NE Religionskunskap 4–6 | Gratis läsning terminen ut

Omslagsbilden: Ärkeängeln Gabriel överlämnar ett budskap till en muslimsk flicka, en judisk pojke och en kristen flicka. Gabriel är en viktig gestalt inom alla de tre abrahamitiska religionerna. På baksidan av boken finns en moské, en synagoga och en kyrka.

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Johan Eriksson och Frans af Schmidt

Läromedelsutvecklare: Tobias Andersson

Redaktör: Anders Hansson

Bildredaktör: Martina Eriksson

Illustratör: Elin Jonsson

Infografik: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren. MIX Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C129413

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-82-5

Innehåll

Förord

En religion är ett system av idéer och traditioner som har att göra med att människor tror på en Gud eller flera gudar eller något annat som styr livet och världen på ett övernaturligt sätt.

I den här boken får du lära dig om de fem så kallade världsreligionerna judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism, vad som skiljer dem åt och vilka likheter det finns. Boken tar också upp begrepp som etik, moral och identitet samt hur religioner påverkar samhället.

Redaktionen, NE

livsåskådning

Bilden: En hinduisk flicka i Indien tänder oljelampor under Diwali, som är en av landets viktigaste högtider och även kallas ljusets högtid.

Vad är religion?

Vilka bilder får du i huvudet när du tänker på ordet religion?

De flesta har en uppfattning om vad religion är. Trots detta är det ganska svårt att förklara ordet. Religion betyder olika saker för olika människor.

Människor har oftast en uppfattning om hur människan, samhället och världen är eller borde vara. Olika tankar och åsikter som förklarar vad som är meningen med livet och hur man ska leva brukar kallas livsåskådningar.

I det här avsnittet får du en introduktion till begreppet religion och vilken betydelse det har.

Ord och begrepp

Be innebär att tänka på en gud eller någon annan högre makt och till exempel önska något eller visa sin vördnad.

Filosofi är tankar och kunskaper om de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och vad som är rätt och fel.

Högtid är en tid på året när man firar något speciellt.

Ideologi är en samling åsikter och idéer som hänger ihop och som påverkar hur man tycker att ett samhälle ska se ut.

Livsåskådning är med ett gemensamt ord de svar människor ger på grundläggande frågor om livets mening och om verklighetens innersta natur.

Meditera innebär att man gör olika övningar för att kunna slappna av och få mindre röriga tankar.

Perspektiv är ett visst sätt att uppfatta något.

Religion är att tro på en högre makt av något slag.

Sekulär betyder världslig och är motsatsen till andlig eller kyrklig.

Tradition är något människor gör på ett visst sätt därför att det brukar vara så.

Vördnad betyder ungefär respekt eller aktning.

Om vi tittar ut i rymden är det lätt att vi känner oss små och oviktiga. De flesta grubblar åtminstone någon gång över meningen med livet och om det finns en högre makt som ligger bakom allt.

Begreppet religion

Människor har alltid sökt efter mening med sitt och andras liv och religionen har varit ett sätt hitta denna mening. Praktiskt taget alla folk i världen, både nu och förr, har haft någon form av religion.

Enkelt förklarat är religion att tro på en högre makt av något slag. Denna högre makt är ofta någon sorts gud. I judendom, kristendom och islam tror man på en enda gud. I andra religioner, till exempel hinduismen, finns många gudar med olika egenskaper och funktioner.

Genom tron på en gudomlig högre makt har människor fått förklaringar till varför världen finns och hur den fungerar. Religionen har också hjälpt människor att skapa regler för hur man ska leva och hur man ska vara mot varandra.

Religionens betydelse

Alla religioner innehåller olika sätt för de troende att visa respekt för de högre makterna och att komma i kontakt med guden/gudarna. Att be, meditera eller samlas med andra troende för att fira gudstjänst är exempel på sådana sätt. Högtider är viktiga inslag i religionerna. Exempel på

religiösa högtider är den kristna påsken, den islamiska fastemånaden Ramadan och den judiska högtiden jom kippur.

De religiösa högtiderna har stor betydelse för olika samhällen och kulturer. Hur vi firar särskilda högtider styrs i hög grad av våra traditioner. Dessa traditioner överförs på olika sätt från föräldrar till barn, från generation till generation.

Traditioner gör att människor inom en grupp känner gemenskap och sammanhållning.

Religion har också stor betydelse för många människors identitet, alltså bilden av oss själva. Även för människor som inte ser sig som religiösa och lever i samhällen där religion har mindre betydelse har religion haft stor påverkan på kultur och traditioner. Detta formar vår känsla av tillhörighet och gemenskap och har betydelse för vår identitet.

Inom judendomen har traditioner i hemmet stor betydelse. Chanukka – ljusfesten – är en av judendomens högtider. Under denna högtid tänder man ljus, första kvällen ett ljus, andra kvällen två ljus och så vidare, tills alla åtta tänds sista kvällen.

Religiösa och ickereligiösa livsåskådningar

Det finns religiösa och icke-religiösa livsåskådningar.

Om man tillhör en religion och är troende så är religionen en viktig del av ens livsåskådning. Den som inte tillhör en religion försöker också svara på livsfrågorna. Filosofier och ideologier kan precis som religion

bidra till att forma perspektiv som tillsammans utgör en livsåskådning. Men en livsåskådning kan också vara helt individuell.

Religiösa och sekulära livsåskådningar

Ibland räknar man religioner till livsåskådningar, ibland skiljer man mellan religioner och livsåskådningar.

De icke-religiösa livsåskådningarna kallas också sekulära Dit hör filosofiska åskådningar som existentialism och humanism och samhällsåskådningar som liberalism och socialism.

Sammanfattning

@ Religion betyder olika saker för olika människor.

@ Religion kan förklaras som en tro på högre makter.

@ Religion har hjälpt människor att ge förklaringar till svåra frågor och skapat regler för hur man ska leva och vara mot varandra.

@ Religioner påverkar kultur och traditioner, även i samhällen där religionen har mindre betydelse.

@ Tankar om meningen med livet och hur man ska leva formar olika livsåskådningar.

@ Det finns religiösa och icke-religiösa livsåskådningar.

@ Icke-religiösa livsåskådningar kallas sekulära livsåskådningar.

@ Filosofier som existentialism och humanism samt ideologier som liberalism och socialism är exempel på sekulära livsåskådningar.

@ En livsåskådning kan också vara helt individuell.

Kapitel 1

Religion och livsåskådning

Vad är religion?

Instuderingsuppgifter

1. Hur kan man förklara religion på ett enkelt sätt?

2. Hur har religion hjälpt människor att finna mening i livet? Kan du ge något exempel?

3. Ge några exempel på religioner som har en enda gud.

4. På vilka sätt kan troende komma i kontakt med Gud?

5. Ge några exempel på religiösa högtider.

6. Varför är traditioner viktiga för oss människor?

7. Vad är livsåskådning?

8. Vad är skillnaden mellan religiösa och icke-religiösa livsåskådningar?

9. Vad betyder ordet sekulär?

10. Ge exempel på en sekulär livsåskådning.

Aktivitet

Vad betyder religion för dig?

Reflektera och diskutera

Läs texten i avsnittet och fundera först enskilt på frågorna nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

a. Är religion viktigt för dig i ditt dagliga liv? Varför/varför inte?

b. På vilket sätt kan du se att ditt liv påverkas av religion?

c. Tror du religion kommer att bli mer eller mindre viktigt i framtiden? Motivera varför du tror som du gör.

Bilden: I ruinstaden Chichén Itzá i Mexiko finns denna tempelpyramid. Den kallas Slottet eller Kukulcánpyramiden. Högst upp finns en bild av guden Quetzalcóatl, vars namn betyder ’den befjädrade ormen’. På Yucatánhalvön, där Chichén Itzá ligger, kallades denna gud Kukulcán.

Olika religioner

Religion har funnits i alla tider och på alla platser på jorden. Det finns många olika religioner. Alla världens urfolk har sina egna religioner. Det finns religioner som är tusentals år gamla och det finns religioner som uppstått ganska nyligen.

Ord och begrepp

Helig är någon eller något som har kontakt med Gud eller gudarna och därför är mycket viktig.

Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.

Ritual är regler eller ordning för en ceremoni eller rit.

Symbol är ett tecken eller en bild för något.

Världsreligion är en religion med många utövare över hela världen.

Ordet helig användes redan på vikingatiden. Från början betydde det ungefär ’något som inte får skadas’.

Världsreligionerna

I religionskunskapen ligger fokus på det som brukar kallas världsreligionerna. Med detta menar vi de religioner som är utbredda över hela världen och som därmed har fått särskilt stor betydelse för många människors liv.

Judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fem viktigaste världsreligionerna.

En del av religionskunskapen handlar om att studera vad religion är och vilka funktioner religionen fyller för människor med olika trosinriktningar. Genom att studera världsreligionerna lär du dig om olika sätt att se på människan och världen och om olika ritualer, högtider och heliga platser.

Människosyn

De olika religionerna har olika syn på människan, livet och högre makter. Här är några exempel:

Judendom: Människan är skapad av Gud till Guds avbild och ska vara Guds medhjälpare för att skapa rättvisa och harmoni i världen. Hon har en fri vilja och kan välja mellan gott och ont.

Ett tempel för muslimer, kristna och judar i San Marino.

Kristendom: Människan är skapad av Gud till Guds avbild och ska ta hand om världen. Hon är både god och ond, och hon har en själ som lever vidare efter döden.

Islam: Människan är skapad av Gud, och som Guds tjänare har hon ansvar för jorden, sina medmänniskor och sig själv. Gud har all makt, men människan har en fri vilja och kan motverka ondskan genom att göra goda handlingar och följa Guds lag. På domens dag ska alla människor uppstå och dömas av Gud.

Hinduism: Människan har en kropp och en själ. Kroppen dör. Själen är odödlig och återföds i en ny existens.

Buddhism: Människan återföds tills hennes livstörst har slocknat. Det som återföds består av flera olika delar och dessa delar förändras. Därför finns det ingen själ.

Riter

En rit är en handling som genomförs vid bestämda tider på ett bestämt sätt. Riterna spelar en mycket viktig roll i alla världsreligioner. Exempel på religiösa riter är den muslimska fredagsbönen, den judiska sabbaten och det kristna påskfirandet. En del riter ingår i människors vardag och en del genomförs vid särskilda högtider.

Vissa riter genomförs vid särskilda tillfällen i en människas liv. Dop, konfirmation, bröllop och begravning är riter som många människor genomför i livet. Inom religionskunskapen brukar man kalla dessa riter för övergångsriter.

Det finns också riter som inte är religiösa. Exempel på sådana riter är midsommarfirande och studentfirande.

Bröllop.

Thailändska skolelever samlade för morgonbön.

Västra muren, eller Klagomuren, är resterna av en mur vid det område i Jerusalem där det judiska templet en gång stod. Numera är muren och området kring den helig mark för judarna och en symbol för staten Israel.

Heliga platser

Ordet helig är ett vanligt ord när vi talar om religion. Om något är heligt menar vi att det har någon sorts kontakt med Gud, gudarna eller det gudomliga. Det heliga är mycket viktigt för en religion. Det som är heligt tar man hand om och skyddar extra noga.

Tider, platser, personer, föremål och ritualer kan vara heliga.

De flesta religioner har särskilda platser där de troende samlas för att utöva sin religion. Många religioner har särskilda byggnader för detta. Kristna kyrkor, islamiska moskéer, judiska synagogor samt hinduiska och buddhistiska tempel är sådana byggnader. Dessa har olika betydelse för olika religioner.

Religionernas heliga platser hänger ihop med olika ritualer. Det finns bestämda regler för hur man ska göra när man är i en moské eller i ett tempel, hur en kristen gudstjänst ska firas i en kyrka och hur man ska be vid Klagomuren i Jerusalem.

Sammanfattning

@ Världsreligioner är religioner som är utbredda över hela världen och därmed fått särskilt stor betydelse för många människors liv.

@ Judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fem viktigaste världsreligionerna.

@ En rit är en handling som genomförs vid bestämda tider på ett bestämt sätt.

@ Riter som genomförs vid särskilda tillfällen i en människas liv (till exempel när man föds, blir vuxen, gifter sig eller dör) kallas övergångsriter.

@ Det finns både religiösa och icke-religiösa riter.

@ Helig innebär att något har kontakt med det gudomliga.

Kapitel 1

Religion och livsåskådning

Olika religioner

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en världsreligion?

2. Vilka är de fem viktigaste världsreligionerna?

3. Förklara vad en rit är.

4. Ge exempel på en religiös rit.

5. Vad menas med en övergångsrit?

6. Ge exempel på en övergångsrit.

7. Vad betyder det när något är ”heligt” inom religionen?

8. Vad heter de olika världsreligionernas religiösa byggnader?

Aktivitet

Rita världsreligionerna Skapa

Efter att ha läst texten i avsnittet blir ditt uppdrag att göra en plansch över en av världsreligionerna. Din lärare delar in klassen i olika grupper så att samtliga världsreligioner täcks. I era grupper ska ni tillsammans skapa en plansch utifrån följande:

– Vilka bilder får ni upp i era huvuden när ni tänker på er religion. Rita fritt!

– Rita de riter som är viktiga i er religion.

– Hur ser era heliga platser ut?

Har ni svårt att få en bild av dessa kan ni bläddra i boken och titta under respektive religions kapitel för inspiration.

Avsluta med att redovisa era planscher för resten av klassen.

Bilden: Ärkeängeln Gabriel är en viktig gestalt i alla de tre abrahamitiska religionerna.

Likheter och skillnader mellan religioner

För att förstå världsreligionerna är det viktigt att lära sig hur de hänger ihop. Det finns starka band mellan judendom, kristendom och islam, precis som mellan hinduism och buddhism.

Ord och begrepp

Abrahamitiska religioner är en benämning för judendom, kristendom och islam som har Abraham som stamfader.

Koranen är islams heliga skrift.

Kretslopp är en rörelse som går runt, runt i en sluten bana.

Tanakh är judendomens heliga skrift.

Återfödelse innebär att födas en gång till i en ny kropp, till exempel som en ny människa eller som ett djur.

När man skriver Gud med stort G brukar man mena en bestämd gud som man anser är den ende guden. När man inte menar en bestämd gud skriver man gud med litet g.

Abrahamitiska religioner

Judendom, kristendom och islam kan kallas för syskonreligioner. De härstammar alla från samma område, nämligen Mellanöstern. Enligt judar, kristna och muslimer finns det bara en gud, och det är Gud. Gud har skapat hela världen och står över allt.

Judendomen är den äldsta av de tre religionerna. Judarnas bibel är en helig text även för kristna. Inom judendomen heter boken Tanakh och inom kristendomen heter den Gamla Testamentet och är en av de två delarna i Bibeln.

Islams heliga text heter Koranen. Koranen är Guds ord och gavs till profeten Muhammed.

Judarnas stamfader Abraham är en viktig person i alla tre religioner. Därför brukar man också kalla dem de abrahamitiska religionerna.

Muslimer använder en särskild bönematta. Många kristna knäpper händerna när de ber. Den judiske pojken bär en rund mössa som kallas kippa. Månskäran med stjärnan, korset respektive davidsstjärnan är vanliga symboler för religionerna islam, kristendom och judendom.

Den judiska bibeln – Tanakh – har samma innehåll som Gamla Testamentet i den kristna bibeln. En viktig berättelse i boken är den om judarnas stamfader Abraham. Abraham är en viktig person även inom islam, där han ses som en profet. Guden som Abraham bad till är samma gud som judar, kristna och muslimer ber till.

Muslimsk böneceremoni i Malaysia i samband med en begravning.

En kristen församling har gudstjänst under ett träd i Sydsudan.

Buddhism och hinduism

Hinduism och buddhism är två religioner som uppstod i det som i dag är Indien.

Hinduismen och buddhismen har en liknande uppfattning om världen och tiden. Det finns ingen bestämd början och inget slut för skapelsen, utan allting föds och dör i ett kretslopp. Både hinduer och buddhister tror att man återföds efter döden. Hur du har levt ditt liv påverkar hur du återföds.

Det finns flera heliga skrifter inom både buddhismen och hinduismen, men dessa har inte lika stor allmän betydelse för de troende som till exempel Bibeln har för kristna.

Inom hinduismen finns det väldigt många olika gudar som också kan anta olika former. Buddhismen har däremot inga gudar, utan den

viktigaste personen är Buddha, som var en vis man som lärde människor hur man ska leva.

Sammanfattning

@ Det finns starka band mellan judendom, kristendom och islam, precis som mellan hinduism och buddhism.

@ Judendom, kristendom och islam kan kallas för syskonreligioner och har alla sitt ursprung i Mellanöstern.

@ Enligt judar, kristna och muslimer finns det bara en gud. Gud har skapat världen och styr över allt.

@ Judarnas stamfader Abraham är en viktig person i alla tre religioner. Därför brukar man också kalla dem de abrahamitiska religionerna.

@ Hinduism och buddhism har sitt ursprung i Indien.

@ Hinduer och buddhister tror att allt levande ingår i ett kretslopp. Det finns ingen början och inget slut på skapelsen och man återföds efter döden.

Buddhister ber tillsammans i staden Chon Buri i Thailand.

Kapitel 1

Religion och livsåskådning

Likheter och skillnader mellan religioner

Instuderingsuppgifter

1. Varifrån härstammar judendom, kristendom och islam?

2. Vad kallas judendom, kristendom och islam tillsammans och varför?

3. Vad är gemensamt för judar, kristna och muslimer när det gäller tron på Gud?

4. Vilken är judendomens heliga text? Vad kallas samma text inom kristendomen?

5. Vad kallas islams heliga text och till vem gavs den?

6. I vilket land har hinduismen och buddhismen sitt ursprung?

7. Vad är det som förenar hinduism och buddhism när det gäller deras världs- och tidsuppfattning?

8. Vad tror hinduer och buddhister om återfödelse och går det att påverka återfödelsen?

9. Vad är en viktig skillnad mellan hinduismen och buddhismen när det gäller gudar?

Aktivitet

Kartlägg världsreligionerna Sammanfatta

Din uppgift blir att göra en egen sammanfattning över likheter och skillnader mellan världsreligionerna när det gäller:

a. synen på gudar

b. vad som händer efter döden.

Din sammanfattning kan vara bra att gå tillbaka till senare i boken när du ska lära dig mer om varje världsreligion.

Kapitel 2

Identitet och livsfrågor

Bilden: Vänner, familj och miljön runt omkring dig påverkar vem du är.

Identitet – vem är du?

En människas identitet är som ett stort pussel av egenskaper, intressen och färdigheter. Slutresultatet av pusslet, din personliga identitet, är unikt. Du finns bara i ett enda exemplar!

Ord och begrepp

Bisexualitet betyder att en person kan vara sexuellt intresserad av både killar och tjejer.

Heterosexualitet innebär att en person är sexuellt intresserad av personer av motsatt kön.

Homosexualitet innebär att en person är sexuellt intresserad av personer av samma kön.

Ideal är något som är så bra som det går att tänka sig.

Identitet är en persons bild av sig själv.

Kön är ett begrepp som man använder för att skilja på individer beroende på vilken sorts könsceller de har.

Massmedier är det gemensamma namnet på kanaler som används för att sprida information och underhållning till många människor.

Norm är en regel eller ett mönster för hur man ska vara eller tänka som de flesta i ett samhälle följer.

Samtycke innebär att gå med på eller säga ja till något.

Hur du ser på dig själv och hur andra uppfattar dig kan skilja sig åt.

Identitet

Några exempel på egenskaper som tillsammans skapar vår identitet:

– Kön: om vi är killar eller tjejer och kanske varken eller.

– Ålder: hur gamla vi är.

– Nationalitet: vilket land vi är medborgare i.

– Utseende och kropp: hur vi ser ut och hur våra kroppar fungerar.

– Intressen: det vi gillar att göra.

– Religion: om vi tror på någon religion eller har någon annan livsåskådning.

Vi skulle kunna lägga till många andra egenskaper till det stora ”identitetspusslet”. Alla människor liknar varandra på vissa sätt, men det finns också egenskaper som skiljer oss åt. Slutresultaten av våra pussel, våra personliga identiteter, är unika.

Självbild och roller

Det är inte så lätt att beskriva sin egen identitet. Du har kanske en viss uppfattning om hur du är. Men det är inte säkert att dina kompisar, din familj och andra människor har samma bild av dig. Vår identitet formas i samspel med andra människor.

I vissa situationer förväntas vi uppföra oss på ett visst sätt. Vi kan då säga att vi spelar en roll. Rollen är förstås inte som på teater eller på film. Men på något sätt styrs vårt beteende ändå lite av rollen och hur andra tycker att vi ska uppföra oss. Några exempel:

– I rollen som elev förväntas du lyssna, lära och följa lärarens undervisning.

– I rollen som fotbollsspelare ingår det att ställa upp för laget och att följa spelets regler.

– Läraren har en yrkesroll som går ut på att lära ut och ta ansvar för elevernas utveckling.

– Föräldrar förväntas ta ansvar för sina barn.

Det finns roller även i kompisgänget och i skolan. Någon är kanske ”klassens clown”, en annan ”den tyste” och en tredje ”den smarta”, som alltid presterar bra resultat i skolan.

Vissa roller väljer vi själva. Det kan kännas tryggt och bra att ha en viss roll bland människor som man ofta umgås med. Men ibland kanske vi inte trivs med den roll vi förväntas spela. Det krävs mod och styrka för att bryta sig ur roller som man inte gillar. Det gäller både de roller som vi själva har gått in i och de roller som omgivningen förväntar sig att vi ska spela.

Roller och ideal

Vår identitet och de roller vi spelar styrs delvis av våra ideal. Ett ideal är nästan som en drömbild. Idealet visar hur vi önskar att vi kunde vara om allt vore perfekt. Våra ideal utgår ofta från saker som anses värdefulla i samhället där vi lever. Det kan handla om hur vi förväntas se ut för att vara snygga eller vad som kännetecknar en framgångsrik person.

I dagens samhälle skapas idealen till stor del genom massmedierna. Via filmer, TV-serier, reklam och sociala medier matas vi med bilder som visar både framgångsrika och misslyckade personer. Men vi kan även forma egna, mer personliga ideal. Familjen, vänner och andra människor som vi litar på är viktiga för att forma våra ideal.

Genom tiderna har religionen haft stor betydelse för människors ideal. Jesus, Muhammed, Buddha och jungfru Maria är exempel på personer som har fungerat som förebilder för många människor, både troende och icke-troende.

Priderörelsens regnbågsflagga är en symbol för att vi alla är olika och har rätt att vara dem vi är.

Sexualitet och identitet

Sexualitet är ett grundläggande behov hos människan. Sexualiteten handlar om mycket mer än att ”bara” ha sex med någon. Kärlek, kontakt, värme och närhet till andra är viktiga delar av människans sexualitet. Heterosexualitet betyder att tjejer och killar blir kära i varandra. Heterosexualitet var länge en norm i Sverige, men det har alltid funnits

Jungfru Maria var Jesus mor och är en viktig person inom kristendomen.

Fram till 1944 var det ett brott i Sverige att ha sex med någon av samma kön. Homosexualitet sågs som en sjukdom av myndigheterna fram till 1979.

andra typer av sexuell läggning. Homosexualitet betyder att vi dras till personer av samma kön som vi själva: killar till killar och tjejer till andra tjejer. Bisexualitet innebär att man kan bli kär i och attraheras av både killar och tjejer.

Människor i olika länder och olika grupper har ofta olika syn på sexualitet. Det som någon tycker är bra och normalt kan andra anse som onormalt eller konstigt. Men precis som med andra personliga egenskaper ska ingen behandlas sämre på grund av sin sexuella läggning.

Sexuell frihet innebär att man kan uttrycka sin sexualitet som man själv vill om man inte skadar andra och inte tvingar andra till något. Den sexuella självbestämmanderätten infaller i Sverige vid 15 års ålder. Det innebär att ungdomar som har fyllt 15 år kan samtycka och säga ja till samlag och andra sexuella handlingar.

Sammanfattning

@ Alla människor har en unik personlig identitet som är som ett pussel av egenskaper, intressen och färdigheter.

@ Vår identitet formas i samspel med andra människor.

@ Vi har olika roller i olika situationer.

@ Vår identitet och de roller vi spelar styrs delvis av våra ideal, det vill säga hur vi önskar att vi kunde vara.

@ Våra ideal utgår ofta från saker som anses värdefulla i samhället där vi lever.

@ En persons sexuella läggning är en viktig del av identiteten.

@ Människor i olika länder och olika grupper har ofta olika syn på sexualitet.

@ Ingen ska behandlas sämre på grund av sin sexuella läggning eller andra personliga egenskaper.

Kapitel 2

Identitet och livsfrågor

Identitet – vem är du?

Instuderingsuppgifter

1. Vad är identitet?

2. Det är inte säkert att andra omkring dig ser på din identitet som du själv gör. Varför?

3. Vi förväntas uppföra oss på olika sätt i olika situationer. Ge två exempel på olika roller vi spelar.

4. Vad är ett ideal? På vilket sätt kan det forma vår identitet?

5. Ge exempel på saker som kan påverka dina ideal.

6. Vad innebär sexuell frihet?

Aktivitet

Vem är jag?

Beskriv och gissa

I den här övningen ska du försöka sammanställa din personliga identitet och även gissa vad som stämmer in på dina klasskompisar.

a. Skriv ner ett antal uppgifter om dig själv. Du kan använda punkterna nedan:

– Tre ord som beskriver mig på ett bra sätt är …

– Mitt största intresse är …

– Min favoritmat är …

– Jag är bra på …

– Jag gillar verkligen att …

– Min religion är …

– Det värsta som finns är …

– Jag är med i en förening som …

– Bästa musiken är …

– När jag blir stor vill jag …

Avsluta med att skriva namn.

b. Lämna din lapp till din lärare, som sedan blandar alla lappar i en stor hög. När läraren drar en lapp och läser upp sammanställningen ska ni

i klassen gissa vilken klasskompis som er lärare beskriver.

Bilden: Din identitet påverkas av din livsstil, men också av det samhälle och den kultur du lever i.

Lika fast olika

I det här avsnittet får du läsa om hur vår identitet påverkas av de människor vi umgås med. Vi tittar också på vad det innebär att tillhöra en kultur och vad en kulturkrock är.

Ord och begrepp

Diskriminering innebär att behandla en viss grupp människor sämre än andra.

Främlingsfientlighet innebär att inte tycka om invandrare eller inte vilja ha så många invandrare i sitt land.

Ideal är något som är så bra som det går att tänka sig.

Identitet är en persons bild av sig själv.

Jämställdhet är att framför allt kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter.

Könsroll är det sätt som kvinnor och män förväntas vara.

Moral är regler för vad som är rätt och fel och hur man ska leva.

Norm är en regel eller ett mönster för hur man ska vara eller tänka som de flesta i ett samhälle följer.

Sedvänja är något som man gör på ett bestämt sätt därför att det brukar vara så.

Stereotyp är en mycket förenklad bild av hur någon eller något är.

Här köar människor till en konsert med Harry Styles i Stockholm 2022. De är alla olika men delar samma intresse för musik. Påverkar din musiksmak din identitet?

Identitet och sammanhang

Vår identitet påverkas mycket av de människor som vi umgås med. Först och främst spelar vår familj en viktig roll. Genom familjen får vi en stor del av vår uppfostran. De åsikter, ideal och normer som gäller i familjen påverkar hur vi tänker, känner och gör.

Dessutom ger familjen oss ett sammanhang där vi hör hemma. Någon är kanske dotter till en jordbrukare i Norrlands inland. En annan har föräldrar från Finland. En tredje person tillhör en familj som är stockholmare så långt tillbaka som någon kan minnas. Allt sådant har betydelse för vår identitet och var vi känner oss hemma.

Men vi tillhör många andra grupper än vår familj: kompisgänget, idrottsklubben och olika grupper på nätet är några exempel.

När många människor tänker ungefär lika, talar samma språk och delar vissa vanor och normer så kan man säga att de delar samma kultur. Kulturen kan vara kopplad till en folkgrupp som talar ett visst språk och har vissa traditioner, men även till religiösa grupper som delar samma tro och sedvänjor.

Kulturen och grupptillhörigheten kan skapa gemenskap och sammanhållning. Men den kan även leda till utanförskap och främlingsfientlighet.

Kulturkrockar och förståelse

Det händer att människor med olika bakgrund, språk, religion och traditioner missförstår varandra. Då talar man ibland om ”kulturkrockar”. Kulturkrockar beror många gånger på missuppfattningar eller okunskap om andra människors vanor, tro och tankesätt. Men krockarna kan även bero på att vi verkligen har helt olika uppfattning om normer, moral och vad som är okej att göra.

Det är viktigt att ha kunskaper om andra kulturer i dagens värld. Sverige är ett mångkulturellt land. Här bor människor med rötter i både Sverige och andra delar av världen. Dessutom är världen global: hundratusentals svenskar bor utomlands och miljontals åker som turister till andra länder varje år.

Invandring, utvandring, turism och handel gör att vi ständigt kommer i kontakt med andra kulturer och tänkesätt.

Punktliga britter och stressade stockholmare?

Kulturkrockar kan uppstå när vi besöker andra länder, men också mellan grupper med olika bakgrund inom ett land.

Ett par exempel:

Många britter (och svenskar!) anser att det är en god vana att komma i tid till möten och fester. I många andra länder är det inte lika noga med tiden. Grekerna har till och med ett särskilt talesätt för när de kommer exakt i tid till ett möte. De tittar på klockan och säger förvånat: ”Titta, vi är britter!”

Kulturkrockar kan även uppstå mellan grupper inom ett land. Folk som bor på landet vet inte alltid att man i Stockholm och vissa andra storstäder förväntas stå på höger sida i rulltrappan.

Annars kan ju inte de stressade storstadsborna springa förbi på vänster sida!

Vad man äter kan skilja sig mellan olika kulturer. Vill du bjuda dina klasskompisar på godis så kan det vara bra att först kolla om godiset innehåller gelatin. Gelatin är en produkt som muslimer brukar undvika att äta eftersom det ofta görs av svål från grisar.

The Great Clock i The Elizabeth Tower (mer känd som Big Ben) i London.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som har till uppdrag att verka mot diskriminering och för lika rättigheter i samhället. Den skapades år 2009.

Demokrati och mångfald

En grundläggande tanke i demokratiska samhällen är att vi ska respektera andra gruppers kulturer, religiösa tro och varje människas unika identitet. Så länge som vi inte skadar varandra eller samhället har vi stor frihet att vara precis som vi själva vill.

Men respekt och förståelse handlar faktiskt inte bara om demokrati. Livet blir enklare och roligare om vi visar förståelse och respekt för varandra. De som ständigt retar sig på människor som inte liknar dem själva får det tufft i dagens globala värld.

Jämlikhet och diskriminering

När någon behandlas sämre på grund av sina personliga egenskaper kallas det diskriminering. I Sverige är det olagligt att behandla vissa människor sämre än andra på grund av deras kön, ålder, sexualitet, religion, hudfärg eller hur deras kropp fungerar.  Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde. Därför ska alla ha samma chanser i livet och behandlas enligt samma regler. Det ska inte spela någon roll om vi är killar eller tjejer, gamla eller unga eller hur våra kroppar ser ut och fungerar.

Exempel på diskriminering som är förbjuden enligt diskrimineringslagen:

– Ett företag struntar i att intervjua Rüya eftersom hennes namn låter ”utländskt”.

– Bengt, som sitter i rullstol, får inte komma in på restaurangen för det är ”krångligt”.

– En bank vill inte låna ut pengar till Beata eftersom hon är ”för gammal”.

– Niklas och Stina har exakt samma arbetsuppgifter men får olika lön.

– En lärare retar Sanna för att hon bär slöja i klassrummet.

– En tandläkare vill inte ta emot Erik bara för han har klänning, smink och är ”konstig”.

Jämställdhet och

könsroller

Jämställdhet handlar om likabehandling mellan killar och tjejer, kvinnor och män. Könsroller är ett tydligt exempel på hur våra personliga egenskaper knyts till makt, möjligheter i livet och förväntningar på hur vi ska vara.

För drygt 100 år sedan hade kvinnorna i Sverige små möjligheter att styra över sina liv. Kvinnor förväntades vara hemma med barnen, sköta om sin man, städa och ta hand om hemmet. Männen skulle jobba, tjäna pengar och vara aktiva i samhället.

I dag har könsrollerna förändrats, men många gamla uppfattningar lever ändå kvar. Kvinnor och tjejer tar fortfarande större ansvar för barnen, matlagningen och hushållet. Männen har de flesta höga chefsposterna i samhället, trots att tjejerna ofta pluggar längre och har högre betyg.

Könsroller i massmedierna

Dagens könsroller påverkas mycket av de ideal och förväntningar som sprids via filmer, TV-serier, reklam och sociala medier. Killar och tjejer formas på olika sätt av de kläder, leksaker och fritidssysselsättningar som förknippas med könen. Det är tydligt att samhället visar att vissa saker är för tjejer och andra för killar – eller vad tycker du?

Om man jämför med många andra länder så är Sverige ett jämställt land. Hur ser arbetsfördelningen av hushållssysslor ut i din familj?

Könsroller och religion

För många människor i Sverige är frågor om jämställdhet och könsroller inte religiösa frågor. Att vi ska behandla killar och tjejer lika är självklart för oss. Det kan ingen gud eller religiös skrift ändra på.

I många andra länder är religionen fortfarande viktig när det handlar om könsroller. Det finns även många troende i Sverige som helst vill följa den egna religionens regler för vad killar och tjejer ska och får göra. Det kan gälla såväl kristna, judar och muslimer som buddhister och hinduer.

När man har undersökt vad människor i Sverige tycker om islam är det många som ansett att religionen förtrycker kvinnor. Samtidigt finns många muslimer i Sverige och i övriga världen som inte alls håller med om det. Det som är viktigt att lägga märke till är att det finns olika åsikter. Vad islam säger i frågor om jämställdhet och könsroller beror på vem man frågar. Antagligen spelar kulturen i ett visst land större roll för jämställdheten och könsrollerna än religionen.

Sammanfattning

@ Vår identitet påverkas mycket av de människor som vi umgås med, till exempel familj, vänner och kontakter i sociala medier.

@ Människor som tänker ungefär lika, talar samma språk och delar vissa vanor och normer delar samma kultur.

@ Kulturen kan bland annat vara kopplad till en folkgrupp eller en religiös grupp.

@ Missförstånd mellan människor med olika kulturer kallas ”kulturkrock”.

@ Kulturkrockar kan bero på missförstånd och okunskap, men också på verkliga skillnader i uppfattningen om normer och moral.

@ I Sverige är det förbjudet att diskriminera någon, det vill säga behandla någon sämre på grund av hens personliga egenskaper.

@ I Sverige har könsrollerna förändrats, men vissa gamla uppfattningar om vad män och kvinnor ska göra lever fortfarande kvar.

@ Inom alla religioner finns det människor som tycker att man ska följa religionens regler för vad killar och tjejer får göra.

Kapitel 2

Identitet och livsfrågor

Lika fast olika

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en kultur?

2. Förklara vad en kulturkrock är.

3. Vad kan en kulturkrock bero på?

4. I Sverige är det förbjudet att diskriminera någon. Vad betyder diskriminering?

5. Ge två exempel på diskriminering som är förbjuden enligt lagen.

6. Vad är skillnaden på jämlikhet och jämställdhet?

7. Ge ett exempel på hur könsrollerna har förändrats de senaste 100 åren.

8. De olika förväntningarna som finns på flickor och pojkar kan påverkas av olika saker. Nämn två.

Aktivitet

Könsroller

Fundera och diskutera

Börja med att läsa texten om könsroller i avsnittet. Fundera först enskilt över frågorna nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

a. Vilka anledningar kan det finnas till att vi behandlar killar och tjejer olika?

b. Varför finns det egenskaper som vi tycker hör samman med ett visst kön? Kan inte killar och tjejer vara helt lika?

c. Behandlas killar och tjejer på samma sätt? I skolan? Hemma? På fotbollsträningen? Ge exempel.

d. Hur ser det ut i TV och i tidningar – beskrivs tjejer och killar på samma sätt?

e. Varför är det fler killar än tjejer som spelar ishockey? Och varför ägnar sig tjejer i högre grad åt hästar?

f. Kan killar och tjejer vara kompisar på samma sätt som det är att ha en vän av samma kön?

Avsluta med att dela era tankar med resten av klassen.

Bilden: Symbolerna för tro (korset), hopp (ankaret) och kärlek (hjärtat). Uttrycket tro, hopp och kärlek kommer från Bibeln.

Livet, kärleken och döden

Människan är en social varelse. Ordet ”social” betyder ursprungligen ’sällskaplig’ eller ’vänskaplig’. Att vi är sociala varelser betyder alltså att vi är gjorda för att leva tillsammans med andra människor.

Ord och begrepp

Altruism innebär att sätta andras intressen framför sina egna.

Egoism innebär att bara tänka på att själv ha det bra och inte bry sig om andra.

Mobbning innebär att vara elak mot någon ofta och länge.

Obligatorisk betyder att det är något som man måste göra.

Pubertet är de förändringar som sker i kroppen och psyket när en människa blir könsmogen, det vill säga så vuxen att hen kan få barn.

Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.

Själ är i en del religioner den del av en människa som fortsätter att leva när kroppen dör.

Svartsjuka är en hemsk känsla som man kan få när man tror att en person tycker mer om eller älskar någon annan mer än en själv.

Uppståndelse är uppfattningen att någon som har varit död börjar leva igen.

Utfrysning innebär att någon stängs ute och inte får vara med i gemenskapen.

Vänskap och kärlek

Vänskap, sällskap och kärlek är väldigt viktigt för att vi ska må bra. Den som läser några böcker eller tittar på några filmer förstår snart att mycket av människors liv kretsar kring kärlek, vänskap och relationer till andra människor.

Vänskap och kärlek har också två sidor. Vi kan må väldigt bra av att umgås med de människor vi gillar bäst. Men det är också våra närmaste vänner, vår familj och de vi älskar som kan såra oss mest.

Ett recept på vänskap?

Hur ska en bra kompis vara? Och hur hänger egentligen kärlek och vänskap ihop? Här nedanför ser du saker som många säkert förknippar med vänskap och kärlek.

Vilka saker tycker du hör ihop med vänskap?

Tycker du att det finns en tydlig skillnad mellan att bara vara vän och att älska någon?

– Ärlighet.

– Att kunna lita helt på varandra.

– Humor.

– Att förstå varandra utan att behöva förklara.

– Längtan.

– Att alltid hoppas på det bästa för den andre.

– Svartsjuka.

– Kramar och kroppskontakt.

– Pirr i kroppen när man träffas.

– Att ställa upp när den andre behöver hjälp.

Kärleksbudskapet

Inom många religioner skiljer man mellan olika sorters kärlek. Först finns kärleken till vår egen familj och våra närmaste vänner. Sedan finns en högre, gränslös kärlek till alla människor, till det gudomliga och världsalltet.

I Gamla Testamentet i Bibeln står kärleksbudet. Kärleksbudet säger att du ”ska älska din nästa”. Det betyder just att vi ska ge kärlek till andra människor.

Enligt Nya Testamentet predikade Jesus också att vi ska ge kärlek även till ovänner – ja, till och med till våra fiender. Liknande tankar finns i hinduismen, buddhismen och andra trosuppfattningar. Genom att ge kärlek till alla vi möter och inte bara tänka på oss själva kan vi känna oss lite friare. Det är en stor tanke som är värd att pröva!

Att hjälpa andra människor utan att tänka på vad man själv tjänar på det kallas altruism. Altruism är motsatsen till egoism och själviskhet.

Att känna sig utanför

Den som själv väljer att vara för sig själv kan må bra. Ensamhet blir ett problem först när den inte är frivillig. Det märkliga är att vi kan känna oss som mest ensamma tillsammans med andra människor. Det kan hända när vi är i ett sällskap där vi inte känner någon. Det kanske är så att alla andra känner varandra. De leker och skrattar, men den som är utanför vågar inte säga något.

Många gånger är det svårt att komma in i en grupp och få nya vänner. Tänk hur det var när er klass träffades första gången. Det tog nog ett tag innan ni blev bekanta. Efter en tid blev en del av er goda vänner. Några kanske till och med blev kära?

Men det finns också situationer när en person inte tillåts vara med. De andra i gruppen kanske inte låtsas om den nya personen som vill in i gemenskapen. Vissa i gruppen kan vara taskiga och tydligt visa: ”Du är inte en av oss!” Mobbning och utfrysning förekommer bland både vuxna och barn.

Att känna sig utanför kan vara något av det värsta en människa kan uppleva. Det är ofta mycket värre att känna ensamhet när man är bland andra människor än att faktiskt vara ensam.

Någon att tala med Ibland behöver vi verkligen någon att tala med. Någon som lyssnar, tröstar och ger goda råd. Men ibland är det inte så lätt att tala med kompisar, föräldrar eller andra vuxna.

Du kan alltid kontakta Jourhavande kompis på Röda korsets ungdomsförbund eller BRIS (Barnens rätt i samhället).

Etiopiska pojkar gör ansiktsmålningar på varandra inför ett mandomsprov.

Från vaggan till graven

Över hela jorden finns särskilda riter som hänger samman med stora händelser i livet. Riterna äger ofta rum när livet går in i en helt ny fas.

Några exempel på så kallade övergångsriter:

– Nyfödda barn välkomnas genom dop, namngivning, omskärelse, hårklippning och andra typer av riter.

– I samband med puberteten är det vanligt med riter som visar att barnet har blivit vuxet. Det gäller exempelvis den kristna konfirmationen och judendomens bar mitzva/bat mitzva.

I vissa kulturer är det vanligt med mandomsprov.

– När två människor bestämmer sig för att leva tillsammans och bilda familj förekommer bröllop och andra fester för paret som gifter sig.

– När någon dör tar de efterlevande hand om kroppen och ordnar begravning eller andra riter som ett sista farväl.

Vissa riter och ritualer är religiösa. De nämns i religiösa skrifter och genomförs av präster, imamer eller andra personer som jobbar med andliga frågor. Många religiösa riter är obligatoriska för de troende. Det betyder att alla som hör till religionen förväntas genomgå riten.

Men det förekommer förstås också riter som inte alls har någon religiös betydelse. Även icke-troende kan ha fester och ceremonier i samband med stora livshändelser.

Riter är oftast något positivt, för både troende och icke-troende. Det kan kännas naturligt och bra att välkomna ett nytt barn eller ta farväl av den som dör. Men riter kan också kännas jobbiga eller vara smärtsamma. Det förekommer både religiösa och icke-religiösa riter som tvingar

människor att göra saker de inte vill.

Döden – och sen då?

Döden. Många blir oroliga bara av att uttala ordet. Ingen levande vet ju vad som händer när vi dör. Då är det lätt att bli rädd eller orolig. Vi oroar oss dessutom inte bara för vår egen död. Det kan vara minst lika skrämmande att våra vänner, föräldrar eller andra familjemedlemmar kommer att dö en dag.

Förr i tiden innebar konfirmationen att det var dags att flytta hemifrån och börja försörja sig själv.

Indiska kvinnor vid en traditionell hinduistisk begravningsceremoni.

Inom de stora religionerna finns olika uppfattningar om vad som händer efter döden:

– Judar, kristna och muslimer kan tro att människans själ färdas vidare efter döden, antingen till himlen eller till helvetet. Eller så får den döde vänta på uppståndelsen. Då kommer den döde att återuppväckas av Gud till evigt liv.

– Buddhister och hinduer tror på olika former av själavandring. Det betyder att människans själ vandrar vidare och återföds i en ny kropp på jorden.

De religiösa skrifterna kan tolkas på många sätt. Därför kan det finnas olika uppfattningar om döden inom en och samma religion.

Icke-troende kan ha väldigt olika uppfattningar om vad som händer när vi dör. Vissa tror att det inte händer någonting alls. Det blir precis som innan vi föddes: vi finns inte, känner inget och behöver inte vara rädda för något.

Andra icke-troende föreställer sig döden som en lång tunnel med ett ljus längst bort, där något okänt väntar.

Sammanfattning

@ Människan är en social varelse som är gjord för att leva tillsammans med andra människor.

@ Vänskap, sällskap och kärlek är viktigt för att vi ska må bra.

@ Ensamhet blir ett problem först när den inte är frivillig.

@ Övergångsriter firas när en människa går in i en ny fas i livet.

@ Det finns många uppfattningar om vad som händer efter döden, både bland troende och icke-troende människor.

Kapitel 2

Identitet och livsfrågor

Livet, kärleken och döden

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder begreppet ’social’ och att människan är en social varelse?

2. Ge exempel på vart du kan vända dig om du känner dig ensam, upplever mobbning eller behöver någon vuxen att prata med.

3. Förklara vad altruism är.

4. Vad är en övergångsrit? Ge två exempel på övergångsriter.

5. Det finns många uppfattningar om vad som händer efter döden. Nämn några exempel.

Aktivitet

Hälsningar från andra sidan Fundera

Nu ska ni få fantisera om vad som händer efter döden. Ingen vet ju säkert, så du kan skriva helt fritt eller ta hjälp av någon trosföreställning. Inom de stora religionerna finns olika åsikter om vad som händer när vi dör. Skriv och berätta för en kompis. Ta hjälp av följande frågor:

a. Vad tror du händer efter döden?

b. Var hamnar människan? Hur är det där?

c. Hänger själen och kroppen ihop?

d. Är du själv orolig för döden?

e. Har du varit med om att någon du känner har dött? Hur kändes det?

Om det känns jobbigt eller läskigt behöver du förstås inte svara på alla frågor.

Bilden: Många barn klär ut sig till påskkäringar, särskilt på skärtorsdagen eller påskafton. Traditionen har sina rötter i den gamla tron på häxor som flög till Blåkulla och festade med djävulen.

Religion och samhälle

Religionerna och kyrkan påverkar oss alla. Även människor som inte tror på någon särskild religion eller gud. Ibland kanske vi inte ens tänker på att ett visst hus, en högtid eller en idé från början har med religion att göra.

Ord och begrepp

Asatro är ett annat ord för fornnordisk religion, det vill säga den religion människor i Norden hade innan kristendomen kom hit.

Givmildhet innebär att en person gärna ger bort saker eller pengar.

Id al-fitr är en islamisk högtid som avslutar fastemånaden Ramadan.

Nouruz är nyåret enligt den persiska kalendern.

Reformationen var en utveckling inom kristendomen för att förändra kyrkan.

Teolog är en person som studerar vetenskapen om kristendomen.

Värdering är en uppfattning om vad som är bra eller dåligt.

Religionens betydelse

för samhället

Alla påverkas av religionen och kyrkan. Det gäller även människor som inte tror på någon särskild religion eller gud. Hur är det möjligt att påverkas av något som man inte tror på? Jo, det handlar om att religionen och kyrkan har påverkat samhällslivet genom hela historien. Vi kan se det på flera sätt:

– Många traditioner och högtider har sina rötter i religiösa riter och trosuppfattningar.

– Musik, litteratur, konst och annan kultur har alltid tagit intryck från världsreligionerna.

– Det finns även religiösa spår i form av kyrkor, andra byggnader, gravar och heliga platser.

– Religionen har även spelat en stor roll för politiken och samhällslivet i stort.

Svenska kyrkan ansvarade under lång tid för skolan och omsorgen om samhällets fattiga och sjuka. Redan i slutet av 1600-talet bestämdes att kyrkan skulle lära folket att läsa och ta hand om de fattiga. Långt in på 1900-talet fortsatte kyrkan att ta stort ansvar för både skolan och socialhjälpen. Först år 2000 skildes Svenska kyrkan och staten åt.

Kyrkoruin i Visby.

Kristna traditioner och tankar

Det kristna kyrkoåret påverkar vår vardag, oavsett om vi är troende kristna eller inte. Söndagen var de kristnas vilodag och gudstjänstdag. Söndagen är fortfarande röd dag i kalendern då de flesta är lediga. Även högtider som jul och påsk är nära förknippade med kristendomen.

Det finns även spår från tiden när Sverige var katolskt. Ett exempel är tiden kring fettisdagen, då många kalasar på semlor. Det är från början en katolsk tradition att äta fet mat precis innan fastan började. Självaste jultomten har sitt ursprung i det katolska helgonet Sankt Nikolaus, som förknippas med givmildhet.

Det kristna arvet kan finnas i våra tankar utan att vi ens vet om det. Många värderingar och idéer förs ju vidare från föräldrar till barn, generation efter generation. Ett exempel är uppfattningen att man ska jobba hårt och göra sin plikt. Många menar att det är ett ideal som kommer från teologen Martin Luther och reformationen på 1500-talet.

Inflytande från andra religioner

Kristendomen har haft stor påverkan på utvecklingen av samhället, våra traditioner och värderingar. Men även andra trosuppfattningar har satt spår i dagens samhälle.

Jul, valborgsmässoafton, midsommar och vissa andra högtider firades i vårt land långt innan Sverige blev kristet. Vikingarnas asatro finns kvar i namnen på veckans dagar: tisdag (Tyrs dag), onsdag (Odens dag), torsdag (Tors dag) och fredag (Friggs dag).

Även judendom och samisk religion har påverkat samhället. Det gäller främst för judar och samer, som är två av Sveriges fem nationella minoriteter.

Under de senaste 20 åren har även muslimer och andra religiösa grupper kommit till Sverige. Många svenskar firar därför nu även högtider som Id al-fitr och nouruz.

Religion, gemenskap och utanförskap

Religionen är också viktig för vår identitet. Identiteten handlar om vår personlighet, hur vi uppfattar oss själva och hur andra ser på oss.

De som tillhör samma religion känner ofta en särskild gemenskap och samhörighet. Det kan kännas tryggt att höra till en gemenskap med samma uppfattning om gott och ont, om livets mening, döden och andra stora frågor.

Fram till slutet av 1800-talet var det julbocken som delade ut julklappar i Sverige, inte jultomten.

Starka gemenskaper är oftast bra för de människor som ingår i gemenskapen. Men starka gemenskaper kan även betyda att människor stängs ute. Det är inte ovanligt att religion leder till missförstånd, maktkamp och svåra konflikter mellan olika religiösa grupper.

Sammanfattning

@ Alla i Sverige påverkas på något sätt av religionen och kyrkan, även de som inte är religiösa eller kristna.

@ Många svenska traditioner och högtider har sitt ursprung i kristendomen.

@ Flera andra högtider firades långt innan Sverige blev kristet.

@ Kulturen har genom hela historien inspirerats av religionen.

@ Svenska kyrkan ansvarade länge för skolan och för hjälp till fattiga och sjuka.

@ Många svenskar firar numera även icke-kristna högtider.

@ Människor med samma religion känner ofta gemenskap och samhörighet.

@ Stark gemenskap kan också leda till missförstånd och konflikter mellan olika religiösa grupper.

Den islamiska högtiden Id al-fitr firas hos en etiopisk familj i Stockholm.

Kapitel 2

Identitet och livsfrågor

Religion och samhälle

Instuderingsuppgifter

1. Alla i Sverige påverkas på något sätt av religionen och kyrkan, även de som inte är religiösa eller kristna. På vilket sätt?

2. Många svenska traditioner och högtider har sitt ursprung i kristendomen. Ge några exempel.

3. Svenska kyrkan ansvarade långt in på 1900-talet för två saker i samhället. Vilka?

4. Nämn några högtider som firades i Sverige långt innan landet blev kristet.

5. Många svenskar firar även ickekristna högtider. Ge ett exempel.

Aktivitet

Religionsspaning

Undersök

I den här övningen får ni gå på jakt efter religiösa spår i er omgivning. Bestäm i klassen hur länge jakten ska pågå. Sedan är det bara att öppna ögonen ordentligt och sätta igång!

Använd ett protokoll där ni skriver alla religiösa tecken ni kan få syn på.

Leta exempelvis efter:

– om ni ser att någon ska fira en högtid med religiös anknytning

– kyrkor, församlingshus och liknande

– ordspråk eller uttryck som har med religion att göra

– människor i ert samhälle som utövar sin religion

– religiösa symboler, tecken eller liknande

– om ni hör psalmer eller annan religiös musik

– målningar eller filmer med religiösa inslag

– gator, platser eller något annat som har fått namn efter en gud, ett helgon eller något annat som har med religion att göra

– kyrkogårdar eller andra heliga platser.

När ni är klara tar ni med protokollen till skolan och jämför:

a. Vilka spår hittade ni?

b. Vem hittade flest spår?

c. Vilka religioner och trosföreställningar är med i protokollet?

Kapitel 3

Religion i Sverige

Bilden: Vikingarnas resor gjorde att folket i Norden fick kontakt med människor i övriga Europa. Det var inte bara rikedomar som vikingarna förde med sig hem utan även nya tankar och berättelser, bland annat om Jesus och kristendom.

Sverige blir kristet

Under vikingatiden var fornnordisk religion den vanligaste religionen. I det här avsnittet ska vi titta på hur Sverige blev kristet och hur det förändrade samhället.

Ord och begrepp

Biskop är en präst som styr över ett stift.

Dop är en ceremoni då någon blir kristen och medlem i en kyrka.

Helgon är en person som har levt på ett religiöst och bra sätt och därför betraktas som helig.

Kloster är en plats där människor lever för att vara nära Gud.

Missionär är en person som arbetar för att få fler människor att tro på en religion.

Predika är att hålla ett tal om en text i Bibeln som en del av en gudstjänst.

Socken var ett område som hörde till en kyrka.

Stift är område som styrs av en biskop.

Tionde var en sorts skatt som man betalade till kyrkan.

Uppenbarelse är en upplevelse av att plötsligt förstå något, till exempel vad Gud vill.

Ärkebiskoparna under medeltiden var ofta mycket mäktiga. Vissa krigade till och med för att behålla sin makt.

Kristendomen kommer till Norden

Kristendomen kom till Sverige under vikingatiden. Då seglade många nordbor ut över haven till England, Frankrike och andra länder. Där fick de höra om Jesus Kristus. Folk sade att han var starkare och mäktigare än alla deras gamla gudar. En del av nordborna gick över till kristendomen och de tog med sig den nya tron hem.

Det kom också kristna missionärer till Norden. Den första hette Ansgar. Det skrevs en berättelse om hans liv redan på 800-talet. Ansgar var en munk från Tyskland och den tyske kejsaren hade gett honom i uppdrag att sprida kristendomen till människorna i Norden.

Ansgar reste till Sverige omkring år 830 och han kom till staden Birka på Björkö i Mälaren. Där gav svenskarnas kung honom tillstånd att predika. Det berättas att många omvändes till kristendomen och blev döpta.

Efter Ansgar kom andra missionärer till Sverige, från både England och Tyskland. Det finns många berättelser om dem, men allt som står skrivet är nog inte är helt sant.

Den helige David levde i Västmanland. Det sägs att han var så religiös och god att han kunde hänga upp sina vantar på en solstråle.

Den helige Sigfrid predikade kristendomen för smålänningarna och västgötarna. Det sägs också att han döpte kung Olof Skötkonung omkring år 1000. Det skedde i Husaby källa vid Kinnekulle i Västergötland. Dopet gjorde Olof till Sveriges förste kristne kung.

Från omkring 1050 blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige. Därefter har alla kungar i landet varit kristna.

Bilden ovan: Så här kunde man föreställa sig att det såg ut när Ansgar förde ut kristendomens budskap till folket i Norden. Tavlan är målad av konstnären Georg Pauli.

En person blir kristen genom att döpas. De första som blev kristna i Sverige döptes vid naturliga källor. När man byggde kyrkor skaffade man nästan alltid en dopfunt av sten som ett av de första föremålen i kyrkan. En dopfunt är alltså en stor skål som man kan fylla med vatten för att döpa en person. Denna dopfunt står i Hablingbo kyrka på Gotland.

Gammalt och nytt på samma gång

Missionärerna försökte ofta först övertyga kungen och andra mäktiga män att bli kristna. Om de blev kristna skulle antagligen de personer som de styrde över också vilja bli kristna. Tecknet på att en person blev kristen var att personen döptes. Den förste kungen i Sverige som blev döpt var alltså Olof Skötkonung i början av 1000-talet. Men kanske blev hans far Erik Segersäll döpt före honom.

Att man var döpt innebar inte alltid att man hela tiden följde den kristna tron. Under lång tid fanns den fornnordiska religionen kvar och människor trodde nog på både de fornnordiska gudarna och den kristna guden.

Mötet med fornnordisk religion

Det finns inga säkra uppgifter om att det förekom strider i Sverige mellan de kristna och anhängarna till den gamla religionen. Vi vet inte heller om någon tvingades att bli kristen. Så övergången till den nya tron verkar i stort sett ha gått fredligt till.

Kyrkor byggs

Landet delades in i områden som kallades socknar. Varje socken hade en kyrka och en präst. Många sockennamn från medeltiden lever kvar än i dag och många kyrkor som fortfarande används är byggda redan på 1200-talet och 1300-talet.

En biskop styrde över prästerna. Det område som lydde under biskopen kallades stift och den kyrka som låg i den stad där han bodde kallades domkyrka. Så är det också i våra dagar.

Den första domkyrkan i dåtidens Sverige låg i Skara. Sedan byggdes domkyrkor också i Linköping, Strängnäs, Västerås och Uppsala. År 1164 bestämde påven att biskopen i Uppsala skulle vara ärkebiskop. Det betydde att han skulle vara den högste ledaren för alla kristna i landet.

Mäktig kyrka

Kyrkan hade mycket makt och stora rikedomar, främst jord. Kungarna gav kyrkan mycket jord som tack för att kyrkan hjälpte kungarna. Dessutom slapp kyrkan för det mesta att betala skatt.

Många biskopar kom från de släkter som styrde Sverige, bland annat från Birger jarls släkt. Kungen kunde sprida information och ge order genom att prästerna talade om vad kungen ville under gudstjänsterna.

Fram till 1647 var Mariestad stiftsstad, det vill säga att en biskop bodde där. Sedan dess ingår Mariestad i Skara stift. Kyrkan i Mariestad kallas ändå fortfarande domkyrka.

Heliga Birgitta

Birgitta Birgersdotter, kallad heliga Birgitta, var en svensk författare på 1300-talet som skrev böcker om sina religiösa upplevelser. Hon blev också helgon och är ett av Europas skyddshelgon.

Birgitta föddes cirka 1303 och kom från en rik och mäktig familj. Hon gifte sig med Ulf Gudmarsson och fick åtta barn, bland andra Katarina av Vadstena. Efter mannens död reste Birgitta till Rom, där hon bodde i 25 år innan hon dog 1373.

Birgitta grundade en klosterorden som heter Birgittinorden. Det första av ordens kloster byggdes i Vadstena.

Birgitta skrev flera böcker som handlar om hennes uppenbarelser. Hon såg syner som hon menade var budskap och undervisning från Kristus och från Maria och andra helgon. Hon menade att synerna handlade om människornas situation i Europa på 1300talet. Ofta använde hon uttryck som passade väl in på kvinnornas värld.

Birgitta följde med i politiken i både Sverige och övriga Europa. Med hjälp av sina religiösa upplevelser talade hon om för politiska ledare och andra vad de borde göra.

En staty från 1400-talet som visar hur heliga Birgitta troligen såg ut. Statyn finns i Klosterkyrkan i Vadstena.

Förr i tiden betalade vanligt folk oftast skatt genom att ge en del av skörden eller en del av det kött, de ägg eller den fisk man ägde. Man brukar säga att de betalade ”in natura”. Tavlan är målad 1615 av den nederländske konstnären Pieter Bruegel den yngre.

Förändringar i samhället

Religionen var en viktig del av människors liv. Människor uppfattade att livet och naturen var gåvor från Gud och att sådant som hände berodde på att Gud grep in och antingen hjälpte eller straffade människor.

De som bodde i en socken betalade tionde till kyrkan. Det innebar att kyrkan skulle ha en tiondel av allt som bönderna producerade. En tredjedel av detta fick sockenprästen i lön. Resten delade man upp mellan kyrkan, biskopen och de fattiga i socknen. Socknen fick ansvar för att ta hand om de fattiga och sjuka som bodde i området.

För kvinnorna blev det stora förändringar när kristendomen kom. Tidigare hade en man kunnat ha flera fruar samtidigt. Det förbjöd kyrkan. Nu fick en man vara gift med en enda kvinna. Kyrkan förbjöd också tvångsäktenskap. Ingen far fick längre tvinga sin dotter att gifta sig med någon hon inte ville ha.

Eftersom äktenskapet var heligt tyckte kyrkan inte om att människor som inte var gifta fick barn. Sådana barn kallades utomäktenskapliga och de hade de svårt.

Gudstjänsten i centrum

Ett viktigt sätt att sprida kristendomen var att hålla gudstjänster med nattvard, böner, sång, bibelläsning, särskilda kläder för prästen och olika ceremonier. För många i Sverige liknade nog gudstjänsten ett spännande drama som de rycktes med av. Till en början fick man hålla

gudstjänst utomhus eller i något hus som man lånade. Så småningom byggde man kyrkor för att hålla gudstjänst i. De som var med på gudstjänsterna förstod nog inte så mycket av texterna och sångerna eftersom allt var på latin. Ofta predikade missionärerna på latin. De undervisade även om den kristna tron på latin, men antagligen hade de hjälp av tolkar som översatte vad de sa. Så småningom blev även svenskar präster och kunde undervisa på svenska.

Sammanfattning

@ Kristendomen kom till Sverige under vikingatiden och blev den viktigaste religionen omkring år 1050.

@ Den första kristna missionären i Sverige var den tyske munken Ansgar.

@ Missionärerna försökte först få kungen och andra mäktiga män att bli kristna.

@ Landet delades in i socknar med en kyrka i varje socken.

@ Ett stift var ett större område där det fanns en domkyrka och där en biskop styrde över prästerna.

@ Kyrkan var mäktig och rik och slapp betala skatt.

@ Heliga Birgitta grundade klostret i Vadstena och är ett av Europas skyddshelgon.

@ Kristendomen innebar stora förändringar i samhället, inte minst för kvinnorna.

@ Länge var de kristna texterna och sångerna som användes på latin.

Kapitel 3

Religion i Sverige

Sverige blir kristet

Instuderingsuppgifter

1. När kom kristendomen till Sverige?

2. Vad var det som gjorde att folk i Norden kom i kontakt med kristendomen?

3. Vem var den första kristna missionären i Sverige?

4. Vad var tecknet på att en person blev kristen?

5. Vilken var den första domkyrkan i dåtidens Sverige?

6. Vad var tionde?

7. Hur förändrades reglerna för äktenskap i samband med att Sverige kristnades?

8. Vad var ett viktigt sätt att sprida kristendomen?

9. På vilket språk hölls gudstjänsterna till en början i Sverige?

Aktivitet

När kom kristendomen till platsen där du bor?

Undersök

Ditt och klassens uppdrag är att ta reda på hur länge kristendomen har funnits på den plats där ni bor och hur det gick till när människorna blev kristna.

– Hur ska ni gå till väga för att ta reda på detta?

– Finns det information på internet?

– Kan det finnas en expert som kan berätta mer för er?

Diskutera med varandra och tillsammans med er lärare och fundera över vad det är ni behöver ta reda på.

Bilden: Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka, ligger i Gamla stan i Stockholm, precis bredvid slottet. Storkyrkan byggdes på 1300-talet och är den äldsta kyrkan i Stockholm.

Kristendomens betydelse i Sverige

Sverige har varit ett kristet land i mer än 1 000 år. Under flera hundra år hade den kristna kyrkan väldigt stor makt över samhället och vanliga människors liv i Sverige. Numera är Sverige ett av världens minst religiösa länder.

I det här avsnittet får du en överblick över kristendomens historia i Sverige och vad kristendomen har betytt för människor i landet förr och nu.

Ord och begrepp

Andakt är en typ av enklare gudstjänst i kyrkan eller hemmet.

Husförhör kallades det när prästen skulle kontrollera hur mycket människorna som bodde i församlingen kunde om kristendomen.

Kloster är en avskild plats där människor lever för att vara nära Gud och tjäna Gud eller för att leva enligt en religiös lära.

Reformationen var en utveckling inom kristendomen för att förändra kyrkan.

Reformator är en person som förändrar samhället.

Religionsfrihet innebär att man får ha vilken religion man vill, men också att man är fri att välja bort religion.

Socken var under medeltiden området runt en kyrka.

Väckelserörelser är kristna rörelser med många medlemmar som blivit omvända, alltså riktat in sitt liv mot Gud och börjat leva på ett nytt sätt.

Reformationen

Vid 1500-talets början var nästan alla svenskar katoliker. Påven i Rom var den högste ledaren för den katolska kyrkan. Kyrkan hade under flera hundra år vuxit sig väldigt stark och samlat på sig enorma rikedomar. Den hade mer makt än något enskilt kungarike.

Den katolska kyrkans budskap var svårt att ta till sig för de flesta människor eftersom biblarna som användes var skrivna på latin och alla gudstjänster hölls på latin. Vanliga människor förstod inte det språket.

Samtidigt som kyrkans makt växte under medeltiden ökade också kritiken mot kyrkan. De som kritiserade kyrkan kallades för reformatorer efter ordet reformera som betyder ’förändra’.

Reformatorerna var överens om att man bara kunde komma nära Gud genom att tro, inte genom att göra eller prestera något. Kristen tro skulle bygga på Bibeln och inte på vad påven sa. Gudstjänsten skulle hållas på landets språk, inte på latin. Under gudstjänsten var predikan viktig, alltså att prästen talade om Bibelns texter.

Påven levde i ofattbar lyx och det var dessutom vanligt att han struntade i kyrkans regler. Till exempel hade påven Alexander VI många älskarinnor och barn, fast påven skulle leva i celibat, det vill säga frivilligt avstå från att ha sex och att gifta sig. Alexander VI var påve när Martin Luther var ung. På bilden en scen från TV-serien The Borgias där skådespelaren Jeremy Irons föreställer Alexander VI.

Martin Luther

Den viktigaste reformatorn kom från Tyskland och hette Martin Luther. Han levde mellan 1483 och 1546. Luther var väldigt kritisk mot katolska kyrkans handel med så kallade avlatsbrev. Den innebar att man kunde betala pengar för att slippa kyrkans straff för något fel man hade gjort.

Enligt Luther skulle Bibeln översättas till det språk som folket talade och prästen skulle även predika på detta språk.

Luther sammanfattade sin kritik i 95 teser (påståenden). De här teserna spreds snabbt till andra personer som också började kräva att kyrkan skulle förändras.

Luther översatte själv Bibeln till tyska. Han skrev mängder av psalmer, predikade i kyrkorna och förklarade de tio budorden med enkla ord.

Det sägs att Martin Luther 1517 spikade upp ett papper med sina 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg där han var präst.

Martin Luther kritiserade bygget av den nya Peterskyrkan i Rom i en av sina teser.

Peterskyrkans kupol från insidan. Allt i kyrkan är väldigt lyxigt.

Flera miljoner människor besöker Peterskyrkan varje år.

På 1530-talet gjorde folket i Dalarna uppror när kung Gustav Vasa krävde att de skulle ge honom en kyrkklocka från varje kyrka i skatt. Upproret kallas klockupproret.

Reformationen i Sverige

I Sverige genomförde man reformationen i flera steg under 1500-talet.  Kung Gustav Vasa stöttade reformationen. Han ville bli ledare för kyrkan i stället för påven för att kunna använda kyrkans rikedomar och organisation till att kontrollera landet. Bland annat stängde han alla kloster och tog över klostrens mark och värdefulla föremål.

Kungen brydde sig mest om kyrkans makt och rikedomar. När det gällde att driva igenom reformationen i kyrkan var däremot bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri de viktigaste. De såg till att man firade gudstjänst på svenska och att Bibeln översattes till svenska. Man behöll dock mycket av det gamla sättet att fira gudstjänst.

Bibeln på svenska

Precis som andra protestanter hävdade Olaus Petri att Guds ”heliga ord skall kungöras och predikas på alla slags språk”. Självklart ville Herren ”att alla folk skall få kunskap om honom” – även svenskarna.

År 1541 var den första svenska översättningen av Bibeln färdig och varje socken var tvungen att köpa den. Översättningen kallas Gustav Vasas bibel. Den användes med små förändringar fram till 1917, då en ny översättning gjordes.

Den svenska Bibeln hade stor betydelse för det svenska skriftspråket. Tidigare hade det mesta skrivits på latin.

Målning från 1830-talet av Johan Gustaf Sandberg som visar hur den första fullständiga bibelöversättningen till svenska överlämnas till Gustav Vasa 1541.

Maktens kyrka

En av anledningarna till reformationen var att kyrkan hade för mycket makt och att vanligt folk inte kunde förstå vad som stod i Bibeln. Reformationen gjorde visserligen kristendomen lättare att förstå, men själva makten förflyttades bara från katolska kyrkan till kungar och furstar.

Kungen var nu kyrkans överhuvud och hävdade att han fått makten av Gud.

Enligt Luther skulle man fortsätta lyda överheten. Kungar som Gustav Vasa hävdade att det var Guds mening att folket skulle lyda dem.  ”All makt är av Gud” blev Gustav Vasas valspråk.

Husförhörens tid

Martin Luther skrev en lärobok om den kristna tron som heter Lilla katekesen. I Sverige var alla tvungna att lära sig vad som stod i den.

Den lutherska tron kom att genomsyra hela det svenska samhället. Svenska lagar tillkännagavs från predikstolarna och prästerna reste runt bland gårdarna och höll husförhör, där de tog reda på vad människorna kunde om katekesen.

De som inte kom regelbundet till gudstjänsten på söndagarna blev kallade till kyrkoherden för uppläxning och böter. Först när de så kallade väckelserörelserna växte fram på 1800-talet började den lutherska kyrkan förlora sin totala makt över det svenska folket.

Prästen höll husförhör med jämna mellanrum. Då kontrollerades hur bra de som bodde i hushållet kunde Luthers Lilla katekes.

Väckelsemöte på Friends Arena i Stockholm 2016. Gudstjänsterna i vissa frikyrkor är ofta livliga och människor kan visa starka känslor.

Från väckelse till religionsfrihet

Väckelsen var en rörelse som vände sig mot kyrkans starka makt. Folk började träffas i hemmen för att hålla egna religiösa sammankomster. Predikanterna hade oftast ingen prästutbildning.

Fram till 1858 var det olagligt att hålla sådana möten. Detta hade många struntat i. På väckelsemötena fick människor en helt annan gemenskap än de hade i kyrkan. De fick också möjlighet att dela känslor och prata om sin kristna tro på ett enklare språk.

Enligt väckelsepredikanterna var det viktigt att de troende hade en stark personlig tro. Att de var väckta. De ansåg också att människor skulle börja ta större ansvar för sina liv och till exempel sluta dricka alkohol.

Flera väckelserörelser var stränga. Lathet, drickande och spel var inget för en god kristen människa.

Frikyrkor

Till slut insåg statskyrkan och de styrande i landet att det inte gick att förbjuda människor att utöva sin tro som de ville. Ur väckelserörelsen föddes det nya kyrkor. Dessa kallades för frikyrkor.

Frikyrkor är självständiga religiösa organisationer. Ibland har de en egen tolkning av Bibeln och av vad som är viktigt i den kristna tron. Att bli medlem i en frikyrka bygger på att man har en personlig tro.

Exempel på stora frikyrkor i Sverige är Pingstkyrkan och Equmeniakyrkan.

Religionsfrihet

Sedan 1951 har vi en lag om religionsfrihet i Sverige. Alla har rätt att fritt utöva sin religion. Man har också rätt att inte tillhöra någon religion alls.

Fyra steg från enhetskyrka till religionsfrihet

1. På 1780-talet fick varje utländsk medborgare med icke-kristen tro tillåtelse att utöva sin religion i egen lokal.

2. År 1858 upphävdes förbudet mot religiösa möten som inte leddes av kyrkans präster.

3. År 1873 fick svenska medborgare rätt att utträda ur statskyrkan om de övergick till något annat godkänt kristet samfund.

4. Full religionsfrihet fick vi först 1951 . Då fick vi rätt att konvertera – gå över – till en annan religion. Vi fick också rätt att vara konfessionslösa – att stå utanför något samfund.

De flesta medlemmar i Svenska kyrkan har blivit döpta när de var barn.

En kyrka fri från staten

Det största religiösa samfundet i Sverige är Svenska kyrkan. Svenska kyrkan är en folkkyrka. En folkkyrka är ett kristet trossamfund där de flesta invånarna i ett land är medlemmar. Ofta blir man medlem i en folkkyrka genom att man döps som barn.

Sedan 1996 är det bara de som döps i Svenska kyrkan som blir medlemmar. Innan dess hade alla barn som fötts i Sverige automatiskt tillhört statskyrkan.

År 2000 avskaffades kyrkans rätt att ta ut skatt av alla svenskar.

I stället tas avgifter ut från kyrkans medlemmar. Statsbidrag betalas dock fortfarande ut för skötsel och underhåll av landets kyrkobyggnader.

Svenska kyrkan saknar i dag den starka bindning till staten som tidigare varit så speciell i detta land. Den blir mer lik andra kristna kyrkor.

Sammanfattning

@ Martin Luthers kritik av den katolska kyrkan ledde till reformationen.

@ Enligt Luther skulle Bibeln översättas till det språk som folket talade och prästen skulle även predika på detta språk.

@ I Sverige genomförde man reformationen under 1500talet. Kung Gustav Vasa ville använda kyrkans rikedomar och organisation till att kontrollera landet.

@ Gudstjänsterna började hållas på svenska och Bibeln översattes till svenska.

@ Religiösa andakter som leddes av predikanter utan prästutbildning var förbjudna i Sverige fram till 1858.

@ Inom väckelserörelsen var det viktigt att de troende hade en stark personlig tro. Folket skulle börja ta större ansvar för sina liv och till exempel sluta dricka alkohol.

@ Ur väckelserörelsen föddes det nya kyrkor som kallades för frikyrkor.

@ För att vara medlem i en frikyrka måste man ha en personlig tro.

@ Svenska kyrkan är en folkkyrka.

@ Sedan 1996 är det bara de som döps i Svenska kyrkan som blir medlemmar.

@ Innan dess hade alla barn som fötts i Sverige automatiskt tillhört statskyrkan.

Kapitel 3

Religion i Sverige

Kristendomens betydelse i Sverige

Instuderingsuppgifter

1. Vad var reformationen?

2. Vem var Martin Luther och vad var hans främsta kritik mot den katolska kyrkan?

3. Vilket språk ville reformatorerna att man skulle använda i Bibeln och under gudstjänster?

4. Varför stöttade kung Gustav Vasa reformationen?

5. Vad kallas den första Bibeln på svenska?

6. Vad hette den lärobok om den kristna tron som Martin Luther skrev och hur användes den i Sverige?

7. Vad menar man med ordet väckelserörelse?

8. 1951 kom lagen om religionsfrihet i Sverige. Vad innebär den?

9. Vad är en frikyrka?

Aktivitet

Intervju med Gustav Vasa

Agera och gestalta

Läs texten under rubriken Reformationen i Sverige

Kung Gustav Vasa var den som drev på reformationen i Sverige. Nu ska du få intervjua Gustav Vasa om hans tankar om reformationen. Skriv intervjufrågor. Ställ frågorna till en klasskamrat som ska ”vara och svara som” Gustav Vasa. Sedan byter ni roller. Nu är det du som ska svara på frågorna.

Exempel på frågor:

a. Varför ville du förändra kyrkan?

b. På vilket sätt ville du förändra kyrkan?

c. Vem hjälpte dig under reformationen?

d. Varför översattes Bibeln till svenska?

Bilden: Invandringen från olika delar av världen har gjort att de flesta religioner nu finns i Sverige.

Religionsfrihet och mångfald

Under de senaste 200 åren har religionens inflytande över samhället minskat i Sverige. Kyrkan har inte någon formell politisk makt längre. Den har heller inte något inflytande över skolan.

När religionens inflytande minskar i ett land brukar man säga att landet sekulariseras.

Ord och begrepp

Begravning är dels att lägga en död människa i jorden, dels den högtid där man tar farväl av den döde.

Ceremoni är en händelse som utspelar sig i en fast form och som har en bestämd betydelse.

Religionsfrihet innebär att man får ha vilken religion man vill, men också att man är fri att välja bort religion.

Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.

Samfund är en organisation av människor med en egen tolkning av kristendomen.

Sekularisering innebär en minskning av religionens betydelse och inflytande i samhället.

Sekulär betyder världslig och är motsatsen till andlig eller kyrklig.

Tradition är något som man gör på ett bestämt sätt därför att det brukar vara så, till exempel inom ett land eller inom en familj.

Det står inte i Bibeln vilken tid på året som Jesus föddes och det var inte förrän på 300-talet som kristna började fira jul. Troligen valdes 25 december för att man i romerska riket då firade ”den oövervinneliga solens födelsedag”.

Religionsfrihet

Sedan 1951 råder fullständig religionsfrihet i Sverige. Det innebär att alla medborgare får tro, eller inte tro, på vad de vill.

Religionsfriheten är en mänsklig rättighet. Det står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det står också i Europakonventionen och barnkonventionen.

Medlemskap i religiösa samfund är frivilliga och du har rätt att byta (konvertera) eller inte vara med i något samfund alls.

Religionsfriheten gäller för alla svenska medborgare förutom Sveriges statschef, kungen. Statschefen måste höra till Svenska kyrkan, det vill säga vara lutherskt kristen.

Religionsfrihet

Religionsfriheten innebär bland annat detta:

– Alla har rätt att utöva sin religion. Det kan till exempel vara att be eller att starta religiösa föreningar.

– Den som inte vill berätta om sin religion behöver inte göra det.

– Barn måste inte välja samma religion som sin familj.

– Alla har rätt att bli accepterade för sitt val av religion eller för sitt val att inte ha en religion.

– Alla har rätt att byta religion när de vill.

– Alla har rätt att fira religiösa högtider.

– Arbetsgivare ska vara öppna för att anställda utövar sin religion. Det kan innebära att bön under arbetstid är tillåtet när det inte stör arbetet. Samma gäller för att bära religiösa symboler eller kläder.

Sekularisering

Sekularisering betyder att religion blir mindre viktig i samhället och för människorna som bor där.

I dag är Sverige ett av världens mest sekulära länder. Det betyder att religion inte har så stor påverkan på samhället. Samhället är neutralt i förhållande till olika religiösa samfund.

Man brukar också säga att svenskar är sekulariserade. Det innebär att religion har liten betydelse för medborgarna jämfört med hur det ser ut i andra länder och i andra delar av världen.

Antalet personer som deltar i religiösa verksamheter som till exempel gudstjänster har under lång tid minskat. Många svenskar säger att de inte är religiösa och att religion inte har så stor påverkan på deras vardagsliv.

I Sverige är det vanligt med borgerlig vigsel, det vill säga att vigselförrättaren (den som håller i vigselceremonin) inte är präst eller representant för något annat religiöst samfund.

Ett liv utan religion

Många svenskar lever sina liv utan religiösa regler. Många kristna bildar familj utan att gifta sig och många låter bli att döpa sina barn. Men det är också många icke-religiösa som faktiskt väljer att gifta sig i kyrkan och döpa sina barn. Många riter har inte bara religiös mening utan är också betydelsefulla traditioner.

I det sekulära samhället skapas nya riter. Många som väljer att inte döpa sina barn håller i stället namngivningsfester. De som väljer att inte gifta sig i kyrkan kan välja en så kallad borgerlig vigsel.

När någon icke-troende har dött kan man anordna en borgerlig begravning. Den liknar en kristen begravning men har inget religiöst innehåll.

Även icke-religiösa människor kan tro på något efter döden. Undersökningar visar att många sekulära personer tror att själen föds igen. Själen kan bli energi i växter eller födas igen i en ny människa.

Religiösa högtider som jul och påsk firas av många icke-troende. Den religiösa meningen i högtiderna har då försvunnit.

Det finns också flera icke-religiösa högtider som firas av många i Västeuropa. Det är högtider som sekulära personer brukar fira. Några exempel är olika länders nationaldagar, nyårsafton, första maj, internationella kvinnodagen och i Sverige midsommar.

Midsommarstång. De flesta svenskar firar midsommar, men högtiden har inget religiöst innehåll.

Religiös mångfald

Samtidigt som den genomsnittliga svensken har blivit allt mindre religiös har den religiösa mångfalden blivit större i Sverige. Genom invandring av människor från olika delar av världen har andelen muslimer, buddhister, katolska kristna, ortodoxa kristna och många andra religiösa grupper ökat kraftigt i Sverige.

Nästan alla världens religioner finns i dag representerade i Sverige.

Islam i Sverige

De som tillhör religionen islam kallas för muslimer. Muslimerna är i dag den näst största religiösa gruppen i Sverige. Antalet muslimer har vuxit genom invandring från sydöstra Europa, Mellanöstern och Afrika.

I Sverige finns de flesta inriktningar av islam representerade.

Man uppskattar att mellan 150 000 och 200 000 personer i Sverige är medlemmar i någon islamisk församling. I flera svenska städer har det byggts moskéer de senaste årtiondena.

Judendom i Sverige

Judendomen har en lång historia i Sverige. Det har bott judar i vårt land i många hundra år och judarna är också en av våra fem nationella minori-

Islam är numera den näst största religionen i Sverige.

teter. Man uppskattar att det i dag bor cirka 20 000 judar i Sverige. Cirka 6 000 av dessa brukar vara med på gudstjänster och högtider.

Det finns synagogor i de större städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping.

Ortodoxa kristna i Sverige

Den ortodoxa kristendomen är en av kristendomens tre stora kyrkofamiljer. De andra två är de protestantiska kyrkorna och katolska kyrkan. De ortodoxa kyrkorna har sina rötter i Östeuropa, Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika. Det har funnits ortodoxa församlingar i Sverige sedan 1960-talet.

Man uppskattar att mellan 100 000 och 150 000 personer är medlemmar i någon ortodox kyrka i Sverige.

Katolska kyrkan i Sverige

Före reformationen på 1500-talet var alla svenskar katoliker. Efter reformationen förbjöds katolicismen i Sverige. Förbudet togs bort i slutet av 1700-talet.

Som en följd av invandringen till Sverige har antalet katoliker i Sverige ökat kraftigt från slutet av 1900-talet. Nu har de katolska kyrkorna över 120 000 medlemmar. Gudstjänster hålls på cirka 130 olika orter.

Det buddhistiska tempelbygget i Fredrika.

Buddhism i Sverige

Buddhister började organisera sig i Sverige på 1970-talet. Då var buddhisterna främst svenskar som hade konverterat till buddhismen. Därefter har

antalet buddhister ökat genom invandring från länder som Thailand, Sri Lanka och Vietnam. I dag finns det buddhistiska församlingar på ett hundratal platser i Sverige.

Man uppskattar att det finns cirka 50 000 buddhister i Sverige.

Sammanfattning

@ Religionsfrihet infördes i Sverige 1951.

@ Religionsfrihet är en mänsklig rättighet.

@ Sekularisering betyder att religion blir mindre viktig i samhället och för människorna som bor där.

@ Många svenskar lever sina liv utan religiösa regler men firar ändå högtider som från början är religiösa.

@ Nästan alla världens religioner finns i dag representerade i Sverige.

Kapitel 3

Religion i Sverige

Religionsfrihet och mångfald

Instuderingsuppgifter

1. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Ge tre exempel på vad religionsfrihet innebär.

2. För vem gäller inte religionsfriheten i Sverige?

3. Vad kallas det när religionen blir mindre viktig i samhället?

4. Ge exempel på icke-religiösa riter som skapas i det sekulära samhället.

5. Kan du nämna några exempel på icke-religiösa högtider som firas i Sverige?

6. Vad är anledningen till att den religiösa mångfalden har ökat kraftigt i Sverige på senare tid?

Aktivitet

Sekulära högtider

Reflektera och diskutera

Läs texten under rubriken Ett liv utan religion och fundera på följande frågor:

a. Vilken sekulär högtid är viktigast för dig och varför?

b. Behöver vi fler sekulära högtider och vilka skulle det i så fall vara?

Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

Judendomens kärna

Judendomen är en mycket gammal religion. Precis som kristendomen har den sina rötter i det som i dag är Israel och Palestina i Mellanöstern. Judendomen är den äldsta av de tre religionerna judendom, kristendom och islam.

Ord och begrepp

Diaspora innebär att en grupp människor som tillhör en religion eller ett folk lever utanför sitt ursprungliga område och i ett land där de flesta tillhör en annan religion eller ett annat folk.

Förbund är ett slags avtal, i detta fall mellan Gud och folket Israel, det vill säga judarna.

Förintelsen är en benämning på nazisternas folkmord på judar och vissa andra grupper.

Getto är en stadsdel där det endast bor en viss grupp människor som ofta är isolerade från omgivningen.

Jude är dels en person som tillhör folket judar, dels en person som har judendom som religion.

Profet är en person som anser att hen fått i uppdrag av en gud att föra fram gudens budskap.

Moder till två religioner

Judendomens heliga skrift Tanakh innehåller samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln. Enligt Tanakh bygger den judiska religionen på ett förbund som Guds utsände Mose hjälpte till att sluta mellan Israels folk och Gud. Gud lovade att skydda folket om de levde efter Guds lagar. Det viktigaste inom judendomen är därför att leva som jude och följa judisk lag.

Judendomen har kallats ”moder till två religioner” eftersom både kristendomen och islam har sina rötter i den judiska tron. De tre religionerna har stora likheter:

– De tror bara på en Gud.

– De stödjer sig på en helig bok som innehåller Guds budskap till människorna.

– De har flera gemensamma profeter.

Den heliga skriften Tanakh har stor betydelse för religiösa judar.

Davidsstjärnan är den främsta symbolen för judendomen och finns på Israels flagga. Den har fått sitt namn efter Israels kung David.

Viktiga ord

En profet är en person som anser att hen fått i uppdrag av en gud att föra fram gudens budskap. Mose, Abraham och Jesus är alla viktiga profeter. Inom islam är Muhammed den viktigaste profeten.

Förbund är ett ord som beskriver förhållandet mellan Gud och människor. Man skulle kunna kalla det för ett avtal mellan Gud och människorna. Ordet används främst inom judendomen och kristendomen.

Diaspora innebär att en grupp människor som tillhör en religion eller ett folk lever utanför sitt ursprungliga område och i ett land där de flesta tillhör en annan religion eller ett annat folk.

I dag används ordet diaspora om judar som lever utanför Israel, men även om flera andra grupper som av olika anledningar har lämnat det område de ser som sitt hemland. Världens största diaspora är människor som har sina rötter i Indien.

Judar fick inte lov att bo i Sverige förrän 1775 och de fick inte samma rättigheter som andra svenska medborgare förrän 1870.

Ett folk och en religion

Att vara jude innebär att vara en del av det judiska folket. Namnet Israel syftar både på landet Israel (som bildades 1948) och på folket Israel (israeliterna).

Jämfört med andra världsreligioner som kristendom eller islam är judendom en liten religion sett till antalet utövare. Ändå finns det judar i nästan hela världen. En anledning till detta är att judar har utsatts för olika typer av förföljelser genom historien och därför tvingats flytta till nya platser.

När man talar om den judiska diasporan syftar man på just det att judarna är utspridda över hela världen.

Judar har genom historien utsatts för förföljelser och tvingats leva på flykt. Man brukar säga att diasporan inleddes när romarna invaderade judarnas heliga stad Jerusalem år 70 efter Kristus. Romarna förstörde templet i staden och fördrev judarna som bodde där.

Judarna spreds runt Medelhavet. Vissa tog sin tillflykt i Europa medan andra sökte sig till andra delar av Mellanöstern och en del flyttade till Nordafrika. Trots att de var utspridda i världen och ofta levde i små grupper glömde judarna inte bort sina traditioner, sin tro eller sin historia.

Förföljelser i Europa och Ryssland

Judarnas historia i Europa och Ryssland är särskilt hemsk.

Många judar tvingades att bo i särskilda stadsdelar, som kallades getton. De förbjöds att äga jord och beskylldes för att ha avrättat Jesus Kristus. I medeltidens kristna Europa utsattes de för grymma förföljelser, särskilt under tider med svält eller pest.

Under 1700-talet och 1800-talet ledde förföljelserna av judar i Europa och Ryssland till att många judar valde att flytta till USA.

Under tidigt 1900-tal började en liten men betydelsefull utvandring till Palestina – det gamla hemlandet.

Förintelsen

Under 1920-talet och 1930-talet förvärrades judarnas situation i Europa. Värst blev det i Tyskland, där nazisterna under ledning av Adolf Hitler tog makten 1933. Nazisterna gav judarna skulden för mycket som de ansåg gått fel i Tyskland. Dessutom var de rasister och påstod att judar var en sämre ”ras” än de som nazisterna såg som äkta tyskar. Nazisterna började misshandla judar, slå sönder judiska affärer, bränna böcker av judiska författare och stifta lagar som tog ifrån judar deras rättigheter som medborgare.

Efter att andra världskriget brutit ut 1939 inleddes det folkmord som kallas förintelsen. Det innebar att omkring 6 miljoner judar mördades av nazisterna, bland annat i så kallade förintelseläger, till exempel Auschwitz.

Västbanken

Tel Aviv

Jerusalem

Eilat

Israel i dag. De gröna områdena är Palestina. Israel ockuperar stora delar av Västbanken.

Staten Israel

Efter mardrömmen i Europa under andra världskriget blev en egen nation den enda trygghet som många judar kunde tänka sig.

Staten Israel bildades 1948 av judar som bodde i Palestina. Många judar såg detta område som sitt naturliga hemland. Problemet är att det redan bodde många andra människor, framför allt araber, i området.

EGYPTEN

Gazaremsan Gaza

ISRAEL

JORDANIEN

SYRIEN

LIBANON

SAUDIARABIEN

Jeriko

Dessa kände sig inte välkomna i det nya judiska landet.

Tanken var att en arabisk stat samtidigt skulle utropas i det som i dag är Palestina, men det gjordes inte. Israels grannländer, som också dominerades av araber, accepterade inte heller det nya landet.

Frågan om den nya judiska staten Israel blev därför väldigt konfliktfull. Flera krig följde på grund av det, och än i dag är frågan om vem som har rätt till ett eget land i området aktuell.

Hatet och förföljelserna mot judar har heller inte upphört, även om det är bättre i dag än förr i tiden.

Det går inte att förstå judendomen utan att förstå det judiska folkets historia.

Sammanfattning

@ Judendomens heliga skrift Tanakh innehåller samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln.

@ Judendomen bygger på ett förbund som Mose hjälpte till att sluta mellan Israels folk och Gud.

@ Det viktigaste inom judendomen är att leva som jude och följa judisk lag.

@ Kristendom och islam bygger på judendom och de tre religionerna

har mycket gemensamt.

@ Sedan år 70 efter Kristus lever de flesta judar i diaspora, det vill säga utanför judarnas ursprungliga hemland i dagens Israel och Palestina.

@ Genom historien har judar utsatts för förföljelse och under förintelsen mördades cirka 6 miljoner judar.

@ Staten Israel bildades 1948 och det har lett till konflikter som pågår än i dag.

Kapitel 4

Judendom

Judendomens kärna

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas judendomens heliga skrift?

2. Vad menas med förbund och vilket förbund bygger judendomen på?

3. Vad är det viktigaste för en jude att göra enligt judendomen?

4. Vilka tre likheter finns mellan judendomen, islam och kristendomen?

5. Vad menas med ”den judiska diasporan”?

6. Vad var förintelsen?

7. När bildades staten Israel? Varför har det gett upphov till allvarliga konflikter och krig?

Aktivitet

Vad vet du om judendomen just nu? Sammanfatta och diskutera

Vad tänker du på när du hör ordet judendom? Innan du börjar läsa och lära dig nya saker om judendomen är det bra att fundera över vad du känner till sedan tidigare.

a. Sitt en liten stund och blunda. Skriv sedan ner alla ord du kommer att tänka på eller rita enkla bilder av det du ser framför dig. Här finns inga rätt eller fel!

b. Titta sedan på följande frågor. Är det något av detta som du redan har skrivit ner? Eller kommer du på fler saker? Skriv ner dem också.

– Vad heter judendomens heliga skrift?

– Vilka personer är viktiga inom judendomen?

– Vilka är judendomens viktiga platser?

– Vad kallas de som är troende?

– Vad tror dessa människor på?

c. Jämför dina anteckningar med en kompis och prata om vad ni har skrivit och ritat. Finns det något ni vill ändra eller lägga till i era anteckningar? Finns det något ni vill ringa in som verkar vara extra viktigt?

d. Välj tillsammans tre saker som ni tycker verkar vara det viktigaste i judendomen.

e. Samla klassens förkunskaper som nyckelord på tavlan. Vilka tre saker har ni valt i era smågrupper?

Diskutera sedan i klassen:

– Judendomen är nära besläktad med två andra religioner. Vilka då? Känner ni till vad dessa tre religioner har gemensamt?

Bilden: Torarullar är bokrullar av pergament där de fem Moseböckerna finns nedskrivna. När man läser rullar man ut pergamentet från ena trästaven och vrider upp det på den andra.

Tanakh, Abraham och Mose

Judendomens heliga skrift kallas Tanakh. Ibland säger man också den judiska bibeln. Det är nästan samma bok som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln. Namnet kommer från de inledande bokstäverna i de tre delarna: Tora (’Lagen’ på hebreiska), Neviim (’Profeterna’) och Ketuvim (’Skrifterna’).

I Tanakh finns bland annat berättelserna om Abraham och Mose. Dessa berättelser är viktiga för både judar och kristna.

Ord och begrepp

Arken var ett fartyg som Noa byggde när Gud lät översvämma jorden.

Förbund är ett slags avtal, i detta fall mellan Gud och folket Israel, det vill säga judarna.

Hebreiska är ett språk som Tanakh skrevs på och som är officiellt språk i staten Israel.

Nomader kallas folk som inte är bofasta utan flyttar från plats till plats.

Pergament är ett bearbetat djurskinn som man förr skrev texter på.

Profet är en person som anser att hen fått i uppdrag av en gud att föra fram gudens budskap.

Stam är en grupp människor som hör ihop genom att de bor i samma område och har en gemensam kultur.

Tanakh är judendomens heliga skrift och består av Lagen, Profeterna och Skrifterna.

Änglar är övernaturliga väsen som tjänar Gud, till exempel genom att lämna över budskap.

Tanakh och Gamla Testamentet

Judarnas heliga skrift Tanakh har samma innehåll som Gamla Testamentet i den kristna bibeln. Enda skillnaden är att böckerna i Tanakh står i en delvis annan ordning än i Bibeln.

Tanakh handlar mest om Israels folk, alltså judarna. Bibelns andra del, Nya Testamentet, handlar främst om Jesus och om de första kristna.

Det är viktigt att veta att Tanakh och Bibeln består av många olika texter som har skrivits under flera hundra år. Sedan har judar och kristna bestämt vilka texter som ska ingå i Tanakh och Bibeln.

Tanakh/Gamla Testamentet innehåller historiska berättelser, poetiska texter, psalmer och berättelser om de judiska profeterna.

Texterna i Tanakh/Gamla Testamentet skrevs från början på hebreiska. Hebreiska är i dag officiellt språk i Israel.

Den judiska bibeln

I Tanakh berättas om hur Gud skapade världen, om de två första människorna, Adam och Eva, om Noa och hans ark och om många andra personer som är viktiga för judendomen. Två av de allra viktigaste är Abraham och Mose. Andra viktiga personer är David, kungariket Israels mest kände kung, och profeterna.

Moseböckerna är särskilt viktiga. I dem står det om Guds förbund

Torarullar är ofta rikligt utsmyckade och ligger i dyrbara fodral.

med Israels folk. De innehåller också en mängd lagar och regler kring hur folket skulle offra, äta, göra vid sjukdomar, ordna saker mellan man och kvinna, straffas för synder med mera.

Judarna kallar denna del av Tanakh Tora, vilket ungefär betyder ’lära’ eller ’undervisning’. Genom årtusenden har judarna sett det som en stor ära att ansvara för Tora. Gud gav lagarna till människorna för att Gud älskade dem. Att studera lagarna är att besvara Guds kärlek. Att ta fram Tora är därför höjdpunkten under en judisk gudstjänst.

Ormen sa till Eva att hon och Adam inte alls skulle dö om de åt frukten från kunskapens träd, utan bli som gudar med kunskap om gott och ont.

Skapelsen

Enligt Tanakh skapade Gud världen på sex dagar och på den sjunde dagen vilade han. De första människorna hette Adam och Eva och de levde i paradiset Edens lustgård. Där fick de äta av alla frukter, men om de åt av frukten som växte på kunskapens träd skulle de dö. Den listiga ormen lurade dem att äta av frukten och då upptäckte de att de var nakna. Gud straffade Adam och Eva genom att kasta ut dem ur paradiset.

Noa

När Gud såg allt ont som människorna gjorde ångrade han att han hade skapat dem. Han bestämde sig för att skicka en syndaflod, en stor översvämning, för att döda alla människor. Men han varnade Noa och sa åt honom att bygga ett stort fartyg, en ark. Noa skulle ta med sin familj och en hane och en hona av alla djur. Gud lät det regna tills hela jorden var översvämmad. Människorna och djuren ombord på arken överlevde men alla andra levande varelser dog.

Abraham

Judarnas äldsta berättelser är från deras tid som nomader.

Då fanns ännu inget judiskt folk. Man talar i stället om hebreiska stamfolk, judarnas förfäder.

Varje stam hade en hövding. Han bestämde vilken gud som skulle dyrkas. Guden gav stammen trygghet.

Abraham var en stamhövding som blev beordrad av Gud att bege sig till landet Kanaan. Där skulle hans folk växa sig stort och ledas av kraftfulla kungar.

Abraham och hans fru Sara hade inga barn. Sara föreslog att Abraham skulle gifta sig med hennes tjänstekvinna Hagar också. Hagar födde en son som fick namnet Ismael. Han räknas som arabernas stamfader.

Trots att Abraham och Sara var mycket gamla fick de till slut en son, Isak, som i sin tur fick sonen Jakob. Abraham, Isak och Jakob kallas för patriarkerna och räknas som judarnas stamfäder.

Abraham prövas av Gud

Enligt berättelserna i Tanakh sa Gud till Abraham att han skulle offra Isak, alltså döda honom. Precis när Abraham var på väg att döda Isak stoppade en av Guds änglar honom. Abraham hade visat att Gud betydde mer för honom än hans älskade son.

Enligt islam var det i stället Ismael som Abraham skulle offra.

Josef

Jakob hade tolv söner. Den näst yngste hette Josef (Jakobs son) och han var Jakobs favorit. De andra bröderna hatade Josef och sålde honom som slav till Egypten, men de lurade i Jakob att Josef hade blivit uppäten av ett rovdjur.

Josef kunde tyda drömmar. På så sätt förstod han att Egypten skulle drabbas av dåliga skördar i sju år. Farao (kungen) gav då order om att man skulle spara mat som skulle räcka under de åren. Josefs far och bröder kom till Egypten för att köpa säd och till slut flyttade Jakob med sin familj till Egypten.

En ängel stoppar Abraham när han är på väg att offra sin son Isak.

Landet med många namn

Kanaans land hette det när Abraham vandrade runt med sina boskapshjordar på 2000-talet före Kristus. Så hette det också när hans släktingar återvände från slaveriet i Egypten 1200 före Kristus.

Palestina omnämns inte i Tanakh. Det var grekerna som omkring år 200 före Kristus började använda ordet Palestina om det landområde som både judar och araber gör anspråk på i dag.

Israel är enligt Tanakh namnet på den nation som skapades av släktingar till Jakobs tolv söner som erövrade landet Kanaan på 1200-talet före Kristus. Jakob hade fått namnet Israel av Gud.

Staten Israel utropades 1948.

Det finns en växt som heter Moses brinnande buske och flera växtarter som kallas Moses stentavlor.

Mose räddades från döden genom att hans mamma la honom i en korg som hon gömde i vassen.

Mose

Den kanske viktigaste berättelsen i Tanakh och Gamla Testamentet är den om Mose. Mose fick i uppdrag av Gud att leda det judiska folket ut ur Egypten, där de hölls i fångenskap, och hem till Kanaans land. Judarnas påsk firas till minnet av slaveriet och uttåget ur Egypten.

Uttåg ur Egypten och förbund med Gud

Med tiden blev israelerna slavar i Egypten. Eftersom de nu hade blivit så många blev farao orolig. Han bestämde att alla nyfödda israeliska pojkar skulle kastas i floden Nilen. Men en kvinna räddade sin son genom att lägga honom i en korg som hon gömde i vassen. Faraos dotter hittade och adopterade pojken, som fick namnet Mose.

När Mose blivit stor visade Gud sig för honom som en brinnande buske. Gud gav Mose i uppdrag att leda Israels folk ut ur Egypten och föra dem till Kanaans land. När farao vägrade att låta israelerna lämna Egypten såg Gud till att tio ”plågor” drabbade landet. Han förvandlade allt vatten till blod och skickade sjukdomar och naturkatastrofer, bland annat gräshoppor som åt upp alla växter i landet. Men det var inte förrän Gud såg till att alla förstfödda egyptier (djur och människor) dödades som farao frigav Israels folk.

Israelerna vandrade därefter i öknen i 40 år. Under denna tid visade sig Gud för Mose på berget Sinai, där han gav Mose två stentavlor med de tio budorden (tio Guds bud). Det är tio regler för hur människan ska vara mot Gud och mot sina medmänniskor. Mose fick också Tora, alltså de lagar som israelerna skulle följa, och Gud slöt ett förbund med folket. Judarna skulle lyda Guds lag och i utbyte skulle de vara hans utvalda folk. Judendomen bygger på det förbundet och även kristna anser det som mycket viktigt.

Mose nådde inte ända fram till det förlovade landet. Han fick se in i landet men Gud lät honom inte komma dit innan han dog. De israeliska stammar som Mose lett genom öknen hade då verkligen svetsats samman till ett folk. Ännu viktigare var att Israels folk hade ingått ett förbund med Gud.

Tio Guds bud

1. Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig.

2. Du ska inte missbruka, Herrens, din Guds namn.

3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.

4. Visa aktning för din far och din mor.

5. Du ska inte dräpa.

6. Du ska inte begå äktenskapsbrott.

En av Gamla Testamentets dramatiska berättelser är den när Mose under flykten från Egypten passerar genom Röda havet. Gud hjälper Mose och hans folk att passera genom att dela havet så att israelerna kunde ta sig över.

Du ska inte stjäla.

Du ska inte vittna falskt mot din nästa.

Du ska inte ha begär till din nästas hus.

Du ska inte ha begär till din nästas hustru, eller hans slav eller slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

David

Ungefär år 1000 före Kristus blev Israel ett mäktigt rike. Den mest kände kungen är David. Han var från början en herdepojke som besegrade den jättelike fienden Goljat (Goliat), som han dödade med en sten från sin slunga.

David var också en duktig musiker och enligt traditionen var det han som skrev de flesta av psalmerna i Psaltaren, som är en av delarna i Tanakh/Gamla Testamentet.

Efter David blev hans son Salomo kung. Salomo ansågs vara mycket vis och det sägs att det var han som skrev de flesta av de visdomsord som finns i Ordspråksboken, som också är en del av Tanakh. Det var Salomo som lät bygga det första templet i Jerusalem.

Sammanfattning

@ Judendomens heliga skrift heter Tanakh, som består av Lagen, Profeterna och Skrifterna.

@ Tanakh har samma innehåll som Gamla Testamentet i Bibeln.

@ Lagen (Tora) består av Moseböckerna och innehåller lagar och regler för hur judar ska leva.

@ Abraham, Isak och Jakob kallas patriarkerna och räknas som judarnas stamfäder.

@ Mose ledde israelerna ut ur fångenskapen i Egypten och fick lagen av Gud.

@ Gud och det judiska folket slöt ett förbund.

@ Enligt Tanakh gavs Kanaans land (dagens Israel och Palestina) till judarna av Gud.

Kapitel 4

Judendom

Tanakh, Abraham och Mose

Instuderingsuppgifter

1. Vilka tre delar består den heliga skriften Tanakh av?

2. Vad heter Lagen med ett annat ord och vad innehåller den?

3. Vem var Abraham och vad blev han beordrad av Gud att göra?

4. Vilka räknas som judarnas stamfäder och vad kallas de med ett annat ord?

5. Vad var Moses uppdrag?

6. Vilken högtid firas till minne av det uppdraget?

7. Vad gav Gud till Mose under vandringen genom öknen och varför?

Aktivitet

Talkshow med Abraham och Mose

Gestalta och redovisa

Tillsammans med några kompisar ska du göra en intervju med Abraham och Mose i en så kallad talkshow inför klassen. Inför redovisningen ska ni göra följande:

a. Bestäm vem som är programledare, Abraham och Mose. Om ni är fler i gruppen kan någon vara till exempel

Sara eller Isak också.

b. Förbered frågor genom att samla

fakta om personerna i texten och bland nyckelorden. Tänk på att både du som intervjuar och ni som ska svara behöver läsa på, så att ni vet vad ni kan fråga om eller vad ni kan svara!

Exempel på ämnen ni kan prata om:

Abraham – Kanaans land.

– Abrahams familj.

– När Abraham skulle offra Isak.

Mose

– Fångenskapen i Egypten.

– När Mose delade Röda havet.

– När Mose tog emot tio Guds bud.

Tips inför intervjun:

– Var inte rädda för att använda humor och frågor som ”Hur kändes det?”

– Utgå från fakta men använd också fantasin när ni inte vet säkert hur det var.

– Börja intervjun med att programledaren kort presenterar sina gäster innan de kommer in.

– De par som vill kan spela upp sin pjäs inför resten av klassen eller filma och visa.

Bilden: En chanukkaljusstake har åtta ljus – ett för varje dag under högtiden. På ljusstaken brukar också finnas ett extra ljus. Det är ett hjälpljus som används när man tänder de andra ljusen.

Judiska högtider

Inom judendomen firas de flesta högtider i hemmen. Högtiderna är ofta kopplade till olika händelser i det judiska folkets tidiga historia. Påsken, pesach, firas till minne av det judiska folkets uttåg ur Egypten. Lövhyddohögtiden, sukkot, firas till minne av vandringen genom öknen och ljusfesten chanukka firas för att minnas återinvigningen av templet i Jerusalem.

Varje fredag inleder judarna sabbaten, vilodagen. Sabbaten avslutas på lördagen.

Ord och begrepp

Chanukka (ljusfesten) firas till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem.

Försonas betyder att bli vänner igen.

Jom kippur (försoningsdagen) är en högtid när man ska be om förlåtelse och försonas.

Osyrat bröd är bröd som inte har jäst.

Pesach är den judiska påsken som firas till minne av judarnas befrielse från slaveriet i Egypten.

Rosh hashana är det judiska nyåret.

Sabbat är den judiska vilodagen.

Sukkot (lövhyddohögtiden) firas till minne av judarnas flykt från Egypten.

Tanakh är judendomens heliga skrift.

Sabbaten – vilodagen

Inom judendomen är veckans höjdpunkt sabbaten. Sabbaten börjar på fredagskvällen och slutar när solen går ner på lördagen. Under sabbaten ska man inte arbeta och därför kallas den också för vilodagen.

Tanken om den heliga vilodagen går tillbaka till skapelseberättelsen i Tanakh/Bibeln. Där står att när Gud hade skapat världen på sex dagar ägnade han den sjunde dagen åt vila. Sabbaten är en hyllning till skapelsen.

När sabbaten inleds på fredagskvällen förbereds ett judiskt hem ofta till fest. Familjesammanhållning är viktigt och det är bra om alla kan vara med och hjälpa till. Maten ska helst stå färdig när vilan inleds tjugo minuter före solnedgången. Därefter får inget arbete utföras.

Till fredagsmiddagen tänder man särskilda sabbatsljus och läser korta texter ur Tanakh.

Förutom familjemiddagen är det också vanligt att judar besöker synagogan under fredagen och lördagen. På lördagen avslutas sabbaten med en speciell gudstjänst.

När sabbaten närmar sig sitt slut önskar man varandra en trevlig vecka.

En judisk familj ber tillsammans under högtiden chanukka.

Påsken

Påsken är en viktig högtid för judar. Den firas dock av en annan anledning än inom kristendomen. Den judiska påsken firas till minne av judarnas befrielse från slaveriet i Egypten.

Pesach – som högtiden heter på hebreiska – betyder ’gå förbi’ och syftar på att Gud räddade judarna när han hämnades på egyptierna och dödade alla förstfödda. I Andra Moseboken kan man läsa om att den dödsängel som Gud sände ut till egyptierna gick förbi de dörrar som märkts med lammblod.

En viktig händelse under firandet är påskmåltiden. Maten ska på olika sätt påminna om det som judarna upplevde i Egypten. Lamm äter man till exempel för att det påminner om det lamm som judarna offrade och vars blod de märkte sina dörrar med. Ett osyrat (ojäst) bröd för tankarna till det bröd som bakades i hast inför flykten och som inte hann jäsa.

De tunna ojästa brödkakorna som äts vid pesach, den judiska påsken, kallas matza.

Påsken är först och främst en familjefest. När en familj sätter sig till bords ligger en tunn bok vid allas tallrikar. Boken heter Haggada och innehåller just de texter i Tanakh som berättar om befrielsen. Det anses viktigt att barnen lär sig om folkets historia.

Att städa inför pesach

Innan firandet av pesach kan börja måste man städa huset väldigt noga. Förutom att hemmet ska bli rent och fint inför festen ska man också ta bort alla rester som finns av bröd, mjöl och andra jästa matvaror. Allt porslin och alla köksredskap måste bytas ut mot andra redskap för att man inte får äta något som har varit i kontakt med jäst.

Judiska affärer täcker för alla hyllor där det vanligtvis finns bröd och andra varor som innehåller jäst och mjöl. Det finns inget vanligt bröd att köpa under de sju dagar som firandet pågår. Under pesach äter man inget syrat bröd, chametz, i stället äter man osyrat bröd, matza.

Den judiska påsken pesach kallas därför också för ”det osyrade brödets högtid”

Sukkot – lövhyddohögtiden

En annan högtid som judarna firar för att minnas förfädernas flykt från slaveriet i Egypten är sukkot – lövhyddohögtiden. Till den bygger familjer en enkel koja (hydda) med ett tak av löv utomhus. Sedan äter man i kojan och sover gärna där också om vädret tillåter.

Under sukkot äter många judiska familjer sina måltider i en lövhydda på gården.

Chanukka är inte någon av de stora judiska högtiderna. Men eftersom den ofta infaller ungefär samtidigt som julen har den blivit populär bland judar utanför Israel, framför allt bland barnen. Ljuset i mitten av den åttaarmade ljusstaken använder man till att tända de övriga ljusen.

Chanukka – ljusfesten

Chanukka är en högtid som firas till minne av när judarna återinvigde det heliga templet i Jerusalem år 164 före Kristus. Templet hade intagits av härskare som tillbad de grekiska gudarna och som försökte tvinga judarna att överge sin gud. En jude som hette Judas Mackabaios lyckades driva ut motståndarna ur templet och göra det judiskt igen. Då inträffade ett underverk. Oljan till den sjuarmade ljusstaken i templet räckte i åtta dagar, trots att den egentligen borde räcka i bara en dag.

Högtiden infaller oftast i december och firas i åtta dagar. Den påminner om den kristna julen. Man smyckar hemmen, får besök av vänner och släktingar och ger varandra presenter.

Den viktigaste traditionen är att tända den speciella ljusstaken med åtta ljus. Första kvällen tänder man ett ljus, andra två och så vidare tills alla ljus är tända den åttonde kvällen. Chanukka kallas också för ljusfesten.

Nyåret och försoningsdagen

Rosh hashana, det judiska nyåret, och jom kippur, försoningsdagen som följer tio dagar efter nyår, är två viktiga högtider inom judendomen. De

Under chanukka äter man potatisplättar och munkar fyllda med sylt.

handlar båda om att tänka på vad som har hänt under året och fundera över vad man kan göra för att nästa år ska kunna bli bättre än det förra. Framför allt ska man tänka på hur man har behandlat sina medmänniskor.

Under försoningsdagen ber man om förlåtelse och försöker göra något snällt mot dem som man har behandlat illa. Blir man förlåten har man försonats med dem. Själv ska man givetvis också förlåta dem som sårat en.

De flesta judar är lediga från skolan och jobbet under jom kippur, och det är extra viktigt att gå till synagogan under denna högtid.

Sammanfattning

@ Sabbaten kallas vilodagen och varar från fredag kväll till lördag kväll.

@ Gud vilade på den sjunde dagen efter att ha skapat världen och därför får inget arbete utföras under sabbaten.

@ Pesach (den judiska påsken) firas till minne av judarnas befrielse från slaveriet i Egypten.

@ Under påskmåltiden äter man lamm och osyrat bröd.

@ Judarnas flykt från Egypten firas också under sukkot (lövhyddohögtiden), då familjer bygger en enkel hydda.

@ Chanukka (ljusfesten) firas under åtta dagar till minne av när templet i Jerusalem återinvigdes.

@ Under rosh hashana (det judiska nyåret) ska man se tillbaka på året som gått och tänka över hur man behandlat sina medmänniskor.

@ Under jom kippur (försoningsdagen) ska man be människor man gjort illa om förlåtelse och försonas med dem.

Kapitel 4

Judendom

Judiska högtider

Instuderingsuppgifter

1. Vad är sabbat?

2. Varför firar judarna sabbat?

3. Beskriv kort hur familjer brukar fira sabbaten.

4. Vad kallas den judiska påsken och varför firar judarna påsk?

5. Vad äter judarna under påskhögtiden och varför äter de just den maten?

6. Vad kallas högtiden sukkot med ett annat ord och varför kallas den så?

7. Vad är ett annat ord för chanukka och varför firar man chanukka?

8. Vad är rosh hashana?

9. På vilket sätt hänger rosh hashana och jom kippur ihop?

Aktivitet

Skriv faktalappar

Sammanfatta

Jobba med en klasskompis och gör några faktalappar om de judiska högtiderna:

– sabbaten

– påsken

– lövhyddohögtiden

– ljusfesten

– nyåret

– försoningsdagen.

Ta upp saker som hur och varför man firar högtiden samt vad man äter. Avsluta med att förhöra varandra.

Att leva som jude

Enligt judendomen har människorna fått ett ansvar av Gud att ta hand om varandra och världen. För att hjälpa människorna har Gud skapat regler att leva efter.

Hur man ser på dessa regler och hur mycket man låter dem styra livet varierar. En del judar håller väldigt hårt på reglerna medan andra väljer de regler och traditioner som passar ihop med det liv de vill leva.

Ord och begrepp

Bar mitzva är den ceremoni som en 13-årig judisk pojke går igenom efter att ha fått religiös undervisning.

Bat mitzva är den ceremoni som en 12-årig judisk flicka går igenom efter att ha fått religiös undervisning.

Kippa är en mössa som ofta används av judiska män.

Kosher är ett ord inom judendomen för mat som man får äta och föremål som man får använda i religiösa sammanhang.

Omskära innebär att man med en operation tar bort förhuden, den lösa huden runt ollonet på snoppen.

Ortodox kallas en person som följer gamla och stränga regler för en religion.

Tora är inom judendomen Guds undervisning till människorna.

Den lilla mössan som kallas kippa bärs av judiska män när de besöker synagogan.

Religiösa regler

Klädregler

Judendomen har flera regler som styr hur män och kvinnor bör klä sig i olika sammanhang. För vissa judiska grupper i världen har dessa regler stor betydelse, till exempel för ortodoxa och ultraortodoxa judar i Israel och USA. De flesta svenska judar följer dock inte judiska klädregler till vardags.

För män finns regler om att alltid täcka huvudet som ett sätt att visa respekt för Gud. Detta görs oftast med en rund mössa som kallas kippa. De flesta judar i Sverige bär kippan bara i synagogan, när de ber eller när de firar någon religiös högtid, till exempel pesach.

Matregler

Judendomen har också regler för vilken mat en jude får äta. Den mat som är tillåten kallas kosher efter ett hebreiskt ord för ’rätt’ eller ’riktig’. Kött från vissa djur är tillåtet att äta, exempelvis nötkött (alltså kött från kor), fårkött, fiskkött och kyckling. Kött från andra djur är däremot förbjudet att äta, till exempel griskött och skaldjur.

Det är även viktigt att inte blanda kött och mjölkprodukter, så smör tillsammans med köttpålägg är inte tillåtet och inte heller grädde i sås som serveras till kött. Djur bör även slaktas på ett särskilt sätt, så kallad kosherslakt, men detta är inte tillåtet i Sverige. Kosherslaktat kött importeras därför av judar i Sverige.

Precis som med klädreglerna så finns det bland judar olika sätt att tolka matreglerna. Vissa är väldigt noggranna med att följa alla regler, medan andra nöjer sig med att undvika fläskkött och skaldjur.

Judisk pizzeria i Paris. Här serveras kosherpizza och på skylten ses davidsstjärnan.

En

Fler judiska seder

Traditioner är viktiga inom judendomen. Som jude ska man känna att man tillhör den judiska gemenskapen, det utvalda folket. Efter att en judisk pojke har fötts så ska han omskäras. Det innebär att man opererar bort förhuden från snoppen. Samtidigt får pojken sitt namn. Flickor omskärs inte och de får sitt namn under en gudstjänst strax efter födseln. Barnen får oftast minst ett traditionellt judiskt namn.

I 12–13-årsåldern får de flesta judiska barn en religiös utbildning. De ska bland annat lära sig att läsa ur Tora på hebreiska. Utbildningen avslutas med en särskild ceremoni. För flickor kallas den bat mitzva och hålls när flickan är 12 år, medan ceremonin för pojkar heter bar mitzva och hålls när pojken blir 13 år.

Familjen är mycket viktig inom judendomen och bröllopet är en stor händelse i en judisk persons liv. På ett traditionellt judiskt bröllop ska brudparet stå under en särskild ställning med tak, en huppa, som symboliserar det nya hemmet. Vigseln leds av en rabbin. En rabbin är ledaren för en judisk församling.

Den dag en judisk person dör begravs hen mycket enkelt i en träkista på en särskild judisk begravningsplats. För att minnas den avlidna brukar man lägga en sten på graven.

I Tora står att judar bara får äta sådana landlevande djur som både idisslar och har helt kluvna klövar, alltså varken grisar eller kameler. Vattenlevande djur måste ha fenor och fjäll för att de ska vara tillåtna att äta.

flicka läser ur Tora under sin bat mitzva.

I samband med att en familjemedlem dött sörjer familjen tillsammans i hemmet. Denna sorgeperiod kan pågå upp till sju dagar. Under denna tid kommer släktingar och vänner till den avlidna på besök och tar med sig mat och dryck till familjen.

Sammanfattning

@ Inom judendomen finns många regler som vissa är mycket noga med att följa.

@ De flesta svenska judar följer bara några av reglerna.

@ Judiska män ska alltid bära kippa (mössa).

@ Mat som är tillåten att äta kallas kosher, ett ord som betyder ’rätt’ eller ’riktig’.

@ Fläskkött och skaldjur är inte kosher.

@ Judiska pojkar ska omskäras.

@ Efter att ha fått religiös utbildning genomgår 12-åriga flickor bat mitzva och 13-åriga pojkar bar mitzva.

@ På ett traditionellt judiskt bröllop står brudparet under ett tak som symboliserar det nya hemmet.

@ För att minnas en person som dött brukar man lägga en sten på graven.

Kapitel 4

Judendom

Att leva som jude

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en kippa och när måste judiska män bära den?

2. Vad kallas den mat som är tillåten enligt judiska regler?

3. Nämn två exempel på mat som inte är tillåten enligt judiska regler.

4. Vad är omskärelse och när sker den?

5. Vad är bar mitzva och bat mitzva?

6. Vad är en rabbin?

7. Vad brukar man inom judendomen göra för att minnas någon som har dött?

Aktivitet

Vet du vad som hände i dag? Skriv

Ditt uppdrag är att skriva en kortare text där du föreställer dig att du är jude och berättar om något speciellt som har hänt under dagen.

a. Sitt en stund och fantisera lite om vem du är. Fundera till exempel på i vilket land du bor (till exempel Sverige, Israel eller kanske USA) och om du är mycket religiös eller bara följer vissa av de religiösa reglerna.

b. Välj något som du ska berätta om. Det kan vara något som rör till exempel matregler, klädregler eller kanske firandet av en judisk högtid.

c. Samla fakta genom att läsa texten Att leva som jude

d. Fundera över vilken typ av text som passar för det du har fantiserat fram – är det en kortare text som passar som statusuppdatering i sociala medier eller passar det bättre att skriva i ett brev till en kompis?

Välj mellan:

– dagboksanteckning

– brev till en kompis

– SMS

– statusuppdatering

– blogginlägg

– eget förslag.

Skriv en text där du försöker få med både fakta och personens känslor och tankar.

Bilden: Västra muren, eller Klagomuren, har troligen varit en del av det andra judiska templet, som förstördes år 70 efter Kristus. I bakgrunden ses Klippmoskén, som ligger på Tempelplatsen.

Heliga platser och rum i judendomen

Den enda verkligt heliga platsen inom judendomen är templet i Jerusalem. Det enda som finns kvar av det är en mur. Judar håller gudstjänst i synagogor och de flesta högtider firas i hemmet.

Ord och begrepp

Ark är det heliga skåp i en synagoga där man förvarar Torarullarna.

Församling är en sorts förening som är en del av en religiös organisation.

Klagomuren är ett annat namn på Västra muren, resterna av en mur vid det område i Jerusalem där det judiska templet har stått.

Synagoga är en plats för gudstjänst, studier och gemenskap.

Rabbin är en religiös ledare för en judisk församling.

Tempel är en byggnad som används för religiösa riter.

Torarullar är bokrullar där de fem Moseböckerna finns nedskrivna.

Klagomuren och templet i Jerusalem

Det finns ingen helig plats i judendomen förutom templet i Jerusalem som förstördes år 70. Det finns en liten bit kvar av templet. Det riktiga namnet på denna för judendomen så viktiga plats är Västra muren, men i vår del av världen är den mer känd som Klagomuren. Många judar sticker in skrivna böner i sprickorna på muren.

En pojke sticker in en lapp med en bön i Klagomuren.

Judendomens

mötesplatser

Synagogan

Synagoga betyder ’samlingsplats’. Synagogan är inte bara en religiös mötesplats utan också en plats för dem inom församlingen som vill lära sig hebreiska, spela teater eller idrotta.

De flesta synagogor är enkelt inredda. Bilder av Gud är förbjudna. Guds närvaro symboliseras i stället av arken, skåpet där Torarullarna förvaras.

Att läsa ur Torarullarna är höjdpunkten under den judiska gudstjänsten. Att be tillsammans är också viktigt. Under bönen bugar man sig i tacksamhet över livet.

En viktig tanke för bönen är ansvaret gentemot Gud att inte förstöra och göra illa utan att sträva efter det goda.

Arken kan inom judendomen vara tre saker: fartyget som Noa byggde, en helig kista där stentavlorna med tio Guds bud förvarades och skåpet i en synagoga där Torarullarna finns.

Stockholms synagoga.

Den andlige ledaren för en judisk församling kallas rabbin. Rabbinerna är mycket viktiga för judarnas religiösa liv. Genom historien har rabbiner lämnat efter sig skrifter som innehåller tankar och funderingar kring bibliska ämnen. Dessa texter har hjälpt judarna att förstå de gamla berättelserna och leva enligt de religiösa lagarna i vardagen.

Hemmet

Familjen och hemmet spelar en stark roll inom judendomen. Många av de viktigaste högtiderna och ceremonierna hålls just i hemmet. Det har varit en naturlig lösning för ett folk som ofta varit på flykt och tvingats be till Gud i hemlighet.

Viktiga och intressanta platser Jerusalem

Jerusalem är en mycket gammal stad och en helig plats för tre världsreligioner – judendom, kristendom och islam.

Enligt Tanakh intogs Jerusalem omkring 900 före Kristus av kung David, som gjorde staden till huvudstad i sitt rike. Efter David lät hans

Kung David och hans folk intar Jerusalem.

son kung Salomo bygga ett första tempel på Moria berg (Tempelberget) mitt i staden.

Salomos tempel förstördes av babylonierna. Lite mer än hundra år senare byggdes ett nytt tempel upp. Även det förstördes, den här gången av romarna år 70 efter Kristus. Det enda som finns kvar av templet är Västra muren, som kallas Klagomuren.

Tempelberget är fortfarande judendomens heligaste plats. Till Klagomuren kommer många judar för att be, från både Israel och hela världen. Uppe på själva Tempelberget ligger i dag två moskéer: Klippmoskén och al-Aqsamoskén.

Masada

Masada är ett 400 meter högt platåberg i Negevöknen nära Döda havet. Högst uppe på klippan låg tidigare en borg med kungliga palats, synagoga, badhus och olika förrådshus. Efter kung Herodes död år 4 före Kristus övertogs borgen av romarna.

Efter det judiska folkets uppror mot romarna 66–70 efter Kristus och Jerusalems förstörelse erövrades borgen av seloter, judiska upprorsmän. Under nio månader belägrades klippborgen av romerska trupper som ville slå ner upproret och återta borgen.

När romarna till sist lyckades storma delar av borgen bestämde judarnas ledare Elieser Ben Yair att alla skulle begå självmord hellre än att låta sig tas till fånga. Endast två kvinnor och fem barn av närmare tusen personer överlevde genom att gömma sig.

Masada är i dag en israelisk nationalsymbol och bland borgruinerna har man gjort viktiga arkeologiska fynd.

Masada är numera en symbol för staten Israel.

Hebron

Hebron är en helig stad inom judendomen och islam. Det sägs att Abraham och flera av hans släktingar är begravda under Ibrahimmoskén som ligger i staden. Hebron kallas därför Abrahams stad. I Hebron blev David smord till kung över Israel.

Flygfoto

Sammanfattning

@ Judendomens heliga plats är resterna av templet i Jerusalem som förstördes år 70.

@ Resterna av templet består av Västra muren, som ofta kallas Klagomuren.

@ Synagogan är en plats för gudstjänst, studier och gemenskap.

@ Torarullarna förvaras i ett skåp som kallas arken.

@ Att läsa ur Torarullarna är höjdpunkten under den judiska gudstjänsten.

@ Den andlige ledaren för en judisk församling kallas rabbin.

@ Många av de viktigaste judiska högtiderna och ceremonierna hålls i hemmet.

över Hebron. I mitten ses Ibrahimmoskén.

Kapitel 4

Judendom

Heliga platser och rum i judendomen

Instuderingsuppgifter

1. Vad heter resterna av det tempel i Jerusalem som är judendomens enda heliga plats? Nämn båda namnen.

2. När förstördes templet och vem förstörde det?

3. För vilka andra religioner är berget som templet stod på också viktigt?

4. Vad är en synagoga?

5. Vad kallas den andlige ledaren för en judisk församling?

6. Vad är höjdpunkten under den judiska gudstjänsten?

7. Var förvaras Torarullarna?

8. Nämn två viktiga platser för judendomen och berätta varför de är viktiga.

Aktivitet

Spelet om judendomen

Tävla

Samla nu de faktalappar du gjort i övningen Skriv faktalappar på sidan 113 i en hög och utmana en kompis i judendomskunskaper.

Gör så här

1. Blanda era faktalappar och lägg dem i en hög med sidan med ledtråden uppåt.

2. Dra lott om vem som börjar.

3. Den andra läser ledtråden och den som börjar får gissa. Gissar personen rätt får hen lappen och får gissa på en fråga till.

4. Så fort hen svarar fel går turen över till den andra.

5. Gå igenom alla faktalappar.

6. Räkna antalet lappar i era högar – den som har svarat rätt på flest frågor vinner.

Om ni vill kan ni även tävla i lag och utmana andra i klassen.

Kapitel 5 Kristendom

Kristendomens kärna

Inom kristendomen tror man på en enda gud, en gud som skapat världen. Jesus är Guds son, som räddar människorna och visar hur Gud verkligen är. Jesus är på samma gång både människa och gud.

Berättelserna om Gud och Jesus finns i kristendomens heliga skrift Bibeln.

Jesus levde i de länder som i dag heter Israel och Palestina. Därifrån spreds kristendomen över Europa och andra delar av världen.

Ord och begrepp

Martyr är en person som dödas på grund av sin tro.

Reformationen var en utveckling inom kristendomen för att förändra kyrkan.

Samfund är en organisation av människor med en egen tolkning av kristendomen.

Sekt är grupp människor som har speciella åsikter och som håller ihop och ofta håller sig undan från andra.

Synd är en handling som bryter mot Guds vilja eller religionens regler.

Bilden: Jungfru Maria, Jesus mamma, är en viktig person inom kristendomen. Hon är det viktigaste helgonet inom romersk-katolska kyrkan.

Ingen vet hur Jesus egentligen såg ut. Oftast visas han som en långhårig och skäggig man med sandaler på fötterna. Ljusskenet runt hans huvud är en så kallad gloria och ska visa att han är en helig person.

Gud, Jesus och Bibeln

Kristendomen är den religion som utgår från Jesus från Nasaret. Kristna tror på en enda gud och att Jesus är hans son. Kristendomens heliga skrift heter Bibeln.

Jesus är den viktigaste figuren för kristna. Jesus kallas även för Kristus eller Jesus Kristus. Kristna tror att Jesus kom till jorden för att rädda människorna från synd och för att lära människorna att leva som Gud vill att de ska leva. Jesus är på samma gång både människa och gud. Berättelserna om Jesus och de första kristna finns samlade i den andra delen av Bibeln. Den delen heter Nya Testamentet. Den första delen av Bibeln heter Gamla Testamentet. Gamla Testamentet är en helig skrift för både judar och kristna. Gamla Testamentet består av olika berättelser som beskriver judarnas relation med Gud före Jesus tid.

En Gud – flera religioner

Tanken om att det finns en enda gud delas av världsreligionerna judendom, islam och kristendom. Jesus var själv jude. När han talade om Gud menade han den gud som judar tror på.

Kristendomen uppstod efter Jesus död bland människorna som trodde att han var Guds son.

Islam är en religion som uppstod cirka 600 år efter Jesus död. Islam delar många av Bibelns berättelser om Gud. Flera gestalter i Bibeln är viktiga även inom islam.

Tanken om en enda Gud är kanske den viktigaste grundtanken i alla dessa tre religioner. Men är det samma gud? Det beror på hur vi väljer att se det. Det finns de som menar att Gud har lika många skepnader som det finns troende.

Andel utövare

0–10 %

10–50 %

50–75 %

75–100 %

Kartan visar hur stor andel av befolkningen som är kristen i de olika länderna. Ju mörkare färg på landet, desto större är andelen som räknas som kristna. Siffrorna är från 2020. Källa: The Association of Religion Data Archives (ARDA).

Dagens Istanbul grundades på 300-talet av den romerske kejsaren Konstantin den store och hette då Konstantinopel. Staden blev vid sidan av Rom ett centrum för kristendomen. På bilden ses den gigantiska byggnaden Hagia Sofia. Denna byggdes på 500-talet som en kristen kyrka, men gjordes på 1400-talet om till en moské.

Från liten sekt till världens största religion

Kristendomen växte fram ur judendomen bland människor som följde Jesus. Kristendomen spreds snabbt från Palestina till områdena runt Medelhavet och sedan vidare.

Staden Rom i nuvarande Italien blev tidigt ett centrum för kristendomen.

De första århundradena efter Jesus död var kristendomen en ganska liten religion. När de kristna blev fler utmanades härskarna i det romerska riket. Härskarna hade behandlats som gudar, vilket de kristna inte accepterade eftersom de bara tillbad sin gud. De styrande i Rom började därför förfölja de kristna.

Många kristna blev dödade under denna tid. De som dog på grund av sin tro kallades för martyrer. En av dessa martyrer är aposteln Paulus, som avrättades på 60-talet efter Kristus.

Trots förföljelserna ökade antalet kristna i det romerska riket. Under 300-talet uppskattas en av tio romare ha varit kristen. Härskarnas inställning till kristendomen ändrades också, och de började gynna och dra nytta av de kristna församlingarna.

Ett genombrott skedde i slutet av 300-talet, då kristendomen blev officiell religion i romarriket. Konstantin den store var den förste romerske

Kristna anser att Jesus var Messias, den härskare som enligt Gamla Testamentet ska komma. Orden Kristus och Messias betyder båda 'den smorde'. Det syftar på att Israels kungar smordes med olja när de tillträdde.

kejsaren som blev kristen. Konstantin grundade också staden Konstantinopel (som i dag heter Istanbul). Konstantinopel blev huvudstad för det östromerska riket och ett viktigt centrum för kristendomen.

År 1054 splittrades kyrkan i romersk-katolska kyrkan med centrum i Rom och de ortodoxa kyrkorna med centrum i Konstantinopel.

På 1500-talet ledde reformationen till att flera kyrkor bröt sig loss från romersk-katolska kyrkan. Då uppstod till exempel de protestantiska kyrkorna.

Kristendomen är i dag uppdelad i olika riktningar, bland annat romerskkatolska kyrkan, ortodoxa kyrkor och protestantiska kyrkor.

Kristendomen är i dag världens största religion. Det finns kristna i hela världen. I Sverige är kristendomen den största religionen och Svenska kyrkan det största kristna samfundet.

Sammanfattning

@ Kristna tror på en enda gud och att Jesus är hans son.

@ Jesus kallas också Kristus eller Jesus Kristus och är både människa och gud.

@ Jesus kom till jorden för att rädda människorna från synd.

@ Kristendomens heliga skrift heter Bibeln och består av Gamla Testamentet och Nya Testamentet.

@ Berättelserna om Jesus och de första kristna finns i Nya Testamentet.

@ Gamla Testamentet är en helig skrift för både judar och kristna.

@ Kristendomen växte fram ur judendomen.

@ Många tidiga kristna dödades för sin tros skull. De kallas martyrer.

@ Kristendomen blev officiell religion i romerska riket på 300-talet.

@ Kristendomen är uppdelad i olika riktningar, bland annat romersk-katolska kyrkan, ortodoxa kyrkor och protestantiska kyrkor.

Kapitel 5

Kristendom Kristendomens kärna

Instuderingsuppgifter

1. Vad tror kristna om Gud och vem är Jesus enligt deras tro?

2. Vad kallas Jesus mer än Jesus?

3. Varför kom Jesus till jorden enligt kristendomen?

4. Vilka delar består Bibeln av?

5. Var kan man hitta berättelserna om Jesus och de första kristna?

6. I vilken del av världen och ur vilken religion växte kristendomen fram?

7. Vad kallas de tidiga kristna som dog för sin tros skull?

8. När blev kristendomen den officiella religionen i det romerska riket?

9. Nämn några olika riktningar inom kristendomen.

Aktivitet

Sprid ett budskap

Skapa

Paulus var en av kristendomens första missionärer. För att hålla kontakt med de olika kristna församlingarna runtom i medelhavsområdet skrev han brev där han berättade och förklarade hur den kristna tron fungerade och uppmanade

de kristna att lita på Gud och vara starka i sin tro på Jesus.

Ditt uppdrag i dag är att prova på att vara missionär och skriva ett brev till någon om något som du tycker är viktigt och som du vill att personen du skriver till också ska börja tycka är viktigt. Att vara missionär handlar oftast om att vilja sprida ett religiöst budskap, men det måste inte vara en religion som du skriver ditt brev om. Det kan handla om något i samhället som du tycker är bra eller dåligt, till exempel ett djur som är utrotningshotat eller ett fotbollslag som är viktigt för dig.

Gör så här

1. Bestäm vad du vill ”missionera” om. Vad är ditt budskap?

2. Bestäm vem du ska skriva till. Är det en person du känner, någon du hittar på eller kanske en politiker? (Diskutera med din lärare om du tycker att det är svårt att komma på vem du ska skriva brevet till.)

3. Skriv för hand på papper eller på datorn.

Tänk på att börja och avsluta brevet på ett tydligt sätt så att det märks att det är ett brev skrivet till någon. Förklara i brevet varför du tycker det du skriver om är viktigt.

Om du vill kan du läsa upp brevet för en kompis eller hela klassen.

Bilden: Denna 30 meter höga staty av Jesus står på ett berg nära staden Rio de Janeiro i Brasilien. År 2007 röstades den fram som ett av världens sju nya underverk.

Jesus

Jesus är den viktigaste personen inom kristendomen. Han var jude och levde i det som i dag är Israel och Palestina. Kristna personer tror att Jesus var Guds son och att han uppstod från de döda. Berättelserna om Jesus liv och död finns i evangelierna i Bibeln.

Ord och begrepp

Bön innebär att vända sig till och försöka ha kontakt med en gud eller annan högre makt.

Förljugen är detsamma som lögnaktig.

Förråda är att svika, till exempel genom att hjälpa fienden att få tag på någon.

Häda innebär att säga eller göra något som visar att man inte har respekt för något som folk tycker är heligt

Liknelse är en beskrivning som bygger på att man säger att något är som eller liknar något annat.

Din nästa är varje annan människa.

Profetia är en förutsägelse som man får reda på genom en uppenbarelse från Gud.

Provins är en del av ett land eller rike.

Skriftlärd var en judisk religiös ledare som kunde mycket om den judiska lagen.

Tempel är en byggnad som används för religiösa riter.

Törne är taggar på rosor eller andra växter.

Uppenbarelse är en upplevelse av att plötsligt förstå något, till exempel vad Gud vill.

Uppståndelse betyder att någon som har varit död börjar leva igen.

Jesus liv

Jesus är den viktigaste personen inom kristendomen. Hans födelse är starten för vår tideräkning, men det är troligt att han föddes några år före eller efter det år vi kallar år 1.

Troligen föddes Jesus någon gång mellan år 4 före Kristus och år 6 efter Kristus. Han avrättades någon gång mellan år 26 och 36 efter Kristus.

Det mesta man vet om Jesus är det som står i evangelierna i Bibeln, särskilt i Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet. I Lukasevangeliet finns till exempel berättelsen om Jesus födelse, det så kallade julevangeliet.

Jesus växte upp i staden Nasaret i området Galileen i norra Palestina (i nuvarande Israel). Hans mamma hette Maria och hon var gift med  Josef. Bibeln berättar inte så mycket om Jesus barndom.

Jesus födelse

Enligt Nya Testamentet såg Guds heliga Ande till att Maria blev gravid innan hon och Josef hade börjat leva tillsammans. Familjen bodde i Nasaret, men Jesus föddes i Betlehem. Josef och Maria hittade ingenstans att övernatta och därför la Maria sin nyfödde son i en krubba, där man egentligen la maten till djuren. Samma natt visade sig en av Guds änglar för några herdar som vaktade sina djur i närheten av Betlehem. Ängeln sa att ett barn hade fötts och låg i en krubba och att detta barn var Messias, Herren.

Några utländska stjärntydare hade förstått att en pojke som skulle bli judarnas kung hade fötts. Genom att följa en viss stjärna hittade de Jesus i Betlehem och de gav honom fina presenter. Enligt kristen tradition kallas dessa stjärntydare heliga tre kungar eller de tre vise männen. Trettondag jul firas till minne av deras besök hos Jesusbarnet.

Josef och Maria lägger det nyfödda Jesusbarnet i krubban. Över dem lyser stjärnan som de tre vise männen följde.

En av berättelserna i Bibeln handlar om hur några män bröt upp taket till ett hus och hissade ner sin lame vän till Jesus eftersom de inte kom in genom dörren på grund av alla människor. Jesus sa till den lame mannen ”stig upp, ta din bädd och gå hem” och då gjorde mannen det.

Jesus lära

När Jesus var omkring 30 år gammal blev han döpt av Johannes Döparen i floden Jordan. Enligt Bibeln fick Jesus då en uppenbarelse av den heliga Anden, som kom ner över honom som en duva, och han hörde en röst från himlen: ”Du är min älskade son, du är min utvalde.”

Efter den händelsen började Jesus vandra runt mellan olika byar och städer i Galileen och undervisa, predika och bota sjuka. Tolv män som Jesus valt ut följde honom på hans vandringar. Han undervisade dem och de var hans lärjungar.

Jesus underverk

Enligt Bibeln gjorde Jesus flera underverk. Han botade sjukdomar och gjorde så att en blind man kunde se igen. Han till och med väckte upp döda så att de blev levande. Han förvandlade vatten till vin och gick på vattenytan på en sjö. En gång fick han fem bröd och två fiskar att räcka som mat till fem tusen människor.

Jesus predikningar handlade om Guds rike. ”Himmelriket är nära”, sa han. Han talade om hur människorna skulle vara mot varandra och mot Gud för att komma in i Guds rike.

Jesus gav en enkel regel för hur man skulle behandla sina medmänniskor:

Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem.

Det är denna regel som kallas den gyllene regeln.

Tidigare kallades samariern samariten. Ordet samarit används fortfarande i betydelsen ’en människa som vårdar andra’.

Jesus liknelser

När Jesus undervisade använde han ofta liknelser. Det är en sorts korta historier från människors vardagsliv. För det mesta var meningen med liknelserna att förklara och göra det lättare att förstå, som i liknelsen om den barmhärtige samariern. Men i andra fall kunde liknelserna verka gåtfulla eller till och med orättvisa.

Den barmhärtige samariern tar hand om den skadade mannen. I bakgrunden ses de två prästerna som inte ville hjälpa mannen.

Den barmhärtige samariern

Enligt Andra Moseboken ska en människa älska ”sin nästa som sig själv”. Jesus fick en gång frågan om vem som är ens nästa. Han svarade med liknelsen om den barmhärtige samariern.

En man blev rånad och misshandlad och lämnad halvdöd vid vägkanten. En präst kom förbi men brydde sig inte om den skadade mannen. Ytterligare en präst passerade utan att hjälpa mannen. Men sedan kom en samarier, en man från ett folk som föraktades av judarna. Samariern tog hand om mannen och såg till att han fick vård. Han betalade till och med för att mannen togs om hand på ett värdshus.

Med denna berättelse förklarade Jesus vad det innebär att älska sina medmänniskor. En präst blir inte en god medmänniska bara för att han är präst. Men en människa som gör som samariern visar prov på samma sorts kärlek som Gud har till alla människor.

Bergspredikan

Bergspredikan är namnet på ett tal som Jesus höll på ett berg under sina vandringar. Talet sammanfattar mycket av det som Jesus lär ut om hur Gud vill att människor ska vara mot varandra.

Det Jesus säger i bergspredikan är inte något nytt. Det är hans tolkning av Guds ord så som de uttrycks i de tio budorden och framför allt vad dessa innebär för oss människor. Enligt Jesus räcker det inte att göra och säga rätt saker, man måste älska sin nästa innerst inne.

I bergspredikan finns också bönen Vår fader (eller Herrens bön) som är mycket betydelsefull för kristna människor.

Bönen Vår fader

Vår Fader, du som är i himlen.

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.

Ge oss i dag det bröd vi behöver.

Och förlåt oss våra skulder

liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för prövning utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket.

Din är makten och äran i evighet.

Amen.

Bergspredikan. Så här var det populärt att avbilda Jesus under sent 1800-tal.

Människor bredde ut sina mantlar och strödde ut palmblad när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Palmsöndagen firas till minne av detta.

Jesus död och

uppståndelse

Området där Jesus levde, Palestina, var en romersk provins under Jesus tid. Romarna la sig inte i den judiska religionen men de blev oroliga när någon lockade så många följare som Jesus gjorde.

Jesus var inte heller populär bland de judiska prästerna och lärda männen. Jesus hade kallat dessa förljugna. ”De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. Så mycket hårdare blir den dom de får”, sa han om dem.

Om alltför många följde Jesus hotade det både ordningen och de skriftlärdas makt. Dessutom förlät Jesus synder och talade om sig själv som om han var gudomlig. Båda sakerna var att häda.

Att häda innebär att göra narr av, eller kränka, högre makter. Det kan handla om såväl gudomligheter som härskare.

Intåget i Jerusalem

Under sina vandringar fick Jesus allt fler följare. När Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira påsk hälsades han som en kung – Messias –

eftersom det enligt en profetia var så denne skulle komma. Människor la palmblad och sina mantlar på vägen framför honom. Söndagen före påsk kallas palmsöndagen och firas till minne av Jesus intåg i Jerusalem.

Senare samma dag väckte Jesus uppståndelse när han fick ett raseriutbrott på tempelplatsen och välte bord och stolar för dem som växlade pengar och sålde duvor att offra. ”Det står skrivet: Mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk. Men ni gör det till ett rövarnäste”, sa han.

Detta hörde översteprästerna och de skriftlärda. De var rädda för honom och funderade på ett sätt att bli av med honom.

Den sista nattvarden

På kvällen torsdagen före påsk samlades Jesus och hans lärjungar för att äta påskmåltid. Jesus tvättade lärjungarnas fötter, trots att Petrus först protesterade. Jesus tog ett bröd, bröt det och delade ut det till lärjungarna. ”Det här ska ni äta till minne av mig”, sa han. ”Brödet är min kropp som kommer att offras för er.” Han skickade runt en bägare med vin. ”Drick. Vinet är mitt blod som kommer att flyta för er.”

Denna händelse, när Jesus bjöd runt brödet och vinet, är den som ligger till grund för den kristna nattvarden.

Jesus berättade också för dem att han skulle dö och att en av dem skulle förråda honom.

Jesus blir förrådd

Senare på kvällen greps Jesus. Judas var den lärjunge som förrådde honom. Han fick 30 silvermynt för att peka ut Jesus och det gjorde han genom att ge honom en kyss.

De andra lärjungarna blev rädda och flydde åt olika håll när Jesus greps. Petrus sa tre gånger att han inte kände Jesus, precis som Jesus förutspått: ”Innan tuppen gal skall du ha förnekat mig tre gånger.”

Jesus ställdes först inför en domstol av judiska präster. De ansåg att han hade hädat och skulle straffas med döden. Han lämnades sedan över till romarna och landshövdingen Pontius Pilatus eftersom bara romarna kunde utfärda dödsdomar.

Pilatus dömde efter lite tvekan Jesus till döden genom korsfästning. Efter domen torterades och hånades Jesus. Han fick en krans av törne på huvudet och en purpurröd mantel och de romerska soldaterna skrek ”Leve judarnas konung!” Sedan fick han själv bära den tunga tvärslån till korset genom staden till avrättningsplatsen.

Jesus på korset

På avrättningsplatsen – Golgota – hängdes Jesus upp på korset. Han vände blicken mot himlen och sa: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.”

På varsin sida om honom var två förbrytare korsfästa.

Nedanför honom stod människor och hånade honom. Men där fanns också hans mor Maria och flera andra kvinnor som sörjde och klagade.

En man utklädd till Jesus deltar i en påskceremoni på långfredagen i Yumbo, Colombia.

När Jesus plågor blev större blev det enligt Bibeln mörkt på jorden. Precis innan Jesus dog sa han: ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande.”

Hans vänner stod på avstånd och såg på. Efter att Jesus tagits ner från korset sveptes han in i tyg och bars till en klippgrav. En stor sten sattes framför ingången. Detta hände på fredagen före påsk och dagen kallas långfredagen.

Uppståndelsen

Dagen efter Jesus död var det sabbat. På morgonen efter sabbaten upptäcktes att Jesus grav var tom. Hans anhängare ansåg att han hade uppstått från döden. Jesus hade sagt att han skulle bli dödad och uppväckt på tredje dagen. Jesus uppståndelse firas på påskdagen.

Lärjungarna ska dessutom ha mött honom efter hans död och fått kraft och uppmuntran inför den stora uppgift som nu låg framför dem: att sprida budskapet vidare, budskapet om Guds nya förbund med människorna.

Sammanfattning

@ Jesus är den viktigaste personen inom kristendomen.

@ Hans födelse är starten för vår tideräkning, även om vi inte vet exakt vilket år han föddes.

@ Jesus föräldrar hette Maria och Josef och han växte upp i staden Nasaret.

@ När han var cirka 30 år döptes Jesus av Johannes Döparen.

@ Jesus predikade och botade sjuka och följdes av tolv lärjungar.

@ Jesus budskap kan sammanfattas i gyllene regeln: ”Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem.”

@ Jesus pratade ofta i liknelser för att göra det lättare att förstå honom.

@ Jesus sista måltid med lärjungarna ligger till grund för den kristna nattvarden.

@ Jesus förråddes av Judas och avrättades genom korsfästning under påsken i Jerusalem.

@ När de upptäckte att Jesus grav var tom trodde hans anhängare att han återuppstått från döden.

Kapitel 5

Kristendom

Jesus

Instuderingsuppgifter

1. Vad hette Jesus föräldrar och var växte Jesus upp?

2. Var kan vi läsa om Jesus och hans liv?

3. Vad hände under Jesus dop?

4. Vad gjorde Jesus efter dopet?

5. Vilka var lärjungarna?

6. Vad är den gyllene regeln?

7. Varför kände sig romarna, de judiska prästerna och de lärda hotade av Jesus?

8. Vad var den sista måltiden och vad ligger den till grund för?

9. Hur avrättades Jesus och vem förrådde honom?

10. Vad hände på ”den tredje dagen”?

Aktivitet

Jämför bilder av Jesus

Analysera och diskutera

Börja med att fundera kring vilken bild du själv har av Jesus (långt/kort hår, mustasch, skägg och så vidare).

Arbeta tillsammans med en klasskompis och jämför bilderna på Jesus. Titta på bilderna nedan och diskutera följande:

a. Vilken bild överensstämmer bäst med hur ni föreställer er att Jesus såg ut?

b. Med tanke på i vilket land han kom ifrån – hur såg han mest troligt ut?

c. Varifrån kommer våra föreställningar om hur Jesus såg ut?

d. Spelar hans utseende någon roll, tycker ni?

1. En bild av en så kallad rekonstruktion. En forskare har återskapat ett ansikte utifrån ett kranium från en man som levde under samma tid och i samma område som Jesus.

2. En tavla gjord på 1800-talet.

Petrus Paulus

Petrus var den främste av Jesus tolv lärjungar. Han hette egentligen Simon och var fiskare. Han var en av de första lärjungarna och han var den förste som kallade Jesus för Messias.

Jesus kallade Simon för ”Klippan” och sa att han skulle bygga sin kyrka på denna klippa. På arameiska, som var det språk som Jesus talade, heter klippa kefa. Nya Testamentet skrevs på grekiska och på det språket heter klippa petra. Simon kallades därför Kefas eller Petrus.

Efter Jesus död och uppståndelse var Petrus en av ledarna för de kristna tillsammans med lärjungarna Johannes och Jakob. Han var också en viktig apostel och spred den kristna tron bland judar utanför Palestina. Petrus räknas ibland som den förste påven i Rom. Enligt en tradition blev han korsfäst i Rom cirka år 65 efter Kristus, men eftersom han inte tyckte att han var värdig att dö på samma sätt som Jesus ville han bli korsfäst upp och ner. Peterskyrkan står på den plats där det sägs att Petrus blev begravd.

Det står i Bibeln att Jesus sa till Petrus att han skulle ge nycklarna till himmelriket till honom. Därför brukar man avbilda Petrus med nycklar. I Sverige har man kallat honom Sankte Per och tänkt sig honom som himlens portvakt.

Precis som alla de första kristna var Paulus jude och hans judiska namn var Saul. Han kom från staden Tarsos i det som i dag är Turkiet.

Till skillnad från de första apostlarna, alltså Jesus lärjungar, träffade Paulus aldrig Jesus. Det var till och med så att han till en början förföljde kristna. Men under en resa till Damaskus uppenbarade sig Jesus för Paulus i form av ett bländande ljussken och frågade: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?” Efter den upplevelsen blev Paulus kristen och började sprida den kristna tron.

Det var mycket tack vare Paulus som kristendomen växte som den gjorde. Många judiska kristna tyckte inte att man skulle missionera, alltså sprida religionen, bland hedningar (människor som trodde på andra gudar än judarnas Gud). Men Paulus höll inte med. Han reste runt i områdena runt Medelhavet och besökte synagogor men vände sig också till icke-judar.

Paulus skrev många brev till olika kristna församlingar, och några av dem finns i Nya Testamentet i Bibeln. I breven gav han sin syn på hur Jesus budskap skulle tolkas och hur den som var kristen borde leva. På det sättet är han en mycket viktig person inom kristendomen.

Paulus sattes i fängelse flera gånger och blev till slut avrättad i Rom på 60-talet efter Kristus. På bilder brukar Paulus visas med ett svärd eftersom han dödades med ett svärd.

Petrus till vänster med nycklar i handen och Paulus till höger hållande ett svärd.

Bilden: Konfirmationen är fortfarande en viktig högtid i Sverige och många väljer att konfirmera sig även om de inte brukar gå i kyrkan annars.

Att leva som kristen

Det finns många olika sätt att leva som kristen. Kristna riter och högtider påverkar de som bor i länder där kristendomen är den dominerande religionen. Även de som inte ser sig själva som religiösa får ofta vara med om saker som till exempel dop och vigsel i kyrkan.

Ord och begrepp

Dop är en ceremoni som gör någon till medlem av kyrkan och den kristna gemenskapen.

Konfirmation är en ceremoni som bekräftar dopet.

Nattvard är en ceremoni där man äter en bit bröd och dricker lite vin för att uppnå gemenskap med Gud och Jesus.

Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.

Vigsel är den ceremoni då två personer ingår äktenskap (gifter sig).

Välsigna innebär att be om att Gud ska älska och skydda någon eller något.

Äktenskap är ett speciellt sätt för två personer att leva tillsammans enligt bestämda lagar eller regler.

Under nattvarden är brödet och vinet symboler för Jesus kropp och blod. I katolska kyrkan anser man att brödet och vinet verkligen förvandlas till hans kropp och blod, även om utseendet inte förändras.

I Svenska kyrkan får man vin och en oblat, ett slags osyrat kex, vid nattvarden.

Kristna riter i livets olika skeden

Kristna anser att livet är en gåva från Gud. När ett barn fötts brukar det döpas inom några månader. Dopet innebär att barnet blir medlem i den kristna kyrkan. I vissa kyrkor brukar man i stället välsigna nyfödda barn och låta dem döpa sig när de har blivit så stora att de själva kan förstå och berätta om sin tro. Under dopet öser man vatten på personens huvud eller så sänks hela kroppen ner i vatten. Dopet är gemensamt för alla kristna kyrkor.

I tonåren får en kristen person en religiös utbildning. Den brukar kallas för konfirmationsundervisning. Ordet konfirmera betyder ’bekräfta’ och konfirmationen är alltså en bekräftelse på dopet. Efter att man blivit konfirmerad kan man få ta nattvarden. Nattvarden är en enkel måltid bestående av bröd och vin som intas för att uppnå gemenskap med Gud och Jesus. Kristna menar att Jesus instiftade nattvarden när han åt den sista måltiden med sina lärjungar innan han korsfästes.

I Sverige döps barnet oftast genom att prästen öser vatten bara över huvudet. Vid dopet på bilden hålls hela barnet nere i dopfunten.

Att gifta sig i kyrkan kan kännas både festligt och högtidligt. År 2009 blev det möjligt för personer med samma kön att gifta sig i Sverige.

Man måste vara döpt för att kunna konfirmera sig.

Kistan bärs ut ur kyrkan efter en begravningsgudstjänst. Det vanligaste i Sverige är att kroppen kremeras, alltså bränns. Men det förekommer fortfarande att kistan med kroppen placeras i en grav i marken, så kallad jordbegravning.

Ett äktenskap är ett avtal mellan två personer om att leva tillsammans, älska varandra och ge varandra stöd och hjälp i livets olika delar. Inom kristendomen är äktenskapet något heligt, och en präst eller pastor brukar ofta välsigna äktenskapet. Ceremonin då två personer ingår äktenskap (gifter sig) kallas vigsel. Vissa kyrkor tillåter inte människor av samma kön att gifta sig. De menar att äktenskapet bara är menat för en man och en kvinna.

Enligt kristendomen är det Gud som har gett människorna livet. När människan dör kan hon efter döden förenas med Gud och få ”evigt liv”. Detta förutsätter att människan tror på Gud och lever ett liv som kristen.

Vad som händer när en kristen person dör är alltså viktigt för de kristna kyrkorna. I Sverige äger de flesta begravningar rum i kyrkan och med en präst som håller i ceremonin.

Begravningarna kan se lite olika ut. Det är vanligt att prästen eller

någon god vän håller tal om den som har dött och att någon spelar ett stycke musik eller sjunger en sång. Psalmsång och bön ingår också. Prästen lämnar över den döde till sista vilan genom att kasta lite jord på kistan eller göra korstecken samtidigt som han eller hon säger några ord.

Sakrament

Inom kristendomen kallas heliga handlingar sakrament. Inom romersk-katolska kyrkan finns sju sakrament: dopet, konfirmationen, ordinationen (att man vigs till ett ämbete eller en tjänst i kyrkan), äktenskapet, nattvarden, boten (när man erkänner sina synder för en präst och får Guds förlåtelse) och de sjukas smörjelse (sjuka smörjs med helig olja).

I de flesta protestantiska kyrkor räknas bara två av dessa handlingar som sakrament, nämligen dop och nattvard. Man anser att det bara är dessa två som Jesus instiftade, alltså ”grundade”.

Sammanfattning

@ Genom dopet blir en människa medlem i en kristen kyrka.

@ De flesta döps som barn men i vissa kyrkor väntar man till personen är äldre.

@ I tonåren får kristna ungdomar undervisning och blir konfirmerade.

@ Konfirmerade personer får ta nattvarden.

@ Nattvarden är en måltid med bröd och vin som intas för att uppnå gemenskap med Gud och Jesus.

@ Äktenskapet är heligt inom kristendomen.

@ Kristna tror att de efter döden kan förenas med Gud och få evigt liv.

@ Det är oftast en präst som leder begravningen och lämnar över den döda till den sista vilan.

Kapitel 5

Kristendom

Att leva som kristen

Instuderingsuppgifter

1. Hur blir man medlem i en kristen kyrka?

2. Hur går det till när en person döps?

3. Vad är konfirmation?

4. Vad är nattvarden och vem får ta den?

5. Nämn en annan kristen ritual och förklara kort hur den brukar gå till.

6. Vad tror kristna händer efter döden?

Aktivitet

Vilken ritual?

Dramatisera

I grupper om 3–4 personer ska ni förbereda en charad (utan prat) som ska föreställa den kristna ritual som ni får av er lärare:

– dop

– nattvard

– konfirmation – begravning – äktenskap.

Gör så här

Använd den fakta som står i avsnittet och fundera på hur ni bäst ska dramatisera den.

Titta eventuellt på bilder på nätet för inspiration.

Tänk på

Ge alla i gruppen en roll. Alla behöver inte föreställa personer, någon kan vara till exempel dopfunt eller altare.

Prata inte, charaden ska vara tyst!

Redovisning

Spela upp hela er charad.

Kompisarna får sedan räcka upp handen och gissa vilken ritual charaden ska föreställa.

Diskutera i klassen

Varför tror ni att just de här ritualerna finns?

a. Varför är de viktiga för människor?

b. Saknas det några ritualer, tycker ni?

Bilden: Änglar på en julmarknad i Spanien. Enligt det så kallade julevangeliet kom änglar ner från himlen och berättade att en frälsare hade fötts i Betlehem.

Kristna högtider

Kristendomens högtider hänger ihop med Jesus liv och död. Det kristna året, kyrkoåret, inleds med advent då man väntar på att Jesus ska komma. Julen firas för att minnas Jesus födelse. Under påsken minns de kristna Jesus död och uppståndelse.

Ord och begrepp

Advent är tiden före jul.

Julen är en högtid som firas till minne av Jesus födelse.

Kyrkoåret är kyrkans år som börjar första advent och fortsätter med kyrkans alla speciella söndagar och högtider.

Långfredagen är den dag i påskveckan när man firar minnet av Jesus död på korset.

Lärjungarna var de män som följde Jesus och som han undervisade.

På pingstdagen fylldes lärjungarna av den heliga Anden och började sprida Jesus budskap.

Påsk firas till minne av att Jesus återuppstod från de döda och är kristendomens viktigaste högtid.

Kyrkoåret

Kyrkoåret börjar med första söndagen i advent, som oftast är i början av december. Den sista söndagen under kyrkoåret är domssöndagen i slutet av november. Datum för påsken och en del andra högtider varierar från år till år beroende på när det är fullmåne.

Kyrkoåret är uppbyggt kring söndagarna eftersom Jesus Kristus uppstod från de döda på en söndag. I många trossamfund har varje söndag ett visst tema, till exempel ”dopet”, med särskilda texter ur Bibeln. Året är indelat i perioder, bland annat påsktiden och trefaldighetstiden.

Under kyrkoåret firar man olika högtider, som oftast har med Jesus liv att göra. Påsk är den största högtiden. Påsk och pingst är de högtider som de kristna började fira strax efter Jesus uppståndelse. Först på 300-talet började man fira jul. I kyrkoåret finns flera dagar för olika martyrer och helgon, men de flesta av dem är borttagna i protestantiska kyrkor.

I den romersk-katolska kyrkan och i ortodoxa kyrkor har man många fler högtidsdagar under kyrkoåret än i protestantiska kyrkor. I ortodoxa kyrkor firar man påsk och en del andra högtider lite senare än i andra kyrkor.

Advent Kyrkoåret börjar med advent. Det är en tid då man förbereder sig för julen. Ordet advent kommer från ett ord på latin som betyder ’ankomst’, och kristna förbereder sig för ”Herrens ankomst”, alltså Jesus födelse.

I Sverige har advent också blivit en tid då man tänder ljus och samlas med familj och vänner. Då skapas en annan sorts ljus och värme i ett kallt och mörkt klimat.

Adventsljusstaken med fyra ljus som tänds ett efter ett varje söndag från första advent bygger upp förväntningarna inför julen.

I Sverige är det vanligt med adventsljusstakar under adventstiden. Man tänder ett nytt ljus varje söndag.

tacksägelsedagenallahelgonsdag

domssöndagen

första advent

dec . nov. okt. sep . au g . juli juni maj april ma r s feb . jan .

juldagentrettondedagjul

kyndelsmässodagen askonsdagen

Kyrkoåret.

T r efald i ghetstiden Heliga Trefaldighets dag

pingstdagenKristihimmelsfärdsdag

påskdagenlångfredagenpalmsöndagen

Trettondagstiden Fas t a n

Påsktiden

Jul

Julen firas av kristna till minne av Jesus födelse. Jesus föddes på juldagen. Kristna ser det som att Gud blev människa genom Jesus den dagen. Juldagen är den dag då flest besökare samlas i de svenska kyrkorna.

Annandag jul firas till minne av Stefanos, som var den första kristna martyren, det vill säga någon som dödats på grund av sin tro.

Trettondedag jul firas 6 januari till minne av att Jesus kommit till jorden. Trettondagen ska också vara den dag då det kom tre kungar för att hylla Jesus Kristus och ge honom gåvor ( heliga tre konungar, eller tre vise män). Förr var det vanligt att det uppfördes spel i kyrkorna där stjärngossar spelade upp scener om kungarnas besök hos Maria, Josef och Jesus.

Påsk

Den viktigaste kristna högtiden är påsken. Det var under ett judiskt påskfirande (pesach) som Jesus blev avrättad, någon gång mellan år 26 och år 36. Enligt kristendomen återuppstod Jesus, det vill säga blev levande igen. Den kristna påsken symboliserar Jesus seger över döden.

På palmsöndagen tågade Jesus in i Jerusalem. Under skärtorsdagen dukade han upp nattvarden för sina lärjungar och tvättade deras fötter. Ordet skär betyder ’ren’.

Långfredagen är dagen då Jesus korsfästes. Advent Jul

Många sätter en stjärna i toppen på julgranen. Det var ju en stjärna som visade var Jesusbarnet fanns.

Det står inte i Bibeln att de vise männen som kom till det nyfödda Jesusbarnet var just tre. Däremot står det att de lämnade tre gåvor: guld, rökelse och myrra (ett slags kåda som luktade gott).

Jesus dog på långfredagen. Han korsfästes på Golgota. Långfredagen är en sorgens dag för kristna.  På påskdagen uppstod Jesus från de döda. Påskdagen är därför en ljus högtidsdag och höjdpunkten under det kristna kyrkoåret.

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag firas den 40:e dagen efter påskdagen. Det är alltid en torsdag. Dagen firas till minne av att Jesus uppstod från de döda, uppenbarade sig för lärjungarna och for upp till himlen. Detta ska enligt Bibeln ha skett 40 dagar efter hans återuppståndelse.

Pingst

Pingstdagen kan ses som den kristna kyrkans födelsedag. Det var under pingsten som lärjungarna fylldes av den heliga Anden och plötsligt kunde tala främmande språk. De greps av en stark och gudomlig lust att sprida Jesus budskap bland jordens folk.

Sammanfattning

@ Kyrkoåret börjar med advent, då man förbereder sig för julen och Jesus födelse (ankomst).

@ Jul firas till minne av Jesus födelse på juldagen.

@ Annandag jul firas till minne av Stefanos, den första kristna martyren.

@ Trettondedag jul kom heliga tre konungar (de tre vise männen) med gåvor till Jesus.

@ Påsk är den viktigaste kristna högtiden.

@ Jesus tågade in i Jerusalem på palmsöndagen och firade nattvarden på skärtorsdagen.

@ På långfredagen korsfästes Jesus och på påskdagen återuppstod han från de döda.

@ Kristi himmelsfärdsdag firas 40 dagar efter påsk till minne av att Jesus visade sig för lärjungarna och for upp till himlen.

@ Pingst firas till minne av att lärjungarna fylldes av den heliga Anden och började sprida Jesus budskap.

Kapitel 5

Kristendom Kristna högtider

Instuderingsuppgifter

1. När börjar kyrkoåret?

2. Varför firar man advent?

3. Varför firar kristna jul?

4. Vad heter den högtid kristna firar den 6 januari och vad är det man firar?

5. Varför är påsken den viktigaste kristna högtiden?

6. Vad är palmsöndagen och varför heter den så?

7. Vad hände på långfredagen?

8. Vad hände 40 dagar efter påskdagen och vad heter dagen?

9. Vad handlar pingsten om?

Aktivitet

Skapa en högtid

Fundera och fantisera

Ni ska i grupper om 2–3 personer hitta på en ny högtid. Finns det till exempel någon tid på året som känns lite extra lång och tråkig och som skulle behöva en ny högtid? Eller finns det något eller någon som borde firas mer – en känd person till exempel eller första dagen på sommarlovet?

Gör så här

a. Hitta på ett namn för högtiden.

b. Bestäm när den ska firas och hur länge. Firas den alltid samma dagar på året?

c. Bestäm hur högtiden ska firas.

d. Välj någon mat eller något bakverk som ska ätas under högtiden.

e. Bestäm om det ska finnas någon speciell musik eller speciella lekar som hör samman med er högtid.

Om ni vill kan ni skriva korta texter och rita bilder som symboliserar er högtid. Avsluta med att berätta om er högtid för resten av klassen.

Heliga platser och rum i kristendomen

Den viktigaste platsen för kristna personer är kyrkan. Kyrkan är den plats där gudstjänsten oftast äger rum.

Kyrkan är också ett ord som beskriver en kristen gemenskap. Kyrkan är en gemenskap mellan Kristus och de kristna. Ordet används därför också för olika kristna grupper som katolska kyrkan eller Svenska kyrkan.

Ord och begrepp

Helig är någon eller något som har kontakt med Gud eller gudarna och därför är mycket viktig.

Kyrka är en byggnad som är till för kristna ceremonier, till exempel gudstjänster.

Kyrka är också en organiserad grupp kristna personer.

Pilgrim är en person som reser till en helig plats.

Vallfartsort är en helig plats dit man reser av religiösa skäl.

De flesta kyrkor i Sverige har tornet och ingången i väster och altaret i öster.

Exempel på centralkyrka: Skeppsholmskyrkan i Stockholm.

Kyrkor

Det finns många olika typer av kyrkor. De kan vara väldigt små eller enormt stora. De kan vara urgamla eller alldeles nybyggda och jättemoderna.

För klassiska kyrkobyggnader finns det ändå två huvudtyper.

En långhuskyrka består av ett avlångt rum med ett altare längst fram i rummet. En centralkyrka består av ett runt eller fyrkantigt rum där altaret är placerat i mitten av rummet.

Långhuskyrkor och centralkyrkor

En långhuskyrka är avlång. Rummet innanför pelarna (cirklarna på bilden) kallas mittskepp. Utanför pelarna kan det finnas två smala rum som kallas sidoskepp. Ofta finns det också ett rum som kallas tvärskepp och som är byggt på tvärs mot långskeppet. Längst fram i kyrkan finns ett kor där altaret står. Ibland ligger det små kapell längs väggarna. Det är små rum med altare där man kan fira en enkel gudstjänst.

En centralkyrka är byggd runt ett mittskepp som är runt eller fyrkantigt. Ofta finns det en kupol ovanför mittskeppet, alltså ett tak format som en halv boll. Koret ligger bakom altaret och ofta finns det en vägg framför altaret som öppnas under gudstjänsten.

långhuskyrka

centralkyrka altare kapell altare

kor mittskepp sidoskepp förhall tvärskepp

Exempel på långhuskyrka: Stavnäs kyrka i Värmland. Så här ser grundformerna ut för de två vanligaste typerna av kyrkobyggnader.

Födelsekyrkan i Betlehem byggdes på uppdrag av en kristen romersk kejsare på den plats där Jesus enligt traditionen föddes. Här har troende kristna samlats för att be tillsammans.

Viktiga och intressanta

platser

Betlehem

Betlehem ligger på Västbanken i Palestina, ungefär en mil söder om Jerusalem. Det är den stad där Jesus föddes enligt kristen tro.

I Markusevangeliet och Lukasevangeliet kan man läsa att Jesus föräldrar Josef och Maria bodde i Nasaret längre norrut. Eftersom kejsaren i Rom beordrat att alla i det romerska riket skulle betala skatt reste de till Betlehem för att låta registrera sig där, eftersom de var av Davids släkt. Kung David härstammade från Betlehem. När de var i Betlehem födde Maria Jesus i ett stall.

I dag vallfärdar många kristna till Betlehem för att bland annat uppleva Födelsekyrkan, som är byggd där man tror att Jesus föddes. I utkanten av staden ligger Herdarnas äng som också besöks av många pilgrimer.

Nasaret

Nasaret är den stad i Galiléen i norra Israel där Jesus enligt evangelierna i Bibeln växte upp tillsammans med sina föräldrar Josef och Maria och sina syskon.

Varje år kommer tusentals kristna pilgrimer från olika kristna samfund, till exempel katoliker, protestanter och ortodoxa, till Nasaret för att besöka alla de platser som är förknippade med Jesus barndom. Exempel på platser är Bebådelsekyrkan, Josefs hus och Mariakällan.

De flesta som bor i Nasaret i dag är araber som är antingen kristna eller muslimer. Den viktigaste inkomstkällan är turism.

Jerusalem sett från Getsemanes trädgård, den plats där Judas enligt Bibeln förrådde Jesus med en kyss.

Jerusalem

Jerusalem är en mycket gammal stad och en helig plats för tre världsreligioner – kristendom, judendom och islam.

Varje år vallfärdar miljoner kristna pilgrimer från hela världen till Jerusalem för att uppleva många av de platser som är förknippade med Jesus liv.

Klagomuren är ett vanligt besöksmål. Muren är det enda som återstår av Jerusalems tempel som Jesus besökte vid flera tillfällen. En annan plats är Getsemanes trädgård där Jesus ska ha blivit förrådd av Judas. En tredje är via dolorosa, som är den väg där Jesus bar sitt kors på väg till Golgota sedan han dömts till döden. Längs med vägen brukar pilgrimerna stanna vid olika stationer för att be. På den plats som Jesus ska ha blivit begravd ligger i dag Heliga gravens kyrka.

Genom århundraden har mängder av människor vallfärdat till Jerusalem. Under medeltiden drog bland annat korsriddare till staden för att återta den från de muslimer som erövrat den på 600-talet efter Kristus. Några av korsriddarna kom från Sverige.

Vatikanstaten ligger i Italiens huvudstad Rom. På bilden ses Peterskyrkan med Petersplatsen framför. Peterskyrkan är världens största kyrka.

Vatikanstaten

Rom var huvudstad i det romerska riket. Enligt traditionen avrättades både Petrus och Paulus i Rom. Biskopen i Rom (påven) var ledare för alla kristna, senare för alla inom romersk-katolska kyrkan. Inne i staden Rom ligger Vatikanstaten.

Vatikanen är världens minsta självständiga stat räknat till både yta

och folkmängd. Samtidigt är det centrum för världens över 1 miljard katoliker. I Vatikanen har påven sitt residens sedan 1400-talet.

I Vatikanen finns kurian, som är den romersk-katolska kyrkans administrativa ledning. Den består av de kardinaler, alltså en sorts biskopar, som finns i Rom. Kardinalerna fungerar också som påvens hov. Vatikanen har diplomatiska förbindelser med de flesta av världens länder och spelar ofta en viktig roll i samband med att försöka lösa internationella konflikter.

I Vatikanen ligger Peterskyrkan, som är världens största kyrka. Den besöks av miljoner pilgrimer och turister varje år. Här finns också flera museer, till exempel Sixtinska kapellet, och mängder av berömda konstverk av exempelvis Michelangelo, Caravaggio och Leonardo da Vinci.

Vatikanen har ingen egentlig armé. Det välkända schweizergardet, på strax över hundra personer, fungerar som polis och som påvens livgarde, alltså en trupp som ska skydda påven.

Sammanfattning

@ Den kristna gudstjänsten hålls oftast i en kyrka.

@ Kyrkan är också ett ord för gemenskapen mellan Kristus och de kristna.

@ Ordet kyrka används för olika kristna grupper som katolska kyrkan och Svenska kyrkan.

Kapitel 5

Kristendom Heliga platser och rum i kristendomen

Instuderingsuppgifter

1. Kyrkan är inte bara byggnaden utan ordet har också en annan betydelse. Vilken?

2. Kyrkor kan se olika ut men det finns två huvudtyper av klassiska kyrkobyggnader. Vad heter de och hur ser de ut?

3. Varför är Betlehem en viktig plats för kristna?

4. Jerusalem är en helig plats inom kristendomen. För vilka andra världsreligioner är staden helig?

5. Vad är Vatikanstaten och varför är den viktig inom kristendomen?

Aktivitet

Besök en kyrka

Undersök

Ditt och klassens uppdrag är att besöka en kyrka. Det spelar ingen roll vilken slags kyrka det är, alltså vilket trossamfund kyrkan tillhör.

a. Titta på

– Vilken typ av kyrka är det? Gammal eller modern?

– Vilka kristna symboler kan du se?

– Finns det bilder av Jesus eller andra personer ur Bibeln?

– Vad föreställer bilderna? – Vilken typ av bilder är det? (Målade på väggarna eller kanske så kallade ikoner?)

– Vilka typiska inredningsdetaljer finns? (Till exempel predikstol, dopfunt, altare, orgel, kyrkbänkar.)

b. Ta reda på

– Vilket år är kyrkan byggd?

– Finns det något spännande i kyrkans historia? (Äldre kyrkor kan till exempel ha härjats av bränder.)

– Vilka arbetar i kyrkan?

– Hur ofta är det gudstjänster i kyrkan?

– Finns andra aktiviteter som hålls i kyrkan?

c. Fundera över

– Vad tror du att besökare känner när de kommer in i kyrkan?

– Vilka andra typer av platser tror du kan vara viktiga för kristna människor?

– Finns det några platser som du mår bra av att besöka?

Kapitel 6 Islam

Bilden: Bönen är viktig inom islam. En muslim ska be fem gånger om dagen. Oftast används då en speciell bönematta.

Islams kärna

Islam är en religion där man tror på en enda gud, som kallas Allah på arabiska. Gud har förmedlat sin lära till människorna på jorden genom profeter som på olika sätt har fått ta del av Guds budskap. Den viktigaste av islams profeter är Muhammed.

Ord och begrepp

Allah är det arabiska ordet för Gud.

Anspråkslös kallas en person som inte försöker vara märkvärdig och inte behöver en massa saker.

Arabiska är ett språk som människor talar och skriver främst i Mellanöstern och norra Afrika.

Frikostig kallas en person som gärna ger bort eller delar med sig av saker.

Koranen är islams heliga skrift.

Profet är en person som anser att hen fått i uppdrag av en gud att föra fram gudens budskap.

Uppenbarelse är en upplevelse av att plötsligt förstå något, till exempel vad Gud vill.

Änglar är övernaturliga väsen som tjänar Gud, till exempel genom att lämna över budskap.

Andel utövare

%

Månskäran är en vanlig symbol för islam.

Gud och hans profet

Muhammed levde på 600-talet på Arabiska halvön. Enligt islams berättelser fick Muhammed uppenbarelser av ärkeängeln Jibril (Gabriel).

Det ängeln berättade för Muhammed skrevs senare ner och blev islams heliga skrift Koranen, som är skriven på arabiska.

I många böcker står det att Muhammed grundade religionen islam. Enligt islam är det fel att säga så. Islam har inte skapats av en människa. Den har alltid funnits och har ingen annan grund än Gud.

Kartan visar hur stor andel av befolkningen som är muslimer i de olika länderna. Ju mörkare färg på landet, desto större är andelen som räknas som muslimer. Siffrorna är från 2020. Källa: The Association of Religion Data Archives (ARDA).

Däremot är Muhammed den störste profeten. Genom honom spreds budskapet om den sanna islam. Budskapet handlade om sex saker:

1. Gud är en. Muhammed är hans störste profet.

2. Glöm inte att Gud är upphovet till allt. Var tacksam!

3. Som människa har du fått låna allt av Gud. Dela med dig av dina rikedomar!

4. Alla människor har skapats av Gud. Gud gör ingen skillnad på olika folkslag – bara på dem som är tacksamma och dem som är otacksamma.

5. Bekämpa din egen och andras otacksamhet!

6. Vid tidens slut kommer Gud att avge sin dom. Du och ingen annan bär ansvaret för ditt liv. Har du vårdat eller missbrukat livets gåva? Varit tacksam eller otacksam? Ska du belönas i himlen? Eller straffas i helvetet?

Viktiga ord

En profet är en person som anser att han eller hon fått i uppdrag av en gud att föra fram gudens budskap. Den viktigaste profeten inom islam är Muhammed. Andra betydelsefulla profeter är Musa (Mose), Ibrahim (Abraham) och Isa (Jesus).

Att få en uppenbarelse innebär att få kontakt med Gud eller en annan högre makt. Guden ger ofta något budskap till människorna genom uppenbarelser.

Profeten Muhammed fick uppenbarelser av ärkeängeln Jibril (Gabriel).

Allah betyder ordagrant helt enkelt ’guden’.

Att leva som Gud vill

Att vara muslim handlar om att leva enligt dessa regler som Gud har bestämt. Religiösa regler har därför stor betydelse inom islam. Grunden till dessa regler finns i Koranen och i berättelser om hur Muhammed och andra viktiga personer levt sina liv.

De religiösa reglerna handlar dels om hur människor ska vara mot varandra och naturen, dels om hur människor ska förhålla sig till Gud. De syftar till att hjälpa människorna att vara goda, hjälpsamma, anspråkslösa, frikostiga och omtänksamma.

Sammanfattning

@ Muslimer tror på en enda gud, som kallas Allah.

@ Muhammed var Guds viktigaste profet.

@ Muhammed fick Guds budskap genom ängeln Jibril (Gabriel).

@ Guds budskap skrevs senare ner i islams heliga skrift Koranen.

@ Inom islam finns många regler om hur människor ska vara mot varandra, mot naturen och mot Gud.

Kapitel 6

Islam

Islams kärna

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas islams gud på arabiska?

2. Vem var Muhammed och när levde han?

3. Vad är en profet?

4. Vad innebär det att få en uppenbarelse?

5. Vad gjorde ängeln Jibril (Gabriel)?

6. Vad kallas islams heliga skrift och vad innehåller den?

7. Varför är det enligt islam fel att säga att Muhammed grundade islam?

Aktivitet

Vad vet du om islam?

Sammanfatta

Vad tänker du på när du hör ordet islam? Innan du börjar läsa och lära dig nya saker om islam är det bra att fundera över vad du känner till sedan tidigare.

a. Sitt en liten stund och blunda. Skriv sedan ner alla ord du kommer att tänka på eller rita enkla bilder av det du ser framför dig. Här finns inga rätt eller fel!

b. Titta sedan på följande frågor. Är det något av detta som du redan har skrivit ner? Eller kommer du på fler saker? Skriv ner dem också.

– Vad heter islams heliga skrift?

– Vilka personer är viktiga inom islam?

– Vilka är islams viktiga platser?

– Vad tror islams anhängare på?

– Vad kallas de som är troende?

c. Jämför dina anteckningar med en kompis och prata om vad ni har skrivit och ritat. Finns det något ni vill ändra eller lägga till i era anteckningar? Finns det något ni vill ringa in som verkar vara extra viktigt?

d. Välj tillsammans tre saker som ni tycker verkar vara det viktigaste i islam och dela med resten av klassen.

Bilden: Muhammed ber vid Kaba. Konstnären har valt att dölja Muhammeds ansikte med en slöja eftersom han anses för helig för att avbildas.

Muhammed och de första muslimerna

Profeten Muhammed är den viktigaste personen i islam. Han levde i det som är dagens Saudiarabien åren 570–632. Muhammed fick som vuxen uppenbarelser från Gud. Guds ord skrevs ner i en bok som heter Koranen. Muhammed ägnade resten av sitt liv åt att sprida Guds budskap.

Ord och begrepp

Församling är en sorts förening som är en del av en religiös organisation.

Karavan är många människor och djur som reser tillsammans.

Koranen är islams heliga skrift.

Moské är en byggnad där muslimer samlas för att be.

Predika är att tala länge om vad som är rätt och fel, särskilt om det som rör religion.

Profet är en person som anser att hen fått i uppdrag av en gud att föra fram gudens budskap.

Stam är en grupp människor som hör ihop genom att de bor i samma område och har en gemensam kultur.

Tempel är en byggnad som används för olika religiösa riter.

Uppenbarelse är en upplevelse av att se eller plötsligt förstå något övernaturligt.

Underkastelse är att lyda och inte alls kämpa emot.

Vallfärd är en resa till en helig plats.

Änglar är övernaturliga väsen som tjänar Gud, till exempel genom att lämna över budskap.

Gabriel (Jibril) var den främste av ärkeänglarna och han nämns i både Gamla Testamentet och Nya Testamentet. Han var också den som talade om för Johannes Döparens och Jesus mammor att de skulle få barn.

Muhammeds ungdom

Muhammed föddes i staden Mekka. Muhammeds föräldrar dog tidigt och han uppfostrades av sin farbror.

Farbrodern var handelsman och tog med Muhammed på flera resor. Under resorna fick Muhammed träffa judar och kristna som alla trodde på en enda gud.

När han var 25 år gammal fick Muhammed chansen att leda en egen karavan. Den som gav honom uppdraget var en rik änka som hette Khadija. Trots att hon var 15 år äldre blev de kära i varandra och gifte sig. Khadija blev ett stort stöd för Muhammed.

Muhammed möter Gud

Under sina resor hade Muhammed funderat mycket över hur det var i Mekka. Han tyckte att människor var för våldsamma mot varandra. De olika stammarna hade alla olika gudar. De lydde ingen gemensam lag. Muhammed tyckte att de behövde någon som vägledde dem.

Muhammed började dra sig undan till en grotta utanför Mekka för att tänka och fundera över hur det skulle kunna bli bättre.

En natt låg den fyrtioårige Muhammed och sov i sin grotta. Plötsligt kom en ängel och gav Muhammed en bokrulle. Ängeln tvingade Muhammed att läsa bokrullen.

Egentligen kunde inte Muhammed läsa, för han hade aldrig lärt sig det. Trots det kunde han tyda orden.

När Muhammed kom ut ur grottan fick han se ängeln igen och då stod det klart för honom att det inte bara varit en dröm.

Ängeln sa till Muhammed: ”Du är Guds sändebud och jag är Jibril.”

Det här var Muhammeds första uppenbarelse, en händelse som skulle bli helt avgörande för religionen islam.

Grottan där Muhammed fick sin första uppenbarelse är ett populärt vallfärdsmål. Här köar människor för att be på platsen.

Koranen är skriven på arabiska och är indelad i 114 kapitel som kallas suror.

Koranen

Genom ängeln Jibril fortsatte Gud att läsa upp sina ord för Muhammed under 23 år. Senare skulle Muhammeds uppenbarelser skrivas ner. Texterna blev till islams heliga skrift Koranen.

Enligt islam är Koranen Guds exakta ord. Inte ett enda av dem kommer från Muhammed.

När Gud – eller Allah på arabiska – talade till sin profet använde han arabiska, som var det språk som Muhammed förstod bäst. Troende muslimer anser därför att Koranen ska läsas på arabiska. På andra språk blir inte betydelserna i texterna helt korrekta.

Därför strävar många muslimer jorden över efter att lära sig arabiska. Det har blivit till ett världsspråk.

Muhammed predikar

Tre år efter Muhammeds första uppenbarelse blev han tillsagd att gå ut bland människorna och sprida Guds ord. Muhammed började därför predika. Först bland sina släktingar, sedan för sin egen stam och därefter bland andra människor i Mekka.

I början mötte Muhammed mycket motstånd och vissa människor skrattade åt honom. Muhammed ifrågasatte ju alla som inte levde rättfärdigt, de som hade många olika gudar och de som inte brydde sig om de fattiga i staden. Han påstod att Gud skulle straffa dessa människor, och det var inte något populärt budskap.

Predika

Att predika innebär att man försöker påverka människor genom att berätta om något viktigt. Inom religionens värld handlar det ofta om att man berättar om Guds budskap.

Paradiset och helvetet

För de som ville lyssna på Muhammed när han förmedlade Guds ord så fanns det hopp. Gud ville ju ge människorna stöd. Han brydde sig om människan. Han förlät alla som ångrade och bättrade sig.

Om man väljer Guds väg och är tacksam och givmild så belönas man och kommer till paradiset, predikade Muhammed.

Paradiset är ett fantastiskt ställe med grönskande trädgårdar fulla av friska bäckar. I paradiset får man vila, äta god mat och njuta av fantastiska frukter.

För den som inte väljer Guds väg och lever ett själviskt och ogudaktigt liv återstår bara en sak: helvetet.

Helvetet är en ogästvänlig plats full med hetta och olycka.

Muslimerna mobbas i Mekka

De som kände sig hotade av Muhammeds ord och de som tyckte att muslimerna betedde sig konstigt började bete sig illa. De kastade bland annat sten och sa fula ord.

De rika personerna i Mekka retade sig på Muhammed. Han förkastade ju alla deras gamla gudar och tyckte att de levde på fel sätt. Om alla började tro på muslimernas Gud så kunde de som bestämde inte heller fortsätta ta betalt av dem som ville be till de olika gudarna vid templet Kaba.

Kaba och gudarna

På Muhammeds tid var Kaba ett tempel som var fyllt av små altare för flera olika gudar. Det fanns gudar för olika ändamål och varje stam hade oftast sina egna gudar. Konflikter uppstod ofta mellan stammarna. De styrande i staden Mekka tjänade pengar på avgifter som de krävde av dem som ville be till sina gudar i Kaba. Platsen var själva symbolen för mycket av det som Muhammed ville förändra i samhället: girighet, konflikter och tron på olika gudar.

Muhammeds motståndare försökte skrämma muslimerna med hot och våld. När det inte fungerade började stadens mäktiga försöka locka med höga befattningar och belöningar. Men Muhammed höll fortfarande fast vid sin enda Gud.

Hela tiden hade Muhammed ett starkt stöd i sin fru Khadija. Men år 619 – som inom islam kallas ”sorgens år” – dog hon.

Paradiset och helvetet.

Muhammed flyger till Jerusalem på den himmelska hästen som kallas Buraq. Profeten bär en slöja för att hans ansikte inte ska avbildas.

Tempelplatsen och himlafärden

Under denna svåra tid upplevde Muhammed en av de största händelserna i sitt liv. En natt färdades han till Jerusalem på ryggen av en liten hästliknande varelse med vingar (Buraq).

Han landade på Tempelplatsens klippa. Det sägs att den än i våra dagar bär hans fotavtryck. Därifrån började hans uppstigning till Gud. Till minne av denna händelse står nu en av islams heligaste byggnader på platsen – Klippdomen eller Klippmoskén.

Muhammed färdades upp genom olika himlar. Han fick träffa de tidigare profeterna Ibrahim (Abraham), Musa (Mose) och Isa ( Jesus). Hans resa slutade vid tröskeln till den värld som aldrig skapats. Han var så nära Gud en människa kan komma.

Där gav Allah honom de regler för de dagliga bönerna som muslimer följer än i dag.

Tigris Eufrat

Damaskus Bagdad

Kairo

Jerusalem Medina

Mekka

Nilen

År 622 flydde Muhammed och hans anhängare från Mekka och fick chansen att bygga ett islamiskt samhälle i Medina.

Ett

islamiskt

samhälle Flykten från Mekka till Medina

Efter att Muhammed predikat i tio år hade han endast 150 anhängare. Men år 622 kom en vändpunkt. 70 män i staden Medina bjöd in Muhammed till sig. De hade fått ett gott intryck av honom och ville att han skulle styra deras stad.

Muslimerna lämnade Mekka i hemlighet och begav sig till Medina.

Enligt islamisk tideräkning skedde utvandringen en fredag, första dagen i månaden Muharram, år 1. Utvandringen till Medina är alltså utgångspunkten för islams tideräkning – så betydelsefull anses den vara.

Utvandringen – hijra på arabiska – markerar en historisk gräns, precis på samma sätt som Jesus födelse gör för de kristna.

Vad stort och nytt hände då i och med hijra? Jo, för första gången gavs nu ett tillfälle att låta ett helt samhälle leva efter islam.

Guds lagar

När Muhammed tog makten i Medina var staden splittrad efter strider mellan olika stammar. Han var tvungen att få dem att komma överens. För att lyckas med det formulerade han nya lagar. Han fick också vara domare i olika konflikter.

Trots att Muhammed fick stor makt i det nya samhället så fortsatte han att vara en enkel person. Det sägs till exempel att han sov på golvet och själv lagade sina sandaler när de gick sönder.

I uppenbarelserna talade Gud allt oftare om för Muhammed hur samhället skulle fungera. Till exempel står det i Koranen:

”Ge fullt mått då ni mäter, och väg på en riktig våg! Detta är bäst och i längden förmånligast.”

Det var bara en av de moraliska regler Gud skapade för affärsmännen i staden. Han förbjöd också att ta ränta vid utlåning av pengar, och han gav de muslimska kvinnorna arvsrätt.

Medina är islams näst heligaste stad. I Profetens moské finns Muhammeds grav.

Församlingen och familjen

Muhammed var en bestämd ledare som delade ut hårda straff mot dem som bröt mot stadens regler. På så sätt lyckades han få ett slut på konflikterna mellan de olika grupperna (stammarna) i staden.

Invånarna i staden blev också mer jämlika. Stamgemenskapen ersattes med en större gemenskap, den muslimska. Alla som dyrkade Gud var lika mycket värda och tillhörde samma församling (umma).

Samtidigt skulle banden inom familjen hållas starka. Den gav samhället trygghet och av Gud fick Muhammed veta att otrohet skulle bestraffas med spöstraff eller döden.

Dessutom skulle alla inom församlingen dela med sig till de fattiga. Det skulle ske i ordnade former, till exempel genom beskattning. Ingen fick ta lagen i egna händer. Tjuvar riskerade att få händerna avhuggna. Guds lagar var hårda och tydliga.

Med hjälp av dem lyckades Muhammed ena det splittrade Medina. Invånarna underkastade sig nu Gud och hans lagar.

Att underkasta sig Gud

Ordet islam är arabiska och kan översättas ’underkastelse’ eller med den lite längre formuleringen ’att överlämna sin vilja till Gud’.

Själva namnet på religionen islam säger alltså en hel del om kärnan i vad religionen handlar om, nämligen att verkligen tro på en enda Gud och att ägna sitt liv åt att leva efter Guds vilja.

Islamic Center i Malmö. Moskén invigdes 1984.

Kaba

en gång en kultplats för arabiska stamgudar. I dag är

islams främsta vallfartsmål.

Ett islamiskt samhälle föds

Efter åtta år i Medina kunde Muhammed återvända till Mekka. Den här gången gjorde han det tillsammans med många tusen muslimer.

Muslimerna mötte väldigt lite motstånd när de intog Mekka. Snabbt rensade de tempelområdet från gamla gudabilder och förvandlade Kaba till en helig plats för muslimer.

År 632 genomförde Muhammed och muslimerna en första organiserad vallfärd till Mekka. Sedan dess är vallfärden till Mekka (hajj) ett viktigt inslag i livet för världens muslimer och Kaba betraktas som islams heligaste plats.

Kort efter vallfärden 632 blev Muhammed sjuk och dog.

Den tidigare så splittrade befolkningen på Arabiska halvön hade nu enats under ledning av Muhammed i tron på en gemensam Gud.

Ett islamiskt samhälle hade fötts.

Sunni och shia

Olika riktningar inom islam har uppstått eftersom man inte har varit överens om vem som är den rätte efterträdaren till Muhammed och därmed ledare för muslimerna.

var

templet

Sunni är den största riktningen. Enligt den behöver Muhammeds efterträdare inte komma från hans släkt utan det viktiga är att personen följer sunna, det vill säga sådant som Muhammed sa och gjorde.

Shia är en riktning där man menar att Ali, som var släkt med Muhammed, skulle efterträda honom.

Sammanfattning

@ Profeten Muhammed är den viktigaste personen inom islam.

@ Muhammed växte upp i Mekka och gifte sig med änkan Khadija, som blev ett stort stöd för honom.

@ Muhammed hade uppenbarelser där ängeln Jibril (Gabriel) kom med budskap från Gud.

@ Uppenbarelserna samlades i islams heliga skrift Koranen.

@ Muhammed flög på en buraq till tempelplatsen i Jerusalem och vidare upp i himlen.

@ Muhammed möttes av motstånd när han predikade i Mekka och utvandrade till

staden Medina, där han blev ledare.

@ Utvandringen till Medina år 622 är startpunkten för islamisk tideräkning.

@ Muhammed styrde enligt Guds lagar, som var hårda och tydliga.

@ Muhammed intog Mekka tillsammans med sina anhängare år 630.

@ År 632 genomförde de en vallfärd och gjorde Kaba till islams heligaste plats och senare samma år dog Muhammed.

@ Sunni och shia är de två största riktningarna inom islam.

Kapitel 6 Islam

Muhammed och de första muslimerna

Instuderingsuppgifter

1. Vad gjorde Muhammed i grottan?

2. Vad sa ängeln Jibril till Muhammed?

3. Hur gick Muhammeds himmelsfärd till?

4. Vilka regler fick Muhammed ta emot under himmelsfärden?

5. Vilken berömd byggnad är uppförd till minnet av dessa händelser?

6. Vad är hijra?

7. Varför var hijra så betydelsefull att den muslimska tideräkningen utgår från den?

8. Vad kallas den muslimska församlingen?

9. Vad är hajj?

Aktivitet

Regler för en bättre värld Diskutera

I staden Medina skapades det första muslimska samhället, styrt med lagar som Muhammed enligt islam tagit emot från Gud. Många religiösa människor i dag, men långt ifrån alla, menar att

världen skulle bli en bättre plats om religionen fick större inflytande i samhället.

Ert uppdrag i klassen är att fundera över vilka regler ni tror skulle göra samhället och världen bättre.

Jobba med en kompis och gör så här:

Tänk ut 1–2 regler som ni tror skulle vara bra inom dessa områden:

– familjen

– barns och vuxnas rättigheter

– hur man behandlar andra medmänniskor

– djur och natur

– människor som begått brott

– (egna förslag).

Skriv ner era förslag och dela dem med resten av klassen så att er lärare kan göra en sammanställning över samtliga gruppers förslag. Diskutera sedan gemensamt i klassen:

a. Vad tror ni om förslagen ni har samlat ihop – skulle de fungera? Varför/varför inte?

b. Vad tycker ni om tanken på att ha religiösa regler som styr samhället?

c. Känner ni till några länder som styrs med religiösa lagar?

Bilden: En flicka dukar inför högtiden Id al-fitr, som avslutar fastemånaden Ramadan. Muslimer önskar då ofta varandra Eid Mubarak (’välsignad högtid’).

Islams högtider

Inom islam firas flera gemensamma religiösa högtider: Ramadan med festen Id al-fitr (eller Eid al-fitr) samt festerna mawlid, miraj och Id al-adha. De muslimer som tillhör gruppen shia firar även högtiden Ashura.

Ord och begrepp

Ashura är en högtid då shiamuslimer minns hur Muhammeds systerson Husayn dödades.

Fasta betyder att inte äta något alls under en tid.

Id al-adha är en högtid som firas i slutet av det islamiska året.

Id al-fitr är högtiden som avslutar Ramadan.

Karaktär är en persons sätt att vara.

Koranen är islams heliga skrift.

Moské är en byggnad där muslimer samlas för att be.

Månkalender är en typ av kalender där en månad är lika lång som tiden mellan två nymånar.

Ramadan är den islamiska fastemånaden.

Vissa år infaller Ramadan på sommaren. Då blir det aldrig eller nästan aldrig mörkt på natten i till exempel norra Norrland. Då slutar muslimer där att fasta vid en bestämd tid på kvällen.

Religiösa högtider

Det islamiska året inleds med månaden Muharram.

Mawlid är en högtid då muslimer firar Muhammeds eller någon annan helig persons födelsedag.

Miraj firas för att minnas Muhammeds nattliga färd från Mekka till Jerusalem och från Jerusalem upp till de sju himlarna. Dagen firas med moskébesök, bön och läsning av Koranen.

Den nionde månaden, Ramadan, är fastemånaden. Under Ramadan ska man inte äta och dricka från soluppgången till solnedgången. När mörkret faller äter och dricker man tillsammans, ibland hela natten.

Meningen med fastan är att man ska förbättra sitt tålamod och sin karaktär. På så sätt kommer man närmare Gud. Vissa menar att fastan också är ett sätt att visa medlidande med de fattiga.

Ramadan är en viktig tid för muslimer och det är fullt med folk i moskéerna och på gatorna på nätterna.

Den viktiga högtiden Id al­fitr, som ofta bara kallas Eid, firas i slutet av fastemånaden Ramadan. Eid är kanske den största festen inom islam. Den varar i tre dagar.

Fastemånaden Ramadan är mycket viktig för muslimer. Efter solnedgången håller man middagar med familj och släkt. Ramadan avslutas med festen Id al-fitr.

Muslimska kvinnor i Filippinernas huvudstad Manila kramar om varandra när fastan är slut efter den sista bönen under Ramadan.

En annan viktig högtid inom islam är Id al­adha. Den kallas också för offerhögtiden och firas i slutet av det islamiska året. Under Id al-adha minns muslimer hur profeten Ibrahim (Abraham) var villig att offra sin son Ismail (Ismael) för att Gud hade bett honom göra det.

De båda festerna Id al-fitr och Id al-adha är viktiga familjehögtider för muslimer i hela världen.

Det är relativt vanligt att muslimer också firar de kristna högtiderna jul och påsk i Sverige, men inte som religiösa högtider.

Det islamiska året

I muslimska länder räknar man tid på ett annat sätt än vi gör i Sverige. Som år 1 räknas det år Muhammed lämnade staden Mekka för att bege sig till Medina. Detta var år 622 enligt vår tideräkning.

Den islamiska kalendern är en så kallad månkalender. Det betyder att den första dagen i varje månad sammanfaller med när det är nymåne. Tideräkningen i Sverige och många andra länder är en solkalender. Det betyder att den utgår från hur lång tid det tar för jorden att kretsa ett varv runt solen.

De olika religiösa högtiderna i islam bestäms av månkalendern. Eftersom denna inte ser likadan ut som vår årskalender så infaller högtiderna på lite olika datum varje år.

Exempel: År 2023 enligt vår tideräkning sammanföll med år 1444 enligt islamisk tideräkning. Det islamiska nyåret, Muharram, inträffade detta år den 19 juli. Resten av juli, augusti, september, oktober, november och december detta år var det alltså 1445 enligt islamisk tideräkning.

Sammanfattning

@ Under högtiden mawlid firar muslimer profeten Muhammeds eller någon annan helig persons födelsedag.

@ Miraj firas till minne av Muhammeds färd till Jerusalem och upp till himlen.

@ Ashura är en viktig högtid för shiamuslimer.

@ Ramadan är fastemånaden, då man inte ska äta mellan soluppgång och solnedgång.

@ Ramadan avslutas med Id alfitr, som är den kanske största högtiden inom islam.

@ Id al-adha (offerhögtiden) firas i slutet av det islamiska året till minne av hur Ibrahim (Abraham) var villig att offra sin son till Gud.

@ Den islamiska kalendern är en månkalender där året är kortare än ett solår.

Kapitel 6

Islam Islams högtider

Instuderingsuppgifter

1. Vad är mawlid och vad firar muslimer under den högtiden?

2. Varför firas miraj?

3. Vad heter den muslimska fastemånaden och vad ska man undvika under den tiden?

4. Vad är syftet med fastemånaden?

5. Vad är Id al-fitr (Eid)?

6. Vad kallas högtiden Id al-adha med ett annat ord? Varför?

7. Hur skiljer sig den islamiska kalendern från den kalender vi använder i Sverige?

Aktivitet

Jämför högtider

Fundera och diskutera

Läs avsnittet Islams högtider och fundera på frågan nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

– Vilka likheter och skillnader hittar du mellan islams högtider och de andra abrahamitiska religionerna (judendomen och kristendomen)?

Gå gärna tillbaka till avsnitten som tar upp de andra religionernas högtider för att fräscha upp minnet.

Bilden: Många troende muslimer läser i Koranen varje dag.

Att leva som muslim

Att vara muslim handlar om att leva rätt. Att leva rätt innebär att leva som Gud vill att vi ska leva. Som människa måste man hela tiden välja mellan det goda och det onda. Eftersom det är viktigt att leva rätt inom islam så finns det många regler som muslimer bör följa.

Ord och begrepp

Allmosa är en gåva till någon som behöver hjälp.

Anständig betyder ’passande’ eller ’lämplig’.

Bön är tankar eller ord som man riktar till en gud eller någon annan högre makt.

Fasta betyder att inte äta något alls under en tid.

Grundpelare är egentligen en kraftig stolpe som håller upp en byggnad, men ordet används också på bildligt sätt.

Halal är det som är tillåtet enligt islam.

Haram är det som är förbjudet enligt islam.

Hijab är en sorts klädedräkt men ibland menar man bara själva slöjan.

Trosbekännelse är en förklaring av vad man tror på.

Vallfärd är en resa till en helig plats.

Trosbekännelsen: ”Ingen gud utom Gud (Allah), Muhammed är hans sändebud.” tro

Islams fem pelare

Varje dag måste man bygga upp och laga sitt förhållande med Gud. Detta gäller både i tanke och i faktiska handlingar. Att göra goda handlingar och att alltid leva nära Gud är helt centralt inom islam.

Att leva ett liv i islam bygger på fem grundpelare.

Den dagliga bönen. Fem gånger om dagen. Shiamuslimer ber två till fyra gånger om dagen.

En liten del av inkomsten ska fördelas till fattiga under fastemånaden Ramadan.

Ingen mat eller dryck under dagens ljusa timmar under Ramadan.

Religiösa regler

En muslim ska helst en gång under sitt liv genomföra vallfärden till Mekka.

Det finns många regler som styr en muslims liv, förutom kravet att be fem gånger om dagen och leva efter islams fem pelare.

Begreppen halal (betyder ’tillåtet’ på arabiska) och haram (betyder ’förbjudet’) brukar användas för att beskriva vad som är tillåtet eller otillåtet.

Det finns många olika tolkningar av de religiösa reglerna. Det gäller till exempel klädregler och matregler.

bön

allmosor

fasta

vallfärd

Det finns många sätt att tolka islams klädregler. Dels väljer olika människor att tolka reglerna på olika sätt, dels har olika grenar av islam haft olika sätt att se på vad som är en anständig klädsel. För många kvinnor och tjejer är till exempel slöjan lika viktig som modeplagg som för att uttrycka sin religion.

Klädregler

Tanken med att ha regler om hur man får klä sig är att man inte vill få medmänniskor att bete sig illa på grund av att man har klätt sig på ett visst sätt. Både män och kvinnor bör klä sig anständigt.

Såväl män som kvinnor ska ha kläder som döljer huden på överkropp, armar och ben. Kvinnor ska dessutom dölja håret (efter puberteten) med en slöja. Det finns många olika typer av slöjor och olika traditioner som styr hur mycket av ansiktet som kvinnor ska få visa, till exempel hijab och khimar.

I vår del av världen har den muslimska slöjan blivit en omdiskuterad symbol. En del ser den som en symbol för manligt förtryck av kvinnor och väljer att inte bära den. Andra, framför allt unga muslimska kvinnor, väljer att bära slöja som en symbol för sin egen muslimska identitet.

Matregler

Islam har precis som judendomen tydliga regler för vad som är tillåtet att äta. Griskött är en av de saker som är strikt förbjudet att äta. Det anses vara religiöst orent.

Både män och kvinnor ska ha kläder som döljer huden på större delen av kroppen.

Inom islam finns det även regler om hur man får lov att slakta djur (så kallad ritualslakt). Kött från djur som är slaktade på ett för muslimer godkänt sätt märks oftast som halal-godkänt.

Ett annat exempel på matregler är Koranens förbud mot vin, som tolkats även som ett förbud mot sprit och andra droger.

En halalrestaurang i London.

Sammanfattning

@ Livet som muslim bygger på fem så kallade grundpelare.

@ Pelarna är trosbekännelsen, bönen, allmosan, fastan och vallfärden.

@ Begreppen halal (’tillåtet’) och haram (’förbjudet’) används för att beskriva vad muslimer får och inte får göra.

@ Många men inte alla muslimska kvinnor bär någon typ av slöja.

@ Griskött, alkohol och droger är förbjudet enligt islam.

Kapitel 6

Islam

Att leva som muslim

Instuderingsuppgifter

1. Att leva ett liv i islam bygger på fem grundpelare. Vilka är de?

2. Vad säger den muslimska trosbekännelsen?

3. Hur går den muslimska bönen till?

4. Vad är en allmosa?

5. Hajj (vallfärden) är viktig inom islam. Vad gör man då?

6. Vad betyder begreppen halal och haram? Nämn två saker som är haram.

7. Vilka klädregler finns för muslimer?

Aktivitet

Viktigast i mitt liv

Fundera och diskutera

Islams fem pelare visar på de viktigaste delarna i ett liv enligt islam. Ditt uppdrag i dag är att fundera över vad som är de viktigaste delarna i ditt liv. Det kan handla om religion och att tro på Gud eller liknande, men måste inte göra det. Du bestämmer helt och hållet själv vad som ska vara med. Det kan vara föremål, personer (familj, släkt, kompisar), fritidsaktiviteter, djur eller platser som du tycker om att besöka.

Börja med att fundera på och skriv ner saker som är viktiga för dig. Om du vill kan du utgå ifrån dessa frågor:

– Vad tycker du är viktigt i livet?

– Vad eller vem behöver du för att må bra?

– Hur är en bra kompis eller medmänniska?

Ordna det du skrivit ner i grupper som du ger olika rubriker. Till exempel kan flera personer som är viktiga för dig kanske gå under rubriken ”kompisar” eller ”familj”.

Välj ut tre till fem rubriker som känns allra viktigast.

Om du vill kan du visa dina rubriker för en kompis och berätta hur du har tänkt.

Fundera sedan på följande frågor:

a. Tror du andra skulle kunna leva efter dina ”livsregler”?

b. Finns det några likheter mellan dina livsregler och islams pelare?

Avsluta med att diskutera islams fem pelare i klassen:

– Varför tror ni att det är just de här fem sakerna som anses viktigast inom islam?

Bilden: Mekka är islams heligaste stad. Varje år vallfärdar över 1,5 miljoner människor till staden för att besöka Kaba i den heliga moskén.

Heliga platser och rum i islam

I det här avsnittet tittar vi på islams heliga rum. Du får också lära dig vilken som är islams allra heligaste plats och om andra platser som är viktiga inom islam.

Ord och begrepp

Imam är den som leder bönen i en moské.

Kaba finns i Mekka och är islams heligaste plats.

Kalligrafi är detsamma som skönskrift, det vill säga vacker skrift.

Moské är en byggnad där muslimer samlas för att be.

Pilgrim är en person som reser till en helig plats.

Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.

Trosbekännelse är en förklaring av vad man tror på.

Vallfärd är en resa till en helig plats.

En minaret är ett torn vid en moské där en böneutropare ropar när det är dags för bön. Ofta är böneutropen inspelade i förväg.

Blå moskén i Istanbul byggdes på 1600-talet. Den kallas så eftersom väggarna inne i byggnaden är klädda med över 20 000 blå kakelplattor.

Moskén

Inom islam tror man att människor kan få direkt kontakt med Gud. Genom att be får man den kontakten. Eftersom den som ber själv kan ansvara för att hålla kontakten med Gud behövs inga präster eller gudstjänster.

Trots det träffas muslimer för att be tillsammans. Fredagsbönen är veckans viktigaste religiösa händelse och då går man oftast till moskén. En moské är en plats för religiös undervisning och bön. Det finns inga särskilda bestämmelser om hur en moské ska se ut.

Den som leder bönen i moskén kallas imam.

Moskén är indelad i minst två delar, där män ber i den ena och kvinnor i den andra. När man går in i en moské tar man av sig sina skor för att visa respekt för Gud. Dessutom tvättar man sig på ett rituellt sätt (detta kallas wudu).

Moskén är ofta utsmyckad med vacker kalligrafi, skönskrift, med kända stycken ur Koranen samt den muslimska trosbekännelsen. Däremot är det inte tillåtet för en muslim att ha bilder på Gud eller profeten Muhammed.

Intressanta och

viktiga platser

Mekka

Mekka är islams heligaste stad och känd som profeten Muhammeds födelseplats. Därför får bara muslimer besöka och bo i staden. Mekka ligger i dagens Saudiarabien. I staden finns Kaba, en kub täckt av svart tyg. Kaba ligger i världens största moské, Masjid al-Haram, islams viktigaste helgedom.

En troende muslim bör minst en gång i sitt liv vallfärda till Mekka och Kaba. Vallfärden, som kallas för hajj, är en av islams fem grundpelare. Under vallfärdsmånaden som är den sista i den islamiska kalendern kommer därför miljoner muslimer från hela världen till Mekka. Pilgrimerna börjar besöket i Mekka med att gå sju gånger motsols runt Kaba samtidigt som de ber särskilda böner. Kaba sägs ha byggts av profeten Ibrahim (Abraham) och hans son Ismail (Ismael).

Helgedomen Kaba – islams heligaste plats

År 630, åtta år efter att Muhammed utvandrade till Medina, anföll hans styrkor Mekka, som kapitulerade direkt. Han red fram på en kamel till helgedomen Kaba, som han invigde åt Allah, efter att först ha rensat bort gamla gudabilder och förstört dem.

Det fanns 365 avgudabilder, en gud för varje dag på året. Muhammed pekade ut Allah som den ende guden och behöll Kaba som helgedom. Han bekräftade även att den svarta stenen i Kaba ägde kraft att i sig uppta synder. Muhammed gjorde det till en plikt för varje troende muslim att göra en vallfärd till denna heliga sten. Helgedomen Kaba, som ligger mitt i den stora moskén i Mekka, är islams heligaste plats. Den är också centrum för vallfärden, hajj, som alla muslimer bör göra minst en gång i livet.

Kaba, i mitten av den heliga moskén i Mekka, är målet för vallfärden och centrum i islams världsbild.

Profetens moské, Masjid al-Nabawi, i Medina är ett vanligt vallfärdsmål. Under den gröna kupolen finns Muhammeds grav.

Medina

Medina är islams näst heligaste plats och hit vallfärdar miljoner muslimer från hela världen varje år.

Det var till Medina som profeten Muhammed flydde 622 efter Kristus efter att han mött motstånd i sin egen hemstad Mekka. Först efter åtta år kunde Muhammed återvända efter att i krig ha besegrat Mekka.

I Medina finns Profetens moské, Masjid al-Nabawi, som efter Masjid al-Haram och Kaba i Mekka är den viktigaste helgedomen inom islam. I moskén finns Muhammeds och hans dotter Fatimas gravar. Vid sidan av dessa står även en tom marmorkista avsedd för Jesus när han enligt islamisk tradition ska återkomma vid tidens slut.

Medina får bara besökas av muslimer.

Jerusalem

Jerusalem är en mycket gammal stad och en helig plats för tre världsreligioner – islam, judendom och kristendom.

För muslimer är Jerusalem den tredje heligaste platsen efter Mekka och Medina. Det var här på Tempelberget som Muhammed ska ha påbörjat sin himmelsfärd.

I Koranen berättas om hur Muhammed gjorde en nattlig resa från Mekka till Tempelberget, där han blev förd till himlen och fick möta Gud. Klippmoskén står på den plats där patriarken Ibrahim (Abraham) ska ha varit beredd att offra sin son Isak för att visa sin lydnad mot Gud.

På Tempelberget ligger också al-Aqsamoskén.

Klippmoskén står på Tempelberget i Jerusalem och är byggd över den klippa som enligt traditionen är platsen för Muhammeds himmelsfärd.

Najaf

Najaf är en helig stad och vallfartsort i Irak. Här finns den för shiiterna viktiga Alis grav i stadens stora moské, som också är uppkallad efter honom.

Ali var kusin till Muhammed. Han var också en av de första som anslöt sig till islam. När Muhammed var tvungen att fly från Mekka till Medina tog Ali hans plats för att ge intryck av att Muhammed fortfarande fanns kvar i sitt hus.

Ali gifte sig med Muhammeds dotter Fatima. Eftersom Muhammed inte hade några söner stod Ali honom närmast i släktskap vid hans död.

Ali betraktas som helig och någon som aldrig drog sig undan när det blev strid. Vid ett tillfälle berättas det att han själv ska ha dödat 525 män i strid.

Karbala

Karbala är en stad i mellersta Irak. Det är också en av det shiitiska islams heligaste städer och en viktig vallfartsort.

I staden finns en moské där den fjärde kalifen Alis son Husayn (Hussein) ligger begravd. När Ali dött gjorde Husayn uppror mot de nya ledarna som han tyckte förvanskade den islamiska läran.

Husayn, hans familj och många av hans krigare dödades i en strid utanför Karbala 680 efter Kristus. Hans lidande och martyrdöd är en viktig del av den islamiska riktningen shia. Varje år högtidlighålls minnet av Husayn vid en högtid som kallas Ashura, en viktig sorgedag för alla shiamuslimer.

I Karbalas moské finns Husayn begravd. På bilden firas högtiden Arbain, som alltid firas 40 dagar efter Husayns dödsdag.

Sammanfattning

@ En moské är en plats för religiös undervisning och bön.

@ Den som leder bönen i moskén kallas imam.

@ Det är förbjudet för en muslim att ha bilder på Gud eller Muhammed.

@ Helgedomen Kaba, som ligger mitt i den stora moskén i Mekka, är islams heligaste plats.

@ Varje muslim bör vallfärda till Kaba minst en gång i livet.

Kapitel 6 Islam

Heliga platser och rum i islam

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en moské och vad gör man där?

2. Vilken är veckans viktigaste religiösa händelse för en muslim?

3. Vem leder bönen i en moské?

4. Vad får inte finnas i en moské? Varför då?

5. Vad är Kaba och var finns den?

6. Hur ofta bör en muslim vallfärda till Kaba?

7. Var ligger Medina och varför är staden viktig för muslimer?

8. Ge ett exempel på varför Jerusalem är viktig inom islam.

Aktivitet

Spelet om islam

Sammanfatta och tävla

Börja att läsa texten Heliga platser och rum och välj några nyckelord som du skriver faktalappar om (nyckelord på ena sidan – ledtråd på den andra sidan). Jobba med en kompis om du vill.

Förslag på nyckelord från avsnittet:

– moské – imam

– Kaba

– Mekka – minaret.

Samla nu alla faktalappar i en hög och utmana en kompis i kunskaper om islam.

Gör så här

Blanda era faktalappar och lägg dem i en hög med sidan med ledtråden uppåt.

1. Dra lott om vem som börjar.

2. Den andra läser ledtråden och den som börjar får gissa.

3. Gissar personen rätt får hen lappen och får gissa på en fråga till.

4. Så fort hen svarar fel går turen över till den andra.

5. Gå igenom alla faktalappar.

6. Räkna antalet lappar i era högar – den som har svarat rätt på flest frågor vinner.

7. Om ni vill kan ni även tävla i lag och utmana några andra i klassen.

Hinduism och buddhism

Bilden: En indisk kvinna deltar i en ceremoni på den heliga floden Ganges.

Hinduismens och buddhismens grunder

Både hinduismen och buddhismen har sina rötter i det som är dagens Indien. Hinduismen är den äldsta av de fem världsreligionerna. I det här avsnittet får du lära dig om hinduismens och buddhismens många likheter. Vi tittar också på hur de skiljer sig åt.

Ord och begrepp

Karma är lagen om handlingar och hur dessa påverkar en människas liv och livet efter detta.

Kretslopp är en rörelse som går runt, runt i en sluten bana.

Lidande betyder att ha det mycket svårt.

Meditation är en sorts övning i avslappning och koncentration.

Nirvana är det högsta målet inom buddhismen och innebär det totala utslocknandet.

Samsara är inom indiska religioner kretsloppet av födelse, liv, död och återfödelse.

Själ är i en del religioner den del av en människa som fortsätter att leva när kroppen dör.

Trosbekännelse är en förklaring av vad man tror på.

Upplyst är ett ord för en person som förstått eller fått reda på något.

Världssjäl är något som finns i och påverkar allting i världen.

Återfödelse (reinkarnation) innebär att födas en gång till i en ny kropp, till exempel som en ny människa eller som ett djur.

Andel utövare

Hinduismens gudavärld är stor. Många av gudarna har flera namn och kan uppenbara sig på olika sätt.

Hinduism – en urgammal religion

Hinduismen är den äldsta av världsreligionerna. Den började utvecklas för cirka 2 500 år sedan men bygger på religioner som är ännu äldre.

Andel utövare

Kartan visar hur stor andel av befolkningen som är hinduer i de olika länderna. Ju mörkare färg på landet, desto större är andelen som räknas som hinduer.

Siffrorna är från 2020. Källa: The Association of Religion Data Archives (ARDA).

Hinduismen är en indisk religion. Den har vuxit fram ur kulturer och samhällen i Indien. Än i dag påverkar religionen det indiska samhället i väldigt hög grad. Samtidigt påverkar det indiska samhället religionen.

Det finns ingen grundare av hinduismen och det finns ingen organisation som bestämmer hur tron ska beskrivas. Det finns heller ingen gemensam trosbekännelse som alla hinduer ställer upp på.

Gemensamt för hinduerna är att de ser en gudomlig ordning i universum. Det är därför de kallar sin religion för sanatan dharma som betyder ungefär ’den eviga världsordningen’.

Hinduism är det namn som britterna satte på religionen under den tid de styrde i Indien. Det innebär egentligen bara ungefär ’den tro som indier har’.

Buddhismen – världsreligion utan gudar

Buddhismen är en religion som har flest anhängare i länderna i östra och sydöstra Asien. Religionen har fått sitt namn efter Buddha. Buddha är en förebild för buddhister men han är inte någon gud.

Buddha var en person som levde i Indien cirka 500 år före vår tideräknings början.

Buddha hette från början Siddhartha Gautama. Siddharta var en rik prins som växte upp i norra Indien. Genom att meditera och leva rätt kom han på vad människors lidande beror på och hur man gör sig fri från lidandet. Siddharta kom att kallas för Buddha, som betyder ’den upplyste’.

Även om Siddharta Gautama (Buddha) kom från Indien är bara en liten del av Indiens befolkning buddhister.

Andel utövare

0–10 %

10–50 %

50–75 %

75–100 %

Kartan visar hur stor andel av befolkningen som är buddhister i de olika länderna. Ju mörkare färg på landet, desto större är andelen som räknas som buddhister. Siffrorna är från 2020. Källa: The Association of Religion Data Archives (ARDA). Andel utövare

0–10 %

10–50 %

50–75 %

75–100 %

Återfödelse och kretslopp

Hinduismen och buddhismen delar många grundtankar. En viktig tanke som de delar är den om tiden. Varken hinduer eller buddhister tror att tiden har en början och ett slut. I stället menar man att allt går i cirklar. När ett liv slutar börjar ett annat.

En annan tanke, som hänger ihop med den om tiden, är den om återfödelse och karma. En persons karma är summan av de goda och de dåliga handlingar den personen har gjort. Inom hinduism och buddhism är det alltså viktigt att leva rätt, att göra goda handlingar.

Återfödelsens kretslopp kallas samsara. Målet för en hindu är att uppnå ett högre tillstånd där återfödelsen upphör. Då flyttar själen ut ur kosmos och blir en del av världssjälen, brahman.

Det högsta målet för en buddhist är att slippa återfödas i en annan kropp efter döden. Man vill bli befriad från lidandet och återfödelsens kretslopp och uppnå nirvana. Ett viktigt sätt att bli upplyst och nå nirvana är att meditera. En människa som nått nirvana kallas buddha.

Buddha blev upplyst när han satt och mediterade under ett träd.

Viktiga ord

Återfödelse hänger ihop med tanken om att det inte finns någon början eller slut på tiden. När något tar slut börjar något nytt. När man dör föds man igen i en ny kropp. Ett annat ord för återfödelse är reinkarnation.

Karma är tanken om att en människas handlingar vägs samman vid livets slut. Har man gjort många goda handlingar återföds man i en bättre gestalt i nästa liv.

Lidande är ett centralt begrepp för buddhister. Att leva är enligt buddhister att lida. Målet är att slippa lida. För att uppnå det måste man bli upplyst och släcka livstörsten som binder människan vid livet. Då har man uppnått nirvana.

Att meditera handlar om att lära sig att lyssna på sitt inre. Ett sätt att göra det är att tänka på en enda sak eller ett ord, slappna av i musklerna och andas i en särskild rytm. Meningen är att man ska lyssna inåt och få stopp på fladdrande tankar och känslor.

Målningen ”Livets hjul” är vanlig inom tibetansk buddhism. Den illustrerar samsara, det cirkulära kretsloppet av liv, död och återfödelse som ligger till grund för världsbilden inom hinduism och buddhism.

Fyra sanningar och

åttafaldig väg

Man brukar sammanfatta den buddhistiska läran i de fyra ädla sanningarna:

1. Allt är lidande. Det innebär att man ständigt återföds. Antingen

som en varelse i helvetet, som ett djur, en ande, en människa eller en gud. Återfödelsens kretslopp kallas samsara.

2. Lidandet beror på livstörsten. Livstörst innebär att man vill fortsätta leva, att människans begär binder henne vid tingen.

3. Lidandet kan upphöra. Man kan släcka livstörsten genom upplysning, som i sin tur leder till nirvana. Upplysning är som att vakna ur en dröm och se och förstå allt som det verkligen är. Nirvana är det totala utslocknandet då man inte längre existerar, då allt är stilla.

4. Det finns en väg som leder till nirvana. Man kan göra slut på livstörsten och nå nirvana genom att följa den åttafaldiga vägen.

Den åttafaldiga vägen

1. Rätt insikt – förstå lidandet och orsaken till det.

2. Rätt inställning – inte ha begär, vara elak eller våldsam.

3. Rätt tal – inte ljuga eller prata strunt.

4. Rätt handlande – inte döda, stjäla eller leva ett liv i lyx.

5. Rätt levnadssätt – inte lura och utnyttja andra.

6. Rätt strävan – leva vaksamt.

7. Rätt vaksamhet – genom meditation nå insikt.

8. Rätt försjunkande – genom meditation tömma medvetandet och fylla det med oändligt medlidande.

Gudar

Hinduism

Hinduer tror på många gudar. De har också många olika sätt att utöva sin religion på. De viktigaste gudarna inom hinduismen är Brahma  (skaparen), Vishnu (den som upprätthåller världsordningen) och Shiva (förstöraren). Därutöver finns tusentals mindre viktiga gudar.

Buddhism

Gudar och högre makter har mindre betydelse i buddhismen än i andra världsreligioner. Buddhismen förnekar inte att det finns gudar. Däremot menar man att gudarna inte har någon betydelse för att man ska uppnå nirvana. Buddhister tror alltså inte på att gudarna styr och bestämmer över världen och våra liv.

Ett hjul med åtta ekrar är en symbol för den åttafaldiga vägen.

I stället för att dyrka gudar ägnar buddhister sig åt att försöka uppnå ett gott liv. Ett gott liv är enligt buddhister ett liv som följer Buddhas idéer om hur världen och universum fungerar och hur man bäst bör leva sitt liv.

Vishnu är en av de viktigaste gudarna inom hinduismen. Han avbildas ofta med blå hud och fyra armar. Här har han gudinnan Lakshmi vid sina fötter. Skaparguden Brahma föds ur en lotusblomma i Vishnus navel.

Sammanfattning

@ Hinduismen utvecklades i Indien och är den äldsta världsreligionen.

@ De viktigaste gudarna är Brahma (skaparen), Vishnu (upprätthållaren) och Shiva (förstöraren).

@ Det finns också tusentals mindre viktiga gudar.

@ Buddhismen har flest anhängare i östra och sydöstra Asien.

@ Buddhismen har fått namn efter Buddha, som egentligen hette Siddharta Gautama.

@ Hinduismen och buddhismen delar grundtanken om att tiden och livet går i cirklar och att allting återföds.

Kapitel 7

Hinduism och buddhism

Hinduismens och buddhismens grunder

Instuderingsuppgifter

1. Vilken är den äldsta av de fem världsreligionerna?

2. Var har hinduismen och buddhismen sina rötter?

3. Vad har hinduismen och buddhismen för gemensamma tankar kring tid?

4. Var är buddhismen som störst?

5. Buddhismen har fått namn efter Buddha. Vem var han?

6. Vad är karma?

7. Vad kallas återfödelsens kretslopp?

8. Vad innebär nirvana?

9. Inom hinduismen tror man på många gudar. Vilka är de tre viktigaste?

10. Vad kallas de fyra punkter som buddhismen sammanfattas i?

Aktivitet

Vad känner du till om hinduismen och buddhismen?

Sammanfatta och reflektera

Vad tänker du på när du hör orden hinduism och buddhism? Innan du börjar

läsa och lära dig nya saker är det bra att fundera över vad du känner till sedan tidigare.

a. Sitt en liten stund och blunda. Skriv sedan ner alla ord du kommer att tänka på eller rita enkla bilder av det du ser framför dig. Här finns inga rätt eller fel!

b. Titta sedan på följande frågor. Är det något av detta som du redan har skrivit ner? Kommer du på fler saker? Skriv ner dem också.

– Vad kallas de som är troende?

– Vad tror dessa människor på?

– Vem grundade religionerna?

– Vad händer efter döden enligt dessa religioner?

c. Jämför dina anteckningar med en kompis och prata om vad ni har skrivit och ritat. Finns det något ni vill ändra eller lägga till i era anteckningar? Finns det något ni vill ringa in som verkar vara extra viktigt?

d. Välj tillsammans fyra saker som ni tycker verkar vara det viktigaste inom hinduismen och buddhismen. Dela sedan era tankar med resten av klassen.

Bilden: Den som står inför en ny utmaning i livet vänder sig gärna till Ganesha, som är en snäll gud som flyttar på hinder och hjälper människan vidare i livet. Ganesha är son till Shiva och Parvati.

Berättelser och gudar

Inom hinduismen finns det många gudar, och gudarna kan också anta olika former. Samma gud kan ha flera namn och ha olika egenskaper och utseenden.

Inom buddhismen finns det inga högre makter som styr, och gudar har mycket liten betydelse för religionen. Däremot är legenden om Buddha viktig.

Ord och begrepp

Asket är en person som inte tillåter sig några njutningar.

Avatar är den gestalt som en gud uppenbarar sig i på jorden.

Furste är en regent eller härskare.

Kloster är en plats där människor lever för att vara nära Gud.

Meditation är en sorts övning i avslappning och koncentration.

Nirvana är det högsta målet inom buddhismen och innebär det totala utslocknandet.

Panteism innebär att gud finns i allt.

Polyteism innebär att tro på flera gudar.

Sanskrit är ett gammalt språk som förr talades i Indien.

Själviskhet är att bara tänka på att man själv har det bra och inte bry sig om andra.

Världssjäl är något som finns i och påverkar allting i världen.

Återfödelse innebär att födas en gång till i en ny kropp, till exempel som en ny människa eller som ett djur.

Inom hinduismen finns många gudar. Gudarna kan också anta olika former. På bilden ses hinduiska präster som tillber gudinnan Durga. Andra former (avatarer) av Durga är Kali, Devi och Parvati.

Hinduismens gudar

Samtidigt som det finns många gudar tror hinduer att det finns en högre makt som står över gudarna. Man kan kalla det för en världssjäl. Inom hinduismen kallas denna högre makt för brahman.

De olika former som gudarna kan visa sig genom kallas för avatarer.  Man brukar säga att varje gud har 1 008 namn. En av de populäraste gudarna är Vishnu, men många använder inte just det namnet. På många platser i Indien kallas han i stället oftare Krishna eller Rama.

Svåra ord – polyteism och panteism

Polyteism betyder att tro på flera gudar. Hinduismen är en polyteistisk religion. Motsatsen till polyteism är monoteism, vilket innebär att bara tro på en gud. Judendom, kristendom och islam är exempel på monoteistiska religioner.

Poly betyder ’många’ och mono betyder ’ensam’ eller ’en’.

Panteism innebär att man tror att det finns en högre makt som genomsyrar allt i universum. Eller enklare uttryckt, att Gud finns i allt

Hinduismen är både polyteistisk och panteistisk.

Guds många ansikten

Gudarna har olika personligheter och förmågor. Man skulle kunna likna dem vid superhjältar. En del hinduer ber bara till en enda gud. En del ber till flera. Men många väljer vilken gud de ska rikta sig till beroende på omständigheterna.

Kali är en av gudinnan Durgas avatarer. Hon är den mörka, blodtörstiga uppenbarelsen av gudinnan och avbildas ofta som svart eller blå och med skrämmande tillbehör. Kali är en av guden Shivas hustrur. De som ber till Kali offrar ofta ett djur i samband med bönen.

Vishnu upprätthåller världen och gör så att den fortsätter att fungera. Vissa dyrkar Vishnu som den högste guden. Han har flera mänskliga former (avatarer), bland dem Rama och Krishna.

Apguden Hanuman spelar en viktig roll i hjälteberättelsen Ramayana. Hanuman är utrustad med superkrafter, bland annat en väldig styrka och snabbhet, och han är en mycket populär gud, speciellt bland indiska barn och ungdomar.

Krishna är en av Vishnus avatarer och betraktas av många hinduer som Gud i dennes högsta, eviga form. Han framställs ofta som en flöjtspelande ung man – då med namnet Govinda.

Shiva är fruktbarhetens, dödens och förintelsens gud. Den här Shivastatyn står vid floden Ganges strand i staden Hardwar i norra Indien. Härifrån påbörjar shivadyrkande pilgrimer sin vandring till det heliga berget Kailash i Himalaya, där Ganges har sin källa och där Shiva anses ha nedstigit till jorden.

Durga är en mäktig gudinna som hjälper till att bekämpa de demoner som hotar den gudomliga ordningen i kosmos. Durga är omöjlig att nedkämpa i strid och avbildas oftast med tio armar.

Buddha

En buddha är en mycket vis person inom buddhismen. När vi använder ordet Buddha syftar vi ofta på en speciell person, nämligen Siddhartha Gautama. Siddharta var den första buddhan och den som grundade buddhismen.

Den historiska buddha

Siddhartha Gautama levde i norra Indien för ungefär 2 500 år sedan. Han växte upp i ett rikt hem som äldste son till en krigarfurste. Tanken var att han skulle ta över som furste efter sin far.

När Siddhartha blev äldre började han känna sig missnöjd med livet inne i furstepalatset. Därför bestämde han sig för att gå ut och möta andra människor och söka efter visdom.

Ute på sin resa anslöt sig Siddhartha till olika kringvandrande heliga män som levde i fattigdom och hunger. Dessa kallades asketer.

Efter en tid insåg Siddhartha att inte heller asketlivet gav honom svar på livets mening. I stället började han söka efter den gyllene medelvägen. Genom att ta hand om sin kropp och meditera lyckades Siddhartha tänka helt fritt.

Buddha mediterar under ett träd. Hakkorset på Buddhas bröst är inte en nazistisk symbol. Hakkors, eller svastika, är en gammal indisk symbol. Från början var det troligen en symbol för solen.

Efter sitt uppvaknande ägnade Buddha sitt liv åt att undervisa människorna.

Vid ett tillfälle fick Siddhartha ett särskilt viktigt så kallat uppvaknande. Det skedde när han satt och mediterade under ett träd utanför staden Gaya. Under djup koncentration lyckades Siddhartha tänka helt fritt. Det gjorde det möjligt för honom att se och uppleva saker som en människa normalt inte kan se eller höra.

Efter denna upplevelse var Siddhartha Gautama helt fri från själviskhet och egna önskemål. Han var Buddha, den som hade vaknat upp och blivit upplyst.

Buddha sa att han uppnått nirvana – ett paradisiskt tillstånd som är omöjligt att beskriva.

Nirvana

Ordet nirvana syftar dels på att de begär som normalt brinner i våra sinnen är utblåsta (nirvana betyder ’utblåst’ på det indiska språket sanskrit). Dels syftar det på någonting ännu större. Själva livstörsten har släckts och det finns över huvud taget ingen vilja att leva som en person i en kropp med fem sinnen. Därmed är också det eviga kretsloppet av återfödslar färdigt att brytas. Drivkraften att födas i en ny kropp är borta. Efter döden väntar total frid.

Siddhartha Gautama var 35 år när han fick sitt uppvaknande under trädet utanför Gaya och blev Buddha. Resten av sitt liv ägnade han sig åt att undervisa människorna.

När antalet lärjungar ökade byggdes kloster och Buddha grundade en munkorden och en nunneorden. I samband med det utarbetades regler för det dagliga livet samt meditationsövningar som tränade buddhisterna att utveckla välvilja mot allt levande.

Grunden till Buddhas lära sammanfattades i de fyra ädla sanningarna som hade uppenbarat sig för Siddhartha Gautama i samband med att han fick sitt uppvaknande och blev Buddha.

80 år gammal dog Buddha omgiven av sina närmaste lärjungar.

Hans undervisning var vid det här laget spridd i stora delar av norra Indien. Lärjungarna förde den nu vidare. Buddhas visdomstradition kom att läras ut på många språk. I dag finns det 300 miljoner buddhister och buddhismen räknas in bland världsreligionerna.

Sammanfattning

@ Samtidigt som det finns många gudar tror hinduer att det finns en högre makt som står över gudarna.

@ Inom hinduismen kallas denna högre makt eller världssjäl brahman.

@ Hinduismen är på samma gång en polyteistisk och en panteistisk religion.

@ Hinduiska gudar kan visa sig i olika gestalter som kallas avatarer.

@ Vishnu kallas ofta Krishna eller Rama.

@ Siddhartha Gautama är buddhismens grundare.

@ Siddhartha var en prins som sökte svar på livets mening.

@ Han upplevde ett uppvaknande när han mediterade, uppnådde nirvana och blev Buddha.

@ Den som uppnår nirvana slipper födas på nytt efter döden och får total frid.

@ Buddhas lära sammanfattades i de fyra ädla sanningarna.

Kapitel 7

Hinduism och buddhism

Berättelser och gudar

Instuderingsuppgifter

1. Vad menas med att hinduismen är en polyteistisk religion?

2. Hinduism är också ett exempel på en panteistisk religion. Vad betyder det?

3. Vad är brahman inom hinduismen?

4. Enligt hinduismen kan en och samma gud anta olika former. Vad kallas de?

5. Vem var Siddhartha Gautama?

6. Varför lämnade han palatset?

7. Vad hände när han mediterade?

8. Vad är de fyra ädla sanningarna?

Aktivitet

De fyra ädla sanningarna

Fundera och diskutera

Läs texten om de fyra ädla sanningarna och fundera kring vad du tror att sanningarna innebär. De finns även i förkortad form nedan:

– Allt är lidande.

– Lidandet har en orsak.

– Lidandet kan få ett slut.

– Den åttafaldiga vägen leder till ett slut på lidandet.

Jobba sedan med en kompis och diskutera dessa frågor:

a. Vad innebär det att lida? Vad betyder lidande?

b. Vad är orsaken till lidandet? Förklara orden begär och livstörst.

c. Vad innebär det att lidandet kan få ett slut? Vad händer då?

d. Hur kan lidandet få ett slut?

Prova att översätta de fyra ädla sanningarna till ett språk med ord som ni använder. Hitta på en ny rubrik också.

Gör en fin skylt med de fyra ädla sanningarna och dela med resten av klassen.

Bilden: Ljusets högtid Diwali är en av de viktigaste högtiderna inom hinduismen.

Högtider och riter

Det finns många hinduiska högtider. Vissa högtider firas av alla hinduer medan andra bara firas på vissa platser. Några av de största hinduiska högtiderna är Rathayatra, Maha-Shivaratri, Holi, Diwali och Dasara.

De viktigaste gemensamma högtiderna för världens buddhister firas till minne av viktiga händelser i Buddhas liv.

Ord och begrepp

Avatar är den gestalt som en gud uppenbarar sig i på jorden.

Demon är en ond ande.

Dharma är lagen om rätt och fel inom indisk kultur.

Fasta betyder att inte äta något alls under en tid.

Fullmåne är det när månen ser helt rund ut.

Tempel är en byggnad som används för religiösa riter.

Upplysning kallas den händelse då en person förstår eller får reda på något.

Hinduiska högtider

Diwali – ljusens högtid – firas i stora delar av Indien i oktober–november till minne av hur kung Rama återvände till sin hemstad Ayodhya tillsammans med sin älskade Sita, som hållits fången av demonkungen Ravana. Diwali är den rätta tiden att starta ett nytt företag. Under högtidligheterna skänker folk presenter till varandra och fyrverkerier avfyras.

Rathayatra är en högtid då guden Krishna (en av Vishnus avatarer) firas och där trästatyer av guden och hans bror och syster dras runt i staden för att tillbes.

Maha­Shivaratri är en fastehögtid som markerar en magisk natt –den stora Shivanatten. Hinduer fastar och är vakna denna natt.

Dasara handlar om hur dharma återställs. I östra Indien firas högtiden till minne av gudinnan Durgas seger över buffeldemonen.

Holi är en nyårsfestival när det gamla året förstörs i elden. Karnevalsliknande festligheter fulla av upptåg visar hur världen en tid är uppochnedvänd innan det nya året föds och allt kommer i ordning igen. Holi firas på våren.

Holi

Festligheterna börjar med att man tänder stora eldar för att fira att vintern är slut. Dagen efter går man ut och busar, bland annat genom att kasta färgpulver och vattenballonger på varandra.

Människor kastar färgpulver på varandra under holifestligheterna i Nandgaon.

Holi är den största religiösa festivalen i Indien.

En anledning till eldarna är för att minnas berättelsen om en prins som hette Prahlada. Prahladas far var en ond furste som var arg för att Prahlada älskade guden Vishnu mer än honom. Han lurade sin son att sätta sig i en eld tillsammans med sin faster Holika, som trodde att hon var skyddad från elden. Men Prahlada skyddades av Vishnu och det var han som överlevde medan Holika brann upp.

En anledning till att kasta färgpulver på varandra är att hylla guden Krishna och hans kärlek till gudinnan Pradha. Färgen har att göra med att han hade mörkare hy än sin älskade Pradha, men genom att måla hennes ansikte med färg blev de båda jämlika.

Buddhistiska högtider

Vesak

Vesak är den största högtiden och den firas till minne av Buddhas födelse, död och upplysning som alla ska ha inträffat på samma dag på året. Vesak firas med tända ljus den dagen det är fullmåne omkring månadsskiftet april–maj.

Under Vesak visar man Buddha tacksamhet genom att ställa fram mat och blommor vid statyer eller bilder av Buddha.

Man läser heliga verser och tänder ljus hemma och på gemensamma platser. Man går till templen, där det ibland ordnas stora fester. Exakt hur firandet ser ut skiljer sig åt mellan olika länder och olika grupper av buddhister.

Indonesiska buddhister firar Vesak till minne av Buddhas födelsedag.

Var och en av årets fullmånedagar firas sedan som en ”liten Vesak”. Det finns många andra buddhistiska högtider. Högtiderna ser lite olika ut i olika länder och i olika inriktningar av buddhismen.

Sammanfattning

@ Vissa hinduiska högtider firas av alla hinduer medan andra bara firas på vissa platser.

@ Några av de största hinduiska högtiderna är Rathayatra, Maha-Shivaratri, Holi, Diwali och Dasara.

@ De viktigaste gemensamma högtiderna för världens buddhister firas till minne av olika viktiga händelser i Buddhas liv.

@ Vesak är den största buddhistiska högtiden och den firas till minne av Buddhas födelse, död och upplysning som alla ska ha inträffat samma dag på året.

Hinduism och buddhism

Högtider och riter

Instuderingsuppgifter

1. Diwali är en av de största hinduiska högtiderna. Vad kallas den med ett annat namn och hur firar man den?

2. Vilken gud firar hinduerna under högtiden Rathayatra och hur visar man det?

3. Hur firas fastehögtiden MahaShivaratri?

4. Vad representerar högtiden Holi inom hinduismen och när firas den?

5. Hur firas Holi?

6. Vilken är buddhismens största högtid och vad är det man firar?

7. Hur visar man tacksamhet till Buddha under denna högtid?

Aktivitet

Sammanfatta högtider

Diskutera

Läs texten om hinduiska och buddhistiska högtider. Tillsammans med en klasskompis ska du sammanfatta texten med hjälp av nyckelord. Till exempel: Vesak är …

Utifrån era nyckelord ska ni återberätta texten för varandra. När ni är klara ska ni fundera på följande frågor:

a. Vilka likheter kan ni se mellan hinduismens och buddhismens högtider?

b. Vilka likheter kan ni hitta med de andra religiösa högtiderna som ni känner till?

Bilden: Det är vanligt med religiösa föremål i hinduiska hem.

Att leva som hindu

Som hindu har du ett ansvar gentemot dina medmänniskor och alla andra levande varelser. I det här avsnittet får du lära dig om några av de religiösa ritualer och regler som är viktiga inom hinduismen.

Ord och begrepp

Altare är ett slags bord som används vid religiösa ceremonier.

Daliter är en grupp människor i Indien som tidigare kallades ”oberörbara” och som har det mycket svårt i samhället.

Fasta betyder att inte äta något alls under en tid.

Karma är lagen om handlingar och hur dessa påverkar en människas liv och livet efter detta.

Kast är olika samhällsgrupper som hinduer är indelade i.

Kremera betyder att bränna en död persons kropp.

Återfödelse (reinkarnation) innebär att födas en gång till i en ny kropp, till exempel som en ny människa eller som ett djur.

Karma

Enligt hinduismen får varje handling som en människa gör konsekvenser för kommande liv. Denna princip kallas karma och innebär att goda handlingar gör att nästa liv blir bättre och dåliga handlingar gör att nästa liv blir sämre.

Exempel på goda handlingar inom hinduismen är att leva fredligt och inte använda våld, att visa tålamod, att ta hand om sin kropp och att tänka rena tankar.

Som människa har du ett ansvar gentemot dina medmänniskor och alla andra levande varelser.

Respekt, ärlighet och givmildhet är viktiga egenskaper för en hindu. Precis som inom alla stora världsreligioner predikas den gyllene regeln: ”Detta är summan av all plikt: Gör ingenting mot andra som, om det görs mot dig, skulle vålla dig smärta.”

Religiösa regler

Att markera sin tro

Det finns inga särskilda klädregler inom hinduismen.

Det är emellertid vanligt att ge varandra en färgmarkering på pannan. Både kvinnor och män kan ha ett sådant märke. Det kan betyda olika saker, till exempel att man gärna ber till en viss gud. Markeringen kan se ut på olika sätt och är olika för män och kvinnor. Den vanligaste formen är det runda märke, eller prick, som bärs av kvinnor. Denna prick kallas för bindi.

En kvinna säljer färgstarka tyger på en marknad i den indiska staden Jodhpur. I pannan har hon den prick som kallas bindi.

De flesta hinduer har ett eget litet altare i hemmet som används vid bön och meditation. På bilden ses ett hemaltare med elefantguden Ganesha i centrum.

Matregler

Inom hinduismen är det viktigt att ta hand om sin kropp och att vara god mot allt levande. Vad man får och inte får äta har därför stor betydelse. Matreglerna varierar dock mellan olika grupper, och alla tolkar dem inte på samma sätt.

Att fasta är viktigt för många hinduer. Genom att avstå från mat kan man rena kroppen från gifter och orenheter samtidigt som kroppens begär efter mat disciplineras. Man fastar oftast i samband med viktiga religiösa högtider eller inför viktiga beslut.

Fasta

Att fasta är att låta bli att äta. Man kan fasta av många skäl. Vissa fastar för att må bättre. Men vanligast är att man fastar av religiösa skäl.

I många religioner fastar man för att få kontakt med gudar och andra heliga makter. Fastan kan vara ett sätt att rena både kroppen och själen men också ett sätt att komma i extas eller uppleva syner. Många fastar för att kunna koncentrera sig på Gud.

Många hinduer är vegetarianer eftersom de tror på återfödelse. En människa kan återfödas som ett djur, och man äter inte gärna upp en medmänniska.

En del hinduer äter ändå gärna kött, utom nötkött eftersom kor anses vara särskilt heliga djur. Att äta nötkött för med sig negativ karma. Många hinduer dricker inte heller alkohol, eftersom de vill vara nyktra när de ska dö (och man vet ju aldrig när det händer).

Den heliga kon

Eftersom hinduer tror på återfödelse och att vem som helst kan återfödas i ett djurs kropp, även som en apa eller myra, är respekten för djuren stor inom hinduismen. Många hinduer är därför vegetarianer.

Mest aktat av alla djur är kon. Den är helig och får fritt ströva omkring ute på gatorna. Bilarna stannar då upp och en del människor bugar sig. Kon är en gudomlig uppenbarelse. Kon ger världen mat i form av sin mjölk.

Kringströvande kor är ett vanligt inslag i gatubilden på många håll i Indien.

Namakarna är en av de första ritualer en hindu upplever i livet. Här viskar farmodern barnets namn tre gånger i dess öra under ceremonin och sluter sedan till örat med ett löv.

Ett helt liv som hindu

Att leva som hindu innebär att förhålla sig till många traditioner. Att födas, bli vuxen, gifta sig och till sist dö är alla viktiga händelser i livet som firas med olika riter.

Vilka riter som är viktigast för en person, och vad riterna består av, varierar mellan olika grupper. Det beror också på vilken samhällsgrupp, eller kast som man säger i Indien, man tillhör.

Det finns frivilliga ritualer, till exempel pilgrimsresor till heliga platser, och ritualer som bara äger rum en gång under ett liv, till exempel begravning. Men de viktigaste ritualerna är de som sker i vardagen.

En vardaglig hinduisk ”gudstjänst” kallas puja. En puja kan äga rum både i ett tempel och i hemmet.

Att födas

I samband med att ett barn föds finns det många olika religiösa riter. Man välsignar barnet i mammans mage, och när barnet föds får det en droppe honung i munnen och man viskar sin favoritguds namn i barnets öra. Barnet får sitt namn vid en särskild namngivningsceremoni som heter namakarna.

Vissa barn har ett särskilt firande när de börjar i skolan. De får då bland annat en särskild liten snodd som de sedan ska bära genom hela livet vid viktiga högtider.

Ett hinduiskt bröllop innehåller flera ritualer. En av dem är panigrahana, där makarna håller varandras händer över en eld.

Att gifta sig

Enligt hinduisk tradition bör man vid vuxen ålder gifta sig och försöka skaffa barn. Det är fortfarande vanligt att föräldrarna föreslår sina barn vem de tycker att det är lämpligt att gifta sig med. När föräldrarna väljer vem deras barn ska gifta sig med brukar man säga att äktenskapet är arrangerat.

Många unga tycker inte om traditionen med arrangerade äktenskap och vill i stället själva välja vem de ska bli kära i och gifta sig med. Fler och fler bryter därför med traditionen.

När en person gift sig börjar en ny fas i livet. Det är inte tillåtet med skilsmässa inom hinduismen, även om sådana i praktiken existerar, och en änka eller änkling (alltså någon vars man eller fru har dött) får inte gifta om sig.

Att dö

När en hindu är döende ska hen förberedas för nästa liv. Hinduer tror ju på återfödelse. En avlidens kropp ska först tvättas och därefter kremeras, alltså brännas. Det är först efter kremeringen som själen kan lämna kroppen och gå vidare in i nästa återfödsel.

Allra helst vill hinduer kremeras vid den heliga floden Ganges och/ eller få sin aska strödd i floden.

Vattnet i den heliga floden Ganges anses vara renande, men det är i själva verket mycket förorenat. Det blir ännu smutsigare av att aska från gravbål slängs i floden.

En man utför en kremering vid templet Pashupatinath vid Baghmatifloden i Katmandu i Nepal. Liksom Ganges anses Baghmatifloden vara helig för hinduer och man sprider de dödas aska i vattnet.

Kastsystemet

De fyra varna

Systemet att dela in människor i olika samhällsgrupper, så kallade kaster, har stor betydelse i hinduismen och i det indiska samhället. Till en viss samhällsgrupp hör särskilda uppgifter i samhället.

Det indiska folket är sedan årtusenden indelat i fyra samhällsgrupper, så kallade varna.

En gammal berättelse säger att de fyra samhällsgrupperna skapades av guden Vishnus kropp:

– Prästerna skapades av hans mun.

– Krigarna och stormännen skapades av hans armar.

– Bönderna, köpmännen och hantverkarna föddes ur låren.

– Tjänarna sprang fram ur fötterna.

Kastsystemet kommer alltså enligt hinduerna från gudarna. Berättelsen om hur de skapades ur en och samma kropp kan också tolkas som att de olika grupperna anses vara viktiga för varandra, precis som kroppens olika delar.

Kaster

Under historiens gång har det skapats många undergrupper i den indiska samhällsstegen, så kallade kaster. Många yrken har bildat en egen kast, och det liknar det gamla skråväsendet som fanns i Europa förr i tiden.

Kvinnor sorterar sopor på en soptipp i Kolkata (Calcutta). Daliterna utför sysslor som anses för smutsiga för alla andra på den indiska samhällsstegen.

Det finns i dag tusentals kaster i Indien. Det finns bestämmelser om hur kasterna ska delas in. Bestämmelserna skiljer sig åt mellan olika delar av Indien.

Daliterna

Det finns en stor grupp hinduer som tillhör de allra lägsta kasterna eller inte någon kast alls. De är en mycket utsatt grupp i samhället. De kallades tidigare för kastlösa eller oberörbara, men går i dag under namnet  daliter. Enligt traditionen är daliterna människor vars själar misskött sig i tidigare liv och därför straffats enligt karmaprincipen.

Daliterna tvingas ofta sköta arbeten som anses orena av hinduer, såsom sophantering eller arbetet att ta hand om döda kroppar.

Många indier jobbar i dag för att förändra det orättvisa kastsystemet och ge ökade rättigheter till dem som befinner sig längst ner på samhällsstegen. Många unga människor är kritiska till tanken att man föds in i en viss samhällsklass och att man bara kan hoppas på att förändra sin situation i nästa liv.

Sammanfattning

@ Hinduer tror på karma, som innebär att goda handlingar gör att nästa liv blir bättre och dåliga handlingar gör att nästa liv blir sämre.

@ Många kvinnor och män har ett märke i pannan som till exempel kan betyda att man gärna tillber en viss gud.

@ Att fasta är viktigt för många hinduer.

@ Många hinduer är vegetarianer eftersom de tror att människor kan återfödas som djur.

@ Kon anses vara ett heligt djur inom hinduismen.

@ En vardaglig hinduisk ”gudstjänst” kallas för puja och kan äga rum i ett tempel eller i hemmet.

@ Helst vill hinduer kremeras vid den heliga floden Ganges och/eller få sin aska strödd i floden.

@ Enligt hinduismen delas människor in i tusentals olika samhällsgrupper, så kallade kaster.

@ Den stora grupp hinduer som inte tillhör någon kast kallas daliter.

Kapitel 7

Hinduism och buddhism

Att leva som hindu

Instuderingsuppgifter

1. Hinduer tror på karma. Vad betyder det?

2. Hinduer kan ofta kännas igen på ett märke i pannan mellan ögonbrynen. Vad är det och vad kan märket symbolisera?

3. Vad är en puja?

4. Varför är många hinduer vegetarianer?

5. Många hinduer äter ändå kött men inte nötkött. Varför då?

6. Att fasta är viktigt för många hinduer. Varför?

7. Hur ser ritualen ut för en hindu som har dött?

8. Enligt hinduismen delas människor in i olika samhällsgrupper, så kallade kaster. Vilken är den högsta kasten?

9. Vad är daliter?

10. Hur tänker sig en del indier att karman påverkar en persons ställning i samhället?

Aktivitet

Dharma och kastsystemet

Fundera och diskutera

Läs innehållet under rubriken Kastsystemet. Fundera först enskilt på frågorna nedan och diskutera sedan dem med en eller flera klasskompisar.

a. Varför tror du att kastsystemet införts från första början?

b. Hur tror du kastsystemet påverkar samhället? Vad kan vara positivt och vad är negativt?

c. I flera indiska städer märks en tendens att inte längre se de fyra stora samhällsgrupperna – varna – som medfödda. Vad kan vara positivt med det? Vad kan vara negativt?

Bilden: En ung buddhist framför en staty av Buddha.

Att leva som buddhist

Att leva som buddhist innebär att tro på de principer som Buddha kom fram till under sitt sökande efter svar på livets stora frågor.

En buddhist behöver inte tro på några högre makter eller följa någon speciell helig skrift. Det handlar mer om att leva på ett visst sätt.

Ord och begrepp

Karma är lagen om handlingar och hur dessa påverkar en människas liv och livet efter detta.

Kloster är en plats där människor lever för att vara nära Gud.

Meditation är en sorts övning i avslappning och koncentration.

Medlidande är en känsla som man har när man lider därför att någon annan har det svårt.

Munk är en man som tillhör en religiös grupp som följer speciella religiösa regler och till exempel bor i ett kloster.

Nunna är en kvinna som tillhör en religiös grupp som följer speciella religiösa regler och till exempel bor i ett kloster.

Rit är en religiös eller magisk ceremoni.

Rökelse är ett ämne som luktar mycket när det brinner och som man använder som en del av religiösa ceremonier.

Yoga är övningar i att koncentrera sig och kontrollera sin kropp.

Söka svar

Buddhas tanke var inte att sprida en tro. Han ville få människan att förstå sin egen situation och sina egna problem. Sedan ville han hjälpa människor att leva så bra som möjligt genom att följa vissa råd. Att leva som buddhist handlar om att träna sig att bli en bättre människa.

Vissa drag hos en människa anses vara särskilt viktiga:

– En människa ska sträva efter att kunna glädjas över andras lycka.

– Allt levande har lika stort värde. Man ska inte sätta sig själv och sina nära före andra.

– En människa måste kunna känna äkta medlidande för andra människor och levande varelser.

– En människa ska vara behärskad och lugn och inte låta livets uppgångar och nedgångar föra den ur balans.

Religiösa regler

Buddhismen innehåller många regler. Vilka dessa är och hur man väljer att tolka dem skiljer sig åt mellan olika buddhistiska grupper.

Klädregler

Inom buddhismen får man klä sig hur man vill, om man inte är munk eller nunna. För munkar och nunnor gäller ganska strikta regler. De får inte äga några saker och ska bära enkla kläder som markerar att de hör

En äldre munk undervisar en grupp noviser, alltså pojkar som inte har blivit munkar än.

till denna grupp. Gemensamt för de flesta buddhistiska munkar och nunnor är att de har huvudet rakat.

Vilka färger och kläder munkar och nunnor bär beror på vilken buddhistisk grupp de tillhör. I Sydöstasien har munkarna och nunnorna ofta orangea kläder, medan munkarna i Kina och Japan ofta har vita, svarta eller gula kläder. Bland buddhisterna i Tibet är det vanligast med röda färger.

Matregler

Inom buddhismen anses det ge dålig karma att döda djur. Därför är många buddhister vegetarianer, men liksom för andra regler så skiljer det sig mellan olika grupper av buddhister.

Vissa kan äta kött ibland. Andra äter inget kött alls.

Religiösa ritualer

Det finns många religiösa ritualer inom buddhismen och de kan se väldigt olika ut. Vissa praktiserar sin religion i hemmet, andra besöker heliga tempel.

När buddhister ber brukar de använda särskilda böner. Ofta tänder man rökelse. Alla buddhister förväntas på något sätt stödja ett kloster och dess munkar eller nunnor. Ofta sker det genom att man skänker mat eller städar i klostret. I de buddhistiska länderna i Asien brukar detta ske flera gånger i veckan, men i Sverige gör man sådana besök till klostren mer sällan.

För munkar och nunnor finns mer komplexa ritualer som utgår från den åttafaldiga vägen. Dessa ritualer innehåller till exempel meditation, yoga och högläsning av heliga texter.

Inom hinduism och buddhism använder den som mediterar ofta ett mantra. Det kan vara ett ord eller en ramsa som upprepas om och om igen.

Nunna som mediterar.

Svartklädda japanska munkar.

Unga pojkar tillbringar ofta ett år som munk. Då får de uppleva livet som munk, men ofta är det också en chans att få utbildning.

Ett helt liv som buddhist

Till skillnad från många andra religioner finns inga särskilda gemensamma ritualer inom buddhismen för att markera viktiga händelser i livet, som när man föds, när man går från ungdom till vuxen, när man gifter sig eller när man dör. Sådana ritualer kallas med ett gemensamt ord för övergångsriter.

Däremot praktiserar många buddhister olika lokala kulturella traditioner som används vid dessa tillfällen.

I södra Asien är det vanligt att man som barn/ungdom går ett år i kloster och lever efter reglerna i klostret. Där tränas man i att läsa ur de heliga skrifterna, meditera och tigga mat för att på så sätt pröva på hur det är att vara munk eller nunna.

Sammanfattning

@ En buddhist behöver inte tro på några högre makter eller följa någon speciell helig skrift.

@ Att leva som buddhist handlar om att träna sig att bli en bättre människa.

@ Munkar och nunnor lever efter vissa regler och de får inte äga något.

@ Eftersom det ger dålig karma att döda djur är buddhister ofta vegetarianer.

@ Buddhistiska ritualer kan ske i hemmet eller i ett tempel.

@ Munkar och nunnor har sina egna ritualer som kan innehålla meditation, yoga och högläsning av heliga texter.

@ Alla buddhister förväntas på något sätt stödja ett kloster och dess munkar eller nunnor.

@ Inom buddhismen finns inga gemensamma ritualer för att markera viktiga händelser i livet.

@ I södra Asien lever många barn och ungdomar ett år i ett kloster.

Kapitel 7

Hinduism och buddhism

Att leva som buddhist

Instuderingsuppgifter

1. Vad innebär det att leva som buddhist?

2. Ge exempel på hur en buddhist kan bli en bättre människa.

3. Munkar och nunnor lever efter strikta regler. Nämn några av reglerna.

4. Vilka klädregler finns inom buddhismen?

5. Varför är många buddhister vegetarianer?

6. Hur går en buddhistisk bönestund till?

7. Ge exempel på olika ritualer som buddhistiska munkar och nunnor utför och vad de kan innehålla.

8. I södra Asien lever många barn och ungdomar ett år i ett kloster. Vad får de lära sig där?

Aktivitet

Den åttafaldiga vägen

Skapa och diskutera

Målet för buddhister är att slippa återfödas och nå nirvana. För att nå dit ska man följa den åttafaldiga vägen. Ert uppdrag är att fundera över vad de åtta olika delarna av vägen innebär.

Börja med att gå tillbaka till avsnittet Hinduismens och buddhismens grunder och läs texten om den åttafaldiga vägen. Arbeta med en klasskompis och gör följande:

– Skriv om de åtta olika delarna med egna ord. Använd gärna NE.se för att hitta ord eller uttryck som ni själva förstår. Ta även hjälp av er lärare.

– Skapa ett ”hjul” likt det som finns längst ner på sidan. Skriv era texter runt hjulet. Ge gärna exempel på hur man ska göra eller inte göra för att följa den åttafaldiga vägen.

– Färglägg och dekorera ert hjul om ni vill. Visa sedan för resten av klassen vad ni har skapat.

När ni är klara med ert hjul diskuterar ni följande:

a. Är den åttafaldiga vägen något som ni själva kan tänka er att leva efter? Är det någon del som känns lättare eller svårare än de andra att följa?

b. Finns det något som liknar den åttafaldiga vägen inom andra religioner?

Bilden: Det buddhistiska templet Wat Sam Phran i Thailand vaktas av en drake och är 80 meter högt.

Heliga platser och rum

Hinduismen syns i hela det indiska samhället. Det finns många stora tempel och ännu fler små. Den stora floden Ganges är också helig för hinduer.

Även inom buddhismen spelar templen en viktig roll. Man går till templet för att meditera, tända rökelse eller offra blommor eller mat.

Ord och begrepp

Altare är ett slags bord som används vid religiösa ceremonier.

Brahman är en person som tillhör prästkasten, den högsta kasten i Indien.

Kast är olika samhällsgrupper som hinduer är indelade i.

Pagod är en buddhistisk byggnad som ser ut som ett torn med flera våningar.

Pilgrim är en person som reser till en helig plats.

Rökelse är ett ämne som luktar mycket när det brinner och som man använder som en del av religiösa ceremonier.

Stupa är en rund buddhistisk byggnad med en spira på toppen.

Tempel är en byggnad som används för religiösa riter.

Vallfärd är en resa till en helig plats.

Hinduernas heliga rum

Hemmet

I hinduiska hem finns vanligen gudabilder och statyer som står på ett litet altare (hemaltare eller husaltare). Dessa gudabilder är inte bara bilder av gudarna, utan för en hindu är gudarna själva närvarande i dessa bilder och statyer. Därför är det viktigt att rengöra och vårda dem. Vilka gudar som finns närvarande beror på vilka gudar som personerna som bor i huset tillber. Ofta finns också rökelse och blommor vid altaret som gåvor till gudarna.

Templet

Hinduiska tempel kan se ut på många olika sätt och vara olika stora. Det gemensamma för alla tempel är att de anses vara gudarnas boplats. Dit kommer hinduer för att be. Den viktigaste guden i ett tempel har den mest centrala platsen och i stora tempel kan det ibland vara svårt att få tillträde till denna innersta heliga plats.

I ett hinduiskt tempel finns ofta flera större gudastatyer (vilken gud beror på vems tempel det är). På samma sätt som i hemmen tvättas och kläs gudastatyerna med blommor.

Angkor var cirka 860–1400 huvudstad och religiöst centrum i det mäktiga Khmerriket i nuvarande Kambodja. Templet Angkor Vat är världens kanske mest berömda hinduiska tempel. Det byggdes på 1100-talet och tillägnades guden Vishnu. Angkor Vat omvandlades till ett buddhistiskt kloster senast på 1400-talet. När fransmännen koloniserade området på 1860-talet var staden till stor del övergiven och överväxt av djungel.

Ganges

Inom hinduismen anser man att Ganges är en helig flod. Därför finns det många orter vid floden dit människor vallfärdar för att be och för att sprida askan från de döda. En känd ort dit många hinduer vallfärdar är Varanasi. Andra vallfartsorter är Badrinath, Hardwar och Allahabad.

Floden Ganges är en gudomlighet i sig: gudinnan Ganga. Ganga är dotter till den personifierade Himalaya (bergskedjan där Ganges har sin källa). På bilder av guden Shiva ser man ofta Ganga som en liten kvinnogestalt i Shivas hår.

Buddhistiska tempel

Stupor och pagoder

Buddhistiska tempel kan se ut på väldigt många sätt. Det finns allt ifrån små tempel inrymda i vanliga bostadshus till enorma tempelområden med urgamla byggnader. Sådana tempelområden finns i flera asiatiska länder.

Buddhistiska tempel i Asien innehåller ofta ett av två typiska byggnadsverk. Det ena är den buddhistiska stupan och det andra är pagoden.

En stupa är en rund byggnad med en spetsig spira på toppen. Stupan  kommer liksom buddhismen ursprungligen från Indien. Spiran symboliserar universums mittpunkt. Inuti stupan göms oftast en relik.

Floden Ganges, som passerar Varanasi, är helig för hinduer. Att bada i den är en religiös rit.

Reliker efter heliga personer har varit så populära att man genom historien har köpt och sålt sådana. Många reliker har visat sig vara förfalskningar.

Horyujipagoden i Japan uppfördes på 600-talet.

En relik är något som efterlämnats av en helig person. Det kan vara aska, ben eller föremål som tillhört personen. I stuporna är relikerna ofta kvarlevor av buddhistiska munkar.

En pagod är en annan typ av helig byggnad inom buddhismen. Pagoderna finns i främst Kina, Korea och Japan. En pagod ser ut som ett torn med flera våningar. Varje våning har samma form men blir mindre ju högre upp man kommer i tornet.

Några berömda pagoder är Stora Vildgåspagoden i Xi’an i Kina och

Horyujipagoden i Nara i Japan.

Intressanta och viktiga platser

Södra och östra Asien är fullt med heliga platser och fantasieggande tempel.

Hinduism

Varanasi

Varanasi är den heligaste vallfartsorten inom hinduismen. Hit kommer tusentals pilgrimer varje dag för att be, offra och bada i den heliga floden Ganges, som rinner förbi staden.

Varanasi är med sina minst 2 500 år en av världens äldsta existerande städer. I staden bor många heliga män och här finns omkring 1 500 tempel. Det viktigaste är tillägnat Shiva. Staden betraktas också som Shivas jordiska boplats.

Vid Ganges strand genomförs morgon och kväll olika religiösa riter. Här finns också kremeringsplatser. Många fromma hinduer beger sig till just Varanasi vid livets slut för att dö på denna heliga plats.

Andra heliga hinduiska städer i Indien är Ayodhya, Kanchipuram och Hardwar.

Pushkar

Pushkar är en helig stad i delstaten Rajasthan i norra Indien. Legenden säger att staden skapades när guden Brahma (skaparen) släppte en lotusblomma till jorden.

På de platser i öknen där kronbladen landade sprang det fram vatten som skapade tre sjöar. Hinduismens alla gudar samlades vid den största sjön. Den händelsen firas varje år. Huvuddagen för festligheterna är vid fullmåne mellan 15 oktober och 15 november. Då anser man att sjöns vatten kan rena bort orenheter från själen. I samband med festligheterna hålls också en av världens största kamelmarknader.

I Pushkar finns över 500 tempel. Det är förbjudet att äta kött eller att dricka alkohol i staden.

Kamelmarknaden i Pushkar.

Buddhism

Lumbini

Lumbini är en buddhistisk vallfartsort i Nepal vid foten av Himalaya och nära gränsen till Indien. Det var här som prinsen Siddhartha Gautama, som senare kallades Buddha, föddes. Hans mor Mayadevi ska ha fött honom stående under ett salaträd. Här sägs han också ha bott tills han fyllde 29 år.

Exakt när Siddhartha Gautama föddes är osäkert, men sannolikt föddes han i mitten av 500-talet före Kristus. På 200-talet före Kristus var Ashoka kung över en stor del av Indien. Han lät resa den minnespelare som än i dag står i Lumbini. I närheten finns också ett berömt tempel, två kloster och ett gästhem.

1997 sattes Lumbini upp på UNESCO:s världsarvslista.

Tillsammans med Kushinagar, Buddh Gaya och Sarnath är Lumbini en av buddhismens heligaste platser.

Buddh Gaya

Buddh Gaya i den indiska delstaten Bihar är buddhismens viktigaste vallfartsort med hundratusentals besökare varje år.

Det var i Buddh Gaya som Siddhartha Gautama ska ha nått upplysning för omkring 2 500 år sedan. Enligt traditionen ska han ha suttit under ett bodhiträd (en sorts fikonträd) och mediterat tillsammans med några av sina närmaste lärjungar.

En ganska nybyggd stupa, Shantistupan, i staden Lumbini i Nepal. Lumbini sägs vara platsen där Siddhartha Gautama föddes.

Dagens jättelika bodhiträd i Buddh Gaya kommer från en stickling från det träd som Buddha sägs ha suttit under. Det ursprungliga trädet brändes ner av kung Ashokas drottning, som tyckte att kungen blivit allt för intresserad av buddhismen. Lyckligtvis fanns redan en stickling från det ursprungliga trädet på Sri Lanka, dit buddhismen spridit sig.

Det mest berömda templet i dagens Buddh Gaya är Mahaboditemplet från 600-talet efter Kristus. I staden finns också flera andra tempel och kloster uppförda i olika stilar beroende på vilket land och buddhistisk gren som byggt dem.

Sarnath

Sarnath i Indien är en av buddhismens viktigaste vallfartsorter. Det var här som Buddha höll sin första predikan efter att ha blivit upplyst.

I Sarnath undervisade Buddha också sina första lärjungar om buddhismens ”fyra ädla sanningar” och den ”åttafaldiga vägen” som gör att man kan nå fram till nirvana, det tillstånd då lidandet upphör. Det var också från Sarnath som Buddha sände ut sina lärjungar för att sprida buddhismen.

Tidigt byggdes många buddhistiska tempel i Sarnath, men på 1100-talet efter Kristus plundrades staden av invaderande muslimska trupper. Sedan dess ligger de flesta templen i ruiner. Sarnath ligger i delstaten Uttar Pradesh, inte långt från den heliga hinduiska staden Varanasi.

Pilgrimer och munkar vid bodhiträdet i Buddh Gaya.

Den sovande Buddha är ett vanligt motiv inom buddhistisk konst. Denna skulptur finns i staden Kushinagar.

Kushinagar

Kushinagar är en stad i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Det var här som Buddha enligt traditionen dog och kremerades för lite mer än 2 500 år sedan. Staden är därför ett viktigt pilgrimsmål för buddhister. Mellan 300-talet före Kristus och 500-talet efter Kristus blomstrade staden. Många tempel byggdes och flera buddhistiska kloster anlades. Staden förlorade i betydelse och övergavs som en följd av att norra Indien under de följande århundradena invaderades av olika muslimska härskare.

Kushinagar glömdes därefter mer eller mindre bort och låg under flera hundra år gömd i svårtillgänglig djungel. När staden återupptäcktes i slutet av 1800-talet och arkeologer började gräva ut det stora tempelområdet fann man ruiner efter flera tempel, stupor och kloster.

Sammanfattning

@ I hinduiska hem finns vanligen gudabilder och statyer som står på ett litet altare.

@ Hinduiska tempel kan vara mycket stora och de anses vara gudarnas boplats.

@ Hinduer anser att floden Ganges är helig.

@ Templen spelar stor roll inom buddhismen.

@ Buddhister går till ett tempel för att meditera, tända rökelse eller offra blommor eller mat.

@ En stupa är en rund byggnad med spira på toppen och innehåller ofta en relik efter en helig person.

@ En pagod ser ut som ett torn med flera våningar.

Kapitel 7

Hinduism och buddhism

Heliga platser och rum

Instuderingsuppgifter

1. I hinduiska hem finns ofta ett litet altare. Hur kan det se ut?

2. Vad är gemensamt för alla hinduiska tempel?

3. Vad heter floden i norra Indien som anses helig enligt hinduismen? Vad gör hinduerna där?

4. Buddhistiska tempel i Asien innehåller ofta ett av två typiska byggnadsverk. Vad heter de och hur ser de ut?

5. Vad är en relik?

6. Vilken är den heligaste vallfartsorten inom hinduismen?

7. Vad heter buddhismens viktigaste vallfartsort?

Aktivitet

Jämför hinduismen och buddhismen Diskutera

Diskutera i smågrupper. Vilka likheter och skillnader mellan hinduismen och buddhismen kan ni hitta? Ni kan utgå från dessa rubriker, men försök att hitta egna saker att jämföra också:

– gudar

– målet med religionen

– ursprungsland

– matregler

– klädregler

– högtider

– religiösa ritualer.

Berätta vad er grupp har kommit fram till för resten av klassen. Er lärare samlar klassens tankar på tavlan under rubrikerna LIKHETER och SKILLNADER.

Etik och moral

Bilden: Det är inte alltid lätt att veta vilken väg vi ska gå, det vill säga vad som är rätt att göra i en viss situation.

Vad är etik och moral?

I det här avsnittet tittar vi på etik och moral. Det handlar om vad som är rätt och fel att göra. Även om orden betyder nästan samma sak finns det vissa skillnader.

Ord och begrepp

Empati är förmågan att förstå och bry sig om vad andra människor känner.

Etik är läran om moral.

Filosofi är en vetenskap som handlar om vad man kan veta, hur man får kunskap och hur man ska leva på rätt sätt.

Juridik är vetenskapen om lagarna och hur de används.

Konsekvensetik betyder ungefär att det är resultatet av det man gör som räknas.

Moral är regler för vad som är rätt och fel och hur man ska leva.

Plikt betyder ’skyldighet’ eller ’det vi bör göra’.

Pliktetik betyder ungefär att göra rätt är att följa vissa plikter.

Regeletik handlar om att göra rätt genom att följa regler.

Situationsetik är en teori som menar att om en handling är rätt eller fel beror på situationen.

Utilitarism är en teori som menar att vi ska handla så att nyttan blir så stor som möjligt.

Värdegrund är vissa regler som ligger till grund för en persons åsikter och handlingar.

Värdegrund

Moral handlar om hur vi beter oss i vardagen när vi ställs inför svåra valsituationer: Ska jag tala sanning även om det kommer att såra en god vän? Är det okej att lura den där personen som jag ändå inte gillar? Vi ställs inför den här typen av moraliska val nästan varje dag.

Etik är ett ämne som beskriver de idéer och teorier som kan hjälpa oss att göra våra moraliska val. Den som sysslar med etik vill gärna kunna förklara vad som är rätt i alla sammanhang, överallt, under alla tider. Etiken är alltså nästan som ett ”recept” för den som vill göra moraliskt rätt.

Etik och moral studeras inom religionsvetenskapen, men också inom filosofi, juridik och samhällsvetenskap. Att något är omoraliskt behöver inte betyda att det är olagligt eller juridiskt fel. I de flesta lägen är det moraliskt fel att skratta elakt åt någon som gråter – men det finns ju ingen lag som förbjuder hånskratt.

Ibland används ordet värdegrund för att beskriva frågor som handlar om moral och etik och hur vi ska bete oss mot varandra.

En bra lagkamrat och kompis stöttar både när det går bra och när det går dåligt.

De flesta människor tycker att det är en god gärning att hjälpa den som är fattig.

Den gyllene regeln

Den gyllene regeln är en moralisk och etisk regel som har följts av människor under tusentals år. Den gyllene regeln lyder ungefär så här: ”Behandla andra människor så som du själv vill bli behandlad!”

Den gyllene regeln finns i alla världsreligioner, även om den formuleras på lite olika sätt. Regeln pekar på en viktig moralisk egenskap hos människan: vi kan leva oss in i hur andra människor känner, hur de mår och hur de reagerar. Det kallas för medkänsla eller empati. De flesta människor kan känna en liknande empati för hur djur mår och känner.

Vad gör en handling rätt?

Det finns många riktningar inom etiken. Olika etiska tankesätt ger oss skilda svar på vad som är rätt och vad som är fel att göra.

Enligt konsekvensetiken kan det i vissa situationer vara rätt att ljuga, slåss eller luras. Men det gäller bara om vi kan skapa goda konsekvenser genom att handla så. Ett exempel: du ljuger om ditt namn på nätet för att slippa tala med en otrevlig person. Är det rätt? Ja, enligt konsekvensetiken kan det vara rätt.

Enligt plikt- och regeletiken ska vi aldrig bryta mot moraliska regler som förbjuder oss att ljuga, slåss eller luras. Det spelar ingen roll hur

mycket lycka eller nytta vi skapar. Enligt regeletiken är det ändå fel att bryta mot reglerna. Det kanske inte är nödvändigt att ljuga för att slippa den otrevliga personen? Det räcker kanske med att vara tyst och blocka personen?

Olika etiska tankesätt

Konsekvensetik bedömer vilka följder eller konsekvenser som en viss handling får. Om en handling skapar stor lycka eller nytta så är den rätt enligt konsekvensetiken. Exempel: En rik person skänker bort flera miljoner till svältande barn och skapar på så sätt mer lycka i världen.

Plikt- och regeletiken menar att det finns vissa regler eller plikter som vi aldrig bör bryta mot. Enligt plikt- och regeletiken kan det aldrig vara rätt att med flit bryta mot dessa regler.

Exempel: Du ska aldrig stjäla!

Sammanfattning

@ Moral handlar om hur vi beter oss i vardagen när vi ställs inför svåra valsituationer.

@ Etik är vad som är rätt i alla sammanhang, överallt, under alla tider.

@ Något kan vara omoraliskt utan att vara olagligt.

@ Det finns olika inriktningar inom etiken som ger olika svar på vad som är rätt och fel att göra i en viss situation.

Kapitel 8

Etik och moral

Vad är etik och moral?

Instuderingsuppgifter

1. Vad är skillnaden mellan etik och moral?

2. Vad är den gyllene regeln?

3. Vad betyder empati?

4. Det finns många olika etiska inriktningar som ger olika lösningar på moraliska problem. Vad är konsekvensetik?

5. Vad säger plikt- och regeletiken? Ge ett exempel.

Aktivitet

Mitt samvete

Rita och berätta

I den här övningen ska du rita och berätta om ditt eget samvete. Tänk efter och berätta om när du:

– gjorde något dåligt eller omoraliskt.

Vad gjorde du? Varför gjorde du så?

Hur kändes det efteråt? eller

– när du gjorde en god handling, något som kändes helt rätt.

Vad gjorde du? Varför gjorde du så?

Hur kändes det efteråt?

Berätta också om vad du själv tror om samvetet. Vad är samvetet?

Varför finns det? Har alla samma känsla för rätt och fel?

Bilden: Att lämna sin plats på bussen till någon som behöver den mer kan vara ett exempel på god moral.

Moral, samhälle och religion

Människors moral kan skilja sig åt. Olika kulturer kan också ha olika normer. I det här avsnittet ska vi se hur moral hänger samman med frågor som rör samhället i stort, människors tro och religion.

Ord och begrepp

Aga är en bestraffning av barn genom att slå dem.

Kompass är ett instrument som visar väderstrecken med hjälp av en nål som alltid pekar mot norr och som hjälper en person att veta åt vilket håll hen ska gå.

Norm är en regel eller ett mönster för hur man ska vara eller tänka som de flesta i ett samhälle följer.

Religionsfrihet innebär att man får ha vilken religion man vill, men också att man är fri att välja bort religion.

Samvete är en persons känsla för vad som är rätt och fel.

Värdering är en uppfattning om vad som är bra eller dåligt.

moraliska kompass

Hur fungerar då moralen i praktiken? Hur vet vi vad som är rätt och vad som är fel när vi måste göra ett svårt val?

I de flesta fall känner vi på oss om något är okej att göra eller inte. Om vi gör något som är fel så kan det kännas i hela kroppen. Vi kanske skäms, känner skuld och ångrar oss. Man brukar kalla dessa känslor för dåligt samvete.

Många menar att samvetet säger oss vad som rätt eller fel. Vi har gott samvete om vi handlar rätt men känner dåligt samvete när vi handlar orätt. Samvetet fungerar alltså som en inbyggd moralisk kompass. Samvetet kan peka ut den rätta vägen åt oss när vi står inför ett svårt val eller ett tufft beslut.

Alla får dåligt samvete ibland. Det är viktigt att kunna säga förlåt om man tror att man har gjort någon ledsen.

Normer förändras över tiden. Under coronaepidemin förändrades mycket kring hur vi förväntades bete oss i vardagen. Vissa av förändringarna kanske kommer att leva kvar och förändrar därmed våra normer.

Samvetet och samhällets normer

Samvetet och våra känslor för rätt och fel beror till stor del på de normer och värderingar som gäller i familjen, skolan och samhället.

Värderingar och normer är oskrivna regler som berättar vad som anses normalt, bra eller accepterat i olika situationer. Vi lär oss normer och värderingar genom vår familj, i skolan och genom att umgås med människor i olika sammanhang. Några exempel på normer och värderingar:

– Vissa anser att man inte ska ha keps eller mössa på sig i lektionssalen. Andra bryr sig inte så mycket om den frågan.

– Bland vegetarianer är normen att inte äta kött. Jägare och många andra tycker däremot att det är normalt att äta kött.

– I Sverige var det länge en norm att vara troende kristen, men i dag har vi religionsfrihet. Många religioner samsas sida vid sida. Det är även okej att inte alls tro på någon religion.

Det svenska samhället har genom historien påverkats mycket av kristna värderingar och normer. Men samhället har även påverkats av värderingar och tankar från andra platser och kulturer. Vi har exempelvis kvar idéer om rättvisa och rättvis behandling som uppstod redan i antikens Rom. I dag påverkas våra värderingar och normer även av massmedier, reklam och populärkultur från olika delar av världen.

I Sverige har vi haft religionsfrihet sedan 1951.

Moralen och lagboken

I de flesta fall stämmer lagarna överens med vår moral och vårt samvete. Det som är lagligt känns oftast rätt, men det som är olagligt känns fel.

De flesta tycker att polisen gör rätt som ingriper mot människor som stjäl, slåss eller förstör andras egendom. Men det händer faktiskt att samvetet säger en sak och lagen något annat. Det som känns moraliskt rätt kan vara olagligt. Vissa handlingar kan vara helt lagliga men ändå kännas omoraliska.

Moralen och lagen

Ibland ställs vi inför val där vi kanske måste göra sådant som är olagligt eller som känns fel. Det är inte alltid som lagen och moralen säger oss samma sak. Tänk efter! Är det omoraliskt eller olagligt att:

– Cykla utan hjälm?

– Snatta ett tuggummi?

– Skvallra på en kompis?

– Slå någon som slår dig först?

– Stjäla mat för att inte svälta ihjäl?

– Köra för fort med bilen till sjukhuset?

Moral och religion

Många troende menar att det främst är religionen som ska avgöra moraliska frågor. Genom religionen kan den troende få råd om vad som är rätt och fel att göra.

Judar och kristna använder de tio budorden som vägledning i moraliska frågor. Muslimernas liv bygger på de fem pelarna, medan buddhister följer den åttafaldiga vägen. Dessa regler kan tolkas på olika sätt, även av människor som tillhör samma religion. Det är alltså inte säkert att två kristna tolkar budorden på exakt samma sätt.

Men ibland finns det inte några religiösa regler som säger vad den troende bör göra. Då behöver den troende fundera över vilka konsekvenser som handlingen får. Ett sätt att göra det är att använda den gyllene regeln, som vi läste om tidigare. Då måste vi fråga oss: hur kommer andra människor att påverkas om jag gör så här? Skulle jag själv vilja att andra gjorde så mot mig?

Moralen kan variera

Eftersom människor bor i olika typer av samhällen, har olika normer och tror på olika religioner (eller ingen alls) så kan också deras samveten och moral skilja sig åt.

Det som anses moraliskt rätt i ett visst samhälle kan uppfattas som fel och orätt på en annan plats. Moralen och samvetet har också förändrats

genom historien. Så sent som på 1800-talet ansåg de flesta att det var okej med dödsstraff, djurplågeri, straffarbete och barnaga (att slå barn). Kvinnorna saknade nästan helt och hållet inflytande i samhället. Männen bestämde allt.

I dag tycker de flesta att dessa historiska värderingar och normer är fel. Men om värderingar, normer och moral kan ändras med tiden – hur kan vi då vara säkra på att det vi tycker i dag är alldeles rätt? Och hur löser vi ett bråk mellan två personer som har olika uppfattningar om vad som är rätt att göra i en viss situation?

Fakta, åsikter och moral

Det är viktigt att kunna skilja mellan åsikter och fakta. En åsikt innebär att vi tycker något. Vi kanske tycker att fisk är gott, eller så tycker vi att fisk inte smakar något vidare. Åsikter grundas till stor del på känslor, normer och vår personliga smak.

Vi gillar kanske inte när andra människor pratar högt på gatan eller i affären eftersom vi själva har uppfostrats att inte tala lika högt. Då kan det kännas fel. Det kan ju vara ett faktum att någon talar väldigt högt. Vi kan till och med mäta volymen med en ljudutrustning och på så sätt avgöra hur högt de pratar. Då kanske det visar sig att personen i fråga pratar med ovanligt hög röst.

Flyktingar från Syrien, Afghanistan och Nordafrika hjälps av båten på ön Lesbos i Grekland.

Påståendet ”Du talar högt” är alltså sant. Men betyder det också att vår åsikt är sann? Att det är fel att tala högt? Nej, det är inte lika säkert. Vi kan ju inte mäta åsikter och känslor på samma sätt som faktapåståenden. Frågor om moral och etik kan alltså inte avgöras på samma sätt som faktapåståenden.

Sammanfattning

@ Samvetet kan hjälpa oss att avgöra vad som är rätt och vad som är fel.

@ Värderingar och normer är oskrivna regler som berättar vad som anses normalt, bra eller accepterat i olika situationer.

@ Vissa handlingar kan vara lagliga men ändå kännas omoraliska.

@ Många troende menar att det främst är religionen som ska avgöra vad som är rätt och fel att göra.

@ Vad som anses vara moraliskt kan variera mellan olika kulturer och förändras med tiden.

Kapitel 8

Etik och moral

Moral, samhälle och religion

Instuderingsuppgifter

1. På vilket sätt kan samvetet avgöra vad som är rätt eller fel?

2. Vad är ett annat ord för värdering? Vad betyder det?

3. Vad som anses moraliskt rätt kan skilja sig mellan olika kulturer. Hur kan det komma sig?

4. Ofta stämmer lagen överens med vårt samvete och vad moralen säger. Men ibland skiljer de sig åt. Ge exempel på något som är olagligt men inte omoraliskt och tvärtom.

Aktivitet

Fakta eller tyckande?

Fundera och diskutera

I den här övningen får ni fundera över ett antal meningar. Är meningen ett påstående med fakta som är antingen sant eller falskt? Eller är meningen en åsikt eller allmänt ”tyckande”?

Fundera på om påståendena nedan är fakta eller åsikter:

– Den som tjänar lite pengar har ofta en kort utbildning.

– Den som tjänar lite pengar är inte så smart.

– Sverige är världens bästa land.

– Sverige är ett land där folk lever länge.

– Strömming är äckligt.

– Strömming är en fisk med många ben.

– Politikerna i riksdagen tjänar över 73 000 kronor i månaden.

– Riksdagens ledamöter får alldeles för mycket pengar.

– Utsläpp från flygtrafiken påverkar miljön.

– Det är helt galet att flyga på semestern.

Diskutera sedan tillsammans med en eller flera klasskompisar:

a. Var ni överens om vad som var fakta och vad som var åsikter?

b. Vilka påståenden är lättast att diskutera, de som innehåller fakta eller de som innehåller åsikter? Varför tycker ni så? Motivera.

c. Går det att diskutera även de meningar som är åsikter?

Rätt, fel och andra etiska begrepp

När vi diskuterar etiska frågor använder vi ofta ett antal etiska begrepp. En del av dessa begrepp kan upplevas som självklara, men om vi börjar diskutera dem från olika perspektiv inser vi snabbt att det inte alltid är så.

Ord och begrepp

Diskriminering innebär att behandla en viss grupp människor sämre än andra.

Egoism innebär att bara tänka på att själv ha det bra och inte bry sig om andra.

Integritet är rätten att hålla delar av sitt liv för sig själv.

Jämlikhet innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter.

Påföljd är ett straff eller en annan konsekvens som drabbar en person som dömts för ett brott.

Solidaritet är en känsla av samhörighet som gör att man vill stödja och hjälpa andra människor.

Bilden: Buddhistiska munkar tar emot allmosor i form av mat.

Skillnaden mellan fattiga och rika är något som många tycker är orättvist. På bilden ser du ett bostadsområde i Colombias huvudstad Bogotá. Till vänster finns bostäder där fattiga bor och till höger bostäder som bara människor med mycket pengar har råd att bo i.

Rätt och rättvisa

Vad betyder ”rätt”?

Vi talar ofta om handlingar som är moraliskt ”rätt” eller ”fel”. Men vad betyder egentligen dessa ord? Bakom våra uppfattningar om rätt och fel ligger flera andra etiska begrepp.

De etiska begreppen beskriver saker som är värdefulla i livet. Godhet, rättvisa, solidaritet, jämlikhet, lycka och frihet är exempel på värden som många människor vill ha mer av. Men där finns även dåliga och skadliga saker som ondska, orättvisor, egoism, diskriminering och förtryck.

När vi diskuterar etiska och moraliska frågor så är det viktigt att fundera över vad alla dessa etiska begrepp betyder. Alla vill väl ha rättvisa – men vad betyder det i praktiken? Här nedan får du läsa mer om några etiska begrepp som ofta används när vi diskuterar moral och stora livsfrågor.

Rättvisa

”Det är inte rättvist!” Hur ofta hör vi inte de orden? Redan som små barn börjar vi leta efter rättvisa och orättvisa i världen. Först kanske det gäller småsaker, som vem som fick störst tårtbit på kalaset, och vem är det som alltid måste plocka undan disken? Men snart lär vi oss att orättvisa kan handla om mycket viktigare frågor. Vem föds till ett liv i fattigdom?

Vilka människor lever i lyx och överflöd?

Rättvisa kan bland annat handla om dessa ämnen: –

Fördelning: Hur ska vi dela på saker i samhället som många människor vill ha? Det kan förstås gälla tårta, men även mat, medicin och makt kan fördelas mer eller mindre rättvist.

– Ansvar: Rättvisa kan handla om att dela på arbetsuppgifter och ansvar. Ska alla göra lika mycket när klassen har fest eller får några ta ett större ansvar? Ska alla människor betala lika mycket skatt till samhället eller ska vissa betala mer?

– Straff: Vilka straff, eller andra påföljder, är rättvisa? Hur ska vi göra när någon har begått ett brott eller på annat sätt gjort fel?

– Rättvisa regler: Vilka regler är rättvisa att följa i exempelvis domstolar och andra sammanhang där viktiga beslut ska fattas?

Begreppet ”rätt”

Det moraliska begreppet ”rätt” består av många byggstenar som tillsammans bidrar till vår känsla för hur vi ska vara mot varandra och hur samhället bör fungera. Få personer skulle säga att de inte gillar rättvisa, solidaritet, jämlikhet eller frihet.

rätt

rättvisa

Men begreppen kan tolkas på olika sätt. Betyder solidaritet att vi ska hjälpas åt med allt? Eller borde alla människor få stor frihet att själva bestämma hur mycket de ska hjälpa andra?

solidaritet, jämlikhet, frihet och integritet

rätt

rättvisa

solidaritet, jämlikhet, frihet och integritet

Solidaritet

Solidaritet handlar om att hjälpa sina medmänniskor när de behöver hjälp. Om vi hjälper andra så kan vi också räkna med att de hjälper oss tillbaka om det skulle behövas. Motsatsen till att vara solidarisk kallas egoism. Den som är egoistisk tänker bara på sig själv.

Om du är i behov av rullstol så har du precis samma rättighet som alla andra att röra dig i samhället.

Jämlikhet

Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde. Därför ska också alla ha samma chanser i livet och behandlas lika. Det ska inte spela någon roll om vi är killar eller tjejer, gamla eller unga eller hur våra kroppar ser ut och fungerar.

Diskriminering

När någon behandlas annorlunda på grund av sina personliga egenskaper kallas det för diskriminering. I Sverige är det olagligt att behandla människor sämre än andra på grund av deras kön, ålder, sexualitet, religion, hudfärg eller hur deras kropp fungerar.

Frihet

Frihet har också med rättvisa och moral att göra. De flesta människor vill ha friheten att själva bestämma över sina liv. Det känns inte rätt när någon tvingar oss att göra saker mot vår vilja. Alla människor i Sverige är fria att tänka, tycka och tro vad de vill, så länge vi inte skadar samhället eller andra människor.

Integritet

Integritet handlar om alla människors rätt till privatliv och att vi ska respekteras för dem vi är. Varken samhället eller privatpersoner har rätt att snoka i ditt privatliv eller sprida rykten och känslig information om dig. Ingen får heller kränka din kropp genom våld, tafsande eller sexuella trakasserier.

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter är nära förknippade med etik och moral. Vi har både mänskliga och medborgerliga rättigheter.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna godkändes 1948.

De mänskliga rättigheterna har världens länder enats om i Förenta Nationerna (FN). FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor föds med vissa rättigheter och att ingen person eller stat får bryta mot dessa rättigheter.

De medborgerliga rättigheterna är inskrivna i Sveriges grundlagar och i vissa internationella avtal som Sverige har undertecknat. Andra länder har också formulerat rättigheter för sina invånare.

Rättigheterna ger oss friheter och möjligheter att utvecklas som människor. De är också tänkta att skydda oss från förföljelser, våld och orättvisor. En del anser att rättigheterna har en naturlig eller religiös grund. De menar att rättigheterna är medfödda och inneboende i alla människor. Andra ser rättigheterna som något som människor har kommit överens om.

Dessutom har vi skyldigheter eller plikter. Vi har först och främst en skyldighet att respektera andra människors rättigheter. Dessutom är vi skyldiga att bidra till samhällets utveckling, vilket vi exempelvis kan göra genom att betala skatt och följa lagarna.

Ansvar och skuld

Den som utför en viss handling ska också ta ansvar för konsekvenserna. Om du skämtar elakt med en kompis kan du ta ansvar för det misslyckade skämtet genom att be om ursäkt och trösta. Den som slår sönder andras saker kan ta ansvar genom att laga eller köpa nya saker. Genom att ta ansvar tar man på sig skulden för en felaktig handling. Det är ett sätt att få förlåtelse för det dåliga man har gjort.

Men ansvar måste inte bara handla om dåliga handlingar eller att känna sig skyldig. När du tar ansvar för disken hemma, eller försöker hjälpa någon som är ledsen på skolgården, så är du värd beröm. Du kan då vara stolt för att du har tagit ditt ansvar och gjort något bra!

Men kan vi vara ansvariga även för saker som vi inte kan göra något åt? Eller om vi råkar ställa till något av misstag? Nej, många menar att vi först och främst är ansvariga för frivilliga handlingar som vi gör med avsikt. Men gränsen för vårt ansvar är inte alltid så lätt att dra.

Det goda livet

Moral och etik handlar mycket om att försöka leva ett gott och meningsfullt liv. Exakt vad det betyder är svårt att svara på. Människor uppskattar ju olika saker i livet.

Att ta ansvar kan också handla om att göra något bra, som att hjälpa till hemma.

Många människor mår bra av att hjälpa djur.

En och samma person kan ge olika svar på frågan om livets mening, beroende på när vi frågar dem. Den som är hungrig önskar inget hellre än att få äta sig mätt. Den som är sjuk vill förstås bli frisk. Den som är uttråkad vill så gärna ha något kul att göra!

Att tillgodose våra egna behov är ett sätt att uppnå lycka i livet. Men handlar livet bara om vår egen lycka? Många menar att det är minst lika viktigt att göra gott mot andra som att själv njuta och leva gott. Det kan kännas väldigt meningsfullt att hjälpa andra och att vara en bra kompis. Den som sprider lycka och kärlek omkring sig belönas ofta på samma sätt av sina medmänniskor.

Inom många religioner är tanken på det goda livet nära förknippad med hur vi behandlar andra människor. Judar, kristna och muslimer hedrar Gud genom att utföra goda och generösa handlingar. Hinduer och buddhister tror också att kärlek och hjälpsamhet är den rätta vägen för alla människor.

Sammanfattning

@ Moraliska begrepp som rättvisa, solidaritet, jämlikhet och frihet kan tolkas på olika sätt.

@ Vi har alla rättigheter och vissa anser att dessa rättigheter är medfödda och inneboende i alla människor.

@ Andra ser rättigheterna som något som människor har kommit överens om.

@ Den som utför en viss handling ska också ta ansvar för konsekvenserna, men gränsen för vårt ansvar är inte alltid så lätt att dra.

@ Att tillgodose våra egna behov är ett sätt att uppnå lycka i livet, men många menar att det är minst lika viktigt att göra gott mot andra.

Kapitel 8

Etik och moral

Rätt, fel och andra etiska begrepp

Instuderingsuppgifter

1. Rättvisa, solidaritet, jämlikhet och frihet är exempel på saker som de flesta människor tycker ingår i begreppet ”rätt”. Kan du nämna några exempel på saker som anses vara fel?

2. Vad är solidaritet?

3. Ge några exempel på vad som ingår i begreppet ”rättvisa”.

4. Kan du förklara vad jämlikhet är och varför det är viktigt?

5. Vad är de mänskliga rättigheterna och varför är de viktiga?

6. Var finns Sveriges medborgerliga rättigheter nedskrivna?

7. Vi har alla rättigheter, och vissa människor anser att rättigheterna har en religiös eller naturlig grund. Vad menar de med det?

8. Med rättigheter kommer också skyldigheter. Nämn några skyldigheter vi har gentemot andra människor och samhället.

Aktivitet

Vilket begrepp?

Rita och gissa

Låt någon i klassen gå fram till tavlan. Uppdraget är att rita en bild som föreställer något av nedanstående etiska begrepp. Klassen får gissa under tiden som eleven ritar på tavlan. Den som gissar rätt får ta över kritan och rita ett nytt begrepp.

Begrepp att välja på: – frihet – solidaritet – rätt – fel – ansvar – skuld – integritet.

Register

A

Abraham 22, 91, 97–98, 100–101, 126, 173, 181, 191, 203, 205

abrahamitiska religioner 21–22

Adam och Eva 98–99 advent 155–156

al-Aqsamoskén 205

Ali 186, 205–206

Allah 171, 173, 179, 181, 196, 203 allmosa 195–196

altare 162, 180, 235, 237, 251–252

Ansgar 60–61 apostel 133

asatro 53

Ashura 189, 206

asket 221, 224

avatar 221–222, 229–230 avlatsbrev 71

B

barmhärtige samariern 140

bar mitzva 46, 115, 117

bat mitzva 46, 115, 117

begravning 17, 46–47, 79, 81, 117, 151, 239

bergspredikan 141

Betlehem 138, 155, 163

Bibeln 22, 43–44, 65, 70–74, 97–98, 108, 131–132, 137–139, 144, 157–158, 164

Birgitta 64

biskop 59, 63, 65, 165–166

Brahma 217, 255

brahman, se världssjäl brahman (präst) 251

bröllop 17, 46, 117, 240

buddha 214, 224

Buddha 31, 213, 218, 224–226, 245–246, 256–257

Buddh Gaya 256–257

buddhism 16–17, 21, 23, 40, 44, 48, 83–84, 209–259, 272, 277, 282

budord, se tio Guds bud

Buraq 181

bön 9–10, 17, 22–23, 65, 80, 137, 171, 181, 190, 195–196, 202–203, 237, 247, 252, 254

C

chanukka 11, 107–108, 111

D

daliter 235, 241

Dasara 229

David 91, 98, 104, 124, 126, 163 davidsstjärna 22, 91, 116

Devi 222

dharma 229–230

Diwali 229–230

domkyrka 63

dop 17, 46, 59, 61–62, 75, 81, 149–152, 156

Durga 222–223, 230

E

Egypten 100–102, 107, 109

Eid al-fitr, se Id al-fitr etik 261–283

evangelier 137–138, 155, 163–164

F

Fader vår, se Vår fader fasta 53, 189–190, 195–196, 229, 235, 237

Fatima 204–205

fornnordisk religion 51, 53, 59, 62 frikyrka 74

fyra ädla sanningarna 216, 226, 257 förbund 89, 91, 97–98, 103, 144 församling 184

försoningsdagen, se jom kippur

G

Gabriel 21, 172–173, 178–179

Gamla Testamentet 22–23, 44, 90, 97–98, 102, 104, 132–133

Ganesha 221, 235, 237

Ganges 223, 240, 251, 253–255 gudstjänst 10, 23, 63, 65–66, 69–70, 72–73, 108, 162, 202, 239

Gustav Vasa 72–73

gyllene medelvägen 224

gyllene regeln 139, 236, 265, 272

H

Hagar 100

hajj, se vallfärd halal 195–196, 198

Hanuman 223 haram 195–196

Hebron 126

helgon 53, 59, 64, 156

heliga Anden 138–139, 158

heliga Birgitta 64

heliga tre kungar 138, 157

helig ko 238

helvetet 48, 180

Herodes 125

hijab 195

hijra 182

hinduism 10, 16–17, 21, 23, 40, 44, 48, 209–259, 282

Holi 229–231

Husayn 206

husförhör 69, 73

Hussein, se Husayn

högtid 9, 16–17, 52–53, 80–81

Ibrahim, se Abraham

Id al-adha 189, 191

Id al-fitr 51, 53, 189–191

identitet 11, 29–31, 35–36, 38, 53, 197

imam 47, 201–202

Isa, se Jesus

Isak 100, 205

islam 10, 16–17, 21–23, 40, 48, 82, 89–92, 124, 126, 132, 164, 169–207, 222, 272, 282

Ismael 100, 191, 203

Ismail, se Ismael

Israel 92–94, 98, 101, 125, 131, 137–138, 164

J

Jakob 100–101

Jerusalem 92, 124–125, 142, 157, 163–165, 181, 190, 204–205

Jesus 31, 44, 59–60, 91–92, 98, 104, 131–133, 137–144, 150, 155–158, 163–164, 173, 181, 204

Jibril, se Gabriel

Johannes Döparen 139

jom kippur 11, 107, 111–112

Josef (Jakobs son) 100

Josef (Jesus far) 138, 157, 163–164

Judas 143, 164–165

judendom 10, 16, 21–23, 40, 46, 48, 53, 82–83, 87–127, 132–133, 142, 164, 197, 204, 222, 272, 282

jul 53, 81, 111, 155–157, 191

jungfru Maria, se Maria

Kaba 177, 180, 185, 201, 203–204

Kali 222–223

Kanaan 100–102

Karbala 206

karma 211, 214–215, 235–236, 238, 245

kast 235, 239, 241, 251

katolicism 53

katolska kyrkan 70–71, 73, 83

Khadija 178, 180

kippa 22, 115–116

Klagomuren 18, 121–122, 125, 165

Klippmoskén 121, 181, 205

kloster 59, 64, 69, 72, 221, 226, 245, 247–248, 256–258

klädregler 116, 197, 236, 246

konfirmation 17, 46–47, 149–152

Konstantinopel 133–134

Koranen 21, 171–172, 174, 177, 179, 183, 189–190, 198, 202, 205 kors 22, 143, 165

korsfästelse 143

kosher 115–116

kremering 151, 235, 240, 255, 257

kretslopp 23, 211, 214–216, 225

Krishna 222–223, 230–231

kristendom 10, 16–17, 21–23, 40, 46, 48, 51, 53, 59–62, 65, 69, 73, 89–92, 103, 109, 124, 129–167, 204, 222, 272, 282

Kristi himmelsfärdsdag 158

Kristus, se Jesus

Kushinagar 256–258

kyrka 18, 52, 63, 66, 161–163, 165–166 kyrkoåret 53, 155–157

L Lakshmi 218

lidande 211, 213–217, 257

liknelse 137, 140

livstörst 17, 215–216

ljusfesten, se chanukka

ljusstake 107–108, 156

Lukasevangeliet, se evangelier Lumbini 256

Luther, Martin 53, 71, 73

långfredagen 155, 157

lärjunge 139, 144, 155, 158, 226, 257 lövhyddohögtiden, se sukkot

M

Maha-Shivaratri 229–230

Maria 31, 64, 131, 138, 143, 157, 163–164

Markusevangeliet, se evangelier

martyr 131, 133, 156–157

Masada 125

Masjid al-Haram 203–204

Masjid al-Nabawi 204

matregler 116, 197, 237

Matteusevangeliet, se evangelier mawlid 189–190

Medina 182–185, 191, 203–205

meditation 9–10, 211, 214–215, 217, 221, 224, 226, 237, 245, 247–248, 251, 256

Mekka 178–180, 182, 185, 190–191, 196, 201, 203–205

Messias 133, 138, 142 midsommar 53, 81

minaret 202

miraj 189–190 missionär 59–62, 66 monoteism 222

moral 35, 261–283

Mose 90–91, 97–98, 102, 173, 181

Moseböckerna 98, 109, 121, 140 moské 18, 82, 126, 133, 177, 183, 189, 201–206

Muhammed 22, 31, 91, 171–174, 177–186, 190–191, 196, 202–205 munk 245–248, 257, 277

Musa, se Mose

månskära 22, 172

människosyn 16

N

Najaf 205

namakarna 239

Nasaret 132, 138, 163–164

nattvard 65, 143, 149–150, 152 nirvana 211, 214–217, 221, 225, 257

Noa 98, 123

norm 29, 35, 269, 271

nouruz 51, 53

nunna 226, 245–248

Nya Testamentet 44, 98, 132

O

offer 99, 223, 251, 254 offerhögtiden, se Id al-adha omskärelse 46, 115, 117 ortodoxa kyrkor 83, 134, 156 osyrat bröd 107, 109–110

pagod 251, 253–254

Palestina 92–94, 101, 131, 133, 137–138, 142 palmsöndagen 142–143, 157 panteism 221–222

paradiset 99, 180

Parvati 221–222

patriark 100

Paulus 133, 165

pesach 107, 109–110, 116, 157

Peterskyrkan 71, 165–166

Petrus 143, 165

pilgrim 161, 163–164, 201, 203, 251, 254, 257

pingst 155–156, 158 polyteism 221–222

Pontius Pilatus 143

Pradha 231

predika 66, 70–71, 139, 177, 179, 182 profet 23, 89–91, 97–98, 171, 173, 177, 179, 181, 203, 205

Profetens moské, se Masjid al-Nabawi protestantiska kyrkor 83, 134, 152, 156

präst 47, 63, 65–66

psalm 71, 98, 104

Pushkar 255

påsk 11, 17, 53, 81, 143, 155–158, 191 påsk (judisk), se pesach påve 63, 70, 72, 165–166

R

rabbin 117, 121, 124

Rama 222, 230

Ramadan 11, 51, 189–191, 196

Rathayatra 229–230

reformationen 51, 53, 69–70, 72–73, 83, 131, 134 reformator 71

reinkarnation, se återfödelse

religionsfrihet 69, 75, 79–80, 269, 271 relik 253–254

rit 15, 17, 43, 46–47, 52, 79, 81, 149–150, 201

ritual 15–16, 18, 47

Rom 64, 71, 133, 165–166

romerska-katolska kyrkan 134, 152, 156, 165–166

rosh hashana 107, 111

rättvisa 16

S

sabbat 17, 107–108, 144

sakrament 152

Salomo 104, 125

samisk religion 53

samsara 211, 214–216

sanskrit 221

Sara 100

Sarnath 256–257

sekularisering 79–80

sekulär 9, 12, 79–80

shia 185–186, 189, 206

Shiva 217, 221, 223, 230, 253, 255

Siddhartha Gautama, se Buddha

Sita 230

själ 17, 43, 48, 81, 211, 214 skärtorsdagen 157

slöja 197

socken 59, 63, 65, 69

statskyrka 74–76

stift 63

stupa 251, 253–254, 256, 258

sukkot 107, 110

sunni 185–186

Svenska kyrkan 52, 75–76, 80, 134

synagoga 18, 83, 108, 112, 116, 121, 123, 125

T

Tanakh 21–23, 90, 97–98, 101–102, 104, 107–108, 110, 124

tempel 18, 107, 137, 177, 180, 229, 231, 239, 247, 251–254, 256–258

Tempelberget 125, 204–205

Tempelplatsen 121, 143, 181

templet i Jerusalem 104, 111, 121–122, 125, 165

tio Guds bud 71, 103, 123, 141, 272

tionde 65

Tora 97–98, 103, 115, 117, 121, 123

tradition 9, 51–53, 79 trettondedag jul 157

tre vise männen, se heliga tre kungar trosbekännelse 195–196, 201–202, 211, 213

U underverk 139

uppenbarelse 59, 64, 137, 139, 171–173, 177–179, 183

upplysning 216, 229, 256

upplyst 211, 225, 257

uppståndelse 43, 48, 144, 155–156, 158

V

vallfartsort 161, 178, 205–206, 253–254, 256

vallfärd 163–164, 177, 185, 195–196, 201, 203–204, 251, 253

Varanasi 253–255, 257

varna 241

Vatikanstaten 165–166

Vesak 231–232

vigsel 81, 117, 149, 151

Vishnu 217–218, 222–223, 230–231, 241, 252

Vår fader 141

väckelserörelse 69, 73–74

världsreligion 15–17, 21, 52

världssjäl 211, 214, 221–222

Västra muren, se Klagomuren

Å

återfödelse 17, 21, 23, 48, 211, 214–216, 221, 225, 235, 238, 240

åttafaldiga vägen 216–217, 247, 257, 272

Ä

äktenskap 65, 149, 151–152, 240 ängel 21, 97, 138, 171–172, 177–179 ärkebiskop 63

Ö

övergångsrit 17, 46, 248

Bildförteckning

NE

Religionskunskap 4 – 6

NE Religionskunskap 4–6 utgår från det centrala innehållet i kursplanen för religionskunskap 4–6 (Lgr22) och behandlar alla arbetsområden: religion och andra livsåskådningar, religion och samhälle samt etik och livsfrågor.

Boken tar upp de fem världsreligionerna judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism, med tonvikt på de så kallade abrahamitiska religionerna. Eleverna presenteras även för begrepp som etik, moral och identitet och ges en förståelse för vilken roll religion spelar i samhället. Syftet är att väcka intresse för ämnet och ge en verklig förståelse för religionskunskapens grunder, vilket ger goda förutsättningar för progression och lust till vidare studier.

Tillsammans med resurserna i NE:s digitala läromedel, som filmer, extramaterial, övningar, stödfunktioner och lättlästa versioner, kan du anpassa undervisningen och lärandet efter olika elevers behov och förutsättningar.

ISBN 978-91-88423-82-5