NE Samhällskunskap 4–6 | Gratis läsning terminen ut

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2024

Författare: Ted Bjarme, Johan Eriksson, Anna Maria Erling och Frans af Schmidt

Läromedelsutvecklare och redaktör: Tobias Andersson

Bildredaktör: Martina Eriksson

Illustratör: Elin Jonsson

Infografik: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-83-2

Innehåll

Förord

Samhälle betyder ursprungligen gemenskap och samhörighet. Människor har alltid haft behov av att ingå i ett samhälle och samhällen som har varit bra på att samarbeta har utvecklats på ett framgångsrikt sätt. Men det är inte alltid lätt att samarbeta. Ibland uppstår konflikter när grupper av människor vill olika saker och har olika intressen.

I den här boken får du lära dig om hur människor samarbetar och hanterar konflikter på lokal, nationell och global nivå inom områden som ekonomi och beslutsfattning. Du får även lära dig om hur du som individ påverkas av att leva i ett samhälle som hela tiden förändras.

Redaktionen, NE

Du och samhället

Människor behöver varandra och håller samman på olika sätt. Vi hör alla till ett eller flera samhällen. I det här avsnittet får du lära dig om vad ett samhälle är och hur vi får ett samhälle att fungera.

Ord och begrepp

Identitet handlar om känslan av att veta vem man är och var man hör hemma.

Konflikter kan vara problem som beror på att olika saker inte går ihop med varandra. Exempelvis känslor eller olika personers åsikter.

Personlighet är något varje person har. Det är ett sätt att vara.

Representant är en person som har fått i uppdrag att göra någonting för en annan person eller grupp.

Rättighet är något man ska ha eller får göra. Exempelvis för att det står i lagen eller för att någon regel säger det.

Samhälle är människor som lever tillsammans på ett organiserat sätt. De delar exempelvis gemensamma regler och traditioner.

Skyldighet är något man måste göra därför att det vore fel eller olagligt att låta bli.

Åsikt är något som man tycker.

Bilden: Hur ser samhället ut där du bor?

Vad är ett samhälle?

Ordet samhälle betyder från början ’att hålla samman’ eller ’gemenskap’. Ett samhälle är alltså en grupp människor som på något sätt håller samman och hör ihop. Om vi tar dig som exempel så ingår du i flera samhällen:

– Lokalsamhället är platsen där du bor. Det kan vara en liten by, en mindre tätort eller en stad. Varje lokalsamhälle är en del av en kommun.

– Många lokalsamhällen och kommuner som ligger nära varandra bildar en region.

– Du bor dessutom i Sverige. Sverige är en stat som består av totalt 290 kommuner och 21 regioner.

– EU (Europeiska unionen) är en gemenskap där 27 stater i Europa samarbetar om politiska och ekonomiska frågor.

– Alla människor i världen ingår också i världssamhället, eller det globala samhället, som totalt består av cirka 195 stater.

Flygbild över Karlstad.

Samarbete och konflikt

Att leva i ett samhälle innebär att vi måste samarbeta med varandra. Genom att jobba tillsammans kan människor skapa otroliga saker som ingen hade klarat ensam. Men ofta uppstår också konflikter och bråk. Vi kanske inte kan komma överens om vem som äger något eller hur mycket olika personer ska hjälpa till med gemensamma frågor.

Samhällskunskap handlar till stor del om just detta. Hur ska vi samarbeta på bästa sätt? Och hur kan vi lösa de konflikter som uppstår?

I vissa sammanhang finns det tydliga regler för hur vi ska bestämma tillsammans. Vi väljer politiker eller andra representanter som får styra samhället. I andra sammanhang sker samarbetet genom diskussioner och förhandlingar.

Rättigheter och skyldigheter

Människan är en social varelse. Det betyder att vi är gjorda för att leva tillsammans med andra. Vi är beroende av varandra från den dag vi föds till den dag då livet tar slut.

Att leva tillsammans har både fördelar och nackdelar. Vi kan få hjälp med saker vi inte klarar på egen hand och stöd när vi hamnar i svåra situationer. I vissa fall har vi till och med rätt att kräva hjälp från samhället.

Alla människor har nämligen rättigheter som ingen kan ta ifrån oss. Det handlar dels om de mänskliga rättigheterna som gäller lika för alla människor på jorden, dels finns rättigheter som gäller särskilt för invånare i Sverige. Till exempel har du som barn i Sverige rätt till gratis vård och medicin om du skulle bli sjuk.

Men vi har också skyldigheter. För att samhället ska fungera måste vi följa samhällets regler och hjälpa till när andra behöver vår hjälp. Det

I skolan får man lära sig att samarbeta.

Hur du formar din identitet kallas inom samhällskunskapen för socialisation.

handlar till exempel om att följa lagarna, gå i skolan, gå till arbetet, betala skatt och mycket annat.

Allt detta hör ihop och är viktigt för att samhället ska fungera och för att vi ska kunna känna oss trygga och lita på varandra.

Vem är du?

Det finns ett känt uttryck som lyder: ”Ingen människa är en ö”. Det betyder att människan inte klarar sig helt på egen hand. Vi vill umgås med andra människor och behöver ofta hjälpas åt.

Dessutom påverkar vi varandra väldigt mycket. Våra tankar, idéer och andra personliga egenskaper är delvis medfödda. Men vår personlighet formas också i samspel med andra människor. Dina kompisar, din familj och andra människor du umgås med påverkar vad du tycker, tänker och gör. Du vore inte samma person utan dem.

Vad är det som formar din personlighet?

Vår identitet och personlighet består av vissa medfödda egenskaper. Men vår personlighet påverkas också mycket av uppfostran från föräldrar och andra människor vi umgås med.

Så påverkas vi av andra

Alla människor har en alldeles unik personlig identitet. Identitet och personlighet handlar om hur vi uppfattar oss själva, men också om hur andra ser på oss.

Vissa delar av vår personlighet och vår identitet är medfödda. Andra delar påverkas av de människor vi umgås med. Du påverkas av din familj, men även av kompisar, lärare, tränare, släktingar och andra personer som du träffar.

Mycket tar vi efter från våra föräldrar eller andra vuxna. Den som har en förälder som tränar mycket kanske kommer att göra likadant. Och om mamman eller pappan jobbar som läkare så kanske barnen vill göra samma sak längre fram i livet. Även massmedier och personer du följer i sociala medier kan ha stor betydelse för din identitet och personlighet.

En viktig del i ämnet samhällskunskap är att förstå hur vi människor påverkas av de grupper och sammanhang där vi är med. Den som stude­

rar samhällskunskap ser snart att människor kan ha väldigt olika egenskaper, vanor och åsikter. Det kan räcka med att gå hem till en annan familj för att se hur olika vi gör ibland. Åker vi till ett annat land eller tittar hur man gjorde förr i tiden blir skillnaderna ännu större.

Sammanfattning

@ Rättigheter och skyldigheter finns i ett samhälle för att vi ska känna oss trygga och lita på varandra.

@ Vi är sociala varelser som påverkar och är beroende av varandra från det att vi föds till det att vi dör.

@ Vår personlighet och identitet påverkas av de människor vi umgås med.

@ Det är viktigt att förstå att alla människor inte tycker, gör eller fungerar på samma sätt som man själv.

Individer och gemenskaper Du och

samhället

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder ordet ”samhälle” från början?

2. Vad är ett lokalsamhälle? Ge exempel på platser som kan vara ett lokalsamhälle.

3. Hur kan vi lösa konflikter inom ett samhälle?

4. Varför är det viktigt att samarbeta inom ett samhälle?

5. Vad är rättigheter och skyldigheter i ett samhälle?

6. Hur påverkar andra människor vår personlighet?

Aktivitet

Vem är jag? Beskriv och gissa

I den här övningen ska du försöka sammanställa din personliga identitet och även gissa vad som stämmer in på dina klasskompisar.

a. Skriv ner ett antal uppgifter på lappar om dig själv. Du kan använda punkterna nedan.

– Tre ord som beskriver mig på ett bra sätt är …

– Mitt största intresse är …

– Min favoritmat är …

– Jag är bra på …

– Jag gillar verkligen att …

– Religion jag tror på …

– Men det värsta som finns är …

– Förening som jag är med i …

– Bästa musiken är …

– När jag blir stor vill jag …

b. Din lärare samlar ihop alla lappar, drar en lapp och läser beskrivningen. Ni ska sedan gissa vem det är som er lärare beskriver.

Bilden: En familj kan se ut på många olika sätt. Allt från bara två personer till att vara flera stycken.

Individen och familjen

Det finns många olika typer av familjer. I det här avsnittet får du lära dig om hur de kan se ut och hur det kan vara att leva i en familj.

Ord och begrepp

Adoptera innebär att man tar till sig ett barn och blir förälder till det.

Aga är att slå ett barn som straff för någonting.

Anmälningsplikt är en regel som innebär att man måste meddela exempelvis polisen om någon har begått ett brott.

Jämställdhet är att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter.

Kärnfamilj är en familj som består av två föräldrar och deras barn.

Könsneutralt är något som varken är manligt eller kvinnligt.

Könsroll är ett sätt att vara och den roll man förväntas ha för att man är man eller för att man är kvinna.

Regnbågsfamilj är en familj som består av en eller flera HBTQI­personer. Exempelvis kan den bestå av två mammor och deras gemensamma barn eller två pappor och deras gemensamma barn.

Socialtjänst är kommunernas verksamhet för att ge social och ekonomisk trygghet till invånarna.

Vårdnadshavare är den eller de personer som har rätten och skyldigheten att ha vårdnaden om ett barn.

Vad är en familj?

Den första gemenskap som de flesta människor ingår i är familjen. En familj består av minst två personer som står varandra nära. Det kan till exempel vara ett gift par, sambor eller ett barn och en vuxen förälder.

Olika typer av familjer

Familjer kan se ut på olika sätt. Förr i tiden tänkte de flesta att en ”typisk” familj skulle bestå av mamma, pappa och barn. Det var en så kallad kärnfamilj. I dag är det vanligt med många andra varianter.  Några exempel på familjer: – En bonusfamilj är en ny familj som bildats efter till exempel en skilsmässa eller separation. Det kan vara en skild pappa och en skild mamma som flyttar ihop med sina barn från tidigare förhållanden. Ibland säger man även styvfamilj eller ombildad familj.

Så kallade makalösa familjer är familjer som består av en ensamstående förälder med ett eller flera barn.

– Regnbågsfamiljer kallas ibland familjer där föräldrarna är av samma kön eller där någon av föräldrarna tillhör en sexuell minoritet.

Storfamilj kallas familjer som består av fler än två vuxna och deras barn. Släktingar, medlemmar ur andra familjer och andra personer som står varandra nära kan ingå i storfamiljen.

– Så kallad självvald familj består av personer som man själv vill kalla för ”familj”. Det måste alltså inte vara någon man är släkt med eller gift eller sambo med som ingår i familjen.

Stjärnfamilj är ett annat namn som beskriver alla typer av familjer som inte är ”typiska” kärnfamiljer.

Ibland talar man om styvförälder, bonusförälder eller plastförälder. Det är en person som en mamma eller en pappa gift sig med eller bor ihop med men som inte är biologisk förälder till barnen. Barnen kallas då styvbarn eller bonusbarn.

Familjer i Sverige

Totalt finns det över en miljon familjer i Sverige. Ungefär sju av tio är kärnfamiljer. Knappt en av tio är bonusfamiljer eller ombildade familjer. Två av tio är makalösa familjer med en ensamstående förälder. Det är mest mammor som är ensamstående föräldrar.

Över 4 000 barn i Sverige har två mammor som föräldrar.

En familj i Kiruna 1907.

Familjens historia i Sverige

I Sverige förr i tiden var familjen främst en produktionsenhet. Det betyder att alla i familjen hjälptes åt att odla marken och ta hand om djuren för att framställa mat eller arbeta med hantverk. Män och kvinnor hade olika uppgifter och kvinnan tog ofta hand om hushållet och barnen. De flesta levde i små kärnfamiljer. Många människor dog tidigt, och därför var det vanligt att man gifte om sig och att barnen fick styvföräldrar. Ofta bodde ett av föräldrarnas syskon eller någon annan släkting med familjen.

Det var viktigt vem man gifte sig med eftersom det styrde hur jorden ärvdes. Det var bra om man kunde gifta sig med någon som ägde eller skulle ärva mycket jord. Dessutom ville staten att man skulle skaffa sig familj eftersom barnen var viktiga för jordbruksarbetet och som blivande soldater.

När människor började arbeta i industrier och på andra arbetsplatser blev familjen en konsumtionsenhet. Man hjälptes inte åt att framställa mat och annat utan köpte det för pengarna man tjänade. Sedan konsumerade man tillsammans, alltså åt mat, köpte kläder och möbler, gick på bio med mera. I vissa familjer arbetade kvinnan också utanför hemmet.

Skydd för barn

Vårdnadshavare

Vårdnadshavare kallas den eller de personer som har vårdnaden om ett barn, det vill säga sköter om barnet. Oftast är det barnets föräldrar, men ibland har en domstol utsett en annan person att ha vårdnad om barnet. Alla barn ska ha en vårdnadshavare tills de fyllt 18 år och är myndiga.

Vårdnadshavaren har ett särskilt ansvar för barnets välmående och utveckling. Det innebär också att vårdnadshavaren har rätt att bestämma mycket som rör barnet fram till 18 års ålder.

Adoption

Adoption betyder att man blir förälder till ett barn som någon annan har fött. Man adopterar alltså ett barn som man inte är biologisk förälder till. Men efter adoptionen är man förälder till barnet fullt ut och det är precis som om barnet hade varit hos föräldrarna från början. Den som är adopterad är det för alltid. En adoption kan inte upphävas eller ändras.

De som vill adoptera ett barn gör det oftast därför att de inte kan få biologiska barn. Nästan alla barn som föds i Sverige växer upp hos sina biologiska föräldrar. Därför kommer de flesta adoptivbarnen i Sverige från andra länder. Många har kommit från Asien och Latinamerika.

2022 adopterades 118 barn från Asien till Sverige.

Familjehem

Det händer att barn inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Orsakerna kan vara att föräldrarna har problem med missbruk, sjukdom eller något annat som gör att de inte klarar att ta hand om barnen. Det kan även vara så att ett barn inte fungerar bra tillsammans med sin biologiska familj.

Då kan barnet få bo i något som kallas familjehem i stället. Familjehemmet kan vara hos släktingar, bekanta eller i en annan lämplig familj. Det är kommunens socialtjänst som utser familjehemmet och ser till att barnet har det bra i sitt nya hem.

Barn i familjehem ska kunna hålla kontakten med sina biologiska föräldrar och sin släkt. Det ska familjehemsföräldrarna hjälpa till med.

Familjens regler

Familjen är viktig för vår uppfostran och utveckling till vuxna, självständiga människor. Föräldrar, syskon och andra släktingar bidrar på olika sätt till detta.

Varje familj har sina egna regler och vanor. Det som är tillåtet i en familj är inte alltid okej i en annan. Synen på hur barn ska uppfostras har varierat genom historien och skiljer sig åt mellan olika samhällen. Förr var det vanligt i Sverige med stränga uppfostringsmetoder. Barnen skulle lära sig att ”veta hut” och de som inte lydde riskerade att få stryk.

Numera är det förbjudet att aga och hota barn i Sverige, men tyvärr finns det ändå barn som far illa i sina familjer. Om det händer otäcka

Familjer har olika regler. Du kanske inte får lov att ha skärm vid matbordet i din familj men din kompis får i sin.

saker i din egen eller någon kompis familj så är det alltid bra att tala med en vuxen som du litar på.

Om en lärare misstänker eller får veta att du far illa hemma är läraren skyldig att kontakta polisen eller socialtjänsten. Det kallas anmälningsplikt. Regeln är till för att hjälpa barn som inte har det bra. Samma regel gäller för till exempel sjuksköterskor och läkare.

Så här säger lagen

”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.”

Könsroller och jämställdhet

Familjen påverkar våra värderingar och åsikter i hög grad. Det vi lär oss som små barn sitter ofta kvar långt fram i livet. Det gäller inte minst synen på vem som ska göra vad i en familj.

Det har länge funnits en uppdelning mellan olika könsroller i familjen. Vissa saker har ansetts ”manliga” att göra och andra ”kvinnliga”. Papporna, eller männen, skulle arbeta, tjäna pengar, sköta ekonomin och fatta avgörande beslut i familjen. Mammorna, eller kvinnorna, skulle i stället vara hemma, laga mat, städa och ta hand om barnen.

I dag tycker de flesta att män och kvinnor ska vara jämställda. Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma skyldigheter och möjligheter på alla områden: hemma, i skolan och i arbetslivet. Män och

Föräldraförsäkringen infördes 1974. Först då fick båda föräldrarna möjlighet att vara hemma från jobbet för att ta hand om sina barn.

Den svenska lagboken.

kvinnor ska dela på ansvaret för familjen och hemmet. Kvinnor kan lika väl som män arbeta och tjäna pengar och ta hand om ekonomin.

Jämställdheten ökar, men varken Sverige eller något annat land är helt jämställt. I alla länder är det fler män än kvinnor som yrkesarbetar. Dessutom får män ofta högre lön än kvinnor, även om de gör precis samma arbete. I många familjer tar kvinnan större ansvar för barnen och för arbetet i hemmet. Och inom politiken är det fler män än kvinnor som har makt. Det gäller också i styrelser för stora företag.

Det finns också många människor som inte alls vill beskriva sig själva som män eller kvinnor, han eller hon, utan i stället ser sig som könsneutrala personer, en hen.

När familjen splittras

Det är inte ovanligt att familjer splittras genom separationer och skilsmässor. Varje år gifter sig ungefär 40 000–50 000 par i Sverige och cirka 25 000 skiljer sig. Hur många som separerar utan att ha varit gifta vet ingen säkert.

En skilsmässa påverkar förstås barnen. Det uppstår också praktiska frågor om bostaden och familjens ekonomi. Det är en domstol som beslutar om skilsmässa om man är gift. Det räcker med att en vill skiljas.

Är man sambo kan man flytta isär utan att en domstol behöver bestämma om det.

Sammanfattning

@ Familjer består av personer som är biologiska släktingar eller som har ingått ett juridiskt avtal som säger att man hör ihop.

@ Vårdnadshavaren ansvarar för att barnet har det bra fram tills barnet är 18 år.

@ Barn som inte kan bo med sina ursprungliga föräldrar kan få bo i familjehem.

@ I Sverige är det förbjudet att slå eller hota barn.

@ Om något sådant händer i din egen eller någon annans familj är det bra att berätta det för någon vuxen du litar på.

@ Lärare har anmälningsplikt. Om någon far illa måste de kontakta polisen eller socialtjänsten.

@ Jämställdhet innebär att män och kvinnor har samma möjligheter och skyldigheter.

Individer och gemenskaper

Individen och familjen

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en familj?

2. Vad är en kärnfamilj?

3. Vad är en bonusfamilj?

4. Vad menas med jämställdhet inom familjen?

5. Vad är en vårdnadshavare?

6. Vad innebär adoption?

7. Vad är anmälningsplikt när det gäller barn som far illa?

Aktivitet

Könsroller i samhället och i skolan Fundera och diskutera

Beroende på vilket kön vi tillhör har vi olika roller och sätt att vara. Fundera först enskilt på följande frågor och diskutera dem sedan med en klasskompis:

a. Vilka exempel kan du hitta i samhället på att det finns olika könsroller? Utgå exempelvis från hur det ser ut i TV, film, reklam eller TV­ spel.

b. Finns det tydliga könsroller i din klass? Gör pojkar och flickor olika saker på rasten och i klassrummet? Om det är så att det skiljer sig åt, varför tror du att det är så?

Bilden: I din vardag är du med i olika grupper som i sin tur påverkar hur du själv och andra ser på dig.

Grupp och gemenskap

Alla människor är en del av olika typer av grupper. Det kan till exempel vara din klass, en kör eller ett idrottslag. I det här avsnittet får du läsa om hur grupperna vi är en del av påverkar oss och hur viktigt det är att respektera alla människor.

Ord och begrepp

Diskriminera innebär att man behandlar en viss grupp sämre än andra.

Egenskap är en viktig del av någons eller någots sätt att vara.

Etniskt ursprung har att göra med det att människor tillhör olika folk.

Global är det som gäller hela världen.

Identitet handlar om känslan av att veta vem man är och var man hör hemma.

Kränka är att såra någon annan.

Majoritet är den grupp som är störst i exempelvis ett samhälle.

Minoritet är i motsats till majoritet den grupp som är minst i exempelvis ett samhälle.

Tolerans är att ha respekt för andra som har andra åsikter eller är annorlunda än man själv.

Värdering handlar om synsätt eller uppfattning om vad som är bra eller dåligt.

Individ och grupp

Du är en individ som ingår i flera samhällen. Du är också del av olika grupper som inte direkt är samhällen men som ändå knyter samman dig med andra människor. Några exempel är din familj, släkten, kompisarna, idrottsklubben och olika grupper i sociala medier.

De här grupperna har stor betydelse för vår personlighet och vår identitet. Identitet handlar om hur vi uppfattar oss själva men också om hur andra ser på oss.

Inom alla samhällen – från det lokala till det globala – finns ett myller av små och stora grupper. Hiphopare, frimärkssamlare, hundägare, skåningar, norrbottningar, kristna, muslimer, vegetarianer och jägare. Listan kan förstås göras hur lång som helst!

Du ingår i vissa av de här grupperna men känner dig inte alls hemma i andra. Att se och förstå hur olika grupper fungerar är också en viktig del i ämnet samhällskunskap. Samhället är som en enormt stor väv av individer och grupper.

Personer som håller på samma lag är en sorts grupp i samhället. Här ser du supportrar till Djurgårdens IF:s fotbollslag.

Sociala roller

En människa kan gå ut ur och in i sociala roller och anpassa sig till de  förväntningar som finns i en viss situation eller ett visst sammanhang.

När du går in till en lektion vet du vad som förväntas av dig. Du sätter dig vid din bänk, ofta på ungefär samma plats och helst med samma kamrat. Du förväntas räcka upp handen när läraren frågar något och anteckna vad som gås igenom på tavlan. När lektionen slutar kanske du förändrar ditt beteende. På rasten talar du annorlunda, förändrar ditt kroppsspråk och är mer fokuserad på dina kamrater. Detta är exempel på hur du som individ samspelar med din omgivning och anpassar ditt beteende efter olika sammanhang, som lektionen, rasten, fotbollsmatchen och släktmiddagen.

Varje individ har flera roller och rör sig mellan dem hela tiden.  En persons identitet kan sägas vara summan av dessa olika roller.

Du är oftast på ett sätt när du umgås med dina kompisar och på ett annat sätt när du är på släktträff.

Majoritet och minoritet

Majoritet betyder ’flertal’ eller ’de flesta’. De grupper i samhället där de flesta människor känner sig hemma kallas för majoritetsgrupper. Ibland talar man om majoritetssamhället. Det som de flesta människor tycker, gillar och brukar göra är sådant som brukar anses ”normalt” eller kanske till och med ”typiskt” för vårt samhälle.

Samtidigt finns mängder av mindre grupper i samhället som kanske inte alls är, gör eller tycker som de flesta andra. Mindre grupper i samhället kallas för minoriteter eller minoritetsgrupper.

Vissa minoriteter kan vi själva välja om vi ska vara en del av. Du avgör själv om du ska vara med i en viss grupp på sociala medier, gå med i en förening eller börja lyssna på en viss sorts musik.

Andra grupper kan vi inte välja alls. Vi föds med vissa personliga egenskaper, på en viss plats och av föräldrar som vi inte har valt. Vi uppfostras av människor som ger oss åsikter, värderingar och intressen som vi inte kan välja bort i första taget.

I demokratiska samhällen bestämmer majoriteten (de som får flest röster). Men majoriteten får inte fatta beslut som skadar eller hotar minoriteternas rättigheter. Därför har vissa minoritetsgrupper ett särskilt skydd i lagstiftningen.

I kapitlet Lag, rätt och rättigheter finns ett avsnitt där man kan läsa mer om normer.

Rennäringen är kulturellt och ekonomiskt viktig för det samiska folket. För att inte majoriteten ska kunna fatta beslut om exempelvis rennäringen har samerna särskilt minoritetsskydd.

Diskriminering och respekt

Att kunna leva sida vid sida med människor från många olika grupper kräver respekt och tolerans. När vi inte respekterar andra människors rättigheter riskerar det att leda till diskriminering, kränkningar och mobbning.

Diskriminering innebär att människor behandlas sämre på grund av sina personliga egenskaper. Politikerna i Sveriges riksdag har särskilt förbjudit diskriminering på grund av:

– hudfärg och etniskt ursprung (vilken folkgrupp man är del av)

– religion och trosuppfattning

– ålder

– kön och sexuell läggning

– funktionsnedsättning (kallas även funktionsvariation).

Varför ska just dessa grupper skyddas? Jo, det beror på att människor genom historien har behandlats illa på grund av just dessa personliga egenskaper. Kvinnor, personer med funktionsnedsättning och människor med annan hudfärg än majoriteten har inte fått lov att rösta och själva bestämma över sina liv. Äldre har inte kunnat få ett visst jobb enbart på grund av sin ålder. Människor med en viss religion har nekats att få

Mer än 500 000 personer per år upplever att de har blivit utsatta för någon form av diskriminering.

Varje år anordnas det pridefestivaler på flera platser i Sverige för att stärka HBTQI-personers rättigheter.

jobb bara för att de vill följa sin religions regler. HBTQI­personer har fått utstå hat, hot och våld bara för att de har en annan syn på könsroller och kärlek.

För att motverka diskriminering finns diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen (DO).

HBTQI

HBTQI är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och intersexpersoner.

Sammanfattning

@ Samhällen och grupper har betydelse för vår personlighet och identitet.

@ Alla individer ingår i flera olika grupper.

@ Varje individ har olika sociala roller beroende på vilken grupp de för tillfället ingår i.

@ Att vara i majoritet innebär att vara i en grupp eller ett samhälle där de flesta människor känner sig hemma.

@ Vissa minoritetsgrupper har ett särskilt skydd i lagstiftningen.

@ Att inte respektera varandra kan leda till diskriminering.

@ Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) finns för att motverka diskriminering.

Individer och gemenskaper

Grupp och gemenskap

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en grupp?

2. Vad är identitet?

3. Vad är sociala roller?

4. Ge exempel på när du själv har olika sociala roller.

5. Vad är en majoritetsgrupp?

6. Vad är en minoritetsgrupp?

7. Varför finns det lagar mot diskriminering?

Aktivitet

Mina grupper och samhällen

Rita och berätta

I den här övningen ska du fundera kring de grupper och samhällen där du hör hemma. Du kan rita dig själv i mitten av bilden och sedan rita in grupper och samhällen runt omkring dig, som i ett stjärnmönster. Du kan exempelvis ta med:

– din familj

– kompisar

– klassen

– föreningar och klubbar

– grupper på nätet som du hänger med

– orten eller kvarteret där du bor

– din kommun

– Sverige och andra nationer där du känner dig hemma.

Häng upp era bilder och diskutera tillsammans:

a. Vilka likheter/skillnader ser ni?

b. På vilket sätt hör ni ihop med de olika grupper ni har ritat ut?

c. Vilka grupper är viktigast för er? Varför tycker ni så?

d. Finns det grupper och sammanhang där ni inte alls känner er hemma? Ge exempel.

e. Skulle ni kunna komma in även i grupper där ni inte känner er hemma? Hur skulle ni i så fall göra?

Bilden: För att det sociala skyddsnätet ska fungera behöver du bidra med att skaffa dig en utbildning, arbeta och betala skatt.

Sociala skyddsnät

Det sociala skyddsnätet är en viktig del i samhället. Det ser till att man får hjälp om man drabbas av sjukdom eller andra svåra situationer. I det här avsnittet får du lära dig om hur det sociala skyddsnätet fungerar och hur det skyddar barn och ungdomar.

Ord och begrepp

Anmäla är att meddela något på ett formellt sätt. Exempelvis meddela att någon har begått ett brott.

Lag är en regel som alla i ett samhälle måste följa.

Medborgare är en person som tillhör ett land och har vissa rättigheter och skyldigheter där.

Obligatorisk är någonting som man måste göra eller ha.

Ofreda är att störa någon genom att vara närgången, exempelvis genom att tafsa.

Riksdag är samma sak som parlament. Den består av politiker som folket har valt och som är med om att styra ett visst land.

Skatt är pengar som man måste betala till staten eller kommunen.

Specialpedagog är en lärare som ger särskilt stöd till elever när den vanliga undervisningen inte räcker till.

Socialt skyddsnät är det eller de man har omkring sig som gör att man inte behöver oroa sig så mycket.

Välfärd är att man har det som behövs för att kunna leva ett bra och tryggt liv.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder att skolan har som uppgift att se till så att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjligheter att uppnå skolans mål.

När vi drabbas av sjukdom, fattigdom, olyckor eller andra svåra situationer finns det hjälp att få. I vissa lägen kan också samhället besluta att vi behöver hjälp, även om vi själva inte förstår eller håller med.

Det sociala skyddsnätet består av många olika tjänster som tillsammans ska bidra till ökad trygghet, god hälsa och bra utvecklingsmöjligheter för alla medborgare.

Skolan

Grundskola är en obligatorisk utbildning på nio år. Eleverna går i grundskolan från det år de fyller 7 till det år de fyller 16. Även förskoleklassen är obligatorisk. Det betyder att barn i Sverige måste gå i skolan från det år de fyller 6.

De flesta elever går i skolor som kommunen driver. Men det finns också grundskolor som är fristående från kommunen och som ägs av exempelvis en förening eller ett företag. De kallas friskolor.

Riksdagen har bestämt hur grundskolan ska fungera genom skollagen och genom läroplanen. För varje ämne finns dessutom en särskild kursplan. För hela grundskolan finns en timplan där det står hur många timmars undervisning med lärare som eleverna minst ska få i varje ämne.

Alla elever har samma rätt till en god utbildning enligt skollagen. Elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen ska också få det. I första hand ska eleven få hjälp i sin egen klass, exempelvis av en specialpedagog. Fungerar inte det kan eleven gå i en särskild undervisningsgrupp.

Eleverna får betyg i alla ämnen varje termin från och med skolår 6. Betyget efter vårterminen i skolår 9 kallas slutbetyg.

Sedan 2022 är det även tillåtet att sätta betyg i årskurs 4.

Elevhälsa infördes 2010 i den nya skollagen. Tidigare användes i stället begreppen elevvård och skolhälsovård.

När du mår dåligt

När du blir sjuk eller känner dig deppig kan du kontakta skolsköterskan eller skolkuratorn. De är en del av elevhälsan och skolans arbete för att alla elever ska må bra.

Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas personal som kan hjälpa elever som behöver särskilt stöd i undervisningen för att nå upp till målen i olika ämnen.

Eleverna har rätt till hälsobesök några gånger om året. Dessutom erbjuder skolan andra hälsokontroller, till exempel syn­ och hörselkontroller. Elevhälsan arbetar också med frågor som handlar om elevernas arbetsmiljö, till exempel mobbning och jämställdhet.

Elevhälsan finns för alla elever från förskoleklass upp till gymnasiet. Personal som jobbar med barn inom skolan, sjukvården och polisen har anmälningsplikt. Det betyder att de måste göra en anmälan till socialtjänsten när de tror att ett barn eller en ungdom under 18 år tar skada eller mår illa i hemmet eller i andra sammanhang. Anmälan sker alltså för att skydda och hjälpa barnet.

Mobbning och kränkningar

Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter, gång på gång. Mobbning kan bestå i att någon ständigt blir knuffad, slagen eller utsatt för andra fysiska övergrepp. Men mobbning

kan också bestå i att någon ständigt blir retad eller kallad för elaka saker. Det kan också vara att någon aldrig får sitta med vid samma bord eller vara med i lekar.

Mobbning kan ske överallt där vi träffas: i skolan, i idrottsklubben, på TikTok, Instagram, Snapchat eller i spelen där vi umgås.

Mobbning är aldrig tillåten och kan vara brottsligt. Man talar exempelvis om ofredande, olaga hot eller förtal. Förtal kan vara när en grupp människor talar illa om någon för att få andra att ogilla den personen. Alla är så allvarliga brott att de kan ge fängelse i grova fall. Men om det är barn under 15 år som mobbar kan de inte dömas till straff. I stället kopplas de sociala myndigheterna och även polisen in.

Exempel på kränkningar är att kalla någon för taskiga saker, att sprida rykten, hota, frysa ut eller att slå någon. Alla handlingar som förolämpar och skadar någon annan människas värdighet som människa kan ses som en kränkning.

Det kan alltså vara kränkande att skicka elaka mejl eller kommentarer på internet, att skriva taskiga och kränkande kommentarer om någon på Snapchat, TikTok eller Instagram eller att skicka elaka meddelanden till någons telefon.

Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om det sker upprepat och om många genomför kränkningarna tillsammans brukar detta beteende kallas för mobbning.

På skolan är det rektorn som ansvarar för att alla barn mår bra, är trygga och får den utbildning som de behöver. Därför ska rektorn och resten av skolans personal också arbeta aktivt för att motverka mobbning och kränkningar.

Skolan ska vara en trygg miljö för alla. Är den inte det så är det viktigt att informera rektorn eller annan personal på skolan.

Barnarbete är vanligt på många håll i världen. Här är det barn i Nepal som arbetar på en tegelfabrik.

Vem håller upp skyddsnätet?

Skolan, sjukvården, socialtjänsten och alla andra välfärdstjänster kostar förstås mycket pengar. Alla som tjänar pengar betalar skatt och bidrar på så sätt till vår gemensamma välfärd.

Det sociala skyddsnätet är ett tydligt exempel på hur samhället byggs upp av både rättigheter och skyldigheter. Vi kan räddas av skyddsnätet när vi verkligen behöver det. Men vi är också skyldiga att utbilda oss, arbeta och betala skatt för att på så sätt hålla upp skyddsnätet åt andra.

Välfärd i världen

Sverige är ett rikt land om vi jämför med stora delar av övriga världen. Det betyder att vi har haft råd att satsa mycket pengar på gemensamma välfärdstjänster.

Många barn i andra länder har inte alls samma skyddsnät som du. I delar av Afrika är det många barn som inte alls får gå i skolan. Detsamma gäller i krigsområden och länder som drabbas av katastrofer.

Ett sätt att mäta välfärd kallas Human Development Index (HDI), eller det mänskliga utvecklingsindexet. HDI mäter människors livslängd, utbildningsnivå och inkomster. År 2021 var det Norge, Schweiz och

Island som låg i toppen, medan Sverige hamnade på sjunde plats i denna ”välfärdsliga”. Av de 50 mest utvecklade länderna kom 33 från Europa men inget från Afrika.

Human Development Index (2021)

Källa: United Nations Development Programme.

Sammanfattning

@ Det sociala skyddsnätet är en viktig del i samhället. Det ser till att man får hjälp om man drabbas av sjukdom, fattigdom, olyckor eller andra svåra situationer.

@ Alla medborgare har rätt att ta del av skyddsnätet. Men man är också skyldig att bidra till att hålla skyddsnätet uppe åt andra.

@ I Sverige är det obligatoriskt att gå i skolan från det år man fyller 6 år till det år man fyller 16 år.

@ All personal i skolan, sjukvården och polisen har anmälningsplikt.

@ Mobbning kan i grova fall leda till fängelse.

KAPITEL 1

Individer och gemenskaper

Sociala skyddsnät

Instuderingsuppgifter

1. Vad är det sociala skyddsnätet och varför är det viktigt?

2. Hur länge måste du gå i skolan i Sverige?

3. Vad är elevhälsan?

4. Vad är mobbning?

5. Vad är skillnaden mellan mobbning och kränkning?

6. Varför måste vi betala skatt?

7. Vad är Human Development Index (HDI) och vad mäter det?

8. Vad betyder det att personal inom skolan har anmälningsplikt?

Aktivitet

Samhällets skyddsnät

Fundera och diskutera

Börja med att läsa texten om samhällets skyddsnät. Besvara sedan frågorna nedan enskilt eller i mindre grupper:

a. Ge exempel på sociala skyddsnät som kan skydda eller hjälpa oss i olika sammanhang.

b. Vilken hjälp kan du själv få av samhället i olika situationer?

c. Vilka delar av skyddsnätet har du själv haft störst nytta av hittills?

d. Finns det områden där samhällets skyddsnät inte fungerar så bra? Kan du komma på människor eller grupper som borde få bättre hjälp? Ge exempel.

e. Vem betalar för den hjälp som vi kan få av samhället?

f. Är det rätt att alla måste betala för att hjälpa andra människor? Varför tycker du så?

g. Vad händer om ingen vill betala för samhällets skyddsnät?

h. Borde vi i Sverige hjälpa människor även i andra länder eller människor som kommer till Sverige för att få hjälp?

Kapitel 2 Internet och medier

Bilden: Våra smarta telefoner, läsplattor och datorer är verktyg som vi blivit helt beroende av i vår vardag.

Informationssamhället

I dag handlar nästan allt om information och kommunikation. I det här avsnittet får du lära dig om vad det innebär att leva i det vi kallar informationssamhället.

Ord och begrepp

Automatisering är den process som handlar om att göra något automatiskt. Exempelvis att använda maskiner i stället för människor för att göra något.

Digitalisering innebär att material av skilda slag görs om för att kunna bearbetas och visas i dator.

Epok är samma sak som tidsålder.

Hackare är en person som ägnar mycket tid åt dataprogrammering och tar sig in i andras datorsystem.

Industri är tillverkning av varor i stora mängder.

Information är det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation.

Informationsteknik, förkortat IT, är teknik för att exempelvis skicka information med hjälp av datorer eller internet.

Robot är en maskin som man kan programmera så att den gör olika sorters rörelser.

Streaming är när man lyssnar på ljud eller ser på film direkt på mobiltelefonen, surfplattan eller datorn.

Telegraf användes förr och är en apparat man skickar meddelanden med. Exempelvis med hjälp av morsealfabetet.

En telefon är något helt annat i dag än vad det var för 100 år sedan.

Att leva i informationssamhället

I Sverige var vi tidiga med internetuppkoppling. 2006 blev Sverige det internettätaste landet i världen med 86 procent internetanvändare. 2023 uppgav 96 procent av alla svenskar mellan 16 och 85 år att de använt internet de senaste tre månaderna.

Vår tid kallas ofta för ”informationssamhället” eller ”IT­samhället”. Varför är det så? Jo, det hänger ihop med att vi i dagens samhälle är beroende av stora informationsflöden och avancerad informationsteknik (IT). Nästan allt vi gör i dag handlar om datorer och mobiler. Vi har hundratals TV­kanaler och streamingtjänster. Varje dag fylls internet på med miljontals nya filmklipp, foton och textmeddelanden. Om vi backar till början av 1980­talet såg samhället helt annorlunda ut. Några exempel:

– Det fanns bara två TV­kanaler i Sverige.

– Reklam var förbjudet i TV och radio.

– Mobiltelefoner var sällsynta. De få som fanns var stora som ryggsäckar och kunde väga flera kilo!

– Internet fanns inte för alla.

– SMS, e­post, sociala medier och trådlösa nätverk fanns inte.

Vägen till informationssamhället

Människans historia brukar delas in i epoker eller perioder. En vanlig indelning är att beskriva vad människan har arbetat med och livnärt sig av under olika tider. De historiska epokerna kan beskrivas så här:

Historiska epoker i Sverige

Epok

jägarsamhället

bondesamhället

Ungefärlig tidsperiod

10 000 före

Kristus–4 000 före Kristus

4 000 före

Kristus–1800talet

industrisamhället

1800-talet–1970

informationssamhället

1970–

Ekonomi och arbete

samla mat, jaga och sköta kringvandrande djur

jordbruk och hantverk

industritillverkning och fabriksarbeten

tjänster, kunskap och information

Teknik, exempel

pilbåge, tält, skinnkläder

plog, hjul, vävda kläder, hus

ångmaskin, elektricitet, motorer

dator, internet, mobiltelefon

År 1956 sändes de första TV-programmen i Sverige. Då var det svartvit TV. Det fanns bara en kanal att titta på och sändningarna pågick bara några få timmar per dag. Här ses en folksamling i Uppsala som trängs utanför en TV-butik för att se testutsändningar 1954.

Självklart finns det även bönder och industriarbetare i informationssamhället. Men allt fler människor arbetar i yrken som handlar om att erbjuda tjänster, kunskap och att hantera information. Maskiner och robotar utför i dag många tunga arbetsuppgifter som tidigare sköttes av människor på bondgårdar och i fabriker.

Några uppfinningar som lett fram till informationssamhället

Uppfinning

Runskrift på Rökstenen i Ödeshög, Östergötland.

det första skriftspråket i Mesopotamien

de första runstenarna

böcker trycks i Kina

böcker trycks i Europa av Gutenberg

telegrafen

folkskolan startar i Sverige

telefonen

första filmvisningen för publik

radiosändningar startar i Sverige

Så här kunde en mobiltelefon se ut 1988.

de första TV-sändningarna i Sverige

första persondatorn börjar säljas

mobiltelefoni i Sverige

reklam-TV och flera TV-kanaler i Sverige

första tidningen på internet

Facebook grundas (starten för sociala medier)

de första handdatorerna (läsplattor/paddor)

3100 före Kristus

före Kristus

efter Kristus

Mobiler och läsplattor har i hög grad ersatt dagstidningarna vid frukostbordet. Men den ständiga tillgängligheten som den nya tekniken medför kan leda till stress.

Så påverkar IT-samhället oss

Den snabba utvecklingen av datorer, mobiler och annan informationsteknik (IT) påverkar oss på många sätt. Tekniken ger oss nya möjligheter men för också med sig risker och hot som vi måste hantera. Några exempel:

– Automatisering och digitalisering. Många jobb som tidigare utfördes av människor ersätts av robotar och datorer. En del människor blir av med jobbet och yrken försvinner – men det startas också nya IT­företag.

– Nya kontakter. Det har blivit lättare att komma i kontakt med människor som bor på andra platser och i andra länder.

– Ökat utbud. Aldrig tidigare har det funnits så mycket information som alla kan få tag på, bara genom att söka på mobilen.

–

Brottslighet på nätet. Den nya tekniken kan användas även av brottslingar. Olika bedragare lurar till sig pengar, oftast från äldre människor. Tjuvar säljer stulna eller förbjudna varor på nätet.

– Informationsstress. Många har svårt att hinna med all ny teknik och alla budskap som sänds ut, dygnet runt. Det kan leda till stress och en känsla av att inte hinna med.

– Mobbning och näthat. Det är lätt att skicka anonyma, taskiga meddelanden via nätet. Det gäller inte minst i sociala medier.

Näthat och dess konsekvenser

Näthat är ett begrepp som kan innefatta många saker. Det handlar om när någon kränker, trakasserar eller utsätter någon för hot via internet. Oftast sker detta i sociala medier som Snapchat och Instagram men det kan även ske via e­post.

Näthat påverkar individen som drabbas men även samhället i stort. Hälften av befolkningen uppgav 2023 att de avstår att uttrycka politiska åsikter på internet för att inte riskera att utsättas för näthat. På så sätt hindras det demokratiska samtalet när människor censurerar sig själv. Särskilt problematiskt blir detta om journalister väljer bort att skriva vissa saker för att slippa utsättas för näthat.

Det är främst yngre människor som utsätts av näthat. Omkring 15 procent av barn 12–19 år uppgav 2023 att de utsattes av näthat eller att någon skrivit negativa kommentarer om dem.

Sammanfattning

@ Vi lever i ett informationssamhälle där mycket av vår tid går åt till att använda datorer och mobiler.

@ Under större delen av mänsklighetens historia har vi inte haft tillgång till all den teknik vi har i dag.

@ I informationssamhället arbetar de flesta med att utföra tjänster, erbjuda kunskap och hantera information.

@ Många uppfinningar som gjordes för länge sedan har lett till utvecklingen av informationssamhället.

@ Informationsstress och mobbning är två av de problem som den snabba IT­ utvecklingen fört med sig.

Kapitel 2

Internet och medier

Informationssamhället

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas vår tid som vi lever i och varför kallas den så?

2. Ge exempel på några förändringar som skett sedan början på 1980 ­talet när det gäller information och medier.

3. Vilka historiska epoker har människor levt i?

4. Hur påverkar automatisering och digitalisering våra arbeten?

5. På vilket sätt har den förbättrade tekniken påverkat hur vi kan ha kontakt med varandra?

6. Nämn något negativt med den ökade tillgången till information.

7. Nämn några risker som den snabba IT­ utvecklingen har fört med sig.

Aktivitet

Vägen till informationssamhället

Fördjupning

Vägen fram till dagens informationssamhälle har varit lång och krokig. Nu ska du undersöka hur tidigare uppfinningar har påverkat människan och samhällslivet.

Gör så här

1. Välj en uppfinning i listan på sidan 48.

2. Sök fram fakta om uppfinningen och dess historia med hjälp av NE.se och andra tillförlitliga källor. Försök att besvara nedanstående frågor:

a. Vem var uppfinnaren?

b. Hur påverkade uppfinningen människors sätt att leva?

c. Slog uppfinningen igenom i alla delar av världen?

d. Används uppfinningen fortfarande? Hur används den i så fall? Om den inte används: varför behöver vi den inte längre?

e. Avsluta med en framtidsspaning. Vilka stora uppfinningar tror du kommer att förändra vår livsstil i framtiden? Ge exempel.

Information och kommunikation

Varje dag stöter du på hundratals, ja kanske tusentals, budskap från olika avsändare: du får meddelanden från kompisar på mobilen, läser nyheterna och bombarderas med reklam från företag som vill att du ska köpa deras produkter.

Ord och begrepp

Budskap är det som någon vill säga, ett meddelande.

Desinformation är information som inte stämmer.

Information är det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation.

Kommunikation är överföring av information eller idéer såsom att prata eller skriva.

Kritisk är man om man undersöker något för att ta reda på om det är sant och går att lita på.

Propaganda innebär att man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Reklam är annonser, filmer och annat som ska locka folk till att köpa något.

Influerare är en person som aktivt påverkar sin omgivning, för det mesta via sociala medier.

Bilden: Sju av tio barn uppger att de fick en egen mobiltelefon redan på lågstadiet.

Det finns särskilda lagar om reklam för tobak, alkohol och läkemedel.

Olika typer av information

Några exempel på olika typer av information som du säkert stöter på under en dag:

– Fakta- och informationsmaterial. Innehåller upplysningar som försöker beskriva världen som den faktiskt är.

Exempel: uppslagsverk, forskningsrapporter och information från polisen, skolan och andra myndigheter.

– Nyheter. Berättar om aktuella och spännande händelser. Bra nyheter ska vara objektiva och bygga på fakta.

Exempel: tidningar, radio­ och TV­nyheter.

– Reklam. Skapas av företag som vill få oss att köpa en viss produkt, använda deras tjänster eller att vi ska längta efter en viss livsstil.

– Propaganda. Ett slags reklam. Men i stället för att sälja produkter vill propagandan påverka vad vi tycker, känner och tänker om olika frågor. Exempel är politisk propaganda, som försöker få oss att gilla ett visst parti eller hålla med om en åsikt.

Dagstidningar går att läsa gratis på bibliotek.

Underhållning. Information som vi använder för att roa oss, njuta och tänka efter. Exempel: filmer, spel och böcker. En särskild typ av underhållning är den vi får genom sociala medier, där vi kan utbyta tankar, skämt och personliga åsikter direkt med andra personer.

Reklam, propaganda och underhållning är exempel på information som inte bygger på fakta. Det handlar i stället om subjektiv information. Subjektiv information för fram känslor, värderingar och åsikter. När någon medvetet försöker sprida osanningar och ljuga kallas det desinformation.

Objektiva fakta och subjektiva åsikter

Fakta = sanna påståenden om hur något är i världen. Vi kan kontrollera om något är fakta genom att studera verkligheten. Exempel: ”Björkar har löv på sommaren.”

Åsikt = något som vi känner eller tycker. Åsikter kan skilja sig mellan olika personer. Exempel: “Björkar är vackra!”

Objektiv = att beskriva världen som den faktiskt är, utan att berömma, kritisera eller framföra åsikter och värderingar.

Subjektiv = motsatsen till objektiv. Något som bygger på känslor och åsikter snarare än fakta. Ett subjektivt påstående går inte att kontrollera bara genom att studera verkligheten.

Politiska budskap. Målet är att påverka våra åsikter och känslor.

Att kommunicera

Kommunikation handlar om att föra över information till andra personer, exempelvis genom att prata eller använda kroppsspråk. Vi kan också kommunicera med hjälpmedel som papper och penna, mobiltelefon eller dator.

En vanlig modell för att förklara hur kommunikation fungerar ser ut så här:

sändare meddelande kanal mottagare

feedback

– Sändare är den som skickar ut informationen. Till exempel din kompis som pratar med dig, din lärare, ett reklamföretag eller en TV­kanal.

– Meddelandet är det budskap som sänds ut. Exempelvis: ”Kom hit!”,”Samhällskunskap är viktigt!” eller ”Köp våra nya fantastiska glassar!”

– Kanal är den metod eller teknik som används för att föra ut budskapet. Till exempel: att prata, skriva en bok, sända TV eller publicera på nätet.

– Mottagare är den eller de som budskapet riktar sig till. Exempel: du själv, en skolklass, alla som gillar glass.

Många använder YouTube för att ta del av nyheter, information och underhållning. Det leder till att en del människor som lägger upp klipp får väldigt många följare vilket i sin tur ger rikedom och makt. På bilden ses youtubern Mr Beast vid öppnandet av en Mr Beast Burger-restaurang i New Jersey, USA, 2022.

Med dagens teknik och mobiler som vi kan ta med oss överallt har vi större möjligheter än någonsin att kommunicera med varandra.

Ibland vill sändaren bara informera mottagaren. Men ofta är målet att åstadkomma en viss effekt eller reaktion. Sändaren kanske vill att mottagaren ska svara på det utsända meddelandet, att hen lär sig något nytt om samhället – eller att mottagaren springer iväg och köper massor av glass.

Mottagarens reaktion till sändaren brukar kallas feedback.

Kommunikation genom sociala medier

Något som blivit allt vanligare och som till och med är något som vissa personer har som yrke är att vara en influerare. En influerare eller influencer som det heter på engelska arbetar oftast inom ett visst område där den försöker påverka människor, ofta via sociala medier. Det kan exempelvis handla om mode eller träning.

Vissa influerare har en stor följarskara och då blir det intressant för olika företag att samarbeta med dem. Det görs genom att företag betalar influeraren för att vara ansiktet utåt för deras produkter.

Ibland kan det vara svårt att förstå att det är reklam som influeraren håller på med utan man ser personen i stället som en vän som finns på sociala medier och som tipsar om olika saker.

Fler metoder för att kritiskt granska information och kommunikation får du läsa om i ett senare avsnitt som handlar om källkritik.

Tre kritiska frågor

För att inte bli lurad eller vilseledd gäller det att alltid hålla koll på:

1. Vem är sändare? Är det någon du kan lita på?

2. Vad försöker sändaren säga dig? Vad är budskapet?

3. Varför får du detta budskap? Vad vill sändaren uppnå för mål?

Sammanfattning

@ Olika former av information finns hela tiden omkring oss i vardagen.

@ Reklam, propaganda och underhållning är subjektiv information som försöker få oss att känna och tycka olika saker.

@ Kommunikation handlar om överföring av information.

@ När vi kommunicerar vill vi förmedla något. Ofta vill den eller det som kommunicerar också skapa en reaktion, så kallad feedback.

@ Det är viktigt att vara kritisk till alla typer av information och hålla koll på vem, vad och varför någon eller något kommunicerar med en.

Internet och medier Information och kommunikation

Instuderingsuppgifter

1. Ge några exempel på fakta ­ och informationsmaterial.

2. Vad är syftet med nyheter?

3. Vad är reklam och vad försöker företag uppnå med det?

4. Vad är propaganda och hur skiljer det sig från reklam?

5. Vad är subjektiv information?

6. Vad kallas det när någon medvetet sprider osanningar?

7. Vad är skillnaden mellan fakta och åsikter?

8. Vad är en kommunikationsmodell och vilka delar finns med i en sådan?

9. Vilka kritiska frågor är bra att ställa när du granskar information?

Aktivitet

Digitala viskleken

Undersök och diskutera

I den här övningen får ni undersöka hur ett budskap kan förändras när det tolkas och skickas vidare gång på gång. Gör så här:

1. Någon i klassen får läsa en kort nyhetsartikel och sammanfatta nyheten med egna ord. Obs! Spara nyheten så att ni sedan kan gå tillbaka och titta på originalet.

2. Skicka vidare sammanfattningen till en kompis med e ­ post, SMS eller på annat sätt. Kompisen får läsa igenom sammanfattningen en gång (bara en gång!), men inte kopiera den. Kompisen ska i stället skriva ett helt nytt meddelande och försöka komma ihåg vad nyheten handlade om.

3. Fortsätt att skicka vidare era sammanfattningar av nyheten 4–5 gånger.

4. Låt den sista personen som tagit emot meddelandet läsa upp sin egen sammanfattning av nyheten. Fråga person ett (den som först läste nyheten) om någon information har blivit fel på vägen eller om något viktigt saknas. Gå gärna tillbaka till nyheten i original och jämför: har ni tappat bort eller lagt till information på vägen?

Diskutera sedan tillsammans:

– Vilken risk finns när information vandrar vidare från person till person?

– Hur vet vi att information som når oss via kompisar och bekanta verkligen är sann?

– Är det okej att ifrågasätta information som man får från kompisar eller bekanta? Hur känns det att ifrågasätta en vän?

Bilden: 2023 uppgav 96 procent av befolkningen i Sverige att de regelbundet använder internet.

Massmedier och internet

TV, tidningar och internet är exempel på massmedier. I det här avsnittet får du bland annat lära dig om hur vi påverkas av massmedierna.

Ord och begrepp

Agenda är en lista över saker som ska tas upp vid ett möte eller på dagordningen.

Allmänintresse är det som är bra för alla eller de flesta.

Faktaresistens är när någon inte lyssnar på fakta som talar emot det hen tycker.

Filterbubbla innebär att man väljer att bara ta del av sådan information som man själv gillar och som stämmer överens med ens egna åsikter.

Information är det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation.

Massmedier är det gemensamma namnet för kanaler som används för att sprida information och underhållning till många människor.

Objektiv är någon som bygger sina ställningstaganden på fakta och inte bara på vad man tycker och känner.

Opinion är en åsikt som en stor grupp människor har.

Propaganda är när man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Massmedierna kallas även den tredje statsmakten på grund av att de har som uppgift att granska de som styr landet.

Programmet Lilla Aktuellt har jobbat med objektiva och barnanpassade TV-nyheter sedan 1993.

Massmedierna

Radio, TV, tidningar och internet är exempel på massmedier. Massmedier är det gemensamma namnet på olika sätt att sända ut information till många människor på samma gång. Även böcker och biofilmer kan räknas som massmedier. Massmediernas viktigaste uppgifter är att:

1. Informera oss om viktiga händelser, både där vi bor och i andra delar av världen.

2. Granska politiker och andra makthavare och debattera aktuella frågor.

3. Underhålla och roa, genom filmer, tecknade serier och annat kul.

Journalisternas regler

Det är framför allt journalister som arbetar med att sprida nyheter och annan information till folket via massmedierna. Det ger journalisterna stor makt. Genom att berätta om vissa saker, och kanske låta bli att berätta om annat, kan journalisterna påverka vad folk vet och tycker om olika frågor.

För att inte missbruka sin makt har journalisterna kommit överens om vissa regler:

– Nyheter ska vara sanna och objektiva. Journalisten ska berätta vad som har hänt i verkligheten, men inte blanda in sina egna känslor eller åsikter i nyheterna.

– Om någon person får kritik eller anklagas för fusk i en nyhet så ska den personen få en chans att förklara sig.

– Journalister ska inte sprida skvaller eller snaskiga detaljer om människors privatliv i onödan.

– Bilder ska alltid användas försiktigt. Om någon manipulerar (ändrar) en bild eller film med hjälp av datorprogram så ska det förklaras tydligt.

Dramatiska händelser som krig och konflikter blir ofta stora nyheter. På bilden söker journalister skydd från israelisk militär på den ockuperade delen av Västbanken.

Vad är en nyhet?

Varje minut sker tusentals dramatiska händelser i världen: människor svälter, naturområden skövlas och mäktiga personer missbrukar sin makt. För att inte tala om alla goda och roliga nyheter: nya mediciner mot cancer, världsrekord i olika sporter och hundar som kan joddla.

Journalisterna kan förstås inte göra nyheter av alla dramatiska och

När videospelaren kom på 1980-talet var det många som var kritiska. Skulle den konkurrera ut biograferna?

intressanta händelser. Men hur ska de välja ut rätt nyheter bland allt som händer? Några kännetecken på en ”typisk” nyhet är att:

– Den ska vara aktuell och handla om något som nyss har hänt.

– Den får gärna beröra oss och väcka känslor.

– Nyheten ska ha ett allmänintresse. Det betyder att nyheten ska vara intressant för många människor.

– Nyheten ska kunna locka många tittare och läsare till den kanal eller tidning som publicerar nyheten.

Människor intresserar sig ofta för samma saker som resten av världen. När en händelse blir en nyhet så uppstår ofta ett så kallat drev: plötsligt vill alla journalister skriva om samma sak och intervjua samma personer. Vi vill veta mer om det som alla andra vill veta mer om!

Så använder vi massmedier

Redan på stenåldern samlades människor kring lägerelden för att samtala, lyssna till vad som hade hänt under dagen och berätta spännande historier. I dag sker mycket av samma sak via våra massmedier.

En vanlig dag ägnar vi ungefär sex timmar åt TV, radio, internet, böcker och andra massmedier. För varje år som går tycks människor lägga allt större del av sin vakna tid åt att läsa, lyssna på musik och se på filmklipp. En viktig förklaring till denna ökning är att vi numera har med oss uppkopplade mobiler, plattor och datorer nästan överallt.

Unga människor lägger mer tid på sociala medier och internet, medan äldre ägnar mycket tid åt TV och radio som inte strömmas via internet. Många killar ägnar mycket tid åt att spela spel på datorn, medan tjejer ofta lägger mer tid på mobilen och sociala medier.

Hur påverkas vi av medierna?

Redan när biofilmerna kom i början av 1900­talet oroade sig många för hur detta farliga massmedium skulle påverka folk – framför allt ungdomarna. Allt det hemska som visades på filmduken: vapen, sex, våld, svordomar, jazzmusik och utmanande klädsel. Så hemskt!

De som var unga när bion slog igenom är i dag gamla människor. De blev inte förstörda av biobesöken. Men många i den äldre generationen oroar sig nu för hur internet, datorspel och mobiler påverkar deras barnbarn.

På gott och ont

Forskarna är inte eniga om hur vi påverkas av film, spel, reklam och annan information som sprids i massmedierna. Vissa människor påverkas positivt, andra negativt och många påverkas inte alls.

En sak är ändå säker: vi blir inte mördare bara för att vi gillar deckare. Få människor byter uppfattning om vad som är rätt och fel, bara för att vi ser på film eller spelar spel.

Men massmedierna kan påverka oss på andra sätt. Några exempel:

– Massmedier har stor betydelse för vilka frågor som uppmärksammas och diskuteras. Det kallas för att medierna ”sätter agendan”.

– Massmedier påverkar vad folk tycker (den så kallade allmänna opinionen). Den som sprider propaganda, osanningar och hat via massmedier kan vilseleda opinionen och lura folk till felaktiga åsikter och handlingar.

Med all information som finns därute kan vi välja vilken information och vilka fakta vi tar del av. Risken är att vi bara lyssnar till sådan information som vi gillar och som stämmer med våra åsikter. Det kan göra att människor får väldigt olika uppfattning om hur världen ser ut och vad som är sant. Denna risk kallas ibland för ”filterbubblor” eller faktaresistens.

– Genom att lyfta fram vissa personer och grupper som ”vinnare” och idoler, medan andra grupper framställs som ”förlorare”, så skapas ideal som människor gärna strävar efter. Samtidigt skapas  fördomar om olika grupper av människor.

Men massmedierna för också mycket gott med sig: utbildning, underhållning, förståelse för andra världsdelar, fredagsmys och gemenskap. Ont eller gott – det beror till stor del på hur vi väljer att använda medierna och hur bra vi är på att genomskåda falska och vilseledande budskap.

Ideal och fördomar

Ideal = Något som vi strävar efter att uppnå och som ofta ses som tecken på framgång. Exempel: rikedom, skönhet, styrka, intelligens, berömmelse.

Fördom = När vi tror att människor är på ett visst sätt bara för att de ser ut på ett visst sätt, har ett visst kön eller ett särskilt yrke. Risken är då att vi dömer människorna på förhand, utan att veta hur de faktiskt är.

Sammanfattning

@ Massmedier är benämningen på alla kanaler som sänder ut information och underhållning till många människor samtidigt.

@ Massmediernas uppgift är att underhålla, informera och granska makten.

@ Journalister har en viktig roll eftersom de arbetar med att sortera vilka nyheter och vilken information samhället ska få ta del av.

@ Det är viktigt att journalisterna berättar om nyheter som är sanna och objektiva.

@ Vi spenderar ungefär sex timmar om dagen på massmedier.

@ Det är viktigt att vara kritisk till massmedierna då de för med sig både bra och dåliga saker.

Internet och medier

Massmedier och internet

Instuderingsuppgifter

1. Vad menas med massmedier?

2. Vilka är massmediernas viktigaste uppgifter?

3. Vilka regler bör journalister följa och arbeta efter?

4. Vad krävs för att något ska bli en nyhet?

5. Ge exempel på hur vi använder massmedier.

6. Hur påverkas vi av medierna?

7. Vad är ett ideal och vad är en fördom?

8. På vilket sätt kan massmedier vara både bra och dåliga?

Aktivitet

Massmediernas uppgifter

Undersök

I den här övningen ska du undersöka innehållet i en tidning som publicerar nyheter. Du ska leta efter innehåll som är exempel på massmediernas uppgifter:

– att sprida information

– att debattera och granska

– att underhålla.

Du ska hitta minst ett exempel på varje typ av innehåll.

Ta del av innehållet i ett nummer av tidningen. (Läser du en tidning på nätet kan du undersöka cirka 3–5 artiklar från olika avdelningar i tidningen.) Skriv ner exempel på innehåll som:

1. Informerar: exempelvis nyheter, intervjuer och reportage som informerar och lär läsaren nya saker.

2. Granskar och debatterar: debattartiklar, ledare och avslöjande nyheter som för ut åsikter och kritiska synpunkter.

3. Underhåller: underhållande inslag som i första hand har skapats för att få oss att koppla av och njuta lite.

Avsluta med att sammanfatta och fundera:

a. Vilken typ av innehåll fanns det mest av i tidningen?

b. Vilken var den mest intressanta nyhet som du hittade?

c. Hur mycket reklam innehöll tidningen? Kommer du ihåg något av den reklam som du såg?

d. Alla människor kan ju publicera saker på nätet, så varför behöver vi journalister?

Bilden: I dag är det enkelt att göra om en bild med hjälp av AI-verktyg eller olika bildhanteringsprogram. Därför är det lika viktigt att vara källkritisk när du tittar på bilder som när du läser en text.

Källkritik och medievett

Det är viktigt att vara kritisk till information som sprids i massmedierna. Vem är avsändare? Är avsändaren pålitlig? I det här avsnittet får du lära dig om var du kan hitta pålitlig information och om källkritiska frågor.

Ord och begrepp

Forskare är personer som arbetar med att undersöka saker på ett vetenskapligt sätt, exempelvis massmedier.

Information är det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation.

Kritisk är man om man undersöker något för att ta reda på om det är sant och går att lita på.

Källa är något man hämtat information ifrån.

Källkritik är när man undersöker om källan verkligen är sann och går att lita på.

Oberoende är man om man är självständig och inte är beroende av någon eller något.

Objektiva fakta är information som bygger på sanna bevis och inte bara på vad man tycker och känner.

Propaganda är när man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Pålitlig är någon eller något som man kan lita på.

Uppslagsverk är en sammanställning av texter som sammanfattar det som finns att veta, antingen inom ett visst område eller i allmänhet.

Ett överflöd av information

Vi ägnar alltmer tid åt massmedier, kommunikation och information. Men betyder mer information att vi automatiskt blir smartare?

Nej, det är inte säkert. Det beror på vilken information vi tar del av och hur vi väljer att tolka den. För att inte bli lurad eller få fel uppfattning måste man hela tiden tänka kritiskt. Källkritik handlar om den svåra konsten att hitta pålitlig information.

Var finns källorna?

En källa är något som vi kan hämta information ifrån. Med hjälp av källorna kan vi lära oss nya saker och besvara frågor.

Källorna kan bestå av text, bilder och ljud. Gamla källor skrevs ofta ner för hand. Sedan trycktes källorna i böcker, tidningar och andra pappersdokument. Så småningom kom radio­ och TV­inspelningar. I dag finns många informationskällor på internet.

Men alla källor finns inte på nätet. En källa kan även vara en människa som berättar något för oss eller ett föremål som vi studerar för att ta reda på hur människor levde förr i tiden.

Arkeologiska fynd är bra källor när vi vill lära oss mer om hur det var förr.

Hur hittar vi pålitliga källor?

När vi ska besvara en fråga behöver vi hämta information från en eller flera källor. Ibland är det enkelt. Om någon frågar: ”Vad åt du till kvällsmat?” så vet du nog svaret direkt. Du själv och dina minnen är den enda källa du behöver. (Om du nu minns rätt …)

Men om någon frågar: Hur många älgar finns det i Sverige? Nej, då är svaret inte lika lätt att hitta. Du kan inte själv gå ut och räkna utan måste lita på uppgifter som någon annan har samlat in och skrivit ner i en källa. Så var börjar du?

Det finns flera genvägar till pålitliga källor:

1. Använd biblioteken. Bibliotekens uppgift är att förmedla kultur och kunskap. Bibliotekarierna väljer ut böcker, databaser, uppslagsverk och andra källor som du kan lita på.

2. Uppslagsverk och facklitteratur brukar vara noggrant granskade av kunniga författare och redaktörer.

3. Större tidningar och nyhetsbyråer har till uppgift att sprida information som är sann och objektiv.

4. Forskare och experter har också till uppgift att söka efter sanningen med vetenskapliga metoder.

5. Myndigheter och större organisationer som Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket och Röda korset publicerar statistik och rapporter om ämnen som de har goda kunskaper om.

Dina lärare har stor kunskap inom sina ämnen – en bra källa, eller hur?

Bibliotekarier, seriösa journalister och författare, forskare och andra experter har något gemensamt. De arbetar för att söka sanningen och sprida kunskap. De vill inte ljuga, sälja saker eller vilseleda oss. Och på tal om personer som jobbar för att sprida kunskap: glöm inte att fråga dina lärare!

Källkritiska frågor

Det finns mängder av källor som inte alls är trovärdiga. Det gäller inte minst på nätet, där vem som helst kan publicera och sprida både sann och falsk information.

När du hittar en källa som du är osäker på kan du testa den genom att ställa följande frågor:

Vem är avsändaren?

Vem står bakom den källa som du har hittat? Om det är en forskare, journalist eller välkänd expert så borde nog uppgifterna stämma. Men om du söker fram en webbsida eller blogg, skapad av någon som du inte känner till, så bör du vara mer kritisk.

Bibliotekarierna som arbetar på våra bibliotek har som uppgift att vägleda oss till pålitliga källor.

Uppslagsverk är en pålitlig källa.

Vad är syftet med källan?

Vissa budskap och källor skapas för att påverka oss snarare än att säga sanningen. Reklam, politisk propaganda och debattartiklar är exempel

på information som bygger mer på åsikter och känslor än objektiva fakta. Sådana källor har som syfte att sälja en vara till oss eller övertyga oss om en viss åsikt.

Bygger uppgifterna på verkligheten?

Står det någonstans var källans uppgifter kommer ifrån? Finns det beskrivningar av forskning, statistik, välkända böcker eller liknande som ger stöd för de påståenden som källan för fram?

Du måste också se upp för falska källor. Det förekommer sidor med falska nyheter, manipulerade bilder och felaktig statistik.

Kan du hitta samma svar i flera källor?

När du tror att du har hittat svaret på din fråga så kan du för säkerhets skull dubbelkolla. Leta upp minst en källa till och se om du hittar samma svar där.

Man kan med hjälp av modern teknik skapa bilder och filmer som verkar vara trovärdiga men som är till för att luras. En sådan datorframställd information kallas deep fake.

De två källorna som du använder ska båda vara pålitliga. Dessutom ska de vara oberoende av varandra. Oberoende källor betyder att källorna har hämtat in sin information utan att använda den andra källan som grund.

Se upp för falska nyheter!

På internet finns det numera många som lägger ut medvetet falska nyheter. Nyheterna läggs ut på sajter som ser ut som vanliga nyhetssajter, så det kan vara svårt att veta om man hamnat på en sajt med falska nyheter.

Mängder av falska nyheter sprids också på sociala medier som Facebook och X (tidigare Twitter). På X är det vanligt att man skapar konton som ser ut som om de tillhör en annan person, till exempel en känd politiker. Sen lägger man ut tweetar där man låtsas att det är politikern som säger och tycker saker.

Syftet med falska nyheter är ofta politiskt. Genom att sprida negativ och falsk information om politiska motståndare vill man locka över väljarna till sin egen sida..

Sammanfattning

@ Det är viktigt att vara kritisk till information som sprids i massmedierna och fundera på vem avsändaren är och om den är pålitlig.

@ Källor består ofta av texter, bilder och ljud men kan även vara en sak eller en person som berättar något för oss.

@ När vi inte kan ta reda på information själva behöver vi använda information från någon eller något vi litar på.

@ Därför är det viktigt att vara källkritisk och söka information hos personer eller medier som är trovärdiga.

Internet och medier

Källkritik och medievett

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en källa?

2. Varför är det viktigt att vara källkritisk?

3. Vilka typer av källor finns det?

4. Vilka källkritiska frågor är viktiga att ställa när du söker efter pålitlig information?

5. Vad är ett uppslagsverk?

6. Vilka genvägar finns det till att hitta pålitlig information?

7. Vad innebär falska nyheter?

Aktivitet

Fem vägar till sanningen

Undersök

Hur mycket vet du om granar? I den här övningen ska ni få söka fram fakta om trädet gran med hjälp av olika källor och metoder. Er lärare delar in er i fem olika grupper:

– Grupp 1 får bara använda tryckta böcker.

– Grupp 2 får bara göra egna observationer av verkligheten.

– Grupp 3 får bara fråga andra personer som ni tror kan svaret på frågorna. (Personen som ni frågar

får inte använda böcker, internet eller andra hjälpmedel.)

– Grupp 4 får bara leta svaren på NE.se.

– Grupp 5 får bara använda sökmotorer och hela internet för att hitta svaret.

Samtliga grupper ska ta reda på svaren till följande frågor om granen:

a. Hur hög är en gran?

b. Hur långt är ett granbarr?

c. Hur smakar barren?

d. Hur ser granens rötter ut?

e. Vad kan man använda granen till?

Samlas i klassen och jämför era svar. Vilka svar är lika och vilka skiljer sig åt?

Vilken grupp tror ni har flest rätta svar, och hur kan ni veta vad som är ”rätt”

i det här fallet?

Rättigheter och skyldigheter på nätet

Rätten att fritt kunna söka information samt kunna påverka andra och bilda sig en egen åsikt på internet är viktigt i en demokrati. Flera länder som är diktaturer har inskränkningar i form av exempelvis censur. Men det finns också skyldigheter att följa regler när du är på internet i demokratiska länder. Även om du har rätt att göra saker på internet finns det sådant som du bör undvika att göra. I det här avsnittet får du lära dig mer om detta.

Ord och begrepp

Censur innebär att myndigheter granskar böcker, filmer, radioprogram och TV­program med mera innan de kommer ut.

Demokrati är ett sätt att styra ett land där folket väljer sina ledare i fria val och där alla har rätt att uttrycka sina åsikter.

Diktatur är ett sätt att styra ett land där bara en person eller en liten grupp av människor har all makt och där folket inte har något att säga till om.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar bestämmer hur ett land ska styras.

Integritet handlar om rätten att behålla delar av sig själv för sig själv och inte dela allt med andra.

Mångfald är när det finns många av något. Exempelvis flera personer från olika länder.

Piratkopiering är ett namn på olaglig kopiering av produkter som är skyddade av upphovsrätten.

Sökmotor är ett verktyg som finns för att söka efter information som är lagrad i ett datasystem, exempelvis Google.

Upphovsrätt är den rätt som de som exempelvis skapat filmer och musik har till sina verk.

Bilden: I Turkiet censureras internet. Bilden är från en demonstration mot censuren i Istanbul.

Yttrandefrihet är en av våra grundläggande rättigheter.

Informationssamhällets friheter

Sveriges viktigaste lagar, grundlagarna, innehåller bestämmelser som ger oss stora friheter att tänka, tycka och uttrycka våra åsikter.

– Informationsfrihet betyder att alla har rätt att söka efter information och lära sig om de ämnen som intresserar oss.

– Åsiktsfrihet betyder att vi får tycka och tänka precis vad vi vill.

– Tryckfrihet och yttrandefrihet innebär att vi dessutom får sprida våra åsikter genom tidningar, böcker, internet, TV och radio.

Den fria informationen är viktig för samhällets mångfald och för demokratin. Om vi inte kan söka efter information, debattera och uttrycka åsikter om politiska frågor blir det svårt för väljarna att ta reda på vilka partier och politiker som är värda att rösta på. Och tänk om staten skulle bestämma vilka intressen, åsikter, trender och nöjen som var tillåtna. Så fungerar det faktiskt i många diktaturer.

Censuren granskar

Politiker och myndigheter i Sverige får inte använda censur för att begränsa eller stoppa den information som sprids. Censur betyder att någon granskar böcker, tidningar, filmer och annan information innan den ges ut.

I många länder används censur för att styra vilken information folk kan få tag på. Censuren kan exempelvis stoppa åsikter och politiska budskap som regeringen inte gillar. I Sverige är censur förbjuden utom när det gäller filmer som ska visas offentligt för barn under 15 år. Sådana filmer granskas av Statens medieråd i förhand.

Kina är en av många odemokratiska stater som censurerar och styr vilken information som medborgarna får ta del av på nätet. Staten kan påverka sökmotorerna, blockera sidor som de inte gillar och övervaka vilka meddelanden som skickas ut av befolkningen.

Får man säga vad som helst?

Vi har stor frihet att uttrycka oss, men det finns också tydliga gränser för vad som är tillåtet att säga, skriva och publicera. I grund och botten gäller en ganska enkel regel: det som inte känns rätt att göra ”ansikte mot ansikte” med en annan människa ska du förmodligen inte heller göra via datorn eller mobilen.

Vi hade filmcensur i Sverige 1911–2010. Myndigheten Statens biografbyrå förhandstittade på alla filmer som skulle visas för allmänheten. Myndigheten bestämde om olika filmscener skulle tas bort eller hela filmer skulle förbjudas. I dag är det inte längre tillåtet att klippa i eller förbjuda filmer för en vuxen publik.

Minecraft är ett av de populäraste spelen bland barn och unga. Därför kan det vara en plats där kränkningar och näthat kan förekomma.

Vår personliga integritet

Lagarna skyddar varje människas privatliv och integritet. Det innebär att politiker, myndigheter, journalister eller andra personer inte har rätt att tränga sig på i våra hem, spionera, eller snoka i sådant som vi vill hålla för oss själva.

Det är inte tillåtet att kartlägga eller sprida privat och känslig information om andra personer (så kallade personuppgifter).

Det är också viktigt att tänka på hur mycket vi vill avslöja om oss själva. I dag är det så lätt att publicera information på sociala medier och andra delar av internet.

Tänk på det här när du delar information på nätet!

Informationen kan snabbt kopieras och läggas på sidor som du inte har kontroll över. Har du väl publicerat något på nätet så kan det vara svårt att ta bort uppgifterna.

Dela bara personlig information med personer som du litar på.

Var försiktig när du tar del av personlig information om andra. Tänk källkritiskt och fundera ordentligt innan du delar informationen med andra. Det kanske rör sig om rykten, osanningar eller känsliga uppgifter som inte bör skickas runt?

Tänk dig för innan du publicerar bilder på dig själv eller andra i sociala medier.

Människor som sprider lögner och förstör diskussioner på internet kallas för nät troll. Anledningen bakom det kan vara som en del av en politisk agenda eller bara för att de tycker att det är roligt.

Näthat och kränkningar

Det är förstås inte okej att hota, förolämpa eller förfölja andra på internet eller via sociala medier. I många fall kan det räknas som ett lagbrott. Näthat är ett ord som används för att beskriva flera olika typer av brott på nätet.

Det är exempelvis olagligt att skriva grova lögner om andra personer. Det kallas förtal eller ärekränkning. Det är även olagligt att hota eller tala illa om människor på grund av deras utseende, ursprung, religion eller sexuella läggning. I lagstiftningen kallas detta brott hets mot folkgrupp. Det finns även lagar som förbjuder smygfotografering.

Det är brottsligt för vuxna att kontakta barn över nätet i sexuellt syfte (så kallad grooming) och att på andra sätt göra olämpliga sexuella närmanden (ofredande).

The Pirate Bay är en av de mest kända sajterna för fildelning av piratkopierade filmer. Personerna bakom sajten har dömts till fängelsestraff för brott mot upphovsrätten.

Att sprida känslig eller farlig information

Det finns också lagar som förbjuder oss att avslöja information som kan hota samhällets eller andra människors säkerhet. Vi får till exempel inte sprida militära hemligheter eller känsliga uppgifter om andra människors privatliv. Det är också olagligt att uppmana andra att begå brott.

Upphovsrätt och nätbedrägerier

Det är inte tillåtet att dela med sig av piratkopierade filmer, spel eller annan information som skyddas av upphovsrätt. Det är lika illa som att stjäla i en butik och det kan leda till samma straff. Varför? Jo, piratkopieringen betyder ju att de som producerar och säljer spel, musik, filmer och datorprogram inte får betalt för sitt arbete.

Upphovsrätt är den rätt som de som exempelvis skapat filmer och musik har till sina verk. Det handlar dels om att få ekonomisk ersättning när någon använder verket, dels om att ingen får göra ändringar i eller ta delar av verket och säga att man själv har skapat det.

Att sälja piratkopierade varor eller att lura folk med fejkade annonser kan också räknas som en form av bedrägeri.

Sammanfattning

@ För att en demokrati ska fungera är det viktigt att kunna ta del av och sprida information.

@ I Sverige är det förbjudet med censur.

@ I odemokratiska stater är det tillåtet att censurera information på internet.

@ Det är viktigt att inte lägga ut känsliga uppgifter på nätet eller information som kan skada dig själv och andra.

Internet och medier

Rättigheter och skyldigheter på nätet

Instuderingsuppgifter

1. Vad menas med informationsfrihet?

2. Vad betyder åsiktsfrihet?

3. Vad är tryckfrihet och yttrandefrihet?

4. Varför är fri information viktig för demokratin?

5. Vad är censur?

6. Vad är näthat?

7. Vad innebär grooming?

8. Varför är det viktigt att vara försiktig när du delar information på nätet?

9. Vad är upphovsrätt?

Aktivitet

Jag på nätet

Skriv och berätta

Skriv en kort berättelse där du berättar om både bra och dåliga saker som du har upplevt på internet eller i din mobil.

Berätta om:

– Något riktigt bra som du har varit med om tack vare nätet eller mobilen.

– Något tråkigt eller jobbigt som du har upplevt på internet eller mobilen.

– Saker på nätet som du har hört talas om och som skrämmer dig.

– Något som du skulle vilja lära dig mer om när det handlar om internet, datorer eller mobiler.

Om du vill kan du också illustrera berättelserna. Presentera några av berättelserna för klassen och diskutera tillsammans:

a. Går det att stoppa brottslighet, hot och andra nackdelar som internet och mobiler kan leda till?

b. Vem är det egentligen som styr över informationen på nätet i dag?

c. Vore det bra om polisen eller våra valda politiker styrde mer över dessa frågor?

Kapitel 3

Samhällsresurser och fördelning

Bilden: Om det är bullriga ljud på arbetsplatsen ska man ha hörselskydd. Det finns lagar som arbetsgivaren måste följa för att de anställda ska må bra.

Arbete och inkomst

Människor behöver arbeta för att kunna leva. I det här avsnittet får du lära dig om olika typer av arbete. Du får också lära dig om de lagar som gäller för arbete.

Ord och begrepp

A-kassa , eller arbetslöshetskassa , är en försäkring som gör att man kan få pengar om man är arbetslös.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som hjälper arbetslösa att hitta arbete.

Efterfrågan är den mängd varor och tjänster som köpare är villiga att köpa till ett visst pris.

Fackförening är en förening som hjälper arbetare att förhandla om sina löner eller hjälper till att lösa konflikter mellan anställda och deras chefer.

Företag är en organisation som tjänar pengar på att producera och sälja varor eller tjänster.

Försäkring är ett slags avtal man kan ha med ett försäkringsbolag som ger en pengar om man förlorar något, exempelvis ett jobb.

Försörjningsstöd är pengar man kan få från kommunen så att man kan ha råd med hyra, mat och att leva ett normalt liv.

Producera är att skapa någonting.

Tjänst kan vara någonting man gör för att hjälpa någon annan eller ett arbete man säljer till någon annan.

Utbud är det som finns att välja på eller det som finns att köpa.

Lagen om 40 timmars arbetsvecka skapades 1973.

När du klipper dig på frisersalongen köper du en tjänst av frisören.

Varför arbeta?

I alla tider har människor arbetat för att överleva. Vi har behövt mat att äta, något att ha på oss och någonstans att bo för att skydda oss från väder och vind.

För länge sedan, under jägarstenåldern, handlade arbetet mycket om att jaga, fiska och samla nötter och bär för att få mat. Av djurens skinn kunde man göra kläder och av senor och ben kunde man tillverka redskap. Allt som man behövde var man tvungen att skapa själv.

Så var det även när människan senare blev bofast och började odla jorden.

I dag måste vi inte jaga, odla och tillverka alla varor själva. Nej, de flesta människor går i stället till jobbet. För lönen som de får för sitt arbete kan de sedan köpa mat, kläder och någonstans att bo.

Arbetsmarknad

Kanske har du själv varit med om att någon har bett dig om hjälp med en tjänst? Du kanske har städat, tvättat bilen eller gått ut med hunden åt någon? Sedan har du fått betalt för arbetet. Ungefär så fungerar arbetsmarknaden för vuxna också.

På arbetsmarknaden möts arbetsgivare (de som vill ha hjälp med ett visst arbete) och arbetstagare (de som utför arbetet och får lön).

Arbetsgivaren kan till exempel vara ett företag, en förening eller en kommun som behöver få tag på personal som kan utföra ett visst jobb. Den som passar för jobbet kan anställas hos arbetsgivaren och få lön för det arbete som utförs. Arbetstagare kallas därför också ofta för löntagare. Men alla som jobbar är inte anställda. Det finns många som jobbar med egna företag. De kallas företagare. En del av dem jobbar ensamma i sitt företag, utan några anställda.

Varför heter det arbetsmarknad?

En marknad är en plats där folk träffas för att göra affärer. Det kan exempelvis vara ett torg där någon säljer tomater, en annan sallad och en tredje gurka. Köparna kommer till marknaden för att de behöver just dessa varor. Köpare och säljare kanske diskuterar priset och kvaliteten på grönsakerna. När de kommer överens om priset blir det affär: köparen får sina varor.

Arbetsmarknaden fungerar på ett liknande sätt. På arbetsmarknaden möts arbetsgivare och arbetstagare. Företag och andra arbetsgivare behöver anställa personal som kan jobba hos dem. Personalen säljer då sin arbetskraft. Som betalning får de lön. Precis som på grönsaksmarknaden kommer arbetsgivare och arbetstagare att diskutera: Hur hög ska lönen vara? Är arbetstagaren duktig på sitt yrke? Om de kommer överens kan arbetsgivaren anställa arbetskraften.

Arbetsmarknaden fungerar ungefär på samma sätt som en grönsaksmarknad.

Varor och

tjänster

Det finns många olika arbeten och yrken. Det som är gemensamt för alla arbeten är att man producerar, eller skapar, något genom arbetet. Det som produceras är antingen varor eller tjänster.

Varor är saker som tillverkas, till exempel bilar, leksaker och kläder. Det är helt enkelt grejer som man kan ta på. Tjänster är däremot något som man gör för att hjälpa andra, till exempel att städa, lära ut samhällskunskap eller laga cyklar.

Arbetslöshet

Det kan verka jobbigt att arbeta, men de flesta människor vill ha ett arbete. Det är viktigt för att kunna försörja sig och för att känna att man är en del av samhället.

Trots att det finns så mycket som behöver göras i samhället så finns det inte alltid jobb till alla. Den som saknar jobb brukar man kalla  arbetslös.

För att hitta ett jobb kan man få hjälp av Arbetsförmedlingen. Det är en statlig myndighet som hjälper arbetssökande att hitta jobb och arbetsgivare att hitta nya medarbetare.

Har man arbetat tidigare får man också hjälp av a-kassan. A­kassan är en sorts försäkring. Medan man har ett jobb betalar man in pengar till a­kassan. Blir man arbetslös får man pengar från a­kassan varje månad i stället för lön.

Man kan bara få a­kassa under ett visst antal månader. Efter det kan man i stället få försörjningsstöd av sin kommun. Det är en mindre summa pengar som ska räcka till det viktigaste man behöver, som boende, mat och kläder.

Statliga myndigheter och försäkring

De statliga myndigheterna utför det som man bestämt att staten ska ha hand om i samhället. De statliga myndigheterna har rätt att utöva makt mot medborgarna, till exempel se till så att alla följer lagar och regler. Därför är det mycket viktigt att myndigheterna behandlar alla medborgare lika. Några exempel på statliga myndigheter: Skolverket, Skatteverket och Försvarsmakten.

En försäkring är ett skydd som innebär att man får pengar om något särskilt inträffar. Om man betalat in pengar till a-kassan får man pengar när man blir arbetslös. Hos försäkringsbolag kan man till exempel köpa försäkringar som gör att man får pengar om bilen går sönder eller om bostaden blir brandskadad.

Skatteverkets logotyp.

Det råder ofta brist på utbildade sjuksköterskor inom vården. Efterfrågan på sjuksköterskor är därför hög.

Vad får man i lön?

Olika yrken ger olika lön. Vi brukar säga att lönen styrs av utbud och efterfrågan.

Utbud är hur mycket det finns av något. Det kan till exempel vara utbildade sjuksköterskor.

Efterfrågan är hur mycket företag eller människor vill ha något och vad de är beredda att betala för det. Det kan till exempel vara hur mycket ett sjukhus är berett att ge en sjuksköterska i lön.

Om flera sjukhus behöver anställa sjuksköterskor men det är svårt att få tag på några råder det brist på sjuksköterskor. Det kan handla om att tillräckligt många inte har utbildats. Efterfrågan på sjuksköterskor är då alltså hög men utbudet lågt.

En sjuksköterska har då möjlighet att förhandla sig till en bra lön. Det beror på att sjukhusen verkligen behöver anställa och är beredda att betala för det.

Om sjuksköterskan får erbjudande om jobb från två olika sjukhus kallas det för att sjukhusen konkurrerar om sjuksköterskan. Det betyder att sjukhusen tävlar om sjuksköterskan och kanske försöker vinna genom att ge högst lön.

Heltid eller deltid

Man kan arbeta heltid eller deltid. Heltid är oftast 40 timmar i veckan.

Om man jobbar mindre får man också mindre i lön.

Under första halvan av 1900-talet tog kvinnorna ofta hand om hem och barn medan männen jobbade i fabriker eller på kontor. Då hade kvinnorna ingen egen lön. I dag är så kallade hemmafruar något ovanligt i Sverige. Däremot är det fortfarande vanligt i andra länder.

Lika lön för lika villkor

En person som gått en lång utbildning får ofta högre lön än den som studerat en kort period. Så är det däremot inte alltid. En barnmorska har exempelvis lägre lön än en läkare trots att de studerat nästan lika länge.

Det är olagligt att ge en man högre lön än en kvinna bara på grund av att han är man. Det kallas för diskriminering. Om man gör så bryter man mot diskrimineringslagen. Trots att det finns en sådan lag är det inte ovanligt att kvinnor får lägre lön än män fast de gör samma jobb.

Man talar också om kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Med det menar man att det är flest kvinnor eller män som har ett visst jobb. Ofta är lönen lägre inom kvinnodominerade yrken.

Barn och arbete

Förr i tiden, när de flesta i Sverige var bönder, fick barnen tidigt vara med i arbetet. I regel fick de hjälpa till med ganska lätta sysslor och samtidigt lära sig om jordbruk.

Med fabrikerna på 1800­talet blev barnarbetet skadligt. Barnen fick utföra tunga och smutsiga arbeten inom industrin. Långsamt började man införa lagar till skydd för barnen. År 1881 blev det exempelvis förbjudet att låta barn i åldern 12–14 år arbeta mer än sex timmar i sträck.

Enligt de lagar vi har i Sverige i dag får man inte anställa barn under 16 år utan föräldrars eller vårdnadshavares godkännande.

Många barn och ungdomar vill jobba under till exempel sommarlovet för att tjäna pengar. Därför får barn ta lättare jobb. Sådana jobb får inte skada barnets hälsa eller göra så att barnet missar skolan.

Det här säger lagen

Är du under 13 år kan du ta enkla jobb, som att dela ut reklam eller hjälpa till i trädgården.

Är du mellan 13 och 16 år finns det fler jobb att välja mellan, men de måste fortfarande vara enkla och riskfria. Du kan till exempel passa barn, vara hundvakt eller stå i en kiosk.

Lagar och regler

På arbetsmarknaden finns det lagar och regler som man måste följa. En chef får inte göra hur som helst, och inte heller den som är anställd.

Förr i tiden såg det annorlunda ut. Den som arbetade hos en bonde i början av 1700­talet kunde få jobba från klockan fyra på morgonen till nio på kvällen.

När du fyllt 13 år får du jobba som hundvakt.

Det var också vanligt med smutsiga och farliga jobb, inte minst i fabrikerna. Ibland hände det att människor skadades eller till och med dog. Men i slutet av 1800­talet började arbetarna på olika fabriker att organisera sig i fackföreningar och fackförbund. Tillsammans kämpade de för högre löner och bättre arbetsförhållanden.

I dag finns det tydliga lagar och regler som begränsar arbetstiden och som är till för att förhindra att olyckor sker på arbetsplatsen.

Sammanfattning

@ Människor har i alla tider arbetat för att överleva.

@ Arbetsmarknaden är ett slags mötesplats för de som behöver hjälp med ett visst arbete och de som utför arbetet och får lön.

@ De som arbetar producerar antingen varor eller tjänster.

@ Hur mycket man får i lön beror på utbud och efterfrågan.

@ Förr var det vanligt att barn arbetade. I dag är barnarbete förbjudet i Sverige.

@ Tack vare arbetarnas kamp i fackföreningar och fackförbund har vi bättre arbetsförhållanden i dag än förr i tiden.

Samhällsresurser och fördelning

Arbete och inkomst

Instuderingsuppgifter

1. Vad menas med arbetsmarknaden?

2. Vad är skillnaden mellan varor och tjänster?

3. Vad innebär arbetslöshet?

4. Vad heter den myndighet som hjälper människor att få jobb?

5. Vad är a ­ kassan för något?

6. Vad är skillnaden mellan att arbeta heltid och deltid?

7. Vad innebär barnarbete?

8. Vilken roll har fackföreningar och fackförbund haft på arbetsmarknaden?

Aktivitet

Vad är viktigast på jobbet för dig?

Fundera och diskutera

Jobb kan se ut på så många olika sätt. Det som är rätt för en person kan kännas helt fel för någon annan. I den här övningen får du fundera över vad du skulle gilla på ett jobb.

Välj ett av motsatsparen på varje rad till höger. Jämför era svar, två och två, eller i större grupper.

Har ni tänkt olika eller likadant? Förklara för de andra hur du tänkte.

Nu kör vi igång! Vad tycker ni är viktigast på ett bra jobb?

Vad är viktigast för dig?

hög lön roliga arbetsuppgifter

en trevlig arbetsplats

nära till jobbet

ett jobb utan stress

en bra chef

att träffa många nya människor

en trygg anställning

jobba natt 20 timmar i veckan

kort arbetstid

roliga jobbarkompisar

ett jobb som anses fint

att få resa mycket

ett spännande arbete

att själv få vara chef

att få arbeta i lugn och ro

att ha ett eget företag där du själv bestämmer

jobba dagtid 40 timmar i veckan

Arbetstidsfrågan var tidigt en av arbetarrörelsens centrala frågor. Åttatimmarsdagen infördes formellt 1919 men var kvar som en kampfråga lång tid efter det. Bilden är från en förstamajdemonstration i Folkets park i Malmö 1927.

Fackförbund och kollektivavtal

Under andra halvan av 1800 ­talet inträffade den industriella revolutionen i Sverige. Människor började flytta in till städerna och ta jobb i de nya fabriker som växte fram.

Många arbetare fick väldigt dåligt betalt och arbetet var smutsigt och tungt. De fattiga fick vara tacksamma över att alls få ett jobb. Krävde man bättre villkor fanns det alltid någon annan som kunde göra jobbet i stället, kanske till en ännu lägre lön.

Men i slutet av 1800 ­talet började arbetarna på olika fabriker att organisera sig. Man kan säga att de skapade klubbar där de höll ihop, så kallade fackföreningar eller fackförbund. Tillsammans kämpade de för högre löner och bättre arbetsförhållanden. Och när många tillsammans började ställa krav blev det svårare för arbetsgivarna att säga nej.

År 1902 bildade arbetsgivarna, eller fabriksägarna, också en organisation. Då hette den Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). I dag heter den Svenskt Näringsliv.

I dag är de flesta yrkesverksamma i Sverige med ”i facket”, som man brukar säga. Det finns fackförbund för alla möjliga sorters yrken: läkare, lokförare, journalister och så vidare.

Facket och arbetsgivaren förhandlar. Facket kan hota med strejk, alltså att vägra arbeta, för att få sin vilja fram. När fack och arbetsgivare har kommit överens gäller överenskommelsen för alla anställda oavsett om de som arbetar på arbetsplatsen är med i något fackförbund eller ej. Det kallas kollektivavtal och handlar om löner och andra anställningsförhållanden på arbetsplatsen.

Kollektivavtal är något som är positivt för både arbetsgivare och arbetstagare eftersom man har kommit överens om tydliga regler på arbetsplatsen. Ett kollektivavtal gäller oftast mellan 1 och 3 år, och så länge ett kollektivavtal gäller råder det fredsplikt Det betyder att det inte är tillåtet att strejka.

Nya utmaningar

På senare tid har vi i Sverige sett flera företag som inte har kollektivavtal med de som arbetar i företaget. Det kan handla om att relativt nya branscher har uppkommit som den svenska strömningstjänsten Spotify eller utländska företag som inte är vana vid att arbeta i länder med starka fackförbund. Ett exempel på det är elbilsföretaget Tesla. Under 2023 hamnade både Spotify och Tesla i blåsväder när de inte ville skriva under kollektivavtal. Olika fackförbund krävde att Spotify skulle erbjuda sina anställda kollektivavtal, men utan framgång. I augusti drog sig Spotify ur förhandlingarna med facket och arbetarna i företaget stod utan kollektivavtal. Under hösten 2023 inledde fack­

förbundet IF Metall en strejk på Teslas verkstäder efter att förhandlingarna om ett kollektivavtal avbrutits.

Förespråkare för att bland annat Spotify och Tesla inte ska behöva teckna kollektivavtal menar att de arbetar i en högteknologisk bransch som kräver en viss flexibilitet, till exempel att man lättare ska kunna anställa och säga upp folk. Dessutom menar företrädare för Spotify att man redan erbjuder betydligt högre lön än vad ett kollektivavtal skulle kräva.

Enligt fackförbunden är kollektivavtal viktigt för att de anställda ska kunna få insyn och möjlighet att påverka företaget de jobbar på. Dessutom är det fullt tillåtet att ge sina anställda bättre lön och villkor än vad kollektivavtalet kräver.

Det finns forskare och andra experter som tror att det kommer bli allt vanligare att stora och mäktiga företag kommer att vägra att gå med på de regler som finns på den svenska arbetsmarknaden. Hur det kommer att påverka framtiden för kollektivavtalen i stort återstår att se.

En strejkvakt från IF Metall utanför Teslas servicecenter i Segeltorp 2023.

Bilden: Mycket av det som produceras på fabriker världen över görs med hjälp av robotar.

Arbetsmarknad i förändring

Yrken som var vanliga för över hundra år sedan ser annorlunda ut i dag. Den tekniska utvecklingen har till exempel gjort att många jobb som fanns förr i tiden nu ersatts av maskiner. I det här avsnittet får du lära dig om hur och varför arbetsmarknaden har förändrats.

Ord och begrepp

Artificiell intelligens , förkortat AI , är intelligens som är konstgjord, alltså ett datorsystem som försöker härma den mänskliga hjärnan.

Digitalisering innebär att material av skilda slag görs om för att kunna bearbetas och visas i dator.

Globalisering innebär att människor, företag och länder blir alltmer beroende av varandra.

Informationsteknik , förkortat IT, är teknik för att exempelvis skicka information med hjälp av datorer eller internet.

Robotisering är att fler maskiner utför sådant arbete som människor gjorde tidigare.

Låglöneland är ett land där lönerna är betydligt lägre än i andra länder som exempelvis Sverige.

Tjänst kan vara någonting man gör för att hjälpa någon annan eller ett arbete man säljer till någon annan.

Tjänstesamhälle är ett samhälle där människor arbetar med tjänster såsom att vara lärare, städare eller säljare.

I mitten av 1900-talet arbetade många svenskar i textilfabriker. Efter det började den svenska textilindustrin konkurreras ut av nyindustrialiserade länder med låga löner.

Yrken som försvann

Det kan vara spännande att titta på vad människor arbetade med förr i tiden. Många gamla yrken har försvunnit på grund av den tekniska utvecklingen. Det kallas mekanisering, automatisering, robotisering eller digitalisering, lite beroende på vad man menar.

Till exempel finns det inte längre borstbindare eller snörmakare i dag. Borstbindaren var en hantverkare som tillverkade borstar och kvastar. Snörmakaren gjorde, som man hör på namnet, snören och band.

I slutet av 1800­talet började kvastar, borstar, snören och många andra varor att tillverkas i fabriker. Maskiner tillverkade varorna billigare och snabbare. Det var bra på vissa sätt. Fler människor hade nu råd att köpa varorna. Men borstbindare, snörmakare och många andra yrken försvann när de ersattes av maskiner.

Även tjänsteyrken har försvunnit på grund av den tekniska utvecklingen.

Kuskarna försvann när bilen uppfanns. Kuskarna hade kört människor med häst och vagn. Nu blev de arbetslösa. Men flera av kuskarna kunde börja jobba som chaufförer i stället.

Att vara chaufför var ett helt nytt jobb.

På bondgårdarna fick de traktorer. Då fick drängarna sluta.

När vi fick tvättmaskiner och diskmaskiner var det många tvätterskor och hembiträden som fick sluta.

En del äldre yrken finns fortfarande kvar, men är inte lika vanliga längre. Så är det till exempel med sömmerskor och skräddare.

Andra jobb finns kvar, men har förändrats mycket. Att vara sotare är till exempel inte alls ett smutsigt och farligt jobb på samma sätt som förr.

Sotare från förr.

Tjänstesamhället

För länge sedan arbetade de flesta i Sverige med jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Det var när Sverige var ett bondesamhälle.

Under 1800­talet började folk ta jobb i fabriker i stället. Det blev vanligt att jobba i tillverkningsindustrin. Sverige hade blivit ett industrisamhälle.

När vi fick det bättre i Sverige och lönerna började stiga började en del fabriker att flytta utomlands till så kallade låglöneländer. I de länderna kostar det mindre att anställa arbetare, kanske bara några kronor i timmen.  De anställda i låglöneländerna har inte alls samma skydd och förmåner som arbetare i Sverige.

I slutet av 1900­talet blev det allt vanligare att jobb flyttades utomlands. Det ledde till att en del i Sverige blev arbetslösa och kanske fick skaffa sig en ny utbildning för att få ett nytt arbete. Att jobb flyttat utomlands på det här sättet är en del av globaliseringen.

Du får läsa mer om globalisering längre fram i det här avsnittet.

I Sverige och på många andra håll i världen minskar tillverkningsindustrin. I stället jobbar allt fler med att producera tjänster. Det kan vara att man ritar hus, programmerar datorer eller undervisar. Vi brukar därför säga att vi i dag lever i ett tjänstesamhälle. Jobben kräver ofta särskilda kunskaper och utbildning. Ibland säger man därför också att vi lever i ett kunskapssamhälle eller informationssamhälle.

Något ganska nytt är att även en del tjänstejobb nu flyttar utomlands. Det är den nya informationstekniken (IT), med bland annat datorer och mobiler, som gör det möjligt. Till exempel kan en röntgenläkare sitta på andra sidan jordklotet i dag och titta på röntgenbilder från svenska sjukhus.

De flesta i Sverige jobbar i dag med att utföra tjänster. På bilden ses en arkitekt som ritar hus.

På flera ställen i världen används i dag förarlösa tåg, exempelvis i Köpenhamns tunnelbana.

Digitalisering och

robotisering

I dag är digitalisering en aktuell samhällsfråga. Digitalisering innebär att allt fler uppgifter hanteras med hjälp av datorer. Många undrar om datorerna snart kommer att ta jobben från oss människor. Datorer är till exempel så smarta i dag att de kan göra delar av en läkares jobb. Artificiell intelligens (AI) är konstgjord intelligens i form av datorsystem som försöker ”härma” den mänskliga hjärnan. Inom vissa områden fungerar AI redan minst lika bra som människans hjärna.

Robotisering är en annan utveckling som innebär att färre människor behövs som arbetskraft. En fördel med robotisering är att smutsiga och farliga jobb kan göras av maskiner och robotar.

Digitaliseringen och robotiseringen innebär att vissa yrken försvinner. Men det kommer i stället att behövas mer arbetskraft för att till exempel programmera datorer och göra appar.

Det är enkelt att beställa saker på internet och ofta transporteras de långt från andra länder. Det är en del av globaliseringen. Men är det bra för miljön?

Globalisering

Digitalisering och globalisering hör ihop. Globalisering innebär att länder och samhällen över hela världen knyts samman och blir mer beroende av varandra.

En viktig orsak till globaliseringen är IT­utvecklingen som gör att vi kan kommunicera så mycket enklare och fortare med varandra än förr. Detta tack vare e­post och mobiler och mycket annat.

Globalisering handlar bland annat om:

– Ekonomi. Handeln mellan olika länder har ökat snabbt de senaste 50 åren. Stora företag har också fabriker i många länder och kan sälja sina varor över hela världen.

– Politik. Beslut fattades tidigare inom det egna landets gränser. I dag är det mycket som bestäms på en nivå ovanför staten, exempelvis att gemensamma lagar fattas i EU. Genom globala rörelser, såsom Fridays for Future, kan människor också arbeta tillsammans för att påverka politiken, såväl i det egna landet som globalt.

– Kultur. Hur vi klär oss, vilken musik vi lyssnar på, vilka filmer vi ser och vilken mat vi äter påverkas av en global kultur. Vi spelar samma spel och tittar på samma filmer som miljoner andra människor från hela världen. Internet och andra medier har minskat avståndet mellan människor.

Det finns både fördelar och nackdelar med globaliseringen. Många varor blir billigare när de tillverkas i Kina och andra låglöneländer. Men samtidigt försvinner många jobb från Sverige och andra länder där lönerna är högre.

Sammanfattning

@ Den tekniska utvecklingen har gjort att många jobb som fanns förr i tiden nu ersatts av maskiner.

@ Globaliseringen har gjort att många industriarbeten flyttat till länder där det inte kostar lika mycket att anställa arbetare.

@ I dag arbetar de flesta i Sverige med tjänstearbeten.

@ Det finns både positiva och negativa saker med globaliseringen.

KAPITEL 3

Samhällsresurser och

fördelning

Arbetsmarknad i förändring

Instuderingsuppgifter

1. Varför har många yrken som fanns förr försvunnit?

2. Vad är ett tjänstesamhälle?

3. Vad är globalisering?

4. Varför har en del jobb flyttat utomlands?

5. Vad är digitalisering?

6. Vad är artificiell intelligens (AI)?

7. Vad står förkortningen IT för?

Arbetsuppgifter

YRKE KAN

UTFÖRAS AV

MASKINER JA/NEJ/KANSKE lärare journalist lastbilschaufför kassapersonal brevbärare

KOMMENTAR

Aktivitet

På väg mot robotsamhället Jämför och dokumentera

Vi lever i en tid då datorer och maskiner kan utföra allt fler arbetsuppgifter. Fundera över vilka arbetsuppgifter som passar för robotar och maskiner. Fyll i tabellerna enskilt eller i mindre grupper. Jämför sedan era svar och diskutera:

– Kan ni se något som är typiskt för de yrken som kan ersättas av robotar?

– Finns det likheter även mellan de jobb som är svåra att ersätta med robotar?

– Gör det något att vissa yrken försvinner? Varför tycker ni så? Motivera era svar.

YRKE KAN

UTFÖRAS AV

MASKINER JA/NEJ/KANSKE polis präst sjuksköterska städare/ lokalvårdare snickare

KOMMENTAR

Bilden: I Sverige handlar vi oftast inte med kontanter. Det är inte alla affärer som tar emot sedlar.

Pengar och konsumtion

När och varför började vi med pengar och hur ser användandet ut i dag? I det här avsnittet får du lära dig om pengar, budget och konsumtion.

Ord och begrepp

Bank är ett företag där man kan sätta in och spara pengar så att pengarna ökar i värde. På banken kan man också låna pengar och då måste man betala lite för det.

Budget är ett slags plan för hur man ska kunna hushålla med sina pengar och vad man ska lägga sina pengar på.

Ekonomi är ett system som handlar om att skapa och skaffa saker som man behöver eller vill ha, exempelvis genom att arbeta eller köpa och sälja saker.

Hushållning handlar om sparande och planering av hur mycket man ska använda av något, exempelvis pengar.

Konsumtion är att använda varor och tjänster.

Kontant betyder att betala med sedlar eller mynt.

Kredit är att köpa något som man betalar för senare.

Natura är att betala med saker eller tjänster i stället för att betala med pengar.

Resurser är pengar eller värdefulla saker man har.

Ränta är pengar som man betalar för att få låna pengar.

Saldo är hur mycket pengar det finns på ett konto eller hur mycket man är skyldig någon.

Valuta är de pengar man kan betala med i ett land. Sveriges valuta är kronor.

Det är allt färre som använder kontanter när de betalar. 2010 var det 39 procent som betalade kontant vid sitt senaste köp. 2022 var det bara 8 procent.

Pengar

För länge sedan fanns inte mynt och sedlar som i dag. Det fanns förstås inte heller bankkort, Swish eller elektroniska pengar. I stället bytte man varor med varandra. Bonden kunde byta säd mot fiskarens fisk. Jägaren kunde byta ett skinn mot en kniv hos smeden. Det kallas byteshandel.

Ända in på 1900­talet kunde man få betalt in natura. Det betyder att man till exempel fick mat för ett arbete man gjorde åt någon. Att inte använda pengar kallas naturahushållning.

I dag har vi helt gått över till penninghushållning. Det betyder att man betalar för varor och tjänster med pengar.

Mynt och sedlar

Mynt och sedlar uppstod för att det var opraktiskt med byteshandel. Den som hade något att sälja, till exempel en kniv, ville kanske inte ha bondens säd som betalning.

I Sverige började man med mynt för cirka tusen år sedan.

Mynten gjordes i metall och var värda lika mycket som de vägde. Men det blev också opraktiskt. En del mynt blev väldigt stora och tunga. I stället började staten garantera att ett mynt hade ett visst värde.

Sedlar gavs ut i Sverige första gången 1661.

Det är bara Riksbanken, Sveriges centralbank, som får lov att ge ut sedlar och mynt i Sverige.

I andra länder använder de en annan sorts mynt och sedlar än i Sverige och räknar inte i kronor. Det heter att olika länder har olika valuta. När man reser utomlands kan man behöva växla till sig pengar i rätt valuta, till exempel euro som man använder i många länder i Europa.

Nordbor byter varor med ryssar på 1500-talet. Bild ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken från 1555.

Elektroniska pengar och bankkort

I dag har vi större delen av våra pengar på banken. Det är pengar som inte syns, så kallade elektroniska pengar. Vi kan inte titta på dem i plånboken, men vi kan gå in på internetbanken och kontrollera vårt saldo. Saldot är hur mycket pengar man har på sitt konto.

Vi kan gå till en bankomat och ta ut pengar med ett bankkort. Då tas de pengarna från vårt bankkonto.

Vi kan också betala med bankkortet direkt i affären eller när vi handlar från internetbutiker. Affärerna skickar vidare till banken hur mycket vi har handlat för och så dras pengarna från bankkontot.

Numera kan man också betala utan ett bankkort genom att använda appar som Swish i sin mobiltelefon.

Barn kan precis som vuxna ha bankkonton där de sparar pengar. De kan även ha bankkort. En förälder brukar behöva vara med och ordna det.

Så skyddar du dig mot bedrägeri

Digitaliseringen har på många sätt gjort det lättare att hantera pengar. Vi har bankkort och kan handla på internet. Men elektroniska pengar innebär också risk för bedrägerier. Så här kan du skydda dig:

1. Lämna aldrig ut din kod till bankkortet eller andra banktjänster till någon annan.

2. Välj svåra koder och lösenord och byt dem ibland.

3. Håll reda på ditt bankkort så att du inte blir av med det.

4. Handla bara från säkra sajter på internet. Fråga en vuxen om du är osäker.

5. Svara inte om någon skickar ett mejl eller ett sms och ber om kontouppgifter och koder.

6. Skicka aldrig pengar till någon som du inte vet vem det är.

I dag betalar vi ofta med kort eller med mobilen när vi handlar.

Genom att hjälpa till hemma ökar du dina chanser att få veckopeng eller månadspeng.

Veckopeng och månadspeng

Många barn får månadspeng eller veckopeng av sina föräldrar. En del behöver hjälpa till hemma för att få sin veckopeng, andra inte.

Enligt en undersökning från Swedbank får de flesta sin första veckopeng någon gång mellan sju och tio års ålder. Äldre barn brukar få månadspeng i stället.

Två av tre barn måste hjälpa till hemma för att få sin veckopeng eller månadspeng enligt Swedbanks undersökning. Vanliga uppgifter är att städa sitt rum eller hjälpa till med disk och dammsugning.

Andra barn får extra pengar, utöver månadspengen, om de arbetar hemma.

Så här mycket fick barn i Sverige i månadspeng 2023 (medianvärde)

Källa: Swedbank

Att göra en budget

Ordet ekonomi betyder hushållning.

Grunden i all hushållning är att inkomsterna måste vara större än utgifterna. Annars tar ju pengarna slut, förr eller senare!

För dig som barn kan inkomsten vara veckopengen eller pengar du får för att du extraarbetar. Utgifter kan vara godis och leksaker som du köper.

För att ha koll på sina inkomster och utgifter kan man göra en budget.  Budgeten är en plan över de inkomster och utgifter som kommer under en viss period.

För vuxna ser en budget annorlunda ut. Inkomsten är oftast lön som man får för att man jobbar. Andra inkomster kan vara a­kassa om man är arbetslös eller föräldrapeng om man är hemma med små barn.

Bland utgifterna brukar kostnaderna för boendet vara störst. Annat som kostar mycket för ett hushåll är till exempel bil, telefon, försäkringar och mat.

Exempel på en budget

Inkomster Utgifter

månadspeng: 200 kronor

städa extra: 50 kronor

summa: 250 kronor

godis: 80 kronor

Roblox Robux: 65 kronor

Pokémonkort: 55 kronor

spara: 50 kronor

summa: 250 kronor

Vad är ett hushåll?

Ett hushåll är den eller de personer som bor tillsammans i ett hem och hjälps åt att betala för maten, bostaden och annat som behövs för att klara vardagen. Det kan vara en ensam person, en familj eller till exempel ett ungt par.

Att göra en budget hjälper dig att förstå pengars värde och se till så att du inte gör av med mer pengar än du har.

Kredit och skulder

Att handla på kredit betyder att man lånar pengar för att köpa något och lovar att betala tillbaka det senare. Man kan också handla på avbetalning. Då betalar man lite i taget för något som man har köpt hem.

Det kan vara frestande att handla på kredit och avbetalning för att snabbt få det man vill ha. Men risken är att man hamnar i en skuldfälla. Det gäller för både vuxna och ungdomar.

På lån och krediter betalar man ränta. Och någon gång ska alla pengar man har lånat betalas tillbaka.

Vad händer om jag inte kan betala?

Om man inte kan betala sina räkningar eller räntor kan ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten har rätt att driva in skulden. Det betyder att myndigheten har rätt att ta pengar och ägodelar från den som är skyldig pengar för att ge till den som ska ha pengarna. Sedan kan skulden strykas.

Varning för skuldfälla!

En bra regel är att vara försiktig med att handla på kredit och avbetalning. Det kan ibland vara frestande att ha saker fast man inte har råd och att då använda så kallade SMS-lån, eller snabblån, som du kan ansöka om genom mobilen. Dessa lån är på mindre summor och ska betalas tillbaka inom en viss kort tid, oftast runt 30 dagar. Dessutom har lånen hög ränta och höga avgifter, vilket gör att du måste betala en betydligt högre summa än vad du lånade.

Att handla på kredit är samma sak som att handla på avbetalning. Det finns en mängd olika företag som erbjuder det när du handlar och de tjänar stora pengar på ränta.

Hur mycket saker behöver vi egentligen? Använder vi till exempel alla kläder vi köper?

Konsumtion

När vi köper saker kallas det för konsumtion. Man kan också konsumera tjänster, till exempel klippa sig hos frisören. Kanske har du hört någon använda uttrycket konsumtionssamhälle om vår tid. Det betyder att vi köper, konsumerar och slänger mycket saker.

Förr i tiden, i bondesamhället, gjorde man oftast det man behövde själv. Man hade inte så många saker. En 10­årig flicka ägde kanske två klänningar. När hon växte ur dem fick hennes småsyskon ärva dem eller så sydde man om tyget till något annat. Det gällde att spara och ta tillvara.

Under slutet av 1800­talet blev Sverige ett industrisamhälle. Dockor, kläder och köksredskap började tillverkas i fabriker. Saker blev billigare att köpa och fler fick råd med dem. Det blev början på konsumtionssamhället.

Sedan dess har vi fortsatt att hela tiden konsumera mer. Men vad händer när vi hela tiden köper nytt och slänger det gamla? Behöver vi alla saker?

Sättet vi lever på i Sverige och många av de andra rika länderna håller inte i längden. Vi gör av med mer resurser än vad som hinner förnyas. Skulle hela jordens befolkning leva som vi gör i Sverige skulle det behövas resurser från tre jordklot.

Hållbar utveckling

För att vi ska leva mer förenligt med de resurser som finns på jorden brukar man tala om hållbar utveckling. Det betyder att vi måste leva på ett sätt där tillgångarna räcker till för människor även i framtiden.

E­handel

Digitaliseringen påverkar oss på nästan alla områden. Till exempel handlar vi i dag alltmer via internet. Det kallas e­handel.

Det finns både fördelar och nackdelar med e­handel. Vi kan som konsumenter lättare jämföra priser när vi handlar på nätet. Och det blir ofta billigare. Dessutom är det praktiskt att handla hemifrån och slippa ta sig till en viss plats för att köpa en viss sak.

Men det finns också en risk att bli lurad om man handlar på nätet. Det kan vara bra att fråga en vuxen om en viss nätbutik verkar seriös eller inte.

E­handeln gör också att butiker som inte håller på med e­handel riskerar att bli utkonkurrerade. Butiker måste betala hyra för sina lokaler och lön till dem som står i kassan. För att ha råd med det måste de ofta ta mer betalt för sina varor än de som säljer på nätet. Det gör att många väljer att handla från nätbutikerna.

Sammanfattning

@ Innan vi hade pengar handlade vi genom att byta varor och tjänster med varandra.

@ För att handla i andra länder än Sverige måste vi växla valuta.

@ För att ha koll på sina pengar och sin ekonomi kan man göra en budget.

@ Om man handlar på kredit eller avbetalning är det viktigt att betala tillbaka i tid så man inte hamnar i en skuldfälla.

@ Om alla människor i världen levde på samma sätt som vi gör i Sverige skulle vi behöva tre jordklot. Därför är det bra att bara köpa det man verkligen behöver.

Samhällsresurser och fördelning

Pengar och konsumtion

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas det när vi byter varor med varandra i stället för att använda pengar?

2. Vad är valuta?

3. Vad är en budget och varför är den viktig?

4. Vad är konsumtion?

5. Vad händer när du inte betalar i tid om du handlat på kredit eller avbetalning?

6. På vilket sätt kan man säga att vi lever i ett ”konsumtionssamhälle”?

7. Ge exempel på hur digitaliseringen påverkat sättet vi hanterar pengar.

8. Varför är det viktigt att vara försiktig när du handlar på nätet?

Aktivitet

Behovspyramiden

Rita och berätta

Behov är sådant som vi behöver och önskar oss. Behoven kan bestå av allt från tak över huvudet till roliga spel, semesterresor och ny elektronik. I den här övningen får du fundera över och rita olika typer av behov.

Gör en pyramid där du ritar in:

– Behov som är normala i dagens Sverige. Det vill säga saker som inte är absolut nödvändiga men som alla människor behöver för ett normalt, modernt liv (mitten).

– Det goda livets behov: lyxartiklar och saker som ger det lilla extra i livet (toppen).

– Grundläggande behov: saker som alla människor behöver för att överleva.

När du är klar kan ni jämföra och diskutera resultatet:

a. Är ni överens om vad som är grundläggande behov?

b. Är de ”normala” behoven lika i alla länder i världen? Vad kan skilja mellan exempelvis Sverige och andra länder?

c. Har människan alltid haft samma behov eller har behoven förändrats under historiens gång? Beskriv de skillnader ni kommer på.

d. Kan ni se några samband mellan våra behov och miljö ­ och klimatfrågor?

Den svenska modejätten H&M finns över hela världen, till exempel som här i New York. H&M får ofta kritik för att vara fast fashion.

Fast fashion

En form av konsumtion som har skadliga effekter på såväl människor som miljö och klimat är hur vi konsumerar kläder. Vi som köper kläderna vill att de ska vara så billiga som möjligt och att vi ska få tillgång till dem snabbt. Vi vill också att de ska följa de senaste modetrenderna.

För att möta efterfrågan från oss konsumenter har en ny form av klädtillverkning uppkommit: fast fashion, eller snabbmode som man kan säga på svenska. Kläderna som tillverkas på detta sätt är ofta av låg kvalitet och görs i hög hastighet, vilket gör att vi kan få tillgång till billiga kläder väldigt snabbt. I och med att de är så billiga

kan vi köpa nya kläder i stället för att laga dem när de går sönder. Det låter väl bra – eller?

Varför är fast fashion dåligt?

Det finns en rad anledningar till att snabbmode, eller fast fashion, är dåligt för människor, miljö och klimat. För att kläderna ska kunna bli billiga att köpa i affärer eller genom e ­ handel krävs det att kostnaderna för att tillverka dessa kläder hålls låga. Det görs genom att kläderna tillverkas i fattiga länder. I fattiga länder behöver inte klädföretaget betala så mycket i lön till personerna som tillverkar kläderna. Dessutom är

arbetsförhållandena i sådana klädfabriker ofta väldigt dåliga, med långa arbetsdagar och få rättigheter som rast och vila.

En annan anledning till att kläderna tillverkas i fattiga länder är att miljölagarna inte är lika hårda där som i rikare länder. När man tillverkar kläder krävs det ofta mycket kemikalier. Om det inte finns några tydliga miljölagar kan farliga ämnen släppas ut direkt från fabrikerna och förgifta till exempel människors dricksvatten.

För att producera kläder krävs det mycket naturresurser som vatten och bomull. När man producerar alltmer och sämre kläder går det åt mer av dessa resurser. Det är lätt att hamna i en ond cirkel: när kläderna som tillverkas är av dålig kvalitet och samtidigt väldigt billiga köps hela tiden nya kläder och mer naturresurser krävs. Resultatet blir att väldigt mycket kläder dumpas på soptippar, ofta i andra fattiga länder.

Att kläderna fraktas runt hela världen i allt snabbare takt är också dåligt för klimatet. Klädesindustrin står för omkring

10 procent av all koldioxid som släpps ut i världen.

Om det är så att dina kläder är väldigt billiga har förmodligen människor i andra delar av världen fått stå för kostnaden.

Vad kan man göra för att minska klädernas miljöpåverkan?

Det finns flera saker du kan göra för att din klädkonsumtion inte ska vara dålig för miljön. Först och främst är det bra att du använder dina kläder så länge som möjligt och inte slänger dem i förtid. Köp i stället dyrare kläder med högre kvalitet. Då kan du ha dem längre och behöver därför inte hela tiden köpa nya.

Ett annat sätt är att handla begagnade kläder, alltså att köpa kläderna second hand. Då får du ”nya” kläder som redan är tillverkade. Tröttnar du på dina second hand­kläder kan du lämna tillbaka dem och någon annan kan köpa dem i stället. En sådan konsumtion av kläder är resurssnål och därför bra för miljön.

Att köpa och sälja begagnade kläder är bättre för miljön än att hela tiden köpa nytt.

Samhällets ekonomi

I det här avsnittet ska vi titta på hur all ekonomi i samhället hänger samman. Privatpersoner, företag och banker – alla behövs för att ekonomin ska fungera. Vi måste också betala skatt för att offentliga tjänster som skolor, sjukvård, polis och vägar ska kunna finnas.

Ord och begrepp

Ekonomi är ett system som handlar om att skapa och skaffa saker som man behöver eller vill ha, exempelvis genom att arbeta eller köpa och sälja saker.

Ekonomiskt kretslopp är ett flöde av pengar, arbete, varor och tjänster som cirkulerar i ett ekonomiskt system. Det vill säga företag, samhälle och enskilda människor.

Inflation innebär att värdet på ett lands pengar försämras och att priserna stiger.

Moms är en sorts skatt man måste betala när man köper något, exempelvis mat.

Offentlig sektor är den del av samhället som är till för alla att ta del av och som inte är privat.

Privat sektor är något som inte hör till kommunen, regionen eller staten.

Regering är en grupp politiker som styr ett land. I Sverige är regeringschefen statsminister.

Riksdag är samma sak som parlament. Den består av politiker som folket har valt och som är med om att styra ett visst land.

Ränta är pengar som man betalar för att få låna pengar.

Skatt är pengar som man måste betala till staten eller kommunen.

Välfärd är att man har det som behövs för att kunna leva ett bra och tryggt liv.

Tandvården sköts av regionerna, som är en del av den offentliga sektorn.

Privat och offentlig sektor

Privatekonomi handlar om din och din familjs pengar. Samhällsekonomi är sådant som berör ekonomiska aktiviteter i Sverige som helhet eller till och med världen.

När man diskuterar samhällsekonomi brukar man prata om privat sektor och offentlig sektor.

Den privata sektorn omfattar nästan alla företag i Sverige.

Offentliga sektorn är ett gemensamt ord för allt som staten, regionerna och kommunerna har hand om.

Vi som bor i Sverige äger tillsammans allt som hör till offentlig sektor. Alla som arbetar och har inkomster betalar för den offentliga sektorn genom skatten. Exempel på sådant som hör till den offentliga sektorn:

– Riksdagen och regeringen bestämmer över universiteten, polisen, domstolarna och försvaret.

– Regioner har hand om bland annat sjukhus och tandläkarmottagningar.

– Kommunerna sköter skolor, förskolor, räddningstjänst och mycket annat.

Restauranger hör till den privata sektorn.

Skatt

De flesta människor i Sverige betalar skatt. Det kan vara skatt på inkomster eller skatt på varor som vi handlar.

Alla som arbetar betalar inkomstskatt. Inkomstskatten dras från lönen. Drygt 30 procent av lönen går till inkomstskatt. Större delen av de pengarna går till kommunen och regionen där man bor.

Moms, eller mervärdesskatt, är en annan vanlig skatt som läggs till på varor och tjänster vi köper. Om du tittar på kvittot nästa gång du handlar något kommer du att se hur mycket du betalade i moms.

Det finns många andra skatter också. Till exempel betalar även företag skatt.

Skatterna vi betalar går till att finansiera gemensamma saker i samhället. Till exempel skolor, försvar och vägar.

Välfärdssamhället

Det som är smart med skatt är att inte varje familj måste ha en egen brandbil om det börjar brinna eller ett eget sjukhus om någon blir sjuk. Det hade ju varit både dyrt och krångligt. Genom skatt och offentlig sektor är vi i stället många som betalar tillsammans för saker som alla behöver.

Inkomstskatt

Exempel: En målare får 33 000 kronor i lön varje månad. Lönen före skatt kallas bruttolön. Från bruttolönen dras cirka 8 000 kronor i inkomstskatt. Inbetalningen av skatten sköts av företaget där målaren arbetar. Skatten skickas till Skatteverket som sedan skickar vidare pengar till bland annat kommunen och regionen. Målaren får resten av pengarna, nettolönen, insatta på sitt bankkonto: 25 000 kronor.

Moms

Den som handlar en skruvmejsel i en affär för 100 kronor betalar egentligen 80 kronor till affären och 20 kronor till staten i moms.

Samma sak gäller om du köper en tjänst, till exempel går till frisören. En del av det du betalar till frisören är moms.

Momsen kan vara 6, 12 eller 25 procent.

När du köpt en vara eller en tjänst kan du se på kvittot hur mycket du har betalat i moms.

Brandkåren rycker ut till alla. Den finansieras genom våra skattepengar.

I Sverige har vi en så kallad progressiv skatt och det innebär att de som tjänar mer också betalar en större andel av sin inkomst i skatt än de som tjänar mindre.

till exempel drabbas av sjukdom, handikapp eller arbetslöshet. Det kan handla om bidrag om vi inte själva kan försörja oss eller hjälp med att handla och städa om vi inte själva klarar det.

Men välfärden innebär också att du ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett om du är fattig eller rik. I Sverige är till exempel utbildning gratis. Det är likadant med sjukvård. Och brandkåren frågar inte efter pengar när de rycker ut.

Den svenska välfärden är en av de mest utbyggda i världen. Det betyder att vi betalar ganska mycket i skatt i Sverige. Det har lett till politiska diskussioner om hur mycket välfärd vi har råd med. Där tycker de politiska partierna olika.

Vad har du hittills fått av samhället?

Redan som barn tar du del av samhällets välfärd. Här är några exempel:

Mödrahälsovård

Redan innan du föddes har du fått omvårdnad genom att din mamma flera gånger har besökt mödravårdscentralen under graviditeten.

Förlossning

De flesta av er är födda på något sjukhus i Sverige. Under förlossningen hade din mamma hjälp av barnmorska och läkare.

Barnavård

Den som växer upp i Sverige har under barndomen flera gånger besökt barnavårdscentralen för vägning och mätning samt olika kontroller och vaccinationer.

Läkarvård

Det är vanligt att barn får olika barnsjukdomar. Du har därför troligen besökt vårdcentraler eller sjukhus några gånger.

Tandvård

Till och med det år du fyller 23 år har du tillgång till gratis tandvård.

Barnbidrag/studiebidrag

Du har fått barnbidrag från det du föddes. Det får du fram tills du fyller 16 år. Om du fortsätter att studera på gymnasiet får du studiebidrag.

Barnomsorg

Du har troligen gått i förskola innan du började skolan.

Utbildning

Du går nu i grundskolan. Även det är en förmån som du får av samhället.

Undervisningen är avgiftsfri. Det innebär att dina föräldrar inte har kostnader för exempelvis läromedel, skolmåltider, hälsovård och skolskjuts.

När du blir vuxen och börjar arbeta och betala skatt kan man säga att du börjar betala tillbaka för det du tidigare har fått.

bank

räntor lån och räntor lån sparande och räntor

hushåll företag

ekonomiskt stöd skatt bidrag skatt

samhället

En förenklad variant av det ekonomiska kretsloppet. Handel med utlandet finns till exempel inte med här.

Ekonomiskt kretslopp

Välfärden som vi kan få av den offentliga sektorn är inte gratis. Vi betalar allt genom skatten.

För samhället är det därför viktigt att många har ett arbete. Ju fler som har en lön, desto fler kan också betala skatt. Den som arbetar och får lön behöver inte heller ekonomiska bidrag från samhället. Då blir det mer skattepengar kvar som kan användas till sjukhus, skolor och annan välfärd.

Om många har pengar att handla för blir det också så att det skapas fler jobb. Om fler till exempel har råd att köpa ny bil behöver bilfabriken anställa fler för att hinna med allt.

Att det finns företag är därför viktigt för samhället. Och även företagen betalar skatt.

Att företag, enskilda människor och samhället hänger ihop på det här sättet kallas för det ekonomiska kretsloppet.

Konsumera och spara på samma gång?

En knepig samhällsfråga är att vi behöver handla saker för att företagen ska vilja producera varor och anställa människor. Samtidigt måste vi spara på jordens resurser och konsumera mindre. Hur löser man det?

Vad är ränta?

Räntan är det pris man betalar för att under en bestämd tid få använda någon annans pengar. Om man tvärtom sparar pengar är det banken som lånar pengarna och då betalar ränta till den som sparar.

Banker

Bankerna har en viktig roll i det ekonomiska kretsloppet. Banker är företag som lånar ut pengar mot ränta. Om du sparar pengar på banken får du också ränta.

Banken tjänar pengar på att låna och låna ut. Det genom att ha en högre ränta på de pengar de lånar ut och lägre ränta på pengar som banken i sin tur lånar från företag eller privatpersoner. Det betyder att om dina föräldrar har banklån betalar de en högre ränta på lånen än den ränta de får för att ha sina sparpengar på banken. Denna skillnad kallas för räntegap.

Att företag kan låna pengar för att bygga en ny fabrik är viktigt för samhället. Och faktiskt också att mammor och pappor och andra kan låna pengar för att köpa en bostad eller en bil.

Men man ska låna lagom och med förstånd. När man har en skuld till någon innebär det att man är skyldig att i framtiden betala tillbaka pengarna. Och räntan kostar ju under tiden.

Den viktigaste banken i Sverige är Riksbanken. Riksbanken ägs av staten och är en myndighet och inte ett företag. Riksbanken kan påverka räntan och inflationen i Sverige. Räntan och inflationen är väldigt viktiga för hela samhällsekonomin.

Sammanfattning

@ Den offentliga sektorn är allt i samhället som staten, regionerna och kommunerna har hand om och som vi äger gemensamt.

@ Välfärden finns för att alla ska kunna känna sig trygga och ha samma möjligheter och rättigheter oavsett om man är rik eller fattig.

@ För att alla ska kunna ta del av välfärden betalar de allra flesta i Sverige skatt.

@ Bankerna har stor betydelse i vårt samhälle eftersom det är hos dem man kan spara och låna pengar.

@ Riksbanken är statlig och särskilt viktig för samhällsekonomin.

Samhällsresurser och fördelning

Samhällets ekonomi

Instuderingsuppgifter

1. Vad är skillnaden mellan privat sektor och offentlig sektor?

2. Varför betalar vi skatt?

3. Vad är välfärdssamhället?

4. Varför är det viktigt att människor arbetar och har en inkomst?

5. Vad är det ekonomiska kretsloppet?

6. Vad är en bank?

7. Vad innebär ränta?

8. Vad är Riksbanken och varför är den viktig?

Aktivitet

Privat eller offentligt?

Rita och diskutera

Rita ett samhälle där du tar med de saker som står på listan. Du kan också rita in ytterligare saker som du själv kommer på. Rita allt som du tycker borde betalas gemensamt med skatt i rött och allt som borde betalas med privata pengar i blått. Om du är osäker eller tycker att sakerna kan vara både offentliga och privata så ritar du dubbla rödblå streck.

Nedan ser du förslag på saker att rita in på bilden. Ta med så många du hinner och rita gärna in egna detaljer som du själv kommer på.

sjukhus vägar lyktstolpar mataffär skola hundar bostäder fabrik lekplats bilar telefonledningar en skog polisstation badhus nöjesfält domstol frisör

Jämför era teckningar och diskutera:

a. Är ni överens om vilka saker som ska vara offentliga (gemensamma) och vad som ska vara privat?

b. Hur skulle samhället fungera om precis allt betalades via skatten?

c. Vad skulle hända om varje person själv fick betala för att få hjälp av polisen, gå i skolan eller för att få sjukvård?

d. Vad händer om någon förstör gemensamma saker i samhället? Händer samma sak om privata saker förstörs? Vem/vilka drabbas av skadegörelsen?

Bilden: Det finns många fattiga familjer i Sverige. Skolmaten blir extra viktig för de barn som inte har ett fullt kylskåp hemma.

Fattiga och rika

Fattigdom kan se olika ut i olika delar av världen. Det finns länder som jämförelsevis är väldigt fattiga men där det finns väldigt rika människor. Samtidigt finns det fattigdom även i rika länder. I det här avsnittet får du lära dig om vad det är att vara fattig och vad fattigdom kan leda till.

Ord och begrepp

Fattigdom är en svår situation man kan befinna sig i om man har alldeles för lite pengar.

Hållbar utveckling innebär en utveckling där man tar hand om jorden på ett sådant sätt att framtidens människor också ska kunna leva och må bra på jorden.

Koldioxid är en gas som finns i till exempel den luft man andas ut. För mycket koldioxid kan vara dåligt för klimatet.

Konsekvens är något som händer på grund av något annat.

Ojämlikhet är att allas lika värde inte respekteras.

Resurser är pengar eller värdefulla saker man har.

Välfärd är att man har det som behövs för att kunna leva ett bra och tryggt liv.

I Sverige växer en femtedel av alla barn upp i relativ barnfattigdom. Det gör att vi har högst barnfattigdom av de nordiska länderna.

Hur känns det när man inte kan leva samma liv som sina kompisar? När man inte kan följa med på saker för att familjen inte har råd?

Fattigdom i Sverige

Många barn i Sverige lever i fattigdom. Det kan innebära till exempel att:

– När kompisarna sticker till badhuset måste du säga nej eftersom inträdet är för dyrt.

– Du har svårt att göra läxorna hemma eftersom du har flera syskon som bor i ditt rum.

– När alla andra snackar om ridträningen eller utlandssemestern så kan du inte vara med eftersom det kostar alldeles för mycket pengar.

Barn som ofta måste avstå från sådant som kompisarna har råd med kan känna sig utanför och ledsna. Det känns sällan bra för någon som ser att de har mindre än andra.

Vad är det att vara fattig?

När man pratar om fattigdom är det lätt att tänka på fattiga länder som ligger långt bort från Sverige. Kanske har du sett bilder i tidningar eller hört vuxna prata om hur det kan vara att leva där. Ibland finns det kanske inte tillräckligt med mat till barnen och familjerna bor i enkla skjul. Man har inte råd med mediciner eller att gå till läkaren om någon blir sjuk.

Den här sortens fattigdom är ovanlig i Sverige. Genom välfärden har alla i Sverige rätt till grundläggande sjukvård, mat och någonstans att bo. Kan man inte ordna det själv så får man hjälp av samhället.

Däremot finns det en annan fattigdom som är mer vanlig i Sverige. Man har tak över huvudet och mat för dagen men saknar ändå många saker som andra i samhället har råd med.

Sådan fattigdom kan se ut på olika sätt. Det kan vara att en stor familj bor många tillsammans i bara två rum. Eller att man aldrig kan göra något roligt på sommarlovet för att det kostar pengar. Det kan också vara att man inte kan äta sig riktigt mätt hemma. Eller att man inte kan få nya skor trots att de gamla har blivit trasiga.

Konsekvenser av fattigdom

Fattigdom kan leda till olika saker. Man brukar säga att fattigdomen får konsekvenser. Den fattige kan sällan unna sig någon lyx. Pengarna räcker bara till det mest nödvändiga. Det gör också att den fattige känner sig missnöjd och kanske även misslyckad. Livet känns trist.

Till exempel är det lätt att känna sig utanför. Tänk dig själv om alla dina kompisar har mobiltelefoner och kan chatta med varandra på fritiden – men inte du. Eller om alla andra får veckopeng eller månadspeng – men inte du.

En allvarlig konsekvens av fattigdom är att man kan få sämre möjligheter att utvecklas eller påverka sitt liv. Om en familj inte har råd att köpa en dator att ha hemma blir det till exempel svårt för barnen att söka efter och lära sig saker på internet. Om man bor väldigt trångt med sina syskon kan det vara svårt att få studiero hemma och det blir kämpigare att klara läxor och skolarbete. Har man inte råd att gå på aktiviteter har man inte samma möjligheter att stärka sin kropp eller lära sig andra saker, som att kanske spela ett instrument.

Även hälsan kan påverkas. Barn som märker att föräldrarna är oroliga att pengarna inte ska räcka till kan till exempel bli stressade och kanske få problem med magen eller huvudvärk.

Orsaker till fattigdom i Sverige

En vanlig orsak till fattigdom är att man inte har ett arbete. Man kanske söker jobb som man inte får. Det kan vara för att man ganska nyligen har kommit till Sverige från ett annat land och inte har hunnit lära sig svenska. Eller till exempel för att man är för sjuk för att arbeta. Och utan jobb får man ju ingen lön.

Det kan också vara svårare att få pengarna att räcka till om man är ensamstående. Det betyder att en vuxen lever ensam med sina barn och är ensam om att betala viktiga saker som hyra och mat. Om man har svårt att få ett jobb på heltid påverkar det också ekonomin. Mindre arbete ger lägre lön.

I olika sådana situationer kan kommunens socialtjänst hjälpa till med pengar till det viktigaste, som mat och bostad, hygienartiklar och

kläder. Men trots det kan det vara svårt att få pengarna att räcka till. Något extra, som biobesök, finns det sällan utrymme för. Kanske har man inte ens råd med varm mat på kvällen alla dagar i veckan.

I Sverige är vissa barngrupper mer utsatta än andra när det gäller fattigdom. Det handlar om barn till personer som är födda utomlands och barn till ensamstående kvinnor.

Att leva som fattig

Det är viktigt att komma ihåg att fattigdom handlar om mer än att inte ha pengar. Det kan till exempel vara:

– Att få för lite mat och näring så att kroppen inte kan växa och utvecklas som den ska.

– Att inte ha tak över huvudet.

– Att inte få gå i skolan och lära sig saker man behöver kunna för att klara vuxenlivet och få ett bra jobb.

– Att inte ha rent vatten att dricka, så att man drabbas av sjukdomar.

– Att inte kunna gå till en läkare om man blir sjuk eller ha råd med mediciner.

– Att inte kunna ta del av information som man behöver för att kunna påverka och vara delaktig i samhället.

– Att inte själv kunna bestämma över viktiga saker i sitt liv.

Miljontals barn världen över saknar de grundläggande rättigheter som de behöver för att överleva, utvecklas och må bra.

Många organisationer som jobbar med hemlösa upplever att det blivit allt svårare för hemlösa att få stöd från samhället.

I länderna söder om Sahara i Afrika är varannan människa fattig. Det här barnet lever i Sudan och har inget riktigt hus att bo i.

Fattigdom i världen

Om man ser sig om i världen ser fattigdomen ut på ett annat sätt än i Sverige. För ungefär trettio år sedan, år 1990, levde 38 procent av världens befolkning i extrem fattigdom. Med extrem fattigdom menas att man lever på 2,15 amerikanska dollar om dagen. Det motsvarar ungefär 22 svenska kronor.

I dag har andelen extremt fattiga minskat till något under 10 procent av jordens befolkning. Men fortfarande lever över 700 miljoner människor i extrem fattigdom världen över. FN:s mål är att siffran ska vara noll år 2030. Störst andel fattiga finns i Afrika söder om Sahara. I de länderna lever varannan människa under fattigdomsgränsen.

Orsaker till fattigdom i världen

Fattiga länder har ofta en del saker gemensamt:

– Många har bara gått i skola i några få år och kan kanske inte läsa och skriva. Utbildningsnivån är låg.

– De flesta människor arbetar med jordbruk eller fiske. Det finns inte mycket industri. Arbetslösheten är ofta hög och lönerna låga.

– Infrastruktur, som elektricitet och järnvägar, fungerar dåligt. Det är likadant med andra viktiga och centrala funktioner i samhället, till exempel skolor och sjukvård.

– Har inte ett fungerande politiskt styre som ser till allas bästa.

Om du jämför med rika länder är det precis tvärtom. Där har många fått gå i skolan, de flesta jobbar inom industrin eller med att utföra tjänster och infrastrukturen i samhället fungerar bra.

Många av de fattiga länderna har också tidigare varit kolonier till rika länder. Man kan säga att de rika länderna ägde kolonierna. Från kolonierna hämtade de rika länderna råvaror till sina fabriker. Det gjorde att de rika länderna utvecklades och fick industrier. För kolonierna var det tvärtom. När de blev egna länder var de därför fattiga och hamnade på efterkälken. Handeln mellan rika och fattiga länder är fortfarande orättvis på många sätt. Många fattiga länder har också stora skulder till rika länder eller banker.

Många fattiga länder är diktaturer. Det betyder bland annat att man inte kan säga vad man vill utan att riskera straff. Det gör att många inte vågar komma med idéer till hur det kan bli bättre. I en diktatur är det också ofta så att den som bestämmer mest tänker på att den egna gruppen ska ha det bra och inte på att alla i landet behöver gå i skola och ha tillgång till rent vatten.

Många av de fattiga länderna har varit drabbade av krig och konflikter. Det leder också till fattigdom. Samhället fungerar inte som det ska och mycket förstörs. Sjukhus och skolor kan till exempel bombas sönder.

Flygbild över den brasilianska staden São Paulo. I många stora städer runt om i världen kan man se en tydlig gräns mellan fattigdom och lyx.

Den rika världen producerar mycket mer sopor än de fattiga länderna. Men vi i de rika länderna ser sällan själva de sopberg eller den miljöförstöring vi orsakar. Här arbetar barn på en soptipp i Delhi i Indien.

Fördelning och hållbarhet

Ägandet i världen är inte jämnt fördelat. En liten andel av alla som bor på jordklotet äger väldigt mycket av det som finns.

Det är också så att vi som bor i den rika världen förbrukar en väldigt stor del av jordens resurser. Samtidigt saknar mer än 1 miljard människor på planeten tillräckligt med mat och rent vatten.

De rikaste 10 procenten av världens befolkning står till exempel för 52  procent av utsläppen av koldioxid i världen. Koldioxid släpps ut av bland annat fabriker, bilar och flygplan och påverkar klimatet negativt. Jorden blir allt varmare. Klimatförändringen drabbar människor och djur på hela planeten.

Få äger mycket

Gapet mellan de rikaste och resten av världen bara ökar. Just nu äger 1 procent av världens invånare nästan hälften av jordens samlade förmögenhet. Det är detsamma som om det fanns hundra personer på hela jordklotet och en enda av dem skulle äga hälften av det som finns på jorden. De andra 99 personerna skulle få dela på den andra hälften.

I många länder där det tidigare har varit fattigt har människorna fått det bättre. De vill kunna leva lika bra som man gör i den rika världen: ha bil, äta gott, resa och köpa saker. Men om alla skulle leva som vi gör i Sverige skulle inte jordklotets resurser räcka till – det skulle behövas tre jordklot!

Miljöförstöringen skulle bli mycket värre – och klimatproblemen också.

Hur rättvist är det då att människor i rika länder kan köra bil och resa med flyg, men inte de som bor i fattigare länder? Och är det verkligen okej att vi köper en massa datorer och mobiler som vi sedan skickar till miljöfarliga soptippar i andra världsdelar?

Nej, om alla på jorden ska kunna ha det bra samtidigt som vi värnar om miljön och klimatet måste vi se över hur vi lever, hur vi konsumerar och hur vi fördelar resurser. En hållbar utveckling handlar därför om såväl miljö och ekonomi som demokrati och fördelning.

Sammanfattning

@ Fattigdom finns i alla världens länder, även i de länder som är rika.

@ Vårt välfärdssystem gör att extrem fattigdom inte är så vanligt i Sverige.

@ Fattigdom i Sverige handlar ofta om att man inte har råd med mer än det allra nödvändigaste.

@ Om man är fattig kan det vara svårt att hänga med i skolan och i det sociala. Man kan även må sämre.

@ I dag äger 1 procent av världens befolkning hälften av jordens totala resurser.

@ För att alla ska ha det bra måste vi leva mer hållbart.

Samhällsresurser och fördelning

Fattiga och rika

Instuderingsuppgifter

1. Beskriv vad fattigdom i Sverige kan innebära för ett barn.

2. Vad är skillnaden mellan den typ av fattigdom som finns i Sverige och den som finns i fattiga länder?

3. Varför är det viktigt att leva hållbart?

4. Vad menas med ekonomisk ojämlikhet?

5. Ge exempel på hur fattigdom påverkar barns möjligheter att utvecklas.

6. Varför är det svårt att leva hållbart om alla människor skulle leva som i rika länder?

7. Vad kan vi göra för att minska fattigdomen och leva mer hållbart?

8. I vilken del av världen finns det störst andel fattiga människor?

Aktivitet

Orättvis värld?

Fundera och diskutera

Läs texten under rubrikerna Fattigdom i Sverige och Fattigdom i världen . Efter att du läst funderar du först enskilt på frågorna nedan och diskuterar sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar:

a. Hur skiljer sig fattigdomen i Sverige från den i fattigare länder?

b. Vad tror du behöver göras för att minska fattigdomen i Sverige och världen?

c. Om människor ska kunna ha samma levnadsstandard som vi i rikare delen av världen behöver vi dra ner på vår konsumtion och ändra vårt sätt att leva. Vad talar för och vad talar emot att det ska ske?

Kapitel 4

Politik och påverkan

Bilden: Att få rösta i fria och allmänna val är en central del i en demokrati.

Demokrati och diktatur

Demokrati och diktatur är två olika sätt att styra ett land.

Demokrati betyder att folket styr genom att vara med och bestämma. Diktatur är motsatsen: när en person eller en liten utvald grupp har all makt.

Ord och begrepp

Demokrati är ett sätt att styra ett land där folket väljer sina ledare i fria val och där alla har rätt att uttrycka sina åsikter.

Diktator är den person som styr i en diktatur.

Diktatur är ett sätt att styra ett land där bara en person eller en liten grupp av människor har all makt och där folket inte har något att säga till om.

Direkt demokrati innebär att medborgare i exempelvis ett land eller en kommun fattar beslut tillsammans, till exempel vid en folkomröstning.

Klassråd är när elever och lärare gemensamt diskuterar och bestämmer om saker som händer i klassen.

Kvinnorörelse är en politisk rörelse som kämpar för kvinnors rättigheter och att män och kvinnor ska vara jämställda.

Majoritetsprincipen innebär att det förslag eller den person som får flest röster i ett val vinner.

Representativ demokrati är när medborgare i exempelvis ett land eller en kommun röstar fram representanter som i sin tur fattar beslut.

Riksdag är samma sak som parlament. Den består av politiker som folket har valt och som är med om att styra ett visst land.

Yttrandefrihet innebär att alla i Sverige har rätt enligt lag att få säga och skriva vad de tycker och tänker.

Även demokratiska stater kan ha brister i sin demokrati. Stormningen av USA:s kongress 2021 är ett exempel på det. Anhängare till Donald Trump vägrade att erkänna att han förlorade presidentvalet mot Joe Biden.

Vad är demokrati?

Ordet demokrati betyder folkmakt eller folkstyre. Ordet har sitt ursprung i Grekland där man för 2 500 år sedan kom på att folket skulle få vara med och bestämma. Det var början till vad som kallas demokrati, men i dag skulle vi knappast kalla deras system för demokrati. Det var bara de fria grekiska männen som fick vara med och bestämma. Kvinnor, slavar och invandrare fick inte delta i besluten. Bara en av tio invånare i den grekiska staden Athen hade rösträtt.

Demokrati bygger alltså på principen om att alla ska få vara med och bestämma. För att det ska fungera måste vi lyssna på andra och försöka komma överens trots att vi har olika åsikter.

Det här krävs för att ett land ska räknas som en demokrati i dag:

1. Folket styr genom fria val. Det ska ordnas regelbundna val i landet, där alla vuxna medborgare får vara med och rösta. Ingen får tvingas eller luras att rösta på ett visst sätt – valet ska vara fritt och rättvist.

2. Det finns flera partier och åsikter att välja på. Det låter kanske självklart, men i vissa länder finns faktiskt bara ett parti att rösta på. Då är det inte så stor mening att ordna val, eller vad tycker du?

3. Majoritetsprincipen avgör omröstningar och val. Det betyder att det förslag som får flest röster vinner.

4. Landet skyddar folkets politiska och mänskliga rättigheter. Det innebär bland annat att folket kan uttrycka sina åsikter, demonstrera och gå med i olika föreningar för att påverka samhället. Landets regering får inte förfölja någon på grund av personens politiska åsikter, religion eller hudfärg.

Antikens Grekland skulle alltså inte räknas som en riktig demokrati i dag. Bara en tiondel av folket fick rösta. När en person bestämmer över nio andra är det knappast ett ”folkstyre”, eller hur? Och att ha slavar är ett tydligt brott mot de mänskliga rättigheterna.

Demokratin i Sverige

Demokratiska länder fungerar på lite olika sätt. I Sverige fungerar det så här:

– Folket har allmän och lika rösträtt. Det betyder att alla vuxna medborgare får rösta och alla har en röst var.

– Vart fjärde år är det val till kommuner, regioner och riksdag. I det senaste riksdagsvalet fick åtta partier över 4 procent av rösterna och kom in i riksdagen.

–

Vem som helst kan gå med i ett parti för att bli politiker. Det går även att starta ett helt nytt parti om man så vill.

– Vart femte år är det dessutom val till EU­parlamentet.

– Folkets politiska och mänskliga rättigheter är inskrivna i Sveriges grundlagar.

Kvinnlig rösträtt

I Sverige fick kvinnor rösträtt sent. Första gången kvinnor fick rösta i riksdagsvalet var 1921. Det var också första gången som kvinnor kunde röstas in i riksdagen. Men bara för att det gick att rösta in kvinnor i riksdagen betydde det inte att riksdagen kom att bestå av lika många kvinnor som män. Det dröjde till 1974 innan andelen kvinnor i riksdagen var över 20 procent. Numera är andelen nästan hälften.

USA var det land som tidigast fick en kvinnorörelse som bland annat krävde kvinnlig rösträtt. Den amerikanska kvinnorörelsen startade redan i mitten av 1800-talet. I Sverige startade arbetet för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet.

Demonstration i Göteborg 1912 för kvinnlig rösträtt.

I Sverige är de flesta folkomröstningar rådgivande. Det innebär att regeringen inte måste följa valresultatet.

1922 anordnades en folkomröstning om förbud mot rusdrycker (alkoholhaltiga drycker). Med knapp majoritet vann nej-sidan.

Direkt och representativ demokrati

I en demokrati kan besluten fattas på två olika sätt: genom direkt demokrati och representativ demokrati (som också kallas indirekt demokrati).

När medborgarna i till exempel ett land eller en kommun gemensamt är med om att fatta beslut kallas det direkt demokrati. Oftast gör man det i en folkomröstning. I Sverige har vi haft folkomröstningar om bland annat kärnkraft och medlemskap i EU. I folkomröstningen om EU röstade en majoritet (52 procent) för att Sverige skulle gå med i EU. Folkomröstningen ledde till att den svenska regeringen ansökte om medlemskap i EU.

När medborgarna väljer representanter som i sin tur fattar besluten kallas det representativ demokrati. Ett exempel på det är när Sveriges medborgare röstar i riksdagsval för att välja vilka ledamöter som ska representera dem i riksdagen. Likadant gör man i kommunerna, där invånarna väljer vilka som ska representera dem i kommunfullmäktige.

Direkt demokrati är bra när man vill att folket ska få bestämma direkt i en viktig fråga. Men det skulle bli väldigt komplicerat om alla fick bestämma direkt i alla frågor. Därför väljer vi i stället politiker som får representera oss och ta alla beslut.

Demokrati kan finnas överallt

Demokrati finns på många olika plan i samhället. Det handlar inte bara om hur ett land eller en kommun styrs. En idrottsförening drivs till exempel också med hjälp av demokratiska principer. Medlemmarna i föreningen får på ett årsmöte välja en styrelse som har ansvaret för hur föreningen sköts.

I en familj kan det också finnas demokrati. Man talar om familjedemokrati. I familjen behöver man hitta gemensamma lösningar på en massa frågor. Vem ska tömma diskmaskinen? Hur mycket ska barnen ha i veckopeng? Hur mycket tid ska man få ha vid datorn? Som vårdnadshavare har föräldrarna rätt att bestämma över mycket fram tills barnen fyller 18 år. Men samtidigt måste barnen få vara med och påverka och ha åsikter om viktiga frågor. Ibland kanske man till och med röstar om en viktig fråga, precis som man gör i politiken.

Demokrati i skolan

Demokrati finns även i skolan. Så här står det i läroplanen för grundskolan:

”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever.”

Eleverna kan använda sina demokratiska rättigheter i till exempel klassråd och elevråd. Klassråd ska finnas i alla skolår på grundskolan och gymnasieskolan.

I klassrådet kan man diskutera olika frågor som rör klassen: Vart ska vi åka på klassresa? Behöver vi nya innebandybollar eller fler hopprep till skolgården? Alla elever får vara med och rösta. Det här är ett exempel på direkt demokrati.

I elevrådet diskuteras frågor som rör hela skolan. Det kan till exempel handla om ordningen i matsalen. Från varje klass väljs en eller två elever som får representera klassen i elevrådet. Det här är ett exempel på representativ demokrati.

Diktatur – motsatsen till demokrati

I många av världens länder fungerar demokratin dåligt. Och på vissa håll saknas den helt. Ett sådant samhälle brukar kallas diktatur.

I en diktatur finns det oftast bara ett parti. Det saknas yttrandefrihet, vilket betyder att det är förbjudet att säga och skriva vad man vill. Om man

Vad är en vårdnadshavare?

Vårdnadshavare är den eller de personer som har vårdnaden om ett barn, det vill säga sköter om barnet. Oftast är det barnets föräldrar. Om barnet inte har några föräldrar, eller om föräldrarna inte kan ta hand om barnet, kan en domstol utse en annan person att ha vårdnad om barnet. Alla barn ska ha en vårdnadshavare tills de fyllt 18 år och är myndiga.

I de flesta diktaturer vill man visa upp militär kraft och styrka. Det anses viktigt både för att hålla den egna befolkningen under kontroll och för att avskräcka yttre fiender. Bilden visar en militärparad i Nordkorea.

kritiserar de som styr kan man bli av med jobbet, kastad i fängelse eller i värsta fall dödad.

Ibland hålls det val även i diktaturer, men man ser alltid till att det styrande partiet vinner stort. Antingen genom att tvinga människor att rösta på det styrande partiet eller att fuska med rösträkningen.

I en diktatur används våld eller hot om våld för att behålla greppet om makten. Oftast finns det en stark ledare i toppen, en diktator, som bestämmer väldigt mycket själv.

De flesta diktaturerna finns i Afrika och Asien. En av de hårdaste diktaturerna i dag är Nordkorea. Där utövar landets ledare Kim Jong Un ett hårt förtryck mot sin befolkning med militären och polisen som stöd. Över hälften av världens befolkning lever i diktaturer och odemokratiska stater. Det finns också många ”halvdemokratiska” länder, där bara vissa delar av demokratin fungerar. Sverige är ett av ganska få länder i världen där demokratin fungerar bra.

Två av de mest kända diktaturerna under 1900­talet är Tyskland under nazisterna och det kommunistiska Sovjetunionen.

Sammanfattning

@ En demokrati styrs av fria val där folket är med och röstar om vilka partier som ska styra landet.

@ I Sverige har vi allmän och lika rösträtt där val till kommuner, regioner och riksdag sker vart fjärde år.

@ År 1921 fick kvinnor för första gången rösta i det svenska riksdagsvalet.

@ Demokrati finns inte bara i riksdagsval utan även i bland annat skolan, föreningar och inom familjen.

@ Flera av världens länder styrs genom diktatur. Där sker inga fria val och människor lever under våld och tvång.

Politik och påverkan

Demokrati och diktatur

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder demokrati?

2. Vad kännetecknar en diktatur?

3. Varför anses Nordkorea vara en diktatur?

4. Vad är skillnaden mellan direkt och representativ demokrati?

5. Vad är en folkomröstning?

6. När fick kvinnor rösträtt i Sverige?

7. Ge exempel på var demokrati används i samhället förutom i politiken.

8. Varför är det viktigt att lära sig om demokrati och diktatur?

Aktivitet

Demokratins byggstenar

Analysera och diskutera

Demokrati handlar om att folket styr. Det låter ju väldigt enkelt, men i praktiken byggs demokratin upp av många olika egenskaper, eller byggstenar. Listan till höger är exempel på sådant som brukar anses nödvändigt för att demokratin ska fungera.

Nu får du göra ett tankeexperiment. Ta bort de olika byggstenarna och fundera över hur det skulle påverka folkets möjligheter att styra över landet.

Vad händer om du tar bort:

– allmän rösträtt (att alla vuxna får rösta)

– lika rösträtt (regeln att varje röst är värd lika mycket)

– tryck­ och yttrandefrihet (våra möjligheter att uttrycka åsikter i massmedier)

– att det ska ordnas regelbundna val

– majoritetsprincipen: att den som får flest röster vinner val och omröstningar

– att det finns flera partier att välja på i valet

– lagar som säger att alla människor har friheter och rättigheter som ingen får kränka.

Diskutera

a. Är några av byggstenarna viktigare än andra? Ge exempel.

b. Kan ett land vara demokratiskt även om inte alla demokratins byggstenar finns på plats eller funkar perfekt?

c. Hur många måste rösta när man fattar demokratiska beslut? Exempel: Är det demokratiskt om bara hälften röstar? Varför/varför inte?

Bilden: Ett sätt att visa sitt missnöje och påverka politikers beslut kan vara att demonstrera. Här har människor samlats i en park i Stockholm 2023 för att protestera mot regeringens planer på anmälningsplikt i offentlig verksamhet, den så kallade angiverilagen.

Att påverka

I en demokrati får alla vara med och tycka till om olika saker.

Förutom att rösta i val kan man påverka exempelvis genom att demonstrera, skriva insändare och prata med politiker.

Ord och begrepp

Debatt är en diskussion mellan två eller flera personer.

Förening är en grupp som kan bestå av två eller flera personer som delar ett gemensamt intresse.

Makthavare är en person som på något sätt har makt att kontrollera eller styra, exempelvis en politiker.

Organisation är en stor grupp människor som arbetar med att organisera något.

Parti är en grupp människor som delar gemensamma åsikter och som har gått ihop för att arbeta inom politiken.

Propaganda innebär att man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Påverka är att försöka få någon eller något att förändras.

En stor väggmålning i Moskva visar ryska soldater. På armen bär de ett ”Z” som blivit en symbol i Ryssland för att visa stöd för landets invasion av Ukraina.

Alla kan påverka

I ett demokratiskt samhälle som Sverige är tanken att alla ska få vara med och påverka. Det gäller allt från skolan och arbetsplatsen upp till riksdagen och regeringen som bestämmer över hela Sverige.

Det finns många sätt att påverka samhället som du lever i. Ett sätt är att gå med i ett politiskt parti som delar de åsikter du själv har.

Här är några andra exempel på hur du kan påverka:

– Gå med i en förening eller organisation som driver frågor som du tycker är viktiga. Det finns föreningar och organisationer för nästan alla intressen man kan tänka sig.

– Skriv om dina åsikter i sociala medier eller skriv insändare till en tidning.

– Ta kontakt med politiker eller andra makthavare. Ställ frågor och berätta vad du tycker.

Men hur mycket?

Har alla samma chans att påverka? Kan alla sprida sitt budskap lika väl och nå lika många? Fundera på vad som avgör hur mycket en person kan påverka sin omgivning.

Olika sorters påverkan

Du kan alltså påverka andra och påverka samhället. Samtidigt påverkas du själv av andra. Av dina kompisar, skolan och din familj. Av sociala medier, TV och tidningar. Av politiska partier och företag.

Ofta kan det vara bra att veta varför vi får den information vi får. Vill någon komma med fakta och objektiv information eller är avsikten att faktiskt påverka? Ibland kan det som verkar vara information vara ren lögn.

Du kan läsa mer om olika typer av information och påverkan i avsnittet Information och kommunikation som ligger i kapitlet Internet och medier.

Greenpeace är en organisation som kämpar för miljön. Här har de placerat en stor uppblåsbar bläckfisk utanför Storbritanniens parlamentshus i London för att uppmärksamma miljöförstöringen av haven.

Propaganda

Som vi varit inne på kan du möta påverkan från många håll. Det sker i både demokratier och i diktaturer, och tack vare internet har möjligheten att påverka en stor befolkning ökat. Ett vanligt sätt att påverka är genom propaganda.

Andelen unga i åldern 16-24 år som är medlemmar i ett politiskt parti var 2,9 procent år 2022.

Propaganda är när man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt. Det är inget som är nytt utan har funnits mycket länge. I propaganda använder man till exempel tal, skrift och framför allt massmedier för att föra fram olika budskap.

Ofta är propaganda överdrifter, halvsanningar och förenklingar som visar en alltför positiv bild av personer eller partier som ligger bakom propagandan.

I en diktatur bestämmer ofta staten över alla massmedier. På så sätt kan de som styr landet göra så att bara en positiv bild av de styrande förs fram.

Ett tydligt exempel på detta är när Ryssland använder propaganda för att sälja in sitt krig i Ukraina till sina medborgare. Statligt kontrollerade massmedier för fram en bild där Ryssland är den goda parten som ska befria det ukrainska folket från deras onda ledare. På så sätt har man fått ett brett folkligt stöd för sin invasion av Ukraina.

Sammanfattning

@ I en demokrati får alla vara med och tycka till om olika saker.

@ Förutom att rösta i val kan man påverka exempelvis genom att gå med i föreningar, skriva insändare och prata med politiker.

@ Vi påverkas av vår omgivning och vår omgivning påverkas av oss.

@ Det är viktigt att fundera över vad för information vi får och varför vi får den.

@ Propaganda är ett effektivt sätt att påverka många människor att tycka, tänka och göra på ett visst sätt.

Politik och påverkan

Att påverka

Instuderingsuppgifter

1. Nämn några sätt att påverka i en demokrati.

2. Varför är det viktigt att fundera över vilken information vi får?

3. Vad kan du göra om du vill påverka andra i en fråga som är viktig för dig?

4. Hur kan du vara med och påverka i skolan?

5. Ge exempel på hur du själv blir påverkad av andra i samhället.

Aktivitet

För eller emot

Debattera och diskutera Er uppgift är att ordna en debatt i klassen.

Gör så här

a. Välj ett av ämnena till höger eller kom överens om någon annan fråga som ni vill debattera.

b. Utse två grupper med 2–3 debattörer i varje grupp. En grupp ska vara för, den andra ska vara emot. De som inte är debattörer ska lyssna på debatten som åhörare.

c. När ni har valt ämne får ni läsa på om den fråga som ska debatteras. Skriv ner era bästa argument för och emot förslaget. Ni som ska lyssna på debatten ska också läsa på och skriva ner frågor som ni vill ställa under debatten.

d. Låt debatten starta! Varje sida får presentera sina starkaste argument. Låt alla komma till tals och låt alla tala till punkt. Låt åhörarna ställa sina frågor.

e. Avsluta med en omröstning bland åhörarna. Vilket förslag får mest stöd: för eller emot?

Diskutera

Vilken sida övertygade er mest? Varför tyckte ni så? Var det någon som ändrade åsikt under debatten?

Förslag att debattera

– Inför en lag om cykelhjälm även för vuxna.

– Totalförbjud alkohol.

– Inför en köttfri dag på alla skolor i Sverige.

– Sänk skatterna.

– Sätt stopp för läxor i hemmet.

– Stifta en lag som gör att lika många kvinnor som män blir chefer och får sitta i styrelser av olika slag.

Yttrandefrihet och demonstrationsfrihet

För att vi ska kunna utnyttja vår demokratiska rätt att påverka andra har vi en del rättigheter som står inskrivna i grundlagen. Yttrandefriheten innebär att vi i Sverige har rätt att fritt framföra våra åsikter offentligt i tal, skrift, bild med mera. Det gäller även åsikter som gör vissa människor arga, ledsna eller kränkta. Demonstrationsfriheten ger oss rätt att ordna och delta i demonstrationer på offentliga platser, alltså platser där vem som helst får befinna sig.

Får vi säga och skriva vad vi vill samt ordna demonstrationer hur som helst?

Även om man får framföra åsikter som kan göra folk upprörda finns det tydliga begränsningar. Till exempel kan den som hotar eller talar illa om en grupp människor på grund av deras utseende, ursprung, religion, sexuella läggning eller könstillhörighet göra sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp. Även vid demonstrationer finns det begränsningar. Polisen kan neka tillstånd

Rasmus Paludan vid en aktion utanför Turkiets ambassad i Stockholm i januari 2023 då han brände ett exemplar av Koranen. Han skyddas bakom polisens kravallstaket.

till en demonstration om de tror att någon kommer göra något olagligt där.

Andra skäl till att neka tillstånd är att det kommer att uppstå oordning, fara för dem som är närvarande eller att trafiken kommer att störas. Men om det inte är alltför svårt att förebygga dessa faror ska polisen ge tillstånd till sammankomsten.

Skydd av den som kränker

Ibland finns det anledning att tro att en demonstration kommer att mötas av motdemonstranter och att det kan uppstå oroligheter. Särskilt om åsikten som framförs är något som många inte håller med om. Det kan då hända att polisen inte tillåter att en motdemonstration hålls på samma plats och vid samma tidpunkt. Om polisen tror att demonstranterna riskerar att utsättas för våld är det polisens uppgift att skydda dem.

Det kan vara lätt att tro att polisen tar ställning genom att bara en åsikt får fram ­

Upprörda muslimer tänder eld på svenska flaggan under en demonstration i Iraks huvudstad Bagdad i juli 2023.

För att demonstrera behöver du tillstånd av polisen. Här är en polis på plats i Malmö i oktober 2023 vid ett demonstrationståg till stöd för det palestinska folket i Gaza.

föras, men så är det inte. Polisen uppgift är att se till att de som fått tillstånd att demonstrera ska få sin grundlagsskyddade rätt att föra fram sin åsikt, även om den kan upplevas som kränkande.

Men var går gränsen för hets mot folkgrupp? Frågan är inte helt lätt att svara på och är något som måste prövas i en domstol. För att illustrera detta kan ett exempel från 2023 användas. Vid flera tillfällen hölls det runtom i Sverige demonstrationer där Koranen brändes. Många menar att det är ett solklart fall av hets mot folkgrupp att ge sig på någons tro och heliga skrift. Men det varierar från fall till fall.

När det gäller hets mot folkgrupp spelar nämligen omständigheterna stor roll. Domstolarna tar bland annat hänsyn till var och när händelsen ägde rum. Det har också

betydelse om den aktuella folkgruppen är eller har varit utsatt för diskriminering.

Vissa politiker vill ändra lagen så att det ska bli möjligt att stoppa koranbränningar eftersom de hotar rikets säkerhet och kan påverka oss negativt ekonomiskt. Koranbränningarna ledde bland annat till att den svenska ambassaden i Iraks huvudstad Bagdad stormades av hundratals människor och även sattes i brand. Samtidigt har flera muslimska länder hotat med att minska sin handel med Sverige. Dessutom höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån till 4 på en femgradig skala.

Andra är helt emot att koranbränningar ska förbjudas. Dels för att det skulle begränsa yttrandefriheten och demonstrationsfriheten, dels för att det skulle innebära att Sverige gav efter för hot från diktaturer och terrorister.

Bilden: Många unga väljer att engagera sig i politiska rörelser i stället för politiska partier. Ett sådant exempel är miljö- och klimatrörelsen Fridays for Future med Greta Thunberg som central person.

Politik, partier och ideologier

I ett demokratiskt land finns det flera olika politiska partier. I det här avsnittet får du läsa om vilka partier som sitter i Sveriges riksdag och vad de står för.

Ord och begrepp

Borgerliga partier är de partier som har en ideologi som lutar åt höger.

Ideologi är en samling åsikter och idéer som hänger ihop och som styr vad man gör.

Kompromissa är att hitta en gemensam lösning på något.

Nationalistisk ideologi är en samling åsikter och idéer som menar att det är viktigt att människor hör ihop i nationer och att ens egen nation är bra och ska skyddas mot andra nationer.

Personval är ett val där man röstar på en specifik person i stället för på ett politiskt parti.

Regering är en grupp politiker som styr ett land. I Sverige är regeringschefen statsminister.

Riksdag är samma sak som parlament. Den består av politiker som folket har valt och som är med om att styra ett visst land.

Rödgröna blocket består av de politiska partierna som har en ideologi som lutar åt vänster.

Solidarisk är någon som känner samhörighet med andra människor och vill hjälpa dem.

Danmark har en spärr på 2 procent för att komma in i den folkvalda församlingen medan Tyskland har en spärr på 5 procent.

Politiska partier

I alla demokratiska länder finns det flera politiska partier. I ett politiskt parti samlas människor som tycker ungefär samma sak och som vill framföra sina åsikter gemensamt. Varje parti har ett partiprogram. Där står det vad partiet tycker i olika frågor och vad man vill göra.

En viktig del av politiken är att kompromissa och förhandla. Det är sällan ett parti blir så starkt att det ensamt kan genomföra sitt program. Då måste man diskutera med andra partier för att hitta en gemensam lösning. Ibland måste man avstå från vissa förslag för att få igenom andra. Det kallas att kompromissa.

I Sverige röstar vi i första hand på partier och inte på personer. Det är i stället partierna som föreslår vilka personer man vill ska komma in i till exempel riksdagen. I andra länder röstar man mer på personer. Det kallas personval.

Partier i Sverige

I Sveriges riksdag finns åtta partier. I regeringen sitter Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). De övriga riksdagspartierna som inte sitter i regeringen kallas oppositionspartier. Det innebär att de ofta är emot regeringens förslag. Men ibland samarbetar de också med regeringen.

För att ett parti ska få en plats i riksdagen krävs det att partiet får minst 4 procent av rösterna. Förutom de åtta riksdagspartierna finns det många småpartier som inte har klarat fyraprocentsspärren. Det innebär att de fått mindre än de 4 procent av rösterna som krävs för att komma in i riksdagen.

Inför val brukar partiledarna debattera i TV.

Vänsterpartiet

24 mandat

Socialdemokraterna

107 mandat

Miljöpartiet

18 mandat

Totalt 349 mandat

Centerpartiet

24 mandat

Liberalerna

16 mandat

Moderaterna

68 mandat

Kristdemokraterna

19 mandat

Sverigedemokraterna

73 mandat

Mandatfördelning i Sveriges riksdag efter valet 2022. Källa: Valmyndigheten.

Höger och vänster i

svensk politik

De politiska partierna brukar delas in i två sidor, eller block: höger och vänster. De två blocken har olika ideologier. Det betyder att de har olika grundtankar om hur samhället ska fungera.

Partierna på den högra sidan kallas borgerliga partier. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna kallas för borgerliga partier. Gemensamt för partierna är att de vill att varje person ska få stor frihet att själv bestämma över sitt liv. Det kan handla om vilken skola man ska gå på eller hur man ska ha det när man är äldre. Partierna på högersidan tycker att samhället blir bättre om individer och företag själva får bestämma hur saker ska göras. Partierna vill ofta sänka skatten, så att både företag och medborgare får mer pengar kvar att själva bestämma över.

På den vänstra sidan finns Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Ibland räknas även Miljöpartiet till vänstersidan. Då brukar man kalla

Anledningen till att man använder höger och vänster för att särskilja politiska partier antas komma ifrån hur de politiska partierna satt i nationalförsamlingen efter franska revolutionen. De konservativa och kungavänliga satt till höger i lokalen.

det för det rödgröna blocket. Partierna på vänstersidan jobbar för ett solidariskt samhälle, ett samhälle där alla hjälps åt. Därför vill de ha en stor offentlig sektor, med skolor, vård och omsorg som betalas av samhället. Därför tycker partierna på vänstersidan att skatterna måste vara lite högre. Skatten bekostar saker som skolor, sjukhus, poliser och allt annat som finns i den offentliga sektorn.

Sverigedemokraterna tillhör egentligen inte något av blocken. Partiet har dock börjat samarbeta med de borgerliga partierna. Det gäller dock inte Centerpartiet som sedan valet 2022 börjat samarbeta med den vänstra sidan i stället. Detta för att inte ge stöd åt Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna står för en nationalistisk ideologi, vilket bland annat betyder att de vill minska invandringen och bevara svenska traditioner.

I ganska många frågor samarbetar partierna i riksdagen över blockgränserna. Det händer alltså att exempelvis Moderaterna och Socialdemokraterna kommer överens om nya lagar eller andra förslag.

Sammanfattning

@ Politik handlar till stor del om att politiker kommer överens om gemensamma lösningar så att någonting kan bli bättre.

@ De partier som sitter i riksdagen består antingen av regeringen eller av oppositionen.

@ Den högra sidan i riksdagen består av borgerliga partier medan den vänstra består av det rödgröna blocket. Sverigedemokraterna tillhör inget av blocken även om de samarbetar med det borgerliga blocket.

@ För att komma in i riksdagen måste ett parti ha fått minst 4 procent av rösterna i riksdagsvalet.

Politik och påverkan

Politik, partier och ideologier

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett politiskt parti?

2. Vad är ett partiprogram?

3. Vad innebär det att kompromissa inom politiken?

4. Varför måste partier ofta kompromissa inom politiken?

5. Vilken är skillnaden mellan regeringspartier och oppositionspartier?

6. Vad är fyraprocentsspärren?

7. Vad är målet med politik?

Aktivitet

Vårt eget parti Skapa

Alla stora partier har någon gång börjat som en idé hos några få personer med stark vilja. Nu får du chansen att lägga grunden till ett helt eget parti. Arbeta tillsammans i mindre grupper.

Gör så här

a. Bestäm först partiets huvudsakliga mål. Vilken eller vilka samhällsfrågor ska ni satsa på i första hand? Vilken förändring vill ni åstadkomma? Sammanfatta partiets viktigaste politik i 3–5 punkter.

b. Bestäm ett namn på ert parti. Välj ett som kan locka väljare. Det kan också vara bra om namnet ger en ledtråd om partiets åsikter och inriktning.

c. Rita en snygg symbol som partiet kan använda.

d. Gör en snygg valaffisch. På affischen ska ni föra ut ett budskap som gör att många vill rösta på just ert parti. Kom också ihåg att sätta dit partiets namn och symbol.

e. Tips! Ni kan söka på nätet efter riktiga valaffischer för att få inspiration.

f. Avsluta med att rösta i klassen om vilken valaffisch som känns mest lockande.

Sveriges riksdagshus i Stockholm. I den rundade byggnaden finns kammaren, eller plenisalen, där riksdagens 349 ledamöter fattar beslut.

Riksdag och regering

I det här avsnittet får du lära dig om hur Sveriges statsskick ser ut, alltså hur Sverige styrs. Vi tittar också på vilka uppgifter riksdagen och regeringen har.

Ord och begrepp

Departement är en avdelning där en minister är chef och har ansvar för ett visst område av politiken och som kan se till att det blir som regeringen beslutat.

Koalitionsregering är flera partier som ingått ett förbund med varandra om att bilda regering.

Monarki är ett land som har exempelvis en kung eller drottning som statschef (den högsta titeln man kan ha i ett land).

Motion är ett förslag som någon eller några som är med i riksdagen skriver och lämnar till hela riksdagen.

Parlamentarism är ett politiskt system som bygger på att regeringen måste ha stöd av parlamentet. Sveriges parlament kallas riksdag.

Proposition är ett förslag som regeringen skriver och lämnar till riksdagen.

Regeringskansliet kallas den myndighet där regeringen bestämmer vilka frågor som ska prioriteras och hur arbetet ska gå till.

Republik är en stat med en statschef som är vald av folket, oftast kallad president.

Statsskick är sättet att styra en stat, exempelvis demokrati, republik, monarki eller diktatur.

Successionsordningen är en av Sveriges grundlagar och innehåller reglerna för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige.

Kronprinsessan Victoria står i tur att efterträda sin pappa, kung Carl XVI Gustaf, som Sveriges statschef.

Hur styrs Sverige?

De grundläggande spelreglerna som beskriver hur ett land ska styras kallas statsskick eller styrelseskick. Sveriges statsskick är nedskrivet i regeringsformen, som är en av landets fyra grundlagar. Där står att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Sverige är alltså en demokrati.

I regeringsformen står också om riksdagens och regeringens uppgifter. Det svenska statsskicket bygger på parlamentarism. Det betyder att riksdagen alltid har den yttersta politiska makten. Regeringen ska visserligen styra landet, men den kan bara göra det om riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

Sverige är dessutom en monarki. Det betyder att en person ur kungahuset är vår statschef. Statschefen (kungen eller drottningen) har dock ingen politisk makt. Vår kung är i stället mer en symbol för landet. Just nu har vi en kung som heter Carl XVI Gustaf (XVI uttalas ”den sextonde”). Den som står först i tur att efterträda honom är hans äldsta barn, kronprinsessan Victoria. Hon blir i så fall drottning.

Vem som ska vara statschef i Sverige bestäms i en annan grundlag som heter successionsordningen.

I andra länder som är republiker har statschefen stor makt. Det gäller till exempel presidenterna i USA och Frankrike. I USA, Frankrike och många andra republiker utses statschefen genom demokratiska val.

Talman Andreas Norlén klubbar det historiska beslutet om Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato efter omröstning i riksdagen 2023.

Riksdagen

Riksdagen är Sveriges parlament. Den består av 349 ledamöter som väljs av folket. Vart fjärde år är det riksdagsval. Då får alla som är minst 18 år och svenska medborgare rösta om vilka som ska sitta i riksdagen.

I riksdagsvalet ställer olika politiska partier upp. För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av alla röster i valet. Den här gränsen – som brukar kallas fyraprocentsspärren – är satt för att det inte ska bli alltför många små partier i riksdagen. Just nu sitter åtta partier i riksdagen.

Det här gör riksdagen

Riksdagen har många uppgifter. Här är de viktigaste:

– Riksdagen beslutar om nya lagar och lagändringar. Riksdagen röstar om nya lagförslag från regeringen (som kallas propositioner) eller från riksdagsledamöter (motioner). – Riksdagen bestämmer också över statens finanser, det vill säga inkomster och utgifter. Vilka skatter ska staten ta ut av medborgarna för att få in pengar? Och hur ska man använda de skattepengar man får in? Många av de här besluten tas när riksdagen röstar om statens budget varje vår (”vårbudgeten”) och varje höst (”höstbudgeten”).

– Riksdagen kontrollerar regeringen och ser till så att den sköter sig. Riksdagen kan avsätta medlemmar i regeringen eller hela regeringen, men det har hittills aldrig hänt. Om regeringen får en majoritet av riksdagen emot sig kan den inte fungera. – Riksdagen utser statsminister efter ett riksdagsval.

I riksdagens kammare debatterar ledamöterna om olika frågor och lagförslag.

Voteringsknappar, alltså knappar som man röstar med, i en ledamotsbänk: grön knapp för ”ja”, röd för ”nej” och gul för ”avstår”.

Grundlagar

Sveriges fyra grundlagar är: – regeringsformen

– successionsordningen

– tryckfrihetsförordningen – yttrandefrihetsgrundlagen.

I Sverige har det varit betydligt vanligare med minoritetsregering än majoritetsregering. Sedan 1917 har vi bara haft åtta majoritetsregeringar.

Sveriges statsminister och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i mitten med Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch på var sin sida. Bakom dem Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Regeringen

Regeringen styr Sverige. Den leds av statsministern, som är Sveriges regeringschef. Sedan 2022 är moderaten Ulf Kristersson Sveriges statsminister. Statsministern utser de övriga ministrarna (som även kallas statsråd). Regeringen består av 24 ministrar. Varje minister har ansvar för ett visst ämnesområde. På regeringens hemsida kan du se vilka som sitter i regeringen och vilka områden de har hand om.

Ett eller flera partier tillsammans kan bilda regering. Om flera partier ingår i regeringen kallas det koalitionsregering. Den regering som tillträdde efter riksdagsvalet i oktober 2022 är en koalitionsregering mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Dessa tre partier har inte majoritet i riksdagen och är därför beroende av stöd från andra partier för att kunna få igenom sina förslag i riksdagen. En sådan regering kallas minoritetsregering. Motsatsen är en majoritetsregering som inte behöver stöd utifrån för att få igenom sina förslag.

Partiet Sverigedemokraterna samarbetar med Ulf Kristerssons regering i många frågor. De är ett stödparti till regeringen. Sverigedemokraterna röstade ja till Kristersson som statsminister i riksdagen.

De övriga partierna i riksdagen – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – utgör oppositionen. De röstade nej till Kristersson som statsminister i riksdagen.

Det här gör regeringen

Regeringen har bland annat de här uppgifterna:

– Regeringen lämnar förslag på nya lagar eller lagändringar till riksdagen.

– Regeringen ser till så att det som riksdagen beslutat om blir gjort.

– Regeringen bestämmer över de pengar som riksdagen beslutat om i budgeten.

– Regeringen representerar Sverige i olika internationella sammanhang, till exempel i EU och i FN.

– Regeringen sluter avtal med andra länder om till exempel handel eller militärt samarbete.

Jämlikhet i politiken

– 46 procent av ledamöterna i Sveriges riksdag är kvinnor.

– I regeringen är fördelningen mellan könen jämn. Det sitter 13 män och 11 kvinnor i regeringen.

Regeringen samlad framför riksdagshuset 2022. Regeringen styr landet med hjälp av en myndighet som heter Regeringskansliet. På Regeringskansliet arbetar ungefär 4 800 personer. Regeringskansliet är uppdelat i elva departement. Varje departement leds av en

eller flera ministrar. Under Regeringskansliet finns cirka 340 myndigheter och statliga bolag som ser till att utföra regeringens politik. Regeringen träffas varje vecka för ett regeringssammanträde. Där diskuterar de aktuella ärenden och samordnar sin politik.

Sammanfattning

@ Sverige är en demokrati som bygger på parlamentarism. Sveriges parlament kallas riksdag.

@ Sverige är även en monarki där kung Carl XVI Gustaf är statschef.

@ Alla som är över 18 år och svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet.

@ Riksdagen har den yttersta makten i Sverige och beslutar bland annat om nya lagar och lagändringar men även vad statens pengar ska gå till.

@ Om flera partier bildar regering kallas det koalitionsregering.

@ Ulf Kristersson är Sveriges statsminister.

Politik och påverkan

Riksdag och regering

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas de grundläggande reglerna som beskriver hur ett land ska styras?

2. Vad betyder det att Sverige är en demokrati?

3. Vem eller vilka har den yttersta politiska makten i Sverige?

4. Vem är Sveriges statschef?

5. Hur bestäms statschefen i Sverige?

6. Vilka uppgifter har riksdagen?

7. Vem leder regeringen?

8. Vad är en koalitionsregering?

9. Vad är Regeringskansliet?

10. Vilka får rösta i riksdagsvalet?

Aktivitet

Olika regeringbildningar

Fundera och diskutera

Läs texten under rubriken Regeringen och fundera först enskilt på frågorna nedan. När du är klar diskuterar du frågorna med en eller flera klasskompisar.

a. I Sverige har vi för det mesta haft tre olika former av regeringar: koalitionsregering, minoritetsregering och majoritetsregering. Vilka för­ och nackdelar finns det med de olika regeringsbildningarna?

b. I minoritetsregeringar är det inte ovanligt att partier som inte fått så många röster i riksdagsvalet i praktiken får stort utrymme att vara med och bestämma. Är det rättvist? Varför/varför inte?

Bilden: Dalarna är både ett landskap och en region och känt för sina dalahästar. Därför använder sig Region Dalarna av dalahästen som logotyp.

Kommuner och regioner

I det här avsnittet ska vi titta på hur Sverige är indelat i kommuner och regioner. De bestämmer över olika saker i samhället som skolor, bibliotek, sjukvård och kollektivtrafik.

Ord och begrepp

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar bestämmer hur ett land ska styras.

Kollektivtrafik är allmänna transporter såsom bussar och tåg.

Kommun är ett mindre geografiskt område inom ett land. Kommunerna styr sig själva i stor utsträckning och har exempelvis rätt att ta ut skatt av de invånare som bor där.

Kommunfullmäktige är kommunens ”riksdag”, det högsta beslutande organet i en kommun.

Kommunstyrelse är kommunens ”regering”, det vill säga styrelsen för en kommun.

Region är ett stort geografiskt område i Sverige som styrs av politiker och som ansvarar för hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.

Kommunalt självstyre

I Sveriges grundlagar står att kommunerna ska styra sig själva. Det betyder att varje kommun ska ha stor frihet att lösa samhällsfrågor på sitt eget sätt. Men kommunerna får inte göra samma saker som staten och riksdagen. Kommunen får till exempel inte starta ett eget försvar eller stifta lagar. Det ska skötas av riksdagen.

Vad är en kommun?

Det finns 290 kommuner i Sverige. De varierar mycket i storlek och folkmängd. Den till ytan största kommunen Kiruna är lika stor som landskapen Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Folkmängden varierar från mindre än 2 500 (Bjurholm) till nästan 1 miljon invånare (Stockholm).

I varje kommun finns kommunfullmäktige som väljs vart fjärde år, samtidigt som det är val till riksdag och regioner. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdag. Det finns också en kommunstyrelse som fungerar som ”kommunens regering”.

Vad bestämmer kommunfullmäktige?

Kommunfullmäktige bestämmer om bland annat dessa saker:

– Kommunalskatt. Hur hög skatt vi ska betala till kommunen och vad skatten ska användas till.

– Skolfrågor. Behöver kommunen bygga nya skolor? Ska någon skola stänga? Hur mycket får skolmaten kosta?

– Äldreomsorg. Hur ska kommunen hjälpa äldre som bor hemma? Hur många boenden för äldre behöver kommunen ha? Vad får hjälpen till äldre kosta?

– Kultur och idrott. Ska kommunen bygga en ny ishall? Ska kulturskolan få mer pengar?

– Parker och vägar. Hur mycket pengar ska blommor i parkerna kosta? Hur mycket pengar får det kosta att ta bort snön?

Kommunen ansvarar för att hålla parkerna öppna och attraktiva för befolkningen.

Sveriges 21 regioner

Region Norrbotten

Region Västerbotten

Region Jämtland Härjedalen

Region Dalarna

Region Värmland

Region Örebro län

Västra Götalandsregionen

Region Halland

Region Skåne

Den här bilden visar Sveriges 21 regioner. Inom varje region finns varje kommun utmärkt med tunnare linjer. Kan du hitta din egen region? Kanske kan du till och med peka ut din egen kommun?

Regioner

Regering och riksdag styr över landet Sverige. Kommunerna har sina ansvarsområden och däremellan finns en nivå som kallas regioner. Regionerna bestämmer i första hand över hälsovård och sjukvård (till exempel sjukhus, vårdcentraler och tandläkarmottagningar).

Ibland säger man att Sverige har 20 regioner och det är för att Gotland egentligen är en kommun. Men då de har samma uppgifter som en region samt ansvar för regionsutveckling kan Gotland även kalla sig region.

Region Västernorrland

Region Gävleborg

Region Uppsala

Region Västmanland

Region Stockholm

Region Sörmland

Region Östergötland

Region Gotland

Region Kalmar

Region Blekinge

Vissa regioner har också hand om kollektivtrafik (tåg och bussar) och kulturfrågor.

Förut kallades regionerna landsting. De hade ungefär samma uppgifter som regionerna. Skillnaden är att regionerna ansvarar för lite fler områden än landstingen. Det finns 21 regioner i Sverige.

Men varför kan då inte kommunerna sköta även regionernas frågor?

Jo, det beror på att sjukhus, motorvägar och kollektivtrafik kostar mycket pengar och berör människor över stora områden. Då passar det bra att flera kommuner samarbetar för att kunna betala verksamheten och driva den på ett bra sätt.

Sammanfattning

@ Kommunens motsvarighet till regering kallas kommunstyrelse. Kommunens motsvarighet till riksdag kallas kommunfullmäktige.

@ I Sverige finns det 290 kommuner.

@ Alla Sveriges kommuner ska styra sig själva, vilket innebär att de bestämmer vad kommunalskatten ska gå till och hur olika problem ska lösas inom kommunen.

@ Regionernas viktigaste uppgift är att arbeta med frågor som handlar om hälsa och sjukvård.

@ I Sverige finns det 21 regioner.

Politik och påverkan

Kommuner och regioner

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en kommun?

2. Hur många kommuner finns det i Sverige?

3. Vad är kommunfullmäktige?

4. Vad är en kommunstyrelse?

5. Vad har kommunerna ansvar för?

6. Vad är regioner?

7. Vad kallades regionerna tidigare?

8. Vad är regionernas viktigaste uppgift?

9. Hur många regioner finns det i Sverige?

Aktivitet

Min egen kommunlektion

Sammanfatta

När ni har läst texten i avsnittet Kommuner och regioner kan ni sammanfatta innehållet. Den här gången får ni hålla en lektion där ni undervisar någon annan om det ni har lärt er.

Ni kan till exempel hålla lektionen för någon i er familj. Det går även bra att filma och spela in lektionen så att ni kan visa den för alla som vill se.

Gör så här

a. Planera lektionen genom att skriva ner de viktigaste fakta du har lärt dig om kommuner och regioner. Försök att få med detta:

– Vad är kommunernas viktigaste uppgifter?

– Vad gör regionerna?

– Vad heter din egen kommun och vilka bestämmer där?

Vilken region tillhör du?

– Varför finns det både kommuner och regioner?

b. Håll din lektion med hjälp av de fakta som du har antecknat. Använd gärna kartor och bilder för att illustrera det du säger.

Bilden: Några barn leker under en stor EU-flagga. Det finns tolv stjärnor på EU-flaggan. De har inget med antalet medlemsländer att göra utan står för enhet, solidaritet och harmoni mellan Europas folk.

EU

EU är en förkortning för Europeiska unionen. EU är en politisk union där de flesta av Europas länder är medlemmar. Just nu har EU 27 medlemmar. Storbritannien lämnade EU 2020. Samtidigt står flera länder i kö för att bli medlemmar. Sverige blev medlem i EU 1995.

Ord och begrepp

Flykting är en person som har behövt fly på grund av exempelvis krig.

Mellanstatlig är någonting som berör flera länder eller stater, till exempel en organisation.

Parlament är en grupp politiker som folket har valt och som är med om att styra ett land, till exempel riksdagen.

Politisk union är en organisation som består av flera länder som tar gemensamma politiska beslut. Exempel: EU.

Tull är en avgift som betalas till staten när man tar in en vara i landet.

Valuta är de pengar man kan betala med i ett land. Sveriges valuta är kronor.

Överstatlig är någonting som står över enskilda stater eller länder, till exempel en organisation.

EU:s flagga är blå med 12 gula stjärnor. Antalet stjärnor har inget att göra med antalet medlemsländer utan ska symbolisera enhet.

Vad är EU?

EU:s uppgifter

EU:s medlemsländer samarbetar mest om sådana frågor som är svåra för länderna att lösa på egen hand. Det gäller exempelvis:

– Fred och säkerhet. EU startade som ett fredsprojekt efter andra världskriget. Freden i Europa är fortfarande en huvudfråga för unionen.

– Handel. Inom EU råder fri rörlighet. Det betyder att människor och varor kan färdas fritt över gränserna utan att betala skatt eller tullavgifter.

– Miljöfrågor. Utsläpp och gifter stannar inte vid ländernas gränser. EU samarbetar för att minska utsläppen och bromsa klimatförändringarna.

– Brottslighet. När gränserna i Europa öppnades kunde även brottslingar röra sig lättare mellan länderna. Polisen i EU­länderna samarbetar för att stoppa brottsligheten.

– Jordbrukspolitik. En stor del av EU:s pengar används för att stödja jordbruket i Europa.

– Valuta. Euro är en gemensam valuta som används av de flesta länderna i EU. Sverige använder dock inte euro.

För att kunna sköta alla dessa uppgifter betalar medlemsländerna en avgift till EU. Sedan bestämmer politikerna i EU hur pengarna ska användas. En del pengar går tillbaka till de olika medlemsländerna i form av bidrag.

Europaparlamentet i Strasbourg.

Hur påverkar EU mig?

EU kan kännas ganska långt borta eller hur? Men politikerna i EU bestämmer över många saker som direkt påverkar vår vardag.

Några exempel:

– De flesta varor som du har hemma är på något sätt godkända av EU. Det finns säkerhetsregler för elektronik och miljöregler för kemikalier som gäller i alla EU-länder.

– När du tänder lampan i ett rum så är det ganska säkert en lampa som är miljögodkänd av EU.

– När du åker buss eller bil så färdas du i ett fordon som förhoppningsvis uppfyller EU:s krav på trafiksäkerhet och miljö.

– Som EU-medborgare har du rätt att färdas fritt inom unionen, handla varor och köpa tjänster, och du har även rätt till akut vård i andra EU-länder om du blir skadad eller sjuk.

– En stor del av de beslut som fattas av riksdagen eller kommunfullmäktige hemma i Sverige har med EU-regler att göra.

Leta efter CE-märket för att se om din produkt uppfyller EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav.

Vem bestämmer i EU?

EU är delvis en överstatlig union. Det betyder att Sverige och andra medlemsländer har lämnat över en del av makten till politikerna i EU. Men många frågor bestämmer fortfarande den svenska riksdagen ensamma över. Det finns även vissa frågor i EU som är mellanstatliga. Det betyder att alla länder som ska vara med i samarbetet måste vara överens.

EU:s parlament heter Europaparlamentet. Det har sina möten i Strasbourg i Frankrike och i Bryssel i Belgien. Vart femte år röstar

invånarna i alla EU­länder fram sina representanter till Europaparlamentet. I Sverige kallas det EU­valet. I parlamentet arbetar 705 politiker från olika partier. 21 av dem är svenskar.

EU­parlamentet delar makten i EU med EU­kommissionen och Ministerrådet.

EU-kommissionen är nästan som EU:s regering. Där finns 27 kommissionärer, en från varje land. Varje kommissionär ansvarar för ett särskilt område.

När något ska beslutas i EU åker ministrar från de olika ländernas regeringar till Bryssel för ett möte med Ministerrådet. När det handlar om miljö så träffas miljöministrarna. Gäller det jordbruk träffas jordbruksministrarna och så vidare. Ibland träffas statsministrar och regeringschefer för särskilda toppmöten i Europeiska rådet.

Sverige och EU

Sverige deltar i EU:s arbete på många sätt:

– Regeringen skickar svenska ministrar som deltar i möten med Ministerrådet och Europeiska rådet.

– Riksdagen granskar EU:s förslag till nya lagar och håller koll på regeringens EU­arbete.

– I EU­parlamentet arbetar 21 svenska politiker som är valda av svenska folket.

– Sverige har en kommissionär i EU­kommissionen: Ylva Johansson ansvarar för bland annat migrationsfrågor.

Totalt finns 27 kommissionärer i EU­kommissionen.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (till höger) företräder Sverige i ett informellt EU-möte i Stockholm 2023.

EU:s medlemsländer i gult. Storbritannien blev medlem 1973 men lämnade unionen 2020.

EU:s historia

Grunden till EU var när sex länder började samarbeta ekonomiskt efter andra världskriget. Två av länderna var Tyskland och Frankrike som hade varit fiender under kriget. Samarbetet skulle hjälpa länderna ekonomiskt, men blev också ett sätt att försöka skapa fred mellan de tidigare fienderna.

Samarbetet har sedan utökats i flera steg. EU är nu en gemensam marknad där varor, personer, pengar och tjänster ska få röra sig fritt utan tullar och gränskontroller. EU är på det sättet som ett enda stort land.

De flesta EU­länderna har också en gemensam valuta som heter euro. Sverige och några länder har valt att behålla sin egen valuta.

Nästan alla länder i västra Europa är medlemmar i EU. Några länder, som Norge och Schweiz, har själva valt att stå utanför. Många länder från östra Europa har blivit medlemmar från 1990­talet och framåt.

EU:s framtid

Vart är EU på väg? Under senaste tiden har unionen haft flera svåra problem. I och med att fler länder blivit medlemmar har det blivit allt

EU:s gemensamma valuta euro.

Av EU:s medlemmar är det bara Sverige, Danmark, Tjeckien, Polen, Ungern, Rumänien och Bulgarien som inte har euro.

Sedan Storbritannien lämnade EU har många röster i landet höjts för att bli medlem igen.

svårare att komma överens. Vissa länder vill utöka samarbetet och göra EU ännu mer likt ett land. I andra länder vill man fortsätta som tidigare och i vissa EU­länder finns det stora grupper som vill lämna EU.

I Storbritannien hölls det 2016 en folkomröstning där befolkningen röstade för att lämna EU. Storbritannien och EU förhandlade i flera år om hur det skulle gå till. Sedan februari 2020 är Storbritannien inte längre medlem i EU.

Samtidigt står flera länder i kö för att bli medlemmar i EU. Totalt är det åtta kandidatländer som vill in i EU. För fem av länderna (Turkiet, Montenegro, Serbien, Albanien och Nordmakedonien) har förhandlingar om medlemskap påbörjats. Det är upp till ländernas regeringar att visa att de uppfyller vissa ekonomiska, politiska och administrativa villkor för att kunna godkännas som ett EU­land. Turkiet fick status som kandidatland redan 1999. Förhandlingarna har ännu inte gett något resultat eftersom Turkiet inte är så demokratiskt som EU kräver.

Förutom att inte vara överens om hur stort EU ska vara och vad EU ska bestämma över är EU­länderna inte överens om hur man ska ta emot flyktingar. De senaste åren har ovanligt många flyktingar kommit till EU­länderna, men EU har inget gemensamt system för detta. Det innebär att vissa länder tar emot många flyktingar, andra tar nästan inte emot några alls.

Sammanfattning

@ EU är en överstatlig union och många av de beslut som tas i Europaparlamentet påverkar oss i Sverige.

@ Medlemsländerna i Europeiska unionen samarbetar i svåra gemensamma frågor.

@ Vart femte år är det val till Europaparlamentet.

@ Sverige blev medlem i EU 1995.

@ EU fungerar på många sätt som ett enda land där personer, pengar, varor och tjänster får röra sig fritt utan några hinder.

@ Inom EU är länderna inte alltid överens i frågor om exempelvis flyktingpolitik.

Politik och påverkan

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder förkortningen EU?

2. Hur många medlemsländer har EU?

3. Vad var en stor anledning till att EU bildades?

4. Vad betyder det att det finns fri rörlighet inom EU?

5. Vad heter EU:s gemensamma valuta och använder Sverige den?

6. Vad är Europaparlamentet och vad gör det?

7. När gick Sverige med i EU?

8. Hur ofta är det val i Europaparlamentet?

Aktivitet

Vad ska EU bestämma om? Rösta och diskutera

Det finns många åsikter om hur den stora Europeiska unionen ska fungera. Vilka uppgifter ska EU ha? Hur mycket ska varje land själv få bestämma?

I den här övningen får ni rösta om och diskutera EU:s framtid. Ta ett område i taget och rösta genom handuppräckning. Låt alla som vill komma till tals efter omröstningen.

Borde politikerna i EU få bestämma om:

– Miljöfrågor?

– Militärt försvar?

– Skolor och utbildning?

– Invandring och migration från länder utanför EU?

– Ekonomi och handel mellan EU ­ länderna?

– Hur mycket skatt man ska betala i EU ­ länderna?

Lag, rätt och rättigheter

Bilden: Trafikregler är viktiga för att ingen ska skadas.

Lagar och regler

I det här avsnittet får du lära dig om hur lagar och regler behövs för att skydda oss från olika saker. De hjälper oss att förstå vad som är rätt och fel att göra i olika situationer. Vi ska också titta på vem som skapar lagarna i Sverige.

Ord och begrepp

Demonstration är en grupp människor som samlas för att visa vad de tycker, till exempel protestera mot något eller stödja något.

Jurist är en person som arbetar med juridik och som har en juridisk examen. Personen arbetar oftast med att avgöra hur man ska använda lagarna.

Lag är en regel som alla i ett samhälle måste följa.

Lagstiftning är sättet att skapa nya lagar och ändra i eller ta bort gamla lagar.

Majoritet är den grupp som är störst i exempelvis ett samhälle.

Riksdagsledamot kallas en politiker som sitter i riksdagen.

Rösträtt innebär att man har rätt att rösta i ett val.

Utreda innebär att man undersöker och försöker förstå en viss fråga.

Lag och rätt

Vart du än går finns det regler och bestämmelser: i hemmet, i skolan, i stallet och på fotbollsplanen. De viktigaste reglerna i det svenska samhället kallas lagar. Lagarna beslutas av politikerna i Sveriges riksdag.

Lagar och regler finns för att vi ska veta vad som är rätt att göra i en viss situation. Med hjälp av regler kan vi också undvika sådant som är fel, förbjudet eller farligt.

Vissa regler behövs av praktiska skäl. I Sverige och många andra länder kör bilarna på höger sida av vägen. I Storbritannien, Indien och Japan kör de på vänster sida. Det betyder inte att svenskar kör rätt och indier fel. Men utan regler skulle bilarna krocka! Nyttan av regler och lagar

Lagar och regler kan hjälpa oss på olika sätt. Här är några exempel:

– Brottsbalken innehåller lagar som förbjuder exempelvis snatteri, stöld och misshandel.

– Konsumentköplagen skyddar dig från att bli lurad när du köper varor eller tjänster.

– Miljöbalken innehåller lagar för att skydda miljön och människors hälsa.

– Skollagen säger att alla elever ska få en god utbildning och kunna utvecklas på egna villkor.

Även regler gör det lättare för oss. Skolans trivselregler förklarar till exempel hur vi ska uppföra oss mot varandra för att undvika konflikter.

I Sverige är det lag på att ha cykelhjälm om man är under 15 år.

Ett samhälle utan lagar hade förmodligen varit som att spela brädspel utan regler.

Lagstiftning

Ibland kan det behövas tydligt nedskrivna regler om vad som är tillåtet i samhället. När vi är osäkra på vad som gäller kan vi läsa de nedskrivna reglerna och påminna oss om vad som gäller. Då blir det lättare att lösa bråk och konflikter.

Lagarna är de viktigaste nedskrivna reglerna vi har i Sverige. Det är politikerna i Sveriges riksdag som bestämmer vilka lagar som ska gälla i landet och vilka straff som kan utdömas för olika brott. Det kallas för lagstiftning när politikerna skapar nya lagar.

När politikerna ska stifta en ny lag utreder de först frågan noga. De frågar forskare och olika experter vad de tycker och lyssnar även på journalister och vanliga väljares åsikter.

Riksdagsledamöterna måste också alltid fundera över hur den nya lagen påverkar barn och unga. Det står nämligen i barnkonventionen.

I vissa fall kan även politikerna i EU (Europeiska unionen) stifta lagar. Eftersom Sverige är med i EU gäller de lagarna även här.

Det finns flera tusen lagar i Sverige. Jurister kallas de som är experter på lagar och förstår hur de ska skrivas och användas.

Varje år ges det ut en bok som heter Sveriges rikes lag som innehåller många av de lagar som gäller i landet.

Att påverka

I ett samhälle måste vi följa vissa regler. Men ibland kanske man inte tycker att en regel eller lag är bra. Vad kan man göra då?

Eftersom vi lever i en demokrati har alla människor rätt att säga vad de tycker så länge de inte kränker eller skadar andra. Du kan alltså alltid uttrycka din åsikt om regler som du tycker är felaktiga eller orättvisa. Det gäller i familjen, i skolan, på jobbet, i idrottsföreningen – ja, överallt.

Att rösta

När politikerna i riksdagen fattar beslut om nya lagar så röstar de om saken. Det är vanligt med omröstningar om regler även i föreningar, i skolan och på andra ställen. Då gäller demokratins spelregler: det förslag som får en majoritet, alltså flest röster, vinner. Alla har en röst var. När omröstningen är klar förväntas alla följa de nya gemensamma reglerna.

Det är vi, folket, som väljer politikerna till Sveriges riksdag och EU­parlamentet. Det gör vi också genom att rösta när det är val. Om väljarna inte gillar det som politikerna bestämmer så kan de rösta på andra politiker i nästa val.

Den som inte är nöjd med hur lagarna fungerar i Sverige kan också alltid kontakta politikerna och framföra sin åsikt.

Dessutom kan vi alltid debattera, demonstrera, skriva insändare och göra inlägg i sociala medier. Vi kan också kontakta journalister som gör nyheter om problemet.

Du och alla andra barn har rätt att uttrycka åsikter och påverka samhället. De vuxna som bestämmer ska lyssna till vad ni har att säga. Det står nämligen i barnkonventionen.

Opinionen och förbudet mot barnaga

Ett exempel när många människor gick samman och ville förändra något är förbudet mot barnaga.

Aga är att slå barn i syfte att uppfostra dem. 1979 blev det förbjudet. Lagen är ett bra exempel på hur opinion, vad människor tycker, och lagstiftning kan påverka varandra.

På 1970-talet fanns en stark opinion att barnaga skulle förbjudas. När lagen väl var instiftad påverkade den i sin tur opinionen. Fler tyckte alltså att det var fel att slå barn när det hade blivit förbjudet.

Så här är det ofta med lagstiftning. Vi i samhället kan påverka lagarna. Och lagarna påverkar oss.

Gör din röst hörd

Barn har ju inte rösträtt. Men du och dina kompisar har precis samma rätt som vuxna att kontakta politiker och säga vad ni tycker om lagar och andra regler.

Prova gärna. Många politiker tycker att det är toppen när de får höra vad barn och unga tycker.

Sammanfattning

@ Samhällets lagar och regler finns för att skydda oss människor från olika saker. De hjälper oss att förstå vad som är rätt och fel att göra i olika situationer.

@ Politikerna i Sveriges riksdag bestämmer vilka lagar som ska finnas i Sverige och kommer på nya lagar om det behövs sådana. De bestämmer också vilka straff man får om man bryter mot lagarna.

@ Politikerna i Europaparlamentet kan också stifta lagar som gäller i Sverige.

@ Om man inte är nöjd med en lag i Sverige kan man säga till om det genom att prata med våra politiker. Även barn får uttrycka sina åsikter till politikerna.

KAPITEL 5

Lag, rätt och rättigheter

Lagar och regler

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas de viktigaste reglerna i det svenska samhället?

2. Vem beslutar om lagarna i Sverige?

3. Varför finns det lagar och regler?

4. Vad kan man göra om man inte är nöjd med en lag?

5. Vad kallas det när en ny lag skapas i Sverige?

6. Vad kallas personer som är experter på lagar och hur de ska användas?

Aktivitet

Stifta egna lagar Skapa

En av de äldsta kända lagarna är Hammurabis lag. Så kallas en samling lagar som skrevs av kung Hammurabi, som härskade i Babylonien på 1700talet före Kristus. Lagtexten höggs in i en stor svart sten, som är mer än två meter hög. På stenen finns även en bild av kung Hammurabi och guden Shamash. Shamash var solgud, men var dessutom också gud över lag och rätt.

Nu ska du få skapa en egen lagsamling. Gör så här

1. Stifta lagarna. Formulera minst fem regler som borde gälla för alla

människor i samhället, alltid och överallt. Motivera varför du tycker att just dessa regler är viktiga.

2. Skriv och rita. Du slipper hugga in dina lagtexter i sten. Gör i stället en teckning där lagtexten står och illustrera lagarna med teckningar eller vackra mönster och symboler.

Till vänster Hammurabi stående inför solguden Shamash, den högste domaren.

Bilden: Att ställa sig i kö är en oskriven regel.

Normer, traditioner och moral

En stor del av samhällets regler är oskrivna, ja nästan ”osynliga”. Det handlar om normer, traditioner och moral. I det här avsnittet får du lära dig mer om vad det är.

Ord och begrepp

Empati handlar om förmågan att förstå eller leva sig in i någon annan persons känslor och behov.

Medkänsla handlar om att känna obehag eller må dåligt på grund av att någon annan har det svårt.

Moral handlar om en känsla för vad som är rätt och fel.

Norm är ett slags regel som handlar om hur man ska vara eller tänka och som de flesta följer i exempelvis en grupp eller ett samhälle.

Oskriven regel är ett slags lag som alla följer även om den inte är en bestämd eller nedskriven lag.

Samvete är en känsla för vad som är rätt och fel.

Sedvänja är samma sak som tradition, det vill säga ett slags vana som man gjort länge.

Tradition är ett slags vana eller sätt man gör någonting på eftersom man alltid gjort så.

Vana är någonting som man brukar göra eller något som man lärt sig och kan eftersom man gjort det så många gånger förut.

Oskrivna regler

Vissa regler är så självklara att vi sällan tänker på dem. Några exempel:

– De flesta människor ställer sig sist i kön när de ska betala i affären eller köpa en biobiljett.

– Få personer pruttar eller rapar högt vid matbordet.

– När någon säger ”hej” så brukar de flesta hälsa tillbaka.

Det finns ingen lag som säger att vi måste hälsa på varandra eller vänta på vår tur i kön. Alla vet vad som gäller, trots att reglerna inte är nedskrivna eller uttalade. Därför kallas de oskrivna regler.

De oskrivna reglerna lär vi oss genom uppfostran och genom att umgås med andra människor. De oskrivna reglerna finns inne i våra huvuden.

Vanor och traditioner

Vanor handlar om hur vi brukar uppföra oss i en viss situation.

Vanor skiljer sig mycket åt mellan olika personer och grupper. Tänk bara på människors matvanor. En del gillar att äta framför TV:n. Andra äter alltid vid matbordet. I många länder sitter man på golvet och äter.

Sverige äter de flesta med bestick. I andra länder äter man med ätpinnar eller med händerna. Det finns många sätt att bli mätt!

Traditioner, seder och sedvänjor är vanor som under en längre tid delas av många människor. I Sverige är julen och midsommarfirandet gamla traditioner, med anor från vikingatiden.

På senare tid har vi fått många nya traditioner, exempelvis Halloween, fredagsmys och att fira nationaldagen. Svenskar med ursprung i andra länder har bidragit till nya traditioner, som att fira Id al­fitr, en islamisk högtid vid fastans upphörande, och nouruz, det persiska nyåret.

Normer

När många människor har samma vanor och traditioner uppstår en norm. Normer är oskrivna regler som säger vad som brukar vara normalt att göra i en viss grupp.

Vissa personer hälsar genom att skaka hand. Andra tycker att det är normalt att kramas eller pussa varandra på kinden. Många väljer att bara säga ”hej” eller lyfter handen till en hälsning.

Normerna kan skapa gruppkänsla och gemenskap. Människor som följer samma normer och uppför sig ungefär likadant har lättare att förstå varandra.

Men normer kan också leda till missförstånd och en känsla av att inte få vara med. Den som inte förstår eller gillar normerna i en viss grupp kan känna sig både utanför och annorlunda.

Rockar ni sockorna på din skola? Det görs för att uppmärksamma världsdagen för Downs syndrom den 21 mars. Det kan vara svårare att förstå vissa oskrivna regler om man har en funktionsnedsättning.

Vanor kan skilja sig åt mellan olika grupper, kulturer och platser. För somliga är det en självklarhet att äta med bestick, för andra att äta med pinnar.

Moral

Våra innersta tankar om vad som är rätt och fel kallas moral.

Även om människor har väldigt olika vanor och traditioner så har de flesta ungefär samma känsla för vad som är rätt och fel. Nästan alla människor tycker att det är fel att stjäla, ljuga, slåss och förstöra för sina medmänniskor. Så har det varit i alla tider, över hela världen.

Den som stjäl, ljuger eller gör andra saker som känns fel kan få dåligt samvete. Samvetet är som en inre kompass, som kan visa oss den rätta vägen när vi väljer vad vi ska göra.

Den gyllene regeln

Den gyllene regeln är en moralisk regel som många människor har följt under tusentals år. Den lyder ungefär så här:

Behandla andra människor så som du själv vill bli behandlad.

Den gyllene regeln finns i alla världsreligioner. Regeln pekar på en viktig egenskap hos människan: vi kan leva oss in i hur andra människor känner, hur de mår och hur de reagerar. Det kallas för medkänsla eller empati

Är du snäll mot dina klasskompisar är de oftast snälla tillbaka.

Man får lov att campa i naturen på mark som någon annan äger, men man måste visa hänsyn och respekt.

Allemansrätten

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges grundlagar, regeringsformen. Regeringsformen säger att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”. Men grundlagen innehåller inte någon exakt beskrivning av vad vi faktiskt får göra enligt allemansrätten. Allemansrätten styrs i stället av oskrivna regler och ”vanliga” lagar som säger vad man inte får göra i naturen.

Miljöbalken och brottsbalken är exempel på lagar som innehåller bestämmelser om vad som är förbjudet att göra på andras mark och i naturen. Till exempel får man inte förstöra andras egendom eller vår gemensamma natur.

Man kan alltså säga att allemansrätten tillåter oss att göra allt i naturen som inte är förbjudet genom andra lagar. När lagarna inte ger oss tydlig vägledning så får vi i stället använda oskrivna regler för att avgöra vad som känns rätt och rimligt.

Det var först 1994 som allemansrätten skrevs in i grundlagen.

Blåsippor är fridlysta. Det betyder att man inte får gräva upp dem.

Inte störa eller förstöra

Allemansrätt innebär att alla har rätt att vistas i naturen och plocka nästan alla bär, svamp och blommor. Allemansrätten betyder att var och en ska ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Man får inte störa och inte förstöra.

Man får gå och cykla på stigar och vägar, slå upp sitt tält om det inte stör markägaren och göra upp en eld om det inte skadar naturen eller lämnar fula spår. Men man får inte skada levande träd och buskar genom att till exempel bryta loss kvistar eller plocka kottar från grenarna. Man får inte heller vistas på någon annans tomt utan lov.

Allemansrätten finns bara i Sverige och i liknande form i Finland och Norge. I andra länder får man inte utan vidare gå på någon annans mark eller färdas över någon annans vatten.

Sammanfattning

@ Vanor som delas av människor under en längre tid blir till traditioner.

@ Genom att följa samma normer känner vi samhörighet med andra, men förstår eller följer man inte samma normer känner vi ofta ett utanförskap.

@ Vårt dåliga samvete berättar mycket om vår moral, det vill säga vad vi upplever som rätt och fel.

@ Behandla andra människor så som du själv vill bli behandlad är en gyllene regel som finns i alla världsreligioner.

@ Allemansrätten är ett typiskt exempel där oskrivna regler gäller.

Lag, rätt och rättigheter

Normer, traditioner och moral

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en oskriven regel?

2. Vad är traditioner?

3. Vad menas med normer?

4. Vad är moral?

5. Vad innebär allemansrätten?

6. Hur lär vi oss oskrivna regler och normer?

7. Vad är empati?

8. Varför är det viktigt att följa allemansrätten?

Aktivitet

Regelspanarna

Undersök

Nu får du skärpa dina sinnen! Under ett dygn ska du spana efter oskrivna regler och intressanta vanor. Vilka regler följer du själv eller andra människor som du ser? Du kan undersöka några av de nedanstående förslagen eller jobba helt fritt.

Förslag på ställen att spana efter oskrivna regler:

– vid matbordet

– på biblioteket

– i skolan

– vid busshållplatsen

– i idrottssammanhang

– i affären

– på nyheterna.

Skriv ner reglerna som du spanar in. Ta med resultaten och jämför i klassen.

Förslag på saker att diskutera:

1. Vilka ”typiska” vardagsregler och vanor har ni sett?

2. Har ni spanat in några märkliga vanor eller regler som människor följer? Varför tycker ni att de är märkliga?

3. Vilka av de observerade reglerna och vanorna är viktigast att följa? Varför är de viktiga? Vad händer om man inte följer dem?

4. Har ni sett några regler eller vanor som man borde ändra eller till och med förbjuda?

Protokoll regelspaning

– Beskrivning av regeln/vanan.

– Plats där jag såg den.

– Så tycker jag om regeln/vanan.

Bilden: Polisen rycker ut när det har begåtts ett brott.

Brott och straff

I det här avsnittet får du lära dig om olika slags brottslighet och om de straff som en brottsling kan dömas till i Sverige.

Ord och begrepp

Domstol är en statlig myndighet som arbetar med att se till att lagarna följs och som avgör om någon har begått ett brott.

Fotboja är ett slags radiosändare som fästs på benet och som används på personer som har begått brott men som inte behöver sitta i fängelse.

Korruption innebär att man missbrukar sin makt genom att exempelvis ta emot mutor.

Kriminell kallas en person som har begått ett brott.

Påföljd är straffet som kommer av att någon har begått ett brott, exempelvis fängelse.

Rättsväsen är ett ord för alla myndigheter som ser till att människor följer lagarna.

Socialtjänst är kommunernas verksamhet för att ge invånarna ekonomisk och social trygghet, exempelvis genom förskola, vård för missbrukare och genom att ge socialbidrag.

Straffbarhetsålder innebär att man kan dömas till ett straff för ett brott. För att vara straffbar måste man ha fyllt 15 år.

Åklagare är en person som är anställd av staten för att i domstol bevisa att personer är skyldiga till brott.

Åtala är att anklaga någon för ett brott och begära att en domstol ska bestämma om personen ska bli dömd eller frikänd.

Trafikpolisen ser också till så att trafiken flyter på som den ska. Kör man för fort blir straffet oftast böter.

Att bryta mot lagen

Lagarna är samhällets viktigaste regler. Lagarna gäller lika för alla människor, på alla platser. Det spelar ingen roll om du är statsminister, Sveriges rikaste person eller världsberömd artist. Alla som bryter mot lagen riskerar att gripas av polisen, åtalas av en åklagare och ställas inför domstol.

Rättsväsendet

För att lagarna ska följas på rätt sätt måste det finnas ett fungerande rättsväsen. Det svenska rättsväsendet består av:

– Polisen som håller ordning, skyddar oss mot brott och griper brottslingar.

– Åklagare som undersöker vad misstänkta brottslingar har gjort och sedan bestämmer om de ska släppas fria, få böter eller åtalas i domstolen.

– Domstolarna som under en rättegång avgör om den misstänkte är skyldig. I slutet av rättegången kommer domen. Den misstänkte kan bli frikänd, ”frias”, eller dömas till ett straff som står i lagen, ”fällas”.

– Kriminalvården som ansvarar för landets fängelser. Kriminalvården håller också kontakt med dömda brottslingar som får andra typer av straff eller påföljder, som fotboja eller samhällstjänst.

Brottslighet skadar samhället

Brottslighet påverkar samhället negativt på många sätt. Först och främst medför brottsligheten skador och lidande för den som utsätts för brottet.

Men det handlar också om följder som drabbar samhället som helhet. Några exempel:

Brottslighet är kostsamt. Att ta hand om följderna av ett brott kostar mycket pengar som skattebetalarna får stå för. Det gäller exempelvis polisens och domstolarnas arbete, men även kostnader för fängelser och vård av både brottsoffer och brottslingar.

Brottslighet skapar otrygghet och misstro. Ett samhälle där det begås många brott är ett otryggt samhälle. Det finns en risk att människor slutar lita på varandra och att vi kanske inte vill gå ut när det är mörkt.

Brottslighet hindrar människors utveckling. Både brottsoffer och brottslingar kan hindras från att göra positiva och nyttiga saker för samhället. De får tillbringa tid i kriminalvården och sjukvården i stället för att jobba, tjäna pengar och skapa sådant som många har nytta av.

Brottslighet kan hota demokratin. Det finns samhällen där den organiserade brottsligheten har lika mycket makt som de politiker som folket utser. Det kan medföra korruption. Det betyder att politikerna kanske tar emot mutor och samarbetar med de kriminella i stället för att se till folkets bästa. Vem vill gå och rösta i ett sådant samhälle?

Om de kriminella har mycket makt finns det också en risk att människor inte vågar vittna eller anmäla brott.

Polisbevakning av fotbollsmatcher är kostsamt för samhället. Ett Stockholmsderby i herrallsvenskan kostar skattebetalarna runt 1 miljon kronor.

Livstids fängelse är ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt.

Efter att ha avtjänat 10 år av sitt straff kan den dömde ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff.

I ett sådant här rum får man bo när man är häktad, alltså medan polis och åklagare utreder om man har begått ett brott. Bilden är från häktet i Östersund.

Straff och påföljder

Den som har brutit mot lagen kan dömas till olika typer av straff och påföljder. Det här kan man dömas till i Sverige:

– Böter är ett straff som innebär att den dömde får betala pengar till staten.

– Skadestånd är pengar som den dömde får betala till den som har drabbats av brottet.

– Fotboja kan användas av brottslingar som får avtjäna sitt straff hemma i stället för i fängelse.

– Samhällstjänst innebär att den dömde får arbeta åt samhället utan lön på sin fritid, exempelvis genom att hjälpa till i kyrkan, skolan eller någon förening.

– Fängelse är ett straff för grova brott, där det är viktigt att hindra den dömde från att begå nya brott. Det hårdaste straffet i Sverige är livstids fängelse.

Varför har vi straff?

Det finns tre huvudsakliga funktioner med straff:

– Att förhindra nya brott och minska brottsligheten.

– Att hjälpa den som dömts till ett bättre liv.

– Att låta den som dömts betala för den skada som ett brott har lett till.

Straff kan förhindra nya brott. Genom att låsa in de farligaste brottslingarna i fängelse skyddas andra människor från nya våldsbrott, stölder och hot.

Straffen kan också vara avskräckande. Vi begår inte så gärna ett brott om vi vet att det kan leda till fängelse eller höga böter.

Det är också meningen att kriminalvården ska hjälpa den som är dömd. Kriminalvården kallas den myndighet som ansvarar för landets fängelser och även för andra typer av straff.

Kriminalvården ska ge stöd, vård och utbildning till den som har dömts för ett brott. Det kan handla om att den som sitter i fängelse får studera, så att hen kan få ett jobb när straffet är över.

Det kan även innebära att den dömde får hjälp med att sluta dricka alkohol eller knarka, vilket är ett vanligt problem bland kriminella.

Ett straff kan också vara ett sätt för en brottsling att betala för den skada som ett brott lett till. Böterna som den dömde betalar går till statens kassa. De pengarna kan användas till att bygga vägar, sjukhus, skolor eller andra saker som alla har nytta av.

Skadestånd betalas inte till staten utan direkt till de personer som har drabbats av ett visst brott.

straff med fotboja.

För mindre brott kan polisen skriva ut böter direkt. Det gäller till exempel om man cyklat mot rött eller utan lyse eller om cykeln saknar ringklocka.

Några brott och påföljder

Brott

cykla utan lyse

snatta i affären

stjäla en bil

köra utan körkort

misshandel

hota någon (olaga hot)

att ljuga grovt om någon (förtal)

Vanlig påföljd

böter

böter

böter eller fängelse i högst två år

böter eller fängelse i högst sex månader

fängelse i högst två år

böter eller fängelse i högst ett år

böter

Unga och brott

Innan du har fyllt 15 år är du inte straffbar (eller straffmyndig som det kallades förr). Det betyder att du inte kan åtalas och dömas för brott. Barn och unga som begår brott innan 15 års ålder brukar i stället få hjälp av kommunens socialtjänst. Genom samtal, goda råd och olika aktiviteter försöker socialtjänsten att bryta dåliga vanor och få den unge brottslingen på bättre tankar.

Äldre barn och ungdomar mellan 15 och 18 år ska heller inte dömas till lika hårda straff som ”fullvuxna” brottslingar. Fängelse är inte någon bra miljö för ungdomar. Risken är att ett fängelsestraff leder till fler problem med droger, stölder och annat. Därför finns behandlingshem där unga personer som har begått brott kan få vård och utbildning samtidigt som de avtjänar sina straff.

Unga brottsoffer

Den som har blivit utsatt för brott kallas brottsoffer. Brottsoffret kan ofta få problem som varar en lång tid efter själva brottet. Upplevelsen kan leda till rädsla, sömnsvårigheter och en ständig känsla av otrygghet. Det blir svårt att koncentrera sig i skolan och på nätterna kommer mardrömmar.

Brottsoffer kan få hjälp och stöd av kommunens socialtjänst och av föreningar som BRIS (Barnens rätt i samhället) och Brottsofferjouren. Många gånger känns det skönt att få tala om det som har hänt och hur det har blivit efter brottet.

Många unga som utsätts för brott anmäler inte brottet. Det kan bero på rädsla: kanske blir det ett större problem om jag anmäler?

I vissa fall kan brottsoffret tveka att kontakta polisen av andra orsaker. En del har begått brott själva och vill inte ha kontakt med polisen. Andra menar att det är fel att ”tjalla”.

Men att anmäla brott är vår enda möjlighet att reda ut och komma till rätta med brottslighet. Det är viktigt för brottsoffret, men också för hela samhället, att brott klaras upp.

Det är anonymt och gratis att kontakta BRIS och syns inte på telefonräkningen. Telefonnumret 116 111 samt chatt och mejl på bris.se, har alltid öppet – även på natten.

Gängbrottslighet

Det talas och skrivs mycket i olika medier om gängkriminalitet och den brottslighet som kopplas till dessa gäng. Det handlar ofta om olika våldsbrott och narkotikaförsäljning.

Ofta består dessa gängkriminella av olika ungdomsgäng som är löst sammansatta och som inte håller ihop särskilt länge. Vem som är vän eller fiende kan därför ändras väldigt snabbt.

Inte sällan lockar dessa gäng till sig yngre barn som inte är straffbara för att göra olika brott.

En anledning till det är att de lättare kan påverkas och utnyttjas för att begå brott. På så sätt slipper de äldre ungdomarna att riskera att åka fast. Samtidigt kontrolleras barn under 15 år inte på samma sätt av polisen som de som är straffbara.

Det finns flera förklaringar till att ungdomar lockas att ansluta sig till ett kriminellt gäng. En anledning kan vara ett behov av gemenskap när det är svårt att få på annat sätt. Gemenskapen stärks av att gängen begår brott tillsammans. Det blir också lättare att begå brott i grupp för då blir det egna ansvaret för brottet inte lika tydligt. En annan anledning kan vara en vilja att nå status och få tillgång till snabba pengar. Det kan handla om att man misslyckats i skolan och då kan det vara svårt att se en möjlighet att nå framgång den lagliga vägen.

Blommor vid platsen för en masskjutning i Farsta centrum i Stockholm 2023. En 15-årig pojke dödades och tre skadades, varav ytterligare en person avled av sina skador ett par dagar senare.

2022 polisanmäldes cirka 36 000 fall av misshandel där den utsatta kände gärningsmannen. Siffran är nog betydligt högre då dessa brott ofta sker i hemmet och därför är svåra att upptäcka.

Brott i familjen

Hela familjen påverkas när en familjemedlem begår brott eller utsätts för brottslighet. Det är tyvärr inte ovanligt att våldsbrott begås inom familjen. Oftast är det barn och kvinnor som drabbas när pappan eller någon annan man i familjen är våldsam.

Våldet kan bestå av fysisk misshandel (när någon slår andra) men kan även vara psykisk. Exempel på psykisk misshandel är hot, att förfölja någon eller att trakassera och mobba.

Barn är särskilt känsliga för brott som begås i familjen. Att se våldsamma handlingar mot andra familjemedlemmar kan skapa stress, oro och annat lidande som sitter kvar långt fram i livet.

Många barn som har problem i hemmet vill inte tala om saken. En del är rädda för att få stryk om de berättar eller att familjen ska splittras. Det kan kännas mycket svårt att välja sida när mamma, pappa, syskon eller andra familjemedlemmar har hamnat i våldsamma konflikter.

Ungefär 30 000 barn i Sverige har minst en förälder i fängelse eller frivård. Det är aldrig barnets fel när en förälder eller annan närstående straffas för brott. Men följderna kan ändå bli mycket svåra för barnet. Det är svårt att hålla kontakt med den som sitter i fängelse och många skäms för att berätta om det som har hänt.

Det är viktigt att barn får hjälp i situationerna som beskrivs ovan. Ett sätt kan vara att prata med någon på BRIS. Man kan vara helt anonym när man kontaktar dem och ingen får veta att man har hört av sig. Man kan också få hjälp av föreningen Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse).

Sammanfattning

@ Polisen, åklagare, domstolarna och kriminalvården är alla en del av det svenska rättsväsendet.

@ I ett kriminellt samhälle slutar människor att lita på varandra.

@ I ett samhälle med mycket korruption är det vanligt att politiker tar emot mutor och samarbetar med kriminella.

@ Om en person begår ett brott kan hen behöva betala böter, skadestånd eller sitta i fängelse. Personen kan också få fotboja eller samhällstjänst.

@ Man är straffbar först vid 15 års ålder.

@ Våldsbrott inom familjen är ganska vanligt och kan bestå av fysisk misshandel eller psykisk misshandel.

@ När en förälder eller anhörig straffas för ett brott är det aldrig barnets fel.

KAPITEL 5

Lag, rätt och rättigheter

Brott och straff

Instuderingsuppgifter

1. Vad gör polisen när det har begåtts ett brott?

2. Vad är lagar och varför är de viktiga?

3. Vad består det svenska rättsväsendet av?

4. Vad är åklagarens uppgift?

5. Vilka typer av straff och påföljder kan en person få om denne begår ett brott?

6. När blir vi straffbara i Sverige?

7. Vad kallas det när politiker och andra makthavare tar emot mutor och samarbetar med brottslingar?

8. Vad är ett brottsoffer?

9. Vad innebär brottet skadegörelse?

10. Vad är samhällstjänst?

Aktivitet

Rätt eller fel?

Fyra hörn

I den här övningen får ni ta ställning till ett antal händelser där ni ska försöka avgöra om personerna i berättelsen gör rätt eller fel. Ni ska även avgöra om det de gör är lagligt eller olagligt. Ni kan göra övningen i klassrummet, i ett annat rum eller utomhus.

Dela in platsen där ni befinner er i fyra ”zoner”, eller hörn:

– rätt men olagligt

– rätt och lagligt

– fel och olagligt

– fel men lagligt.

Rätt eller fel? Lagligt eller olagligt?

– Att köra bil utan körkort.

– Snatta ett tuggummi.

– Tjalla på en kompis.

– Köra för fort till BB när en bebis ska födas.

– Stjäla mat för att inte svälta ihjäl.

– Tjalla på någon man inte gillar.

– Inte betala skatt trots att man tjänar mycket pengar.

– Säga att någon har fula kläder.

– Gömma en flykting som ska utvisas.

– Slå ner en som mobbar.

– Kasta sten på ett fönster i ett hus där ingen bor.

– Ladda ner piratkopior av spel eller filmer.

– Stoppa en skogsavverkning genom att kedja fast sig vid trädet.

Vad händer när ett brott begåtts?

1. Polisanmälan

Om man blivit utsatt för ett brott bör man anmäla det till polisen. Man är inte skyldig att göra det, men det är ofta nödvändigt för att få ut pengar på försäkringen med mera. Polisen håller ett kort förhör och skriver sedan en polisanmälan. Tekniker från polisen undersöker brottsplatsen och letar efter fingeravtryck, skoavtryck, hår, blod och andra spår. Den som blivit utsatt för brott kan få hjälp och stöd av frivilliga personer på brottsofferjouren.

2. Förundersökning

Förundersökning innebär att polisen gör en noggrann utredning av det som hänt. De förhör vittnen och andra som kanske vet något och letar information i databaser med mera. Om det finns en person som är misstänkt för att ha begått brottet kan polisen spana på personen, alltså följa efter honom eller henne dygnet runt.

3. Anhållande

När en åklagare tycker att det finns tillräckligt med bevis kan polisen anhålla den misstänkte, alltså låsa in personen.

4. Häktning

Åklagaren ber en domstol att häkta den misstänkte, vilket betyder att personen får sitta inlåst i upp till två veckor medan polisen och åklagaren fortsätter att undersöka vad som hänt.

5. Åtal

När undersökningen är klar väcker åklagaren åtal mot den misstänkte. Det betyder att åklagaren säger att den brottsmisstänkte ska svara på anklagelserna i domstol. Åklagaren lämnar då en stämningsansökan till domstolen, som kallar den misstänkte till rättegång. Där bestäms om den misstänkte är skyldig eller inte samt vad straffet i så fall blir.

Bilden: Pridetåg i Stockholm – att få älska vem man vill är en mänsklig rättighet.

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna är samhällets viktigaste regler.

Vem du än är ska du ha rätt att leva i frihet, utvecklas och må bra.

Rättigheterna gäller för alla människor över hela världen.

Ord och begrepp

Flykting är en person som har behövt fly på grund av exempelvis krig.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar bestämmer hur ett land ska styras.

Koncentrationsläger är stora fångläger där många människor hålls inspärrade, oftast på grund av sina politiska åsikter.

Konvention är en överenskommelse mellan exempelvis flera länder.

Lag är en regel som alla i ett samhälle måste följa.

Rättighet är något man ska ha eller får göra. Exempelvis för att det står i lagen eller för att någon regel säger det.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Allas lika värde

Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla personer har samma människovärde. Det spelar ingen roll hur gammal du är, vilken hudfärg du har, om du är fattig eller rik eller om du är kille eller tjej. Vem du än är så är du lika mycket värd som alla andra människor på jorden. Vi har samma rätt att leva våra liv i frihet, utvecklas och må bra.

FN ville skapa en bättre värld

Idén om alla människors lika värde och frihet har funnits i flera hundra år. Men det var först på 1900­talet som världens länder gjorde en lista över de mänskliga rättigheterna. Det skedde efter andra världskriget, då många miljoner hade dött på slagfälten, i koncentrationsläger och under bombanfall.

Miljontals människor i Afrika och Asien levde dessutom fortfarande i kolonier. Kolonierna var områden som hade erövrats av de rika länderna i Europa och Nordamerika. Större delen av koloniernas invånare levde mycket fattiga och ofria liv. Rasism, slaveri och barnarbete var utbrett. Folket i kolonierna fick inte själva styra sina länder. Makten låg i stället hos de rika länderna i Europa och Nordamerika.

Efter andra världskrigets fasor samlades världens länder i en ny organisation: Förenta Nationerna (FN). Målet var att skapa en fredlig värld, byggd på demokrati och respekt för varje människa som lever på jordklotet. Nu fick det vara slut med krig, massmord, rasism, barnarbete och diktatur.

Den här skulpturen har blivit en symbol för fredsrörelsen. Den är gjord av den svenske konstnären Carl Fredrik Reuterswärd och står utanför FN-huset i New York.

FN:s flagga.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Länderna som var med i FN skrev 1948 ner en lång lista med rättigheter. De kallade listan för ”deklaration”, vilket betyder förklaring.

Världens länder förklarade tillsammans att:

– Alla människor föds fria, med samma värde och rättigheter.

– Varje person har rätt att påverka hur det egna landet styrs.

– Ingen får utsättas för orättvisa straff, slaveri eller tortyr.

– Ingen ska behöva svälta, frysa eller bo på gatan.

– Alla har rätt till medborgarskap i något land.

– Barn ska få gå i skolan gratis.

FN:s deklaration innehåller många fler bestämmelser. Dessutom har listan med rättigheter fyllts på under åren som gått. Länderna har gjort nya överenskommelser för att stärka skyddet för kvinnor, barn, flyktingar och urfolk.

Mänskliga rättigheter och lagstiftningen

De mänskliga rättigheterna är inte en lag. Det går alltså inte att polisanmäla någon för ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Men de europeiska länderna har skrivit in rättigheterna i en överenskommelse som kallas Europakonventionen. Om någon stat bryter mot medborgarnas rättigheter så kan staten ställas inför en domstol som heter Europadomstolen.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller 30 punkter (artiklar) med de mest grundläggande mänskliga friheterna och rättigheterna.

Dessutom har Sverige skrivit in de mänskliga rättigheterna i landets grundlagar. I grundlagarna står hur Sverige ska styras. Där skyddas också alla svenska medborgares fri­ och rättigheter. När nya lagar och regler skapas så får de inte gå emot bestämmelserna i grundlagarna.

Det är aldrig okej att stifta lagar eller skapa regler som bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Sammanfattning

@ Alla människor på jorden omfattas av de mänskliga rättigheterna.

@ FN bildades efter andra världskriget för att få alla världens länder att samarbeta i frågor om fred, demokrati och respekt för alla människor på jorden.

@ Inga nya lagar eller regler får gå emot grundlagarna.

@ De mänskliga rättigheterna finns inskrivna i Sveriges grundlagar.

@ Om man bryter mot de mänskliga rättigheterna kan man som EU ­land ställas inför rätta i Europadomstolen.

Lag, rätt och rättigheter

Mänskliga rättigheter

Instuderingsuppgifter

1. Vad är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?

2. Varför bildades Förenta Nationerna (FN)?

3. Vilka omfattas av de mänskliga rättigheterna?

4. Vad händer om en stat bryter mot medborgarnas mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen?

5. På vilket sätt märks de mänskliga rättigheterna i svensk lagstiftning?

Aktivitet

Rättigheternas scen

Dramatisera

Nu är det dags för drama! Dela in er i mindre grupper. Skriv ett enkelt manus där ni tillsammans spelar upp en kort pjäs som handlar om de mänskliga rättigheterna. Arbeta fritt eller ta hjälp av nedanstående förslag. Sök gärna information om de mänskliga rättigheterna i NE:s uppslagsverk.

– En pjäs som berättar om hur de mänskliga rättigheterna kom till.

–

En pjäs som visar ett eller flera brott mot de mänskliga rättigheterna.

– En berättelse om någon känd människorättskämpe som jobbat för att skydda människors rättigheter.

Bilden: Att använda barn i krig är ett tydligt brott mot barnkonventionen.

Barns rättigheter

Barn och unga har särskilda rättigheter. De finns beskrivna i barnkonventionen. I det här avsnittet får du lära dig om dessa rättigheter.

Ord och begrepp

Barnkonventionen är en samling regler som finns för att skydda barn och deras rättigheter i alla världens länder.

Barnombudsmannen är en myndighet som ser till att Sverige följer det som står i FN:s barnkonvention.

Diskriminering är att behandla vissa människor annorlunda på grund av exempelvis deras kön, hudfärg eller religion.

Isoleringscell är en cell, det vill säga ett rum, där en fånge hålls inlåst utan möjlighet till kontakt med andra personer.

Tjänsteman är en person som inte är en arbetare utan som har ett arbete där man håller på mer med till exempel siffror eller texter än med att tillverka saker.

Barnkonventionen

Barns och ungas rättigheter skyddas genom en överenskommelse som kallas barnkonventionen. FN beslutade om barnkonventionen 1989. Nästan alla länder i världen har lovat att följa reglerna och arbeta för barnens bästa.

I barnkonventionen står att alla barn är lika mycket värda. Ingen får bli diskriminerad, det vill säga sämre behandlad, på grund av sin religion, hudfärg eller andra personliga egenskaper.

Alla barn har rätt att få äta sig mätta, gå i skola och säga vad de tycker. Barn får inte vara soldater i krig och de får inte ha farliga arbeten.

När vuxna fattar beslut som påverkar barn så ska de alltid se till barnets bästa. Det gäller i alla sammanhang: för beslut i EU, Sverige, i din kommun, och när rektorn och lärarna bestämmer saker i skolan.

Vid FN:s kontor i Genève i Schweiz finns en grupp som övervakar hur olika länder följer dessa regler. Att Sverige verkligen följer barnkonventionen bevakas också av den statliga myndigheten Barnombudsmannen.

BRIS (Barnens rätt i samhället) är en annan organisation som arbetar för att stärka rättigheterna för barn i Sverige.

Barnkonventionens grundprinciper

Barnkonventionen innehåller sammanlagt 54 artiklar. Alla är lika viktiga, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som man alltid ska ta hänsyn till när det handlar om frågor som rör barn:

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde

Det gäller alltså oavsett var du bor, hur mycket pengar din familj har eller hur du är som person. Det innebär exempelvis att ingen ska mobba, kränka eller diskriminera dig.

2. Beslutsfattare ska ta hänsyn till barnets bästa

Barnets bästa ska respekteras när man fattar beslut i skolan, i domstolar, i riksdagen – ja, i alla sammanhang där någon beslutar saker som påverkar barn. De som fattar besluten ska också kunna visa att de faktiskt har tänkt på barnen när beslutet fattades.

3. Alla barn har rätt till ett tryggt och utvecklande liv

Det innebär att barn ska skyddas mot krig, förföljelser och sjukdomar. Det betyder också att alla barn ska få gå i skolan och ha en meningsfull fritid.

4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad

Du har alltid rätt att säga vad du tycker. Dessutom ska de vuxna fråga dig innan de fattar ett beslut som påverkar ditt liv. Det gäller inte bara dina föräldrar, utan även i skolan och i myndigheter och domstolar.

Enligt FN:s barnkonvention ska varje barn ha rätt till lek, vila och fritid.

Barnkonventionen i Sverige

Barn i Sverige har på många sätt en bra situation jämfört med många andra länder. Men när FN:s särskilda barnrättsexperter granskade situationen för svenska barn hittade de flera problem. Några exempel på

I januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.

områden där det svenska samhället kan bli bättre på att följa barnkonventionen enligt FN:

– Svenska barn skyddas inte tillräckligt mot diskriminering. Det gäller särskilt barn från fattigare områden där det finns problem med brottslighet och droger.

– Barn som flyr till Sverige behandlas ofta på ett sätt som inte följer barnkonventionen.

– Det händer att barn blir inlåsta i isoleringscell av svenska myndigheter.

– Vi borde göra mer för att motverka fattigdom bland barn i Sverige.

– När politiker och tjänstemän fattar beslut så tänker de ofta inte på hur beslutet påverkar barnen.

Sammanfattning

@ Barnkonventionen är en överenskommelse som handlar om att skydda barns och ungas rättigheter.

@ Barnets bästa ska alltid stå i fokus när vuxna fattar beslut som påverkar barn.

@ Barnombudsmannen är en myndighet som ser till att Sverige följer det som står i barnkonventionen.

@ Barn i Sverige har det betydligt bättre än barn i andra delar av världen. Men det finns fortfarande saker som rör barns rättigheter som kan bli bättre.

Lag, rätt och rättigheter

Barns rättigheter

Instuderingsuppgifter

1. Vad är barnkonventionen?

2. Vad menar vi när vi säger att alla barn är lika mycket värda enligt barnkonventionen?

3. Vilka är de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen?

4. Vad gör Barnombudsmannen?

Aktivitet

Stärk era rättigheter

Diskutera och påverka

Barn som växer upp i Sverige är på många sätt lyckligt lottade. Men Sverige har också fått kritik för att inte följa barnkonventionen. För att stärka barnens rättigheter krävs att många hjälps åt. Det är inte minst viktigt att barnen själva är med.

Diskutera följande frågor tillsammans i klassen. Se till att någon antecknar alla förslag och synpunkter som ni får fram.

1. Vad kan man göra för att öka kunskapen om barnkonventionen där du bor? (Både barn och vuxna måste förstås känna till den.)

2. Vad ska man göra om någon bryter mot barnets rättigheter? Finns det bra information på skolan och hos

kommunen om detta? Vet ni vem ni kan vända er till?

3. I barnkonventionen står det att vuxna ska lyssna till barnens åsikter. Tycker ni att de gör det? Vad skulle man kunna göra för att de vuxna verkligen ska lyssna till barnen när de fattar beslut eller på andra sätt påverkar ett barns liv?

4. Vet era föräldrar tillräckligt om barnkonventionen?

5. Vilka andra idéer och förslag skulle kunna stärka barnens rättigheter i er skola och er kommun?

Sammanfatta de förslag och synpunkter som kommer fram under diskussionen. Skriv ner dem i ett brev som ni skickar till skolans rektor och till politikerna i kommunfullmäktige.

Tips! Om ni vill vara med på nyheterna kan ni också skicka en kopia av brevet till tidningar, radio och TV.

Bilden: Samerna använder renskinn till att göra varma vinterskor.

Sveriges nationella minoriteter

I Sverige bor fem nationella minoriteter. I det här avsnittet får du lära dig vilka de är och om de särskilda rättigheter som nationella minoriteter har i Sverige.

Ord och begrepp

Bosättningsområde är det område där folk bor eller bodde.

Folkgrupp är en grupp människor med samma språk och traditioner.

Kåta är ett slags hus som används av samerna och som ser ut som ett tält.

Majoritetssamhälle är den grupp människor som delar traditioner och seder och som är störst i ett land.

Mångkultur innebär att flera olika kulturer får plats vid sidan av varandra.

Nationalstat är en stat eller ett land. Alla medborgare i landet tillhör nationalstaten.

Nationell minoritet är en grupp som är annorlunda eller inte lika stor som de flesta i ett land.

Renskötsel innebär att man har renar för att få mat och kunna transportera sig.

Tjänsteman är en person som inte är en arbetare utan som har ett arbete där man håller på mer med till exempel siffror eller texter än med att tillverka saker.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Särskilda rättigheter

Nationell minoritet kallas en folkgrupp som har fått särskilda rättigheter i ett land. I Sverige finns det fem nationella minoriteter:

judar samer sverigefinnar tornedalingar romer

Det här beslutade riksdagen år 2000. Varför? Jo, de här grupperna har levt i Sverige under många hundra år. I vissa fall har de funnits här långt innan Sverige blev en fungerande stat.

Det svenska samhället är därför skyldigt att stödja dessa grupper så att de kan behålla och utveckla sina språk, traditioner och kulturer.

Det finns mer än 5 000 olika urfolk i världen.

Samer, sverigefinnar och tornedalingar har i vissa delar av Sverige ett förstärkt minoritetsskydd. Det betyder att de har rätt att använda sina språk när de pratar med till exempel tjänstemän i kommunen, personal på sjukhuset eller lärare i skolan.

Samerna – Sveriges urfolk

Samerna är Sveriges enda urfolk. Samerna har bott i vårt land under tusentals år. Samerna bodde i de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland långt innan Sverige blev en ”riktig” stat med gemensamt språk, lagar och nationella traditioner. Det fanns även andra människor i Sverige vid den tiden, men samerna är den enda folkgruppen som har bevarat ett eget språk, traditioner och levnadssätt.

När Sverige och andra nationalstater började skapas på 1500­talet och framåt så hamnade det samiska folket plötsligt bakom nya gränser som de själva inte hade varit med och bestämt. Det blev konflikter om

samernas urgamla rätt att jaga, fiska och låta renarna beta. Kungar och regeringar menade att marken i norr tillhörde deras stater – inte samerna.

Samerna trängdes sakta undan. De tvingades att bli kristna, att lära sig svenska och på andra sätt anpassa sig till det svenska majoritetssamhället. Den hårda behandling som många samer har utsatts för satte djupa spår i det samiska samhället.

Samernas land kallas Sápmi.

Tornedalingar

Tornedalingar har bott i Sverige i nästan tusen år. Under lång tid var Finland en del av Sverige och därför fanns ingen tydlig gräns mellan områdena i norr. Det var först när Sverige förlorade Finland 1809 som det drogs en gräns rakt genom ett finskspråkigt område. På så sätt skildes tornedalingarna i Sverige från de finsktalande i Finland.

Under lång tid använde de svenska myndigheterna hårda metoder för att se till så att tornedalingarna skulle bli svenskar. Ett exempel på det var att all undervisning i skolan var på svenska och det var inte ens tillåtet att tala tornedalingarnas språk meänkieli på rasterna.

Det var först i slutet av 1950­talet som meänkieli fick en starkare ställning och sedan år 2000 är tornedalingarnas språk erkänt som minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att tornedalingarna har rätt att använda sitt språk i offentliga sammanhang samt få undervisning i det.

Den samiska flaggan. Cirkeln är en symbol för solen (röd) och månen (blå). Flaggans färger (röd, blå, grön och gul) kommer från den traditionella samiska klädedräkten, kolten.

Tornedalingarnas flagga som antogs 2007. Färgerna är en blandning av den svenska och den finländska flaggan.

Sápmi

Tornedalen

polcirkeln

Ryssland

Finland

Sverige Norge

På kartan visas samernas och tornedalingarnas traditionella bosättningsområden.

Sverigefinnarnas flagga är en kombination av den svenska och den finska flaggan.

Den började användas 2014.

Sverigefinnar

I Sverige finns det många människor som har finska som modersmål.

I och med att Finland var en del av Sverige under lång tid flyttade många människor mellan de olika delarna av landet.

Efter att Finland blev självständigt 1809 har detta fortsatt. Under andra världskriget kom det många finska barn till Sverige för att söka skydd från kriget i hemlandet.

Det kom även många finnar på 1960­talet och 1970­talet för att arbeta inom den svenska industrin.

I mitten av förra seklet började många Sverigefinnar arbeta för att stärka sin ställning och att bli erkända som en egen minoritet i Sverige. År 2000 blev de officiellt erkända som en sådan.

Romer i Sverige

De första anteckningarna om att det skulle finnas romer i Sverige är från början av 1500­talet, men troligtvis har det funnits romer i Sverige tidigare än så.

Den romska flaggan från 1971. Hjulet – chakrat – symboliserar romernas historiska koppling till Indien.

Under lång tid levde de svenska romerna under svåra förhållanden. Ett exempel på det är att romer sällan tilläts bo på ett och samma ställe under en längre tid vilket gjorde det svårt för de romska barnen att få en ordentlig utbildning. Därför växte många romer upp med stora svårigheter att läsa och skriva vilket i sin tur påverkade möjligheter till kvalificerat arbete. De fick jobba som kopparslagare, hästhandlare, musiker eller som medföljande till olika cirkussällskap. I början av 1900­talet förbjöds även romer att invandra till Sverige.

Romernas språk romani blev år 2000 ett minoritetsspråk. Det innebär att de som talar språket har vissa rättigheter att använda språket i offentliga sammanhang. Dessutom har de rätt att få undervisning i språket i skolan.

Judar i Sverige

Under lång tid var det förbjudet för judar att bo i Sverige och äga jord. Det var först 1775 som den första judiska familjen bosatte sig i Stockholm. I och med att judarna inte fick äga jord fick de i stället livnära sig inom handel och hantverk. 1782 blev det tillåtet för judar att bosätta sig var de ville i Sverige och 1870 fick de samma rättigheter som andra svenska medborgare.

Davidsstjärnan har varit en judisk symbol sedan medeltiden.

Även om judendomen är en religion behöver man som jude inte nödvändigtvis tro på Gud. Judar i Sverige och runt om i världen kan känna samhörighet med varandra ändå genom att ha gemensam historia, kultur och traditioner.

Typiskt svenskt? Lucia är ett helgon från Sicilien i Italien. Där firar man också Lucia den 13 december – men inte alls på samma sätt som i Sverige.

Midsommar firas också i Norge, Finland och Danmark men på ett lite annorlunda sätt.

De flesta som bodde i dåtidens Sverige var aldrig ute på vikingatåg utan var hemma och brukade jorden.

”Typiskt svenskt”

Förutom de nationella minoriteterna finns det många andra minoriteter som har flytt eller invandrat till Sverige under de senaste 60 åren. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, där människor med ursprung i alla världsdelar lever tillsammans. Drygt var femte svensk har utländsk bakgrund. (Det betyder att man är född utomlands eller har föräldrar födda i ett annat land.)

Sverige har alltid påverkats av omvärlden. Vi har tagit in maträtter, lånord, trender, uppfinningar och mycket annat från andra länder. Så det är inte helt enkelt att säga vad som är ”typiskt svenskt”. På nästa sida följer några exempel.

Julgranen, tomten och många andra jultraditioner kommer från Tyskland.

Valborgseldarna och majstången kommer också från Tyskland.

Köttbullar och kåldolmar är ”typisk svensk mat” – men den har vi hämtat från Turkiet.

Den svenska kungafamiljen har sina rötter i Frankrike.

Lucia kommer från Sicilien i Italien.

Svenska språket är förstås svenskt – men vi har lånat in hundratals ord från latin, franska, tyska, engelska, arabiska, finska, romani och andra språk.

– Visst var vikingarna bosatta i det som vi i dag kallar Sverige – men vikingarna kallade sig inte för svenskar. Många av dem reste och handlade över stora delar av Europa och delar av Asien.

Sammanfattning

@ I Sverige har de grupper som tillhör nationella minoriteter särskild status. Dessa grupper måste stödjas så att de kan behålla och utveckla sina språk, traditioner och kulturer.

@ Samerna är Sveriges enda urfolk.

@ När Sverige blev en fungerande stat tvingades samerna bort från sina områden och behövde anpassa sig till större delen av samhället.

@ Tornedalingarna fick också utstå hårda metoder för att bli svenskar, bland annat fick de inte tala sitt språk meänkieli.

@ Sverigefinnar har funnits i Sverige under lång tid.

@ Första dokumentationen av att det funnits romer i Sverige är från 1500 ­talet, men de har troligtvis funnits här längre än så.

@ Under lång tid fick judar inte bo eller äga jord i Sverige.

@ Sverige är ett mångkulturellt land. Våra traditioner är påverkade av andra länders seder.

Lag, rätt och rättigheter

Sveriges nationella minoriteter

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en nationell minoritet?

2. Vilka är de fem nationella minoriteterna i Sverige?

3. Vilken är den enda folkgruppen som betraktas som Sveriges urfolk?

4. Vad kallas samernas land?

5. Vilket år blev de svenska romernas språk romani ett minoritetsspråk?

6. Vad innebär det för samer, sverigefinnar och tornedalingar att ha ett förstärkt minoritetsskydd?

7. Vilka flaggor är tornedalingarnas flagga en blandning av?

8. Varför är det inte helt enkelt att säga vad som är ”typiskt svenskt”?

Aktivitet

Diskriminering av nationella minoriteter

Fundera och diskutera

Läs igenom texten om de nationella minoriteterna samt ”typiskt svenskt” i avsnittet och fundera först enskilt över frågorna som följer nedan:

a. På vilka sätt har de nationella minoriteterna blivit diskriminerade under historien? Ge exempel.

b. Varför tror du att de har blivit diskriminerade?

c. I texten under rubriken står det att det är svårt att tala om att något är typiskt svenskt. Är det viktigt att något är typiskt svenskt? Varför/varför inte?

Diskutera sedan frågorna med en eller flera klasskompisar.

Register

A adoption 17, 21

aga 17

AI, se artificiell intelligens a-kassa 87, 90 allemansrätten 197, 198

angiverilagen 147

anmälningsplikt 17, 23, 37

Arbetsförmedlingen 87, 90 arbetsgivare 88, 89 arbetslöshet 90

arbetslöshetskassa, se a-kassa arbetsmarknad 88, 89 arbetstagare 88

artificiell intelligens 99, 102 automatisering 45, 49

B bank 107, 124 bankkort 109

barnaga 189

barnarbete 92

barnkonventionen 222, 223

Barnombudsmannen 222 bedrägeri 82

bidrag 122

bondesamhälle 113

bonusbarn 19

bonusfamilj 18

borgerliga partier 155, 157 bosättningsområde 227

BRIS 207, 210, 222

brott 206

brottsbalken 186

brottsoffer 207

budget 107, 111 budskap 53

Bufff 210

byteshandel 108

böter 204, 205

C censur 79

Centerpartiet 157, 158, 164

D debatt 147

deep fake 73

demokrati 77, 139, 140, 141, 143 demonstration 185

demonstrationsfrihet 152 departement 161, 165

desinformation 53, 55

digitalisering 45, 49, 99, 102

diktator 139, 144

diktatur 77, 132, 139, 143 direkt demokrati 139

diskriminering 27, 31, 92

diskrimineringslagen 92

domstol 202

drev 64

E

efterfrågan 87, 91 egenskap 27

e-handel 114

ekonomi 107, 119

ekonomiskt kretslopp 119, 123

elektroniska pengar 109 elevhälsa 37

ensamstående 129

etnicitet 27

EU 175–181

EU-kommissionen 178

euro 179

Europadomstolen 217

Europakonventionen 217

Europaparlamentet 177, 178

Europeiska rådet 178

Europeiska unionen, se EU extrem fattigdom 131

F

fackförbund 94, 96, 97 fackförening 87, 94

fakta- och informationsmaterial 54

faktaresistens 65

falska nyheter 74 familjehem 22 fast fashion 116

fattigdom 127, 128, 129 feedback 57

filterbubbla 65

flykting 175, 215

FN:s deklaration om de mänskliga

rättigheterna 217

folkgrupp 227

folkomröstning 142

folkstyre 140 forskare 69

fotboja 204, 205

Fridays for Future 155

friskola 36

fyraprocentsspärren 156, 163 fängelse 204 fördom 66

förening 147 företag 87

företagare 89

förstärkt minoritetsskydd 228 försäkring 87

försörjningsstöd 87, 90 förtal 81

föräldraförsäkringen 23

G

global 27

globalisering 99, 101, 103, 104

Greenpeace 149

grooming 81

grundlag 77, 163, 169, 215, 218 grundskola 36

grupp 28

gyllene regeln 196

gängbrottslighet 208

H

hackare 45

HDI, se Human Development Index

hets mot folkgrupp 81, 153 historisk epok 47

Human Development Index 39, 40 hushåll 111

hushållning 107

hållbar utveckling 113, 127, 133, 134

I

ideal 66

identitet 9, 13, 27, 28, 29

ideologi 155, 157

indirekt demokrati 142

individ 28

industri 45

industrisamhälle 101

inflation 119, 124 influerare 53, 57 information 45, 53, 54, 69, 70 informationsfrihet 78

informationssamhälle 48, 78, 101 informationsstress 49

informationsteknik 45, 46, 99, 101

inkomst 111

inkomstskatt 121

integritet 77, 80

internet 64

IT, se informationsteknik

IT-samhälle 49

J journalist 62

judar 230

jurist 185

jägarstenåldern 88

jämställdhet 17, 23, 24

K

kanal 56

klassråd 139

koalitionsregering 161, 164 koldioxid 127

kollektivavtal 96, 97 kollektivtrafik 169

koloni 132

kommun 169, 170

kommunalt självstyre 170

kommunfullmäktige 169, 170 kommunikation 53, 56 kommunstyrelse 169, 170

koncentrationsläger 215

konsumentköplagen 186

konsumtion 107, 113

konsumtionsenhet 20

konsumtionssamhälle 113

konvention 215

koranbränning 153

korruption 203

kredit 107, 112

kriminalvården 202, 205

Kristdemokraterna 156, 157, 164

Kronofogdemyndigheten 112

kränkning 27, 37, 38, 81

kunskapssamhälle 101

kvinnlig rösträtt 141

kvinnorörelse 139

kåta 227

källa 69, 70, 71

källkritik 69, 70, 72

kärnfamilj 17, 18, 20

könsneutral 17

könsroll 17, 23

L

lag 35, 185, 186, 215

lagstiftning 185, 187

landsting 172

Liberalerna 156, 157, 164

livstids fängelse 204

lokalsamhälle 10

låglöneland 99, 101 löntagare 89

M

majoritet 27, 30, 185

majoritetsprincipen 139, 141 majoritetsregering 164

majoritetssamhälle 227

makalös familj 19

makthavare 147

massmedier 62, 64, 65

medborgare 35

meddelande 56

medkänsla 193

mellanstatlig 175

mervärdesskatt 121

meänkieli 229

miljöbalken 186

Miljöpartiet 157, 164

Ministerrådet 178

minoritet 27, 30

minoritetsregering 164

mobbning 37, 38, 49

Moderaterna 156, 157, 158, 164 moms 119, 121

monarki 161, 162

moral 193, 196 motion 161, 163

mottagare 56

myndighet 166

mynt 108

mångfald 77

mångkultur 227, 231

mänskliga rättigheter 216

N

nationalistisk ideologi 155

nationalstat 227

nationell minoritet 227, 228

naturahushållning 107, 108

Nordkorea 144

norm 193, 195

nyhet 54, 63

nätbedrägeri 82

näthat 49, 50, 81

O

oberoende 69

oberoende källa 74

objektiv fakta 69

offentlig sektor 119, 120 ofredande 35, 81

ojämlikhet 127

opposition 164

oppositionspartier 156

organisation 147

oskriven regel 193, 194

P

parlament 175

parlamentarism 161, 162

parti 147, 156

pengar 108

penninghushållning 108

personlighet 9, 13, 28

personval 155

Pirate Bay 82

piratkopiering 82

polisen 202

politisk union 175

privatekonomi 120

privat sektor 119, 120

produktionsenhet 20

progressiv skatt 122

propaganda 53, 54, 69, 147, 149, 150 proposition 161, 163

påföljd 204

påverka 147

R

regering 119, 155

regeringen 156, 164, 165

regeringschef 164

regeringsformen 162

Regeringskansliet 161, 165, 166 region 169, 171

regnbågsfamilj 17, 19

reklam 53, 54 renskötsel 227

representant 9

representativ demokrati 139, 142 republik 161, 162

resurs 107, 113, 127

Riksbanken 108, 124

riksdag 35, 119, 139, 155

riksdagen 163

riksdagsledamot 185

robot 45

robotisering 99, 102 romani 230

romer 230

ränta 107, 119, 124

räntegap 124

rättighet 9, 11, 215

rättsväsen 202

rödgröna blocket 155, 158 rösträtt 185

S

saldo 107

samer 228, 229

samhälle 9, 10

samhällets skyddsnät 36

samhällsekonomi 120

samhällstjänst 204

Sápmi 229

second hand 117

sedel 108

sedvänja 193

självvald familj 19

skadestånd 204, 205

skatt 35, 119, 121

skilsmässa 24

skola 36

skollagen 37, 186

skuld 112

skuldfälla 112

skyldighet 9, 11

sociala medier 57, 64

Socialdemokraterna 157, 164 socialisation 12

social roll 29

socialtjänst 17

socialt skyddsnät 35

solidarisk 155

specialpedagog 35, 36

statschef 162

statsskick 161, 162

stjärnfamilj 19

storfamilj 19

straff 204, 205 streaming 45

styvbarn 19

stödparti 164

successionsordningen 161, 162

Sverigedemokraterna 158

sverigefinnar 230

sändare 56

sökmotor 77

T telegraf 45

Thunberg, Greta 155

tjänst 87, 90, 99

tjänsteman 227

tjänstesamhälle 99, 101

tjänsteyrke 100

tornedalingar 229

tradition 193, 194, 195

tryckfrihet 78

tull 175

U underhållning 55

ungdomsgäng 208

upphovsrätt 82

uppslagsverk 69

urfolk 215, 227, 228

utbud 87, 91 utgift 111

utredning 185

V

valuta 107, 108, 175 vana 193, 194 varor 90

våldsbrott 209

vårdnadshavare 17, 21, 143

välfärd 35, 39, 119, 121, 127, 129

Vänsterpartiet 157, 164

värdering 27

världssamhälle 10

Y

yttrandefrihet 78, 139, 152 Å

åklagare 202

åsikt 9, 55

Ö

överstatlig 175

Bildförteckning

NE Samhällskunskap 4 – 6

NE Samhällskunskap 4–6 utgår från det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap 4–6 (Lgr22) och behandlar alla arbetsområden: individer och gemenskaper, beslutsfattande och politiska idéer, rättigheter och rättskipning, information och kommunikation samt granskning av samhällsfrågor.

Boken tar upp hur vi påverkas av det samhälle vi lever i, men också vad vi kan göra för att själva påverka samhällsutvecklingen. Syftet är att väcka intresse för ämnet och ge en verklig förståelse för samhällskunskapens grunder, vilket ger goda förutsättningar för progression och lust till vidare studier.

Tillsammans med resurserna i NE:s digitala läromedel, som filmer, extramaterial, övningar, stödfunktioner och lättlästa versioner, kan du anpassa undervisningen och lärandet efter olika elevers behov och förutsättningar.

ISBN 978-91-88423-83-2