys.

2. Ostrukturerade intervjuer: Ger djupgående och nyanserad information, men kan vara svårare att analysera.

3. Semistrukturerade intervjuer: Balanserar struktur och flexibilitet för att få både djup och jämförbarhet.

4. Panelintervjuer:

Ger möjlighet att få insikter från flera personer samtidigt.

5. Gruppintervjuer: Kan avslöja dynamik och interaktion mellan deltagare.

6. Telefonintervjuer: Bekväma och kostnadseffektiva, men kan sakna personlig kontakt.

7. Skriftliga intervjuer: Ger deltagarna tid att reflektera, men kan sakna spontanitet.

Att samla information

Det finns olika sätt att inhämta information när man vill undersöka något i samhället. Alla sätt har sina fördelar och nackdelar och vilket som är bäst att använda beror i hög utsträckning på om du vill undersöka något på djupet eller om du är mer intresserad av det generella och övergripande.

INTERVJU

För att man ska kunna göra en bra intervju måste syftet med intervjun vara klart för både den som intervjuar och den som intervjuas. Intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade. Ska flera personer intervjuas i samma ämne är det ofta enklast att utarbeta likalydande frågor och ställa dem på exakt likadant sätt.

Intervjuer är ofta en bra kvalitativ metod för att utreda komplicerade sammanhang eller om man vill ha information om en händelse utifrån flera perspektiv. Frågorna bör då vara öppna, det vill säga att det inte går att besvara dem med ett enkelt ja eller nej. Inte heller ska frågan innehålla starkt laddade ord eller formuleras så att den intervjuade leds att svara på ett visst sätt.

Om du undersöker förhållandet mellan olika personer är det bättre att fråga ”Vilka känslor har du för X?” än att fråga ”Du hatar X, eller hur?”

ENKÄT

En enkät är en specialform av intervju som genomförs via en standard iserad blankett eller ett webbformulär med ett begränsat antal svarsalternativ. Metoden lämpar sig bra för kvantitativ bearbetning och används ofta av opinionsinstitut som gör marknadsundersökningar eller mäter partisympatier.

Svårigheten med enkäter ligger ofta i att hitta ett representativt urval, det vill säga att de som väljs ut för att svara på exempelvis en partisympatiundersökning ska så långt som möjligt ha samma sammansättning som väljarkåren vad gäller bostadsort, ålder, kön med mera.

OBSERVATION

En samhällsvetenskaplig observationsstudie kan ske genom att man studerar personers agerande och beteende i till exempel ett klassrum

eller under en fotbollsmatch. De centrala frågorna som ligger till grund för en observationsstudie är:

1. Vad ska observeras?

2. Hur ska observationen registreras?

3. Hur ska observatören förhålla sig till det som studeras?

Observationer kan utföras såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Det går exempelvis att räkna hur många gånger fotbollsspelarna passar i en match eller observera hur många gånger tjejer respektive killar räcker upp handen. Men observation kan också vara att granska fotbollslagens taktik eller att studera hur pojkarna och flickorna i klassen förhåller sig till varandra.

Svårigheten med observationsstudier är många gånger att veta om det som observeras är väsentligt för undersökningen och om det är representativt Är antalet passningar exempelvis viktigt för att förklara en fotbollsmatch? Eller hur kan jag veta att den match som jag observerar är typisk för hur fotboll spelas?

TEXTANALYS

Textstudier eller textanalys är att studera och jämföra texter i tidningar, tidskrifter, böcker och så vidare. Även i detta fall används både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Ett kvantitativt tillvägagångssätt är dock mindre vanligt när textanalyser görs i samhällsvetenskapliga studier. Men det finns studier som till exempel räknar förekomsten av vissa ord i riksdagsdebatter eller som jämfört hur ofta män respektive kvinnor har ledande roller i olika TV- och radioprogram.

Vanligare är olika slags kvalitativa analyser av innehållet. Det kan vara att jämföra hur tidningar

av olika partifärg beskriver innehållet i statsbudgeten eller någon annan aktuell politisk händelse. Här kan man studera vad som sägs, hur det sägs och vad som utelämnas.

STATISTIK SOM VERKTYG

Att genomföra en statistisk studie innebär att man räknar och mäter olika uppgifter och sedan behandlar siffrorna matematiskt. Redovisning kan sedan ske i absoluta tal men även i tabell- eller diagramform samt tidsserier.

Statistik används på många sätt. Avsikten är att göra ett material mer överskådligt och att det ska bli lättare att se förändringar över tid samt trender och mönster. Det kan handla om befolkningsstatistik, det vill säga hur många som föds, dör, emigrerar eller immigrerar under ett år. När det gäller ekonomisk statistik kan man exempelvis studera löneskillnader beroende på kön eller genomsnittslönen för en viss yrkesgrupp.

Statistiska centralbyrån, SCB, är en myndighet som arbetar fram officiell statistik inom en mängd områden som gäller vårt land.

Att bearbeta information

När du har samlat in din information är det viktigt att fundera på om det finns något som påverkar trovärdigheten och tillförlitligheten. Det är viktigt att din undersökning stämmer överens med verkligheten. Därför måste du kritiskt granska den information som du samlat in.

KÄLLKRITIK

Att vara källkritisk är viktigt när du granskar den information du fått från olika källor. Källkritik är ett verktyg för att hantera, sortera och värdera infor-

Fejkade nyheter

Fejkade nyheter, på engelska fake news, är felaktig och vilseledande information presenterad som nyheter. Fejkade nyheter kan förmedlas via sociala medier eller nyhetsmedier i politiskt eller ekonomiskt syfte. Ofta används uppseendeväckande rubriker och helt påhittat nyhetsmaterial för att öka antalet läsare och spridandet av den fejkade nyheten.

mation – oavsett om den kommer som text, tal eller bild. För att kunna arbeta med detta bör du ställa ett antal frågor, av vilka den viktigaste är om din källa är trovärdig eller inte. Andra sätt att värdera en källas trovärdighet är att fråga sig vem som ligger bakom informationen och i vilket syfte den sprids.

Det finns också andra sätt att bedöma en källas tillförlitlighet. En uppgift är mer pålitlig om flera källor som är oberoende av varandra ger en likartad bild av förloppet eller händelsen. På liknande sätt påverkas trovärdigheten av den tid som förflutit mellan händelsen och när den återges. Kommer uppgifterna till exempel från en intervju gjord i samband med det inträffade eller kommer de från en memoarbok skriven långt efter händelsen?

Slutligen är det viktigt att försöka ta reda på om uppgiftslämnaren kan ha ett intresse – politiskt, ekonomiskt, personligt eller annat – av att vinkla informationen på ett eller annat sätt.

SAMMANFATTNING

* Syftet med samhällsvetenskap är att få kunskap om hur samhällen fungerar i Sverige och världen.

* Samhällsvetenskapen försöker förstå mänskligt handlande och beteende på både samhällsnivå och individnivå.

* Begrepp, metod och teori är viktiga redskap för att kunna göra undersökningar av samhället.

* Det finns flera metoder för att samla in information när man vill undersöka något i samhället, till exempel intervju, enkätundersökning,

observation och textanalys. Vilken som används beror på vad man vill undersöka.

* Det är viktigt att vara källkritisk och granska den information man samlat in till sin undersökning.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär det att arbeta vetenskapligt inom samhällsvetenskap?

2. Varför är det viktigt att använda definierade begrepp inom samhällsvetenskapen?

3. Vad är skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder?

4. Vilka fördelar och nackdelar har intervjuer som metod inom samhällsforskning?

5. Vad är en enkät och vilka fördelar och nackdelar finns det med en sådan metod?

6. Vad är syftet med att använda statistik inom samhällsvetenskap?

7. Varför är källkritik viktig vid samhällsvetenskaplig forskning?

ÖVNINGAR

Gör en egen undersökning Välj ett fenomen i samhället eller en samhällsfråga som intresserar dig och som du skulle vilja undersöka närmare. Skapa sedan en egen undersökningsfråga som du vill få svar på. Det kan till exempel handla om hur sociala medier påverkar ungas självkänsla eller hur olika människor upplever tryggheten i sitt bostadsområde. När du skapat din undersökningsfråga gör du följande:

1. Välj en metod som hjälper dig att få svar på din fråga. Motivera varför den valda metoden är lämplig att använda.

2. Skapa en kort lista med frågor som hjälper dig att besvara din huvudfråga. Gör du en enkät skapar du enkätfrågor. Väljer du en intervju gör du en intervjuguide med olika intervjufrågor och tänkbara följdfrågor. Om du i stället väljer att göra en observation behöver du tänka ut hur en sådan ska genomföras.

3. Genomför din undersökning.

4. Slutligen utvärderar du hur det har gått. Vad fungerade bra? Vilka problem stötte du på? Använde du rätt metod för att få svar på din undersökningsfråga?

AVSNITT 2: ANALYS m O d ELL OC h P r ESENTATION

Inom samhällsvetenskap används modeller för att förenkla och förstå samband – och en av de viktigaste är den kausala modellen. Genom att använda dessa modeller kan du göra skarpa analyser och upptäcka dolda samband som formar vår värld.

ORD OCH BEGREPP

Granska är att noggrant undersöka.

Kausalitet betyder orsakssamband.

Källa är någon eller något som du hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Källförteckning är ett register över använda källor

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmanvändning för barn och unga har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Den kausala modellen

Inom samhällsvetenskapens olika akademiska ämnen används ofta modeller för att studera en fråga. Syftet med en modell är att förenkla och göra det lättare för den studerande att se sammanhang och göra analyser.

En vanlig modell är att försöka leta efter den bakomliggande orsaken till en viss händelse eller ett visst förlopp. Ett sådant orsaksförhållande kallas

även kausalitet . Sambanden kan vara mer eller mindre komplicerade och ha sin grund i en eller flera tänkbara orsaker.

En av de vanligare analysmodellerna är den kausala modellen där du utgår från ett problem (fenomen, situation eller företeelse) eller en frågeställning som sedan studeras närmare. Det gäller att avgränsa

En förenklad illustration av sambandet mellan orsak, företeelse och konsekvens. Det är bland annat forskningens uppgift att identifiera orsaker och konsekvenser och föreslå åtgärder.

problemet och formulera frågor som du vill finna svar på. Därefter handlar det om att leta fram de fakta som behövs för att kunna svara på frågorna.

Nästa steg är att hitta en eller flera tänkbara orsaker till varför problemet uppstått, alltså vad det finns för förklaringar till att något ser ut som det gör i samhället. Därpå granskar du vad problemet kan leda till eller vad det redan har lett till, vilka följder och konsekvenser det får.

Slutligen är frågan hur det ska gå till att åtgärda problemet. Är det möjligt att åtgärda direkt? Går det att förebygga problemet? Hur kan man undvika eller lindra dess följder?

VAD ÄR ORSAK OCH VAD ÄR KONSEKVENS?

Ibland kan det vara svårt att fastställa vad som är orsak och vad som är konsekvens kopplat till din problemformulering. Låt säga att du har undersökt hur låga studieresultat påverkar elever. I dina källor kan du se att många elever som inte når målen för att klara godkända resultat i skolan har problem med psykisk ohälsa. Du kan också se att de lever ett stillasittande liv i högre utsträckning än eleverna som klarar målen. Här måste du fundera kring och argumentera för vad som egentligen är orsak och vad som är en konsekvens. Är det ett stillasittande liv som ger låga studieresultat vilket skapar psykisk ohälsa eller är det psykisk ohälsa som är orsaken till låga studieresultat och ett stillasittande liv?

1 orsaker situation företeelse problem åtgärder konsekvenser

2 3 4

Presentation

En viktig del av forskning och vetenskap handlar om att presentera sina resultat. I vilken form presentationen ska göras bestäms i hög grad av vem den riktar sig till och i vilket sammanhang. En artikel skriven för en vetenskaplig tidskrift skiljer sig exempelvis från artikel i en dagstidning eller en debattartikel.

Men oavsett vilken målgrupp man har är det viktigt att presentationen är strukturerad och saklig för att mottagarna ska kunna förstå och ta till sig innehållet. Därför är det viktigt att tänka på följande:

1. Vad ska du redovisa? Utgå från den fråga eller det problem du valt och tala om varför du valt detta. Bestäm också hur mycket av det som du fått fram under arbetet som ska vara med i redovisningen.

2. Vem är redovisningen avsedd för? I första hand är det dina klasskamrater och din lärare som redovisningen är avsedd för. För klassen är en redovisning ett lärande och din redovisning kommer att öka deras kunskaper. För läraren är redovisningen ett underlag för att bedöma hur väl du uppnått de mål som satts upp. Det är viktigt att få återkoppling från både dina kamrater och dina lärare. Vad var bra och vad kan förbättras?

3. Hur ska du redovisa? Skriftligt eller muntligt? Det är bra att bestämma innan du börjar finslipa din presentation. Fundera över vilken form som lämpar sig bäst för den uppgift du har valt. Ibland kan det vara lämpligt att kombinera båda dessa former.

Den som vill göra vetenskapliga undersökningar ska helst vara insatt i vad tidigare forskning kommit fram till.

Riktlinjer för källförteckning

1. Litteratur: Schöön, Lennart, 2014, En modern svensk ekonomisk historia, Studentlitteratur, Lund

2. Internetsida: Nationalencyklopedin, samhällskunskap. http://www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/lång/samhällskunskap (hämtad 2024-11-08)

3. Tidningsartikel: Zaremba, Maciej, ”Den uträknade polackens revansch”, Dagens Nyheter, 2016-02-21

4. Intervju: Velia Ekström, ledamot Karlskrona kulturnämnd, intervju 2016-10-23

Granska och

använda källor

När du letar material till texten måste du granska källorna och välja ut källor som handlar om ditt ämne och som är trovärdiga. Titta igenom källorna och plocka ut sådana citat som passar att använda i din text. Citat ur text måste vara exakt återgivna och inledas och avslutas med citattecken (” … ”).

I texten ska du visa att du använder fakta som bygger på sådant andra har skrivit eller sagt genom att referera eller citera. För att någon annan ska kunna kontrollera dina citat och granska dina slutsatser ska det finnas en källförteckning i bokstavsordning.

Källförteckningar kan göras på flera olika sätt. Det viktiga är att källan är lätt att leta upp, att alla nödvändiga uppgifter för att hitta källan finns med och att alla källor refereras på ett enhetligt sätt.

I vetenskapliga sammanhang är det särskilt viktigt att ange referenser. Vetenskapliga arbeten har alltid en detaljerad genomgång av vilket material som använts. Saknas detta finns det goda skäl att ifrågasätta vetenskapligheten i det som presenteras.

SAMMANFATTNING

* Kausalitet innebär att man letar efter bakomliggande orsaker till en viss händelse, så kallade orsakssamband.

* Hur forskning och vetenskap ska presenteras beror på vem presentationen riktar sig till.

* Källor som används i en undersökning måste granskas och vara trovärdiga.

* När man gör en källförteckning är det viktigt att ha med nödvändiga uppgifter för att läsaren lätt ska hitta källan.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är syftet med att använda modeller inom samhällskunskap?

2. Vad innebär den kausala modellen och vilka steg ingår i den?

3. Vad menas med kausalitet? Ge ett exempel på hur det kan tillämpas.

4. Vad är viktigt att tänka på när man gör en presentation?

5. Varför är det viktigt att kritiskt granska källor när man skriver en rapport?

ÖVNINGAR

Testa den kausala modellen

1. Välj en samhällsfråga där det kan finnas ett orsakssamband. Några exempel:

Arbetslöshet (orsak) påverkar psykisk hälsa (verkan).

Bostadsbrist (orsak) påverkar unga vuxnas möjlighet att flytta hemifrån (verkan).

Tillgång till hälsovård (orsak) påverkar livslängd (verkan).

2. Rita en enkel kausal modell som visar sambandet.

Rita en pil från orsaken till verkan för att visa riktningen.

Om du vill kan du lägga till flera orsaksfaktorer.

3. Skriv en kort förklaring av sambandet:

Beskriv hur orsak och verkan hänger samman i din modell.

Fundera över om det finns andra faktorer som kan påverka.

4. Åtgärder:

Ge exempel på åtgärder som skulle kunna undvika eller lösa problemet.

AVSNITT 3: VA rför VETENSKAP ?

Vetenskap behöver vi för att säkerställa att det vi tror oss veta är baserat på bevis.

Det är något som blivit allt viktigare för att kunna navigera i en värld full av information som sprids snabbt mellan människor och som lätt kan manipuleras.

ORD OCH BEGREPP

Bildmanipulation är en förändring av ett fotografi med syftet att ändra originalbildens innehåll och betraktarens uppfattning av den verklighet bilden till synes visar.

Desinformation är spridning av felaktig eller vilseledande information, särskilt när den som sprider informationen gör det avsiktligt.

Människans nyfikenhet på sig själv och sin plats på jorden och i universum är grunden för all vetenskap.

Vad är vetenskap?

Vetenskap är den process som leder fram till kunskap om något. Vetenskaplig verksamhet utmärks av att det är ett systematiskt sätt att skapa kunskap/vetande. Ett annat ord för vetenskap är forskning. Att forska är att undra och ställa frågor och sedan ta reda på mer om något med hjälp av vetenskapliga metoder.

Med hjälp av vetenskap kan vi lösa medicinska gåtor, förklara varför människor agerar som de gör i olika situationer eller utveckla vårt sätt att organisera samhället på ett hållbart sätt. Väl utförda vetenskapliga studier ger resultat som också andra forskare kan uppfatta som sanna vid en viss given tidpunkt.

Behovet av vetenskap

Modern teknik ger oss enorma möjligheter att sprida och ta del av information. På ett par minuter kan en händelse i till exempel Nicaragua, Frankrike eller Indonesien bli viral och nyheten bli läst av miljontals människor i hela världen. Forskningsrapporter, nyhetsinslag, personliga berättelser, bilder och reportage kan delas och läsas av nästan alla överallt. Denna utveckling har inneburit en revolution för vår kommunikation. Men såväl texter som bilder kan förändras, omtolkas och manipuleras på internet. Källkritik och en medvetenhet om varifrån olika uppgifter kommer är kanske viktigare än någonsin. I dag går det väldigt fort för en berättelse att etablera sig som ”sann” även om det som påstås är förvanskat, överdrivet eller helt felaktigt.

Utvecklingen har belyst behovet av att diskutera vad kunskap är, hur verklig kunskap uppstår och vad vetenskapen har för roll i samhället.

”To raise new questions, new possibilities, to regard old problems from a new angle, requires creative imagination and marks real advance in science.”

ALBERT EINSTEIN, FYSIKER

Kunskap och demokrati

Åsikter, också de antidemokratiska, kan i dag få snabb spridning. En lögn sprids lika snabbt som en viktig nyhetshändelse. Förenklingar av komplexa sammanhang gör att vi lätt drar förhastade slutsatser och tror oss veta hur saker ligger till.

Vi människor har ofta lättare att tro på något som bekräftar vår uppfattning än något som utmanar den. Detta gör att vi riskerar att främst läsa och lita på material som säger det vi redan har en bestämd uppfattning om. Det är därför väldigt viktigt att lära sig att skilja på vad vi tycker, tror, vet och förstår.

Med utvecklingen av internet och sociala medier var det många som ansåg att vi nu bevittnade den verkliga (djupa) demokratin ta form. Genom teknikutvecklingen fick vi tillgång till ”all” information

och kunde därmed även påverka utvecklingen på nya sätt. Med ökad tillgång till information följde ökade möjligheter att utöva makt.

När Snapchat, TikTok, X och andra sociala medier nu verkligen har blivit en del av våra liv har det blivit uppenbart att tekniken, och hastigheten med vilken vi kan sprida våra tankar, även kan motverka demokratin och användas som ett verktyg mot våra demokratiska institutioner.

Tycka, tro, veta, förstå

När ett fenomen i samhället ska undersökas är det viktigt att göra skillnad mellan det man tror och tycker och det som man faktiskt vet och förstår.

TYCKA

Att ha förmågan och rätten att tycka något är i sig väldigt bra. Det är ett tecken på att man bryr sig och att man vill delta i samtal om saker som man engagerar sig i. I vissa sammanhang är tyckandet oproblematiskt. Jag kan tycka om lakrits eller tycka att vintern är en roligare årstid än hösten. Någon annan kan tycka annorlunda och man kan då argumentera för varför hen tycker som hen gör utan att någon behöver ha rätt eller fel.

I andra sammanhang blir skillnader mellan olika personers åsikter viktigare, till exempel inom politiken. En socialdemokrat och en moderat kan ha lika goda kunskaper om en viss fråga men ändå ha helt olika åsikter. Detta är något vi behöver acceptera.

Inom vetenskapen gäller det dock att vara mycket noga med att skilja mellan åsikter och det som kan beläggas med hjälp av fakta.

TRO

Alla har rätt att tro på vad de vill. När vi saknar information om något kan det vara bekvämt att förlita sig på en stark tro.

Vi måste vara medvetna om vad det är som får oss att tro på något, och fundera över om saker kan vara på något annat sätt. Vi måste förstå vad det är för skillnad mellan att tro och att veta något. Generaliseringar är oftast inte korrekta. Varje gång vi tar del av ett påstående på internet eller i sociala medier så måste vi fundera över varifrån detta påstående kommer. Är påståendet välgrundat eller är det bara något som avsändaren tror?

Det finns människor som på allvar tror att jorden är platt.

Det är viktigt att ha en kritisk inställning till information som sprids i sociala medier.

VETA

För att faktiskt veta något krävs det att man har fakta som kan bekräfta det man tror sig veta. Det finns saker som är sanna eller falska oavsett vad människor tror eller tycker. I dag är det lätt att få uppfattningen att allt är öppet för tolkningar, men så förhåller det sig inte i verkligheten. Fakta kan tala om för oss att asylinvandringen till Sverige minskade från 2023 till 2024, eller att bröstcancer var den vanligaste cancerformen som drabbade kvinnor i Sverige 2024.

Ett annat exempel är att det dödliga våldet ökade mellan 2002 och 2023. Fakta av det här slaget går det inte att säga emot, och det måste vi förhålla oss till.

Men allt som presenteras som fakta är inte sant. Allt som påstås ha stöd i forskning är inte sant. Alla som påstår sig vara forskare arbetar inte på ett vetenskapligt seriöst sätt. Såväl siffror som bilder kan manipuleras. Det är därför avgörande att man är källkritisk och att man lär sig värdera vad som ligger bakom ett påstående. Det är alltid viktigt att verifiera och kontrollera att den fakta som presenteras är korrekt. Det kan vara svårt att göra den granskningen när vi läser inlägg i sociala medier. Det viktigaste är att vara medveten om problemet och inte blint tro på allt vi ser.

FÖRSTÅ

Att ha tillgång till fakta om något är inte detsamma som att förstå detta något. För att förstå någonting måste vi använda olika metoder för att leta efter och hitta samband mellan olika fakta eller förklaringar som kan gälla för fler än bara enskilda individer i ett samhälle. Det är här vetenskapen kommer in i bilden.

Samhällsvetenskap strävar liksom naturvetenskap efter att skapa förståelse genom att metodiskt hitta och förklara generella samband i omvärlden. Vad som gör samhällsvetenskaperna komplicerade är att människors beteende och psykologi kan vara svåra att mäta på ett tillförlitligt sätt.

Hans Rosling var läkare och arbetade med att sprida statistik och faktabaserad kunskap på ett sätt som var lätt att förstå.

SAMMANFATTNING

* Vetenskap syftar till att systematiskt skapa kunskap baserad på bevis, vilket hjälper oss att förstå och förklara världen.

* I en tid där information sprids snabbt blir det viktigt att skilja på fakta, tro och personliga åsikter, särskilt när åsikter baseras på känslor snarare än välgrundad kunskap.

* Snabb spridning och manipulation av information kräver källkritik. Vi måste kunna bedöma om en uppgift är sanningsenlig och korrekt.

* Att tro något skiljer sig från att veta. Vetenskaplig kunskap bygger på verifierbara fakta, medan tro ofta saknar empiriska bevis.

* För att förstå fakta behöver vi kunna sätta dem i sammanhang och hitta samband, vilket kräver vetenskapliga metoder och kritisk analys.

* Samhällsvetenskapen försöker förklara mänskligt beteende, vilket är komplext och svårt att mäta på ett tillförlitligt sätt, till skillnad från mer konkreta naturvetenskapliga observationer.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är vetenskapens roll i dagens informationssamhälle?

2. Varför är källkritik viktig i dagens digitala värld?

3. Hur kan spridningen av information på sociala medier påverka demokratin?

4. Vilka skillnader finns mellan att tycka, tro, veta och förstå?

5. På vilket sätt kan förenkling av komplex information leda till missförstånd?

6. Ge ett exempel på hur vetenskap kan hjälpa oss att förstå ett samhällsproblem.

7. Varför är det svårare för samhällsvetenskapen att hitta generella samband i omvärlden än för naturvetenskapen?

ÖVNINGAR

Skilj på tycka, tro, veta och förstå Välj ett aktuellt ämne att diskutera i smågrupper, exempelvis klimatförändringar, AI:s roll i arbetslivet eller sociala mediers inverkan på psykisk hälsa. Diskutera ämnet utifrån perspektiven nedan.

1. Tycka: Vilka vanliga åsikter finns om ämnet?

2. Tro: Vilka föreställningar eller trosuppfattningar sprids om ämnet? Varför tror ni att de fått genomslag?

3. Veta: Vilka fakta har ni kunnat hitta om ämnet? Var kommer dessa ifrån och hur vet ni att de är tillförlitliga?

4. Förstå: Diskutera hur fakta kan bidra till en djupare förståelse av ämnet. Vad krävs för att verkligen förstå det i sin helhet?

Avslutande reflektion: Diskutera gemensamt hur viktigt det är att skilja på tyckande, tro och vetande för att förstå ett samhällsfenomen. Hur kan källkritik hjälpa oss att bygga en mer nyanserad bild av verkligheten?

AVSNITT 4: V ETENSKAPLI g A STU d IE r

Människor har alltid letat efter mönster och orsakssamband för att förklara det som händer i vår omvärld.

En av de viktigaste skillnaderna mellan människan och djuren är vår förmåga att ställa frågor till omvärlden och formulera logiska principer och förklaringar till det vi iakttar.

ORD OCH BEGREPP

Abduktion är att dra den mest sannolika slutsatsen utifrån begränsad information.

Deduktion är logiskt tänkande som går från generell regel till specifik slutsats.

Empiri är kunskap som bygger på erfarenhet och det vi upplevt med våra sinnen.

Hermeneutik är läran om tolkning.

Induktion är slutledning där man sluter sig till ett generellt samband från ett antal enskilda fall.

Kausalitet betyder orsakssamband.

Positivism är en filosofisk inriktning som handlar om kunskap som är mätbar.

Reliabilitet innebär att man verkligen mäter det man avser mäta.

Validitet innebär att mätningen eller undersökningen är tillförlitlig.

Den moderna vetenskapen

En förgrundsfigur för utvecklandet av den moderna vetenskapen var Galileo Galilei. Han var banbrytande genom att han omkring år 1600 började utföra experiment och utveckla metoder som ledde till vad som kallas hypotetisk-deduktiv metod

Det går ut på att en forskare först formulerar hypoteser och teorier, för att sedan utföra experiment som syftar till att stödja eller motbevisa den hypotes man presenterat.

Inom den nya naturvetenskapen ifrågasatte forskarna gamla sanningar. De började göra systematiska observationer av verkligheten och utföra experiment, och de använde teoretiska modeller som grundades på matematik och logik i stället för föråldrade verklighetsuppfattningar.

Med framväxten av den nya naturvetenskapen drogs en tydlig gräns mellan tro och vetande. Forskarna ville förklara världen med hjälp av empi-

Den italienske naturforskaren Galileo Galilei spelade en viktig roll för den moderna vetenskapens genombrott.

riska undersökningar och rationella, vetenskapliga teorier. De ville inte hänvisa till gudomliga ingripanden eller religiösa konstruktioner.

EMPIRISM OCH RATIONALISM

Upplysningens tänkare ville dra en skarp gräns mellan tro och vetande. Vetenskapen skulle grundas på empiri, det vill säga direkta observationer av verkligheten. Dessutom uppmanades alla människor att tänka självständigt och rationellt (ordet rationell kommer av det latinska ordet ratio, som betyder ’förnuft’). Den som vågade betrakta verkligheten med egna ögon och använda sitt förnuft för att dra slutsatser kunde frigöra sig från religiösa konstruktioner, skrock och myter.

Under upplysningen började man använda empiriska metoder och rationellt tänkande även i frågor som rörde människans natur samt politiska, ekonomiska och religiösa förhållanden. Genom att studera samhället med vetenskapliga metoder lade forskarna grunden till flera nya samhällsvetenskaper, bland annat sociologi, pedagogik, statsvetenskap och nationalekonomi.

Empirism och rationalism

År 1620 publicerade den engelske filosofen Francis Bacon boken Novum Organum (’Det nya verktyget’). I den argumenterar han för att vetenskap ska grunda sig på observationer och experiment. Utifrån dessa observationer dras slutsatser om verkligheten. Ett annat ord för detta är induktion. Induktion är motsatsen till deduktion, där ny kunskap uppstår genom att man drar slutsatser baserade på redan etablerade sanningar. Den filosofiska riktning som betonar erfarenhet som grund till ny kunskap kallas för empirism. Empirismen menar att vi bara kan nå ny kunskap genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer. Bacons idéer om vetenskap fick stor betydelse för den naturvetenskapliga revolutionen och den nya världsbild som växte fram under upplysningen.

Renodlad empirisk forskning utgår från iakttagelser och experiment, inte från teorier och hypoteser. Empirism och rationalism är två filosofiska ståndpunkter som har olika syn på hur människan erhåller kunskap om världen. Empirismen menar att vi endast kan få kunskap genom våra sinnen. En känd företrädare för empirismen var filosofen John Locke. Han uttryckte det som att människans själ vid födseln var ett oskrivet blad, en tabula rasa, och att all meningsfull kunskap baserar sig på observationer av verkligheten.

Den andra ståndpunkten, rationalismen, hävdar att det faktiskt är möjligt att nå kunskap genom att enbart använda förnuftet. I motsats till empiristerna menade företrädare för rationalismen att människan föds med idéer som är nödvändiga för att kunna tolka sinnesintrycken. En av rationalismens mest kända företrädare var filosofen René Descartes.

Den engelske filosofen Francis Bacon argumenterade för att vetenskap ska grundas på observationer och experiment.

FÖRDJUPNING

Induktion, deduktion och abduktion

Induktion, deduktion och abduktion

är tre metoder för att undersöka verkligheten och dra slutsatser. Induktion bygger på observationer för att skapa teorier, deduktion tillämpar regler på specifika fall, och abduktion föreslår den mest troliga förklaringen utifrån begränsad data.

Induktion

Empirismen är central för den induktiva metoden, det vill säga metoden att dra generella slutledningar från ett antal observationer. Fördelen med induktiva metoder är att vi kan erhålla kunskap genom att söka efter mönster

i vår omvärld genom att observera den. Nackdelen är att vi kan säga något med säkerhet bara om precis de fall vi tittar på.

Exempel 1

Tänk dig att du iakttar ett styrelsemöte och noterar att det i styrelsen finns lika många kvinnor som män. Du kan då dra slutsatsen att styrelser är jämställda.

I själva verket kanske just den styrelse du observerar har jobbat aktivt med rekrytering av kvinnor, medan andra styrelser till stora delar fortfarande är väldigt ojämställda. Att dra en generell slutsats från din observation är därför inte möjligt.

Deduktion

Motpolen till induktiva metoder är deduktiva metoder. Deduktion är en del av rationalismen och utgår från att verklig kunskap enbart kan uppstå genom att vi använder vårt förnuft och drar slutsatser genom att hitta logiska lagar. Styrkan i denna vetenskapsteori är att den har hjälpt oss att skapa en logik som bygger på att om premisserna (förutsättningarna) är sanna så är även slutsatsen alltid sann. Problemet är dock att man måste vara säker på att premisserna är sanna för annars är hela slutsatsen falsk.

teori (modell)

generalisering hypoteser

induktiv ansats

deduktiv ansats

observationer observationer

verkligheten (mätning, tolkning)

Illustrationen visar skillnaden mellan induktion och deduktion.

Exempel 2

Tänk dig följande tankekedjor:

Premiss 1: alla insekter har sex ben.

Premiss 2: spindlar är insekter.

Slutsats: spindlar har sex ben!

Denna slutsats kan enkelt falsifieras. Det är sant att alla insekter har sex ben. Men premiss två är felaktig. Spindlar är inte insekter. Slutsatsen att spindlar har sex ben är alltså falsk – spindlar har åtta ben.

Deduktion

Om priserna är för höga sjunker försäljningen, om A så B (regel).

Vi har högre priser än konkurrenterna, A (empiri).

Därför kommer försäljningen att minska, alltså B (resultat).

Om man i stället gör följande antagande:

Premiss 1: alla människor föds som bebisar.

Premiss 2: jag är människa.

Slutsats: jag har varit bebis!

I detta exempel är båda premisserna sanna och därför är också slutsatsen sann.

Abduktion

En tredje slutledningsmetod är en kombination av deduktion och induktion och kallas för abduktion. Denna metod börjar med att en observation av en händelse leder forskaren fram till en tillfällig slutsats (induktion). Av denna slutsats formuleras en mer generell hypotes (deduktion). Slutsatsen testas mot andra observationer, alternativt så testas en ny slutsats mot en annan obser vation. Man använder på så sätt induktion och deduktion i en växelverkan.

Induktion

Vi har högre priser än konkurrenterna, A (empiri).

Abduktion

Försäljningen har minskat, B (resultat).

Försäljningen har minskat, B (resultat).

Orsaken till att försäljningen minskat är troligen att priset varit för högt, om A så sannolikt B (regel).

TESTA SJÄLV Skapa dina egna deduktiva tankekedjor. Gör någon där slutsatsen är falsk och någon där slutsatsen är sann.

En orsak till att försäljningen minskar är att priserna är för höga, om A så B (regel).

Låt oss kontrollera om det är så att vårt pris är för högt, sannolikt A (empiri).

Speciellt utvecklade naturvetenskapliga metoder var nödvändiga att utveckla för att vi skulle förstå naturfenomen som norrsken.

Naturvetenskap och samhällsvetenskap

Tidigare vetenskapsmän (på den tiden var det alltid män) hade blandat filosofi och naturvetenskap. Länge sågs det till och med som samma sak men genom Galileo Galilei och även Isaac Newton delades vetenskapen nu upp i olika delar: de som studerade naturen och de som studerade samhället. Genom framför allt Newton separerades dessa båda, och särskilda vetenskapliga metoder utvecklades

för studiet av naturen (naturfilosofi) och studier av samhället.

Naturvetenskap och samhällsvetenskap skiljer sig åt på flera sätt. Båda disciplinerna är ute efter att hitta orsakssamband (kausalitet), men hur man gör för att hitta dessa skiljer sig åt.

Naturvetenskapen kännetecknas primärt av kvantitativa studier, hypotesprövning och experi-

ment som kan upprepas på samma sätt flera gånger och ändå ge samma resultat.

Vad forskaren letar efter är orsakssamband mellan en variabel och en annan. Exempelvis kan en forskare inom medicin prova ett nytt läkemedel på 1 000 personer för att se om medicinen botar en viss sjukdom. Samtidigt kan forskarna notera om det finns biverkningar med medicinen och hur vanliga dessa biverkningar är. Om samma läkemedel ges till 1 000 andra personer kommer resultatet sannolikt att vara nästan identiskt. När något är prövat tillräckligt många gånger kan forskaren dra slutsatsen att medicinen fungerar samt definiera olika biverkningar och sannolikheten för dessa och därefter kan medicinen börja säljas.

Samhällsvetenskapen kan inte på samma sätt förlita sig på omfattande datamängder och experiment för att hitta orsakssamband. Människor som är uppvuxna i olika kulturer, som tillhör olika samhällsklasser eller är av olika kön förhåller sig på olika sätt till sina upplevelser och har olika erfarenheter. Det kan också finnas väldigt många olika saker som förklarar en människas beteende. Det krävs därför andra metoder för att studera mänskligt beteende och för att förstå den komplexa väv av företeelser som utgör ett samhälle. Statistik och andra kvantitativa metoder kan givetvis vara en del av detta men det är ofta inte tillräckligt. Precis som för naturforskare är målet att hitta metoder som är så precisa och tillförlitliga som möjligt.

Lite förenklat kan man säga att de här båda vetenskapliga inriktningarna (naturvetenskap och samhällsvetenskap) har fått sin prägel av två vetenskapsfilosofiska inriktningar som kallas positivism och hermeneutik . Positivismen betonar det objektiva vetenskapsidealet där man strävar efter absolut kunskap som går att mäta. En renodlad positivist har som mål att beskriva och förklara. Data, observationer, experiment och fakta är centralt för positivismen. Positivismen är förknippad med kvantitativa metoder.

Hermeneutiken å sin sida betonar tolkning och förståelse och vill komma till insikt och helhetsförståelse av det fenomen som studeras. Litteraturstudier, djupintervjuer, tolkning och andra kvalitativa metoder är centrala inom hermeneutiken.

Naturvetenskapen har genom historien präglats av positivismen medan humanistisk forskning (till exempel språk, historia, filosofi, religionsvetenskap) har formats av hermeneutiken.

Inom samhällsvetenskaperna finns i dag båda traditionerna representerade. Kvantitativa metoder som statistiska undersökningar kombineras ofta med djupintervjuer och litteraturstudier.

Den franske filosofen August Comte (1798–1857) brukar benämnas positivismens grundare.

Vetenskapligt förhållningssätt

Vetenskapliga studier kan se väldigt olika ut men de innefattar alla några viktiga komponenter:

1. en problemformulering

2. en frågeställning

3. en metod

4. ett material

5. ett resultat.

Vilken eller vilka metoder man använt, varför man valt just dessa och hur man gått till väga måste också tydligt framgå, så att andra forskare kan värdera om de val som gjorts har varit rimliga och kan förväntas ge svar på de frågor som ställs.

Det vore exempelvis orimligt att göra en studie av tonåringars alkoholvanor och bara fråga personer som är mellan 20 och 23 år. Eller om man vill veta vad folk tycker om smaken på en viss vara och bara låter dem titta på förpackningen. De här exemplen ter sig tämligen löjliga eftersom det är så uppenbart fel metod och material, men i verkligheten är det lättare än vad man tror att använda ett felaktigt material eller helt enkelt mäta fel saker.

Två centrala begrepp som är viktiga att känna till och kunna använda när man bedömer en vetenskaplig studie är validitet och reliabilitet

Validitet handlar om man som forskare verkligen mäter det man avser att mäta. Det är viktigt för om undersökningen inte är valid kan resultatet vara missvisande och slutsatserna som dras vara direkt felaktiga.

Reliabilitet å sin sida handlar om huruvida undersökningen är pålitlig och konsekvent. Det innebär att undersökningen ska kunna genomföras vid ett annat tillfälle och komma fram till samma resultat om den genomförs under liknande omständigheter.

METODENS OCH FRÅGORNAS BETYDELSE

En viss metod kan ge ett resultat medan en annan metod kan leda fram till något helt annat. Det innebär inte att resultatet av den ena studien måste vara fel, men det kan vara ett tecken på att en av studierna eller båda bara har tagit hänsyn till ett begränsat antal faktorer. Det kan också vara så att valet av metod är rimlig men att frågorna som ställs inte är tillräckligt heltäckande för att undersökningen ska mäta det som är tänkt att mätas.

Ett exempel är en enkätstudie med syftet att mäta vad olika människor upplever som livskvalitet, där frågorna enbart är inriktade på ekonomiska faktorer. Här blir validiteten lidande eftersom livskvalitet också omfattar aspekter som hälsa, relationer och personlig tillfredsställelse, vilka är viktiga för att få en heltäckande bild. Ett sådant begränsat fokus kan leda till en snedvriden förståelse av ämnet.

Det kan också vara så att en enkäts variabler förändrats mellan olika tidpunkter, vilket gör att det blir svårt att jämföra resultaten. Ett scenario kan vara att en enkät skickas ut till respondenter vid två olika tidpunkter för att mäta stressnivåer. I det första utskicket används en skala från 1 till 5 där 1 betyder ”inte alls stressad” och 5 ”extremt stressad”. Vid det andra utskicket används i stället en skala från 1 till 10. Här blir reliabiliteten lidande eftersom skalan inte är densamma, vilket medför att det är svårt att veta om det är stressnivån som ökat eller om förändringen beror på skalans utformning.

Det kan även vara så att en studie som är gjord vid en viss tidpunkt inte kan göras om igen på samma sätt vid en senare tidpunkt. Förutsättningarna kan förändras och det kan finnas mer eller annan kunskap att förhålla sig till. Frågorna kan behöva omformuleras och det kan krävas andra metoder.

En studie om ungdomars läsvanor i dag kan inte ställa samma frågor eller använda samma metoder som en motsvarande studie för 20 år sedan eftersom det under tiden har tillkommit en mängd nya digitala tekniker som förändrat förutsättningarna för läsning.

FORSKARENS VAL

Att forska är både tidsödande, mödosamt och svårt. Det kräver också en massa olika val. Det är viktigt att redovisa vilka val man har gjort och varför, samt vilka eventuella begränsningar de innebär för resultatet. Det är också viktigt att förstå att forskningens uppgift är att hitta generaliserbara mönster och samband men att dessa aldrig kan ge hela bilden av någonting. De tendenser som kan synliggöras gäller inte heller alla alltid.

Om en studie kan visa att svenskar köper omkring 80 kg kött per person och år och att vi av den mängden slänger cirka 7 kg per person och år, så innebär det inte att alla gör det. Vissa människor är vegetarianer och andra kanske bara äter kött. Men den genomsnittliga siffran är ändå viktig och kan komplettera annan forskning som visar att vi sammantaget behöver minska vår köttkonsumtion för miljöns skull. Det är också forskningens uppgift att förenkla och förklara vår extremt komplicerade verklighet, att urskilja mönster och händelsekedjor som gör det lättare att förstå varför vissa saker blir som de blir.

SAMMANFATTNING

* Människans strävan att förstå världen ledde till tidig kunskapsspridning via muntliga traditioner och skrift, där vetenskapliga principer började formuleras redan under antiken.

* Med Galileo Galileis hypotetiskdeduktiva metod och 1600-talets naturvetenskap blev systematiska observationer och experiment basen för kunskap, och skillnaden mellan tro och vetande betonades.

* Naturvetenskap använder kvantitativa metoder och experiment för att finna universella orsakssamband, medan samhällsvetenskap analyserar mänskligt beteende och sociala strukturer genom både kvantitativa och kvalitativa metoder.

* Validitet och reliabilitet är centrala begrepp som avgör om en studie mäter rätt saker på ett tillförlitligt sätt, och är viktiga för att bedöma trovärdigheten och generaliserbarheten av forskningsresultat.

* Genom att identifiera mönster och generaliserbara samband strävar forskningen efter att förklara en komplex verklighet, även om den aldrig kan ge en fullständig bild av enskilda individers beteenden eller händelser.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vilken metod introducerade Galileo Galilei för att utveckla vetenskaplig kunskap?

2. Hur påverkade upplysningen synen på vetenskap och kunskap?

3. Vad är den grundläggande skillnaden mellan empirism och rationalism?

4. Vad innebär induktion och hur skiljer det sig från deduktion?

5. Vad är abduktion och hur skiljer det sig från induktion och deduktion?

6. Hur skiljer sig naturvetenskap från samhällsvetenskap när det gäller forskningsmetoder?

7. Vad är skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder inom vetenskapen?

8. Vad innebär positivism och hermeneutik inom vetenskapsteori?

9. Varför är validitet och reliabilitet viktiga begrepp inom vetenskapliga studier?

10. Varför är det viktigt att redovisa metoder och val som gjorts i en vetenskaplig studie?

ÖVNINGAR

Hermeneutiska och positivistiska metoder

1. Lista några samhällsfrågor som passar bra att undersöka med hermeneutiska metoder. Motivera varför hermeneutiken passar bra i dessa sammanhang.

2. Lista några samhällsfrågor som passar bra att undersöka med positivistiska metoder. Motivera varför positivismen passar bra i dessa sammanhang.

3. Visa på exempel hur kvalitativa och kvantitativa metoder kan kombineras. Vilka fördelar finns med att kombinera kvantitativt och kvalitativt material?

AVSNITT 5: f ördj UPA d K ä LLK r ITIK OC h K ä LLTILLIT

Källkritik hjälper dig att navigera bland och värdera all information du stöter på, från nyhetsflöden till sociala medier.

Genom att ifrågasätta källor och undersöka fakta kan du avgöra vad som är relevant, sant och trovärdigt.

ORD OCH BEGREPP

Algoritm är en beskrivning av en process eller en metod för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift.

Filterbubbla är det tillstånd som uppstår när internetanvändare isoleras från information som går mot deras åsikter eller övertygelser.

Förvanska betyder att förändra något i negativ riktning bort från sanningen.

Systematisk betyder att något görs enligt en plan eller struktur, där saker sker i en bestämd ordning för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet.

Tendentiös är en beskrivning av någon eller något som tydligt och ensidigt uttrycker en viss ståndpunkt.

USA:s president Donald Trump har ett synnerligen fritt förhållningssätt till sanningen och hans medarbetare har beskrivit rena lögner som ”alternativa fakta”.

Källkritiska grunder

Källkritik handlar i alla sammanhang om att kunna förhålla sig till information och se världen med så klara ögon som möjligt. Det gör det oavsett om du är internetanvändare, mediekonsument, medborgare eller forskare.

Information uppstår inte ur tomma intet – den har en källa. För att avgöra om viss information är användbar för att besvara en viss fråga eller över huvud taget

Hantera information och källor Några tumregler när du hanterar information och källor:

1. Inled alltid med frågan: ”Har jag goda skäl att tro på det som påstås?”

är relevant måste vi kritiskt granska källan. I vetenskapliga sammanhang är det viktigt att alla källor redovisas samt att det görs en bedömning av källornas trovärdighet . I korthet innebär det att du alltid bör vara vaksam på om källor redovisas och hur trovärdiga de verkar vara. Du måste kunna ange vilka källor du använt och kunna förklara varför du uppfattar dessa som trovärdiga och/eller relevanta.

2. Fråga därefter: ”Vad behöver jag informationen till?”

3. Var noga med att försöka skilja på vad som är fakta, tro och tyckande.

4. Kolla efter länkar och referenser i den information som du tar del av.

5. Ta som en vana att fråga efter källor när kamrater och vänner påstår något, diskutera hur och varför dessa källor är relevanta.

6. Lär dig att ange källor och referenser i alla sammanhang.

Digital källkritik

Källkritik är inte bara något som du har nytta av i skolan eller något som forskare behöver använda. Varje internetanvändare och mediekonsument behöver ett källkritiskt förhållningssätt. Internet har inneburit en revolution vad gäller tillgången till information och möjligheten för vem som helst att publicera och sprida information på sociala medier, bloggar och webbsidor. I samma takt som mängden information och antalet avsändare av information har ökat, har också kraven på dig som internetanvändare att värdera, sortera och tolka informationen ökat.

Bekräftelsebias

Att navigera i ett stort informationsflöde är inte helt lätt. Människans psykologi kan ställa till det eftersom vi har en benägenhet att ta till oss fakta som överensstämmer med det vi redan tycker och tror. Fakta som inte bekräftar våra åsikter och värderingar är lättare att avfärda.

Detta brukar kallas för bekräftelsebias. Begreppet kommer från psykologin och beskriver det mänskliga i att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar den egna uppfattningen och sortera bort sådant som motsäger den egna uppfattningen.

Bekräftelsebias har alltid funnits men i det nya medielandskapet blir det lättare för internetanvändaren att söka och hitta information som bekräftar den egna verklighetsuppfattningen. Forskningen visar att alla människor har en tendens till bekräftelsebias.

Algoritmer

En algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information, eller data. Algoritmer är programmerade att bestämma hur datan ska hanteras och vad datan ska leda till.

Olika algoritmer används för att styra vad vi ser på internet. Baserat på de digitala fotspår vi lämnar i sociala medier och sökmotorer (var vi befinner oss, hur gamla vi är, vad vi har sökt efter, klickat på eller interagerat med med mera) sorterar och filtrerar algoritmerna automatiskt träfflistor och förslag på internetinnehåll. Så i motsats till de selektiva, medvetna val vi gör i det dagliga informationsflödet blir effekten av

Bias

Bias är engelska och betyder ’förutfattad mening’, ’fördom’, ’partiskhet’.

algoritmerna osynliga för oss. Om två personer som lämnar olika digitala fotspår baserade på sina intressen och politiska värderingar söker på samma sak på en sökmotor kommer de få olika resultat utan att veta vad de inte får se.

Filterbubblor

Kombinationen av att internetanvändaren själv filtrerar bort information som inte stämmer med hens åsikter och verklighetsuppfattning och att algoritmerna automatiskt filtrerar bort information anses enligt vissa kunna ge upphov till så kallade filterbubblor.

En filterbubbla kan beskrivas som ett fenomen på internet och i sociala medier där algoritmer förutsäger vilken information användaren vill ha utifrån tidigare beteende. Användarens uppfattningar förstärks även av dess kontakter på sociala nätverk, vilka ofta delar en åsiktsgemenskap. Tillsammans styr detta vilka nyhetsplatser, bloggar och forum användaren tar del av regelbundet. Följden blir att våra egna tankar och åsikter aldrig ifrågasätts av information utanför vår egen lilla bubbla, utan i stället förstärks när vi matas med information från personer som bekräftar vårt synsätt.

En effekt av detta skulle vara att användare inte tar del av information som motsäger deras verklighetsuppfattning och därför isoleras intellektuellt i kulturella eller ideologiska bubblor. Ett resultat av detta kan vara ökad polarisering inte bara vad gäller åsikter utan även verklighetsuppfattning.

Artificiell intelligens (AI) kan göra det ännu svårare än tidigare att veta vad som är sant och inte. AI-teknik är oerhört kraftfull, och rätt utnyttjad är den till fantastisk nytta för mänskligheten. Men den kan också användas för att skapa texter, bilder, filmer och ljud som verkar trovärdiga men som inte har något med verkligheten att göra.

Den typen av datorframställd information brukar kallas deepfake. Tekniken gör det till exempel möjligt att klippa in en persons ansikte i en film som visar en händelse där personen inte var med. Sådana filmer kan användas som underhållning, om det är uppenbart att filmen är fejkad. Men de kan också användas för att smutskasta en person, för att öva utpressning mot någon eller av politiska skäl. En bild eller film där en viss politiker tycks säga eller göra något omoraliskt eller brottsligt kan användas för att påverka väljarna, vilket skulle vara ett allvarligt demokratiskt problem. Teorin om filterbubblor är ifrågasatt. Det finns många forskare som hävdar att det inte finns något vetenskapligt stöd

för att människor skulle isoleras i filterbubblor. De hänvisar till studier som visar att vi människor i allmänhet får mer varierad information via nätet och sociala medier och att vi använder sociala medier för att diskutera med personer som inte tycker likadant som vi.

Trovärdighet och relevans

För att verkligen kunna dra nytta av internets möjligheter behöver du kunna ställa rätt frågor och använda källkritiska metoder för att bedöma trovärdigheten av informationen du tar del av. De första frågorna som du kan ställa dig är:

Hur hittade du informationen? Hur ska du använda källan? Kom du dit via en källa som du uppfattar som pålitlig? Vem/vilka delar informationen?

När du funderat över ovanstående frågor bör du gå vidare med att bedöma källans relevans.

Vilken typ av uppgift ska du lösa och vad är det egentligen du letar efter? Är du ute efter fakta, analys eller åsikter?

Om källan är värdefull eller inte beror på vad du är ute efter.

Partiska källor med ett uttalat syfte och ensidiga åsikter kan vara relevanta för dig om det är olika åsikter du vill studera. Är du ute efter fakta bör du däremot säkerställa att källan inte är partisk.

I det källkritiska arbetet ingår att aktivt välja den mest relevanta källan för det syfte man har, inte bara att ta första bästa träff på Google.

Källkritiska metoder har vuxit fram inom historievetenskapen, men dess grundläggande principer och metoder går att använda för all informationshantering och inte minst när det gäller digitala källor. Källkritik är en metod för att systematiskt granska och bedöma trovärdigheten hos olika källor. Den traditionella källkritiska metoden bygger på fyra kriterier:

1. Äkthet. Är källan vad den utger sig för att vara? Original eller kopia? Äkta eller falsk?

2. Tid. När upprättades källan? Är informationen aktuell? Har något hänt sen dess som påverkar ämnet?

3. Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med/ bygger den på andra källor? Vilka källor?

4. Tendens. Finns det värderingar i informationen? Vems intresse företräds? Vad vill avsändaren egentligen?

Dessa principer kan undersökas utifrån att man ställer upp det hela som frågor om Vem? Vad? När? Varför? Hur?

Checklista för digital källkritik

Följande punkter är viktiga för att bedöma trovärdighet och relevans i källor på internet:

1. Syfte och sammanhang. Vilken källa du bör använda beror på vilken uppgift du ska lösa och vilken frågeställning du vill besvara. Ett tydligt sammanhang kommer att hjälpa dig att bedöma källans trovärdighet och relevans.

2. Kritisk inställning. Det är nödvändigt att ha en skeptisk och kritisk hållning till källan. Ta reda på om källan är vad den utger sig för att vara. I det källkritiska arbetet ingår också att du ska vara självkritisk i meningen att du ska kunna redogöra för din analys och dra slutsatser kring hur du värderat källan.

3. Källtillit. Använd i första hand källor du känner förtroende för. Detta bör vara källor som är faktagranskade och oberoende från politiska, ekonomiska och personliga intressen.

4. Kriterier och checklistor. I din källkritiska analys kan du använda olika källkritiska kriterier, frågor och mallar.

Källkritiska principer

PÅ INTERNET OCH SOCIALA MEDIER

Äkthetskriteriet

Vem/vilka ligger bakom källan? Är den äkta? Vad är

avsikten med källan? Genom att undersöka dessa frågor bedöms en källas äkthet, om källan är vad den utger sig för att vara.

Framgår det vem som ligger bakom källan? På de flesta seriösa sajter finns en sida med rubriken ”Om oss”. Ibland måste du forska vidare. Ligger det någon intresseorganisation bakom avsändaren? Framgår det tydligt? Vet personen/organisationen bakom källan vad de pratar om – har de kunskap om ämnet?

På internet aktualiseras äkthetskriteriet genom

att det går att förfalska webbplatser eller att använda liknade domännamn som ursprungskällan. Ett vanligt problem är att det inte alltid framgår vem som står bakom en blogg eller hemsida, och i sociala medier är det vanligt med falska identiteter.

BOTTAR OCH TROLL

Ett annat vanligt förekommande problem på de sociala medierna är förekomsten av så kallade bottar. En bot är ett datorprogram som konstruerats för att automatiskt utföra vissa uppgifter. Till exempel kan de vara aktiva på sociala medier och göra automati-

”Ett problem med citat som vi hittar på nätet är att de ofta inte är sanna.”

SELMA LAGERLÖF, FÖRFATTARE

Ska vi tro på att detta citat av Selma Lagerlöf är äkta?

serade inlägg för att sprida propaganda eller reklam. Då finns det ingen människa bakom identiteten.

Ett (internet-)troll är någon som agerar i sociala medier enbart för att provocera och förstöra. Begreppet kommer från ordet trolling, som är en fiskemetod som går ut på att man drar bete efter båten i hopp om att få napp. Förutom att provocera, sprider trollen ofta medvetet osann information och lögner i syfte att förstöra, eller styra om, en debatt.

Tidskriteriet

Det andra kriteriet är tidskriteriet. Det är viktigt att veta hur gammal informationen är. Är den fortfarande relevant? Går det att se när innehållet publicerades eller uppdaterades?

På internet och sociala medier är det relativt vanligt att föråldrade data och information får nytt liv genom att de ligger kvar för alltid i sökmotorer och kan delas. Då blir det särskilt viktigt att kontrollera om de fakta som presenteras fortfarande är aktuella.

Beroendekriteriet

Beroendekriteriet handlar om att bedöma en källas trovärdighet utifrån hur uppgifterna förhåller sig till andra källor. För att ett påstående ska vara trovärdigt fordras som regel att det bekräftas av minst två av varandra oberoende källor. När det gäller faktauppgifter kan det därför vara bra att kolla flera källor för att kontrollera eventuella beroendeförhållanden. Använd gärna ett uppslagsverk med aktuell faktagranskning för att kontrollera faktauppgifter.

Beroendekriteriet handlar också om att skilja på primär- och sekundärkällor samt att se hur många led en uppgift eller berättelse har färdats innan den publicerats som din källa. Primärkällorna är ursprungliga källor, medan sekundärkällorna har överförts från en primärkälla.

På internet och sociala medier blir beroendekriteriet komplicerat men också ännu viktigare, eftersom texter, filmer och bilder ofta kopieras och att det inte alltid framgår varifrån de härstammar. Inte sällan används fakta och uppgifter i andra sammanhang än de ursprungligen tänkta. Du måste alltså ställa dig frågan var informationen kommer från. Framgår det vilka källor informationen bygger på och är de källorna trovärdiga? Du ska granska innehållet och fundera på om det stämmer och låter rimligt. Kan du kolla upp informationen någon annanstans?

Trollfabrik

En trollfabrik är en grupp som organiserats med det specifika syftet att påverka samhällsdebatten och opinionen i ett land genom det systematiska spridandet av desinformation, fejkade nyheter eller polariserande budskap på internet och i sociala medier.

Frågor att ställa sig

1 Varför har informationen publicerats?

2 Vem eller vilka tjänar på det?

År 2025 tillkännagav Mark Zuckerberg att Facebook och Instagram skulle avskaffa sitt system för faktagranskning.

Tendenskriteriet

Tendenskriteriet handlar om att ta reda på upphovspersonens eventuella intresse av att påverka opinionen. Varför har informationen publicerats och spridits vidare och vem/vilka tjänar på det? Den som har personliga, ekonomiska, politiska, ideologiska eller andra intressen i en sak kan misstänkas ge en falsk eller förvrängd bild av verkligheten. En tendentiös källa behöver dock inte vara direkt lögnaktig. Tendens kan också yttra sig i ett skevt faktaurval: man utelämnar fakta som strider mot det egna intresset och framhäver de fakta som stöder den egna saken.

För att ta reda på om en källa är tendentiös bör du ställa frågan: Varför publiceras informationen? Vill man sälja något, uppmärksamma något särskilt, väcka debatt och känslor? På vilka sätt kan detta påverka informationen, till exempel urvalet av information (vad berättas och vad saknas i texten) och hur innehållet presenteras?

Tendenskriteriet är väldigt relevant när det gäller att bedöma information på internet och sociala medier. Det handlar exempelvis om kommersiella intressen som till exempel att annonser kan göras väldigt lika faktatexter. Det kan också finnas politiska intressen i botten – propaganda presenteras inte sällan som faktatexter eller som nyheter i olika så kallade alternativa medier

SAMMANFATTNING

* Källkritik innebär att kritiskt granska information för att bedöma trovärdighet och relevans. Alla källor har en ursprungskälla och måste granskas för att deras användbarhet och trovärdighet i olika sammanhang ska kunna avgöras.

* Människor tenderar att söka information som stöder deras redan existerande uppfattningar, ett fenomen känt som bekräftelsebias. Detta förstärks på internet, där användare kan undvika motsägande fakta och i stället exponeras för information som stöder deras åsikter.

* Algoritmer på sociala medier och sökmotorer anpassar innehåll baserat på användarens digitala fotspår, vilket kan skapa filterbubblor. Dessa isolerar användare från oliktänkande och riskerar att förstärka polariserade åsikter och verklighetsuppfattningar. Det vetenskapliga stödet för att filterbubblor existerar är svagt.

* Artificiell intelligens kan användas för att skapa falskt material som kallas deepfake och gör källkritik ännu svårare än det varit tidigare.

* Källkritik bygger på fyra principer: äkthet, tid, beroende och tendens. Genom att ställa frågor som ”vem?” ”när?” och ”varför?” kan användare avgöra om informationen är trovärdig och relevant.

* För att undvika felaktig information på internet bör användare vara nog granna med källans ursprung och syfte samt granska avsändarens trovärdighet och bedöma om informationen är aktuell, om den bygger på oberoende källor och om den har en tendentiös vinkling.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är syftet med källkritik?

2. Vad innebär bekräftelsebias och hur kan det påverka vår informationssökning?

3. Hur fungerar algoritmer på internet och hur påverkar de det vi ser?

4. Vad är en filterbubbla och vilka effekter kan den ha på oss?

5. Vilka fyra kriterier används traditionellt inom källkritik?

6. Hur kan du använda tidskriteriet för att bedöma en källa på internet?

7. Vad är skillnaden mellan en primärkälla och en sekundärkälla?

8. Hur kan du avgöra om en källa har en tendens och varför är det viktigt?

9. Vad är en bot och hur kan den påverka sociala medier?

10. Varför är det viktigt att vara medveten om både algoritmer och våra egna fördomar när vi söker information på internet?

ÖVNINGAR

Fördjupad källkritik

1. Välj och analysera källor: Ta en aktuell nyhet och hitta två olika källor (en etablerad nyhetssida och en alternativ sida eller blogg). Bedöm deras trovärdighet utifrån äkthet, tid, beroende och tendens.

2. Undersök algoritmer: Sök efter samma nyhet på två plattformar, till exempel Google och en social medieplattform. Notera eventuella skillnader i resultat och diskutera med en klasskamrat hur algoritmer kan påverka detta.

3. Sammanfatta: Gör en kort presentation där ni reflekterar kring hur källkritik och förståelse av algoritmer kan påverka hur vi tolkar information online.

AVSNITT 6: f O r SKNIN g SP r OCESSEN Forskning, eller vetenskapliga processer, är ett systematiskt sökande efter kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar.

Det handlar om att kritiskt värdera och sortera påståenden och faktauppgifter för att komma så

möjligt.

nära sanningen som

ORD OCH BEGREPP

Efterforska är att skaffa vetskap om något.

Enkät är en sorts undersökning i form av intervjuer där den som blir intervjuad svarar på frågor i ett formulär.

Falsifiera är att motbevisa eller visa att något är felaktigt genom undersökning eller bevis.

Hypotes är ett antagande som en forskare gör om hur något fungerar och som sedan testas på olika sätt.

Kvalitativ metod är en metod där forskaren ofta befinner sig i den miljö som studeras och analyserar datan (de insamlade uppgifterna) samtidigt som den samlas in.

Kvantitativ metod är en metod där forskaren samlar in uppgifter (data) som går att mäta och sammanställa i statistik.

Spekulation är teoribildning utan stöd av tillräckliga argument.

Verifiera är att bekräfta eller kontrollera riktigheten hos något genom undersökning eller bevis.

identifiera problem

formulera problem

presentera resultat analysera och tolka material

samla material och genomför studien 1 2 6 5 4

välj teori, metod eller material

3

Forskningsdesign – frågor

1. Problemformulering: vilka frågor ska besvaras?

2. Vilken kunskap finns redan inom området?

3. Vilka teorier kan vara användbara för att besvara frågorna?

4. Vilken metod ska användas?

5. Hur ska data samlas in?

6. Hur ska insamlade data bearbetas?

7. Hur ska resultatet analyseras?

8. Hur ska resultatet redovisas?

Från problem till resultat

Det finns några saker som kännetecknar en god vetenskaplig process och som i princip alltid behöver vara med och redovisas tydligt för att en studie ska bli godkänd i forskarsamhället.

En stor och viktig del av forskningsprocessen handlar om att bestämma vad som ska studeras och hur det ska gå till. Man talar ofta om forskningsdesign . I forskningsdesign ingår att identifiera ett problem och att formulera problemet (ställa upp en frågeställning).

Sedan gör man efterforskningar kring vilka andra studier som har gjorts inom ämnet och vilka teorier som finns som skulle kunna vara lämpliga att ta hjälp av.

Därefter behöver man bestämma sig för vilket

material man vill använda och vilken metod som är mest lämplig för att analysera sitt material.

Själva studien kan genomföras på väldigt många olika sätt, men gemensamt för alla är att det handlar om att inhämta material samt att tolka och analysera detta material.

Till sist måste resultatet presenteras och kommuniceras. Och för att studien ska kunna betraktas som vetenskaplig krävs att den granskas på något sätt.

Det är viktigt att vara medveten om att det under forskningsprocessen kan hända saker som gör att man får gå tillbaka och ändra sin frågeställning, komplettera med annat material än man kanske tänkt sig från början eller till och med ändra sin metod och gå tillbaka och göra om delar av studien.

Forskningsdesign

Hur frågeställningen sätts upp och hur studien ska genomföras.

Problemformulering

En vetenskaplig studie eller uppsats utgår från att du ska undersöka ett problem. I forskarvärlden är ”problem” inte nödvändigtvis något negativt utan syftar på något som du inte vet eller som du vill förklara. Att formulera problem handlar inom samhällsvetenskapen om att ställa relevanta och intressanta frågor om omvärlden.

Det kan tyckas som att den enklaste delen i en forskningsprocess vore att definiera en frågeställning (ett problem) som man som forskare vill ha svar på. Men att ställa en relevant fråga som är möjlig att besvara är något av det svåraste i hela processen. Hur vi ställer frågan är avgörande för den resterande delen av forskningsprocessen.

Det är viktigt att ha en så tydlig problemformulering som möjligt.

FÖRFÖRSTÅELSE

Alla människor bär på en unik uppsättning av erfarenheter, kunskaper och värderingar. Detta kan sammanfattas med ordet förförståelse. Vår förförståelse påverkar hur vi uppfattar och tolkar saker.

I samband med att du som student eller forskare genomför din forskningsdesign, det vill säga sätter upp frågeställning och väljer hur du ska genomföra en studie, är det viktigt att du reflekterar kring din egen förförståelse av en viss fråga. Har du speciella erfarenheter som gör att du är särskilt intresserad av en viss fråga? Har du unika kunskaper? Har du kanske fördomar som du måste hantera?

Ju klarare och mer transparent du är över din egen förförståelse, desto större möjlighet har du att göra en bra studie.

HYPOTESER OCH SPEKULATIONER

En hypotes är ett kvalificerat antagande om att något föreligger på ett visst sätt. En hypotes kan vara ett alternativ eller ett komplement till en frågeställning. En hypotes är ett påstående eller en förutsägelse som bygger på den befintliga kunskapen och de befintliga teorierna inom ett visst ämnesområde.

Med hypotesen förutsäger alltså forskaren hur hen förväntar sig att resultatet i en undersökning ska se ut. Ett viktigt krav på en hypotes är att den ska kunna verifieras eller falsifieras

Det är alltså viktigt att skilja mellan testbara hypoteser och vetenskapliga gissningar som det inte går att forska på. De senare kallas spekulationer.

PROBLEMFORMULERING I FLERA STEG

Din problemformulering sätts upp i tre steg för att snäva in vad du vill ta reda på eller beskriva.

1. Idé. Exempel: Ätstörningar

2. Syfte. Förklara med en mening varför du har gjort din undersökning. Till exempel: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som leder till att vissa ungdomar drabbas av ätstörningar.

3. Frågeställning.

Det är den fråga eller de frågor som ska ligga till grund för din studie och som avgränsar och tydliggör vad du ska undersöka och analysera. Exempelvis: Vad är det som gör att vissa ungdomar i åldern 13 till 19 år får en störd relation till kroppens vikt och form, mat och ätande samt en störd självbild?

För att frågeställningar ska vara effektiva och fungera bör de vara:

– relevanta, det vill säga hänga samman med syftet.

– avgränsade, de ska inrikta arbetet på det väsentliga.

– utredande, intresseväckande och locka till analys. Inled gärna med ett varför eller ett hur i stället för att ställa frågor som går att besvara med ja eller nej.

– rimliga, det ska vara möjligt att besvara dem.

Problemet/frågeställningen kan formuleras som en eller flera frågor eller som ett påstående som studien vill verifiera (bekräfta) eller falsifiera (motbevisa). Om forskaren formulerar en problemställning som ett påstående som ska verifieras kan det exempelvis vara formulerat enligt följande:

”Killar mellan 18 och 25 år kör oftare än tjejer över hastighetsbegränsningen.”

Om man i stället formulerar det som en fråga kan man få följande problemformulering:

”Kör killar mellan 18 och 25 år oftare än tjejer över hastighetsbegränsningen?”

Problemformulering i tre steg

1. idé

2. syfte

3. frågeställning

Teori

En teori är ett antal antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och som systematiserar vår kunskap om dem. Exempelvis kan det vara en ekonomisk teori som förklarar varför ett lands ekonomi växer mer än ett annat lands. Eller så kan det vara en statsvetenskaplig teori som visar varför en viss åldersgrupp i större utsträckning röstar på ett visst politiskt parti än andra åldersgrupper.

Teorier kan vara mer eller mindre fullständiga. Men ju större och mer komplicerad en företeelse är, desto svårare är det givetvis att täcka in alla tänkbara perspektiv. Därför har teorier olika utgångspunkter. Det betyder också att en samhällsfråga kan få väldigt olika svar beroende på vilken teori som ligger till grund för svaret.

Vid större vetenskapliga analyser och studier, till exempel samhällsvetenskapliga uppsatser på universitetsnivå, behövs det en teoribakgrund eftersom analysen och bearbetningen görs utifrån olika teorier och perspektiv. Ett teoriavsnitt bör innehålla en redovisning av tidigare forskning och annan relevant teoribildning inom ämnet som ska utforskas.

Forskning är teoretisk om den bygger på en eller flera teorier i stället för att enbart konstatera hur något förhåller sig genom att rada upp fakta. Teoretisk forskning försöker också förklara den

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA TEORITYPER

Deskriptiv teori syftar till att beskriva och förklara en samhällsföreteelse.

Makroteori utgår från att fånga de stora sambanden och visar på samhället som ett system.

Strukturperspektiv betonar hur det mänskliga handlandet styrs av olika regler och mönster.

Konsensusteorier betonar att samhällets normaltillstånd är att det råder samförstånd mellan olika grupper.

fakta studien tar fram och i bästa fall förutsäga tänkbara scenarier om vad som kan hända om olika saker görs eller inte görs.

FALSIFIERING

En bärande idé för synen på kunskap och forskning är att en teori eller hypotes gäller fram till dess att den har motbevisats.

Förgrundsfiguren för den forskning som bygger på målet att försöka att falsifiera (motbevisa) en teori eller ett antagande heter Karl Popper. Han var en av de mest inflytelserika vetenskapsfilosoferna under 1900-talet och hävdade att falsifierbarhet är grunden för vetenskaplig verksamhet.

Med detta menade han att det är forskningens främsta uppgift att försöka falsifiera en teori.

Detta därför att vi aldrig fullt ut kan bevisa något men vi kan försöka motbevisa det. Till dess att någon motbevisat en teori kan den anses vara så nära sanningen man kan komma. Teorier ska då även peka ut vad som inte får ske om de ska kunna betraktas som sanna.

Ta exempelvis en iakttagelse som säger att alla pojkar tycker om att leka med bilar. Den teorin kan betraktas som sann ända till dess någon pojke visat sig inte tycka om att leka med bilar. Då har den ursprungliga teorin om pojkars lek med bilar falsifierats.

Normativ teori har ambitionen att visa hur något borde vara.

Mikroteori utgår från den enskilda individen och det sociala samspelet.

Aktörsperspektiv betonar individens handlande.

Konfliktteorier betonar att samhällets normaltillstånd är att det råder motsättningar och orättvisor mellan olika grupper.

kvalitativa metoder

Metod

En metod är i vetenskapliga sammanhang det sätt som forskaren väljer för att samla in och analysera sitt material. Vilka metoder man väljer ger olika svar på själva problemställningen. Vissa metoder kan ge en övergripande bild av vilka orsakssamband som finns eller hur något ser ut, medan andra metoder ger mer djupgående svar på frågor och förklarar varför något sker.

Statistiska analyser av insamlad data, till exempel enkätsvar eller databaser, kan användas för att ge en generell bild av hur något förhåller sig. Exempelvis kan man med hjälp av statistik hitta samband mellan rökning och vissa cancerformer. Om forskaren i stället använder djupinter vjuer med ett mindre antal rökare som fått cancer kan studien kanske förklara varför vissa människor väljer att röka trots kända risker.

Det är dock svårare att dra generella slutsatser från en studie baserad på ett begränsat antal djupintervjuer.

Olika metoder fyller olika syften och har olika förtjänster och brister. Därför talar man ofta om att olika typer av forskning kan och bör komplettera varandra.

METODER OCH ORSAKSSAMBAND

Säg att du gör en enkätstudie där du med hjälp av 2 000 svar kan visa på ett samband mellan att personer som äter mycket chips drabbas av diabetes.

En sådan studie är viktig eftersom statistiken synliggör tänkbara orsakssamband som ger oss kunskaper om relationen mellan matvanor

kvantitativa metoder

Kvantitativa metoder resulterar ofta i data som kan presenteras i form av statistik.

Att göra intervjuer är ett exempel på en kvalitativ metod.

Urval

När forskare väljer vilka eller vad som ska studeras. Urvalet ska helst vara representativt för den grupp som forskarna vill kunna säga något om.

Därför brukar de samla in data från en mindre grupp som sedan ska gå att tillämpa på en större.

och sjukdomar. Statistiken säger oss däremot inte något som har att göra med varför det förhåller sig på det sättet. Det krävs en annan metod för att kunna besvara den frågan.

Studien kan heller inte fastställa att det måste vara chipsätandet som är själva orsaken till diabetes bland de tillfrågade. Det kan hända att alla de som äter mycket chips också dricker mycket läsk och att det egentligen är läsken som förklarar att de har drabbats av diabetes.

Det senare är ett exempel på när en studie kan visa oss att matvanor påverkar vår hälsa (de som äter mycket chips dricker ofta mycket läsk) men att studien behöver utvecklas med fler frågor och mer utförlig data för att bli fullständig.

KVANTITATIV OCH KVALITATIV METOD

Sätten att samla information kan vara av olika slag. Forskare brukar skilja på kvantitativa och kvalitativa metoder för datainsamling.

De kvantitativa metoderna går ut på att samla data som går att på något sätt kvantifiera, det vill säga mäta i längd, vikt, antal och så vidare. Det kan handla om att samla in information om ett större urval av människor som sedan bearbetas statistiskt för att man ska hitta samband, variation och fördelning mellan olika grupper. Resultatet visar hur samhällsföreteelser ser ut statistiskt, exempelvis utbildningsnivå, antal skilsmässor, inkomst eller sjuktal. Genom att jämföra äldre statistik med nyare går det att se på förändringar över tid.

Inom samhällskunskapen är kvalitativa metoder vanligt förekommande. Dessa handlar om att tolka och utvärdera information. Den kvalitativa metoden inriktar sig oftast på ett mindre urval människor som man vill ha en fördjupad kunskap om, en förståelse av varför dessa individer tänker och handlar på ett visst sätt. Exempel på en kvalitativ metod kan vara att göra djupintervjuer för att få mer utvecklade och detaljerade svar.

De olika metoderna säger däremot ingenting om kvaliteten i den information som samlas in. Andra faktorer avgör om data är användbara, mindre lämpliga eller värdelösa. Fördelen med den kvantitativa metoden är att den kan visa på statistiska samband som det går att dra slutsatser utifrån. Den kvalitativa metoden kan å sin sida bidra till en djupare förståelse för vad som ligger bakom dessa samband. Därför är det bra att kombinera de båda metoderna. Med en enkät kan man exempelvis mäta hur mycket och vilket slags hushållsarbete som män respektive kvinnor gör i hemmet. Men för att förstå varför fördelningen ser ut som den gör måste vi göra mer ingående intervjuer.

Material

För att kunna genomföra en vetenskaplig studie måste vi utgå från ett relevant material.

Material som används i en forskningsprocess kan utgöras av väldigt många olika saker. Statistik, journaler, politiska beslutsunderlag, intervjuer och enkäter är exempel på material som kan användas för att svara på frågor om världen. Material kan även vara sånt som videoinspelningar, bilder, teaterpjäser eller filmer. Valet av material handlar helt och hållet om vilka frågor du vill få besvarade. Olika material lär oss olika saker och det är därför viktigt att noga tänka igenom valet av material. Visst material är enkelt att tolka medan annat kan vara väldigt svårt och faktiskt också öppet för olika tolkningar beroende på vem som läser eller tittar. Tolkningen påverkas av personens kunskaper, erfarenheter och åsikter.

Just därför måste vi veta vad vi vill att ett givet material ska kunna svara på för frågor. Vi måste också vara medvetna om att både en bild och text kan tolkas på olika sätt. Det innebär även att vi måste redogöra väldigt noga för hur och varför vi drar vissa slutsatser av vårt material. Målet är att hitta sätt/metoder för att analysera vårt material på ett specifikt sätt som är anpassat för vår studie och förklara hur vi gör.

Bechdeltestet används för att bedöma hur kvinnliga karaktärer framställs i film. För att klara

Bechdeltestet ska en film ha minst två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om någonting annat än män. Detta är ett exempel på hur film kan utgöra material i vetenskapliga studier. Här ses Kate Winslet som fotografen Lee Miller i filmen Lee från 2023.

Exempel på olika typer av material statistik journaler politiska beslutsunderlag intervjuer enkäter videoinspelningar bilder teaterpjäser filmer

På så sätt minimerar vi risken för att någon annan som tittar eller läser ska komma fram till en annorlunda slutsats.

Resultat

Resultat är de slutsatser som en forskare kan dra om verkligheten utifrån det material och de analysmetoder som hen har använt. Ett optimalt utfall av en forskningsprocess är att forskaren kan erbjuda ett svar på den fråga som ställdes i inledningen av forskningsprocessen. Att hen har lyckats visa på ett orsakssamband eller kan erbjuda en djupare förståelse av ett fenomen än vad som fanns innan. Att säga att man inte lyckats hitta ett tillförlitligt svar kan däremot också vara ett viktigt resultat. Om en forskare inte lyckats visa ett samband mellan att

en person bär keps och håravfall kan andra forskare sedan utesluta detta och leta vidare efter en förklaring. En väl utförd studie innehåller välgrundade argument för hur forskningsprocessen har gått till och är transparent, det vill säga att det är enkelt för andra forskare att bedöma hur forskaren har gått till väga. Detta är viktigt för att forskarsamhället ska kunna avgöra om de metoder som använts verkligen har varit de mest lämpliga (relevanta) för att besvara frågorna som ställts. Den granskningen kallas peer review (eller referentgranskning på svenska) och är en väldigt viktig del av forskningen. Det är nämligen väldigt lätt att en forskare själv blir blind för eventuella felaktigheter i processen och därmed drar fel slutsatser. Att forskare läser och värderar varandras arbete ska därför uppfattas som en kvalitetssäkring och är avgörande för att vi övriga i samhället ska kunna lita på forskningens resultat.

SAMMANFATTNING

* Forskning börjar med att du formulerar en klar och relevant frågeställning samt identifierar ett problem som ska undersökas. Frågan måste vara avgränsad och möjlig att besvara.

* Forskningsarbetet bygger på befintlig kunskap. Teorier ger perspektiv för att tolka resultat, medan hypoteser är testbara påståenden som kan bekräftas eller motbevisas.

* Val av metod – kvantitativ eller kvalitativ – styr insamling och analys av material. Kvantitativa metoder ger breda statistiska samband, medan kvalitativa metoder ger djupare insikter och förståelse.

* Valet av material anpassas efter frågeställningen, där både kvantitativa data och kvalitativa källor kan användas. Analysmetoden anpassas för att minimera subjektiva tolkningar av materialet.

* Resultaten sammanfattar vad forskningen kommit fram till och kan påvisa orsakssamband eller ge djupare förståelse för fenomen. Ett icke-resultat, där inget samband hittas, är också värdefullt.

* Forskningen granskas av andra experter för att säkerställa kvalitet och pålitlighet. Peer review fungerar som en kvalitetssäkring, där forskarens metoder och slutsatser bedöms kritiskt.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är forskningsdesign och vilka delar ingår i den?

2. Varför är problemformuleringen en central del av en vetenskaplig studie?

3. Vad innebär begreppet förförståelse och varför är det viktigt i forskning?

4. Vad är en hypotes och hur skiljer den sig från en spekulation?

5. Vad är syftet med att använda teorier i vetenskapliga studier?

6. Vad menade Karl Popper med begreppet falsifiering?

7. Hur skiljer sig kvantitativa metoder från kvalitativa metoder?

8. Vad är peer review och varför är det viktigt?

9. Ge ett exempel på hur en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder kan användas i en studie.

ÖVNINGAR

Studera vetenskapliga artiklar

1. Läs igenom sammanfattningen i tre vetenskapliga artiklar och besvara kortfattat dessa frågor:

Syfte eller problemställning: Vilka frågor har forskaren studerat?

Metod: Hur har materialet samlats in och vilka metoder har använts?

Resultat: Vad har forskaren kommit fram till?

Slutsats: Vilka slutsatser drar forskaren?

2. Reflektera och diskutera:

Vad av det forskarna har kommit fram till kan vara viktigt eller intressant att veta?

Hur påverkar ämnesval och problemformulering val av metod för studien?

Vilka slags metoder har de använt – kvalitativa eller kvantitativa metoder? Kombineras olika slags metoder? Vad kan ligga bakom val av metoder?

Hur påverkar metodval resultatet av forskningen?

Vem/vilka bör ta del av denna forskning? Vad ska vi med denna kunskap till?

KAPITEL 2:

Individer, grupper och sociala strukturer

Människor har i alla tider haft behov av att markera sin identitet, till exempel genom sin klädstil och sitt uppförande.

AVSNITT 1: Id ENTITET OC h SOCIALISATION

Identitet och socialisation är två viktiga begrepp som hjälper oss att förstå vilka vi är och hur vi formas som individer.

Identitet handlar om hur vi ser på oss själva och hur vi uppfattas av andra. Det påverkas av faktorer som familj, vänner, kultur och samhälle.

Socialisation är den process där vi lär

oss normer, värderingar och beteenden för att fungera i samhället.

ORD OCH BEGREPP

Identitet betyder självbild, medvetenhet om sig själv som en unik individ.

Intersektionalitet betyder att olika faktorer som ras, kön och klass samverkar och påverkar hur en person kan uppleva förtryck.

Intolerans är att inte acceptera andras åsikter eller sätt att vara.

Klass är ett begrepp som inom samhällsvetenskapen används för att dela in ett samhälle efter ekonomiska och sociala kännetecken.

Kultur är människors sätt att leva tillsammans i ett visst samhälle.

Socialisation är ett begrepp inom ämnet samhällsvetenskap som

betyder hur man formar sin identitet.

Stereotyp är en mycket förenklad förklaring eller beskrivning av hur någon är.

Subkultur är en kultur hos en mindre grupp inom till exempel ett folk.

Vem är jag?

Identitet kan enklast beskrivas som en medvetenhet om sig själv som en distinkt och unik individ. Det handlar om att förstå vem man är, var man hör hemma och hur man relaterar till sin omvärld. I diskussioner kring identitet utgår man ofta från grundläggande frågor som:

Vem är jag, egentligen?

Hur formades jag till den jag är i dag?

Hur ser andra på mig, och varför?

Vad vill jag bli, och vad kan jag uppnå?

Vilken riktning tar mitt liv?

Identitet är tätt sammankopplad med sociala kategorier, såsom kön, sexuell läggning, etnicitet och samhällsklass. Dessa faktorer påverkar inte bara hur individen ser på sig själv utan också hur denne blir uppfattad och behandlad av sin omgivning. Detta är en naturlig del av det sociala samspelet.

Men problem kan uppstå när individens självbild kolliderar med andras förväntningar eller stereo-

typer. Förutfattade meningar, ofta rotade i kulturella normer eller bristande förståelse, kan skapa frustration och känslor av utanförskap. Till exempel kan förväntningar kopplade till kön eller etnicitet – som att kvinnor förväntas vara omsorgsfulla eller att män ska vara dominanta – leda till att individens personliga uttryck begränsas.

Ett vanligt missförstånd är att människor inom en viss social kategori delar likartade egenskaper eller erfarenheter. Detta är dock en förenklad och missvisande syn. Att exempelvis vara kvinna är ingen homogen upplevelse. Erfarenheter skiljer sig kraftigt beroende på andra faktorer, såsom ålder, kulturell bakgrund, socioekonomisk ställning och personliga livsval.

Identiteten påverkas också av yttre kontexter som uppväxtmiljö, utbildning och yrkesliv. En individs självbild är dynamisk och formas kontinuerligt i samspel med livets omständigheter.

Att vara människa

När människan vill förstå sig själv och den grupp hon tillhör gör hon det utifrån hur hon skiljer sig från andra människor och andra grupper.

Jämförelserna görs i syfte att förstå vad som gör varje människa till en unik individ.

Om vi i stället undrar vad som förenar människor och gör oss lika skulle svaret kunna vara att vi är biologiskt mer lika än olika. Människor som grupp har en förmåga att tänka, föreställa sig och planera.

Människan är också en kulturskapande varelse. Det betyder att vi skapar och förändrar saker i vår närhet. Låt säga att en familj går på promenad i skogen och tar en fikapaus. Barnen börjar då leka med stenar, ordna med pinnar och kanske bygga en koja. Detta är ett exempel på en basal form av kulturskapande, alltså ett avtryck skapat av människan. Förmågan att skapa kulturer är inte unik för människan. Många djurarter, allt ifrån schimpanser till termiter, är på något sätt kulturskapande.

En människa förenas också med alla andra djur i vår drift att skapa ett biologiskt arv, att reproducera oss och säkra vårt avtryck i framtiden. För människan finns även andra livsdrifter än den rent biologiska vilka kan handla om att skapa ett avtryck i vårt kulturarv. Ett sådant avtryck handlar alltså inte om att skaffa barn utan kan vara att skriva en bok, slå ett världsrekord eller hitta ett botemedel mot cancer.

SOCIALA KATEGORIER

Genom att kategorisera människor utifrån yttre kännetecken delar vi in varandra i sociala kategorier. Dessa utgörs av exempelvis kön, sexualitet, etnicitet och klass. Dessa sociala kategorier har betydelse för hur du formar din identitet som människa samt hur du betraktas av andra människor. Kategorierna är kopplade till vissa sociala förväntningar och stereotyper.

Att människor är olika och därmed kan sorteras in i olika kategorier är inte något anmärkningsvärt. Vår individuella olikhet är ett faktum och det skulle nog vara svårt att orientera sig i samhället utan att göra sociala kategoriseringar.

När olikheter resulterar i att individer och grupper ges olika möjligheter och rättigheter i samhället blir det däremot problematiskt. Det kan skapa bland annat ojämställdhet, rasism, homofobi och intolerans mot oliktänkande.

Identitetsmarkörer

Vi markerar vår identitet gentemot andra genom identitetsmarkörer, vilka är centrala för att definiera vilka vi är. Ditt namn kan vara en identitetsmarkör liksom vilka personer du omger dig med och hur du definierar dessa relationer, exempelvis vän, kollega, dotter, syskon, pojk- eller flickvän. Andra identitetsmarkörer kan vara kläder, intressen och personliga egenskaper.

Förmågan att förstå och anpassa oss till hur vi förväntas bete oss i olika sammanhang är viktig för att vi ska kunna fungera i samhället.

Socialisation

Ett nyfött barn vet ingenting om julen. Bebisen känner inte till när, hur eller varför denna högtid firas. Lika lite vet spädbarnet om samhället hon lever i och dess sociala och kulturella normer. Detta är något hen lär sig av föräldrar, syskon, släktingar, grannar, kamrater och lärare. Denna process kallas socialisation.

Socialisation är den process genom vilken individer lär sig och anpassar sig till vedertagna beteen-

demönster, normer, regler, värden och sedvänjor. Denna process börjar i spädbarnsåldern och pågår hela livet.

Socialisationen har såväl en individuell som en samhällelig beståndsdel. Den individuella beståndsdelen är den process där barnet utvecklas till en socialt kompetent människa medan den samhälleliga beståndsdelen är den process där människor anpassar sig till och återskapar samhällets strukturer.

SOCIALISATIONSAGENTER

Under socialisationsprocessen påverkas vi av en rad aktörer. Dessa så kallade socialisationsagenter överför beteendemönster, normer, värden och sedvänjor från gruppen eller samhället till individen. Till de viktigaste socialisationsagenterna hör:

1. familj

2. skola

3. vänner

4. yrkeskollegor

5. massmedier.

Man skiljer på primär och sekundär social isation. Den primära socialisationen äger rum under barndomen, i första hand inom familjen. Den sekundära socialisationen omfattar ungdoms- och vuxenlivet.

Genom att studera socialisationsprocesser kan vi öka förståelsen för hur och varför vi i hög grad anpassar oss till samhällets beteendemönster, normer, värden och sedvänjor. Kunskapen kan också förklara varför vi identifierar oss med en viss etnisk grupp samt hur könsroller uppstår och upprätthålls.

SOCIALA ROLLER

När du går in på en lektion vet du vad som förväntas av dig. Du sätter dig på ungefär samma plats och helst med samma person. Du förväntas räcka upp handen när läraren frågar något och att du ska anteckna vad som gås igenom på tavlan. När lektionen slutar kanske du förändrar ditt beteende. På rasten talar du annorlunda, förändrar ditt kroppsspråk och är mer fokuserad på dina kompisar. Detta är exempel på hur du som individ samspelar med din omgivning och anpassar ditt beteende efter olika sammanhang, som lektionen, rasten, fotbollsmatchen och släktmiddagen.

En människa kan gå ut och in i sociala roller och anpassa sig till de för väntningar som är förknippade med en specifik social position eller uppgift.

Varje individ innehar flera roller och rör sig mellan dem hela tiden. När olika roller innehåller oförenliga förväntningar talar man om rollkonflikt. Sådana kan uppstå mellan rollen som flickvän, fotbollsspelare och dotter. Rollkonflikter kan också uppstå när förväntningarna på rollbeteendet är oklara eller motstridiga.

På ett individuellt plan kan summan av våra roller förstås som vår identitet.

Vi människor har olika roller i olika sammanhang och beter oss ofta väldigt olika beroende på vilken roll vi just för stunden har. Vi kanske är tystlåtna i skolan men vågar ta plats på ett helt annat sätt på idrottsplatsen.

Fotbollssupportrar identifierar sig ofta väldigt starkt med sin klubb och ser andra klubbars supportrar som ”fiender”.

Människan i grupp

En grupp är ett antal individer som har något gemensamt, agerar tillsammans och har sociala relationer till varandra.

När vi talar om pensionärer, ungdomar eller invandrare är dessa inte grupper i beteendevetenskaplig mening utan kategorier baserade på ålder eller nationellt ursprung. Alla ungdomar, pensionärer eller invandrare behöver inte ha något mer gemensamt än just dessa kategorier.

PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRGRUPPER

Primärgrupper är de grupper av människor du står närmast och till vilka du har personliga relationer. Exempel på primärgrupper är familj, släkt och vänner, grupper du blir bekräftad i och finner din identitet i. Dina åsikter och värderingar är en del av identiteten. Samhörighetskänslan i en primärgrupp är mycket stark. Man brukar tala om vi-känsla

Sekundärgrupper är större grupper där det inte finns många personliga kontakter. Kontakterna är ofta tillfälliga. Dessa grupper hålls samman på grund av ett gemensamt intresse. Exempel på sekundärgrupper är ett politiskt parti eller en facklig organisation.

GRUPPIDENTITET

Identitet avser inte enbart individens unika egenskaper och bild av sig själv. Identitet kan även avse vad som särskiljer en viss grupp från andra. I stället för ”vem är jag?” frågar sig gruppen ”vilka är vi?” och inte minst – ”vilka är de?”.

Gruppidentitet bygger på att medlemmar visar tillhörighet gentemot andra genom gemensamma intressen och mål. Gruppidentiteten står i kontrast till andra grupper. Vi gör en skillnad mellan ”vi” (som ingår i gruppen) och ”de” (som inte ingår i gruppen). Detta kallas för ingrupp och utgrupp. Ingruppen är gruppen vi tillhör och vill tillhöra. Utgruppen är gruppen vi inte tillhör och ofta inte vill tillhöra men ändå jämför oss med.

I mötet mellan in- och utgrupper uppstår stereotyper och förenklade och fördomsfulla föreställningar om de som tillhör en viss grupp. Trots motsättningen mellan grupperna förutsätter de varandra. Ingruppen existerar i sin relation till utgruppen och vice versa. Motsättningen behövs alltså för att skapa sammanhållning och en identitet inom gruppen.

SUBKULTURER

Subkultur, eller delkultur, är en kultur som är typisk för en grupp som i något avseende skiljer sig från det dominerande mönstret i samhället. Ordet subkultur används ofta om själva gruppen som på något sätt kan uppfattas som avvikande. Etniska grupper som är i minoritet i ett land är en form av subkultur.

I Sverige har begreppet subkultur ofta använts på ett negativt sätt för att beskriva personer som förkastar samhällets normer, till exempel kriminella grupper och missbrukare som förenas i en drogkultur. Sådana subkulturer kallas ofta motkulturer.

Numera används begreppet subkultur ofta om ungdomskulturer, där medlemmarna förenas av gemensamma intressen, värderingar, klädstil, frisyr och/eller musiksmak. Till skillnad från motkulturer delar deltagarna i en subkultur ofta samhällets grundläggande värderingar. En person kan identifiera sig som hiphoppare, bara lyssna på hiphop, klä sig som en hiphoppare, bara umgås med andra hiphoppare och rent allmänt anse att människor som inte gillar hiphop är töntar.

Men det innebär såklart inte att personen inte följer lagar och regler.

Exakt var gränsen går för vad som är en subkultur och vad som bara är människor med gemensamma intressen är svårt att säga. Många skulle till exempel kalla fotbollssupportrar, skejtare och så kallade motorcykelknuttar för subkulturer, men kanske inte bangolfspelare, operafantaster eller surdegsbagare.

SAMMANFATTNING

* Identitet handlar om hur vi ser på oss själva och hur andra uppfattar oss. Socialisation är processen där vi lär oss normer, värderingar och beteenden för att fungera i samhället.

* Identitet formas av faktorer som kön, etnicitet, samhällsklass och sociala kategorier. Kulturella normer och stereotyper kan leda till begränsningar och konflikter mellan individens självbild och samhällets förväntningar.

* Socialisation sker genom att vi påverkas av familj, skolkamrater, vänner, arbetskollegor och medier. Det finns primär och sekundär socialisation. Socialisation formar vår anpassning till samhällets normer.

* Individer har flera sociala roller och anpassar sitt beteende efter olika sammanhang. Rollkonflikter kan uppstå. Grupper delas in i primärgrupper och sekundärgrupper.

Människor med ett gemensamt intresse kan i vissa fall bilda en subgrupp.

* Människor identifierar sig med grupper och skapar en känsla av samhörighet genom gemensamma mål och intressen. Detta kan leda till uppdelning i ”vi” och ”de”, vilket skapar stereotyper och fördomar.

* Individer kan ingå i subkulturer som avviker från den dominerande kulturen. Sociala kategoriseringar är naturliga men blir problematiska när de leder till diskriminering, ojämlikhet och intolerans.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär identitet?

2. Vad är en identitetsmarkör? Ge exempel.

3. Vad menas med socialisation?

4. Vilka är de viktigaste socialisationsagenterna?

5. Vad är skillnaden mellan primär och sekundär socialisation?

6. Vad är en social roll och vad kan orsaka en rollkonflikt?

7. Vad är skillnaden mellan en primärgrupp och en sekundärgrupp?

8. Vad är skillnaden mellan en ingrupp och en utgrupp?

9. Vad är en subkultur?

ÖVNINGAR

Sociala kategorier

Genom att kategorisera människor utifrån yttre kännetecken delar vi in varandra i sociala kategorier. Ge exempel på sociala kategorier och diskutera vad dessa kan säga om en person. Finns det stereotypa bilder av de sociala kategorier du valt?

När är jag mig själv?

Människor brukar ofta anpassa sig till den situation de befinner sig i. Det kan exempelvis vara att man är en person när man är med sina föräldrar och en annan när man är med sina kompisar.

1. Varför tror du att man ändrar och anpassar sig beroende på vem man umgås med?

2. Fundera över och diskutera i klassen hur ni förändras när ni befinner er i olika situationer tillsammans med olika människor. Tänk då också på frågan ”när är jag mig själv?”.

AVSNITT 2: mAKT OC h d ISK r I m INE r IN g

Makt handlar om förmågan att påverka och forma samhället. Maktmissbruk ligger ofta till grund för ojämlikhet.

Diskriminering uppstår när individer eller grupper behandlas orättvist baserat på exempelvis kön, etnicitet eller religion.

Att förstå detta är nyckeln till ett mer

rättvist samhälle.

ORD OCH BEGREPP

Auktoritet sägs en person ha som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta.

Auktoritär betyder ungefär diktatorisk och används för att beskriva envåldshärskare eller någon som bestämmer själv utan att bry sig om vad andra tycker.

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Diskrimineringslagen är en lag som syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en statlig myndighet som har i uppdrag att arbeta mot diskriminering och för lika rättigheter i samhället.

Hierarki kallas en ordning där någon eller något står över andra eller annat, som i sin tur kanske står över sådana som står ännu lägre.

Maktutövning sker på olika nivåer i samhället. Med makt kan man mena individens möjligheter att forma sitt eget liv och påverka sin livssituation. Makt kan även ha en mer diffus innebörd, exempelvis vem som har makt över samhällsutvecklingen.

Makt tar sig uttryck på olika sätt och påverkar samhället på flera nivåer. Politisk makt handlar om möjligheten att styra och påverka samhällsutvecklingen genom beslut och lagstiftning. Genom politiska institutioner och demokratiska processer kan riktningen för samhället avgöras, vilket gör politisk makt central för att forma framtiden. Ekonomisk makt är lika avgörande, då den påverkar resurser

och möjligheten att investera och konsumera. De som kontrollerar kapital och tillgångar har ett stort inflytande över ekonomiska flöden, arbetsmarknader och livsvillkor. Ekonomisk makt kan skapa möjligheter, men också ojämlikhet om den inte fördelas rättvist.

Medial makt kan vara oerhört kraftfull. Genom att sätta agendan och styra vilka frågor som diskuteras i offentligheten kan medier påverka våra åsikter, värderingar och prioriteringar. Det handlar inte bara om vad som rapporteras, utan också om hur det framställs, vilket formar våra uppfattningar om världen.

Har en hemmafru makt genom att hon kan styra över sin egen tid? Eller saknar hon makt eftersom hon är ekonomiskt beroende av sin partner?

ATT HA OCH UTÖVA MAKT

Makt kan betraktas som en handling, det vill säga att någon utövar makt. Makt kan även ses som en förmåga någon får genom att ha tillgång till maktresurser.

Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen, men kan också utövas på indirekt väg genom mer subtil och ibland dold påverkan.

Makt kan ta sig olika former beroende på hur den utövas och vilken effekt den har på individen eller gruppen. En tydlig form är direkt makt, där någon tvingas att agera mot sin vilja. Detta sker exempelvis när en domstol dömer en person för ett brott. Här är maktutövningen konkret och omedelbar, grundad i lagar och regler som samhället gemensamt har fastställt.

Indirekt makt fungerar på ett mer förfinat sätt och handlar om att påverka individens tankar, attityder och val. Det kan ske i vardagliga situationer, som när en person i ett kompisgäng är särskilt drivande och får andra att följa med på det som hen vill göra. Denna typ av makt bygger ofta på förtroende, charm eller övertygelse och handlar om att forma vilja snarare än att styra handlingar.

Både direkt och indirekt makt spelar en avgörande roll i våra liv och i samhället. Den ena är tydlig och omedelbar, medan den andra ofta är mer långsiktig och förfinad. För att förstå maktens dynamik är det viktigt att se hur dessa former samverkar och påverkar oss på olika nivåer.

Sektens makt

Sekters maktorganisation är ofta baserad på manipulation och kontroll. Dess strukturer fungerar som en pyramid. I botten finns medlemmar utan makt. Dessa är i majoritet. För att kunna klättra måste man visa lojalitet och hängivenhet till ledaren. Annars riskerar man uteslutning. I mellanskiktet finns de som stigit lite i grad. Här finns medlemmar som ”sköter sig”. I toppskiktet finns ledaren, som ofta är självutnämnd. Ledaren avgör vilka medlemmar som får stiga i rang genom att de uppfört sig väl och framför allt lytt ledaren.

TVÅNG OCH AUKTORITET

För att en person ska kunna utöva makt måste denne ha tillgång till något slags maktresurser som kan användas för att exempelvis belöna eller bestraffa någon annan. Olika former av maktutövning är olika effektiva. Det spelar stor roll för personen som utövar makt huruvida formen för maktutövning uppfattas som legitim eller ej. Vissa metoder

Amerikanen Charles Manson ledde i slutet av 1960-talet sekten ”Familjen” och beordrade medlemmarna att begå mord.

Mao Zedong var Kinas högste ledare från 1949 till sin död 1976. Under den så kallade kulturrevolutionen 1966–1976 fick han nästan gudomlig status.

är mer berättigade och acceptabla än andra. Om vi accepterar makten som legitim blir vi i regel mindre benägna att utöva motstånd. Minst legitimitet har makt som baseras på våld och tvång. Vid maktutövande med tvång reagerar människor ofta med motstånd och konflikter kan lätt uppstå. Maktrelationer baserade på fruktan är sällan långsiktigt hållbara.

Maktresurser

Vålds- och tvångsmedel. En diktator baserar sin makt över befolkningen och statsapparaten på våld och tvång, eller hot om våld. Samma sak gäller mannen som misshandlar sin fru.

Ekonomiska resurser. En arbetsgivare har makt över arbetstagaren som är beroende av sin löneutbetalning.

Utbildning och kunskap. En person med hög utbildning och eftertraktade kunskaper får makt genom sin yrkesroll. Personer som är duktiga inom sitt område har auktoritet. En sådan auktoritet eller expert har då makt och inflytande över andra när det gäller sitt speciella yrkesområde eftersom personen kan och vet mer än andra, som inte är experter.

Övertalningsförmåga. Att använda beröm eller klander i övertalningssyfte är ett sätt att utöva makt.

Social kontroll

Med social kontroll avser vi de processer och mekanismer som gör att de flesta individer handlar i enlighet med rådande regler, normer och värden. Inom sociologin skiljer man mellan extern och intern kontroll.

Straff och belöningar som används för att styra beteenden är exempel på extern kontroll. Det kan till exempel handla om att en person som bryter mot lagen kan dömas till fängelse. Intern kontroll är när individen har gjort det förhärskande normsystemet till sitt eget.

Människor inordnar sig inte alltid efter gruppens och samhällets normer. När vi bryter normer så använder sociologer termen avvikande beteende.

För att beteende ska klassas som avvikande förutsätts att det finns en föreställning om vad som är ett ”normalt” och önskvärt beteende. Om en handling ska betraktas som avvikande beror på i vilken slags situation, grupp eller samhälle den bedöms utifrån. Det är exempelvis alltid ett brott att skada en annan människa. I krig kan det däremot betraktas som en plikt.

Ju mer auktoritär, hierarkisk och sluten en grupp är, desto mindre tillåtande blir den mot avvikande beteende. Är gruppen dessutom utsatt för yttre hot blir den angelägen att hitta, fördöma och utesluta avvikare.

Under det så kallade Stanfordexperimentet 1971 (se sidan 70) var försökspersonerna antingen fångar eller fångvaktare.

Typer av diskriminering

1 Individuell diskriminering sker när enskilda personer utför handlingar som missgynnar andra.

2 Strukturell diskriminering handlar om att regler, föreskrifter eller praxis i ett samhälle, medvetet eller omedvetet, skapar ojämlikhet.

Stanfordexperimentet

Sociologer och psykologer har gjort många olika slags experiment för att se hur människors beteende påverkas om de tilldelas olika roller. Forskarna har också studerat om normer och värderingar förändras när vi byter roller och hur stor roll grupptryck, auktoritetstro och befallningar har.

Ett av de mest kända och omdiskuterade experimenten genomfördes 1971 på Stanford University i USA under ledning av Philip Zimbardo, en professor i socialpsykologi. Stanfordexperimentet, eller Stanford prison som det också kallas, studerade hur människor agerar när de blir fångar respektive fångvaktare. Deltagarna var studenter som anmält sig frivilligt. De blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare.

Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. En tredjedel av fångvaktarna bedömdes ha genuint sadistiska tendenser, och många av fångarna fann sig i att bli förnedrade. Under experimentets andra dag revolterade dock fångarna. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas på den sjätte dagen, vilket var mer än en vecka tidigare än planerat.

Experimentet har kritiserats för att ha varit oetiskt och för att ha varit ovetenskapligt. Men efter skandalen i Abu Ghurayb-fängelset i Irak 2004, där amerikanska fångvaktare förnedrat irakiska fångar, drog många paralleller till Stanfordexperimentet.

Deltagarnas reaktion döpte Philip Zimbardo till Lucifereffekten. Den visar hur enskilda individer genom att anta ett vi och dom-tänkande kan utföra tortyr, censur och kränkningar av människors privatliv.

Diskriminering

Diskriminering innebär att en person eller en grupp behandlas annorlunda på grund av faktorer som kön, hudfärg, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning eller politisk eller religiös åsikt. Detta kan drabba både individer och hela grupper. Föremål för diskrimi nering kan vara i princip vilka kategorier, gruppbildningar eller kollektiv som helst. Diskriminering delas ofta upp i individuell diskriminering och strukturell diskriminering. Individuell diskriminering sker när enskilda personer utför handlingar som missgynnar andra. Ett exempel är när en chef väljer bort arbetssökande på grund av kön eller ett obekant utländskt namn, trots att den sökande har rätt kvalifikationer.

Till skillnad från individuell diskriminering handlar strukturell diskrim inering om att regler, föreskrifter eller praxis i ett samhälle, medvetet eller omedvetet, skapar ojämlikhet. Detta innebär att diskriminering inte enbart praktiseras av individer, utan även kan vara inbyggd i samhällets institutioner, organisationer och företag. Exempel på struktu-

rell diskriminering kan vara lagar som gör det straffbart att vara homosexuell eller regler som skapar olika rättigheter för kvinnor och män.

I Sverige har flera diskriminerande lagar genom åren avskaffats eller omarbetats för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Samtidigt har vissa länder gått i motsatt riktning och infört lagar som inskränker medborgarnas rättigheter, exempelvis genom att förbjuda homosexualitet eller införa strängare abortlagstiftning.

I Sverige är diskriminering förbjudet enligt diskrimineringslagen. En myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), övervakar att lagen efterlevs. Även FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den svenska grundlagen fastslår att ingen får missgynnas eller kränkas för att de bryter mot normer.

Det är viktigt att notera att situationer där en individ nekas något inte per automatik är diskriminering. Att en person exempelvis inte får ett arbete på grund av att denne saknar rätt utbildning är inte diskriminering. Om individen däremot har rätt utbildning men nekas arbetet på grund av sin sexuella läggning eller ålder är detta ett tydligt fall av diskriminering.

Demonstration i New York 1989 till minne av Stonewallupproret 1969, som ses som en vändpunkt i kampen för homosexuellas och transpersoners rättigheter i USA.

SAMMANFATTNING

* Makt är förmågan att påverka samhället. Maktmissbruk kan skapa ojämlikhet. Diskriminering innebär orättvis behandling baserad på exempelvis kön eller etnicitet.

* Makt kan vara politisk, ekonomisk och medial.

* Direkt makt innebär att någon tvingas till en handling, medan indirekt

makt påverkar tankar och beteenden genom exempelvis socialt tryck.

* Sekter bygger på manipulation och lojalitet. Makt accepteras lättare om den uppfattas som legitim, men makt genom tvång leder ofta till motstånd.

* Samhället styr beteenden genom extern och intern kontroll. Avvikande beteende uppstår när normer bryts.

* Diskriminering kan vara individuell eller strukturell. I Sverige motverkas diskriminering av lagar.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär politisk makt?

2. Vad är ekonomisk makt och vilka konsekvenser kan den ha?

3. Vad är medial makt och hur kan den påverka samhället?

4. Vad menas med direkt och indirekt makt? Ge exempel på båda.

5. Vad är en maktresurs? Ge exempel på sådana.

6. Vad är social kontroll och vilka två typer skiljer man mellan?

7. Hur använder sig olika sekter av makt?

8. Hur påverkas avvikande beteende av sociala normer och grupptryck?

9. Vad var Stanfordexperimentet och vilken kunskap gav det om makt och roller?

10. Vad är skillnaden mellan individuell och strukturell diskriminering?

ÖVNINGAR

Maktutövning i Sverige Maktutövning sker på olika nivåer i samhället.

Med makt kan man mena individens möjligheter att forma sitt eget liv och påverka sin livssituation. Makt tar sig uttryck på olika sätt och påverkar samhället på flera nivåer. I Sverige har vi stora möjligheter att leva ett fritt liv utan statlig påverkan. Men kan det finnas områden där staten utövar makt över oss medborgare? Diskutera frågorna nedan.

1. I vilka sammanhang utövar staten makt genom tvång och våld?

2. I vilka sammanhang utövar staten makt genom ekonomiska medel?

3. I vilka sammanhang utövar staten makt genom utbildning och kunskap?

4. I vilka sammanhang utövar staten makt genom övertalning?

Strukturell diskriminering

Strukturell diskriminering handlar om att regler, föreskrifter eller praxis i ett samhälle, medvetet eller omedvetet, skapar ojämlikhet. Det innebär att vissa grupper missgynnas av den lagstiftning som ett land har. Sverige har vid flera tillfällen ändrat lagar i ett försök att minska ojämlikheten.

Diskutera på vilka sätt strukturell diskriminering kan begränsa individers möjligheter i samhället och vilka konsekvenser det kan få? Finns det fortfarande lagar eller regler som bidrar till strukturell diskriminering?

Ge i så fall exempel.

AVSNITT 3: N O rm E r, g ENUS OC h jäm STä LL dh ET

I det här avsnittet får du lära dig mer om normer, genus och jämställdhet, tre centrala företeelser som formar hur vi lever och samverkar i samhället. Normer styr våra förväntningar och beteenden, medan genus påverkar vår förståelse av kön och identitet. Jämställdhet bidrar till ett samhälle där män och kvinnor kan delta på lika villkor.

ORD OCH BEGREPP

Genus är ett annat ord för människors sociala kön.

Genussystem är ett begrepp som beskriver den sociala struktur som reglerar kön och skapar normer och förväntningar för män och kvinnor på både samhällsnivå och individnivå.

Heteronorm är den norm som säger att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle.

Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass.

Jämlikhet innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter.

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Könsroller kallas de roller som är kopplade till människors sociala kön.

Normkritik är ett sätt att arbeta mot diskriminering och exkludering genom att synliggöra och ifrågasätta hur vi tänker om vad som anses vara normalt.

Patriarkat är ett samhälle där det är männen (inte kvinnorna) som bestämmer.

Heteronormen har länge varit dominerande.

Normer

En norm är en oskriven regel som säger hur människor förväntas uppträda i en viss grupp, inom en viss kultur eller i ett visst samhälle.

Normer fungerar som riktlinjer för vad som anses vara acceptabelt, rätt eller normalt i ett socialt sammanhang. De påverkar våra attityder, värderingar och handlingar, ofta utan att vi är medvetna om det.

Normer förändras över tid. En individ anpassar sig till normer. Den kan också, aktivt eller inaktivt, skapa normer, och motsätta sig dem. Eftersom en norm pekar ut vad som anses vara normalt definierar den därmed även det som anses vara avvikande. För personer som av olika skäl inte passar in i rådande normer blir konsekvensen att de kan uppfattas som ”onormala”. De flesta följer en del normer och bryter mot andra.

Vi behöver normer i samhället för att veta hur vi ska bete oss.

Personer som följer en viss norm, så kallade normföljare, känner sig ofta bekväma i de sammanhang där just den normen är norm. Samtidigt kan de som inte passar in i en norm drabbas av utanförskap och stigma. Att synliggöra och undersöka normer är nödvändigt för att förstå hur vårt samhälle är uppbyggt. Normer är tätt sammankopplade med och påverkar synen på kön, sexualitet, relationer, jämställdhet och inte minst det egna jaget.

MANSNORMEN OCH HETERONORMEN

Ett exempel på en norm i samhället är mansnormen. Generellt har personer som betraktas som män bättre yrkesmässiga och ekonomiska möjligheter än personer som inte är män. På grund av mansnormen får personer som är män åtkomst till offentliga arenor, musikscener, chefsposter, expertuppdrag och yrkesroller som genererar mer makt i större utsträckning än andra. Egenskaper som anses vara manligt kodade värderas också högre än kvinnligt kodade egenskaper.

Heterosexualitet, att personer av olika kön blir kära i och bildar familj, är ett exempel på en praktik för samlevnad som under lång tid har gjorts till norm. Heterosexualiteten har skapat en heteronorm. Heteronormen förutsätter att alla människor är antingen kvinnor eller män, heterosexuella samt vill leva i heterosexuella relationer. Personer som är hetero kan prata fritt om sin sexualitet i skola och på jobb utan att behöva riskera att utsättas för kränkande eller stereotypa frågor och utan att behöva ”komma ut”. De som lever i enlighet med heteronormen har länge bekräftats av samhället och premierats genom lagar och regler.

NORMKRITIK

Alla normer är inte enkla att uppfatta. En del är helt enkelt så invanda att vi inte tänker på dem. Ett sätt att synliggöra rådande idéer om hur vi bör vara och agera är att tänka normkritiskt.

Normkritik är metoder och teorier som används för att arbeta mot diskriminering och exkludering. Syftet med att arbeta normkritiskt är att synliggöra och ifrågasätta hur vi tänker om vad som anses vara normalt. I ett normkritiskt arbete är utgångspunkten att problematisera de rådande normerna eller de som upprätthåller dem, snarare än att undersöka det eller de som avviker från dem. Med ett normkritiskt förhållningssätt kan man försvaga och förändra normer med målet att göra samhället mer tolerant.

Patriarkat, feminism och intersektionalitet

Ett patriarkat är ett socialt system där kvinnor underordnas män. Patriarkatet är en djupt rotad samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt. En konsekvens av patriarkatet är att män i regel får högre lön än kvinnor för samma arbete och arbetsfördelningen i hemmet leder till att kvinnor utför mer obetalt arbete.

Även våldtäkter, pornografi och kvinnlig prostitution kan ses som former av manligt förtryck och effekter av en patriarkal struktur. Patriarkatet är till exempel anledningen till att det finns en mansnorm.

Feminism är en teori och en social och aktivistisk rörelse som strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Feminismen är inte en enhetlig ideologi utan består av flera olika synsätt som gör sina egna tolkningar och beskrivningar av det patriarkala förtrycket och hur det ska utplånas. Feminismen kan delas in i två huvudgrupper: essentialistisk feminism och konstruktivistisk feminism.

Enligt essentialistisk feminism finns det grundläggande biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor anses till exempel födas med moderliga egenskaper. Sådana kvinnliga egenskaper är minst lika mycket värda som de egenskaper män anses födas med och bör därför uppvärderas.

Konstruktivistisk feminism innebär att man i stället skiljer på biologi och kultur. Män och kvinnor har visserligen olika biologiska kön men föds inte med egenskaper som är speciella för deras kön. I stället menar

Fransyskan Marie Colin, som har Downs syndrom, utmanar rådande normer för hur en framgångsrik skådespelerska ska vara.

Svarta amerikanska feminister upplevde att varken den feministiska rörelsen eller den antirasistiska rörelsen tillräckligt väl belyste förtrycket av svarta kvinnor.

man att idéer om skillnader mellan kön skapats under historien och av samhället och att dessa är konstruerade.

Intersektionalitet är ett begrepp som kommer från den svarta feminismen och belyser hur förtryck uppstår i skärningspunkten mellan maktrelationer såsom ras, kön och klass. Begreppet kommer från USA, där svarta feminister upplevde att varken den feministiska rörelsen med främst vita kvinnor eller den antirasistiska rörelsen med främst icke-vita män tillräckligt väl kunde beskriva och analysera det förtryck som svarta kvinnor utsätts för.

Intersektionalitet handlar om att se hur en persons identitet och upplevelser samtidigt påverkas av flera sociala kategorier som kön, etnicitet och klass. I stället för att se dessa sociala kategorier som separata företeelser, visar intersektionalitet hur de samverkar och förändrar varandra beroende på sammanhang, och därmed hur samhällets regler och strukturer skapar eller förstärker orättvisor. En person som är en svart homosexuell kvinna upplever en form av förtryck och en vit transkvinna ett annat.

Bara för att personer ingår i samma sociala kategorier (som kön, klass, etnicitet) innebär det inte per definition att de har samma behov eller levnadsvillkor. Inom alla kategorier finns det olika upplevelser och erfarenheter som skiljer människor åt.

Genus och jämställdhet

Genus är ett begrepp som används för att förstå idéer och handlingar som formar människans sociala kön. När man pratar om genus och socialt kön utgår man från att kön är en social konstruktion . Det innebär att kön ses som något föränderligt och något som vi människor skapar genom att tillskriva till exempel män och kvinnor olika egenskaper.

Trots att det svenska samhället ofta beskrivs som jämställt finns det fortfarande skillnader baserade på kön. Skillnaderna beror på den rådande föreställningen om ett genussystem. Ett genussystem är en kombination av uppfattningar, normer och regler om hur män respektive kvinnor ska vara. I detta system ses kön som en dikotomi, det vill säga att män och kvinnor ses som två motpoler. Därmed separeras män och alla egenskaper som anses höra till mansrollen från kvinnor och alla egenskaper som anses höra till kvinnorollen.

DIKOTOMI

Genusordningen påverkar bland annat hur kvinnor och män fördelar uppgifter i hushållet eller väljer yrken och utbildningar. Genussystemet är inte av naturen givet utan skiljer sig åt beroende på kultur, samhälle och historisk tid.

Genom att ställa det som betraktas som typiskt manligt mot det som betraktas som typiskt kvinnligt kan man synliggöra hur olika vi ser på män och kvinnor och hur genusordningen fungerar.

En effekt av det rådande genussystemet är att män fortfarande förväntas vara de som gör karriär, blir chefer och därmed får hög lön. Kvinnor förväntas däremot ta mer ansvar för barnuppfostran, städning och matlagning, det vill säga det obetalda arbetet med hem och barn. I förlängningen får kvinnan en sämre löneutveckling och därmed en lägre pension. Kvinnor riskerar alltså att diskrimineras i större utsträckning än män till följd av de föreställningar som finns om vad kvinnor respektive män förväntas göra.

Flera politiska åtgärder har vidtagits för att minska klyftorna mellan män och kvinnor och öka jämställdheten i samhället. Ett exempel på det är regleringar i föräldraförsäkringen. Numera är 90 föräldradagar låsta till vardera föräldern.

Trots att Sverige brukar beskrivas som det mest jämställda landet i världen är landet långt ifrån jämställt. Kvinnor missgynnas i hög utsträckning i samhället. Ett exempel på det är att män tjänar mer än

Man förnuft oberoende subjekt aktiv offentlig

Kvinna känsla beroende objekt passiv privat

Egenskaper som traditionellt förknippats med manlighet respektive kvinnlighet.

Statyer runt om i Sverige kläs i bärsjal på den internationella manssdagen för att uppmärksamma orättvisor i föräldraskapet och uppmuntra pappor att tillbringa mer tid med sina barn.

kvinnor. Fem år efter examen är kvinnors lön nästan 25 procent lägre än männens trots lika lång utbildning. Detta förstärks av att kvinnors inkomst halkar efter på grund av att de tar ut mer föräldraledighet. Trots att mammor och pappor har samma rätt att vara föräldralediga med sina barn är män föräldralediga färre dagar än kvinnor och tar ut en mindre del av föräldraförsäkringen än kvinnor. I flera år har utvecklingen stått stilla, men 2023 tog män ut drygt 30 procent av föräldradagarna och kvinnor närmare 70 procent av dagarna. 1985 tog kvinnor ut 94 procent av föräldradagarna och män 6 procent.

Ett annat område där kvinnor missgynnas är exempelvis beslutsfattande och ledande positioner. Män sitter på de flesta höga positionerna i de flesta av samhällets sektorer såsom politiken, näringslivet och universitet och högskolor. I ledningen för svenska börsföretag är den manliga dominansen påtaglig. 2023 var endast 10 procent av styrelseordförandena kvinnor och 14 procent av företagen hade en kvinna som verkställande direktör.

I branscher som är traditionellt manligt kodade är män överrepresenterade som chefer. Också inom universitet och högskolor finns det en snedfördelning mellan män och kvinnor. Här skiljer sig villkoren för kvinnor och män åt när det gäller till exempel anställning och tillgång till forskningsmedel. Endast tre av tio professorer är kvinnor.

Tvåkönsnormen

När ett barn föds är frågan om det blev en pojke eller flicka ofta den första frågan till de nyblivna föräldrarna.

Att vara man/pojke eller kvinna/flicka spelar stor roll för hur en person betraktas och vilken plats i samhället och roll i det sociala umgänget personen får.

Att utgå från att alla människor tillhör ett av två befintliga kön kallas tvåkönsnormen. Tvåkönsnormen delar upp mänskligheten i två kön, vilket genomsyrar vårt sätt att tänka om hur samhället i stort ser ut men även hur enskilda individer förväntas vara.

Det biologiska könet avser fysiologiska skillnader mellan kategorin män och kategorin kvinnor. Däremot går det att vara född i ett biologiskt kön men känna sig hemma i ett annat. Det kön en person identifierar sig med kallas för den personens könsidentitet .

CISPERSONER OCH TRANSPERSONER

En person vars könsidentitet stämmer överens med hens biologiska och juridiska kön brukar benämnas cisperson. Att vara cis är till exempel om man känner sig som kvinna och har en kropp som ser ut som en kvinnas kropp brukar se ut.

Motsatsen till cis är trans. Personer som identifierar sig som transpersoner har det gemensamt att deras könsidentitet (det kön de ser sig ha) och/eller könsuttrycket (hur de uttrycker sitt kön, till exempel genom kläder) inte stämmer överens med vad andra förväntar sig av dem. De kanske känner sig som en kvinna och klär sig som en sådan men har en kropp som ser ut som en mans kropp brukar se ut.

I diskussioner om genus och sexualitet ligger fokus oftast inte på heterosexuella cispersoner, som är i majoritet. Det är viktigt att komma ihåg att även cispersoner påverkas av normer och förväntningar om vad som traditionellt sett anses vara manligt respektive kvinnligt.

INTERSEX OCH FLER ÄN TVÅ KÖN

En del barn föds med en obestämbar könstillhörighet. Det kan vara att barnet föds med könskromosomer, könskörtlar (det vill säga äggstockar eller testiklar) eller könsorgan som inte utvecklats som förväntat för en biologiskt manlig respektive kvinnlig kropp. Den medicinska termen för detta är DSD (Disorder of Sex Development). En mindre stigmatiserande benämning är Differences in Sex Development . Ofta märks

De traditionella symbolerna för kvinna respektive man. Många ifrågasätter denna strikta uppdelning i bara två kön.

SAMMANFATTNING

* Normer är oskrivna regler som styr beteenden och förväntningar i samhället. Genus handlar om sociala konstruktioner av kön och identitet. Normer påverkar synen på kön, sexualitet och jämställdhet.

* Heteronormen utgår från att alla är heterosexuella och delar upp människor i två kön. De som avviker från dessa normer riskerar utanförskap och diskriminering.

* Normkritik granskar och ifrågasätter normer för att minska diskriminering. Patriarkatet är en samhällsstruktur där män har mer makt och kvinnor

tillståndet inte vid födseln utan upptäcks senare. Om en persons DSD behöver behandlas utförs vanligtvis hormonbehandling eller kirurgiska ingrepp.

För en del personer som föds med DSD är det enbart en medicinsk diagnos. Andra ser det som en könsidentitet och beskriver sig själva som intersex eller intersexperson. I:et i hbtqi står för intersex. Intersex är erfarenheten av att ha en kropp som medfött bryter mot normer kring kön.

Det är inte alla länder som tvunget delar in människor i två kön. I vissa länder finns även ett tredje kön. 2014 beslutade Australiens högsta domstol att erkänna ett tredje kön. Enligt beslutet ska man inte behöva tvingas att välja ett av två kön. I stället ska man utöver man och kvinna kunna välja att kalla sig könsneutral. Tyskland blev det första landet i Europa att erkänna ett tredje juridiskt kön. Det innebär att föräldrar kan välja bort att könsbestämma sitt nyfödda barn. I Sverige är detta inte möjligt.

underordnas. Kvinnor missgynnas ekonomiskt och socialt på grund av patriarkala strukturer.

* Feminismen strävar efter jämställdhet och har olika inriktningar. Essentialistisk feminism betonar biologiska könsskillnader, medan konstruktivistisk feminism ser kön som socialt konstruerat. Intersektionalitet visar hur kön, klass och etnicitet samverkar i förtryck.

* Genussystemet skapar en hierarki mellan könen och påverkar yrkesval, löner och hushållsarbete. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet, vilket påverkar

deras löneutveckling negativt. Trots jämställdhetsåtgärder är kvinnor fortfarande underrepresenterade i ledande positioner.

* Tvåkönsnormen delar upp människor i män och kvinnor, men könsidentitet kan skilja sig från biologiskt kön. Cispersoner identifierar sig med det kön de föddes med, medan transpersoner inte gör det. Intersexpersoner föds med kroppsliga variationer som bryter mot könsnormer.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är en norm och hur påverkar den individen och samhället?

2. Varför är det viktigt att synliggöra och undersöka normer?

3. Vad innebär mansnormen och vilka konsekvenser har den?

4. Vad är heteronormen och vilka problem kan den skapa?

5. Vad innebär normkritik och vad är syftet med ett normkritiskt förhållningssätt?

6. Vad är patriarkatet och hur påverkar det samhället?

7. Vad är det för skillnad mellan essentialistisk feminism och konstruktivistisk feminism?

8. Vad är intersektionalitet och varför är det viktigt?

9. Vad är skillnaden mellan cispersoner och transpersoner?

10. Vad är tvåkönsnormen och hur utmanas den i vissa länder?

ÖVNINGAR

Varför finns normer?

Normer spelar en stor roll för hur samhället fungerar.

Som du läst i avsnittet kan normer ibland bidra till att vissa grupper får fördelar medan andra exkluderas, vilket skapar ojämlikhet och orättvisa.

Kan det finnas situationer där normer är viktiga eller till och med nödvändiga? Diskutera olika exempel där normer spelar en positiv roll och motivera varför de behövs i just dessa sammanhang.

Patriarkat

Ett patriarkat är ett socialt system där kvinnor underordnas män. Patriarkatet är en djupt rotad samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt. Patriarkatet är till exempel anledningen till att det finns en mansnorm.

Om du skulle argumentera för att vi lever i ett patriarkalt samhälle, vilka argument skulle du då lyfta fram? Diskutera med någon i klassen som är av motsatt åsikt. Kan det finnas något som talar mot att vi lever i ett patriarkalt samhälle?

Homosexuellas rättigheter i Sverige under 1900-talet

1907: Nils Santesson fälls för homosexuell otukt och döms till tio månaders straffarbete.

1944: Homosexualitet slutar vara olagligt. Från och med 1944 räknas homosexualitet i stället som en sjukdom som kan behandlas på olika sätt.

1999: Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning träder i kraft.

2003: Brottet hets mot folkgrupp utvidgas så att också hets med anspelning på sexuell läggning omfattas. Registrerade partner ges möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. En sambolag som gäller både samkönade och olikkönade samboförhållanden träder i kraft.

2006: Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever börjar gälla.

1950: RFSL grundas som en avdelning av danska Forbundet af 1948 och blir en egen organisation 1952.

1979: Efter stora protester avskaffar Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsdiagnos.

1987: Bastuklubbslagen införs, som ett förbud mot bastuklubbar, där män sökte tillfälliga sexuella kontakter med andra män. Detta var i syfte att förhindra spridandet av HIV. Lagen avskaffads 2004.

1995: Lag om registrerat partnerskap för samkönade par införs.

2011: Ett utökat grundlagsskydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning införs.

2009: Könsneutrala äktenskap godkänns i lag.

AVSNITT 4: K LASS

Klassamhälle kan verka vara något som hör till historien och inte har plats i vårt samhälle i dag. Men har klassamhället försvunnit helt?

ORD OCH BEGREPP

Arbetarklass är en samhällsklass som mest består av arbetare eller personer som är anställda och som inte är chefer och inte har så hög utbildning.

Kapitalism betyder att fabriker och andra företag ägs av privatpersoner eller företag som i sin tur ägs av privatpersoner (och inte av staten).

Klassresa är byte till en annan samhällsklass, till exempel när en person vars föräldrar är arbetare studerar på universitet och får ett jobb som gör att hen räknas som medelklass.

Liberalism är en politisk lära med olika inriktningar som betonar att människan ska vara fri.

Medelklass är en samhällsklass som består av personer som ofta har högskoleutbildning och som till exempel arbetar som tjänstemän eller har egna små företag.

Prekariat är en sammanfattande benämning på personer som inte omfattas av de trygghetssystem som följer av en fast anställning.

Samhällsklass är en kategori i samhället med människor som till

exempel har liknande arbeten eller utbildning eller tjänar ungefär lika mycket pengar.

Socialism är en politisk åskådning som hävdar att en grupp eller ett kollektiv är bättre på att lösa ekonomiska och sociala problem än den enskilda individen.

Överklass är en samhällsklass som består av dem som har mest pengar och mest makt.

Vad innebär klass?

Klass handlar om hur olika grupper av befolkningen lever under olika sociala och ekonomiska omständigheter. Ofta kategoriseras klass som en viss grupp med liknade yrken, utbildningsnivå, inkomster och arbetsförhållanden. Den traditionella indelningen av samhällsklasser definierar arbetarklass, medelklass och överklass.

Genom att kategorisera människor i olika samhällsklasser synliggörs den hierarki som råder i samhället. Vissa grupper har mer makt och bättre eko-

nomiska förutsättningar än andra och hamnar därmed högre upp i hierarkin.

En människa kan byta klassposition under livet och därigenom få en annan klassposition än sina föräldrar. När en individ rör sig mellan olika klasspositioner kallas det för att hon gör en klassresa.

Att röra sig mellan olika samhällsskikt kallas även för social rörlighet. I vissa samhällen är det enklare att göra en klassresa än i andra.

Genom sitt äktenskap med kronprinsessan Victoria gjorde prins Daniel en klassresa, från medelklass till överklass.

Karl Marx och klassamhället

Hur kommer det sig att vissa får mer makt och pengar än andra? Att samhället inte är jämlikt kan förklaras på flera sätt. Enligt Karl Marx skapas det ojämlika samhället när medborgare kämpar om samma tillgångar. Den med bäst förutsättningar vinner, vilket leder till att de rika blir rikare och de fattiga förblir fattiga. Bäst förutsättningar i det här sammanhanget är alltså den som har ekonomiska resurser, makt och kontroll över produktionsmedlen.

Enligt Marx pågår en klasskamp mellan de han kallar för kapitalisterna, de rika, och arbetarna, de fattiga. De varor som arbetarna producerar är mer värda än den lön de får av kapitalisten. Detta skapar en konflikt eftersom kapitalisterna tjänar pengar på arbetarna.

Marx menar att den enda vägen till ett jämlikt samhälle är att överföra den ekonomiska makten till arbetarklassen genom att produktionsmedlen ägs av folket gemensamt och inte av de enskilda kapitalisterna. Med ett gemensamt ägande och jämn fördelning kan vi, enligt Marx, nå ett klasslöst samhälle.

För Karl Marx (bilden) och hans kollega Friedrich Engels var klasskampen en central tanke.

Personer med arbetarbakgrund som studerar vidare efter gymnasiet gör ofta en klassresa.

Vad innebär klass i dag?

Ibland sägs det att begreppet klass har spelat ut sin roll i det samtida samhället. Argumentet för det är att vi lever mer fritt, har fler valmöjligheter, rör oss mellan olika livsstilar och sociala sammanhang på ett sätt som människor aldrig tidigare gjort.

Samtidigt ökar klyftorna mellan de rikaste och fattigaste i flera delar av världen. Då kan klass ändå fortfarande vara relevant för att förstå hur ojämlikhet uppstår och upprätthålls, även i det samtida samhället.

Den franske sociologen Pierre Bourdieu har vidareutvecklat klassbegreppet och menar att det finns tre former av kapital som är avgörande för en persons position i den sociala hierarkin. Enligt honom bestäms en persons klass av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital.

Ekonomiskt kapital handlar om individens ekonomiska resurser, såsom inkomst och förmögenhet. Kulturellt kapital innefattar utbildning, språkkunskaper och förståelse för kulturella normer och värderingar som är högt värderade i samhället. Socialt kapital handlar om en persons kontaktnät samt de resurser och möjligheter dessa relationer kan erbjuda. Enligt Bourdieu samverkar dessa kapitalformer för att reproducera klasskillnader.

Som ett alternativ till den traditionella klassanalysen har på senare år begreppet prekariat börjat användas mer och mer. Prekariatet är den växande grupp människor som saknar fast anställning och lever under mycket otrygga ekonomiska villkor, vilket gör att de saknar möjligheter att planera sitt liv långsiktigt.

Även om alla barn i Sverige har samma rättigheter, har inte alla samma förutsättningar. Föräldrarnas utbildning, hälsa och ekonomi är sådant som kan påverka barns skolgång och val av yrke. Detta kan ha stor betydelse för hur en person klarar sig i livet men är inte avgörande. Det gör att vi inte heller i dag kan bortse från klass som begrepp.

SAMMA RÄTTIGHETER

I Sverige har alla barn och ungdomar lagstadgad rätt till kostnadsfri utbildning. Detta skapar en grundläggande möjlighet för varje individ att skapa en god framtid. Trots denna rättvisa grundprincip är förutsättningarna för utbildning långt ifrån jämlika. Faktorer som bostadsort, skolval, familjebakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesliv samt familjens ekonomiska situation påverkar en individs möjligheter att lyckas i skolan. Kan man då säga att vårt samhälle i praktiken är jämlikt?

Pierre Bourdieu vidareutvecklade klassbegreppet.

förgymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning

Andel (%) elever som uppfyllt betygskriterierna i alla ämnen i förhållande till föräldrarnas utbildning läsåren 2019/20–2023/24.

I diskussioner kring försämrade skolresultat pekas ofta skolor i områden med hög andel invånare med utländsk bakgrund ut som problematiska eller mindre framgångsrika. Elever som nyligen anlänt till Sverige kan visserligen ställas inför särskilda utmaningar, såsom språksvårigheter och en annorlunda skolmiljö, jämfört med elever som är födda och uppvuxna här. Dock är det viktigt att understryka att etnisk bakgrund i sig inte har någon direkt betydelse för skolprestationer. Det som däremot har en påvisad inverkan är socioekonomiska faktorer, såsom föräldrarnas utbildningsnivå och familjens ekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer kan ha avgörande betydelse för en individs skolgång och framtida livsmöjligheter. Med rätt stöd, motivation och tillgång till resurser kan även individer som växer upp under mindre gynnsamma förhållanden skapa sig ett gott och framgångsrikt liv. Därför kan det vara viktigt att samhället aktivt arbetar för att minska klyftorna och skapa jämlikhet.

FAMILJENS BETYDELSE

Undersökningar visar att föräldrarnas utbildningsnivå ofta påverkar deras barns skolresultat. Barn som kommer från hem där föräldrar har en högre utbildning får oftare stöd och hjälp i sina studier. Välutbildade föräldrar ser det som en självklarhet att deras barn ska satsa på högre studier efter gymnasiet.

I hem utan studietraditioner är det vanligare att barnen inte uppnår samma betygsresultat som elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå. Det är dock ett problem om en person som egentligen har viljan och förutsättningar för studier vid universitet eller högskola inte får den hjälp och uppmuntran som krävs.

Även familjens ekonomi påverkar ungdomars förutsättningar att lyckas i skolan. Det är visserligen gratis att gå i skolan, men barn vars föräldrar har ekonomiska bekymmer, till exempel på grund av arbetslöshet, mår generellt sämre än andra barn.

En annan faktor som också är kopplad till ekonomi och som kan påverka skolarbetet negativt är trångboddhet. När många personer delar bostad kan det vara svårt att hitta en plats att göra läxor utan att bli störd.

Tyvärr växer också många barn och ungdomar upp i hem där en eller båda föräldrarna missbrukar till exempel alkohol eller narkotika. I andra fall lider någon av de vuxna i hemmet av sjukdom, antingen fysisk eller psykisk. Barn som lever under otrygga förhållanden får det svårare att koncentrera sig på skolarbetet.

SPRÅK OCH KULTURELL BAKGRUND

En del av de elever som går i grundskolan i dag har bara varit en kort tid i Sverige. Många av dem har flytt undan krig och förföljelse. Dessa elever måste lära sig ett nytt språk och sätta sig in i nya vanor och traditioner. Språksvårigheter och kulturskillnader gör att vissa invandrarelever kan få det svårt i skolan.

En del nyanlända ungdomar kommer från länder som har stränga regler i skolan. I Sverige förväntas eleverna ta stort ansvar för sina studier och tänka kritiskt. De uppmuntras att ifrågasätta och lärarna är inte lika auktoritära som i många andra länder.

Somliga uppfattar detta som att det inte finns några regler eller krav på att visa respekt i den svenska skolan och att man kan göra vad man vill. Att ta till sig ett annat lands traditioner och koder för hur man ska uppföra sig i olika situationer kan ta tid.

Goda kunskaper i svenska språket är avgörande för att en person ska klara sig bra i skolan. Trots det går många ungdomar med invandrarbakgrund i skolor där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Det beror på boendesegregationen i många städer, där det

Malmö universitet ligger i en stad med stor segregation och där förutsättningarna för högre studier varierar kraftigt.

i vissa områden nästan bara bor människor med utländsk bakgrund. Det innebär en extra utmaning eftersom det är svårt att lära sig svenska när nästan ingen i omgivningen pratar svenska. Om de vuxna i familjen inte kan svenska kan de inte heller hjälpa barnen med skolarbetet.

I Sverige är vissa bidrag behovsprövade medan till exempel barnbidrag betalas ut till alla, oavsett hur stora inkomster föräldrarna har.

VEMS ANSVAR?

Hur klasskillnader ska arbetas bort har länge varit en central politisk fråga och har berört allt ifrån tanken att fördela elever i kommunen till olika skolor till finanspolitiska beslut.

Politiskt har vänstersidan menat att det behöver tillföras ekonomiska resurser i form av bidrag för att migranter ska ha en chans att komma igång med sitt liv när de kommer till Sverige. Mer bidrag, anser vissa på högersidan, cementerar i stället klyftorna mellan rika och fattiga och leder till ett bidragsberoende som gör det svårare att komma ut på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att komma ihåg att en del människor befinner sig i ekonomisk utsatthet på grund av faktorer de inte kan kontrollera. Därför kan en del behöva hjälp i form av ekonomiskt stöd. Arbetslöshet på grund av uppsägningar på en arbetsplats kan vara en orsak till att man hamnat i en ekonomisk utsatthet. Statliga institutioner som Arbetsförmedlingen kan då hjälpa till att få ut personen på arbetsmarknaden igen.

Många menar också att arbete och utbildning är en förutsättning för migranter som kommer till Sverige för att de ska kunna lära sig språket, kulturen samt lagar och regler. Det är alltså viktigt inte bara av ekonomiska skäl utan även för deltagandet i det sociala livet och välbefinnandet. Vissa av de vuxna som kommer till Sverige från andra länder saknar kunskaper som är nödvändiga för att de ska kunna få jobb. Det handlar framför allt om bristande språkkunskaper. Det är kommunerna som är skyldiga att erbjuda den utbildning som behövs.

Svenskar i allmänhet har stort förtroende för myndigheterna och räknar med att få stöd från det offentliga i svåra situationer. Men alla är inte överens om vem som ska ha ansvaret för den enskildes livssituation. Vissa anser att individen har ett eget ansvar och att staten bör ingripa så lite som möjligt i människors privatliv. Andra menar att staten måste garantera att den som behöver hjälp verkligen får det.

I Sverige har vi en fördelningspolitik som ska jämna ut skillnader mellan fattiga och rika. Skattemedel går bland annat till olika former av bidrag som betalas ut efter behov. Det finns också ett kommunalt utjämningssystem där pengar förs över från rika till mindre välbeställda kommuner.

Fördelningspolitiken är ofta omdiskuterad. Exempelvis menar vissa att direkta skatter på inkomster drabbar den som arbetat för sin lön.

Andra menar att barnbidrag bör vara behovsprövade och inte delas ut till alla föräldrar som har barn, eftersom det inte finns något behov hos mer förmögna familjer. På så sätt skulle de som har sämre ekonomi få mer.

Frågan hur klasskillnader ska motverkas och vilket ansvar staten bör ta är en fortsatt central del av den politiska debatten. Oavsett om lösningarna handlar om ekonomiskt stöd, utbildning eller arbetsmarknadsåtgärder, är målet att skapa ett samhälle där alla har samma möjlighet att lyckas, oberoende av bakgrund eller andra förutsättningar.

Huruvida detta ska uppnås genom individens eget ansvar eller genom statliga insatser är en fråga som delar opinionen. Men i grunden handlar det om att bygga ett jämlikt samhälle där alla kan delta och bidra, både ekonomiskt och socialt.

SAMMANFATTNING

* Klasskillnader finns fortfarande och påverkar människors livsvillkor. Ofta kategoriseras klass som en viss grupp med liknande yrken, utbildningsnivå, inkomster och arbetsförhållanden.

* Människor kan byta klassposition under livet, vilket kallas klassresa eller social rörlighet. Förutsättningarna för detta varierar beroende på samhällets struktur och tillgång till resurser.

* Karl Marx menade att samhället är ojämlikt på grund av en konflikt mellan kapitalister, som äger produktionsmedlen, och arbetare, som utför arbetet.

För att uppnå jämlikhet föreslog han att ekonomisk makt skulle överföras till folket genom gemensamt ägande.

* Pierre Bourdieu utvecklade klassbegreppet och menade att en persons position i hierarkin avgörs av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Dessa resurser påverkar individens möjligheter i livet och bidrar till att klasskillnader reproduceras.

* Prekariatet är en växande grupp som saknar fast anställning och lever under osäkra ekonomiska förhållanden. Socioekonomiska faktorer påverkar

barns skolgång och framtid, och trots fri utbildning har inte alla samma förutsättningar att lyckas.

* Klasskillnader diskuteras politiskt utifrån olika perspektiv. Vissa anser att ekonomiskt stöd minskar klyftorna, medan andra menar att bidrag cementerar skillnaderna. Oavsett strategi handlar debatten om hur samhället ska bli mer jämlikt.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär begreppet klass?

2. Vad menas med klassresa och social rörlighet?

3. Hur förklarade Karl Marx uppkomsten av klasskillnader?

4. Vad menade Marx var lösningen på klasskillnader?

5. Hur vidareutvecklade Pierre Bourdieu klassbegreppet?

6. Vad är prekariatet och hur skiljer det sig från traditionella klasskategorier?

7. Hur påverkar föräldrarnas utbildning och ekonomi barns skolgång?

8. Hur påverkar socioekonomiska faktorer skolresultat i Sverige?

9. Vad är fördelningspolitik och vad är syftet med den?

10. Vilka politiska perspektiv finns kring hur klasskillnader ska motverkas?

ÖVNINGAR

Klassbegreppet

I historieböckerna diskuteras ofta olika samhällsklasser och deras betydelse, men många menar att klasskillnader fortfarande existerar i dag, även om de kan se annorlunda ut än förr. Fundera och diskutera utifrån frågorna nedan.

1. Om du skulle övertyga någon om att vårt samhälle fortfarande är uppdelat i olika klasser, vilka argument skulle du använda? Försök att hitta konkreta exempel, både från Sverige och andra delar av världen, som visar på skillnader i inkomst, utbildning, möjligheter eller levnadsstandard.

2. Diskutera sedan med någon som har en motsatt uppfattning och argumentera för din syn på saken. Kom ihåg att lyssna på varandras perspektiv och försöka förstå motpartens resonemang.

Samma rättigheter

Under rubriken Samma rättigheter står det att alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri utbildning och att det skapar en grundläggande möjlighet för varje individ att skapa en god framtid.

Diskutera om detta är tillräckligt för att alla ska ha samma möjlighet till en god framtid. Finns det andra faktorer som spelar roll och i så fall vilka?

AVSNITT 5: E TNICITET OC h NATIONELLA m INO r ITETE r Genom de senaste decenniernas invandring har Sverige utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. Men även långt tidigare fanns det i landet människor med olika etnicitet, ett begrepp som inte är synonymt med nationalitet.

Sedan år 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter med särskilda rättigheter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

ORD OCH BEGREPP

Etnicitet betyder tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp.

Etnocentrism är när en person eller en grupp bedömer den egna etniciteten och kulturen som bättre än andra.

Nationalitet är att ha medborgarskap i en viss stat.

Nationell minoritet kallas en minoritet som har blivit erkänd och fått särskilda rättigheter i ett land.

Stereotyp är en mycket förenklad förklaring eller beskrivning av hur någon är.

Etnicitet

Etnicitet betyder känsla av tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp. Det som avgör en folkgrupps etnicitet är främst hur gruppen själv väljer att identifiera sig. Gruppen karakteriseras av att den känner historisk och kulturell tillhörighet till andra med lem mar i gruppen. Man kan exempelvis komma från samma land, tillhöra samma religion eller tala samma språk. Ibland används etniciteten för att kulturellt särskilja sig från andra grupper. Det förekommer att en grupps

etniska identitet förstärks när den upplever att den blir orättvist behandlad inom ett land. Etnicitet ska inte blandas ihop med nationalitet och medborgarskap. Att kalla sig exempelvis svensk kan betyda att personen både har en svensk nationalitet och en svensk etnicitet. Man kan också vara svensk same eller svensk rom, det vill säga att man har svensk nationalitet samtidigt som man har samisk eller romsk etnicitet. Det kan alltså finnas flera etniciteter i ett land.

Sverige är numera ett mångkulturellt land där människor med olika etnicitet har den svenska nationaliteten gemensamt.

Etnisk minoritet

En etnisk minoritet är en grupp människor med gemensam etnicitet som utgör en minoritet i ett land, en stad eller en region. Anledningen till att de lever som minoritetsgrupp kan variera. Det kan exempelvis röra sig om invandrare eller ett urfolk vars land har erövrats av en folkgrupp med en annan etnicitet.

Att leva som etnisk minoritet i ett land kan vara förknippat med sämre tillgång till politiska, sociala eller ekonomiska resurser. Om minoritetsgruppen exempelvis talar ett annat språk än landets majoritetsbefolkningen riskerar det att skapa utanförskap. För att undvika detta behöver länder med minoritetsbefolkning arbeta aktivt för att understödja minoritetsgruppen och höja dess status.

Enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är det förbjudet att diskriminera personer som tillhör en minoritetsgrupp och det fastslås att kulturell, religiös och språklig mångfald ska respekteras i unionen. Det är däremot upp till varje medlemsland att själva definiera och erkänna minoritetsgrupper.

Uppmärksammandet av etniska minoriteter har ökat sedan andra världskriget. I vissa fall har de fått ökat självstyre genom avtal inom stater eller via internationella överenskommelser. Det är dock stora skillnader världen över och i en del länder förtrycks och förföljs fortfarande etniska minoritetsgrupper.

Olika syn på etnicitet

Det finns olika sätt att se på etnicitet och olika etniska grupper. Följande synsätt är de mest centrala: Essentialism. Enligt detta synsätt föds människor in i en etnicitet som exempelvis svensk, jude eller kurd.

Socialkonstruktionism. Enligt detta synsätt är du inte svensk, jude och kurd av födsel. Du blir svensk, jude och kurd. Den etniska identiteten är alltså något som individen lär sig och tränas att bli. Inte egenskaper vi föds med.

Postkolonialism. Detta synsätt är kritiskt till begreppet etnicitet eftersom det i till exempel Sverige finns en tendens att övervärdera etnicitetens betydelse hos exempelvis människor från arabländer medan betydelsen av etnicitet hos människor med svenskt eller västerländskt ursprung undervärderas.

Maorierna i Nya Zeeland är både landets urfolk och en etnisk minoritet.

Den amerikanska urbefolkningen, förr kallade indianer, har länge uppfattats som spännande, inte minst av svenska barn.

Etnocentrism och etniska stereotyper

Det finns olika etniska stereotyper. Dessa är förenklade och generella föreställningar om en viss etnisk grupp och dess kultur. Stereotyperna är ofta negativa och nedvärderande uppfattningar, det vill säga fördomar, som kan fungera som en grogrund för diskriminering och rasism. Fördomar gentemot andra etniciteter kan exempelvis uppkomma genom den bild som nyheter och medier förmedlar. Stereotypen kan påverka den bild man får av en människa, ofta i negativ riktning.

Etnocentrism handlar om att man betraktar sin egen kultur som den centrala eller den ”rätta”. Denna utgångspunkt gör att andra etniska grupper uppfattas som annorlunda eller konstiga. Etniska fördomar utgår ofta från ett ”vi och de”-perspektiv där ”de”, det vill säga andra etniska grupper, tillskrivs negativa egenskaper.

EXOTIFIERING

Romantiska uppfattningar om andra etniska gruppers särart kallas exotifiering. I ett västerländskt sammanhang handlar det framför allt om att människor från andra kulturområden ses som exotiska, det vill säga ovanliga, annorlunda och spännande.

Att säga att ”svarta har rytmen i blodet” är en exotifierande beskrivning av en grupp människor baserad på deras hudfärg. En persons hudfärg är självfallet inte avgörande för dennes förmåga att dansa eller spela musik.

Sveriges nationella minoriteter

För att definieras som en nationell minoritet i Sverige ska folkgruppen ha haft långvariga historiska band med Sverige. Samhörigheten i gruppen har sin grund i språklig, kulturell eller religiös tillhörighet.

Sverige fick en officiell minoritetspolitik 1999. Målet var att skydda och stötta de nationella minoriteterna samt deras språk och kultur. Utifrån riksdagsbeslutet 1999 erkändes år 2000 judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. Samer, sverigefinnar och tornedalingar fick ett förstärkt minoritetsskydd i särskilda förvaltningsområden för sina respektive minoritetsspråk: samiska, finska och meänkieli. Det betyder att minoriteterna inom

dessa förvaltningsområden har rätt att använda sitt minoritetsspråk i kontakt med myndigheter, och att myndigheterna är skyldiga att ge information på dessa språk. Minoritetspolitiken syftar till att bryta fördomar mot dessa minoritetsgrupper och är en viktig del av Sveriges arbete för att leva upp till de mänskliga rättigheterna.

SAMMANFATTNING

* Etnicitet handlar om känslan av tillhörighet till en viss folkgrupp och kan baseras på historia, kultur, religion eller språk. Det är gruppens egen identitet som avgör dess etnicitet.

* Etnicitet skiljer sig från nationalitet och medborgarskap. En person kan ha svensk nationalitet men ha en annan etnisk bakgrund, exempelvis samisk eller romsk.

* Etniska minoriteter är grupper med en gemensam etnicitet som utgör en

minoritet i ett land. De kan vara invandrade eller urfolk och kan riskera att få sämre tillgång till resurser och möjligheter.

* Diskriminering av etniska minoriteter är förbjuden enligt EU:s stadga om grundläggande rättigheter, men det är upp till varje land att definiera och erkänna minoritetsgrupper.

* Fördomar och stereotyper om etniska grupper kan skapa diskriminering och rasism. Etnocentrism innebär att den egna kulturen ses som

norm, medan exotifiering innebär en romantiserad syn på andra kulturer.

* Sverige erkände år 2000 fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa grupper har rätt till stöd och skydd för sina språk och kulturer genom Sveriges minoritetspolitik.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är etnicitet och vad avgör en folkgrupps etnicitet?

2. Vad är skillnaden mellan etnicitet och nationalitet?

3. Vad innebär socialkonstruktionismens syn på etnicitet?

4. Vad är en etnisk minoritet och vilka utmaningar kan en sådan grupp möta?

5. Vad innebär begreppet etnocentrism?

6. Vad menas med exotifiering? Ge ett exempel.

7. Vilka grupper är erkända som nationella minoriteter i Sverige och vilka rättigheter har de?

8. Vad är syftet med Sveriges minoritetspolitik?

ÖVNINGAR

Etniska stereotyper Etnicitet handlar om att känna tillhörighet till ett visst folk eller en etnisk grupp, baserat på gemensam historia, kultur, språk eller religion. Gruppens identitet avgörs främst av hur den själv ser på sig själv. Tyvärr förekommer ibland fördomar och stereotyper om etniska grupper.

Diskutera hur etniska stereotyper påverkar hur människor bemöts i samhället och vilka konsekvenser det kan få.

Nationella minoriteter

Sverige fick en minoritetspolitik 1999. Målet var att skydda och stötta de nationella minoriteterna och deras språk och kultur. Diskutera frågorna nedan.

1. Varför är det viktigt att skydda och bevara rättigheterna för nationella minoriteter?

2. Vilka utmaningar möter nationella minoriteter i dagens samhälle och hur kan dessa hanteras?

AVSNITT 6: rASIS m, SE gr E g ATION OC h INTE gr ATION

Rasism,

segregation och integration är centrala begrepp om hur samhällen och människors relationer formas.

Dessa

företeelser påverkar människors möjligheter och gemenskap och hur olika grupper lever tillsammans. Medan vissa mekanismer skapar avstånd och orättvisor bidrar andra till att bygga broar och främja sammanhållning.

ORD OCH BEGREPP

Assimilation är när en person från en minoritetsgrupp överger sin kultur och anpassar sig till majoritetens kultur.

Främlingsfientlighet är att inte tycka om invandrare eller inte vilja ha så många invandrare i sitt land.

Integration innebär att människan och samhället anpassar sig till varandra.

Islamofobi är fördomar och negativa känslor mot islam och muslimer.

Mångkulturalism innebär blandning av olika kulturer.

Pluralism betyder mångfald.

Rasism är ett sätt att tänka som innebär att man tycker att människor

som tillhör vissa folkgrupper är sämre än andra.

Segregation betyder stor åtskillnad mellan olika grupper i ett samhälle på så vis att de lever på väldigt olika sätt och har väldigt lite kontakt med varandra.

Rasism

Rasism är åsikten att vissa folkgrupper är mindre värda och att de har sämre egenskaper som exempelvis låg moral, dåliga gener och bristande intelligens. En rasistisk ideologi präglas av ett rastänkande där olika grupper över- och underordnas på grund av hudfärg, etnicitet och/eller kultur.

En ytterst grov form av rasism låg till grund för förintelsen under andra världskriget när nazisterna organiserade ett folkmord på judar och romer, som

de ansåg vara biologiskt mindervärdiga. Apartheid, det samhällssystem och regelverk som fram till 1990talets början fanns i Sydafrika, är ett annat exempel på en grovt rasistisk samhällsidé som byggde på att vita människor överordnades icke-vita.

Apartheid och förintelsen är exempel på mycket grov rasism som i efterhand är lätta att fördöma.

Men rasism är inte alltid uttalad och lika enkel att se och identifiera som dessa exempel.

Apartheid var ett samhällssystem och regelverk som fram till 1990-talets början fanns i Sydafrika.

Det innebar att icke-vita berövades på sina rättigheter och var underordnade vita människor.

RASISM I DAG

Rasism uttrycks på olika sätt i dag. En form av rasism är hatbrott . Det innebär att någon angriper en person eller en grupp människor på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Årligen görs cirka 6 000 anmälningar i Sverige med hatbrottsmotiv. De flesta av dessa brott har främlingsfientliga eller rasistiska motiv.

Ett annat uttryck för samtida rasism är de främlingsfientliga partier som vunnit alltmer makt i Europa och som många européer röstar på. I Frankrike etablerades 1972 det högerextremistiska partiet Nationella fronten (numera Nationell samling) och partiet har vuxit till att bli ett av landets största. Partier med liknande eller ännu mer uttalat rasistisk ideologi har haft framgångar i Grekland, Ungern, Österrike, Italien, Tyskland och många andra europeiska länder.

Sedan 2010-talet finns invandringskritiska partier i alla de nordiska ländernas parlament. Partierna präglas av främlingsfientlighet i allmänhet och islamofobi i synnerhet. Begreppet främlingsfientlighet betyder avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. Ett främlingsfientligt synsätt är ofta grundat på föreställningar om att olika kulturer bör leva åtskilda eller att en kultur är mer högtstående än en annan. Avståndstagandet till andra grupper grundas på kulturella skäl.

Rasismens historia

Rasismens historia sträcker sig långt tillbaka och är nära knuten till kolonialism, slaveri och imperialism. Genom tiderna har människor kategoriserats utifrån hudfärg och etnicitet för att motivera diskriminering och förtryck. Dessa idéer har påverkat samhällen globalt och lämnat djupa spår i politiska, ekonomiska och sociala strukturer, som märks än i dag.

Under 1300-talet fanns en religiöst baserad rasism i Europa som präglades av en bibeltolkning där icke-vita människor beskrevs vara underordnade och skapade för att tjäna den som har vit hudfärg. Under kolonialismen lade ett rasistiskt tänkande grunden till sociala motsättningar och enorma klasskillnader i många icke-europeiska länder.

På 1700-talet och 1800-talet ansågs det motiverat att rangordna grupper efter påstådda biologiska skillnader, så kallad biologisk rasism Med hjälp av forskning argumenterade man för att det fanns överlägsna respektive underlägsna raser. Denna typ av rasism, som påstods ha stöd i vetenskapen, låg till grund för nazismen. Även i Sverige anammades

Marine Le Pen är frontfigur för det främlingsfientliga franska partiet Nationell samling.

Rasbiologen Herman Lundborg lät fotografera människor som skulle tjäna som typexempel på olika raser.

den biologiska rasismen. 1921 inrättas Statens institut för rasbiologi som leddes av rasbiologen Herman Lundborg. Institutets arbete ledde till omfattande tvångssterilisering av bland annat romska kvinnor.

När nazismens fruktansvärda konsekvenser blev kända förlorade rasbiologin sitt vetenskapliga anseende i Sverige. Fram till andra världskriget var dock rasism accepterad och inte svår att finna i forskning, skolböcker och uppslagsverk.

I slutet av 1990-talet uppstod begreppet vardagsrasism, vilket omfattar rasism och etniska fördomar som utrycks i exempelvis skämt, under fikapausen i personalrummet, på skolgården, i film, musik och tidningar. Termen brukar användas för att synliggöra rasism hos människor som aldrig skulle kalla sig själva för rasister trots att de i vardagen agerar eller uttrycker sig rasistiskt.

Vardagsrasism kan vara svår att upptäcka och behöver inte vara avsiktlig. Den kan utföras av personer som själva anser sig vara toleranta.

Exempelvis kan frågan ”Var kommer du ifrån?” eller komplimangen ”Så bra svenska du pratar” uppfattas som ett uttryck för åsikten att den tilltalade personen egentligen inte hör hemma i Sverige.

Segregation och integration

Segregation innebär att grupper delas upp och lever åtskilda på något sätt. Ofta menar man att olika folkgrupper bor i olika områden i ett land eller i en stad. Integration handlar om att skapa gemenskap och ge alla samma möjligheter. Den som vill bygga ett rättvist och inkluderande samhälle behöver förstå hur segregation och integration fungerar.

SEGREGATION

I stället för att samhället är blandat och personer med olika bakgrund går i samma skola eller spelar i samma fotbollslag, träffar människor i ett segregerat samhälle mest människor som är lika dem själva.

Segregationen kan ske frivilligt eller ofrivilligt. Ofta pratar man om segregation som något dåligt. Man kan då mena att det är bra att barn träffar andra barn som inte lever samma sorts liv som de själva eftersom de då lär sig nya saker och utvecklas.

En aspekt av segregation som ofta tas upp i den politiska debatten är så kallad boendesegregation, som innebär att majoriteten av människorna som bor i ett visst område har till exempel liknande inkomst eller etnisk bakgrund. I villaområden nära havet bor övervägande människor med goda inkomster och svensk bakgrund medan det i princip bara bor nyanlända invandrare och låginkomsttagare i höghusen i storstädernas förorter.

INTEGRATION

Begreppet integration används främst för att beskriva de sociala processer genom vilka minoritetsgrupper, såsom invandrade etniska grupper, inkluderas i och blir en aktiv del av det samhälle de har flyttat till. Integration berör flera områden, däribland sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter av samhällslivet.

Det är viktigt att förstå att integration inte innebär att en individ ensidigt anpassar sig till majoritetssamhällets kultur eller normer. I stället utgör integration en ömsesidig process där både individen och samhället anpassar sig till varandra för att skapa förutsättningar för samlevnad och gemenskap. I politiska sammanhang benämns detta integrationspolitik

Integration är inte detsamma som assimilation, som innebär att en individ eller en grupp från en kulturell minoritet överger sitt språk, sin kultur och sina traditioner för att smälta in i majoritetssamhällets

De svenska storstäderna präglas av boendesegregation där nyanlända och låginkomsttagare bor i förorternas höghus.

SAMMANFATTNING

* Rasism, segregation och integration är tre företeelser som påverkar samhället och mellanmänskliga relationer.

* Rasism innebär att vissa grupper anses mindre värda baserat på hudfärg, etnicitet eller kultur. Historiska exempel som förintelsen och apartheid visar extrema former av rasism, men rasism kan även vara subtil och svår att identifiera.

* Hatbrott och främlingsfientliga partiers framgångar i Europa är exempel på hur rasism uttrycks i dag. Främlingsfientlighet bygger ofta på

dominerande kultur. Assimilation kan vara frivillig, men det finns också historiska exempel på tvångsmässig assimilationspolitik, där staten tvingat minoriteter att anpassa sig till majoritetskulturen.

Förespråkare för assimilation argumenterar ofta för att detta skapar enhetlighet och minimerar kulturella konflikter i samhället. De som är kritiska mot tanken på assimilation menar att mångkulturalism tvärtom gör det möjligt för individer att bidra till ett bättre samhälle samtidigt som de behåller sina kulturella och språkliga identiteter.

föreställningar om att kulturer bör hållas åtskilda eller att vissa kulturer är överlägsna andra.

* Rasism har en lång historia kopplad till kolonialism, slaveri och imperialism. På 1700-talet och 1800-talet användes biologisk rasism för att motivera förtryck. I Sverige bedrevs under 1900-talet rasbiologisk forskning som ledde till tvångssteriliseringar.

* Vardagsrasism är en modern term för rasistiska ofta omedvetna uttryck i det dagliga livet. Vissa, till synes oskyldiga, kommentarer kan signalera

att en person ses som en främling trots att hen är en del av samhället.

* Segregation innebär att olika grupper lever åtskilda, medan integration handlar om att inkludera alla i samhället. Till skillnad från assimilation, där minoriteter förväntas överge sin kultur, bygger integration på ömsesidig anpassning mellan individ och samhälle.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är rasism och vilka faktorer används för att rangordna grupper?

2. Ge exempel på två historiska händelser som visar på grov rasism.

3. Vad är hatbrott?

4. Vad innebär begreppet vardagsrasism? Ge ett exempel.

5. Hur är rasismens historia kopplad till kolonialism och slaveri?

6. Vad är skillnaden mellan segregation och integration?

7. Vad innebär assimilation och varför är det kontroversiellt?

8. Vad är skillnaden mellan assimilation och mångkulturalism?

ÖVNINGAR

Integration

Integration handlar om hur människor från minoritetsgrupper, som invandrade etniska grupper, blir en del av det samhälle de har kommit till. Det innebär att de får vara med och delta i samhället på olika sätt, till exempel när det gäller socialt liv, kultur, ekonomi och politik.

Integration handlar alltså om att människor som kommer från olika bakgrunder ska kunna leva och verka tillsammans i samhället.

Diskutera i klassen vad samhället kan göra för att främja integration och skapa större sammanhållning mellan olika grupper. Ge konkreta exempel.

Främlingsfientlighet och rasism

Främlingsfientlighet och rasism är problem som finns över hela världen och som påverkar även vårt samhälle. Dessa attityder kan ta sig uttryck på olika sätt och påverka både individer och grupper. Diskutera utifrån frågorna nedan.

1. Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism?

2. Hur kan det komma sig att vissa individer blir främlingsfientliga?

3. Kan ni hitta exempel på länder i dag där främlingsfientlighet påverkar politiken?

AVSNITT

7: VA r IE r AN d E LEVNA d SVILLKO r

Runt om i världen sker en omflyttning av människor från landsbygd till större städer. Vilken påverkan får det på stad och landsbygd och kan det i sin tur leda till motsättningar dem emellan?

ORD OCH BEGREPP

Avfolkning innebär folkminskning i ett område, främst till följd av utflyttning.

Boendesegregation är ett tillstånd på bostadsmarknaden som innebär att grupper av hushåll med olika egenskaper bor geografiskt åtskilda från varandra, vanligen i stadsdelar och bostadsområden med olika fysisk och social status.

Demografi är en vetenskap om hur

befolkningar är sammansatta och förändras.

Gentrifiering är en social förändringsprocess som innebär att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter.

Grindsamhällen är avgränsade bostadsområden som ofta är

inhägnade, med begränsad tillgång för obehöriga.

Kåkstad är en del av en stad där invånarna själva snabbt byggt upp mycket enkla hus eller plåtskjul.

Samhällsservice är service som bedrivs av offentliga institutioner.

Urbanisering är när en allt större andel av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Urbanisering och centralisering

En av de vanligaste formerna av migration är urbaniseringen. Det innebär att människor flyttar från landsbygden in till städer. Denna process är som störst i fattigare länder, där de huvudsakliga drivkrafterna bakom migrationen är längtan efter möjligheterna till arbete, utbildning och bättre tillgång till service som finns i städerna. I dag bor över halva världens befolkning i städer.

Trenden förväntas fortsätta, med majoriteten av framtidens befolkningstillväxt koncentrerad till urbana områden.

Sverige och andra rikare länder har redan genomgått en omfattande urbanisering. I Sverige bor cirka 90 procent av befolkningen i tätorter, vilket inkluderar både storstäder och mindre samhällen. Den pågående befolkningsförflyttningen handlar främst om en centralisering, där många flyttar från glesbygd till större städer och regionala centrum. Anledningarna till denna befolkningsförflyttning är i stort desamma som i de fattigare länderna, nämligen att det i de större orterna finns bättre arbetsmöjligheter, utbildning och tillgång till service och nöjen.

Mellan 1871 och första världskrigets utbrott 1914 ökade Berlins befolkning med 3 miljoner.

En avfolkad landsbygd

Det är främst unga människor som flyttar från landsbygdskommuner till större städer medan de som bor kvar är äldre personer. Detta gör att ekonomin på landsbygden blir ansträngd genom att en mindre andel av befolkningen jobbar och betalar skatt och en större andel har gått i pension och är i behov av sjukvård och äldreomsorg. Befolkningsminskningen blir ännu kraftigare eftersom människorna som flyttar är i den åldern då de skaffar barn.

Det finns också en könsaspekt i denna process – det är en större andel unga kvinnor som flyttar medan unga män i högre grad stannar kvar, vilket leder till en sned könsfördelning i glesbygden.

När unga människor i arbetsför ålder flyttar från en landsbygdskommun försvinner människor som kommunen bekostat utbildning för. När dessa människor inte stannar kvar och betalar skatt minskar det samlade skatteunderlaget i kommunen. Det gör det svårare att för kommunen att upprätthålla en god samhällsservice åt alla kommuninvånarna. Exempelvis kan skolor, bibliotek och vårdcentraler tvingas läggas ner på grund av att befolkningen i kommunen har minskat. Sådan verksamhet koncentreras ofta till kommunens centralort, vilket innebär att invånarna som inte bor där drabbas hårdare.

Risken finns att dessa kommuner hamnar i en nedåtgående spiral där minskade skatteintäkter leder till nedskärningar i samhällsservice och/eller höjd skatt, vilket skapar ytterligare incitament för människor i arbetsför ålder att flytta från kommunen. Om kommunen tvingas dra ner på samhällsservicen leder det också till att det är svårt att locka till sig unga människor som skulle vilja flytta från större städer och leva på landsbygden. För att motverka denna utveckling finns det kommunala utjämningssystemet, som syftar till att utjämna skillnaderna mellan landets kommuner.

Blomstrande städer?

Storstäder som Stockholm har under en lång tid präglats av en kraftig inflyttning av framför allt yngre människor. Det har lett till att den största andelen av befolkningen i Stockholm är mellan 25 och 39 år.

Det är något som i många fall är positivt för området, men det medför även en rad utmaningar. En positiv aspekt för storstäderna är att det tillkommer många människor i arbetsför ålder som har utbildats någon

Emmaboda i Småland är en av de kommuner vars invånarantal har minskat.

annanstans. På så sätt finns en stor bas av ung arbetskraft som kan bidra med ekonomisk tillväxt och generera skatteinkomster utan att ha kostat kommunen något. Dessutom kan en ung befolkning bidra till att berika stadens kulturella liv genom nya idéer, trender och aktiviteter, vilket i sin tur ökar stadens attraktionskraft ytterligare.

En ökad inflyttning kan också leda till förbättrad infrastruktur då ökad efterfrågan på bostäder, transport och tjänster kan leda till investeringar i infrastruktur och förbättrad samhällsservice för alla i staden.

Att många yngre människor flyttar in till storstäder medför också utmaningar. En stor utmaning är att förse dessa människor med bostäder. När nybyggnationen av bostäder inte håller samma takt som inflyttningen ökar konkurrensen om de befintliga bostäderna. De mest attraktiva bostäderna finns i innerstaden och dessa ökar då i pris. Sedan år 2000 har medelpriset för en bostadsrätt i Stockholms län ökat från 1 miljon kronor till 4 miljoner kronor år 2023. Detta medför att de med höga inkomster har större möjlighet att bosätta sig i dessa områden, vilket leder till boendesegregation när de med lägre inkomster inte har något annat val än att bo i stadens ytterområden. Detta kan i sin tur medföra sociala spänningar mellan olika socioekonomiska grupper.

I slutet av 1800-talet var inflyttningen till Stockholm så kraftig att det uppstod kåkstäder med mycket enkla hus.

Stadsdelen Haga i Göteborg är ett exempel på ett område som gentrifierats.

Den uppdelade staden

Den boendesegregation som finns i de flesta städer kan se ut på olika sätt och uppkomma av olika anledningar. Man brukar skilja mellan demografisk (till exempel åldersmässig), socioekonomisk (utbildningsoch inkomstmässig) och etnisk boendesegregation. Gemensamt för alla tre formerna är att hushåll med olika egenskaper och förutsättningar bor geografiskt åtskilda från varandra.

Det är framför allt socioekonomisk och etnisk boendesegregation som upplevs som problematiskt i dagens Sverige. Har man inte de materiella förutsättningarna att bo i de centrala delarna av staden hänvisas man till ytterkanterna. Detta förstärks genom att det finns en social aspekt där folk med etnisk bakgrund också i stor utsträckning bosätter sig med andra människor med samma bakgrund. Dessa områden är ofta belägna en bit ifrån städernas attraktiva centrum.

I den politiska debatten har man talat om så kallade utanförskapsområden, med vilket menas att en stor andel av befolkningen i dessa områden saknar förankring på arbetsmarknaden, har låg utbildning och är bidragsberoende.

GENTRIFIERING

Boendesegregering påverkas också av städernas utveckling. Under en längre tid har en social förändringsprocess pågått i många städer som innebär att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt dominerats av arbetarklass eller personer med utländsk bakgrund. Denna process kallas för gentrifiering.

Ett vanligt exempel på gentrifiering är när centralt belägna arbetarområden, som tidigare beboddes av människor som arbetade i stadens fabriker, lockar till sig unga människor med högre utbildning och ett starkare socialt och ekonomiskt kapital. Den gradvisa förändringen av stadsdelens sociala sammansättning leder ofta till att andelen höginkomsttagare ökar, att områdets sociala status höjs, en förändring i områdets utbud av tjänster samt till att bostadspriserna går upp. De höjda priserna kan i sin tur leda till att låginkomsttagare trängs bort från området. I Sverige kan stadsdelar som Södermalm i Stockholm och Haga i Göteborg fungera som exempel.

För staden som helhet medför gentrifieringen en rad positiva konsekvenser då tidigare nedgångna områden oftast rustas upp fysiskt genom exempelvis bättre boendestandard och rikare utbud av restauranger och dylikt.

Förlorarna i denna gentrifieringsprocess är de som inte längre har råd att bo kvar eller kan bosätta sig i de upprustade områdena i stadens centrala delar. När hyror och priser på bostäder höjs blir det svårare för exempelvis kulturutövare att ha kvar sin verksamhet. Då tvingas de flytta till billigare områden i stadens utkanter. Detta kan i sin tur leda till att även dessa områden gentrifieras.

KÅKSTÄDER OCH GRINDSAMHÄLLEN

På många ställen runt om i världen har boendesegregationen inte en tydlig geografisk uppdelning. Människor med vitt skilda sociala och ekonomiska förutsättningar lever sida vid sida geografiskt, men hålls ändå åtskilda med hjälp av fysiska eller imaginära murar. För att förstå denna uppdelning brukar man tala om begreppen kåkstäder och grindsamhällen (eller gated communities, som det heter på engelska).

I många områden, exempelvis i Sydamerika, Asien och Afrika, som präglats och fortfarande präglas av en stark urbanisering har så kallade kåkstäder uppkommit. Det kan förstås som en koncentration av spontan stadsbebyggelse. Att den är spontan innebär att det inte är myndigheterna som står bakom bebyggelsen, utan det är enkla bostäder av exempelvis korrugerad plåt eller kasserat förpackningsmaterial som skapas av invånarna själva.

Befolkningstillväxten i dessa kåkstäder är ofta väldigt hög.

Anledningen till det är både att människor från landsbygden flyttar in till städerna för att söka arbete och att många innerstadsmänniskor flyttar ut till kåkstäderna när de inte längre har råd att bo kvar.

Kåkstäder saknar oftast avlopp samt vatten- och elförsörjning, vilket medför att levnadsstandarden är låg. Det i kombination med att man bor väldigt trångt leder till att sjukdomar lätt sprider sig. Kåkstäderna präglas också vanligen av hög kriminalitet.

För att slippa se fattigdomen och drabbas av kriminaliteten i kåkstäderna väljer många människor med mer resurser att bosätta sig i så kallade grindsamhällen. Dessa bostadsområden är avgränsade och ofta inhägnade, så att obehöriga inte ska kunna komma in. Tillträde sker genom bevakade grindar, därav namnet grindsamhällen.

Förekomsten av grindsamhällen är störst i städer med hög ekonomisk ojämlikhet och kan ses som en symbol för social segregation. Många grindsamhällen är utrustade med bekvämligheter som parker, gym, pooler med mera.

I många länder med kraftiga klassklyftor ligger kåkstäder och rikare bostadsområden alldeles intill varandra.

Säkerhetszoner, eller visitationszoner, får upprättas för att förhindra grova våldsbrott. Kritiker har varnat för att människor kan tappa förtroende för myndigheterna om oskyldiga visiteras.

Ett splittrat samhälle?

Förekomsten av kåkstäder och grindsamhällen är tydliga tecken på ett splittrat samhälle eftersom de utgör en fysisk barriär mellan de som har och de som inte har. Frågan är hur detta påverkar städerna i stort. Hålls människor åtskilda genom exempelvis murar kan det göra så att tilliten mellan olika grupper i staden försämras.

I Sverige finns inte kåkstäder och grindsamhällen på samma sätt som i många andra länder med större social ojämlikhet. Det finns förvisso exempel på grindsamhällen i Sverige också men inte i samma skala och på samma sätt som i andra delar av världen. Historiskt har det funnits kåkstäder även i Sverige, i synnerhet under den stora urbaniseringsvågen till huvudstaden som började i slutet av 1800-talet. Dessa kåkstäder byggdes dock med tiden bort.

Men den boendesegregation som existerar i de svenska städerna kan också ge upphov till sociala problem och en försämrad tillit mellan invånarna. Generellt kan man säga att socioekonomiskt starka individer har större tillit till samhället omkring dem än individer som bor i så kallade utanförskapsområden. Det gäller även tilliten till olika samhällsinstitutioner.

Sedan 2024 är det tillåtet för staten att upprätta så kallade tillfälliga säkerhetszoner, eller visitationszoner, där polisen får visitera personer som befinner sig på allmän plats, även barn, utan att det begåtts ett brott som just dessa personer är misstänkta för. Syftet är att förhindra skjutningar eller sprängningar i området. Det finns alltså en risk att även oskyldiga människor som bor i utsatta områden misstänkliggörs och stoppas av polis. Det riskerar i sin tur att skapa en känsla hos dem som utsätts att de inte accepteras av majoritetssamhället och att man inte kan lita på samhällsinstitutionerna.

Leder omflyttningen av människor från landsbygd till stad till att vi har en tydlig polarisering mellan stad och land när det gäller värderingar och tillit? I många länder går det att se tydliga tecken på ökad polarisering, där eftersatta rurala (lantliga) områden har rest sig mot en ekonomisk och kulturell elit i storstäderna genom att rösta på olika partier som på olika sätt utmanar etablissemanget.

I Sverige är denna trend inte lika tydlig. Viss skillnad i värderingar och tillit finns det mellan stad och land, exempelvis när det gäller synen på invandring och miljöfrågor, men de har varit mer eller mindre konstanta över tid. Tänkbara förklaringar till att det inte finns något liknande politiskt motstånd i Sverige kan kopplas till att vi har ett relativt generöst kommunalt utjämningssystem, men också att vi har

ett valsystem där det är svårare för liknande rörelser att etablera sig. Det innebär dock inte att vi är helt immuna mot det i framtiden. Det går däremot att finna ökade skillnader i värderingar och tillit till det offentliga mellan perifera delar av landsbygdskommunerna och dess centralort. När samhällsservice som skolor, vårdcentraler eller busslinjer läggs ner väcks en känsla av att de förtroendevalda, som sitter i centralorten, inte arbetar för hela kommunens bästa.

SAMMANFATTNING

* Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygd till städer, främst för bättre arbetsmöjligheter, utbildning och service. Trenden är starkast i fattigare länder men pågår även i rikare länder som Sverige, då i form av centralisering.

* I Sverige bor 90 procent av befolkningen i tätorter, och en förflyttning sker främst från landsbygd till större städer.

* Urbaniseringen leder till att landsbygden drabbas av ekonomiska utmaningar när yngre flyttar. Minskade skatteintäkter leder till nedskärningar i samhällsservice, vilket i sin tur kan påskynda avfolkningen.

* Städer gynnas ekonomiskt av inflyttning, men bostadsbrist och stigande priser skapar boendesegregation. Socioekonomiska och etniska skillnader leder till att vissa grupper hamnar i utsatta områden.

* Gentrifiering förändrar stadsdelar genom inflyttning av höginkomsttagare, vilket kan leda till social och ekonomisk utslagning av tidigare invånare. Boendesegregation skapar klyftor och minskar tilliten mellan samhällsgrupper.

* Polariseringen mellan stad och landsbygd kan öka när landsbygdskommuner upplever brist på service och resurser. I Sverige är denna klyfta mildrad genom ett kommunalt utjämningssystem, men skillnader i värderingar och tillit finns.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär urbanisering och varför sker den?

2. Hur stor andel av Sveriges befolkning bor i tätorter och vad driver befolkningen att flytta till större städer?

3. Hur påverkas landsbygden av att unga människor flyttar där ifrån?

4. Hur påverkas storstäder som Stockolm av den stora inflyttningen?

5. Vad är boendesegregation och vilka former kan den ta?

6. Vad innebär gentrifiering och vilka effekter har det på stadsdelar?

7. Vad är kåkstäder och vad kännetecknar sådana?

8. Vad är grindsamhälle och vad kännetecknar oftast sådana?

9. Hur hanterar Sverige skillnader mellan stad och landsbygd?

ÖVNINGAR

Centraliseringens konsekvenser Centralisering leder ofta till att unga människor flyttar från landsbygden till städerna i jakt på bättre jobb, utbildning och service. Fundera själv och diskutera sedan i klassen.

1. Hur påverkar denna förflyttning levnadsvillkoren för de som bor på landsbygden i jämförelse med de som bor i städer?

2. Vilka fördelar och nackdelar finns det för både landsbygden och staden i detta sammanhang?

Ett splittrat samhälle I ett samhälle där människor har mycket olika levnadsvillkor, till exempel baserat på inkomst, etnicitet eller bostadsområde, kan det skapa klyftor mellan olika grupper.

1. Diskutera hur dessa skillnader påverkar samhällets sammanhållning och individers möjligheter.

2. Vilka konsekvenser kan skillnaderna ha för samarbete och gemenskap på både lokal och nationell nivå?

FÖRDJUPNING

Gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet

Det påstås ofta att brottsligheten bara ökar och ökar. Men är det sant? Frågan är inte helt lätt att besvara. Det beror nämligen på vilka brott vi pratar om. Vissa brott har blivit vanligare och andra har blivit mindre vanliga. Det beror i sin tur på flera olika faktorer. Samhället förändras, lagarna förändras och polisens sätt att arbeta förändras.

Vi kan ta narkotikabrott som exempel. Andelen ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som säger sig ha provat narkotika är ungefär lika hög i dag som för 20 år sedan. Det tycks alltså inte vara så att människor i dag använder droger mycket

mer än de gjorde i början av 2000-talet. Ändå ökade antalet anmälda narkotikabrott med mer än 300 procent mellan åren 2000 och 2023. 90 procent av alla narkotikabrott 2023 gällde antingen eget bruk eller innehav.

Om vi jämför med 1980-talet är ökningen ännu större. Det var nämligen inte förrän 1988 som eget bruk av narkotika blev olagligt. Fem år senare skärptes straffen så att en person som använt narkotika kan dömas till fängelse i högst sex månader. Samtidigt fick polisen rätt att tvinga en person som misstänks vara påverkad av narkotika

att lämna urinprov och blodprov. Det blev alltså lättare att bevisa att en person använt narkotika.

Den viktigaste förklaringen till att antalet anmälda narkotikabrott har ökat så mycket är att polisen jobbar mer med att kontrollera personer som de misstänker har använt narkotika eller har narkotika på sig. Om polisen inte skulle göra några kontroller skulle brotten inte upptäckas.

Brott som begås av personer som är under 20 år brukar kallas ungdomsbrottslighet. Om man läser tidningen är det lätt att få intrycket att ungdoms-

Blommor och ljus i Farsta centrum efter en skjutning i juni 2023 där två personer dog och två skadades.

brottsligheten bara ökar och ökar. Men statistiken visar att dagens ungdomar faktiskt begår färre brott än de som föddes på 1940-talet och 1950-talet gjorde när de var unga. Detta är alltså i genomsnitt och kan fortfarande vara sant även om vissa mindre grupper under en period begår fler brott.

Gängbrottslighet

Unga människor begår ofta brott tillsammans med andra, som del i en grupp. Ofta kallas sådana grupper för gäng och ibland kopplas de kriminella gängen ihop med organiserad brottslighet.

De flesta som går med i ett kriminellt gäng känner att de inte har lyckats eller kommer att kunna lyckas i samhället. Men den som begår brott kan tjäna mycket pengar snabbt. Dessutom kan man få högre status bland kompisarna om andra ser att man vågar bryta mot lagen och utöva våld mot andra.

En annan orsak till att unga begår brott kan helt enkelt vara att det är spännande. Gruppkänslan kan också bli starkare om man gör olagliga saker tillsammans. Det kan dessutom kännas lättare att begå ett brott om man gör det tillsammans med sina kompisar. Då känner man sig kanske inte lika skyldig som om man gjorde något olagligt på egen hand.

Personer som redan är kriminella kan tjäna på att gå ihop i gäng. Tillsammans kan de försvara ett område där de till exempel säljer narkotika. De kan också lättare skydda sig mot andra kriminella personer eller gäng. När gängen skyddar sig själva och sitt område tar de ofta till våld och då svarar konkurrenterna med mer våld. Ett gäng blir ofta mäktigt om det har ett rykte

om sig att vara särskilt våldsamt. Andra gäng kan då tänka sig för innan de startar en konflikt. Gängets medlemmar måste fortsätta vara våldsamma för att ryktet ska hålla i sig.

Det påstås ibland att olika gäng ligger i krig med varandra. Men forskningen visar att det snarare handlar om konflikter mellan enskilda personer. Ibland har dessa till och med varit vänner och tillhört samma gäng. Konflikterna gäller ofta pengar men kan också handla om mer privata saker.

Värre våld av yngre personer

Antalet barn mellan 15 och 17 år som häktades ökade kraftigt under de första åren av 2020-talet och en allt större

andel av personerna under 21 år som påbörjade ett fängelsestraff hade en strafftid på två år eller längre. Statistiken tyder på att de unga som begår brott gör sig skyldiga till grövre brott än tidigare.

Att kriminella personer tar till våld mot varandra är inget nytt. Men de senaste åren har antalet skjutningar och sprängningar ökat. Dessutom har människor blivit mördade på allmänna platser, till exempel på trottoaren eller inne i ett köpcentrum. Det tycks också ha blivit vanligare att tonåringar rekryteras som mördare.

Visst händer det att ungdomar mördar andra ungdomar. Men när det gäller den här typen av händelser är

Antal avslutade häktningar för klienter under 18 år 2021–2023 efter häktningstid.

Källa: Kriminalvården.

det ofta någon vuxen kriminell som beställt mordet. Då kan man fråga sig varför de använder sig av tonåringar.

En förklaring kan vara att straffen för personer under 18 år är mycket lägre än för vuxna. För vuxna är straffet för mord fängelse under en bestämd tid, lägst 10 år och högst 18 år, eller livstids fängelse. Personer som är 15–17 år och som fällts för mord kan få fängelse men döms oftast till sluten ungdomsvård i högst fyra år.

De senaste åren har det vid några tillfällen hänt att barn under 15 år misstänkts för mord. Den som är under 15 år är inte straffmyndig. Det betyder att personen inte kan dömas till straff i en domstol. Men händelsen utreds noga och ibland genomförs en så kallad bevistalan. Då tar domstolen ställning till om barnet har begått brottet eller

inte, även om någon påföljd inte kan utdömas. Ett barn som är skyldigt till ett allvarligt brott får ofta vård.

Det finns en annan anledning till att den som vill få en person mördad vänder sig till en tonåring. Det kan nämligen vara lättare att få en ung person att begå ett så fruktansvärt brott som också riskerar att förstöra personens eget liv.

Precis som alla människor är tonåringar olika. Men generellt har tonåringar inte utvecklat klart det som kallas konsekvenstänkande. Unga personer tar större risker än vuxna och tänker inte lika mycket på följderna. En ung män-

niska agerar också oftare impulsivt och kan låta sina känslor styra. Det gör till exempel att vissa ungdomar slåss när de blir arga.

Vem blir mördare?

Men det är såklart en enorm skillnad mellan att dela ut ett knytnävsslag och att skjuta ihjäl en person du aldrig har träffat förut. Så vem riskerar att bli mördare?

Först måste vi konstatera att det finns massor av faktorer som spelar in och att de flesta som stämmer in på den ”typiske” mördaren självfallet aldrig kommer att döda någon. Men det finns några så kallade riskfaktorer. De flesta ungdomar som mördar någon är pojkar. De har oftast vuxit upp utan sin pappa och har inte fått godkända betyg i grundskolan. De flesta av dem använder droger och lider kanske av psykisk ohälsa. Oftast har de tidigare begått andra brott. Det är också vanligt att de har blivit omhändertagna enligt lagen om vård av unga (LVU) och har fått bo på ett så kallat HVB-hem.

Personer som stämmer in på denna beskrivning kanske inte känner att de har så mycket att förlora. Tvärtom ser de vad de kan vinna, nämligen mer pengar än de någonsin har haft. Dessutom kan de ”bli någon” och få hög status bland andra kriminella. Ofta är de dessutom lite rädda för personen som ger dem uppdraget. Det kan helt enkelt vara svårt att säga nej. Att de förstör sitt eget och andra människors liv är inget som uppdragsgivaren bryr sig om.

FUNDERA PÅ Vad tror du är den viktigaste anledningen till att unga hamnar i gängkriminalitet?

På 1960-talet var ungdomsbrottsligheten högre än den är i dag.

AVSNITT 8: gLO b AL O jäm LIK h ET

Ett av FN:s globala mål är att minska ojämlikheten inom och mellan länder.

I det här avsnittet får du läsa mer om hur förhållandet mellan rika och fattiga ser ut i världen samt vilka förklaringar det finns till att ojämlikheten faktiskt ökar.

ORD OCH BEGREPP

Administration innebär förvaltning, skötsel eller ledning av en verksamhet.

Inflytande innebär möjlighet att påverka.

Marginaliserad är ett ord för någon som har hamnat utanför och exempelvis inte märks eller har så stort inflytande.

Opinion är de åsikter, attityder och värderingar som en person eller en grupp har i olika frågor.

Resiliens kan förstås som förmågan att stå emot och återhämta sig efter svåra händelser.

Välfärd är ett ord för hur bra människor har det eller det som styr en människas levnadsförhållanden.

Värnskatt är en benämning på den förhöjda statliga inkomstskatten som fanns 1996–2020.

Fattiga länder tappar medan rika drar ifrån

Efter att skillnaden mellan rika och fattiga länders inkomst gradvis minskat under en längre tid har den det senaste dryga årtiondet åter ökat. Sedan omkring 2020 har skillnaden dessutom ökat snabbare än den någonsin har gjort sedan andra världskriget. Det är inte alla i de fattigare länderna som halkar efter. FN:s globala mål 10, som inriktar sig på att minska ojämlikheten mellan och inom länder, har som ett delmål att särskilt fokus ska sättas på

inkomstutveckling för de fattigaste 40 procenten bland befolkningen. Det är just denna kategori som har tappat när det gäller inkomstutveckling. Den rikare delen av världen har dragit ifrån de senaste åren och det är främst de allra rikaste som har blivit ännu mer förmögna. Världens fem rikaste män fördubblade sina ekonomiska tillgångar mellan åren 2020–2024. Samtidigt blev fem miljarder människor världen över relativt sett fattigare.

Qatar hör till världens rikaste länder, men utländska gästarbetare löper stor risk att utnyttjas ekonomiskt och utsättas för andra typer av övergrepp.

Miljardärerna Mark Zuckerberg (Facebook och Instagram), Jeff Bezos (Amazon), Sundar Pichai (Google) och Elon Musk (X) var inbjudna när Donald Trump svors in som USA:s president 2025.

RIKEDOM OCH POLITISKT INFLYTANDE

Under senare tid har världens rikaste män också fått allt större politisk inflytande. Det kan handla om direkt politiskt engagemang genom att de själva gått in i politiken eller om att det gett ekonomiskt eller annat stöd åt en viss kandidat. Detta är inget nytt fenomen men det har på många sätt eskalerat under senare år. Exempelvis var Elon Musk, som är en av världens rikaste personer, starkt engagerad i Donald Trumps presidentkampanj 2024 och fick också en central roll i Trumps administration.

Vissa av dessa förmögna personer äger också stora mediehus som gör att de kan påverka den politiska diskussionen och offentliga opi nionen. Amazons grundare Jeff Bezos äger exempelvis Washington Post, som är en av de mest inflytelserika tidningarna i USA.

Stor ojämlikhet inom enskilda länder

Som tidigare nämnts är det inte bara gapet mellan den rika delen av världen och den fattiga som ökat när det gäller inkomster och förmögenhet. Den stora trenden är att gapet mellan rika och fattiga inom länder har ökat, i synnerhet sedan 2020.

Generellt är det marginaliserade grupper i både rika och fattiga länder som drabbas hårdast av denna ojämlikhet. Det är de fattiga som drabbas hårdast av klimatkrisen, exempelvis genom olika former av extremväder. Det finns även en stor skillnad i samlad förmögenhet mellan män och kvinnor, i synnerhet i låginkomstländer. Samma tendens går att finna i uppdelningen mellan inrikes- och utrikesfödda.

Den brittiska välgörenhetsorganisationen Oxfam har sedan 2017 gjort undersökningar vartannat år av ojämlikheten i världen. Man tittar exempelvis på hur mycket av de offentliga utgifterna som satsas på välfärden (utbildning, sjukvård med mera), hur de rika beskattas samt lönenivåer och rättigheter på arbetsmarknaden. Utifrån dessa parametrar rankas världens länder i ett jämlikhetsindex.

År 2024 låg Sverige på 24:e plats över de mest jämlika länderna och är en bit bakom våra nordiska grannar. På fyra år har Sverige tappat 14 placeringar på listan. Att Sverige har backat beror i huvudsak på förändringar som har gjorts i skattesystemet som gynnat de som tjänar mest, till exempel borttagandet av den så kallade värnskatten.

Sverige är inte det enda land som genomgått en sådan utveckling. Enligt Oxfams jämlikhetsindex präglades nio av tio länder av en politik som troligtvis kommer att leda till ökad ekonomisk ojämlikhet.

Mest jämlika länder

Slovenien Frankrike Portugal

Irland

Israel

Nya Zeeland

Storbritannien

Minst jämlika länder

Sydsudan

Nigeria

Vanuatu

Haiti

Zimbabwe

Uganda

Centralafrikanska republiken

Liberia

Sierra Leone

Burundi

Guinea

Somalia

Elfenbenskusten

Niger

Etiopien

Varför ökar ojämlikheten?

Det är inte bara den förda politiken som gör att ojämlikheten ökar inom och mellan världens länder, även om det är en viktig förklaring. Viktiga och omvälvande händelser på global nivå har också haft en stor inverkan och påverkat olika grupper olika hårt.

En viktig förklaring till att ojämlikheten i världen ökade i början på 2020-talet var covid-19-pandemin . Restriktionerna som infördes för att hantera pandemin ledde till att många förlorade sin inkomst. Konsekvenserna blev värst för redan marginaliserade grupper, inte minst de många människorna inom den så kallade informella sektorn i fattiga länder. Detta är den delen av ett lands ekonomi som sker utanför myndigheternas kontroll, där inkomsterna inte beskattas och inte ger rätt till exempelvis arbetslöshetsersättning.

På Oxfams jämlikhetsindex från 2024 finns alla nordiska länder förutom Sverige på topp 15-listan. Sverige har på bara fyra år tappat 14 placeringar och hamnar först på plats 24.

SAMMANFATTNING

* Ojämlikheten mellan rika och fattiga länder har ökat snabbt sedan 2020, efter en period av minskad skillnad.

* De fattigaste 40 procenten i världen har sett minskade inkomster, medan de rikaste blivit ännu rikare.

Fattigare länder har också haft det svårare att återhämta sig från pandemins konsekvenser, vilket är en av förklaringarna till att den globala ojämlikheten har ökat. Ett område som påverkades kraftigt var utbildningssektorn. Skolor stängdes i många länder, men på de ställen där det inte fanns möjlighet till distansundervisning via internet gick barn miste om undervisning i uppemot två år. Många av dem återvände aldrig till skolan, något som ger långvariga negativa effekter för både den enskilda individen och landets samlade ekonomi.

Höginkomstländer har dessutom en helt annan resiliens, det vill säga en förmåga att återhämta sig efter kriser som pandemier.

En annan faktor som ökat ojämlikheten är förekomsten av krig och konflikter. Mellan 2015 och 2021 ökade antalet personer som migrerade på grund av krig och konflikter med över 40 procent, enligt statistik från FN. Livsförhållandena för människor på flykt är svåra och många avlider. De som klarar flykten riskerar att som asylsökande och nyinflyttade i säkrare land hamna i utanförskap i socioekonomiskt utsatta områden.

* De rikaste har fått mer politiskt inflytande och äger bland annat stora mediehus och kan därmed påverka den politiska diskussionen.

* Ojämlikheten är särskilt märkbar inom länder där marginaliserade grupper som kvinnor och utrikesfödda drabbas hårdast.

* Förändringar i skattesystemet och politiska beslut har bidragit till ökade

inkomstskillnader, vilket har gjort att Sverige tappat i jämlikhetsranking.

* Pandemin och andra globala kriser har förvärrat ojämlikheten, särskilt för fattiga länder och migranter.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad har hänt med skillnaden mellan rika och fattiga länders inkomster under de senaste åren?

2. Vilken kategori är i fokus för FN:s globala mål 10?

3. Hur påverkades världens rikaste individer ekonomiskt mellan 2020 och 2024?

4. Vilken koppling finns mellan världens rikaste personer och politiskt inflytande?

5. Hur bidrog covid-19-pandemin till ökad global ojämlikhet?

6. Nämn några av konsekvenserna av skolstängningar i fattigare länder under pandemin.

7. Vilken effekt har krig och konflikter haft på global ojämlikhet?

ÖVNINGAR

Räcker det med jämlikhetsindex?

I sitt jämlikhetsindex utgår Oxfam från tre parametrar: skattepolitik, sociala investeringar (exempelvis offentliga utgifter på välfärdstjänster) samt arbetstagares rättigheter. 2024 hamnade Sverige på 24:e plats.

Diskutera om dessa tre parametrar räcker för att göra ett jämlikhetsindex. Kan det finnas andra faktorer att ta hänsyn till? Ge exempel och motivera ditt svar.

Global ojämlikhet och andra problem

Global ojämlikhet är en komplex fråga med djupa konsekvenser för samhällen världen över. Som du läst i avsnittet finns det flera faktorer som bidrar till att skillnaderna mellan rika och fattiga växer. När fattiga blir fattigare och rika blir rikare förstärks klyftorna och en ond cirkel skapas som kan försvåra andra globala insatser. Denna ojämlikhet påverkar inte bara ekonomiska och sociala förhållanden utan också vår förmåga att hantera större gemensamma utmaningar.

Diskutera hur global ojämlikhet påverkar möjligheterna att lösa andra globala problem som klimatförändringar och migration.

AVSNITT 9: fATTI gd O m OC h UTVECKLIN g STEO r IE r

Omkring 9 procent av världens befolkning lever i extrem fattigdom. Det är främst i länder i Afrika söder om Sahara som människor lever under riktigt fattiga förhållanden. I det här avsnittet ska vi titta närmare på varför dessa länder är fattiga och vilka tankar det finns om hur de ska kunna utvecklas och bli rikare.

ORD OCH BEGREPP

Brain drain, eller kompetensflykt, är när högutbildade individer flyttar från ett land, vilket leder till förlust av kompetens och resurser.

Fyndighet är förekomsten av malm- eller industrimineral, olja, gas, sand, grus eller andra naturligt förekommande jordoch bergarter.

Importsubstitution innebär att ett land ersätter import med inhemsk produktion.

Korruption är när någon missbrukar sin ställning för egen vinning, till exempel genom att ta emot mutor.

Nykolonialism innebär att tidigare kolonialmakter behåller kontroll

över tidigare kolonier genom ekonomiskt, politiskt eller kulturellt inflytande i stället för direkt styre.

Underminera är att långsamt förstöra något.

Utvecklingsteorier är politiska och ekonomiska teorier för hur ett land ska ta sig ur fattigdom.

Vad är fattigdom?

Fattigdomsbegreppet brukar delas in i absolut och relativ fattigdom.

Den absoluta fattigdomen kan definieras som att en person har en orimligt låg levnadsstandard och inte har råd att tillgodose sina mest basala mänskliga behov. Det kan betyda att man inte har råd med mat och bostad eller att man inte får gå i skola eller kan få vård när man är sjuk. Den relativa fattigdomen kan definieras som att en individs

inkomst eller levnadsstandard är betydligt lägre än den genomsnittliga inkomsten eller levnadsstandarden i samhället. Därför kan man tala om fattigdom även i rika välfärdsstater som Sverige.

I FN:s globala mål för hållbar utveckling ingår delmålet att utrota den extrema fattigdomen. När målet antogs 2015 låg gränsen för extrem fattigdom på 1,25 US dollar per person och dag, men har med tiden justerats till 2,15 dollar.

Fattigdomen ser annorlunda ut i rika välfärdsstater än i låginkomstländer, men den finns.

Den brittisk-sydafrikanske finansmannen och politikern Cecil Rhodes drömde om ett sammanhängande brittiskt kolonialt imperium ”från Kap till Kairo”.

Orsaker till länders fattigdom

Det finns många olika förklaringar till att vissa länder är fattiga. Några går långt tillbaka i tiden medan andra har uppstått senare. De olika förklaringarna påverkar också varandra och det går inte att se dem som isolerade förklaringar till fattigdom.

KOLONIALT ARV

Gemensamt för många av de länder som präglas av extrem fattigdom är att de tidigare har varit kolonier till framför allt europeiska länder. Det stora syftet med kolonierna var att berika det egna landet genom att bland annat få tillgång till naturresurser. I samband med det skapades strukturer och förhållanden som än i dag påverkar de forna kolonierna.

För att kolonialmakten skulle ha kontroll över kolonin gynnades ofta en minoritetsgrupp av befolkningen. När denna grupp fick fördelar och därför samarbetade med kolonialmakten kunde den styra över majoriteten av befolkningen. På så sätt behövde inte de europeiska kolonialmakterna själva ha en stor militär närvaro i kolonin. Generellt fanns det inte heller något större intresse av att utveckla kolonierna i stort utan fokus låg på att tillskansa sig resurser såsom guld och andra naturtillgångar samt att upprätta en storskalig odling av ett fåtal råvaror, till exempel bomull.

Kolonialismen medförde inte bara att en liten politisk elit gynnades utan de olika kolonialmakterna delade även in stora delar av Afrika genom godtyckliga gränsdragningar. Dessa gränsdragningar tog inte hänsyn till var olika folkgrupper var bosatta. Konsekvensen blev att en folkgrupp kan vara splittrad mellan två eller flera länder och att det inom ett och samma land kan finns många, ibland flera hundra olika folkgrupper.

Kolonialmakternas politik, som i stor utsträckning gick ut på att söndra och härska, har i hög grad legat till grund för konflikter som blossat upp i de forna kolonierna efter att de blivit självständiga.

KORRUPTION OCH POLITISKA OCH VÄPNADE KONFLIKTER

Arvet från kolonialismen blev tydligt när kolonierna blev självständiga under decennierna efter andra världskriget. Kolonisatörernas ovilja att utveckla kolonin och bygga upp fungerande institutioner ledde till politisk instabilitet och korruption som än i dag kännetecknar många av världens fattigaste länder. Flera länder har under lång tid styrts på ett mer eller mindre diktatoriskt sätt av en liten politisk elit som har

berikat sig själv på den stora massans bekostnad. Biståndspengar och inkomster från utvinning av naturtillgångar har inte använts för att utveckla landet på ett långsiktigt sätt och mer än 50 år efter självständigheten lever majoriteten av befolkningen kvar i extrem fattigdom.

Det faktum att eliten i regel har gynnat sin egen folkgrupp har väckt missnöje hos resten av befolkningen. Detta har i sin tur lett till statskupper, terrorism, inbördeskrig och till att en del av ett land försökt bryta sig loss och bli självständigt.

Korruption, politisk instabilitet och väpnade konflikter är ytterligare hinder för ekonomisk tillväxt och uppbyggnad av nödvändig infrastruktur (till exempel ett fungerande vägnät) samt sjukvårds- och utbildningssystem.

Numera börjar de allra flesta barn i världen skolan, men fortfarande är det många som inte fullföljer sin skolgång. För de flesta är högre utbildning en ouppnåelig dröm. Dessutom är det vanligt med så kallad brain drain, som kan översättas med ’kompetensflykt’. Många högutbildade människor flyttar av politiska och/eller ekonomiska skäl utomlands. Det gör det också svårare för landet att utvecklas och bidrar till att det fortsatt är brist på exempelvis läkare.

GEOGRAFI OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Fattigdomen i ett land påverkas också av faktorer som geografi och hur utsatt landet är för klimatförändringar. Det kan handla om brist på bördig jordbruksmark eller att landet återkommande drabbas av naturkatastrofer, exempelvis torka eller översvämningar.

Det är också länder som har de geografiska förutsättningarna emot sig som har svårast att hantera klimatförändringar. Svåra förhållanden tenderar att bli ännu värre i takt med att de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna tilltar. Dessa länder har ofta inte heller de ekonomiska förutsättningarna

som krävs för att hantera klimatförändringarnas effekter.

Många länder som lider av extrem fattigdom har dock ofta ganska gynnsamma geografiska förhållanden, i synnerhet när det gäller tillgång till attraktiva naturresurser som mineraler, ädelstenar och olja. I grunden är det bra för ett land att ha tillgång till efterfrågade natur resurser. Men i länder som präglas av politisk instabilitet kan förekomsten av attraktiva naturresurser i stället ge upphov till krig och konflikter.

NYKOLONIALISM OCH EKONOMISK PÅVERKAN

Spåren efter kolonialismen finns fortfarande kvar i många fall. Dels är banden mellan den tidigare kolonin och den forna kolonialmakten ofta fortfarande starka, dels finns de sociala strukturerna som etablerades under kolonialtiden kvar. Detta är något som vanligen benämns nykolonialism.

Trots att de är politiskt självständiga kan forna kolonier fortfarande vara ekonomiskt beroende av det europeiska land det förr tillhörde. Det västerländska inflytandet utövas i dessa fall oftast av multinationella företag. Fattiga länder kan inte på egen hand bygga upp infrastruktur och andra resurser som krävs för att utvinna exempelvis olja. Orättvisa avtal och ett korrupt system gör att enorma vinster hamnar dels i utlandsägda bolag, dels hos en liten inhemsk maktelit, i stället för att användas till att utveckla landet och höja befolkningens levnadsstandard.

Handelsmönstren från kolonialtiden lever kvar, det vill säga att den forna kolonin exporterar råvaror som förädlas utomlands och sedan importeras den färdiga produkten till ett avsevärt högre pris. Det finns flera exempel på länder med stora oljefyndigheter som saknar så kallad petrokemisk industri, alltså anläggningar där oljan förädlas till färdiga produkter som diesel och bensin. Detta får till följd att landet med de stora tillgångarna går miste om både stora inkomster och många kvalificerade arbetstillfällen.

De här mönstren är ännu tydligare i stater som härjas av väpnade konflikter. Det finns regeringar och multinationella företag som inte drar sig för att utnyttja den kaotiska situation som uppstår i samband med konflikter. Behovet av att komma åt eftertraktade råvaror gör att regeringar och företag bedriver verksamhet i konfliktområden och handlar med rebellgrupper eller regimer som bevisligen begår brott mot de mänskliga rättigheterna.

En viktig faktor som hämmar utvecklingen i låginkomstländer är att de ofta har enorma statsskulder. Pengarna har i många fall lånats av en tidigare kolonialmakt. Att betala räntorna på dessa lån är en stor börda för många tungt skuldsatta länder. För att de ska kunna ta klivet från låginkomstland till medelinkomstland skulle pengarna egentligen behöva gå till investeringar i sjukvård, utbildning och infrastruktur.

Att många forna kolonier fortfarande sitter fast i en skuldfälla kan tyckas orättvist. De forna kolonialmakternas rikedomar bygger ju till stor del på att de roffade åt sig resurser från sina kolonier.

Länder som bedöms ha en så stor statsskuld att den inte går att hantera kan kvalificera sig för skuldavskrivning, det vill säga att delar av deras statsskuld helt enkelt stryks.

Utvecklingsteorier

I mitten av 1900-talet och i samband med att många kolonier blev självständiga började också intresset för fattigdom och utvecklingsfrågor inom den ekonomiska vetenskapen att öka. Det var först på 1950talet som utvecklingsekonomi blev en självständig disciplin inom ämnet nationalekonomi och man på allvar började fundera på varför många av dessa länder var fattiga och hur de skulle utvecklas på bästa sätt. Under 1900-talets andra hälft utvecklades tre olika teorier, eller skolbildningar, som i många avseenden hade olika förklaringsmodeller till varför en stor andel av de forna kolonierna var fattiga och vilka vägar de skulle ta för att uppnå ekonomisk och social utveckling.

MODERNISERINGSSKOLAN

Under 1950-talet och det tidiga 1960-talet började flera olika liberalt sinnade ekonomer framföra tankar och teorier om vad som skulle krävas för att fattiga länder skulle utvecklas. Dessa ekonomers tankar samlades under det som kan kallas för moderniseringsskolan, där en gemensam nämnare var en stark tilltro till marknadsekonomins

överlägsenhet framför alla tänkbara former av socialism.

Enligt moderniseringsskolan var dessa länder fattiga för att de var fast i ett traditionellt sätt att leva och därför saknade flera centrala förutsättningar för att kunna utvecklas och industrialiseras. Bland dessa förutsättningar fanns modern teknik, utbildad arbetskraft, fysisk infrastruktur och administrativ kapacitet. Dessa centrala förutsättningar skulle lättast och på bästa sätt uppkomma i samverkan med rikare länder.

Genom handel, investeringar, bistånd och hjälp från experter skulle rika länder ”hjälpa” fattiga

länder att omkullkasta de hinder som stod i vägen för ekonomisk och social utveckling. De fattiga

länderna skulle helt enkelt kopiera de industria-

liserade ländernas framgångsrika utvecklingskoncept. Enligt moderniseringsskolan var det stora hindret för utveckling att fattiga länder var för lite integrerade i den globala världshandeln och att rika länder inte i tillräckligt stor utsträckning kunde sprida sin modernitet, sitt kunnande och sitt kapital.

Sammanfattningsvis är de centrala tankegångarna i moderniseringsskolan att länder är fattiga på grund av inhemska faktorer och att lösningen på problemen är handel och annat utbyte med rika länder.

STRUKTURALISTERNA

Ungefär samtidigt som moderniseringsskolan uppkom en annan utvecklingsteoretisk skola som

De stora mineraltillgångarna i östra Kongo (Kinshasa) har bidragit till de långvariga väpnade konflikterna i området. Här flyr människor undan strider i provinsen Norra Kivu i början av 2025.

Fattiga länder fastnar ofta i en jordbruksekonomi och importerar industrivaror i stället för att producera dem själva.

kom att kallas strukturalisterna. Dessa var ekonomer från olika länder som hade det gemensamt att de ifrågasatte moderniseringsskolans idealiserade syn på utrikeshandeln.

Strukturalisterna ansåg precis som företrädarna för moderniseringsskolan att många fattiga länder hindrades från att utvecklas på grund av inhemska strukturella problem, men de hävdade att dessa problem dessutom förvärrades i utbytet med den industrialiserade och ekonomiskt utvecklade världen.

I handeln med rikare länder fastnar fattiga länder ofta i en traditionell jordbruksekonomi eftersom det är där de kan konkurrera med de rikare länderna. Lösningen var enligt strukturalisterna så kallad importsubstitution, det vill säga att man i fattiga länder skulle ersätta importerade varor med produkter som tillverkats i det egna landet. Detta krävde dels att man byggde upp en egen industri, dels att man skyddade denna från utländsk konkurrens med hjälp av tullavgifter på importerade varor.

Utlandshandel skulle främst ske med andra länder i samma region. Det skulle dels ge företagen i de olika länderna tillgång till en större marknad, dels skulle beroendet av rika industriländer minska.

En central tanke bland strukturalisterna var att staten skulle ha en drivande roll för att länderna skulle kunna utvecklas på bästa sätt. Flera av ekonomerna som tillhörde strukturalisterna var från Latinamerika och det var även där som importsubstitution främst genomfördes, även om det förekom på andra platser.

Sammanfattningsvis är de centrala tankegångarna hos strukturalisterna att fattigdomen beror på strukturella hinder som svag industri och för stort beroende av råvaruexport. Lösningen på problemen är en mer statsstyrd ekonomi med importsubstitution och regional handel.

BEROENDESKOLAN

Några som tog kritiken mot det orättvisa handelsutbytet mellan rika och fattiga länder ett steg längre var företrädarna för den så kallade beroendeskolan. Dessa var marxistiskt influerade ekonomer som hävdade att den viktigaste anledningen till att länder var fattiga var att de befann sig i beroendeställning gentemot de rika och industrialiserade länderna.

En central tanke var att rika länder ”suger ut” de fattiga länderna genom att stora multinationella företag utnyttjar resurser och billig arbetskraft för att berika sig själva. Detta är något som förstärker den rådande ojämlikheten. Centralt inom beroendeskolan var även tanken

att kolonialismen sedan självständigheten har övergått till nykolonialism där fattiga länder förblivit beroende av rika länder.

Enligt beroendeskolan skulle de fattiga länderna göra bäst i att försöka bryta beroendet av rikare länder genom att bland annat ta kontroll över sina egna resurser och begränsa utländska investeringar. Vidare skulle de prioritera nationell utveckling genom att satsa på inhemsk produktion och konsumtion. Precis som strukturalisterna ansåg beroendeskolans förespråkare att staten skulle vara drivande för att uppnå ekonomisk och social utveckling. Viktigt var också att staten skulle verka för sociala reformer, exempelvis omfördelning av makt och resurser för att skapa mer rättvisa förhållanden inom landet. Enligt ekonomerna i beroendeskolan skulle handel och annat samarbete främst ske mellan fattiga länder för att undvika beroende av rika länder. Sammanfattningsvis är de centrala tankegångarna i beroendeskolan att länders fattigdom beror på externa faktorer som global kapitalism och nykolonialism. Lösningen på fattigdomsproblematiken är att länderna bryter sitt beroende gentemot rika länder, blir mer självförsörjande och driver igenom sociala reformer.

HUR STÅR SIG TEORIERNA I DAG?

Lite förenklat kan man säga att alla tre utvecklingsteorierna på olika sätt är relevanta än i dag. Om man ska fokusera på påverkan och genomförd politik är en utvecklad form av moderniseringsskolan ytterst relevant. Många av de utvecklingsprogram som fattiga länder har fått genomgå för att få ekonomiskt stöd och bistånd har fokuserat på att hantera interna problem och att göra marknadsekonomiska anpassningar. Stort fokus har även legat på att privatisera offentligt ägande och minska offentliga utgifter. Detta har i många fall varit ett krav från biståndsgivare och långivare för att länderna ska kunna få stöd.

Strukturalisternas tankar har på senare tid fått något av ett uppsving både som förklaringsmodell och i förd politik. Den importsubstitution som man tog initiativ till på 1960-talet och 1970-talet visade sig svår att genomföra i praktiken eftersom det var svårt att konkurrera med redan utvecklade och industrialiserade länder. Det är även svårt för fattigare länder att bedriva någon form av protektionism, till exempel i form av tullar på importerade varor, eftersom det inte är förenligt med dagens handelsavtal. Vad som är relevant i dag är främst behovet av att diversifiera ländernas inhemska produktion och inte förlita sig för mycket på råvaruexport, i synnerhet när globaliseringens negativa effekter för många fattiga länder blivit alltmer tydliga.

Marknadsekonomiska anpassningar är ofta ett villkor för fattiga länder ska få bistånd och lån.

SAMMANFATTNING

* Ungefär 9 procent av världens befolkning lever i extrem fattigdom, främst i länder i Afrika söder om Sahara.

* Fattigdom definieras som brist på grundläggande behov som mat, bostad, utbildning och sjukvård.

* Kolonialismen har skapat strukturer som fortfarande påverkar de tidigare

Beroendeskolan är framför allt relevant som en förklaringsmodell till varför länder är fattiga. De åtgärder som utvecklingsteorin har lyft fram har i praktiken visat sig vara svåra att genomföra. Det är svårt för fattiga länder att helt bryta sin kontakt med rika länder, i synnerhet då globala handelsavtal och skuldkriser fortfarande förstärker ett beroendeförhållande.

kolonierna, med ojämlik fördelning av resurser och politisk instabilitet.

* Många länder präglas av korruption, väpnade konflikter och stora statsskulder, vilket hindrar utveckling och uppbyggnad av nödvändig infrastruktur.

* Geografiska faktorer och klimatförändringar förvärrar fattigdomen.

Naturresurser kan ligga till grund för konflikter om de inte hanteras rätt.

* Tre huvudsakliga utvecklingsteorier förklarar fattigdom: moderniseringsskolan, strukturalismen och beroendeskolan, där varje teori presenterar olika lösningar för utveckling.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär absolut fattigdom och hur skiljer den sig från relativ fattigdom?

2. På vilket sätt har det koloniala arvet bidragit till länders fattigdom?

3. Vilka konsekvenser får krig och konflikter för länders utveckling?

4. Vad menas med ”brain drain” och hur påverkar den fattiga länder?

5. Vad innebär nykolonialism och hur påverkar den fattiga länder i dag?

6. Vad föreslår moderniseringsskolan som lösning på fattigdom i utvecklingsländer?

7. Vad är strukturalisternas kritik mot moderniseringsskolan?

8. Hur skiljer sig beroendeskolans syn på fattigdom från de andra utvecklingsteorierna?

9. Hur står sig de tre utvecklingsteorierna i dag?

ÖVNINGAR

Politisk instabilitet

Politisk instabilitet och korruption gör det svårt för länder att utvecklas och växa ekonomiskt. Det skapar osäkerhet, ineffektivitet och ojämlikhet, vilket hindrar länder från att bygga starka system, locka investeringar och använda resurser på ett rättvist sätt som gynnar alla.

Vad tror du är den främsta orsaken till att länder drabbas av politisk instabilitet och därmed har svårt att ta sig ur fattigdom? Diskutera i klassen.

Utvecklingsteorier

Under 1900-talets andra hälft utvecklades tre olika teorier eller skolbildningar som i många avseenden hade olika förklaringsmodeller till varför många av de forna kolonierna var fattiga och vilka vägar de skulle ta för att uppnå ekonomisk och social utveckling.

Välj ett land att studera och diskutera varför det hamnat i fattigdom utifrån:

1. moderniseringsskolan

2. strukturalisterna

3. beroendeskolan.

Hur skulle de olika utvecklingsteorierna förklara fattigdomen i landet du valt? Vilka förklaringar tror du väger tyngst för att förstå varför det land du valt är fattigt? Motivera.