NE Historia 7–9 | Gratis läsning året ut

Historia 7– 9 7–9

460

NE BIOLOGI 7– 9 –––– REGISTER

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se © NE Nationalencyklopedin AB 2023 Författare: Johan Eriksson, Anders Hansson, Björn Höglund och Mats Molund Läromedelsutvecklare: Frans af Schmidt Redaktör: Per Söderberg Bildredaktör: Martina Eriksson Illustratör: Erik Nylund Grafisk formgivare: Jens Klaive Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelsei upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

MIX

Papper från ansvarsfulla källor

FSC ® C129413

Tryckt hos Print Best i Estland Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-88423-73-3

Innehåll 1. Vad är historia?

Att studera historia Källor och källkritik Historiebruk – historien i vår miljö Historiebruk – att använda historien

7 9 15 21 29

2. Forna riken Tidiga kulturer utanför Europa Kina Egypten Centralamerika

35 37 43 51 59

3. Antiken Antiken och Europas tidiga civilisationer Grekerna Romarna

67 69 75 91

4. Europa i en ny tid Renässans och kungamakt Ståndssamhälle och envälde Folk och tro De stora upptäckarna Slavhandel Handel med Asien

107 109 119 129 141 151 159

5. Ett nytt samhälle tar form Upplysningen och dess rötter Krig och revolutioner i Amerika Franska revolutioner Industriella revolutionen Nationalism, kolonialism och imperialism

165 167 175 185 197 213

6. Sverige efter stormaktstiden Frihetstiden Den gustavianska tiden Ståndssamhällets upplösning Från bondesamhälle till industrination Demokratiseringen av Sverige Sverige under andra världskriget Folkhem och välfärdsstat I globaliseringens tid

223 225 235 241 251 267 277 287 303

7. Världskrigens tid Första världskriget Ryska revolutionen och dess följder Mellankrigstiden Andra världskriget Förintelsen

315 317 329 337 345 363

8. Internationella konflikter från 1945 till i dag Det kalla kriget Uppbrott och nya krig En ny värld Mellanöstern efter andra världskriget

371 373 391 405 419

9. Människan och samhället Mot ett högteknologiskt samhälle Det nya välståndet Familjen förändras Människan och miljön Framsteg inom medicinen Den andra maskinåldern

433 435 447 453 459 469 477

Register Bildförteckning

484 490

Förord

Ordet historia kommer från grekiskan och betyder ’kunskap’, ’forskning’, ’vetande’, ’berättelse’.

Människan har i alla tider använt (brukat) sin historia och utnytt­jat sina kunskaper både för att leva i sin nutid och för att forma sin framtid. När historia används i olika sammanhang kan man tala om historiebruk. Likväl som historia kan brukas för olika syften kan den också missbrukas.

Det vi kallar för historia är vår tids beskrivning av vad som tidigare har hänt, dåtiden. Alla har olika föreställningar om vad historia är. Historien blir olika beroende på vilka händelser, företeelser och personer man väljer att lyfta fram.

Genom förståelse av hur historia skrivs, hur människan formas av sin tid och hur människan kan forma sin nutid och sin framtid byggs grunden för ett utvecklat historiemedvetande.

Det vill säga idéer om vilka vi är, varifrån vi kommer och vart vi är på väg.

Redaktionen, NE

KAPITEL 1

Vad är historia?

Bilden: Det är populärt att släktforska, det vill säga leta efter information om sin egen familjs historia.

Det är ett sätt att skapa sin egen identitet med hjälp av historia.

Att studera historia Ordet historia kommer från det grekiska historia som betyder ’kunskap’, ’forskning’, ’vetande’, ’berättelse’.

När vi studerar historia försöker vi förstå vår nutid genom att se på det förflutna – vår historia. Kunskaper och förståelse av vår historia ger oss viktiga kunskaper som vi har nytta av både i nutid och för framtiden.

Ord och begrepp Arkeologi är kunskapen om människors liv under äldre tider, framför allt under förhistorisk tid, alltså tiden innan människan började skriva texter.

Historia är dels allt som hänt i det förflutna, dels utforskning och beskrivning av detta.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Ordet historia kommer från ett grekiskt ord som betyder ’kunskap’, ’forskning’, ’vetande’, ’berättelse’.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

9

Människans utveckling har fört oss ända ut i rymden.

Vår historia ger oss kunskap Den historiska veckan Ett sätt att börja vår resa genom historien är att drastiskt sammanfatta tiden före oss. Låt oss överblicka jordens och mänsklighetens historia genom att förminska den till en enda vecka.

Måndag: Jorden blir till.

Torsdag: Liv uppstår tidigt på morgonen.

Lördag: Mot kvällen syns de första däggdjuren till och strax före midnatt de första människoliknande varelserna.

Söndag: Strax efter midnatt intar Homo sapiens – vår egen människoart – scenen.

Under söndagens sista sekund blir människan jordbrukare. Detta följs av våldsamma förändringar på vår planet. Vi förändrar jordens naturliv och djurliv och överallt bygger vi våra hus, vägar, våra samhällen och den mänskliga kulturen. Många av dessa förändringar äger rum under de sista bråkdelarna av denna sekund.

10

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Hur får vi fram vår historia?

Historiens faktiska händelser – det som verkligen skedde – kan vi inte återskapa i nuet, som vi till exempel kan göra med ett kemiskt experiment. Våra kunskaper om vad som hänt i vår historia bygger därför på olika källor och spår som blivit kvarlämnade under historiens lopp.

Den yrkesgrupp som sedan gammalt forskat i människans äldsta historia är arkeologerna. De arbetar med att göra utgrävningar, ta till vara gamla föremål, återskapa boplatser och utifrån dessa fynd skapa en bild av de människor som levde på den plats som arkeologerna undersöker.

De forskare som undersöker modern historia har tillgång till ett överflöd av historiska källor: tidningar, brev, böcker, foton, filmer, konst, byggnader... Nutidshistorikern kan ju till och med intervjua vittnen till viktiga händelser. Men hur länge kommer vår tids information att kunna bevaras åt eftervärlden? Stentavlor och djurhudar har bevarat skriftlig information från forntidens Babylonien och medeltidens Europa. Hur lång livstid kommer information lagrad på CD, DVD och andra digitala medier att ha?

Flera tusen år gamla egyptiska hieroglyfer.

Hur länge kan vi bevara digital information till eftervärlden?

Varje tid ser sin historia Historieskrivningen var ännu på 1500-talet och 1600-talet bunden till kristendomens monopol på kunskap och till att kungar och krig var viktiga inslag när man skrev historia. Det vanliga folkets historia och levnadsförhållanden var inget som man var intresserad av på den tiden.

Men under 1600-talet växte sig vetenskapen allt starkare och kristendomens kunskapsmonopol började alltmer att ifrågasättas. Den vetenskapliga utvecklingen påverkade också hur man såg på historien. Man kunde nu se på historien med mer kritiskt granskande ögon, även om tolkningen kanske gick emot kristendomens åsikter.

Under 1800-talet utvecklades arkeologin. Därmed tilltog intresset för människans kulturhistoria och levnadsförhållanden, även om 1800-taNE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

11

lets läroböcker i historia fortfarande ofta var inriktade på kungarnas och överklassens historia.

Dagens historiesyn beskriver även den vanliga människan. Denna historia har genom århundraden varit bortglömd.

Nutida historiker har god tillgång till historiska källor. En historieskrivning om vad som verkligen hänt ger oss möjligheter att tolka vårt förflutna, till nytta både för vår nutid och för framtiden.

Det är viktigt att komma ihåg när vi studerar historien att vi ser den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids synsätt. På samma sätt kommer framtidens historiker att betrakta och tolka vår tid med sin tids ögon.

Länge var historikerna nästan enbart intresserade av kungar och andra mäktiga personer. Porträttet av Karl XI till häst under slaget vid Lund 1676 utstrålar handlingskraft och makt.

Numera studeras även ”vanliga” människors liv inom historievetenskapen, en utveckling som började ta fart på 1960-talet. Bilden är tagen 1908 och visar inkörning av höskörd.

Sammanfattning @ Kunskaper och förståelse av vår historia ger oss viktiga kunskaper som vi har nytta av både i nutid och för framtiden. @ Våra kunskaper om vad som hänt i vår historia bygger på olika källor och spår som blivit kvarlämnade under historiens lopp. @ Arkeologer gör utgrävningar, tar till vara gamla föremål, återskapar boplatser och utifrån dessa fynd skapas en bild av de människor som levde på den undersökta platsen.

12

@ Arkeologin utvecklades under 1800-talet. @ Nutida historiker har god tillgång till historiska källor. @ Dagens historiesyn beskriver även den vanliga människan, en historia som har varit bortglömd genom århundraden. @ När vi studerar historien ser vi den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids synsätt.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

KAPITEL 1

Vad är historia?

Att studera historia Instuderingsfrågor 1. Vad betyder ordet historia?

2. Vad gör en arkeolog?

3. Hur får vi fram kunskapen om vår historia?

Aktivitet 1: Tankekarta Reflektera och diskutera Läs först texterna under rubriken Att studera historia. Skapa sedan en tankekarta till begreppet/ordet historia.

Gör så här: Använd ett tomt papper och skriv ordet historia i mitten. Runt om skriver du: 1. Vad tänker du på när du hör ordet historia?

2. Vad handlar ämnet om?

Välj ut tre av orden som du har skrivit i din tankekarta och skriv en mening till varje ord.

Jämför din tankekarta och dina meningar med en klasskamrats. Samtala om era eventuella likheter och skillnader.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Aktivititet 2: Historieforskare i framtiden Analysera och diskutera Läs texten under rubriken Hur får vi fram vår historia? Föreställ dig att du är en historieforskare år 2090. Du har fått i uppdrag att beskriva tiden mellan åren 2010 och 2020.

1. Vad vill du berätta om? Vilka händelser/ fenomen kommer du att beskriva?

2. Vilka källor använder du?

Exempelvis intervjuer, foton, artiklar och sociala medier.

3. Var kan man hämta kunskap från ”vår” tid? Vad händer om något viktigt USB-minne försvinner? Om lagringsmolnen har kraschat?

4. Inlägg på sociala medier, e-böcker, nättidningar, DVD – hur mycket kommer att finnas bevarat från 2010–2020 tror du? Kan information och föremål från i dag bevaras på samma sätt som historiska föremål och hamna på musum?

Varför, varför inte?

Jämför dina svar med en klasskamrats och diskutera dem tillsammans.

13

Bilden: Runstenar är intressanta källor till historien som berättar om döda släktingar, vikingatåg, handelsresor, brobyggen med mera. Här en runsten från Skålhamra i Uppland.

Källor och källkritik När man vill undersöka en historisk händelse försöker man få fram säkra fakta genom källmaterial. Det kan vara fråga om kvarlevor i form av föremål som går tillbaka till den tid som historikern undersöker.

Källor kan vara skriftliga, såsom myndighetsdokument, protokoll, kyrkböcker, brev, dagböcker, dagstidningar, veckotidningar och inskriptioner på till exempel runstenar och monument.

Ord och begrepp Arkeologi är kunskapen om människors liv under äldre tider, framför allt under förhistorisk tid, alltså tiden innan människan började skriva texter.

Husförhör var ett förhör när prästen kontrollerade hur mycket människorna som bodde i församlingen kunde om kristendomen och hur bra de kunde läsa.

Kvarleva är ett historiskt objekt som bevarats, till exempel arkeologiska fynd.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Källkritik är att noggrant granska texter, bilder och andra källor.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

15

Ett exempel på historiskt källmaterial är föremål, rester av byggnader med mera som forskare gräver fram ur marken. Här en bild från utgrävningarna av ett skepp från vikingatiden vid gården Oseberg i Norge 1904.

Historiska källor Det är viktigt att vara medveten om en källa är en primärkälla eller en sekundärkälla. En primärkälla är en ”ursprunglig” källa, till exempel en dagbok, kyrkbok, kvarleva eller en ögonvittnesberättelse. En sekundärkälla är en källa som har tolkats och återgivits av någon annan, i ett eller flera led. En tidningsartikel om en händelse eller ett reportage är (oftast) att betrakta som en sekundärkälla.

Genom arkeologiska undersökningar får vi tillgång till kvarlevor i form av skelett och gravfynd som smycken, klädesplagg, redskap och vapen. Andra historiska källmaterial finns i vår omgivning, såsom byggnader, monument, ortnamn, konstverk, fotografier, kartor och filmer.

Vissa av dessa källor säger mindre om den tid som de hänvisar till och mer om den tid då de tillkom. Det gäller inte minst spelfilmer. En nyinspelad film om andra världskriget förmedlar visserligen information om perioden 1939–1945, men den historia som förmedlas präglas huvudsakligen av vår tids syn på andra världskriget.

Många av de senare materialen var historiker förr inte intresserade av eftersom de inte ansågs ge uttryck för den historia som var vanligt förekommande vid universiteten och i läroböckerna.

Husförhörslängder – en intressant och berättande källa Husförhörslängder är en kvarleva från husförhören som hölls av kyrkans präster från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Alla vuxna 16

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

personer måste en gång om året delta i husförhör. Prästens anteckningar om församlingsbornas läskunnighet, kunskaper i den kristna tron, levnadssätt med mera är en viktig historisk källa med information om den tidens vanliga människor.

Husförhörslängdernas personuppgifter om både enskilda människor och familjer är i dag ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskningen.

Källkritik För att en källa ska vara användbar måste historikern granska den kritiskt för att avgöra om den är trovärdig. Denna metod brukar kallas källkritik, och den har spridit sig från historievetenskapen till bland annat journalistiken.

Bland de frågor som historikern kan ställa om ett källmaterial, exempelvis en text om en viss händelse, är vem har skrivit texten och i vilket syfte? När skrevs texten – strax efter händelsen som beskrivs eller många år i efterhand? Finns det andra källor som beskriver samma händelser och stämmer de i så fall överens? Vem var först med uppgiften och är den ursprungliga uppgiften trovärdig? Det är också viktigt att veta varifrån, det vill säga från vilken källa, författaren fått sin information.

Historikern vill i möjligaste mån förstå dåtidens människor och de villkor som de levde under, men samtidigt tolkar vi i dag också ett historiskt material utifrån vår samtid och våra värderingar.

Husförhörslängd från 1700-talet från Endre församling på Gotland.

Den är en primärkälla, alltså en ursprunglig källa.

För många eller för få källor För den som forskar om modern historia finns oftast mängder av källor.

Historikern måste därför göra ett urval som riskerar att påverkas av dennes personliga uppfattningar om vilka källor som är viktigast. Tolkningen av en viss händelse kan påverkas av vilka källor historikern valt att använda.

Till äldre historia finns ibland bara någon enstaka källa. Det kan innebära att historikernas tolkningar blir osäkrare.

Viktiga källkritiska kriterier Frågor man bör ställa sig när man kritiskt ska granska en källa, till exempel en text: Äkthet: Vem har skrivit texten? Är personen den hen utger sig för att

vara eller är texten en förfalskning? Vet hen mycket om det hen skriver om?

Syfte/tendens: Varför har texten skrivits? Försöker den beskriva sanningen eller är den skriven för att påverka den som läser på något sätt?

Närhet/samtidighet: När är texten skriven – strax efter händelsen som beskrivs eller lång tid efter? Har det gått lång tid blir trovärdigheten lägre.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

17

Beroende: Om det finns två eller flera källor till samma händelse – är de självständiga eller bygger de på varandra?

Urval: Finns det annan information eller andra källor som inte används i

texten? Skulle texten ge en annan bild av händelsen om denna information togs med?

Foto ur ett TV-inslag om Nordkoreas statschef Kim Jong Un, distribuerat av den sydkoreanska regeringen.

Nordkoreansk version av samma TV-inslag.

Sant eller falskt Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är sant eller falskt. Dagens digitala teknik och möjligheter att manipulera både gamla och nya bilder gör att fotografiers värde som historiska källor är svåra att bedöma. Men även om det kan vara svårt att avgöra sanningshalten kan fotografier från förr avslöja sådant som fotografen kanske inte tänkte på när hen tog bilden. Fotografier kan till exempel påvisa synen på relationen mellan män och kvinnor och mellan människor med olika hudfärg.

Jang Song Taek, som var ingift farbror till Nordkoreas ledare Kim Jong Un, anklagades 2013 för förräderi och avrättades. Efter detta har Jang retuscherats bort från officiella bilder, antagligen för att dölja det faktum att han tidigare stod Kim mycket nära och var en viktig mentor till honom.

Sammanfattning @ När man vill undersöka en historisk händelse försöker man få fram säkra fakta genom källmaterial. @ En källa kan vara en kvarleva, alltså ett föremål som bevarats. @ Källor kan också vara skriftliga, bland annat myndighetsdokument, brev, dagböcker, tidningar och inskriptioner på till exempel runstenar. @ En källa måste granskas kritiskt för att vi ska kunna avgöra om den är trovärdig.

18

@ Detta kallas källkritik. @ Viktiga källkritiska frågor till exempelvis en text är: vem skrev texten, när skrevs den och i vilket syfte? @ Om det finns många källor till en händelse måste historikern göra ett urval. @ Om det bara finns en enstaka källa blir historikerns tolkning osäkrare.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

KAPITEL 1

Vad är historia?

Källor och källkritik Instuderingsfrågor 1. Ge (några) exempel på historiska källor.

2. Vad menas med källkritik och vad är källkritikens uppgift?

3. Inom vilken vetenskap utvecklades källkritiken?

4. Vad är husförhörslängder?

5. Vad bör man tänka på när man använder en skriven källa?

6. Nämn en nackdel med att man som historiker har väldigt många källor att välja mellan.

7. Varför är det ett problem när det saknas flera källor att jämföra med?

Aktivititet 1: Sant eller falskt?

Fördjupning och samtal När man läser historiska källor kan man ha ungefär samma ”tänk” som när man läser eller ser något som är aktuellt i medierna i dag. Även för flera hundra år sedan försökte man påverka människor genom olika bilder och skrifter. Ett exempel är en plansch som beskrev Stockholms blodbad som Gustav Vasa lät trycka. Syftet med den var att visa hur grymma och förskräckliga danskarna var och hur bra Gustav Vasa var som kung.

Du har kanske läst, delat eller kommenterat en text eller bild som du tyckte var

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

extra rolig, läskig, tokig eller intressant. Men hur vet du att det är en riktig nyhet? På senare tid har man använt termen fake news eller fejknyheter. Det är nyheter som sprids för att påverka, lura eller förvirra läsaren.

Fundera först själv under tio minuter och skriv ner ett exempel på när du har delat eller kommenterat och på så vis varit med och spridit fejknyheter.

Samtala med en klasskamrat om uppgiften.

Aktivititet 2: Viskleken Analysera och samtala ”Min brors kompis mamma sa att…”

Ta viskleken till hjälp för att se hur lätt det är att missuppfatta vad någon säger och hur det kan gå när en berättelse går genom flera personer.

Gör så här: Alla sitter i en ring och läraren viskar en kort mening (till exempel ”en grön gris skuttar på månen”) i örat på närmsta elev som viskar samma mening till nästa elev och så vidare.

Deltagarna ska viska så att ingen annan än den man viskar till hör. Om någon inte hört eller förstått budskapet får denne inte fråga om. När viskningen gått ringen runt och sista person fått budskapet är det oftast så förvrängt att det inte alls liknar det som viskats från allra första början.

Samtala i klassen hur ni tyckte att det gick.

19

Bilden: Historia finns överallt omkring oss.

På en bevarad del av Berlinmuren finns denna väggmålning som föreställer den tidigare sovjetiske presidenten Leonid Brezjnev och den östtyske ledaren Erich Honecker mitt i en kyss.

Historiebruk – historien i vår miljö I dag kan vi betrakta många av historiens avtryck i form av byggnader, konstverk, statyer, monument, kläder, smycken, vapen med mera. Även till exempel ortnamn, uttryck samt seder och bruk har ofta en intressant historisk bakgrund.

Allt detta är ett kulturarv som vi byggt vårt samhälle på och som hela tiden byggs på med nya kunskaper för det framtida samhället.

Ord och begrepp Bronsåldern är den period i förhistorisk tid som kommer efter stenåldern.

Milstolpe är ett vägmärke som kan finnas vid gamla landsvägar.

Historiebruk innebär användande av historia på olika sätt.

Ordspråk kallas uttryck som alltid sägs eller skrivs på samma sätt och som många människor kan och använder.

Kulturarv är bland annat de föremål som är bevarade från äldre tider.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Medeltiden är namnet på en period i Europas historia, mellan antiken och den ”nya” tiden.

Ordstäv är en speciell och ofta humoristisk form av ordspråk.

Runor är de skrivtecken som användes av germanska folk under järnåldern.

Runsten är en upprest sten ristad med runor.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

21

Många milstolpar står kvar längs våra vägar. Här en milstolpe i järn rest 1835.

Vi lämnar spår Monument och minnesmärken Människan har genom historien känt ett behov av att lämna något bestående efter sig. Flera av de äldsta byggnadsverken som finns bevarade är gravar som uppförts för att visa hur mäktig och betydelsefull den som begravdes var under sin levnad.

Runstenar, statyer, skulpturer och målningar har ofta tillkommit i samma syfte. Sådana historiska tidsdokument och kvarlevor hjälper också oss att komma ihåg vår historia.

Men detsamma gäller föremål och byggnader som på sin tid hade en praktisk nytta och var ett levande inslag i samhället. Ett exempel är milstolparna som fortfarande står längs många av Sveriges vägar.

22

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Koncentrationslägret Auschwitz är numera omgjort till museum.

Minnesmärken speglar den historiska tid då de tillkom och berättar också om hur människorna betraktade sig själva, sin tid och det samhälle som de levde i.

Eftersom byggnader, monument och statyer ofta uppförts av härskare som velat visa och befästa sin makt har många sådana också förstörts genom historien. Det har ofta skett när en envåldshärskare störtats eller rentav mördats. De som röjt personen ur vägen har då velat utplåna minnet av den tidigare härskaren och antingen rivit eller byggt om det som denne låtit uppföra.

Nuförtiden bevaras ofta byggnader som påminner om hemska händelser eftersom man anser att de är historiskt betydelsefulla. Tanken är

Med hjälp av amerikanska soldater fälldes den 6 meter höga statyn av Saddam Hussein i centrala Bagdad till marken 9 april 2003. Rivningen av statyn hade stort symboliskt värde och markerade slutet för en hänsynslös härskare som varit vid makten i Irak sedan 1979.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

23

att vi på så sätt ska minnas historien och ha möjlighet att lära oss något av den. Ett tydligt exempel är det nazistiska koncentrations- och förintelselägret Auschwitz i Polen, som bevarats som ett museum och som är en del av UNESCO:s världsarvslista.

Ortnamn som historisk källa Namnet på en ort kan ge viktiga ledtrådar till ortens historia och även avslöja när människor först började leva på just denna plats.

Hur gamla de äldsta ortnamnen i Sverige är går inte att säga med säkerhet. Vissa av de namn som används i dag användes antagligen redan på bronsåldern.

Ortnamn som slutar på till exempel -hem, -löv, -lösa, -tuna, -vin, -sta(d), -by (Ekeby) och -inge (Huddinge) är från vikingatiden eller ännu äldre. Sådana som slutar på till exempel -torp, -ryd, -rum, -säter, -boda, -böle och -hult är medeltida.

Till de äldsta ortnamnen hör de som beskriver en plats. Vissa innehåller namnet på en person som en gång bott på platsen men som antagligen ingen längre vet vem det var. Andra och mer sentida städer har uppkallats efter den kung som lät grunda staden, till exempel Karlskrona som är döpt efter Karl XI. Det finns också exempel på orter och platser som fått namn efter en dramatisk händelse som utspelat sig där, till exempel Kungens kurva.

Kungens kurva i Huddinge utanför Stockholm fick sitt namn efter att kung Gustaf V:s chaufför 1946 körde i diket i en kurva längs den gamla Södertäljevägen.

24

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Ordspråk som historisk källa Språkliga uttryck som ordspråk och ordstäv ger inte bara en bild av folklig humor utan ger oss också en historisk inblick i människors tankar, liv och samhällsförhållanden.

Ordspråk och ordstäv är ofta hundratals år gamla och en del är ännu äldre.

Språkliga uttryck av detta slag är en historisk källa som berättar om den tidens samhälle, människornas liv och sättet att se på sig själv och andra. Många uttryck speglar att de tillkom i en tid då en viss verksamhet dominerade. Så finns många uttryck som är förknippade med Sverige som ett jordbrukssamhälle, till exempel ”man saknar inte kon förrän båset är tomt”. Genom den sociala kritik och ibland politiska innebörd som ibland förekommer i ordstäven kan man ana människors längtan efter en framtid i ett rättvisare samhälle.

Broderat ordspråk.

Sammanfattning @ Människan har genom historien känt ett behov av att lämna något bestående efter sig. @ Gravar, runstenar, statyer, skulpturer och målningar har ofta tillkommit för att visa hur mäktig och betydelsefull en person varit.

@ Genom historien har många byggnader och monument förstörts när man försökt utplåna minnet efter exempelvis en envåldshärskare.

@ Dessa kvarlevor är viktiga historiska källor.

@ Nuförtiden bevaras ofta byggnader som påminner om hemska händelser så att vi ska kunna minnas historien och lära oss något av den.

@ Andra kvarlevor hade en praktisk nytta, till exempel milstenar.

@ Ortnamn är viktiga källor som kan ge ledtrådar till ortens historia.

@ Minnesmärken speglar den historiska tid då de tillkom och berättar också om hur människorna betraktade sig själva,sin tid och det samhälle som de levde i.

@ Ordspråk och ordstäv ger oss en historisk inblick i människors tankar, liv och samhällsförhållanden.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

25

KAPITEL 1

Vad är historia?

Historiebruk – historien i vår miljö Instuderingsfrågor 1. Vad har ett minnesmärke för syfte?

2. Vad kan ett ortnamn ofta tala om för oss?

3. Ge exempel på hur byggnader kan ge oss historisk kunskap.

4. På vilket sätt är ordspråk och ordstäv viktiga historiska källor?

Aktivititet 1: Minnesmärken Analysera och samtala Läs texterna under rubriken Vi lämnar spår.

Välj ut några av minnesmärkena och byggnaderna i avsnittet och försök tolka vad de vill säga oss. Exempelvis: 1. Vad uttrycker de för maktspråk?

2. Hyllar de en härskare?

3. Hyllar de ett samhällssystem?

4. Hyllar de en politisk eller social klass?

Jämför dina svar med en klasskamrats.

26

Aktivititet 2: Historiebruk – Karl XII:s staty i Kungsträdgården i Stockholm Analysera och diskutera Statyn över Karl XII restes 30 november 1868, på dagen 150 år efter hans död.

Många har åsikter om honom och statyn.

I vår tid har Karl XII använts och hyllats av bland annat nazistiska och nationalistiska organisationer. De har tågat till statyn på hans dödsdag och drabbat samman med motdemonstranter. Vissa menar att hans staty borde tas bort eller flyttas, andra att den bör finnas kvar där den står.

2012 lämnade två miljöpartistiska politiker in en motion (förslag) till riksdagen, där de menade att statyerna av Karl XII och Gustav II Adolf borde flyttas. Dagens Nyheter intervjuade historieprofessorn Dick Harrison om vad han tyckte om förslaget. Han sa:

”Jag håller helt med om att det här är två krigiska kungar, men de här statyerna ingår i Stockholms stadsbild. De reflekterar en del av vår moderna historia. Att ta bort dem är detsamma som att förneka hur vår historia har sett ut.”

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Karl XII:s staty i Kungsträdgården i Stockholm.

Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen, var liksom miljöpartisterna kritisk till statyerna. I en krönika i Expressen skrev han om Karl XII:s staty och andra historiska monument:

”I övrigt är det gåtfullt tyst kring alla monument över de blodbesudlade massmördare och diktatorer som står staty runtom i Sveriges städer. […]

Beror det på ointresse, bristande historiekunskaper, svensk konflikträdsla – eller är det bara en fråga om vem ska ta första spadtaget?”

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

1. Vad tror du Dick Harrison menar när han säger att vi förnekar vår historia om statyerna tas bort?

2. Varför tror du att Jens Liljestrand funderar på om det är bristen på historiekunskaper som gjort att statyn får stå kvar?

3. Reflektera över deras argument, håller du med eller inte? Vem övertygar mest? Motivera ditt svar.

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

27

Bilden: Att göra filmer som visar olika historiska skeenden är ett populärt sätt att använda sig av historiebruk. Viktigt att tänka på är att en film speglar den tid och de omständigheter som fanns när den gjordes. Här en bild ur filmen The Woman King (2022), som skildrar en kvinnlig elitarmé i 1820-talets kungarike Dahomey (motsvarande nuvarande Benin) i Västafrika.

Historiebruk – att använda historien Det vi kallar för historia är vår tids beskrivning av vad som tidigare har hänt, dåtiden. Alla har olika föreställningar om vad historia är. Historien blir olika beroende på vilka händelser, företeelser och personer man väljer att lyfta fram.

Historia används hela tiden i olika sammanhang och med olika syften.

Hur och varför historia används kallas för historiebruk.

Ord och begrepp Historia är dels allt som hänt i det förflutna, dels utforskning och beskrivning av detta.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta ifrån.

Historiebruk innebär användande av historia på olika sätt.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

29

Historia som vetenskap Historia är ett vetenskapligt ämne och historiker använder vetenskapliga metoder för att komma så nära sanningen om historiska händelser som möjligt. Men det är viktigt att förstå att alla beskrivningar av det förflutna är tolkningar och dessa tolkningar bygger på frågor som vi ställer till historien såsom: Varför ägde en viss händelse rum? Varför agerade de inblandade människorna som de gjorde? Vilka blev konsekvenserna?

Dessa och andra frågor kan besvaras på olika sätt beroende på vilka frågor historikern ställer till sitt källmaterial och hur hen väljer att tolka resultatet. Syftet med historieforskning är dock att så korrekt som möjligt försöka återskapa det förflutna och ta reda på hur det ”egentligen var”.

Waffen-SS var en nazistisk organisation i Tyskland från 1930-talet och fram till 1945. Den här norska affischen gjordes för att få norrmän att bli soldater i Waffen-SS. För nazisterna var norska vikingar ett exempel på bra människor som soldaterna borde försöka likna.

30

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Tyska soldater på permission. Bilden är tagen i april 1943 på järnvägsstationen i Helsingborg.

Andra former av historiebruk Men vetenskapen är bara ett av flera sätt att använda historia. Alla människor kan sägas använda historia på något sätt. Behovet att minnas vad som hänt och höra berättelser om till exempel morföräldrar och farföräldrar finns hos alla. En människas identitet är ofta starkt kopplad till personens, familjens och släktens historia. Genom att till exempel fira födelsedagar och hålla fast vid gamla släkttraditioner förstärks familjegemenskapen.

På liknande sätt kan organisationer som föreningar, partier och företag använda historia för att dagens medlemmar eller anställda ska känna stolthet och samhörighet.

Historia används också på många andra sätt och av olika anledningar. Det är vanligt att historien används i politiska syften. I samband med konflikter kan händelser ur det förflutna användas för att ena den egna folkgruppen. Minnet av en militär seger kan skapa stolthet hos befolkningen i ett land. På motsvarande sätt kan ett förlorat krig eller slag användas för att skapa misstro eller hat mot motståndarna, även om händelsen ligger många hundra år tillbaka i tiden.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

Inom sporten är det vanligt att man använder sig av historien. Här en svensk fotbollssupporter i modern “vikingahjälm” under EM i fotboll i Ukraina 2012. Vikingarna förknippas ofta med styrka och seger.

Men vikingarna hade inte horn på sina hjälmar.

31

Ett annat sätt att använda historien är att försöka glömma eller dölja vad som en gång hänt. I Sverige har det länge varit känsligt att tala om den svenska politiken under andra världskriget. Sverige fortsatte bland annat att sälja varor till Nazityskland och lät tyskarna transportera krigsmateriel och soldater genom landet.

Samtidigt kan en uppmärksamhet kring en svensk-tysk historia bidra till att andra händelser under andra världskriget i Sverige inte får så stor uppmärksamhet. Om inte Sverige hade stått utanför andra världskriget hade en mängd flyktingar inte kunnat fly till Sverige, inklusive de danska judar som flydde över Öresund i oktober 1943.

Sammanfattning @ Historia är ett vetenskapligt ämne och historiker använder vetenskapliga metoder för att komma så nära sanningen om historiska händelser som möjligt. @ Alla beskrivningar av det förflutna är tolkningar. @ Dessa tolkningar bygger på frågor som vi ställer till historien, till exempel: Varför ägde en viss händelse rum? Varför agerade de inblandade människorna som de gjorde? Vilka blev konsekvenserna?

@ Alla människor kan sägas använda historia på något sätt. @ En människas identitet är ofta starkt kopplad till personens, familjens och släktens historia. @ Det är vanligt att historien används i politiska syften, till exempel genom att minnet av vissa händelser firas medan andra händelser medvetet glöms bort.

@ Vad historikern kommer fram till beror på vilka frågor hen ställer till källmaterialet och hur hen tolkar resultatet.

32

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

KAPITEL 1

Vad är historia?

Historiebruk – att använda historien Instuderingsfrågor 1. Vad är syftet med det vetenskapliga ämnet historia?

2. Ge exempel på vad historien fyller för syfte för en människas identitet.

3. Ge några exempel på hur man politiskt kan använda historia.

Aktivitet 1: Olika typer av historiebruk Fördjupning och diskussion Läs texterna under rubriken Historiebruk – att använda historien och svara på frågorna: 1. Vad menar man med historia som vetenskap? Hur använder forskare historia?

Aktivitet 2: Ditt eget historiebruk Analysera Hur har du formats av din familjs historiska bakgrund? Vilken betydelse har samhällets kulturarv? Hur påverkas din historiesyn av skola, böcker, serier, filmer och sociala medier?

1. Fundera på hur du påverkats och påverkas av din historia och hur detta påverkat dina åsikter, intressen och framtidsplaner.

2. Ge exempel på vad du tror påverkar din historieuppfattning och vad du har nytta av i dag och för framtiden.

3. Fundera på hur du själv påverkar familjens och släktens historia.

2. Är forskare alltid objektiva?

Varför, varför inte?

3. Hur kan man använda historia för att skapa eller förstärka gemenskaper till exempel inom familjen, skolan eller i en förening?

4. Hur kan man använda historia för att skapa eller förstärka nationella identiteter?

Diskutera med en klasskamrat och jämför era svar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 1. VAD ÄR HISTORIA?

33

KAPITEL 2

Forna riken

Bilden: Abu Simbel är en fornegyptisk fyndplats cirka 25 km norr om gränsen mellan Egypten och Sudan, i det gamla Nubien. Templet är tillägnat farao Ramses II.

Tidiga kulturer utanför Europa De första välordnade rikena eller samhällena i världen brukar kallas tidiga civilisationer. Gemensamt för dessa var att de uppstod på platser där det var lätt att odla. Närheten till vatten blev avgörande både för odling och för att kunna bedriva handel med andra.

Ord och begrepp Brons är en legering (blandning) av koppar och andra metaller, oftast tenn.

Civilisation betyder ungefär ’välordnat samhälle’.

Konstbevattning innebär att man för ut vatten på åkrar, i trädgårdar och skogar för att grödan ska växa bättre och för att man i torra områden ska kunna odla växter som kräver mycket vatten.

Mesopotamien är ett gammalt namn på det bördiga området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak.

Slaveri innebär att en person inte är fri utan tillhör en annan person.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

37

Ind

fr Eu ris

Nilen

olmekiska kulturer

Mesopotamien us Ti g at Egypten

Kina ng He a Hu

Induskulturen

Förenklad karta med de fyra flodkulturerna vid fem floder som började uppstå från 3000-talet före Kristus. I väster uppstod högt utvecklade kulturer senare, från 1000-talet före Kristus.

De första civilisationerna Flodkulturer Flodkultur är en benämning på historiska samhällen som vuxit fram vid och varit beroende av mycket vatten från en stor flod.

Floden svämmade över regelbundet. När vattnet sjönk undan lämnade det kvar bördigt slam där man kunde odla grödor.

Flodvattnet var också viktigt för att man skulle kunna bevattna åkrarna. Då måste människor samarbeta för att bygga kanaler och dammar, och så småningom växte väl utvecklade samhällen fram med städer och tempel.

Eftersom skördarna blev stora kunde en del människor vara hantverkare, präster, skrivare eller soldater i stället för att syssla med jordbruk.

Flera av de första civilisationerna uppstod vid floder och brukar därför även kallas för flodkulturer. Exempel på flodkulturer är de som utvecklades vid Nilen i Egypten, Eufrat och Tigris i Mesopotamien, Indus i Pakistan och Huang He i Kina.

I andra delar av världen uppstod högt utvecklade kulturer som inte var knutna till behovet av konstbevattning, till exempel olmekernas kultur i Mexiko.

Ett bra och effektivt jordbruk gav överskott, vilket gjorde att fler och fler människor inte själva behövde ägna sig åt att bruka jorden för att få mat. De kunde ägna sig åt andra yrkesroller som präst, soldat, hantverkare, handelsman eller konstnär. I de riken som växte fram delades människorna in i olika socialgrupper som de tillhörde genom hela livet.

I flera av de tidiga amerikanska kulturerna byggde man höga pyramider som troligen hade någon religiös funktion. Här ses Solpyramiden i den aztekiska staden Teotihuacán.

38

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

De rikaste hade makten medan bönder och slavar levde i fattigdom.

De första städerna blev centrum för politisk makt, religion och handel. Fler och fler människor flyttade in till städerna. Detta brukar kallas urbanisering. I städerna styrde en klass av människor som hade kontroll över produktion, religion och soldater. För att kunna styra, organisera och ha kontroll krävdes ett skriftsystem. Det är dessa välordnade städer som utvecklades till stora riken. För att hålla samman riket blev gemensamt språk samt gemensam kultur och religion viktiga.

Fler människor i städerna och riket betydde att det fanns fler som kunde vara med i armén. Detta gav ett militärt övertag mot andra folk, vilket gjorde nya erövringar och rikedomar möjliga. Slaveri var vanligt på den här tiden. Slavarna hade man antingen köpt, oftast från andra länder, eller tagit som krigsfångar.

I dessa tidiga civilisationer lärde sig människor att använda metallerna koppar, tenn, silver och guld. Av koppar och tenn framställde de brons. Av metallerna tillverkades verktyg, konstföremål och vapen. Guld och silver användes som betalningsmedel.

Metallerna tillsammans med utvecklingen av matematik och andra tekniska uppfinningar gjorde det möjligt att bygga storslagna byggnader och skapa vackra konstföremål.

Ishtarporten med glaserat tegel, en av stadsportarna i Babylon.

Den var ett av den nybabyloniske kungen Nebukadnessar II:s många storslagna byggnadsprojekt.

Induskulturen Induskulturen är ett namn på de stora städer som under bronsåldern låg kring floden Indus. Städerna fanns från cirka 2500 före Kristus till cirka 1700 före Kristus och låg främst i det område som i dag är Pakistan.

Induskulturen kallas också harappakulturen.

Arkeologer har grävt ut flera av städerna, som var stora och välplanerade. De var byggda med regelbundna kvarter, vattenledningar och avlopp.

Invånarna använde ett avancerat system för vikt och mått, och de handlade med avlägsna riken.

Det verkar som om alla städerna gick under nästan samtidigt till följd av någon katastrof. Forskarna vet inte vilket folk som bodde i städerna, och de har inte heller lyckats tyda skriften.

Mesopotamien Mesopotamien är ett gammalt namn på det bördiga området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Namnet betyder ’mellan floderna’. Under forntiden fanns flera mäktiga riken i området.

Sumer Längst i söder låg det äldsta riket Sumer. Det existerade cirka 3200 till 2350 före Kristus. Där fanns flera stora stadsstater, till exempel Ur och Uruk. Så småningom uppkom ett enat rike i Sumer där Ur ofta hade stort inflytande.

Sumererna utvecklade världens första skrift – kilskrift. Forskare har hittat massor av lertavlor med kilskrift.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Kilskrift på en lertavla. Man skrev från vänster till höger. Skrivaren tryckte in ett redskap i den fuktiga leran och fick på så vis ett avtryck som såg ut som en smal kil. Flera kilar bildade ett tecken.

39

Assyrien Det assyriska riket varade cirka 2000 till 612 före Kristus. Assyrien var som störst och mäktigast de två sista hundra åren innan riket gick under.

Huvudstaden under storhetstiden hette Nineve, som låg i det som i dag är norra Irak. När riket var som störst sträckte det sig ända ner i Egypten.

Större delen av vad som varit Assyrien ingick sedan i det babyloniska riket.

Babylonien

Till vänster Hammurabi stående inför solguden Shamash, den högste domaren. Texten till Hammurabis lag har huggits in i en stor svart sten, som är mer än två meter hög.

Staden Babylon hade stort inflytande i riket Babylonien, som existerade cirka 2000 till 539 före Kristus. På 1700-talet före Kristus skapade härskaren Hammurabi ett stort rike. Han är känd för att han införde en lag för hela landet.

Babylonien är känt för att många personer arbetade med vetenskap, särskilt präster. Många babyloniska myter finns bevarade, bland annat Gilgamesheposet som handlar om hjälten Gilgameshs äventyr. År 539 före Kristus erövrade perserna Babylonien, och på 300-talet blev området en del av Alexander den stores rike.

Sammanfattning @ Flera av de första civilisationerna uppstod vid floder och brukar därför även kallas för flodkulturer.

@ Människorna började använda metaller till verktyg, konstföremål, vapen och som betalningsmedel.

@ Ett bra jordbruk producerade ett överskott av mat och gjorde det möjligt för vissa personer att ägna sig åt andra uppgifter än att odla jorden.

@ Utvecklingen av matematik och tekniska uppfinningar gjorde det möjligt att bygga storslagna byggnader.

@ Fler och fler människor flyttade in till städerna.

@ Induskulturen var stora städer som låg kring floden Indus i dagens Pakistan.

@ För att kunna styra, organisera och ha kontroll krävdes ett skriftsystem.

@ Rikena Sumer, Assyrien och Babylonien låg i Mesopotamien i dagens Irak.

@ För att hålla samman riket blev gemensamt språk samt gemensam kultur och religion viktiga.

@ Sumererna utvecklade världens första skrift – kilskrift.

@ Slaveri var vanligt på den här tiden.

40

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

KAPITEL 2

Forna riken Tidiga kulturer utanför Europa Instuderingsfrågor 1. Nämn tre flodkulturer.

2. Nämn tre faktorer som skapar en högkultur.

3. I vilket nutida land ligger floden Indus?

4. Vad kallas sumerernas skrift?

5. Vad är den babyloniske härskaren Hammurabi känd för?

Aktivitet: Vilka kunskaper erövrades?

Analysera och diskutera Läs texterna under rubriken De första civilisationerna.

1. Försök att hitta och beskriva de kunskaper som människan nu har lärt sig att behärska samt utveckla vidare.

Ge minst fem exempel.

2. Fundera på om lärdomarna har betydelse för oss människor än i dag.

Jämför dina exempel med en klasskamrats och diskutera likheter och skillnader.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

41

Bilden: Den långa kinesiska muren började byggas för över 2 000 år sedan. Det var en enorm anläggning som byggdes som försvar mot attacker från fiender.

Kina Kina har en väldigt lång historia. Landet blev tidigt ett mäktigt rike med en rik och högt stående kultur. Många uppfinningar och vetenskapliga upptäckter gjordes i Kina och spreds sedan över världen.

Kina enades år 221 före Kristus av den förste kejsaren Shi Huangdi.

Kinas historia brukar delas in i så kallade dynastier, det vill säga perioder som fått namn efter kejsarnas släktnamn.

Ord och begrepp Diplomati är ett samlingsnamn på de olika politiska kontakterna mellan två eller flera länder.

Dynasti är en släkt där flera personer varit härskare, till exempel kejsare eller kungar.

Filosofi är den vetenskap som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen.

Hirs är ett gräs där man använder fröna som mat till både människor och djur.

Jade är en grön sten som bland annat används till smycken.

Keramik är olika föremål som formats av lera eller vissa andra mineral och som sedan bränts vid hög värme i en ugn.

Länsherre var en person som fått ett län att styra över i utbyte mot militära tjänster, men det kan också syfta på den som delade ut länen.

Orakel är dels en plats där människor frågar gudar om deras vilja och om framtiden, dels själva orakelsvaren.

Siden är ett tyg vävt av silke.

Silke är en naturlig textilfiber som kommer från silkesfjärilens larver och som man kan spinna tråd och väva sidentyg av.

Världsarv är platser, byggnader, naturområden med mera som är viktiga för hela mänskligheten och som ska skyddas så att de inte förstörs.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

43

Kina föds vid floden Vid Gula floden, som på kinesiska heter Huang He, fanns perfekta förhållanden för jordbruk. I den bördiga jorden kunde bönderna odla hirs och ris. Bönderna grävde kanaler och dammar. I varje by tillverkades keramik som användes till förvaring och matlagning. Floden underlättade handel och kommunikation med andra folk. Sidentyg blev en viktig handelsvara. Tyget framställdes av silkesmaskens kokong. På 2000-talet före Kristus började kineserna att odla silkesmaskar. En annan tidig och viktig handelsvara blev stenarten jade.

Kejsardynastier styr Kina

Orakelben i form av ett sköldpaddsskal med tidiga kinesiska tecken inristade.

De första städerna som växte fram i Kina styrdes av kungar. En kungasläkt som omnämns då städerna enades i ett gemensamt rike är Xia. Historiker har haft svårt att bevisa att släkten faktiskt har funnits. Helt säkert är att Shangdynastin tog makten över ett rike cirka 1500 före Kristus. Vid den tiden hade kineserna utvecklat ett eget skriftsystem.

Därför finns det skriftliga källor som arkeologer och historiker kan tolka. De äldsta fynden består av så kallade orakelben som är djurben eller sköldpaddsskal med inristade frågor. Svaren fick man genom att kasta in orakelbenen i elden och sedan tolka de sotiga benen och skalens sprickor och mönster.

Oroliga tider Omkring 1040 före Kristus störtades Shangdynastin av släkten Zhou, som kom att styra Kina i nästan 800 år. Under Zhoudynastin lanserades idén om att kungen hade fått i uppdrag av himlen att härska. Alla i samhället hade sin gudomliga bestämda plats som inte fick rubbas.

Genom krig blev riket under Zhouregenterna allt större, men för att kunna styra det var kungarna tvungna att ge makt åt länsherrar. Varje länsherre blev allt mäktigare, och med sina arméer stred vissa av dem mot kungen och varandra. Kina var inte längre ett enat rike utan bestod av många makthungriga kungadömen. De oroliga och blodiga århundradena mellan 500-talet och 200-talet före Kristus brukar kallas ”de stridande staternas tid”. Men 221 före Kristus var upprorstiden över.

Kinas förste kejsare Shi Huangdi Genom diplomati och krig lyckades kungen av riket Qin ena Kina. De andra kungarikena hade besegrats och kung Shi Huangdi utropades till Kinas förste kejsare.

Hans mål var att få kontroll över riket som var ungefär lika stort som halva dagens Kina. För att skapa enighet och underlätta handel skulle 44

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

ett gemensamt skriftspråk gälla för hela landet. Vikter och mått skulle också vara lika i riket. Vägar och kanaler byggdes. Shi Huangdi var en grym härskare och tvekade inte att använda våld. Han lät mörda flera hundra ledande och lärda personer. Han ville att Kinas historia skulle börja med honom, så därför lät han elda upp äldre böcker. Han införde också censur.

Men fiender fanns inte bara inom riket. Även vid gränserna fanns folkgrupper som ville anfalla Kina. Shi Huangdis lösning blev att börja bygga samman de gamla försvarsmurarna med en ny lång mur. Slutresultatet blev den väldiga kinesiska muren. Muren är så unik att den utnämnts till världsarv.

Efter Shi Huangdis död 210 före Kristus styrdes Kina i nästan tvåtusen år av olika kejsardynastier ända fram till 1912.

Shi Huangdi enade Kina 221 före Kristus och grundade dynastin Qin. Porträtt från cirka 1754.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

45

Den berömde musikern Bo Ya, som förmodligen levde på 400-talet före Kristus, spelar på brädcittran qin för några åhörare.

Vardagsliv och religion i Kina

Konfucius blev tidigt föremål för religiös kult i Kina. Konfuciustempel uppfördes över hela landet.

46

Det var stor skillnad mellan socialgrupperna i det kinesiska samhället.

Reglerna var hårda och människorna visste var de skulle vara och vad de skulle göra. Kejsaren och hans hov levde i lyx. Tjänstemännen och de som styrde i länen kunde ägna sig åt kultur och nöjen. Deras barn hade möjlighet att få utbildning. Kvinnan hade ingen frihet. Hon skulle sköta hemmet och väva sidentyger. Det var männens regler och villkor som styrde. De fattiga bönderna kämpade på med sitt jordbruk och att få fram vatten till risodlingarna. Missväxt, fattigdom och höga skatter gjorde att bönderna ibland gjorde uppror.

På 500-talet före Kristus utvecklade filosofen Konfucius tankar om samhället och dess invånare. Filosofin fick namnet konfucianism och handlar om hur en god balans mellan människor ska uppnås. Det ansågs viktigt att varje person har sin bestämda plats och att de grundregler som Konfucius hade ställt upp skulle följas. Alla skulle lyda och visa respekt för personer som var över dem i samhällsordningen. Samtidigt måste de med makt visa respekt för sina underlydande. En tanke som tillskrivs Konfucius är ”vad du själv inte vill att andra ska göra mot dig, ska du inte göra mot dem”.

Konfucianismen blev ett sätt för kejsaren och staten att styra människor. Men den har också använts av dem som kritiserat kejsarens makt. Andra tankar och religioner som kom att påverka tron i Kina var daoismen och buddhismen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Arvet från Kina Visserligen styrs inte Kina längre av en kejsare, men det är fortfarande ett stort land och är en av Asiens – och världens – mest inflytelserika nationer. Landet är också unikt genom alla de uppfinningar och tankar och den konst som skapats där som överlevt och påverkar vår vardag än i dag.

Här är några exempel: – Krutet som gav oss fyrverkeri och skjutvapen.

– Kompassen som skapade bättre förutsättningar för resor och upptäckter.

– Papper som gett oss möjlighet att göra tidningar och böcker.

– Boktryckarkonsten som gjorde det möjligt att trycka många böcker.

– Porslin som vi dagligen äter på utvecklades i Kina för drygt 1 000 år sedan.

Porslin importerades i stor mängd till Europa från Kina från 1500talet och framåt. Här en porslinsvas från kejsar Xuandes tid på 1400-talet.

– Skottkärran utvecklades för 2 000 år sedan och kom till Europa på medeltiden.

– Sidentyget som länge ansetts som ett vackert och lyxigt material till kläder. Även inom filosofi, medicin, matkultur, matematik och konst har Kina lämnat stort avtryck.

Sammanfattning @ Den tidigaste kinesiska civilisationen uppstod vid floden Huang He (Gula floden). @ Sidentyger och jade blev viktiga handelsvaror. @ Kina styrdes av olika kungar fram till 200-talet före Kristus. @ Kungen av Qin enade de kinesiska staterna och utropade sig till kejsare under namnet Shi Huangdi. @ Han var en grym härskare men genomförde också viktiga reformer som utvecklade landet och gjorde det lättare att styra.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

@ Kina styrdes av olika kejsardynastier fram till 1912. @ Det kinesiska samhället var starkt påverkat av konfucianismen, en filosofi som utvecklades av Konfucius på 500-talet före Kristus. @ Även daoism och buddhism var viktiga läror. @ Kineserna uppfann många nyttiga saker som spred sig över världen, till exempel krutet, kompassen, papper och porslin.

47

KAPITEL 2

Forna riken Kina Instuderingsfrågor 1. Hur översätts namnet Huang He till svenska?

2. Vad odlade de första bönderna i Kina?

3. Av vad tillverkas sidentyg?

4. Vad hette Kinas första kejsare?

5. Hur bekämpade Shi Huangdi sina fiender?

6. Vad är det för unikt med hans grav?

7. Hur länge styrdes Kina av kejsardynastier?

8. Vad är ett världsarv?

9. Nämn namnet på någon av Kinas kejsardynastier.

10. Vem var Konfucius?

11. Nämn tre uppfinningar som har sitt ursprung i Kina.

Aktivitet 1: Intervju med Shi Huangdi Fördjupning Läs texterna under rubriken Kejsardynastier styr Kina. Tänk dig att du lever i Kina under den förste kejsaren Shi Huangdi. Du har nu fått möjlighet att göra en intervju med honom. Utgå från det du har fått reda på i texterna om honom och skriv intervjufrågor, exempelvis: 1. Säg två bra saker du har gjort för Kina.

2. Varför byggde du den kinesiska muren?

3. Varför eldade du upp äldre böcker?

4. Varför införde du ett gemensamt skriftspråk?

Ställ dina frågor till en klasskamrat som ska ”vara och svara” som Shi Huangdi. Sedan byter ni roller.

48

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Bilderna: Shi Huangdi var inte bara orolig för fiender när han levde utan verkade frukta dessa även efter döden.

Kanske var det därför han lät tillverka mängder av soldater av lera som skulle vakta hans grav. 1974 upptäcktes den gigantiska terrakottaarmén. I dag har cirka 8 000 soldater, 130 stridsvagnar och hundratals hästar grävts fram av arkeologer. Statyerna är i naturlig storlek och var tidigare målade i färg. Alla soldaterna har individuella ansiktsdrag.

Det utgrävda området är stort som flera fotbollsplaner och är fullt med statyer. Utgrävningarna pågår fortfarande.

Aktivitet 2: Arvet från Kina Analysera Läs texten om terrakottaarmén ovan och texten under rubriken Arvet från Kina.

1. Terrakottaarmén är en historisk (materiell) källa. Vad kan källan berätta för oss om: kejsaren, Kina och om armén?

2. Kan du ge exempel på andra källor till vår kunskap om Kina?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

49

Bilden: Pyramiderna i Giza vaktas av en jättestor sfinx, ett fabeldjur med lejonkropp och människoansikte.

I det gamla Egypten var sfinxen en kunga- och gudasymbol.

Denna sfinx har förmodligen farao Chefrens ansikte.

Egypten Cirka år 3000 före Kristus blev Egypten ett enat rike. Härskaren kallades farao och dyrkades som en gud. Den viktigaste guden var dock solguden Re. Egypten upplevde flera storhetsperioder då riket var mäktigt och erövrade nya områden. Däremellan föll riket sönder och invaderades av andra folk.

Ord och begrepp Arrende innebär att man får använda någon annans mark mot att man betalar för det.

Offer innebär i religiösa sammanhang att man överlämnar mat eller gåvor till en gud.

Balsamering är en behandling av en död kropp för att den ska bevaras.

Papyrus är ett material att skriva på som fått namn efter växten papyrus, som den tillverkades av.

Damm är en byggnad som förhindrar att vatten rinner vidare.

Envälde betyder att en person har all makt.

Farao var ett ord för kungen i Egypten under forntiden.

Hieroglyfer kallas skrifttecknen i det forntida Egypten.

Mumie är en död människa som behandlats så att kroppen bevaras, inte bara skelettet.

Ritual betyder regler eller ordning för en ceremoni eller rit.

Rosettestenen är en stor stenplatta med en inskrift från 196 före Kristus som är skriven dels på grekiska med grekiska bokstäver, dels på egyptiska med både hieroglyfer och demotisk skrift.

Tempel är en byggnad som används för olika religiösa riter.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

51

Stormakten vid Nilen

Satellitbild av Nilen där man kan se de bördiga gröna områdena omgivna av öken.

Tutankhamon iförd halskrage, faraonernas ceremoniella lösskägg samt huvudkläde med gam- och kobraprytt diadem. Porträttmasken av guld täckte ursprungligen den kungliga mumiens huvud och axlar.

Masken är över 50 centimeter hög och 11 kilo tung.

I Nordafrika började en kultur växa fram längs floden Nilen omkring 4000 före Kristus. Den långa floden var orsaken till att människor bosatte sig där och odlade marken. Varje år svämmade Nilen över och lämnade efter sig ett lager av näringsrikt slam på åkrarna. För att trygga tillgången av vatten samarbetade bönderna för att gräva kanaler och dammar. Små riken slogs samman till större och till slut, genom erövringar och förhandlingar, fanns ett enda stort rike.

Nilen var en viktig förutsättning för att kunna hålla ihop riket. Vattnet gjorde det lättare att organisera, transportera och kommunicera.

Rikedomen som Nilen gav gjorde att Egypten efter drygt 1 500 år kunde ses som en stormakt. Den egyptiska kulturen blomstrade och de mäktiga faraonerna byggde pyramider.

Konungarnas dal kallas ett område nära den gamla staden Thebe (nuvarande Luxor) där arkeologer hittat över 60 gravar med faraoner och personer med hög status i det egyptiska samhället. Här ligger bland annat den kvinnliga faraonen Hatschepsuts grav.

Nära Konungarnas dal ligger detta klipptempel som är tillägnat henne.

Farao med all makt i världen För att klara av att organisera arbetet kring Nilen krävdes en person med makt. I Egypten fick dessa kungar titeln farao. En farao var enväldig och ansågs vara gudomlig. Faraon var kontakten mellan de andra gudarna och människornas önskemål. Han var också garantin för att världens

52

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

ordning skulle bestå: att solen gick upp och att Nilen svämmade över.

Allt som fanns – folket, skörden, djur och jorden – tillhörde faraon. Därför ansågs det självklart att alla människor skulle betala skatt och utföra arbete om faraon krävde det. Några månader om året kunde bönderna inte arbeta med de egna lantbruken eftersom de då skulle slita med att bygga tempel och pyramider.

Städer som blev politiskt och religiöst viktiga i Egypten var Memfis och Thebe. Vid Thebe finns gravområden och tempelområden som Karnak, Luxor och Konungarnas dal. Det var i Konungarnas dal som en brittisk arkeolog på 1920-talet gjorde en fantastisk upptäckt då han fann Tutankhamons grav. En över 3 000 år gammal grav med över 5 000 föremål, såsom smycken, möbler, kläder, vinkrukor och förvaringskrukor. Till skillnad från många andra gravar i området hade den i stort sett inte blivit plundrad. Egyptierna trodde att livet fortsatte efter döden så det var därför viktigt att få med sig saker till nästa liv och att kroppen bevarades. Därför balsamerades kropparna och blev till mumier.

Religion och vardagsliv i Egypten Religionen och gudarna var ständigt närvarande i egyptiernas vardag.

Farao var gud och allt som hände styrdes av honom. Människorna såg de stora tempelområdena och pyramiderna som hyllningar till gudarna.

För att landet och folket skulle leva väl utfördes offerritualer.

Betydelsefulla gudar var bland andra solguden Re, gudinnan Isis, Anubis och Osiris.

I templen styrde de lärda prästerna, och där utbildades även de så viktiga skrivarna. De antecknade faraons vilja och noterade skördar och skatter. Men de flesta människor var bönder och inte skrivare, ämbetsmän, präster eller släkt med faraons familj. De fick i stället kämpa på sina åkrar, betala skatt och göra dagsverken på faraons byggen. De ägde inte jorden utan fick betala arrende. Under bönderna fanns slavarna som inte hade några rättigheter alls.

Re

Isis

Osiris

Thoth

Kleopatra Kleopatra är en av de mest kända av Egyptens härskare. Under en maktkamp fick hon hjälp av Julius Caesar, som var romerska rikets mäktigaste man. Hon fick två barn med honom och flyttade till Rom. Efter att Caesar blev mördad år 44 före Kristus gifte hon sig med romaren Marcus Antonius, som hon också fick barn med. Kleopatra och Antonius besegrades av Octavianus (den blivande kejsaren Augustus) och båda tog livet av sig.

Kleopatra var en skicklig politiker och antagligen mycket charmig. Hennes liv har fascinerat människor genom hela historien och så sent som 2023 gjordes en ny film om henne.

Kleopatra avbildad på en relief från 30 före Kristus.

Anubis

Några av egyptiernas gudar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

53

Balsamering Egyptierna trodde att en själslig kraft stannade kvar i kroppen efter att en person dött. Därför försökte de hindra kroppen från att ruttna genom balsamering, som är en metod för detta. Arbetet utfördes av särskilda yrkesmän.

De tog ut inälvor och hjärnan, som konserverades och lades i speciella kärl. Hjärtat balsamerades för sig och lades tillbaka i kroppen. Kroppen torkades ut med hjälp av natriumkarbonat (soda) och slogs in med lindor av linne. Kroppen efter en balsamerad person kallas mumie. Man har hittat många mumier i Egypten.

Den äldsta kända mumien är från cirka 2 600 före Kristus.

Guden Anubis avbildas med ett huvud som en hund eller schakal. Anubis var en gravgud som skulle bevaka balsameringen av de dödas kroppar och följa deras själar till underjorden.

Här förbereder Anubis den döde före gravsättningen. Väggarna i gravvalvet runt bilden av dem är fulla med hieroglyfer. Graven är från farao Ramses II:s tid, 1200-talet före Kristus.

Hieroglyferna

Hieroglyfer på en av pelarna till ett kapell i Karnak i Egypten. Här framförs önskemål om välgång och löften om ett långt liv.

För att kunna kontrollera skördar, skapa religiösa ritualer och få ut faraons beslut utvecklade egyptierna en egen bildskrift. Skriften, som ansågs helig, kallas hieroglyfer. Den bestod av cirka 800 olika tecken.

Hieroglyferna målades på eller höggs in i sten. De kunde också tecknas på papyrus, ett skrivmaterial som utvecklats av egyptierna.

Det skulle dröja ända till början av 1800-talet innan någon människa åter kunde tyda vad egyptierna hade skrivit. Gåtan med hieroglyferna lyckades lösas genom den så kallade Rosettestenen, en stenplatta med text som hade både grekiska bokstäver och hieroglyfer.

Egyptens fall Egypten hade flera perioder som präglades av inre stridigheter om makten. Prästerskap, militär och faraoner stred om makten. Faraonernas makt försvagades och andra stater såg chanser att anfalla ett försvagat Egypten. På 500-talet före Kristus anföll perserna och på 300-talet före Kristus erövrade Alexander den store Egypten. Från och med den tiden hör Egyptens historia ihop med grekisk och senare romersk och bysantinsk historia. På 600-talet blev Egypten en del av det islamiska riket som skapades efter Muhammeds död.

54

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Arvet från Egypten De efterföljande och samtida kulturerna blev imponerade och tog intryck av egyptiernas konst och monumentala byggnader.

Inom arkitekturen skapade egyptierna inte bara pyramiderna utan gav oss det fyrsidiga stenhuset. Deras matematiska kunskaper och tankar om geometri påverkade följande generationer.

För att kunna planera och skapa trygghet ville egyptierna ha vetskap om när Nilen svämmade över. Därför skapades en kalender med ett år som bestod av tolv månader på 30 dagar och fem extradagar, alltså 365 dagar. Faraon bestämde på 200-talet före Kristus att vart fjärde år skulle vara ett skottår med 366 dagar.

Inom medicin var egyptierna framgångsrika. Deras tro som gjorde att de balsamerade människor gav unika kunskaper om kroppen och kirurgi.

Lyxlivet vid hovet och bilder av hur faraoner var sminkade har skapat sminktrender som bestått ända in i våra dagar.

Vi kan även tacka det forntida Egypten för att vi har möbler i våra rum. En uppfinning som tillskrivs egyptierna är stolen.

De första sittmöblerna vi känner till är de egyptiska faraonernas fällstolar. Bilden visar Tutankhamons stol på Egyptiska museet i Kairo.

Sammanfattning @ I Nordafrika började en kultur växa fram längs floden Nilen omkring 4000 före Kristus och drygt 1 500 år senare var riket en stormakt. @ För att kunna kontrollera skördar, skapa religiösa ritualer och få ut faraons beslut utvecklade egyptierna hieroglyferna, en sorts bildskrift. @ Gåtan med hieroglyferna löstes med hjälp av den så kallade Rosettestenen.

@ Eftersom egyptierna trodde att livet fortsatte efter döden balsamerades kropparna och blev till mumier. @ Betydelsefulla gudar var bland andra solguden Re, gudinnan Isis, Anubis och Osiris. @ De forntida egyptiernas kunskaper om bland annat matematik, arkitektur och medicin har haft stort inflytande.

@ Den egyptiske kungen, farao, var enväldig och ansågs vara gudomlig.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

55

KAPITEL 2

Forna riken Egypten Instuderingsfrågor 1. Vad heter Egyptens livgivande flod?

2. Nämn namnet på två egyptiska gudar.

3. Vilken titel användes om Egyptens kungar och drottningar?

4. Hur kunde Egyptens farao bli så mäktig?

5. Varför ställde Egyptens folk upp på att bygga pyramider?

6. Vad heter egyptiernas skriftsystem?

7. När och hur lyckades eftervärlden lösa och läsa skriftsystemet?

8. Vad innebär att balsamera?

9. Varför var skrivare ett viktigt yrke i Egypten?

10. Varför byggdes de stora pyramiderna?

11. Vad var det som var unikt med Tutankhamons grav?

12. Nämn en viktig antik stad i Egypten.

13. Nämn och förklara två arv från Egypten som har betydelse för oss än i dag.

56

Aktivitet 1: Jämför Kina och Egypten Fördjupning Läs avsnittet Egypten och repetera avsnittet om Kina. Jämför de två förhistoriska rikena Kina och Egypten.

1. Var fanns de första boplatserna?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader: 2. Vem styrde?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader: 3. Hur såg religionen ut?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader: 4. Hur såg samhället ut (kvinnor, barn, män)?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader: 5. Vilka förhistoriska materiella källor finns kvar?

Egypten: Kina: Likheter/skillnader:

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Rosettestenen med skrift från år 196 före Kristus.

Skriften är på både grekiska med grekiska bokstäver och egyptiska med hieroglyfer och demotisk skrift. År 1822 lyckades fransmannen Jean-François Champollion tyda den fornegyptiska skriften tack vare stenen.

Nefertiti var maka till farao Akhenaton, som regerade Egypten cirka 1353–1336 före Kristus. Nefertiti hade en stark ställning och efter Akhenatons död tror man att hon regerade en tid. Denna byst av henne är gjord i kalksten och är i naturlig storlek. Den finns på Ägyptisches Museum i Berlin.

Aktivitet 2: Historiebruk – egyptiska föremål Fördjupning och samtal

har stulits från Egypten. Men än så länge finns både Rosettestenen och bysten av Nefertiti kvar i Europa, precis som tusentals andra egyptiska föremål.

I Egyptens huvudstad Kairo finns Egyptiska museet, där bland annat skatterna som hittades i farao Tutankhamons grav finns utställda. Men många ovärderliga historiska föremål har på olika sätt hamnat på museer i Europa. Det mest kända är Rosettestenen, som finns på British Museum i London sedan 1802, och en byst av drottningen Nefertiti som togs till Tyskland 1913 och står på Ägyptisches Museum i Berlin.

Egyptiska myndigheter har flera gånger krävt att få tillbaka värdefulla föremål som man anser

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

1. Varför är det viktigt för Egypten att få tillbaka Rosettestenen, bysten av Nefertiti och andra forntida föremål?

2. Bör historiska föremål alltid finnas på museer i sitt ”hemland” eller bör det finnas föremål från exempelvis Egypten även i andra länder? Försök komma på argument ur båda perspektiv.

Samtala om dina svar med en klasskamrat.

57

Bilden: Kolossalhuvud av stenen basalt från La Venta i Mexiko. Huvudet är ungefär 2,4 meter högt och väger omkring 20 ton. Den platta näsan och de ledsna mungiporna är typiska för olmekisk konst.

Centralamerika Det finns spår av människor som för 15 000 år sedan slog sig ner på den amerikanska kontinenten. Vid sydkusten av Mexikanska golfen fanns goda förutsättningar för jordbruk. Där slingrade sig bördiga floddalar, och det tropiska regnet garanterade vatten. Flera urfolk bosatte sig där. Så småningom utvecklades i området civilisationer med stora städer, språk- och skriftsystem och för tiden framstående vetenskap.

Ord och begrepp Jade är en grön sten som bland annat används till smycken.

Keramik är olika föremål som formats av lera eller vissa andra mineral och som sedan bränts vid hög värme i en ugn.

Mexikanska golfen är en stor havsvik i Atlanten mellan Mexiko, USA och Kuba.

Milpa var ett sätt att odla som användes av centralamerikanska urfolk där majs, bönor, squash och ibland chili odlades tillsammans, ofta i skuggan av planterade träd.

Observatorium är en anläggning för astronomiska observationer, alltså noggranna och uppmärksamma iakttagelser.

Svedjebruk är en jordbruksform som innebär att skogen bränns och sedan används för odling.

Tempel är en byggnad som används för olika religiösa riter.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först. De människor som levde i Amerika innan européerna kom dit i slutet av 1400-talet kallas urfolk.

Yucatán är en halvö i Centralamerika, mellan Mexikanska golfen och Karibiska havet, som främst ligger i Mexiko men även i Guatemala och Belize.

Offer innebär i religiösa sammanhang att man överlämnar mat eller gåvor till en gud.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

59

Olmekerna

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas utbredningsområde.

Olmekernas Olmekernas utbredningsområde.

Chichén Itzá Chichén Itzá

Palenque Chichén Itzá Uaxactún Palenque Uaxactún Bonampak Tikal Palenque Tikal Bonampak Uaxactún Bonampak Tikal

För cirka 4 000 år sedan bildade urfolket olmekerna en av historiens första civilisationer i Centralamerika. På vilket sätt deras rike växte sig stort vet arkeologer och historiker inte säkert. De kan ha gjort det genom krig eller fredlig expansion. Olmekerna odlade majs, squash, chilipeppar och bönor samt kunde tillverka keramik. Jadestenar var en viktig handelsvara som hade betydelse för att dekorera religiös konst. Boskap hade inte någon större betydelse i ekonomin.

Olmekerna uppförde de första tempelområdena med stora skulpturer och hade en egen skrift. Efter 1200-talet före Kristus växte befolkningstäta stads- och statsbildningar fram. I städerna fanns tydliga uppdelningar både socialt och politiskt.

I detta rike utvecklades även ett bollspel. I spelet användes en boll av gummi. Spelet kunde vara farligt med risk för svåra skador och dödsfall för de två lagen, som hade två eller flera spelare. Bollen fick träffas med höften, knäet eller armbågen och kraftiga skydd behövdes. Spelet hade både en sportslig funktion och en religiös innebörd. Den största bollplanen som hittas i Centralamerika är 168 meter gånger 70 meter.

Mayafolkets utbredningsområde.

Mayafolkets utbredningsområde.

Mayafolkets Mayafolkets utbredningsområde. utbredningsområde.

Tenochtitlán Tenochtitlán Tenochtitlán

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Aztekernas utbredningsområde.

Den största hittills kända bollspelsplanen återfinns i mayastaden Chichén Itzá på Yucatánhalvön. Här ses målringen som gummibollen skulle skjutas igenom.

60

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Templet i Palenque från slutet av 600-talet är en av de mest berömda mayabyggnaderna. År 1952 upptäcktes härskaren Pacals otroliga gravkammare med en stor sarkofag.

Inskriptionerna i graven berättar om stadens styre och om viktiga ceremonier och händelser i Pacals liv.

Mayafolket Maya är ett sammanfattande namn på de folk i Centralamerika som talar mayaspråk. På Yucatánhalvön i dagens Guatemala och Belize fanns mayafolk för cirka 4 000 år sedan. Där var jordarna inte särskilt bördiga.

Det fanns ingen självklar stor flod att färdas på eller som gav möjlighet att ordna bevattningssystem. Men genom svedjebruk odlades jorden och gav bra skördar. Mayafolket utvecklade ett odlingssystem som kallas milpa.

Mayafolkets städer Mayacivilisationen började växa sig starkare cirka år 1500 före Kristus.

Små byar växte samman till städer. Arkeologer har funnit spår av hundratals religiösa centrum och städer. Viktiga städer var till exempel Tikal, Palenque, Uaxactún och Chichén Itzá som byggdes cirka 600–900 efter Kristus.

I städerna fanns branta pyramider, vissa över 70 meter höga, med stora trappor. Det fanns torg, tempel och palats. Städerna kunde även ha ceremonigator som ledde fram till en offerbrunn, där både människor NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

61

Mayahärskaren Pacals ansiktsmask är gjord av jade. Masken hittades i hans sarkofag i staden Palenque.

och dyrbara föremål av guld och jade offrades. Det kan ha bott över 50 000 invånare i de största städerna. Arkeologer har hittat spår av över 3 000 byggnader i staden Tikal. Många av de stora städerna hade glömts bort och täckts över av växtlighet tills upptäcktsresande, äventyrare och historiker började hitta dem igen på 1800-talet och 1900-talet.

I staden Palenque gjordes ett unikt fynd på 1950-talet. Då upptäcktes en lång trappa som gick ner under ett tempel. Trappan ledde till en grav över den lokale härskaren Pacal som regerade 615–683 efter Kristus. Graven innehöll flera människooffer, en ansiktsmask och smycken av jade.

Länge trodde historiker att mayafolket levt i fred och ägnat sitt liv åt religion, men när arkeologer gjorde en upptäckt i Bonampak fick de en ny uppfattning. Där fanns ett tempel vars rum var fyllda med färgrika målningar som visade traditioner och delar av mayafolkets historia man inte tidigare känt till. Målningarna visade bland annat krigsfångar, offer och dyrkan av ledaren.

Mayafolkets skriftsystem Många av mayafolkets byggnader och konstföremål är fyllda av symboler. Det har varit ett svårt arbete för historiker att förstå och läsa dem. Än i dag är inte alla tecken tolkade.

Denna civilisation kunde också framställa böcker som var tillverkade av bark. Tyvärr eldade de katolska prästerna som kom till Amerika på 1500-talet upp böckerna eftersom de ansågs ha ett religiöst innehåll som konkurrerade med kristendomen. I dag finns endast några få exemplar kvar. Prästerna lyckades dock inte förstöra de stenar med skrift som fanns i tempel och palats.

Skriftsystemet är svårbegripligt eftersom det verkar bestå av både symboler, bildtecken och fonetiska tecken. Det liknar egyptiernas system med hieroglyfer, och mayafolkets skrift bestod av cirka 800 symboler. Vanligtvis berättar texterna om tidigare kungligheters liv.

Matematik, astronomi och brist på teknik

Denna sida ur handskriften Dresden Codex visar exempel på mayafolkets siffror.

62

Mayafolket skapade ett eget siffersystem. I systemet stod en punkt för ett, ett streck för fem och en kakaoböna för noll. De tecknen kunde kombineras på ett unikt sätt som utgick från talet 20. Vårt siffersystem utgår från talet 10.

Mayafolket skapade även en unik och komplicerad kalender. Den kunde förutsäga solförmörkelser och var väldigt exakt. Den mayanska tideräkningen kunde skapas genom matematiska kunskaper och observationer. Arkeologer har funnit vad man tror är ett astronomiskt observatorium i staden Chichén Itzá i nuvarande Mexiko.

Mayafolket hade trots detta inte samma tekniska utveckling som i Kina och Egypten. Mayafolket använde inte hjulet och hade inte utvecklat någon metod för att kunna framställa järn. Brons, koppar, silver och guld användes framför allt till att smycka religiösa föremål.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

Mayfolket hade stora astronomiska kunskaper och kunde förutse solens och planeternas rörelser. I ruinstaden Chichén Itzá finns denna byggnad som man antar har varit ett observatorium för astronomiska studier.

Mayarikets fall På 800-talet inträffade något oväntat. Befolkningen lämnade flera av mayafolkets städer som därefter förföll. Historiker har frågat sig vad som utlöste rikets fall. En teori är att området drabbades av missväxt, svält och sjukdom under flera hundra år. En annan är att ett våldsamt inbördeskrig utbröt och raserade de tidigare så rika städerna.

Mayakulturen levde vidare på några platser, men nya urbefolkningar blev ledande fram till 1500-talet. Till exempel fick tolteker och azteker stor makt. Det definitiva slutet kom på 1500-talet, då spanska upptäcktsresande kom dit i jakt på rikedom.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

63

Aztekerna

”Solstenen” kallas denna aztekiska kalendersten från Tenochtitlán.

Den är 3,7 meter i diameter och väger 25 ton. I stenens mitt är aztekernas solgud avbildad. I den omgivande cirkeln finns tecken som symboliserar den aztekiska månadens tjugo dagar.

Efter mayafolket dominerades Centralamerika av andra folkslag, till exempel de krigiska toltekerna. Från 1300-talet var aztekerna det mäktigaste folket. I början av 1500-talet levde omkring 10 miljoner människor i aztekernas rike, som var ungefär lika stort som halva Sverige.

Aztekernas huvudstad Tenochtitlán låg där Mexikos huvudstad Mexico City i dag ligger. Man tror att staden hade över 200 000 invånare.

Där fanns kanaler som bevattnade åkrarna och konstgjorda öar där man odlade majs, kajennpeppar, bönor, squash och andra grönsaker.

Aztekerna förde många krig mot grannfolken. Varje år offrades tusentals människor, mest krigsfångar, till regnguden och krigsguden.

Spanjorernas ankomst innebar slutet för de centralamerikanska högkulturerna. Aztekernas huvudstad erövrades 1521 av spanjorernas härförare Hernán Cortés. Spanjorerna förintade rikena med hjälp av skjutvapen, sjukdomar, religion och förtryck.

Sammanfattning @ För cirka 4 000 år sedan bildade urfolket olmekerna en av de första civilisationerna vid Mexikanska golfen.

@ De centralamerikanska högkulturernas makt tog definitivt slut när europeiska erövrare kom dit på 1500-talet.

@ Efter 1200-talet före Kristus växte befolkningstäta stads- och statsbildningar fram.

@ Från 1300-talet var aztekerna det mäktigaste folket i Centralamerika.

@ Cirka 600–900 efter Kristus byggde mayacivilisationen städer som kan ha haft över 50 000 invånare.

@ Aztekerna byggde en stor huvudstad med kanaler och konstgjorda öar och där de offrade tusentals krigsfångar varje år.

@ Mayafolket utvecklade ett skriftspråk som liknar egyptiernas hieroglyfer och som bestod av cirka 800 symboler. @ Mayafolket skapade också ett eget siffersystem och en unik och komplicerad kalender som kunde förutsäga solförmörkelser och var väldigt exakt.

64

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

KAPITEL 2

Forna riken Centralamerika Instuderingsfrågor 1. Hur spelades de centralamerikanska urfolkens bollspel?

2. Var levde mayafolken?

3. Vad skulle du säga att mayakulturen är känd för?

4. Nämn en stad i mayariket.

5. Vilka teorier finns kring varför mayakulturen försvann?

6. Vilka slags offer gav man till gudarna?

7. Var har man funnit mayafolkets skriftsystem?

8. Vilken stad ligger i dag där aztekernas huvudstad låg?

9. Vilka förintade kulturerna i Centralamerika?

Aktivitet 1: Kultföremål Analysera och reflektera Läs texten under rubriken Mayafolkets skriftsystem.

1. Hur behandlade de katolska prästerna på 1500-talet de böcker som mayafolket hade?

2. Varför gjorde de så?

Aktivitet 2: Mayariket Analysera och diskutera Läs texten under rubriken Mayariktets fall.

1. Beskriv de olika teorierna som finns och motivera vilken du tror mest på.

2. Har du någon egen teori om varför mayariket föll?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

Hernán Cortés var en av de stora erövrarna i världshistorien. På bilden ser vi hur han med utsträckt hand möter aztekerna som skänker honom ett halsband. Men bakom Cortés står hans soldater. Bilden är från en handskrift av den spanske prästen Diego Durán som levde mellan åren 1537 och 1588.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 2. FORNA RIKEN

65

KAPITEL 3

Antiken

Bilden: Golvmosaik från 100-talet efter Kristus funnen i en romersk badanläggning i Tunisien. Mosaiken föreställer Medusa med ormar i håret, en gestalt som förekommer i den grekiska mytologin.

Antiken och Europas tidiga civilisationer Tänk att politiker, författare, konstnärer, arkitekter och filosofer som levde under antiken påverkar oss än i dag. Deras idéer och skapelser anses vara grunden till Europas moderna samhälle. Ordet antik betyder ’gammal’ och har gett namn åt epoken som sträcker sig från cirka 800-talet före Kristus till 500-talet efter Kristus. Under dessa århundraden utvecklades den grekiska kulturen och romerska riket.

Ord och begrepp Antiken kallas perioden 800 före Kristus till 500 efter Kristus i Grekland och romerska riket.

Minoisk kultur var samhället och kulturen på ön Kreta i Medelhavet från cirka 3500 till 1100 före Kristus.

Indoeuropéer är ett samlingnamn på människor som talar indoeuropeiska språk, en stor familj av språk som har talats länge i Europa och Asien.

Mykensk kultur var samhället och kulturen i centrala Grekland och på halvön Peloponnesos under sen bronsålder, cirka 1550 till 1050 före Kristus.

Knossos var ett palats som låg på Kreta och som hade sin storhetstid från 2100 till 1375 före Kristus.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

69

Indoeuropéer och den minoiska kulturen

I Knossos har man funnit sådana här statyetter som avbildar minoiska gudinnor med ormar i händerna. Statyetten är cirka 30 centimeter hög. Dräkten som gudinnan bär var den typiska dräkt som bars vid det minoiska hovet.

I början av bronsåldern spred sig folk från Centralasien in i Europa.

De kom att kallas indoeuropéer eftersom de spred sig över både Indien och Europa. Till exempel vandrade italiker till nuvarande Italien och greker till nuvarande Grekland. Orsaker till den stora folkvandringen kan ha varit folkökning och krig. En stor folkökning kan göra att folk måste söka sig ny mark för att överleva. Det kan också ha funnits en vilja att erövra nya områden och att folken då gett sig ut på erövringståg.

Europas första högt utvecklade kultur skapades på ön Kreta i Medelhavet på 3000-talet före Kristus. Kulturen kallas den minoiska kulturen.

Namnet kommer från en sagokung som hette Minos.

Folket på Kreta var framgångsrika sjöfarare och handelsmän. De hade tät kontakt med egyptierna. Därför finns det klara likheter mellan de minoiska målningarna och de målningar som gjordes i Egypten.

Väggmålning från palatset i Knossos. Minoerna tycks ha utövat en sorts tjurspel där akrobater slog volter över djurets rygg. Kanske finns rötterna till myten om Minotaurus här?

Zeus och Europa Härskaren över alla grekiska gudar hette Zeus. På en turkisk strand såg han prinsessan Europa. Zeus förvandlade sig till en enorm vit tjur och dundrade ut i havet med henne och simmade hela vägen till Kreta. Zeus och Europa fick en son. Han hette Minos och skulle bli kung på Kreta.

Så blev Europas första högt utvecklade kultur frukten av förälskelsen mellan en gud och en prinsessa.

En annan myt berättar om ett tjurmonster som hölls instängt i en labyrint på Kreta.

70

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Skriftsystem och palats Genom handel hade invånarna på Kreta kommit i kontakt med skriftspråk. För att hålla ordning på alla varor skapade de två egna skriftsystem. Ett av dem har historikerna fortfarande inte lyckats tyda.

Den framgångsrika handeln gjorde att stora palats kunde anläggas.

Det mest berömda ligger i Knossos på Kreta. Ett mäktigt palats med hundratals rum och byggt likt en labyrint. Här finns även en vattentoalett som är en av Europas första i sitt slag, byggd för 3 500 år sedan.

Omkring år 1500 före Kristus började den minoiska kulturen gå under. Orsakerna var naturkatastrofer och att nya makthungriga områden på Greklands fastland besegrade Kreta.

Mykene och fenicierna Mykene var ett litet rike som bildats på Greklands fastland. Riket växte sig större och tog kontroll över handeln i östra Medelhavet omkring år 1200 före Kristus. Det blev krig mot den mäktiga staden Troja. Historier om de blodiga striderna blev till Greklands mest kända sagor. Dessa återberättas av Homeros i boken Iliaden som handlar om det trojanska kriget.

Trots framgångarna i kriget förlorade Mykene makten över sjöfarten och handeln.

De nya härskarna på havet var fenicierna. De kom från Medelhavets östkust och var duktiga skeppsbyggare. Skeppen kunde ta fenicierna allt längre bort på Medelhavet. Där grundade de nya handelsplatser längs kusterna, bland annat Karthago vid Nordafrikas kust.

Ruiner av palatset i Knossos på Kreta. Byggnaden hade inget försvar. Kanske hade folket på Kreta så stor makt att de inte hade några fiender.

Lejonporten var ingången till staden Mykene. Över porten finns ett stenblock som är en triangel. Triangeln hjälper till att klara tyngden från muren. På stenblocket finns två lejon som dekoration.

Fenicien

Rom Gadir (Cádiz) Lixus

Panormos (Palermo)

Malaca (Málaga) Tingis (Tanger)

Hippo Regius Utica Karthago Hadrumetum

Korinth Athen Sparta

Efesos

Jerusalem

feniciska städer feniciska kolonier andra städer

Sabratha Oea (Tripoli)

Arados Byblos Berytos Sidon Tyros

Leptis Magna

Kyrene

Alexandria Memfis

feniciska bosättningar Feniciens huvudområde

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

71

Alfabetet kommer till Europa Men fenicierna har inte bara gått till historien som goda sjömän. Det var de som förde med sig alfabetet från Nordafrika och Mellanöstern till Europa. Alfabetet bestod av 22 tecken. Nu kunde berättelser skrivas ner och en ny spännande tid började. feniciskt tidigt grekiskt klassiskt grekiskt tidigt latinskt tidiga runor klassiskt latinskt Varför har alfabetet så stor betydelse i världshistorien? Vad är det för skillnader om du jämför det äldre alfabetet med dagens som vi använder i Sverige?

Sammanfattning @ Ordet antik betyder ’gammal’ och har gett namn åt epoken som sträcker sig från cirka 800-talet före Kristus till 500-talet efter Kristus. @ Under dessa århundraden utvecklades den grekiska kulturen och romerska riket. @ Den minoiska kulturen, Europas första högt utvecklade kultur, skapades på ön Kreta i Medelhavet på 3000-talet före Kristus.

72

@ Mykene var ett rike på Greklands fastland som tog kontroll över handeln i östra Medelhavet omkring år 1200 före Kristus. @ Fenicierna kom från östra Medelhavet och var duktiga sjöfarare och grundade handelsplatser längs kusten, bland annat Karthago.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

KAPITEL 3

Antiken Antiken och Europas tidiga civilisationer Instuderingsfrågor 1. Mellan vilka århundraden varade antiken?

2. Till vilka platser utvandrade indoeuropéerna?

3. Vilket namn fick den högkultur som utvecklades på Kreta?

4. Vad kan ha gjort målningar på Kreta och Egypten så lika?

5. Vad för slags system utvecklades i två varianter på Kreta?

6. Vilket grekiskt rike krigade mot staden Troja?

7. Vilket folk som var goda sjömän tog med sig alfabetet till Europa?

Aktivitet 1: Jämför kulturer Analysera Läs texten under rubriken Indoeuropéer och den minoiska kulturen.

Aktivitet 2: Historiebruk – antiken Analysera och diskutera Antiken har på många sätt satt sin prägel på dagens samhälle. Tidsperioden används flitigt i olika sammanhang.

Läs texterna under rubriken Antiken och Europas tidiga civilisationer och fundera på följande frågor: 1. På vilket sätt påverkar antiken oss som lever i dag? Hur kan du se spår av antiken i till exempel uttryck, idrott, politik, kultur och arkitektur?

2. Har du sett någon film, teaterpjäs eller serie som utspelar sig under antiken?

Har du spelat något datorspel som utspelar sig under eller hämtat inspiration från antiken?

3. Använder du några ord som kommer från antiken (grekiska eller latinska ord)?

Jämför dina svar med en klasskamrats.

1. Jämför Europas första högt utvecklade kultur på Kreta med en av de andra stora kulturerna i Kina, Egypten eller Mesopotamien. Vad finns det för likheter och skillnader?

2. Ta hjälp av en klasskamrat och försök minnas hur kulturen i Norden såg ut kring 3000–500 före Kristus i jämförelse med de grekiska kulturerna och romerska riket.

Finns det några likheter eller bara skillnader?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

73

Bilden: Akropolis som platsen ser ut i dag, med upplysta ruiner av bland annat Parthenontemplet.

Grekerna Omkring år 700 före Kristus tog grekerna makten över handeln på Medelhavet igen. Precis som fenicierna anlade grekerna handelsområden, så kallade kolonier, längs Medelhavets och Svarta havets kuster.

Flera hundra stadsstater skapades, bland annat de mäktiga Athen och Sparta. Den grekiska kulturen från den här tiden – demokratin, filosofin, litteraturen och arkitekturen – har haft stort inflytande på vårt samhälle i dag.

Ord och begrepp Akustik är läran om ljudet och handlar om hur ljud uppkommer, breder ut sig, tas emot och påverkar oss människor och vår miljö.

Keramik är olika föremål som formats av lera eller vissa andra mineral och som sedan bränts vid hög värme i en ugn.

Arkitektur är detsamma som byggnadskonst.

Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet.

Armé är en militär styrka som består av soldater som strider på land.

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre.

Filosofi är den vetenskap som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen.

Komedi är en rolig teaterpjäs som har ett lyckligt slut.

Livegenskap innebär att bönder som arbetade på en godsägares mark inte var fria.

Slav är en person som någon annan äger.

Flotta är i dagligt tal oftast en stats samtliga krigsfartyg.

Stadsstat är ett land som består av en stad och området närmast runt staden.

Folkförsamling var i de grekiska stadsstaterna alla män som hade politiska rättigheter.

Tragedi är en allvarlig teaterpjäs som för det mesta har ett sorgligt slut.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

75

Homeros var en grekisk diktare som levde på 700-talet före Kristus. Man vet inte om han var en verklig person men man tror det. Ett av hans stora verk var Odysséen. Här en scen från den berättelsen där hjälten Odysseus är bunden vid masten på sitt skepp för att kunna höra de livsfarliga sirenernas sång utan att de ska kunna locka honom med sig och döda skeppets manskap. Han täppte till besättningens öron med vax. Vasmålning från cirka 480 före Kristus.

Rika och starka stadsstater Flera hundra stadsstater hade uppstått i Grekland. De kan liknas vid små kungadömen som bestod av en stad med ett omkringliggande landområde. Grekland är splittrat i många öar, höga berg och havsvikar.

Det gjorde det svårare att ena hela Grekland i ett land. I stället uppstod stadsstaterna.

Varje isolerad stadsstat ville helst styra över sig själv. De mäktigaste stadsstaterna var Athen och Sparta.

Enande krafter i Grekland Trots att Grekland under antiken bestod av en mängd stadsstater fanns det saker som enade grekerna. Alfabetet gjorde att de kunde skriva ner viktiga sagor och tankar. På 700-talet före Kristus hade diktaren Homeros skrivit Iliaden och Odysséen.

Grekerna delade historia och de hade även ett gemensamt språk, samma religion och förenades i stora idrottstävlingar i Olympia vart fjärde år. När främmande folk hotade dem så samarbetade de ibland.

76

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Grekerna

3000 f.Kr.

Cirka 3500– cirka 1500 f.Kr. Den minoiska kulturen på Kreta.

2000 f.Kr.

1000 f.Kr.

323–31 f.Kr. 336–323 f.Kr. Grekisk kultur och vetenskap 431–404 f.Kr. Alexander sprids under Cirka 440– Peloponnesiska den store hellenismen.

323 f.Kr. kriget mellan skapar ett 447–406 f.Kr. Filosoferna Athen och väldigt rike.

Parthenon och Sokrates, Platon Sparta. andra tempel och Aristoteles byggs på undervisar i Akropolis i Athen.

Athen.

Cirka 1550– cirka 1050 f.Kr. Den mykenska kulturen i Grekland.

Cirka 700– cirka 550 f.Kr. Grekisk kolonisation runt Medelhavet.

499–478 f.Kr. Krig mellan perserriket och grekiska stadsstater.

Cirka 480–330 f.Kr. Maktkamp mellan stadsstaterna Athen och Sparta.

Klippan Akropolis i Athen med byggnader av marmor. Högst upp ligger templet Parthenon.

Stadsstaten Athen En besökare i Athen på 400-talet före Kristus kunde direkt se att staden var rik och mäktig. På en hög klippa reste sig Athens stora skyddsborg, Akropolis, med bland annat templet Parthenon.

Athenarna trodde att deras stad beskyddades av gudinnan Athena.

Hon var en krigsgudinna och beskyddare av konst och hantverk. Athena ansågs ha uppfunnit vagnen och gett folket kunskap om skeppsbygge, vävning och tillverkning av keramik. Hon ska även ha gett athenarna olivträdet. Oliver kom att bli en av deras främsta handelsvaror.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Ett mynt från Athen med en uggla, som var en symbol för både staden Athen och stadens skyddsgudinna Athena.

77

Zeus är den högste av de grekiska gudarna.

Grekiska gudar Högt uppe på det dimhöljda berget Olympos bodde de förnämsta av de grekiska gudarna. De begav sig ofta ner till människorna och grep in i deras liv. De hjälpte och straffade dem. Ibland blev gudarna till och med kära i människor. Flera av de omtalade hjältarna var barn till gudar.

Människorna visste att de måste hålla sig väl med gudarna. Därför offrade man till dem i heliga lundar, alltså skogsdungar, och tempel.

Till det yttre såg de grekiska gudarna ut som människor. De liknade oss också på det sättet att de var oberäkneliga och lätta att förarga.

Tolv gudar hade sitt hem uppe på Olympos. Kring Zeus, gudarnas kung, fanns hans bröder Poseidon och Hades, systrarna Hestia, Demeter och Hera (som var Zeus fru) samt barnen Athena, Afrodite, Ares, Hefaistos, Apollon och Artemis.

78

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

De olympiska gudarna Namn

Uppgift

Symbol

Zeus

högste guden, himlens och jordens gud

örn, blixtar

Poseidon

havets gud

treudd, delfin

Hades

underjordens gud

hemskt utseende

Hera

äktenskapets och fruktsamhetens gudinna

stav, spira, ko, påfågel

Demeter

sädens gudinna

sädesax

Athena

krigets, vishetens och hantverkets gudinna

rustning, hjälm, lans, uggla

Apollon

musikens, diktningens och läkekonstens gud

pil, båge, lyra

Artemis

naturens och jaktens gudinna

pil och båge

Dionysos

naturens, fruktbarhetens och vinets gud

vinrankor, dryckeskärl

Afrodite

kärlekens gudinna

duva, granatäpple

Hermes

gudarnas budbärare

sandaler med vingar

Hefaistos

eldens och smideskonstens gud

hammare och städ

Athens armé och flotta Athen hade en stark armé och en stor flotta. Förr hade krig varit ett kaos där alla slogs mot alla. Nu skapade Athen en tränad armé med soldater som hade övat tillsammans för att vara samordnade på slagfälten.

Soldaterna gick sida vid sida i form av en fyrkant. Varje soldat hade en stridsutrustning med sköld, hjälm, benskydd och svärd. Deras viktigaste vapen var spjutet, som de skulle sticka fienderna med. Detta gjorde att Athen blev framgångsrikt i krigen.

Fotsoldater i den athenska armén kallades hopliter. De bar hjälm, bröstpansar, benskenor och sköld och kämpade i täta led med spjut och svärd. Taktiken med soldater som stred på detta sätt var mycket framgångsrik. Detalj från en vas från 500-talet före Kristus.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

79

En ung kvinna tvättar håret. Målningar på vaser som den här är viktiga källor till kunskapen om vardagslivet i det antika Grekland.

Vardagsliv i Athen Mat Intresset för mat var stort. En av de första kända kokböckerna skrevs av Archestratus på 300talet före Kristus. I hans kokbok finns många texter om fisk.

Ungefär så här kortfattat beskrivs hur man tillagar fisk på bästa sättet: Lägg fisken i ett fikonblad.

Krydda med oregano men ta inte på någon ost eller annat onödigt.

Knyt ihop med snöre till ett paket.

Lägg det i varm aska och var noga med tiden. Bränn den inte!

80

Många i Athen fick kämpa varje dag för att få mat på bordet. De levde i enkla små hus och ägde bara kläderna de hade på sig. Andra levde i överflöd och lyx. I deras storslagna hus med många rum utförde slavar alla hushållssysslor. De rika kunde ägna sin lediga tid åt nöjen som att gå på teater eller njuta av vacker konst. För dem fanns även ett rikt utbud av mat som kunde köpas på torget. Utbudet kunde bestå av sardiner, musslor, bläckfisk, fårost, bröd, olivolja, vin, valnötter, honung och lammkött.

Så styrdes Athen Athen och en del andra stadsstater var demokratier under antiken.

Ordet demokrati kommer av de grekiska orden demos som betyder ’folk’ och kratein som betyder ’härska’. Men det betydde inte att folket som helhet styrde. Slavar, kvinnor och barn fick inte vara med och besluta.

Det fick inte heller män som inte var födda i Athen eftersom de då inte var medborgare. Endast en mycket liten del av Athens befolkning hade demokratiska rättigheter. I Athen kring 430 före Kristus räknades endast cirka 40 000 av Athens 300 000 invånare som medborgare med rösträtt.

Ordet demokrati hade med andra ord en annan innebörd då än vad det har i dag.

Nästan varje månad möttes alla fria män på en kulle. Där fick de säga sin åsikt och diskutera. Därefter stiftades lagar, och beslut om stadens NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

skötsel och krigsförklaringar fattades. Männen hade en röst var och tillsammans utgjorde de stadens folkförsamling.

Demokratin i Athen är grunden för de värderingar som gäller än i dag om att ett folk ska styra över sig självt och att människor har rätt att få säga sina åsikter.

Athen hade politiska rättigheter hade inga politiska rättigheter

råd ämbetsmän

folkförsamling

medborgare (män)

bofasta främlingar (män) kvinnor och barn slavar

Så här såg makten ut i Athen. Bara män som var medborgare hade politiska rättigheter.

De fick vara med på folkförsamlingens möten och ta beslut om saker som gällde hela staden. Några av männen i folkförsamlingen bildade ett råd.

Det lottades om vem som skulle få vara med i rådet. Rådet skulle se till så att saker som folkförsamlingen beslutade faktiskt gjordes. I Athen fanns också valda ämbetsmän.

De var bland annat befälhavare i krig.

Kvinnor, barn och slavar hade inga politiska rättigheter och fick inte vara med och styra staden. Män som var bofasta främlingar fick inte heller vara med och styra. Men de var fria till skillnad från slavarna.

Stadsstaten Sparta Greklands andra stora stadsstat hette Sparta. Där var livsstilen annorlunda än i Athen. Här ansågs det viktigt med en enkel livsstil. Inget lyxliv eller pampiga hus. Ordet spartansk betyder nuförtiden ’sträng och enkel och helt utan lyx eller överdrifter’.

Nästan allt kretsade i stället kring hur Sparta skulle få en så stark armé som möjligt. Pojkarna togs till ett militärt skolläger vid sju års ålder. När de var 20 år var de färdiga soldater och tillhörde armén tills de hade fyllt 60 år.

Spartanernas många krig skördade hela tiden offer bland soldaterna.

Därför var kvinnornas viktigaste uppgift att föda pojkar som skulle bli nya soldater. För att uppmuntra till detta var det enligt Spartas lag förbjudet för vuxna invånare att vara ogifta.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

81

Spartas soldater var vältränade och välorganiserade. Bilden är hämtad från filmen 300 (2006). Filmen skildrar slaget vid Thermopyle. Enligt en myt stod den spartanske kungen Leonidas och hans 300 tappra soldater emot hela den persiska armén vid det slaget.

Eliten som styrde Sparta Spartas hårda soldater Alla i Sparta skulle härdas. Pojkarna skulle lära sig tåla smärta, kyla och hunger. Det berättas om hur nyfödda pojkar som inte ansågs starka sattes ut i skogen för att bli mat till djuren. I de militära skollägren hånades pojkarna och de straffades hårt.

Samma knälånga klädedräkt bars vinter såväl som sommar.

En riktig spartan skulle lära sig tåla kylan. Varje man måste lära sig att bli en tålmodig krigare som skulle fruktas av alla. Vanligtvis skrek anfallande soldater för full hals, men spartanerna anföll tysta. I strid fick de aldrig fly och aldrig ge upp.

Spartiaterna var en liten härskande elit som höll folket heloterna som slavar. Heloterna skötte jordbruket och utgjorde nästan 90 procent av befolkningen. En viktig uppgift för Spartas armé var att hålla ordning på heloterna och slå ner uppror snabbt.

Armén och stadsstaten Sparta styrdes av två kungar. De hade makten tillsammans med de äldstes råd, som bestod av 28 män. Alla män som var över 30 år och spartiater fick rösta ja eller nej till deras förslag.

Sparta hade politiska rättigheter hade inga politiska rättigheter

råd

ämbetsmän folkförsamling

kungar

spartiater (män) perioiker (män) heloter (män)

kvinnor och barn slavar Så här såg makten ut i Sparta. Bara en liten del av befolkningen hade något att säga till om.

Spartiaterna var fria medborgare, heloterna var livegna jordbrukare medan perioikerna var fria utan att vara medborgare. De arbetade med handel och hantverk och var soldater i krigen.

82

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Grekisk kolonisation En orsak till att grekerna flyttade och anlade nya handelsområden var att hemlandets magra jordar inte kunde försörja alla. En annan orsak var att handel kunde resultera i stora vinster.

En god handel var att föra rätt varor till rätt plats. Det som var bristvara på en plats fanns i överflöd någon annanstans. Grekerna sålde vin, oliver, olivolja, silver och keramik. Själva köpte de in spannmål och slavar som tvingades utföra arbetet i gruvorna, på olivodlingarna och i produktionen av keramik.

Bilden på den här grekiska vasen föreställer en fågel som plockar bort fästingar från en tjur.

Grekerna blev rika på bland annat sin keramik.

Grekerna hade 370 skepp och perserna över 1 000. Ändå segrade grekerna i slaget vid Salamis 480 före Kristus och drev perserna på flykt.

Perserna anfaller På 400-talet före Kristus hotades de grekiska stadsstaterna av det persiska riket, som växt sig till ett enormt rike från Indien i öst till Egypten och Medelhavet i väst. Vid byn Marathon lyckades grekerna besegra perserna i ett slag 490 före Kristus.

Men perserna gav inte upp utan skickade en ännu större armé. Vid Thermopyle 480 före Kristus kunde inte grekernas lilla armé hålla tillbaka fienden. Perserna anföll Athen och brände ner staden. Men utanför staden avgjordes kriget i sundet vid Salamis. De persiska skeppen flydde efter att den grekiska flottan hade segrat. Utan stöd av skeppen var perserna på fastlandet chanslösa.

Krigen mot perserna hade gjort att stadsstaterna samarbetade mer än tidigare. Men snart krigade Athen och Sparta om vilken stat som skulle vara den mäktigaste. De båda stadsstaterna bildade olika förbund med andra städer. Kriget slutade med Athens nederlag år 405 före Kristus.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

83

Golvmosaik från Pompeji i Italien. De över 1 miljon små mosaikbitarna skildrar slaget vid Gangamela år 331 före Kristus eller slaget vid Issos år 333 före Kristus. Alexander (till häst, längst till vänster) besegrar perserkungen Dareios III (i vagnen). Bilden är beskuren på grund av att stora delar av mosaiken är skadade.

Alexander den store Krigen hade gjort de grekiska stadsstaterna svaga. På 300-talet före Kristus tvingades de in i ett förbund med Makedonien. Det var ett land som byggt upp en mäktig armé, och med hjälp av de grekiska stadsstaternas hjälp skulle perserna krossas. Den unge kungen Alexander den store ledde sin armé och vann seger efter seger. Armén tog sig ända bort till floden Indus i dagens Pakistan.

Efter år av strider dog Alexander av en febersjukdom vid 33 års ålder.

Hans efterträdare började snart slåss sinsemellan och Alexanders väldiga rike delades upp. Trots att hans imperium blev kortvarigt så blev det grunden för ett viktigt utbyte mellan öst och väst. Den grekiska kulturen spred sig och handeln ökade. Den grekiska kulturvågen har kallats för hellenismen, efter ordet Hellas som betyder ’Grekland’.

Kaspis have

ka t

Svarta havet

MAKEDONIEN Pella

GREKLAND

Marakanda (Samarkand) Alexandria (Merv)

Baktra Sardes Tarsos

Me delh avet

Sidon Tyros

Alexandria

Gaza

Alexandropolis Ekbatana

Damaskus Babylon

Persepolis

Memfis

PERSIEN

EGYPTEN Thebe

Susa

Alexandria (Herat)

Taxila Nicaea Alexandria (Kandahar) INDIEN Alexandria

ARABIEN

När det var som störst sträckte sig Alexander den stores rike från Makedonien i väster till floden Indus i öster.

84

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Arvet från Grekland Ett viktigt arv från antikens Grekland är demokrati. Men grekerna var historiskt betydelsefulla på många andra områden utöver det politiska.

Teatern och litteraturen Vår tids teater föddes i Grekland för 2 500 år sedan. Ur de gamla religiösa skådespelen som bestått av dans och körer utvecklades teatern. Skådespelen handlade alltmer om människan och mindre om gudarna. Det handlade om människans liv: om kärlek, svartsjuka, godhet och hämnd.

Tragedier och komedier blev populära. En känd tragedi var Medea av Euripides och en känd komedi var Lysistrate av Aristofanes.

Teatern i Epidauros byggdes i mitten av 300-talet före Kristus. Den är en av de bäst bevarade av alla grekiska teaterbyggnader. Teatern kan rymma över 12 000 åskådare.

Teaterns fantastiska akustik utnyttjas än i dag till skådespel.

Utomhusteatrarna var imponerande byggen. Akustiken var så god att skådespelarnas röster hördes ända bort till dem som satt på bänkarna högst upp, vilket var fantastiskt med tanke på att teatrarna kunde rymma över tiotusen människor i publiken.

Alfabetet hade gjort att grekerna kunde skapa en litterär skatt till eftervärlden. Homeros sägs ha skrivit Iliaden och Odysséen. Dagens forskare är inte säkra på att det är han som skrivit båda verken, men böckerna har blivit klassiker som levt vidare genom århundraden. Spänningen, kärleken och äventyren i böckerna påverkade framtida författare.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

85

Idrotten

Detalj från en keramikvas från 530-talet före Kristus som visar en kapplöpning vid de antika olympiska spelen. I de flesta idrottsgrenarna tävlade man naken.

Vår tids storslagna olympiska spel (OS) är ett arv från Grekland. En olympiad var tidsperioden på fyra år som var mellan de stora idrottstävlingar som anordnades i Olympia. De olympiska spelen hade en viktig funktion i att ena de grekiska folken – åtminstone männen. Kvinnor fick nämligen inte delta i tävlingarna och inte heller vara med i publiken.

När tävlingarna ägde rum skulle det vara fred mellan staterna. I modern tid har olympiska spelen ställts in under världskrigen, och under kalla kriget bojkottades spelen ibland av flera länder.

Grekernas olympiska tävlingar förbjöds av romarna på 300-talet efter Kristus. Det skulle dröja till 1896 innan olympiska spel hölls igen. Första staden som i modern tid fick äran att anordna OS var Athen.

1

Solstrålarna faller vertikalt i Syene men med 7,5 graders vinkel i Alexandria.

Denna vinkel är drygt 1/50 av cirkelns omkrets.

7,5 grader

86

7,5 grader

so lst rå la r

Grekerna drog slutsatsen att jorden var rund. En man vid namn Eratosthenes räknade till och med ut jordens omkrets. Uträkningen slog fel med bara 10 mil.

Hur gjorde han? Jo, han utgick från två platser – städerna Alexandria och Syene – som ligger 80 mil från varandra. Eratosthenes konstaterade att solen stod i zenit mitt på dagen i Syene, eftersom den inte kastade någon skugga i botten av en djup brunn.

I Alexandria mätte Eratosthenes på samma datum upp skuggan från en stav och fann att skuggan bildade vinkeln 7,5 grader mot vertikalen.

Med hjälp av solstrålarnas och skuggornas geometri kunde han då rita upp den triangel som bildades mellan jordens centrum och dessa båda platser. Denna ”tårtbit” har 7,5 graders vinkel, eller cirka 1/50 av cirkelns omkrets, och motsvarar sträckan 80 mil på jordytan. Därmed måste jordens omkrets vara omkring 50⋅80 mil = 4 000 mil.

Alexandria Syene

Alexandria

pa ra lle lla

Mätning av jordens omkrets

2 Sträckan mellan Alexandria och Syene är 80 mil.

Syene

3 Jordens omkrets är drygt 50 gånger längre än avståndet mellan orterna, eller drygt 4 000 mil.

7,5 grader

Mätning av jordens omkrets.

Filosofin och vetenskapen Det fanns greker som inte trodde att gudarna kunde ge människan svaren på livets gåtor. De kallade sig filosofer, vishetens vänner.

När dessa tänkare ställde frågor som ”Varifrån kommer regnet?” så svarade de inte med namnet på en gud utan sökte efter lagar som styrde naturen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Dessa tidiga vetenskapsmän gjorde fantastiska upptäckter. De undersökte vattnets kretslopp. De såg att det över havet bildades dis som steg uppåt och bildade moln som senare släppte ifrån sig regn som blötte jorden och fyllde på floderna som rann ut i havet.

Filosofen Sokrates var en av de första som visade att kunskap måste börja med en grundlig undersökning. Men när han gick så långt som att säga att människorna själva måste pröva vad som är rätt och fel blev han dömd för gudlöshet och tvingades tömma en giftbägare. Hans elev Platon förde hans kunskapssyn vidare. Platon lärde sina egna lärjungar att sanningen börjar med ett frågetecken. En av dem, Aristoteles, skulle bli en av världens största tänkare. Det är efter honom som vi delat in kunskapen i olika ämnesområden såsom fysik, matematik, politik, biologi och astronomi.

Filosofen Sokrates var en av de första som visade att kunskap måste börja med en grundlig undersökning.

Sammanfattning @ Omkring år 700 före Kristus tog grekerna på nytt makten över handeln på Medelhavet och grundade många kolonier. @ I Grekland uppstod flera hundra stadsstater, bland dem de mäktiga Athen och Sparta. @ Athen och en del andra stadsstater var demokratier under antiken, men det var bara fria manliga medborgare som hade politiska rättigheter. @ I Sparta kretsade livet kring hur stadsstaten skulle få en så stark krigsmakt som möjligt. @ De grekiska gudarna liknade människor, både till utseendet och när det gällde de inre egenskaperna.

@ På 300-talet blev Makedonien mäktigt och Alexander den stores arméer erövrade Grekland, Turkiet, Egypten och stora delar av Asien. @ Den grekiska kulturen fick stor spridning och perioden från Alexanders död 323 fram till 31 före Kristus kallas hellenismen. @ Den grekiska kulturen – demokratin, filosofin, litteraturen och arkitekturen – har haft stort inflytande ända in i vår egen tid. @ Olympiska spelen (OS) arrangerades i Grekland under antiken och ”återupplivades” 1896.

@ Under 400-talet utkämpades flera stora slag mot de anfallande perserna, och stadsstaterna krigade också sinsemellan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

87

KAPITEL 3

Antiken Grekerna Instuderingsfrågor 1. Vilka varor exporterade Grekland?

2. Vem var ”gudarnas konung”?

3. Hur märktes det på spartanernas levnadssätt att de bodde i en krigarstat?

4. Varför var det förbjudet att vara ogift i Sparta?

Aktivitet 1: Jämför Athen och Sparta Reflektera och diskutera Läs texten under rubriken Så styrdes Athen och fundera på om det athenska samhället var demokratiskt. Motivera ditt svar.

Använd gärna hjälpfrågorna nedan för att komma igång: 1. Vilka hade makt?

5. Vilka var heloterna?

2. Vilka hade inte makt?

6. Varför tvingades Sokrates tömma giftbägaren?

3. Vad var positivt med demokratin i Athen?

7. Varför har Alexander den store blivit så omtalad i historien?

8. Varför har namnet Homeros blivit känt?

Läs texten under rubriken Stadsstaten Sparta. Jämför Sparta med Athen. Använd gärna hjälpfrågorna: 1. Hur såg samhället ut? Vilka hade politiska rättigheter i Athen i jämförelse med Sparta?

2. Hur skilde sig livsstilen sig åt mellan de olika staterna?

3. Vilka styrde i Athen jämfört med Sparta?

4. Hur levde kvinnorna i de olika staterna?

5. Hur såg armén ut i respektive stat?

I vilken stat hade du velat leva – Sparta eller Athen? Motivera ditt svar.

Jämför dina svar med en klasskamrats.

88

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Bilderna: Assassin’s Creed Odyssey är ett datorspel från 2018 som utspelar sig under kriget mellan Athen och Sparta på 400-talet före Kristus. Även gestalter från den grekiska mytologin är med i spelet, såsom här Medusa med ormar i håret. Rick Riordan har skrivit flera äventyrsböcker om Percy Jackson, en pojke som upptäcker att han är son till havets gud Poseidon och att de olympiska gudarna fortfarande finns. Flera av böckerna har blivit film.

Aktivitet 2: Historiebruk – antika Grekland I dagens kultur finns det filmer, TV-serier, datorspel, böcker och tecknade serier som handlar om eller refererar till det antika Grekland.

Gör en lista på sånt du kan komma på som på ett eller annat sätt handlar om det antika Grekland. Välj exempelvis en film eller bok som du sett eller läst.

Resonera sedan kring historiebruk och källor med hjälp av följande frågor:

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

1. Är filmen/boken en bra källa till kunskap om antiken?

2. Hur har man använt historia i filmen/boken?

3. Hur väl stämmer filmen/boken med det du redan vet om antiken?

4. Vad tror du är påhitt och vad är fakta?

5. Är det svårt att se skillnad?

6. Varför hittar man på saker i filmer/böcker som inte har hänt?

89

Bilden: Colosseum i Rom var en enorm arena som rymde närmare 50 000 åskådare. Ett tälttak kunde spännas över arenan för att skydda publiken mot solens hetta.

Romarna När grekerna levde ett rikt liv på 500-talet före Kristus levde bönder och herdar ett enkelt liv i små byar vid floden Tibern på den italienska halvön. På denna halvö bodde många olika folk och grekerna hade grundat kolonier där. Ingen av dessa kunde nog tänka sig att deras framtida släktingar skulle bli en del av ett världsimperium som sträckte sig från dagens Storbritannien bort till Kaspiska havet och runt hela Medelhavet.

Ord och begrepp Akvedukt är en vattenledning i form av en bro.

Bysantinska riket var ett stort rike vid östra Medelhavet och Svarta havet under slutet av antiken och medeltiden.

Guvernör är den högste ämbetsmannen i till exempel en provins eller en koloni.

Imperium är en stormakt som erövrat flera andra stater.

Kastmaskin var ett vapen som man under antiken och medeltiden använde för att kasta stora stenar med.

Kloak är detsamma som avloppsledning eller avloppskanal.

Provins är ett område eller en region i vissa länder.

Republik är ett styrelsesätt där den person som har den högsta makten väljs av folket och inte ärver sin position (som i en monarki).

Rättssystem, eller rättsordning, är ett sammanfattande ord på lagar och regler i ett land.

Sarkofag är en typ av fristående, rikt utsmyckad gravkista.

Statsreligion innebär att invånarna i ett land måste tillhöra en viss religion.

Tempel är en byggnad som används för olika religiösa riter. Ämbetsman var en person som hade en hög position inom staten.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. | Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

91

Skulptur av ett vilande etruskiskt par på en sarkofag, en kista av sten.

Början på romerska riket I byarna vid Tibern levde folket latinarna. Det var de som kom att bli romare och romerska rikets grundare. Deras boplats vid floden och i närheten av havet blev en perfekt mötesplats för handel där bönder, herdar och fiskare kunde sälja och byta sina varor. Detta var platsen som skulle bli Rom.

Etruskerna De blivande romarna styrdes av etruskerna, ett folk i mellersta Italien.

Men romarna slöt sig samman och vann över etruskerna. Efter att ha besegrat sina etruskiska härskare fortsatte de segertåget genom Italien och de olika folkgrupperna besegrades.

Från sina fiender hade romarna tagit till sig mängder av kunskap. Av etruskerna lärde de sig arkitektur. Från de grekiska kolonierna i södra Italien fick de ta del av en hel kulturskatt. Romarna lärde sig bland annat om politik, vetenskap, religion, filosofi och litteratur.

Romarna

Cirka 700– 510 f.Kr. Rom styrs av kungar.

500 f.Kr.

Cirka 600– cirka 500 f.Kr. Etruskerna dominerar norra delen av italienska halvön.

0

509–31 f.Kr. Rom styrs som en republik och erövrar stora områden.

264–146 f.Kr. Puniska krigen mellan Rom och Karthago.

27 f.Kr. Octavianus, som 44 f.Kr. tog makten 31 f.Kr., Julius får titeln Augustus Caesar och blir Roms mördas. förste kejsare.

31 f.Kr–476 e.Kr. Den romerska kejsartiden.

92

476 e.Kr. Den siste västromerske kejsaren störtas av germanska soldater.

117 e.Kr. Under kejsar Hadrianus är romerska riket som störst.

325 e.Kr. Konstantinopel grundas.

395 e.Kr. Romerska rikets delning.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Mot världsherravälde När hela den italienska halvön var vunnen såg romarna en möjlighet att utöka sitt rike ännu mer och ta del av vinsterna av handeln på Medelhavet. För detta krävdes makt och kontroll över folk, handel och hamnar.

Men vid den nordafrikanska kusten fanns handelsstaden Karthago, som styrde över ett rike som sträckte sig längs kusten bort till Spanien.

Krigen mellan romarna och Karthago utkämpades i över hundra år och kallas för de puniska krigen. En av Karthagos militära ledare var Hannibal. Han tog Karthagos armé, som bland annat bestod av elefanter som var dåtidens stridsvagn, och tågade från Spanien över Alperna ner till Italien. Där lyckades armén krossa romarna vid slaget vid Cannae 216 före Kristus. Men romarna lyckades samla sig och krossade till slut Karthago, som jämnades med marken. Det sägs att romarna strödde salt i marken så att ingenting någonsin skulle gå att odla där.

När västra Medelhavet var erövrat riktade romarna blicken mot östra delen av havet. Grekland var snart besegrat. På 100-talet före Kristus började romarna kalla Medelhavet för Mare nostrum som betyder ’vårt hav’.

Hibernia Hibernia Britannia Britannia

GERMANIEN GERMANIEN

Gallia

Raetia Noricum Pannonia Dacia Raetia Noricum Illy Dacia Pannonia ric Moesia Corsica Artaxata Illy um Thracia Bithynia Pontus Armenia Rom Italia ric Hispania Baleares Moesia u Corsica Artaxata mMacedonia Pontus Armenia Thracia Rom Italia Hispania BalearesSardinia Asia Galatia Bithynia Cappadocia Achaea Pergamum Macedonia Assyria Sardinia Asia GalatiaCilicia Athen Cappadocia Mesopotamia Sicilia Karthago Achaea Pergamum Antiochia Assyria Mauretania Ktesifon Africa Cyprus Mesopotamia Numidia Athen Lycia et Cilicia Sicilia Karthago Syria Antiochia Mauretania Pamphylia Ktesifon Lycia et Cyprus Numidia Africa Syria Judaea Cyrene Pamphylia Cyrenaika Alexandria Judaea Cyrene Arabia Cyrenaika Alexandria Aegyptus Det romerska rikets utbredning.

Arabia Aegyptus Gallia

viktiga städer latinarnas ursprungsområde viktiga städer 300 före Kristus latinarnas ursprungsområde 264 före före Kristus Kristus 300 218 före 264 före Kristus Kristus 121 före 218 före Kristus Kristus 14 efter Kristus 121 före Kristus 117efter efterKristus Kristus 14 senare 117 eftererövringar Kristus senare erövringar

Romerska rikets armé Den romerska armén var uppbyggd på samma sätt som den grekiska.

De vältränade soldaterna stod i ordnade fyrkanter och stred sida vid sida.

Romarna utvecklade sin stridsteknik och använde olika kastmaskiner.

Ordningen i armén var mycket hård. Varje soldat tjänstgjorde i armén i 16 år och senare förlängdes denna tid till 25 år.

För att snabbt kunna förflytta stora arméer byggde romarna vägar av bra kvalitet som sträckte sig långt ut i det väldiga imperiet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

93

Via Appia var den första av huvudvägarna genom det romerska riket. En via, väg, var drygt 4 meter bred så att två vagnar kunde mötas. På sträckan närmast Rom finns stenbeläggningen på Via Appia fortfarande kvar.

Erövringarna gav rikedom De områden som besegrades av romarna delades in i provinser som tvingades betala skatt till Rom. För att kunna behålla makten i sitt väldiga rike använde romarna sig av taktiken ”söndra och härska”. Den innebar att romarna lockade mindre lokala folkgrupper att slåss mot varandra så att de aldrig kunde bli stora och enas mot romarna. Krigen och erövringarna gav Rom enorma rikedomar och nästan obegränsat med slavar. Hela det väldiga romerska rikets ekonomi byggde på slavarbete. Slavarna brukade jorden och fick utföra nästan allt kroppsarbete.

Men rikedomen fick inte alla ta del av. De som tjänade mest på krigen var ett fåtal militärer, politiker och handelsmän.

Så styrdes romerska riket På 500-talet före Kristus blev Rom en republik. Makten skulle inte ärvas utan de som styrde skulle väljas av folket. Roms två presidenter, som kallades konsuler, valdes på ett år. Unikt var att alla höga tjänster delades av två personer, vilket skulle minska risken att ledarna missbrukade sin makt. Under konsulerna fanns senaten som från början bestod av 300 män från de rikaste släkterna. Senaten hade funktionen som Roms regering och hade stor makt. De bestämde bland annat om krig och fred.

Under senaten fanns folkförsamlingen, där alla fria män som hade fyllt 17 år fick rösta. Folkförsamlingen valde ämbetsmän som skulle regera riket samt beslöt om lagar och straff.

Vid en allvarlig kris eller ett stort krig kunde de två konsulerna avsättas och ersättas av en diktator. Han hade all makt men valdes för en period på bara sex månader och kunde ställas till svars för det han gjort.

94

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Romerska riket hade politiska rättigheter

ämbetsmän folktribuner

ämbetsmän

hade inga politiska rättigheter senat

folkförsamling

patricier (män)

plebejer (män)

kvinnor och barn

slavar Så här såg makten ut i romerska riket när det var en republik.

Kampen om makten i Rom Roms befolkning av fria män delades upp i två grupper: patricierna, som bestod av de mäktigaste och rikaste släkterna, och plebejerna, som bestod av småbönder, köpmän, hantverkare och egendomslösa. Plebejerna kämpade för en bättre ställning och möjlighet att påverka styret.

Denna kamp lyckades när plebejerna fick representanter i senaten.

Representanterna kallades folktribuner. En folktribun kunde ropa veto, vilket betyder ’jag förbjuder’, för att stoppa ett förslag i senaten. Men många fattiga medborgare i Rom sålde sin röst till de rika i senaten. På så sätt styrde de rika hur röstningen i folkförsamlingen skulle gå. Att göra politisk karriär i Rom utan pengar blev allt svårare och metoderna allt hårdare. Vissa politiker tvekade inte att mörda sina motståndare.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

95

En annan grupp i Rom som ville ha mer makt och frihet var slavarna.

De gjorde flera uppror men alla slogs ner. Ett av de mest kända upproren ägde rum 73–71 före Kristus och leddes av den förre slaven och gladiatorn Spartacus.

Flera av de romerska generalerna som hade varit framgångsrika i krigen ville också ha politisk makt. De använde pengar och sina arméer för att nå dit. Detta ledde till inbördeskrig. En politiker och general som ledde sin armé ända fram till Rom var Julius Caesar. Han utsågs av sina vänner i senaten till diktator på livstid.

Julius Caesar Som diktator var Julius Caesar slug och hård men också omtänksam.

Han gjorde folket tillfreds genom att bjuda på underhållning och till de fattiga delade han ut jordbruksmark. Han ville skydda folken mot alltför höga och orättvisa skatter ute i provinserna. Detta gjorde Caesar också för att inte någon general skulle bli alltför rik och mäktig och hota hans makt. Han gav även medborgarrätt åt många provinsbor.

Caesar hade fått många fiender på sin väg till makten och gjort många arga då han utnämndes till diktator på livstid. År 44 före Kristus var Julius Caesar i senaten för ett möte. Plötsligt blev han omringad av flera män som högg ner honom med sina dolkar. Med Julius Caesars död började en ny orolig tid som blev startskottet för perioden som kallas kejsartiden i det romerska rikets historia.

Julius Caesars död i den romerska senaten. Detalj ur konstnären Vincenzo Camuccinis målning från 1806.

96

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Statyn föreställer Augustus i militär rustning. Han ser stark och beslutsam ut.

Augustus och kejsartiden Octavianus var adopterad av Caesar och utsedd att ärva makten. Han är mer känd som kejsare Augustus. Han var bara 18 år då hans adoptivfar mördades. Men han var redan en skicklig politiker som inte ville upprepa Caesars misstag och möta samma brutala öde. Augustus ansåg att Caesar varit för snabb och hård i sin politik. Det gällde att inte utsätta sig för onödiga faror och att inte skaffa sig för många fiender.

Augustus var noga med att låta ämbetsmännen och senaten få driva igenom så många beslut som möjligt. Bara när något viktigt såg ut att gå emot honom visade han sin makt och styrde så att det gick hans väg.

Han var mycket taktisk och lät andra få äran av bestämmelser som han stödde. Han utnämnde inte sig själv till diktator men var det i praktiken.

Augustus hade alla höga titlar själv och hade makten över armén. Hans taktiska politiska spel gjorde att han kunde regera det romerska riket i nästan 45 år.

Till sitt namn Augustus använde han också namnet Caesar efter sin fosterpappa. Det var ett namn som blev till en titel. Från namnet Caesar har vi fått orden kaiser, tsar och kejsare.

Under de följande 500 åren kom romerska riket att styras av enväldiga kejsare och kallas därför kejsartiden.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

97

Gladiatorspel Gladiatorspel var ett slagsmål på liv och död mellan stridande män och ibland vilda djur. Gladiatorspelen ägde rum inför publik på en arena. Från början hade spelen religiös betydelse. Senare blev spelen ett allmänt nöje för folket. De var blodiga och slutade oftast med döden. De som slogs i spelen kallas gladiatorer och var krigsfångar eller slavar. Ibland var de yrkeskämpar som skrivit på kontrakt om att slåss. Slagskämparna hade hjälm och sköld. De hade också olika vapen, till exempel svärd, nät, treudd, dolk och lasso. Ibland kunde gladiatorerna få slåss mot vilda djur, till exempel lejon och tigrar. Det hände då att de inte fick ha några vapen alls.

Det var vanligt att vilda djur som tigrar och lejon var med vid gladiatorspel. Djuren fick kämpa mot beväpnade eller obeväpnade människor på arenan. Bilden är från filmen Gladiator (2000). I filmen spelar Russell Crowe gladiatorn Maximus.

Livet och freden i romerska riket De flesta invånarna i romerska riket var fattiga, enkla människor och många var slavar helt utan rättigheter. De var en fara om de skulle börja kräva sin rätt och göra uppror. Därför gjorde Augustus mycket för att lugna dessa grupper. Han och många av hans efterträdare betalade stora summor pengar för underhållning för folket, som teater, idrottstävlingar och gladiatorspel.

Augustus fortsatte Caesars arbete att hjälpa de fattiga med jordbruk.

De fick mark att odla på den italienska landsbygden och i kolonierna.

Arbetslösa fick arbeten i de stora byggnadsprojekt Augustus startat. Det skulle byggas vägar, kloaker och många pampiga byggnader som visade upp romarnas överlägsenhet och rikedom.

Den tidigare arga och upproriska rika medelklassen lugnades med att den skulle få mer inflytande och makt. De behövdes i skötseln av romerska riket. Augustus utsåg många till tjänstemän som fick styra över till exempel ordning, brandförsvar, handel i städer och skötsel av de ockuperade områdena.

Augustus såg också till att minska missnöjet bland de folk som romarna styrde över i områden som besegrats. De romerska guvernörerna var ofta hårda och giriga. De regerade bara i ett år och passade då på att ta så mycket som möjligt från provinsernas befolkning. Augustus 98

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

bestämde att de skulle ha uppdraget under längre tid och dessutom få en bra lön från statskassan. Han satte även in övervakare som såg till att guvernörerna lydde.

Kejsarens alla beslut fattades för att minska hotet mot honom. Samtidigt ville han att folket skulle ha det bra. Augustus ville uppfattas som en fredsälskare och lät därför uppföra ett altare tillägnat freden. Som propaganda använde han namnet pax romana, den romerska freden, om perioden. Men någon verklig fred var det inte tal om. Vid romerska rikets gränser rådde det fortfarande krig. Romarna slogs för att försvara sina gränser men även för att utöka dem. Om några skulle hota makten inom riket eller försöka göra uppror så skulle det såklart mötas med våld. Men även under Augustus styre drabbades romarna av nederlag, varav det allvarligaste ägde rum år 9 efter Kristus. I slaget vid Teutoburgerskogen, som ligger i nuvarande Tyskland, besegrade germanerna romarna, som förlorade cirka 20 000 soldater.

De rika romarna bodde i vackra luftiga villor som den här. Villans väggar är täckta av väggmålningar och golvet är prytt med mosaik.

Det bekväma livet För att invånarna skulle leva ett gott liv i romerska riket byggdes akvedukter som transporterade friskt vatten till städerna. Ingen skulle behöva gå runt törstig, så det fanns många fontäner som alla kunde dricka ur. I Rom fanns flera hundra badhus som blev mötesplatser där man träffades och umgicks med sina vänner. Ofta var det fri entré eftersom politikerna bjöd folket för att göra sig populära. Sådana badhus kallades termer.

Det fanns många butiker och marknadsplatser som sålde mängder med olika matvaror och kryddor. Bröd och fisk var vanligt vid måltiderna. Den speciella fisksåsen garum var mycket populär. De rika kunde äta dyra importerade varor och njuta av udda rätter som papegoja med purjolök, struts eller trana. Till måltider dracks ofta vin. Vinet var en av de viktigaste handelsvarorna för romarna.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Mosaik från Sicilien som visar kvinnor i bikini som tränar med hantlar och ägnar sig åt gymnastik. Badhusen var inte bara till för bad utan var även en plats för vila, träning, mat och möten med vänner.

99

Religionen i romerska riket På religionens område hade romarna blivit inspirerade av grekernas religion. De grekiska gudarna fick romerska namn. Den grekiske Zeus blev romarnas Jupiter, Poseidon blev Neptunus, Afrodite blev Venus, Dionysos blev Bacchus och Nike blev Victoria.

Gudarna ansågs ha stort inflytande i vardagen och överallt sågs tempel och offerplatser. Kejsare och ämbetsmän utförde offerritualer på torg och i tempel för att det skulle gå bra för riket. Förluster i krig, pest och missväxt ansågs bero på gudarnas vrede.

Detalj av altare i Pompeji som visar invigningen av ett område helgat åt kejsaren. Prästen står vid ett flyttbart altare. Vid sidan väntar offerdjuret, en tjur, som hålls av offerslaktaren och hans medhjälpare.

Några gudar i det romerska riket Namn

Uppgift

Apollo

gud för spådomskonst, lyra (ett stränginstrument) läkekonst, musik och diktning

Grekisk motsvarighet Apollon

Isis hjälp i nöd och sjukdom

hieroglyftecken eller kohorn med solskiva på huvudet

Janus

övergångar, krig och fred

två ansikten åt olika håll

Juno

himmelsdrottning, äktenskapets diadem (krona), spira och fruktsamhetens gudinna

Hera

Jupiter

himmelsgud, högste guden

Zeus

Magna Mater

modergudinna, beskyddare vagn, lejon av allt levande

Kybele

Mars

krigets gud

rustning

Ares

bevingad hatt, stav, pengapåse

Hermes

Minerva

vishetens och hantverkets hjälm, rustning, uggla gudinna

Athena

Mithras

soldaternas gud

persisk dräkt, tjur

Venus

kärlekens och skönhetens gudinna

granatäpple, duva

Vesta

gudinna för hemmets eldstad

Mercurius handelns gud

I katakomberna begravde de kristna romarna sina döda. En katakomb är en underjordisk gravplats, där gravarna ofta låg på rad i långa gångar.

Symbol

örn, blixtar

Afrodite Hestia

Kejsartiden Efter Augustus död styrdes romerska riket av kejsare i nästan 500 år.

Den enorma makt som kejsarna hade har fascinerat och lockat många moderna författare och filmbolag att skildra deras liv. Vissa av kejsarna var mer eller mindre galna, andra var kloka och omtänksamma regenter.

Ständigt fanns flera hot mot kejsarna och många av dem blev mördade.

Hur skulle de lyckas hålla ihop det väldiga riket? Hur skulle de kontrollera den mäktiga armén och de makthungriga generalerna? Hur skulle folket hållas lugnt och nöjt?

100

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Vid utgrävningarna av Pompeji hittade man hål i askan efter människor som dog vid vulkanen Vesuvius utbrott år 79. Arkeologerna har sedan gjort avgjutningar av de döda människorna.

Hur kan vi veta så mycket om romarnas vardag?

Precis som grekerna skrev romarna en stor mängd litteratur som blivit kvar genom århundraden och påverkat kommande generationer av författare. I böckerna får läsarna en bra bild av hur det var att leva i romerska riket. Kärlek, sorg, middagar och politik är ämnen som det skrivs om i böcker, brev, pjäser och dikter.

Exempel på kända författare i romerska riket är Horatius och Cicero.

Ett annat exempel är Julius Caesar, som skrev en självbiografi där han berättar om det krig som han utkämpade i Gallien, som ungefär motsvarar dagens Frankrike, och sin väg till makten.

Intresset för historia var stort och för makthavare blev det viktigt att lyfta fram sig själva som goda regenter. En av Roms främsta historieskrivare var Tacitus.

En viktig och unik stad för arkeologer och historiker är Pompeji. I augusti 79 efter Kristus fick vulkanen Vesuvius ett stort utbrott. Ett sex meter tjockt lager med sten och aska täckte hela staden. Folket som inte hade hunnit fly dog av nedfallande stenar och giftiga gaser.

Den begravda staden föll i glömska och det dröjde fram till 1500-talet innan den återupptäcktes. På 1700-talet och 1800-talet började arkeologiska utgrävningar att genomföras.

I dag har nästan hela Pompeji grävts ut. Eftersom katastrofen hände så plötsligt har arkeologer och historiker kunna få ta del av och undersöka ett orört vardagsliv för nästan 2 000 år sedan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

En rik persons hus i Pompeji, med väggmålningar och en liten fontän mitt i rummet.

101

Så här dramatiskt tänkte 1800-talskonstnären Thomas Cole att det var när västromerska riket föll. Men i verkligheten tog det många år för riket att förlora sin politiska och ekonomiska makt.

Romerska rikets delning och fall Att hålla samman ett stort rike innebär svårigheter, särskilt om det är grundat genom våld och tvång. På 300-talet kom det väldiga romerska riket att delas. Kejsaren Theodosius bestämde att hans två söner skulle bli kejsare i var sin del av riket. De två delarna blev det västromerska riket och det östromerska riket. I öst blev Konstantinopel, nuvarande Istanbul, huvudstad. Staden och riket blomstrade inledningsvis men inre motsättningar och yttre hot försvagade Bysantiska riket, som gick under i mitten av 1400-talet.

För det västromerska riket och Rom väntade ett helt annat öde. År 476 efter Kristus föll riket samman och kejsaren ersattes av en kung. Den tidigare så pampiga och rika staden Rom blev plundrad och förstörd.

I dag tror många historiker att den romerska kulturen inte gick under med en gång år 476. Troligen var det en långsam process då kulturen förändrades och smälte samman med erövrande folkstammars. Det nutida Europa och dess invånare har ärvt mycket från romarna.

102

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Arvet från romarna Lag och rätt För att kunna styra ett så väldigt rike som romarriket krävdes ordning och regler. Romerska riket styrdes inte godtyckligt utan efter ett rättssystem. Så noggrant hade inget rike styrts förut och detta skulle sätta sin prägel på Europas framtida rättssystem. De romerska nedskrivna lagarna sågs som rättvisare än de muntliga som fanns i övriga Europa.

Den romerska rätten började nedtecknas på 400-talet före Kristus och utvecklades hela tiden och anpassades efter hur samhället förändrades. Lagarna skulle skapa ett tryggt och gott liv åt medborgarna.

I domstolarna arbetade inte bara domarna som skulle döma utan även advokater som hjälpte vanligt folk att hävda sina intressen. Dessa yrkesmän skulle även lösa tvister mellan personer i mål som behandlade till exempel misshandel och uteblivna betalningar.

Saker som vi tar för självklart i dag instiftades i lagarna av romarna: – Båda sidor ska höras i ett mål – både den som anklagar och den som anklagas.

– Den som anklagar måste bevisa att ett brott har begåtts.

Justitia är den romerska gudinnan för rättvisa. Hon brukar avbildas med ögonbindel, vågskål och svärd.

– Hellre fria än fälla om det råder tveksamheter.

– Lagarna skrivs och anpassas efter verkliga händelser.

Byggnader och städer I dag kan vi fortfarande se många av romarnas pampiga byggnader, till exempel Colosseum, som var en amfiteater, det vill säga en byggnad utan tak med en scen där man arrangerade bland annat gladiatorspel. Men det är inte bara byggnaderna som är ett arv efter romerska riket utan även vår tids tankar om hur byggnader ska byggas och vad som anses vara vackert. Arkitekten Vitruvius skrev ner sina idéer om vilka proportioner en byggnad ska ha för att skapa harmoni. Han betonade också att det är viktigt att välja rätt plats och byggmaterial för en byggnad.

Flera av dagens stora städer och huvudstäder – såsom Paris, London och Wien – grundades av romarna, men de började inte som städer utan som läger för de romerska soldaterna.

Akvedukten Pont du Gard i Frankrike står fortfarande kvar 2 000 år efter att den byggdes av romarna.

Latin – Europas gemensamma språk Romarnas språk latin har haft stort inflytande på utvecklingen av Europas språk. Eftersom latinet användes av de styrande i alla provinser blev det lättare att hålla samman riket. Genom att det även blev kyrkans språk spred det sig snabbt över Europa. Latinet blev maktens och de utbildades språk.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

103

Spridare av kristendomen Romerska riket hade stor betydelse för kristendomen. På 300-talet blev kristendomen statsreligion och med det gemensamma språket latin och genom handel, vägar, arméer och lagar spreds kristendomen i hela imperiet.

Drömmen om ett imperium Många har blivit imponerade över romerska rikets storlek och makt.

Ibland har diktatorer i Europa drömt om att få skapa sig ett eget imperium likt romarnas. En dröm för några har ofta blivit en mardröm för många. Diktatorerna har använt romarnas maktspråk och taktik att söndra och härska. De har låtit sig krönas likt antika kejsare och har använt symboler från romarnas arméer. Exempel på detta är Karl den store, Napoleon och Adolf Hitler.

Sammanfattning @ Genom erövringar skapade romarna ett av tidernas största imperier. @ På 500-talet före Kristus blev Rom en republik som styrdes av senaten och två konsuler som valdes för ett år. @ Julius Caesar utropades till diktator på livstid men mördades i senaten 44 före Kristus. @ Efter ett inbördeskrig blev Augustus Roms förste kejsare och riket styrdes av kejsare de följande 500 åren.

104

@ Latin förblev det viktigaste språket i Europa under lång tid och användes inom katolska kyrkan och av de mäktiga och välutbildade. @ Den romerska religionen var starkt påverkad av den grekiska och de grekiska gudarna fick romerska namn. @ Efter att kristendomen blivit statsreligion i Rom spreds den i hela imperiet. @ Arkeologiska fynd från Pompeji har gett oss mycket kunskap om livet i romerska riket.

@ Romarna var skickliga ingenjörer och byggde bland annat vägar, kloaker och akvedukter.

@ På 300-talet delades riket i västromerska riket och östromerska riket.

@ Romersk rätt, alltså de lagar och förordningar som gällde i romerska riket, påverkade lagstiftningen i hela Europa.

@ Västromerska riket föll 476 efter Kristus, medan den östra delen (Bysantinska riket) levde vidare till mitten av 1400-talet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

KAPITEL 3

Antiken Romarna Instuderingsfrågor 1. Vilka var etruskerna och vad lärde de ut till romarna?

2. Rom blev republik på 500-talet före Kristus. Vad menas med republik?

3. Vilka krigade i de puniska krigen och varför?

5. Varför fick en diktator bara ha makten i sex månader?

6. Vad var en folktribun?

7. Vilka var patricierna och plebejerna?

8. Varför mördades Caesar?

9. Vad hade romarna akvedukter till?

10. Vilken egyptisk drottning hade en relation till den romerske fältherren Marcus Antonius och hur dog paret?

11. Vilken titel har Caesar gett sitt namn till?

12. Under vilket namn har statsmannen Octavianus blivit känd?

13. Vilka åtgärder tog kejsar Augustus för att den upproriska medelklassen skulle känna sig nöjd?

Aktivitet 1: Slavarna och senaten Reflektera och diskutera Läs texterna under rubrikerna Så styrdes romerska riket och Livet och freden i romerska riket. Beskriv hur du tror att livet såg ut för en man i senaten genom att svara på följande frågor: 1. Beskriv hur du tror att livet såg ut för en slav.

2. Varför tror du att slavarna gjorde uppror?

3. Vad gjorde makthavarna för att underhålla slavarna och folket så att de inte gjorde uppror?

4. Vilka var plebejerna?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

Aktivitet 2: Skapa en tidslinje med viktiga händelser Läs texterna under avsnittet Romarna och välj ut de 10–15 händelser från den romerska tiden som du tycker är de viktigaste.

Försök hitta bilder som passar eller gör egna illustrationer till dina exempel.

1. Sätt ut händelserna på en tidslinje.

14. Vad skedde i Pompeji år 79 efter Kristus?

2. Motivera varför du valt just dessa.

15. Vad var Pax Romana?

3. Har några av händelserna du valt ut någon påverkan på dagens samhälle?

16. Vad heter den högsta guden i den romerska religionen?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 3. ANTIKEN

Samtala med en klasskamrat om ditt resultat.

105

KAPITEL 4

Europa i en ny tid

Bilden: Elisabet I var drottning av England 1558–1603. Hon var bildad, talade många språk och hade stor talang för politik. I bakgrunden på målningen ser man scener från sjöslagen 1588 då engelsmännen besegrade den ”oövervinneliga” spanska armadan (krigsflottan).

Renässans och kungamakt Under senmedeltiden och den period efter cirka år 1500 som brukar kallas nya tiden skedde stora samhällsförändringar.

Det gällde såväl inom kultur, religion och vetenskap som inom handel, ekonomi och vilka som hade makten. En ny världsbild formades.

Ord och begrepp Byteshandel är en form av handel som innebär att man byter varor med varandra utan att blanda in pengar.

Medeltiden är namnet på en period i Europas historia, mellan antiken och den ”nya” tiden, cirka 500–1500 efter Kristus.

Ett empiriskt bevis grundar sig på erfarenhet, till exempel en iakttagelse.

Nya tiden kallas tiden efter cirka år 1500 (i Sverige efter 1521).

Furste kan betyda kung, drottning, kejsare eller liknande.

Renässans kallas en period i historien som har setts som en övergång mellan medeltiden och nya tiden.

Imperium är en stormakt som erövrat flera andra stater.

Latin är det språk som talades i forntidens Rom och som blev huvudspråket i det stora romerska riket.

Legosoldat är en krigare som värvas för betalning.

Länsherre var en person som fått ett län att styra över i utbyte mot militära tjänster, men det kan också syfta på den som delade ut länen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Ränta är en kostnad för att låna pengar.

Stadsstat är ett land som består av en stad och området närmast runt staden.

Tribut var en sorts skatt som en makthavare kunde kräva från till exempel en fiende som besegrats. Ämbetsman var en person som hade en hög position inom staten.

109

Antiken blir det nya idealet

Mona Lisa av renässanskonstnären Leonardo da Vinci. Konsten började visa verkligheten under renässansen. Tidigare hade konsten varit knuten till religionen.

Efter Västroms fall levde arvet från antiken kvar, till exempel genom den romerska rätten, latinet som kyrkans språk och förhoppningar om ett nytt europeiskt kejsarrike. Andra inslag från antiken, såsom texter, levde främst vidare i islam, en religion som uppstod under 600-talet efter Kristus och som snabbt bredde ut sig i Asien och norra Afrika.

Under senmedeltiden återupptäckte västeuropéerna antiken. Denna nya idévärld kom att kallas renässansen, ett ord som betyder ungefär ’pånyttfödelse’, ’återupptäckande’. Liksom de gamla grekiska filosoferna lärde man sig att ifrågasätta och själv söka sanningen.

Stora delar av Europa leddes under perioden 1300–1750 av starka kungar och furstar. Nya upptäckter och uppfinningar såg dagens ljus och tekniken gjorde nya geografiska upptäckter möjliga. Erövringar och utökad handel även utanför Europa berikade furstarna och gjorde det lättare för dem att styra sina länder. Det började i de italienska stadsstaterna Venedig, Genua och Florens. En ny ekonomi utvecklades. Ett nytt samhälle tog form, pengasamhället.

Precis som romarna under antiken byggde upp sitt välde kring Medelhavet skulle européerna nu under de närmaste 500 åren göra en stor del av världen till sitt imperium. Den här femhundraårsperioden kallas också för nya tiden.

Venus födelse av konstnären Sandro Botticelli från Florens. Målningen är från omkring 1485. Motivet kommer från den antika mytologin och inte från Bibeln.

110

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Historiebruk: renässansen Renässansen är ett exempel på att det inte bara är nuförtiden vi ägnar oss åt att använda historien. Under renässansen började alltså konstnärer, författare och filosofer se tillbaka på den grekiska och romerska antiken som ett försvunnet ideal. Bland annat använde man grekiska och romerska gudar och myter, härmade hur skulpturer och byggnader skulle se ut och kopierade antika litterära genrer som epos och hymn.

Intresset för antiken har återkommit även senare i historien, bland annat under andra halvan av 1700-talet. Då kallades riktningen nyantik eller nyklassicism.

Rafael anses som en typisk renässanskonstnär. Skolan i Athen är ett av hans mest kända konstverk. I bildens mittpunkt ses de antika grekiska filosoferna Platon och Aristoteles.

De är omgivna av lärjungar och andra filosofer.

Vetenskapen vaknar Mellan 1300 och 1750 inträffade stora förändringar som ledde fram mot vårt moderna samhälle. Den allra största är att vetenskapen fick en självständigare roll då den inte längre var lika beroende av kyrkan som den hade varit förut. Det nyväckta intresset för antiken ledde till att man insåg att för att få ny kunskap måste man göra systematiska undersökningar. I stället för att resonera sig fram till hur saker och ting fungerar börjar man att bygga kunskap på erfarenhet, observationer och experiment. Detta kallar vi i dag för empiriska bevis.

Människor i Europa lärde känna alltmer av världen utanför Europa.

Resor gjordes till Asien och Afrika. Européerna upptäckte en för dem ny kontinent: Amerika. I många fall innebar mötet med européerna stora nackdelar för människor i Afrika, Asien och Amerika. För att ta Sydamerika som exempel beräknas stora delar av urbefolkningen ha dött efter européernas ankomst, på grund av antingen våld, hårt arbete eller sjukdomar som européerna förde med sig.

Under medeltiden hade folk levt i små länssamhällen. Det fungerade ungefär som om våra landskap skulle vara egna länder och styras av lokala stormän. Samtidigt fanns en dröm om att Europa skulle förenas till ett enda stort kristet rike, styrt av en kejsare under kyrkan och påven.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Stadsstaten Venedig styrdes från Dogepalatset. Många av de ord vi använder i dag inom ekonomi kommer från italienska språket, till exempel firma, banco, konto och giro.

111

Pengasamhället växer fram Under 1300–1700-talen skapades stora och starka länder i Europa som Spanien, Frankrike, England, Ryssland, Danmark och Sverige. Men länderna enades aldrig till ett enda kristet Europa utan var självständiga nationer och stred ofta om makten med sina närmaste grannar.

Länderna var tecken på att en ny samhällsform hade växt fram i Europa. Tributsamhället med dess byteshandel ersattes under 1300–1700-talen med ett pengasamhälle.

Nyheten inom försörjningens område var användandet av pengar.

Kyrkan motsatte sig länge att man lånade ut pengar mot ränta eftersom den som lånade pengar blev utnyttjad. Det var först judar som fick ta hand om bankväsendet, men när handeln tilltog fick även kristna börja låna ut och låna pengar mot ränta. Pengarna skapade i sin tur nya maktförhållanden och ett nytt sätt att organisera samhället när kungarna blev starkare och förvaltningen växte i storlek.

Alla länder, många städer och enskilda personer tillverkade egna mynt. Penningväxlarna var därför tvungna att väga och kontrollera myntens guldhalt och silverhalt för att räkna ut myntens rätta värde. Förfalskningar var vanliga. Målningen Penningväxlaren och hans hustru av Marinus van Reymerswaele är från 1539.

112

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Handeln växer Grunden för pengasamhället hade lagts redan under 1000-talet då Europas befolkning ökade. Jordbruket förbättrades och enkla maskiner som kvarnar kom till användning och handeln ökade. Folk träffade mer och mer varandra över länsgränserna och även över riksgränserna. I och med den större rikedomen och de större avstånden som varor forslades över började pengar användas.

Under 1500-talet enades Spanien under Karl V och blev Europas mäktigaste land.

Han var även tysk-romersk kejsare 1519–1556. Karl V härskade över stora delar av Europa och strävade ständigt efter att utvidga sitt territorium.

Mäktiga regenter Tiden 1400–1750 var de mäktiga regenternas tidsålder. De gamla storfurstarna förvandlades till kungar med makt över större områden, i storlek som dagens länder.

De stora makthavarna i Europa hade förut saknat pengar att avlöna sina medhjälpare med, men nu strävade de efter att förvandla länsherNE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

113

rarna ute i riket till lydiga ämbetsmän. Dessa fick lön i form av pengar och inte som förut mark att bestämma över. En ämbetsman kunde till exempel vara domare till yrket.

Vid krig hade storfursten tidigare varit beroende av länsherrarnas soldater. Nu minskade härskaren sitt beroende av länsherrarna och samlade makten i sin egen hand. Vid krig hyrde han legosoldater i stället för att förlita sig på länsherrarnas tjänster. Arméerna växte sig allt större och dyrare.

Regenterna fortsatte att stärka kontrollen över sina områden. De gamla lagarna och bestämmelserna som förut varit olika i olika landskap försökte de att byta ut. Precis som romarna ville de ha en lag för hela riket.

Sammanfattning @ Under senmedeltiden återupptäckte västeuropéerna antiken och perioden brukar kallas renässansen, ett ord som betyder ungefär ’pånyttfödelse’. @ Antikens texter hade bevarats i det islamiska riket som uppstod i Asien och Nordafrika på 600-talet. @ Perioden efter cirka år 1500 kallas nya tiden.

114

@ Vetenskapen började använda observationer och experiment. @ Europeiska upptäcktsresande tog sig till Afrika, Asien och Amerika, där kolonier grundades. @ Ett handelssystem baserat på pengar i stället för byteshandel växte fram. @ Regenterna blev mäktigare och i flera länder infördes envälde.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

KAPITEL 4

Europa i en ny tid Renässans och kungamakt Instuderingsfrågor 1. Vad innebar renässansen för européerna?

2. Vad kännetecknade renässansen?

3. Under perioden 1300–1750 skapades länder i Europa. Ge exempel.

4. Vilken ny samhällsform ersatte det gamla länssamhället och dess byteshandel?

Aktivitet 1: Makt och pengar Analysera och diskutera Läs texten under rubriken Mäktiga regenter.

Du kan även läsa bildtexterna om Elisabet I och Karl V. Jämför med en regent i dag.

1. Vad var karakteristiskt för en regent/ furste under renässansen?

2. Vad tycker du är karakteristiskt för en europeisk regent i dag, exempelvis Sveriges kung Carl XVI Gustaf?

Aktivitet 2: Källövning Analysera och samtala Tavlan överst på sidan 111 är gjord av en italiensk konstnär som hette Rafael. Han levde under renässansen. Motivet är hämtat från antiken. Ta hjälp av avsnittet om antiken om du har glömt under vilka århundraden som tidsperioden varade.

1. Vad visar tavlan?

2. När är tavlan målad? Under vilka århundranden varade antiken?

3. Vad innebär närhetsprincipen/tidskriteriet inom källkritik av till exempel texter och avbildningar?

4. Är tavlan en primärkälla? Tror du att tavlan visar en exakt bild av filosoferna under antiken? Varför, varför inte?

Samtala med en klasskamrat om dina svar.

3. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dåtidens och dagens regenter?

4. Hur kunde kungen med pengarnas hjälp minska de självsäkra länsherrarnas makt?

Jämför dina svar med en klasskamrats.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

115

Riddarväsendet utvecklades under medeltiden.

En riddare skulle vara ädel, tapper i strid och hövisk (artig och stilfull) mot kvinnor. Bilden är från handskriften Codex Manesse (cirka 1298–1304) och visar hur vinnaren av ett tornerspel tar emot en blomsterkrans från hovdamerna.

Arvet efter medeltiden Tiden från Västroms fall 476 fram till Europas framträdande som världsmakt i slutet av 1400-talet brukar i västerländsk historieskrivning kallas medeltiden.

Det var under den här tiden som en av världshistoriens mest betydande personer bodde i Mecka, nämligen profeten Muhammed som var verksam där på 600-talet.

Muhammed enade stammarna på Arabiska halvön till ett folk under en och samma religion: islam. Araberna skapade ett mäktigt rike och lade under sig många kristna områden, även Jerusalem med judendomens och kristendomens heliga platser.

Påven och den kristna kyrkan såg det som en helig plikt att återerövra Jerusalem genom kristna korståg.

Jordbrukssamhällen I Rom hade kejsaren suttit som spindeln i nätet och kontrollerat vad som skett i det jättelika riket. Överallt hade han sina avlönade ämbetsmän.

Pengarna som strömmade in till huvudstaden kunde kejsaren använda till att bygga vägar som band ihop olika landsdelar, utrusta krigshären och bekosta husbyggen.

116

De nordeuropeiska hövdingarna – furstarna – ville gärna styra sina områden på romerskt vis, men det var omöjligt. Här levde folk i enkla jordbrukssamhällen. Handeln var efter det västromerska rikets fall och de folkvandringar som följde därefter inte särskilt välutvecklad och gav inga större inkomster. Man bytte till sig allt man behövde utan att använda pengar.

En furste kunde därför inte ta in skatt i form av pengar. I stället var han tvungen att kräva folket på tribut, det vill säga avgifter i form av spannmål, smör, hudar med mera, precis som härskarna gjort i de äldre högkulturerna före romerska riket, alltså i Persien, Egypten och Babylonien.

De nordeuropeiska samhällena skilde sig från de asiatiska och afrikanska tributsamhällena genom sina djupa och svårframkomliga skogar. Tributbetalningarna blev svåra att transportera. Vägarna var alldeles för dåliga för det, och inkomsterna i form av smör och spannmål måste förbrukas på platsen.

Lag och rätt Furstarna tvingades därför stycka upp sin mark och låna ut småbitarna till stormän. Varje

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

storman måste i gengäld svära sin furste trohet samt ansvara för områdets försvar och även hålla i lag och rätt. Ett område som lånades ut på detta sätt kallades län och stormannen som styrde över länet kallades länsherre. Länsherren delade i sin tur ut mark åt sina krigare.

Makten spreds på så sätt till många stormän, och furstarnas makt kunde därför aldrig bli lika stor som Egyptens farao eller Kinas kejsare.

Makten över stormännens län gick bara att försvara på plats och med svärd i hand.

Papper med avtal eller muntliga löften hjälpte inte långt. Länen som lånats ut till stormännen blev därför ibland deras egna och ärvdes av sönerna. Länen stals i dessa fall helt enkelt från fursten.

Länssamhället Länssamhället växte fram under medeltiden.

Vägarna var, som sagt, dåliga och fulla av faror, ofta i form av rövare och banditer, och man reste inte gärna på den här tiden till lands.

Många av de som reste föredrog att ta sig till kusten och resa med fartyg. Varje län levde sitt eget liv med egna lagar. Man levde av det som jorden gav. Länets bönder som brukade jorden var förbjudna att flytta. De var livegna, förbundna att arbeta för länets herre.

Handel brukade också bedrivas över länsgränserna. Men hindren var svåra. Varje län krävde en tullavgift vid genomresa. Dessutom var vikter och mått olika från län till län.

Egentligen kan man inte säga att det fanns så många länder på den här tiden, i alla fall inte vad vi i dag menar med länder. Europa bestod på vissa håll av små självstyrande län.

Byn Länssamhällets människor brukade jorden och levde i byar. Byn kunde bestå av en tät klunga av små hus, byggda av trä eller lera och med

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

halmtak. Varje stuga hade en liten täppa med rotfrukter och grönsaker. Den riktiga åkerjorden brukades gemensamt.

Man hade inga fasta arbetstider att passa. I stället var det vissa arbetsuppgifter som styrde och som måste bli klara inom viss tid.

Man sådde, skördade, högg ved, fiskade.

Ibland arbetade man hårt och länge, ibland inte alls.

Arbetet svetsade samman byborna till en nära gemenskap på gott och ont. Man ställde upp för varandra men passade också på varandra. Ingen skulle tro att den ene var förmer än den andre.

Krigaradeln Stormännen var krigare. De kunde skydda folket i byarna men de kunde också utgöra ett hot mot dem.

Varje storman krävde att bönderna arbetade på hans gård ett par dagar i veckan.

Stormannen tog betalt för marken han ”lånat ut” till byborna. Han tog också betalt för alla andra kostsamma saker han kunde ställa upp med, till exempel bakugn, vinpress, garveri och kvarn.

Dessutom tog stormannen in en årlig tribut.

Hans fogde var den som skulle driva in allt detta. Fogden var oftast illa omtyckt.

Riddarna På adelsgården och där omkring övade de unga männen krigföring. Stormannens egna söner skulle bli krigare de också. Men det var inte ovanligt att en av sönerna blev präst.

Riddarnas syn på livet blev olik prästernas trots att de hörde till en gemensam överklass.

För riddarna var striden vacker. En drabbning var något oerhört. Riddarna kämpade sida vid sida. De glömde allt utom kampen. Alla svävade i samma livsfara, och snart nog skulle många av dem vara engagerade i de kristna korstågen.

117

Bilden: En fransk målning från 1200-talet som representerar de tre samhällsklasserna präster, krigare och bönder. I Sverige delades det lägsta ståndet i två: bönder och borgare.

Ståndssamhälle och envälde I stora delar av Europa hade det under medeltiden vuxit fram ett ståndssamhälle. Det innebar att befolkningen var indelad i samhällsgrupper, så kallade stånd, som hade olika rättigheter och olika mycket makt. Men många människor hörde inte till något stånd.

I det här avsnittet tittar vi närmare på de fyra stånd som fanns i Sverige, nämligen adel, präster, borgare och bönder.

Ord och begrepp Aga är att ge någon stryk i syfte att uppfostra dem eller som straff.

Andakt är en typ av enklare gudstjänst i kyrkan eller hemmet.

Länsherre var en person som fått ett län att styra över i utbyte mot militära tjänster, men det kan också syfta på den som delade ut länen.

Envälde betyder att en person har all makt.

Statskyrka är ett kristet trossamfund där staten har stort inflytande.

Försvarslös var förr benämning på den som inte hade fast anställning, var egen företagare eller hade egen förmögenhet

Stånd är de samhällsklasser som man tidigare räknade med i Sveriges och en del andra länders historia.

Hundraårskriget kallas en period av krig mellan England och Frankrike som varade drygt 100 år, från 1337 till 1453.

Husförhör kallades det när prästen skulle kontrollera vad människorna som bodde i församlingen kunde om kristendomen och om de kunde läsa och skriva.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

119

De fyra stånden En enda lag skulle gälla i landet, men lagen skulle inte vara lika för alla.

Befolkningen var indelad i stånd, alltså samhällsgrupper som hade olika stora politiska och lagliga rättigheter. En stor del av befolkningen, de egendomslösa, stod emellertid utanför ståndsindelningen.

I stora delar av Europa utgjorde de som var egendomslösa majoriteten av befolkningen.

I Sverige fanns fyra stånd: adeln, stormännens samhällsgrupp, prästerna, borgarna och bönderna.

Bönderna hade inte alls lika stora rättigheter som adeln och prästerna, och borgarna befann sig någonstans mittemellan. De svenska bönderna hade dock mer att säga till om än vad som var vanligt i andra länder i Europa. I Sverige var det nämligen ovanligt många bönder som själva ägde sin jord. Skillnaden mellan ett ståndssamhälle och dagens demokratiska samhälle är stor. I ett demokratiskt samhälle har alla samma rättigheter och lyder under samma lagar.

Adeln Adeln utgjorde bara 1–2 procent av befolkningen men var ändå mäktigast. De hade ensamrätt till alla höga ämbeten och dömdes efter andra lagar än resten av folket.

Under medeltiden motiverades adelsmannens upphöjda position av att han – och andra i hans släkt – hade ett finare ursprung än andra.

Dessutom skulle han gå i krig, ofta tillsammans med andra män som han förde befäl över, om kungen befallde det. När kungarna hade råd att skaffa egna soldater var inte längre adeln oumbärlig som krigare. Adelsmännen förlorade därför en del av sin makt gentemot kungen, men i jämförelse med vanligt folk var de mycket mäktiga.

Adeln hade fortfarande ensamrätt till befälsbefattningar inom armén.

De hade oftast stora familjeförmögenheter. De var skattebefriade men hade rätt att beskatta och kräva dagsverken av folket på sina ägor trots att rättigheterna från början byggt på att de i gengäld ställt upp som krigare och försvarat länet.

Allt fler inom adeln levde från och med slutet av medeltiden på sina bönders arbete eller på inkomster från statliga ämbeten.

Prästerna Prästerna stod också på samhällets topp. Makthavarna inom kyrkan kom oftast från adliga familjer. Det vanliga prästyrket var inte helt stängt för vanligt folk, men om både pengar och utbildning saknades i familjen var möjligheterna små. Prästerna var betydelsefulla personer. Deras uppgift var att vägleda människor så att de följde Guds vilja. Lyckades de väl kunde deras församlingsmedlemmar se fram mot himmelriket, annars väntade helvetet.

120

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Prästerna kunde vara älskade och stå folket nära, men de kunde också vara fruktade och mycket stränga. I Sverige och i många andra länder kom kyrkans ledning att se det som sin uppgift att lära folk lydnad inte bara mot Gud utan också mot kungen och överheten.

Husförhör Från slutet av 1600-talet kom socknens präst med jämna mellanrum på besök i hemmen för att med egna ögon se att allt var i sin ordning.

Då hölls ett husförhör som dels var en kontroll av att varje svensk kunde kristendomens grunder, dels betonade vikten av att lyda överheten.

Systemet med prästernas förhör levde kvar till slutet av 1800-talet.

Prästen kontrollerade att folket kunde grunderna i kristendomen och att de lydde överheten. Bilden visar ett husförhör i Skåne i början av 1800-talet. Akvarell av konstnären Frans Lindberg.

Husbondeväldet Folket skulle lyda kungen som om han vore deras stränge men välvillige far. De styrande ville att hela samhället skulle präglas av sådana fadersgestalter. Adelsmännen och prästerna skulle fungera som sådana ute i landet. Kungen kunde ju inte vara på plats överallt.

På varje gård skulle till sist husbonden leda och tillrättavisa sin hustru, sina barn, drängar och pigor.

Den svenska statskyrkan uppmanade varje husbonde att ha kristna andakter tillsammans med sitt husfolk och se till att de läste Bibeln.

För ordningens skull var det därför viktigt att ingen levde utan husbonde. Den svenska Försvarslöshetsstadgan från 1723 slog fast att lösdriNE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

121

vare måste sättas i tvångsarbete. Den som upptäckte en lösdrivare hade rätt att ”behålla honom eller henne för halv lön uti sin tjänst ett helt år”.

Den som inte lydde husbonden skulle tillrättavisas med ”tillbörlig och skälig aga”.

Borgarna I städerna uppstod en stark grupp av handelsmän och affärsmän, stora och små företagare, bankirer och butiksägare, de så kallade borgarna.

De utvecklade med tiden en annan syn på livet och samhället än adeln. Bland dem utvecklades en ny ekonomisk och politisk kultur. Nu var det inte mark som stod i centrum utan pengar. Särskilt stor betydelse kom borgarna att få i Nederländerna och England. De fick även stort inflytande i de engelska delarna av Nordamerika.

Borgarna i de nederländska städerna hade stor makt. Till skillnad från kungar och furstar, som agerade ensamma, handlade borgarna som kollektiv. Att gruppen på många sätt var viktigare än individen märktes i dåtidens grupporträtt, som var mycket populära.

Borgarna kräver inflytande Borgarna blev alltmer irriterade över adelns högmod och kritiserade deras orättvisa förmåner och privilegier.

En anledning till missnöje bland borgarna var att de adliga länsherrarna tog betalt för transporter över deras mark. Affärsmännens varor blev dyrare för varje länsgräns de passerade. Borgarna hävdade att dessa avgifter var en rest från medeltiden, att adeln inte hade rätt till dem och att tullarna måste avskaffas.

Lika dåligt var det ställt med ståndsriksdagen. När kungen väl samlade ihop den för att bestämma om en ny skatt så hjälpte det inte vad borgarna tyckte. Adeln och prästerna hade fler röster än de andra stånden tillsammans. Bara om kungen stod på borgarnas eller böndernas sida kunde de få sin vilja igenom.

122

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

De flesta människor bodde på landsbygden under den här tiden. Målningen Bonddansen visar en fest i en by. Pieter Bruegel den äldre målade tavlan 1568.

Bönderna De rikaste storbönderna som till och med hade råd med tjänstefolk hade störst inflytande i ståndsriksdagen. De hade ofta andra åsikter än den stora majoriteten av småbönder. Skillnaderna mellan bönderna var stora, både i ett och samma land och mellan olika länder. I Ryssland hade adelsmännen gjort bönderna livegna. Bönderna tvingades arbeta för adeln och förbjöds att flytta. I Frankrike var andelen fria bönder långt större men inte så stor som i England och Sverige.

Den stora majoriteten var småbönder och den egna familjen fick duga som arbetskraft.

Den stora majoriteten Nästan alla människor levde på landet och arbetade inom jordbruket. Ännu vid 1700-talets början arbetade 70 procent av Frankrikes befolkning med jordbruk. I Sverige och Finland var siffran så hög som 95 procent.

Folk tillverkade nästan allt de behövde själva. Köpsamhället nådde inte till landsbygden.

På tegarnas tid Under större delen av 1300-talet och fram till och med 1700-talet präglades jordbruket av att bondbyns åkrar var uppdelade i småbitar, så kallade tegar. Varje bonde ägde en eller flera sådana små tegar runt om i byn.

Redan på 1600-talet avskaffade markägarna i England systemet med tegar. Att en bonde tvingades plöja flera små åkrar som var åtskilda från varandra gick långsammare än om arbetet skett på en enda stor åker.

Omkring år 1800 kom det så kallade skiftet till Norden. I Sverige kom förordningen om laga skifte 1827. Det blev en social och ekonomisk revolution på landsbygden med ett betydligt effektivare jordbruk.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

123

Bondeupproret La Jacquerie i grevskapet Meaux 1358. Bild ur den franske historiekrivaren Jean Froissarts krönika från omkring 1375.

Makten samlas hos kungarna Nytt för perioden 1300–1750 var att allt fler bondehushåll lydde direkt under kungar som regerade över länder. De kunde ge byborna ett visst skydd mot skurkaktiga länsherrar.

Bönderna fick betala mer i skatt Men andra plågor kom i stället. Kungarnas stora arméer var kostsamma, liksom krigen. Bönderna fick bära de tyngsta bördorna i form av högre skatt eftersom adeln var skattebefriad.

Det här var tidens stora problem i Europa. Gång på gång växte sig statens utgifter så stora att folket, som pressades av de höga skatterna, inte hade råd och möjlighet att försörja sig. I värsta fall drabbades de av svält.

Gång på gång greps folk av panik och vrede när deras barn magrade och dog. Det var den främsta anledningen till tidens stora bondeuppror.

Klubbekriget var det största bondeupproret i Norden. Det flammade upp 1596 i den finska delen av Sverige. Många unga män hade tvingats lämna sina familjer för det långvariga kriget mot Ryssland. En av de blodigaste bonderesningarna, det så kallade jacqueriet (La Jacquerie på franska), utspelades i 1300-talets Frankrike under hundraårskriget. De tomma magarna drev folk ut på vägarna. Beväpnade tog de sig in i slott och tvingade adelsmännen att se på när deras hem plundrades och deras döttrar och hustrur våldtogs och mördades. Slott stacks i brand.

124

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

När röken lagt sig tog adeln hämnd. Deras kavalleri slaktade bondehären med stor hänsynslöshet. Denna grymhet levde kvar i minnet och gjorde att det franska folket inte vågade göra uppror igen förrän 1789, under franska revolutionen.

De egendomslösa Mot slutet av perioden 1300–1750 växte sig ojämlikheten allt större även bland jordbrukarna. Antalet storbönder ökade. De såg inte längre jordbruket som ett sätt att mätta magen utan som en väg att tjäna pengar och utöka sina marker och sin rikedom.

Det ledde till att allt fler småbönder fick gå ifrån sina gårdar och ta anställning som tjänstefolk, som drängar och pigor. De blev egendomslösa och ägde inte längre något utom sin egen arbetskraft. Deras tillvaro hade blivit osäkrare, vilket gjorde att rädslan och missnöjet växte.

Självstyrande städer – Hansan Från början lydde städerna under adliga länsherrar, men genom sin ökande rikedom och makt blev städerna självstyrande.

Ibland slog sig några starka städer samman i ett stadsförbund. Då fick de styrka att föra egen utrikespolitik och sätta upp egna arméer.

Ett exempel på ett sådant stadsförbund var Hansan, som behärskade handeln över Nordsjön och Östersjön särskilt under 1400-talet.

I kampen om handeln låg Hansan emellanåt i konflikt med några av de nordiska kungarna, bland andra Gustav Vasa.

Bergen

NORGE smör

oxar

pälsverk koppar järn

SVERIGE smör ost

kläde

London

Groningen

Kiel Stralsund Rostock Lübeck Wismar Hamburg öl

Münster Magdeburg Goslar Brygge Göttingen Köln

gäddor pälsverk Novgorod

Dorpat

spannmål Visby

Riga

bärnsten

timmer

spannmål

Königsberg Gdańsk

TYSKA ORDEN spannmål POLEN

tjära

lin

Kalmar

salt metallprodukter

FRANKRIKE

smör

Reval

Stockholm

DANMARK ull

lax

hudar

hampa hudar vax

LITAUEN pälsverk timmer

TYSK-ROMERSKA RIKET

Hansans utbredning cirka 1370. De viktigaste handelsrutterna och exportvarorna.

Några av de städer som tillhörde Hansan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

125

Envälde En skattehöjning kunde leda till svält för människor. Därför var de flesta kungar tvungna att samråda med de olika stånden innan man ökade skattetrycket. Annars hade Europas kungar makten att besluta om det mesta. Protester bedömdes som förräderi och bestraffades hårt.

Den här typen av statsskick när den största delen av makten är samlad hos en enda person kallas envälde.

Under 1600-talet var det en kamp mellan dessa enväldiga kungar och de medborgare som krävde att varje härskare måste dela sin makt med något slags riksdag.

I Frankrike och de flesta andra europeiska länder slutade kampen med en seger för de enväldiga kungarna. Det viktigaste undantaget var England.

Ludvig XIV var enväldig kung av Frankrike 1661–1715. Uttrycket ”Staten, det är jag” har ofta tillskrivits honom, men det har han förmodligen aldrig sagt. Uttrycket har ändå blivit en symbol för det kungliga enväldet.

Dubbelspel Även de enväldiga härskarna var tvungna att ha stöd från åtminstone någon grupp i samhället. Militären ställde sig ofta bakom enväldiga härskare. Annars krävdes hjälp från antingen de politiskt mäktiga stånden, adeln och prästerna, eller de lägre stånden, borgarna som var de penningstarka och bönderna som var mäktiga till antalet.

Sammanfattning @ I Sverige var befolkningen uppdelad i fyra samhällsgrupper som kallas stånd: adel, präster, borgare och bönder.

@ De rika storbönderna hade stort inflytande i ståndsriksdagen, där de fyra stånden var representerade.

@ Adeln var liten men mäktigast och adelsmännen var ofta rika och slapp betala skatt till staten.

@ De allra flesta människorna levde på landet och arbetade inom jordbruket.

@ Kyrkan var också mäktig och prästerna kom ofta, men inte alltid, från adliga familjer.

@ Med tiden blev allt fler jordlösa och fick arbeta som drängar och pigor.

@ Prästerna kontrollerade vad församlingsborna visste om kristendomen vid de så kallade husförhören.

@ Stadsförbundet Hansan hade stort inflytande.

@ Borgarna bodde i städerna och fick stort inflytande när många av dessa handelsmän och affärsmän blev rika.

126

@ I flera länder gjorde kungarna sig enväldiga.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

KAPITEL 4

Europa i en ny tid Ståndssamhälle och envälde Instuderingsfrågor 1. Kungen strävade efter att införa en enda lag för sitt rike, men den var inte lika för hela befolkningen. Berätta.

2. Sveriges befolkning var indelad i fyra olika samhällsgrupper (stånd). Vilka?

3. Hur stor brukade ett lands adel vara?

Varför var deras makt ändå så stor?

4. Förklara begreppet husbondevälde.

Hur såg det ideala husbondeväldet ut?

5. I pengasamhället klev borgarna alltmer fram som en stark samhällsgrupp.

Vilka yrken utövade de?

6. Vad var orsaken till borgarnas framgångar?

7. Tullarna ställde till problem för affärsmännen. Berätta.

8. Vilka anledningar fanns det för borgarna att känna sig orättvist behandlade i ståndsriksdagen?

9. Vad var majoriteten av Europas människor sysselsatta med?

10. Vad var skiftet och varför genomdrevs det?

11. Vad orsakade tidens bondeuppror?

12. Vad hette det berömda stadsförbund som under lång tid utövade stort inflytande på Sverige?

13. Vad menas med envälde?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Aktivitet 1: Kontinuitet och förändring – de fyra stånden Analysera och samtala 1. Skriv en kort sammanfattande text om de olika stånden i Sverige. Förklara varför de fanns samt vilka konsekvenser de fick för samhället.

2. Finns det adel, präster, borgare och bönder i dagens Sverige? Har de i så fall samma status?

3. Hur skulle du göra om du skulle dela in dagens samhälle i fyra grupper där människorna i varje grupp har liknande livsvillkor? Vilka grupper skulle du lägga till och ta bort?

Samtala med en klasskamrat om dina svar.

Aktivitet 2: Kontinuitet och förändring – makten samlas hos kungen Analysera och diskutera Läs texterna som finns under rubriken Makten samlas hos kungarna.

1. Vad är makt?

2. Vilka hade makt vid den här tiden?

3. Vilka har makt i dag?

4. Hur har makten förändrats över tid?

Vilka likheter och skillnader ser du?

5. Tror du att makten kommer att förändras i framtiden? Vilka kommer att ha makten?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

127

Bilden: Staden är full av liv. Människor i olika åldrar leker och arbetar. Målning från 1560 av Pieter Bruegel den äldre.

Folk och tro I det här avsnittet läser vi om hur livet såg ut på 1500-talet och 1600-talet.

Livet för människorna på den här tiden var mycket olika beroende på vilken samhällsklass de tillhörde. Det var till exempel olika om man var barn till en bonde eller om man var barn till en adelsman. Det var också skillnad om man bodde på landet eller i staden och om man var kvinna eller man.

Kristendomen dominerade samhället och människors liv.

Ord och begrepp Alkoholism är en sjukdom som innebär att man missbrukar och är beroende av alkohol, det vill säga man dricker så mycket öl, vin eller sprit att man får problem eller blir sjuk av det.

Allmosa betyder gåva till fattiga.

Avlat innebär i romersk-katolska kyrkan att man slipper den botgöring, alltså det straff, man egentligen skulle gjort för synder man begått.

Den som blev bannlyst uteslöts ur kyrkans gemenskap.

De tio budorden är korta regler i Bibeln som förklarar för människor hur de ska dyrka Gud och hur de ska leva.

Fähus är ett annat namn för ladugård, alltså en byggnad för nötkreatur (kor).

Möhippa är en fest som ordnas för en blivande brud av hennes väninnor strax före bröllopet.

Psalm är en benämning på en sång i Psaltaren eller i en psalmbok.

Svensexa är en fest som hålls för den blivande brudgummen av hans manliga vänner strax före bröllopet.

Tortyr är när en människa plågas och förnedras, exempelvis för att erkänna ett brott eller avslöja en hemlighet.

Ensamgård är en gård som ligger för sig själv och inte i en by.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

129

En kvinna och en man säljer bröd, ägg och kött på en marknad. Antagligen kommer produkterna från deras eget jordbruk. Målningen är gjord av nederländaren Pieter Aertsen, troligen omkring 1560.

Livet på landsbygden På landsbygden gick inte barn och ungdomar i skola. Deras liv präglades i stället av att de tillbringade dagen med de andra i hushållet. Alla åldersgrupper umgicks med varandra, men det var ett hårt liv där barn sattes i arbete tidigt och synen på uppfostran var sträng.

Fanns det tid över lekte barnen grupplekar som kull och ringlekar.

Leksakerna var få och hemgjorda.

Byn Livet i byarna hade inte förändrats så mycket sedan medeltiden, det vill säga under hundratals år. Folk levde i samma nära arbetsgemenskap ute på åkrarna och i stugorna. Det tunga arbetet avbröts av högtider och fester, på samma sätt som det firats under långa tider. Människor drack mycket brännvin, spelmännen spelade och människorna dansade.

Kyrkan försökte motverka det vilda festandet. Särskilt gällde det fester kring bröllopen som kunde vara i flera dagar med möhippor och 130

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

svensexor och vilda danser. Det var inte ovanligt med sprit i kyrkan under själva vigseln.

Man kan tycka att prästerna missunnade församlingsborna att ha roligt, men alkoholismen var utbredd och orsak till stort mänskligt lidande, inte minst inom familjerna.

Arnolfinis trolovning av den flamländske konstnären Jan van Eyck från 1434 porträtterar köpmannen Giovanni Arnolfini och hans brud Giovanna Cenami. Trolovning innebar löfte om giftermål.

Man och kvinna Mannen representerade hushållet utåt. Förutom arbetsuppgifterna vet vi ganska lite om mannens och kvinnans liv tillsammans. Vi vet att jämfört med dagens Sverige så umgicks kvinnorna och männen oftare var för sig. De hade olika sysslor. Samarbetet mellan kvinnorna byggde upp en kvinnogemenskap och männen samlades kring sina sysslor.

Här i Sverige fanns det dock ovanligt många ensamgårdar och på dem arbetade mannen och kvinnan närmare varandra, fast fortfarande med olika saker. Fähuset, mjölkningen och skötseln av korna sköttes av kvinnan, liksom en rad sysslor hemma och kring gården. Därför var det svårt att klara ett hushåll och ett jordbruk för den som blev änka eller änkling.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

131

En annan utmaning för många kvinnor var att klara skötseln av gården på egen hand om mannen kallades ut i krig, vilket i Sverige var vanligt förekommande framför allt under 1600-talet och början av 1700-talet.

Synen på manligt och kvinnligt skilde sig åt mellan olika länder, områden och befolkningsgrupper, precis som i dag. På en del platser hade kvinnan betydligt lägre status än mannen. Hon skulle inte uttala sig i onödan och alltid foga sig efter mannens vilja.

Om vi ser till Europa på 1600-talet hade kvinnorna i de holländska städerna betydande rättigheter. Flickorna utbildades för att kunna driva familjefirman om maken var bortrest eller dog. Tonåriga flickor hade en frihet som förvånade många utlänningar.

Jeanne d’Arc – från bondflicka till helgon Jeanne d’Arc var en ung fransk bondflicka som växte upp under hundraårskriget mellan Frankrike och England, som varade mellan åren 1337 och 1453. I början av 1400-talet var engelsmännen framgångsrika och dominerade de norra delarna av Frankrike.

Jeanne d’Arc ville rädda Frankrike ur den svåra situationen. Hon sade sig få uppenbarelser från Gud, som gett henne i uppdrag att befria staden Orléans från engelsmännen och kasta ut dem från Frankrike.

Tronföljaren lyssnade på henne och tilldelade henne soldater trots att hon var kvinna. Hon blev en hjälte bland de franska soldaterna och lade seger till seger. År 1430 tillfångatogs hon av engelsmännen och brändes på bål, anklagad för att vara häxa. År 1920 helgonförklarades hon av påven.

Jeanne d’Arcs liv och öde har blivit film flera gånger. Här spelas hon av Milla Jovovich i filmen Jeanne d’Arc från 1999.

Den omyndiga kvinnan Lagarna gav i varje fall tydliga besked. Kvinnorna var omyndiga. Först var papporna deras målsmän, sedan deras makar. Bara som änka var kvinnan myndig, men då var hennes situation oftast så svår att den nya friheten bara fanns på papperet. Statistiken över alla ensamma kvinnor på fattighusen talar sitt tydliga språk. Som ensam kvinna var det svårt att försörja sig.

Därför betydde giftermålet oerhört mycket och släkten vaktade noga sina flickors heder och goda rykte. Deras beteende fick inte försämra deras chanser på äktenskapsmarknaden. Bröder eller andra släktingar följde ofta med som så kallade förkläden åt flickorna när de var ute på resa. Det skedde både av omtanke och av rädsla att tvingas försörja ogifta kvinnliga släktingar.

132

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Några förnäma personer från adeln roar sig med att leka blindbock. Alla är klädda i senaste mode. Målning från början av 1700-talet av den franske konstnären Nicolas Lancret.

Livet i överklassen Livet på det kungliga hovet, bland adeln och även de rikaste borgarna såg helt annorlunda ut. Bland dem hade det uppstått en rik nöjeskultur med litterära salonger, teater-, opera- och konsertföreställningar. Överklassen såg hela tiden fram emot nya musikaliska sensationer från de stora kompositörerna. De förväntade sig nyheter och förändringar i livet.

Klädmodet växlade ofta och det gick mode även i hur man skulle uppföra sig.

Adligt förakt Borgarna fick högre status när de fick mer pengar. Då blev adeln ännu mer överlägsen i sitt beteende. Adeln ville inte likna borgarna, tvärtom.

Att sälja och framställa varor ansågs vara fult. Pengar var löjeväckande såvida man inte var adlig. Adeln lade ner mycket tid på att lära sig bedöma konst, teater och vin på ett sätt som var överlägset övriga samhällsklasser.

Den adliga kroppen skulle vara smidig och finlemmad i jämförelse med det kroppsarbetande folkets grova och klumpiga kroppar. Det genomsyrade modet på 1600-talet och 1700-talet. Midjan skulle vara trådsmal, ryggen rak och bröstet högt. Männen bar knäbyxor som visade deras vader. På huvudet bars vit peruk, både av män och av kvinnor.

Kvinnor snörde korsetter kring livet. Den smala midjan framhävde höfterna och brösten. Priset var magplågor och svimningar och i värsta fall skador och missformningar av bröstkorg och höfter.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Prinsessan Sofia Magdalena av Danmark gifte sig 1766 med arvprins Gustav, som senare blev Gustav III. Här är hennes magnifika bröllopsdräkt.

133

Så här kan det ha sett ut när Johann Gutenberg inspekterade det första provtrycket gjort med lösa typer i hans tryckpress.

Boktryckarkonsten och Johann Gutenberg På 1400-talet revolutionerade tysken Johann Gutenberg tryckerikonsten genom att trycka böcker med lösa typer, det vill säga en liten stämpel av metall för varje skrivtecken. Nu gick det att kombinera vilka bokstäver som helst och sedan plocka isär dem igen och använda typerna för nästa arbete.

För första gången gick det att massproducera böcker. Texter blev lättillgängligare och framför allt billigare. Kunskapsnivån höjdes avsevärt och kritiskt tänkande underlättades. Det tryckta ordet blev ett politiskt kampmedel. Martin Luthers protestantiska stridsskrifter kunde nu strömma ut till vanligt folk.

Vid 1400-talets slut fanns tvåhundra tryckpressar i Europa, varav sextio i Tyskland.

Det tryckta ordet kom att få störst genomslag i Västeuropa, där läsoch skrivkunnigheten var större än i Östeuropa. Mot mitten av 1700-talet kunde ungefär hälften av alla svenskar läsa.

134

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Kristendomen På den här tiden var många människor övertygade om att deras öden vilade i Guds händer. Det var en självklar gudstro.

Kyrkan var en av de viktigaste samlingsplatserna i samhället. I den träffades folk med jämna mellanrum, både för att be till Gud och för att utbyta lite skvaller. Prästerna var mycket betydelsefulla personer.

Kristendomen lärde ut en kärleksfullare människosyn än den gamla icke-kristna. Samtidigt var kyrkans män präglade av sin uppväxt och tidens hårda människosyn. De tänkte sig Gud som strängare än vad kristna gör i dag. Prästerna försökte skrämma människorna från att göra dumheter. Gång på gång berättade de om domens dag då Jesus Kristus skulle återvända till jorden och döma allt levande till evig lycka eller evig plåga.

Ingen religionsfrihet I Västeuropa och här i Nordeuropa härskade påven och den katolska kyrkan. Påven hade inrättat inkvisitionsdomstolar där man dömde människor som hade tankar som inte stämde med Bibeln eller kyrkans lära.

Under rättegången fick tortyr användas och det strängaste straffet var döden. Det kan tyckas ha varit ett märkligt sätt att sprida ett kärleksbudskap på, men man får inte glömma att det före kristendomens spridning i Europa inte ens funnits en tanke på att människor hade samma värde.

Den tanken hade nu slagit rot.

Kalkmålning från 1400-talet i Täby kyrka. Målningen visar hur döden spelar schack med en rik man.

Den visar att alla ska dö en dag.

Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig.

Kyrkan splittras Under 1500-talet uppstod en proteströrelse som ledde till att den katolska kyrkan splittrades. I Tyskland, England, Schweiz, Norge, Danmark och Sverige uppstod så kallade protestantiska kyrkor. Majoriteten av dem lydde under sitt lands kung. Det låg i tiden. Kungarna hade ju blivit starkare och skaffat sig ökad kontroll över länder och furstendömen.

Händelsen när de nya kyrkorna bröt sig ur den månghundraåriga påvekyrkan har blivit känd som reformationen. Ordet reformation betyder ’förnyelse’, ’förändring’ och att ge något en ny form.

Martin Luther hade i början av 1500-talet sett att människor köpte avlatsbrev. Det var ett slags förlåtelsebrev som innebar att man behövde tillbringa mindre tid i skärselden innan man fick komma till himlen.

Människor kunde därför spendera sina sista pengar på ett sådant brev.

Luther hittade inget stöd för de här breven i Bibeln och inte heller för att det skulle finnas en påve. Hans kritik mot kyrkan ledde till att han hotades med bannlysning, men Luther gav inte vika för påtryckningarna. Han förklarades fredlös, det vill säga han hade inte längre rättsligt skydd, men han fick skydd hos Fredrik den vise, som var furste av Sachsen.

För att människorna skulle kunna ta del av Bibelns budskap ville Luther att den skulle finnas tillgänglig på folkets eget språk. Han översatte Bibeln till tyska, skrev mängder av psalmer och förklarade de tio NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

evangelisk-lutherska kyrkor reformerta kyrkor anglikanska kyrkan Reformationens spridning i mitten av 1500-talet. Den evangelisklutherska reformationen inleddes i de nordtyska områdena i början av 1500-talet och spreds till Norden i mitten av århundradet.

Den reformerta reformationen började i Schweiz på 1520-talet och spreds snabbt till Frankrike.

Den anglikanska reformationen leddes av den engelske kungen Henrik VIII från 1530-talet.

135

Enligt traditionen spikade Martin Luther 1517 upp 95 teser, påståenden, om avlatsbreven på slottskyrkans port i Wittenberg för att diskutera dem. Hans teser spreds snabbt och många andra började kritisera kyrkan. Det ledde så småningom till reformationen.

budorden med enkla ord. När människor inte längre trodde att de behövde katolska kyrkan för att nå frälsning tappade den en del av sin makt.

Många furstar i Europa var trötta på att få sin makt begränsad av påven, och därför kunde Luthers idéer få spridning. Furstarna tog över rollen som makthavare över det kyrkliga i deras respektive områden och kunde bli mer självständiga.

Reformationen fick alltså genomslag på tre områden. På det religiösa området eftersom den ändrade människans förhållande till sin religion.

På det samhälleliga området eftersom den minskade makten hos kyrkan och prästerna. Sist men inte minst på det intellektuella området eftersom Luther fortsatte traditionen med empiri som startat i och med den vetenskapliga revolutionen. Kunskapen ska enligt Luther baseras på erfarenhet och religionen ska baseras på det som står i Bibeln.

En annan viktig person under reformationen var Jean Calvin (1509– 1564). Han skapade ett protestantiskt område i den schweiziska staden Genève, där han också så småningom blev ledare.

Under riksdagen i Västerås 1527 bestämdes att Guds ord skulle predikas på svenska.

Gustav Vasa, till höger i bilden, och hans män lyssnar till Olaus Petri som brukar kallas Sveriges reformator. Oljemålning av C.G. Hellqvist från 1883.

Den svenska reformationen Vid 1500-talets början hade alla svenskar varit katoliker. Hundra år senare var enbart den lutherska kristendomen tillåten. I en lag från 1734 sades att alla svenskar som avföll från den lutherska tron skulle landsförvisas.

136

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Kung Gustav Vasa låg bakom den svenska reformationen. Hans stora skulder var den bakomliggande orsaken till att kungen bröt med påven. Gustav Vasa behövde kyrkans skatter och egendomar. Dessa beslagtogs och pengar kunde flöda in i den tomma statskassan.

En svensk översättning av Bibeln gavs ut. Det innebar ett genombrott för det svenska skriftspråket. Tidigare hade det mesta skrivits på latin.

Nya tider Fram till nu hade kyrkan färgats av adelns samhällssyn. Idealet för den religiösa människan var munken och nunnan som drog sig undan samhället för att finna frid hos Gud, men Luther sa att Gud ville se alla kristna arbeta som vanligt folk. Luther kände sig främmande för de mäktiga adelsmännen som ansåg det fint att inte behöva slita för brödfödan.

Dessa borgerliga tankar slog igenom alltmer.

Det var nya tider. Nya vetenskapliga upptäckter gjordes dessutom som på sikt skulle förändra människornas världsbild.

Sammanfattning @ Livet på landsbygden hade inte förändrats mycket sedan medeltiden.

@ Gutenbergs förbättringar av boktryckarkonsten fick stor betydelse.

@ Män och kvinnor hade olika arbetsuppgifter och även barnen arbetade från tidig ålder.

@ Under 1500-talet splittrades katolska kyrkan, en händelse som kallas reformationen.

@ Kvinnor var inte myndiga med undantag för änkor.

@ Martin Luther var kritisk till kyrkans handel med avlatsbrev och ansåg att Bibeln skulle översättas till folkets eget språk.

@ För adeln var det viktigt att skilja sig från ”vanligt folk”, vilket bland annat syntes i modet. @ Religionen var viktig för människorna och kyrkan var dels en viktig samlingsplats, dels en mäktig kraft i samhället eftersom det inte fanns någon religionsfrihet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

@ I Sverige låg Gustav Vasa bakom att Sverige övergick till protestantismen.

137

KAPITEL 4

Europa i en ny tid Folk och tro Instuderingsfrågor 1. Vad präglade livet på landsbygden och i byar under tiden efter medeltiden fram till 1700-talet?

2. Varför ville prästerna motverka det vilda festandet vid högtider och fester?

3. Hur skilde sig mansrollen och kvinnorollen i det dagliga livet?

4. Vilka särskilda rättigheter hade kvinnorna i de nederländska städerna på 1600talet?

5. Berätta om överklassens nöjen.

6. Varför var adelns kroppsideal så långt ifrån den vanliga människans utseende?

Aktivitet 1: Fattigdom förr och i dag Analysera och diskutera Läs texten under rubrikerna Livet på landsbygden och Livet i överklassen och svara på frågorna: 1. Var landsbygdsborna fattiga?

2. Vilka hade gott om pengar?

3. Vilka för- och nackdelar finns det med att ha helt skilda arbetsuppgifter för män och kvinnor? Varför uppstår sådana arbetsdelningar?

4. Vad tycker du om systemet med så kallade förkläden för unga kvinnor? Är det ett sätt att ta ansvar eller ett sätt att förtrycka?

Jämför dina svar med en klasskamrats och diskutera sedan tillsammans hur det ser ut i Sverige i dag.

1. Vad menas med fattigdom? Finns det bara en sorts fattigdom som betyder att man inte har några pengar? Eller finns det andra sorter också?

2. Hos vilka grupper i samhället finns fattigdom i dag? Jämför med den fattigdom som fanns förr.

3. Vilka har gott om pengar i dag? Jämför med de som hade mycket pengar förr.

4. Var det större skillnader mellan rika och fattiga förr jämfört med hur det ser ut i dag?

138

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Aktivitet 2: Bildanalys – fattigdom Analysera Titta på bilden En fattig familj får allmosor från 1648. Är teckningen en bra källa till kunskap om hur fattiga familjer hade det under 1600-talet?

Innan du svarar på frågan, fundera kring detta: 1. Är teckningen från samma tid som den beskriver?

2. Är teckningen saklig och neutral eller partisk och spelar på våra känslor?

3. Vet du vem som har gjort teckningen?

4. Är det en kopia eller ett original?

Om svaren är nej eller om du är osäker på svaren så kan du fundera på om källan är trovärdig.

Finns det någon annan fråga du kan ställa som gör teckningen till en trovärdig källa?

Exempelvis: Är teckningen en bra källa till kunskap om hur fattiga familjer hade det 1648 i just denna stad?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

En fattig familj får allmosor, teckning av Rembrandt från 1648.

139

Bilden: Tre av de viktigaste upptäckarna, från vänster Fernão de Magalhães, Vasco da Gama och Christofer Columbus.

De stora upptäckarna De långa sjöresornas tid inleddes mot slutet av 1400-talet. De som ledde utvecklingen var portugiserna och spanjorerna. Om de fann en annan handelsled till Asien än den över Medelhavet skulle de få chansen att konkurrera ut de italienska handelsstäderna samt Osmanska riket.

Ord och begrepp Epidemi kallas det när många människor i ett område under kort tid blir sjuka i samma sjukdom.

Osmanska riket var ett rike i nordvästra Mindre Asien som uppstod omkring år 1300 och fanns till 1923.

Handling är ett skriftligt dokument som kan användas som bevis för att något förhåller sig på ett visst sätt.

Plantage är en jordegendom, ofta i ett tropiskt land, där man odlar till exempel bomull, tobak eller kaffe i stor skala.

Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet.

Tribut var en sorts skatt som en makthavare kunde kräva från till exempel en fiende som besegrats.

Kontinent kallas var och en av de stora landmassorna på jorden och de öar som omger dem.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

141

Världskarta tryckt 1482, gjord efter den grekiske geografen Ptolemaios, som levde på 100-talet efter Kristus. Indiska oceanen är här ett innanhav och man kan inte segla till Asien.

Jakten på sjövägen till Indien Indien – landet som lockade Ett genombrott skedde när portugisen Bartolomeu Dias lyckades segla ända ner till Afrikas sydspets och runda den. Året var 1488.

Vid samma tid drömde även Christofer Columbus om att finna en ny väg till Indien. Men hans idé var att segla västerut i stället för runt Afrikas sydspets och vidare österut. I gamla grekiska skrifter hade Columbus funnit stöd för att jorden var rund, men han hade underskattat dess omkrets.

För att förverkliga sin dröm behövde han dock någon som satsade pengar på det fantastiska företaget. Till slut fick han det spanska kungaparet att betala för hans expedition.

Columbus landstiger 1492 kunde Christofer Columbus avsluta sin första långa resa med att landstiga på Bahamas, Kuba och Hispaniola.

Han var övertygad om att han hade kommit till Indien och kallade därför öarna Västindien och invånarna ”indianer”.

142

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Inga av urfolken i Amerika har kallat sig själva indianer. Men i Sverige och många andra länder har ordet använts fram till våra dagar. Numera anses det olämpligt att använda ordet indianer. I stället bör man använda de enskilda folkens namn eller tala om Amerikas urbefolkning.

I filmen 1492 – Den stora upptäckten spelar den franske skådespelaren Gérard Depardieu Christofer Columbus när han för första gången träffar urbefolkningen efter landstigningen i Amerika.

En sak visste Columbus dock inte om: att han av misstag upptäckt en för européerna helt okänd kontinent, Amerika.

Vi säger ofta att européer ”upptäckte” andra delar av världen, men det är egentligen felaktigt. Det levde ju redan människor i till exempel Amerika och därför var kontinenten redan upptäckt.

Under resan menade Columbus sig ha gjort en annan upptäckt. I ett brev till kung Ferdinand och drottning Isabella av Spanien skrev Columbus: ”Jag har nu sett så mycken oregelbundenhet att jag kommit till en annan slutsats beträffande jorden, nämligen att den inte är klotrund så som den beskrivits utan mer liknar ett päron…” Även i det fallet hade Columbus fel. År 1498 fullföljde portugisen Vasco da Gama det som Bartolomeu Dias påbörjat. Han seglade runt Afrika och hela vägen till Indien.

Medelhavsländernas dominerande ställning inom Europas fjärrhandel var bruten. Länderna vid Atlanten anade nya möjligheter.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

143

Ny mat Många av de grödor som urbefolkningen i Amerika länge hade odlat fanns inte i Europa. Nu fördes många av de grödorna till Europa, där de blev vanliga i matlagningen. Några exempel är potatis, majs, tomat, bönor, kakao och tobak.

Från öar i södra Asien kom kryddor som snabbt blev populära i Europa, till exempel muskot, kryddnejlika och kanel.

1. Marco Polo Kina 1271–1295

2. Muhammad Ibn Battuta Kina, Indien och Västafrika 1325–1353

4

3. Zheng He Asien och Afrika 1405–1433

7 5 1 4 6 2

4. Christofer Columbus Amerika 1492–1504

2 3 5 6

7

Kakaofrukt och kakaopulver.

5. Vasco da Gama Indien 1497–1503

6. Fernão de Magalhães världen runt 1519–1521

7. James Cook Stilla havet 1768–1771

Karta över några upptäckares resor. De här resorna banade väg för nya handelsvägar. På kartan visas bara engelsmannen James Cooks första resa 1768–1771. Han gjorde därefter flera resor till många delar av världen.

Amerika

Européerna tog med hästar, kor, grisar, får och getter till Amerika.

Det enda djuret som de sedan tog med tillbaka till Europa var kalkonen.

144

Columbus ville aldrig förstå att han stött på en ny kontinent, men det ena beviset lades till det andra.

Amerigo Vespucci upptäckte det jättestora fastlandet söder om västindiska öarna.

Senare banade sig spanjoren Vasco Núñez de Balboa genom djungeln vid Panamanäset och tog sig upp på en bergstopp. Därifrån syntes havet glittra borta i väster – Stilla havet, ett hav som ingen europé sett förut.

Helt klart var det fråga om en ny världsdel och den fick namnet Amerika efter Amerigo Vespucci, vars namn blivit känt genom de populära böckerna om hans äventyr.

En helt ny världsbild tog form. Det är en myt att alla under medeltiden trodde att jorden var platt, men efter upptäcktsfärderna stod det en gång för alla klart att jorden var rund och att den inte var en stor sammanhängande landmassa utan att större delen av dess yta täcktes av hav.

På 1500-talet framställde flamländaren Gerardus Mercator en världskarta som ritats utifrån jordens klotform och därmed blev den första som gick att navigera efter, alltså genom att mäta position och färdriktning ute på havet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Maktskifte och utvandring Guld och silver flödade också från Amerika till Spanien och ändrade maktbalansen mellan Europas länder.

Människor som hade svårt att försörja sig i Europa emigrerade till den nya världsdelen. Där fanns mark som ingen tycktes äga. Urbefolkningen hade ju inga juridiska handlingar som styrkte rätten till deras land.

Katastrof för urbefolkningen De vitas ankomst till Amerika var en katastrof för urbefolkningen.

Hundra år efter Columbus resor över Atlanten hade Sydamerikas urbefolkning minskat från 20 miljoner till 1,5 miljoner. Tiotals miljoner hade dött en för tidig död: stuckits ner i strider, avlidit av det hårda arbetet i de vitas gruvor och på deras plantager eller drabbats av dödliga sjukdomar.

När de första spanska erövrarna tågade upp genom sydöstra Nordamerika 1540 mötte de öde boplatser, tomma byar och övergivna läger.

Spanjorernas mikroorganismer hade nått platsen och dödat dess invånare långt innan spanjorerna själva satte sin fot där.

Nordamerika beboddes antagligen av mer än 10 miljoner människor före européernas kolonisering, inte bara 1 miljon som det länge stod i historieböckerna.

Mycket av inkafolkens rikedomar av guld och silver smältes ner. Ädelmetallerna gjorde Spanien till en stormakt. Här en lama, en alpacka och en kvinna i silver.

Målningen visar hur conquistadoren Francisco Pizarro och hans män tog Atahualpa som fånge 1532. Atahualpa var den sista stora härskaren över inkariket, som låg i västra Sydamerika.

Staden Potosí i nuvarande Bolivia uppstod efter upptäckten av silverfyndigheter 1544 och utvecklades snabbt till Nya världens största och rikaste stad. När silvret började ta slut efter 1650 gick Potosí dock lika hastigt tillbaka. Målning från 1758.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

145

Slutet på urfolkens högkulturer Européernas ankomst till Amerika innebar slutet för urbefolkningens samhällen: inkariket, aztekriket och mayakulturen.

Rikenas undergång var en tragedi och européernas grymhet fruktansvärd. Vi kommer aldrig att få veta hur dessa kulturer kunde sett ut om de fått fortsätta utvecklas. Urfolken fick i stället leva sina liv i skuggan av de mäktiga erövrarna från Europa och deras kultur.

Nordamerika Den nordamerikanska urbefolkningen började trängas undan och förföljas på allvar under 1800-talet, i takt med att europeiska nybyggare flyttade västerut. Flera urfolk krigade mot européerna in i det längsta, bland annat folken apacher, siouxer och irokeser. En berömd krigsledare var Red Cloud, som ledde oglalasiouxerna.

Medan Sydamerika och Centralamerika i huvudsak erövrades av spanjorer och portugiser tog engelsmän och fransmän den nordamerikanska urbefolkningens område. I många fall hade folkgrupper fört krig mot varandra.

Stridigheterna fortsatte under till exempel sjuårskriget 1756–1763, som bland annat utkämpades i Nordamerika mellan fransmän och britter. Nu allierade sig urfolken med antingen fransmännen eller britterna.

Oavsett om urfolken var på segrarnas eller förlorarnas sida drevs de bort från sina gamla bosättningar.

De vita fortsatte förfölja urbefolkningen under stora delar av 1800talet. De gamla kulturerna i Nordamerika trängdes tillbaka och en ny amerikansk kultur skapades.

Sammanfattning @ I slutet av 1400-talet genomförde européer flera stora upptäcktsresor med målet att hitta en sjöväg till Indien. @ Christofer Columbus nådde Amerika 1492, men trodde själv att han kommit till Indien. @ Vasco da Gama blev 1498 den förste att nå Indien genom att segla runt Afrika.

@ De amerikanska högkulturerna gick under, befolkningen förslavades och miljontals människor dog av våld eller av sjukdomar som européerna fört med sig. @ I Nordamerika var det främst engelsmän och fransmän som från 1600-talet och framåt trängde undan urbefolkningen.

@ På 1500-talet koloniserades Sydamerika och Centralamerika av Spanien och Portugal.

146

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Pesten drabbade Europa första gången 1347. Den återkom sedan med jämna mellanrum fram till början av 1700-talet. Då försvann pesten förmodligen för att befolkningen blev immun. På bilden begravs offer för digerdöden i Norge.

Sjukdomar Många smittsamma sjukdomar utvecklades genom människors kontakt med husdjur och boskap. Mässling är besläktad med boskapspest, smittkoppor med kokoppor och tuberkulos har också sitt ursprung hos nötkreatur.

Svin har bidragit med influensa och kikhosta.

Inget av dessa djur fanns i Amerika och det gjorde därför inte heller några av de sjukdomar som härrörde från dem. Urbefolkningen saknade immunförsvar mot de sjukdomar som européerna förde med sig över havet. De klarade sig också dåligt mot bakterier som fördes med slavarna från Afrika.

Historiens stora epidemier har ofta orsakat större dödstal än de flesta krig. Så var det i urfolkens Amerika och så var det så sent som

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

efter första världskriget i början av 1900-talet.

Då skördade spanska sjukan mellan 50 miljoner och 100 miljoner liv, att jämföra med de 9 miljoner som avled i kriget.

Den mest omskrivna sjukdomen i historien är digerdöden. Det var en pest som från 1347 drabbade Europa. Fyra år senare hade den skördat 25 miljoner offer.

Att pesten blev så våldsam berodde faktiskt på att pengasamhället hade börjat knyta samman olika landsdelar, länder och världsdelar med varandra. En ny ekonomi hade sprängt gränserna. Handelsmän och mattransporter förde smittan vidare från land till land. Européerna drabbades av lungpest och böldpest som uppkommit i Asien.

147

KAPITEL 4

Europa i en ny tid De stora upptäckarna Instuderingsfrågor 1. Vilka europeiska länder var först med att ge sig ut på långa upptäcktsresor?

2. Gerardus Mercator utarbetade något mycket viktigt. Vad? 3. Vilken roll spelade guldet för de upptäcktsresande?

4. Ge en kortfattad beskrivning av hur stor katastrof de vitas ankomst var för urbefolkningen.

5. Nämn några amerikanska högkulturer som utplånades.

6. Varför dog så många urfolk av de sjukdomar de vita förde med sig?

7. På vilket sätt hörde pesten samman med ekonomiska framsteg?

Aktivitet 1: Dagboksanteckningar från en upptäcktsresande Fördjupning Föreställ dig att du är en upptäcktsresande.

Du har åkt till ett land med ett skepp. Nu skriver du i din dagbok om dina upplevelser. I dagboksanteckningarna ska det finnas med: 1. I vilket land du befinner dig. Välj mellan: Nordamerika Sydamerika Kina Indien 2. Vilket år det är.

3. Hur det ser ut på platsen.

4. Vilka bor på platsen? Finns det urbefolkning?

5. Vad har du gjort under den tid du var i landet?

6. Har landet några rikedomar, till exempel guld eller andra värdefulla metaller?

Tips! Använd alla dina kunskaper du har fått i avsnittet.

148

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Aktivitet 2: Historiebruk – upptäckare eller förtryckare? Firande av Columbusdagen Analysera och diskutera I många delar av Sydamerika och Nordamerika firas Columbusdagen till minne av Christofer Columbus landstigning på den amerikanska kontinenten 12 oktober 1492. I USA är Columbusdagen en nationell helgdag som firas andra måndagen i oktober. Firandet är särskilt viktigt för många amerikaner med italiensk bakgrund.

Columbus var nämligen från Genua i norra Italien.

Columbusdagen är dock mycket omdiskuterad. Den amerikanska urbefolkningen, men även andra, är kritiska till en helgdag som firas till minne av en händelse som ledde till en katastrof för urfolken. Aktivister har kallat firandet för ”ett högtidlighållande av ett folkmord”.

Protester mot firandet har lett till konflikter i många amerikanska städer. Många försvarar Columbusdagen eftersom den är ett sätt att visa stolthet över sitt italienska ursprung. Men det finns också italiensk-amerikaner som tar avstånd från firandet av helgdagen och säger att det inte finns något av italiensk kultur i att fira att en kontinent ockuperades och urfolkens kulturer förintades.

På vissa ställen i USA firar man Urbefolkningarnas dag i stället för Columbusdagen.

Andra har bytt namn på helgdagen till Italian-American Heritage and Culture Day (ungefär ’Italiensk-amerikanska kulturarvsdagen’).

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Svara på frågorna: 1. Vilka är argumenten för att man ska fira Columbusdagen?

2. Varför bör man inte fira Columbusdagen?

3. Vems historia är det egentligen man firar?

Bör man ändra till en urfolksdag i stället?

Motivera ditt svar.

4. Texten på plakatet på bilden nedan lyder ”Stulen kontinent sedan 1492”. Vad tror du demonstranterna menar med det?

Jämför dina svar med en klasskamrats och diskutera dem tillsammans.

En kvinna protesterar mot Columbus Day i Los Angeles, USA, 2014.

149

Bilden: Slavar som plockar bomull på bomullsfälten i Savannah i den amerikanska delstaten Georgia. Även barn tvingades arbeta under svåra förhållanden.

Slavhandel Efter att Christofer Columbus kommit till Västindien 1492 började först spanjorer och portugiser och senare fransmän och engelsmän kolonisera de amerikanska kontinenterna.

Européerna startade stora plantager där det odlades socker, tobak och bomull. Dessa råvaror var mycket eftertraktade i Europa. Men det krävdes mycket arbetskraft. Européerna försökte till en början använda urfolk som slavar till sockerrörsodlingarna i Sydamerika och Västindien men de flesta dog. Då skaffade de i stället slavar från Afrika.

Ord och begrepp Abolitionism var ett motstånd mot slaveriet som började växa fram under senare delen av 1700-talet.

Koloni är ett land eller område som styrs av ett annat land.

Plantage är ett stort jordbruk där man odlar en enda gröda som man sedan säljer.

Slaveri innebär att en person inte är fri utan tillhör en annan person.

Triangelhandeln är ett ord för handeln över Atlanten under 1600-talet och 1700-talet.

Urfolk är en folkgrupp som fanns först på en plats.

Råvara är ett ämne som finns i naturen och som används som material till något som man tillverkar.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. | Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

151

Gravyr från cirka 1830 som visar en karavan med kedjade slavar som förs från Afrikas inre till kusten för vidare transport till Amerika.

Handel med människor De europeiska erövringarna i Amerika resulterade i stora ekonomiska vinster. Många av dem som bedrev handel längs sjövägarna mellan Europa, Afrika och Amerika blev förmögna, men handeln hade en mörk sida, nämligen handel med människor.

Till en början var det Portugal som stod för det mesta av slavhandeln över Atlanten. Så småningom gav sig även spanjorer, britter och fransmän in i slavhandeln. Handelsmän köpte människor i Afrika. De köpte dem från afrikanska hövdingar, europeiska slavjägare och arabiska handelsmän. De betalade slavinköpen med allt från tyger till glaspärlor och vapen.

Ledare för europeiska stater hade ingått avtal med lokala afrikanska härskare om ensamrätten att få köpa slavar. Slavhandel i Afrika var inget nytt. Afrikaner hade haft andra afrikaner som slavar och araberna hade länge handlat med slavar. Afrikanska härskare hade skickat ut slavjägare och människorna hade fångats som djur. Många gånger hade de skilts från sina familjer. Hårdhänt stuvades de in i trånga lastutrymmen. De fick sova i sin egen avföring och sina spyor. Väl framme i Amerika fick de ofta nya namn. Deras gamla jag var inte betydelsefulla i ett land där de skildes från sin kultur och sin historia.

152

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Triangelhandeln När slavarna kom fram till Amerika granskade köpare på slavmarknader om deras nakna kroppar såg ut att duga för arbetet på plantagerna. De afrikanska slavarna hade klätts av sitt människovärde. Många begick självmord, men de flesta valde trots allt att leva vidare.

När fartygen lastat av sin mänskliga last fylldes de med amerikanska råvaror och produkter som fraktades till Europa. Efter att fartygen tömts på de amerikanska varorna fick de en ny last i form av pärlor, sprit,

Slavskeppen delades in i trånga, smala lastrum så att de skulle kunna transportera så många slavar som möjligt och ge största möjliga vinst. Fruktansvärda, ohygieniska förhållanden gjorde att mellan en och två tredjedelar av slavarna dog under resans gång.

Varje skepp transporterade hundratals slavar, som var kedjade vid sina britsar så att de knappast kunde röra sig. Här en ritning som visar hur man skulle lasta skeppet för att få plats med så många slavar som möjligt.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

153

tyger och andra varor som var handelsvaror i Afrika, där de fungerade som betalning till lokalbefolkningen för nya slavar, som skeppades till Amerika, och så vidare. Under de 300 år som den så kallade triangelhandeln pågick fördes över 20 miljoner afrikaner från sina hem.

Triangelhandeln

råvaror (tobak, socker, bomull)

STORBRITANNIEN

Europa

Nordamerika

Atlanten

färdiga varor (tyg, vapen, järn)

VÄSTINDIEN

slavar

Afrika

BRASILIEN

Sydamerika

Handeln med slavar, råvaror och färdiga varor över Atlanten gick i en trekant mellan världsdelarna. Därför har denna handel kallats triangelhandeln.

Slavsamhälle i USA I USA utvecklades på 1800-talet världens största slavsamhälle med ungefär 4 miljoner slavar, främst i söder. Även där behövde man arbetskraft till plantager, men man odlade främst bomull och inte sockerrör som i Västindien. Många av slavarna bildade familj och skaffade barn som också blev slavar. Varje familj brukade bo i en enkel timmerstuga på plantagen. Många slavar i USA var alltså barn eller barnbarn till slavar och kom inte direkt från Afrika.

I dag räknar man med att det finns omkring 40 miljoner invånare i USA som har sitt ursprung i Afrika.

154

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Den svenska slavhandeln Även Sverige deltog i triangelhandeln. Under några få år i mitten av 1600-talet hade svenskarna en koloni i dagens Ghana i Afrika och 1784–1878 ägde Sverige ön Saint-Barthélemy i Västindien. Det svenska Västindiska kompaniet handlade också med slavar.

Den svenska slavhandeln var dock inte alls så omfattande som de stora kolonialmakternas. Forskarna bedömer att svenskar deltog i att transportera sammanlagt mellan 8 000 och 10 000 fångar från Afrika till Västindien. Däremot behandlades slavar och andra svarta människor lika brutalt på Saint-Barthélemy som i andra länders kolonier. Från 1813 började slavhandel förbjudas i Sverige men på Saint-Barthélemy var slaveri tillåtet till 1847.

Hamnmotiv från Gustavia på Saint-Barthélemy. På kajen syns bland annat kedjade slavar och på höjden ett fort med en svensk flagga.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

155

Motstånd mot slaveriet Under lång tid var slaveri något som var ”självklart”. I slutet av 1700-talet började människor kräva att staterna skulle förbjuda slaveri och slavhandel. Motståndet mot slaveri kallades abolitionism. Abolitionisterna tyckte att slaveriet var ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I USA var slaveri en av de frågor som ledde till amerikanska inbördeskriget.

På 1800-talet förbjöd de flesta länder i Europa och Amerika först slavhandel och sedan slaveri.

Frederick Douglass föddes som slav men lyckades som ung fly från sin ägare. Han blev sedan den första betydande ledargestalten i motståndet mot slaveriet som själv var svart. Han propagerade också för kvinnornas rättigheter.

Även Harriet Tubman föddes som slav.

Efter att hon själv rymt hjälpte hon andra slavar till frihet i Kanada. Hon var en viktig person i kampen mot slaveri och rasism.

Sammanfattning @ De europeiska erövringarna i Amerika gav stora vinster men rikedomen byggdes delvis på slavhandel. @ Slavar köptes i Afrika och skeppades under omänskliga förhållanden till Amerika, där de tvingades arbeta på plantager. @ Eftertraktade råvaror som bomull, tobak och socker transporterades till Europa. @ Färdiga varor skickades med fartygen till Afrika, där de användes för att köpa nya slavar.

156

@ Denna handel över Atlanten kallas triangelhandeln. @ I USA fanns på 1800-talet världens största slavsamhälle.

Slavarna arbetade främst på plantagerna i södra USA. @ Även Sverige deltog i slavhandeln. @ Motståndet mot slaveri kallades abolitionism. På 1800-talet förbjöd de flesta länder i Europa och Amerika slaveri.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

KAPITEL 4

Europa i en ny tid Slavhandel Instuderingsfrågor 1. Vad var triangelhandeln?

2. Vad var det för råvara som odlades främst på plantagerna i södra USA där slavar användes?

Aktivitet 2: Källövning – slavauktion Fördjupning Titta på reklambladet nedan från en slavauktion i Charlestown i USA år 1769.

1. Vad var syftet med affischen?

3. Vad hette den svenska kolonin i Västindien där slavar förekom?

2. På vilket sätt hjälpte affischen de som kritiserade slavsystemet?

4. Vad gjorde abolitionisterna?

3. Vilka argument mot slaveri skulle du använda med utgångspunkt i affischen?

Aktivitet 1: Radioreportage om slavhandel Fördjupning och feedback Läs texten i avsnittet Slavhandel. Skapa ett radioreportage om slaveriets historia.

I reportaget ska du bland annat svara på dessa frågor:

4. Hur fungerar affischen som en källa till kunskap om slavauktioner under 1700-talet?

Tips! Använd de källkritiska frågor du tidigare lärt dig.

1. På vilka platser i världen har det funnits slaveri?

2. Vad var triangelhandeln?

3. Vilka konsekvenser fick triangelhandeln?

4. När avskaffades slaveriet i olika delar av världen? När avskaffades det i Sverige?

5. Hur ser det ut i världen i dag när det gäller slaveri?

6. Hur har slaveriet förändrats sedan 1700-talet (till exempel när det gäller synen på slavar och lagar)?

Läs upp ditt radioreportage med inlevelse för en klasskamrat. Ge varandra feedback.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

157

Bilden: Mingporslin från Kina. Det var bland annat porslinet som lockade européerna till Kina.

Mingperioden varade mellan 1368 och 1644.

Mycket kinesiskt porslin importerades till Sverige.

Handel med Asien Den portugisiske upptäcktsresanden Vasco da Gama upptäckte sjövägen från Europa till Indien 1497. I det här avsnittet tittar vi på hur européerna bedrev handel i Ostindien, som sydöstra Asien kallades.

Där fanns varor som européerna ville ha, till exempel te, sidentyger och kryddor som muskot, kanel och kryddnejlika.

Ord och begrepp Dynasti är en släkt där flera personer varit härskare, till exempel kejsare eller kungar.

Expedition är en stor resa någon eller några gör för att upptäcka något, till exempel en forskningsresa.

Granat är en projektil som är fylld med sprängämne.

Handelskompanier var företag som bestod av europeiska handelsmän som samarbetade för att handla med områden i Asien, Afrika och Amerika.

Mongoler är folk som lever i Centralasien och talar mongolspråk.

Monopol är att ett enda företag tillverkar eller säljer en viss sak eller har rätten att bedriva handel.

Ostindien kallade européerna förr det område som är sydöstra Asien.

Råvara är ett ämne som finns i naturen och som används som material till något som man tillverkar.

Siden är ett tyg vävt av silke, en naturlig textilfiber som kommer från silkesfjärilens larver.

Skott är en skiljevägg i ett fartyg.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

159

Det väldiga Kina Det enorma kinesiska riket erövrades under 1200-talet av de fruktade mongolerna. Deras styre varade till slutet av 1300-talet. Precis som flera gånger tidigare störtades kejsaren i ett uppror. Denna gång tog en kinesisk bondson makten och utropade sig till den förste kejsaren av dynastin Ming.

Kina var tekniskt överlägset de europeiska länderna fram till 1700-talet.

Mycket av det som var tekniska nyheter i Europa hade redan använts i flera hundra år i Kina: boktryckning och sedeltryckning, krut och granater, vattentäta skott vid skeppsbyggnad, maskiner som stångjärnshammaren och skytteln till vävning. År 1715 fick britterna rätt att öppna en handelsstation i Kanton.

Läs mer om Kinas historia och påverkan på Europa i avsnittet Kina i kapitlet Forna riken.

Hamnområde i Kanton i Kina där de olika handelskompanierna hade sina kontor.

Från vänster ses flaggorna för Danmark, Spanien, USA, Sverige, Storbritannien och Nederländerna.

Ostindiska kompanier I början av 1600-talet grundade handelsmän de två största ostindiska handelskompanierna, alltså företag som köpte och sålde varor i Asien.

Det var engelska East India Company och Nederländska ostindiska kompaniet. Man grundade liknande företag i flera andra europeiska länder, bland annat i Sverige.

160

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

Ostindiefararen Götheborg Segelfartyget Götheborg var en så kallad ostindiefarare som ägdes av Ostindiska kompaniet.

Det gjorde tre resor till Kanton (Guangzhou) i Kina. År 1745 gick fartyget på grund och sjönk på väg in i Göteborgs hamn.

Lasten ombord vägde cirka 700 ton och var värd enormt mycket pengar. Det mesta var porslin men där fanns också bland annat te, siden och kryddor. Direkt efter skeppsbrottet bärgades cirka 30 ton te samt en del siden och porslin. Senare har några tusen av de hundratusentals porslinsföremålen hämtats.

Men det mesta av den värdefulla lasten ligger fortfarande kvar.

En kopia av Götheborg gjorde 2005–2007 en resa mellan Göteborg och Kanton.

Den moderna kopian av ostindiefararen Götheborg anländer till hemmahamnen i Göteborg i juni 2007.

Ostindiska kompaniet grundades i Göteborg 1731. Företaget fick ensamrätt i Sverige på all handel i hamnar som låg öster om Godahoppsudden i Sydafrika. Fram till 1806 gjordes 132 expeditioner, de allra flesta till den kinesiska hamnstaden Kanton (Guangzhou).

Oftast varade en resa i ett och ett halvt år. I Göteborg lastades järn och trä. Det var både råvaror, som järnstänger och bräder, och tillverkade produkter, till exempel spik, knivar och yxor. Det mesta såldes i Cádiz i Spanien i utbyte mot silver.

För silvret köpte man i Kina framför allt porslin och te men också till exempel dyrbara tyger av siden. Varorna såldes sedan på auktion i Göteborg. Det mesta köptes av utländska köpmän men en del av de kinesiska produkterna stannade i Sverige. Särskilt i början fick Ostindiska kompaniet kritik för att det tog nyttiga varor ut ur landet och förde in ”utländskt skräp”.

Det svenska Ostindiska kompaniet blev inte alls lika mäktigt som det nederländska och det engelska. Men köpmännen tjänade trots det väldigt mycket pengar. Handeln väckte också svenskarnas intresse för det kinesiska. Det blev populärt med porslin bland personer som hade råd och svenskarna lärde sig att dricka te och äta ris.

Nyfikenheten på Kina ledde också till att naturforskaren Carl von Linné skickade dit flera av sina lärjungar på expeditioner.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

161

Kompaniernas politiska makt I många fall var det köpmännen i de stora handelskompanierna som drev på kolonialismen. För att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt ville kompanierna ha monopol (ensamrätt), både på produktionen av dyrbara varor och på handeln med dessa varor. För att tvinga bort konkurrenter från andra europeiska länder och få de lokala härskarna att lyda använde kompanierna ibland våld.

I nuvarande Indonesien tog Nederländska ostindiska kompaniet makten, bland annat över de så kallade Kryddöarna (Moluckerna).

Senare blev Indonesien en nederländsk koloni. Det engelska East India Company erövrade större delen av Indien och styrde där till 1858, då den brittiska staten tog över den stora kolonin.

Sammanfattning @ I Asien, främst Kina, fanns varor som européer ville ha, bland annat te, porslin och sidentyger. @ De kinesiska varorna betalades med silver eftersom Europa ännu inte tillverkade något som kineserna var intresserade av.

162

@ Genom Ostindiska kompaniet började Sverige handla med Kina.

Företaget fick ensamrätt i Sverige på all handel i Asien. @ Handelskompanierna drev på kolonialismen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

KAPITEL 4

Europa i en ny tid Handel med Asien Instuderingsfrågor 1. Ge exempel på tekniska uppfinningar som kineserna hade flera hundra år före oss i Europa.

2. Vad sysslade Ostindiska kompaniet i Sverige med?

3. Vad var en ostindiefarare?

Aktivitet 1: Triangelhandeln och handeln med Asien Fördjupning och diskussion Läs även texterna under rubriken Handel med Asien och repetera triangelhandeln från förra avsnittet under rubriken Slavhandel samt titta på kartan över världshandeln för att svara på frågorna nedan:

Aktivitet 2: Samtal på en middagsbjudning Analysera och argumentera Stockholm år 1741. Föreställ dig att du är chef över Ostindiska kompaniet i Sverige.

Vid en middagsbjudning hos en av dina vänner får du många frågor om vad som händer nu efter att Ostindiska kompaniets fjärde skepp Suecia förliste utanför Skottlands kust i november 1740. De som frågar dig är väldigt kritiska till Ostindiska kompaniet och ifrågasätter allt som ni gör. Vilka argument använder du för att få dem att bli positiva till bolaget?

Pröva dina argument på en klasskamrat och byt sedan roller.

1. På vilket sätt var Kina mer tekniskt avancerat än Europa?

2. Vilka varor ville européerna ha från Kina?

3. Vilka varor ville Kina ha från Europa?

4. Vad skeppades till Syd- och Nordamerika?

tobak

opium

socker kaffe

5. Studera kartan. Var det några handelsvaror som överraskade dig? Varför eller varför inte?

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 4. EUROPA I EN NY TID

vapen redskap alkohol glas tyg

fisk pälsverk

slavar guld silver socker tobak

guld elfenben

bomull ädelstenar siden indigo

siden porslin parfym te

kryddor

Handeln över världshaven på 1600-talet och 1700-talet.

163

KAPITEL 5

Ett nytt samhälle tar form

Bilden: Den engelske naturforskaren och uppfinnaren Robert Hooke (1635–1703) var en av 1600-talets främsta vetenskapsmän.

Här ses rekonstruktioner av ett optiskt instrument och ett mikroskop som han konstruerade.

Upplysningen och dess rötter I det här avsnittet tittar vi på hur vetenskapsmän på 1600-talet började ifrågasätta det som stod i Bibeln för att i stället lita på sitt eget förnuft.

Under 1700-talet ökade denna tro på förnuft, fakta och kunskap. Den tiden kom att kallas för upplysningen.

I takt med denna utveckling blev många länder också mer demokratiska och folket började utmana kungens och adelns makt.

Ord och begrepp Biologi är läran om de levande organismerna, till exempel djur, växter, svampar och bakterier.

Mikroskop är en apparat för att se mycket små saker.

Botanik är den del av biologin som handlar om växter.

Monopol betyder ensamrätt.

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre.

Det feodala samhället byggde på att kungarna delade ut län till sina krigare.

Kemi är vetenskapen om olika ämnens egenskaper, om hur de förenar sig med varandra eller bryts ner och om hur man tar reda på hur de är uppbyggda.

Medicin är detsamma som vetenskapligt grundad läkekonst.

Parlament är detsamma som riksdag.

Revolution är en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas.

Teleskop är en stor kikare.

Upplysningen är namnet på en kulturhistorisk strömning som sträcker sig från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet.

Världsbild kallar man den syn på världen som människan under skilda tider har haft.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

167

Upplysningen satte tänkande, fakta och vetenskapliga metoder i centrum. Här representeras detta av naturforskaren Émilie du Châtelet (1706–1749) med vetenskapliga tabeller och en passare på bordet och med en modell av solsystemet i bakgrunden. Hennes slott i Frankrike var en mötesplats för många av upplysningens författare och filosofer.

Naturvetenskapens genombrott Under 1600-talet slog naturvetenskapen igenom i Europa. Idealet för en lärd man var inte längre att sitta på sin kammare och enbart tänka. Nej, en forskare måste först ut och skaffa sig egen erfarenhet av verkligheten innan han satte sig ner för att fundera. Naturen började därför undersökas i detalj och man gjorde en mängd upptäckter. Människan började känna att hon själv klarade av att förstå hur världen fungerade och började ifrågasätta att alla svaren gick att hitta i Bibeln.

168

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Kunskapsrevolutionen Vi kan ta ett exempel från 1600-talets Italien. Där levde naturforskaren Galileo Galilei, som byggde det första teleskopet. När han riktade det mot himlavalvet tänkte han spontant på Gud. ”Jag är fullkomligt överväldigad och frambär till Gud min oändliga tacksamhet för att det behagat honom att låta mig upptäcka så stora och genom alla sekler okända under.”

Men samtidigt blev han kyrkans fiende. Galileo förstod nämligen att den polske astronomen Nicolaus Copernicus hade haft rätt när han i början av 1500-talet påstod att jorden och de andra planeterna kretsade kring solen. Kyrkan hade fel. Gud hade inte byggt universum kring jorden. ”På naturvetenskapens område måste man börja med iakttagelsen och beviset och inte med Bibelns auktoritet. Främst måste man förse sig med fakta”, skrev Galileo. Han kunde inte längre tro att Bibeln var skriven av Gud. Den var skriven av människor.

Kyrkan reagerade häftigt. Vad skulle hända om folk inte litade på Bibeln och om de inte längre trodde på kyrkans män?

Till slut tvingades Galileo att ta tillbaka sina tvivel på Gud och sin kritik av kyrkans kunskapsmonopol. Kyrkklockorna klingade när vetenskapsmannen knäböjde och bad om förlåtelse – troligen efter tortyr med tumskruvar och sträckbänk.

Men enligt legenden mumlade han för sig själv: ”Och likväl rör hon sig.” Han menade jorden.

Den vetenskapliga nyfikenheten och utvecklingen gick inte att stoppa.

Den tillhörde framtiden. Den skulle förändra människornas världsbild.

Galileo Galilei inför inkvisitionsdomstolen 1633. Han fick ta tillbaka allt som han hade sagt, knäböja och be om förlåtelse.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

169

Jordnära vetande Före 1600-talet hade naturvetenskapen främst intresserat sig för rymden.

Nu vändes blickarna alltmer mot det jordnära. Den engelske vetenskapsmannen Isaac Newton förde samman tidens kunskaper om universum med utforskandet av vår egen planet. Han gjorde den stora upptäckten att jorden har en dragningskraft.

Intresset för små saker underlättades slutligen av mikroskopet – den omvända stjärnkikaren. Det ledde till nya upptäckter inom kemi, medicin, botanik och biologi.

Isaac Newton (1642–1727) var en av sin tids viktigaste vetenskapsmän. Hans insatser förändrade vår bild av världen.

Upplysningen Under 1700-talet blev allt fler människor övertygade om att det inte var Bibeln utan vetenskapen som bäst visade hur världen fungerade. Dessförinnan hade kyrkan haft ensamrätt på alla förklaringar till tillståndet i världen och dess uppkomst. Genom att öppna ögonen för fakta och vetenskap som tidigare dolts i mörkret skulle nu en ny världsbild komma ut i ljuset. På så sätt skulle människor bli upplysta.

Den historiska epok som kallas upplysningen har fått sitt namn av att det anses vara den period när tilltron till förnuft och logik växte fram.

Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689–1755) är mest känd för sin maktfördelningslära, som han skrev om i verket Om lagarnas anda. Tanken att makten ska delas mellan den verkställande makten (presidenten eller regeringen), den lagstiftande makten (parlamentet) och den dömande makten (Högsta domstolen och övriga domstolar) inspirerade den amerikanska författningen.

170

François de Voltaire (1694–1778) var en av upplysningens främsta författare och filosofer. Han kritiserade det franska samhället och katolska kyrkan och tvingades därför leva utomlands i många år. Voltaire kämpade för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter och trodde att man med hjälp av förnuftet kunde skapa en lycklig värld.

Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) hävdade i sin skrift Om samhällsfördraget att all makt ligger hos folket och att de som styr bara har makten tillfälligt.

Dessa tankar anses ha bidragit till franska revolutionen. Rousseau förespråkade direkt demokrati och en friare barnuppfostran. Till skillnad från många andra upplysningsfilosofer ansåg han att kvinnor inte behövde någon högre utbildning och att deras plats var i hemmet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Det stora uppslagsverket Fransmannen Denis Diderot blev berömd för sin tro på upplysning. År 1751 gav han ut den första delen i ett stort uppslagsverk: Encyclopédie. I encyklopedin försökte han samla fakta och kunskap om allt mellan himmel och jord för att på så sätt få folk att förstå att det var med kunskap och flit som man bäst byggde upp ett bättre samhälle.

Diderot fick hjälp av en rad författare och filosofer, bland andra Montesquieu, Voltaire och Rousseau. De var alla starkt kritiska till den rådande samhällsordningen som kallades feodalism. De förespråkade maktbalans och maktfördelning.

Mary Wollstonecraft (1759–1797) var en brittisk författare och filosof. Hon var väldigt engagerad i frågor som gällde kvinnans ställning och rättigheter. Hon är främst känd för sin feministiska skrift Till försvar för kvinnans rättigheter, där hon kritiserade samtidens och särskilt Rousseaus kvinnosyn.

1792 reste hon till Frankrike för att studera franska revolutionen på nära håll. Wollstonecraft var en av mycket få kvinnor under 1700-talet som kunde försörja sig som författare. Hennes dotter Mary Wollstonecraft Shelley var också författare och skrev skräckhistorien Frankenstein.

Det stora uppslagsverket Encyklopedin från 1751. Här en detalj från en sida som visar olika tekniker för fäktning.

Revolutioner Maktbalansen i samhället ändrades. Det gamla kunga- och adelssamhället föll samman. De gamla makthavarna lämnade inte från sig makten utan kamp. När de gamla maktstrukturerna föll samman uppstod konflikter och till och med revolutioner.

Idéer om jämlikhet och känsla av medlemskap och delaktighet i samhället växte fram i det nya industrisamhället som började ta form. Upplysningsfilosofernas politiska budskap började också göra sig gällande.

När perioden 1750–1945 gått mot sitt slut hade demokrati införts i en stor del av Västeuropas länder och i USA. Rösträtten utvidgades steg för steg och det bildades nya politiska partier, till exempel de socialistiska som förde arbetarnas talan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

171

Motstånd mot demokrati och förnyelse Utvecklingen tog fart på olika sätt i olika länder. På många håll var de gamla makthavarna motståndare till förnyelse och en demokratisk utveckling. I en del länder var folket tvunget att ta till vapen och göra revolution för att tvinga igenom sina krav, till exempel i Frankrike.

Som alltid när det sker stora förändringar var 1700-talet och 1800-talet en tid då människor både hoppades och kände förtvivlan inför framtiden. Därför uppstod också våldsamheter.

I Storbritannien behövdes ingen revolution. I Storbritannien hade den yttersta makten redan under 1700-talet flyttats från kungen till parlamentet. Majoriteten av dess medlemmar var storgodsägare. Parlamentet var alltså inte demokratiskt tillsatt och vanligt folk hade ingen rösträtt.

I början av 1800-talet hade bara ett par procent av Europas befolkning rätt att rösta fram sina länders styrelse.

Sammanfattning @ Under 1600-talet slog naturvetenskapen igenom i Europa. @ Vetenskapsmännen började ifrågasätta det som stod i Bibeln för att i stället lita på sitt förnuft. @ Perioden från mitten av 1600talet till slutet av 1700-talet kallas upplysningen. @ I Frankrike gavs den stora encyklopedin ut där författarna försökte samla allt mänskligt vetande.

172

@ Tron på förnuft, fakta och kunskap påverkade också tidens politiska tänkare. @ Många länder blev gradvis mer demokratiska medan kungen och adeln fick minskad makt. @ I bland annat Frankrike blev förändringarna våldsamma när det utbröt revolution.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

KAPITEL 5

Ett nytt samhälle tar form Upplysningen och dess rötter Instuderingsfrågor 1. Vad menas med upplysningen?

2. Nämn några av upplysningstidens filosofer.

3. På vilket sätt ville de ändra på samhällsordningen?

4. Vad var Encyklopedin?

Aktivitet 1: Upplysningstankarnas påverkan på samhället Fördjupning Läs texterna under rubrikerna Naturvetenskapens genombrott och Upplysningen och svara på frågorna nedan: 1. På vilket sätt ändrade de naturvetenskapliga genombrotten synen på Gud, naturen, rymden och livet?

2. Galileo Galilei gjorde en upptäckt som skakade hela kyrkan. Vilken?

3. Vilka var de två nya uppfinningarna som hjälpte vetenskapsmännen?

4. Varför kallar man den här tiden upplysningen?

Aktivitet 2: Revolutioner Fördjupning och diskussion Läs texten under rubriken Revolutioner och svara sedan på frågorna nedan: 1. Ge minst två exempel på varför det utbröt revolutioner under 1700-talet.

2. Från 1750 och 200 år framåt förändrades många av västvärldens länder.

Beskriv kort på vilket sätt det skedde.

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

173

Bilden: Det amerikanska inbördeskriget utkämpades 1861–1865 mellan USA:s nordstater och dess sydstater. En av orsakerna var att sydstaterna inte ville avskaffa slaveriet. Kriget blev mycket blodigt. Nordstaterna segrade.

Här drabbar nordstatsarmén till vänster samman med sydstatsarmén i slaget vid Franklin 1864. På bilden ses också Sydstaternas egen flagga.

Krig och revolutioner i Amerika 1700-talet och 1800-talet var en tid som präglades av krig och revolutioner.

Konsekvenserna av dessa konflikter kom att forma den värld vi lever i i dag.

I Nordamerika uppstod krig mellan Storbritannien och de nya kolonierna, och i Latinamerika slog sig kolonierna fria från de europeiska kolonialherrarna.

Under 1800-talet uppstod ett nytt stort krig i USA.

Ord och begrepp Gods är en stor egendom på landet.

Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet.

Kolonist eller nybyggare är en person som kommit till en plats för att bilda en koloni.

Parlament är detsamma som riksdag.

Revolution är en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas.

Självständighet är att till exempel ett land bestämmer över sig själv.

Tull innebär att den som importerar en vara till ett land måste betala pengar till staten för att få ta in den i landet.

Plantage är en jordegendom, ofta i ett tropiskt land, där man odlar till exempel bomull, tobak eller kaffe i stor skala.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. | Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. | Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

175

George Washington och hans armé åker över den isfyllda floden Delaware i december 1776. Den berömda målningen, som gjordes 1851 av den tyske konstnären Emanuel Leutze, framställer Washington som en oövervinnelig hjälte.

Krig om Nordamerika Omkring mitten av 1700-talet uppstod krig om Nordamerikas landområden, först mellan Spanien och Storbritannien, senare mellan Storbritannien och Frankrike.

Fransmännen förlorade kriget mot Storbritannien och tvingades lämna ifrån sig Kanada och områden öster om Mississippifloden till britterna.

Som ett arv från 1600-talet och 1700-talet är dagens Kanada fortfarande tvåspråkigt: både engelska och franska talas.

Amerikanska revolutionen En stor del av befolkningen i de brittiska kolonierna i Nordamerika gjorde uppror. Det fanns flera anledningar till deras missnöje. De hade ingen rösträtt eller representation i det brittiska parlamentet. Britterna hade dessutom hindrat koloniernas handel och industri att växa. Kolonierna fick inte sälja färdiga fabriksvaror till Storbritannien. De tvingades i stället sälja råvaror som bomull till de brittiska fabrikerna. Bomullen bearbetades i brittiska fabriker och de färdiga produkterna, till exempel kläder, såldes till kolonierna i Nordamerika. Då hade britterna lagt till höga tullavgifter. År 1773 genomfördes en protest mot skatten på te som kolonierna måste betala. Att betala skatt utan att ha representanter i parlamentet upplevdes som mycket orättvist. En kväll smög sig kolonister som var förklädda till urbefolkning ombord på fartyg i Bostons hamn och slängde den dyrbara lasten av te överbord. Händelsen brukar kallas Boston Tea Party.

176

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Missnöjet växte och allt fler krävde självständighet. Kolonierna enades i sitt motstånd mot britterna. Den 4 juli 1776 förklarade de sig självständiga från Storbritannien genom att bilda ett nytt land, Amerikas förenta stater. Några av de nya ledarna skrev en självständighetsförklaring (se nästa sida). Den var starkt influerad av de franska upplysningsfilosofernas tankar om maktbalans och maktfördelning.

Britterna accepterade inte att kolonierna gjorde sig fria och det nordamerikanska frihetskriget utbröt. Till slut besegrades britterna, bland annat på grund av att amerikanerna fick stöd från Frankrike. Fred slöts 1783 och Storbritannien tvingades erkänna koloniernas självständighet.

Kolonister utklädda till mohawker kastar paket med te i havet i Bostons hamn. Storbritannien blev ännu hårdare i sin politik mot kolonierna efter Boston Tea Party. Missnöjet blev bara större och större. Därför ses händelsen som en viktig bidragande orsak till nordamerikanska frihetskriget.

Krig och revolutioner i Amerika Krig och revolutioner i Amerika 1789 USA:s författning träder i kraft. George Washington blir landets förste president.

1773 Boston Tea Party.

1776 USA förklarar sig självständigt 4 juli.

1819–1830 Gran Colombia, en stat där dagens Panama, Colombia, Venezuela och Ecuador ingick.

1811 Venezuela och Paraguay utropar självständighet.

1822 Brasilien blir ett självständigt kejsardöme.

1825 Bolivia och Urugay blir självständiga.

1861–1865 1867 Kanada blir Amerikanska en självständig inbördeskriget. stat.

1800

1775–1783 Nordamerikanska frihetskriget.

1791–1804 Haitiska revolutionen.

1816 1821 Peru, Argentina blir Guatemala, självständigt. Honduras, Nicaragua, El Salvador 1783 1804 Haiti 1810–1826 och Mexiko Storbritannien utropar själv- Sydamerikanska utropar erkänner USA:s ständighet. befrielsekrig. självstänsjälvständighet. dighet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

1910–1920 Mexikanska revolutionen.

1900

1830 Frihetshjälten Simón Bolívar dör.

1865 Slaveriet förbjuds i USA.

1889 Brasiliens kejsare störtas och landet blir en republik.

177

1762

1763

LOUISIANA

VICEKUNGADÖMET NYA SPANIEN

VICEKUNGADÖMET NYA SPANIEN

1783

New York

Vermont New Hampshire Massachusetts

Rhode Island Connecticut New Jersey Pennsylvania Delaware Maryland Virginia North Carolina South Carolina Georgia

VICEKUNGADÖMET NYA SPANIEN

brittiskt område spanskt område

ryskt område USA

franskt område

amerikanskt intresseområde

omstritt område okoloniserat område

Koloniseringen av Nordamerika och bildandet av USA. Överst ses lägena före och efter freden som följde på sjuårskriget 1756–1763. Nederst visas läget 1783 när Storbritannien tvingades att godkänna koloniernas självständighet.

Självständighetsförklaringen

Några av personerna i den kommitté som skrev den amerikanska oavhängighetsförklaringen: Thomas Jefferson (till höger), Benjamin Franklin (till vänster) och John Adams (i mitten). Både Jefferson och Adams blev senare presidenter.

178

När de 13 kolonierna förklarade sig självständiga skrev de ett dokument där de förklarade varför. Självständighetsförklaringen (eller oavhängighetsförklaringen) kallas på engelska Declaration of Independence.

I denna berömda skrift slog författarna fast att alla människor är jämlika och har fått vissa rättigheter av Gud, bland annat rätten till liv, frihet och att sträva efter lycka. De skrev också att makten i ett land utgår från folket och att det är de styrandes uppgift att skydda folkets rättigheter.

Om de som regerar inte uppfyller denna uppgift måste de ersättas. Det är folkets rätt och plikt att göra uppror mot envåldshärskare och tyranner!

Den amerikanska självständighetsförklaringen fick stor betydelse för franska revolutionen och Latinamerikas frigörelse.

Både Declaration of Indepence och USA:s författning, som trädde i kraft 1789, var starkt påverkade av upplysningens filosofer. Trots de vackra orden om alla människors lika värde var det tydligt att detta bara gällde vita män. Nästan alla de amerikanska frihetshjältarna var slavNE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

ägare och slaveriet förbjöds först 1865 i USA. Amerikanska kvinnor fick inte rösträtt förrän 1920.

Afroamerikaner samlar ihop skelettdelar efter soldater som stupat vid ett slag i Virginia 1865, så att de kan få en riktig begravning.

Det amerikanska inbördeskriget År 1861 utbröt det amerikanska inbördeskriget. En orsak till konflikten var frågan om hur mycket regeringen i Washington skulle styra över delstaternas regeringar. En annan motsättning mellan nordstater och sydstater var att presidenten och nordstataren Abraham Lincoln motarbetade slaveriet, vilket ledde till missnöje bland plantageägarna i söder som var för slaveriet.

Sex sydstater förklarade sig fria, det vill säga de var inte längre en del av den union som förenade de amerikanska delstaterna. Det kunde presidenten inte tolerera och krig utbröt mellan nord och syd. Sydstaterna, där slaveri var tillåtet, hade duktiga militärer och var segerrika till en början. I längden var de dock chanslösa. Dels var de färre till antalet, dels låg mycket av USA:s industri i nordstaterna, som lättare kunde förse nya soldater med vapen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

USA:s president Abraham Lincoln.

Hans tal efter det avgörande slaget vid Gettysburg 1863 citeras än i dag: ”Dessa döda ska inte ha dött förgäves. Denna nation, under Gud, ska uppleva en frihetens nya födelse. Denna regering av folket, genom folket, för folket, ska inte försvinna från jorden.”

179

Kriget skördade mer än 600 000 soldaters liv innan sydstaterna gav upp 1865.

Sex dagar efter sydstaternas kapitulation mördades president Lincoln av John Wilkes Booth, en person som var lojal mot sydstaterna. Slavarna blev visserligen fria efter kriget men förblev andra klassens medborgare länge än, i många sydstater ytterligare hundra år. spanskt område

portugisiskt område

franskt område

Gran Colombia till 1830 tidigare spanskt område

tidigare portugisiskt område

nederländskt område

1650

brittiskt område 1775

1829 vicekungadömet Nya Granada

Guyana

Guyana

t me dö ga un ek vic ru Pe

vicekungadömet Brasilien

vicekungadömet Río de la Plata

t me dö ga un ek vic ru Pe

vicekungadömet Nya Granada

vicekungadömet Brasilien

vicekungadömet Río de la Plata

Brittiska NederGuyana ländska Guyana Venezuela

Panama

Franska Guyana

Colombia Ecuador Peru

kungadömet Brasilien Bolivia Paraguay

Chile

Uruguay Argentina

Amerika var det första område som koloniserades i stor skala av europeiska länder.

Det var framför allt Spanien och Portugal som koloniserade Sydamerika, men även Storbritannien, Frankrike och Nederländerna hade kolonier. Amerika var också det första koloniala område som blev fritt från europeiskt styre.

Latinamerikas frigörelse

Emiliano Zapata ledde en armé av bönder och lantarbetare under en revolution i Mexiko 1910–1920.

180

När den franske kejsaren Napoleon I ockuperade Spanien i början av 1800-talet kunde spanjorerna inte styra över sina kolonier i Sydamerika och Centralamerika, det område som kallas Latinamerika. Kolonierna fick sköta sig på egen hand, och efter Napoleons fall ville kolonierna inte släppa från sig sin frihet. De hade också blivit uppmuntrade till självständighet av USA:s frigörelse från Storbritannien.

Det blev krig och Latinamerikas kolonier gjorde sig fria från både Spanien och Portugal, de två länder som styrt världsdelen i 300 år. Portugal styrde nuvarande Brasilien medan spanjorerna regerade över stora delar av övriga Latinamerika. Simón Bolívar hette en av de mest berömda upprorsledarna. Han föddes i Venezuela och tillhörde den godsägarklass som ville sköta sina affärer utan spansk eller portugisisk inblandning.

Efter frigörelsen gjorde flera latinamerikanska länder affärsuppgörelser med brittiska och framför allt amerikanska företag. Britter och amerikaner fick därigenom ett stort inflytande i många av länderna.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Under frihetskriget mot Spanien och Portugal hade folket haft samma dröm som fransmännen, den om frihet, jämlikhet och broderskap.

Drömmen grusades. Även om länderna hade blivit fria behöll godsägarna makten för sig själva.

Det mexikanska folket under ledning av Emiliano Zapata hörde till dem som gjorde uppror mot de nya makthavarna. Men folkstyret förblev utom räckhåll eftersom godsägarna behöll sin maktposition.

Haitiska revolutionen Det som i dag är Haiti var en fransk koloni från 1600-talet. Större delen av befolkningen var svarta slavar men det fanns också en stor minoritet frigivna slavar med blandat ursprung. Kolonin styrdes av européer. År 1791 bestämde personerna som tagit makten i Frankrike under franska revolutionen att de rikaste av de fria icke-vita personerna i Haiti skulle bli franska medborgare. Men de vita i Haiti vägrade att följa den nya lagen.

Då utbröt ett stort uppror bland slavarna. År 1794 avskaffades slaveriet.

Under 1790-talet skickades även spanska och brittiska styrkor till Haiti. Till slut lyckades den tidigare slaven Toussaint Louverture ta kontrollen över kolonin. Han utropade sig till guvernör på livstid 1801 men besegrades året efter av fransk militär. Den franske kejsaren Napoleon I ville återinföra slaveriet. Befrielsekriget fortsatte och fransmännen besegrades. 1804 utropade Haiti sin självständighet och den tidigare slaven Jean-Jacques Dessalines kröntes till kejsare under namnet Jacob I. Haiti var det första latinamerikanska landet som blev självständigt.

Jean-Jacques Dessalines.

Målning från 1878 av den haitiske konstnären Louis Rigaud.

Sammanfattning @ Storbritannien tog kontroll över Nordamerika efter krig mot Spanien och Frankrike. @ USA förklarade sig självständigt 1776 och efter nordamerikanska frihetskrigets slut 1783 erkände britterna självständigheten. @ Under första delen av 1800-talet gjorde de flesta länderna i Sydamerika sig fria från kolonialmakterna Spanien och Portugal.

@ Amerikanska inbördeskriget rasade 1861–1865 och ledde bland annat till att slaveriet avskaffades i USA. @ I den franska kolonin Haiti gjorde slavarna uppror. År 1804 blev Haiti det första latinamerikanska landet som blev självständigt.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

181

KAPITEL 5

Ett nytt samhälle tar form Krig och revolutioner i Amerika Instuderingsfrågor 1. Varför gjorde de brittiska kolonierna i Nordamerika uppror mot Storbritannien?

2. När blev USA självständigt?

3. Från vilket land hämtade ledarna i Amerikas förenta stater inspiration till den amerikanska självständighetsförklaringen?

4. Vad hette den förste amerikanske presidenten?

5. När utspelade sig det amerikanska inbördeskriget? Vilka sidor stred mot varandra?

6. Vem var president när det amerikanska inbördeskriget bröt ut?

7. Vad hände med honom?

8. På vilket sätt var sidorna i amerikanska inbördeskriget olika rent ekonomiskt?

9. Vem stod som segrare i amerikanska inbördeskriget?

Aktivitet 1: Orsak, förlopp och konsekvens Analysera Läs avsnittet Krig och revolutioner i Amerika.

Skapa en tabell med tre kolumner i din skrivbok eller på ett papper. Skriv begreppen orsak, förlopp och konsekvens överst i varsin kolumn. Placera in rätt förklaring under rätt rubrik: 1. Centralstyrning av delstater, motstånd mot slaveriet.

Inbördeskrig.

Slaveriet förbjöds, amerikanska unionen räddades.

2. Ingen rösträtt, ingen fri handel, tullavgifter.

Frihetskrig.

Självständighet.

3. Ville inte styras av Spanien och Portugal – frihet, jämlikhet och broderskap.

Uppror.

Godsägarna hade makten, Storbritannien och amerikanska företag fick mer inflytande i Latinamerika.

10. Berätta om Simón Bolívar.

11. Hur gick det med det latinamerikanska folkets dröm om folkstyre?

182

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Aktivitet 2: Historiebruk – losers Fördjupning och samtal Studera bilden som innehåller tre symboler: En sydstatsflagga.

En hakkorsflagga.

En röd keps med texten ”Make America Great Again”.

Sydstatsflaggan användes av de delstater som gjorde uppror under amerikanska inbördeskriget, hakkorsflaggan av det nazistiska Tredje riket och kepsen används ofta av Donald Trumps anhängare. På bilden finns också tre årtal kopplade till begreppet ”Losers” (’Förlorare’).

Losers in 1865

Svara på frågorna: 1. Vilken historia använder personen som gjort bilden?

2. Varför används just den historien?

3. Varför har personen som skapat bilden valt att jämföra Donald Trumps anhängare med de historiska exempel som finns i bilden?

Losers in 1945

4. Finns det något problem med användningen?

Resonera och förklara med hjälp av exempel från historien.

Samtala med en klasskamrat om dina svar, eller gå ihop i en grupp på två–tre elever och diskutera uppgiften tillsammans.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Losers in 2020

183

Bilden: Eugène Delacroixs berömda målning Friheten på barrikaderna från 1833.

Franska revolutioner I det här avsnittet tittar vi på olika revolutioner i Frankrike. Folket var missnöjda med orättvisorna i samhället och revolterade mot dem som hade makten. Den mest kända revolutionen är den som kort och gott kallas franska revolutionen och som ägde rum i slutet av 1700-talet.

Det är en av de viktigaste händelserna i Europas historia. Revolutionens idéer har påverkat samhällsutvecklingen även i andra länder.

Fransmännen gjorde uppror även 1830 och 1848.

Ord och begrepp Barrikad är ett skydd eller hinder som man bygger upp till exempel tvärs över en gata under ett uppror eller ett stort gatubråk.

Deklaration är ett uttalande där till exempel en regering eller en stor organisation talar om vad den tycker i en viktig fråga.

Diktatur är ett styrelsesätt som innebär att en person eller en viss grupp människor har all makt.

Envälde betyder att en person har all makt.

Kravaller är oroligheter på gator och andra allmänna platser med många deltagare.

Motto är några ord som någon har valt för att de säger hur hen vill leva eller vad hen kämpar för.

Revolution är en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas.

Statskupp är en händelse när en grupp personer plötsligt tar över makten i ett land, till exempel med hjälp av våld.

Stånd är de samhällsklasser som man tidigare räknade med i Sveriges och en del andra länders historia: adeln, prästerskapet, borgerskapet och bönderna.

Terror är organiserade våldshandlingar som väcker skräck och fasa.

Uppror är försök som en grupp gör att förändra ett land, till exempel genom att använda våld för att tvinga bort dem som bestämmer.

Republik är ett styrelsesätt där den person som har den högsta makten väljs av folket och inte ärver sin position (som i en monarki).

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. | Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

185

Franska revolutionen Franska revolutionen var egentligen flera händelser mellan 1789 och 1799 som förändrade det franska samhället.

Bakgrund

Fördelningen av arbete vid tiden för franska revolutionen: bönderna bär upp adelsmännen och prästerna. Gravyr från 1789.

I Frankrike styrde kungen enväldigt med stöd av adeln. Detta samhällssystem kallas feodalism. De rika levde i lyx och adeln och prästerna slapp dessutom att betala skatt. Jordbruket var gammaldags och kunde inte producera tillräckligt mycket mat. Om det blev missväxt fick många människor svälta.

Samtidigt var statens ekonomi mycket dålig. Frankrike hade deltagit i krig i Europa och i nordamerikanska frihetskriget. Detta kostade enorma summor pengar, egentligen mycket mer än vad hovet och adeln slösade bort på slott och annan lyx.

I slutet av 1780-talet slog skördarna fel, det blev hungersnöd, priserna steg och många var arbetslösa. Människorna i Frankrike blev alltmer missnöjda och detta ledde till det vi kallar franska revolutionen.

Det var dock inte de allra fattigaste som ledde revolutionen. Det var i stället köpmän, hantverkare och andra som bodde i de större städerna och som räknades till medelklassen. De fick stöd av präster och adelsmän som också tyckte att samhället måste förändras.

Många var inspirerade av upplysningsfilosofernas tankar och den amerikanska självständighetsförklaringens formuleringar om att alla människor var jämlika och att makten i ett land utgick från folket. Man ifrågasatte alltså tanken på att kungen hade fått sin makt av Gud.

Franska revolutioner

21 januari 1793 Ludvig XVI avrättas.

20 juni 1791 16 oktober 1793 Kungafamiljen Drottning Marie-Antoinette försöker fly men förs tillbaka till Paris. avrättas.

9 juli 1789 En nationalmaj 1789 Generalständerna församling samlas i Versailles. utropas.

20 juni 1789 Bollhuseden.

14 juli 1789 Stormningen av Bastiljen.

mars 1793– juli 1796 Ett uppror bland bönder leder till inbördeskrig. september 1793–juli 1794 Skräckväldet.

28 juli 1794 Maximilien de Robespierre och flera av hans anhängare avrättas.

21 mars 1804 Lagen Code Civil införs.

2 december 1804 Napoleon kröns till kejsare Napoleon I.

6 april 1814 Efter att ha förlorat flera viktiga slag tvingas Napoleon abdikera och slå sig ner på ön Elba.

1800

26 augusti 1789 5 oktober 1789 21 september 1792 10 november 1799 Deklarationen om Kvinnorna Kung Ludvig XVI Napoléon Bonaparte de mänskliga avsätts och republik marscherar till tar makten i en rättigheterna antas. Versailles och utropas. militärkupp. tvingar 2 november 1789 1792–1815 kungafamiljen att Kyrkans egendom Revolutionskrigen – Frankrikes olika krig flytta till Paris. nationaliseras. mot bland annat Preussen, Österrike, Storbritannien och Ryssland.

186

20 mars 1815– 22 juni 1815 Napoleon återvänder till makten under hundra dagar.

5 maj 1821 Napoleon dör på Saint Helena.

18 juni 1815 Napoleon besegras i slaget vid Waterloo.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Frihet, jämlikhet, broderskap ”Frihet, jämlikhet, broderskap” var ett slagord som uppkom under franska revolutionen. Människor tolkade orden på olika sätt. Många ansåg till exempel att jämlikhet inte innebar att även kvinnor skulle ha rösträtt utan bara män.

Under franska revolutionen använde man inte slagordet så ofta, men i slutet av 1800-talet blev det ett motto för Frankrike. Man kan se orden på franska myndigheters byggnader och dessutom på franska mynt.

Människor använder också slagordet i andra länder när de vill lyfta fram idéerna från franska revolutionen.

På franska är orden liberté, égalité, fraternité.

Teckning med slagordet ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Översatt till svenska betyder texten ’Republikens enighet och odelbarhet.

Frihet, jämlikhet, broderskap eller döden’.

I juni 1789 samlades det tredje ståndet i ett bollhus och lovade att man inte skulle skiljas förrän man skrivit en ny grundlag. Den så kallade bollhuseden var en av händelserna som startade franska revolutionen.

Revolutionen börjar Den svåra situationen i landet fick den svage kungen Ludvig XVI att kalla in den franska riksdagen (generalständerna) för första gången sedan början av 1600-talet. De tre stånden – adel, präster och tredje ståndet (alla andra) – slogs ihop och bildade en nationalförsamling. Den tog på sig att skriva en ny författning, alltså lagar som talade om hur samhället skulle styras.

27–29 juli 1830 Julirevolutionen i Paris.

februari 1848 Februarirevolutionen i Paris. juni 1848 Ett väpnat uppror bland arbetare i Paris slås ner med våld.

1852 President Louis Napoléon Bonaparte utropar sig till kejsare med namnet Napoleon III.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

4 september 1870 mars 1871–maj 1871 Napoleon III avsätts. Pariskommunen.

187

Sansculotter En grupp radikala revolutionärer kallades sansculotter. Ordet kommer från franskans sans som betyder ’utan’ och culottes som betyder ’knäbyxor’. Det syftar på att revolutionärerna oftast bar långbyxor i stället för de kortare knäbyxor som var moderna bland personer inom samhällets högre klasser.

Genom de nya lagarna avskaffades många av de feodala orättvisorna och man skrev ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna”. Rösträtt infördes men bara för ungefär hälften av landets män. Staten tog över katolska kyrkans jord och sålde den för att få in pengar.

Politikerna var dock inte överens om allt. Vissa tyckte till exempel att kungen kunde få sitta kvar med mindre makt, medan andra ville införa republik. Folket missuppfattade också vissa lagar. Bönderna trodde till exempel att de helt enkelt kunde ta jord från adeln men enligt lagen skulle de betala för den. Det uppstod också konflikter mellan medelklassen som nu tagit över makten och de fattiga.

Den revolutionära stämningen spreds bland den franska befolkningen. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen (en fästning i Paris som blivit fängelse) av en folkmassa som ville få tag i vapnen som förvarades där.

Långt senare blev 14 juli Frankrikes nationaldag till minne av denna händelse.

I oktober marscherade en folkmassa med kvinnor till det kungliga slottet Versailles och tvingade kungafamiljen att flytta till slottet Tuilerierna i Paris.

Sansculotter dansar runt ett träd dekorerat med symboler för franska revolutionen.

Stormningen av Bastiljen målad efter anvisningar av en av de officerare som deltog.

Skräckväldet Sommaren 1791 försökte kungafamiljen fly med hjälp av den svenske adelsmannen Axel von Fersen, men de fördes tillbaka till Paris. Året efter tog radikala politiker i den så kallade jakobinklubben makten i nationalförsamlingen. Kungafamiljen fängslades och i september 1792 infördes republik. Ludvig XVI avsattes och året efter blev han och drottning Marie-Antoinette avrättade genom halshuggning i en giljotin.

188

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Marie-Antoinette förs till giljotinen för att avrättas 16 oktober 1793.

Situationen i Frankrike blev alltmer våldsam. Det bröt ut ett uppror bland bönder som var mot revolutionen och snart blev det inbördeskrig.

Samtidigt var Frankrike i krig med Österrike och Preussen, där härskarna var fientliga till de franska revolutionärerna.

Nu inleddes den period som brukar kallas skräckväldet och som varade från september 1793 till juli 1794. Demokratin avskaffades och makten gavs till en liten grupp politiker. Ledare för den radikala gruppen var Maximilien de Robespierre. De nya politiska makthavarna kände sig hotade både av länderna som Frankrike var i krig med och av motståndare i det egna landet.

Under skräckväldet begränsades yttrandefriheten. Personer som man ansåg vara politiska motståndare terroriserades och tiotusentals människor avrättades. Robespierre och hans anhängare störtades i en kupp och blev själva avrättade.

Flera lagar som stiftats under revolutionen ändrades nu. Bland annat var det bara de rikaste som fick behålla sin rösträtt. Militären fick alltmer makt och i november 1799 tog generalen Napoléon Bonaparte makten i en statskupp. Därmed var franska revolutionen över.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Ludvig XVI halshuggs med giljotin på Place de la Révolution i Paris 21 januari 1793.

189

Kvinnorna och franska revolutionen

Olympe de Gouges.

Franska revolutionen har haft stor betydelse för framväxten av feminismen, den rörelse som kämpar för kvinnans totala jämställdhet med mannen.

Kvinnorna deltog aktivt i revolutionen och hävdade jämställdhet med männen. Under franska revolutionen skrevs 1789 förklaringen om människornas och medborgarnas rättigheter, en text som satte individen i centrum. Kvinnorna omfattades inte av dessa mänskliga rättigheter, trots deras viktiga roll i revolutionen.

Den politiska aktivisten Olympe de Gouges protesterade och skrev 1791 Deklarationen om kvinnans rättigheter. Där slog hon fast: ”eftersom kvinnan har rätt att bestiga schavotten (= en ställning för avrättning) måste hon också ha rätt att bestiga talarstolen, inneha offentliga ämbeten och ha rösträtt”.

Hon avrättades 1793 för högförräderi.

Så här ville Napoleon att undersåtarna skulle se honom.

190

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Kejsar Napoleon Napoléon Bonaparte gjorde sig till envåldshärskare och kröntes till kejsare 1804 under namnet Napoleon I. Han genomförde viktiga reformer, bland annat en stor mängd nya lagar som tillsammans kallas Code Civil. Där finns en av franska revolutionens grundtankar inskriven, nämligen principen om alla människors likhet inför lagen.

Mest ägnade sig Napoleon åt att kriga mot alla Europas stormakter: Storbritannien, Österrike, Preussen och Ryssland. År 1815 besegrades han slutgiltigt i slaget vid Waterloo och förvisades till ön Saint Helena mitt ute i Atlanten. Där dog han 1821, troligen efter att ha blivit förgiftad av arsenik.

Franska revolutionens följder Även om demokratin som infördes under franska revolutionen övergick i diktatur och kejsardöme fick revolutionen långsiktiga konsekvenser.

Den inspirerade de andra revolutionerna och den demokratiska utvecklingen som ägde rum i Europa under 1800-talet. Liberalismens tankar var viktiga för franska revolutionen och den blev en av 1800-talets viktigaste politiska ideologier. Den andra var konservatismen, som kan sägas vara en reaktion på upplysningen och franska revolutionen.

I Frankrike ser man spår efter franska revolutionen varje gång flaggan hissas eller nationalsången (”Marseljäsen”) spelas. Både flaggan och sången användes av revolutionärerna.

Höger och vänster Beteckningen höger och vänster i politiken uppkom i samband med franska revolutionen. De som önskade bevara kungadömet satt till höger i nationalförsamlingen, framifrån sett, och de som ville införa republik satt till vänster.

I politisk mening kom högern att beteckna de som ville bevara det gamla – de konservativa – medan vänstern kom att beteckna de som ville förändra samhället och göra det mer rättvist för de fattiga.

Julirevolutionen 1830 När Napoleon I avsattes blev Ludvig XVI:s två bröder kungar, först Ludvig XVIII och sedan Karl X. (Den så kallade Ludvig ”XVII” var Ludvig XVI:s son och han var aldrig kung). Drygt 20 år efter att den franske kungen avsattes var alltså den gamla kungafamiljen tillbaka. Men kungen hade inte alls lika mycket makt som tidigare. Det ville Karl X ändra på.

Tillsammans med adeln försökte kungen införa en del av det gamla samhällssystemet som funnits före franska revolutionen. Detta ledde till att arbetare, studenter och en del borgare gjorde uppror i Paris juli 1830 NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

191

och besegrade kungens soldater. Karl X flydde och i stället blev hans släkting Ludvig Filip kung. Händelserna kallas julirevolutionen.

Under de tre dagarna 27–29 juli 1830 pågick strider på gatorna i Paris. Bilden visar hur de kungliga trupperna försvarar stadshuset mot revolutionärerna, som försöker ta sig över bron.

År 1848 – revolutionsåret

Bilden visar en händelse under februarirevolutionen 1848. Författaren Alphonse de Lamartine avvisar den extrema vänsterns röda flagga och lyfter fram trikoloren som den andra republikens nationella symbol.

192

Kraven på ett folkstyrt och jämlikare samhälle blossade åter upp i Europa.

Under 1840-talet var det svåra tider i Europa med missväxt och ekonomiska problem. En medelklass växte fram som krävde politiskt inflytande. Bara några få procent av befolkningen hade rösträtt. En våg av oro gick genom länderna. 1848 blev ett revolutionsår.

Under februarirevolutionen utvecklades demonstrationer i Paris till ett våldsamt uppror. Kungen Ludvig Filip tvingades avgå och en tillfällig regering utropade andra republiken. I juni gjorde arbetarna i Paris uppror men det slogs ner med våld. Som en direkt följd av 1848 års kravaller infördes allmän rösträtt för män i Frankrike.

I det presidentval som hölls under hösten 1848 vann Louis Napoléon Bonaparte, som var brorson till Napoleon I. Några år senare lät han sig utropas till kejsare med namnet Napoleon III. Med början 1854 lät han riva hus och bygga breda, raka gator som skulle vara svårare att barrikadera mot de kungliga trupperna. Napoleon III var länge populär, men när det gick dåligt för Frankrike i ett krig mot Preussen avsattes kejsaren 1870. Frankrike blev åter en republik (tredje republiken). Många ville dock ha tillbaka monarkin. Våren 1871 gjorde radikala arbetare och hantverkare som ville ha republik uppror och tog makten i Paris. Den så kallade Pariskommunen besegrades snart av regeringens trupper men Frankrike förblev en republik. År 1875 infördes en grundlag som gällde ända till 1940.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Medborgerliga rättigheter Revolutionens rop på frihet, jämlikhet och broderskap hade också gjort sig hörda på en rad andra områden. Tortyr hade förbjudits, slaveriet avskaffades i några av kolonierna och judar och protestanter hade fått behålla de medborgerliga rättigheter som de fått genom revolutionen 1789.

Inte bara i Frankrike utan även i övriga Europa hördes kravet på jämlikhet särskilt starkt 1848, revolutionernas år. Då skakades många europeiska länder av kravaller på gator och torg. Missnöjda tyskar, schweizare, spanjorer och svenskar drabbade samman med militär och polis.

I Sverige, framför allt i Stockholm, krossade uppretade människomassor fönsterrutor hos överhetspersoner under den så kallade marsrevolutionen. Missnöjet riktade sig också mot judar. Den svenske kungen Oscar I kommenderade militären att skjuta mot folkmassan och 30 personer dog.

Missnöjet var stort runt om i Europa, först och främst bland arbetarna. Trots långa dagars hårda slit i fabrikerna kunde många av dem inte hålla svälten borta. Personer som Karl Marx och Friedrich Engels talade om ett samhälle där arbetarna skulle ha makten och äga fabrikerna, ett så kallat socialistiskt eller kommunistiskt samhälle.

Under upproret 1871 välter motståndare till kungamakten en staty av Napoleon I i romersk kejsardräkt.

Den sågs som en symbol för diktatur och förtryck. Fotografiet kom senare att användas i rättegångar som bevis mot flera av de som var med och störtade statyn.

Sammanfattning @ År 1789 utbröt franska revolutionen. Kungen och adeln blev av med makten och samhället förändrades. @ Frankrike blev under en period en diktatur där de styrande avrättade sina motståndare. @ Generalen Napoleon Bonaparte tog makten i Frankrike genom en statskupp och lät kröna sig till kejsare 1804.

@ Efter flera års krig runt om i Europa besegrades Napoleon slutgiltigt vid Waterloo 1815. @ I juli 1830 avsattes den franske kungen i ett uppror. @ År 1848 utbröt revolution eller upprop i Frankrike och flera andra europeiska länder.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

193

KAPITEL 5

Ett nytt samhälle tar form Franska revolutioner Instuderingsfrågor 1. Vad var de franska borgarna missnöjda med innan franska revolutionen bröt ut?

2. När utbröt slutligen den statskupp som blivit känd som franska revolutionen?

3. Vad hände med kungen?

4. Hur löd slagorden som revolutionärerna ropade under upproret?

5. Hur tog Napoléon Bonaparte makten i Frankrike?

6. Vad utmärkte hans regeringstid?

7. Vilka gjorde uppror vid julirevolutionen 1830? Varför?

8. År 1848 har gått till historien som det stora revolutionsåret. Vad låg bakom viljan att göra uppror?

9. Den franske kungen ansåg sig tvungen att gå de missnöjda till mötes. Vad gjorde han?

194

Aktivitet 1: Orsak, förlopp och konsekvens Analysera Läs avsnittet Franska revolutionen. Skapa en tabell med tre kolumner i din skrivbok eller på ett papper. Skriv begreppen orsak, förlopp och konsekvens överst i varsin kolumn. Fundera på var följande hör hemma: 1. Höga tullar, orättvisor, fattigdom, utrensningar.

Statskupp och folkrättegångar.

Borgerlig diktatur.

2. Folkligt uppror.

Kungen flydde och byttes ut.

Kungen och adeln ville införa delar av det gamla samhällssystemet.

3. Revolutionsåret 1848.

Krav på ett folkstyrt och jämlikare samhälle.

Kravaller och uppror.

Andra republiken utropades men ersattes snart av monarki.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Aktivitet 2: Historiebruk – ”Liberté, egalité, fraternité” Fördjupning Under sin valkampanj 2017 använde den franske presidentkandidaten Emmanuel Macron uttrycket ”Liberté, egalité, fraternité” eller ”Frihet, jämlikhet, broderskap” i färgerna rött, vitt och blått.

Fundera på varför han gjorde det och svara sedan på frågorna nedan: 1. Vilken historia är det som används?

2. Varför används just den historien?

3. Vad är det Macron vill uppnå genom att använda uttrycket och färgerna?

4. Finns det något problem med användningen?

Resonera och förklara med hjälp av olika exempel.

Samtala med en klasskamrat om dina svar, eller gå ihop i en grupp på två–tre elever och diskutera uppgiften tillsammans.

Emmanuel Macron har fortsatt att använda uttrycket som uppkom under franska revolutionen.

Här under ett tal i oktober 2020.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

195

Bilden: Industrialiseringen började inom textilindustrin.

Men järn och stål blev basen i den industriella utvecklingen.

Spinnmaskiner och arbetare i en fabrik i Manchester i England 1851.

Industriella revolutionen Industriella revolutionen var den snabba och stora förändring från ett samhälle som byggde på att människor arbetade med jordbruk till ett samhälle där de flesta arbetade i industrier. Revolutionen inleddes i Storbritannien i mitten av 1700-talet. Den kom att påverka alla delar av samhället, allt från kommunikationer och miljö till hur och var människor bodde och hur familjerna såg ut.

Ord och begrepp Industrialism kallas ett samhällssystem som bygger på att varor tillverkas i stort antal i stora fabriker, industrier.

Löpande band är en transportbana där olika delar till en produkt långsamt åker mellan olika stationer i en fabrik.

Naturaförmån är när en anställd får ersättning från sin arbetsgivare på annat sätt än med pengar.

Spinning är att tillverka garn och tråd från fibrer.

Stål är en legering av järn och kol.

Telegrafi betyder egentligen ”fjärrskrift” och innebär att man överför text (bokstäver) på avstånd som korta och långa strömstötar.

Täppa är ett litet trädgårdsland.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

197

När traktorn kom blev jordbruket mycket effektivare. Bilden visar en Fordtraktor från 1917.

Jordbrukets revolution

Feta djur ger mer pengar. Boskapsuppfödarna började intressera sig för raser med goda egenskaper och försökte avla fram boskap som gav stor avkastning.

198

Den industriella revolutionen hade inte varit möjlig om inte jordbruket först moderniserats och effektiviserats. Metoderna för att bedriva ett effektivare jordbruk förbättrades stegvis från mitten av 1700-talet. Detta medförde att man kunde producera så att det blev ett överskott av mat, med alla de positiva följder detta fick för människor och samhälle.

Industrisamhällets framväxt gjorde att stadsbefolkningen växte samtidigt som antalet lantarbetare krympte. I jordbruket kunde allt färre lantarbetare framställa mat till allt fler. För det mesta hade stadsborna inte samma möjligheter att producera mat.

Jordbruket moderniserades med slåttermaskiner, tröskverk, mejerimaskiner och olika konserveringsmetoder.

Bönder började också använda vetenskapliga metoder för att förbättra grödan. De starkaste exemplaren av en gröda eller kreatursart valdes ut och de svagare sållades bort. Forskare undersökte hur sjukdomar hos växter och djur skulle bekämpas.

Bönderna gav näring åt åkrarna. De införde djupplöjning och växelbruk med odling av olika växter för att få största möjliga skördar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Industrialiseringen Ett nytt sorts samhälle tog form efter sekelskiftet 1700. Mot mitten av 1800talet syntes förändringen tydligt. Då hade den gamla hantverksindustrin ersatts av en maskinindustri och ändrat på hela samhällets ekonomi.

Nu satsade affärsmännen oftare sina pengar i industrin och inte som förut, då de huvudsakligen hade investerat i handelskompanier och sjöfart. Ett industriellt pengasamhälle hade uppstått.

Kolet var en av de viktigaste förutsättningarna för det industriella genombrottet, som började i Storbritannien.

Industrins tekniska utveckling skedde i tre stora steg.

Bilden visar ett valsverk där man bearbetar metaller. Man kan se hur arbetarna tar ett glödande järnstycke och för in det mellan valsarna. Målning från 1875 av Adolph von Menzel.

Ångmaskinens tid Industrins storhetstid började i Storbritannien mot slutet av 1700-talet.

En viktig uppfinning var ångmaskinen, som kunde förvandla kol till energi. Nu kunde man enkelt och effektivt driva allt från mekaniska vävstolar till gruvpumpar.

Först att dras in i maskinernas tidsålder var textilindustrin, järnindustrin och kolindustrin.

Järnvägens tid Mot mitten av 1800-talet hade Västeuropa och USA industrialiserats.

Järnvägar och ångbåtar fraktade varor och människor över allt större avstånd. Stål började nu massproduceras.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Världens första offentliga järnväg invigdes i september 1825. Järnvägen gick mellan Stockton och Darlington i England. På bilden ses ångloket The Rocket från 1829.

Framför loket står konstruktören, den brittiske ingenjören Robert Stephenson.

199

Viktiga uppfinningar tar form Spinning jenny År 1764 byggde den brittiske vävaren James Hargreaves spinning jenny, en maskin som kunde spinna tjugo trådar samtidigt. I rädslan för att bli arbetslösa slog arga spinnare sönder den, men utvecklingen gick inte att stoppa.

Snart hördes slamret från större maskiner som spann hundratals trådar. Det dröjde inte länge förrän spinnmaskinerna drevs av vattenkraft och produktionen av garn steg ytterligare. Nu blev det svårt för vävarna att hinna med.

Den mekaniska vävstolen År 1785 stod britten Edmund Cartwrights mekaniska vävstol klar. Både den och spinnmaskinerna fick sedan ökad kraft med hjälp av nya energikällor. Ångmaskinen Redan i början av 1700-talet hade britten Thomas Newcomen konstruerat en enkel ångmaskin som dygnet runt kunde pumpa upp vatten från gruvorna. Ångmaskinen fick sitt verkliga genombrott sedan James Watt, också han britt, gett den mångdubbel kraft med hjälp av en roterande vevstake och ett kylsystem. Maskinen var så stark att den kunde driva andra maskiner.

I början av 1800-talet höll den ångan uppe både i tågtrafiken och på de nya ångfartygen.

Elektriciteten År 1821 konstruerade britten Michael Faraday den första elektriska motorn. På 1870-talet tog den amerikanske uppfinnaren Thomas Alva Edison patent på den första glödlampan. Snart drog man in ström till lampor i 225 lägenheter på Manhattan i New York.

Svensken Jonas Wenström underlättade

200

elkraftens spridning genom att uppfinna trefassystemet på 1890-talet. Det kunde leda ström genom mycket längre ledningar än förut.

Bensinmotorn De första bilarna hade ångmotorer. Det tog en halvtimme att bygga upp trycket i ångpannan innan bilen gick att köra.

Bensinmotorn kunde däremot startas direkt. På 1880-talet byggde den tyske ingenjören Carl Benz en bensinmotor som gav bilen en topphastighet på 12 km i timmen. Bensinen köpte han på apoteket.

Utvecklingen gick därefter snabbt. En ung amerikan vid namn Henry Ford byggde på egen hand en bil med motor och i den satte han ett nytt hastighetsrekord – 147 km i timmen! Det var han som låg bakom idén med det löpande bandet där rader av arbetare monterade var sin del av bilen.

Flygmaskinen Propellern som skapades av svensken John Ericsson möjliggjorde en ny och fantastisk maskin, flygplanet. Utvecklingen av bättre och större flygplan skulle betyda oerhört mycket för handel och turism.

Telegrafen, telefonen, radion Den första telegraflinjen öppnades mellan Washington och Baltimore i USA. Telegrafin gjorde det lättare att förmedla nyheter. År 1866 bands telegraflinjerna mellan Europa och USA samman genom en undervattenskabel.

Italienaren Guglielmo Marconi uppfann 1895 den trådlösa telegrafin, som ledde vidare till en ny trådlös uppfinning: radion, som kunde överföra tal. Talet kunde överföras

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

1

2

3

4

5

6

1) James Hargreaves uppfinning spinning jenny hade stor betydelse för textilindustrin. Spinnmaskinen gjorde det möjligt att spinna många trådar samtidigt. 2) Till vänster är den första glödlampan som började säljas. Till höger är Thomas Alva Edisons allra första glödlampa. 3) Så här såg det ut när bilpionjären Gottlieb Daimler med sin son som chaufför var på tur i sin egentillverkade bil på gatorna i Berlin 1886. 4) De amerikanska bröderna Wrights flygplan ”Flyer 1” som användes vid den första flygningen i världen 17 december 1903. 5) Guglielmo Marconi med sin utrustning för trådlös telegrafi 1896. 6) Fransmannen Nicéphore Niepce tog 1826 det första fotografiet.

Det finns fortfarande kvar.

som elektromagnetiska vågor. Före radion hade upptäckten av detta fenomen lett till telefonen.

Alexander Graham Bell tog 1876 patent på telefonen, men redan 1849 hade Antonio Meucci konstruerat telefonen och fått patent på den 1871, ett dokument som patentverket slarvat bort. Den amerikanska senaten har bett Meucci om ursäkt i efterskott.

Telefonen förbättrades sedan av bland andra Edison, Siemens och L.M. Ericsson.

Thomas Alva Edison utvecklade förutom glödlampan också fonografen 1877. Den var föregångare till grammofonen och vår tids musikspelare. Det var först på 1920-talet som inspelningstekniken blev elektrisk. Det var då musikindustrin föddes.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

En person som hade arbetat för Edison ansökte om ett första patent på radion. Han hette Reginald Fessenden och 1906 gjorde han sin första sändning. Lee de Forest förbättrade elektroniken och sände 1910 för första gången nyheter i radio.

Kameran och filmen Den första användbara kameran byggdes av fransmannen Louis Jacques Mandé Daguerre 1839. År 1895 presenterade de franska bröderna Lumière den nya uppfinningen kinematografen, som kunde visa rörliga bilder för flera personer samtidigt. En publik som betalat entré häpnade över de rörliga bilder som de såg och som möjliggjordes av den nya tekniken.

201

Bilens, telefonens och elektricitetens tid Mot slutet av 1800-talet och in på 1900-talet var det bilindustrin, elindustrin och oljeindustrin som dominerade. Viktig var också den kemiska industrin samt produktionen av telegrafer och telefoner. Flygindustrin föddes också vid denna tid.

Den här tekniska utvecklingen ledde till den största och snabbaste samhällsomvandlingen i historien.

Miljöförstöring Industrialiseringen ändrade inte bara människors sätt att leva. Den innebar också ökad miljöförstöring. Sedan mitten av 1800-talet har utsläpp av olika slag blivit det värsta problemet. Fabriker släpper ut giftiga ämnen i luften och vattnet. Avloppen i städerna har visserligen gjort miljön bättre där men har i stället förstört floder och sjöar, där avloppsledningarna går ut. Bilavgaser har varit ett stort problem i städerna, liksom alla sopor och annat avfall som vi producerar. Konstgödseln i jordbruket läcker ut i grundvattnet och till sjöar. Följden blir att sjöarna blir övergödda. De växer igen, vilket inte är bra för fisken. Och vissa alger som ger upphov till giftig algblomning ökar.

När vi eldar med olja och kol blir det alltmer koldioxid i luften, och det gör att temperaturen på jorden sakta stiger. Det kallas växthuseffekt.

Andra gaser har skadat ozonskiktet i atmosfären. Ett tunnare ozonskikt leder till att luften släpper igenom mer av solens farliga ultravioletta strålar.

En bild från staden Stockport i Storbritannien i mitten av 1800-talet. Stadsmiljön är typisk för den industriella revolutionen i Storbritannien: en stor järnvägsbro, rykande skorstenar, nedsmutsade flodstränder och trånga bostadskvarter.

202

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

I den tidiga industrin var barn och kvinnor den billigaste arbetskraften. En kolindustri där barnen sorterar antracit, en svart bergart som bildas av stenkol.

Ett nytt sätt att leva Billigare varor Tack vare maskinerna kunde industrin framställa större mängder varor än tidigare. Att framställa 50 kilo bomullstråd tog flera år för en indisk handspinnare, men bara 15 dagar på mekanisk väg i Storbritannien.

När arbetstiden för en produkt sjönk gick det att sänka priset kraftigt.

Fler och fler fick råd att köpa industrins billigare varor.

Affärsmännen satsade inte längre bara på lyxvaror till adeln och städernas rikaste. Att sälja till vanligt folk blev ett måste för dem som ville tjäna mycket pengar. Det var en stor samhällsförändring.

Varför göra det själv?

Ett nytt sätt att arbeta och leva växte fram. Användandet av pengar bredde ut sig bland vanligt folk. De köpte saker i stället för att tillverka dem själva. Det var inte längre lönt att göra sin egen spade eller att knåpa ihop en docka. Även hantverkarnas varor blev svårare att sälja. Man klädde sig hellre i klänningar och kostymer från konfektionsindustrin än gick till dyra sömmerskor och skräddare. På sikt skulle det leda till dagens snabba modesvängningar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

203

Lönearbete Fabrikerna konkurrerade ut hantverk och hemarbete. Folk sökte sig från landet in till stadens fabriker. Där blev de lönearbetare. De fick lön i form av pengar som användes till att hyra bostad och köpa mat. På landet hade de i stället haft naturaförmåner som mat och husrum samt en liten summa pengar.

Det blev allt vanligare med personer som arbetade på kontor. Här bokföringsavdelningen med anställda på Emil R. Bomans kontor i Stockholm i början av 1900-talet.

Arbetarna och borgarna Två samhällsklasser, arbetarna och borgarna, stod i händelsernas centrum under industrialiseringen.

Till borgarna räknades både stora och små affärsmän och företagare, liksom även kontorsanställda och andra tjänstemän, till exempel inom försäkringsbranschen.

Arbetarna var alla de som slet ute på fabriksgolven, stod vid maskinerna, paketerade och fraktade varorna.

Borgarna, arbetarna och maskinerna höll fabrikerna igång. Fabrikerna var själva motorn i industrisamhället.

Nya arbetsreformer Fabriksarbetet utvecklades mot allt större arbetsdelning och specialisering.

På hantverkets tid hade arbetarna utfört en mängd arbetsmoment.

De första bilarna byggdes av entusiaster, del för del. Det tog lång tid och var dyrt.

204

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Taylorism: effektivare fabriker Under senare delen av 1800-talet kom den amerikanske ingenjören Frederick W. Taylor på att man kunde dela upp industriarbete i små arbetsmoment och på så sätt effektivisera produktionen.

Svarvarens arbete i fabriken kunde till exempel delas upp på mindre arbetsmoment som flera arbetare kunde utföra vid var sin specialiserad maskin. Med sådan arbetsdelning och specialisering kunde man producera betydligt fler produkter under samma tid. I industrisamhället ändrade ingenjörer som Taylor sättet att arbeta på. Tillverkningen av exempelvis en bil delades upp i små specialiserade arbetsmoment. Fabriksarbetarna skulle nu inte längre behöva lägga ner någon tid på att lägga ifrån sig verktygen och ta upp nya för ett nytt arbetsmoment.

Taylor anlitades av många företag som ville bli effektivare. Han intresserade sig inte bara för maskinerna utan även för olika belöningssystem. Han hjälpte ett stålföretag att få ut mångdubbelt mer av sina anställda. Receptet var enkelt: bättre betalt om man presterade mer.

Presterade man däremot mindre sjönk lönen.

Fartdårar Även om utvecklingen av bilen skedde snabbt var de första bilarna långsamma.

Tänk bara på Carl Forslund som år 1900 dömdes som Sveriges första fartdåre. Polisen upptäckte honom på Strandvägen i Stockholm och sprang i kapp bilen!

Tio år senare hade fasta hastighetsgränser införts: högst 20 kilometer i timmen.

Montering av bilar i Ford Motor Companys fabrik i Highland Park i Michigan i USA. Fotot är från 1913. Här flyttas delarna för hand. Det är ett förstadium till det löpande bandet där delarna flyttas automatiskt.

Löpande band Den amerikanske bilfabrikanten Henry Ford arbetade i samma anda. År 1909 kostade hans T-Ford 5 400 kronor, vilket motsvarade fem årslöner för en vanlig arbetare. År 1913 införde han det berömda löpande bandet. Under monteringen drogs bilarna längs en bana förbi rader av arbetare som var och en lade till ytterligare en liten del av bilen. Med det löpande bandet, där var och en av arbetarna gjorde sina specialiserade arbetsmoment, fick man ner monteringstiden till en tiondel av den gamla. På 1920-talet sjönk priset på T-Forden till strax över 1 000 kronor, och allt fler kunde nu köpa bil.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Affisch till den första bilutställningen i Sverige 1903.

205

Svåra arbetsförhållanden I industrialiseringens barndom under 1800-talets första hälft rådde fruktansvärda förhållanden i fabrikerna. Inga skyddsanordningar fanns. Maskiner slet av fingrar och händer. Kemikalier förstörde människors hälsa.

Inom den svenska tändsticksindustrin drabbades arbetare av fosforförgiftning, som resulterade i att deras käkben smälte ihop. Många dog.

Ersättning gavs sällan och sjukpenning fanns inte.

Allvarliga arbetsskador innebar därför svår fattigdom.

Dessutom var arbetstiderna långa och oreglerade. 14 timmars arbetsdag var inte ovanligt.

Precis som i dagens fattiga länder var det vanligt med barnarbete. I de svenska tändsticksfabrikerna utförde barn samma uppgifter som de vuxna fast mot en tredjedels lön. De arbetade tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Människor slet ut sig och många barn blev föräldralösa.

Tändsticksfabrik i Vetlanda 1910. Arbetsförhållandena hade steg för steg blivit bättre och det fanns regler för barnarbete.

Arbetsförhållanden förbättras Under andra hälften av 1800-talet förbättrades situationen på arbetsplatserna liksom i samhället i stort. Storbritannien var först med att förbjuda barnarbete 1842 och att lagstifta om skyddsanordningar på fabrikerna.

Andra länder började så småningom gå samma väg. År 1881 förbjöds till exempel svenska 15-åringar att arbeta mer än tio timmar per dag och 1913 infördes folkpension för alla över 67 år. Arbetstiden reglerades i allt fler länder. Industrin hade blivit mänskligare.

206

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Urbanisering Urbanisering innebär att en allt större andel av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer. Under perioden 1750–1945 spelade städerna och deras industrier en allt större roll för ländernas försörjning. Folk flyttade från landsbygden till städerna för att få arbete i fabrikerna som tillverkade varor som gav inkomster och som kunde försörja fler än någonsin förut.

Ironbridge är en bro över floden Severn i Storbritannien. Det var världens första stora järnbro (invigd 1779) och är en symbolisk milstolpe för två viktiga faktorer i den industriella revolutionen: naturtillgångar (järnmalm) och kommunikationer.

Vägar och järnvägar byggs ut Vägar och järnvägar byggdes ut kraftigt under den här perioden. Även många kanaler anlades för att förbättra kommunikationerna.

Redan under andra hälften av 1800-talet kunde tusentals liter mjölk anlända färsk till städerna varje morgon. Samma sak gällde grönsaker och frukt. Nu blev städernas små odlingstäppor färre till antalet och i stället byggdes fler bostadshus, fabriker och affärer.

Varuhusen De små affärerna, handelsbodarna med bara ett par anställda, kunde inte sälja varorna tillräckligt effektivt och lönsamt.

I Paris slog de första storvaruhusen upp sina dörrar. Au Bon Marché (franska för ’det billiga stället’) öppnades 1852. Macy’s i New York stod klart 1858. År 1915 kunde svenskarna handla i sitt första storvaruhus NK, eller Nordiska Kompaniet, vid Hamngatan i Stockholm. Folk tyckte att varuhusen var storslagna. I dag är det ingen som höjer på ögonbrynen eftersom de finns överallt.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm byggs 1915.

207

Alexander Graham Bell visar hur hans telefon fungerar.

Nya uppfinningar krymper världen Redan med de tidiga sjöresorna och kontakterna med olika världsdelar spreds en mängd nya matvaror som i dag hör till vår vardag. Från Amerika fick vi choklad och tomater. Majs skeppades till Afrika. Majsen trivdes där och snart kunde miljoner fler afrikaner livnära sig på den.

Potatis från Amerika fraktades till Europa, där den lindrade hungersnöd och räddade barn från en för tidig död.

Det nya nu var att industriföretagen började arbeta för att få ut sina fabriksvaror över allt större områden. De fick god hjälp av ny teknik såsom ångmaskinen och elektriciteten.

Tågvagnar, drivna av lok med ångkraft, lastades fulla av gods. Järnvägarna byggdes ut och band samman kontinenter. De öppnade vägen till naturtillgångar i tidigare avskilda landsdelar såsom Sibirien i Ryssland.

Varor fraktades också säkrare, snabbare och billigare över världshaven med hjälp av ångbåtar.

Till USA:s och Europas marknader kom ull från Nya Zeeland, vete från Kanada, kött från Argentina, ris från Burma (dagens Myanmar) och gummi från Malaya (dagens Malaysia).

Världen tycktes bli allt mindre.

208

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Kommunikationen underlättas Kontakter knöts världen över genom industrialiseringen. Meddelanden mellan människor och företag behövde därför underlättas.

På 1830-talet konstruerades telegrafen, en apparat som kunde skicka iväg meddelanden i form av strömstötar. Amerikanen Samuel Morse skapade då också det så kallade morsealfabetet, ett teckensystem för telegrafering. Telegrafen gjorde att nyheter kunde spridas på ett helt annat sätt än förut. Vid samma tid uppstod den moderna tidningspressen.

Med telegrafen uppstod nyhetsförmedlingar, till exempel Julius Reuters. Telegrafen gjorde det också möjligt med utlandskorrespondenter och krigskorrespondenter, journalister som var på plats vid stora händelser och som kunde ge ögonvittnesskildringar eller rapportera om nyheter.

Charles Lindbergh flög 1927 från New York till Paris med sitt flygplan ”Spirit of St. Louis”.

Han mottogs med enorma hyllningar och tal av presidenten.

Motordrivna flygplan Inom kort brummade luften också av de första motordrivna flygplanen.

1903 lyckades de amerikanska bröderna Wright lyfta med ett plan och flyga ett tiotal sekunder. En gammal dröm var på väg att uppfyllas – människan höll på att lära sig flyga. Året därpå gjorde de en fem minuter lång flygning och 1905 en flygtur som varade i 40 minuter och sträckte sig över fyra mil.

Under första världskriget, som inleddes 1914, förbättrades tekniken och massvis av plan byggdes. År 1927 kunde svenskättlingen Charles Lindbergh som den förste ensamflygaren korsa Atlanten. Resan gick från New York till Paris.

På 1930-talet växte passagerarflyget fram. Det amerikanska flygbolaget Boeing konstruerade en modell kallad 247, som var ett flygplan huvudsakligen byggt i metall som kunde ta tio passagerare. Konkurrenten Douglas, även det amerikanskt, svarade med att lansera sin berömda DC 3:a med plats för 21 passagerare.

Det kommersiella flyget hade fötts. Tunga transporter av varor och passagerare flögs nu över världshaven.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

209

Fantasifabriken

Greta Garbo var en av Hollywoods hetaste filmstjärnor under 1920-talet och 1930-talet.

Fantasin blev till en produkt i industrisamhället. Uppfinningen av grammofonen, filmen och radion lade grunden för massproduktion av nöjen.

Filmen till skillnad från teatern nådde ut till den breda massan av folk.

Rudolph Valentino blev filmens första manliga världsstjärna, och även Sverige fick en: Greta Gustafsson, mer känd som Greta Garbo.

De nära 200 åren mellan 1750 och 1945 är nästan som hämtade ur fantasin. 200 år är en kort tid i människans historia. Under denna korta period förändrades människans sätt att försörja sig på ett oerhört sätt.

Tekniska uppfinningar gjordes i en takt som saknar motstycke. Produktionen av varor sköt i höjden till hundra gånger större än i det förindustriella samhället.

Sammanfattning @ Den industriella revolutionen hade inte varit möjlig om inte jordbruket först moderniserats och effektiviserats. @ Industrialiseringen började i Storbritannien. @ Ångmaskinen och tillgången till kol var avgörande faktorer. @ Mekaniseringen ledde till billigare varor och till att människor sökte sig till städerna där de kunde få jobb i fabriker.

210

@ Arbetsförhållandena under 1800talet var hårda och barnarbete var vanligt förekommande. @ Industrialiseringen ledde till ökad miljöförstöring. @ Vägar och järnvägar, tåg, bilar och flyg gjorde det lättare att transportera varor och människor. @ Kommunikationen underlättades också med hjälp av uppfinningar som telegrafen och telefonen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

KAPITEL 5

Ett nytt samhälle tar form Industriella revolutionen Instuderingsfrågor 1. Vad kallas den samhällsform som växte fram efter 1700?

2. Den tidiga industrin utvecklades och växte fram i tre steg. Berätta om de olika stegen.

3. I det framväxande samhället växte sig två samhällsklasser allt starkare. Vilka?

4. Berätta om betydelsen av kolet och ångmaskinen.

5. Ge exempel som visar att industrivarorna var billigare än de varor som tidigare framställts. Varför var industrivarorna billigare?

Vilka följder fick det för hantverkarna?

6. I pengasamhället hade företagarna hela tiden siktat in sig på de rika. Varför satsades plötsligt så mycket på att sälja till vanligt folk i industrisamhället?

13. På 1800-talet var det farligare att arbeta på fabrik än i dag. Ge exempel.

14. Hur såg arbetstiderna ut på 1800-talet?

15. Med tiden genomdrevs en del förbättringar för de anställda. Ge exempel.

16. Varför flyttade så många av industrisamhällets människor in till städerna?

17. Vad var telegrafen?

Aktivitet 1: Uppfinningar Analysera Läs texten under rubriken Nya uppfinningar krymper världen. Svara på frågorna nedan 1. Vad menar författaren med formuleringen ”Nya uppfinningar krymper världen”?

2. På vilka sätt ”krymper” världen?

7. Vad var lönearbete?

3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika transportsätten?

8. Hur hade betalningen sett ut tidigare?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

9. Vilka var borgarna?

Aktivitet 2: Jordbrukets revolution Analysera

10. Arbetsdelning och specialisering var utmärkande för industrins tidsålder.

Vad menas med dessa båda begrepp?

11. Hur fungerade Henry Fords löpande band och varför var det så bra?

Läs texten under rubriken Jordbrukets revolution och ge minst tre, max fem exempel på hur jordbruket utvecklades under denna tid.

Jämför dina svar med en klasskamrats.

12. Vad ville företag ha hjälp med när de anlitade Frederick Taylor?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

211

Bilden: Skämtteckning från 1889 över en stormaktskonferens där den kinesiska kakan delas mellan Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Frankrike och Japan.

Nationalism, kolonialism och imperialism Under 1800-talet blev nationalismen en viktig rörelse i Europa. I det här avsnittet tittar vi på hur nationalism i kombination med rasism bidrog till att stormakterna försökte öka sin makt i andra världsdelar. De skaffade kolonier i länder där de kunde få tag på billiga råvaror att sälja.

Med hjälp av stark ekonomi och militär tog några länder makten även över folket i andra delar av världen, så kallad imperialism.

Ord och begrepp Imperium är ett stort välde där de styrande också härskar över folk i andra områden.

Imperialism kallas det när länder utökar sitt territorium och inflytande på andra länders bekostnad.

Kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet.

Mångkultur innebär att flera olika kulturer får plats vid sidan av varandra.

Nationalism är idén att ett folk, det vill säga människor som talar samma språk och har samma kultur, ska ha ett eget land.

Rasism är en åsikt som säger att jordens människor är olika mycket värda beroende på var de kommer ifrån och hur de ser ut.

Samhällsklass är en grupp i samhället som till exempel har samma typ av arbete eller utbildning.

Stormakt är en mycket stark och mäktig stat.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. | Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

213

Nationalism

Den italienske frihetskämpen Giuseppe Garibaldi iklädd röd skjorta. Hans anhängare kallades rödskjortorna. Garibaldi landsteg på Sicilien med 1 000 rödskjortor.

Han fortsatte sedan till fastlandet och erövrade område efter område som han överlämnade till kung Viktor Emanuel. 1861 utropades kungariket Italien.

Preussens regeringschef Otto von Bismarck enade Tyskland i slutet av 1800-talet. Fotografiet är taget efter 1870.

Det var inte bara samhällsklasser som låg bakom 1800-talets våg av uppror. I samband med franska revolutionen blev tankar om nationen allt viktigare. I revolutionens Frankrike menade många att territoriet bestämde vilket land du skulle tillhöra. Framför allt tyska filosofer hade en annan uppfattning. De menade att nationen förenades av att dess medborgare hade samma religion, talade samma språk och hade en gemensam kultur. En och samma etniska grupp hade således ett gemensamt språk och tro. Flera sådana grupper menade att de var detsamma som nationer som ville bryta sig loss ur den gamla tidens mångkulturella stormakter. Till exempel slog sig greker, rumäner, serber och bulgarer fria från Osmanska riket och bildade självständiga stater.

Serbien hade efter frigörelsen blivit en modern stat. Ett hemligt serbiskt revolutionärt sällskap, Svarta handen, arbetade för att förena alla sydslaviska områden med Serbien. Man drömde om ett Storserbien och var beredd att ta till våld för sin sak.

Italien blev ett enat kungarike 1861 med Viktor Emanuel II som kung.

Ledaren för arbetet med att ena italienarna var militären Giuseppe Garibaldi.

Italienarna och alla andra folkgrupper som kämpade för självständighet har kallats nationalister. Deras mål var att samla och skydda sitt folk i en egen nation.

Många folkgrupper hade känt sig sammanfösta i stora riken där de inte kunnat göra sig hörda bland alla andra folk. I Österrike–Ungern bodde mer än ett dussin olika folkgrupper, vilket hotade landets existens. Där fanns till exempel tyskar, ungrare, serber, kroater, italienare, tjecker, slovaker, slovener och rumäner.

Att hålla sig till det egna folket skulle ge trygghet. Det var en bristvara i det industriella samhället. Allt förändrades så snabbt. Folk från landsbygden tvingades flytta in till städerna och industrierna där och överge sina gamla liv. Allt kändes främmande. Om alla ändå talade samma språk!

Några folk lyckades i sin strävan att skapa en egen nation. Tyskarna fick sitt Tyskland 1871 då ett tyskt kejsardöme skapades. Mannen bakom bildandet var Preussens regeringschef Otto von Bismarck, som blev rikskansler. Men polackerna skulle få vänta på ett eget Polen till efter första världskrigets slut 1918.

Kolonialismen Nationalism i kombination med den rasistiska övertygelsen om att vita var överlägsna människor med annan hudfärg bidrog till att stormakterna började sträva efter att öka sin makt i andra världsdelar. En annan anledning var att dessa stormakter, som alla var industrialiserade länder, sökte efter billiga råvaror och nya marknader för sina produkter. De ville skaffa sig lydländer, så kallade kolonier.

214

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Denna strävan var delvis en reaktion på splittringen i de egna rikena, men mest av allt berodde det på tre faktorer: 1. Europas militära överlägsenhet Industrin hade gett Europa en militär vapenstyrka som andra världsdelar inte var i närheten av.

2. Råvaror Den europeiska industrin behövde råvaror från andra världsdelar till sin industri.

3. Stormakternas syn på heder och ära Stormakterna fick respekt genom att visa sin vapenmakt och sina kolonier. En del kolonier tjänade man inga pengar på, men man behöll dem som troféer att visa upp.

Många gånger hoppades kolonisatörerna att de skulle upptäcka naturtillgångar som hittills inte upptäckts. Då kunde kolonin kanske bli lönsam.

Engelsk tidningsteckning från 1882 som framställer England som en 13-armad bläckfisk som med sina tentakler lägger händerna på olika landområden.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

215

Stormaktsidéer De europeiska stormakterna försökte alltså att bygga ut sina riken genom att erövra mark i främmande världsdelar. De strävade efter att bygga upp ett världsvälde, ett imperium. Därför har stormakternas krig i Afrika och Asien kallats imperialistiska krig. Målsättningen med imperialismen var att lägga under sig främmande folk och länder.

I ett tidigt skede var ett annat uttryck för imperialism att skaffa sig fördelar utan att direkt erövra ett land med militära medel. Handelsmän kunde få ensamrätt att bedriva handel i ett område, till exempel engelsmännens ensamrätt i Indien genom handelsföretaget East India Company (Brittiska ostindiska kompaniet). Det blev dock allt vanligare att européer och andra kolonisatörer såsom amerikaner och japaner försökte kontrollera områden genom erövring.

Den brittisk-amerikanske journalisten Sir Henry Morton Stanley gjorde flera upptäcktsresor i Afrika. Bland annat utforskade han Kongofloden. Här studerar han en karta tillsammans med sina europeiska och afrikanska medhjälpare.

Stormaktskonferenser Stormakterna var imperialister och de såg maktpolitiken som en kapplöpning. Det fanns en stor rädsla att hamna efter i den här hårda kraftmätningen. Då skulle försprånget kanske aldrig gå att hämta in.

Att erövra områden i Europa ansågs inte vara möjligt, men i andra världsdelar fanns det ledig mark, resonerade stormakterna.

För säkerhets skull höll stormakterna konferenser där de delade upp områden de ville lägga under sig i främst Afrika och Asien.

216

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Portugal Japan Ryssland USA

Storbritannien Frankrike Nederländerna Tyskland

RYSSLAND TURKIET

Kuwait Bahrain

Manchuriet

PERSIEN

KINA

AFGHANISTAN

OMAN Diu Daman Goa Mahé

NEPAL

Tibet

INDIEN Yanam Pondichéry Karikal

KOREA

Port Arthur Weihai Qingdao

Arabien Aden

BHUTAN Chandernagore

Burma

Macao

SIAM FRANSKA INDOKINA MALAYA

JAPAN

Formosa (Taiwan) Hongkong

FILIPPINERNA

Kaiser Wilhelms land

Nordborneo

Nya Guinea NEDERLÄNDSKA OSTINDIEN

Timor

Dili

Kolonier och kolonialmakter i Asien år 1900.

Imperialism och rasism Stormakterna utmärkte sig särskilt i den hetsjakt på lydländer som kallas ”Kampen om Afrika”. Under Kongokonferensen i Berlin på 1880-talet bestämde européerna vissa regler som skulle gälla för handeln med Afrika och den fortsatta koloniseringen. Ett syfte var att bromsa kapplöpningen om Afrika, men det lyckades inte. Inom loppet av endast 20 år delades Afrika upp mellan sju europeiska stater.

Koloniseringen hade sin grund i det massiva militära övertag som västvärlden fick när det industriella samhället uppstått. Den militära övermakten var för en tid så stor att känslan att världen tillhörde väst var uppenbar. De moderna vapnen var så effektiva att endast en handfull européer med våld kunde kontrollera och ofta förtrycka människorna i Afrika och Asien.

Detta rimmade illa med de amerikanska och europeiska idéerna om människors jämlikhet som vår del av världen slog sig för bröstet för. Skrifterna om de mänskliga rättigheterna från de amerikanska och franska revolutionerna kom bara att gälla den egna nationen och det egna folket.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

217

Fyra afrikaner bär runt en europeisk kolonisatör i en hängmatta.

Koloniserade områden år 1914 Storbritannien Frankrike

Tyskland Portugal

Marocko

Belgien Spanien

Italien Självständig stat

Tunisien

Algeriet

Rio de oro

Libyen Eritrea

Gambia Franska Portugisiska Guinea Guinea Sierra Leone

Övre Volta Togo

Nigeria

Liberia Elfenbenskusten

Franska Somaliland

Franska Västafrika

Dahomey

Guldkusten

Ek va tor ialafr ika

Senegal

Brittiska Somaliland

Angloegyptiska Sudan Abessinien

Kamerun

Gabon

ka ns Fra

Belgiska Kongo

Angola (Portugisiska Västafrika)

Walvis Bay Tyska Sydvästafrika

Uganda

Nordrhodesia

Italienska Somaliland

Brittiska Östafrika

Tyska Östafrika Nyasaland

Sydrhodesia Bechuanaland

Moçambique (Portugisiska Östafrika)

Madagaskar

Swaziland

Sydafrikanska Basutoland unionen

Uppdelningen av Afrika i kolonier 1914. Flera brittiska kolonier förenades 1910 i Sydafrikanska unionen. Landet blev då en så kallad dominion inom Brittiska imperiet.

218

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

På en del håll reste sig människorna mot kolonialmakten. Sepoyupproret var ett indiskt uppror i slutet på 1850-talet. Det privata handelsföretaget East India Company som styrde Indien var mycket brutalt i sitt försök att slå tillbaka upproret. Som ett resultat av detta valde den brittiska regeringen att ta över kontrollen av Indien. År 1858 blev Indien därför en brittisk koloni.

De mänskliga rättigheterna gällde alltså inte de människor som levde i de erövrade kolonierna.

Kolonialmakterna var välorganiserade och sände ut administratörer till de koloniala områdena som skulle se till så att kontrollen över dem fungerade så effektivt som möjligt.

Här träffar brittiska tjänstemän sändebud från olika stammar i Lagos i Nigeria.

Enligt tidens tankesätt kunde människor, precis som djur, delas upp i olika raser, där varje ras hade olika egenskaper. Sådana tankar låg nära rasismen, enligt vilken människor kunde rankas och där vita människor hade de bästa egenskaperna. Det var därför inte förvånande att jämlikheten gällde människorna som sades tillhöra den europeiska ”rasen”. Andra ”raser” var mindre värda och kunde inte omfattas av den. De var helt enkelt inte lika mycket människor och beskrevs med djuriska termer.

Kolonialismen ledde till en förvriden människosyn som senare skulle ärvas av män som Adolf Hitler.

Grymheterna i Belgiska Kongo Belgiska Kongo i Afrika drabbades hårt. Kolonin tillhörde inte den belgiska staten utan kung Leopold II, som styrde över landet som sin privategendom.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

Den första svenska utgåvan av engelsmannen Rudyard Kiplings Djungelboken kom 1907. Samma år fick Kipling Nobelpriset i litteratur. Hans författarskap var ett försvar för det brittiska imperiet. För honom var det en plikt för européerna att civilisera resten av världen.

219

Invånare i byar som inte kunde leverera tillräckligt med till exempel gummi straffades genom att de fick en hand avhuggen. Bilden är från den så kallade europeiska Kongofristaten kring år 1900.

Under denna tids terror, 1885–1908, var kung Leopold II av Belgien herre över Kongo.

Han krävde arbete, gummi och elfenben av de infödda. Någon betalning ansåg han inte att de hade rätt till. Han själv hade däremot rätten att bestraffa all olydnad via de tjänstemän och soldater som lydde under honom. De byar som vägrade att leverera varorna brändes ner, barn mördades, människor fick sina händer avhuggna. Ögonvittnesskildringar om övergrepp lämnades av bland annat svenska missionärer. Edward Sjöblom kom till Kongo 1892 och beskrev hur 300 pojkar i ett missionshus tagits tillfånga för att drillas till soldater. Kaptenen och de som ledde utbildningen slog pojkarna blodiga.

En engelsk missionär som hette Glave möttes av samma verklighet: ”O om endast den civiliserade världen visste, hurusom hundra, ja tusental mördas, byar ödeläggas och de ännu lefvande infödingarna framsläpa sin tillvaro i det värsta slaveri…”

Sådana vittnesmål vållade till slut protester i Europa. Dessutom bidrog den polskfödde författaren Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta från 1902 till att allt fler blev medvetna om hur brutalt den kongolesiska befolkningen blev behandlad. När Conrads bok utgavs hade Leopold II sedan två år tillbaka tvingats överlåta Belgiska Kongo till den belgiska staten.

Leopold dömdes inte för sina brott mot mänskligheten utan kompenserades i stället ekonomiskt för ”bortfallet av egendom”.

Sammanfattning @ I Europa växte nationalismen fram bland folkgrupper i stora riken som Österrike–Ungern och Osmanska riket. @ Nationalism i kombination med rasism bidrog till att stormakterna försökte öka sin makt i andra världsdelar. @ De ville också skaffa kolonier där de kunde hämta råvaror och sälja sina färdiga produkter.

@ Många européer ansåg att de skulle sprida civilisationen i världen men människorna i kolonierna behandlades ofta fruktansvärt grymt. @ Förutom de västeuropeiska stormakterna byggde länder som Ryssland, USA och Japan upp imperier.

@ Imperialismen blev möjlig tack vare moderna vapen som gjorde de europeiska stormakterna militärt överlägsna.

220

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

KAPITEL 5

Ett nytt samhälle tar form Nationalism, kolonialism och imperialism Instuderingsfrågor 1. Ge exempel på folkgrupper som reste sig och tog till vapen under 1800-talet.

2. Vad var nationalisterna missnöjda med och vad ville de uppnå?

3. Vad menas med koloni?

4. Hur kunde de europeiska stormakterna skaffa sig så många kolonier och varför ville de det?

5. Vad är skillnaden mellan nationalism och imperialism?

6. Varför hade stormakterna ”imperialistiska” stormaktskonferenser?

7. Var fanns de flesta kolonierna?

Aktivitet 1: Historiebruk – nationalism Analysera och reflektera Fundera kring samhörighet och gränser.

Nationalismens idé handlar om att människor i ett visst område delar vissa specifika saker. Försök ge exempel på:

3. Hur skulle du gå till väga om du skulle skapa en ny nation? Vilka aspekter tycker du är viktigast – språk, kultur, geografi eller något annat?

4. Hur skulle du lyckas med att hålla ihop din nation?

Läs upp dina svar för en klasskamrat och reflektera kring om era svar mest var lika eller olika.

Aktivitet 2: Jämför kartor Analysera Titta på kartan som visar uppdelningen av Afrika i kolonier år 1914 och en aktuell politisk karta över Afrika i dag. Jämför den moderna kartan med kartan från 1914 och svara på frågorna nedan: 1. Känner du igen länderna?

2. Har några länder bytt namn?

3. Har gränserna ändrats?

4. Finns det ”rester” från 1914 i form av ortnamn, språk, kultur med mera?

1. Vad delar du och andra i Sverige som kan ena er? Ge gärna flera exempel.

2. Finns det någon annan plats eller något annat land än Sverige som du känner större samhörighet med? Varför gör du det? Varför gör du inte det?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 5. ETT NYTT SAMHÄLLE TAR FORM

221

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden

Bilden: Drottning Lovisa Ulrika var gift med Adolf Fredrik. Hon arbetade hårt för att kungen skulle få mer makt, men förgäves.

Frihetstiden Perioden mellan 1719 och 1772 i Sveriges historia kallas frihetstiden.

Då hade riksdagen och riksrådet (ett slags regering) all makt.

Före frihetstiden hade kungen haft makten, och så blev det igen efter periodens slut.

Ord och begrepp Envälde betyder att en person har all makt.

Frihetstiden kallas en period i Sveriges historia, 1719 till 1772, när riksdagen och riksrådet (ett slags regering) hade makten.

Författning är de bestämmelser som gäller hur ett land ska styras.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar är ett lands författning.

Ideologi kallas en samling tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet.

Neutralitet innebär att man inte tagit ställning i en konflikt.

Riksdagen är Sveriges folkrepresentation, det vill säga de som företräder det svenska folket.

Stormakt är en mycket stark och mäktig stat.

Stånd är de fyra samhällsklasser som man tidigare räknade med i Sveriges historia.

I ett välfärdssamhälle tar stat, landsting och kommun stort ansvar för bland annat skolor och sjukvård och ger bidrag till människor som har behov av hjälp.

Klass är ett begrepp som inom samhällsvetenskapen används för att dela in ett samhälle efter ekonomiska och sociala kännetecken.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

225

John Jennings, till höger, var en av frihetstidens rikaste köpmän.

Han ägde bland annat flera järnbruk. Han ansvarade också för hattpartiets ekonomi och bidrog med mycket pengar till stöd för partiet. Han hade dock ingen plats i riksdagen. Porträttet visar också hans bror och svägerska.

Mot ett modernt Sverige Efter Karl XII:s död (1718) och slutet på det stora nordiska kriget (1721) gick Sverige in i en ny tid. Det kungliga enväldet avskaffades. Sveriges tid som militär stormakt var över. Under de kommande seklen skulle Sverige genomgå flera stora förändringar.

– Från att ha varit en krigande och erövrande stormakt blev Sverige en nation som mestadels strävade efter neutralitet och fred.

– Det gamla jordbrukssamhället som hade varit landets ekonomiska grund sedan medeltiden övergick först till ett industrisamhälle och därefter till ett tjänste- och kunskapssamhälle.

– Ståndsriksdagen avskaffades och de gamla motsättningarna mellan adel, präster, borgare och bönder kom från slutet av 1800-talet alltmer att handla om klasskamp, ideologier och partier liksom – under delar av 1900-talet – om samförstånd kring behov av modernisering snarare än ideologiska motsättningar.

– Från att ha varit ett kungligt envälde där folket inte hade något politiskt inflytande blev Sverige under 1900-talet en demokrati med allmän rösträtt.

– Kvinnorna var i början av perioden främst fruar och döttrar till män som bestämde nästan allt åt dem. Men under slutet av 1800talet och början av 1900-talet blev kvinnorna yrkesarbetande och alltmer självständiga individer.

– Sverige gick från att ha varit fattigt och smutsigt med stora klassklyftor till ett mer jämlikt och rikt välfärdssamhälle.

226

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Starkt råd och svaga regenter Ulrika Eleonora och Fredrik I Karl XII hade inga barn. Tronen ärvdes i stället av kungens syster Ulrika Eleonora. 1719 fattade Sveriges riksdag beslut om en ny grundlag som förde över makt från kungahuset till riksdagen och riksrådet (den dåvarande regeringen). Den starka kungamakten avskaffades. Riksdagsmännen och rådsherrarna talade om en ny ”frihetstid” – en tid när folket äntligen skulle få mer att säga till om.

Men det var i första hand adeln och prästerna som hade makten i riksrådet. De andra stånden, borgarna och bönderna, fick nästan inget politiskt inflytande. Hälften av Sveriges befolkning var kvinnor, fattiga och egendomslösa män som inte tillhörde något stånd. Ingen förde deras talan i riksdagen eller riksrådet. För vanligt folk var det en tid med begränsad frihet.

Ulrika Eleonora abdikerade (avgick) från tronen efter bara ett år. I stället blev hennes man Fredrik I Sveriges kung. Han regerade landet 1720–1751 men hade inte mycket makt.

Fredrik I blev Sveriges kung efter att hans hustru drottning Ulrika Eleonora abdikerade.

Ulrika Eleonora fick inga barn, precis som hennes bror Karl XII. Sverige hade därför ingen tronföljare.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

227

Arvid Horn – Sveriges egentlige ledare Under stora nordiska kriget tjänstgjorde greven Arvid Horn både som militär och som ämbetsman. Åren 1709–1719 och 1720–1738 var han kanslipresident, det vill säga riksrådets ledare.

Som riksrådets ledare var Horn i praktiken Sveriges regent 1720– 1738. Han var en skicklig politiker som förde en fredlig utrikespolitik och sparade på landets ekonomiska tillgångar. Samtidigt var han kraftfull motståndare till enväldet.

Oppositionen (hattpartiet) tvingade fram Arvid Horns avgång vid 1738–1739 års riksdag.

Arvid Horn.

Fortsatta krig Trots att Sverige var försvagat beslutade riksrådet tillsammans med kungen att inleda flera nya krig under frihetstiden. Sverige förlorade många slag i dessa krig och landområden i de freder som följde på krigen: – Sverige fortsatte striderna mot Ryssland i slutskedet av stora nordiska kriget. Freden i Nystad (1721) innebar att Sverige förlorade Baltikum och fick göra flera andra eftergifter till Ryssland.

– 1741 startade Sverige ett nytt krig mot Ryssland. Vid freden 1743 fick Sverige lämna ifrån sig en del av sydöstra Finland till Ryssland.

Dessutom fick den ryska kejsarinnan Elisabet rätt att utse Sveriges näste tronarvinge. Elisabet bestämde att den tyske adelsmannen Adolf Fredrik av huset Holstein–Gottorp skulle bli kung i Sverige när Fredrik I dog.

– 1752–1762 krigade Sverige mot Preussen (ett rike som huvudsakligen omfattade områden i nuvarande Tyskland och Polen) i förhoppningen om att kunna vinna tillbaka områden som förlorats under stora nordiska kriget. När freden slöts 1762 blev gränserna oförändrade.

228

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Adolf Fredrik När Adolf Fredrik blev kung 1751 var kungamakten fortfarande svag. Det var i praktiken riksrådet som styrde landet. Under Adolf Fredriks regeringstid ökade dock missnöjet med riksrådets politik. Det gick rykten om att ryssar och andra fiender köpte röster och mutade rådsherrar för att påverka beslut i viktiga utrikespolitiska frågor. Många menade att herrarna i rådet bara var ute efter personlig vinning. Rådet började därför betraktas som en fara för Sverige.

To rn e

lap pm Lu ar le k lap Kemi lappmark Pit p m el ar ap k pm ark Um e lap Ås pm Västerbottens län ele ar lap Uleåborgs län pm k ar k Västernorrlands län

Vasa län

Savolax och Karelens län (Kuopio län)

Drottning Ulrika Eleonora och hennes man kung Fredrik I fick inte några barn. Sverige saknade en tronarvinge. I fredsförhandlingarna efter ett förlorat krig mot Ryssland 1743 bestämde den ryska kejsarinnan Elisabet att Adolf Fredrik av huset Holstein–Gottorp skulle bli Sveriges nya regent.

När Fredrik I dog tog Adolf Fredrik över tronen.

Gävleborgs län Kopparbergs län Värmlands län Örebro län Skaraborgs län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Hallands län

Malmöhus län

Kymmenegårds Åbo och län Björneborgs län Nylands och Uppsala län Tavastehus län Stockholms län Västmanlands län Södermanlands län

Östergötlands län Gotlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Blekinge län Kristianstads län

Sverige under andra hälften av 1700-talet.

Hattar och mössor När riksdagen fick större politisk makt började politikerna samarbeta i partier för att uppnå sina mål. Sveriges två första politiska partier – hatNE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

229

tarna och mössorna – blev huvudmotståndare i rikspolitiken. Mössorna ville föra en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch för förlusterna i stora nordiska kriget. De startade krig både mot Ryssland och mot Preussen, men Sverige förlorade båda dessa krig.

Under frihetstiden utvecklades också en första form av parlamentarism. Parlamentarismen betydde att riksdagen kunde avsätta medlemmar i riksrådet (den dåvarande regeringen). Om majoriteten av ledamöterna i riksdagen inte hade förtroende för ett visst riksråd kunde han avsättas genom en särskild omröstning. Hattarna röstade bort politiker från mösspartiet ur rådet och mössorna gjorde tvärtom.

De ständiga motsättningarna mellan hattar och mössor och de dyra misslyckade krigen gjorde att missnöjet med riksdagspolitiken ökade i slutet av frihetstiden. Många önskade nu att en starkare kungamakt kunde återställa ordningen i riket. Svaret på deras önskemål kom med Gustav III, som skulle göra slut på frihetstiden i Sverige.

Sammanfattning @ Från 1700-talets början utvecklades Sverige från krigisk stormakt till demokratiskt välfärdssamhälle.

@ I riksdagen växlade makten mellan de båda partierna hattar och mössor.

@ Perioden 1719–1772 kallas frihetstiden i svensk historia.

@ Under frihetstiden utkämpade Sverige flera misslyckade krig.

@ Under frihetstiden hade kungen nästan ingen makt utan landet styrdes av riksdagen och riksrådet (den tidens regering).

230

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Frihetstiden Instuderingsfrågor 1. Vad övergick jordbrukssamhället till?

2. I början av frihetstiden var Sverige ett fattigt klassamhälle. Vad hände sedan?

3. Under frihetstiden styrdes Sverige av ett riksråd i stället för av en kung.

Vilka hade makten i riksrådet?

4. Varför växte missnöjet mot riksrådet?

5. Vem var Arvid Horn?

Aktivitet 1: Kvinnorna under frihetstiden Reflektera Läs texten under rubriken Mot ett modernt Sverige och försök sammanfatta med flera exempel hur kvinnornas roll förändrades under frihetstiden.

Aktivitet 2: Sverige startar krig Analysera och sammanfatta Läs texterna i hela avsnittet om Frihetstiden och sammanfatta: 1. Hur många krig startade Sverige under tidsperioden?

2. Vilka länder krigade eller försökte Sverige kriga mot?

Jämför gärna dina svar med en klasskamrats.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

231

Berömda svenskar under 1700-talet Axel von Fersen (1755–1810) Axel von Fersen var en greve, militär och diplomat som under lång tid vistades i Frankrike.

Han deltog som officer i fransk tjänst i nordamerikanska frihetskriget.

Han hade på 1780-talet ett kärleksförhållande med den franska drottningen Marie-Antoinette. Under franska revolutionen försökte han hjälpa den kungliga familjen att fly utomlands, men flyktförsöket avslöjades och kungafamiljen återfördes som fångar till Paris.

Axel von Fersen stod nära både det franska kungahuset och det svenska kungahuset. Han dödades av en folkmassa i Stockholm 1810 när det spreds ett rykte att han och hans syster hade förgiftat Karl August, en dansk prins som var utsedd att bli kung av Sverige i framtiden.

Lovisa Ulrika (1720–1782) Lovisa Ulrika var drottning av Sverige mellan 1751 och 1771. Hon gifte sig 1744 med kung Adolf Fredrik och blev mor till de blivande kungarna Gustav III och Karl XIII.

Axel von Fersen.

232

Lovisa Ulrika.

År 1756 var drottningen inblandad i ett försök till statskupp som hade som syfte att kungen skulle få mer makt. Kuppförsöket misslyckades. Ledarna för kuppen avrättades och kungaparet fick stränga tillrättavisningar av riksrådet, som styrde landet.

Efter att Gustav III blivit kung hade Lovisa Ulrika inget inflytande alls längre. Hennes förhållande till sonen var dåligt och när hon skvallrade om att han kanske inte var far till kronprins Gustav Adolf slutade kungen helt att umgås med sin mor.

Carl Michael Bellman (1740–1795) Carl Michael Bellman var artist och visdiktare. Han har skrivit många av de mest kända svenska visorna, till exempel ”Fjäril’n vingad” och ”Gubben Noak”. De finns med i vissamlingen Fredmans sånger. Bellmans mest kända vissamling heter Fredmans epistlar. Båda har fått namn efter huvudpersonen i Bellmans visor. Andra figurer är Ulla Winblad, Movitz och Mollberg.

Carl Michael Bellman.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Bellman beundrade kung Gustav III och kungen fick höra Bellmans visa ”Gustafs skål” i samband med statskuppen 1772. Efter det fick Bellman ekonomiskt stöd av kungen. Bellman diktade mängder av hyllningar till kungen och fick ibland också uppträda vid hovet.

Anna Maria Lenngren (1754–1817) Anna Maria Lenngrens far var universitetslärare i latin och hon fick en utbildning som de flesta flickor på den här tiden inte fick. Hon började tidigt att skriva själv och översätta utländska verk till svenska. Hon översatte bland annat komiska operor och blev belönad av kung Gustav III för detta arbete.

I slutet av 1700-talet och början av 1800talet var Lenngren en av de viktigaste och populäraste svenska poeterna. Hon skrev gärna om vardagslivet och kritiserade och drev med adeln, rika borgare och män som inte levde som de lärde.

Carl von Linné (1707–1778) Carl von Linné är förmodligen Sveriges i världen mest berömda vetenskapsman genom tiderna. Linné växte upp i södra Småland och blev professor vid Uppsala universitet 1741.

Genom sitt system för att klassificera växter

Anna Maria Lenngren.

Carl von Linné.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

och djur blev han en av grundläggarna av den biologiska vetenskapen. På sina resor i Sverige upptäckte han själv många nya arter, och han anlade en botanisk trädgård i Uppsala som var en av de finaste i världen. Han skickade också ut sina lärjungar (elever) till avlägsna länder, där de hade till uppgift att beskriva växtlivet.

Linné var först med att använda vetenskapliga artnamn med två delar, till exempel Turdus merula (koltrast). Blomman linnea (Linnea borealis) har fått namn efter Carl von Linné.

Eva Ekeblad (1724–1786) Eva Ekeblad hette De la Gardie innan hon gifte sig och tillhörde därmed en av landets finaste adelssläkter. Eva Ekeblad var också vetenskapligt intresserad. Hon försökte bland annat hitta olika sätt att använda potatis, som då fortfarande mest odlades som prydnadsväxt i trädgårdar. Hon skrev en artikel om hur man kunde använda potatis i brödbakning och för att tillverka stärkelse och puder till ansiktet och peruker. Hon beskrev också hur man kunde tillverka brännvin av potatis, något hon var först i Sverige att klara av. År 1748 blev Eva Ekeblad första kvinna att väljas in i Kungliga Vetenskapsakademien.

Eva Ekeblad.

233

Bilden: Den maskeraddräkt som Gustav III bar vid attentatet på Stockholmsoperan 1792 då han skottskadades. Ett par veckor efter attentatet dog kungen.

Den gustavianska tiden Den period i Sveriges historia som började 1772 och slutade 1809 kallas den gustavianska tiden. Perioden har fått sitt namn efter de två kungar som då regerade i Sverige: Gustav III och Gustav IV Adolf.

Under frihetstiden hade kungen förlorat nästan hela sin makt.

Detta förändrades under den gustavianska tiden. Under denna period förändrades också den svenska relationen till Europa.

Ord och begrepp Befäl är en militär ledare.

Envälde betyder att en person har all makt.

Regeringsformen är en grundlag som innehåller reglerna för hur landet ska styras.

Kapitulation är en handling där man ger upp inför en fiende.

Riksråd kallas en grupp personer som gav kungen råd om hur han skulle styra landet och kan liknas vid dagens regering.

Landsförvisning var ett straff som gick ut på att en person tvingades lämna landet och aldrig fick återvända.

Statskupp är när någon eller några plötsligt tar makten i ett land utan att följa lagen.

Missväxt är när grödorna inte alls växer lika mycket som de brukar och skörden blir väldigt liten.

Tryckfrihet är rätten att säga vad man vill i en tryckt skrift.

Ockupation betyder att man tar över ett landområde som man inte har rätt till.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

235

Gustav III:s kröning i Storkyrkan 1771. Bakom kungen och drottningen, omgivna av uppvaktande hovfolk, ses representanter för de fyra stånden.

Gustav III:s statskupp

Scen från Gustav III:s statskupp 1772. Kungen och hans allierade bar armbindlar för att signalera att de stod bakom förändringen i grundlagen.

När Adolf Fredrik dog kröntes hans son Gustav III till kung. Året var 1771 och den nye kungen utnyttjade missnöjet med riksrådet för att stärka kungamakten. Redan efter ett år slog han till. Då hade landet drabbats av två missväxtår och Sverige befann sig i en svår ekonomisk och politisk kris.

På slottet samlade Gustav III en rad militära befäl. ”Är ni beredda att offra ert blod för fäderneslandets räddning?” Svaret blev ”ja” och rådsherrarna arresterades omedelbart. Statskuppen hade lyckats. Efter statskuppen stärkte Gustav III kungamakten på flera sätt genom 1772 års regeringsform: – Kungen fick rätt att sammankalla riksdagen. Riksdagen kunde alltså inte sammanträda om inte kungen först kallade till möte.

– Kungen bestämde vilka politiker som skulle sitta i riksrådet, och i fortsättningen skulle kungen ensam regera landet. Rådsherrarna kunde ge kungen råd men inte fatta beslut.

– Hattpartiet och mösspartiet förbjöds och tryckfriheten minskades.

236

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Målningen En conversation på Drottningholm (1779) av Pehr Hilleström visar sällskapslivet vid Gustav III:s hov. Stolar och bord, som annars stod uppradade längs väggarna, flyttades fram och ordnades allt efter behov i sittgrupper för kortspel, handarbete och så vidare.

Kultur och envälde Gustav III talade helst franska. Han älskade Frankrike, lyxlivet vid det franska hovet, teatern och litteraturen. Gustav III grundade Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Svenska Akademien.

Svenska Akademien hade redan från början i uppdrag att utveckla det svenska språket och litteraturen. Numera är akademin också känd för att utse vinnaren av Nobelpriset i litteratur.

Gustav III ville också gå till historien som en svensk krigshjälte, en riktig krigarkonung i samma anda som Gustav II Adolf och Karl XII. År 1788 kastade han därför in den svenska armén i ett nytt förhastat krig mot Ryssland. Det var så illa förberett att soldaterna inte ens fick tillräckligt med mat. Kriget slutade med nederlag och fiasko.

Enväldet återinförs År 1789 drev Gustav III igenom förenings- och säkerhetsakten som gjorde kungen så gott som enväldig. Kungen tackade bönderna och borgarna som hade gett honom stöd i återinförandet av den starka kungamakten.

Adelns ensamrätt till befälsposter och andra höga ämbeten avskaffades, vilket gladde borgarna. De rikaste bönderna gnuggade sina händer över att de gavs rätten att köpa adliga gårdar, och en del trodde sig se slutet på adelns makt.

Skottet på maskeradbalen År 1792 inträffade ett av Sverige mest kända politiska attentat. Gustav III sköts ner på en maskeradbal som hade ordnats på Stockholmsoperan.

Skottet tog strax ovanför höften och var inte omedelbart dödande.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

237

Det var adelsmannen Jacob Johan Anckarström som höll i pistolen.

Han greps och piskades i tre dagar inför publik innan han slutligen halshöggs. Kroppen styckades och delarna spikades upp inför åskådarnas ögon. Det hårda straffet var avsett som en varning till de adelsmän som hade hjälpt Anckarström att planera mordet.

Två veckor efter skottet dog Gustav III i sårfeber. En infektion hade brutit ut och mot en sådan fanns ingen medicin. Hans närmaste kunde bara stänka parfym i rummet för att ta bort den värsta stanken.

Gustav IV Adolf

Gustav IV Adolf och drottning Fredrika.

Gustav III:s son Gustav IV Adolf tog över kronan som artonåring. Hans regeringstid var full av bekymmer. Dråpslaget kom i samband med ett nytt krig mot Ryssland, denna gång 1808–1809.

Sverige var hårt pressat av det krig som kungen förde mot Ryssland.

En grupp officerare gjorde en kupp. Officerarna fängslade kungen och efter ett par veckor var Gustav IV Adolf avsatt och landsförvisad. Utomlands levde han under namnet ”Överste Gustafsson”.

Kriget var då redan förlorat. Umeå intogs av ryssarna och ett anfall mot Stockholm befarades.

Sverige kapitulerade och förlorade Finland, som hade varit svenskt i mer än 600 år. Efter 1809 har Sverige inte varit ockuperat av någon främmande makt.

Sammanfattning @ Gustav III gjorde slut på frihetstiden genom en statskupp 1772 och kungen fick åter väldigt mycket makt.

@ Gustav IV Adolf fick skulden för nederlaget i ett krig mot Ryssland och avsattes genom en statskupp 1809.

@ Gustav III var mycket kulturintresserad och grundade Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Svenska Akademien.

@ Kriget slutade med att Sverige förlorade Finland.

@ Han startade ett misslyckat krig mot Ryssland och dog efter att ha blivit skjuten under en maskeradbal på Operan 1792.

238

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Den gustavianska tiden Instuderingsfrågor 1. Vilken kung tog makten från riksrådet?

2. Hur gick det till?

3. Vad hände 1772?

4. Förenings- och säkerhetsakten förändrade maktförhållandena i samhället. Hur då?

5. Varför växte adelns missnöje med kungen?

6. Vad hände på den berömda maskeradbalen 1792?

7. Ge exempel på den avlidne kungens kulturintresse.

Aktivitet 1: Gustav III Analysera Studera de bilder som finns av Gustav III i läroboken. Glöm inte att läsa bildtexterna.

1. Hur tycker du att Gustav III framställs på bilderna?

2. Blir du positivt eller negativt inställd till Gustav III när du tittar på bilderna?

3. Varför tror du att konstnärerna har valt att måla just dessa motiv?

Aktivitet 2: Intervju med Gustav III Fördjupning Läs texterna under rubrikerna Kultur och envälde samt Gustav III:s statskupp.

Föreställ dig att du får en chans att resa tillbaka i tiden och intervjua Gustav III. Du får chansen att ställa fem frågor till honom.

Ställ frågorna till en klasskamrat som försöker svara som Gustav III. Byt sedan roller.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

239

Bilden: Folkskolan infördes 1842. Här ses en skolklass med sin folkskollärare i Nääs skola i Västergötland i slutet av 1800-talet.

Ståndssamhällets upplösning Det kungliga enväldet avskaffades i början av 1800-talet. I stället blev det regeringen och politikerna i riksdagen som styrde Sverige. Under 1800talet avskaffades också ståndsriksdagen. Det genomfördes stora samhällsreformer i Sverige och landet blev steg för steg mer demokratiskt.

Under 1800-talet var Sverige i union med Norge, och nationalistiska drömmar om ett enat Norden växte fram.

Ord och begrepp Avreglering inom ekonomin innebär att staten ändrar i vissa regler, till exempel i lagar.

Näringsfrihet innebär rätt att fritt välja yrke och starta, äga och driva företag.

Folkomröstning innebär att alla röstberättigade medborgare får rösta i en politisk fråga.

Regeringsformen är en grundlag som innehåller reglerna för hur landet ska styras.

Franska revolutionen kallas en serie händelser i Frankrike mellan 1789 och 1799 som kom att förändra det franska samhället.

Revolution är en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas.

Liberalism är en politisk lära med olika inriktningar som betonar att den enskilda människan ska vara fri.

Skandinavism var en rörelse som ville ena de skandinaviska länderna.

Nationalism är idén att ett folk, det vill säga människor som talar samma språk och har samma kultur, ska ha ett eget land.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. | Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

241

På porträttet från 1771 ses prins Karl till höger tillsammans med sina bröder Gustav III (till vänster), som då var kung, och prins Fredrik Adolf. Karl blev 1809 kung med titeln Karl XIII. Han var samtidigt kung av Norge 1814–1818 och hade där titeln Karl II.

Enväldet avskaffas Under 1800-talet växte liberalismen fram som en ny, stark makt i svensk politik. Liberalerna var emot det gamla ståndssamhället, där folket var indelat i adel, präster, borgare och bönder.

Adeln och prästerna utgjorde bara några få procent av befolkningen, men de hade större politisk makt än de andra stånden tillsammans.

Bland borgarna fanns många liberaler som inte accepterade denna orättvisa. Även inom arbetarklassen var missnöjet stort. Arbetarna tillhörde inte något stånd alls och därför hade de heller inte någon representation i riksdagen eller regeringen.

1809 års regeringsform När Gustav IV Adolf hade blivit avsatt 1809 utsåg riksdagen Karl XIII, 242

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Gustav III:s bror, till Sveriges nye kung. Karl XIII var gammal och ointresserad av politik.

Det blev i stället politikerna i riksdagen som kom att styra den politiska utvecklingen i Sverige. Det kungliga enväldet avskaffades genom 1809 års regeringsform.

Den nya regeringsformen byggde på maktdelning mellan kungen och riksdagen: – Kungen styrde fortfarande landet med hjälp av sina statsråd (den dåvarande regeringen). Statsråden var dock ansvariga inför riksdagen.

1809 års regeringsform.

– Kungen stiftade lagar tillsammans med riksdagen.

– Kungen fick inte starta krig utan att först ha diskuterat frågan med politikerna i riksdagen.

– Riksdagen fick rätt att ta in skatt från folket.

Den nya regeringsformen skyddade också flera viktiga friheter och rättigheter, exempelvis tryckfrihet, yttrandefrihet och säkerhet till person och egendom. Det var ett första steg på Sveriges väg mot ett friare och mer demokratiskt samhälle.

Den nya regeringsformen fastställdes 6 juni 1809. Den 6 juni 1523 hade Gustav Vasa blivit vald till Sveriges kung – en händelse som har blivit en symbol för den svenska nationens födelse. Sedan 1983 är 6 juni Sveriges nationaldag.

Sverige och Norge i union Den förste Bernadottekungen Eftersom Karl XIII var gammal när han blev kung och inte hade några barn blev riksdagen tvungen att leta efter en ny tronföljare. Valet föll till slut på en av den franske kejsaren Napoleon I:s generaler, en fransman vid namn Jean Baptiste Bernadotte. Hans kunganamn blev Karl XIV Johan. Vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf är släkt med honom.

Den franske generalen Jean Bernadotte föddes i södra Frankrike i en fattig familj. Franska revolutionen hade gjort det möjligt för ofrälse att bli officerare. Hans duglighet gjorde honom till general 1794. Han hade personliga band med Napoleon, som gjorde honom till marskalk och furste av Pontecorvo. År 1818 blev han kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan. ”Aldrig har väl en bana så märklig som min skådats”, yttrade en gång Karl XIV Johan, och det är inte svårt att hålla med.

Trots hans bakgrund i revolutionens Frankrike ville han som svensk kung inte inse att det gamla kunga- och adelssamhällets tid var förbi.

Kungen vägrade att lyssna på de liberala krav om mer frihet för folket som framfördes av framför allt handelsmän och andra borgare i städerna. Kungen hotade i stället med dödsstraff när han kände sig förtalad.

Karl XIV Johan efterträddes av sin son Oscar I. NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

243

Den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte blev 1818 kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan.

Den svensk-norska unionen Karl XIV Johan blev vald till kung på grund av sin skicklighet som militär. Många politiker i Sverige ville ha revansch på Ryssland. Kungen ansåg dock att lilla Sverige skulle få det svårt att besegra stormakten Ryssland. Därför riktade kungen i stället blickarna mot Norge, som vid denna tid tillhörde Danmark. År 1813 medverkade kung Karl XIV Johan och den svenska armén i ett segerrikt fältslag mot den franske kejsaren Napoleon vid Leipzig i Tyskland. På hemvägen anföll svenskarna Danmark, som då tvingades avstå Norge till Sverige. Sverige och Norge slogs samman i en union, trots att norrmännen inte ville det.

Den 17 maj 1814 förklarade sig Norge självständigt, men svenskarna tvingade Norge tillbaka in i unionen med vapenmakt. Den 17 maj firas numera som Norges nationaldag – men det skulle dröja ända till 1905 innan unionen upplöstes.

244

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Unionen upplöses År 1905 upplöstes unionen mellan Sverige och Norge. Norge hade inte fått gehör för en rad politiska krav och förklarade sig då fritt.

Bland konservativa svenskar piskades det upp en krigsstämning. De som ville bevara freden fick dock sista ordet. I en folkomröstning hade det visat sig att bara 184 norrmän ville ha kvar unionen. Genom den demokratiska process som en omröstning innebär och med respekt för folkets röst kunde man komma fram till en fredlig lösning.

Nationalism och skandinavism I början av 1800-talet var nationalismen på stark frammarsch i hela Europa. Nationalisterna menade att folkgrupper som hade ett gemensamt språk samt gemensam kultur och historia hade rätt att bilda självständiga nationalstater. På så sätt enades Italien och Tyskland, som tidigare hade varit splittrade småriken. Andra stater, som Serbien och Grekland, bildades i stället genom att bryta sig loss från det stora Osmanska riket.

Skandinavism var en rörelse som framför allt drevs av studenter på universiteten i mitten av 1800-talet. Rörelsen strävade efter att ena Skandinavien i en union. Sverige, Norge och Danmark skulle knytas samman kulturellt, ekonomiskt och politiskt. Många svenskar drömde också om att återfå Finland, som Sverige hade förlorat 1809. De menade att Finland, som hade varit svenskt i cirka 600 år, hade en svensk kultur.

Tanken på ett enat Skandinavien hade stöd av den svenske kungen Oscar I. Ett stark och enat Norden skulle bättre kunna stå emot attacker från Tyskland och Ryssland.

Skandinavien eller Norden blev aldrig en enad stat, men skandinavismen ledde ändå till ökat nordiskt samarbete inom flera områden. Så småningom organiserades detta samarbete i form av Nordiska rådet.

Denna organisation lever kvar än i dag.

“Enade vi stå, söndrade vi falla.”

Skandinavismen var en rörelse som byggde på broderskapstanken, det vill säga att de nordiska länderna solidariskt skulle hjälpa varandra. Lägg märke till Sveriges och Norges unionsflaggor. I flaggornas inre hörn ses unionsmärket, som skämtsamt kallades sillsallaten.

Norsk valaffisch inför folkomröstningen 1905.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

245

Aldrig har väl det norska folket stått så enat som 13 augusti 1905, dagen för folkomröstningen om upplösning av den svensk-norska unionen: 368 208 röstade ja, endast 184 nej. Så här skildrades valproceduren av den svenske skämttecknaren Edvard Forsström.

Samhället reformeras 1800-talet förde med sig många avregleringar och stora samhällsreformer som förändrade Sverige i grunden. Kung Karl XIV Johan hade varit starkt emot stora samhällsförändringar. Hans son, Oscar I, var dock inte alls lika fientlig mot kraven på ett friare och mer liberalt samhälle.

Några viktiga förändringar under 1800-talet som du kan läsa mer om nedan var: – folkskolan (1842) – aktiebolagslagen (1848) – näringsfrihet (1864).

Ett stort antal andra reformer bidrog också till att skapa ett mer liberalt och demokratiskt samhället. Några exempel: – Kyrkoplikten avskaffades: det blev nu frivilligt att gå till kyrkan.

Den skånske murargesällen Jöns Herrström behövde detta respass när han skulle söka jobb i Stockholm 1860. Den här typen av dokument var man fram till 1864 tvungen att ha om man tänkte resa över länsgränserna i Sverige.

246

– Kvinnor fick samma arvsrätt som män.

– Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder.

– Kvinnor fick rätt till högre utbildning.

– Sverige delades in i kommuner och landsting som fick ansvar för bland annat sjukvård, fattigvård och utbildningsfrågor.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Folkskolan Folkskola infördes 1842. Nu skulle alla barn få gå i skolan. Enligt en ny lag skulle skolor byggas över hela landet och lärare måste anställas. Redan 1890 hade läskunnigheten ökat kraftigt i Sverige. Det var ett viktigt steg för att landet skulle kunna gå från ett självförsörjande jordbrukssamhälle till en modern industrination.

Aktiebolagslagen Aktiebolagslagen klubbades igenom 1848. Tidigare hade personer som köpt aktier (andelar) i ett företag varit skyldiga att betala om företaget gick i konkurs. Den nya lagen befriade aktieägarna från den risken. Nu vågade folk satsa mer pengar i industrin.

Från 1864 fick vem som helst starta ett företag. På bilden från slutet av 1800-talet ses två affärsbiträden i Nils Sjöströms diversehandel i Vapelnäs utanför Sundsvall.

Näringsfrihet och rörelsefrihet Näringsfrihet infördes 1864 för både män och kvinnor. Var och en blev nu fri att själv välja yrke och starta företag. Tidigare hade bara ett mindre antal personer fått arbeta inom varje skrå (yrke).

Lagen innebar också att länsgränserna öppnades. Förut hade det krävts ett inrikespass för att passera gränsen mellan exempelvis Stockholm och Uppland eller Västerbotten och Norrbotten. Nu kunde människor resa fritt inom Sverige. Rörelsefriheten underlättade handeln och affärslivet på många sätt.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

247

Ståndsriksdagen avskaffas

Den 22 juni 1866. Kungen säger farväl till de fyra stånden i Rikssalen på Stockholms slott. Rikssalen slutade därefter också att fungera som lokal för riksdagen.

År 1866 avskaffades den gamla ståndsriksdagen och ersattes i stället av tvåkammarriksdagen. Det var ett viktigt steg mot ett mer demokratiskt Sverige. Tidigare hade alla riksdagsmän kommit från något av de gamla stånden: adel, präster, borgare eller bönder. Den nya tvåkammarriksdagen skulle i stället röstas fram av folket, och politikerna behövde inte tillhöra ett visst stånd.

Men det var bara en femtedel av männen som fick rösta eftersom det krävdes en viss årsinkomst och förmögenhet. Det betydde att företagarna, affärsmännen och de mest förmögna bönderna fick större makt i riksdagen. De som inte hade förmögenhet i pengar eller land eller en hög lön stod fortfarande utanför och mest förbisedda var kvinnorna. Allt som allt hade bara 5,5 procent av det svenska folket rösträtt.

Sammanfattning @ Under 1800-talet blev liberala åsikter mer utbredda i Sverige.

@ Skandinavisterna strävade efter att ena Skandinavien i en union.

@ År 1818 blev den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte svensk kung med namnet Karl XIV Johan.

@ Viktiga reformer vid mitten av 1800-talet var folkskolan, aktiebolagslagen, näringsfrihet och rörelsefrihet.

@ Åren 1814–1905 var Sverige och Norge i union med varandra, mot norrmännens vilja.

@ Ståndsriksdagen avskaffades 1866 och ersattes av tvåkammarriksdagen, men det var bara män som hade mycket mark eller pengar som fick rösta i valen.

@ Både nationalismen och skandinavismen var starka under 1800-talet. @ Nationalisterna menade att folkgrupper som hade ett gemensamt språk samt gemensam kultur och historia hade rätt att bilda självständiga nationalstater.

248

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Ståndssamhällets upplösning Instuderingsfrågor 1. Vad bestämdes i 1809 års regeringsform?

2. Varför är 6 juni svensk nationaldag?

3. Varför valdes den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte till ny kung efter Karl XIII? 4. Vad ville de svenska liberalerna åstadkomma?

5. Hur vann Sverige Norge?

6. Vad tyckte norrmännen om unionen med Sverige?

7. Varför firar norrmännen sin nationaldag 17 maj?

8. Hur upplöstes unionen med Norge?

9. Hur bemötte kung Karl XIV Johan den liberala kritiken?

10. Vad innebar aktiebolagslagen?

11. Vad var tanken bakom den folkskola som infördes 1842?

12. Vad innebar näringsfrihet?

13. Ge exempel på att kvinnors rättigheter ökade.

Aktivitet 1: Reformer på 1800-talet Fördjupning Läs texterna under rubriken Samhället reformeras. Välj en av reformerna och fördjupa dig i den. Skriv ner de tre viktigaste punkterna för den reform som du har valt.

Tänk på att det är bra om ditt svar besvarar några av frågorna: Vad?, När?, Hur?, På vilket sätt?

Tänk också på att du ska beskriva vilka konsekvenser/följder som reformen ledde till.

Aktivitet 2: Återförening med Norge Fördjupning Läs texterna om den svensk-norska unionen.

Föreställ dig att du tillhör ett politiskt parti som i dag vill återskapa den svensk-norska unionen. Hur kan du använda dig av historia för att övertyga svenska folket om att en union vore bra?

1. Ge tre till fem exempel på vilka argument du skulle använda.

2. Ge tre till fem exempel på olika motargument som du tror att du skulle få.

14. År 1866 avskaffades ståndsriksdagen.

Vilka hade suttit i den?

15. Vilka skulle sitta i den nya riksdagen?

16. Hur många svenskar hade rösträtt?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

249

Bilden: Arbetare vid maskinerna i verkstaden på Gustaf L.M. Ericssons Automobilfabrik i Stockholm i början av 1900-talet. Barnarbete var fortfarande vanligt. 1846 kom en regel som sa att en fabriksarbetare måste vara minst tolv år gammal.

I verkligheten bröt många mot dessa regler.

Från bondesamhälle till industrination Under 1800-talet upplevde Sverige en ekonomisk omvandling som förändrade samhället i grunden. Det gamla bondesamhället med rötterna i medeltiden omvandlades till ett industrisamhälle. Jordbruket blev effektivare och kunde mätta fler munnar. På så sätt kunde befolkningen öka och den växande arbetskraften kunde flyttas från jordbruket till industrin.

Ord och begrepp Dagsverke är ett gammalt namn på det arbete som en person förr i tiden utförde under en dag.

Missväxt är när grödorna inte växer lika mycket som de brukar och skörden blir väldigt liten.

Fackförening är en förening för människor som arbetar på samma arbetsplats eller i samma bransch.

Ångmaskin är en maskin som gör om energin i vattenånga till mekaniskt arbete.

Frikyrka är ett kristet trossamfund där staten inte har något inflytande och där man frivilligt blir medlem.

Ångsåg är ett sågverk i vilket sågmaskinerna drivs med ånga.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö. | Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

251

Uddevalla Gjuteri och Mekaniska Verkstad började sin verksamhet 1879. Det är ett exempel på hur viktiga mekaniska verkstäder var för industrialiseringen i Sverige.

Industrialiseringen Befolkningen ökar 1800-talets moderniserade jordbruk kunde försörja mångdubbelt fler människor. Ett effektivare jordbruk, en långvarig fred och en förbättrad sjukvård med nya mediciner låg bakom den största befolkningsökningen i Sveriges historia. År 1800 levde 2,4 miljoner människor i vårt land.

Sjuttio år senare var siffran uppe i 4,2 miljoner, trots en stor utvandring, främst till Nordamerika. 1869 var det sista svåra missväxtåret i Sveriges historia.

Träindustri och svenska uppfinningar Vid mitten av 1850-talet drogs det fattiga jordbrukssamhället Sverige in i industrialiseringen som svepte över Europa. I den mäktiga industrinationen Storbritannien byggdes det så det knakade. Efterfrågan på virke ökade enormt. Plötsligt blev de svenska skogarna en riktig guldgruva.

Svenskarna hade tidigare mest exporterat järn. Nu blomstrade träindustrin. Därför kan man säga att Sveriges industrialisering började på landsbygden.

252

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

I Norrland byggdes moderna ångsågar längs kusten. Den utländska tekniken gjorde att sågklingorna snurrade fortare än någonsin. Ångbåtar lämnade Sverige med virke i mängder. Skogsindustrin lärde sig att producera pappersmassa och papper som nådde stora exportframgångar.

Nästa steg i industrialiseringen av Sverige var att exportera färdiga och mer specialiserade varor, inte bara råvaror. Svenska uppfinnare skapade en verkstadsindustri i världsklass.

Märkning av plankor vid Köja sågverk i Ångermanland 1899.

Svenska uppfinnare Gustaf de Laval konstruerade på 1870-talet en maskin som separerade

grädde från mjölk. Separatorn utgjorde grunden till företaget Alfa Laval, men Gustaf de Laval sökte patent på hela 92 uppfinningar och skapade arbete åt miljoner människor världen över.

Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA) grundade sig på att Jonas Wenström uppfann trefassystemet på 1880-talet. Det kunde leda ström genom mycket längre ledningar än förut. Ett världsledande företag inom elkraft hade fötts.

Lars Magnus Ericsson förbättrade telefonen genom att sätta samman

hörluren och mikrofonen. Hans företag LM Ericsson, senare Ericsson, blev stort inom teleindustrin.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

253

Aktiebolaget Gasaccumulator (AGA) grundade sig på Gustaf Daléns uppfinning från 1907, solventilen. Med den släcktes fyrarna automatiskt när det ljusnade och tändes när det blev mörkt.

Svenska Kullagerfabriken (SKF) fick sina framgångar genom Sven Wingquists kullager, som kunde få maskindelar att rotera med mindre friktion än tidigare.

Alfred Nobel uppfann i slutet av 1800-talet dynamiten, som fick stor bety-

delse i gruvor och olika byggprojekt, inte minst vid järnvägsbyggen.

Alfred Nobel var en förmögen affärsman och grundare av Nobelpriset.

Ninni Kronberg var näringsfysiolog och utvecklade bland annat en metod

för att framställa mjölkpulver (torrmjölk). Sverige hade en överproduktion av mjölk men tidigare inga möjligheter att exportera överskottet. Hennes patent på metoden ledde till grundandet av livsmedelsföretaget Semper AB. Johan Petter Johansson skapade skiftnyckeln.

C.E. Johansson är mannen bakom den industriella måttsats som hyllades av Henry Ford, löpande bandets fader. Måttsatsen kunde mäta med bara en tusendels millimeters felmarginal, och precisionen inom industrin nådde nya höjder.

John Ericsson konstruerade bland annat propellern som kunde ge fart åt

Ninni Kronbergs metod för framställning av mjölkpulver låg till grund för livsmedelsföretaget Semper AB.

ångdrivna båtar och hjälpa de första flygplanen att lyfta. Han var också ingenjören som konstruerade USS Monitor, ett bepansrat fartyg som drevs med ångmaskin. Det blev berömt i samband med amerikanska inbördeskriget.

Gustaf Dalén vid sin fyrljusapparat (AGA). Han bar mörka glasögon efter en olycka som förstörde hans syn 1912.

254

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Bilden visar en fattig familj framför sitt hem i Kiruna. Pappan emigrerade till Kanada 1907 tillsammans med två av barnen. Mamman lämnades kvar i Kiruna med de två andra barnen. De träffade aldrig varandra igen.

Samhället förändras De egendomslösa Majoriteten av det svenska folket bodde på landet. Sju av tio arbetade inom jordbruket, men det var en minoritet av folket som ägde ett hus och en bit mark. De flesta ägde varken jord eller andra egendomar.

Många arbetade som pigor och drängar hos bönderna. Arbetstiden var inte begränsad, och lönen bestod i stort sett av mat, husrum, kläder och en liten summa pengar.

Dessutom fanns torpare och statare. Torparna hyrde jord av bönder och betalade i form av dagsverken samt en viss mängd spannmål och kött. Torparna bidrog till det ekonomiska uppsvinget genom att lägga nya marker under plogen. De sista femtio åren av 1800-talet fördubblades den svenska åkermarken.

Statarna bodde och arbetade på godsen. Deras lön bestod av en liten summa pengar och vad som kallades stat. Staten bestod i regel av mjölk, mjöl, potatis, ved och brännvin. Statarna drömde om att arbeta sig upp till torpare samtidigt som många torpare knappt fick ihop till brödfödan.

Statarsystemet avskaffades 1944.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

De fattigaste bodde i backstugor.

De kallades backstugusittare.

Många backstugor finns kvar i Åsle tå, Falbygden i Västergötland.

255

Änglamakerskan Hilda Nilsson dömdes 1917 som den sista kvinnan i Sverige till döden för barnamord. Hon hade försörjt sig som ”änglamakerska”. Änglamakerskans affärsidé var att som fostermamma ta emot spädbarn mot betalning. Ofta var det barn födda av en ogift mamma. Fostermamman fick en engångssumma som skulle täcka omkostnaderna för barnet under hela uppväxten. I stället för att ta hand om barnet vanvårdades det till döds eller dödades direkt – barnen gjordes till ”änglar”.

Ju tidigare barnet dog, desto större blev förtjänsten.

Hilda dödade sin fem månader gamla fosterdotter genom att barnet placerades framstupa i en badbalja, en tvättbräda lades över och ovanpå den en kolspann. Hilda gick ut och när hon återvände efter en stund var barnet dött. Hon tog livet av åtta fosterbarn mellan 1915 och 1917.

Hilda dömdes till döden men tog sitt eget liv i fängelset.

Urbanisering och utvandring När jordbruket effektiviserades med nya maskiner och metoder behövdes inte lika mycket arbetskraft på landsbygden. Många pigor och drängar blev utan arbete och bostad. De tvingades söka sig in till städerna och den växande industrin. Inflyttningen till städerna kallas också urbanisering.

Den snabba urbaniseringen i Sverige ledde till trängsel och bostadsbrist i städerna. Folk byggde enkla skjul i bergsskrevor och på andra skyddade platser. År 1895 hade mer än hälften av arbetarhemmen i Stockholm en eller flera inneboende.

Det var en orolig tid. Människorna fick lämna det enda liv de kände till och det rådde stor fattigdom. Stora skaror utvandrade (emigrerade). De flesta reste till Nordamerika med fartyg över Atlanten. Under en period av bara 70 år utvandrade mer än 1 miljon svenskar till USA. Än i dag finns många spår i USA av de svenskar som utvandrade dit under 1800-talet och början av 1900-talet.

Hilda Nilsson var en så kallad änglamakerska.

Människor sökte sig in till städerna i hopp om arbete i de framväxande industrierna.

Arbetarkvarteren såg ungefär likadana ut i de flesta europeiska industristäder. Man bodde trångt och levde fattigt.

256

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Medelklassen, eller borgarklassen, hade stort inflytande inom ekonomi och kultur.

Dess syn på hur man skulle leva, bo, klä sig med mera präglade hela samhället. Här en interiör från ett borgerligt hem i Stockholm 1918 där familjen är samlad i salongen och ett hembiträde passar upp.

Nya sociala mönster Industrialiseringen och urbaniseringen förde med sig stora förändringar i människors vardag och levnadsmönster. Framför allt i städerna växte det fram nya vanor, traditioner och sociala grupper. Några exempel: – Städernas många arbetare bodde trångt och ofta mycket fattigt och smutsigt. Men de tättbebyggda arbetarkvarteren gjorde också att människor umgicks mer och inledde samarbeten i fackföreningar, idrottsklubbar, kulturföreningar och frikyrkor.

– I de mer förmögna borgarhemmen utvecklades nya traditioner, högtider och ideal som berättade hur ett verkligt ”gott hem” skulle fungera. I den borgerliga livsstilen ingick teaterbesök, semesterresor och stora fester vid helgdagar och högtider.

– Det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var maskinernas tid: ångmaskinen, generatorn, glödlampan, radion, kylskåpet, tvättmaskinen och många andra uppfinningar gjorde livet bekvämare för stora grupper.

Jordbruket hade sysselsatt många människor som under industrialiseringen blev arbetslösa när de ersattes med maskiner. Arbetslaget på bilden tar upp betor.

– I städerna var det lättare att leva som en i mängden. I de små byarna på landet visste man allt om alla, men i staden gick det att leva mer anonymt. Det gjorde att fler människor levde tillsammans som ogifta. Den nya uppfinningen gummikondomen underlättade tillfälliga sexuella kontakter och bidrog till en friare och mer glädjefull syn på sex.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

257

Miljön påverkas

Utsläpp från de fabriker som byggdes under industrialiseringen påverkade miljön negativt. Här Barnängens tekniska fabrik, grundad i Stockholm 1868, som tillverkade bland annat tvål, parfym, bläck, munvatten och tandkräm.

I Sverige har industrialiseringen inte lett till lika svår miljöförstöring som i många andra länder. Men naturen har påverkats negativt även här.

Skogsbruket har gjort att det finns väldigt lite urskog kvar och det i sin tur påverkar både växter och djur som blivit av med sin livsmiljö.

Gruvor i form av dagbrott förändrar landskapet för alltid och kan påverka tillgången till grundvatten.

Den tekniska utvecklingen har också lett dels till utfiskning, dels till övergödning och algblomning i hav och sjöar. Stora landområden har lagts under vatten när man har byggt vattenkraftverk och dämt upp älvarna. På vissa ställen hindrar vattenkraftverken fiskar att ta sig upp till sina lekplatser, alltså de ställen där de fortplantar sig. Även i Sverige är luften i de större städerna så pass dålig på grund av avgaser och andra utsläpp att den är skadlig för människor att andas in.

Sammanfattning @ Under 1800-talet förvandlades Sverige från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle.

@ Urbaniseringen tog fart, det vill säga att en allt större del av befolkningen levde i städer.

@ Ett effektivare jordbruk, en långvarig fred och en förbättrad sjukvård med nya mediciner låg bakom den största befolkningsökningen i Sveriges historia.

@ Från mitten av 1800-talet och 70 år framåt emigrerade (utvandrade) över 1 miljon svenskar, de flesta till Nordamerika.

@ Virke, pappersmassa och papper blev viktiga exportvaror.

@ Industrialiseringen har lett till miljöförstöring även i Sverige.

@ Moderna uppfinningar av både svenskar och andra förändrade livet för människor för alltid. @ Även om den svenska åkermarken fördubblades var det allt fler som saknade egen jord och som fick bli torpare eller ta anställning som lantarbetare eller statare.

258

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Från bondesamhälle till industrination Instuderingsfrågor 1. 1800-talet var tiden för den stora svenska befolkningsökningen. Hur stor var den?

Aktivitet 1: Familj och arbete Analysera och diskutera Studera bilderna på sidorna 256–257, glöm inte att läsa bildtexterna.

2. Vad gjorde ökningen möjlig?

1. Vad visar bilderna?

3. Vad arbetade de flesta svenskarna med?

2. Vilken känsla förmedlar bilderna?

4. Hur avlönades pigorna och drängarna?

3. Vad tror du att människorna tänker på bilderna?

5. Vad var en torpare?

6. Vad var en statare?

4. Vad tror du fotografen ville visa med bilderna?

7. Hur såg torparnas och statarnas arbetsförhållanden ut?

5. Kan du se några likheter och skillnader mellan bilderna?

8. Varför tvingade industrialiseringen folk att flytta från landet och in till städerna?

Diskutera dina svar tillsammans med en klasskamrat.

9. Hur såg bostadssituationen ut i städerna?

10. Hur många svenskar utvandrade till USA? 11. Hur kunde det se ut i arbetarkvarteren?

12. Hur såg idealet för det borgerliga hemmet och familjelivet ut?

Aktivitet 2: Källövning – brev från USA Analysera Läs Leonard Nelsons brev hem till Sverige på nästa uppslag och svara sedan på frågorna: 1. Sammanfatta Leonards beskrivning av sitt liv i USA. 2. Vad verkar Leonard ha för åsikter om det svenska kungahuset? Var har han exempelvis för synpunkter i rösträttsfrågan?

3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda ett brev som källa?

4. Hur kan just det här brevet användas som källa? Vad kan brevet ge oss för information?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

259

Emigrantbrev från Leonard Nelson 1883 Leonard Nelson hade gett sig av till USA för att gräva guld. I ett brev hem till sin vän Bror Otto William Abrahamsson beskriver han livet som guldgrävare. Här skriver han om allt från sin egen vardag till hur han ser på olika politiska frågor.

Läs en modern avskrift av brevet: Bullion, Alturas County Idaho, USA den 11 juli 1883 Herr Otto Abrahamson!

Forsmark, Sverige Bästa hedersvän!

Jag är hjärtligt tacksam för brevet från 8 mars i år.

Det anlände 8 april. Jag borde besvarat brevet tidigare men det blev inte av på grund av att jag bytt vistelseort och därför varit osäker på vilken adress jag skulle få. Adressen är nu ändrad till Bullion men är annars densamma för platsen är belägen inom Alturas County. Avståndet mellan Rocky Bar och Bullion är ungefär 90 engelska mil [cirka 14,5 mil].

Jag lämnade Rocky Bar i början på maj månad.

Gick till fots därifrån till Boise City – 110 engelska mil [cirka 18 mil]. Från Boise City – Idahos huvudstad – reste jag med postdiligens till en stad Bellevue – 140 engelska mil [cirka 23 mil] från Boise City. Jag stannade där några dagar och åkte därefter upp hit till Bullion – med apostlahästarna [alltså till fots].

Har varit i två veckor ute och uppe i bergen och vildmarkerna häromkring samt sökte efter ”ädla metaller” [alltså guld] men utan att hitta några.

Anlände tillbaka till Bullion och fick arbete i en gruva – en bly- och silvergruva. Själva malmen är en sort som kallas ”galena” [blyglans] och som ibland innehåller mycket silver. Gruvor som innehåller bly är skadliga för hälsan. Bly, som du vet, är inte hälsosamt. Lyckligtvis är det fuktigt, ibland mycket vått, i gruvan, vilket hindrar det fina dammet från ”malmen” att spridas när man arbetar med att bryta den. För det mesta måste vi borra och spränga och använder då dynamit. Så kallade ”quarty-gruvor”

[quarry = stenbrott?] är bättre att arbeta i. De innehåller vanligen endast guld och ibland silver, men inte bly; åtminstone inte som jag fått veta. En del quarty innehåller visserligen arsenik och andra ämnen, men inte i stor mängd. Blymalmen däremot är alltid skadlig.

Bullion och orten häromkring är inte gammal.

Våren 1880 började första rusningen hit till det här området som kallas ”the Wood River Country”. En flod – Wood-river – flyter igenom (”Skogsflodslandet”). Man har länge trott att det här området var rikt på ädla metaller. Guld, silver eller om det inte var så borde det vara det, men av fruktan för indianerna – Bannockstammen – vågade sig ingen hit eftersom de gjorde anspråk på landet som deras jaktmarker – ett förträffligt land är det för jakt och fiske.

Så kom sommaren 1877. Den var minnesvärd för många nybyggare i Idaho, Montana och Wyoming.

Nez Perce, indianerna, drog ut på krigsstigen och lämnade bakom sig ett härjat land som färgades av mord, brand, död och förskräckelse. De besegrades till slut och fördrevs. Lika ödesdiger var sommaren 1878. Bannockstammen förklarade att de också lidit och behandlats orätt av de vita, att Idahos sköna skogar och berg var för härliga för ”blekansiktena”, att de sistnämnda [alltså de vita], måste fördrivas från deras jord som de ärvt av sina förfäder.

Och över skog, över slätt, över berg förflyttar sig snabbt den vilda hopen, under hemska rop, spränger de som ett argt hav. Slutet blev det vanliga.

De drevs tillbaka till sitt reservat. (Indianernas reservat är ett område som regeringen anvisat dem där de kan leva och där de för vintern får bidrag till föda och kläder av en så kallad ”indian agent”. De bevakas av soldater där.) Sedan dess har indianerna inte vågat sig utom detta område, sedan 78 [alltså 1878].

Nu var Wood-river-landet öppet. Några så kallade prospectors – guldsökare – kom hit 1879, men våren 1880 började de strömma hit på allvar. Sommaren 81 var det säkerligen 15 000 personer i trakten.

Området är ungefär 50 mil långt och 30 mil brett (fast engelska mil naturligtvis). De sökte guld, men fann bly och silver och något järn; man tror även att

[ ] = redaktionell kommentar

260

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

koppar kommer påträffas; möjligen även stenkol.

Nu finns två små rätt livliga städer i orterna Bellevue och Hailey med 1 000 invånare vardera samt en massa små köpingar och gruvläger och många rätt givande gruvor. I maj månad får vi järnvägen färdig. Detta är en ort som är endast tre år gammal, det vill säga bebodd av vita i tre år…

Bullion är 6 000 fot [cirka 1 800 meter] högt.

Mitt liv är ganska enkelt och trist. Jag stiger upp på morgonen, tar min enkla frukost och sedan ner i underjorden [gruvan]. Arbetstiden är 10 timmar per dag, ibland åtta, om platsen är svår. Varannan vecka arbetar jag natt och varannan är det dagsarbete.

Lediga stunder tillbringar jag aldrig i sysslolöshet.

Antingen läser jag tidningar och böcker, skriver brev eller tar en promenad i berg och backar: för jag älskar naturen och beundrar harmonin i densamma. Naturen är min kyrka – ingen annan. Att göra det som är rätt är min religion. Att tänka fritt är min rättighet och att lyssna till det sunda förnuftets röst – min princip.

Några frön har jag ännu inte samlat. Jag har inte kommit att göra detta men jag ska göra det och sedan sända några som prov. Det fanns inga frön i ditt brev. Du glömde troligen att lägga i dem.

Det finns många kartor över Förenta Staterna [USA] som är bra. Bankrafts karta anses vara den bästa, men den nu senast utkomna – Halls karta är utmärkt. Den är troligen dyr att skicka hem till Sverige eftersom den är stor till formatet.

Jag är dig mycket tacksam för den medskickade geologiska kartan. Mycket intressant för mig. Snällt av dig att skicka den till mig.

Rätt lustigt med de spratt ni brukade spela lektor Ed. Magnus lär fortfarande vara tämligen skojfrisk.

Han är en stark fritänkare eller rationalist. Ingen svensk i eller på denna sidan Atlanten kan mäta sig med honom när det gäller att vara mästare över svenska språket. Hans penna är lätt och lekande, men han gisslar skarpt sina motståndare och är då dräpande i sina argument.

Till skämtsamma uppsatser använder han signaturen Movitz, mer allvarligt skriver han M Ed till sina poetiska snillefoster. En del av dem förtjänar att kallas så men de är få. Om jag minns rätt så var det

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

”Gustaf R_g” som en gång gästade Skpg. Han hade en anställning i en trädgård nära Hamburg, Tyskland.

När jag förra hösten läste om kronprinsens son och dop, akten, hans – barnets – kläder med lullull, ordnar med mera, med mera. Då frågade jag mig själv ”ska jag skratta eller gråta”. Det hela var samtidigt sorgligt och lustigt, men det försiggick i ett upplyst och fritt ?? land i nittonde århundradet. Jag är en sann republikan. Bort med dessa murknande, vacklande troner. Hur svag och vanmäktig är inte den ryske enväldige härskaren trots sin makt.

Bönderna i Sverige – i synnerhet Lantmannapartiet i riksdagen går dock något för långt. Att de vill ha bort grundskatterna tycker jag är rätt. De får ju sin del av den gemensamma beskattningen. Tydligen borde Indelningsverket tas bort för att det är otidsenligt. Något måste komma i stället. Sextio dagars vapenövning skulle inte vara för mycket om det anordnades på praktiskt sätt och inte som när man tar över halva tiden på att öva honnör och salutera befäl, parader med mera. Dårhusmässiga saker.

Krigslagarna måste dock reformeras först och humanare bemötande visas manskapet också allmän politisk rösträtt införas; för en slav kan inte känna sig så entusiastisk för landet som en fri medborgare.

Stora, i fred stridsförberedda arméer är ett ont, men kanske något nödvändigt. I synnerhet i Europa med många monarkier. Förenta staterna har en armé på 25 000 man. Invånarantalet är nu 55 000 000.

Framför hjärtliga hälsningar till Sjölander om du skriver. Var själv hjärtligt hälsad. Jag hoppas att detta brev kommer fram till dig före din avresa från Forsmark och att jag snart får ett brev från dig förträfflige Abrahamson!

Avslutas detta. Jag förbliver din sanne vän.

Leonard Nelson Källa: Stockholmskällan. Här kan man också läsa brevet i original.

261

Människans sociala liv till 1945 I arbetarnas kvarter I städernas utkanter reste sig industriområdena med sina rykande skorstenar. Grå och smutsiga husväggar kantade gatorna längs vilka arbetarna gick till fabriken.

Trångboddheten var kvävande och hygienen usel. Det fanns till exempel en arbetarstadsdel där 7 000 personer skulle samsas om 53 dass.

Att umgås i hemmet var uteslutet. Gatorna och krogarna var samlingsplatserna. Barnen lekte på bakgårdarna.

Livet var mycket hårt men innebar ändå en viss frihet. Man bodde inte längre tillsammans med husbonden som hela tiden höll ett öga

på en. Det var lättare att fritt diskutera och kritisera sina arbetsgivare.

Givetvis fanns även gröna och rena villakvarter, men där bodde borgarna. Gemensamt för både deras och arbetarnas hem var att de inte längre var en arbetsplats som på bondetiden.

Borgerliga familjen Det borgerliga hemmet var framför allt kvinnans och barnens plats. Barnen skulle vara aktiva. En marknad för leksaker, bland annat i form av dockor och dockskåp, hästar och stall, tennsoldater, gevär, tåg och skepp, hade växt fram. Hos borgarna deltog kvinnorna

Urbaniseringen ledde till att bostadsbristen var fruktansvärd i Sverige i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. På 1920-talet var bostadsbristen så akut i Stockholm att man inredde nödbostäder i gymnastiksalar och militärkaserner. Här inkvartering i polishusets gymnastiksal 1925.

262

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Mot 1800-talets slut började matsalen användas även till annat än måltider. Då kunde hustrun slå sig ner där med sitt handarbete, barnen med läxorna, ja hela familjen kunde samlas för att högläsa.

Köket var tjänstefolkets plats. De skötte allt det praktiska: handlade, lagade mat, serverade, städade, tvättade och passade barn.

Juldagsmorgon från 1894. Konstnären Carl Larssons romantiska akvareller av den egna familjen blev en påminnelse om det typiskt svenska.

inte i familjens försörjning som hos bönderna och arbetarna. Mycket av det praktiska i det borgerliga hemmet sköttes dessutom av tjänstefolk. Förutom barnens uppfostran hade kvinnorna därför tid att spela piano, brodera, måla, skriva dagbok och läsa.

Ett borgarhem – många rum Borgarna kunde bjuda hem vänner och bekanta till sina rymliga lägenheter. Ett fint borgerligt hem hade olika rum för vila, måltider, sällskapsliv med mera.

Vid fester vistades man i salongen. Där kunde man sitta i soffan och dricka te eller kaffe. Det var vanligt att en av kvinnorna underhöll genom att spela piano. Senare delades sällskapet upp i en herrsida och en damsida.

Herrarna spelade gärna kort.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Högtider För människor med pengar gav industrisamhället möjligheter till ett bekvämt liv med en mängd saker att köpa och uppleva. Det blev vanligare att gå på operan eller teatern.

Julen utvecklades långsamt mot att kretsa mer kring de presenter som gick att köpa i affärerna än som en påminnelse om Jesus födelse.

En ny högtid kom också på modet – födelsedagen. Den hade inte firats i det gamla bondesamhället, men den passade in bland borgarna, som hyllade individens fri- och rättigheter.

Semester och fritid Det var också borgarna som började semestra ute på landsbygden om sommaren. I städerna föddes en romantik kring naturen. Det blev på modet med friluftsliv, och de första turistföreningarna grundades.

En ny högtid började firas runt sekelskiftet 1900 – födelsedagen. Här ett kalas från omkring 1920.

263

Havsbad i skånska Mölle i början av 1900-talet. Att bada i havet och att män och kvinnor badade tillsammans hade tidigare varit helt otänkbart.

Samtidigt blev idrottande allt populärare och växte ut till en folkrörelse. Bland annat började många spela fotboll, framför allt i hamnstäder där den introducerades av britter som arbetade på de fartyg som anlände till Sverige. 1896 hölls de första moderna olympiska spelen i Athen.

Maskiner för vardagen Industrisamhällets stadsmänniskor behövde röra på sig. På 1900-talet hade mekaniseringen gått så långt att medelklassen inte behövde använda musklerna så mycket. Även i vardagen ersattes muskelkraft av maskinkraft – dammsugaren och tvättmaskinen introducerades i fler och fler hem.

Industrialiseringen, som börjat på fabriksgolven, hade nu nått hemmen. Ett bekvämt samhälle växte fram där kylskåpet och bilen

264

blev allt vanligare. All fler lägenheter fick egna badrum och på 1930-talet blev det standard i nybyggda hus.

Många av 1800-talets uppfinningar slog igenom på allvar under 1900-talet – telefonen, elbelysningen, hissen och skivspelaren. Glödlampan ändrade vår dygnsrytm. I dess ljus kunde vi arbeta när solen gått ner och mörkret lagt sig.

Eller lyssna på det nya underverket – radion.

Nöjeslivet Det bekväma samhället ledde till att allt fler hade som livsideal att ha roligt. 1920-talet – det glada tjugotalet som det kallades – var början till vår tids mindre stränga livsideal.

Under slutet av 1800-talet började det byggas dansbanor som var öppna för alla.

Tidigare hade all dans skett på privata fester eller som logdanser för ett par byar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Arbetarrörelsen satte upp folkparker över hela Sverige. De kom att bli omåttligt populära och byggdes ut med utescener, tivolin, serveringslokaler och teatrar.

Först uppträdde musiker från trakten, men snart var det här man kunde se rikskända artister.

Sex och samlevnad I städerna uppstod nya sätt att leva tillsammans. En person som kunde försvinna i mängden var inte längre lika påpassad av sina grannar eller av sin arbetsgivare. Därför blev det allt vanligare att ogifta levde tillsammans.

Men fortfarande lämnades många ogifta kvinnor av sina män när de blev gravida. För en fattig kvinna återstod få möjligheter förutom att lämna bort barnet, begå självmord eller prostituera sig. Göra abort – vilket inte skedde på sjukhus – var livsfarligt.

Därför var det ett stort framsteg när industrin lyckades framställa de första riktigt hållbara kondomerna av tunt gummi. Men inte

Sällskapsdans på nattklubbar blev populärt i vissa kretsar på 1920-talet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

minst kyrkan var motståndare till spridningen av dem. Kyrkan menade att det skulle leda till en mer ansvarlös syn på sex.

Kyrkan motarbetade personer som Hinke Bergegren, socialist och journalist samt Sveriges förste sexualupplysare. Han åkte land och rike runt och uppmanade folk att använda kondomer. Han ville också att männen skulle ta ett större ansvar för kvinnorna. Han dömdes till ett kortare fängelsestraff för att ha spridit ”information om preventivmedel”.

En annan pionjär inom sexualupplysningen var Elise Ottesen-Jensen, som grundade RFSU 1933. År 1932 blev det lagligt att sälja preventivmedel och 1937 blev det även lagligt att informera om preventivmedel.

Flickor hålls i stränga tyglar Vid sekelskiftet 1900 hölls särskilt medelklassens flickor i strama tyglar. De kunde inte umgås med pojkar hur som helst. Pojkar och flickor gick i skilda skolor. Flickorna följdes ofta av så kallade förkläden, alltså äldre personer som såg till att de inte träffade någon obehörig eller uppträdde opassande.

Sex var något oerhört laddat. För ogifta kvinnor var det förbjudet. Fram till 1919 hade en man rätt att upplösa ett äktenskap om det under bröllopsnatten visade sig att hustrun inte var oskuld.

Vid tiden kring 1945 märktes att den gamla strängheten var på väg att ge vika för något nytt. En förutsättning för ungdomarnas ökade frihet var att deras mammor hade fått sina demokratiska rättigheter och även fått ökade möjligheter att arbeta utanför hemmet. Det manliga yrkeslivet började sakta brytas upp. I en del länder hade det skett i och med det första världskriget 1914–1918, då kvinnorna behövts inom industrin när männen skickats ut i strid.

Nu framställdes det inte längre några varor i hemmen och därför var kvinnornas steg ut på fabriks- och kontorsgolven helt naturligt.

265

Bilden: Författaren Elin Wägner var hårt engagerad i arbetet för kvinnlig rösträtt. Här ses hon framför de 30 pärmar med 351 454 namnunderskrifter som samlades in från 1913 till 1914 till stöd för kvinnlig rösträtt.

Demokratiseringen av Sverige Under 1700-talet användes ordet demokrati närmast som ett skällsord, och så sent som i slutet av 1800-talet fanns ordet inte med i de stora uppslagsverken. Demokratins verkliga genombrott i Sverige skedde först efter första världskriget. De första stegen togs dock redan under andra hälften av 1800-talet, och utvecklingen har fortsatt ända in i våra dagar.

Ord och begrepp Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre.

Fackförening är en förening för människor som arbetar på samma arbetsplats eller i samma bransch.

Folkrörelser kallas stora föreningar eller organisationer som bildats av människor med vilja att förändra.

Frikyrka är ett kristet trossamfund där staten inte har något inflytande och där man frivilligt blir medlem.

Ideologi kallas en samling tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet.

Kvinnorörelse är en politisk rörelse som arbetar för att kvinnor ska vara jämställda

med män och för att få bort diskriminering av kvinnor.

Nykterhetsrörelsen kallas organisationer där medlemmarna avstår från alkohol och droger.

Statsskick är olika sätt att styra ett land.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Väckelserörelser är kristna rörelser med många medlemmar som blivit omvända, alltså riktat in sitt liv mot Gud och börjat leva på ett nytt sätt.

Värnplikt innebär att människor i ett samhälle är skyldiga att bli soldater om så krävs.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. | Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

267

Medlemmar i en lokalförening av nykterhetsorganisationen IOGT i Västergötland cirka 1895. På 1800-talet hade IOGT många lokala föreningar runt om i landet. De ordnade föredrag, kurser och fester. I många samhällen var de navet för gemenskapen.

Folkrörelserna

Demokratiseringen av Sverige Demokratiseringen av Sverige 6 juni 1809 En ny grundlag som avskaffar det kungliga enväldet träder i kraft.

1842 Folkskolan införs.

Under 1800-talet började människor organisera sig i nya kyrkor, föreningar och partier. Dessa folkrörelser var en ny kraft i samhället och de utmanade många gånger gamla samhällsstrukturer.

Först ut var väckelserörelsen. Det var djupt troende kristna som inte ville vara en del av den svenska statskyrkan. De bildade i stället egna samfund och frikyrkor. De kallade sig själva väckta till att leva ett kristet liv. Väckelserörelsen var den första riktigt stora demokratiska rörelsen i Sverige och spred sig under 1800-talet bland lantarbetare, småborgare och industriarbetare. Från början var frikyrkorna olagliga, men de blev snart tillåtna.

1884 Myndighetsåldern för kvinnor blir densamma som för män.

1800

1945 Alla hinder för rösträtt tas bort – förutom för omyndigförklarade personer. Rösträttsåldern sänks till 21 år.

1999 Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkänns som nationella minoriteter.

1900

1866 Ståndsriksdagen ersätts av en tvåkammarriksdag.

268

1917 Kungen förlorar i praktiken sin politiska makt.

1989 Vuxna personer kan inte längre omyndigförklaras. Alla över 18 år får rösträtt.

1909 Män över 24 år får rösträtt.

1921 Kvinnor får för första gången delta i riksdagsval.

1971 Enkammarriksdagen införs.

1975 1975 Den nuvarande Rösträttsregeringsformen införs åldern och kungens politiska sänks till makt avskaffas även 18 år. formellt.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Dessutom växte två andra stora folkrörelser fram bredvid väckelserörelsen, nämligen nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Stora delar av det svenska folket slöt upp bakom dessa tre rörelser under senare hälften av 1800-talet.

Genom folkrörelserna kunde folket organisera sig och arbeta för samhällsförändringar, helt oberoende av staten och kyrkan. Det byggdes samlingslokaler, som missionshus, frikyrkor och nykterhetslokaler, där människor samlades för stormöten. Senare började arbetarrörelsen bygga Folkets Hus över hela landet.

Dessa byggnader blev ett slags träningslokaler för demokratiskt arbete. Här samlades tiotusentals män och kvinnor. Möten och kurser hölls. Stadgar skrevs ner. Dagordningar punktades upp. Diskussioner utbröt: ”Hur ska man leva sitt liv?” och ”Hur ska framtidens samhälle se ut?”

I folkrörelserna lärde sig många att läsa, bilda sig egna uppfattningar i olika frågor och tala för sin sak. Många riksdagsmän fick sin politiska skolning i någon av de tre folkrörelserna. Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen kallas därför ibland för ”demokratins barnmorskor”.

De tre tidiga folkrörelserna har fortsatt att spela en viktig roll inom svensk politik även om både samhället och folkrörelserna har förändrats.

Till skillnad från de flesta andra länder kan vi i Sverige till exempel inte köpa vin, sprit och starköl i vanliga butiker utan bara på Systembolaget, som ägs av staten.

Socialdemokraterna har starka kopplingar till fackföreningsrörelsen, och Kristdemokraterna grundades av bland andra Lewi Pethrus, som var en av ledarna inom den frikyrkliga pingströrelsen.

Förbudsomröstning I genomsnitt drack svensken nästan en liter brännvin i veckan i början av 1800-talet. Det ledde till en fruktansvärd misär i många familjer och var ett svårt hälsoproblem. Nykterhetsrörelsen föddes ur ett starkt behov av förändring och ledde till en folkomröstning om spritförbud 1922. Det var Sveriges första folkomröstning.

Två klassiska affischer från förbudsomröstningen. Skulle spritförbud införas? Ja-sidan visar spritens förbannelse, men 51 procent tyckte som Albert Engström, som tecknade affischen till höger. Det blev alltså nej till förbud.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

269

Den tidiga kvinnorörelsen Under 1870-talet började kvinnorna i Sverige organisera sig för att uppnå större jämlikhet mellan könen. Kvinnorna ville ha samma grundläggande fri- och rättigheter som gällde för männen. Kvinnor saknade rösträtt, få arbetade utanför hemmet och de flesta kvinnor var i praktiken helt beroende av sina män eller pappor. Före 1873 fick kvinnor inte studera vid universiteten.

Många kvinnor var engagerade i såväl kvinnorörelsen och rösträttsrörelsen som i något av de framväxande politiska partierna. Kvinnor som tillhörde olika politiska partier kunde många gånger samarbeta över partigränserna i frågor som gällde kvinnlig rösträtt, bättre arbetsvillkor och högre löner för kvinnor.

Fredrika Bremer Fredrika Bremer (1801–1865) var en internationellt känd författare som verkade för kvinnans frigörelse och rösträtt. För eftervärlden har hon framstått som föregångare för kvinnans frigörelse. Hennes borgerliga uppfostran fick henne att känna sig instängd. Flera av hennes romaner handlar om kvinnans ofrihet och mannens möjligheter. Hon gav namn åt Sveriges första kvinnoorganisation, Fredrika-Bremer-Förbundet.

Fredrika Bremer skriver i brev till en vän 1838: ”Borde inte kvinnan så bildas (om möjligt) att hon kunde självständigt bestå och verka utan avseende på äktenskapet? Hur friare och ädlare skulle då icke äktenskapet bliva, där det slöts utan allt tvång, utan det nödtorftiga, som nu så ofta hänger därvid, och huru mycket nyttigare och lyckligare skulle icke kvinnan i allmänhet stå i samhället!”

Fredrika Bremer under slutet av sin levnadstid. Fotografiet är troligen taget 1865, samma år som hon avled.

Klasskamp, ideologier och partier Urbaniseringen och industrialiseringen skapade starka spänningar i samhället. Tidigare hade politiken främst handlat om en kamp mellan kungamakten och de fyra stånden: adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Nu kom i stället en tid som kännetecknades av klasskamp mellan arbetare, borgare och överklass. Genom klasskampen formades de klassiska ideologierna: liberalismen, socialismen och konservatismen. Ur dessa ideologier växte sedan de politiska partierna i riksdagen fram.

Liberalismen Liberalismen utvecklades under 1800-talet till en stark politisk rörelse.

De flesta liberalerna kom från städernas växande medelklass. Köpmän, 270

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

bankirer, advokater och företagare var både välutbildade och förmögna.

Nu ställde de krav på ökad ekonomisk och politisk frihet.

Kata Dalström var socialistisk agitator. Hon kom från en förmögen familj och anslöt sig till det socialdemokratiska partiet 1893. Till en början ägnade hon sig åt att organisera arbetarkvinnorna men fick allt fler uppgifter inom både partiet och fackföreningsrörelsen.

August Palm var skomakare från Malmö. Han ordnade Sveriges första socialistiska möte 1881.

Där pratade han om hur arbetarnas kamp för rättvisa skulle göra samhället bättre.

Socialismen I Sverige lämnade många arbetare frikyrkorna mot slutet av 1800-talet.

De sökte sig i stället till arbetarrörelsen, där de hoppades kunna åstadkomma mer omfattande samhällsförändringar.

Genom arbetarrörelsen blev socialismen en politisk kraft att räkna med. Många arbetare bytte Bibeln mot Det kommunistiska manifestet, en politisk skrift författad 1848 av de tyska socialisterna Karl Marx och Friedrich Engels. Det kommunistiska manifestet berättade om ett framtida samhälle där allt ägdes av folket och alla var lika mycket värda.

De svenska arbetarna tog upp kampen för säkrare arbetsplatser, åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt. Genom att organisera sig blev arbetarna starkare. På arbetsplatserna bildades fackföreningar som kunde hota med att lägga ner arbetet, alltså strejka, om arbetsgivarna inte gick med på kraven på förbättringar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Hjalmar Branting växte upp i ett borgerligt hem. Han gick i skolan tillsammans med prins Gustaf, som sedan blev kung Gustaf V. Branting var chefredaktör på tidningen Social-Demokraten innan han blev partiledare.

271

Konservatismen Konservatismen som ideologi uppstod i Storbritannien som en reaktion på franska revolutionen. Den hade starkast fäste i de grupper som alltid hade haft mycket makt. Kungen, adeln och prästerna var ofta konservativa. De konservativa ansåg att liberalernas och socialisternas krav på ökad politisk och ekonomisk frihet skulle kunna förstöra den stabila samhällsordningen. De konservativa ville i stället bevara samhällets traditioner och historia.

De första partierna Ur arbetarrörelsen växte ett politiskt parti fram: Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP. Det skedde 1889 och sju år senare tog partiledaren Hjalmar Branting plats som den förste socialdemokraten i Sveriges riksdag. Där satt han som ensam socialdemokrat till 1902. Tolv år senare, 1914, var Socialdemokraterna riksdagens största parti. Även andra politiska partier började växa fram genom folkrörelsernas organisationer och de nya ideologiska rörelserna i samhället: – Lantmannapartiet bildades 1867 och företrädde främst landsbygdens jordägande bönder. Partiet upphörde och 1913 bildades i stället Bondeförbundet, som senare kom att bli Centerpartiet.

– År 1900 bildades Liberala Samlingspartiet, som senare blev Folkpartiet och som i dag åter heter Liberalerna.

– Allmänna valmansförbundet bildades av konservativa krafter 1904. Partiet bytte sedan namn till Högerpartiet och kallas i dag Moderaterna.

– År 1917 bröt sig de revolutionära socialisterna ur Socialdemokraterna och bildade ett parti som fick namnet Sveriges kommunistiska parti, vilket är föregångaren till dagens Vänsterpartiet.

Socialdemokratiska arbetarepartiet

Socialdemokraterna

Frisinnade landsföreningen

Liberalerna

Bondeförbundet

Centerpartiet

Allmänna valmansförbundet

Moderaterna

De partier som var aktuella i samband med demokratiseringen i början av 1900-talet och de nutida partier som har sina rötter i dessa.

272

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Kvinnor kräver rösträtt i en demonstration längs Linnégatan i Göteborg 1919.

Frågan om rösträtten Vid 1900-talets början hade bara de mest förmögna männen i Sverige rösträtt, vilket motsvarade ungefär 8 procent av folket. När krigsmakten moderniserades så infördes allmän värnplikt år 1901. Värnplikten gjorde att kraven på allmän rösträtt för män ökade. Många ansåg att den som var beredd att försvara landet med sitt liv också borde få rösta.

Kampen för rösträtt drevs av många olika grupper och rörelser tillsammans: liberaler, socialister, kvinnorörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen bidrog alla för att ge det svenska folket allmän rösträtt.

1909 infördes rösträtt till riksdagen för män över 24 år som uppfyllde vissa krav: de skulle ha betalat skatt, gjort värnplikten, inte vara dömda för brott eller omhändertagna av fattigvården. Nu fick fler medborgare rätt att rösta i riksdagsvalet, men fortfarande saknade många fattiga, sjuka och kriminella män rätt att rösta. Dessutom saknade fortfarande halva Sveriges befolkning rösträtt – det skulle dröja till 1921 innan kvinnorna fick rösta i riksdagsvalet.

De nya rösträttsreglerna gjorde att fler socialister och liberaler valdes in i riksdagen. Nu genomfördes flera reformer som underlättade livet för arbetare och fattiga: – 1913 infördes folkpensionen – 1916 kom en lag om olycksfallsförsäkring – 1918 förbjöds bortauktionering av föräldralösa barn.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Vykort som gavs ut av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Det var namnet på den kvinnliga rösträttsrörelsens riksorganisation 1903–1921. Bara kvinnor kunde vara medlemmar i föreningen för att kunna ansluta kvinnor från olika politiska håll.

273

Kvinnlig rösträtt och fortsatt demokratisering

Kerstin Hesselgren var en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter. Hon var första kvinna på många andra poster och kallades ofta för ”Kerstin den första”.

År 1921 fick kvinnorna rösta i riksdagsvalet för första gången. Fem kvinnor valdes in i riksdagen. Kerstin Hesselgren (Liberala samlingspartiet) valdes in i första kammaren och Elisabeth Tamm (Liberala samlingspartiet), Bertha Wellin (Lantmannapartiet) samt Agda Östlund och Nelly Thüring (båda socialdemokrater) tog plats i andra kammaren. Då hade nästan 400 år gått sedan den första ståndsriksdagen i Sverige.

I den svenska grundlagen stod nu: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.” Denna formulering är fortfarande grunden för Sveriges demokratiska statsskick. År 1921 avskaffades också dödsstraffet i fredstid. Den siste som avrättades var Alfred Ander 1910. Det skulle dröja till 1972 innan dödsstraffet avskaffades i krigstid.

Från 1920-talet och framåt har rösträtten fortsatt att utökas stegvis.

Rösträttsåldern har sänkts flera gånger och de gamla kraven på värnplikt, betald skatt och andra villkor har tagits bort. Men det var först 1989 som alla svenska medborgare över 18 år fick rösträtt. Då försvann begreppet ”omyndig”, som tidigare hade förhindrat många vuxna med psykisk funktionsnedsättning och vissa andra grupper från att rösta.

Sammanfattning @ Under 1800-talet uppstod tre viktiga folkrörelser: den religiösa väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. @ De spelade alla en viktig roll för demokratins framväxt. @ Kvinnorörelsen och rösträttsrörelsen blev starkare under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

@ Socialdemokraterna samt föregångarna till Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet grundades under perioden fram till 1917. @ Införandet av värnplikt 1910 bidrog till en utökad rösträtt för män. @ Det första riksdagsvalet som kvinnor fick delta i hölls 1921.

@ Socialismen, liberalismen och konservatismen var de tre viktigaste politiska ideologierna.

274

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Demokratiseringen av Sverige Instuderingsfrågor 1. Vilka var de tre första folkrörelserna?

2. På vilka sätt fungerade folkrörelserna som en skola för många svenskar?

3. Vad arbetade arbetarrörelsen för?

4. Varför bildades fackföreningar?

5. Vilka skrev Det kommunistiska manifestet?

6. Vilken dröm hade de?

7. Vad hette det arbetarparti som bildades ur arbetarrörelsen?

8. När bildades SAP? 9. Vad hette partiledaren?

10. När fick kvinnor rösträtt i Sverige?

11. Hur lyder Sveriges grundlag när det gäller rösträtten?

Aktivitet 1: Förbudsomröstning Analysera Läs texten Förbudsomröstning på sidan 269 och studera de affischer som skapades under tidsperioden. Förklara vilka argument som används i respektive affisch.

1. Vilken affisch tycker du gör störst intryck? Motivera ditt svar.

2. Hur slutade omröstningen?

3. Varför tror du att resultatet blev just detta?

4. Tycker du att det är bra med folkomröstningar i allmänhetet? Motivera ditt svar.

Aktivitet 2: Kvinnlig rösträtt Fundera och argumentera I dag är det svårt att föreställa sig att kvinnor inte har haft rösträtt och att de setts som omyndiga och svaga.

Föreställ dig nu att det plötsligt kommer ett lagförslag som återigen förbjuder kvinnor att rösta.

1. Skriv tre till fem argument för att kvinnor ska få rösta.

2. Skriv tre till fem argument mot att kvinnor ska få rösta.

Jämför dina svar med en klasskamrats och arrangera gärna en debatt i klassrummet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

275

Bilden: Svensk trupp på skidor utrustade med maskingevär och gasmask under beredskapstiden. Bilden är från 1940.

Sverige under andra världskriget Sverige var inte med på någon sida i andra världskriget. Landet var neutralt och blev inte anfallet. Men Sverige handlade med alla länder som var med i kriget, även med Tyskland. Många män var inkallade till militärtjänst så att Sverige skulle vara berett om landet skulle hamna i krig.

Den här tiden kallas ofta för beredskapstiden. Kvinnorna tog då över en del arbetsuppgifter som männen annars brukade ha.

Ord och begrepp Folkhemmet är en politisk tanke som innebär att hela det svenska folket ska vara jämlika, ha bra bostäder och lika tillgång till allting i samhället.

Samlingsregering har ett land med parlamentarisk demokrati när dess regering består av alla eller de flesta partierna som har platser i landets parlament.

Kurir är någon som transporterar post och viktiga meddelanden.

Statare var jordbruksarbetare som var anställda på stora gårdar och gods och vars lön huvudsakligen bestod av bostad, ved och mat.

Neutralitet innebär att man inte tagit ställning i en konflikt.

En person som är ledig från en tjänst där hen vanligtvis måste vara dygnet runt är på permission.

I ett välfärdssamhälle tar stat, landsting och kommun stort ansvar för bland annat skolor och sjukvård och ger bidrag till människor som har behov av hjälp.

Rasbiologi utgick ifrån att människan var indelad i olika raser med olika egenskaper och att människan kunde förbättras om ”rätt” personer fick barn tillsammans.

Med västmakterna menades tidigare de icke-kommunistiska staterna i Europa och Nordamerika.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. | De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

277

Under andra världskriget var det många kvinnor som tog över arbeten som vanligtvis män brukade utföra. Här ses några av Telegrafverkets kvinnliga brandsoldater på övning i Malmö 1941.

Sverige styrs av en samlingsregering

En svensk tiger tecknades av Bertil Almqvist våren 1941 på uppdrag av Statens informationsstyrelse.

Bilden spreds i hundratusentals exemplar under den tre veckor långa så kallade Vaksamhetskampanjen hösten 1941. Bildens syfte var att påminna allmänheten om vikten av att inte prata om något som kunde försvaga eller fördärva Sveriges försvar. Budskapet kunde sammanfattas i en enda mening: “Prata gärna – men inte om försvaret!”.

278

År 1939 bröt andra världskriget ut. Alla partier i riksdagen utom kommunisterna gick samman för att styra landet genom en samlingsregering.

Alla de nordiska grannländerna drogs in i kriget. Danmark och Norge ockuperades i april 1940 av tyskarna. I öster attackerades Finland i november 1939 av Sovjetunionen. Detta så kallade vinterkrig tog slut i mars 1940. Trots framgångsrikt motstånd tvingades Finland ge upp territorium i den fred som följde. Tyskland gick sommaren 1941 till anfall mot Sovjetunionen via Finland. Den finländska armén stred fram till 1944 på samma sida som Tyskland mot Sovjetunionen.

Samlingsregeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget och bevara freden. Sverige valde att förklara sig neutralt och tog inte ställning för någon sida i det världskrig som utkämpades mellan framför allt Nazityskland och de allierade västmakterna samt Sovjetunionen. Men i praktiken lyckades inte Sverige hålla sig helt neutralt. Samlingsregeringen gjorde samtidigt flera överenskommelser med Tyskland under de första krigsåren och samarbetade alltmer med västmakterna under de sista krigsåren.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

I efterhand har denna dubbla politik varit föremål för diskussion. Å ena sidan kan man fråga sig om det var rätt av Sverige att inte ta ställning i kriget och ”köpa” sig fred genom överenskommelser med krigets båda huvudmotståndare. Om Sverige å andra sidan hade varit en krigförande nation hade troligen flyktingar från andra länder, såsom de danska judar som flydde till Sverige i oktober 1943, inte haft någonstans att fly. De, liksom många svenskar, hade med största sannolikhet dött under andra världskriget.

Den nybildade samlingsregeringen på slottet i Stockholm 13 december 1939.

Statsminister i samlingsregeringen var Per Albin Hansson (mannen med portfölj).

Regeringens dubbla politik Å ena sidan hade samlingsregeringen många kontakter med de allierade västmakterna. De allierade ville försvara demokratin mot de tyska nazisternas krigiska diktatur. Sverige hjälpte också till att ta emot flyktingar, framför allt från grannländerna. Hjälpsändningar och även frivilliga soldater sändes till Finland i deras krig, det så kallade vinterkriget, mot Sovjetunionen. Å andra sidan gjorde samlingsregeringen flera saker som underlättade för den tyska krigsmakten. När nazisterna var som starkast gav samlingsregeringen tyska soldater tillstånd att åka tåg genom Sverige.

Det var mestadels soldater som skulle på permission och deras ersättare.

På tåget fraktades också krigsmateriel. Till slut godkändes också genomfarten av en stridsutrustad tysk division.

Dessutom tilläts tyskt kurirflyg mellan Finland och Norge att trafikera Sveriges luftrum och den svenska flottan eskorterade fartyg med tyska trupper till Finland.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

279

Sverige tillät transport av tysk militär genom Sverige. Det kallades transitering. Över 2 miljoner tyska soldater transporterades genom Sverige. Transiteringen upphörde 1943.

Transiteringstrafiken var ett brott mot den svenska neutraliteten och upprörde många, även andra stater. På bilden väntar tyska soldater på Järvsö station i april 1943.

Svensk järnmalm blir tyska vapen

Sverige hjälpte Finland på olika sätt under kriget. Här kommer finska barn till Stockholm för att bo hos svenska familjer tills kriget var slut. Många barn återvände aldrig till sina finska familjer.

280

Det som betydde mest för tyskarna var järnmalmen som de köpte från Sverige. Utan malmen hade den tyska krigsindustrin inte kunnat producera tillräckligt med vapen och militärfordon. Den svenska regeringen lät försäljningen fortsätta ända till 1944, då den avbröts i och med att Tyskland var på väg att förlora kriget och inte längre upplevdes som ett stort hot.

I början av andra världskriget levererade Sverige 40 procent av de råvaror som tyskarna behövde för sin järn- och stålframställning. Sammanlagt tilläts 35 miljoner ton svensk järnmalm att nå Tyskland till nytta för den krigsmaskin som spred död och skräck över världen. Svenska företag gjorde vinster, men utanför våra gränser räknades kostnaderna i människoliv.

Samlingsregeringen satt naturligtvis i en mycket svår situation. Hade järnmalmen stoppats så hade tyskarna kanske ockuperat Sverige med stort lidande för det svenska folket som följd.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Censur av information Sverige vågade inte göra sig till ovän med Tyskland. Dessutom behövde samlingsregeringen stöd från svenska folket för sin försiktiga politik.

Därför hemlighöll regeringen vissa uppgifter om Nazitysklands övergrepp och krigsbrott. Obehagliga rapporter från svenska ambassaden i Berlin tystades ner av regeringen. Det svenska folket var inte redo för påståenden som hävdade att tusentals människor i ockuperade länder avrättades av tyskarna eller att judar från och med 1941 mördades systematiskt av tyskar och deras allierade.

Friheten för den svenska pressen begränsades också. 1942 gav regeringen order om att beslagta 17 tidningar som berättade om tortyr i ett tyskt fångläger i Norge. En annan metod var att belägga antinazistiska tidningar med transportförbud. Flera av dem som öppet kritiserade Hitlertyskland drabbades också av böter eller kortare fängelsestraff.

Två som inte lät sig tystas var liberalen Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning samt socialisten Ture Nerman.

Ture Nerman dömdes till ett fängelsestraff på tre månader för smädliga omdömen om främmande makt, det vill säga Nazityskland, när han i sin veckotidning Trots Allt! uppmanade till motstånd mot ”det nazistiska gangsterväldet” och sa: ”Björnen är inte skjuten än. Det är sant. Men jakten har börjat.”

Rasbiologiska institutet I linje med tidens människosyn höll sig Sverige med ett institut som bedrev rasbiologisk forskning. Dess chef Herman Lundborg kunde 1922 lära svenskarna att ”rasblandade folk” präglades av ”en mer eller mindre utpräglad karaktärslöshet”. Herman Lundborg sa också att ”en blandning mellan svenskar å den ena sidan och andra skandinaver, tyskar, holländare, engelsmän och så vidare å den andra sidan bör kunna vara för framtiden gagnelig”.

Dessa folk var ju av samma ”ras”.

Han varnade därefter för rasblandning. ”En blandning åter mellan svensk befolkning och exempelvis lappar (samer), som äro alltför olikartade, är avrådlig.

Av samma orsak må vi söka förhindra slaviska folk av undermålig beskaffenhet, vidare ryska judar och dylika att här få fast fot, ty sådana blandningar komma med all säkerhet att sänka det svenska folkets kvalitet.”

Det rasbiologiska institutet i Sverige resulterade dock inte i den extrema rasism som dominerade i Nazityskland och som resulterade i folkmord på judar och andra som av tyskarna betraktades som mindre värda, så kallade undermänniskor.

Antisemitismen fanns också i Sverige. Bild på ett affärsfönster i Stockholm 1941.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

281

Flicka i Mälarhöjdens skola får sina lungor röntgade för att kontrollera om hon har sjukdomen tuberkulos 1943.

Mot ljusare tider När andra världskriget led mot sitt slut kunde svenskarna ana att ljusare tider snart skulle komma. År 1944 avskaffades statarsystemet, som var en av de sista symbolerna för det gamla, odemokratiska Fattigsverige.

Sverige stod redo att bygga vidare på folkhemmet och välfärdsstaten.

Från slutet av 1800-talet och fram till andra världskriget hade många i Sverige vänt blicken mot Tyskland. Framför allt ungdomarnas blickar vändes under och efter andra världskriget allt oftare mot USA, frihetens och demokratins förkämpar under kriget. Det vällde in alltmer film, musik och litteratur från USA. I den amerikanska dansen jitterbug kastade pojkarna upp flickorna som sedan grenslade pojkarnas höfter. Fasansfullt, tyckte många äldre.

Allt fler kände att sexualiteten inte längre skulle vara något att skämmas över. Det låg i tiden att Skolöverstyrelsen 1944 fick i uppdrag att utarbeta en plan för undervisning i sexualkunskap. Mot slutet av kriget kände människor inte heller att stränghet och hårdhet var ett bra sätt att forma samhället på. Prygel och mörka celler skulle inte göra fängelserna effektivare i samhällets kamp mot brottslighet. Från 1944 var det inte längre olagligt att vara homosexuell, men det skulle dröja länge innan homosexualitet och bisexualitet blev accepterade i samhället.

282

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Det fanns också hopp om en friskare värld. Läkemedelsföretaget Astra hade startat massproduktion av det nya antibiotiska preparatet penicillin till ett överkomligt pris. Sverige var vid den här tiden fortfarande plågat av den allvarliga sjukdomen tuberkulos. Vissa sjukdomar och hälsoproblem var vanligt förekommande. Medelålders och äldre personer som stod utanför arbete eller som hade låg lön var till exempel ofta mer eller mindre tandlösa.

Sverige hade klarat sig ganska helskinnat från andra världskriget.

1945, då Europa och delar av världen låg i spillror, såg Sveriges framtid ljus ut. Snart skulle vårt land höra till världens rikaste. Samlingsregeringen som styrt Sverige under kriget upplöstes nu och socialdemokraterna tog åter hand om regeringsmakten.

Sammanfattning @ Under andra världskriget styrdes Sverige av en samlingsregering med alla riksdagspartier utom kommunisterna.

@ Under tiden fram till andra världskriget var tankar som i dag skulle beskrivas som rasistiska helt rumsrena även i Sverige.

@ Regeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget men gjorde flera omdiskuterade överenskommelser med Nazityskland.

@ Efter krigets slut hade Sverige ett fantastiskt utgångsläge jämfört med de krigshärjade länderna och utvecklingen mot dagens välfärdssamhälle tog fart på allvar.

@ Sverige exporterade också stora mängder järnmalm som användes i den tyska krigsindustrin. @ För att inte stöta sig med nazistregeringen tystades viss information ner i Sverige och det hände att antinazistiska tidningar beslagtogs.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

283

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Sverige under andra världskriget Instuderingsfrågor 1. Vad menas med att Sverige var neutralt under andra världskriget?

2. Ge exempel på Sveriges dubbla politik gentemot Nazityskland.

3. Varför var den svenska järnmalmen så viktig för Nazityskland?

4. Varför togs vissa tidningar i beslag under kriget?

5. Vem var Torgny Segerstedt?

6. Trots att de stod långt ifrån varandra politiskt hade Torgny Segerstedt och Ture Nerman en del gemensamt. Vad? 7. Vad ville Skolöverstyrelsen att svenska skolor skulle börja undervisa om?

8. Vilket viktigt läkemedel började massproduceras strax före krigets slut?

9. När avkriminaliserades homosexualitet?

Aktivitet 1: Källövning dagböcker Analysera och diskutera När andra världskriget bröt ut 1 september 1939 påbörjade Astrid Lindgren en sorts dagbok där hon både skrev ner sina tankar och samlade artiklar. De så kallade Krigsdagböckerna gavs ut 2015. 18 juni 1940 skrev Astrid Lindgren i sin dagbok:

”Det värsta är, att nu vågar man snart inte önska Tysklands nederlag längre, för nu har ryssarna börjat röra på sig igen. De senaste dagarna har de besatt Litauen, Lettland och Estland under diverse förevändningar. Och ett försvagat Tyskland kan för oss här i Norden bara betyda en sak – att vi får ryssarna över oss. Och då tror jag hellre, jag säger ’Heil Hitler’ i hela mitt liv än får ryssarna över oss. Något ohyggligare kan nog inte tänkas.”

Delar av denna passage ur dagboken användes under våren 2022 i rysk propaganda för att bevisa att Astrid Lindgren var nazist.

Fundera och diskutera 1. Går det att på ett trovärdigt sätt påstå att Astrid Lindgren var nazist genom att använda sig av citatet ur hennes dagbok?

Motivera ditt svar.

2. Hur skulle vi kunna få en rättvis bild av vad Astrid Lindgren tyckte om nazismen

284

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

och Adolf Hitler respektive kommunismen, Sovjetunionen och Josef Stalin?

3. På vilket sätt kan dagböcker vara en bra källa?

4. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda dagböcker som källa?

Porträtt av Astrid Lindgren och ett uppslag ur hennes dagbbok.

Aktivitet 2: Det neutrala Sverige Analysera och diskutera Samarbeta gärna med en klasskamrat för att lösa denna uppgift. Läs texterna under rubriken Sverige under andra världskriget.

Sverige förklarade sig neutralt vid krigsutbrottet 1939, men exporterade samtidigt järnmalm och svenska kullager till bland annat Tyskland. Sverige tillät även Tyskland att transportera soldater

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

genom landet till och från både Norge och Finland i den så kallade permittenttrafiken.

I efterhand är det lätt att vara kritisk mot den svenska medgörligheten mot Tyskland, men hur skulle du själv ha gjort? Föreställ dig att du sitter i den svenska regeringen under hösten 1940.

Tyskland har just lämnat en kravlista till utrikesdepartementet: –

Tyska trupper ska få transporteras genom Sverige till och från Norge och Finland.

–

Leveranserna av järnmalm, kullager och lastbilar ska ökas.

–

Telekablarna genom landet ska upplåtas för tysk militärtrafik.

–

Norska och danska motståndsmän som flytt till Sverige ska utlämnas.

Den tyska ambassadören har i förtäckta ordalag gjort klart för utrikesministern att Sverige kan stå på tur att ockuperas om inte kraven uppfylls.

1. Väg fördelar och nackdelar med att gå med på den tyska kravlistan.

Stödfrågor till att genomföra analysen: –

Kan man vägra vissa krav och gå med på andra?

–

Vilka kan konsekvenserna för Sverige bli?

–

Kan Sverige komma med motkrav eller motåtgärder?

Diskutera därefter dina svar med en eller ett par klasskamrater.

285

Bilden: Trots att svenska folket i en folkomröstning 1955 hade röstat nej till övergång från vänstertrafik till högertrafik gick Sverige söndagen 3 september 1967 ändå över till högertrafik.

Här omläggningen till högertrafik på Kungsgatan i Stockholm samma dag.

Folkhem och välfärdsstat Under tiden före och efter andra världskriget utvecklades det som ibland kallas den svenska modellen. Med svenska modellen menar man ett samhälle där staten tar stort ansvar för medborgarna när det gäller ekonomi, livskvalitet och social trygghet. Det är också ett samhälle där arbetsgivare och arbetstagare kommer väl överens.

Ord och begrepp Etik och moral handlar om vad som är rätt och fel.

Fackförening är en förening för människor som arbetar på samma arbetsplats eller i samma bransch.

Fascism är en politisk rörelse som vill ha en stark ledare i stället för demokrati och som förhärligar våld och krig och det egna landet.

En minoritetsregering saknar majoritet i riksdagen och måste därför få stöd av andra partier för att få igenom sina förslag.

Neutralitet innebär att man inte tagit ställning i en konflikt.

Pension är pengar som äldre människor får i stället för lön när de slutat arbeta.

Kalla kriget kallas konflikten mellan USA och Sovjetunionen från andra världskrigets slut 1945 till omkring 1990.

Socialförsäkringar är trygghetsförsäkringar som omfattar alla medborgare, till exempel folkpension, allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

Kommunism är en politisk lära med många olika inriktningar som alla har åsikten att all egendom ska vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället.

Solidaritet innebär sammanhållning mellan människor inom en grupp, klass, nation eller i hela världen där man är beredda att hjälpa varandra.

Konfektionsindustri sysslar med att tillverka kläder.

I ett välfärdssamhälle tar stat, landsting och kommun stort ansvar för bland annat skolor och sjukvård och ger bidrag till människor som har behov av hjälp.

Lågkonjunktur innebär att ekonomin i ett land går dåligt.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. | Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

287

Under 1930-talet och 1940-talet byggde man små och effektiva kök. De skulle underlätta arbetet i köket men också ge kvinnor som arbetade i hemmet mer status.

Folkhemmet

Per Albin Hansson var statsminister i nästan 14 år. Han talade om Sverige som ”folkhemmet”, en plats där människor kunde leva tryggt och som jämlikar.

Den utökade rösträtten gjorde att liberaler och socialdemokrater fick ökat inflytande i svensk politik. Fram till 1920-talet var det främst konservativa regeringar som styrde Sverige, men på 1920-talet blev det vanligare med socialdemokrater och liberaler som ministrar.

På 1930-talet växte Socialdemokraterna till det starka regeringsparti som skulle forma Sveriges utveckling under flera decennier. Partiledaren och statsministern Hjalmar Branting hade 1924 efterträtts av Per Albin Hansson som Socialdemokraternas ordförande.

Per Albin Hansson blev berömd för sin dröm om folkhemmet, ett tryggt samhälle där alla svenskar skulle känna sig hemma. Med det målet i sikte arbetade Socialdemokraterna för att samhället skulle ta ett större socialt ansvar, att folkpensionen skulle förbättras och att försäkringspengar skulle betalas ut vid sjukdom, arbetslöshet och som stöd till nyblivna mödrar.

– 1934 infördes den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen – 1937 förebyggande mödra- och barnavård – 1938 rätten till två veckors semester.

När kvinnorna vann inträde i det politiska livet tog de upp frågor som förut stått i skymundan. Många män hade till exempel inte förstått att bra uppväxtförhållanden för barnen var livsviktiga för samhället.

288

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Den svenska modellen Under 1920-talet och 1930-talet växte flera odemokratiska rörelser fram i Europa. De politiska motsättningarna ökade. Fascistiska och nazistiska partier på högerkanten av den politiska skalan kämpade mot kommunistiska revolutionärer på vänsterkanten. Även Sverige upplevde ökade politiska motsättningar. Sverige fick ett nytt kommunistiskt parti som ville genomföra en väpnad revolution för att ta makten i Sverige. I Ådalen 1931 sköt svensk militär mot strejkande arbetare. Det förekom även flera organisationer med fascistiska och nazistiska sympatier.

Trots denna utveckling kom 1930-talet i Sverige att bli ett årtionde då politikerna hellre sökte samförstånd än konfrontation. Både arbetarrörelsen och arbetsgivarna var rädda för liknande händelser som den i Ådalen. Därför beslöt de sig för att samarbeta. Det blev starten på den svenska modellen.

Skotten i Ådalen Det hela utspelade sig 1931 i Ådalen i Västernorrlands län. Det var strejk vid en rad fabriker i länet och arbetsgivarna hade kallat in arbetskraft som stod utanför facket. När dessa strejkbrytare lastade ett fartyg i Ådalen tog sig folk som stödde strejken ombord, fångade dem och hissade upp dem ur lastrummet. Några misshandlades.

Länsstyrelsen sände efter militär hjälp. Den 14 maj hade soldater utposterats för att hindra det socialistiska demonstrationståg som hade kallats samman.

Demonstranterna visade ingen vilja att skingra sig. Det militära befälet gav order om varningsskott. När det inte hjälpte gavs order att skjuta mot demonstranterna. Folk föll ihop och stor förvirring uppstod. Fem personer dog. Kommunisterna och en del socialdemokrater var mycket kritiska till hur lokala politiker och militärer hade agerat. Per Albin Hansson menade dock att strejkledarna också hade ansvar för händelsen. Han vägrade åka till begravningen.

Efter Ådalen bestämdes att militär inte fick sättas in mot demonstranter.

Representanter för SAF och LO undertecknade Saltsjöbadsavtalet 1938.

Saltsjöbadsavtalet I Saltsjöbaden utanför Stockholm undertecknades 1938 ett historiskt avtal mellan fackföreningsrörelsen och svenska arbetsgivare. Avtalet undertecknades av Landsorganisationen (LO), som företrädde de svenska arbetarnas fackföreningar, och Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF), som samlade stora delar av Sveriges företagare.

De båda parterna bestämde vilka regler som skulle gälla på den svenska arbetsmarknaden när fackföreningar och arbetsgivare förhandlade om löner och andra arbetsvillkor. Både fackföreningarna och arbetsgivarna förstod att dessa förhandlingar skulle kräva många kompromisser för NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Demonstrationståget i Ådalen 1931 där fem personer dog när militären öppnade eld.

289

att bli framgångsrika. Samtidigt hade båda sidor mycket att vinna på förhandlingar i stället för ständiga strejker och konflikter på arbetsmarknaden.

Den så kallade Saltsjöbadsandan blev ett av kännetecknen för ”den svenska modellen” som nu byggdes upp. Politikerna i riksdagen och regeringen skulle inte reglera löner och arbetsvillkor genom lagstiftning.

Det skulle i stället ske genom frivilliga förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare – förhandlingar som byggde på samförstånd och en vilja att kompromissa. Senare kom begreppet ”den svenska modellen” även att stå för de många välfärdsreformer som framför allt Socialdemokraterna införde under efterkrigstiden. Det gäller exempelvis socialförsäkringssystemet, den utbyggda sjukvården och skolsystemet.

Volvo Amazon från 1968. Bilen blev under 1950-talet en symbol för frihet och framåtskridande. 1957 rullade 1 miljon bilar på de svenska vägarna. Riksvägarna knöts samman och vägarna började asfalteras.

God ekonomi efter kriget Mot slutet av andra världskriget, när freden närmade sig, drog Socialdemokraterna upp målen för den politik som skulle föras under 1950-talet och 1960-talet. Några viktiga målsättningar var: – full sysselsättning (ingen skulle behöva vara arbetslös) – ökad bostadsproduktion – fortsatt statligt jordbruksstöd – lika lön för män och kvinnor – barnbidrag till alla föräldrar.

290

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Denna politik blev grunden för det svenska folkhemmet och välfärdsstaten.

När andra världskriget äntligen tog slut 1945 var det mycket som behövde byggas upp i Europa. Sverige, som inte deltagit i kriget, var nästan det enda landet i Europa som hade ett oskadat näringsliv och gott om ung arbetskraft. Den svenska industrin – som var inriktad på verkstadsvaror, skog och malm – exporterade som aldrig förr. Under 25 år fick svenskarna uppleva en oavbruten ekonomisk tillväxt. Staten fick resurser att bygga upp den trygghet som många förut bara hade kunnat drömma om. Efter de första svåra efterkrigsåren upplevde också resten av Europa högkonjunktur. Nu hade européerna pengar att köpa för, och det gynnade svensk industri.

Välfärdsstaten Från 1945 till 1976 hade Socialdemokraterna regeringsmakten i Sverige.

Under denna period genomfördes många reformer för att öka medborgarnas livskvalitet och trygghet: – Allmän sjukförsäkring infördes 1947 – den gjorde att löntagarna inte förlorade lika mycket pengar vid sjukdom.

– Barnbidrag infördes 1947.

– Semestern förlängdes från två till tre veckor 1951, till fyra veckor 1963 och till fem veckor 1978.

– Arbetstiden sänktes från 48 till 40 timmar per vecka. Det skedde i tre steg 1958, 1967 och 1973.

– Pensionen förbättrades 1960 genom införandet av en allmän tilläggspension, ATP. – Nioårig obligatorisk grundskola infördes 1962. Skolmåltiderna och läromedlen skulle vara gratis.

– Lagen om anställningsskydd (LAS), som gav anställda skydd mot uppsägning ”utan saklig grund”, kom 1973.

– Medbestämmandelagen (MBL) kom 1976. Den säkrade de anställdas rätt att förhandla med arbetsgivaren inför alla viktiga förändringar på arbetsplatsen.

På 1960-talet bestämdes det att all skolmat och alla läromedel skulle vara gratis för eleverna.

Här en skolmatsal på Maltesholmsskolan i Hässelby, Stockholm, i mitten av 1960-talet.

– Pensionsåldern sänktes 1976 från 67 till 65 år. Detta är numera ändrat och i dag finns ingen fastställd pensionsålder i det allmänna pensionssystemet.

Den goda ekonomin gjorde det möjligt för Socialdemokraterna att bygga ut den offentliga sektorn – det vill säga den service som staten, kommunerna och landstingen stod för i form av sjukvård, barnomsorg, utbildning och fritidsverksamheter. Den offentliga sektorn finansierades genom skatter och arbetsgivaravgifter. De med högst inkomster fick betala en större andel av lönen i skatt än de med låg inkomst.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

291

Denna politik fick flera viktiga konsekvenser: – Alla svenskar fick del av välfärden. Ingen behövde avstå vård eller utbildning på grund av fattigdom.

– Pengar omfördelades från dem med hög inkomst till grupper med lägre inkomster. Jämlikheten i samhället ökade och klassklyftorna minskade.

– Samtidigt var reformerna dyra, och svenska löntagare och företag fick betala höga skatter. Många menade att det kunde vara skadligt för företagsamheten och även för medborgarnas frihet.

Tage Erlander var Sveriges statsminister mellan åren 1946 och 1969. Han efterträddes av Olof Palme.

När statsminister Per Albin Hansson dog 1946 efterträdde Tage Erlander honom som Sveriges statsminister. Tage Erlander och Socialdemokraterna kunde ta åt sig äran för välfärdsstaten. Majoriteten gladde sig åt en politik som gav höjda folkpensioner och som siktade på att ge alla bostäder av god kvalitet och med tillräckligt utrymme. Sverige kom att präglas av att en stor del av fastigheterna ägdes av kommunala bolag – den så kallade allmännyttan.

En allt större del av vårdarbetet överfördes från hemmen till den offentliga vården. Alla skulle få tillgång till samma vård. Sjukvården förändrades på många sätt efter andra världskriget, bland annat genom att en rad specialyrken tillkom, till exempel sjukgymnaster, psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter.

Svensk blandekonomi Socialdemokraterna tog alltmer avstånd från de socialistiska idéer som innebar att hela näringslivet skulle ägas av staten. Socialdemokraterna ville i stället skapa en blandekonomi – en medelväg mellan kapitalism och en mer långtgående socialism som ville ta över näringslivet. De privatägda företagen fungerade bra, men staten skulle ha makt att styra produktion och sysselsättning så att det gynnade majoriteten av befolkningen. Vinsterna från företagen skulle genom ökad beskattning fördelas till de svagare så att ett rättvist och därigenom lugnt och stabilt samhälle skulle kunna tryggas. Denna politik blev berömd över hela världen 292

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

under benämningen ”The Middle Way” efter titeln på en berömd bok från 1936 av den amerikanske journalisten Marcus Childs.

Hela tiden var Socialdemokraterna måna om att satsa på de stora företagen vilkas vinster låg till grund för välfärden. Trots att Sverige blivit ett land med höga skatter gjorde Sveriges skatteregler att storföretagen kunde få stora skattelättnader vid investeringar i maskiner och nybyggnation. Småföretagen kritiserade dock regeringen och många företagare kände sig förbisedda, ja rentav motarbetade.

1

2

3

4

1. Valaffisch för Allmänna valmansförbundet från 1930-talet.

2. Valaffisch för Folkpartiet till andrakammarvalet 1936. Redan före andra världskriget var partiet kritiskt till såväl nazister som kommunister.

3. Valaffisch för Bondeförbundet från 1948 med partiordföranden Axel Pehrsson-Bramstorp.

Efterkrigstidens riksdagspartier

4. Socialdemokratisk valaffisch från 1948 om att alla ska ha rätt till tre veckors semester.

De partier som växte fram i början av 1900-talet har fortsatt att utvecklas. Från 1960-talet och framåt har de också fått sällskap av flera nya partiorganisationer. År 1971 avskaffades tvåkammarriksdagen. Riksdagen har därefter haft en kammare. Sedan 1976 har riksdagen 349 ledamöter.

De borgerliga partierna Folkpartiet uppstod i början av 1900-talet i samband med borgarnas kamp för rösträtt och ökad frihet – liberalism – för både privatpersoner och företag. De motsatte sig de socialistiska tankegångarna om statligt ägda företag. Sedan 2015 heter partiet Liberalerna.

Högern var från början konservativt och ville bevara så mycket som möjligt från det avskaffade ståndssamhället. Namnet Högern är taget från franska revolutionen 1789 – under mötena om landets framtid satt de som ville bevara kungadömet till höger. Den svenska Högern förstod dock tidigt att samhället hade förändrats och använde först och främst liberala slagord om frihet för företag och individer. Partiet bytte 1969 namn till Moderata samlingspartiet (Moderaterna) och har varit det svenska parti som hårdast kritiserat socialdemokratin och kommunismen.

Bondeförbundet bildades 1913 för att bevaka jordbrukarnas intressen i samhället. Det bytte 1957 namn till Centerpartiet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

293

Socialistiska partier

Valaffisch för kommunisterna från 1944 som önskar trygghet åt barn och gamla.

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) bildades 1889.

Det är Sveriges äldsta parti och har under lång tid varit Sveriges största parti. Socialdemokraterna ville bygga upp en stark stat som kunde skapa ett jämlikt och rättvist Sverige – ett så kallat folkhem. Löner och levnadsförhållanden skulle utjämnas. Partiet har alltmer frångått sina ursprungliga idéer om att förstatliga näringslivet. Partiet kallas oftast Socialdemokraterna.

Sveriges kommunistiska parti hette från början Sveriges Socialdemokratiska vänsterparti. Det bildades 1917 av missnöjda socialdemokrater som ville se en kraftigare förvandling av samhället. De ville förstatliga hela näringslivet och var till en början även beredda att göra uppror för att komma till makten och åstadkomma förändring. Bytte 1967 namn till Vänsterpartiet kommunisterna – VPK. Efter kommunismens fall i Östeuropa tog man 1990 bort kommunisterna i partinamnet och heter nu Vänsterpartiet (V).

Riksdagens nyare partier Kristen Demokratisk Samling (KDS) bildades 1964. Partiets fokus ligger på etikens och moralens betydelse för ett gott samhälle, på familjens betydelse och internationell solidaritet. I valet 1991 fick partiet ett genombrott och fick regeringsansvar tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. År 1996 bytte partiet namn till Kristdemokraterna (KD).

Miljöpartiet de gröna bildades 1981 som en följd av kärnkraftsomröstningen (se sidan 461) och vad som uppfattades som de andra partiernas bristande intresse för miljön. 1988 kom partiet in i riksdagen för första gången. I stället för partiledare har partiet två språkrör.

Sverigedemokraterna (SD) bildades så sent som 1988. Partiet valdes in i den svenska riksdagen i valet 2010. En viktig fråga för SD är invandringspolitiken. Partiet har betraktats som främlingsfientligt av övriga partier i den svenska riksdagen, men har senare börjat samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Den nya vänstervågen Precis som i övriga västvärlden hakade grupper av svenska ungdomar på 1960-talets och 1970-talets socialistiska vänstervåg. Nu blev ungdomskravallerna politiska. De unga var missnöjda med den socialism som Socialdemokraterna stod för. Framför allt var de missnöjda med de äldre socialdemokraternas vänskapsband med USA, som genom sitt krig i Vietnam vuxit sig allt impopulärare.

Talet om folkhemmet gav de unga inte mycket för. De tyckte att Socialdemokraterna tänkte mer på företagen och deras vinster än på att förbättra levnadsvillkoren för vanligt folk.

Den nya vänstern tyckte att kommunisterna i fattiga länder världen 294

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

över kämpade för något bättre än socialdemokraterna i Sverige och kapitalisterna i USA. Särskilt uppmärksammad blev motståndsrörelsen i Vietnam, FNL. Ett hundratal FNL-grupper startades av unga svenskar. Demonstrationer mot USA:s inblandning i kriget hölls utanför ambassaden i Stockholm och den amerikanska flaggan brändes. Den svenska polisen blev till hatobjekt för den unga vänstern och kallades fascister.

Under samma period skakades samhället av oroligheter på flera arbetsplatser, vilket framkallade vilda strejker – det vill säga arbetsvägran utan stöd från fackföreningarna. Mest känd blev den stora gruvstrejken i Malmfälten 1969. Tillsammans med arbetsgivarna visade staten upp ett hårdnande motstånd mot dessa strejker, som till slut avtog.

Den vänsterorienterade svenska FNL-rörelsen protesterade mot USA:s krigföring i Vietnam. Här ses en ung FNL-anhängare väcka ilska hos en äldre man med andra politiska åsikter utanför amerikanska ambassaden i Stockholm 1971.

Sverige under kalla kriget Under kalla kriget (1945–1990) kom det främsta hotet mot Sverige från det kommunistiska Sovjetunionen. Statsminister Olof Palme kritiserade ibland USA i hårda ordalag och talade ibland gott om kommunistiska makthavare i fattiga länder som Kuba, men i praktiken var det ändå Sovjetunionen som utgjorde ett militärt hot mot Sverige.

Det var sovjetiska militärer som 1945 arresterade Raoul Wallenberg, en svensk affärsman och diplomat som räddade tusentals judar i Budapest från förintelsen. Troligen mördades Wallenberg i ett sovjetiskt fängNE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

295

else 1947, men sovjetiska makthavare ville inte prata om vad som hade hänt med honom. Dessutom sköt sovjetiskt stridsflyg ner två svenska flygplan över Östersjön 1952. Sovjetunionen spionerade på den svenska militären – som i fallet med överste Stig Wennerström, som 1963 avslöjades som sovjetisk storspion. Så när svensk militär talade om hot från annat land menades underförstått Sovjetunionen.

Därför var Socialdemokraterna villiga att samarbeta med USA och dess bundsförvanter i försvarspakten Nato.

Precis som under andra världskriget skulle dock Sverige undvika medlemskap i pakter. Vi skulle vara neutrala.

Olof Palme (till höger) i ett demonstrationståg 1968 mot Vietnamkriget tillsammans med en ambassadör från det kommunistiska Nordvietnam.

Vänster mot höger År 1968 deltog den dåvarande socialdemokratiske utbildningsministern Olof Palme i ett demonstrationståg mot Vietnamkriget tillsammans med en ambassadör från det kommunistiska Nordvietnam. Han höll ett tal som utmålade USA:s krig i Vietnam som ett hot mot demokratin. Den amerikanska regeringen svarade med att kalla hem sin ambassadör i Sverige. I Sverige krävde de borgerliga partierna Palmes avgång. Året efter blev Olof Palme statsminister, vilket var ett tecken på att Socialdemokraterna var öppna för föryngring och beredda att lyssna på de ungas mer vänsterinriktade åsikter. År 1975 besegrade slutligen det kommunistiska Nordvietnam regeringen i Sydvietnam. Under Palmes ledning erkände Sverige den 296

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

kommunistiska revolutionens regering som nordvietnameserna tillsatte i Sydvietnam. Klyftan mellan borgerliga och socialistiska partier växte sig allt djupare i Sverige.

Varvskrisen och de stora svenska varvens nedläggning var ett resultat av framför allt de asiatiska låglöneländernas intåg på världsmarknaden. Demonstrationståg i Malmö 1986 mot nedläggning av Kockumsvarvet.

1970-talets ekonomiska kris År 1973 drabbades Sverige och de flesta andra länder av en motgång.

Oljeländerna inom OPEC hade gått samman och höjt priserna på sitt ”svarta guld”, oljan. Det bidrog till en ekonomisk kris i västvärlden.

Sverige hade svårare att ta sig upp ur lågkonjunkturen än många andra länder. Det var inte bara oljepriset som hade orsakat krisen. Det försprång som Sverige hade haft till det krigsdrabbade Europa var borta.

Konkurrenter som kunde tillverka varor billigare och effektivare hade börjat dyka upp, särskilt i Sydöstasien.

Gamla svenska framgångsindustrier fick problem som de aldrig tog sig ur. Gruvindustrin, stålindustrin, varvsindustrin och tekoindustrierna (textilindustrin och konfektionsindustrierna) hade hört till Sveriges basindustrier. I dag svarar de för bara 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som framställs i ett land under ett år.

Det gick bra för svenska företag som Ericsson, Volvo och ASEA, men näringslivet var mitt uppe i en svår omställning. Industrijobben blev färre utan att arbetskraft efterfrågades inom andra och nyare branscher NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Under början av 1970-talet gick den svenska industrin igenom en strukturomvandling då flera stora industrier lades ner inom tidigare framgångsrika näringsgrenar. Här stänger en industri som levererat kläder till svenska klädbutiker.

297

– de hade ännu inte vuxit sig starka. De arbetslösa sysselsattes i stället inom stat och kommun. Den offentliga sektorn växte sig så dyr att den inte kunde bekostas med skatterna. Stora summor pengar måste lånas utomlands.

Till skillnad från hundra år tidigare, då utländska lån investerats i bland annat järnvägar och vägar, så hade 1970-talets lån inga utsikter att bli lönsamma i framtiden. Vi lånade i stället till konsumtion, höjning av barnbidrag, socialbidrag med mera. Sverige hade blivit en skuldsatt nation.

Löntagarfonderna Under 1970-talet föreslog fackförbundens Landsorganisation (LO) att arbetstagarnas makt i företagen skulle öka. LO föreslog att en del av företagens vinster skulle sättas in som aktier i särskilda löntagarfonder som stod under fackföreningarnas kontroll. Genom löntagarfonderna skulle arbetarna ta över en del av ägandet i företagen och därmed också få större inflytande i företagens styrelser.

Förslaget väckte protester. Många var inte alls förtjusta i tanken att LO på sikt skulle kunna ta över aktiemajoriteten i svenska företag.

Socialdemokraterna var splittrade inför förslaget men kom att stödja det.

Klyftan mellan höger och vänster förblev stark i svensk politik. Löntagarfonderna fick näringslivet att misstro Socialdemokraterna och LO. De borgerliga väljarna kände att samhället stod inför ett farligt hot.

Den infekterade frågan om löntagarfonder var aktuell under valen 1976 och 1982. Riksdagen röstade 1985 igenom en urvattnad variant av löntagarfonderna – högst 8 procent av aktierna inom samma företag fick ägas av löntagarfonderna. Den socialistiska udden var borta, fonderna var mer tänkta att bidra till pensionspengarna (ATP). Löntagarfonderna avskaffades 1992.

Folkhemmet vacklar

Socialdemokraterna förlorade valet 1976 och Sverige fick den första borgerliga regeringen på 44 år.

Statsminister blev Centerns partiledare Thorbjörn Fälldin (mitten).

298

Socialdemokraternas motståndare växte i popularitet, och efter valet 1976 bildades den första borgerliga regeringen på 44 år. Statsminister blev Thorbjörn Fälldin. Hans parti, Centerpartiet, hade nått stora framgångar i valrörelsen, som handlade mycket om miljöfrågor och riskerna med kärnkraften.

Maktskiftet berodde också på att den svenska väljarkåren hade förändrats. Socialdemokraterna hade haft sina trogna väljare bland arbetarna, men gradvis hade andelen tjänstemän i samhället ökat. Och tjänstemännen röstade i högre grad på borgerliga partier.

Många svenskar jublade när 1976 års val slutade med en borgerlig seger. Men de tre regeringspartierna – Moderaterna, Centern och Folkpartiet – fick inget lätt arbete. Det fanns ingen snabb lösning på den ekonoNE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

miska krisen. Underskottet i statsfinanserna ökade, arbetslösheten växte och den svenska kronans värde sjönk.

Regeringen såg sig tvingad att hjälpa de svenska krisbranscherna – bland annat varvsindustrin och tekoindustrin – med stora summor pengar. Stödpolitiken liknade den gamla socialdemokratiska och många väljare blev besvikna. År 1982 blev Olof Palme åter statsminister för en socialdemokratisk regering, men socialdemokratin var inte lika stark som förr. Olof Palme ledde en minoritetsregering och var i stort behov av hjälp från Vänsterpartiet kommunisterna.

Olof Palme mördas Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme på Sveavägen i Stockholm.

Statsministern och hans fru Lisbet var på väg hem efter ett biobesök när han sköts ner av en okänd man. Mordet chockade svenskarna och behovet av enighet och lugn ökade. Ny socialdemokratisk partiledare och statsminister blev Ingvar Carlsson.

Redan dagen efter mordet på Olof Palme var det fullt med blommor på mordplatsen.

Sammanfattning @ Den utökade rösträtten gjorde att liberaler och socialdemokrater fick ökat inflytande i svensk politik.

@ Under kalla kriget förblev Sverige neutralt men samarbetade mer eller mindre öppet med USA.

@ Under större delen av tiden efter andra världskriget har Sverige styrts av socialdemokratiska regeringar.

@ På 1970-talet drabbades Sverige och de flesta andra länder av en ekonomisk kris.

@ Viktiga reformer och den ”svenska modellen” ledde till ett välfärdssamhälle, det så kallade folkhemmet. @ Efter andra världskriget utvecklades den svenska ekonomin starkt under 25 år.

@ Flera tidigare starka industribranscher tvingades lägga ner i Sverige. @ År 1976 tillträdde en borgerlig regering för första gången sedan andra världskriget.

@ Regeringen försökte både gynna storföretagen och med hjälp av skatter fördela pengar till de fattiga.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

299

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden Folkhem och välfärdsstat Instuderingsfrågor

17. Vilka partier räknas som borgerliga?

1. Vilka partier fick mer makt sedan den allmänna och lika rösträtten införts?

18. Vilka partier räknas som socialistiska?

2. Vilka hade haft makten innan dess?

3. Vad gick den socialdemokratiska drömmen om folkhemmet ut på?

Aktivitet 1: Reformernas tid Analysera och samtala

4. Vilken partiledare förknippas med denna dröm?

Läs texterna under rubriken Välfärdsstaten.

5. Ge exempel på politiska beslut som byggde folkhemmet.

6. Ge ett exempel på hur samhället förändrades när kvinnorna fick göra inträde i politiken?

7. Varför var det oroligt i Ådalen 1931?

8. Hur kom det sig att fem personer dog?

9. Vad gick Saltsjöbadsavtalet ut på?

10. På vilket sätt kan händelserna i Ådalen ha påverkat den så kallade Saltsjöbadsandan?

11. Hur såg Sveriges ekonomiska utveckling ut under 1900-talet?

12. Ge exempel på det Välfärdssverige som byggdes upp efter kriget.

13. Vad menas med den offentliga sektorn?

14. Hur finansierades den offentliga sektorn?

15. Vem var Tage Erlander?

16. Räkna upp de svenska riksdagspartierna.

300

19. När mördades Olof Palme?

1. Vilka blev konsekvenserna av andra världskriget?

2. Ge exempel på viktiga reformer under efterkrigstiden.

3. Vilken reform tycker du är viktigast?

Förklara och motivera.

4. Vilka konsekvenser fick utbyggandet av den offentliga sektorn?

Aktivitet 2: Källövning – folkhem för alla?

Reflektera Var Per Albin Hanssons folkhem skapat för alla?

Här ska du få granska två källor.

Källa 1: Per-Albin Hanssons folkhemstal från 1928 ”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete,

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade. Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande; medan några bo i palats betraktar många det som en lycka om de får bo kvar i sina kolonistugor även under den kalla vintern; medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en beta bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet, demokratin genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt.”

Källa 2: Steriliseringslag från 1941 Lag om sterilisering Given Stockholms slott den 23 maj 1941 Paragraf 1: Kan någon med skäl antagas komma att genom arvsanlag på avkomlingar överföra sinnessjukdom eller sinnesslöhet eller ock svårartad sjukdom eller svårt lyte av annat slag, eller prövas någon på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten eller ock på

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

grund av asocialt levnadssätt vara för framtiden uppenbart olämplig att handhava vårdnaden om barn, må han steriliseras enligt denna lag, såvida han samtyckt därtill. Är på grund av sjukdom, kroppsfel eller svaghet hos kvinna påkallat att hon steriliseras för att förebygga havandeskap som skulle medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, må ock med hennes samtycke sterilisering enligt denna lag företagas å henne. Ingrepp i könsorganen, vilket på grund av sjukdom i dessa organ är på­kallat av terapeutiska skäl, må, ändå att sterilitet följer därav, företagas utan iakttagande av vad i denna lag stadgas. Med sterilisering förstås i denna lag icke kastrering.

Paragraf 2: Saknar någon, som enligt denna lag må steriliseras, på grund av rubbad själsverksamhet förmåga att lämna giltigt samtycke till sådan åtgärd, må han steriliseras ändå att han ej samtyckt därtill.

1. Vilken eller vilka av källorna kan du använda för att ta reda på hur man såg på människor mellan 1920 och 1945? Använd dig av exempel för att ditt svar ska bli tydligt. Försök att använda begreppen trovärdighet och relevans i ditt svar.

2. Studera de olika källorna. Vad kan du få reda på om historia genom att använda dem?

Motivera ditt svar.

Diskutera gärna dina svar med en klasskamrat

301

Bilden: Fram till 1993 hade det statliga Televerket monopol på telekommunikationer i Sverige. Då hade de flesta inte mobiler. Däremot var telefonautomater i städer och på landsbygden en vanlig syn. På bilden från 1995 ses en man i kostym prata i mobiltelefon medan en mamma ringer från en telefonautomat, där man betalade med mynt. I slutet av 1990-talet fick mobiltelefonen sitt genombrott.

I globaliseringens tid I dag är de flesta svenskar ständigt uppkopplade. Sverige konkurrerar med andra ekonomier över hela världen. Vår inrikespolitik är starkt beroende av beslut som fattas i Europeiska unionen och i andra internationella organisationer. Flera nya politiska partier har etablerat sig i rikspolitiken och alla politiker måste i dag hantera stora globala utmaningar som klimatfrågan, migrationen och hotet från terrorismen.

Ord och begrepp Frihandel är handel mellan olika länder som är befriad från tullar och annat som gör handeln dyrare eller svårare.

Privatisering är när offentlig verksamhet, till exempel statliga företag, säljs till privatpersoner.

Globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra.

Statsskuld är de pengar som den svenska staten är skyldig till exempel andra länder.

Migration är ett begrepp som handlar om hur människor flyttar mellan olika platser på jorden.

Terrorism är våldsdåd som görs för att uppnå politiska mål.

En minoritetsregering saknar majoritet i riksdagen och måste därför få stöd av andra partier för att få igenom sina förslag.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

303

Snabba förändringar Det är svårt att sätta in vår samtid i ett större historiskt perspektiv. Vad kommer historikerna att skriva om den tid som vi just nu lever i? Det är inte så lätt att veta, men en sak är säker: de senaste årtiondena har det svenska samhället förändrats mycket snabbt. Om vi vred tillbaka klockan till 1989 så skulle du knappt känna igen Sverige: – Internet fanns inte och väldigt få personer hade mobiltelefon.

– Sverige var inte med i EU och stora delar av den svenska politiken kunde utformas utan större hänsyn till övriga Europa.

– Svensk politik handlade fortfarande till stor del om kampen mellan det borgerliga blocket och Socialdemokraterna.

– Det fanns bara två TV-kanaler och fyra radiokanaler. Samtliga var utan reklam.

– Få politiker och journalister talade om globala frågor som klimatförändringar, terrorism och flyktingkriser.

Nationalstaten under press 1980-talet hade till stor del varit en ljus tid i Sverige. Ekonomin kännetecknades av framtidstro, låg arbetslöshet, ökande konsumtion, stigande priser och ständigt höjda löner. Många hushåll köpte nya bilar, fina hus och spännande ny elektronik som videobandspelare, persondatorer och mikrovågsugnar. Men den ökande konsumtionen betalades till stor del med lånade pengar. I grund och botten hade Sverige stora ekonomiska problem under slutet av 1980-talet: – Statsskulderna ökade snabbt. Riksdagen och regeringen var tvungna att låna pengar utomlands för att kunna betala för skolan, sjukvården och andra delar av välfärden inom offentlig sektor.

– När statsskulden ökade så gick allt fler skatteintäkter åt till att betala räntor (avgifter för lånen).

– De svenska företagens konkurrenskraft minskade i jämförelse med omvärldens. För att kunna fortsätta sälja svenska varor billigt i utlandet devalverades kronans värde gång på gång. (Devalvering betyder att värdet på en valuta minskas i förhållande till andra valutor.)

– Nya regler inom banksektorn gjorde det enklare för både privatpersoner och företag att låna pengar för att köpa fastigheter, bilar och olika typer av lyxartiklar. Många lånade stora summor utan att egentligen ha råd.

304

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

1990-talets finanskris I början av 1990-talet kom verkligheten i kapp den svenska ekonomin.

Värdet på den svenska kronan var urholkat och räntorna började stiga.

Varken staten, företagen, bankerna eller de svenska hushållen hade råd att betala de allt högre räntorna. Det ledde till en omfattande finanskris.

Konsekvenserna av 1990-talets finanskris var svåra: – Många tvingades flytta från sina lägenheter och hus när de inte hade råd med de stigande räntekostnaderna. Samtidigt rasade priserna på villor, lägenheter och andra fastigheter. Många som sålde sina hem under krisen blev skuldsatta för resten av livet.

– Ett stort antal företag gick i konkurs eller tvingades till stora besparingar. Många anställda blev uppsagda och kastades ut i arbetslöshet.

– Arbetslöshet och ekonomisk oro gjorde att svenskarna konsumerade mindre. Det ledde till ännu lägre tillväxt och minskade skatteintäkter.

– Staten tvingades till stora nedskärningar inom sjukvård, skola och andra delar av offentlig sektor. Samtidigt höjdes skatterna för att staten skulle kunna betala av statsskulden och reparera den svenska ekonomin.

Vad är globalisering?

Globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra.

Ekonomisk globalisering innebär att ekonomier runt om världen vävs samman och att exempelvis varor och tjänster som produceras i ett land säljs över hela världen.

Damklädesbutiken Hennes öppnade sin första affär i Västerås 1947 (bilden är från mitten av 1960-talet). På 1960-talet började företaget också sälja herrkläder under namnet Mauritz och bytte namn till Hennes & Mauritz (H&M). I dag har H&M flera tusen butiker över hela världen och är världens största butikskedja för kläder.

Sverige i den globala ekonomin Ända sedan 1970-talets oljekris har det varit tydligt att Sveriges ekonomi lätt kan påverkas av händelser i vår omvärld. Oljekrisen visade hur SveNE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Politisk globalisering innebär bland annat att politiska beslut fattas på en internationell nivå snarare än på en nationell nivå och att många verksamheter styrs av internationella överenskommelser.

Kulturell globalisering är att kulturerna i världen blir mer lika, och lokala kulturella uttryck alltmer överensstämmer med internationella trender.

305

riges stora beroende av importerad olja snabbt ledde till stigande priser och minskad ekonomisk tillväxt.

1990-talets finanskris var ytterligare en påminnelse om att utländskt kapital kunde ha direkt påverkan på svenskarnas plånböcker. Det internationella kapitalet kunde också sätta press på det svenska näringslivet och den svenska staten. Sedan dess har den globala ekonomin upplevt flera dramatiska svängningar: – IT-bubblan vid millennieskiftet 2000 ledde till att många unga IT-bolag gick i konkurs, både i Sverige och utomlands.

Efter pandemin och Ukrainakrigets början i februari 2022 steg priserna kraftigt på bland annat elektricitet och bensin. Bensinpriserna på bilden är från mars 2022, varefter priset på bensin ökade ännu mer.

– Finanskrisen 2008–2009 utlöstes av stora problem med huslån och fallande huspriser i USA. Den amerikanska lågkonjunkturen spred sig till resten av världen eftersom USA är världens största ekonomi.

– Eurokrisen 2010 slog främst mot Irland, Grekland, Spanien och Portugal, men påverkade också länder som handlade med dessa stater, däribland Sverige.

– Ekonomin i världen påverkades negativt av covid-19-pandemin 2020–2021. Läget förvärrades efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 då priserna på bland annat mat och elektricitet steg kraftigt och inflationen ökade.

De upprepade ekonomiska kriserna är ett av flera tecken på den ökade ekonomiska globaliseringen. Svensk politik måste i dag utformas med stor hänsyn till internationell politik och händelser på världsmarknaden.

Sverige har i allt högre grad blivit en del i ett världsomfattande nätverk, där stater, stora företag och organisationer samverkar och där händelser i en annan del av världen snabbt sprider sig över jordklotet.

Globaliseringen och nyliberalismen har lett till protestaktioner och demonstrationer. Med anledning av EU-toppmötet i Göteborg och besöket av USA:s president George W. Bush i juni 2001 ledde sådana aktioner till kravaller mellan polis och demonstranter.

Liberalisering och privatisering På många sätt blev 1990-talskrisen slutet för det socialdemokratiska folkhem som hade byggts upp sedan 1930-talet. 1990-talet och början av 306

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

2000-talet förde med sig en ny ekonomisk politik som på flera punkter gick emot folkhemmets och den socialdemokratiska välfärdsstatens målsättningar: – Arbetslöshet accepteras. Under lång tid var full sysselsättning ett självklart mål för svenska regeringar. Sedan 1990-talskrisen accepterar många politiker att arbetslösheten kan behöva ligga på en högre nivå för att hålla nere inflationen och undvika ”överhettning” i ekonomin.

– Privatiseringar och avregleringar. Flera verksamheter som tidigare sköttes enbart av staten, kommunerna eller landstingen/regionerna har i dag avreglerats. Det betyder exempelvis att skolor, vårdcentraler, apotek och bilbesiktningar numera kan drivas som privata företag på en konkurrensutsatt marknad.

– Individualiserad välfärd. Folkhemmet strävade efter en välfärd som var lika för alla och som betalades genom skattsedeln. Avregleringar och privatiseringar har i dag gjort att varje individ har fått större möjligheter att själv välja skolor, pensionssparande, sjukvårdsförsäkringar och andra välfärdstjänster.

Apoteksväsendet förstatligades 1970 och staten hade monopol på försäljning av läkemedel. År 2009 upphörde apoteksmonopolet och staten sålde ut en del apotek till privata aktörer. Apoteket på bilden har fått privat ägare.

Den nya ekonomiska politiken byggde huvudsakligen på liberala värderingar, som ökad valfrihet, privat ägande och minskad byråkrati.

Politiker och debattörer på vänsterkanten har kritiserat den liberala utvecklingen. De hävdar att klassklyftorna har vuxit för snabbt. Sverige har blivit ett ”tvåtredjedelssamhälle”, där bara två tredjedelar av folket har arbete och möjlighet att få god utbildning, sjukvård och pension.

Resten av folket är lämnat i utanförskap med omfattande ekonomiska och sociala problem.

Liberala politiker menar däremot att avregleringarna och privatiseringarna har varit nödvändiga. Offentlig verksamhet har mått bra av att utsättas för konkurrens. Utan de liberala reformerna hade Sverige inte kunnat klara sig i den globala konkurrensen. Liberala politiker pekar ofta på att reformerna har lett till ökad ekonomisk tillväxt och större valfrihet för medborgarna.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

307

Folkomröstningen om EU-medlemskap ledde till splittring eftersom de enskilda partierna inte var överens om en gemensam ståndpunkt – ja eller nej till medlemskap. Här jublar anhängare till ja-sidan när de ser valresultatet på en TV-apparat.

Sverige i Europeiska unionen År 1990 meddelade den socialdemokratiska regeringen att Sverige kunde tänka sig att ansöka om medlemskap i Europeiska gemenskapen (EG, som sedan 1993 kallas Europeiska unionen, EU). Socialdemokraterna hade tidigare varit mot ett svenskt EG-medlemskap eftersom de ville bibehålla Sveriges politiska och ekonomiska självständighet. Många socialdemokrater såg EG som ett liberalt projekt som kunde hota tanken på det socialdemokratiska folkhemmet. Dessutom var de stora EG-länderna medlemmar i försvarsorganisationen Nato med starka band till USA. Sverige ville hålla sig alliansfritt och neutralt och stå utanför Nato.

Slutet på kalla kriget åren kring 1990 och den ekonomiska krisen under 1990-talet ändrade synen på ett svenskt EG-medlemskap. Spänningarna mellan öst och väst i den internationella politiken minskade. Det var inte lika kontroversiellt för Sverige att utöka sitt militära samarbete med andra västeuropeiska demokratier. Många politiker och ekonomer menade dessutom att EG-medlemskapet skulle leda till ökad handel med omvärlden. Ett inträde i EU skulle på så sätt kunna bidra till att föra Sverige ur den djupa ekonomiska krisen.

Efter en folkomröstning 1994 där en knapp majoritet av väljarna röstade ja blev Sverige medlem i Europeiska unionen 1 januari 1995.

EU-medlemskapet förde med sig flera stora förändringar.

308

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

EU-lagar framför svenska När Sverige gick in i EU skrevs Sveriges grundlagar om. Riksdagen överlämnade en del av sin lagstiftningsmakt till Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. EU:s lagar (rättsakter) går numera före svensk lagstiftning om regelverken skulle komma i konflikt. En stor del av riksdagens och kommunernas politiska arbete handlar om att bevaka och anpassa sig till beslut som redan har fattats av svenska och andra europiska politiker på EU-nivån.

Frihandel och öppna gränser EU-medlemskapet gjorde att Sverige blev en del av EU:s inre marknad, som är världens största frihandelsområde. Därmed kan människor, varor, kapital och tjänster flöda fritt mellan Sverige och andra EU-länder. Den fria rörligheten har underlättat handeln, men har också medfört flera utmaningar. Illegala vapen, droger och kriminalitet har lättare kunnat ta sig över de öppna gränserna. Billig arbetskraft från EU:s låglöneländer konkurrerar med svenska företag, och under perioder har många migranter och flyktingar sökt sig till Sverige i hopp om ett bättre liv.

Öresundsbron öppnades år 2000. Bron har ökat trafiken mellan Sverige och Europa för både personer och varor.

Neutraliteten försvagas Alla EU-medlemmar är skyldiga att hjälpa varandra i händelse av krig och katastrofer. Denna hjälp måste inte bestå av militära styrkor, men i praktiken har EU-medlemskapet inneburit att Sverige har övergett sin tidigare neutralitetspolitik. Sverige stod länge utanför Nato men samarbetade med många Natostater genom EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Natos eget Partnerskap för fred (PFF). I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

309

Svensken som EU-medborgare Genom EU-inträdet blev alla svenska medborgare också EU-medborgare. Det innebär exempelvis att svenskar kan studera och arbeta i andra EU-länder och få viss hjälp med sjukvård och andra samhällstjänster när vi befinner oss i andra EU-länder. Dessutom kan svenskar fritt köpa varor för personligt bruk inom EU och föra varorna över gränsen utan att behöva betala särskilda skatter eller avgifter.

Kanske har medlemskapet också börjat påverka svenskarnas nationella identitet. 2015 uppgav över 70 procent av svenskarna att de numera också kände sig som EU-medborgare och inte enbart som svenskar.

Maktskiften och nya partier Från 1930-talet till slutet av 1980-talet såg svensk partipolitik ut på ungefär samma sätt. Socialdemokraterna var det absolut största partiet i riksdagen och hade även regeringsmakten större delen av denna period.

Socialdemokraternas motståndare var i första hand de borgerliga partierna: Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) stödde ofta den socialdemokratiska politiken men ingick aldrig i något regeringssamarbete.

Nya riksdagspartier I slutet av 1980-talet kom två nya partier in på den politiska arenan: Kristdemokraterna blev en ny kraft i det borgerliga blocket. Dessutom valdes Miljöpartiet (MP) in i riksdagen 1988. Miljöpartiet har sedan dess främst samarbetat med Socialdemokraterna.

Dessutom har Sverigedemokraterna (SD) tagit plats i riksdagen sedan 2010. Sverigedemokraterna vill bevara svenska traditioner och svensk kultur, och partiet är skeptiskt till både EU-medlemskap och invandring.

Magdalena Andersson (S), statsminister 2021–2022.

Minoritetsregeringarna Under de senaste decennierna har Sverige oftast styrts av flera svaga minoritetsregeringar, där Socialdemokraterna och de borgerliga partierna har växlat vid regeringsmakten: 1991–1994

Borgerlig regering under ledning av statsminister Carl Bildt (Moderaterna).

1994–2006

Socialdemokratisk regering under ledning av Ingvar Carlsson (till 1996) och Göran Persson.

Ulf Kristersson (M) blev statsminister 2022.

310

2006–2014

Borgerlig regering under ledning av statsminister Fredrik Reinfeldt (MoNE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

deraterna). Nu började de borgerliga partierna att kalla sig för Alliansen.

2014–2021

Socialdemokratisk och miljöpartistisk regering under ledning av statsminister Stefan Löfven (Socialdemokraterna).

2021–2022

Socialdemokratisk regering under ledning av Magdalena Andersson.

2022–

Borgerlig regering under ledning av Ulf Kristersson (Moderaterna).

Migrationen Sverige är ett till ytan stort land men med en relativt liten befolkning.

Sverige har påverkats starkt av migration, det vill säga invandring, utvandring och andra folkomflyttningar. Sverige har under årens lopp fått in nya invånare, kulturer, maträtter och idéer från andra länder. Samtidigt har många svenskar sökt sig utomlands av olika anledningar.

Fram till 1900-talets början var både invandringen och utvandringen starkt begränsad, inte minst beroende på hårda gränskontroller. År 1900 var mindre än 1 procent av Sveriges befolkning födda i utlandet, vilket kan jämföras med dagens 25 procent.

Fram till 1930-talet var utvandringen från Sverige betydligt större än invandringen, främst beroende på den omfattande utflyttningen till USA (emigrationen till Amerika) och andra länder.

Sedan 1930-talet har Sverige däremot varit ett invandringsland i första hand, och sedan 1980-talet har den invandrade befolkningen ökat snabbt. En stor del av invandrarna har kommit till Sverige för att arbeta eller studera, men det är också många som kommer till Sverige på flykt undan krig och politisk förföljelse.

Totalt: 2 145 674

Asien: 845 230

Övriga EU-länder (utom Norden): 375 840

Övriga europeiska stater (utom Norden och EU): 317 643

160 000 invandrade personer utvandrade personer

140 000 120 000

Afrika: 250 881

100 000 Övriga Norden: 217 344

80 000 60 000

Sydamerika: 79 458

40 000

Nordamerika: 45 847

20 000

Övriga: 13 431

1880

1900

1920

1940

1960

1980

2000

2020 Källa: SCB

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var Sverige ett utvandrarland. Sedan andra världskriget har invandringen för det mesta varit större än utvandringen. Källa: SCB.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Utrikes födda i Sverige sorterade efter härkomst 31 december 2022. Källa: SCB.

311

Flyktingar från Ukraina ankommer med färjan från Gdańsk i Polen till Nynäshamn efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Under 1990-talet kom tusentals flyktingar till Sverige i samband med de jugoslaviska krigen. Därefter har flyktingströmmarna fortsatt från olika krisområden i världen. Under de senaste åren har de flesta flyktingarna kommit från länder som Somalia, Eritrea, Irak, Afghanistan, Syrien och Ukraina.

Sammantaget har denna migration gjort Sverige till ett verkligt mångkulturellt land med en befolkning som fortfarande växer. I dag är cirka 25 procent av befolkningen i Sverige födda i utlandet eller av utländska medborgare.

Samtidigt bor allt fler svenska medborgare mer eller mindre permanent i utlandet. De flesta svenskar flyttar utomlands för att arbeta eller studera. Det har också blivit vanligare att pensionärer väljer att söka sig mot sydligare breddgrader efter arbetslivets slut. I dag kan mer än 600 000 svenskar (drygt 5 procent) kalla sig utlandssvenskar eller emigranter. De flesta utlandssvenskarna bor i USA, Storbritannien, Spanien och Norge.

Sammanfattning @ Globaliseringen gör att det som händer i omvärlden påverkar Sverige i större utsträckning än tidigare. @ Under 1990-talet drabbades Sverige av en allvarlig finanskris och den svenska ekonomin var i dåligt skick. @ Världen drabbades av en ny finanskris 2008–2009 som fortsatte i flera europeiska länder 2010. @ Covid-19-pandemin 2020–2021 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 orsakade en ny ekonomisk kris. @ Under 1990-talet och 2000talet genomgick den svenska ekonomin en liberalisering och privatisering.

312

@ Efter att Sverige blivit medlem i Europeiska unionen (EU) 1995 överlämnade riksdagen viss makt till Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. @ EU-medlemskapet har också medfört frihandel, öppna gränser och försvagad neutralitet. @ Sedan början av 1990-talet har Sverige oftast styrts av minoritetsregeringar, antingen med Socialdemokraterna eller de borgerliga partierna. @ En av dagens stora frågor i världen är migrationen, som också påverkar Sverige.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

KAPITEL 6

Sverige efter stormaktstiden I globaliseringens tid Instuderingsfrågor 1. Nämn minst fem saker som skiljer dagens Sverige från hur det såg ut i slutet av 1980-talet.

2. Vilka ekonomiska problem fanns i Sverige i slutet av 1980-talet?

3. Vad hände under 1990-talets finanskris?

4. Ge exempel på några andra internationella ekonomiska kriser som har påverkat Sverige under senare år.

5. Hur förändrades Sveriges ekonomiska politik efter finanskrisen?

6. Vad betyder begreppet ”tvåtredjedelssamhälle”?

7. Varför bestämde sig svenska politiker för att ansöka om medlemskap i Europeiska gemenskapen (EG) i början av 1990-talet?

8. Vilket år blev Sverige medlem i EG? 9. Vilka konsekvenser har det svenska EU-medlemskapet fått?

10. Hur förändrades den svenska partipolitiken från 1990-talet och framåt?

11. Nämn tre riksdagspartier som har växt fram under de senaste fyrtio åren.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 6. SVERIGE EFTER STORMAKTSTIDEN

Aktivitet 1: Från folkhem till tvåtredjedelssamhälle Fördjupning Läs texten under rubriken Liberalisering och privatisering. I förra kapitlet fick du lära dig om folkhemmet och att många hävdar att folkhemmet avvecklades under 1980-talet och 1990-talet.

1. Varför förändrades/försvann folkhemmet?

2. Vad ersatte folkhemmet?

3. Förklara vilka konsekvenserna blev av att folkhemmet försvann.

4. Nämn några fördelar och nackdelar med privatisering.

Aktivitet 2: Argumentera och problematisera den globala handeln Fördjupning och diskussion Läs texterna under rubrikerna Sverige i den globala ekonomin och Frihandel och öppna gränser. Svara sedan på frågorna nedan.

1. Vilka argument kan man använda för att den globala ekonomin är bra för världen?

2. Vilka argument kan man använda för att beskriva den globala ekonomin som dålig för världen?

Testa dina argument på en klasskamrat och diskutera dem tillsammans.

313

KAPITEL 7

Världskrigens tid

Bilden: Brittisk soldat i en av västfrontens skyttegravar.

Första världskriget Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förändrades maktbalansen i Europa. Gamla stormakter utmanades av nya och fiendskapen mellan Europas länder växte. År 1914 resulterade det spända läget i krig. Det nya industrialiserade samhällets samtliga resurser ställdes i krigets tjänst. Det stora kriget som de flesta trodde skulle få ett snabbt slut utvecklades till en mångårig katastrof med miljoner döda och sårade.

Ord och begrepp Bolsjevism var en politisk lära som byggde på marxismen och var en variant av kommunism.

Parlamentarism betyder att ett land styrs av en regering som har stöd av landets parlament.

Front innebär i krig det område där striderna äger rum.

Skadestånd är pengar som till exempel den som begår ett brott kan tvingas att betala till den som utsatts för brottet.

Imperialism kallas det när länder utökar sitt territorium och inflytande på andra länders bekostnad.

Kapitulation är en handling där man ger upp inför en fiende.

Kortege är ett långt följe av till exempel bilar.

Nationalism är idén att ett folk, det vill säga människor som talar samma språk och har samma kultur, ska ha ett eget land.

Skyttegrav är en enkel militär befästning som består av ett grävt dike där man kan skjuta på fienden och ändå vara skyddad.

Wienkongressen var ett möte mellan Europas större och mindre stater som hölls i staden Wien i Österrike mellan september 1814 och juni 1815.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. | Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden. | Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

317

Upprustning Ända sedan Wienkongressen 1814–1815 hade ledande politiker i Europa strävat efter allianser som skulle hindra utbrottet av nya storkrig. Stormaktsbalansen blev till slut omöjlig att upprätthålla. Den nya nationen Tyskland växte snabbt till Europas främsta industriland. Landet började en militär upprustning och skaffade sig kolonier. Tyskland bildade tillsammans med Italien och Österrike–Ungern ett militärt förbund, en allians, på 1870-talet. Den kom att kallas trippelalliansen.

De gamla stormakterna Storbritannien, Frankrike och Ryssland såg med oro på detta. Det fanns inte plats för ytterligare en stormakt, ansåg de.

Dessa tre länder hade ofta legat i krig mot varandra. I slutet av 1800-talet var det nära att brittiska och franska arméer började kriga mot varandra i Afrika. Under stora delar av 1800-talet konkurrerade Storbritannien och Ryssland om inflytandet i delar av Asien. De forna fienderna såg dock Tyskland som ett större hot och ingick därför i början av 1900-talet ett förbund med varandra som kallades trippelententen (ententen är franska för ’samförståndet’).

Tyskland kände sig nu hotat från två håll, i väster från Frankrike och i öster från Ryssland. Många mindre länder var dessutom knutna till stormakternas förbund. Det skulle visa sig vara ödesdigert.

Maktspel Båda militärförbunden – trippelalliansen och ententen – försökte ligga steget före det andra. Det fanns en detaljerad plan för hur motangreppen skulle se ut om man blev anfallen i väster. Blev man attackerad i öster gällde en annan plan.

Första världskriget 1 augusti 1914 Tyskland förklarar krig mot Ryssland.

28 juni 1914 Österrikes kronprins Franz Ferdinand och hans fru mördas i Sarajevo.

23 augusti 1914 Tyskland invaderar Frankrike. Österrike anfaller ryska Polen.

Japan förklarar krig mot Tyskland.

17 augusti 1914 Ryssland invaderar Tyskland (Ostpreussen).

29 oktober 1914 Osmanska riket (Turkiet) går in i kriget på tysk sida.

1914

28 juli 1914 Österrike förklarar krig mot Serbien.

25 april 1915 Brittiska styrkor landstiger på den turkiska halvön Gallipoli men lyckas aldrig erövra den.

oktober–november 1915 Serbien invaderas av Tyskland, Österrike och Bulgarien och den serbiska armén ger upp.

1915 3 augusti 1914 Tyskland förklarar krig mot Belgien och Frankrike och invaderar Belgien.

4 augusti 1914 Storbritannien förklarar krig mot Tyskland.

318

4 februari 1915 Tyskarna inleder ubåtskrig runt Brittiska öarna.

september– november 1914 Tyskarna stoppas på västfronten.

6 augusti 1914 Österrike Skytteförklarar krig mot Ryssland. Serbien förklarar gravskriget börjar. krig mot Tyskland.

12 augusti 1914 Österrike invaderar Serbien.

14 augusti 1914 Frankrike invaderar Tyskland.

16 januari 1916 Österrike erövrar Montenegro och Albanien.

27 augusti 1916 Rumänien går in i kriget mot Tyskland.

1916

22 april– 25 maj 1915 Tyskarna använder stridsgas för första gången, vid Ieper i Belgien.

23 juni 1915 Italien, som slutit ett hemligt avtal med ententen, anfaller österrikarna.

10 maj 1916 Österrike går till anfall i 15 september Italien.

1916 Britterna använder stridsvagnar för första gången, vid Somme i Frankrike.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Planerna var ett sätt att trygga sina gränser, men de innebar också en stor fara. En mindre våldsamhet skulle kunna sätta igång en av planerna. Då skulle det bli svårt att hejda kriget eftersom en lång rad militära aktioner redan var inplanerade. De flesta militärer var övertygade om att den som var snabbast att förbereda kriget genom att mobilisera trupperna skulle få ett stort försprång.

Historien slutade illa. Maktspelet mellan förbunden, tillsammans med tidens imperialism och nationalism, blev till en krutblandning som exploderade och kastade in Europa i ett storkrig: första världskriget.

Hark! Hark! The dogs do bark!

En skämtteckning av hur kartan i Europa såg ut 1914. Kartan visar hur oroligt Europa var månaderna innan första världskriget startade.

12–15 mars 1917 Ryska revolutionen börjar och 6 april 1917 tsaren USA förklarar krig abdikerar. mot Tyskland.

15–18 juli 1918 Tyskland gör ett sista, 7 november misslyckat försök att 6 oktober 1918 1917 bryta dödläget på Tyskland Bolsjevikerna västfronten. De begär tar makten i allierade går till vapenstilleRyssland. motanfall. stånd.

1917

11 november 1918 Vapenstillestånd 3 november på västfronten.

1918 4 januari 1919 Österrike– Fredskonferensen Ungern drar i Versailles börjar. sig ur kriget.

1918 25 juni 1917 De första amerikanska trupperna kommer till Frankrike.

29 juni 1917 Grekland går med i kriget på ententens sida.

2 december 1917 Striderna på östfronten avslutas.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

3 mars 1918 Ryssland undertecknar fredsavtal.

15 december 1917 Vapenstillestånd på östfronten.

1919

29 september 1918 Bulgarien kapitulerar.

30 oktober 1918 Turkiet kapitulerar.

9 november 1918 Tysklands kejsare Vilhelm II abdikerar och den tyska republiken utropas.

10 november 1919 Karl I, kejsare av Österrike och kung av Ungern, abdikerar.

319

Island (Danmark)

Finland

SVERIGE NORGE Kristiania

STORBRITANNIEN

Stockholm

NEDERLÄNDERNA

Amsterdam

Bryssel

Riga

Lettland

Paris

TYSKLAND

Berlin Warszawa Prag Wien

FRANKRIKE

ITALIEN

Moskva

RYSSLAND Vitryssland

Brest-Litovsk

Polen

Bern

SCHWEIZ

Litauen

Danzig

BELGIEN

SPANIEN

Estland

DANMARK

London

Madrid

Reval

Köpenhamn

Irland

Sankt Petersburg

Helsingfors

Ukraina

ÖSTERRIKEUNGERN Budapest

RUMÄNIEN BosnienBelgrad Bukarest Hercegovina Sarajevo SERBIEN BULGARIEN Sofia MONTENEGRO Rom

Tirana

Konstantinopel

ALBANIEN GREKLAND

TURKIET

Athen

Centralmakterna 1914 Med centralmakterna senare allierade stater Ententen Med ententen senare allierade stater Neutrala stater De politiska gränserna vid tiden för första världskrigets utbrott.

Kriget bryter ut Det hela tog fart i juni 1914. Österrike–Ungerns kronprins Franz Ferdinand var på besök i Bosnien, som tillhörde Österrike–Ungern. Han och hans hustru Sophie satt i en öppen bil på väg från stadshuset i Sarajevo.

Folk hurrade och viftade med flaggor.

När kortegen passerade en bro stod sex unga serber och väntade. De tillhörde den nationalistiska terrorgruppen Svarta handen. De första attentatsförsöken misslyckades när en kastad bomb studsade av bilen och ut i folkmassan. En av terroristerna, Gavrilo Princip, valde en ny plats längs rutten för att försöka igen när ärkehertigen kom förbi. Efter att 320

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

chauffören tagit fel väg stannade han bilen precis framför Princip, som sköt två skott och träffade ärkehertigen och hertiginnan. Därefter greps han direkt. Sophie och Franz Ferdinand avled i princip omedelbart av sina skador. Händelsen brukar kallas ”skotten i Sarajevo”.

Genom morden ville Svarta handen visa att serberna i södra Österrike–Ungern vägrade ge upp sitt krav på att få förenas med sina landsmän i grannlandet Serbien och bilda ett Storserbien.

Skotten i Sarajevo 28 juni 1914. Kronprins Franz Ferdinand och hans hustru Sophie är på väg till sin bil. Några minuter senare är de döda.

Svarta veckan En tid efter morden följde den svarta veckan, då en efter en av Europas stormakter förklarade varandra krig.

Serbien anklagades för att stödja våldsdåden i Österrike–Ungern genom att skydda serbiska terrorister. Österrike–Ungern förklarade därför Serbien krig. Men Serbien stod i förbund med Ryssland, som grep in på serbernas sida. Det ledde i sin tur till att Österrike–Ungerns bundsförvant Tyskland gick in i konflikten.

Och så fortsatte det. Snart hade även Storbritannien och Frankrike gått in i kriget tillsammans med flera mindre länder. Eftersom Italien bara lovat att gå i krig om Tyskland och/eller Österrike–Ungern blev anfallna gick de inte med i kriget 1914, eftersom de menade att de båda alliansparterna snarast varit pådrivande i utvecklingen. Italien gick med i kriget 1915, men då på ententens sida.

När kriget bröt ut kallades de stridande parterna för centralmakterna och ententen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Centralmakterna Tyskland Österrike–Ungern Bulgarien (anslöt 1915) Osmanska riket (anslöt 1915) Före kriget trippelalliansen: Tyskland, Österrike–Ungern, Italien

Ententen Storbritannien Frankrike Ryssland Serbien Italien (anslöt 1915) Rumänien (anslöt 1916) USA (anslöt 1917) med flera stater Före kriget trippelententen: Storbritannien, Frankrike, Ryssland 321

Det första industriella storkriget USA går in i kriget

I maj 1915 sänktes det brittiska passagerarfartyget Lusitania av en tysk ubåt. Över tusen personer dog, varav 124 amerikanska medborgare. Detta var en bidragande orsak till att USA beslöt att gå in i kriget.

Tyskland och Österrike–Ungern fick oväntad hjälp efter tre års krigföring. I Ryssland genomfördes två revolutioner 1917. Den första resulterade i att tsaren avgick, men Ryssland var kvar i kriget. Efter en andra revolution hösten 1917 sökte de nya bolsjevikiska makthavarna fred med Tyskland och Österrike–Ungern.

En ännu viktigare omsvängning kom när USA gick in på ententens sida på våren 1917. USA hade hela tiden fört en lönande handel över haven med Frankrike och Storbritannien, vars flotta hade ett övertag mot den tyska. Ententen var i stort behov av de varor som skeppades från USA. Tyskarna startade därför ett ubåtskrig riktat mot transporterna, men de sänkte inte bara brittiska skepp utan också amerikanska, varav flera även var passagerarbåtar.

Avskyn över de civila offren tillsammans med att USA:s ekonomiska intressen var hotade gjorde att landet gick med i kriget. Den utlösande faktorn bakom USA:s krigsförklaring var att tyskarna försökte förmå Mexiko att starta krig mot USA.

Odeonsplatz i München i augusti 1914. Tyskland har förklarat att landet är i krig och folket jublar. Bland personerna i folkmassan finns Adolf Hitler. Han är inringad på bilden.

Men troligen har fotografiet ändrats för att passa den nazistiska propagandan.

322

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

På västfronten inget nytt När de första soldaterna sändes iväg till fronten förstod inte alla situationens allvar. Krigsromantiken blomstrade. Farväl togs med förhoppningar om hjältedåd. Man ville inte inse att det kunde vara ett sista farväl. ”Ni kommer att vara hemma innan löven fallit av träden”, hälsade den tyske kejsaren Vilhelm II sina trupper.

Men det här var historiens första industriella storkrig. Gevär, kulsprutor, gas och kanoner monterades snabbt samman i Europas fabriker. Eldkraften var enorm. Det blev inga snabba avgöranden ute på slagfälten.

Soldaterna var tvungna att gräva ner sig i skyttegravar. Där dog unga människor på löpande band, ibland förtvivlade, ibland apatiska. Deras lik forslades bort och gav plats för nya soldater.

Tågförbindelser och lastbilar gjorde att förstärkningar och förnödenheter kunde nå fronten i en jämn ström.

Striderna kunde fortsätta dag ut och dag in, år efter år. Ingen sida kunde få till ett snabbt avgörande. Rapporterna från fronten har blivit berömda. ”På västfronten inget nytt”, sa radiorösten. Att soldater hela tiden dog var tyvärr ingen nyhet. Första världskriget skulle komma att kosta över 13 miljoner människoliv.

Tyska soldater med gasmasker på.

Fronterna Kriget pågick längs flera fronter. Västfronten gick genom Belgien och norra Frankrike. År 1914 hejdade den franska och brittiska armén tyskarna innan de nådde Paris. Båda sidor grävde ner sig i skyttegravar vilket ledde till fyra år av skyttegravskrig. Enorma slag som de vid Somme, Verdun, Arras och Ieper (Ypres) kostade hundratusentals döda på båda sidor men resulterade bara i mycket små förändringar i frontlinjen.

På östfronten var kriget mer rörligt, och till en början trängde Tyskland långt in på Rysslands territorium. Däremot hade Österrike–Ungerns armé stora svårigheter att klara sin del av krigföringen på östfronten.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

323

Kvinnorna på hemmafronten

Kvinnliga järnvägsarbetare 1918.

När många män var ute i kriget som soldater utförde kvinnor deras tidigare arbetsuppgifter. Förut hade de flesta kvinnor arbetat i hemmet eller som tjänstefolk, men under kriget arbetade fler kvinnor i industrier, med transporter eller inom jordbruket. När soldaterna kom tillbaka fick många kvinnor lämna sina arbeten.

Före och under kriget uppstod också nya sorters yrken, bland annat kontorister och telefonister. I de yrkena kunde kvinnor fortsätta att arbeta eftersom männen inte hade haft sådana yrken tidigare. Kvinnornas nya roller under kriget bidrog också till att kvinnor fick rösträtt i många länder.

7 november 1918. Människor i New York visar upp tidningar med rubriken Germany Surrenders (’Tyskland kapitulerar’). Fyra dagar senare undertecknades ett vapenstillestånd.

Krigets slut Under 1918 avgjordes kriget. Tyskarna anföll först och hade stora framgångar. De lyckades dock inte nå ett avgörande. En stor och utvilad amerikansk armé satts in på västfronten och till slut kunde ententen anfalla med framgång. Tyskarna tvingades bakåt och gav upp. Den tyske kejsaren Vilhelm II avgick och ersattes så småningom av en parlamentarisk regering. Tyskland mellan 1919 och 1933 kallas Weimarrepubliken.

Kriget varade i fyra år, från 1914 till 1918, och kallas världskrig eftersom så många länder var inblandade. Även stormakternas kolonier utanför Europa blev till slagfält i detta krig.

Fredsvillkoren I Versailles i Frankrike 1919 bestämdes fredsvillkoren för Tyskland.

Det blev hårda villkor. Tyskland avväpnades till stora delar. Armén fick 324

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

framöver bara bestå av 100 000 man. Tyskland tvingades dessutom lämna sina kolonier samt avstå från en åttondel av sitt land, bland annat Rhenlandet vid gränsen till Frankrike. Dessutom dömdes Tyskland att betala ett stort krigsskadestånd, varav en stor del till Frankrike. Tyskland fick ensamt ta på sig ansvaret för krigsutbrottet.

Första världskriget var slut. Industrisamhällets krig var mer förödande än något annat tidigare krig. Fred upplevdes som viktigare än någonsin. Därför bildades fredsorganisationen Nationernas förbund, en föregångare till våra dagars FN. När frederna hade slutits var Europas karta omritad. Sju nya stater hade uppstått: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Det österrikiska kejsardömet hade krympt till två småstater, Österrike och Ungern. I alla de förlorande staterna hade politisk oro lett till att regimerna störtats och kejsarna avsatts eller avgått.

I Ryssland segrade kommunisterna i ett blodigt inbördeskrig som slutade 1922. Samma år döptes landet om till Sovjetunionen.

Nya självständiga stater i Europa 1919–1921 Finland Estland Lettland Litauen Danzig Polen

Ungern Österike Tjeckoslovakien Jugoslavien Ukraina Irland

Sammanfattning @ I början av 1900-talet ökade spänningarna mellan Storbritannien, Frankrike och Ryssland å ena sidan och Tyskland och Österrike–Ungern å den andra.

@ När männen var ute i kriget fick kvinnorna utföra traditionellt manliga arbetsuppgifter och det ledde till att synen på kvinnor förändrades.

@ Skotten i Sarajevo, då Österrike– Ungerns kronprinspar mördades, ledde till första världskrigets utbrott.

@ Centralmakterna (Tyskland och Österrike–Ungern) kapitulerade i november 1918.

@ De flesta trodde att kriget snart skulle vara över men i stället blev det en utdragen historia där miljontals soldater offrades i striderna medan frontlinjerna knappast ändrades. @ Efter ryska revolutionen och bolsjevikernas maktövertagande drog sig Ryssland ur kriget.

@ I den så kallade Versaillesfreden tvingades Tyskland ensamt ta på sig skulden till kriget. @ För att undvika framtida storkrig bildades Nationernas förbund (NF), föregångaren till dagens FN. @ Efter kriget blev sju nya europeiska stater självständiga, bland annat Finland.

@ USA gick med i kriget 1917 på Storbritanniens och Frankrikes sida och detta visade sig bli avgörande.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

325

KAPITEL 7

Världskrigens tid Första världskriget Instuderingsfrågor 1. Varför fanns stormaktsförbunden?

2. Hur såg de äldre stormakterna på Tysklands uppgång till stormakt?

3. Vilka länder var med i ententen?

4. Vilka länder var med i centralmakterna?

5. Vilket år startade kriget?

6. Vad kallas den vecka då allt brakade lös?

7. Varför gick USA med i krigets slutskede?

8. När slöts fred?

9. Vad gick fredsavtalet ut på?

10. Varför bildades Nationernas Förbund efter kriget?

11. Vilka nya europeiska stater bildades efter frederna?

Aktivitet 1: Historiebruk – propagandaaffischer Analysera Affischer var en vanlig form av propaganda.

Under första världskriget använde regeringarna affischer bland annat för att värva soldater, få folk att låna ut pengar till staten och hålla modet uppe bland civilbefolkningen. Ofta visade affischerna hur modiga och duktiga de egna soldaterna var och hur onda och fega motståndarna var.

Analysera en eller flera av de här propagandaaffischerna med hjälp av frågorna: 1. Vad betyder texten på affischen?

2. Vilka riktar sig affischen till? Vad vill affischen att de ska göra?

3. Vem är avsändaren?

4. Vilka symboler finns i affischen?

Vad står de för?

5. Hur använder sig USA av historia i sin affisch?

6. Vilka känslor tycker du att affischen vill få fram hos den som ser den?

7. Hur tror du att människor på den tiden uppfattade affischen?

8. Har du sett affischer, annonser på internet eller annat material som har ett liknande budskap nuförtiden? Vad?

326

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Aktivitet 2: Källövning – livet i skyttegravarna Analysera Här är tre källor från första världskriget. Nu ska du undersöka hur man kan använda dessa för att lära sig om livet i skyttegravarna.

Vilken eller vilka av källorna kan du använda för att ta reda på hur livet i skyttegravarna såg ut?

Använd exempel för att förklara. Använd också begreppen trovärdighet och relevans och källkritiska kriterier.

Källa 1: affisch (längst till höger) En brittisk propagandaaffisch från 1915.

Källa 2: fotografi (till vänster) Brittiska soldater i skyttegrav fotograferade någon gång mellan 1915 och 1918.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Källa 3: minnesbeskrivning Harold Mayhall, en brittisk soldat, återberättar sina minnen från skyttegravarna efter kriget: ”Matransonerna var mycket dåliga. Du kunde försöka brygga te, men det gick inte. Det var alltid för kallt och vattnet smakade av all bensin eftersom det kom till oss i gamla bensindunkar som aldrig rengjordes ordentligt. Så teet var kallt och smakade till hälften bensin. Maten, de skulle ge oss bacon. Hade du tur fick du lite bacon, men den var kall och flottig. Om du hade tur.

Oftast fick du bara en bit bröd som du kunde doppa i flottet. Och kockarna. Förmodligen hade de letat upp revisorer till att vara kockar. Maten var som att få ned fyrkantiga klossar i runda hål.

De kunde inte laga mat. Vi brukade säga att de inte kunde koka vatten utan att förstöra det eller något. Maten var hemsk.”

327

Bilden: ”Har du anmält dig som frivillig?” står det på den här affischen som användes för att rekrytera soldater till Röda armén. Affischen är från 1920.

Ryska revolutionen och dess följder I början av 1900-talet ägde stora omvälvningar rum i Ryssland.

Ryska revolutionen brukar man kalla de revolutioner och uppror som skedde i Ryssland mellan åren 1905 och 1917. Tsaren störtades och ett socialistiskt samhälle inrättades. Landet Sovjetunionen bildades 1922 och utvecklades till en diktatur.

Ord och begrepp Analfabetism är att inte kunna läsa och skriva därför att man aldrig har fått lära sig det.

Bolsjevism var en politisk lära som byggde på marxismen och var en variant av kommunism.

Censur innebär att myndigheter granskar böcker, filmer, radioprogram och TV-program med mera innan de kommer ut.

Deportation är när en person eller hela folkgrupper tvingas flytta till en annan plats, antingen som straff för ett brott eller av politiska skäl.

Diktatur är ett styrelsesätt som innebär att en person eller en viss grupp människor har all makt.

Kommunism är en politisk lära med många olika inriktningar som alla har åsikten att all egendom ska vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället.

Liberalism är en politisk lära med olika inriktningar som betonar att den enskilda människan ska vara fri.

Proletariat är ett begrepp för en hel grupp arbetare som är mycket fattiga och som försörjer sig på kroppsarbete.

Revolution är en snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas.

Socialism är ett sätt att se på samhället som hävdar att en grupp eller ett kollektiv är bättre på att lösa ekonomiska och sociala problem än den enskilda individen.

Terror är organiserade våldshandlingar som väcker skräck och fasa.

Utrensning kallas det när man gör sig av med icke önskvärda personer från till exempel ett politiskt parti.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. | De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. | Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

329

Lenin sopar undan det orena: kungar, präster och förmögna borgare. Lenin trodde på en världsrevolution så länge han levde.

Lenin talar vid ett torgmöte i samband med revolutionen 1917. I sovjetisk propaganda använde man gärna bilden för att visa Lenin som massornas ledare. Trotskij står till höger om talarstolen. Han retuscherades bort ur bilden under Stalins tid vid makten eftersom han var Stalins motståndare.

Tsaren störtas

Porträtt av tsar Nikolaj II tillsammans med sin familj. Bolsjevikerna dödade hela familjen 1918.

330

På 1800-talet styrdes det stora landet Ryssland av en härskare med titeln tsar. Han var enväldig och hade makten över kyrkan, armén, adeln och en hemlig polis. Dessa använde han för att härska över och terrorisera den fattiga bondebefolkningen, som utgjorde cirka 90 procent av befolkningen. Bönderna saknade rättigheter och levde under slavliknande förhållanden.

I slutet av 1800-talet växte en arbetarklass fram som arbetade i fabriker under mycket dåliga förhållanden. Karl Marx idéer om att arbetarklassen måste organisera sig och genomföra en revolution lockade allt fler i Ryssland.

Men med hjälp av den hemliga polisen och militären såg tsaren till att driva ut de mest radikala krafterna, de så kallade bolsjevikerna, ur landet.

Ryssland var med i första världskriget. Efter tre års hårda strider var det ryska folket slitet, hungrigt och trött. De militära motgångarna var många och det rådde stor brist på livsmedel. 1917 utbröt hungerupplopp i huvudstaden Petrograd (som hette Sankt Petersburg fram till 1914). Ett upplopp som blev till en omfattande revolution.

Arbetare och soldater organiserade sig i självstyrande arbetarråd, så kallade sovjeter. Regeringen störtades och tsar Nikolaj II tvingades abdikera i mars 1917.

Han och adeln tappade makten till revolutionärerna. Det var unikt.

Det tände förhoppningar hos ett stort antal av Europas arbetare. Drömmen om det jämlika samhället såg ut att kunna bli verklighet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Proletariatets diktatur Den nya revolutionära regeringen bestod av både liberaler och socialister, men redan från början fick regeringen konkurrens från de arbetarstyrda sovjeterna som ville föra en radikalare politik. På hösten 1917 återvände flera bolsjeviker som tidigare hade varit i landsflykt till Ryssland.

Två av dessa, Vladimir Lenin och Lev Trotskij, tog kommandot över sovjeterna. Bolsjevikerna utlovade bland annat fred samt jord och bröd åt folket. De benämndes snart kommunister.

Lenin genomförde en ny revolution, avsatte regeringen och införde diktatur. Detta utlöste ett inbördeskrig som utkämpades 1918–1922. Efter kommunisternas seger bytte landet namn till Sovjetunionen.

Enligt kommunisterna var diktaturen nödvändig för att hindra den gamla överklassen att ta tillbaka makten. Till slut skulle Sovjetunionen bli ett klasslöst samhälle där alla ägde allting gemensamt och ingen var finare eller bättre än någon annan.

Karl Marx tankar spelade en viktig roll i organiseringen av den internationella arbetarrörelsen.

Finland blir självständigt Finland tillhörde från 1809 Ryssland. Under ryska revolutionen 1917 förklarade sig Finland självständigt. Detta accepterades av den nya ryska ledningen. Socialisterna i Finland som kallade sig ”de röda” ville ha ett samarbete med Lenins Ryssland. Detta motsatte sig de borgerliga, ”de vita”.

Inbördeskrig bröt ut i Finland på våren 1918. Det vanns av de vita, som leddes av general Gustaf Mannerheim. Striderna pågick i cirka ett halvt år.

Röda och vita Under ryska inbördeskriget kämpade bolsjeviker och andra revolutionärer mot en löst sammanhållen koalition som bestod av många olika politiska grupper och militära förband. Revolutionärerna kallades med ett gemensamt namn för ”de röda”, medan antikommunisterna kallades ”de vita”.

De vita bestod främst av ryska officerare, kosacker och militära förband som var emot bolsjevikernas maktövertagande. Dessutom deltog utländska styrkor på de vitas sida. Finska jägarförband som hade tränats i den tyska armén deltog i ryska inbördeskriget på den vita sidan, och de kämpade även för Finlands frihet från Ryssland under det finska inbördeskriget 1918.

Den vita sidan i finska inbördeskriget har segrat. De vitas befälhavare Gustaf Mannerheim sitter till häst och betraktar sina trupper som går segerparad i Helsingfors 16 maj 1918.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

331

I Ukraina svalt miljontals människor ihjäl 1932–1933. Det saknades egentligen inte mat, men Stalin beordrade att den skulle exporteras. Han ville på det sättet stoppa ukrainarnas hopp om ett självständigt Ukraina.

Sovjetunionen och ny terror År 1922 utropades den nya nationen Sovjetunionen. De nya härskarna, kommunisterna, präglades av sin ideologi och de tidigare åren som fyllts av tsarens förtryck, krig och uppror. Alla som inte var kommunister sågs som fiender och måste bekämpas med alla medel. Lenin tvekade inte att vara brutal. Den hemliga polisen Tjekan skulle ”oskadliggöra” alla som påstods vara emot den kommunistiska revolutionen. Tjekan terroriserade folket genom att bygga upp ett system av angivare och fängsla eller avrätta misstänkta politiska motståndare.

Josef Stalin Josef Stalin visades ofta på propagandabilder som denna i ett försök att få folket att tro att han var en stark och godhjärtad härskare.

När Lenin dog 1924 hårdnade diktaturen ytterligare och en maktkamp följde som vanns av Josef Stalin. Stalin kom att kallas ”den röde tsaren”. Han samlade all makt i sin hand och genomförde en totalt statsstyrd planekonomi. Av rädsla för att förlora makten satte han igång enorma utrensningsaktioner inom partiet, armén och byråkratin.

Polis och militär fick stort inflytande att vara med och styra den kommunistiska staten.

Tvångsarbete och tvångsförflyttningar För att förverkliga sin idé om kommunismen i ett land, ett modernt och konkurrenskraftigt Sovjetunionen, introducerade Stalin femårsplaner för landet. Staten skulle planera allt: hur, var och när saker skulle produceras. Folket skulle utbildas och analfabetismen bekämpas. Fler blev läskunniga och ekonomin blev starkare, men priset som betalades var ohyggligt högt.

332

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Arbetskraft var lätt att få. Flera folkgrupper skingrades och tvångsförflyttades inom Sovjetunionen. Hur de skulle försörja sig under de svåra och långa förflyttningarna bekymrade sig ingen om. Under Stalin tvingades bönder att gå samman i stora kollektivjordbruk. De som vägrade avrättades eller fängslades. Bönder fraktades till avlägset belägna platser där de skulle skapa kommunistiska storjordbruk. Miljontals dog av svält till följd av dessa deportationer.

Ingen fick protestera eller avvika från kommunismens mål. Stalin lät under bara några år avrätta nästan 1 miljon människor och 10 miljoner arresterades. Regisserade rättegångar hölls där de åtalade erkände landsförräderi och brott mot kommunismen – erkännanden som kom efter hot och tortyr.

Gulag Stalin ville ha en hållhake på människorna i hans närhet. Han såg till att så gott som alla hans medhjälpare hade någon nära släkting i fängelse eller i Gulag. Så kallades det nätverk av fångläger och arbetsläger som fanns i Sovjetunionen och var utspritt på avlägsna platser, till exempel i Sibirien.

Det var inte, som i fallet med de nazistiska förintelselägren, fråga om utrotningsläger. Men levnadsvillkoren med hårt arbete, svält och kallt klimat var så fruktansvärda att miljontals människor dog.

Genomgående under det kommunistiska styret i Sovjetunionen var också att massmedier och kultur utsattes för censur och förföljelse.

I filmen The Way Back från 2010 skildras hur några fångar lyckas fly från ett fångläger i Sibirien.

Här syns fångarna i en sovsal.

Man räknar med att mellan 10 och 15 miljoner människor sändes till sådana läger 1930–1950. Den före detta lägerfången och författaren Aleksandr Solzjenitsyn fick Nobelpriset i litteratur 1970 för sina skildringar av slavlägrens helvete, men han kunde inte ta emot priset förrän 1974. Vid det laget hade han tvingats lämna Sovjetunionen.

Sammanfattning @ I mars 1917 tvingades den enväldige ryske härskaren, tsar Nikolaj II, att abdikera (avgå). @ I november 1917 tog kommunistiska bolsjeviker makten under ledning av Vladimir Lenin och Lev Trotskij. @ Dessa händelser brukar med ett gemensamt namn kallas ryska revolutionen. @ Bolsjevikerna vann det inbördeskrig som följde och 1922 bytte Ryssland namn till Sovjetunionen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

@ 1917 utropade sig Finland självständigt från Ryssland och även här utbröt inbördeskrig mellan ”röda” och ”vita”, som den vita sidan vann. @ Lenin efterträddes 1924 av Josef Stalin, som styrde Sovjetunionen på ett mycket grymt sätt fram till sin död 1953. @ Miljontals människor dog, antingen genom svält, avrättning eller i något av de många fångläger och arbetsläger som inrättades i Sibirien och på andra platser i Sovjetunionen.

333

KAPITEL 7

Världskrigens tid Ryska revolutionen och dess följder Instuderingsfrågor 1. Mot slutet av första världskriget skakades Ryssland av en väpnad revolution.

Vad var det ryska folket sedan gammalt missnöjt med?

2. Vilka tog makten efter upproret?

3. Den nya regeringen talade om ett drömsamhälle. Hur såg det ut?

4. Vad hände när Finland förklarade sig självständigt?

Aktivitet 1: Intervju med Stalin Fördjupning Föreställ dig att du är journalist och ska intervjua Stalin. Läs först om honom i texterna under rubrikerna Josef Stalin och Tvångsarbete och tvångsförflyttningar samt Gulag.

Skriv tre till fem intervjufrågor.

Ställ dina intervjufrågor till en klasskamrat som ska svara som hen tror att Stalin skulle svara.

Byt sedan roller.

5. Vad var Tjekan?

6. Vilken inställning hade Lenin till våld?

7. Vilka grupper var det som sköts av de röda?

8. Vad är en planekonomi?

9. Hur många människor fick sätta livet till under Stalins utrensningar?

10. Vad var Gulag?

334

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Aktivitet 2: Analysera en bild Analysera Om du studerar bilderna ser du ganska snart att flera personer som finns med på den övre bilden saknas på den nedre. Mannen mitt i bilden med pälsmössa och handen instucken i rocken är Sovjetunionens högste ledare Vladimir Lenin. Till höger och vänster om honom står två andra högt uppsatta kommunister. Båda har skärmmössa, glasögon och mustasch. Männen med skärmmössa är Lev Kamenev och Lev Trotskij. Båda blev senare motståndare till Josef Stalin, som tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död.

När bilden då användes hade både Kamenev och Trotskij retuscherats bort.

Originalbild.

1. Vad kan vara skälet till att Kamenev och Trotskij retuscherades bort från bilden?

2. Kan ett fotografi som förändrats genom retuschering ändå fungera som en historisk källa? Motivera ditt svar.

3. Vilka andra nackdelar kan det finnas med att använda fotografier som källa, förutom att de går att retuschera?

4. På vilket sätt kan fotografier vara en bra källa?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Retuscherad bild.

335

Bilden: En grupp som var hårt drabbad av ”den stora depressionen” både i USA och i andra länder var lantarbetarna. Detta fotografi från USA 1936 visar de fattiga förhållanden som många tvingades leva i.

Mellankrigstiden Efter första världskriget var de flesta inställda på en långvarig fred.

Samtidigt ville framför allt många tyskar ta revansch för krigsförlusten och de hårda fredsvillkoren. Ekonomisk kris bidrog också till att antidemokratiska rörelser tog makten i bland annat Italien och Tyskland.

Under Adolf Hitlers ledning rustade Tyskland upp och drog in världen i ett nytt storkrig.

Ord och begrepp Aktiebörs är en marknadsplats för aktier, alltså andelar i ett aktiebolag.

Inflation innebär att värdet på ett lands pengar försämras och att priserna stiger.

Expansion betyder utvidgning eller utbredning.

Skadestånd är pengar som till exempel den som begår ett brott kan tvingas att betala till den som utsatts för brottet.

Fascism är en politisk rörelse som vill ha en stark ledare i stället för demokrati och som förhärligar våld och krig och det egna landet.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. | De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

337

Den tyska regeringens beslut att trycka mer pengar för att betala av krigsskadeståndet medförde hyperinflation och att den tyska valutan, marken, blev i stort sett värdelös. När inflationen var som värst ökade priserna med 200 procent i månaden. Här bygger tyska barn en pyramid av stora sedelbuntar.

Den ekonomiska krisen

En tysk sedel från 1923 värd 50 miljoner mark.

338

Nederlaget samt de hårda fredsvillkoren efter första världskriget hade skapat en livsfarlig revanschlust hos förlorarna, särskilt hos tyskarna.

De hade dömts att betala ett enormt krigsskadestånd som det skulle ta många årtionden att betala av. När tyska arbetare i områden som stod under belgisk och fransk förvaltning började strejka stöttade den tyska regeringen i Weimar dem. Sättet som de stöttade arbetarna på var genom nytryckta sedlar. Pengarnas värde minskade i takt med att fler trycktes.

Följden blev en okontrollerad inflation, så kallad hyperinflation, under 1920-talet i Tyskland. Priserna steg i våldsam takt och pengarna blev totalt värdelösa.

USA gick ensamt med på att mildra kraven på återbetalning av Tysklands krigsskadestånd. Men den ekonomiska krisen gick inte att hejda.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Börskraschen Situationen förvärrades ytterligare när USA och Europa på 1930-talet råkade ut för en svår ekonomisk kris. Krisen inleddes i USA med en kraftig nedgång på den viktiga aktiebörsen på Wall Street i New York i oktober 1929, den så kallade Wall Street-kraschen. Börsraset spreds sedan till Europa. Människor miste sina arbeten och deras besparingar blev värdelösa. Värst drabbades Tyskland.

Demokratins kris Runt om i Europa, framför allt i Tyskland och Italien, tappade invånarna förtroendet för de partier och regeringar som styrde under krisåren på 1930-talet.

Det var ett hårt slag för den nyvunna demokratin. I många länder hade folket precis fått börja rösta och det var just de första demokratiska regeringarna som försökte ordna upp röran under den ekonomiska krisen. Det lyckades inte. Vad skulle folk tro? Många drog slutsatsen att demokrati var en dålig styrelseform.

Det nazistiska partiet var framgångsrikt i det tyska valet 1930.

På valaffischen står deras löften om ”arbete, frihet, bröd”. Som motsats till den blonde, hederlige och hårt arbetande tysken står ”de andra”. Nazisterna tyckte att de andra skapade oro i Tyskland.

Adolf Hitler med elever vid en skola styrd av det nazistiska partiet cirka 1935.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

339

Ytterlighetspartier Den ekonomiska krisen var till fördel för alla oppositionspartier, de partier som själva inte hade något regeringsansvar. Särskilt populära blev de partier som ville förändra samhället kraftigt, som de kommunistiska, fascistiska och nazistiska partierna.

Fascisterna, under ledning av Benito Mussolini, tog makten i Italien.

I Tyskland gick ett rasistiskt missnöjesparti framåt. Medlemmarna kallade sig nationalsocialister, eller nazister. I valet 1933 blev nazistpartiet störst i riksdagen under ledning av sin Führer Adolf Hitler.

Adolf Hitler samlade all makt i sin hand och införde diktatur. Han började en militär upprustning i strid mot fredsvillkoren efter första världskriget.

Världen minns den nazistiska regimen med skräck. Nazisternas politik kom att föra Europa och världen in i ett andra världskrig och en aldrig tidigare skådad terror. I Italien kollapsade det demokratiska systemet redan 1922, vilket ledde till att Mussolini kom till makten. Hitler försökte först störta de folkvalda i en kupp men misslyckades och fängslades.

Efter att han frigivits från fängelset arbetade han och hans anhängare inom det demokratiska system som de var motståndare till. Nazisterna fick aldrig majoriteten av tyskarnas röster, men nazisterna kom i regeringsställning 1933 i ett Tyskland som fortfarande var en demokrati. Det var ett styrelseskick som Hitler snabbt såg till att avskaffa.

Benito Mussolini håller tal i Rom. 340

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Vägen till andra världskriget Stortyskland – Tredje riket Hitler ville skapa en ny stormakt av det slag som romerska riket under antiken en gång hade varit. Han ville erövra länder österut tills ett mäktigt Stortyskland, Tredje riket, uppstått. Han ville ge tyska folket Lebensraum (’livsrum’).

De östeuropeiska folken skulle arbeta som slavar åt tyskarna. De var en lägre sorts människor. Judarna och romerna hörde till en ännu lägre grupp av människor. Han liknade dessa vid bakterier som smittade friska tyskar och gjorde dem sjuka. Därför måste dessa skadliga folk utrotas.

Tredje riket Första riket var Tysk-romerska riket 962–1806. Andra riket var tyska kejsardömet 1871–1918.

Hitlers dröm var ett mäktigt Stortyskland, det Tredje riket.

Adolf Hitler, som redan var diktator i praktiken, blev 1934 även statsöverhuvud. Här ses han 30 september på Bückeberg bei Hameln på väg mot tribunen vid den årliga riksskördefesten, noggrant organiserad efter nazistiska principer.

Tyskland rustar upp De andra länderna i Europa protesterade mot Tysklands militära upprustning men gjorde inget för att hejda Hitler. Därför fortsatte han att bryta mot fredsuppgörelsen efter första världskriget och tog tillbaka landområden som Tyskland förlorat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

341

Münchenöverenskommelsen ingicks i september 1938. Främre raden från vänster: Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain, Frankrikes premiärminister Édouard Daladier, Tysklands rikskansler Adolf Hitler och Italiens regeringschef Benito Mussolini.

År 1936 tågade tyskarna in i Rhenlandet mot gränsen till Frankrike.

Det var ett område som Tyskland tvingats lämna ifrån sig efter första världskriget. Resten av Europa reagerade inte nu heller utan hoppades att Hitler skulle vara nöjd.

Men Hitler hade stora planer. Han slöt förbund med Italien och Japan och tillsammans kallade de sig för axelmakterna. Sedan fortsatte han genom att beordra att tyska trupper skulle gå in i Österrike, som utan något större motstånd blev en del av Tyskland. Hitler ingick 1938 ett avtal kallat Münchenöverenskommelsen med Storbritannien och Frankrike. Det innebar att Tjeckoslovakien tvingades avstå landområden till Tyskland. Tjeckoslovakien fick inte ha med någon representant i München. När den brittiske premiärministern Neville Chamberlain återvände till London pratade han om ”fred under vår tid” (”peace for our time”), några kända ord som snart skulle visa sig vara felaktiga.

Sammanfattning @ Under 1920-talet drabbades Tyskland av ekonomisk kris och hyperinflation, det vill säga att pengarna tappade nästan allt värde. @ Efter den så kallade Wall Streetkraschen 1929 drabbades både USA och Europa av en ny ekonomisk kris, människor förlorade sina jobb och deras besparingar blev värdelösa.

@ Efter att nazistledaren (Führern) Adolf Hitler kommit till makten i Tyskland började landet bygga upp sin armé och kräva tillbaka områden där tysktalande människor bodde, bland annat Österrike. @ Nazisterna ansåg att framför allt judar, men också romer och slaver (östeuropéer), var lägre stående människor.

@ Under 1930-talet tappade många förtroendet för demokratin, och fascistiska och nazistiska partier tog makten i bland annat Tyskland och Italien.

342

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

KAPITEL 7

Världskrigens tid Mellankrigstiden Instuderingsfrågor 1. Varför blev det hyperinflation i Tyskland på 1920-talet?

2. Vilka känslor väcker den? Vilken stämning finns det i bilden?

3. Vad tänker du när du ser bilden?

2. I vilka länder var nazisterna/fascisterna särskilt starka?

4. Vad tror du var syftet/budskapet med bilden?

3. Vilka var ledarna i dessa länder?

4. Hur kom Adolf Hitler till makten?

5. Vilka tankar väcker perspektivet de har använt?

5. Vad ville Hitler uppnå med Tredje riket?

6. Vad tror du de som står i publiken tänker?

6. På vilket sätt bröt Hitler mot första världskrigets fredsvillkor?

7. Vilka var axelmakterna?

8. Vad var Münchenöverenskommelsen?

Aktivitet 1: Historiebruk och bildanalys – Hitler Analysera För att arbeta med denna aktivitet bör du ha läst alla texter under rubriken Mellankrigstiden. Svara sedan på frågorna nedan och gör därefter bildanalysen.

1. Vilket samband finns mellan första och andra världskriget?

2. Hur använde Hitler historia i sin dröm om Tredje riket?

3. På vilket sätt gjorde ”demokratins kris” att ytterlighetspartier kom till makten?

Bildanalys Läs texten under rubriken Vägen till andra världskriget.

1. Vilken händelse föreställer bilden?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

7. Vad tänker de som står i trappan?

8. Vad uttrycker minerna och kroppsspråket på personerna i bilden?

9. Har du sett någon liknande bild i nutid?

Exempelvis från Ryssland, Kina eller Nordkorea?

Aktivitet 2: Ändra historien Analysera och diskutera Om du kunde – hur skulle du ändra historien från och med år 1910? Fundera på det du läst tidigare om: – första världskriget – ryska revolutionen – mellankrigstiden.

Använd gärna frågorna nedan: 1. När och hur skulle du gå in och ändra historien?

2. Vad skulle du göra?

Förklara dina svar med flera exempel och tänk på att svara på frågorna hur och varför.

Jämför och diskutera gärna dina svar med en klasskamrat.

343

Bilden: Adolf Hitler vid ett nazistiskt massmöte 1939.

Andra världskriget I det här avsnittet tittar vi på de viktigaste händelserna under andra världskriget – från krigets början 1939 till slutet 1945. Nästan hela Europa och stora delar av Afrika och Asien drabbades av kriget. Huvudmotståndare var de så kallade axelmakterna, Tyskland, Italien och Japan, och de allierade Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.

Ord och begrepp Allierad, eller bundsförvant, kallas någon som har kommit överens med någon annan om att arbeta för ett gemensamt mål.

Imperialism kallas det när länder utökar sitt territorium och inflytande på andra länders bekostnad.

Artilleri är tyngre eldvapen, till exempel kanoner.

Invasion är när militär från ett land går in i ett annat land för att erövra det.

Folkmord innebär att en hel folkgrupp eller delar av en folkgrupp utrotas.

Kapitulation är en handling där man ger upp inför en fiende.

Förintelsen är benämningen på nazisternas folkmord på judar och vissa andra grupper 1933–1945.

Koncentrationsläger är stora fångläger där många människor hålls inspärrade, oftast på grund av sina politiska åsikter.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur. | De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

345

Kriget börjar Axelmakterna Tyskland Italien (till 1943) Japan och deras bundsförvanter

De allierade Storbritannien Frankrike USA Sovjetunionen (från 1941) och deras bundsförvanter

I de länder som förlorat i första världskriget var många människor besvikna. De tyckte att frederna och de nya gränserna var orättvisa och de ville ha revansch. Många ansåg att de demokratiska regeringarna och partierna var svaga.

I flera länder ersattes demokratiskt valda regeringar av diktaturer.

Till exempel tog nazisterna makten i Tyskland under ledning av Adolf Hitler, och fascisterna tog makten i Italien under Benito Mussolini. År 1936 skapade Tyskland ett politiskt förbund med Italien och Japan.

Båda dessa länder ville, liksom Tyskland, antingen få eller ta mer land från sina grannländer. Som ett gemensamt förbund kallas de tre länderna axelmakterna.

Hitler ville skapa ett Stortyskland som han kallade Tredje riket. Trots protester från andra länder i Europa började Tyskland upprusta militärt.

Tyskland ställde krav på att få tillbaka flera landområden som landet blivit av med i första världskrigets fredsavtal. Resultatet av Münchenöverenskommelsen 1938 blev att både Österrike och en tyskspråkig del av Tjeckoslovakien (nuvarande Tjeckien) blev en del av Tyskland. År 1939 blev det krig. Den 1 september anföll Tyskland Polen. De allierade – Storbritannien och Frankrike – hade lärt sig läxan och förstod att Hitlers Tyskland skulle fortsätta sina erövringar ända tills han stoppades med våld.

De allierade förklarade krig mot Tyskland och andra världskriget var ett faktum. Än så länge var det dock fråga om ett europeiskt krig.

Förbund mellan fiender Tyskland hade anfallit Polen tillsammans med en ny bundsförvant, Sovjetunionen. De båda länderna hade kort tid dessförinnan ingått en icke-angreppspakt, det vill säga ett avtal om att de inte skulle angripa varandra.

Andra världskriget

1 september 1939 Tyskland anfaller Polen.

22 juni 1941 27 maj–4 juni Tyskland 1940 anfaller Nästan Sovjetunionen 340 000 8 augusti– 30 november (operation brittiska, 2 november 28 oktober Barbarossa).

9 april 1940 franska och 1939 1940 1940 17 september Sovjetunionen Tyskland Finland inleder belgiska Slaget om Italien 1939 anfaller Finland angriper fortsättningssoldater anfaller Danmark Sovjetunionen – vinterkriget kriget mot evakueras från Storbritannien. Grekland. Sovjetunionen. och Norge. Dunkerque. angriper Polen. börjar.

1939

1940

3 september 1939 Frankrike och Storbritannien förklarar krig mot Tyskland.

346

5 december 1941 Den tyska offensiven stoppas vid Moskva.

1941

11 december 1941 Tyskland och Italien förklarar krig mot USA.

1942

27 september 6 april 1941 13 mars 1940 10 maj 1940 10 juni 22 juni 1940 1940 Tyskland Fred mellan Tyskland 1940 Frankrike Tyskland, angriper Finland och anfaller Italien Jugoslavien.

Sovjetunionen. Belgien och förklarar kapitulerar. Italien och Japan sluter Nederländerna krig mot den så kallade och fortsätter Frankrike tremaktssnart in i och Storpakten.

Frankrike. britannien.

12 juli 1941 Storbritannien och Sovjetunionen bildar en allians.

7 december 1941 Japan angriper den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen hatade egentligen varandra, men båda sidor insåg att de kunde tjäna på ett avtal. Målet för Hitler var dock att vid första bästa tillfälle krossa Sovjetunionen, men först måste Frankrike och Storbritannien besegras.

Blixtkrig Efter en månad tvingades Polen kapitulera och landet delades mellan Tyskland och Sovjetunionen.

Den sovjetiska armén lade därefter under sig delar av Finland vid Finska viken i det så kallade vinterkriget. Sovjetunionen ockuperade också de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen.

I april 1940 ockuperade tyskarna Danmark och Norge. På det sättet skyddade de transporterna av järnmalm som gick från Sverige till Tyskland.

Den svenska malmen var nödvändig för den tyska vapenindustrin.

I Polens försvar ingick vid den tyska invasionen även kavalleriförband, alltså soldater som stred till häst, som inte hade mycket att sätta emot Tysklands effektiva och mekaniserade anfallsstyrkor.

31 januari 1943 Tyskarna kapitulerar vid Stalingrad.

3–6 juni 1942 USA besegrar Japan i slaget vid Midwayöarna i Stilla havet.

27 januari 1944 Belägringen av Leningrad hävs efter omkring 900 dagar.

1943

23 oktober– 3 november 1942 Tyskarna besegras vid el-Alamein i Egypten.

5–13 juli 1943 25 juli 8 september ”Historiens 1943 1943 Italien största Italiens kapitulerar pansarslag” vid diktator och Tyskland Kursk i Ryssland. Benito tar kontroll Tyskland förlorar Mussolini över norra initiativet på störtas. och mellersta östfronten.

Italien.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

6 juni 1944 De allierade landstiger i Normandie (operation Overlord).

Vinterkriget i Finland 1939–1940. De sovjetiska trupperna var överlägsna när det gällde antal och utrustning, men de finska soldaterna utnyttjade sina kunskaper om vinterkrigföring och rörde sig genom skogarna innan de slog till mot fienden.

augusti–oktober 1944 Sovjetunionen erövrar Rumänien och Bulgarien, som båda byter sida i kriget. Britterna landstiger i Grekland.

13–14 30 April 6 augusti 9 augusti februari 1945 1945 1945 1945 Adolf Atombomb Atombomb Brittiskt flyg Hitler över över terrorbombar begår Dresden. självmord. Hiroshima. Nagasaki.

1944

19 mars 1944 Tyskland ockuperar Ungern.

1945

19 september 1944 Vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen.

20–21 oktober 1944 USA landstiger i Filippinerna.

25 april 4 maj 1945 1945 Tysklands Berlin är kapitulation inringat av underteckallierade nas. styrkor.

15 augusti 1945 Japan kapitulerar.

347

Nu gällde det att slå ut Frankrike och Storbritannien så att det ”riktiga kriget” mot Sovjetunionen kunde börja. Där tänkte Adolf Hitler förinta kommunisterna och bygga upp sitt tyska imperium.

Den tyska armén avancerade genom Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Förödande flyganfall, tung artillerield och pansarvagnar smulade sönder motståndet och banade väg för fotsoldater. Det här var ett nytt sätt att strida. Det fick namnet blixtkrig. Även fransmännen besegrades. Brittiska trupper i Frankrike samt tusentals franska och belgiska soldater hann nätt och jämt rädda sig över Engelska kanalen vid den franska staden Dunkerque.

Evakuerade britter på stranden i Dunkerque 1940. Evakueringen skedde på allierade krigsfartyg och med ett jätteuppbåd av handelsfartyg, fiskebåtar, lustjakter och enklare motorbåtar. Nära 340 000 man kunde räddas, men all tung utrustning gick förlorad.

En värld i krig Slaget om Storbritannien Den brittiske premiärministern Winston Churchill: ”Vi skall försvara vår ö vad det än må kosta.

Vi skall kämpa på stränderna. Vi skall kämpa på landningsbanorna, vi skall kämpa på åkrar och gator, vi skall kämpa i bergen, vi skall aldrig kapitulera”.

348

Tyskland hade fått revansch på Frankrike, den bittra fienden från första världskriget. Tyskland såg skrämmande starkt ut och bundsförvanten Italien gick nu in i kriget.

Adolf Hitler erbjöd Storbritannien fred mot att Tysklands härskarställning på det europeiska fastlandet erkändes.

Den brittiske premiärministern Winston Churchill fnyste åt förslaget: ”Vi ska aldrig ge oss.”

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Det blev startsignalen för en våg av bombanfall mot Storbritannien.

Flyglarm tjöt och kvinnor och män, barn och gamla flydde ner i skyddsrummen medan hus rasade samman längs gatorna. De tyska flygbombningarna gick under namnet blitzen.

De brittiska jaktflygplanen satte in motattacker och det hela utvecklade sig till ett krig i luften.

Det brittiska flygvapnet förhindrade tyskt luftherravälde och tyskarna tillfogades sina första nederlag. De tvingades överge planerna på en invasion av Storbritannien.

Striderna fortsatte till lands i Nordafrika och på Balkanhalvön.

Vid orten el-Alamein i norra Egypten stod 1942 två stora strider mellan brittiska och tysk-italienska styrkor. Striderna var viktiga för ökenkriget, den del av andra världskriget som utkämpades i norra Afrika 1940–1942. Vid det andra slaget besegrade britterna under general Bernard Montgomery den tysk-italienska armén ledd av general Erwin Rommel.

Det var en viktig vändpunkt i kriget, och efter slaget började britterna och de övriga allierade gå mot seger.

Slaget om Storbritannien pågick under 1940. De tyska flygbombningarna orsakade stor förödelse i bland annat London. Vardagslivet i staden fortsatte ändå. Här kommer ett mjölkbud, medan soldater röjer i rasmassorna.

Operation Barbarossa Nu gjorde Adolf Hitler ett ödesdigert misstag. Trots att britterna inte besegrats kunde han inte vänta med att rikta blicken mot Sovjetunionen. Han hatade kommunisterna och ville rädda världen från dem. Hans generaler avrådde honom från ett tvåfrontskrig, men han lyssnade inte.

Den 22 juni 1941 inleddes operation Barbarossa, tyskarnas stora anfall mot Sovjetunionen. Finland gick nu in i kriget på Tysklands sida i det så kallade fortsättningskriget.

Tysklands tidigare bundsförvant Sovjetunionen överrumplades och tyskarna gjorde snabba framsteg. Hitler var mycket nöjd. En stor del av Europa var nu hans.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

349

Pearl Harbor

Japans anfall på Pearl Harbor innebar stora amerikanska förluster och resulterade i att USA gick med i kriget. De fartyg som fanns i flottbasen fick omfattande skador, men när attacken kom befann sig samtliga amerikanska hangarfartyg till havs och klarade sig. Hangarfartygen blev en avgörande faktor i det fortsatta Stillahavskriget.

När de europeiska kolonialmakterna var upptagna på hemmaplan såg Japan en chans att bli Asiens stormakt nummer ett. Det största hindret var USA:s vapenmakt.

Utan föregående krigsförklaring anföll japanskt flyg i december 1941 den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Den amerikanska stillahavsflottan vållades stor skada.

USA var till en början neutralt i andra världskriget, men landets president Franklin D. Roosevelt stod helt på Storbritanniens sida och såg till att krigsmateriel skickades dit. Efter anfallet på Pearl Harbor gick USA med i kriget och Roosevelt blev en av ledarna för de allierade.

Japanerna hade genom anfallet fått en tidsfrist och kunde rycka fram med sina trupper. Amerikanska och brittiska trupper led ett flertal nederlag i Asien innan de kunde börja gå till motoffensiv. Kriget hade utvecklats till ett världskrig.

NORGE

SVERIGE

FINLAND SOVJETUNIONEN (allierat från 1941)

ESTLAND LETTLAND

DANMARK STORBRITANNIEN

Axelmakterna och deras bundsförvanter Av axelmakterna besatta områden november 1942

NEDERLÄNDERNA BELGIEN

POLEN TYSKLAND

FRANKRIKE

JUGOSLAVIEN SPANIEN

ITALIEN

De allierades offensiver

BULGARIEN

ALBANIEN GREKLAND

Statsgränser vid krigsutbrottet 1939

Axelmakternas offensiver

RUMÄNIEN

TURKIET

Stater med bevarad neutralitet

Gräns för områden ockuperade av Sovjetunionen 1939–1942

UNGERN

SCHWEIZ

Den av Vichyregimen kontrollerade delen av Frankrike Områden under de allierades kontroll november 1942

LITAUEN

SYRIEN LIBANON

TUNISIEN

IRAN

IRAK

PALESTINA ALGERIET

LIBYEN

EGYPTEN

TRANSJORDANIEN SAUDIARABIEN

Krigsutvecklingen 1939–1942.

350

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Ett landstigningsfartyg har just släppt av sin last av invaderande soldater vid Normandies kust 6 juni 1944. Många av dem dog vid landstigningen.

Krigslyckan vänder Tyskar och japaner nådde stora framgångar, men frågan är om inte kriget redan var förlorat för deras del vid det här laget. Först hade tyskarnas anfall tvingat Sovjetunionen att byta sida till de allierade och gå med Storbritannien och Frankrike. Sedan hade även USA slutit upp på de allierades sida, och USA var världens rikaste industriland.

De hårdaste striderna återstod visserligen, men axelmakterna Tyskland, Japan och Italien pressades stadigt tillbaka. År 1942 krossades den tyska Afrikakåren i slaget vid el-Alamein i Egypten. Sovjetiska trupper vann den brutala striden om Stalingrad, och vid Midwayöarna i Stilla havet besegrades den japanska flottan av amerikanerna. År 1943 invaderades Italien, Mussolini störtades och Italien gick över på de allierades sida. På D-dagen 6 juni 1944 landsteg de allierade i frans-ka Normandie. Världshistoriens största invasion hade inletts.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

351

Tyskland kapitulerar Britterna och amerikanerna anföll det tyska riket från väst medan den sovjetiska armén angrep tyskarna från öst. Bombflygplan flög in över Tyskland i vågor, men i sin bombsäkra bunker i Berlin vägrade Adolf Hitler att kapitulera.

När sovjetiska soldater nådde fram till bunkern i maj 1945 hittade de bara de förbrända resterna av Adolf Hitler och Eva Braun. De hade gift sig och sedan begått självmord. Nu kunde Tyskland lägga ner vapnen.

Atombomben – en ny tid

Atombomben fälls över Hiroshima på morgonen 6 augusti 1945.

Japan fanns kvar som en envis fiende. Trots ett hopplöst läge vägrade kejsaren och de höga militärerna att ge sig. USA bestämde sig då för att sätta in ett nytt vapen, atombomben. De ville få ett snabbt slut på kriget.

Den första bomben föll över Hiroshima 6 augusti 1945. ”Såg stan, förstörde den”, rapporterade piloten.

Ett jättelikt svampmoln reste sig upp mot himlen. I stadens centrum var effekten av bomben så stark att människor förångades. 78 000 människor dog omedelbart och 90 procent av alla byggnader förstördes.

Den 9 augusti utplånade bomb nummer två Nagasaki och slutligen gav japanerna upp. De civila förlusterna var för stora.

Orsaker och följder Andra världskrigets orsaker stod att finna i imperialismen, militariseringen av industrisamhället samt de ekonomiska och demokratiska kriserna som gav upphov till bland annat nazismen.

Följderna av andra världskriget blev fruktansvärda. Kriget som främst nazisterna i Europa och japanerna i Asien startade beräknas ha kostat över 60 miljoner människoliv, både soldater och civila. Jämfört med första världskriget hade det industriella kriget mångdubblat vapnens eldkraft, vilket i första hand drabbade de civila.

Storbritannien 326 000 USA 400 000 0

Tyskland 3 500 000

100 000

Sovjetunionen 8 600 000

Polen 200 000

700 000 5 000 000– 6 000 000

500 000

Japan 1 200 000

Frankrike 250 000

Italien Jugoslavien 330 000 300 000

300 000

200 000

1 400 000

18 000 000

Kina 2 200 000

20 000 000

Soldater vid fronterna Civila genom krigshandlingar Antal döda under andra världskriget. Endast länder med större förluster. Siffrorna är mycket osäkra, särskilt de som gäller Kina.

352

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Röda armén nådde förintelselägret Auschwitz–Birkenau 27 januari 1945.

Dödsfabriker I skydd av kriget begicks dessutom historiens första industriella folkmord, kallat förintelsen.

Efter krigets utbrott avrättade nazisterna hundratusentals judar och andra ”undermänniskor” i de ockuperade områdena i Östeuropa. Tidigare hade nazisterna byggt koncentrationsläger till vilka judar och politiska motståndare sändes. Från och med 1941 uppförde de på polsk mark sex så kallade förintelseläger som fungerade som dödsfabriker. I dem avrättades miljontals judar och hundratusentals romer, homosexuella och psykiskt sjuka enligt löpande band-principen. Det var en skräckbild av industrins tidsålder.

Förintelsen ledde till att det för första gången hölls en internationell rättegång mot krigsförbrytelser i staden Nürnberg, den så kallade Nürnbergprocessen. De grymheter som förhören avslöjade var svåra att förstå.

En ekonomisk följd av kriget var att Västeuropa tappade i styrka och USA definitivt axlade rollen som världens ledande stormakt. Sovjetunionen ville dock utmana amerikanerna om vem som var herre på täppan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

353

Under Leningrads belägring hände det ofta att människor föll ihop på gatan och dog av hunger och utmattning. Bilden är tagen under vintern 1942.

Civilbefolkningen drabbas hårt Jämfört med första världskriget innebar andra världskriget ännu större lidande för civilbefolkningen på båda sidor. Mer än hälften av alla dödade under åren 1939–1945 var civila offer.

Belägringen av Leningrad Sovjetunionen drabbades av de i särklass största förlusterna bland civila, och befolkningen genomlevde ofattbara umbäranden. Den tyska belägringen av Leningrad (nuvarande Sankt Petersburg) varade i cirka 900 dagar, från oktober 1941 till januari 1944. Vintrarna var mycket hårda, och under långa tider svalt befolkningen. Nästan 1 miljon civila avled under belägringen.

354

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Terrorbombningar På båda sidor utsattes städernas befolkningar för medveten terrorbombning. Den tyska invasionen av Polen 1939 inleddes med bombningar av bland annat Warszawa, och Sovjetunionen inledde vinterkriget i Finland samma år med att bomba Helsingfors.

Under slaget om Storbritannien 1940 ändrade Luftwaffe strategi från militära till civila mål och började bomba landets befolkningscentrum i den så kallade blitzen. Antalet döda civila var stort – antalet dödade brittiska soldater översteg inte den civila dödssiffran förrän vid invasionen av Normandie fyra år senare.

Storbritannien terrorbombade Tysklands städer från 1940 och framåt, detta trots att man konstaterat att den egna civilbefolkningen genomlidit blitzen med obruten moral. Bombningarna hade till och med stärkt britternas motståndsvilja. Ändå utgick man från att situationen skulle vara annorlunda hos motståndarna.

Ett känt exempel på terrorbombningar i Tyskland är anfallet mot Dresden i februari 1945. Mellan 18 000 och 40 000 människor omkom efter ett massivt luftbombardemang av staden, som visserligen var ett viktigt kommunikationsnav men som i övrigt inte hade någon stor militär betydelse.

Dresden bombades av de allierade 13–15 februari 1945 trots att staden var full av flyktingar och inte hade någon stor militär betydelse. De döda samlades ihop på öppna platser, men man kunde sällan identifiera de förkolnade liken.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

355

Soldaternas övergrepp I det tyskockuperade östra Europa togs få hänsyn till civilbefolkningen – ockupationsmakten betraktade mer eller mindre de civila som en förbrukningsresurs. Senare forskning har också lyft fram svåra övergrepp mot den tyska civilbefolkningen under Röda arméns framryckning mot Berlin. Bland annat våldtogs ett stort antal kvinnor i krigets slutskede och tiden strax därefter.

Antalet drabbade var inte lika stort i de västra ockupationszonerna, men ett stort antal tyska kvinnor våldtogs av amerikanska, brittiska och franska soldater i andra världskrigets slutskede och under de första efterkrigsåren.

Det här är en känd affisch från USA. Den var aktuell under andra världskriget och uppmanade kvinnor att arbeta inom krigsindustrin.

Hittills hade de flesta kvinnor varit hemmafruar. På senare år har affischen börjat dyka upp här och var i samhället.

I Storbritannien arbetade ett stort antal kvinnor i rustningsindustrin under andra världskriget. På fotografiet ses fyra av dem utföra underhållsarbete på en stridsvagn i skotska Aberdeen.

Kvinnornas krig Kvinnor var inblandade i andra världskriget på fler och helt andra sätt än de varit i tidigare krig. När männen gav sig ut i kriget behövde kvinnorna utföra många av de arbetsuppgifter som männen tidigare skött, bland annat inom jordbruket. Kvinnor började också arbeta i vapenfabriker och andra industrier.

356

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Precis som i tidigare krig var många kvinnor sjuksköterskor men nu fick de även vara läkare. Kvinnor utförde också livsfarliga uppdrag i motståndsrörelserna i ockuperade områden.

En sak som inte är så känd är att kvinnor även deltog i kriget som soldater. I Storbritannien skötte kvinnor till exempel luftvärnskanoner.

Flest kvinnliga soldater fanns i Sovjetunionen, där över 1 miljon kvinnor gjorde militärtjänst under kriget, bland annat som prickskyttar och kulspruteskyttar. I det sovjetiska flygvapnet fanns också hundratals kvinnliga piloter som flög jaktflygplan eller bombflygplan.

Sammanfattning @ Andra världskriget var en kamp mellan axelmakterna (Tyskland, Italien, Japan och deras bundsförvanter) och de allierade (Storbritannien, Frankrike, USA, Sovjetunionen och deras bundsförvanter). @ Andra världskriget inleddes 1 september 1939 när Tyskland anföll Polen och Storbritannien och Frankrike därefter förklarade krig mot Tyskland. @ Genom snabba anfall ockuperade Tyskland bland annat Frankrike, Nederländerna, Belgien, Danmark och Norge. @ Sovjetunionen anföll Finland och erövrade Estland, Lettland och Litauen. @ Trots mängder av tyska bombanfall mot London och andra städer gav Storbritannien aldrig upp.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

@ 1941 invaderade Tyskland Sovjetunionen, vilket var ett stort misstag av Adolf Hitler. @ USA gick med i kriget på de allierades sida efter att Japan överraskande hade anfallit flottbasen Pearl Harbor. @ På D-dagen 1944 invaderade allierade styrkor Normandie i Frankrike. @ Våren 1945 begick Adolf Hitler självmord och Tyskland kapitulerade. @ Japan gav upp i augusti 1945 efter att atombomber fällts över Hiroshima och Nagasaki. @ Under andra världskriget hade nazisterna begått folkmord på judar och vissa andra grupper, en händelse som kallas förintelsen.

357

En värld i krig Kartorna visar hur i stort sett hela världen deltog i andra världskriget, antingen på de allierades sida eller på axelmakternas. De visar också vilka områden som kontrollerades av de olika sidorna 1942.

Grönland (Danmark)

Länder som angreps av eller förklarade krig mot de europeiska axelmakterna (Tyskland och Italien förklarade USA krig).

Alaska (USA)

1939–1940 1941–1942 1943–1945 Tyskallierade stater som gick över till de allierade 1943–1945.

Neutrala länder och områden.

Axelmakterna och dess förbundna länder.

KANADA

USA KUBA Jamaica (Storbritannien)

Länder som angreps av eller förklarade krig mot Japan.

HAITI DOMINIKANSKA REPUBLIKEN Puerto Rico (USA)

MEXIKO Hawaii (USA)

Brittiska Honduras (Storbritannien)

1937–1938 1939–1940 1941–1942 1943–1945

Barbados (Storbritannien) Trinidad (Storbritannien) Brittiska Guyana (Storbr.)

Nederländska Guyana (Nederländerna) Franska Guyana (Det fria Frankrike)

GUATEMALA EL SALVADOR HONDURAS NICARAGUA

Område under axelmakternas kontroll i mitten av 1942.

Område under allierades kontroll i mitten av 1942.

COSTA RICA PANAMA

VENEZUELA COLOMBIA ECUADOR

BRASILIEN

PERU

BOLIVIA PARAGUAY

URUGUAY

FINLAND NORGE

STORBRITANNIEN IRLAND

SOVJETUNIONEN

NEDERLÄNDERNA LUXEMBURG FRANKRIKE

ARGENTINA

SVERIGE

DANMARK

BELGIEN

CHILE

Falklandsöarna (Storbritannien)

POLEN TYSKLAND SLOVAKIEN UNGERN

RUMÄNIEN

ITALIEN JUGOSLAVIEN BULGARIEN ALBANIEN

SPANIEN PORTUGAL Spanska Marocko Franska Marocko (Vichyfrankrike)

358

TURKIET

GREKLAND Algeriet (Vichyfrankrike)

MALTA Tunisien (Vichyfrankrike)

CYPERN LIBANON

Syrien (Frankrike)

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Svalbard (Norge)

Island (Danmark)

SOVJETUNIONEN

PALESTINA Rio de Oro (Spanien)

Libyen (Italien)

Sakhalin

MONGOLIET

Jordanien (Storbr.)

KINA AFGHANISTAN

IRAK IRAN Kuwait (Storbr.)

Bahrain

Korea (Japan)

JAPAN

TIBET

Macao NEPAL BHUTAN (Portugal) Indien Taiwan (Japan) Gambia (Storbritannien) (Storbritannien) Hongkong Marianerna Burma SAUDIARABIEN Qatar (Storbr.)

(Storbritannien) (Japan) Portugisiska Guinea Oman (Storbr.)

Sudan Goa (Portugal) (Storbr.)

JEMEN Franska Marshallöarna (Storbr./ Sierra Leone Filippinerna THAILAND Ceylon Indokina (Japan) (Storbritannien) Franska Egypten) Aden (Storbr.)

(USA) (Storbr.)

(Vichyfrankrike) Abessinien EkvatorialNigeria Eritrea (Italien) Guam (USA) Palau (ockuperat av afrika (Storbr.)

Franska Somaliland (Vichyfr.)

Brittiska Borneo (Japan) Italien 1936–41) Karolinerna Kamerun (Det fria (Storbr.)

Brittiska Somaliland (Storbr.)

Frankrike) (Japan) (Det fria Fr.) Italienska Somaliland (Italien) Malaya Sumatra Nya Guinea Guldkusten Uganda (Storbritannien) (Storbr.)

Belgiska (Storbr.)

Kenya (Storbritannien) Borneo Celebes Nya Guinea (Australien) Salomonöarna Kongo Singapore Rwanda-Urundi (Belgien) (Storbritannien) LIBERIA NEDERLÄNDSKA Tanganyika (Storbr.)

Java Papua OSTINDIEN Angola (Storbrit.)

Río Muni Elliceöarna (Australien) (Spanien) (Portugal) (Storbr.)

Nyasaland Nordrhodesia Fijiöarna Nya Hebriderna (Storbritannien) (Storbritannien) (Storbr.)

(Storbritannien/ Det fria Frankrike) Bechuanaland Madagaskar (Storbritannien) (Frankrike) AUSTRALIEN Nya Kaledonien Sydvästafrika (Det fria Frankrike) (Sydafrika) Moçambique (Portugal) Sydafrika Swaziland EGYPTEN (Storbr.)

(Storbritannien) Basutoland (Storbritannien)

Tasmanien NYA ZEELAND

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

359

KAPITEL 7

Världskrigens tid Andra världskriget Instuderingsfrågor 1.

När utbröt andra världskriget?

2. Två diktaturer startade kriget. Vilka?

3. De allierade hade inte förklarat krig efter tyskarnas inmarsch i Österrike och Tjeckoslovakien. Varför gjorde de det efter anfallet mot Polen?

4. Vilka anföll Finland?

5.

En av anledningarna till tyskarnas ockupation av Norge och Danmark hade med Sverige att göra. Förklara.

6.

Vad menas med blixtkrig?

7.

Hitler erbjöd Storbritannien fred. I utbyte mot vad?

8.

Vad svarade Churchill?

9.

Vad ledde det till?

10. Vad var operation Barbarossa?

11. Varför var operationen så farlig för tyskarna?

18. När kapitulerade Tyskland och varför?

19. Hur gick det till när Japan gav upp?

20. I skydd av kriget utförde nazisterna ett fasansfullt massmord. Hur omfattande var det och vilka drabbades?

21. Hur många dog i andra världskriget?

Vladimir Putin under ett av sina tal.

Aktivitet 1: Historiebruk – Vladimir Putin Analysera och diskutera

15. Hur reagerade USA?

Vladimir Putin är Rysslands president. I sin politik använder han gärna historia. Han vet att det ryska folket gärna samlas kring berättelser om andra världskriget. De känner stolthet över sin nationalitet, sin historia och över sina förfäder som modigt stod emot nazisterna.

Dock gjorde sig Ryssland också skyldigt till krigsförbrytelser och utsatte sin befolkning för lägersystemet Gulag.

16. Vad talade för att krigslyckan skulle vända för Tyskland, Japan och Italien?

På segerdagen 9 maj 2023 höll Vladimir Putin som vanligt ett tal till ryska folket. Segerda-

12. Hur slutade operation Barbarossa?

13. Varför såg Japan sina chanser öka i och med storkriget?

14. Vad hände vid Pearl Harbor?

360

17. Ge exempel på allierade framgångar under åren 1942–1944.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

gen är dagen då andra världskriget tog slut i Europa – eller som Ryssland kallar kriget: ”stora fosterländska kriget”. Putins Ryssland firar den här dagen med tal, stridsvagnar och militäruppvisningar.

Under sitt tal på Röda torget 9 maj 2023 (källa: SVT) sa Vladimir Putin bland annat att: ”Det pågår återigen ett krig mot Ryssland, precis som under andra världskriget.” (Han nämnde aldrig att det var Ryssland som startade det fullskaliga kriget i Ukraina drygt ett år tidigare.) ”Ryssland fortsätter att, precis som under andra världskriget, bekämpa nazismen.”

Samtidigt fortsätter Putin att påstå att han försvarar sitt Ryssland och det ryska folket. ”Det ukrainska folket är gisslan för en kupp och Kiev är ett förhandlingsobjekt i västvärldens händer.”

Han anklagade också väst för att provocera fram konflikter och förstöra traditionella ryska värden med slutmålet att förgöra Ryssland som land.

1. Hur använder Putin historia för att ena folket?

2. Hur använder Putin historia för att rättfärdiga sin politik i dag?

3. Varför tar inte Putin upp de krigsförbrytelser Sovjetunionen var ansvarigt för?

4. Varför är det viktigt med propaganda i vissa stater?

5. Hur gör du för att övertyga någon?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

6. Hur gör du för att övertyga någon om något som inte är sant?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

Aktivitet 2: Historiebruk – bombanfallet i London Fördjupning och diskussion Läs texten under rubriken Slaget om Storbritannien. Föreställ dig att du bor i London och ingår i en arbetsgrupp som ska organisera ett jubileum till minnet av bombanfallet i december 1940. Hur ska du använda historia till jubileet?

Vad ska syftet vara? Vad vill du visa? Vad ska vi minnas?

Några idéer som har kommit upp i gruppen är: – monument – tidningsartiklar – föreläsningar – filmer.

Vad tycker du? Vad bör visas upp?

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

Aktivitet 3: Historiebruk – We Can Do It! Analysera Titta på affischen på förra uppslaget.

1. Vilka grupper använder bilden i dag?

2. Varför använder de just denna bild tror du?

361

Bilden: Judarna i ockuperade områden trängdes ihop i stora instängda områden, så kallade getton. När tyska soldater skulle tömma gettot i den polska huvudstaden Warszawa på våren 1943 gjorde judarna motstånd med hjälp av insmugglade och hemmagjorda vapen. Upproret slogs ner och de judar som överlevde skickades till koncentrationsläger, sköts eller gasades ihjäl.

Förintelsen I skydd av andra världskriget skedde nazisternas folkmord på judar och vissa andra grupper. Mellan 5 miljoner och 6 miljoner judar mördades, många av dem i stora förintelseläger som liknade dödsfabriker. Även flera miljoner andra människor mördades av nazisterna, däribland flera hundra tusen romer.

Ord och begrepp Bojkott innebär att flera människor tillsammans vägrar att ha något med en person, en produkt eller en organisation att göra.

Synagoga är dels den judiska församlingen som firar gudstjänst, dels en lokal för gudstjänst och andra möten.

Folkmord innebär att en hel folkgrupp eller delar av en folkgrupp utrotas.

Terror är våld som personer eller stater utövar för att skrämmas och för att få sin vilja igenom.

Koncentrationsläger är stora fångläger där många människor hålls inspärrade, oftast på grund av sina politiska åsikter.

Slaver är ett namn på olika folk som talar slaviska språk och huvudsakligen lever i östra Europa.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

363

Innan förintelsen

Efter 1935 tvingades alla judar i Tyskland att bära en gul stjärna.

Den sexuddiga så kallade davidsstjärnan är en judisk symbol.

När Adolf Hitler och hans nazistparti kom till makten i Tyskland 1933 startade ett systematiskt förtryck, framför allt mot den judiska befolkningen.

Nazisterna hittade många fiender i det nya Tyskland. De föraktade alla svaga och ansåg att de var smuts. De hatade demokrater och socialister, de hatade handikappade, de hatade homosexuella, de hatade judar, slaver, romer och afrikaner. Om sådana människor tilläts få barn med de renrasiga tyskarna ansåg nazisterna att följden skulle bli en sämre sorts människor, och då skulle Tysklands framtid vara förstörd.

Nazisterna fick tyskarna att ställa upp på en kollektiv förföljelse av judarna.

Följande scen från en tysk biograf stod att läsa om i den svenska tidningen Social-Demokraten 1938: ”Talrika biografer ha redan anslag om, att man icke önskar besök av judar. Följande händelse är typisk. Under en föreställning ropar plötsligt en biobesökare: Tänd ljuset, det stinker här! Andra skrika till svar: Här är kanske en jude! Ljuset tändes. Man spårar upp en intellektuell med judiskt utseende och jagar ut honom ur lokalen.”

Terrorn trappas upp

Judiska författare hade förbjudits att verka och deras böcker brändes på bål. Här bränns judisk, pacifistisk och annan för nazisterna inte önskvärd litteratur i maj 1933. ”Bränner man böcker, bränner man till slut människor”, hade diktaren Heinrich Heine spått ett århundrade tidigare.

Förintelsen

1920

Judiska författare förbjöds att publicera texter och deras böcker brändes på offentliga bål. Judiska affärer bojkottades. Äktenskap mellan renrasiga så kallade ”arier” och ”icke-arier” förklarades vara brottsliga i de så kallade Nürnberglagarna från 1935. År 1938 trappades terrorn upp. 17 000 judar tvingades över gränsen till Polen och natten mellan 9 och 10 november har gått till historien som kristallnatten. Då genomfördes våldsamma judeförföljelser under vilka judiska affärer och synagogor slogs sönder. Det var fritt fram att misshandla och slå ihjäl judar. En del fann nöje i att kasta ut gamlingar och barn från balkongerna.

18 juli 1925 Adolf Hitler ger ut boken Mein Kampf, där han ger uttryck för sin antisemitism.

30 januari 1933 Hitler utses till rikskansler (regeringschef) och börjar bygga upp sin diktatur.

1930

juli 1932 Nazisterna blir största parti i det tyska riksdagsvalet.

364

juli 1933 Tyska romer förlorar sitt medborgarskap.

mars 1933 Det första nazistiska koncentrationslägret inrättas i Dachau.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

SS Förkortning för det tyska ordet Schutzstaffeln, som betyder ’skyddsgrupper’. Det var en halvmilitär organisation som hade sitt ursprung i Hitlers personliga livvakt som kom att expandera.

SS kom så småningom att organisera förintelsemaskineriet.

Dessutom bildade de elitavdelningar i en armé vid sidan av den reguljära som gick under samlingsbenämningen Waffen-SS.

Medlemmar av de nazistiska organisationerna SA och SS sätter upp en affisch om att bojkotta judiska affärer i Berlin i maj 1933.

Dessutom spärrades tusentals judar in i fångläger som kallas koncentrationsläger i Buchenwald, Dachau, Sachsenhausen och en rad andra platser. Den slutgiltiga katastrofen närmade sig.

I Buchenwald roade sig Hitlers SS-soldater med att utsätta fångarna för grymma gymnastikpass. De tvingades springa runt och runt tills de kräktes av utmattning. september 1935 Nürnberglagarna – judar får inte vara tyska medborgare och äktenskap och sex mellan judar och ”arier” förbjuds.

maj 1940 Koncentrationslägret Auschwitz tas i bruk.

Det byggs senare ut med ett arbetsläger och ett förintelseläger.

29–30 september 1941 Cirka 34 000 judar mördas i ravinen Babij Jar i utkanten av Kiev i Ukraina.

I SS ingick även mobila specialenheter, så kallade Einsatzgruppen, som dödade judar och andra folkgrupper genom massavrättningar på östfronten. Här skjuts kvinnor och barn i närheten av byn Ivangorod i Ukraina 1942.

20 januari 1942 27 januari 1945 WannseeAuschwitz befrias av konferensen – planen sovjetiska trupper. för hur ”den slutgiltiga Detta datum lösningen” av högtidlighålls numera 4 maj 1945 Tyskland judefrågan ska lösas som förintelsens kapitulerar. praktiskt läggs fram. minnesdag.

1940

9–10 15 november november 1938 1938 Judiska barn Kristallfår inte längre natten. gå i offentliga skolor.

juni 1941 december Einsatzgruppen 1941 Det (tyska specialen- första heter) börjar förintelsemörda judar i lägret ockuperade Chełmno områden. tas i bruk.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

våren 1942–hösten 1943 De flesta av nazisternas offer mördas i förintelselägren Chełmno, Sobibór, Majdanek, Bełżec, Treblinka och Auschwitz–Birkenau.

30 april 1945 Adolf Hitler begår självmord.

14 maj 1948 Staten Israel utropas.

365

Judar från Ungern väntar på transport med godsvagn till Auschwitz. Väl framme valdes de personer ut som kunde arbeta åtminstone en tid. De övriga gasades ihjäl.

Den slutgiltiga lösningen År 1939 bröt andra världskriget ut och i skydd av det utförde nazisterna historiens första industriella folkmord. Nazisterna kallade det ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan”.

Från och med 1941 byggde tyskarna dödsfabriker i Polen, så kallade förintelseläger. I dem avrättades miljontals judar enligt löpande bandprincipen. Även romer, homosexuella och personer med funktionsnedsättning mördades. Det var en skräckbild av industrins tidsålder.

Tusentals vigselringar av guld som tagits från sina ägare hittades av de amerikanska soldater som i maj 1945 befriade koncentrationslägret i Buchenwald.

366

Efter att ha blivit gasade till döds kremerades fångarna i dessa ugnar i Auschwitz. Elden brann dag och natt under februari till april 1945, trots att tyskarna i praktiken redan hade förlorat kriget.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

SVERIGE

Kaiserwald

DANMARK

NEDERLÄNDERNA

RIKSKOMMISSARIATET OSTLAND Siaulai

Neuengamme Bergen-Belsen

Riga Salaspils

Kaunas Stutthof

Ravensbrück Sachsenhausen Berlin

Vilna Minsk

Białystok

STORTYSKLAND

BELGIEN

FRANKRIKE Natzweiler-Struthof

SCHWEIZ

Treblinka Chełmno Warsawa Pinsk Łódź Buchenwald Gross-Rosen Sobibor RIKSKOMMISSARIATET Majdanek Lublin UKRAINA Theresienstadt Poniatowa Trewniki Prag Kraków Bełżec PROTEKTORATET AuschwitzPłaszów BÖHMEN-MÄHREN Birkenau Janowska Lviv Dachau GENERALMünchen Mauthausen GUVERNEMENTET SLOVAKIEN Wien UNGERN OSTMARK

ITALIEN

SÖDRA STEIERMARK

förintelseläger förintelse- och koncentrationsläger koncentrationsläger getton

Förintelselägren och de största koncentrationslägren är markerade på kartan, men det fanns många fler koncentrationsläger, bland annat i Ukraina, på Balkanhalvön och i Nordafrika. De första koncentrationslägren inrättades efter nazisternas maktövertagande 1933 och var främst till för politiska fångar. Mellan 1936 och 1942 byggdes fler och större koncentrationsläger. I slutet av denna period uppfördes sex förintelseläger vid järnvägsknutar i det ockuperade Polen där miljontals människor mördades. Mellan 1942 och 1945 tvingades många lägerfångar arbeta inom den tyska rustningsindustrin innan de skickades till förintelselägren.

Den nazistiska människosynen Nazismens människosyn banade vägen för historiens värsta brott. Tyska barn fick titta på dockteater och skratta åt att judeskurken fick stryk av polisen och skrämdes iväg. ”Trevliga” familjespel såldes som gick ut på att kasta ut judarna.

Människor berövades all värdighet och alla sina mänskliga drag bara för att de var judar. Nazisterna lyckades framställa dem som sopor eller skadedjur som måste förintas.

Tjänstemän utan känslor Den tjänstemannamässiga kallblodighet som var utmärkande för utförandet av förintelsen framkommer i de nazistiska dokumenten. År 1942 ansåg sig SS-mannen Walter Rauff ha flera goda förslag på förbättringar av de specialfordon som var föregångare till gaskamrarna.

Människorna stängdes in i fordonens lastutrymme. Under bilfärden leddes avgaserna in till de panikslagna människorna där bak, men Walter Rauff hade upptäckt en del problem under arbetets gång.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Det nazistiska Rasbiologiska forskningsinstitutet kartlade även den romska befolkningen. Här bedömer chefen Robert Ritter (till höger) om personerna är romer eller inte.

Bedömdes man vara rom innebar det i praktiken en enkel resa till ett koncentrationsläger. Det beräknas att minst en halv miljon romer dog i olika läger.

367

Han skrev att ”godset under arbetets gång visar en naturlig tendens att samlas vid vagnens bakdörrar och vid operationens slut befinna sig liggande där i första hand”.

Med ”godset” menade han människorna som höll på att gasas ihjäl.

Lösningen på problemet var enligt honom att fylla fordonet maximalt så att ett minimum av rörelse kunde uppstå.

Nämnas kan att lasten före hans förslag låg på nio till tio personer per kvadratmeter. Walter Rauff ville också att belysningen alltid skulle hållas tänd under arbetets första minuter. Det hade nämligen visat sig “att i det ögonblick då dörrarna stängs, trycker sig lasten mot dessa så fort det blir mörkt”. Då gällde det att man hunnit stänga dörrarna ordentligt.

Han hade själv provat förfarandet men tillade: ”Belysningen måste mer än vad som hittills har skett, skyddas mot skadegörelse. Järngaller bör monteras runt lamporna så att de inte kommer till skada.”

Till sist föreslog Walter Rauff en hygienisk förbättring: ”För att kunna rengöra fordonet krävs att det mitt på golvet finns ett avrinningshål med tättslutande lock”, skrev han. ”Locket, med en diameter på 200– 300 mm, ska vara försett med en ventil som gör det möjligt att släppa ut vätska redan under arbetets gång. Vid rengöringen ska avrinningshålet släppa ut större föroreningar.”

Det var ord från en tjänsteman som blivit blind för mänskliga värden i sin iver att vara effektiv i sitt arbete.

Sammanfattning

368

@ Efter att nazisterna kommit till makten i Tyskland 1933 började de förfölja politiska motståndare som demokrater och socialister samt människor som de ansåg vara mindre värda: personer med funktionsnedsättning, homosexuella, slaver, romer och framför allt judar.

@ Under andra världskriget (1939– 1945) mördades omkring 6 miljoner judar i förintelseläger i Polen, bland annat Auschwitz–Birkenau och Treblinka.

@ Naziregimen upprättade koncentrationsläger runt om i Tyskland där judar och andra oönskade personer spärrades in.

@ Detta folkmord (förintelsen) kallade nazisterna ”den slutgiltiga lösningen” på judefrågan.

@ Även romer, personer med funktionsnedsättning och handikappade mördades.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

KAPITEL 7

Världskrigens tid Förintelsen Instuderingsfrågor 1.

Vilket år kom Hitler till makten?

2. Vad kallades de lagar som bland annat förbjöd äktenskap mellan så kallade arier och icke-arier?

3. Vad var kristallnatten?

4. Vad kallades de fångläger där judar spärrades in?

5.

När började tyskarna bygga dödsfabriker i Polen?

Aktivitet 1: Nazismens ungdomspropaganda Analysera och diskutera Läs om hur nazisternas indoktrinering av folket gick till i texten under rubriken Den nazistiska människosynen.

Bilden till höger visar en propagandaaffisch från Hitler-Jugend. På den ser man en pojke med blont hår som uppfyller nazisternas bild av det ariska idealet. Pojken uppmanar till att alla som stör ska bort.

1.

Vad ser du på bilden?

2. Vilken känsla får du av bilden?

3. Varför ville tyskarna påverka och uppfostra barnen och ungdomarna på ett visst sätt?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 7. VÄRLDSKRIGENS TID

Målet för Hitler-Jugend var att uppfostra ungdomar så att de stöttade nazismen. De fick militär träning.

Flickornas organisation Bund deutscher Mädel ingick i Hitler-Jugend. Där fostrades flickorna framför allt till att bli goda mödrar till ”arier”.

Aktivitet 2: Tjänstemän utan känslor Reflektera och diskutera Läs texten under rubriken Tjänstemän utan känslor.

1.

Vad tänker du när du läser Walter Rauffs dokument?

2. Vad betyder ordet kallblodig?

3. Varför tror du att Walter Rauff skriver ”godset”?

Diskutera dina svar tillsammans med en klasskamrat.

369

KAPITEL 8

Internationella konflikter från 1945 till i dag

Bilden: Denna kyrkogård för skrotade flygplan av modell B-52 på en flygbas i Arizona, USA, har blivit en symbol för kalla kriget.

Det kalla kriget Efter andra världskriget var USA och Sovjetunionen de stora segrarmakterna.

De hade tillsammans med Storbritannien och Frankrike besegrat Nazityskland och Japan. Men vänskapen mellan segrarmakterna blev kortvarig och byttes i stället mot misstänksamhet, kapprustning och konflikter.

Denna världspolitiska maktkamp mellan de gamla vapenbröderna USA och Sovjetunionen har kommit att benämnas kalla kriget.

Ord och begrepp Arsenal betyder ’förråd’ och används oftast om förråd av vapen.

Avfyrningsramp är underlag eller utskjutningsanordning för vissa robot- eller raketvapen.

Marshallplanen var en amerikansk plan för att bygga upp Europa efter andra världskriget.

Missil är ett annat ord för ett robotvapen med egen framdrivning och styrförmåga.

Gerilla är militära trupper som inte ingår i ett lands armé och som arbetar i små enheter ofta mot en förtryckande regim.

Propaganda innebär att man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Ideologi kallas en samling tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet.

Utrensning kallas det när man gör sig av med icke önskvärda personer från till exempel ett politiskt parti.

Järnridån kallades den hårdbevakade gränslinje som efter 1945 gick mellan det kommuniststyrda Östeuropa och väst.

Västblocket kallades de stater som samarbetade militärt inom Nato och vissa andra organisationer.

Kapprustning kallas det när två eller flera länder ”tävlar om” vem som har den största militära kapaciteten.

Västmakterna var ett gemensamt namn på icke-kommunistiska länder i Nordamerika och Västeuropa.

Krigsskadestånd är en ekonomisk ersättning som ett land kan tvingas betala på grund av att det startat krig eller begått krigsbrott.

Östblocket kallades Sovjetunionen och de andra kommunistiska staterna som var allierade under kalla kriget.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

373

Segrarna tar kontroll I slutet av kriget hade Storbritannien, USA och Sovjetunionen möten i Jalta och Potsdam för att bestämma hur Europa skulle styras efter andra världskriget. Det bestämdes att i alla befriade stater skulle fria och demokratiska val genomföras.

Men länderna var långt ifrån överens. Sovjetunionen vill ha kontroll över de områden som landets arméer hade erövrat i samband med att de

Winston Churchill, USA:s nye president Harry S. Truman och Josef Stalin skakar hand med varandra under Potsdamkonferensen. Den pågick under en vecka i juli 1945.

Under den här veckan fortsatte diskussionerna om hur Europas karta och politik skulle utformas framöver.

Kalla kriget

juni 1948–maj 1949 Berlin4 april 1949 blockaden – Sovjetunionen Avtalet 5 mars 1946 Atlantpakten blockerar Winston sluts. juni 1947 markförbinChurchill säger i ett tal Marshall- delserna mel- Organisalan Västberlin tionen som att en järnridå planen byggs upp offentlig- och västra har sänkts kallas Nato.

Tyskland. över Europa. görs.

1940

mars 1947 Harry S. Truman lägger fram Trumandoktrinen.

374

17–20 april 1961 Grisbuktsinvasionen – ett 5 mars 1953 misslyckat Josef Stalin dör.

USA-stött försök Förhållandet 23 oktober– att störta Kubas mellan öst och 4 november kommunistiske väst förbättras 1956 ledare Fidel tillfälligt.

Ungernrevolten. Castro.

1950

april 1947 Bernard M. Baruch myntar begreppet kalla kriget.

februari 1948 Pragkuppen – kommunisterna tar makten i Tjeckoslovakien.

12 november 1968 Brezjnevdoktrinen – januari– Sovjetunionen 14–28 oktober augusti säger sig ha rätt att ingripa militärt 1968 1962 i socialistiska PragKubaländer. krisen. våren.

1960

23 maj 7 oktober juni 1950– juli 1953 1949 1949 Koreakriget.

Väst- Östtysktysk- land bildas. land bildas.

14 maj 1955 1957– Warszawa1975 pakten bildas. Vietnamkriget.

13 augusti 1961 Berlinmuren börjar byggas. Gränsen mellan Västberlin och Östberlin stängs helt.

april–september 1965 USA slår ner ett uppror i Dominikanska republiken för att förhindra att en socialist återfår makten.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

hade tvingat tyskarna att retirera. Från sovjetisk sida hette det att dessa områden hade blivit befriade. Bland annat i de baltiska länderna menade många att en ockupation (den tyska) gick över i en annan ockupation (den sovjetiska). Efter kriget blev segermakterna oense om hur mycket krigsskadestånd de skulle ha av Tyskland. Frågan om hur Polens nya gränser skulle dras skapade konflikt mellan Sovjetunionen och de andra staterna. Sovjet ville att den skulle ligga långt västerut, vilket också blev fallet.

Västmakterna fruktade att Sovjetunionen ville sprida sitt kommunistiska styrelsesätt till flera länder.

Eftersom västmakterna representerade det kapitalistiska systemet och Sovjetunionen det kommunistiska blev maktkampen både ekonomisk och ideologisk.

En järnridå genom Europa Sovjetunionens ledare Josef Stalin gjorde klart att de befriade länderna i Östeuropa skulle göras om till socialistiska stater med Sovjetunionen som förebild. Löften om fria val och demokratiska hänsyn tog han lätt på och de infriades aldrig. Länderna i Östeuropa tvingades också avstå från att delta i Marshallplanen, ett gigantiskt program för återuppbyggnad som USA stod bakom. I stället tillsattes regeringar som lydde direkt under Sovjetunionen. Den sovjetiska armén dröjde kvar och reste inte hem förrän kommunistiska regimer tagit makten. Från Moskva styrde Stalin utvecklingen med järnhand.

Winston Churchill beskrev 1946 situationen i östra Europa som att en järnridå hade sänkt sig över kontinenten, från norr till söder. Den amerikanske presidenten Harry S. Truman oroades också över Sovjetunionens makt i Östeuropa. Han såg dessutom en risk att länder världen över skulle bli kommunistiska diktaturer. I ett tal 1947 förklarade han att USA måste vara berett att rycka ut och både ekonomiskt och militärt hjälpa nationer som hotades av kommunister. Hans ideologiska ställningstagande kallas för Trumandoktrinen.

11 mars 1985 Michail Gorbatjov blir Sovjetunionens ledare.

Han inleder reformer och förhållandet till USA förbättras.

27 december 1979 Sovjetiska trupper går in i Afghanistan.

1970

1980

26 maj 1972 USA och Sovjetunionen undertecknar ett avtal om att begränsa den militära upprustningen.

25 oktober 1983 Amerikanska trupper går in i Grenada för att förhindra en ny socialistisk regering.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Även staden Berlin delades i fyra sektioner, en för var ockupationsmakt.

Storbritannien Sovjetunionen

USA Frankrike

Tyskland delades efter krigsslutet upp i olika ockupationszoner av de fyra segrarmakterna.

9 november 1989 Berlinmuren öppnas.

1990

1988–1990 Kommunistregimerna i Östeuropa faller.

31 december 1991 Sovjetunionen upplöser sig självt och de tidigare delrepublikerna blir självständiga stater.

375

Tyskland splittras och pakter bildas

Västberlin

Östberlin

ÖSTTYSKLAND

VÄSTTYSKLAND

Tyskland var 1949–1989 uppdelat i Västtyskland och Östtyskland.

Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner efter kriget. I västra Tyskland fanns amerikanska, franska och brittiska vaktstyrkor, medan östra Tyskland hölls under uppsikt av Sovjetunionen.

USA, Storbritannien och Frankrike ville avsluta efterkrigsperioden med att tyska folket genom fria val skulle få tillsätta en egen demokratisk regering. Sovjetunionen, som härjats fruktansvärt av tyska arméer under andra världskriget, ville däremot inte släppa östra Tyskland fritt. Den sovjetiska staten ansåg sig ha rätt att behålla kontrollen där för att både garantera ekonomisk ersättning och skapa säkerhet för Sovjetunionen. År 1949 blev uppdelningen och maktkampen ännu tydligare. Det året bildades dels det demokratiska Västtyskland, dels Östtyskland, som styrdes som en kommunistisk diktatur som fick direktiv från Sovjetunionen.

Samma år sprängde Sovjetunionen sin första atombomb. Världen hade fått en andra kärnvapenmakt. Sovjetunionen och USA hade nu båda den militära förmågan att lägga världen i spillror. Ett liknande hot hade mänskligheten aldrig tidigare levt under. År 1949 undertecknade USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Italien, Portugal, Danmark, Norge och Island ett avtal om att bilda en försvarsorganisation. Avtalet kallas Atlantpakten och organisationen som bildades 1951 fick namnet Nato (North Atlantic Treaty Organization). Vid krig skulle medlemmarna hjälpa varandra.

Sovjetunionen och Östeuropa planerade ett liknande försvarsförbund och 1955 bildades Warszawapakten.

Island

Natoländer (Atlantpakten) Warszawapaktens medlemsländer

Finland Norge

Irland

Sverige

Neutrala länder

Sovjetunionen

Danmark Storbritannien Nederländerna

Polen Östtyskland

Belgien Luxemburg VästTjeckoslovakien tyskland Österrike Ungern Rumänien Frankrike Schweiz Jugoslavien

Portugal

Bulgarien

Italien Spanien

Albanien

järnridån Turkiet

Grekland

Karta över Europa 1955 med järnridån och försvarsallianserna Nato och Warszawapakten.

376

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Nikita Chrusjtjov var med sin utåtriktade läggning och spontanitet en stark kontrast mot företrädaren Stalin. Här ses han i Paris i maj 1960 när han gör ett utfall mot USA och president Dwight D. Eisenhower. Till vänster om Chrusjtjov ses den sovjetiske utrikesministern Andrej Gromyko.

Ny ledare och nytt förtryck När Stalin dog 1953 tog Nikita Chrusjtjov makten i Sovjetunion. Många blev förvånade när han i tal tog upp utrensningarna och terrorn under Stalin. Nikita Chrusjtjov ”glömde” nämna att han själv och de andra partimedlemmarna i högsta grad varit delaktiga i Stalins terrorvälde. En ny tid ansågs börja, men förtrycket ändrade nu bara karaktär.

De nya makthavarna ville undvika avrättningar och svältdöd. Men de ville fortfarande tysta alla kritiska röster. Angivarna fanns kvar ute i det sovjetiska samhället och användes flitigt av säkerhetstjänsten KGB. Avrättningar och tortyr ersattes med ”psykologi”. Kommunistpartiets fiender spärrades allt oftare in på mentalsjukhus. Helt och hållet slutade detta maktutövande inte förrän Sovjetunionen började falla samman mot slutet av 1980-talet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

377

En mamma och en pappa håller upp sina barn så att barnens morföräldrar och farföräldrar på andra sidan muren ska kunna se dem. Fotografiet är taget 26 augusti 1961, strax efter det att gränsen mot Östberlin stängdes.

Berlinmuren

Pragvåren kallas en period av politiska reformer i Tjeckoslovakien våren 1968, då det styrande kommunistpartiet försökte lätta på kontrollen i samhället och minska censuren. Det slutade med en invasion och ockupation ledd av Sovjetunionen 21 augusti 1968.

Här skriker en ung kvinna “Ivan, åk hem!” till de sovjetiska soldaterna som sitter på en stridsvagn.

378

Tysklands huvudstad Berlin låg i öst och kom att ingå i Östtyskland.

Berlin var uppdelad mellan segermakterna så halva staden kom därför att tillhöra det demokratiska Västtyskland. Under perioden 1949–1958 lämnade över 2 miljoner människor Östtyskland via Västberlin. Därför lät Östtyskland 1961 bygga Berlinmuren, som skulle stoppa flyktvågen.

De östtyska myndigheterna kallade muren för ”den antifascistiska skyddsvallen”. Muren blev en symbol för kalla krigets uppdelning av världen.

Oroligt i Östeuropa I flera av länderna i Östeuropa blev det oroligt på 1950-talet och 1960-talet då folket tröttnade på ofriheten och dåliga levnadsförhållanden. De mest omtalade upproren var Ungernrevolten 1956 och Pragvåren 1968.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Begreppet kalla kriget Begreppet kalla kriget hade förekommit tidigare, men ungefär 1947 började det användas för konflikten mellan den USA-dominerade västvärlden på ena sidan och Sovjetunionen och det sovjetstyrda Östeuropa på den andra. Då hade de flesta människor andra världskriget i färskt minne – ett krig som hade varit ”hett”. I kontrast till det var den nya konflikten ”kall”, det vill säga supermakterna USA och Sovjetunionen var inte direkt involverade i krig mot varandra. Däremot slogs de i både Afrika och Asien via ”ombud”. I den världsomspännande kampen tog man till alla möjliga andra vapen, inte minst propaganda.

Ett annat ord som blev vanligt vid den tiden var ”block”. I västvärlden talade man om östblocket och västblocket. Ordet antydde att länderna på de två sidorna i konflikten var hårt knutna till varandra och agerade gemensamt. I början av 1900-talet hade man i stället talat om ”allianser” i vilka parterna var löst knutna till varandra genom olika överenskommelser.

De båda sidorna i kalla kriget började nu en kapprustning för att få ett militärt övertag och samtidigt skrämma sina fiender att det inte var någon bra idé att anfalla.

Sovjetiska stridsvagnar och bandvagnar med robotvapen paraderar på Röda torget i Moskva 1971 under den årliga novemberparaden, som var en militär maktdemonstration. I bakgrunden ses en bild av Lenin.

Den sovjetiske ledaren Josef Stalin styrde utvecklingen i östra Europa med järnhand.

Men folket började protestera. I Ungern 1956 protesterade man mot kommunismen och ofriheten. Svaret blev brutalt – sovjetiska stridsvagnar rullade in i Budapest och återställde ordningen. Tusentals människor fick sätta livet till i sin strävan efter ett fritt Ungern.

Här spottar en ungrare på resterna av en nedriven staty av Stalin.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

379

Livet bakom järnridån Den som i dag besöker Riga, östra Berlin eller Prag erbjuds ungefär samma utbud av mat, dryck och nöjen som i Bryssel, Hamburg eller Köpenhamn. Så har det inte alltid varit.

I dåvarande Östberlin fanns kulhålen från 1945 fortfarande kvar i husfasaderna 1985.

Staden präglades av en särskild lukt som kännetecknade många av Östeuropas städer: en blandning av brunkolsrök och avgaserna från oljeblandat tvåtaktsbränsle. Biltrafiken på gatorna var sparsam, gatorna var dåligt upplysta och bilarna körde som regel bara med parkeringsljus. Glödlampor var en bristvara, och halvljuset på bilarna användes av denna anledning så lite som möjligt.

Brist på det mesta På grund av planekonomin, där den statliga styrningen var inriktad på tung industri och inte på konsumtionsvaror, var varuutbudet begränsat. Att stå i kö hörde till vardagen, och människor bar alltid med sig en bärkasse ifall någonting köpbart skulle dyka upp som kanske kunde bytas mot något annat i ett senare skede.

Alla var garanterade ett arbete – men kanske inte alltid så meningsfullt. För den lön

människor fick fanns det inte alltid någonting att köpa.

Den prövade befolkningen tog till humor för att värja sig. ”Staten låtsas betala oss och vi låtsas arbeta”, hette det till exempel i Östtyskland.

Hård övervakning I staterna bakom järnridån kunde medborgarna rösta – men oftast bara på ett parti.

Medierna och myndigheterna kontrollerades av kommunistpartierna. Yttrandefriheten var starkt begränsad, och få vågade öppet opponera sig mot makten.

De kommuniststyrda länderna bakom järnridån var polisstater, och den enskilde medborgaren övervakades hårt. Möjligheten att resa utomlands var starkt begränsad, i Sovjetunionens fall även möjligheten att resa inom landet. I Östtyskland kontrollerade säkerhetspolisen Stasi medborgarna med hjälp av ett stort nät av agenter och informatörer. År 1989, det år då muren föll, hade Stasi 91 000 heltidsanställda och 174 000 registrerade informatörer. Även i övriga kommuniststyrda länder i Östeuropa övervakades medborgarna av säkerhetstjänster.

För många som levde bakom järnridån präglades vardagen av köande för att få tag på basvaror till hushållet. Här en kö vid en fruktaffär i Östtyskland.

Hyllningen till Karl Marx i skyltfönstret uppfattades kanske som ett hopp om bättre tider eller som en ironisk kontrast.

380

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Som i alla krig fick barnen utstå svåra umbäranden. En krigstrött flicka bär sin lille bror på ryggen under Koreakriget 1951.

Kalla kriget ute i världen Kalla kriget mellan östblocket och västblocket spred sig över världen genom avkoloniseringen. De gamla europeiska kolonialmakterna fick efter andra världskriget se sina lydländer i Afrika och Asien göra sig fria. I många av dessa länder uppstod en maktkamp som präglades av att USA och Sovjetunionen ofta stödde varsin sida med vapen och pengar. USA frångick flera gånger sina demokratiska värden och stödde diktaturer för att stoppa kommunismen och ibland folkvalda regimer. Maktkampen gav inget utrymme till stöd för en bräcklig demokratisk utveckling.

Koreakriget Efter andra världskriget var Korea ockuperat av sovjetiska och amerikanska trupper. På grund av kalla kriget blev det uppdelade Korea två självständiga länder 1948. Koreakriget startade 1950 då Nordkorea anföll Sydkorea. Det blev en världshändelse eftersom Nordkorea var en kommunistisk diktatur hjälpt av Sovjetunionen medan Sydkorea hade en USA-stödd militärdiktatur.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

381

Det var två diktaturer i krig mot varandra, men det var Nordkorea som anföll. Därför beslöt FN att sända militära trupper som till största delen var amerikanska. Grannlandet Kina, där kommunisterna 1949 slutligen segrat i ett inbördeskrig, sände trupper som hjälpte nordkoreanerna. 1953 slutade kriget med att gränserna såg ut precis som före kriget. Kina var nu en ny stormakt som hade visat sin styrka.

Foto från Havanna i Kuba i januari 1959 när Fidel Castro (stående i mitten) och hans gerillasoldater störtade diktatorn Batista.

Kapprustning och Kubakrisen Efter Koreakriget bestämde sig USA för att stärka sin vapenmakt ännu mer. USA slöt förbund med länder runt omkring Sovjetunionen i ett försök att ringa in och begränsa Sovjetunionens makt. Grekland och Turkiet anslöts till Nato. Andra förbund slöts med stater i Mellanöstern och Asien.

Sovjetunionen skaffade bundsförvanter i tredje världen, som den fattigare och inte lika industrialiserade delen av världen kallades. Sovjetunionen samarbetade med bland annat arabstaterna Egypten, Syrien och Irak.

I Latinamerika hade USA länge haft intressen, och amerikanska företag var lockade av billig arbetskraft och naturtillgångar. För att kunna starta industrier gav de amerikanska företagen ibland ekonomiskt stöd åt de som styrde över länderna. Det amerikanska inflytandet var stort och USA:s regering såg hela Latinamerika som sitt speciella intresseområde.

382

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

I Kuba fanns kritik mot att amerikaner ägde fabriker och fick stora ekonomiska vinster. Landets diktator Fulgencio Batista störtades 1959 av en gerillaarmé som leddes av socialisten Fidel Castro.

De amerikanska företagens fabriker, till exempel de vinstgivande sockerindustrierna, övertogs av kubanerna. De stora ekonomiska förlusterna för USA gjorde att de försökte isolera Kuba och inte köpa landets socker. Castro sökte då hjälp hos Sovjetunionen.

Amerikanska spaningsplan upptäckte 1962 att avfyrningsramper höll på att byggas på Kuba. Snart skulle sovjetiska raketbaser med kärnvapenmissiler kunna stå klara mycket nära USA. President John F. Kennedy beordrade krigsfartyg att sluta en ring kring Kuba. Samtidigt närmade sig sovjetiska fartyg lastade med kärnvapenrobotar. Hur långt var Sovjetunionen och USA beredda att gå? Var det dags för ett tredje världskrig?

I oktober 1962 vågade inte Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov utmana ödet längre. Han gav lastfartygen order att vända om. Det beslöts att avfyrningsramperna skulle tas bort mot att USA lovade att aldrig angripa Kuba.

Koreakriget och Kubakrisen hade skärpt motsättningarna mellan väst och öst.

Snart följde ytterligare en konflikt. Den här gången skulle den till slut splittra det amerikanska folket och skapa misstro mot USA. Inte minst på grund av att människor för första gången själva kunde ta del av krigets fasor genom TV-nyheterna.

Den nya krigsskådeplatsen var Vietnam.

Det sovjetiska lastfartyget Anosov, överst, eskorteras av den amerikanska marinens flyg och örlogsfartyget USS Barry när det lämnar Kuba 1962. Förmodligen hade Anosov medeldistansrobotar under presenningarna på däck.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

383

Bilden som chockade en hel värld. Året är 1972 och en grupp vietnamesiska barn flyr undan sydvietnamesiska napalmbomber. Den brännskadade flickan heter Kim Phuc.

Fotografen hjälpte henne och hon överlevde, trots svåra brännskador. Kim utbildade sig så småningom till sjuksköterska.

Vietnamkriget

Hô Chi Minh var övertygad kommunist och nationalist. Genom årtionden av motstånd mot fransmän och amerikaner kom han att personifiera kolonialfolkens revolutionära frihetskamp.

384

Vid krigsslutet 1945 hade Vietnam utropats som ett fritt och självständigt land av den kommunistiska motståndsrörelsen. Frankrike, som var kolonialherrar över landet, hade besegrats av japanerna i början av Stillahavskriget, som andra världskriget i Asien ofta kallas. Nu motsatte fransmännen sig ett självständigt Vietnam. Följden blev det så kallade Indokinakriget och en delning av Vietnam.

I nord styrde kommunisterna under ledning av Hô Chi Minh. I syd styrde en franskvänlig diktator som hatades av många. FNL var en gerillarörelse som ville störta ledningen i Sydvietnam. Den tog snart makten över landsbygden och det såg ut som om hela Vietnam skulle lyda under Hô Chi Minh, framför allt efter att fransmännen 1954 besegrats i ett avgörande slag.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

USA går in i kriget Det dröjde inte länge innan nya motsättningar mellan Nordvietnam och Sydvietnam ledde till stridigheter. USA ville inte att kommunisterna skulle segra och skickade trupper till Vietnam. Men FNL-gerillan var van att strida i djungel och USA mötte hårt motstånd och drabbades av stora förluster. USA ökade sin krigsinsats och fällde mer än dubbelt så många bomber över Nordvietnam än vad som fälldes under hela andra världskriget. För att segra använde USA också växtgiftet ”agent orange” som gav genetiska skador på både människor och natur. Ett annat fruktat vapen som använts redan under andra världskriget var napalmbomber, som brände sina offer, ofta till döds.

Massakern vid Song My En händelse under Vietnamkriget som väckte omvärldens avsky var massakern vid byn Song My 1968 då över 400 obeväpnade civilpersoner dödades. Soldaterna leddes av löjtnanten William Calley, som senare dömdes till livstids fängelse för dådet. Han benådades dock 1974. Lawrence Colburn var en av de få soldater som vägrade lyda order och som försökte stoppa dödandet. Han sa efteråt: ”Det enda sättet att förhindra tragedier i krig är att förhindra krig.”

Amerikanskt flyg släpper napalmbomber över kommunistiska gerillagrupper (kallade Vietcong). Napalmbomber ger djupa och mycket svårläkta brännsår på människor. Förutom de mänskliga offren för USA:s bombningar beräknas dessa ha förstört en femtedel av Sydvietnams skogar och enorma åkerarealer.

Protester och fred USA:s övergrepp dokumenterades och visades i massmedier runt om i världen. Protesterna växte och allt fler kritiserade kriget. Många unga amerikaner frågade sig varför de skulle åka till Vietnam för att döda eller dödas. President Richard Nixon pressades att minska antalet amerikanska trupper i Vietnam. 1973 utropades eldupphör och 1974 skrevs ett fredsfördrag i Paris.

Resultatet av kriget var ett sönderbombat land med över 1 miljon döda vietnameser och drygt 55 000 döda amerikaner. År 1975 tog Nordvietnam makten även över Sydvietnam. Vietnamkriget blev ett trauma som blivit svårt att glömma för både USA och Vietnam.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Protesterna mot kriget växte sig allt starkare även i USA. Här har fredsdemonstranter samlats runt Washingtonmonumentet i Washington D.C. 1967.

385

Gerillan i Afghanistan kallade sig mujahidin. De fick stöd från USA. Krigare från mujahidin står på en nedskjuten sovjetisk helikopter utanför staden Asmar i den afghanska provinsen Kunar.

Afghanistankriget 1978–92 En kommunistisk regim tog makten i Afghanistan 1978. Folket gjorde då uppror och ett gerillakrig inleddes med syfte att störta kommunisterna.

Grannlandet Sovjetunionen, som stödde den kommunistiska regimen, gick 1979 in i Afghanistan med sin armé för att hjälpa till i kampen mot gerillan.

Sovjetunionens insats blev snabbt mycket större än vad man räknat med och det utvecklades till ett stort krig. Väldigt många invånare i Afghanistan tvingades fly till grannländerna Iran och Pakistan.

Omvärlden fördömde den sovjetiska insatsen i Afghanistan och krävde genom FN att trupperna skulle dras tillbaka. Samtidigt började andra länder, med USA i spetsen, hjälpa de gerillatrupper som krigade mot de sovjetiska soldaterna. Framför allt skickade man stora mängder vapen till Afghanistan.

Eftersom kriget hade blivit så omfattande och långt fick Sovjetunionen problem både internationellt och inrikespolitiskt. Många länder fördömde kriget och tog avstånd från Sovjetunionen. Inom landet växte kritiken eftersom så många sovjetiska soldater dött i kriget. Till slut beslöt man sig för att dra tillbaka trupperna efter att ett fredsfördrag skrivits under 1988. Då hade 1,3 miljoner afghaner och 15 000 sovjetiska soldater dött i kriget.

Problemen tog inte slut när Sovjetunionen dragit sig ur kriget. I stället blev det inbördeskrig mellan gerillatrupper och den regim som var utsedd att leda landet efter kriget. Till slut tog gerillatrupperna över ledningen av landet.

386

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Samförstånd och kalla krigets slut Kubakrisen 1962 visade att de två supermakterna USA och Sovjetunionen behövde begränsa sina kärnvapenarsenaler och vidta åtgärder för att inte riskera att utlösa ett nytt världskrig. Båda sidor gjorde trevande försök att pröva dialog i stället för konfrontation.

Under de följande årtiondena slöt staterna flera avtal som minskade takten i kärnvapenrustningen. Bland annat kom man överens om att inte utföra kärnvapenprov ovan jord. Vidare skapade man bättre system för kommunikation mellan Washington D.C. och Moskva, den så kallade heta linjen.

Kalla kriget pågick till åren kring 1990 då hela det kommunistiska systemet i Östeuropa föll samman.

Sovjetiska styrkor lämnar Afghanistan i februari 1989.

Sammanfattning @ Tiden efter andra världskriget präglades av rivaliteten mellan de två stora segrarmakterna USA och Sovjetunionen och kallas kalla kriget. @ Tyskland delades i två delar: Västtyskland, som blev en demokrati med stöd av USA, och Östtyskland, som blev en kommunistisk diktatur under sovjetiskt inflytande. @ Mellan Västeuropa och det kommunistiska Östeuropa gick en välbevakad gräns som kallades järnridån. @ Kalla kriget kallades så eftersom USA och Sovjetunionen aldrig krigade direkt med varandra.

@ Maktkampen fördes dock i andra länder i Afrika och Asien. @ Hotet om ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen såg ut att kunna bli verklighet i samband med Kubakrisen 1962. @ För att förhindra att kommunistiska regeringar fick makten ingrep USA militärt i Koreakriget och Vietnamkriget. @ Sovjetunionen skickade trupper till Afghanistan 1979 för att stötta en kommunistisk regim. @ Kalla kriget pågick till åren kring 1990 då hela det kommunistiska systemet i Östeuropa föll samman.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

387

KAPITEL 8

Internationella konflikter från 1945 till i dag Det kalla kriget Instuderingsfrågor 1.

I vilken stad på Krim anordnades ett viktigt möte 1945 angående Europas framtid?

2. Vilket land ansåg att Östeuropa var dess intresseområde och att Polens gräns borde ligga längre västerut efter kriget?

3. Vem ansåg 1946 att det dragits ner en järnridå i Europa?

4. Vad innebar Trumandoktrinen?

388

5.

Vilka länder delade upp det besegrade Nazityskland i ockupationszoner efter andra världskriget?

6.

Vad hette försvarsförbunden som bildades av östblocket respektive västblocket?

7.

Vad lät Östtyskland bygga i Berlin för att sätta stopp för den stora ström av människor som flydde till väst?

8.

I vilka europeiska länder skedde uppror mot de kommunistiska ledarna 1956 och 1968?

9.

I vilket asiatiskt land var det krig mellan nordsidan och sydsidan 1950–1953?

10. Vilken socialist tog med hjälp av en gerillaarmé makten på Kuba 1959?

11. Vad tänkte Sovjetunionen placera på Kuba 1962?

12. Vad hette kommunistledaren i Nordvietnam under Vietnamkriget?

13. Vilka vann Vietnamkriget?

14. Vad var ”heta linjen” mellan USA och Sovjetunionen?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Aktivitet 1: En svensk atombomb Reflektera och diskutera På 1950-talet började man i Sverige diskutera möjligheterna att framställa en atombomb.

En organisation mot den här idén bildades: Aktionsgruppen mot svensk atombomb (AMSA).

Se organisationens informationsblad till höger.

1. Varför tror du att Sverige i slutet på 1950-talet ville skaffa en atombomb?

2. Var det bra att Sverige inte utvecklade en atombomb? Motivera sitt svar.

3. Borde Sverige skaffa en atombomb i dag?

Motivera ditt svar.

4. Känner du till vilka länder som har atombomber i dag?

Aktivitet 2: Kalla kriget i dag Fördjupning Läs avsnittet Det kalla kriget och svara sedan på frågorna nedan: 1. Vilka spår kan man se av kalla kriget i dag?

Informationsblad från 1958 från organisationen Aktionsgruppen mot svensk atombomb.

2. Hur ser relationen mellan USA och Ryssland samt de övriga länderna som var involverade i kalla kriget ut i dag?

3. Vilka nutida konflikter har sina rötter i kalla kriget?

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

389

Bilden: Den 9 november 1989 öppnades de tidigare stängda gränserna mellan Östtyskland och Västtyskland. För första gången sedan Berlinmuren byggdes 28 år tidigare kunde invånarna i Östberlin ta sig över gränsen till Västberlin.

Uppbrott och nya krig I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet skedde stora omvälvningar i de kommunistiskt styrda länderna. De diktatoriska regimerna i östblocket inklusive Sovjetunionen föll samman och flera nya länder skapades. De nya länderna övergick till mer demokratiska styren med fria val och införde marknadsekonomi. Men på flera håll ledde nyordningen också till konflikter, såsom i det som då var Jugoslavien.

I Kina slogs den rörelse som krävde demokratiska friheter och rättigheter brutalt ner och det kommunistiska styret behöll makten.

Ord och begrepp Angivare är en person som lämnar information till polisen om andra människors verkliga eller påstådda brott.

Nationalism är idén att ett folk, det vill säga människor som talar samma språk och har samma kultur, ska ha ett eget land.

Etnisk rensning innebär att en folkgrupp tvingas lämna det område där de människorna bor.

Personkult kallas det när en politisk eller militär ledare beundras på ett sätt som liknar dyrkan av en gud.

Folkmord innebär att en hel folkgrupp eller delar av en folkgrupp utrotas.

Planekonomi är ett ekonomiskt system som bygger på att staten bestämmer vad som ska tillverkas, vad varor och tjänster får kosta och hur mycket de anställda ska få i lön.

Korruption är när någon missbrukar sin ställning för egen vinning, till exempel genom att ta emot mutor.

Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system som bygger på att företag och enskilda personer fritt kan framställa, sälja och köpa varor och tjänster utan att staten lägger sig i.

Marxism är en politisk lära som bygger på Karl Marx idéer och ligger till grund för socialism och kommunism.

Tribunal är numera ett ord för domstolar där man behandlar politiska brott, krigsförbrytelser och brott mot folkrätten.

Utrensning kallas det när man gör sig av med icke önskvärda personer från till exempel ett politiskt parti.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut. | Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och på­verka våra föreställningar om framtiden. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

391

När Sovjetunionen föll samman kastades statyer av landets politiska ledare bokstavligen på historiens skräphög.

Östblocket rasar samman På 1980-talet hade den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov försökt förbättra ekonomin i Sovjetunionen och kommunismens ställning i landet. Gorbatjov talade om en ny öppenhet kallad glasnost som innebar att kommunistpartiet ville ha en friare debatt i samhället. Dessutom ville han minska korruptionen och effektivisera jordbruket. Plötsligt blev det tillåtet att diskutera samhällsproblem, såsom folkets alkoholproblem och svårigheterna inom landets industri.

Michail Gorbatjov ville också genomföra en ombyggnad av den sovjetiska ekonomin. Reformerna kallades perestrojka. I mindre skala skulle 392

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

fritt företagande tillåtas. Men ekonomin fortsatte att försämras, arbetare fick ingen lön och landet drabbades av akut varubrist. Den politiska krisen var total. Förtroendet för kommunistpartiet var lågt och den sovjetiska armén var inte längre kapabel att skrämma Östeuropa till lydnad.

Sovjetunionen släppte sitt grepp om staterna i Östeuropa. År 1989 skedde en rad folkliga uppror mot de kommunistiska statscheferna. En efter en föll de utan att Sovjetunionen ingrep. I Rumänien avsattes Nicolae Ceaușescu, i Polen Wojciech Jaruzelski och i Östtyskland Erich Honecker.

Länderna övergick till mer demokratiska styren med fria val och införde marknadsekonomi. När Berlinmuren föll 1989 kunde Västtyskland och Östtyskland återförenas.

Sovjetunionen splittrades i många stater. Trycket från de folkliga kraven på sociala och ekonomiska förändringar blev till slut för stort. Den allvarliga miljöförstöringen gjorde också människor upprörda.

Estland, Lettland och Litauen och flera andra sovjetiska delrepubliker, till och med Ryssland, förklarade sig självständiga och i slutet av 1991 upplöstes Sovjetunionen. De 15 sovjetrepublikerna blev självständiga stater. Ryssland övertog Sovjetunionens plats i FN:s säkerhetsråd.

Från 1960-talet gjorde Rumäniens ledare Nicolae Ceauşescu landet till en järnhård diktatur där säkerhetspolisen Securitate kontrollerade befolkningen. 1989 gjorde rumänerna uppror, avsatte Ceauşescu och avrättade honom och hans hustru Elena efter en snabb rättegång. Bild från rättegången.

Rysslands stormaktsambitioner Vladimir Putin har varit Rysslands president under större delen av 2000-talet. Under hans tid vid makten har Ryssland blivit allt mindre demokratiskt samtidigt som utrikespolitiken blivit aggressivare. Putin anser att det var en katastrof att Sovjetunionen upplöstes och vill att Ryssland ska ha inflytande över de stater som ingick i Sovjetunionen och i det ryska imperiet dessförinnan.

Han har flera gånger ingripit både politiskt och militärt för att förhindra att sådana stater närmar sig EU och USA. Det tydligaste exemplet är den ryska invasionen av Ukraina 2022. Enligt Putins synsätt bör det inte ens finnas en självständig stat med namnet Ukraina utan landet bör tillhöra Ryssland.

Sovjetunionen med de olika delrepublikerna

Estniska SSR

Lettiska SSR Litauiska SSR Vitryska SSR

Ukrainska SSR

Ryska SFSR

Kazakiska SSR

Moldaviska SSR Georgiska SSR Kirgiziska SSR Armeniska SSR Azerbajdzjanska SSR Turkmeniska SSR Tadzjikiska SSR Uzbekiska SSR

Karta över Sovjetunionen med de femton delrepublikerna. De blev självständiga stater 1991.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

393

En man går med sin cykel i lera och bråte förbi en förstörd rysk stridsvagn framför tågstationen i den ukrainska staden Trostianets i mars 2022, drygt en månad efter att Ryssland invaderade Ukraina. Tågstationen var en bas för rysk militär men Ukraina återtog sedan staden.

Ukrainakriget År 2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim. Samma år gav Ryssland militärt stöd till separatister som utropade länen Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater.

I februari 2022 inleddes en stor rysk invasion av Ukraina. Den ryske presidenten Vladimir Putin trodde att kriget snart skulle vara över, att den politiska ledningen skulle ge upp och att de ukrainare som har ryska som modersmål skulle välkomna de ryska trupperna. Han hade fel på alla punkter.

Under andra halvan av 2022 tog Ukraina tillbaka flera områden som ryssarna erövrat.

Efter det fortsatte striderna men utan stora framgångar för någon av sidorna. I staden Bachmut har striderna liknats vid skytte-

394

gravskriget under första världskriget. Flera ukrainska städer har förstörts av bombningar och befolkningen har utsatts för svåra övergrepp.

I slutet av 2022 beräknades nära 8 miljoner ukrainska flyktingar ha rest till länder i Europa.

Ukrainakrigets historiebruk Vladimir Putin har använt historiebruk för att rättfärdiga kriget i Ukraina. Både Ukraina och Ryssland anser att de har sitt ursprung i riket Kievrus, som uppstod på 800-talet när vikingar på handelsfärder nedför floden Dnepr mötte östslaviska stammar. Större delen av detta rike låg inom det nuvarande Ukrainas gränser. Men det Ryssland som så småningom uppstod som rike längre norrut blev den starkare staten i

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

området, och på 1600-talet underkastade sig ukrainska kosacker den ryske tsaren. År 1918, efter ryska revolutionen, utropades Ukraina för första gången som självständig stat. Men redan 1922 blev landet en republik inom Sovjetunionen. Det var härskarna i Rysslands huvudstad Moskva som styrde och de slog ner hårt på allt som de uppfattade som ukrainska nationalistiska försök att göra sig mer oberoende.

Putin har visat att han till varje pris vill återskapa Rysslands storhet även om det sker på Ukrainas och andra tidigare sovjetrepublikers bekostnad. 2008 beordrade han krig mot Georgien, som börjat närma sig väst. 2014 lät han rysk militär ockupera den ukrainska halvön Krim och hjälpte etniska ryssar att bilda egna

områden på ukrainsk mark. Putin motiverade detta med att ryssar var diskriminerade och förföljda i Ukraina.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 påstod Putin till och med att den ukrainska regeringen var nazistisk och att den rysktalande befolkningen förföljdes på ett sätt som liknade förintelsen. Denna lögn blev ännu märkligare med tanke på att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är jude. Trots att det var Ryssland som startade kriget hävdade Putin att det var västvärlden som hotade Ryssland. Precis som när den svenske kungen Karl XII på 1700-talet, den franske kejsaren Napoleon I på 1800-talet och Adolf Hitler på 1900-talet anföll Ryssland. En gammal rysk tanke är då att anfall är bästa försvar.

BELARUS RYSSLAND

POLEN

Luhansk och Donetsk utropades som självständiga republiker 2014.

SLOVAKIEN

Luhansk Län (oblast) som annekterades 2022.

UNGERN

RUMÄNIEN

MOLDAVIEN

Zaporizjzja Cherson

Annekterat av Ryssland 2014.

Donetsk

Områden under rysk kontroll sedan 2014.

Krim

2014 annekterades Krim av Ryssland medan länen Luhansk och Donetsk utropades som självständiga folkrepubliker. De mörkröda områdena har sedan dess stått under rysk kontroll. Efter invasionen i februari 2022 tog Ryssland kontroll över större områden, bland annat hela Luhansk.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

395

Inbördeskriget i Jugoslavien drabbade hela befolkningen och fördes ända in i villaträdgårdarna. Här besvarar serbisk milis och stridsvagnar från den jugoslaviska armén kroatiska granatattacker och krypskytteeld inne i Kroatien ett par månader efter att landet förklarat sig självständigt 1991.

Jugoslavien – krig i Europa igen Tito var en partisanledare som under andra världskriget förde sin kamp mot tyskar, kungatrogna serber och kroatiska fascister.

Han var den ende som kunde hålla Jugoslavien enat.

396

Jugoslavien bildades som en direkt följd av första världskriget. Det var ett land med stora inre spänningar mellan olika folkgrupper, där serberna var den största folkgruppen. Efter andra världskriget var landet sönderslaget inte bara av kriget utan framför allt av inre strider. Kommunistpartiets ledare Tito tog makten 1945, och Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien bildades med sex delrepubliker: Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro samt Makedonien.

Tito gav ett visst självstyre åt republikerna.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

De norra delstaterna Kroatien och Slovenien, som var ganska välmående, var missnöjda med att behöva bidra till de betydligt fattigare södra delarna. Efter diktatorn Titos död 1980 började Jugoslavien falla sönder.

Motsättningar som hållits i schack av Tito kom upp till ytan. I slutet av 1980-talet underblåstes splittringen av politiska ledare som Slobodan Milošević i Serbien och Franjo Tudjman i Kroatien.

Slobodan Milošević, som kom till makten 1989, drev en nationalistisk politik. Efter Sovjetunionens upplösning och Östeuropas frigörelse kom krav på politiska reformer i Jugoslavien och större självständighet för delrepublikerna. I avvaktan på en lösning utropade Slovenien och Kroatien sig självständiga 1991.

Detta ledde till strider med den jugoslaviska armén, som dominerades av serber. Inbördeskriget i Jugoslavien var ett faktum. Den jugoslaviska armén kontrollerades av Serbiens president Slobodan Milošević, som drömde om att serberna skulle få stor makt. Detta blev upptakten till ett långt och blodigt inbördeskrig, där de olika delrepublikerna drogs in. De olika sidorna i kriget begick brott mot mänskligheten genom folkmord och etnisk rensning.

När Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt 1992 utökades konflikten. Den jugoslaviska armén anföll Bosnien, olika grupper stred mot varandra och många civila mördades. FN och Nato grep in i Bosnien för att få slut på striderna. Serberna skrev till slut under en vapenvila 1995 i Dayton, USA. Kriget fortsatte då i Kosovo, och 1999 angrep Nato militära mål i Serbien och Kosovo. Samtidigt satte serbiska styrkor igång en offensiv mot städer och byar i Kosovo. Stora flyktingskaror flydde kriget. Till slut skrev även Milošević under fredsuppgörelsen, som innebar att serbisk militär och polis fick lämna Kosovo och ersättas av FN-styrkor. Kosovo utropade sig som självständig stat 2008.

Bosniska kvinnor står vid en massgrav som upptäcktes 2004.

De försöker hitta spår efter familjemedlemmar som mördades i massakern vid Srebrenica 1995.

Följder av kriget Det blodiga inbördeskriget krävde över 150 000 människors liv och hundratusentals människor tvingades fly. Flera av de inblandade politikerna och höga militärer har ställts till svars inför Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Serbiens president Milošević greps och utlämnades till krigsförbrytartribunalen. Rättegången mot honom inleddes, men han avled innan han hade fått sin dom.

Biljana Plavšić, som var president i Republika Srpska (en del av Bosnien och Hercegovina), dömdes till elva års fängelse. Radovan Karadžić som hörde till den högsta ledningen i Republika Srpska greps 2008 av serbiska myndigheter och utlämnades till krigsförbrytartribunalen. 2016 dömdes Karadžić till 40 års fängelse för folkmord i staden Srebrenica samt för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladić greps 2011 och överlämnades till krigsförbrytartribunalen. 2017 dömdes han till livstids fängelse för massakern på 7 000 obeväpnade män och pojkar i Srebrenica.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Biljana Plavšić var professor i biologi vid Sarajevos universitet.

Men på 1990-talet gav hon sig in i politiken. Hon hörde till bosnienserbernas högsta ledning tillsammans med Radovan Karadžić och Ratko Mladić. Hon företrädde en extremt nationalistisk politik.

397

Tusentals människor tvingades ut från städerna för att arbeta i jordbruket. De tvingades också att arbeta i stora byggprojekt. Här välkomnar några bybor moderna traktorer i samband med kampanjen stora språnget 1958.

Det kommunistiska Kina Bakgrund Kina År 1912 störtades den siste kejsaren av Kina och republik infördes. Men snart utbröt inbördeskrig. Efter ett tag framstod Nationalistpartiet och Kinas kommunistiska parti som huvudmotståndare.

Mao Zedong var med och grundade Kinas kommunistparti. Han beundrade den ryska revolutionen och de marxistiska idéerna. Idéerna

12 februari 1912 Puyi, den siste kejsaren av Kina, abdikerar.

1910

1924–1927 juli 1921 Kommunistpartiet Kinas samarbetar med kommunistiska Nationalistpartiet parti grundas. Guomindang.

1920

1931 Japan ockuperar nordöstra Kina.

1930

1946–1949 Inbördeskrig mellan kommunisterna och nationalisterna.

januari 1935 Mao Zedong blir ledare för kommunistpartiet.

1940

1916–1928 april 1927 1928 oktober 1934– juli 1937 Olika krigsherrar Guomindangs ledare Chiang oktober 1935 Japan genomför styr olika delar Chiang Kai-shek Kai-shek Kommunisterna en fullskalig av Kina. låter mörda en stor blir Kinas genomför den ”långa invasion av Kina. mängd kommunister mäktigaste marschen” (1 000 mil) Kommunisterna i Shanghai. man. till norra Kina för att och nationalisfly från nationalister- terna börjar nas attacker. samarbeta igen.

398

december 1949 Chiang Kai-shek flyr till ön Taiwan.

Han återvänder aldrig till Fastlandskina.

1950

1 oktober 1949 Mao Zedong utropar Folkrepubliken Kina på Himmelska fridens torg i Beijing.

1950– 1953 Kina deltar i Koreakriget.

1957 ”Anti-högerkampanjen” – de som framfört kritik blir nu förföljda.

1966– 1976 ”Kulturrevolutionen.”

1960

1958 1956–1957 ”Stora Kampanjen ”Låt hundra blommor språnget”. blomma, låt hundra skolor debattera!” – folket får kritisera det socialistiska samhället.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

1

1970

spreds ut till de fattiga bönderna, och det var bland dem som den kinesiska kommunismen växte sig stark. Mao tog ledningen över tusentals bönder och byggde upp baser i bergen i östra Kina.

Mot slutet av 1930-talet erövrade Japan stora delar av Kina. När japanerna kapitulerade 1945 lämnade de landet, och inbördeskriget mellan kommunisterna och nationalistregeringens styrkor återupptogs.

Kommunisterna hade ett bredare folkligt stöd och stod till sist som segrare. 1949 utropades Folkrepubliken Kina. Nationalistregeringen flydde med sin armé till den kinesiska ön Taiwan.

Mao Zedong i Beijing 1966.

Maos lilla röda var en skrift i fickformat där Mao hade samlat sina tankar om den ”rätta” kommunismen. Skriften trycktes i hundratals miljoner exemplar och målet var att varje kines skulle få sitt eget exemplar.

Kommunismen styr Kina Kommunistpartiet införde planekonomi och bönderna skulle äga marken gemensamt. De kinesiska kvinnorna blev juridiskt jämställda med männen.

I början satsades stora pengar på tung industri med Sovjetunionen som förebild. Men jordbruksproduktionen var för låg och landets ekonomi dålig.

Likt Sovjetunionen tvingade den kinesiska staten sina medborgare

9 september 1976 Mao Zedong dör.

1980

1971 Folkrepubliken Kina får plats i FN i stället för Taiwan.

1978 Deng Xiaoping blir Kinas mäktigaste ledare.

4 juni 1989 Massakern på Himmelska fridens torg.

19 februari 1997 Deng Xiaoping dör.

1990

1992 Deng Xiaopings ekonomiska reformer tar fart.

20 december 1999 Portugal återlämnar Macao till Kina.

mars 2013 Xi Jinping blir president.

Under hans ledning blir Kina alltmer auktoritärt.

2000

2010

1 juli 1997 Storbritannien återlämnar Hongkong till Kina.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

augusti 2008 Olympiska spelen arrangeras i Beijing.

2010 Kina blir världens näst största ekonomi efter USA.

februari 2022 Vinter-OS i Beijing, som blir första stad att arrangera både vinterspel och sommarspel.

2020

mars 2023 Xi Jinping tillträder sin tredje mandatperiod och är nu landets mäktigaste ledare sedan Mao och Deng.

399

Mao Zedong under en inspektionstur runt Kina. Propagandaaffisch från kampanjen stora språnget 1958.

att utföra arbete. Det kinesiska kontrollsamhället var en diktatur och de som protesterade eller avvek från kommunismen hamnade i fångläger. Folket kontrollerades med hjälp av angivare och i varje by och stad registrerades och övervakades de boende av grannskaps- eller gatukommittéer. Invånarna var skyldiga att gå dit och skvallra om det fanns motståndare till kommunistpartiet. År 1958 startade kommunistpartiet projektet stora språnget för att modernisera jordbruket och industrin. Det enorma landet skulle snabbt förvandlas från ålderdomlig jordbruksnation till en effektiv industrination. Ingen vågade tala om alla problem som dök upp i projektet. Det fuskades med statistik för att visa upp nya rekordskördar, och industrier som byggdes var obrukbara. Det stora språnget blev ett stort misslyckade och flera miljoner människor dog av svält. År 1966 utbröt kulturrevolutionen. Maos yngre anhängare, de så kallade unga rödgardisterna, spred skräck genom utrensningar av ”dåliga” kommunister över hela Kina. Hundratusentals tjänstemän, partibyråkrater, lärare och forskare anklagades för ”kapitalistiskt tänkande” och skickades ut på landet för att omskolas genom kroppsarbete.

Många människor fängslades och avrättades. Ständigt jagades så kallade klassfiender. I städerna demonstrerade ungdomar och höjde boken Maos lilla röda mot himlen. Den bestod av en samling citat från Maos olika skrifter. Snart stod det klart att även armén stödde Mao. Kulturrevolutionen stärkte Mao Zedongs makt.

Personkulten av Mao skapade en bild av honom som en upphöjd, ofelbar ledare. Därför erkändes inte felaktiga beslut och misstag trots att de kostade miljontals människoliv.

Kina efter Mao

En ensam, obeväpnad demonstrant ställer sig i vägen för stridsvagnar som skickats ut för att stoppa protesterna på Himmelska fridens torg 1989.

400

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Efter Maos död 1976 tillträdde nya ledare som tröttnat på ekonomiska motgångar och i stället ville se ekonomisk tillväxt. Deng Xiaoping kom att framstå som den starkaste inom den nya kretsen. Den kommunistiska ekonomin övergavs för en mer kapitalistisk. Utländska företag välkomnades att investera i landet.

Men kommunistpartiet hade inga som helst tankar på att släppa ifrån sig sin diktatoriska makt. Den demokratirörelse som växte fram och krävde demokratiska friheter och rättigheter slogs brutalt ner. På Himmelska fridens torg dödades eller skadades tusentals människor 1989 då de krävde demokrati. Även i dagens Kina tas politiska fångar. Men inte i samma omfattning som tidigare. Författaren och människorättskämpen Liu Xiaobo som fick Nobels fredspris 2010 dömdes till 11 års fängelse 2009. Han dömdes för att ha ”uppviglat till att undergräva statens makt”. Det politiska förtrycket har åter ökat under Xi Jinping, som är president sedan 2013.

Sammanfattning @ I slutet av 1980-talet försökte Michail Gorbatjov reformera Sovjetunionen men i stället upplöstes unionen 1991 och landet splittrades i flera stater. @ Även i Östeuropa störtades de kommunistiska diktaturerna och Berlinmuren föll 1989. @ Efter diktatorn Titos död började Jugoslavien falla sönder och i början av 1990-talet utropade flera av delrepublikerna självständighet, vilket ledde till inbördeskrig.

@ I Kina tog kommunistpartiet makten 1949 och införde diktatur. @ Under Mao Zedongs ledning försökte Kina på kort tid bli en industrination men kampanjen stora språnget kostade miljontals människor livet. @ 1989 slog Maos efterträdare Deng Xiaoping ner demokratidemonstrationer i Beijing och tusentals människor dödades eller skadades.

@ De olika sidorna i jugoslaviska krigen begick brott mot mänskligheten genom folkmord och etnisk rensning.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

401

KAPITEL 8

Internationella konflikter från 1945 till i dag Uppbrott och nya krig Instuderingsfrågor 1. Vem var Michail Gorbatjov?

2. Vad innebar glasnost?

3. Vilket år gjorde folk i Europa en rad folkliga uppror mot de kommunistiska statscheferna som bland annat fick Berlinmuren att falla?

4. I vilket land hade Tito makten 1945–1980?

5. Vilket efternamn har Slobodan som var serbisk president och som ställdes inför domstol för krigsförbrytelser?

6. I vilken stad ligger den internationella krigsförbrytartribunalen som drev rättegångar mot flera av ledarna och politikerna från inbördeskriget i forna Jugoslavien?

7. Vilket år störtades Kinas siste kejsare?

8. Vem var med och grundade Kinas kommunistparti och var landets ledare 1949–1976?

9. Vad kallades det misslyckade projekt som startades av Kinas kommunistparti 1958?

10. Under vilket årtionde utbröt kulturrevolutionen?

11. Vilka straffades och dödades under kulturrevolutionen?

12. Vad kallades den politiska bok med citat av Mao Zedong som var populär bland kommunistiska ungdomar?

402

13. På vilken central plats i Beijing inträffade massakern på demonstrerande människor 1989?

14. Vem fick Nobels fredspris 2010?

Aktivitet 1: Historiebruk – Ukrainakriget Analysera och diskutera Ukraina har bara existerat som självständig stat två gånger: 1918–21 och sedan 1991. Fram till 1991 ingick landet i Sovjetunionen och dessförinnan var det en del av det ryska imperiet.

Men Ukraina har inte alltid styrts av ryska härskare i Moskva. Området ingick i flera hundra år i ett polsk-litauiskt rike.

På 800-talet uppstod riket Kievrus när vikingar på handelsresor nedför floden Dnepr mötte östslaviska stammar. Då fanns varken ukrainare eller ryssar. Men båda de nutida staterna Ukraina och Ryssland anser att de har sitt ursprung i detta rike. Ukrainarna har kanske mer rätt eftersom större delen av Kievrus låg inom det nuvarande Ukrainas gränser. Med tiden blev Ryssland dock det starkare riket.

Det är denna historia som Vladimir Putin syftar på när han påstår att det egentligen inte finns något land som heter Ukraina.

1. Är det rimligt att använda historien för att rättfärdiga ett krig på det sätt som Vladimir Putin gör? Vad talar för det och vad talar emot?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

2. Hur kan ukrainarna använda historiebruk för att argumentera för att Ukraina visst har rätt att existera?

3. Finland blev inte självständigt förrän 1918 och fram till 1809 tillhörde landet Sverige.

Går det att med hjälp av historiebruk argumentera för att Finland borde tillhöra Sverige igen?

4. Vad tänker du när du ser bilderna?

5. Tror du att det såg ut så här i landet?

6. Är bilderna bra källor? På vilket sätt?

Jämför gärna dina svar med en klasskamrats.

Diskutera gärna dina svar med ett par klasskamrater.

Aktivitet 2: Kulturrevolutionen och det stora språnget Fördjupning och analys Läs texten under rubriken Det kommunistiska Kina och svara sedan på frågorna nedan.

1. Vad var syftet med respektive kampanj?

2. Vad gjorde den kinesiska staten?

Vad gjorde det kinesiska folket?

3. Hur slutade det? Vilka resultat fick dessa båda kampanjer?

Studera bilderna och svara därefter på följande frågor: 1. Vilka är motiven?

2. Vilken känsla förmedlar bilderna?

3. Hur vill fotografen och konstnären att vi ska känna?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

403

Bilden: Den 11 september 2001 flög två passagerarflygplan som kapats av terrorister in i skryskraporna World Trade Center i New York. Båda byggnaderna rasade efter kollisionen och flera tusen människor dog. Ytterligare två flygplan kapades samtidigt, varav ett flygplan slog rakt in i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon och ett störtade på en åker.

En ny värld Under kalla kriget skedde en utveckling som kom att påverka det världspolitiska läget och miljarder människors liv. De europeiska kolonialmakterna tvingades att släppa sin makt över stora delar av världen. Över 70 nya självständiga stater bildades i Afrika och Asien. Sedan denna tid har också den internationella terrorismen med olika politiska syften blivit allt vanligare.

Ord och begrepp Export är när ett land säljer varor och tjänster till ett annat land.

Inbördeskrig är krig med vapen mellan två eller flera grupper i ett land.

Kalla kriget kallas konflikten mellan USA och Sovjetunionen från andra världskrigets slut 1945 till omkring 1990.

Korruption är när någon missbrukar sin ställning för egen vinning, till exempel genom att ta emot mutor.

Massaker är när många människor dödas samtidigt.

Sanktion är i vissa sammanhang ett slags straff som till exempel kan gå ut på att omvärlden inte bedriver handel med ett visst land.

Slum är ett nedslitet område med dåliga bostäder.

Att solidarisera sig är att känna samhörighet med någon.

Terrorism är våldsdåd som utförs för att uppnå politiska mål.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck. | Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut. | Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

405

Storbritanniens drottning Elizabeth II på besök i Nigeria 1956. Nigeria blev självständigt 1960 men ingår fortfarande i den frivilliga sammanslutningen Brittiska samväldet.

Avkolonialisering – stater gör sig fria På bara 30 år avvecklades kolonialväldet, ett styre som hade präglat världen ända sedan 1700-talet. Den snabba förändringen och orsakerna till frigörelsen var: – Många invånare från kolonierna hade deltagit i första och andra världskriget och för det mesta kämpat på kolonialmakternas sida.

De kunde kräva sin rätt till eget land som tack för vad de offrat.

I väst betonades idéer om länders självklara rätt till självständighet – idéer som spreds till kolonierna via dem som utbildade sig i Europa och USA. – I Asien hade många nationella rörelser vuxit sig starka och visat att de kunde besegra kolonialmakter.

– I Atlantdeklarationen som de allierade undertecknat under andra världskriget utlovades rätt till självstyre för alla folk. Efter kriget kom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948.

– Invånare i Europa blev mer medvetna om det förtryck och den fattigdom som rådde i kolonierna och krävde att kolonialmakterna skulle släppa sina kolonier.

– Kolonialmakterna var ekonomiskt och militärt försvagade efter andra världskriget, vilket underlättade koloniernas frigörelse.

– Frihetsrörelser och gerillastyrkor i kolonierna fick ofta ekonomiskt och militärt stöd från någon stormakt som ett led i det kalla kriget.

406

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Storbritannien och Irland

Kanada Bahamaöarna Brittiska Honduras

Brittiska Antillerna British Virgin Islands Anguilla Saint Christopher och Nevis Barbuda Antigua Dominica Saint Lucia Saint Vincent Grenadinerna Grenada Tobago Barbados

Palestina Transjordanien

Cypern Gibraltar Malta Bermudaöarna

Irak Kuwait Bahrain Qatar

Bhutan

Weihai

Egypten Jamaica Oman Brittiska Indien Hongkong Trinidad Västra Kamerun Brittiska 5 3 Gilbertöarna 1 Gambia Sudan Aden Nigeria Brittiska Borneo 2 Sierra Leone SomalilandCeylon Malacka BismarckGuldkusten Uganda Kenya 6 SamoaSingapore arkipelagen 4 Västra Togo Brittiska öarna Tanganyika 8 Ascension Brittiska Guinea 7 Guyana Saint Helena Rhodesia Nyasaland Solomonöarna Walvis Bay Bechuanaland Sydvästafrika Australien Fiji1.

Andamanerna TongaMauritius öarna öarna 2. Nikobarerna Sydafrikanska Swaziland unionen 3. Lackadiverna Basutoland 4. Maldiverna Nya Zeeland Falklandsöarna Tristan da Cunha 5. Kura-Muria-öarna Nya Hebriderna 6. Seychellerna Sydgeorgien 7. Amiranterna 8. Zanzibar

Världskarta över Brittiska imperiet 1920, då det nådde sin största utbredning.

En blodig kamp Frigörelsen från kolonialmakterna blev ofta en blodig kamp. Kolonialmakterna ville inte alltid släppa greppet utan valde att sätta in militär.

Under kalla kriget valde ofta USA och Sovjetunionen att stödja de olika motståndarna i en konflikt.

I kolonierna blev det ofta inbördeskrig om vilka som skulle ha makten. Många av koloniländernas gränser hade ritats upp av de europeiska kolonialherrarna. Den nationella samhörigheten var ibland svag och i stället kände folk mer samhörighet med en stam eller klan.

Att bygga upp en demokrati med förtroende för folkvalda var svårt.

Kolonialmakterna hade styrt kolonierna med förtryck och militärmakt vilket gjort invånarna tveksamma till makthavare.

Efter ett långt befrielsekrig blev Angola självständigt från Portugal 1975 och rörelsen MPLA tog makten. Därefter utbröt ett blodigt inbördeskrig där huvudmotståndarna var MPLA (som fick stöd från Sovjetunionen och Kuba) och gerillarörelsen UNITA (som stöddes av Sydafrika och USA).

Kriget varade till 2002 och slutade med seger för MPLA. På denna bild tagen 1976 ses en MPLAsoldat eskortera unga kvinnor och barn.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

407

Flyktingar samlas på en järnvägsstation när Brittiska Indien blir självständigt som två länder. Detta ledde till en av de största folkomflyttningarna i världshistorien. Miljontals människor flydde. Muslimer flydde till Pakistan och hinduer till Indien. Fotot är från oktober 1947.

Indiens frigörelse

Mohandas Karamchand Gandhi utanför den brittiska premiärministerns hem på 10 Downing Street i London. Foto från 1931.

408

Mellan 1947 och 1954 blev större delen av de brittiska, franska och nederländska kolonierna i Asien självständiga. Indien var Brittiska imperiets största koloni och bestod av ett område motsvarande det nutida Indien, Pakistan, Bangladesh och Myanmar. I kolonin bodde en femtedel av världens befolkning.

Den indiska frihetsrörelsen leddes av mahatma Gandhi. Han förespråkade icke-våld och passivt motstånd mot den brittiska övermakten.

Gandhi byggde upp partiet Indian National Congress till en massrörelse och försökte överbrygga splittringen mellan Indiens hinduiska majoritet och den muslimska minoriteten, som företräddes av Moslem League.

Gandhi lyckades bara delvis. Efter flera stegvisa reformer utlovade Storbritannien självstyre för Indien efter andra världskrigets slut, vilket också blev verklighet 1947. Motsättningarna mellan muslimer och hinduer gjorde dock att Indien delades i två självständiga stater: Pakistan dominerades av muslimer medan Indien till största delen hade en hinduisk befolkning.

Miljontals människor flydde för att hamna på ”rätt” sida om gränsen – muslimerna ville till Pakistan och hinduerna till Indien. Hundratusentals människor dog i blodiga massakrer och miljoner drevs på flykt. Även Gandhi föll offer för våldet. Han mördades av en hinduisk nationalist som ansåg att Gandhi förde en politik som var alltför tolerant mot muslimer och Pakistan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Afrikas frigörelse År 1950 hade hela Afrika utom Liberia och Etiopien kolonialiserats, men det skulle komma en förändring. I slutet av 1950-talet började kolonierna söder om Sahara göra sig fria. Nästan 40 afrikanska stater blev självständiga under de närmaste tio åren.

Marocko 1956 Västsahara 1976

Tunisien 1956 Algeriet 1962

Libyen 1951

Egypten 1922

Kap Verde Mauritanien Mali 1960 1975 Niger 1960 Tchad Eritrea 1960 Senegal Sudan 1960 1993 1960 1956 Djibouti Burkina Faso Gambia Guinea 1977 Nigeria 1960 Benin 1965 1958 Central1960 1960 Sierra Ghana afrikanska Etiopien Guinea- Leone Sydsudan 1957 Kamerun republiken 2011 Bissau Togo 1961 Liberia 1960 1960 1960 1974 1847 Somalia Kongo Uganda Ekvatorialguinea 1960 Elfensbens(Kinshasa) 1962 Kenya 1968 Kongo 1963 kusten 1960 São Tomé Seychellerna Gabon (Brazzaville) Rwanda 1960 och Príncipe 1976 1960 1960 Burundi 1962 1975 1962 Komorerna Tanzania 1975 1961

före 1950 1950–1959 1960–1969 1970–1979 1980 och senare

Angola 1975

Namibia 1990

Zambia 1964

Malawi 1964

Zimbabwe Moçambique 1975 1980 Madagaskar Botswana 1960 1966

Mauritius 1968

Swaziland 1968 Lesotho Sydafrika 1966 1910

De nuvarande afrikanska staterna och årtalen då de blev självständiga. Etiopien blev aldrig koloniserat.

Kongokrisen I Belgiska Kongo fanns det i slutet av 1950-talet ungefär 100 000 vita bosättare och en omfattande gruvindustri som ägdes av belgiska bolag.

När Kongo blev självständigt 1960 bröt inbördeskrig ut. De belgiska gruvbolagen gav sitt stöd till regeringsmotståndarna. Situationen komplicerades ytterligare av att konflikten i Kongo utvecklades till att bli en del av kalla kriget.

FN gick in med trupper i Kongo. Över 6 000 svenska FN-soldater deltog i det som kom att kallas Kongokrisen. Svensken Dag Hammarskjöld, som då var FN:s generalsekreterare, försökte lösa konflikten, men på väg till ett möte i Kongo dog han i en flygkrasch 1961. Det är fortfarande omdiskuterat huruvida planet blev nedskjutet eller om det var en olycka.

Inbördeskriget avslutades i mitten av 1960-talet och utvecklingen blev stabilare men under diktatoriska former.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Dag Hammarskjöld granskar en svensk FN-trupp vid ett besök i Kongo. En kort tid efter dog Hammarskjöld i en flygkrasch.

409

Apartheidpolitiken ville separera den vita och den svarta befolkningen i Sydafrika.

Bilden visar en svart man lämna och en vit man gå in i en offentlig toalett med särskilda avdelningar för vita och svarta, Johannesburg 1985.

Sydafrika – från apartheid till demokrati

Nelson Mandela under ett besök 1994 i fängelset på Robben Island där han tillbringade 18 av nära 28 år i fångenskap.

410

Sydafrikas väg mot demokrati präglades av motsättningar. Landet hade sedan 1600-talet styrts av boer, alltså ättlingar till nederländare, tyskar och fransmän. När britterna tog över Kapkolonin 1795 tillkom många brittiska bosättare. Dessutom hade många indier och andra asiater flyttat till Sydafrika under 1800-talet för att arbeta på sockerplantagerna.

Sydafrika blev självstyrande 1910, men den politiska och ekonomiska makten behölls av de vita bosättarna. Från 1940-talet och framåt införde den vita eliten i Sydafrika en uttalat rasistisk politik kallad apartheid.

Den isolerade Sydafrika från omvärlden och medförde stort lidande för svarta, asiater och så kallade färgade.

Kampen mot apartheid leddes av motståndsrörelsen ANC (African National Congress) och dess ledare Nelson Mandela, men de vita vägrade släppa makten. Apartheidlagarna gav inte den färgade befolkningen något inflytande. År 1964 dömdes Mandela till livstids fängelse.

ANC fick internationellt stöd, medan Sydafrikas regim och politik i Afrika mötte allt större internationellt motstånd. Landet utsattes för sanktioner. Först 1990 frisläpptes Mandela. Han blev under 1990-talet en symbol för en fredlig demokratisk utveckling i Sydafrika. I landets första fria val 1994 valdes Nelson Mandela till president.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Efter frigörelsen Den ekonomiska utvecklingen har sett väldigt olika ut i de kolonier som blev självständiga efter andra världskriget. Många stater i Asien har snabbt industrialiserats och byggt upp en framgångsrik exportindustri och en växande servicesektor. Indien har blivit en av världens snabbast växande ekonomier där tillväxten främst har kommit från tjänstesektorn och IT-sektorn.

Majoriteten av de tidigare kolonierna är fortfarande fattiga i jämförelse med västvärlden. Större delen av befolkningen arbetar med ett omodernt jordbruk. Den svaga ekonomin leder till låga skatteintäkter och svårigheter att finansiera utbildning och sjukvård för den växande befolkningen. Trots att det inte finns arbete för alla i städerna pågår en snabb urbanisering som leder till arbetslöshet och slumområden i storstäder som Mumbai, Nairobi och Kapstaden.

Vissa anser att delar av Latinamerika, Asien och Afrika i dag är föremål för en form av nykolonialism. Nykolonialism innebär att västvärlden styr den internationella politiken, äger de multinationella företagen och bestämmer spelreglerna på världsmarknaden. På så sätt kan de rika länderna fortsätta att utnyttja de fattiga länderna ekonomiskt trots att det gamla kolonialstyret har avskaffats.

Andra bedömare menar att världens fattiga länder endast kan utvecklas genom fortsatt utbyte med väst och deltagande i en växande världsekonomi. De anser att missförhållandena inte måste ha med arvet efter kolonialismen att göra utan snarare med korruption, etniska motsättningar, kvinnornas ojämställda situation med mera.

En av de största utmaningarna för länderna i Afrika har varit den snabba och stora urbaniseringen. I många storstäder har stora slumområden vuxit upp. Här en bild från området Kibera i Nairobi i Kenya.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

411

Afroamerikaners kamp för mänskliga rättigheter En kluven nation Trots att USA:s grundare skrev historiens första förklaring om de mänskliga rättigheterna var det amerikanska samhället djupt rasistiskt.

Slaveriet avskaffades först 1865 i samband med amerikanska inbördeskriget där sydstaterna, som ville bevara slaveriet, förlorade.

I sydstaterna infördes då lagar som diskriminerade ”färgade” personer. De så kallade Jim Crow-lagarna skapade ett samhälle som liknade apartheidsystemet i Sydafrika under 1900-talet. (Jim Crow var en nedsättande benämning på en svart person.) Enligt Högsta domstolen kunde befolkningsgrupperna

2020 avled den afroamerikanske mannen George Floyd efter att en polis tryckt sitt knä mot hans hals i flera minuter. Händelsen resulterade i våldsamma protester över hela USA. Här protesterar representanter för opinionsrörelsen Black Lives Matter i Los Angeles.

412

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

vara ”åtskilda men jämlika” (separate but equal).

I verkligheten fanns ingen jämlikhet i de segregerade sydstaterna. Afroamerikaner fick inte bo var de ville och inte gå i samma skolor som vita. De fick inte äta på samma restauranger, inte sitta på samma platser i bussen och så vidare. Det fanns också lagar som gjorde att många svarta inte hade rösträtt. Först 1954 slog Högsta domstolen fast att rasdiskriminering inte fick förekomma i offentliga skolor och därmed inte någon annanstans i samhället heller.

Medborgarrättsrörelsen Den 1 december 1955 vägrade den afroamerikanska kvinnan Rosa Parks att lämna sin plats till en vit man på en buss i staden Montgomery i Alabama. Hon greps av polisen och dömdes till böter. Händelsen var en av de första och mest kända inom medborgarrättsrörelsen.

I Montgomery bodde också Martin Luther King, en pastor i baptistkyrkan. Han blev en centralfigur i de svartas kamp för lika rättigheter i USA. 1963 organiserade han en marsch till Washington D.C. och höll då ett berömt tal där han upprepade orden ”I have a dream”. King var noga med att kampen skulle föras utan våld. Men själv blev han mördad i april 1968.

Vid det laget hade lagen Civil Rights Act 1964 förbjudit diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion, etniskt ursprung och kön.

Lagar som skulle se till att alla fick samma möjligheter att delta i val och få en anständig bostad stiftades under åren som följde.

Lagändring gav demokrati Att diskriminering är förbjudet i lagen betyder dock inte att det inte existerar. Det gamla rasistiska systemets lagar och regler påverkar fortfarande dagens samhälle. Ett exempel är att afroamerikaner oftare utsätts för polisvåld, något som uppmärksammats av opinionsrörelsen Black Lives Matter.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Rasåtskillnad förbjöds i skolorna 1954, men många svarta möttes av hat och våld när de kom till vita skolor.

Rosa Parks på en buss i Montgomery, Alabama, i december 1956. Ett år tidigare hade hon vägrat upplåta sin plats för en vit man på en segregerad buss.

Martin Luther King (till höger) leder en demonstrationsmarsch i april 1963.

413

I juli 2011 drabbades Norge av ett terrordåd då Anders Behring Breivik sprängde en bomb i regeringskvarteret i Oslo där åtta personer dödades. Sedan åkte han till ön Utøya där han sköt ihjäl ytterligare 69 personer, de flesta ungdomar som var på sommarläger anordnat av Arbeiderpartiets ungdomsförbund.

Krig i vår tid – terrorism I samband med avkoloniseringen upplevde världen med början på 1960talet en internationell våg av terrorism. Den kunde ha olika bakomliggande orsaker, till exempel: – vara en del av en folklig kamp för rättigheter eller nationell befrielse/ enande och självständighet för en region eller folkgrupp – vara en del av en ideologisk kamp mot politiska och ekonomiska makthavare – vara del i en militär konflikt mellan två stridande parter – ha ambitionen att störta en militärdiktatur eller ockupationsmakt – skapa internationell uppmärksamhet för olika krav – vara en hämnd för krigshandlingar eller orättvisor.

Polisens bilder av Andreas Baader och Ulrike Meinhof, ledare för Röda arméfraktionen, även känd som Baader–Meinhof-gruppen.

De västtyska myndigheterna uppfattade gruppens aktioner som ett allvarligt hot mot samhället.

414

Terrorismens våldsdåd har som syfte att skrämma fienden genom att våldet ofta drabbar oskyldiga civila. Drivkraften är oftast att terroristerna vill uppnå politiska mål.

I Västtyskland och Italien fanns från 1970-talet en vänsterextremistisk terrorism som var riktad mot staten, myndigheter, politiker och organisationer. Anhängarna var ofta unga personer som ville se ett kommunistiskt maktövertagande och som solidariserade sig med gerillarörelser i Latinamerika, Afrika och Asien.

De mest ökända terroristorganisationerna var Röda brigaderna i Italien och Baader–Meinhof i Västtyskland. I Italien kidnappade Röda brigaderna politikern Aldo Moro på öppen gata 1978. Han hittades senare mördad sedan regeringen vägrat ge efter för kidnapparnas krav på att släppa fängslade terrorister i utbyte mot Moros liv.

Terrorismen kunde vara högerextremistisk som i Turkiet och Jugoslavien eller nationalistisk som i Nordirland och Spanien. Några av de mest kända terroristgrupperna var baskiska ETA och irländska IRA. För att skaffa sig pengar och utöva påtryckningar ägnade sig terroristerna åt bankrån, bombdåd, flygplanskapningar och kidnappningar.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Självmordsbombare – terrorismens mest skrämmande vapen Självmordsbombare har blivit vanligare i det moderna kriget. Från 1980talet fram till 2000 genomförde till exempel de så kallade tamilska tigrarna på Sri Lanka över 150 självmordsattentat. Under 2000-talet har våldsinriktade muslimska rörelser trätt fram som de huvudsakliga aktörerna i detta sammanhang. De mest omtalade islamistiska terrororganisationerna är Islamiska staten (IS), Boko Haram, al-Shabab och al-Qaida.

Al-Qaida samordnade terrorattackerna 11 september 2001 mot flera mål i USA och följdes sedan av bland annat attentat i Spanien 2004 och Storbritannien 2005 med många döda och skadade. 2015 och 2016 skakades Frankrike och Belgien av flera blodiga attentat. Oron för nya terrorattacker ledde till skärpta gränskontroller och lagstiftning. I Sverige infördes den så kallade FRA-lagen, som gav myndigheterna rätt att undersöka alla e-brev som sändes in i och ut ur landet.

Under senare år har även nationalistisk högerterrorism drabbat världen. Sommaren 2011 drabbades Norge av ett terrorattentat då en ensam förövare genomförde ett bombattentat i Oslo och ett massmord på Utøya.

Frågan är nu hur världen ska bemöta och motarbeta terrorismen.

I november 2015 genomfördes en rad terrorattentat i Paris, bland annat mot en lokal där en konsert med Eagles of Death Metal pågick. Terroristerna hann skjuta ihjäl 90 personer innan de själva sköts till döds. Här ses medlemmar ur Eagles of Death Metal som hedrar offren för terroristattacken.

Tidigare samma år attackerades redaktionen på satirtidskriften Charlie Hebdo. Attentaten utfördes av personer med band till al-Qaida och Islamiska staten.

Sammanfattning @ Mellan 1947 och 1954 blev de flesta europeiska kolonierna i Asien självständiga, bland dem Indien, där mahatma Gandhi ledde befrielsekampen med icke-våldsmetoder. @ De flesta afrikanska stater blev självständiga från slutet av 1950talet till mitten av 1970-talet. @ Inbördeskriget i den tidigare belgiska kolonin Kongo blev en del av kalla kriget. @ Sydafrika styrdes av en rasistisk regim som bedrev en politik som kallades apartheid fram till 1994, då ANC-ledaren Nelson Mandela blev president.

@ Många tidigare kolonier har upplevt en snabb ekonomisk utveckling men fattigdomen är fortfarande utbredd och långt ifrån alla länder är demokratiska. @ Från 1970-talet var flera vänsterextremistiska terroristgrupper aktiva i Europa, bland annat i Italien och Tyskland. @ I bland annat Baskien (Spanien) och Nordirland använde befrielserörelserna terrordåd för att nå sina mål. @ Under 2000-talet har terrorism främst förknippats med islamistiska organisationer som Islamiska staten, al-Qaida och Boko Haram.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

415

KAPITEL 8

Internationella konflikter från 1945 till i dag En ny värld Instuderingsfrågor

13. Vilket år frigavs Nelson Mandela?

1. Vad utlovades i Atlantdeklarationen?

14. Nämn några orsaker som kan förklara terrorism.

2. Vilket årtionde kom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?

3. Nämn tre orsaker till avkolonialiseringen.

4. I vilken världsdel blev större delen av de brittiska, franska och nederländska kolonierna självständiga mellan 1947 och 1954?

5. För vilket stort asiatiskt land var mahatma Gandhi en ledande person för frihetsprocessen?

6. Vilka två länder var 1955 de enda fria områden i Afrika som inte hade koloniserats?

7. När bröt inbördeskriget ut i Kongo?

8. Vad hette FN:s generalsekreterare från Sverige som försökte lösa konflikten i Kongo men som dog i en flygkrasch?

9. Vad betyder apartheid?

10. Nämn några orsaker som kan bidra till att de tidigare kolonierna har svårt att klara sig efter frigörelsen.

416

15. Från vilket land kom terroristorganisationen Röda brigaderna?

16. Från vilket land kom Baader–Meinhof?

17. Vilket år utfördes attentatet mot World Trade Center i New York?

18. Vilket år drabbades Norge av ett terrorattentat då många ungdomar sköts ihjäl på Utøya?

Aktivitet 1: Kampen för ett fritt land Fördjupning Välj ett land och fördjupa dig i dess kamp för frihet. Läs texten under rubriken till det land som du har valt. Skriv cirka 1 A4-sida. Du kan välja mellan Indien, Kongo och Sydafrika.

Exempel på innehåll: 1. Vilket land du har valt och varför.

2. Vilket land var kolonisatör?

3. Varför koloniserade man landet?

Fanns det till exempel naturtillgångar?

11. Vad heter den politiska motståndsrörelse som leddes av Nelson Mandela?

4. Ledde kampen till krig eller oroligheter?

Vad hände i så fall?

12. Vad heter ön där Nelson Mandela var fängslad under lång tid?

5. Hur gick det sedan efter att landet blivit självständigt? Hur ser det ut i dag?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

artikeln, terrorism utvecklats sedan andra världskriget?

6. Tycker du att frihet är något att kriga för?

Gå ihop i grupper om tre och berätta om ditt land för dina klasskamrater.

Aktivitet 2: Vad är terrorism?

Analysera och diskutera Läs texterna under rubriken Krig i vår tid – terrorism och olika definitioner av terrorism nedan och fundera på hur man kan definiera begreppet terrorism samt vad som skiljer terrorism från annat politiskt våld.

1. I vilken riktning och på vilka sätt har, enligt

2. I artikeln nämns också svårigheterna med att definiera terrorism. Vilka gränsdragningar diskuteras?

3. I artikelns inledning står det ”Vem som är terrorist och vad som är terrorism avgörs åtminstone till viss del av betraktarens egna utgångspunkter.” Försök att komma fram till några exempel på detta.

Jämför dina svar med ett par klasskamraters.

Diskutera svaren tillsammans.

Definitioner av terrorism Terrorism är… ”…våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Definitionsmässigt brukar man skilja mellan statsterrorism, nationell terrorism och internationell terrorism.”

KÄLLA: NATIONALENCYKLOPEDIN

”…handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller en internationell organisation”.

KÄLLA: KOFI ANNAN, 2004, FN:S DÅVARANDE GENERALSEKRETERARE

”…avsiktligt, politiskt motiverat våld riktat mot ickestridande mål, utfört av subnationella grupper eller hemliga agenter, vanligtvis avsett att påverka en publik”.

”…en handling som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation med syftet att: Skrämma en befolkning eller befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att göra något eller att avstå från att göra något eller att destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.”

KÄLLA: LAGEN OM TERRORISTBROTT, SVENSK LAGSTIFTNING

KÄLLA: USA:S UTRIKESDEPARTEMENT

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

417

Bilden: En demonstrant håller upp ett porträtt av Mahsa Amini, den unga kvinna som dog 2022 efter att hon gripits av Irans moralpolis som ansåg att hon inte burit sin slöja på rätt sätt. I Iran måste alla kvinnor ha slöja över håret. I samband med hennes begravning började kvinnor demonstrera mot landets stränga regler och tog av sig sina slöjor eller klippte håret i protest.

Mellanöstern efter andra världskriget Efter andra världskriget fick den nationella frigörelsen i Mellanöstern ny kraft. Västmakterna drog sig tillbaka från regionen men det internationella intresset för Mellanöstern bestod och består fortfarande.

Ord och begrepp Allians är en överenskommelse mellan olika parter som arbetar för samma mål.

Ayatolla är en titel för religiösa och politiska ledare inom riktningen shia och förekommer i framför allt Iran.

Förintelsen är benämningen på nazisternas folkmord på judar och vissa andra grupper 1933–1945.

Gerilla är militära trupper som inte ingår i ett lands armé och som arbetar i små enheter ofta mot en förtryckande regim.

Massförstörelsevapen kallas sådana vapen som verkar över mycket stora områden och som inte heller skiljer på civila och militära mål.

Monarki är ett styrelsesätt där en kung, drottning eller kejsare har den högsta makten.

Shah betyder ’kung’ på persiska.

Talibaner är anhängare till en militär och religiös rörelse i Afghanistan och Pakistan.

Infrastruktur är anläggningar som behövs för att ett modernt samhälle ska fungera, till exempel vägar, järnvägar, elledningar, vattenledningar och avlopp.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut. | Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

419

Interna konflikter och internationellt intresse Omvärldens stora intresse för Mellanöstern har berott på flera saker: – Mellanösterns stora fyndigheter av olja och gas fick en stor roll i världsekonomin.

– Det uppstod en dragkamp mellan USA och Sovjetunionen om inflytandet i regionen som ett led i kalla kriget.

Många människor i Mellanöstern har varit på flykt under lång tid. Här syns kurdiska flyktingar från den syriska staden Kobane i ett flyktingläger vid gränsen mellan Syrien och Turkiet 2014.

Mellanöstern efter andra världskriget 21 september 1941 Mohammad Reza Pahlavi blir shah (kung) av Iran efter att britterna tvingat hans far att abdikera.

1 februari 1958– 5 oktober 1961 Förenade Arabrepubliken, mars 1951 26 juli 1956 14 maj en union mellan Iran förstatligar Nasser 1948 landets meddelar att Egypten och Staten oljetillgångar, som Suezkanalen Syrien med Israel Nasser som dittills ägts av ska utropas. brittiska företag. nationaliseras. president.

1940

1950

15 maj 1948–10 mars 1949 Palestinakriget mellan Israel och de arabiska grannstaterna (israelisk seger).

420

1960

1 september 1969 Överste Muammar al-Khadaffi tar makten i Libyen genom en militärkupp.

6–25 oktober 1973 Oktoberkriget (yom kippur-kriget) – Syrien och Egypten anfaller Israel men besegras.

april 1978– 27 december april 1992 1979 26 mars Inbördeskrig 1979 Sovjetiska i Afghanistan Israel och trupper går in efter att i Afghanistan Egypten kommunister underteck- för att hjälpa tagit makten nar ett kommunisti april 1978. fredsavtal. regimen.

1970

1980

5–10 juni 1967 28 september 1975– 11 februari 1979 23 juli 1952 29 oktober–7 14 juli 1958 Sexdagarskriget 1970 1990 Ayatolla Ruhollah Militärkupp i november 1956 Iraks kung Egypten, som Suezkrisen – Israel, Faysal II mördas mellan arabstaterna Nasser mördas Inbördes- Khomeini tar och Israel, som och efterträds krig i makten i Iran blir en republik Storbritannien och och militären erövrar Västbanken, som egyptisk Libanon. genom en med Gamal Frankrike anfaller Abd al-Karim president av revolution. Landet Abdel Nasser Egypten men drar Qasim bildar en Sinaihalvön och Anwar blir en islamisk som ledare. sig ur landet efter vänsterinriktad Golanhöjderna. as-Sadat. republik (teokrati). protester i FN. regering.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

– Den judiska staten Israel bildades 1948. Därefter har flera krig utkämpats mellan Israel och dess arabiska grannländer.

– De flesta stater var politiskt instabila, vilket ledde till revolutioner och krig i bland annat Libanon, Afghanistan, Irak och Iran.

– I slutet av 1900-talet växte en stark muslimsk rörelse fram som vände sig mot det västerländska inflytandet i regionen.

– Konflikterna i Mellanöstern utkämpades inte bara mellan stater. Även gerillarörelser och terrororganisationer utförde attacker i främst Mellanöstern, men också i Europa och USA. Begreppet Mellanöstern

Turkiet Cypern Libanon Israel

Syrien Kuwait Bahrain Qatar

Jordanien

Libyen

Egypten

Afghanistan

Iran

Irak

Saudiarabien

Förenade Arabemiraten Oman

Jemen

Sudan

Mellanöstern är inte ett tydligt avgränsat geografiskt område.

Begreppet användes ursprungligen av brittiska kolonisatörer i Asien för att beteckna Afghanistan, Pakistan och Indien. Öster om Indien låg ”Fjärran Östern” medan de områden av Asien som låg närmast Europa kallades ”Främre Orienten” eller ”Främre Asien”.

I dag används begreppet Mellanöstern ofta för att beskriva ett område som omfattar Arabiska halvön, Mindre Asien (Turkiet), Nordafrika samt Iran och Afghanistan. Begreppet utgår från de kulturella och historiska särdrag som förenar områdena.

Förenklad karta med nutida gränser i Mellanöstern.

juni 1982–juni 1985 augusti 1994 Israel ockuperar Palestinska 6 oktober 1981 as-Sadat mördas södra Libanon myndigheter och behåller av islamistiska börjar ta sedan en motståndare till kontrollen över freden med Israel ”säkerhetszon” områden på och efterträds av vid gränsen fram Västbanken och till år 2000.

Hosni Mubarak. i Gazaremsan.

1990

mars 2003– december 2011 Irakkriget.

17 december 20 oktober 2010 2011 En arbetslös tunisier tänder Muammar eld på sig själv al-Khadaffi tas tillfånga i protest mot regimen, vilket och mördas av libyska utlöser arabiska våren. rebeller.

2000

22 22 maj 2 augusti 11 september september 1990 1990– 2001 1980– Sydjemen 28 februari al-Qaida 20 augusti och 1991 genomför 1988 Nordjemen Kuwaitkriget. terrorattacker Irak–Iran- förenas i i USA. kriget. staten Jemen.

juli 2013 Den demokratiskt valde egyptiske presidenten Muhammad Mursi avsätts i en militärkupp.

2010

oktober 2001– 14 januari 2011 11 februari mars 2011 2011 Syriska augusti 2021 Tunisiens Hosni inbördesAfghanistan- president sedan 1987 Mubarak kriget kriget.

Zayn al-Abidin tvingas bryter ut.

Ben Ali avgår. avgå som president i Egypten.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

september 2014 Jemenitiska inbördeskriget bryter ut.

15 augusti 2021 Talibanerna erövrar Kabul och tar åter makten i Afghanistan.

2020

juni 2014 Islamiska staten (IS) utropar ett kalifat efter att ha erövrat stora delar av norra Irak.

mars 2019 Islamiska statens sista viktiga fäste i östra Syrien faller.

421

Israel–Palestina-konflikten

Arabiska bybor flyr när judiska väpnade styrkor anfaller byn Colonia i mitten av april 1948.

Storbritannien tog efter första världskriget över styret av Palestina på uppdrag av Nationernas förbund (NF). I området bodde araber och en del judar. När förintelsen blev allmänt känd i slutet av andra världskriget ökade kraven på att skapa en självständig judisk stat. Storbritannien ville till en början inte släppa ifrån sig kontrollen över Palestina. Det ledde till ökade spänningar mellan britter och judar.

I början av 1947 överlämnade dock britterna ärendet till Förenta Nationerna (FN). Samma år antog FN ett förslag om att dela Palestina i en judisk stat (Israel) och en arabisk stat (Palestina) och göra Jerusalem till en internationell zon.

I maj 1948 förklarade sig Israel självständigt. De arabiska grannstaterna blev provocerade av detta och förklarade krig. Israel vann kriget och utökade sina områden i Palestina samtidigt som hundratusentals arabiska palestinier tvingades fly. Den planerade palestinska staten blev aldrig verklighet.

De närmaste 25 åren följde flera krig mellan arabstaterna och Israel.

De arabisk–israeliska krigen resulterade i att Israel erövrade allt större områden i Palestina samtidigt som motsättningarna mellan den palestinska och den judiska befolkningen ökade.

Centrala Jerusalem spärras av med taggtråd i samband med att staten Israel utropas 1948.

De israeliska myndigheterna byggde en mur mot palestinska områden i början av 2000talet för att hejda terrordåd. Den brittiska graffitikonstnären Banksy har målat graffiti med politiska budskap på muren och många husväggar.

422

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

LIBANON

1947 (förslag)

LIBANON

1949

Staten Israel inom 1949 års vapenstilleståndslinjer

Föreslagen judisk stat Föreslagen arabisk stat Jerusalem med förorter

SYRIEN

SYRIEN

Tel Aviv

Tel Aviv

Jerusalem Gaza

Jerusalem Gaza

ISRAEL TRANSJORDANIEN EGYPTEN

JORDANIEN EGYPTEN

Eilat

Eilat

SAUDIARABIEN

LIBANON

1967–1979 Staten Israel Av Israel ockuperade områden

SYRIEN Golanbergen

Tel Aviv

Västbanken

LIBANON

2023 Staten Israel Av Israel ockuperade områden Områden kontrollerade av palestinska myndigheten

Golanbergen Västbanken

Tel Aviv

Jeriko

ISRAEL

ISRAEL

0 198

1975

74 19

EGYPTEN

SYRIEN

Jerusalem Gaza Gazaremsan

Jerusalem Gazaremsan Gaza

reträttlinjer

SAUDIARABIEN

JORDANIEN

JORDANIEN EGYPTEN

Eilat

SAUDIARABIEN

Eilat

SAUDIARABIEN

Israel ockuperade de palestinska områdena Västbanken och Gaza i kriget 1967, men sedan 1994 styr den palestinska myndigheten över stora delar av dessa områden. I kriget 1967 ockuperade Israel även de syriska Golanbergen.

De palestinska motståndsrörelserna Redan under mellankrigstiden hade såväl judar som araber organiserat väpnade motståndsrörelser i Palestina. Dessa bekämpade dels varandra, dels det brittiska styret i området. Efter att staten Israel utropats 1948 riktade de palestinska motståndsrörelserna sitt fokus mot den nya staten, som de ansåg hade berövat dem deras land.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Yasir Arafat var en politiker från Palestina som ledde Palestinas befrielseorganisation PLO från 1969 fram till sin död 2004.

423

Hamas ledare Ahmad Yasin dödades vid en israelisk helikopterattack i mars 2004. Det ledde till stora demonstrationer, som här i Tulkarm på Västbanken.

Släkten Saud har regerat i kungadömet Saudiarabien sedan landet skapades 1932. Saudiarabien styrs enligt islamisk lag. Här ett collage av landets kungar och en kronprins som aldrig blev kung.

Islamism Islamism (kallas även politisk islam) är en bred politisk rörelse som anser att islam ska vara den ideologi som bygger samhället när det gäller såväl religion och kultur som ekonomi, politik och juridik.

Inom den islamistiska rörelsen finns såväl demokratiska grupper som militanta och revolutionära grupper. Vissa stater kan kallas islamistiska eftersom deras samhällsordning bygger på islam.

Det gäller bland annat Iran och Saudiarabien.

424

År 1964 enades de palestinska motståndsrörelserna och bildade PLO under ledning av Yasir Arafat. Målet var att genom väpnad kamp befria hela Palestina.

Under 1990-talet fick palestinierna självstyre i vissa områden i Gazaremsan och på Västbanken (se karta på förra uppslaget). Fredsarbetet har fortsatt, men det har också avbrutits flera gånger på grund av nya strider mellan israeler och palestinier. Det har också varit interna strider mellan de palestinska grupperingarna Fatah (kärnan i PLO) och den militanta islamistiska rörelsen Hamas.

Arabländerna Efter andra världskriget bildades flera självständiga stater där majoriteten av befolkningen var araber. Arabstaterna hade gemensamma politiska intressen. De ville bli fria från västmakternas ekonomiska och politiska inflytande i Mellanöstern. Dessutom accepterade inte araberna Israel, som hade skapats med västmakternas stöd i ett land som sedan länge hade bebotts av arabiska palestinier.

Det arabiska samarbetet tog sig flera andra uttryck. Länderna bildade militära allianser i flera krig mot Israel och samarbetade dessutom ekonomiskt genom organisationer som OPEC, en organisation för oljeproducerande länder. Så småningom uppstod spänningar mellan olika arabstater. Detta berodde bland annat på att vissa länder hamnade på olika sidor under kalla kriget. Egypten, Syrien, Irak och flera andra stater var inriktade på socialism och icke-religiösa reformer. Saudiarabien, Jordanien och gulfstaterna (länderna vid Persiska viken) var däremot traditionella monarkier med islam som grund.

Ungefär sedan sekelskiftet 2000 har de islamistiska rörelserna blivit starkare i hela Mellanöstern, även i länder som Egypten, Syrien och Turkiet, där religionen tidigare inte haft så stort inflytande. Islamisterna är inte någon enhetlig rörelse. Många rörelser inom politisk islam vill ha fredliga reformer medan andra vill omvandla samhället genom jihad – heligt krig.

Saudiarabien har haft anknytningar till islamistiska grupper i Mellanöstern. Även Iran och Syrien har stöttat islamistiska grupper, till exempel Hizbollah.

Afghanistankriget År 1978 tog kommunisterna i Afghanistan makten genom en militärkupp.

Deras hårdföra politik ledde dock till ett folkligt uppror. Den muslimska gerillarörelsen mujahidin inledde strider mot kommunisterna. Sovjetiska trupper gick i december 1979 in i Afghanistan för att stödja den kommunistiska regimen. USA gav samtidigt ekonomiskt och militärt stöd till mujahidin. Konflikten i Afghanistan hade därmed blivit ytterligare en del av kalla kriget.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

USA:s president Barack Obama, tvåa från vänster, och hans medarbetare sitter i ”Situation Room” i Vita huset. De följer attacken mot Usama bin Ladin i maj 2011 på en TV-skärm.

I ett TV-tal efteråt bekräftade Obama att al-Qaidaledaren var död.

11 september-attackerna och kriget mot terrorn Efter ett långt och blodigt krig lämnade de sovjetiska trupperna Afghanistan 1989. Efter några år kollapsade den kommunistiska regimen och inbördeskrig bröt ut. Under andra hälften av 1990-talet togs makten över av islamistiska talibaner, och Afghanistan blev alltmer isolerat från omvärlden.

Under 1990-talet fick terrororganisationen al-Qaida skydd hos talibanerna i Afghanistan. Den 11 september 2001 genomförde al-Qaida stora terrorattentat i USA, de så kallade 11 september-attackerna, då kapade flygplan kraschade in i World Trade Center i New York. USA inledde därefter ”kriget mot terrorn” – ett krig som utspelades främst i Afghanistan och Irak, men som även ledde till insatser i andra länder.

USA ledde en invasion av Afghanistan 2001 som resulterade i att talibanregeringen störtades efter några veckors strider och till att demokratiska reformer inleddes. Efter framgångarna i början för USA-alliansen ökade sedan problemen. Talibanerna omgrupperade sig och fick ökat inflytande.

Dessutom har Afghanistan haft fortsatta problem med inbördeskrig och etnisk och religiös splittring.

Den amerikanska militära insatsen i Afghanistan avslutades 2021 och talibanerna kom åter till makten. De har sedan successivt återinfört flera strikta lagar, inte minst när det gäller kvinnors rättigheter.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Efter 11 september-attackerna 2001 pekades terrororganisationen al-Qaidas ledare Usama bin Ladin ut som huvudmisstänkt för planeringen av dåden. Efter att talibanregimen i Afghanistan vägrat utlämna honom inledde USA och dess allierade en attack mot landet, bland annat i syfte att tillfångata honom.

425

Tusentals iranska kvinnor protesterar mot nya, hårda regler som begränsar deras frihet i mars 1979, någon månad efter att shiamuslimerna tagit makten med ayatolla Khomeini som ledare.

Iran och Irak

Den religiöse och politiske ledaren (ayatollan) Ruhollah Khomeini islamiserade hela det iranska samhället, även krigsmakten. Här bär sörjande soldater Khomeinis porträtt i samband med hans begravning 1989.

426

Iran var runt sekelskiftet 1900 ett splittrat land som hade misskötts av olika korrumperade härskare och utnyttjats av utländska imperialistiska och ekonomiska maktsträvanden (främst ryska och brittiska).

På 1920-talet tog Reza Shah Pahlavi makten i Iran genom en statskupp och blev kejsare (’shah’) av Iran. Han satsade på att göra Iran till ett modernt industriland, och för att lyckas tog regimen till tvång och våld. I hans strävan att modernisera Iran ingick också att motverka religionens betydelse i landet. Bland annat förbjöds kvinnor att bära slöja på offentliga platser.

Shahens regim fick alltmer stöd av USA. Reza Shah tvingades dock avgå efter att Storbritannien och Sovjetunionen 1941 invaderade landet och tog kontrollen över de viktiga oljeresurserna. Reza Shah Pahlavi ersattes på tronen av sin son Mohammad Reza Pahlavi.

Mohammad arbetade med att modernisera landet med stora politiska, sociala och ekonomiska reformer, bland annat kvinnlig rösträtt.

På 1950-talet såg regeringen till att landets oljetillgångar tillföll staten.

Inkomsterna från oljan använde regeringen för investeringar i infrastruktur, skolor, sjukvård och en stark armé som delvis byggdes upp med stöd från USA. NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Shahens Iran var ett strängt kontrollerat samhälle. Ingen opposition tilläts och både vänsterrörelser och islamistiska grupper var emot den västvänliga politiken. 1979 störtades shahen genom en revolution ledd av den shiamuslimske ledaren ayatolla Ruhollah Khomeini. Därefter omvandlades Iran snabbt till ett shiamuslimskt land, där de styrande säger sig vara Guds ställföreträdare på jorden.

Många människor minns Irak–Iran-kriget genom att göra pilgrimsresor, fira årsdagar av viktiga händelser med mera. Här ses pilgrimer 2014 vid Howeyzeh i Iran, nära gränsen till Irak. Där stod flera blodiga slag under det åtta år långa kriget.

Irak–Iran-kriget Efter en militärkupp 1958 avskaffade Irak monarkin och började samarbeta med Sovjetunionen. Saddam Hussein blev president i Irak 1979 och styrde landet enväldigt och med ett omfattande förtryck.

Irak anföll Iran 1980 för att återta vissa områden och för att hindra att den shiamuslimska revolutionen i Iran spreds till Irak. Irak fick stort ekonomiskt stöd av USA, flera länder i Västeuropa, Japan och Saudiarabien, som alla var intresserade av att stoppa den shiamuslimska regimen i Iran.

Irak: inre splittring och krig mot terrorism När Irak 1990 anföll grannlandet Kuwait fick Irak däremot sina gamla vänner emot sig. En FN-ledd allians med USA som dominerande militärmakt besegrade 1991 den irakiska armén, som tvingades lämna Kuwait.

Drygt tio år därefter anklagade USA och andra västmakter Irak för att utveckla massförstörelsevapen och för att ge stöd till terrororganisationer.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Saddam Hussein styrde Irak som diktator 1979–2003 och utsatte människor i landet för hårt förtryck.

427

År 2003 anföll USA och Storbritannien Irak, och Saddam Hussein avsattes och avrättades. Därefter följde politiskt och militärt kaos i Irak med strider mellan etniska och religiösa grupper och upprepade terrordåd.

Under 2014 förvärrades situationen i Irak när terrororganisationen Islamiska staten (IS) utnyttjade regeringens svaga position och erövrade stora delar av norra Irak. Tiotusentals kurder, kristna, yazidier och sunnimuslimer tvingades fly för sina liv.

Demonstranter i Kairo i Egypten firar att president Hosni Mubarak just har avgått (11 februari 2011) efter stora protester och demonstrationer.

Arabiska våren Under våren 2011 inträffade en våg av nationella uppror i Nordafrika och Mellanöstern. Revolterna inleddes i Tunisien och därefter följde oroligheter i Egypten, Jemen, Bahrain, Libyen och Syrien.

Demonstranterna krävde demokratiska rättigheter, bättre ekonomiska möjligheter och fler jobb. Protesterna leddes till stor del av ungdomar som med hjälp av sociala medier organiserade folkmassorna. Demonstranterna fick dessutom anhängare över hela världen.

I Tunisien, Egypten, Jemen och Libyen tvingades presidenterna avgå, och i andra stater ledde protesterna till politiska reformer. I Tunisien hölls de första demokratiska valen 2011. I andra stater, till exempel Algeriet och Syrien, möttes protesterna med våld av regeringen. I många länder har förhoppningarna vänts i besvikelse och reformerna i förtryck.

428

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

Inbördeskriget i Syrien I Syrien utvecklades protesterna till ett utdraget inbördeskrig. Stormakter och grannländer har engagerat sig i kriget. Uppdelningen mellan länderna grundar sig på: – allianser från kalla krigets dagar – Ryssland stödjer Syrien medan USA och Turkiet är mot Syrien – religiösa motiv – Iran stödjer det huvudsakligen shiamuslimska Syrien medan de sunnitiska Saudiarabien och Turkiet är mot Syrien.

Striderna har förts av ett stort antal grupper vilkas målsättningar utgår från skilda etniska, religiösa och politiska ståndpunkter. I det politiska kaos som har uppstått stärkte den islamistiska rörelsen Islamiska staten (IS) under flera år sin ställning i Syrien. Kriget har medfört ofattbart lidande för civilbefolkningen och miljontals människor har tvingats fly.

Inbördeskriget i Syrien har stått mellan regeringen och flera grupper.

Här går en medlem i den så kallade Fria syriska armén i ställning under strider mot syriska regeringsstyrkor på landsbygden söder om Aleppo i november 2015.

Sammanfattning @ Israel förklarade sig självständigt 1948 och därefter har flera krig utkämpats mot de omkringliggande arabiska staterna. @ Någon palestinsk stat har ännu inte blivit verklighet. @ Afghanistan har präglats av krig och våldsinriktad islamism sedan slutet av 1970-talet. @ I Iran störtades shahen 1979 i en revolution och landet är sedan dess en shiamuslimsk stat med en ayatolla som högsta ledare.

@ Under arabiska våren 2011 inträffade flera folkliga uppror men även om flera härskare störtades har inget av länderna blivit stabila demokratier. @ I Syrien ledde upproret till ett långdraget och blodigt inbördeskrig där regionala stormakter som Turkiet, Iran och Saudiarabien samt framför allt Ryssland är involverade.

@ Den irakiske diktatorn Saddam Hussein, som anföll Iran 1980 och Kuwait 1990, avsattes av USA 2003, men landet är fortfarande plågat av våld.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

429

KAPITEL 8

Internationella konflikter från 1945 till i dag Mellanöstern efter andra världskriget Instuderingsfrågor 1. Varför har det internationella intresset för Mellanöstern bestått även efter andra världskriget?

2. Vilket område beskriver begreppet Mellanöstern i dag?

3. Vem hade kontrollen över Palestina före Israels bildande?

4. Vad har organisationen PLO för mål?

5. Varför har fredsarbetet avbrutits flera gånger i Israel–Palestina-konflikten?

6. Vad hade arabstaterna för gemensamma politiska intressen efter andra världskriget?

7. Varför medförde kalla krigets intåg ökade spänningar mellan olika arabstater?

8. Vad menas med jihad?

9. Varför startade Afghanistankriget?

10. Varför inledde USA en attack mot Afghanistan 2001?

11. På vilket sätt arbetade shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, med att modernisera landet?

12. Varför avskaffades monarkin i Irak 1958?

13. Hur kunde Islamiska staten erövra stora delar av norra Irak?

430

14. I vilka länder tvingades presidenterna att avgå under arabiska våren?

15. Varför är USA emot Syrien i inbördeskriget?

Aktivitet 1: Orsakerna till omvärldens intresse för Mellanöstern Analys och samtal Läs texten under rubriken Internationella konflikter och internationellt intresse. Här står det beskrivet kort om sex anledningar till omvärldens stora intresse för Mellanöstern.

1. Gör en egen rangordning där nummer 1 är den anledning som du anser är det viktigaste skälet till omvärldens intresse och nummer 6 är den som du anser är det minst viktiga skälet för omvärldens intresse.

2. Motivera din rangordning.

Jämför din lista med en klasskamrats och samtala om likheter och skillnader.

Aktivitet 2: Historiebruk – Israel–Palestina-frågan Analys och argumentation Både judar och palestinska araber hävdar att de har rätt till landområdena i och kring Israel. Båda sidor använder historien när de argumenterar för sin sak. Du ska nu göra detsamma. Läs först texterna under rubriken Israel–Palestina-konflikten samt faktatexten Vems är landet? till höger.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

1. Skriv tre till fem argument för judarnas rätt till området.

2. Skriv tre till fem argument för att de palestinska araberna har rätt till området.

Argumentera först med en klasskamrat och sedan i större grupper.

Vems är landet?

För judar, muslimer och kristna är området Israel/Palestina ett heligt land. Området är litet, ungefär lika stort som Småland. Här finns två folk judiska israeler och arabiska palestinier, som båda anser sig ha rätt till landet. Efter andra världskriget föreslog FN att området skulle delas i en judisk stat och en arabisk stat. År 1948 utropade judarna staten Israel. Någon palestinsk-arabisk stat utropades inte. Sedan 2007 kontrollerar palestinska myndigheter områdena Västbanken och Gazaremsan.

Historiska skäl Judarna har pekat på att det för flera tusen år sedan fanns judiska stater i detta område. År 63 före Kristus erövrades landet, som kallades Palestina, av romarna. Sedan första århundradet efter Kristus har de flesta judar levt utanför Israel/Palestina och ofta blivit förföljda. Från 1800-talets slut arbetade en del judar (så kallade sionister) för att alla världens judar skulle få återvända till sitt gamla land.

Palestina hade redan på 600-talet efter Kristus erövrats av araberna. De flesta av dem var muslimer även om ganska många araber var kristna. Araberna betonar att landet sedan 600-talet styrts av muslimska härskare. Då fanns det nästan inga judar i Palestina. Araberna anser att landet Palestina borde vara deras.

Religiösa skäl Judarna identifierar sig själva utifrån sin religion.

Gud gav judarnas stamfader Abraham rätt till hela landet Israel. Djupt religiösa judar vill därför ha hela Israel/Palestina som sitt eget land.

Palestinierna härstammar också från Abraham (Ibrahim). Arvet efter Ibrahim gick till hans äldste son, som hette Ismael. Ismael är arabernas stamfar. De tycker därför att de har rätt till landet. Många djupt religiösa palestinier stödjer i dag den islamiska motståndsrörelsen Hamas.

Lösningar på konflikten 1. Ett försök till lösning är att kriga om landet.

Det har israeler och araber gjort till och från sedan 1947. Hittills har israelerna vunnit alla krig. De har också lagt beslag på allt större delar av området.

2. En lösning som många förespråkar är att dela området i två stater, ett Israel och ett Palestina, som håller fred med varandra.

3. Ett alternativ är att bilda en demokratisk stat där judar och palestinier lever tillsammans. Denna lösning har aldrig fått något större genomslag.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 8. INTERNATIONELLA KONFLIKTER FRÅN 1945 TILL I DAG

431

KAPITEL 9

Människan och samhället

Bilden: Ett tjänstesamhälle tog form under 1900-talet.

I dag kan vi använda tjänster även långt bort tack vare globaliseringen. Bilden visar datorsupport i Indien 2006.

Mot ett högteknologiskt samhälle Under 1900-talet och fram till i dag har villkoren för världens människor förändrats på ett genomgripande sätt. En stor befolkningsökning har skett.

Från sekelskiftet 1900 då cirka 1,6 miljarder människor levde på jorden till dagens cirka 8 miljarder som ska dela på jordens resurser.

Ord och begrepp Arbetsrätt är regler som handlar om förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Industrisamhälle är ett samhälle där de flesta människor arbetar på industrier eller med arbeten som är kopplade till industrier.

Korruption är när någon missbrukar sin ställning för egen vinning, till exempel genom att ta emot mutor.

Tjänstesamhälle är ett samhälle där de flesta arbetar med service och tjänster av olika slag, till exempel som lärare, säljare, datorspelsdesigner, massör eller lastbilsförare.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Marshallplanen var en amerikansk plan för att bygga upp Europa efter andra världskriget.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

435

Befolkning, teknik och miljö Hur vi bor, arbetar och äter har också genomgått stora förändringar.

I början av 1900-talet arbetade den största delen av människorna med jordbruk. I mitten av 1900-talet var industrierna de stora arbetsgivarna och i dag dominerar arbeten med inriktning mot tjänster, kommunikation och teknik.

Det moderna samhällets vetenskap har gett oss datorer, smartmobiler, internet, jetmotor, p-piller och mediciner som skapat nya förutsättningar för arbete och liv. Det förra århundradet präglades också av en stor förflyttning av människor från landsbygd till städer.

Men världen har även fått se sig i en situation där miljöförstöring hotar jordens fortlevnad. Krig har drivit miljontals människor på flykt.

Miljarder av människor lever fortfarande i extrem fattigdom där barn och vuxna dör för att det saknas mat, vatten och sjukvård. Klyftan mellan fattiga och rika har i många regioner ökat.

Sådd av sädesslaget durra i Somalia. Durra är ett viktigt sädesslag i torra områden.

Somalia är en del av det så kallade durrabältet, som i början av 2000-talet drabbades av flera år med extrem torka, vilket ledde till allvarliga konflikter om de begränsade resurserna.

436

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Bilindustrin var en viktig del av industrin under rekordåren. Här en bild från Volvos produktionslinje.

Utvecklingen i Sverige Sverige stod utanför andra världskriget, vilket innebar att all industri var oförstörd och att nästan inga av dem som kunde arbeta hade dött eller skadats i kriget. Tillsammans med Sveriges stora tillgångar av naturresurser bidrog det till att landet fick en väldigt bra ekonomisk start efter andra världskriget.

Då utvecklades det som ibland kallas den svenska modellen, det vill säga ett samhälle där staten tar stort ansvar för medborgarnas ekonomiska och sociala välfärd och där arbetsmarknadens parter kommer väl överens.

Från cirka 1950 till mitten av 1970-talet ökade den svenska industrin sin produktion kraftigt. Det var hög sysselsättning och låg arbetslöshet.

På 1970-talet utvecklades Sverige gradvis från industrisamhälle till tjänstesamhälle. Numera arbetar få inom jordbruket och industriarbeten är färre än förr och i stället högt specialiserade. Många arbetar i dag med service och tjänster. Det kan vara arbeten där människor själva utformar sina arbetsuppgifter, såsom projektledare, konsult och säljare. En stor del av jobben innebär personlig service till andra, till exempel frisör, massör och undersköterska. En allt större del av tjänsterna är inriktade mot information och kunskap. Därför talar man ibland om det nutida informationssamhället eller kunskapssamhället.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

437

Internet och datoriseringen har gjort att många arbeten kan utföras i stort sett var som helst. Fler kan därför tidvis arbeta hemifrån. Samtidigt pendlar många långt till arbetsplatsen varje dag. Nuförtiden färdas därför en vanlig svensk lika långt på en dag som människor före industrialiseringen gjorde på ett helt år.

Antal sysselsatta per näringsgren Angivet i procent. jordbruk

Fram till 1900-talets början var de flesta svenskar sysselsatta inom jordbruket. Andelen minskade dock stadigt under hela 1900-talet.

I stället ökade sysselsättningen inom industrin och var som störst i mitten av 1900-talet innan den började minska. Tjänstesektorn ökade däremot under hela 1900talet och är i dag den helt dominerande näringsgrenen i Sverige.

industri

tjänster

1870 71 66 1880 62 1890 55 1900 49 1910 44 1920 39 1930 30 1940 20 1950 51 1960 7 43 1970 4 36,5 1980 2,5 30 1990 2 29,5 1995 1,5

42

38

30 32

28

21

12 15

61 68 69

9

53

20 22 23 24 23 26 29 32 38 42

Många familjer kunde köpa bil och resa på semester när lönerna blev högre och alla hade rätt till semester enligt lag.

Ny syn på arbete och fritid I jordbrukssamhället präglades i stort sett hela dagen och året av arbete kring hemmet och jordbruket. Med industrialiseringen kom nya förutsättningar för arbete. I fabrikerna blev arbete hänvisat till en särskild plats och en särskild tid.

438

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Kolonier var ställen på landet där barn kunde vara utan sina föräldrar på sommaren.

Här en badbrygga full av barn på Eda barnkoloni i Uppland 1959.

Under 1920-talet och 1930-talet infördes kortare arbetstid och dessutom lagstadgad semester. Efter andra världskriget började begreppet fritid bli viktigare. I Sverige fanns en politisk vilja hos Socialdemokraterna, som styrde Sverige, att svensken skulle använda sin nyvunna fritid på ett sunt och uppbyggligt sätt. Svensken skulle vara en god och produktiv arbetare. Rätt utnyttjad skulle även fritiden bidra till detta. Den nyvunna fritiden skulle därför helst innehålla stärkande aktiviteter för kroppen och kulturell verksamhet för själen.

För barn med föräldrar som inte kunde ta med dem på semester och resor erbjöd kommunerna barnkolonier, så kallade kollo. Syftet var att barnen skulle få ett hälsosamt miljöombyte eftersom många bodde trångt och fattigt.

När kvinnor i allt större utsträckning började yrkesarbeta utanför hemmet byggdes barnomsorgen kraftigt ut med början på 1970-talet.

1950 var bara cirka 15 procent av alla gifta kvinnor ute i arbetslivet, men kring 1970 hade den siffran ökat till cirka 45 procent. Så småningom blev det också möjligt att få ersättning från Försäkringskassan för att vara hemma och vårda sjuka barn.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

439

Kvinnor som arbetar med att röja upp bland ruinerna i Berlin 1945. Stora delar av Tyskland låg i ruiner efter andra världskriget, men med stora insatser byggdes samhället snart upp igen.

Industrin utvecklas

Ståltillverkningen blev alltmer effektiv och nytt starkare stål utvecklades. Industriländerna behövde stålet till maskiner.

440

På 1950-talet förbättrades ekonomin i de europeiska länderna i snabb takt.

Företagen kunde anställa och det var gott om arbete. Det blev pengar i hushållskassan, och folk kunde köpa mer varor och flytta till bättre bostäder.

Ett exempel är det ”tyska undret”. På bara tio år reste sig Västtyskland ur ruinerna efter andra världskriget och blev ett av världens starkaste industriländer.

Marshallplanen och bildandet av Kol- och stålgemenskapen 1951 hade betytt mycket. Kol- och stålgemenskapen ledde fram till dagens EU. Industriländernas produktion ökade enormt. Mellan 1948 och 1973 fyrdubblades världens totala produktion. Mest producerade USA, Sovjetunionen, Japan och Västtyskland. USA var bra på den gamla typen av industri som tillverkade till exempel grävmaskiner, bilar och lastbilar men hade också framgångar inom utvecklingen av ny teknik. Sovjetunionen var framgångsrikt inom den tunga industrin.

Inom den tunga industrin var stålet en av de främsta produkterna.

Efter kriget förbättrades stålets kvalitet genom upptäckterna av nya hållNE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

fastare metallblandningar, så kallade legeringar. Inte minst Sverige sålde mängder av specialstål. Stålföretagen kunde framställa stora mängder stål. Efter kriget byggdes det fabriker som var och en under ett år producerade lika mycket stål som en hel nation hade gjort före kriget.

I det nya högteknologiska samhället förbrukar företag och hushåll enorma mängder energi, en förbrukning som skapar försörjnings- och miljöproblem. Tidigare var kol en av de viktigaste energikällorna. Därefter tog oljan över den rollen. Från 1950-talet blev kärnkraften en ny energikälla som skulle rädda försörjningen i västvärlden, men kärnkraften har visat sig både dyr och farlig. Med dagens teknik har de alternativa energikällorna blivit allt viktigare: solkraft, vindkaft och vattenkraft. Även att göra produkter som inte kräver så mycket energi vid tillverkningen eller användningen blir allt vanligare.

I datorns barndom. Den första datorn från 1946 fyllde ett helt rum. Den kallades ENIAC. Den vägde 30 ton och måste byggas om när ett nytt program skulle köras. Den elektroniska informationen gick genom 20 000 elektronrör. Dagens smartmobiler har mycket större kapacitet än den första datorn.

Forskning, datorteknik och kommunikation Forskning efter 1945 ledde människan ut i världsrymden och in i materiens och kroppens innersta mikrouniversum.

Efter andra världskriget utvecklades olika varianter av plast. Många av de vardagsprodukter som tidigare tillverkats av glas, trä och porslin gjordes nu av plast. Plast framställs av ämnen som man utvinner ur olja.

De är inte bra för miljön, men har trots det blivit ett av våra viktigaste material. I dag är plastproduktionen volymmässigt större än metallproNE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Ketchupflaska i färgad plast från 1972.

441

CD är en förkortning för Compact Disc (‘kompaktskiva’). Jättesmå gropar i skivan läses med en ljusstråle från en liten laser. CD:n kan lagra digital information, till exempel musik. CD-skivan blev vanlig på 1980-talet.

Japan var pionjärer när det gäller TV-spel. Här spelkonsolen Nintendo Entertainment System (NES), som lanserades 1983.

duktionen. Plast finns nu överallt i produkter omkring oss: i datorer, TV-apparater, mobiler, mikrovågsugnar och leksaker.

De små mikrochipsen som utvecklades på 1950-talet innebar det stora genombrott som banade väg för utvecklingen av datorer. Från att datorerna varit stora maskiner på flera ton kunde de efter hand bli små enheter som kunde placeras på ett skrivbord och skötas av en person. På 1980-talet var det inte bara företag utan även privatpersoner som hade råd att köpa datorer.

Mikrochips i kombination med rymdforskning gjorde det möjligt att skicka upp satelliter runt jorden som länkade samman världen så att blixtsnabb telekommunikation var möjlig. 1962 sändes för första gången TV direkt över Atlanten via satelliten Telstar. Världshav, öknar och bergskedjor utgjorde inte längre något hinder för kommunikation.

Under 1980-talet började datorn och datortekniken bli allt viktigare inslag i samhället. Men datorerna kunde bara hantera stora mängder information, inte överföra den snabbt till andra. Därför blev internet så revolutionerande.

Den amerikanska militären byggde på 1960-talet ett nätverk för sina datorer som användes i forskning. Sedan följde amerikanska universitet efter och skapade egna nätverk. Utvecklingen tog ytterligare ett stort steg när World Wide Web (www) introducerades i början av 1990-talet.

Laser är ett annat exempel på den mikronivå som tekniker arbetar med. Den första fungerande lasern utvecklades 1960. Lasern var revolutionerande för att den kunde arbeta med en precision av en tusendels millimeter. Lasertekniken har därför blivit till stor hjälp inom såväl industrin som vid kirurgiska operationer. Med lasern kom CD:n, DVD:n och streckkoden.

Den tekniska utvecklingen har inte bara varit positiv. För att producera alla tekniska prylar har naturen påverkats mycket negativt. Jakten på råvaror sker ibland med liten eftertanke på miljöpåverkan. De korta livslängderna på till exempel telefoner, TV-apparater och datorer har gjort att sopbergen växer och naturresurser kastas bort.

Ekonomisk utveckling i världen I stillahavsområdet uppstod några av världens starkaste och snabbast växande ekonomier på 1960-talet. Västvärlden fick nu ekonomisk konkurrens av en rad asiatiska länder.

Japan var det första asiatiska landet att bli en ekonomisk stormakt.

Ett högteknologiskt samhälle växte fram under 1960-talet. Stordrift genomfördes i fabrikerna och varorna blev billiga och konkurrenskraftiga. Hårdsatsning på forskning och utbildning lade grunden till stora framgångar inom de elektroniska branscherna. Japan exporterade till exempel många stereoappareter och TV-apparater till övriga världen. Bilindustrin fick stora framgångar. Honda, Mitsubishi, Toyota och Mazda var några av de märken som började konkurrera med amerikanska och europeiska biltillverkare. Japan blev ett föregångsland för TV-spelsindustrin. Nintendo tillverkade en av de första spelkonsolerna på 1980-talet.

442

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Sydkorea, Taiwan, Hongkong och Singapore hade också ekonomier och industrier som växte stort och snabbt. Utmärkande för dessa så kallade tigerekonomier var deras snabba omvandling till högteknologiska samhällen.

Under senare år har allt fler nationer byggt upp en stark industri: Thailand, Malaysia, Indonesien, Filippinerna och Indien. Kina räknas i dag som världens näst största ekonomi efter USA. Ett exempel på förändring och utveckling är att Thailand, som förr exporterade textilvaror, numera är inriktat på att exportera elektronik. Malaysia har blivit en av världens ledande exportörer av datorchips.

Tonårspojkar tar isär datorservrar och annan elektronik för att utvinna koppar. Foto från slummen i Accra i Ghana 2013.

Ekonomiska problem och fattigdom Flera länder i Asien och Afrika har hamnat i ett ekonomiskt underläge mot de högteknologiska samhällena. Orsakerna till fattigdom och utsatthet är många: – Hög befolkningsökning har gjort att det är svårt att försörja befolkningen. Urbaniseringen har skapat boende-, hälso- och miljöproblem.

– Arvet från kalla kriget och kolonialmakternas förtryck i kombination med nutida politisk oro, inbördeskrig, diktatur, korruption och krig är faktorer som styr dessa länders utveckling.

– Länderna befinner sig i en ond cirkel som gör det svårt att ta sig ur fattigdomen. Det saknas resurser till förbättringar såsom utbildning, läkarvård eller vägnät.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Sydsudan har sedan självständigheten 2011 splittrats av både inre och yttre motsättningar och krig.

En stor del av dispyten med grannlandet Sudan rör makten över oljan i området.

443

– Internationella företag utnyttjar landets naturresurser och arbetskraft. Vinsterna från till exempel tillverkning stannar inte i landet.

– Klimatet och miljöförstöringen har gjort det svårt att bedriva produktion.

– Det saknas en ekonomisk politik som fördelar resurser i landet.

Klyftan mellan fattiga och rika kan vara enorm i utsatta länder.

I Afrika har Coca-Cola flest anställda av alla företag.

– De fattiga länderna har sett sig tvungna att ta utlandslån. Lånen ska betalas tillbaka med ränta, vilket gjort att det blivit allt svårare att betala kommande utgifter. Den kortsiktiga lösningen har varit att ta nya lån, och så har de redan hårt prövade länderna hamnat i en ond lånekarusell som är omöjlig att komma ur.

Frågan är hur dessa länder ska ta sig ur fattigdomen och hur vi i den rika västvärlden kan hjälpa till.

Sammanfattning @ Sedan början av 1900-talet har världen genomgått kraftiga förändringar, inte minst tack vare den tekniska utvecklingen. @ Sverige har gått från att vara ett jordbruksland till att bli först ett industrisamhälle och därefter ett tjänstesamhälle. @ Den moderna livsstilen gör livet behagligare för människorna men utgör en stor belastning på jorden och innebär ofta att naturen förstörs.

444

@ Flera länder i framför allt Asien har byggt upp en högteknologisk industri och på så sätt tagit igen det försprång som Europa tidigare hade. @ Samtidigt som människor världen över har fått det ekonomiskt bättre lever fortfarande många i svår fattigdom och i länder som plågas av våldsamma konflikter.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

KAPITEL 9

Människan och samhället Mot ett högteknologiskt samhälle Instuderingsfrågor 1. Ungefär hur många människor är vi på jorden i dag?

2. Varför hade Sverige så goda förutsättningar efter andra världskriget?

3. Vilket årtionde fick Sverige första lagstiftade semestern?

4. Vad menas med det ”tyska undret”?

5. Vilket årtionde utvecklades mikrochipsen?

6. Vad var Telstar?

7. Vad står förkortningen www för?

Aktivitet 2: Ekonomiska problem och fattigdom Analysera Läs texten under rubriken Ekonomiska problem och fattigdom. Välj ut en av de tre bilderna och studera den noga med hjälp av frågorna nedan: 1. Vad visar bilden?

2. Varför valde du bilden?

3. Vilken känsla förmedlar bilden?

4. På vilket sätt illustrerar bilden rubriken Ekonomiska problem och fattigdom?

5. Vad har vi för ansvar i vår konsumtion?

Aktivitet 1: Sysselsättning i Sverige Fördjupning Läs texterna under rubrikerna Befolkning, teknik och miljö samt Utvecklingen i Sverige.

Svara på frågorna nedan genom att läsa av tabellen Antal sysselsatta per näringsgren.

6. Vad kan vi som bor i höginkomstländer göra för att hjälpa de fattigare länderna i världen?

1. I vilken näringsgren var de flesta svenska sysselsatta fram till 1900-talets början?

2. Vad hände med den näringsgrenen under 1900-talet? Vad berodde förändringen på?

3. Vilken näringsgren var som störst under mitten av 1900-talet?

4. Vilken är den i dag dominerande näringsgrenen? Varför? Vad blev konsekvensen för de andra näringsgrenarna?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

445

Bilden: Bulltofta flygplats i Malmö 1959.

Flygplanet är från Transair, det första charterflygbolaget i Sverige.

Det nya välståndet Under efterkrigsåren fanns inget överflöd i Europa. Folk fick arbeta hårt för brödfödan. Men ekonomierna i västvärlden tog fart och allt fler fick uppleva tryggheten av bra boende och mat. Det fanns till och med pengar över till nöjen och prylar. I västvärlden utvecklades ett konsumtionssamhälle.

Ord och begrepp Kapitalism betyder att fabriker och andra företag ägs av enskilda människor eller företag som i sin tur ägs av enskilda människor (och inte av staten).

Socialism är ett sätt att se på samhället som hävdar att en grupp eller ett kollektiv är bättre på att lösa ekonomiska och sociala problem än den enskilda individen.

Kommunism är en politisk lära med många olika inriktningar där en grundläggande tanke är att allting ska ägas gemensamt i samhället och att det nya samhället skapas genom en revolution.

Syntetfiber är en lång och tunn tråd som framställs på konstgjord väg.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

447

Demonstration av TV på Nordiska Kompaniet (NK) 1954.

Konsumtionssamhället Hushållsmaskiner och TV-apparater Under 1950-talet och 1960-talet blev hushållsapparater vanliga i hemmen. Kylskåp, dammsugare och tvättmaskin hade funnits redan tidigare, men nu fick vanliga familjer med vanliga inkomster råd att skaffa dem. Livet blev lättare för kvinnorna. För än så länge var det självklart att det var kvinnorna som skötte hushållsarbetet. Även TV fanns redan före 1945. Då fanns 7 000 apparater i USA, men det var först efter andra världskriget som genombrottet kom. I Sverige började officiella TV-sändningar först 1956. Då hade många familjer fått det så gott ställt att de hade råd att skaffa sig en TV.

Ett nytt material Plast lanserades på 1950-talet som ett material som var praktiskt inte minst i köket, där man till exempel kunde plastförpacka mat till kylskåp och frys. Här reklam från det i sammanhanget populära amerikanska företaget Tupperware.

448

Något annat som underlättade vardagen för många människor var de nya material som slog igenom efter andra världskriget.

Plast var praktiskt i nästan alla sammanhang, men det var särskilt användbart i köket. I dag är plastbunkar, plastburkar och plastredskap en självklarhet. Även köksmaskinerna har ofta skal av plast, och teflon är en plastvariant.

Ett annat nytt material var syntetfiber. Det var praktiskt eftersom tygen man vävde av det varken skrynklade eller krympte. Nylon var det första stora, populära syntetmaterialet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Bilen Under 1950-talet och 1960-talet köpte allt fler sin första bil. Den underlättade för släkt och vänner att träffas. Det blev lättare att ta sig till arbetet och att semestra. Bilen nådde nästan överallt till skillnad från tågen, och städernas hela utseende planerades och anpassades efter biltrafik.

Bilen blev till symbol för både välmående och frihet.

Charterresor

Strumpbyxor Fram till 1960-talet bar kvinnor strumpor som hölls uppe med strumpeband. Men med elastisk nylon kunde man tillverka strumpbyxor som var lika tunna och eleganta som silkesstrumporna. Strumpbyxorna slog igenom på allvar i slutet på 1960-talet.

Efter andra världskriget kunde man för första gången på länge resa utomlands. Få hade flugit före andra världskriget, men det blev snart annorlunda. Med fler lagstadgade semesterveckor och bättre ekonomi hade man snart både tid och råd att göra det. De första charterresorna från Sverige gick till södra Europa.

Bolaget Svensk Bussresetjänst ordnade den första svenska solresan, ”Vilo- och rekreationsresa till Mallorca” 1955. Under 1970-talet blev charterresor ett vanligt sätt att semestra. I takt med att levnadsstandarden steg blev resmålen allt avlägsnare.

Med allt nytt försvinner en massa gammalt När bilen ersatte hästen som transportmedel nummer ett var det som en hel värld gick upp i rök – stallen längs vägar och vid värdshus, de stolta hästarna, deras gnäggningar och lukt. Hästarna hade varit överallt – i städerna och på landsbygden. I slutet av 1800-talet var många stadsbor lättade över att hästarna försvann till förmån för bilar och lastbilar.

Hästarna hade bullrat och skräpat ner så mycket att alternativen var bättre, menade de. Numera ses få hästar i städerna. I de högteknologiska städerna vistas nu bara sällskapsdjur som hundar och katter.

En del längtade tillbaka till ungdomens alla småbutiker med den familjära atmosfären och alla dofter som satt i väggarna. Gamla möbler och prylar fick ett nytt värde och kunde säljas dyrt i antikaffärer.

Många musiker föredrar gamla instrument och en äldre typ av förstärkare framför nya modeller med ny teknik.

Skådespelerskan och dansaren Shirley MacLaine i strumpbyxor någon gång på 1960-talet.

Fattigskor Allt ändrades inte över en dag.

Under 1960-talet fanns en gammal form av fattigstöd fortfarande kvar – gratis skor. Barn från familjer med dålig ekonomi gick därför omkring i samma sorts skor – skor som ingen annan hade. Skorna visade vilka som hade det dåligt ställt.

Ungdomskulturen De första tonåringarna Efter andra världskriget kom en ny grupp i samhället att spela en allt större roll: ungdomarna. På 1950-talet fick västerlandets tonåringar ta del av samhällets ekonomiska vinster. De blev en köpkraft att räkna med. De blev intressanta för företagen och nu skapades till exempel ett speciellt tonårsmode. Tidigare hade man varit klädd antingen som ett barn eller som en vuxen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

449

På 1950-talet kom rockmusiken, och TV-sändningar hade premiär i Sverige. TV, radio, film, musik och dagspress spred och skapade trender som snabbt förändrades. På 1960-talet slog popmusiken igenom och band som The Beatles dyrkades av miljontals ungdomar.

Ungdomarna blev inte bara en ny konsumtionsgrupp utan även en kraft att räkna med i det politiska livet. Ungdomarna engagerade sig i antikrigsdemonstrationer, miljörörelsen, den sexuella frigörelsen och ställde krav på förändringar av det gamla samhället.

Polisen håller tillbaka unga fans utanför Buckingham Palace i London 1965 när popgruppen The Beatles tilldelas utmärkelser.

Vänstervågen På universitet i USA, Europa och även i Japan och Sydkorea protesterade studenter i slutet av 1960-talet och under 1970-talet. De vände sig mot det kapitalistiska samhället, där de tyckte att allt bara gick ut på att tjäna pengar. De ville ha ett jämlikt samhälle och en jämlik värld. Socialistiska och kommunistiska idéer var populära.

Studenterna solidariserade sig med världens fattiga och fördömde USA:s maktpolitik i Vietnam och Latinamerika. De ockuperade skolbyggnader, deltog i demonstrationståg och slogs mot polisen.

Sammanfattning @ Den ekonomiska utvecklingen efter andra världskriget förändrade livet för människor och ledde till ett konsumtionssamhälle. @ Ungdomskulturen uppstod med eget mode och egen musik, och tonåringar blev att räkna med både som konsumenter och som aktivister i olika samhällsfrågor.

450

@ Från slutet av 1960-talet protesterade många människor, framför allt studenter, mot det kapitalistiska konsumtionssamhället och man talar om en vänstervåg.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

KAPITEL 9

Människan och samhället Det nya välståndet Instuderingsfrågor 1. Hur kom det sig att många familjer skaffade kylskåp, tvättmaskin och dammsugare under 1950-talet och 1960-talet?

2. Vilket nytt material slog igenom efter andra världskriget?

3. Hur påverkade bilen människors vardag?

4. Vad menas med att det växte fram en ungdomskultur?

5. Vad menas med ”vänstervågen”?

Aktivitet 1: Plast i vardagen Reflektera och diskutera Läs texten under rubriken Ett nytt material.

Hur såg vardagen ut innan vi hade plast?

Vad var olika saker gjorda av? Exempelvis: 1. Förpackningarna man köper mat i.

2. Köksredskap.

3. Leksaker.

4. Hårborste, kam och tandborste.

5. Finns det saker vi har i dag som inte hade kunnat utvecklas innan vi hade plastmaterial?

Jämför gärna dina svar med en klasskamrats.

Aktivitet 2: Vilka tre innovationer/ förändringar har påverkat Sverige mest?

Analysera Läs hela avsnittet om Det nya välståndet samt studera alla bilder och fundera över vilka tre innovationer/förändringar som nämns som du anser har påverkat Sverige mest. Skriv en motivering till dina tre förslag.

Jämför dina resultat med en klasskamrats och diskutera likheter och skillnader.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

451

Bilden: I det nya samhället var det inte bara kvinnan som hemmafru som fick stå för disken. Hela familjen kunde hjälpa till att diska.

Familjen förändras Efter 1945 var det många sociala mönster som ändrades. En ny syn på sexualitet växte fram, kvinnorna tog plats i arbetslivet och kvinnorörelser slogs för jämställdhet mellan könen. Efter hand blev det alltmer accepterat att en familj kan se olika ut.

Ord och begrepp Abort innebär att avbryta en graviditet.

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Fetischism är att använda fetischer, det vill säga speciella kläder eller föremål, i sexuellt upphetsande syfte.

Frigjordhet innebär att en person inte bryr sig om att bete sig som man traditionellt gör, framför allt på det sexuella området.

Hemmafru är en gift kvinna som arbetar hemma utan lön och tar hand om hemmet och barnen.

Insemination är en metod för att föra in spermier i slidan eller livmodern för att kvinnan ska bli gravid utan samlag.

Sado-masochism innebär ett förhållande där två eller flera personer vill förnedra och tvinga varandra eller vill bli förnedrade och lyda.

Tabu innebär att det är förbjudet att säga eller göra vissa saker, främst av religiösa, sociala eller magiska skäl.

Transvestism innebär att en person vill klä sig i kläder som anses vara speciella för det motsatta könet.

Homosexualitet betyder att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av samma kön som den själv.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

453

Ulla Jacobsson som bondflickan Kerstin och Folke Sundquist som studenten Göran i den internationellt uppmärksammade nakenbads- och kärleksscenen i filmen Hon dansade en sommar. Scenen medförde att filmen totalförbjöds i vissa länder, till exempel Spanien.

Den sexuella revolutionen I väst präglades tiden efter 1945 av att gränserna flyttades för vad som var godtagbart inom sexualitetens område. Det märktes inom såväl mode och musik som uppförande.

I Arne Mattssons film Hon dansade en sommar från 1951 bröts ett gammalt tabu när filmens kärlekspar kelar i gräset och kvinnans nakna bröst visas i närbild. Scenen blev världsberömd och bidrog till att Sverige sågs som ett särskilt frigjort land. Det talades om den svenska synden, och sexfilmer kallades ett tag ”Swedish movies”.

P-pillret

P-pillret kom på 1960-talet.

454

1960-talets lansering av p-pillret var en stor händelse. Det gav kvinnor ökad kontroll och trygghet.

Tillsammans med kondomen gav p-pillret unga människor friheten att inleda sexuella förhållanden som inte behövde innebära familjebildande.

En ny livsstil föddes där sex före äktenskapet blev allmänt accepterat.

Det ledde i sin förlängning till att kvinnor i många länder fick rätt att göra abort.

Den nya sexualsynen i Sverige innebar att sex och samlevnad skulle ges plats i skolans undervisning. Till sist letade sig också könsorden in i Svenska Akademiens ordbok – något som hade varit otänkbart före 1960-talet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Kvinnorna lämnar hemmet Under 1950-talet och 1960-talet var det fortfarande vanligt i Sverige att gifta kvinnor var hemmafruar, men samhället höll på att förändras.

Både pojkar och flickor gick i skolan längre, och många fortsatte till högre utbildningar. Kvinnor som hade hög utbildning ville använda den på arbetsmarknaden. De ville ha samma möjligheter att göra karriär och delta i samhällslivet som sina manliga studiekamrater.

Nya könsroller 1947 blev Karin Kock Sveriges första kvinnliga statsråd.

1953 blev Allan Härsing Sveriges första manliga sjuksköterska.

1957 antogs de första kvinnliga poliserna i Stockholm.

1960 fick Sverige sina första kvinnliga präster.

1985 blev Karin Söder (Centerpartiet) Sveriges första kvinnliga partiledare.

2021 blev Magdalena Andersson Sveriges första kvinnliga statsminister.

Demonstrationståg för att skapa ett kvinnohus i Stockholm 1978.

Andra vågens kvinnorörelse Kvinnorörelser hade funnits i Sverige sedan 1884, då Fredrika-BremerFörbundet grundades. Under 1960-talet och 1970-talet ökade intresset för kvinnofrågor och många var engagerade i det som brukar kallas andra vågens kvinnorörelse.

Den hade sin grund hos välutbildade kvinnor som ofta varit engagerade i universitetens vänsterrörelser. I centrum för den svenska kvinnorörelsen stod Grupp 8. De drev frågor som arbete åt alla, sex timmars arbetsdag, daghem åt alla barn och fri abort.

Kvinnorörelsen var särskilt mån om daghemmen eftersom det var nödvändigt med barnomsorg för att kvinnor skulle kunna arbeta. Att kvinnor yrkesarbetade och hade en egen inkomst var i sin tur nödvändigt för att de inte skulle vara beroende av sina män.

Alla var dock inte eniga om att kvinnorörelsens mål var det bästa.

I Sverige kritiserades och attackerades den av bland annat hemmafrurörelsen ”Rädda familjen”.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Den framgångsrike tyngdlyftaren Lennart “Hoa Hoa” Dahlgren användes som förebild på 1970-talet för att även papporna skulle ta ut föräldraledighet.

455

HBTQ-personers rättigheter förbättras i lag 1944 avkriminaliseras homosexualitet i Sverige.

1950 bildas RFSL – Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Att homosexualitet inte längre var kriminellt innebar dock inte att det var accepterat.

1979 avskaffar Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsbegrepp.

1987 införs förbud att diskriminera homosexuella.

1999 införs lagen mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.

2003 införs förbud mot hets mot folkgrupp på grund av sexuell läggning. Lagen om rätt till adoptionsprövning för par som ingått partnerskap träder i kraft, liksom likställd sambolag för samkönade och olikkönade par.

2005 börjar lagen om insemination även för kvinnor som är sambo med annan kvinna gälla.

2009 avskaffar Socialstyrelsen transvestism, fetischism och sadomasochism som sjukdomsbegrepp och Sverige inför könsneutrala äktenskap.

Nya familjemönster Fram till 1970-talet var kärnfamiljen normen för det svenska familjelivet.

En ”normal” svensk familj bestod då av ett gift heterosexuellt par med ett eller två barn som båda var födda inom äktenskapet. Sedan dess har mycket hänt, både inom familjelagstiftningen och med svenska levnadsvanor: – I dag är det vanligare att leva tillsammans i en fast relation utan att gifta sig. Det innebär också att fler barn föds i utomäktenskapliga förbindelser.

– Kärnfamiljen har fått konkurrens av många andra familjekonstellationer: det finns fler ensamstående föräldrar och fler stjärnfamiljer där någon av medlemmarna är HBTQ. Men det finns också storfamiljer och kollektiv där fler än två föräldrar samarbetar om barnens uppfostran.

– Det har blivit både vanligare och mer accepterat att leva som singel i ett ensamhushåll.

– Svenska kvinnor studerar i dag under en större del av livet, och många skjuter därför upp sitt barnafödande. Medelåldern för födande kvinnor har därför ökat.

– HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner) har fått ökade rättigheter att gifta sig, bilda familj och skaffa barn.

2013 avskaffas lagen som sagt att personer som vill genomgå könsbekräftande behandling måste sterilisera sig, alternativt vara sterila.

Från och med nu har transpersoner rätt att skaffa biologiska barn.

Sammanfattning @ Under 1900-talet förändrades människors och samhällets syn på familjen och sexualiteten. @ Kondomen och p-pillret gav människor friheten att ha sexuella förhållanden utan att bilda familj. @ Under 1960-talet och 1970-talet bidrog andra vågens kvinnorörelse till ökad jämlikhet mellan könen.

456

@ Barnomsorg och föräldraledighet för män var viktiga förutsättningar för att kvinnor skulle kunna ge sig ut i arbetslivet. @ Synen på hur en familj kan se ut har förändrats och HBTQpersoner har fått utökade rättigheter.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

KAPITEL 9

Människan och samhället Familjen förändras Instuderingsfrågor 1. Hur påverkade p-pillret samhällets syn på relationer?

2. Vilka frågor drev kvinnorörelsen på 1960-talet och 1970-talet?

3. Varför var daghemmen viktiga för kvinnors självständighet?

4. Ge exempel på hur familjemönstren har förändrats sedan 1970-talet.

Aktivitet 1: Ny syn på sex Reflektera och diskutera Läs texten under rubriken Familjen förändras.

Svara sedan på frågorna: 1. Det kan finnas många orsaker till den nya och friare synen på sex. Försök att skapa en lista över de viktigaste orsakerna.

2. Fundera på varför p-pillret gav kvinnor en självständighet som andra preventivmedel inte gjort.

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

Aktivitet 2: Kvinnorna lämnar hemmet Analysera och diskutera Läs texterna under rubriken Kvinnorna lämnar hemmet och svara på frågorna: 1. Varför kallar man det ”andra vågens” kvinnorörelse? Vilken var ”första vågen”?

2. Vilka var Grupp 8?

3. Vilken konsekvens fick daghemmens (förskolornas) utbyggnad?

4. Hur ändrades papparollen under den här tiden?

Jämför och diskutera dina svar med en klasskamrat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

457

Bilden: Medvetenheten om människans påverkan på miljön har ökat rejält de senaste årtiondena. Människan har använt alltmer energi för hushåll och industri, ofta skapad av miljöförstörande energikällor som kol och olja. Men förnybara energikällor som vindkraft och solenergi har blivit allt viktigare och vanligare. Solcellsparker som den här i Danmark gör andra avtryck i miljön.

Människan och miljön I det här avsnittet läser vi om människans förhållande till miljön och hur det har förändrats sedan 1950-talet. Vi tittar också på klimatförändringarna och vad som behöver göras för att dämpa dem.

Ord och begrepp Ekosystem är allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde.

Radioaktivitet är strålning med hög energi som alstras av radioaktiva ämnen.

Erosion kallas den påverkan som yttre krafter utövar på landytan.

Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären.

Kompostering innebär att man lägger matavfall, trädgårdsavfall och liknande i en behållare eller hög, där avfallet kan brytas ner till kompost.

Utsläppsrätt är ett tillstånd att släppa ut en viss mängd växthusgaser under en bestämd tid, främst koldioxid.

Konvention är detsamma som fördrag, det vill säga en skriftlig överenskommelse mellan två eller flera länder som representanter för länderna har undertecknat.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut. | Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

459

Miljömedvetandet vaknar Länge fick människan värme och energi från trä, senare från kol och från och med 1960-talet mestadels från olja, men även kärnkraft.

Olja och kol kan inte återvinnas utan går bokstavligen upp i rök – dessutom rök som bidrar till uppvärmningen av jorden.

Det högindustriella samhället utnyttjar oroväckande mycket energi. För än så länge är det en sanning att ju mer energi som människan använder, desto större skada tar naturen. När vi sitter vid datorn drabbas skogen – även om det är svårt att föreställa sig det.

Kärnvapenprov På 1950-talet talades det inte om miljöförstöring. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen verkade lova en ljus framtid med bättre levnadsvillkor för människorna. Att man kunde skada sin närmiljö visste man, men att människan faktiskt kunde påverka hela planeten verkade osannolikt.

Ett exempel på hur omedveten man var är USA:s kärnvapenprov i Stilla havet. Man hade ännu inte förstått vidden av riskerna med radioaktiv strålning. Många av dem som bodde på öarna i området blev sjuka av den radioaktiva strålningen och många som evakuerades kunde aldrig flytta hem igen permanent.

Efter ett av de största proven 1954 kunde man mäta upp förhöjd radioaktivitet över hela jorden. Det bidrog till en ny insikt om hur mycket människan kunde påverka miljön.

Mellan 1946 och 1958 gjordes en serie kärnvapensprängningar på atollen Bikini i Stilla havet. Den radioaktiva strålningen i området är fortfarande en hälsorisk.

460

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Tyst vår På 1960-talet började fler väckarklockor ringa. En av dem var Rachel Carsons bok Tyst vår. Den varnade för följderna av alla kemiska utsläpp.

Hon samlade ihop fakta från skilda forskare och visade hur alla de kemiska ämnena påverkade naturen tillsammans. Miljögifterna orsakade djupa skador i ekosystemet. Dessa kunskaper lade grunden för ett nytt forskningsområde – ekotoxikologin – studiet av miljögifter som DDT, PCB och kvicksilver.

Samtidigt väcktes också ett engagemang bland många människor.

Miljörörelsen var född.

En svensk miljöskyddslag Redan mot slutet av 1950-talet hade det uppmärksammats att allt fler fåglar dog. Det visade sig bero på kvicksilverutsläpp från industri och jordbruk. Det farliga ämnet bröts inte ner utan stannade kvar i bland annat fiskar. Sjöfåglar som åt dem fick också i sig giftet och på det viset spreds det över stora delar av näringskedjan.

I Sverige arbetade Naturskyddsföreningen aktivt med problemet.

Den startade som en expertorganisation, men har vuxit till en miljöorganisation med mer än 200 000 medlemmar. Naturskyddsföreningen hörde till dem som påverkade den svenska riksdagen att införa en statlig naturvårdsmyndighet – Statens naturvårdsverk – som bildades 1967.

Två år senare kom miljöskyddslagen – Sveriges första egentliga miljölagstiftning.

Fiskgjusen blev nästan utrotad på grund av utsläppen från industrin och jordbruket.

Regleringar och organiserat motstånd På 1970-talet tvingades den hårt kritiserade industrin att minska sina utsläpp. 1972 förbjöds DDT – ett besprutningsmedel – och som första land reglerade Sverige användningen av PCB, som är ett ämne som fortfarande ingår i många byggmaterial och plaster.

1970-talet var också det årtionde då kärnkraftsmotståndet växte fram och blev till en folkrörelse i Sverige och en rad andra länder. Engagemanget överskred politikens partigränser – i Sverige var Vänsterpartiet kommunisterna ense med det borgerliga Centerpartiet om att kärnkraften skulle avvecklas.

Miljöförstörelsen gav uppkomst till organisationer och grupper som inte passade in i gamla politiska mönster. Greenpeace hör till de mest kända.

Folkomröstning om kärnkraften 1980 Riksdagen beslutade att svenska folket skulle få visa hur de såg på kärnkraftens framtid i en folkomröstning 1980. Det fanns tre alternativ att välja på.

Linje 1 ville att de redan byggda kärnkraftverken skulle kunna användas tills de blev föråldrade. En total avveckling fick inte ske förrän det fanns vettiga alternativ, annars skulle industrin och välfärden bli lidande. Bakom linje 1 stod Moderaterna och näringslivet.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

461

Knapp som av bars av personer som var emot kärnkraft.

Linje 2 liknade linje 1 men betonade statens och kommunernas ansvar över alla energianläggningar. Socialdemokraterna, Folkpartiet och LO låg bakom det här förslaget.

Linje 3 sa nej till att bygga fler kärnkraftverk än de sex som var i drift, och inom tio år skulle de sluta användas. Centern och Vänsterpartiet kommunisterna förespråkade den här linjen.

Alternativ 1 fick 18,9 procent av rösterna, linje 2 fick 39,1 procent och linje 3 fick 38,7 procent.

Svenska folket förespråkade alltså linje 2. Riksdagen bestämde senare att kärnkraften skulle vara avvecklad 2010 – det var alltså inte folket som röstade fram detta beslut. Barsebäcksverket lades ner 2005 men det finns fortfarande tre andra kärnkraftverk i drift i Sverige. På senare tid har allt fler förespråkat att nya, mindre kärnkraftverk ska byggas.

Demonstration mot kärnkraften vid Barsebäcks kärnkraftverk inför folkomröstningen 1980. Reaktor 1 stängdes 1999 och reaktor 2 stängdes 2005.

Konsumentansvar och gröna partier På 1980-talet förstod allt fler att även vi själva – den lilla människan – måste ta ansvar för miljön. Det räckte inte att kräva insatser av företagarna och politikerna.

Avgaserna från biltrafiken på många högtrafikerade gator hade exempelvis underkänts av miljöskyddslagen om de kommit från en fabrik.

Vi blev då medvetna om att vi alla måste förändra vår livsstil och köpvanor, kompostera och återvinna. Vi insåg att vi alla är en del av miljöproblemen.

462

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Med det ekologiska tänkandet föddes också nya partier. År 1983 tog De gröna plats i Västtysklands riksdag och 1988 fick Sverige sitt första nya riksdagsparti på sjuttio år – Miljöpartiet.

Gröna vågen På 1970-talet var det många unga människor som lämnade städerna och flyttade ut på landet där de bosatte sig på små gårdar. De hade ofta små barn och var kritiska mot det moderna livets stress, miljöförstöringen och den ökande konsumtionen. Denna utflyttning brukar kallas gröna vågen.

Många ”grönavågare” ville leva ett mer naturligt liv och odla sin egen mat på ett ekologiskt hållbart sätt. Det var vanligt att flera familjer bodde tillsammans i kollektiv.

Att miljömedvetna människor har flyttat ut på landet för att leva nära naturen har förekommit även senare, men inte i samma omfattning som under 1970-talets gröna våg.

Klimathotet Miljöhot på flera fronter Oroande inför framtiden är att människans miljöförstörelse innebär en fortgående utrotning av hela djurarter och naturtyper.

Djurarter utrotas genom överdriven jakt och fiske, men också av insektsgifter och utsläpp. Avverkning av skog orsakar erosion och gör att jorden spolas bort. Sjöar och hav blir övergödda av gödselrester från jordbruket och försurade av utsläpp från industrier. Haven blir alltmer en soptipp av förbrukad plast som skadar både enskilda djur och hela ekosystem.

Varmare klimat På senare år har uppmärksamhet riktats mot utsläppen av växthusgaser.

Dit hör koldioxid, som produceras vid förbränning av fossila bränslen som kol och olja.

Växthusgaser förstärker växthuseffekten och påverkar jordens klimat så att det blir varmare. Detta kan få katastrofala följder i form av torka, extrema oväder, höjda havsnivåer och brist på dricksvatten.

Kuststäder kan hamna under vatten när havsytan stiger och stora delar av jorden kan bli obeboelig på grund av torka och missväxt. Detta skulle leda till stora folkförflyttningar och risk för krig om mark, mat och vatten.

FN har satt som mål att höjningen inte ska bli mer än två grader till år 2100. En sådan höjning kommer att ge svåra följder men troligen vara möjlig att hantera med god vilja och konkreta insatser.

En högre höjning skulle ge konsekvenser vi inte kan beräkna. Uppvärmningen av jorden märks inte från dag till dag men är ett akut hot mot hela mänskligheten.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Förekomsten av extrem nederbörd har enligt FN:s klimatpanel IPCC ökat på många platser i Europa. Här en översvämning i Borgo di Villanova i norra Italien 2023 som orsakades av kraftigt regn i två dagar.

463

solstrålning reflekterad solstrålning reflekterad solstrålning Energin i solstrålningen som når jorden omvandlas till slut till värme. Likt glaset i ett växthus stänger växthusgaserna i jordens atmosfär inne en del av denna värme och värmer upp luften och jordytan. Utan denna naturliga växthuseffekt hade vi inte kunna leva på jorden.

värmestrålning värmestrålning

atmosfär

FN:s klimatarbete FN har arbetat aktivt på att få sina medlemsländer att minska utsläppen av växthusgaser. 1992 skrev nästan 200 länder under en klimatkonvention vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro. Målet med konventionen var att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra att jorden värms upp så mycket att det skadar ekosystemen allvarligt.

Klimatkonventionen bestämmer inte hur mycket länderna ska minska sina utsläpp och heller inte när de ska göra det. Det bestäms i stället i Parisavtalet som började gälla 2016.

Sedan 1995 har årliga klimatmöten hållits, bland annat i Bali, Köpenhamn, Cancún, Doha, Paris, Madrid och Glasgow. Man har arbetat med olika strategier för att få länder att minska sina utsläpp. Bland annat finns det en klimatfond som är till för att betala för klimatsatsningar i utvecklingsländer. Det finns också system för att handla med utsläppsrätter mellan både stater och företag.

Ovilja att ge löften Det har varit svårt att få länder att ge bestämda löften om hur mycket de ska minska sina utsläpp. Ett problem har varit att många utvecklingsländer tycker att det är orättvist att samma krav ska ställas på dem som på industriländerna.

Historiskt sett har utvecklingsländerna inte släppt ut lika mycket växthusgaser, och de menar att de behöver sina industrier för att få samma levnadsstandard som industriländerna.

Men det är inte bara fattiga länder som inte velat lova att minska sina utsläpp. USA, Kanada, Ryssland och Japan har inte heller velat binda sig vid några bestämda mål. Argumentet är ofta att en miljövänlig omställning skulle kosta för mycket.

464

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

De senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att det troligen inte kommer att gå att nå målet med en global temperaturökning på två grader. Trots alla ambitioner ökar utsläppen av växthusgaser fortfarande. Dessutom stannar vissa växthusgaser, framför allt koldioxid, kvar i atmosfären under mycket lång tid när de väl är utsläppta, och de påverkar också värmeinnehållet i haven och marken. Även om produktionen av växthusgaser upphör omedelbart kommer därför temperaturen att fortsätta öka och förbli förhöjd kanske så länge som hundratals år framåt.

I Delhi i Indien är det trångt. I staden bor över 16 miljoner människor.

Världens befolkning År 1960 befolkades världen av 3 miljarder människor, 2023 av cirka 8 miljarder. Historiskt sett är det en enorm ökning. Störst har den varit i Afrika och Asien. Mer än 60 procent av mänskligheten bor i Asien.

Vi kan ta Indien som exempel. Mellan 1945 och 2021 steg befolkningen från 300 miljoner till 1 400 miljoner. 2023 ersatte Indien Kina som världens folkrikaste land. År 1945 kunde en indier räkna med att bli lite över 30 år mot 67 år i dag – mycket tack vare den moderna hälsovården.

Överbefolkning Indien är bara ett exempel. Detta är ett världsproblem. Världens befolkningsökning har gjort att mänskligheten fått allt svårare att försörja sig samtidigt som naturen tar stryk. Oroande är det stora befolkningstryck som världens kustområden utsätts för. Kusterna har genom historien varit världens bästa platser att försörja sig på. Nu hotas dessa produktiva ekosystem av utslitning.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

465

Urbanisering

En favela, kåkstad, i Rio de Janeiro i Brasilien. Husen och skjulen har byggts på de branta sluttningarna nära stadens centrum.

Urbanisering betyder stadstillväxt. Överallt på jorden sker en inflyttning till städerna. Störst av alla städer är Tokyo, men många storstäder finns numera i utvecklingsländerna. Några av de största är Mumbai i Indien, Lagos i Nigeria, São Paulo i Brasilien, Dhaka i Bangladesh, Karachi i Pakistan, Shanghai i Kina, Mexico City i Mexiko och Buenos Aires i Argentina.

En del av dessa städer har dragit till sig en ström fattiga från landsbygden, men arbetstillfällena är få och flertalet tvingas slå sig ner i slumområdena i städernas utkanter.

Här skapas kåkstäder. En enkel bostad bygger man av det man hittar på soptippen – plåt, trasiga brädor, tegel, plast och säckväv.

Enorma kåkstäder har vuxit upp och deras invånare tvingas bli riktiga överlevare. Allt av nytta på städernas soptippar tas till vara. Skräpet blir till varor i den livliga byteshandeln. Hela familjen hjälper till.

Sammanfattning @ På 1950-talet genomförde USA kärnvapenprov i Stilla havet, vilka gjorde människor på närliggande öar sjuka. Detta bidrog till ett ökat medvetande om riskerna med radioaktiv strålning. @ Rachel Carsons bok Tyst vår (1962) varnade för konsekvenserna av kemiska utsläpp i naturen. Boken ses som starten på den moderna miljörörelsen. @ 1969 bildades Statens Naturvårdsverk. 1971 kom Sveriges första miljölagstiftning. 1988 kom Miljöpartiet in i Sveriges riksdag. @ ”Gröna vågen” var en rörelse på 1970-talet när unga människor flyttade från städerna till landsbygden för att leva närmare naturen.

466

@ Ett förändrat, varmare, klimat orsakat av mänskliga aktiviteter är i dag det enskilt största miljöhotet i världen. @ FN har genom en serie av konferenser och avtal försökt få världens länder att komma överens om en strategi för att bromsa klimatförändringarna. @ År 1960 befolkades världen av 3 miljarder människor, i dag av cirka 8 miljarder. Historiskt sett är det en enorm ökning. Störst har den varit i Afrika och Asien. Mer än 60 procent av mänskligheten bor i Asien.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

KAPITEL KAPITEL 9 9

Människan och samhället Människan och miljön Instuderingsfrågor 1. Vad blev den främsta energikällan från och med 1960-talet?

2. Vad var oroande med denna energikälla?

13. Vad har FN gjort för att försöka begränsa utsläppen?

14. Varför har länder varit ovilliga att lova minskningar?

3. När började man på allvar att prata om miljöförstöring?

Aktivitet 1: Miljörörelsen Reflektera och diskutera

4. Hur hade synen på människans förhållande till naturen sett ut innan debatten kom igång?

Läs hela avsnittet om Människan och miljön.

Svara på frågorna nedan.

5. År 1962 kom Rachel Carsons bok Tyst vår ut. Varför blev den så uppmärksammad?

6. Varför var det så farligt med de stora kvicksilverutsläppen?

7. Naturskyddsföreningens arbete bidrog till att den svenska riksdagen införde en statlig naturvårdsmyndighet.

Vad heter denna naturvårdsmyndighet?

8. När infördes den?

9. När lanserades miljöskyddslagen?

10. Vilken miljöfråga skapade en folkrörelse under 1970-talet och början av 1980-talet?

11. På 1980-talet föddes begreppet konsumentansvar. Vad innebär det?

12. Klimathotet orsakas av växthusgaser och är ett av vår tids största hot. Vad är problemet med växthusgaserna?

1. Varför uppstod miljörörelsen?

Vad protesterade de mot?

2. På vilket sätt drabbas vi i dag av de miljökatastrofer som skedde för länge sedan?

3. Hur har synen på miljöproblemen förändrats över tid? Är vi lika intresserade av miljöfrågor i dag som på 1970-talet?

4. Vilket tycker du är det största miljöproblemet i dag? Påverkar problemet våra levnadsvillkor? På vilket/vilka sätt?

5. Vilka konsekvenser får vår användning av fossila bränslen? För naturen? För oss?

Aktivitet 2: Miljövård och samarbete Reflektera Läs texten under rubriken Klimathotet.

1. Varför är samarbete mellan länder en förutsättning för bättre miljövård?

2. Hur ska man lösa de problem med samarbete som finns?

Diskutera dina svar med en klasskamrat.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

467

Bilden: Covid-19-pandemin skakade om en hel värld och orsakade många sjuka och döda. Men vaccin som räddade många liv togs fram på rekordtid. Här testas en kvinna för covid-19 i Malaysia i december 2020.

Framsteg inom medicinen Sedan andra världskriget har det skett en oerhörd utveckling inom hälsovården. Det som räddat flest liv är troligen förebyggande hälsovård, men även en del stora medicinska framsteg har spelat en viktig roll.

Ord och begrepp Antibiotika är läkemedel mot infektioner som orsakas av bakterier.

Polio är en virussjukdom som förr ofta kallades barnförlamning.

Resistens är detsamma som motståndskraft och används bland annat om bakterier som blivit okänsliga för antibiotika.

Transplantation är när man flyttar celler, vävnader eller organ från ett ställe i en kropp till ett annat eller mellan två kroppar.

Vaccin är ett läkemedel som används för att stimulera immunsystemet så att man blir immun mot en sjukdom som en mikroorganism kan orsaka.

Virus är mycket små smittsamma partiklar som på vissa sätt är levande och på andra sätt inte levande.

Vällevnadssjukdomar är sådana sjukdomar som framför allt anses bero på att man inte lever som man borde.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

469

Poliovaccinet Polio kallades förr barnförlamning. Det är en mycket gammal sjukdom som orsakas av ett virus. Man har funnit mumier från 100-talet före Kristus som bar spår av polio. Under 1940-talet och 1950-talet utbröt epidemier i Västeuropa. I Sverige inträffade den senaste stora epidemin 1954.

Ett av de stora medicinska framstegen under 1900-talet var ett vaccin mot polio som den amerikanske forskaren Jonas Salks forskning ledde fram till.

Jonas Salks upptäckter var nödvändiga, men god organisation och ekonomiska satsningar var nästan lika viktiga. Samhället satsade stora resurser på hälsokontroller och vaccinationer, särskilt av barn.

Under 1960-talet satte Världshälsoorganisationen – WHO – upp ett trettiotal viruscentrum som skulle underlätta framställningen av vaccin mot flera farliga virusburna sjukdomar.

En pojke som blivit sjuk i polio lär sig gå med hjälp av kryckor och stöd. Bilden är från 1947.

470

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Penicillinet Även mot bakterier blev människorna bättre skyddade. Redan 1928 upptäckte britten Alexander Fleming penicillinet – den bakteriedödande mirakelmedicinen. Det var dock först efter 1945 som penicillinet började massproduceras.

I över ett halvt sekel har penicillin och andra antibiotika helt förändrat situationen inom vården. Med tillgång till dessa mediciner har människor inte behövt dö av sjukdomar som tuberkulos, lunginflammation och sårinfektioner.

Ett problem är att bakterier visat sig kunna bli resistenta mot antibiotika. Ju mer antibiotika som används, desto fler bakterier får chans att utveckla resistens. Därför är det viktigt att inte behandla med antibiotika i onödan. I värsta fall kan det leda till att antibiotika slutar fungera och att människor i framtiden återigen dör av infektioner som vi i dag kan behandla.

Grönmögel avbildat med mikroskop. Arten på bilden är Penicillium chrysogenum, som normalt växer på bröd. Det är den art som används för att framställa penicillin, det första antibiotikum som upptäcktes.

Den sydafrikanske kirurgen Christiaan Barnard genomförde den första hjärttransplantationen 1967. Patienten levde bara i 18 dagar, men operationen banade väg för dagens transplantationskirurgi. Här ses Barnard under en operation 1977.

Transplantationer Möjligheten att transplantera organ hade länge varit en dröm, men eftersom kroppens immunförsvar stöter bort främmande vävnad hade det varit omöjligt. I mitten på 1900-talet gjordes framsteg inom forskningen om immunförsvaret som gjorde att man kunde förhindra bortstötning.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

471

Världens första njurtransplantation skedde i Chicago 1950. Då var det ett riskfyllt experiment. Likadant var det med den första hjärttransplantationen 1967, men redan under 1980-talet var transplantationer av ett antal olika organ ganska vanliga.

Många har i dag ett stillasittande arbete på kontor och behöver inte alls så mycket energi som tidigare kroppsarbete krävde.

Moderna sjukdomar

På 1960-talet åt vi knappt ett kilo pommes frites per person och år.

I dag är konsumtionen över åtta kilo. Vi äter fortfarande mer kokt potatis än pommes frites. Men konsumtionen har minskat från ungefär 85 kilo per person och år till drygt 45 kilo.

472

Människornas sjukdomsbild har förändrats. Infektioner och virussjukdomar dödar inte lika många som förr. Särskilt i den rika delen av världen är vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer de största hälsoriskerna.

Våra kroppar är utvecklade för att känna ett starkt sug efter socker, fett och salt. I hundratusentals år har det varit viktigt för att överleva.

När vi inte hade jämn tillgång till mat var det bra att stoppa i sig så mycket mat som möjligt när det fanns. Brist på såväl salt som energirik mat var helt normalt.

Nu är det tvärtom – de flesta av oss har tillgång till massor av mat, nästan hela tiden. Det finns något att äta inte bara på restauranger och i mataffärer, utan på bensinmackar, hos bokhandlaren, i apotek, klädaffärer och simhallar. Mat och dryck förpackas på smarta sätt så att vi ständigt kan ha en kaffe i handen eller en snackspåse i väskan eller i bilen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Samtidigt sysslar allt färre människor med hårt kroppsarbete. Många sitter stora delar av arbetsdagen och behöver inte alls så mycket energi som de som levde i bondesamhället eller arbetade i fabrikerna. Resultatet är att allt fler människor drabbas av övervikt och sjukdomar. I dag finns det fler överviktiga än svältande människor i världen.

Aidsskräck Omkring 1980 noterade läkare i USA och Europa en mystisk smittsam sjukdom där patientens immunsystem verkade kollapsa. I början var det nästan bara homosexuella män som drabbades. Sjukdomen fick namnet aids. Aids orsakas av ett virus som heter HIV. På 1980-talet bröt aidsskräck ut i stora delar av världen. Homosexuella var redan en utsatt grupp och drabbades nu av ytterligare diskriminering och fördomar. Myter och vandringssägner kring aids var vanliga.

Så småningom stod det också klart att sjukdomen inte hade just med homosexuella att göra utan var en sexuellt överförd sjukdom som kunde drabba alla. I fattiga länder i bland annat Afrika blev aids ett stort samhällsproblem eftersom väldigt många personer i arbetsför ålder dog.

Det finns fortfarande inget vaccin som skyddar mot HIV och inget läkemedel som botar aids. Men man har lyckats forska fram mediciner som bromsar utvecklingen av sjukdomen. Om man får bromsmedicin tidigt efter att man smittats av HIV så finns det stor chans att man aldrig får aids.

Men bromsmedicinerna är dyra och många HIV-smittade och aidssjuka, särskilt i fattiga länder, har inte råd med dem.

Bild ur SVT:s serie Torka aldrig tårar utan handskar. Författaren Jonas Gardell skrev manuset. Filmen skildrar situationen för homosexuella i Sverige under 1980-talet och aidsepidemin där många homosexuella män avled.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

473

Covid-19

Bild på coronavirus som tagits i ett mikroskop och färglagts efteråt.

Våren 2020 drabbades världen av den värsta pandemin sedan influensan spanska sjukan som spreds över världen 1918–1920. Ett nytt coronavirus orsakade sjukdomen som fick namnet covid-19.

Sjukdomen är farligast för gamla människor men även yngre personer kan behöva sjukhusvård. I Sverige har omkring 19 000 personer med covid-19 avlidit. Hur många som dött i världen är det ingen som vet exakt men det är flera miljoner.

För att minska spridningen av viruset infördes olika regler och rekommendationer om att hålla avstånd, tvätta händerna och arbeta hemifrån om det var möjligt. En period förbjöds allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta personer. De flesta andra länder införde mycket hårdare regler än Sverige.

Flera vaccin mot covid-19 togs fram i rekordfart. Vaccinerna skyddar mot allvarlig sjukdom och död men nya varianter av viruset gör att sjukdomen fortsätter att spridas, även till dem som är vaccinerade eller redan har haft covid-19.

Sammanfattning @ Förebyggande hälsovård, vaccinationer och medicinska innovationer som poliovaccinet, penicillinet och möjligheten att genomföra organtransplantationer har drivit utvecklingen av hälso- och sjukvården.

@ Vällevnadssjukdomar, som hänger ihop med övervikt och orörlig livsstil, och cancer är i dag de största hälsoriskerna.

@ Infektioner och virussjukdomar dödar inte lika många i dag som förr i tiden.

474

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

KAPITEL 9

Människan och samhället Framsteg inom medicinen Instuderingsfrågor 1. Vilket viktigt framsteg inom medicinen kopplas Jonas Salk till?

2. Vilket viktigt framsteg inom medicinen kopplas Alexander Fleming till?

3. Varför är penicillin så viktigt?

4. Vilket stort problem kan orsakas av överdriven behandling med antibiotika?

Aktivitet 2: Framsteg inom medicinen Fördjupning Läs texten under rubriken Framsteg inom medicinen och svara på frågorna: 1. På 1980-talet identifierades aids som en ny sjukdom. Har det dykt upp fler nya sjukdomar sedan andra världskriget?

Förklara i så fall vilka.

5. Vad var det som gjorde att man länge inte kunde transplantera organ?

2. Problemet med resistens mot antibiotika är ett stort hot. Varför har det blivit så?

Varför är det svårt att göra något åt?

6. Vilka typer av sjukdomar är mest dödliga i västvärlden i dag?

3. Vilka konsekvenser/följder har framstegen inom medicin fått?

Aktivitet 1: Moderna sjukdomar Reflektera

Diskutera gärna dina svar med en grupp klasskamrater.

Läs texten under rubriken Moderna sjukdomar och svara på frågorna: 1. Vad är så kallade vällevnadssjukdomar?

Hur påverkar ”välfärdssamhället” vår hälsa?

2. Varför får vi sjukdomar av för mycket mat och stillasittande?

3. Vad kan vi göra för att motverka sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer?

4. Vi vet att det är bra att äta en allsidig kost och att röra på kroppen. Varför gör vi inte alltid det?

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

475

Bilden: Två flickor följer efter roboten AIRSTAR som hjälper passagerare på Incheons internationella flygplats i Sydkorea 2019.

Den andra maskinåldern Vi befinner oss just nu i en tid med många namn: den har kallats för informationssamhället, IT-eran, den digitala revolutionen eller den andra maskinåldern. Det som kännetecknar denna period är övergången från industrisamhällets varuproduktion till en ökad produktion av tjänster, information och kunskap. I centrum för utvecklingen står en maskin som har gjort det möjligt att hantera data i digital form i stället för analog: datorn.

Ord och begrepp Artificiell intelligens eller AI är konstgjord intelligens i form av datorsystem som försöker ”härma” den mänskliga hjärnan.

Integritet är rätten att ha ett eget område som är skyddat mot intrång, till exempel från myndigheter.

Delningsekonomi är en ekonomi där grundidén är att personer ska dela på varor eller tjänster för att spara resurser.

Robot är en maskin som arbetar av sig själv.

Ur kursplanen för Historia 7–9 (Lgr22) Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt. KÄLLA: SKOLVERKET

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

477

Under 1900-talet kom tvättmaskinerna, och de gamla och tunga tvättmetoderna byttes ut mot maskintvätt. Tvättmaskinen på bilden är från 1940-talet.

Från industrisamhälle till tjänstesamhälle Den första maskinåldern Den industriella revolution som inleddes i Storbritannien under slutet av 1700-talet och sedan spred sig över världen kallas ibland maskinåldern.

Genom industrialiseringen kom en mängd nya uppfinningar som gjorde att människornas muskelkraft kunde ersättas med ångmaskiner, elektricitet och bensindrivna motorer.

Maskiner kunde delvis ta över det tunga arbetet i fabrikerna och bidrog snart också till hushållsarbetet. Tvättmaskinen, diskmaskinen och dammsugaren sparade mycket tid och energi, som kunde användas för roligare sysslor.

478

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Den andra maskinåldern Tiden från 1990-talet och framåt kallas ibland den andra maskinåldern.

Tack vare en explosiv IT-utveckling och allt snabbare informationshantering har maskinerna gjort sitt intåg på helt nya områden. Maskinerna ersätter numera inte bara mänsklig muskelkraft utan de har i allt högre grad också börjat tänka åt oss.

Datorer kan i dag skriva journalistiska texter, ge sjukvårdsrådgivning och till och med köra bil. Automatisering och robotisering tar över allt fler arbetstillfällen som tidigare har utförts av människor. Konsekvenserna av denna andra maskinålder är svåra att överblicka eftersom vi just nu är i början av en ny historisk fas. Några möjliga följder av den pågående andra maskinåldern kan du läsa om här nedan.

En förändrad arbetsmarknad Det väntas stora förändringar på arbetsmarknaden när maskinerna tar över allt fler arbetsuppgifter som tidigare har utförts av människor. Så mycket som 50 procent av de nuvarande arbetstillfällena kan ersättas av maskiner inom loppet av 20 år. Det gäller framför allt enklare serviceyrken och tjänstemannayrken. Det kommer också att ställas ännu högre krav på IT-kunskaper hos den framtida arbetskraften.

Många saker som människor gjorde tidigare har automatiserats. Exempelvis kan en robot rensa ogräs och bespruta jordgubbsplantor.

Ökad global konkurrens Det kan bli möjligt att producera varor och tjänster på fler platser i världen när kostnaderna för arbetskraft minskar. Med hjälp av goda idéer, en uppkopplad dator och rätt kompetens kan vem som helst starta ett företag nästan var som helst i världen och genast nå ut på en global marknad.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

479

Edward Snowden är en amerikansk datatekniker som arbetade för den amerikanska underrättelsetjänsten NSA. 2013 avslöjade han att NSA övervakat data- och teletrafik runt om i världen, både privatpersoners och högt uppsatta politikers. Avslöjandet skapade starka reaktioner från många håll. Här en demonstration mot NSA:s övervakning i Washingon D.C. 2013.

Ökade lagringskostnader och integritetsproblem Kostnaderna för informationshantering och datalagring kommer att bli allt högre. Redan nu går över 10 procent av vår energiförbrukning åt till att lagra och hantera data, och datavolymerna bara växer. Det innebär att IT indirekt bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar.

Många oroar sig också över vad som ska hända med våra privatliv och vår personliga integritet när mer och mer data samlas in om alla medborgare.

Delningsekonomin Det finns redan många tjänster som direkt knyter samman privatpersoner som vill byta eller köpa varor och tjänster av varandra. Vi kan hyra varandras bostäder, åka med ”privattaxi” som beställs på nätet och starta företag på tjänster som Blocket och Tradera.

Denna delningsekonomi och direkthandel, som ibland kallas peerto-peer, har blivit en betydelsefull inkomstkälla för många personer och innebär samtidigt en ny form av konkurrens för traditionella företag.

Sociala medier Sociala medier som Facebook, Twitter, Snapchat, TikTok och Instagram har förändrat våra medievanor och vårt sätt att umgås med varandra.

Det har blivit lätt att utbyta idéer och tankar med människor från alla delar av världen.

480

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

Det har blivit enkelt att få information om vad som helst, när som helst. Samtidigt har det blivit lätt att välja bort information vi inte vill ha. Dessutom anpassar de flesta sociala medier vad vi ser efter vad vi brukar vara intresserade av. Det innebär att den bild vi får genom sociala medier inte är fullständig. Detta är ett problem i demokratiska samhällen eftersom demokrati bygger på att vi har tillräcklig information att veta vad vi vill.

första

industriella revolutionen

andra

industriella revolutionen

tredje

industriella revolutionen

fjärde

industriella revolutionen

Under fjärde industriella revolutionen, som pågår just nu, står sakernas internet i centrum, alltså smarta, uppkopplade vardagsföremål och hela industrier. Fysiska, digitala och biologiska företeelser smälter ihop.

Första, andra, tredje och fjärde industriella revolutionen Ibland talar man i stället om att vi har haft fyra industriella revolutioner.

Den första präglades av ånga, kol och järn. Den andra, som uppstod under andra delen av 1800-talet, av el, stål och kemi.

Den tredje industriella revolutionen ägde rum under senare delen av 1900-talet. Den innebar att produktion och produkter digitaliserades och att IT stod i fokus. En viktig förutsättning var utvecklingen inom elektronik.

Den fjärde industriella revolutionen pågår just nu och innebär att digitala, fysiska och biologiska företeelser smälter samman, till exempel chips som är inopererade i människors kroppar. Typiskt för denna revolution är också sakernas internet, det vill säga att föremål och hela industrier är ”smarta” och uppkopplade mot varandra.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

481

Artificiell intelligens

Bild på Napoléon Bonaparte skapad med AI. Artificiell intelligens gör det möjligt att skapa helt nya bilder och placera in till exempel historiska personer i moderna omgivningar. Källkritik och frågan om vad som är sant eller falskt är mer relevant än någonsin.

Artificiell intelligens (AI) är konstgjord intelligens i form av datorsystem som försöker ”härma” den mänskliga hjärnan.

Den artificiella intelligensen efterliknar hjärnans förmåga att skaffa information, se samband, dra slutsatser, lösa problem, planera och lära sig av sina erfarenheter. Men ännu kan artificiell intelligens inte som människor utnyttja sin kunskap inom ett område och använda det inom ett annat område.

Många är entusiastiska över allt som AI kan användas till. Andra ser risker med denna teknologi. Ett exempel är att vissa människor kan bli av med jobbet eftersom ett AI-program kan sköta deras arbetsuppgifter och dessutom utföra dem snabbare. Det kan till exempel handla om datorprogrammering eller att skapa bilder.

Redan nu använder många företag en chatbot för att svara på kundernas frågor. Eftersom en chatbot är bra på att skapa texter om man ger den rätt instruktioner är många lärare oroliga för att eleverna ska använda AI för sina inlämningsuppgifter i stället för att skriva dem själva.

Under hösten 2022 släppte företaget Open AI chatroboten Chat GPT så att vem som helst fritt kunde testa tjänsten. Flera andra aktörer på denna nya marknad gjorde samma sak, det vill säga gjorde sina tjänster tillgängliga för allmänheten. Ett halvår senare gick 350 specialister inom AI-teknik ut och varnade för att AI kan vara farligt, och att det till och med i framtiden kan bli så att AI kan utplåna mänskligheten. Den nya tekniken är här för att stanna, och den är redan häftigt debatterad.

Sammanfattning @ ”Den andra maskinåldern” kännetecknas av ökad produktion av tjänster, information och kunskap. @ Den digitala utvecklingen gör att maskiner kan utföra saker som tidigare endast människor kunde göra. @ Några negativa följder av digitaliseringen är ökade kostnader för datalagring samt problem att säkerställa medborgares personliga integritet.

482

@ Större användning av informationstjänster har gjort det möjligt för människor att i högre utsträckning dela varor och tjänster med varandra. Detta brukar kallas för delningsekonomi. @ Sociala medier förändrar våra medievanor och gör det lättare att umgås. De försvårar dock möjligheten för alla att få en fullständig bild av verkligheten eftersom dess flöden styrs av användarnas intressen.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

KAPITEL 9

Människan och samhället Den andra maskinåldern Instuderingsfrågor 1. Första maskinåldern. När var den och vad innebar den?

2. Vilka konsekvenser (följder) fick den första maskinåldern?

3. Andra maskinåldern. När började den och vad innebär den?

4. Vilka konsekvenser fick den andra maskinåldern? Utgå från underrubrikerna i texten.

5. En annan syn är fyra industriella revolutioner. Vilka är dessa?

6. Vad är det som den artificiella intelligensen kan som är så annorlunda mot tidigare? Ge tre till fem exempel på vad AI kan göra.

3. Argumentera för att det är dåligt och farligt att vi använder AI i skolan.

Jämför dina svar med en klasskamrats och diskutera gärna detta i helklass.

Aktivitet 2: Sociala medier Analysera och diskutera ​​ Läs texten under rubriken Sociala medier och svara på frågorna nedan.

1. Skriv tre till fem argument varför sociala medier är bra.

2. Skriv tre till fem argument varför sociala medier är dåliga.

3. Använder du sociala medier?

Hur och varför?

7. Ge ett exempel på vad AI inte kan göra ännu.

4. Tror du att synen på sociala medier har förändrats de senaste två åren?

På vilket sätt?

Aktivitet 1: AI i skolan Analysera och diskutera

5. Intervjua dina föräldrar. Vad tycker de om sociala medier? Vilka fördelar och nackdelar ser de?

Läs texten under rubriken Artificiell intelligens och svara sedan på frågorna: 1. Ge exempel på vilka sätt som du tror att man kan använda AI inom skolan?

2. Argumentera för att det är bra och utvecklande att vi använder AI i skolan.

NE HISTORIA 7– 9 –––– 9. MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET

6. Tänker du och dina föräldrar lika kring sociala medier eller skiljer sig era åsikter åt?

Diskutera gärna dina svar med en grupp klasskamrater.

483

Register 11 september-attackerna 404–405, 415, 425 A abolitionism 156 Abu Simbel 37 Adams, John 178 adel 120, 133, 226, 242 Adolf Fredrik 228–229, 232, 236 Afghanistankriget 386, 424 Afrika 216, 218, 409 afroamerikan 412–413 Afrodite 78–79 AGA 254 agent orange 385 AI 482 aids 473 Akropolis 75, 77 aktiebolagslagen 247 akvedukt 99, 103 el-Alamein 349, 351 Alexander den store 40, 54, 84 alfabet 72, 85 Alfa Laval 253 allierade 345–346 Allmänna valmansförbundet 272, 293 allmän sjukförsäkring 291 amerikanska inbördeskriget 175, 179 amerikanska revolutionen 176 Amini, Mahsa 419 ANC 410 Anckarström, Jacob Johan 238 Ander, Alfred 274 Andersson, Magdalena 311, 455 andra maskinåldern 479 andra världskriget 32, 278–280, 282–283, 290–291, 345, 352, 354, 356, 366 antiken 69, 73, 110 Antonius 53 Anubis 53 apartheid 410 Apollo 100 Apollon 78–79 arabiska våren 428 Arafat, Yasir 423–424 arbetare 242, 262, 270 arbetarrörelsen 269 arbetslöshet 305, 307 arbetslöshetsförsäkring 288 arbetsmarknad 289 arbetstid 291 Ares 78 arier 364

484

Aristofanes 85 Aristoteles 87, 111 arkeolog 11 arkeologi 9, 15 Arras 323 Artemis 78–79 artificiell intelligens 482 Asien 216–217 Assyrien 40 Athen 76–77, 79–81, 83 Athena 77–79 Atlantdeklarationen 406 Atlantpakten 376 atombomb 352, 389 Augustus 97–99 Auschwitz 23–24, 353, 366 avkolonialisering 406 avlat 129 axelmakterna 345–346, 351 ayatolla 419 azteker 60, 63–64, 146 B B-52 373 Baader, Andreas 414 Babylon 39 Babylonien 39–40 backstugusittare 255 Balboa, Vasco Núñez de 144 balsamering 54 Banksy 422 Barbarossa 349 barnarbete 251 Barnard, Christiaan 471 barnbidrag 290–291 barnkoloni 439 Bastiljen 188 The Beatles 450 Behring Breivik, Anders 414 Belgiska Kongo 219–220, 409 Bell, Alexander Graham 201, 208 Bellman, Carl Michael 232 bensinmotor 200 beredskapstid 277 Bergegren, Hinke 265 Berlinmuren 21, 378, 391, 393 Bernadotte, Jean Baptiste 243–244 beroende 18 Bildt, Carl 310 Bismarck, Otto von 214 Black Lives Matter 412–413 blandekonomi 292 blitzen 349, 355 Boko Haram 415

boktryckarkonst 47, 134 Bolívar, Simón 180 bollhuseden 187 bolsjevism 317, 331 Bonampak 62 Bonaparte, Napoléon 189, 191–192, 482 bonde 123, 226 Bondeförbundet 272, 293 bondeuppror 124 Booth, John Wilkes 180 borgare 122, 133, 226, 242, 262–263, 270 Boston Tea Party 176–177 Botticelli, Sandro 110 Branting, Hjalmar 271–272, 288 Braun, Eva 352 Bremer, Fredrika 270 Brezjnev, Leonid 21 Brittiska imperiet 407–408 broderskap 187 Buchenwald 365–366 buddhism 46 börskrasch 339 C Caesar, Julius 53, 96–97, 101 Calvin, Jean 136 Carlsson, Ingvar 299, 310 Carl XVI Gustaf 243 Carson, Rachel 461 Cartwright, Edmund 200 Castro, Fidel 382–383 Ceaușescu, Nicolae 393 Centerpartiet 272, 293–294, 298, 310, 461–462 centralmakterna 321 Chamberlain, Neville 342 Charlie Hebdo 415 charter 447, 449 chatbot 482 du Châtelet, Émilie 168 Chat GPT 482 Chichén Itzá 60–63 Chrusjtjov, Nikita 377, 383 Churchill, Winston 348, 374–375 Cicero 101 Civil Rights Act 413 Code Civil 191 Colosseum 91, 103 Columbus, Christofer 141–145 Cook, James 144 Copernicus, Nicolaus 169 coronavirus 474

NE HISTORIA 7– 9 –––– REGISTER

Cortés, Hernán 64–65 covid-19-pandemin 306, 469, 474 D Dachau 365 Daguerre, Louis Jacques Mandé 201 Dahlgren, Lennart ”Hoa Hoa” 455 Daladier, Édouard 342 Dalén, Gustaf 254 Dalström, Kata 271 daoism 46 davidsstjärna 364 Dayton 397 D-dagen 29, 351 DDT 461 Declaration of Independence, se självständighetsförklaringen De gröna 463 Demeter 78–79 demokrati 80–81, 85, 268, 272 Deng Xiaoping 401 den svenska modellen 290, 437 de röda 331 Det kommunistiska manifestet 271 de vita 331 Dias, Bartolomeu 142 Diderot, Denis 171 digerdöden 147 diktator 94 Dionysos 79 Donetsk 394–395 Douglass, Frederick 156 Dresden 355 dräng 255–256 Dunkerque 348 dynamit 254 dödsstraff 274 E East India Company 160, 219 Edison, Thomas Alva 200–201 EG 308 Egypten 37, 51 Ekeblad, Eva 233 elektricitet 200 Elisabet I 109 Elizabeth II 406 Encyklopedin 171 Engels, Friedrich 193, 271 ENIAC 441 ententen 318, 321–322, 324 envälde 126 Epidauros 85 Eratosthenes 86 Ericsson, John 200, 254 Ericsson, Lars Magnus 253 Erlander, Tage 292 ETA 414

NE HISTORIA 7– 9 –––– REGISTER

etrusker 92 EU 308–310 Eufrat 38 Euripides 85 eurokrisen 306 Europaparlamentet 309 Europeiska gemenskaperna 308 Europeiska kommissionen 309 F Facebook 480 fackförening 267, 269, 271, 289, 295 farao 52–53 fascism 340, 346 Fatah 424 femårsplan 332 Fenicien 71–72 Ferdinand II 143 (von) Fersen, Axel 188, 232 finanskris 305–306 finska inbördeskriget 331 Fleming, Alexander 471 flodkultur 38 Floyd, George 412 flygplan 200, 209 FN 325, 422 FNL 295, 385 Folkets Hus 269 folkhemmet 277, 288, 291, 294, 300 folkmord 363 folkomröstning 308, 461–462 Folkpartiet 272, 293–294, 298, 310, 462 folkrörelser 267–268 folkskola 241, 246, 247 folktribun 95 Ford, Henry 200, 205 FRA-lagen 415 Franklin, Benjamin 178 franska revolutionen 185–186, 190–191 Franz Ferdinand 318, 320–321 freden 1743 228 freden i Nystad 228 Fredmans epistlar 232 Fredrika-Bremer-Förbundet 270 Fredrik Adolf 242 Fredrik I 227, 229 frihetstiden 227, 230 Führer 340 Fälldin, Thorbjörn 298 Förenta Nationerna, se FN förintelseläger 366–367 förintelsen 295, 353, 363–364, 422 första maskinåldern 478 första världskriget 317, 319, 326–327 G Galilei, Galileo 169

da Gama, Vasco 141, 143–144, 159 Gandhi, Mohandas Karamchand 408 Garbo, Greta 210 Garibaldi, Giuseppe 214 Gazaremsan 423–424, 431 Gilgamesheposet 40 giljotin 189 Giza 51 gladiatorspel 98 glasnost 392 globalisering 305–306 Golanhöjderna 423 Gorbatjov, Michail 392 Gouges, Olympe de 190 Greenpeace 461 grundskola 291 Grupp 8 455 gruvindustri 297 gruvstrejk 295 gröna vågen 463 Gula floden 44 Gulag 333 Gustaf V 24 Gustav II Adolf 237 Gustav III 230, 232–233, 235, 236–238, 242 Gustav IV Adolf 238, 242 Gustav Vasa 125, 136–137 Gutenberg, Johann 134 H Hades 78–79 Haiti 181 Hamas 424 Hammarskjöld, Dag 409 Hammurabi 40 Hannibal 93 Hansan 125 Hansson, Per Albin 279, 288, 292, 300 hattpartiet 229–230, 236 HBTQ 456 Hefaistos 78–79 heloter 82 Hennes & Mauritz 305 Hera 78–79 Hermes 79 Hesselgren, Kerstin 274 Hestia 78 He, Zheng 144 hieroglyfer 11, 54 Himmelska fridens torg 400–401 Hiroshima 352 historia 9, 29–30 historiebruk 21, 29, 31, 33, 57, 73, 89, 149, 183, 195, 221, 326, 343, 360–361, 402, 430 historieforskning 30 historiesyn 12

485

historiker 11–12, 17, 30 Hitler, Adolf 322, 339–342, 345–349, 352, 364, 395 HIV 473 Hizbollah 424 hjärttransplantation 472 Homeros 76, 85 Honecker, Erich 21, 393 Hooke, Robert 167 Horatius 101 Horn, Arvid 228 Huang He 38, 44 husförhör 15, 121 husförhörslängd 16–17 Hussein, Saddam 23, 427–428 hyperinflation 338 Härsing, Allan 455 Hô Chi Minh 384 högern 293 Högerpartiet 272 högertrafik 287 I Ibn, Muhammad Battuta 144 icke-angreppspakt 346 idrott 264 Ieper 323 Iliaden 76, 85 imperialism 213, 217, 319 inbördeskriget i Syrien 429 Indien 219, 408, 411, 435, 465 indoeuropéer 70 Indokinakriget 384 Indus 38–39 induskulturen 39 industrialisering 252, 257–258, 264, 270 industriella revolutionen 197–198, 481 industrisamhälle 263, 478 inflation 306–307, 338 informationssamhälle 437 inka 145–146 Instagram 480 Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag 397 invandring 311 IOGT 268 IRA 414 Irak 427–428 Irak–Iran-kriget 427 Iran 426 Ironbridge 207 IS 415, 428 Isabella I 143 Ishtarporten 39 Isis 53, 100 Islamiska staten 415, 428

486

Israel–Palestina-konflikten 422 IT-bubbla 306 J jacquerie 124 Jalta 374 Janus 100 Jaruzelski, Wojciech 393 Jeanne d’Arc 132 Jefferson, Thomas 178 Jennings, John 226 Jim Crow-lagarna 412 Johansson, Carl Edvard 254 Johansson, Johan Petter 254 jordbruk 252, 255, 257 judar 363–364, 366–367, 422, 431 jugoslaviska krigen 312 julirevolutionen 191–192 Juno 100 Jupiter 100 Justitia 103 jämlikhet 187 järn 252, 280, 285 järnridån 375, 380 järnväg 199, 207 K kalla kriget 295, 373, 379, 381, 387, 389 Kamenev, Lev 335 kapprustning 379, 382 Karadžić, Radovan 397 Karl V 113 Karl X 191 Karl XI 12 Karl XII 26–27, 226–227, 237, 395 Karl XIII 232, 242–243 Karl XIV Johan 243–244, 246 Karnak 53 Karthago 71, 93 katakomb 100 KD 294 KDS 294 Kennedy, John F. 383 KGB 377 Khomeini, Ruhollah 426–427 kilskrift 39 Kim Jong Un 18 Kina 43, 160–161, 398–399, 465 kinesiska muren 43 King, Martin Luther 413 Kipling, Rudyard 219 Kleopatra 53 klimatkonventionen 464 klubbekriget 124 Knossos 70–71 Kock, Karin 455

Kol- och stålgemenskapen 440 kolonialism 213–214 kolonialmakt 406–407 kommunism 331–332, 340, 382, 400 koncentrationsläger 367 Konfucius 46 Kongokrisen 409 konservatism 270, 272 Konstantinopel 102 konsul 94 Konungarnas dal 53 Koreakriget 381, 383 Kosovo 397 Krim 394–395 kristallnatten 364 Kristdemokraterna 294 Kristen Demokratisk Samling 294 kristendom 104, 135 Kristersson, Ulf 311 Kronberg, Ninni 254 Kubakrisen 382–383, 387 kulturrevolutionen 400, 403 Kungens kurva 24 Kungliga Dramatiska Teatern 237 Kungliga Operan 237 kunskapssamhälle 437 kvinnorörelse 267, 270, 273, 455 kyrkoplikt 246 kåkstad 466 källa 9, 11, 15–18, 24–25, 29 källkritik 15, 17–18 kärnkraft 461–462 kärnvapen 460 L Ladin, Usama bin 425 lagen om anställningsskydd 291 La Jacquerie 124 Landsorganisationen, se LO Lantmannapartiet 272 Larsson, Carl 263 LAS 291 Laser 442 latin 103 de Laval, Gustaf 253 Lebensraum 341 Leningrad 354 Lenin, Vladimir 330–332, 335, 379 Lenngren, Anna Maria 233 Leonardo da Vinci 110 Leonidas 82 Leopold II 219–220 Liberala Samlingspartiet 272 Liberalerna 272, 293 liberalism 242, 270 Lincoln, Abraham 179 Lindbergh, Charles 209 Lindgren, Astrid 284–285

NE HISTORIA 7– 9 –––– REGISTER

Linné, Carl von 161, 233 Liu Xiaobo 401 LO 289, 298, 462 Lovisa Ulrika 225, 232 Ludvig XIV 126 Ludvig XVI 187, 189 Ludvig XVIII 191 Luftwaffe 355 Luhansk 394–395 Lumière, bröderna 201 Lundborg, Herman 281 Lusitania 322 Luther, Martin 134–136 Luxor 53 länssamhälle 117 Löfven, Stefan 311 löntagarfonder 298 löpande band 205 M Magalhães, Fernão de 141, 144 Magna Mater 100 Makedonien 84 Mandela, Nelson 410 Mannerheim, Gustaf 331 Maos lilla röda 399–400 Mao Zedong 398–400 Marconi, Guglielmo 200 Marie-Antoinette 188, 232 Mars 100 Marseljäsen 191 Marshallplanen 375, 440 Marx, Karl 193, 271, 330–331 maskeradbal 237 maya 60–63, 146 MBL 291 medbestämmandelagen 291 medeltiden 116 Medusa 69 Meinhof, Ulrike 414 mellankrigstiden 337 Mellanöstern 420–421, 428 Memfis 53 Mercator, Gerardus 144 Mercurius 100 Mesopotamien 39 Mexiko 59 Midwayöarna 351 migration 311–312 mikrochips 442 miljö 460 miljöförstöring 258 Miljöpartiet 294, 310, 463 Milošević, Slobodan 397 milpa 59 milstolpe 22 Minerva 100 Ming 159–160

NE HISTORIA 7– 9 –––– REGISTER

minnesmärke 23 minoisk kultur 70 Minotaurus 70 Mithras 100 Mladić, Ratko 397 Moderaterna 272, 293–294, 298, 310–311 Mohammad Reza Pahlavi 426 Mona Lisa 110 Montesquieu, Charles-Louis de Secondat 170–171 Montgomery, Bernard 349 Moro, Aldo 414 Morse, Samuel 209 MPLA 407 Muhammed 116 mujahidin 386 Mussolini, Benito 340, 342, 346, 351 Mykene 71 Münchenöverenskommelsen 342, 346 mösspartiet 229–230, 236 N Nagasaki 352 napalm 384–385 Napoleon I 181, 192, 243–244 Napoleon III 192 nationalism 213–214, 245, 319 Nationernas förbund 325 Nato 296, 308–309, 376, 397 Naturskyddsföreningen 461 nazism 339–340, 346, 364, 366–367 Nazityskland 32, 278, 281 Nebukadnessar II 39 Nefertiti 57 Nerman, Ture 281 neutralitet 225 Newton, Isaac 170 Niepce, Nicéphore 201 Nikolaj II 330 Nilen 38, 52, 55 Nixon, Richard 385 Nobel, Alfred 254 Norden 245 Nordiska rådet 245 Nordkorea 18 Norge 244 Normandie 351, 355 NSA 480 nya ekonomiska politiken 307 nykolonialism 411 nykterhetsrörelsen 267, 269, 273 nyliberalism 306 nylon 448–449 Nürnbergprocessen 353 närhet 17 näringsfrihet 246–247 nöjesliv 264

O Obama, Barack 425 Octavianus 97 Odysséen 76, 85 offentliga sektorn 291, 298 Olaus Petri 136 oljekris 305 olmeker 59–60 Olympia 86 olympiska spelen 86, 264 Olympos 78 OPEC 297, 424 Open AI 482 orakelben 44 ordspråk 25 ortnamn 24 Oscar I 243, 245–246 Osiris 53 OSSE 309 ostindiska kompanier 160 Ostindiska kompaniet 161 Ottesen-Jensen, Elise 265 P Pacal 61–62 Palenque 61–62 Palestina 422–424, 431 Palm, August 271 Palme, Olof 295–296, 299 pandemi 306, 474 Parisavtalet 464 Pariskommunen 192 Parks, Rosa 413 Parthenontemplet 75 Partnerskap för fred 309 patricier 95 PCB 461 Pearl Harbor 350 Pehrsson-Bramstorp, Axel 293 penicillin 283, 471 pension 291 perestrojka 392 persiska riket 83 pest 147 Pethrus, Lewi 269 PFF 309 piga 255–256 planekonomi 332, 399 plast 441–442, 448 Platon 87, 111 Plavšić, Biljana 397 plebejer 95 polio 470 Polo, Marco 144 Pompeji 84, 100–101 porslin 47 Poseidon 78–79 487

Potsdam 374 p-piller 454 Pragvåren 378 Preussen 228, 230 primärkälla 16–17 Princip, Gavrilo 320–321 privatisering 306–307 propaganda 326 präst 120, 226, 242 Ptolemaios 142 Putin, Vladimir 393–395 pyramid 38, 51, 61 Q al-Qaida 415, 425 R radio 200 Rafael 111 Ramses II 37 rasbiologi 277, 281 Rasbiologiska institutet 281 Re 53 Red Cloud 146 reformationen 135–137 regeringsform 243 Reinfeldt, Fredrik 310 renässans 110–111 republik 94 respass 246 Reza Shah Pahlavi 426 riddarväsen 116–117 Robespierre, Maximilien de 189 romare 91 romer 366–367 romerska riket 92 romersk rätt 103 Rommel, Erwin 349 Roosevelt Franklin D. 350 Rosettestenen 54, 57 Rousseau, Jean-Jacques 170–171 runsten 15, 22 ryska revolutionen 329 Röda armén 329, 356 Röda brigaderna 414 rörelsefrihet 247 rösträtt 270, 273–274 S SA 365 Sachsenhausen 365 SAF 289 Saint-Barthélemy 155 Saint Helena 191 Salamis 83 Saltsjöbadsavtalet 289 samlevnad 265 488

samlingsregering 277–280, 283 sansculotter 188 SAP 272, 294 Sarajevo 320 Saudiarabien 424 SD 294 Segerstedt, Torgny 281 sekundärkälla 16 semester 263, 288, 291, 438–439 sepoyupproret 219 sexualkunskap 282 sexuella revolutionen 454 al-Shabab 415 shah 419 Shang 44 Shi Huangdi 44–45, 48–49 självmordsbombare 415 självständighetsförklaringen 177–178 skandinavism 241, 245 skifte 123 skogsindustri 253 skotten i Sarajevo 321 skotten i Ådalen 289 skräckväldet 188–189 skyttegrav 323, 327 slaget om Storbritannien 348–349 slaveri 39, 53, 82, 94, 96, 152, 154, 179 slavhandel 151–152 Snapchat 480 Snowden, Edward 480 Socialdemokraterna 272, 288, 290– 294, 296, 298, 304, 310–311, 462 socialförsäkringar 287 socialism 270–271 Sokrates 87 Somme 323 Song My 385 spanska sjukan 147 Sparta 76, 81–83 Spartacus 96 Spielberg, Steven 29 spinning jenny 200 Srebrenica 397 SS 365 stadsstat 76, 84 Stalin, Josef 332–333, 374–375, 379 Stanley, Henry Morton 216 Stasi 380 statare 255, 277, 282 Statens naturvårdsverk 461 statskupp 236 sterilisering 301 Stillahavskriget 350 stora språnget 400, 403 stålindustri 297 stånd 119–120 ståndsriksdag 248 Sumer 39

Svarta handen 320–321 svarta veckan 321 Svenska Akademien 237 Svenska arbetsgivarföreningen 289 Svenska Kullagerfabriken 254 svensk-norska unionen 244–246 Sverigedemokraterna 294, 310 Sveriges kommunistiska parti 272, 294 Sveriges nationaldag 243 Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti 272, 294 Sydafrika 410 Sydsudan 443 Söder, Karin 455 T Taiwan 399 talibaner 419, 425 tamilska tigrarna 415 Tamm, Elisabeth 274 taylorism 205 tekoindustri 297, 299 telefon 200, 202, 253, 303 telegraf 200, 202, 209 Tenochtitlán 64 Teotihuacán 38 terrakottaarmén 49 terrorism 414–415, 417 Teutoburgerskogen 99 Thebe 53 Theodosius 102 Thermopyle 82–83 Thoth 53 Thüring, Nelly 274 Tigris 38 Tikal 61–62 TikTok 480 Tito 396–397 Tjekan 332 tjänstesamhälle 478 tolteker 63 torpare 255 transitering 280 Tredje riket 341, 346 trefassystem 253 triangelhandeln 153–155 trippelalliansen 318 trippelententen 318 Troja 71 Trotskij, Lev 330–331, 335 Trumandoktrinen 375 Truman, Harry S. 374–375 träindustri 252 tsar 322, 330 tuberkulos 282–283 Tubman, Harriet 156 Tudjman, Franjo 397 Tutankhamon 52–53, 55

NE HISTORIA 7– 9 –––– REGISTER

tvåkammarriksdag 248, 293 Twitter 480 U Uaxactun 61 Ukrainakriget 306, 312, 394 Ulrika Eleonora 227, 229 ungdomskultur 449 Ungernrevolten 378 UNITA 407 uppfinning 264 upplysningen 170 Ur 39 urbanisering 39, 207, 256–257, 262, 270, 443, 466 utvandring 252, 256, 311 Utøya 414–415 V Valentino, Rudolph 210 varuhus 207 varvsindustri 297, 299 Venedig 111 Venus 100 Verdun 323 verkstadsindustri 253 Versailles 324 Vespucci, Amerigo 144 Vesta 100 Vesuvius 101 Via Appia 94 Vietnamkriget 296, 384–385 vikingatiden 16 Viktor Emanuel II 214 Vilhelm II 324 vinterkriget 278–279, 347 virke 252 Voltaire, François de 170–171 VPK 294 väckelserörelser 267–269, 273 välfärdssamhälle 225–226, 277, 291–292 Vänsterpartiet 272, 294, 310, 461 Vänsterpartiet kommunisterna 294, 462 vänstervågen 294, 450 Världshälsoorganisationen 470 Västbanken 423–424, 431 västblocket 373, 379, 381 västfronten 317, 323–324 västmakterna 373 västromerska riket 102 Västtyskland 376, 391, 393

Warszawa 363 Warszawapakten 376 Washington, George 176 Waterloo 191 Watt, James 200 Weimarrepubliken 324, 338 Wellin, Bertha 274 Wennerström, Stig 296 Wenström, Jonas 253 WHO 470 Wienkongressen 317–318 Wingquist, Sven 254 Wollstonecraft, Mary 171 World Trade Center 405, 425 World Wide Web 442 Wright, bröderna 209 Wägner, Elin 267 X Xia 44 Xi Jinping 401 Y Yasin, Ahmad 424 Ypres 323 Yucatánhalvön 59–61 Z Zapata, Emiliano 180–181 Zelenskyj, Volodymyr 395 Zeus 70, 78–79 Zhou 44 Å Ådalen 289 ångmaskin 199–200 Ä äkthet 17 Ö ökenkriget 349 östblocket 373, 379, 381 östfronten 323 Östlund, Agda 274 Östtyskland 376, 380, 391, 393 överste Gustafsson 238

W Wallenberg, Raoul 295 Wall Street-kraschen 339

NE HISTORIA 7– 9 –––– REGISTER

489

Bildförteckning Omslag: Public Domain

48:1 48:2

Infografik och illustrationer: Erik Nylund

50 52:1

8 10 11:1 11:2 12:1 12:2

52:2 52:3

14 16 17 18 18 20 22 23:1 23:2 24 25 27 28 30 31:1 31:2 36 38 39:1 39:2 40 42 44 45 46:1 46:2 47

490

LiliGraphie/Shutterstock NASA Kokhanchikov/Shutterstock Lukas Gojda/Shutterstock Nationalmuseum Per Gustaf Bergin/Bohusläns museum Mats O Andersson/ Shutterstock Kulturhistorisk Museum (CC BY-SA 4.0) Riksarkivet AFP/TT AFP/TT katatonia82/Shutterstock Göran Pensjö/IBL/TT DMITRII A KUDASOV/ Shutterstock Goran Tomasevic/Reuters/ TT Pressens bild/TT Vänersborgs Museum (CC BY 2.0) Jannebanan/Mostphotos Capital Pictures/TFS/TT Phas/Universal Images Group/Getty Images Järnvägsmuseet Krysja/Shutterstock Paul Vinten/Shutterstock Kate Connes/Shutterstock pio3/Shutterstock Erich Lessing/IBL/TT Dima Moroz/Shutterstock Mila May/Shutterstock Jun Mu/Shutterstock Universal Images Group/ Getty Images Metropolitan Museum of Art/ Public Domain Bettmann/Corbis/TT Metropolitan Museum of Art/ Public Domain

53:1 53:2 54:1 54:2 55 57:1 57:2 58 60 61 62:1 62:2 63 64 65 68 70:1 70:2 71:1 71:2 72 74 76 77:1 77:2 78 79 80 82

sleepingpanda/Shutterstock Jarno Gonzalez Zarraonandia/Shutterstock Paul Hardy/Corbis/TT Jacques Descloitres/Modis/ NASA Sergii Figurnyi/Shutterstock Jaroslav Moravcik/ Shutterstock Werner Forman/AKG/TT Olga Chernyak/Shutterstock Vladimir Melnik/Shutterstock Erich Lessing/IBL/TT Mirko Kuzmanovic/ Shutterstock Dea/G. Dagli Orti/De Agostini/Getty Images BOOCYS/Shutterstock Everett-Art/Shutterstock Stefano Ember/Shutterstock medeia/Shutterstock Vasenka Photography/Flickr (CC BY 2.0) Library of Congress/Public Domain Ms Deborah Waters/ Shutterstock Boris Vetshev/Shutterstock Bridgeman Art Library/IBL/ TT cpaulfell/Shutterstock Davis Lazdovskis/ Shutterstock Pecold/Shutterstock Ralf Siemieniec/Shutterstock Borisb17/Shutterstock NE Kamil Saks/Shutterstock The Trustees of the British Museum (CC BY-NC-SA 4.0) Peter Connolly/AKG/TT Ashley Van Haeften/Flickr (CC BY 2.0) IMG Stock Studio/ Shutterstock De Agostini Picture Library/ Getty Images Deagostini/Getty Images Everett Collection/IBL/TT

83:1 83:2 84 85 86 87 89:1 89:2 90 92 94 96 97 98 99:1 99:2 100:1 100:2 101:1 101:2 102 103:1 103:2 108 110:1 110:2 111:1 111:2 112 113 116 118 121 122 123

Mary Evans/IBL/TT Erich Lessing/IBL/TT Araldo de Luca/Corbis/TT Sergii Figurnyi/Shutterstock Metropolitan Museum of Art/ Public Domain Alinari/IBL/TT Ubisoft Bonnier Carlsen förlag Sfphoto/Shutterstock Wikimedia (CC BY-NC-ND 2.0) Archivberlin/IBL/TT Corbis Historical/Getty Images AR Pictures/Shutterstock Corbis Sygma/TT Science Photo Library/IBL/ TT Erich Lessing/IBL/TT Vanni Archive/Corbis/TT Jonathan Blair/Corbis/TT Porojnicu Stelian/ Shutterstock javarman/Shutterstock Corbis Historical/Getty Images benjaminec/Shutterstock LianeM/Shutterstock Bridgeman Art Library/IBL/ TT Bridgeman Art Library/IBL/ TT Public Domain Public Domain Arkadiusz Komski/ Shutterstock Deagostini/Getty Images Museo del Prado/Public Domain Bridgeman Art Library/IBL/ TT Public Domain Kulturhistoriska Museet/IBL/ TT Frans Hals Museum/Public Domain Konsthistoriska Museet i Wien/Public Domain

NE HISTORIA 7– 9 –––– BILDFÖRTECKNING

124 126 128 130 131 132 133:1

133:2 134 135 136:1 136:2 139 140 142 143 144:1 144:2 145:1 145:2 145:3 146 147 149 150 152 153 155 156:1 156:2 157 158 160 161 166 168 169 170:1 170:2 170:3 170:4

Erich Lessing/IBL/TT Louvren/Public Domain Public Domain Erich Lessing/IBL/TT National Gallery Collection/ Corbis/TT Columbia Pictures/Everett Collection/IBL/TT Cecilia Heisser/ Nationalmuseum (CC BY-SA 4.0) Livrustkammaren (CC BY 2.5) Getty Images Historiska Museet TT Torkel Lindbergs Samling/ IBL/TT Petit Palais/Roger-Viollet/ IBL/TT GraphicaArtis/Getty Images Uppsala Universitetsbibliotek Paramount Pictures/Everett Collection/IBL Photoongraphy/Shutterstock John Cancalosi/Age/TT Bridgeman Art Library/IBL/ TT Bridgeman Art Library/IBL/ TT Public Domain Library of Congress IBL/TT Bob Berg/Getty Images Library of Congress Science Photo Library/IBL/ TT Science Photo Library/IBL/ TT Sjöhistoriska Museet Everett Collection H. Seymour Squyer/National Portrait Gallery IBL/TT Sepia Times/Getty Images Public Domain Adam Ihse/TT Public Domain Public Domain Universal History Archive/ Getty Images Erich Lessing/IBL/TT Erich Lessing/IBL/TT Agent Top M. Desjardins/IBL/ TT Bridgeman Art Library/IBL/ TT

NE HISTORIA 7– 9 –––– BILDFÖRTECKNING

171:1 171:2 174 176 177 178 179:1 179:2 180 181 183:1 183:2 183:3 184 186 187:1 187:2 188:1 188:2 189:1 189:2 190:1 190:2 192:1 192:2 193 195 196 198:1 198:2 199:1 199:2 201:1 201:2

201:3 201:4 201:5 201:6 202

iStock Bridgeman Art Library/IBL/ TT Library of Congress Metropolitan Museum of Art/ Public Domain Library of Congress/Public Domain Library of Congress Everett Collection/ Shutterstock Public Domain IBL/TT Public Domain Wikimedia Commons Wikimedia Commons Wikimedia Commons Louvren Bridgeman Art Library/IBL/ TT AKG/TT Collection Roger-Viollet/IBL/ TT AKG/TT Public Domain Heritage Images/Getty Images Erich Lessing/IBL/TT Bridgeman Art Library/IBL/ TT Public Domain Lauros/IBL/TT Erich Lessing/IBL/TT Hulton Archive/Getty Images Ludovic Marin/AFP/Getty Images Everett Historical/ Shutterstock Amp Ewing Collection/ Library of Congress Everett Historical/ Shutterstock AKG/TT Universal History Archive/ Getty Images Public Domain Science Museum, London/ Bridgeman Art Library/IBL/ TT Bettmann-Corbis/TT IBL/TT Bettmann-Corbis/TT Science Photo Library/IBL/ TT Universal History Group/Rex/ All Over Press

203 204 205:1 205:2 206 207:1 207:2 208 209 210

212 214:1 214:2 215 216 218 219:1 219:2 220 224 226 227:1 227:2 228 229 232:1 232:2 232:3 233:1 233:2 233:3 234

236:1 236:2 237 238 240 242 243 244 245:1

Science Photo Library/IBL/ TT Stockholms Företagsminnen Bettmann/Corbis/TT Public Domain Nanny Ekström/Vetlanda Museum (CC BY-NC-SA 4.0) Paul Thompson/Corbis/TT Tekniska Museet (CC BY 1.0) Bettmann/Corbis/TT New York Times Co./Getty Images Donaldson Collection/ Michael Ochs Archives/Getty Images Fine Art Images/IBL/TT Idealink Photography/Alamy/ All Over Press/TT AKG/TT Stock Montage/Getty Images Bettman/Getty Images Universal Images Group/ Getty Images Hulton Deutsch/Corbis/Getty Images IBL/TT Universal History Archive/ Getty Images Nationalmuseum Nationalmuseum Nationalmuseum Nationalmuseum Nationalmuseum Nationalmuseum Lars Ekelund/Östergötlands Länsmuseum Nationalmuseum Nationalmuseum Nationalmuseum/Public Domain RMN/IBL/TT Ulf Berger/Nordiska museet (CC BY-NC-ND 4.0) Helena Bonnevier/ Livrustkammaren (CC BY 4.0) Nationalmuseum Mary Evans/IBL/TT Nationalmuseum Nationalmuseum Carl Victorin/Västergötlands museum/Public Domain Nationalmuseum Riksarkivet Nationalmuseum TT

491

245:2 246:1 246:2 247 248 250 252 253 254:1 254:2 254:3 255:1 255:2 256:1 256:2 257:1 257:2 258 261 262 263:1 263:2 264 265 266 268 269:1 269:2 270 271:1 271:2 271:3 273:1 273:2 274 276 278:1 278:2 279 280:1 280:2

492

Public Domain IBL/TT Kungliga biblioteket/ Stockholmskällan Nils Sjöström/Sundsvalls museum (CC BY-NC 4.0) Ny Illustrerad Tidning/Public Domain Public Domain Bohusläns Museum (CC BYNC-ND) Dagmar Eriksén/Tekniska Museet Bettmann/Corbis/TT Public Domain Bonnierarkivet/TT Borg Mesch/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 4.0) Jan Grahn/ Naturfotograferna/IBL/TT Polismuseet Public Domain Axel Malmström/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 4.0) Borg Mesch/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 4.0) Tekniska Museet/Public Domain Stockholmskällan Stadsmuseet Nationalmuseum Oscar Färdig/Bohusläns museum (CC BY-NC-ND) Peter Lundh/Nordiska museet/Public Domain Bettmann/Getty Images KvinnSam/Göteborgs universitetsbibliotek Carl Victorin/Västergötlands museum/Public Domain Public Domain Public Domain IBL/TT Arbetarrörelsens arkiv Public Domain TT KREP/IBL/TT KvinnSam/Göteborgs universitetsbibliotek Stadsmuseet TT Otto Ohms Samling/IBL/TT © Beredskapsmuseet Karl Sandels Samling/IBL/TT Järnvägsmuseet TT

281 282 285:1

285:2 286 288:1 288:2 289:1 289:2 290 291 292:1 292:2 293:1 293:2 293:3 293:4 294 295 296 297:1 297:2 298 299 302 305 306:1 306:2 307

308 309 310:1 310:2 312 316 319

IBL/TT Karl Sandels Samling/IBL/TT Astrid Lindgren Aktiebolag, reproduktion Andrea Davis Kronlund/Kungliga Biblioteket Jan Collsiöö/TT Gösta Glase/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 4.0) Studio Granath/Nordiska Museet Gunnar Lundh/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 4.0) TT Sten Sjöberg/IBL/TT Volvo Karl Heinz Hernried/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 4.0) Karl Sandels Samling/IBL/TT Erik Sjöqvist/Örebro Stadsarkiv (CC BY 4.0) Vänersborgs Museum (CC BY-NC-ND 4.0) Nordiska Museet (CC BYNC-ND 4.0) Centerpartiet/Flickr (CC BY 2.0) Nordiska Museet (CC BYNC-ND 4.0) Nordiska Museet (CC BYNC-ND 4.0) Per Kagrell/TT Aftonbladet/IBL/TT Thomas Löfquist/ Sydsvenskan/IBL/TT Örebro-Kuriren/Örebro läns museum (CC BY S-A) O. Lindeborg/Pressens Bild/ TT R. Hamilton/Pressens Bild/TT Lars Epstein/TT Västerås Stadsarkiv/Public Domain Martina Eriksson/NE Ray Tang/REX/IBL/TT Fredrik Hjerling/ Apoteksgruppen/Flickr/CC BY 2.0 Hans Fridén/TT kimson/Shutterstock Jessica Gow/TT Fredrik Wennerlund Åke Ericson/TT Imago Kungliga Bibliotekets Samlingar/Flickr (CC BY 2.0)

321 322:1 322:2 323 324:1 324:2 326 327:1 327:2 327:3 327:4 328 330:1 330:2 330:3 331:1 331:2 332:1 332:2 333 335:1 335:2 336 338:1 338:2 339:1 339:2

340 341 342 344

347:1 347:2 348:1 348:2 349:1 349:2

Getty Images Everett Collection/ Shutterstock Heinrich Hoffmanns/SZPhoto/IBL/TT SVT Bild Everett Historical/ Shutterstock Everett Historical/ Shutterstock Everett Historical/ Shutterstock Imperial War Museum/Public Domain Library of Congress Universal History Archive/ Getty Images Universal History Archive/ Getty Images Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images IBL/TT Hulton Archive/Getty Images Popperfoto/IBL/TT TT Gunnar Lönnqvist (CC BY 4.0) Hulton Archive/Getty Images Pressens Bild/TT Everett Collection/IBL/TT Rue des Archives/IBL/TT Rue des Archives//IBL/TT Dorothea Lange/Library of Congress AKG-images/TT Reichsbanksdirektorium (CC BY 1.0) Mary Evans/IBL/TT Hugo Jäger/Time Life Pictures/Getty Images/All Over Press/TT Hulton-Deutsch Collection/ Corbis/Getty Images Corbis/TT Corbis/TT Hugo Jaeger/Timepix/The Life Picture Collection/Getty Images Bettmann/Getty Images Reportagebild/Pressens Bild/ TT Imperial War Museum Keystone/TT Reportagebild/Pressens Bild/ TT Imperial War Museum

NE HISTORIA 7– 9 –––– BILDFÖRTECKNING

350 351 352 353 354 355 356:1 356:2

360 362

364:1 364:2 365:1 365:2 366:1 366:2 366:3 367 369 372 374 377 378:1 378:2 379:1 379:2 380 381 382 383 384:1 384:2 385:1

385:2

386

The National Archives/AFP/ Pressens Bild/TT Robert F. Sargent/Corbis/TT TT Viollet/IBL/TT Mary Evans/IBL/TT Fred Ramage/Hulton Archive/Getty Images Time Life Pictures/Getty Images J. Howard Miller/U.S. National Archives and Records Administration Alexander Nemenov/AFP/ Getty Images United States Holocaust Memorial Museum/Public Domain Hulton Archive/Getty Images Pressens Bild/TT Hulton Archive/Getty Images Wikimedia/Public Domain Universal History Archive/ Getty Images Everett Historical/ Shutterstock Sergii Figurnyi/Shutterstock IBL/TT Imago Joe Sohm/Visions Of America/UIG/Getty Images Gamma/IBL/TT TT Bettmann/Corbis/TT Bettmann/Getty Images Hulton Archive/Getty Images Rolls Press/Popperfoto/Getty Images Gerig/Ullstein Bild/Getty Images RV Spencer/Interim Archives/ Getty Images Burt Glinn/Magnum Photos/ IBL/TT Everett Collection/ Shutterstock Nick Ut/AP/TT Bettmann/Corbis/TT Larry Burrows/Time Magazine/The Life Picture Collection/Getty Images Dick Swanson/The Life Images Collection/Getty Images Pascal Manoukian/Sygma/ Getty Images

NE HISTORIA 7– 9 –––– BILDFÖRTECKNING

387 389 390 392 393 394 396:1

396:2 397:1 397:2 398 399:1 399:2 400:1 400:2 403:1 403:2 404 406 407 408:1 408:2 409 410:1

410:2 411 412 413:1 413:2 413:3 414:1 414:2 415 418 420 422:1 422:2 422:3 423

Sovfoto/UIG/Getty Images Stockholmskällan ALFRED/SIPA/TT Georges Dekeerle/Sygma/ Getty Images TT Chris McGrath/Getty Images Cynthia Johnson/The Life Images Collection/Getty Images AKG/TT Elvis Karukcic/AFP/TT Raphael Gaillarde/GammaRapho/Getty Images Universal History Archive/ Uig/Getty Images Corbis Historical/Getty Images Keystone-France/IBL/TT Bridgeman Art Museum/IBL/ TT Stuart Franklin/Magnum Photos/IBL/TT Corbis Historical/Getty Images Universal History Archive/ Uig/Getty Images Sean Adair/Str/Reuters/TT Hulton-Deutsch Collection/ Corbis/Getty Images Sven-Erik Sjöberg/DN/TT Bettmann/Getty Images Everett Collection/IBL/TT SVT/TT William F. Campbell/The Life Images Collection/Getty Images Jurgen Schadeberg/Getty Images/All Over Press/TT Aleksandar Todorovic/ Shutterstock Hayk_Shalunts/Shutterstock Buyenlarge/Getty Images Bettmann/Corbis/TT Bettmann/Corbis/TT Jan Bjerkeli/Reuters/TT DPA/TT Pierre Suu/Getty Images Ozan Kose /AFP/Getty Images Gokhan Sahin/Getty Images Bettmann/Getty Images AP/TT David Silverman/Getty Images Jean-Michel Clajot/ Reporters/TT

424:1 424:2 425:1 425:2 426:1 426:2 427:1 427:2 428 429 434 436 437 438 439 440:1 440:2 441:1 441:2 442:1 442:2 443:1 443:2 444 446 448:1 448:2 449 450 452 454:1 454:2 455:1 455:2 458 460 461 462:1 462:2 463:2 465 466

Mustafa Abu Dayha/Reuters/ TT Gamma/IBL/TT Pete Souza/The White House/NY Times/TT Reuters/TT AP/TT D. Keerle/IBL/TT Kaveh Kazemi/Getty Images EPA/Pressens Bild/TT Khaled Elfiqi/EPA/TT Ameer Alhalbi/Nurphoto/ Getty Images India Pictures/Getty Images Gamma/IBL/TT Volvocars.se TT Upplandsmuseet (CC-BYND) Bettmann/Corbis/TT DPA/IBL/TT Hulton Archive/Getty Images Ulf Berger/Nordiska museet (CC BY-NC-ND 4.0) Jim Polakis/Shutterstock Gonzalo Trujillo/Flickr (CC BY-SA 2.0) Friedrich Stark/Imago/IBL/TT punghi/Shutterstock Marco Di Lauro/Getty Images Åke Håkansson/Rubin/ Sydsvenskan/IBL/TT Erik Holmen/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND 3.0) Public Domain Hulton Archive/Getty Images Jönköpings läns museum/ Public Domain Harold M. Lambert/Getty Images Everett Collection/IBL/TT areeya_ann/Shutterstock G. Lundmark/Svenskt Pressfoto/TT Försäkringskassan Sergei Gapon/AFP/Getty Images TT Mark Medcalf/Shutterstock Nordiska Museet (CC BYNC-ND 4.0 Åke Lindau/IBL/TT Alessandro Serrano/AFP/ Getty Images AsiaTravel/Shutterstock Cavan-Images/Shutterstock

493

468 470 471:1 471:2 472:1 472:2 473 474 476 478 479 480 482

494

Chong Voon Chung/Xinhua/ TT George Konig/Keystone Features/Getty Images Rino Petrosino/Mondadori Portfolio/Getty Images Eye of Science/Science Photo Library/IBL/TT Monkey Business Images/ Shutterstock Kgberlin/Pixabay (CC BY 2.0) Peter Cederling/SVT/TT BSIP/UIG/Getty Images Bandersnatch/Shutterstock Karl Heinz Hernried/Nordiska Museet (CC BY-NC-ND) Zapp2Photo/Shutterstock J. Scott Applewhite/AP/TT Midjourney/NE

NE HISTORIA 7– 9 –––– BILDFÖRTECKNING