NE Historia 4–6 | Gratis läsning terminen ut

Omslagsbild: Vi människor är omgivna av spår från vår historia och använder oss av historien på många sätt. Det kallas historiebruk. Här har en flicka till exempel försökt återskapa porträttet av drottning Kristina som du kan se på sidan 192. Personen med en näbblik ansiktsmask låtsas vara en läkare under digerdöden på medeltiden.

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Anders Hansson, Birgitta Melén och Per Söderberg

Läromedelsutvecklare: Tobias Andersson

Redaktör: Per Söderberg

Bildredaktörer: Martina Eriksson och Per Söderberg

Illustratör: Elin Jonsson

Kartor: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

MIX

Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C129413

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-81-8

Innehåll

Förord

Historia är allt som har hänt förr i tiden. Historia är också beskrivningen av vad som hände då och den forskning man gör för att förstå vad som har hänt. Genom att läsa historia kommer vi i kontakt med människor som levde förr och hur världen såg ut tidigare.

I den här boken får du lära dig om Sveriges historia från vikingatiden till slutet av 1800-talet. Du får läsa om kungars och drottningars kamp om makten i Norden men också om hur livet för ”vanliga” människor har förändrats från medeltiden fram till att industrialiseringen slog igenom i Sverige.

Redaktionen, NE

Kapitel 1

Vad är historia?

Bilden: Människor har lämnat spår efter sig genom hela vår historia. En del spår är mycket gamla. De här handavtrycken finns i en grotta i Argentina. De är ett slags hälsning från mycket länge sedan och är gjorda för mellan 13 000 och 9 500 år sedan.

Vår historia

Vad är egentligen historia? Hur kan man se spår av historien i dag?

Ord och begrepp

Analysera gör man när man undersöker något noggrant för att förstå det eller förklara det.

Art är en grupp av växter eller djur som har samma egenskaper och kan fortplanta sig med varandra.

Forskning är när man arbetar med att undersöka saker på ett vetenskapligt sätt.

Förfäder är människor som levde för mycket länge sedan och som några eller alla härstammar ifrån.

Generation är en grupp människor som är i ungefär samma ålder.

Historia är dels allt som hänt i det förflutna, dels utforskning och beskrivning av detta.

Homo sapiens är det vetenskapliga namnet på arten människa.

vi ämnet historia i skolan?

Historia är allt som har hänt förr i tiden. Till och med det som hände i går är historia, liksom det som hände för flera tusen år sedan. Historia är också beskrivningen av vad som hände då och den forskning man gör för att förstå vad som har hänt.

Genom att läsa historia kommer vi i kontakt med människor som levde förr och hur världen såg ut tidigare. De generationer av människor som levde före oss brukar vi kalla förfäder.

I alla tider har människor ställt sig frågor om hur världen och människorna skapades och vilka våra förfäder var. Genom att läsa och forska om hur våra förfäder levde och hade det kan vi förstå varför saker ser ut och fungerar som de gör i dag. Var bodde de? Hur försörjde de sig?

Vad åt de för mat? Vem bestämde? Vilka likheter och skillnader finns det jämfört med hur vi lever i dag?

Generationer

En generation är en grupp människor i ungefär samma ålder. Du och dina kompisar hör till en generation. Dina föräldrar hör till en annan generation. Varje person i tidslinjen nedan är ett exempel på en generation. Sammanlagt ser du alltså sju generationer i bilden.

Titta på tidslinjen och se hur man kan följa Alvas mormors mormors mormor, som föddes redan 1817. Bara sex generationer bort men ändå väldigt länge sedan. Om man i stället räknar 1 000 år så är det ungefär 30 generationer. Det låter väl inte så mycket?

Alfrida född 1885 skoaffärsägare

Elina född 1817

torpare

Anna Maria född 1858 bonde

Människan

För cirka en halv miljon år sedan lärde vi människor oss att göra upp eld. Långt senare förändrade vi hela planetens liv genom att odla upp jorden. Slutligen uppfann vi maskiner som ersatte muskelkraften, reste till månen och skapade något som kallas internet. Mycket av detta har du haft både glädje och nytta av trots att du kanske aldrig ägnat det en tanke.

För cirka 200 000 år sedan kom den första människan av vår egen art,  Homo sapiens. Till det som i dag är Sverige kom de första människorna för cirka 13 000 år sedan. Först kom de till Skåne och sedan vandrade de norrut.

Människan har alltså en lång historia. Det är omöjligt att ta reda på allt som har hänt sedan de första människorna. Därför väljer vi ut vad vi tycker är viktigt att veta om det förflutna. Det är en kunskap som ändras över tid. När dina farföräldar och morföräldrar gick i skolan var det därför kanske en annan historia om till exempel andra världskriget som de fick ta del av än den som du kan läsa om.

Människor från dagens Europa och Asien är faktiskt släkt med neandertalarna. Homo sapiens och neandertalare var olika arter men det hände att de fick barn tillsammans.

Linnéa född 1988

skådespelare

Alva född 2013 går i skolan Gudrun född 1921 affärsbiträde

Maria född 1958 lärare

De första människorna som kom till Skåne var renjägare som följde efter renarna när dessa flyttade norrut efter hand som inlandsisen smälte. För 9 000 år sedan hade all is smält bort. Då fanns det människor i hela Sverige. 1950

Förhistorisk tid

Förhistorisk tid eller forntiden kallas den äldsta och längsta delen av människans tid på jorden. Den startar då människan började tillverka stenredskap och slutar ungefär då hon började skriva texter.

I Sverige och Norden brukar man räkna med att förhistorisk tid slutar när kristendomen infördes på 1000-talet, ungefär då vikingatiden slutar.

Indelning

Förhistorisk tid brukar delas in i tre huvudperioder:

– stenåldern

– bronsåldern

– järnåldern.

Perioderna har fått sina namn efter det material som arkeologerna ofta gräver fram från den tiden.

Stenåldern är den äldsta och längsta av de tre förhistoriska perioderna. Den kallas så därför att det nästan bara är saker av sten som finns kvar i dag. Kläder och smycken liksom verktyg och redskap av skinn, trä, horn och ben, rötter och växtfibrer har ofta multnat bort och blivit jord.

Jägarstenåldern är den långa tid då människan jagade, fiskade och

stenåldern istiden

Den senaste istiden som var i Norden varade i flera tusen år. När isen smälte kom de första människorna hit. De var samlare, jägare och fiskare. Människorna blev bofasta och började odla jorden och ha husdjur. De lärde sig hantera olika redskap som tillverkades av allt bättre material: sten, brons och järn. Vikingatiden är en del av järnåldern. Längst till höger på tidslinjen är den tid vi lever i nu. Nutiden är alltså enbart en mycket liten del av de tusentals år som människan funnits i det som i dag är Sverige.

förhistorisk tid

Ett förslag på hur en människa kunde se ut under stenåldern. Modellen har återskapats genom att man analyserat 47 000 år gamla fynd av människor. Ibland kallas denna tidiga form av den moderna människan för cromagnonmänniskan.

samlade vilda växter, nötter och bär för att få mat och material att göra saker av.

Bondestenåldern är den tid då människor började odla säd och ha husdjur.

Människan har kunnat göra upp eld sedan bondestenåldern. Innan

dess utnyttjade man eld från blixtnedslag och skogsbränder. Elden var viktig för att hålla värmen och laga mat.

Bronsåldern kallas så därför att människorna började tillverka verktyg, vapen, smycken och annat av brons.

Brons, som är en blandning av koppar och andra metaller, var lättare att forma, men brons var inte något alla kunde tillverka utan blev en viktig handelsvara. Eftersom brons var så dyrt använde människorna fortfarande också stenmaterial till vardagliga redskap.

Järnåldern i Norden är den tid då järn blev den viktigaste metallen. Järn var ett bra material eftersom det sällan gick sönder och var lätt att göra vasst. Det var dessutom billigare än brons som man använt tidigare, och järnmalm fanns på många platser i Norden.

Järnåldern inföll vid olika tider i skilda delar av världen. Kunskapen om hur man hittar och hanterar järn kom söderifrån och nådde Norden ungefär 500 före Kristus. Järnåldern varade i Norden fram till 1050 efter Kristus. Tiden från 550 till 800 efter Kristus kallas vendeltid och tiden 800–1050 vikingatiden

Sammanfattning

@ Genom att läsa historia kommer vi i kontakt med våra förfäder.

@ Om vi vet mer om hur det var att leva förr så kan vi lättare förstå varför saker ser ut som de gör i dag.

@ Historia handlar om att välja ut saker som har hänt som vi tycker är viktiga. Vad som är viktigt i historien har förändrats under olika tider.

@ Förhistorisk tid eller forntid brukar delas in i tre huvudperioder: stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Namnen på perioderna beror på vilken typ av material arkeologerna har hittat från den tidsåldern.

Vad är historia?

Vår historia

Instuderingsuppgifter

1. Vad är historia?

2. Varför läser vi ämnet historia i skolan?

3. Vad menas med förfäder?

4. Vad är en generation?

5. Vad kallas vår människoart och när uppstod den?

6. När kom de första människorna till det som i dag är Sverige?

7. Vilka huvudperioder brukar förhistorisk tid delas in i?

Aktivitet

Att skriva historia

Fundera och diskutera

Börja med att läsa texten i avsnittet och fundera på vilka historiska händelser som du känner till sedan tidigare. Diskutera därefter frågan nedan med en eller flera klasskompisar:

– Vad skulle du säga är viktiga saker och händelser att ha med när man ska skriva historia?

Gör sedan en tankekarta där ni skriver HISTORIA i mitten och fyller på med händelser som ni tycker är viktiga. Rita gärna för att illustrera.

Bilden: Historiskt källmaterial är till exempel saker och rester av byggnader som forskare gräver fram ur marken. Bilden visar utgrävningar av ett vikingaskepp vid gården Oseberg i Norge 1904.

Källor och historiebruk

Människan har under historiens gång lämnat en mängd spår efter sig. De spåren brukar kallas källor. Men vad är en historisk källa? Vad kan man ha källor till?

Historien finns alltså på olika sätt omkring oss. Alla människor använder också historia på ett eller annat sätt. Det brukar kallas historiebruk. På vilket sätt kan man bruka, det vill säga använda, historien?

Ord och begrepp

Arkeologi är kunskapen om människors liv under äldre tider, framför allt under förhistorisk tid, alltså tiden innan människan började skriva texter.

Historiebruk är att använda historien för något mål eller syfte.

Historiker är en person som har till yrke att forska om historia.

Kvarleva är ett historiskt föremål som bevarats, till exempel arkeologiska fynd.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta från.

Tolka är något man gör när man försöker förstå eller förklara vad något som är otydligt betyder.

Rosettestenen hittades 1799 av franska militärer vid staden Rosetta i Egypten. Texten på stenen är gjord år 196 före Kristus. Texten är skriven på både grekiska med grekiska bokstäver och egyptiska med hierogly fer. Den franske forskaren Jean-François Champollion lyckades tyda den fornegyptiska skriften tack vare stenen 1822.

Historiska källor

När man forskar om historia så försöker man återskapa något som hänt förr i tiden så rätt som möjligt. Den som forskar om historia kallas för historiker. Det som är speciellt med historia är att det som ska studeras inte längre finns. Man kan inte heller ta fram det genom experiment. Det enda som finns är de spår som människor lämnat efter sig. Ett sådant spår brukar kallas för källa.

Historiker studerar i första hand skriftliga källor, till exempel lagtexter och brev. Tiden innan skriftliga texter framställdes kallas förhistorisk tid och studeras inom arkeologin.

De äldsta skrivna texterna som hittats i världen är cirka 5 000 år gamla. I Sverige finns det texter från 1000-talet efter Kristus.

Arkeologerna arbetar med att göra utgrävningar, ta till vara gamla föremål och återskapa boplatser. Utifrån dessa fynd skapar arkeologerna en bild av de människor som levde på den plats som de undersöker.

Genom arkeologiska undersökningar får vi tillgång till kvarlevor i form av skelett och gravfynd som smycken, mynt, klädesplagg, redskap och vapen.

Andra historiska källor finns runt omkring oss i dag, till exempel byggnader, ortnamn, brev, konstverk, fotografier, kartor och filmer. Den historiker som forskar om vår senaste historia kan ju till och med intervjua vittnen till viktiga händelser.

Källor: Mosslik och mossfynd

I våtmarker i bland annat Danmark och Sverige har man gjort fynd av väl bevarade människokroppar och föremål. På grund av den kemiska sammansättningen i våtmarken kan material som annars lätt förstörs över tid, som trä och hår, bevaras väl.

Man har hittat nästan 160 män, kvinnor och barn på det här sättet. De flesta levde från cirka 800 före Kristus till Kristi födelse.

I Danmark har man hittat Tollundmannen och Grauballemannen från den här perioden.

Många av de upphittade personerna bär spår av våld, vilket gör att man tror att de dödats som straff för brott eller som offer i religiösa ceremonier. Men alla lik har inte så tydliga skador. De har sänkts ner antingen döda eller levande, nakna eller i enkla kläder. Mossliken och mossföremålen är viktiga källor till hur människorna levde vid den här tiden, vad de åt och hur de klädde sig.

Tollundmannen hittades i en dansk mosse. Han levde på 200-talet före Kristus. Mannen hade blivit hängd. Snaran satt kvar runt halsen. Arkeologerna har också analyserat vad som blev hans sista måltid. Det sista Tollundmannen åt var gröt gjord på korn och frön.

Källor i dag och i morgon

Med hjälp av källor kan vi till exempel undersöka hur vardagen såg ut för barn under medeltiden och jämföra det med hur din vardag ser ut i dag. Dagens historiker har alltså tillgång till en stor mängd historiska källor.  En historieskrivning om vad som verkligen hänt ger oss möjligheter att tolka vårt förflutna, till nytta både för vår nutid och för framtiden.

När vi studerar historien är det viktigt att komma ihåg att vi ser den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids sätt att se på saker. På samma sätt kommer framtidens historiker att betrakta och tolka vår tid med sin tids ögon.

Men hur länge kommer vår tids information att kunna bevaras för forskning i framtiden? Stentavlor och djurhudar har bevarat skriftlig information från forntidens Babylonien och medeltidens Europa. Men vad kommer att hända med den information som vi producerar på internet och skickar med SMS och e-post?

Hur kommer de som lever i framtiden få kunskap om hur vi levde och tänkte? Mycket av det vi skickar till varandra och skriver är texter som inte sparas för eftervärlden på samma sätt som handskrivna eller tryckta texter.

Mycket av det vi i dag vet om medeltiden kommer från texter som någon har skrivit för hand. Bilden visar sidor från berättelsen Edda av Snorre Sturlasson. Det är en bok om vikingarnas sagor och religion. Snorre Sturlasson skrev texten i början av 1200-talet.

Inom sporten är det vanligt att man använder sig av historien. Här ser du en svensk fotbollssupporter i modern ”vikingahjälm”. Vikingarna förknippas ofta med styrka och seger.

Historiebruk – att använda historien

Vetenskapen är bara ett av flera sätt att använda historia. Alla människor kan sägas använda historia på något sätt. Alla har behov att minnas vad som hänt och höra berättelser om till exempel morföräldrar och farföräldrar.

En människas identitet påverkas av vad som hänt personen själv, men familjens och släktens historia spelar också stor roll.

På liknande sätt kan föreningar, partier och företag använda historia för att dagens medlemmar eller anställda ska känna stolthet och gemenskap.

Det är också vanligt att historien används av politiska skäl. I samband med konflikter kan historiska händelser användas för att ena den egna folkgruppen. Minnet av en militär seger kan skapa stolthet hos befolkningen i ett land. Ett förlorat krig eller slag kan användas för att få människor att tycka illa om motståndarna, även om händelsen ligger många hundra år tillbaka i tiden.

Ett annat sätt att använda historien är att försöka glömma eller dölja vad som en gång hänt.

Historiska perioder, händelser och personer används också i reklam och inom kulturen, till exempel i filmer och TV-serier.

Sammanfattning

@ Till hjälp för att tolka historien så korrekt som möjligt finns historiska källor, till exempel byggnader, ortnamn, brev och fotografier.

@ Genom arkeologiska undersökningar får vi ytterligare hjälp genom fynd av till exempel skelett, mynt, klädesplagg, redskap och vapen.

@ Historiebruk innebär att använda historien. Det kan göras av olika skäl och alla människor gör det på något sätt.

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en historisk källa och vad kan det vara för något?

2. Vad kallas en person som forskar om historia?

3. Vad menas med förhistorisk tid?

4. Vad är en arkeolog?

5. Vad är Rosettestenen och varför är den viktig?

6. Vad kallas människokroppar och föremål som har hittats välbevarade i våtmarker?

7. Hur får arkeologerna reda på hur människor levde vid en viss tidpunkt?

8. Varför är det vanligt att vi använder historiska händelser av politiska skäl?

Aktivitet

Historiska spår

Fundera och diskutera

Läs först texten i avsnittet och fundera på frågan nedan:

a. Vad kommer du på för några exempel på historiska spår i vårt samhälle i dag?

Jämför vad du har kommit fram till tillsammans med en eller flera klasskompisar. Diskutera sedan följande fråga:

b. Vilka föremål kommer att finnas kvar från vår tid i framtiden? Vad är skillnaden mellan förr och i dag när det gäller källor?

Att räkna tid

Människor har alltid hittat på olika sätt att räkna tiden. Man vill ju på ett enkelt sätt kunna hålla koll på hur länge det var sedan något hände eller hur lång tid det tar innan något ska hända igen.

Tideräkning

Tideräkning eller kronologi är ett sätt att dela in tiden och vardagslivet med hjälp av olika naturliga tidsenheter som dygn och år.

Man kan även använda ordet kalender för ett sådant system. Sedan människan började räkna tiden har det funnits många system för hur man gör det. Nästan alla har utgått från hur himlakropparna rör sig. Ett dygn är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Ett år är den tid jorden behöver för att gå runt solen.

Vår tideräkning tar sin början när man

har trott att Jesus föddes. Ett annat namn på Jesus är Kristus. Tiden före hans födelse kallar vi därför före Kristus. Det förkortas ibland f.Kr. All tid efter Jesus födelse kallar vi efter Kristus. Det förkortas e.Kr.

Att vi räknar på detta sätt beror på att vår kultur är präglad av kristendomen, där Jesus är en central gestalt. På andra håll har man en annan kalender. Inom till exempel islam räknar man i stället år efter profeten Muhammeds flykt till staden Medina. Enligt den kristna tideräkningen hände det år 622 efter Kristus.

Ibland använder vi termerna före vår tideräkning (förkortat f.v.t.) i stället för ”före Kristus” och efter vår tideräkning (förkortat e.v.t.) i stället för ”efter Kristus”. Men båda sätten att skriva tar sin början när man tror att Jesus föddes.

Det här är en äldre typ av klocka som visar tiden på dagen med hjälp av solljuset. Det finns många olika sorters solur. Den här typen av solur där uret ligger ner horisontellt var vanlig under antiken.

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett solur och hur fungerar det?

2. Vad är tideräkning och vad används det till?

3. När börjar vår tideräkning?

4. Varför använder vi olika sätt att räkna tid i olika kulturer?

5. Vad är en tidslinje och varför är den användbar?

6. Vad är ett dygn?

Gissning 1–7

Judisk tideräkning utgår från när jorden sägs ha skapats.

Enligt judisk tro skapades världen 3761 före Kristus.

Händelse

Aktivitet

Kronologisk ordning

Arbeta tillsammans

Du ska tillsammans med en klasskompis fundera på i vilken ordning följande sju historiska händelser eller historiska perioder ägde rum. Gissa först genom att sätta siffrorna 1–7 med det ni tror hände först som nummer 1 och så vidare i tabellen nedan.

Leta sedan fram händelserna i ett uppslagsverk och skriv ner årtalet för händelsen. Det kan både vara ett exakt årtal som 2013 efter Kristus, men det kan även vara ett århundrade, till exempel 1200-talet före Kristus eller att något hände för X antal år sedan. Om det inte står utskrivet efter Kristus eller före

Kristus kan ni utgå ifrån att det är efter Kristus som gäller.

Stämde årtalen överens med era gissningar? Facit kan du få av din lärare.

Årtal

Regalskeppet Vasa sjönk

Den romerske diktatorn Caesar mördades

Andra världskriget tog slut

Den svenska författaren Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur

Dinosaurierna dog ut

Vikingatiden

Bilden: Vikingarna var berömda för sina skepp. Det fanns både särskilda fraktskepp för handelsresor och krigsskepp för plundringsfärder.

Möten med omvärlden

I det här avsnittet lär vi oss om vikingatiden. Människor började göra långa resor som kallas för vikingatåg. De reste både för att handla med varor och för att kriga.

Ord och begrepp

Besättning är personer som arbetar på ett fartyg eller ett flygplan.

Muslim är en person som har islam som religion.

Plundring är att stjäla nästan allt värdefullt från någon eller några.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Vikingatåg kallas de långa resor som vikingar gav sig ut på. De var både fredliga och krigiska.

Västerled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i väster.

Österled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i öster.

Man vet inte säkert vad ordet viking betyder. Troligen har det att göra med att sjörövare brukade lurpassa i vikar.

Vikingatiden börjar

Järnåldern kallas en period i förhistorien då man gjorde redskap och vapen av järn. I Norden varade järnåldern mellan 500 före Kristus och 1050 efter Kristus. Tiden från 550 till 800 efter Kristus kallas vendeltid. Den sista perioden under järnåldern brukar man kalla vikingatiden. Den började omkring 800 efter Kristus och slutade omkring 1050 efter Kristus.

Perioden har fått sitt namn från de vikingar som under vikingatiden var krigare eller sjörövare och som kom från Norge, Danmark och Sverige. Ibland kallar man alla nordbor under vikingatiden för vikingar, men det är inte riktigt rätt. De flesta nordbor var bönder och gav sig aldrig ut på krigståg.

Stormännens makt ökade

Norden var vid den här tiden uppdelat i flera mycket små områden, ungefär som dagens landskap. Dessa områden kallades länder. Varje land styrdes av en storman som ägde mycket mark och som många människor lydde. Under vikingatiden ökade stormännens makt. Områdena som de behärskade blev allt större.

Stormannen hade en grupp krigare som alltid var med honom. Så småningom uppstod i Danmark och Norge större riken som styrdes av kungar. Till exempel enade kung Harald Hårfager i slutet av 800-talet alla små norska länder till ett rike – Norge.

Svearnas rike omnämns också i engelska källor från denna tid. Svearnas rike omfattade då bland annat dagens Svealand, delar av Småland och Blekinge, Öland och Gotland. Men det var egentligen inget rike på det sättet som vi tänker på ett land i dag. De olika landsdelarna styrdes av stormän och var till stor del självständiga.

järnåldern 500 före Kristus–1050

vendeltid 550–800

cirka 790

Birka grundas 793

klostret Lindisfarne

i England angrips av vikingar

vikingatiden 800–1050

Danelagen

Harald Hårfager enar Norge

Flera stormän ville ha mer makt och rikedom och de gav sig därför ut på resor till sjöss för att plundra eller byta varor. Dessa resor kallas vikingatåg. Med på vikingatågen var både män och kvinnor. Flera sagor berättar också om kvinnor som deltog i strid.

På en del ställen erövrade nordborna mark där de bosatte sig, bland annat på Brittiska öarna, Island och Grönland.

Olof Skötkonung blir den förste svenske kungen som döps

Asaguden Tor i LEGO-version. Egentligen är byggsatsen en del av marknadsföringen av filmen om superhjälten Thor. Han dök upp för första gången 1962 i en serietidning från Marvel Comics. Den tecknade serien bygger på fornnordisk religion och blev senare också film.

En logotyp för laget Minnesota Vikings, som spelar amerikansk fotboll. Under 1800-talet kom många invandrare från Norge och Sverige till Minnesota i USA. Lagets namn och logotyp är ett sätt att återknyta till denna invandrargrupps historia samtidigt som vikingarna förknippas med styrka och seger.

Förr trodde man att det bara var män som deltog i de krigiska vikingatågen, men nu vet man att även kvinnor deltog i stridigheterna. Bild från TV-serien Vikings

Historiebruk: Bilden av vikingarna

I filmer, TV­ serier och tecknade serier visar man ofta människor från vikingatiden som aggressiva krigare. På fotbollsmatcher och i souvenirbutiker kan man se ”vikingahjälmar” med horn som symbol för Sverige.

Men i verkligheten var det bara en mycket liten del av befolkningen som gav sig iväg som krigare, och de som gav sig iväg på krigståg var bara borta korta perioder under året. Resten av tiden var de hemma för att så, skörda och fiska med mera. Och de hade inte hjälmar med horn!

I många gamla engelska och franska böcker beskriver författarna krigiska vikingar som dödade och förstörde. Nuförtiden vet forskarna att vikingatågen ofta var en kombination av krigståg och handelsfärder. Många vikingar bosatte sig dessutom på nya platser som fredliga jordbrukare och handelsmän.

Bilden av vikingarna som mäktiga, krigiska nordbor med yviga skägg och hornprydda hjälmar som satte skräck i övriga Europa skapades i början av 1800 ­talet. Då hade Sverige precis förlorat ett krig mot Ryssland och blivit av med hela Finland.

Här är en bild från cirka 1930 som suttit på en äppellåda från firman Erickson i Kanada. Namnet Erickson har svenskt ursprung och på detta sätt ville man förmodligen knyta an till ägarsläktens ursprungliga hemland.

Island

Färöarna

Hjaltland

Nidaros

Lade

SVERIGE

Bjarmaland

London (Shetlandsöarna)

NORGE Sigtuna

Kaupang

Dublin York

Danelagen

Normandie

Birka (Björkö)

DANMARK

Jelling Ribe

Uppåkra

Hedeby

Hamburg

Vendland

Bremen

Valland Saxland

Paris

Västfrankiska riket

Lissabon

Östfrankiska riket

Holmgård (Novgorod)

Kurland Könugård (Kiev)

Gårdarike

Bulgar

Volgabulgarernas rike

Svarta havet

Rom

Itil

Kaspiskahavet

Miklagård (Konstantinopel)

Bysantinska riket

Särkland

Bagdad

Blåland

Kartan visar de områden där vikingarna härjade och de områden där de erövrade mark och hade makten.

Vikingatåg

Oftast var det en storman som ledde ett vikingatåg med några få skepp. Så småningom ordnade kungarna i Norden större vikingatåg. Många stormän i Europa plundrade sina grannfolk. Det speciella med vikingatågen var att krigarna färdades långt med sina skepp, att de genomförde så många anfall och att räderna pågick under så lång tid.

Man brukar tala om vikingatåg i västerled, alltså till västra Europa och Amerika, och vikingatåg i österled, till östra Europa och Asien.

Vikingatåg i västerled

Norska vikingar härjade främst i nuvarande Skottland och på Irland. Till en början gjorde de räder på sommaren, men snart började de övervintra och bygga fasta läger. Runt lägren bildades små vikingariken. Många vikingar bosatte sig på Irland eller de skotska öarna, och de norska jarlarna på Orkneyöarna blev mycket mäktiga.

Områden utanför Norden som kontrollerades av nordiska folk under vikingatiden.

Områden som utsattes för vikingarnas härjningar.

nordbornas färdvägar

Särkland

nordiska namn

Områden kontrollerade av huvudsakligen danska vikingar.

Nordbornas viktigaste bosättningsområden.

Både norska och danska vikingar anföll Frankrike och tog sig långt upp längs floderna. Vikingahövdingen Rollo fick så småningom ett eget område i Normandie i Frankrike av den frankiske kungen.

Vikingarna slog sig också ner i obebodda områden, till exempel på Island och Grönland. Från Grönland reste några till Nordamerika, som nordborna kallade Vinland.

Danelagen

Danska vikingar erövrade ett stort område i östra England under vikingatågen på 800-talet. Där bosatte sig många nordbor, bland annat i staden Jorvik (York). De engelska kungarna blev tvungna att ge den danske kungen rätt att styra över området som kallades Danelagen. Där gällde danska lagar och regler, och de engelska kungarna tvingades senare betala danagäld, en sorts skatt, till danskarna.

Kungarna i södra England tog i mitten av 900-talet tillbaka Danelagen. Men efter en tid av fred attackerades England av en ny våg av skandinaver, och den danske kungen Sven Tveskägg erövrade landet 1013. Under första hälften av 1000-talet styrde danska kungar över hela England.

I England finns det än i dag kvar många namn på orter från vikingatiden.

Kartan visar England i slutet av 800-talet. Det röda området kallades Danelagen och där gällde danska lagar. Området i söder styrdes av kungarna av Wessex, som bodde i staden Winchester. I öster bodde främst danskar och i väster norrmän. I norr låg klostret Lindisfarne, som anfölls 793 vid det första kända vikingatåget i väster.

Vid L’Anse aux Meadows på ön Newfoundland i Kanada har man grävt fram lämningar av en nordisk bosättning från 1000-talet. Man har byggt upp husen igen för att ge en bild av hur det kan ha sett ut.

Vinland

I början av 1000-talet gjorde vikingar från Grönland flera resor till nordöstra Nordamerika. De kallade området för Vinland. Leif Eriksson anses vara den förste som kom dit.

Man kan inte säkert säga var Vinland låg. Men det är helt säkert att nordbor har bosatt sig i de här trakterna vid den här tiden. Det har utgrävningar på Newfoundland (en stor ö utanför Kanadas östkust) visat. Men nordborna blev inte kvar så länge. Efter bara några år lämnade de området, troligen på grund av strider med urfolken (som nordborna kallade ”skrälingar”). Invånarna på Grönland fortsatte dock att resa till Vinland för att hämta virke.

Vikingatåg i österled

Svenska vikingar gav sig i väg österut. Där kallades de varjager eller ruser. De hjälpte bland annat till att bygga upp det första ryska riket, och en del blev soldater hos de ryska furstarna.

Rus är namnet på det äldsta riket i Ryssland. Ruser var det ryska folkets namn på de svenska vikingar och handelsmän som hade stannat kvar i landet och bosatt sig där. Från början kommer troligen namnet från ordet Roden (Roslagen) i Uppland. Av ordet Rus har namnen ryss och Ryssland uppkommit.

Några vikingatåg nådde så långt som till Bysantinska riket vid Svarta havet. Vikingar kom också till Kaspiska havet och till Särkland, alltså muslimska områden i nuvarande Irak.

Vid många av dessa resor åkte vikingarna långt in i länderna på sjöar och floder. Ibland var det långt mellan floderna så skeppen fick dras på land. Eftersom skeppens bottnar var så platta så kunde de rullas fram på stockar.

Dåtida klotter. När några vikingar besökte Athen för mer än 1 000 år sedan passade de på att rista in några runor på ett lejon av marmor som då fungerade som en vattenkastare. Vad som står på runslingorna vet man inte. Det 3 meter höga lejonet står nu i Venedig. Bilden visar en kopia som finns på Historiska museet i Stockholm.

Denna modell av hur Birka kan ha sett ut finns på Historiska museet i Stockholm. Man har beräknat att Birka hade mellan 500 och 1 000 invånare.

Spår av vikingatågen

Det finns en hel del spår av vikingatågen. I klostrens arkiv och i många historiska berättelser beskrivs vikingarnas härjningar. På de platser där vikingarna slog sig ner finns ortnamn och personnamn som kommer från vikingatiden.

På många platser kan man läsa om vikingatågen på runstenar, och några av de skatter med silver och guld som vikingarna förde hem finns också bevarade.

I Skandinavien har man hittat många nedgrävda silverskatter från vikingatiden som gömts under oroliga tider. Vikingatiden kallas därför ibland för silveråldern. Skatterna består av mynt, smycken och metallbitar från områdena runt Medelhavet och andra avlägsna trakter. Här ser du arabiska silvermynt som hittats i en vikingagrav från 900-talet.

1904 hittade man en skeppsgrav från vikingatiden på gården Oseberg i sydöstra Norge. Skeppet är ett långskepp byggt av ek. Det är byggt för segling och rodd och har 15 hål för åror på var sida. Skeppet är cirka 21 meter långt och 5 meter brett. Det har haft en 13 meter hög mast.

Handel

Vikingatågen ledde till att handeln ökade mycket. Nordborna grundade flera handelsplatser som växte till små städer, till exempel Ribe i nuvarande Danmark och Birka i nuvarande Sverige.

Även om man brukar säga att Birka var Sveriges första stad kan den inte jämföras med vad vi i dag menar med en stad. Som mest bodde 1 000 personer i Birka. Handelsmännen sålde och köpte varor från hela området runt Östersjön, från Bysantinska riket och från andra avlägsna områden.

Handelsmän kom till Birka från länder långt bort. De köpte och sålde silver, siden, vapen, smycken, glas, päls och trälar.

Skandinaviens troligen största och mest långvariga stad under denna period låg i Uppåkra utanför Lund i Skåne. Här bodde människor i över tusen år och härifrån styrde mäktiga hövdingar. Bland byggnaderna fanns ett stort kulthus, eller tempel, som kan ha varit 10 meter högt.

Vikingaskeppen

Det fanns flera olika sorters skepp. De flesta var långa, smala både framtill och baktill och helt öppna, ungefär som jättestora roddbåtar. De kallades för långskepp eller drakskepp. Längst fram var skeppen ofta formade som ett ormhuvud eller liknande.

Vid utgrävningar i Uppåkra har man hittat denna bronsfigur från 900-talet. Fyndet, som gjordes 2007, har blivit känt världen över då figuren liknar Musse Pigg.

Uppåkra var en av de största bosättningarna i norra Europa. Även om arkeologerna har gjort många och betydelsefulla fynd där så har endast cirka 1 procent av stadens beräknade yta grävts ut. Stadens yta motsvarade cirka 80 fotbollsplaner.

Skeppen var utrustade med långa åror. Det fanns också ett stort, fyrkantigt segel som hängde ner från en stång på masten. Besättningen kunde fälla ner masten när de skulle ro. De styrde med ett roder som satt på sidan. Fartygens botten var platt, och fartygen låg därför inte så djupt i vattnet.

Det fanns också bredare fartyg som gick djupare och hade färre besättningsmän. De användes för att transportera varor. Ett sådant fartyg kallades knarr.

Vikingaskeppen var en av förutsättningarna för vikingatågen. Skeppen kunde transportera krigare långt bort och över öppet hav. Vikingaskeppen hade stor besättning, ibland upp till 36 roddare. Varje roddare hade en åra och satt antagligen på en kista där han hade sin utrustning. Sköldarna hängdes utanpå skeppets sida. Det tog ungefär sju dygn att ta sig från Norge till Island.

Sammanfattning

@ Vikingatiden var den sista perioden under järnåldern och varade från omkring 800 efter Kristus till 1050 efter Kristus.

@ Vikingarna var skickliga sjömän och skeppsbyggare och färdades långt både västerut och österut.

@ Under dessa vikingatåg drog vikingarna ut på krig och plundrade, men bedrev även handel och bildade kolonier.

@ På sina resor grundade nordborna flera handelsplatser som växte till små städer. I nuvarande Sverige uppstod Birka som ”den första staden”. Uppåkra i nuvarande Skåne var en av Europas största bosättningar.

Vikingatiden

Möten med omvärlden

Instuderingsuppgifter

1. Vad är vikingatiden och mellan vilka år varade den?

2. Vilka var vikingarna och var kom de från?

3. Vad fanns det för olika typer av vikingaskepp?

4. Vilka områden reste vikingarna till under sina vikingatåg?

5. Var låg Vinland?

6. Vad var Danelagen?

7. Vad kallades de vikingar som reste österut?

8. Vad var Birka?

9. Vilken titel hade den person som styrde de olika länderna i Norden under vikingatiden?

10. Vem enade Norge?

Aktivitet

Skapa en viking

Skapa och jämför

Ditt uppdrag i dag är att skapa en egen, påhittad viking.

a. Fundera först över vilka egenskaper du tänker att din viking ska ha (till exempel modig, nervös, stark, påhittig, omtänksam, rolig och så vidare).

b. Hur ser din viking ut (till exempel kort, lång, långhårig, korthårig, mörkhårig, ljushårig och så vidare)?

c. Rita en bild av din viking.

d. Ge din viking ett namn som du tycker passar med tanke på hens utseende och egenskaper. Skriv gärna ner egenskaperna du valde till din viking på teckningen.

e. Jämför sedan din bild med bilder av vikingar du hittar på nätet. Påminner din viking om de bilder du hittar? Vilka likheter och skillnader finns?

Bilden: De vikingar som dog i strid kom till Valhall, där de festade varje kväll. Andra människor som dog hamnade i dödsriket Hel, som var en dyster plats. Där styrde dödsgudinnan, som också hette Hel.

Fornnordisk religion

Religionen var mycket viktig för människorna under vikingatiden. Den påverkade vad de tänkte och vad de gjorde. De flesta trodde på gamla nordiska gudar som kallades för asar och vaner.

Vikingarnas uppfattning om världen och hur den var skapad var helt olik kristendomen, som kom senare.

Ord och begrepp

Bildstenar är stora, flata stenar med inhuggna bilder. De restes troligen som minnesmärken.

Demon är i sagor ett ont övernaturligt väsen.

Fornnordisk är något som fanns i Norden under forntiden.

Fruktbarhet är en förmåga att skapa nytt liv hos människor och djur.

Jätte är en sagofigur som är ovanligt stor och stark.

Myt är en gammal berättelse om gudar och sagohjältar.

Offer är något värdefullt som man ger bort till gudarna.

Ritual är regler eller ordning för hur något högtidligt ska göras.

Ratatosk var en ekorre som sprang mellan olika varelser i trädet Yggdrasil.

Enligt fornnordisk religion var världen uppdelad i olika delar. Människornas värld kallades Midgård. Runt jorden ringlade sig Midgårdsormen, och mitt i världen stod trädet Yggdrasil.

Källor

Myterna om gudarna och hur världen skapades lärdes ut genom att man berättade myterna i muntlig form, från generation till generation. Det finns alltså inte några skrifter kvar om dem från denna tid.

En av de bästa källorna till myterna har vi genom den isländske berättaren Snorre Sturlasson. Han levde 200 år efter vikingatiden. I boken Eddan samlade han vikingarnas gudasagor som då fortfarande fanns kvar i muntlig tradition.

Andra källor till gudarna och myterna är olika föremål och de bildstenar som finns på Gotland.

Världen

Enligt Eddan skapades världen ur Ginnungagap, tomheten. Runt Ginnungagap fanns en värld av is och en av eld. När rimfrost och gnistor möttes skapades jätten Ymer och kon Audhumbla. Av Ymers döda kropp skapades jorden och himlen i Ginnungagap. Enligt den fornnordiska religionen skulle världen gå under i Ragnarök, men sedan skulle en ny värld uppstå. Världen var uppdelad i Asgård, där gudarna bodde, Midgård, som var människornas värld, och Utgård, där jättar och demoner bodde. Jättarnas hem hette Jotunheim.

Asgård styrdes av den högste guden Oden, som bodde i borgen Valhall.

Runt jorden ringlade sig Midgårdsormen, och mitt i världen stod trädet  Yggdrasil. I underjorden fanns ett dödsrike som kallades Hel. De första människorna som skapades var Ask och Embla.

Valhall

Valhall var guden Odens borg.  Den beskrevs som jättestor, med 540 dörrar så breda att 800 krigare kunde gå i bredd genom var och en av dem. Till Valhall kom inte alla vikingar, bara de krigare som dött i strid eller varit modiga under sin livstid. Men till Valhall ville man komma. Här behövde man inte slita med hårt arbete. På dagarna ägnade man sig åt stridslekar och tävlingar. På kvällarna var det fest i Valhall, där man kalasade på grisen Särimner. Man slaktade och åt upp Särimner varje dag, men han blev levande igen så att man kunde äta honom på nytt.

Gudarna

I den fornnordiska religionen fanns det två grupper gudar, asar och vaner. De stred ibland mot varandra och mot jättarna. Gudarna hade olika betydelser och kunde olika saker. Vanerna Njord, Freja och Frej styrde över fruktbarheten, alltså att människor fick barn och djur fick ungar och att marken gav skörd.

Asarna Oden och Tor var krigiska gudar. Oden var den högsta guden och ansågs också vara mycket vis.

Loke som egentligen är jätte men som lever bland gudarna, Frej med grisen Gyllenborste som drog hans vagn och Freja med två katter som drog hennes vagn.

Oden

Oden var asagudarnas kung och bodde i borgen Valhall. Oden var vis och visste allt. Till sin hjälp hade han två korpar, Hugin och Munin, som flög runt i världen och samlade information.

Han red på Sleipner, som var en häst med åtta ben som också kunde springa i luften och på vatten. Till sällskap hade Oden två vargar, Gere och Freke.

Oden hade bara ett öga. Det andra hade han offrat för att få dricka vishet ur jätten Mimers brunn.

Hans tjänarinnor valkyriorna valde ut vilka som skulle dödas i strid.

Tor

Tor var tillsammans med Oden den viktigaste guden. Tor var stor och stark men beskrevs ibland som lite trögtänkt. Han var ständigt upptagen med att slåss mot gudarnas fiender jättarna.

Tors vapen var en fruktansvärd hammare, Mjölner, som alltid kom tillbaka när han hade kastat den. Tor åkte i en vagn dragen av två getter. Människor trodde att åskan var bullret från Tors vagn när han var ute och åkte. Därför kallas han ibland för åskguden.

Freja och Frej

Freja och Frej (Frö) hörde till vanerna, en grupp gudar som styrde över fruktbarheten, alltså över att människor fick barn och djur fick ungar, att åkrarna gav god skörd och havet gav stora fiskfångster.

De var barn till Njord och gifta med varandra. För vanliga människor, som levde av vad jorden gav, var Frej och Freja kanske de viktigaste gudarna. Man offrade djur och annat till dem för att få bättre skördar. Kvinnor offrade till Freja för att de skulle få en lättare förlossning och ett friskt barn.

Världen skulle enligt fornnordisk tro gå under i Ragnarök. Då kämpar gudarna mot alla onda makter. De onda leds av Loke. Världen förstörs och alla dör. Men en ny värld uppstår med nya gudar.

Några gudar och jättar

Asar

Balder

Brage

Forsete

Frigg

Heimdall

Hel Hermod

Höder

Idun

Magne

Oden

Ran

Sigyn

Siv

Tor

Tyr

Ve

Vidar

Vile

Beskrivning

god, mild och hjälpsam gud

diktkonstens gud

rättvisans gud

moderskapets gudinna

vaktar gudarna, ger människorna kunskap

dödsrikets gudinna

son till Oden och Frigg

blind gud

gudinna som har de äpplen som ger evig ungdom

en av Tors söner

den högste guden

gudinna som härskar över havet

gudinna som skyddar sin make Loke

Tors hustru med guldhår

stark och krigisk gud

en av Odens söner

gud som skapade världen tillsammans med sina bröder

Oden och Vile

en av Odens söner

gud som skapade världen tillsammans med sina bröder

Oden och Ve

Så länge gudarna åt av gudinnan Iduns äpplen var de alltid unga. Här ger Idun ett äpple till Tor.

Vaner

Frej

Freja

Njord

Jättar

Angerboda

Gerd

Loke

Mimer Skade

Beskrivning

gud som härskar över skörd och fred

gudinna som härskar över liv och död, kärlek och krig

havets och vindens gud

Beskrivning

jättinna som med Loke har barnen Fenrisulven, Midgårdsormen och Hel

jättinna som har barn med Frej

listig jätte som lever bland asarna

jätte som har en brunn där Oden hämtar vishet

jättinna som är gift med Njord; åker skidor och jagar med pil och båge

Ymer

Ägir

jätte av vars kropp gudarna skapade jorden och himlen

jätte som levde i havet

Människor har ofta använt Tors hammare Mjölner som amulett, ett föremål som ger lycka. Man har funnit många amuletter vid boplatser och kultplatser.

Ritualer och offer

För att få gudarnas hjälp trodde människorna på att ge dem gåvor för att göra dem glada och goda. Dessa gåvor till gudarna kallas offer och kunde vara smycken, vapen och mat. Även alla slags husdjur offrades för att man skulle få en god skörd och lyckas i krig. Det finns till och med berättelser om att människor offrades under svåra tider. Offren kallades blot.

Ibland ordnades stora blotfester dit alla bönder i bygden kom med offergåvor. Blodet från de slaktade djuren stänktes sedan på offerplatsen och på deltagarna för att ge lycka.

På de stora gårdarna fanns särskilda hus där man offrade djur till gudarna. På en del platser offrade man vapen i våtmarker. Man begravde de döda med en del av deras ägodelar i jordhögar eller stenhögar. Vikingarna försökte också spå framtiden och använda magi för att skada eller hjälpa andra. Det kallades sejd.

Källor: Bildstenar

Bildstenar är stora, flata stenar som troligen restes som minnesmärken från 400-talet efter Kristus fram till cirka år 1100. De flesta finns i dag på Gotland. På bildstenarna har man huggit in bilder av djur, människor och fartyg och mycket annat.

Ibland avbildades hela scener ur sagor och gudaberättelser från vikingatiden. Det gör bildstenarna till en av källorna om fornnordisk religion.

En detalj ur en gotländsk bildsten från 800-talet som visar en framställning av den fornnordiska sagan om Volund smed.

Sammanfattning

@ Nordborna hade flera gudar. Det fanns två grupper av gudar: asar och vaner.

@ De viktigaste gudarna var Oden, Tor och Frej.

@ För att få gudarnas hjälp gav man dem offergåvor.

Vikingatiden

Fornnordisk religion

Instuderingsuppgifter

1. Vilka typer av källor har vi för att få kunskap om vikingarnas religion?

2. Vad kallas de två grupperna av gudar i den fornnordiska religionen?

3. Vem bodde i borgen Valhall och styrde över Asgård?

4. Hur skapades världen enligt den fornnordiska tron?

5. Vad hette Tors vapen och vad använde han det till?

6. Vilka var de första människorna som skapades enligt den fornnordiska tron?

7. Vad kallas det dödsrike som fanns i underjorden enligt den fornnordiska tron?

8. Vad var ett offer?

9. Vad var blot?

10. Vilken viktig roll hade korparna Hugin och Munin?

Aktivitet

Skapelsen enligt vikingarna

Rita och fördjupa

Börja med att läsa avsnittet Världen en gång till. Medan du läser så försök skapa bilder i huvudet av det du läser om. Därefter ska du skapa en bild som

föreställer hur världen kom till enligt vikingarnas religion.

Gör så här

a. Gör först en kladd, alltså en enkel skiss där du ritar hur du tänker dig att allt hänger ihop. Här finns inga rätt eller fel – du bestämmer hur det ska se ut!

b. Ta ett nytt papper och gör teckningen igen. Du bestämmer själv hur mycket detaljer du vill ta med på bilden men försök att få med följande delar:

– Ginnungagap

– Ymer

– Asgård

– Midgård

– Utgård

– Valhall

– Midgårdsormen

– Yggdrasil

– Hel.

c. Du väljer själv om du vill skriva namnen på platserna eller om du bara vill rita.

d. Om du vill kan du även lägga till gudar, jättar och andra varelser.

Avsluta med att fundera på om du känner till någon annan skapelseberät telse. Finns det några likheter med den du just har ritat?

Bilden: På en träkyrka i Norge finns denna snidade utsmyckning. Ett rådjur äter på trädet Yggdrasil, som breder ut sina grenar över hela världen. Träsnideriet är från 1000-talets senare del och visar också att mycket av den gamla fornnordiska religionen levde kvar samtidigt som kristendomen.

Vikingar möter kristendomen

Under sina resor ner i Europa kom vikingarna i kontakt med kristendomen och fick höra talas om Jesus. Folk sa att han var starkare och mäktigare än alla deras gamla gudar. En del av nordborna gick över till kristendomen och tog med sig den nya tron hem.

Ord och begrepp

Kristna är att få någon att bli kristen, det vill säga att börja tro på kristendomen.

Krucifix är ett kors med en bild av Jesus på.

Missionär är en person som arbetar för att få fler människor att tro på en religion.

Ett krucifix funnet i Birka i en kvinnograv från början av 900-talet. Kristus är bunden med rep på korset och är inte uppspikad. Detta krucifix anses vara det äldsta man hittat i Skandinavien.

Vikingarna kristnas

Det kom också missionärer till Norden. Det vill säga kristna som ville sprida sin religion. Den första hette Ansgar. Det skrevs en berättelse om hans liv redan på 800-talet. Ansgar var en munk från Tyskland. Den tyske kejsaren hade gett honom i uppdrag att sprida kristendomen till nordborna.

Ansgar reste till Sverige omkring år 830. Han kom till staden Birka på Björkö i Mälaren. Där gav svearnas kung honom tillstånd att predika. Det berättas att många omvändes till kristendomen och blev döpta.

Efter Ansgar kom andra missionärer till Sverige från både England och Tyskland. Om dem finns det många berättelser, men allt som står skrivet är nog inte helt sant.

Den helige David levde i Västmanland. Han var så from, berättas det, att han kunde hänga upp sina vantar på en solstråle.

Ansgar var en munk och missionär som spred kristendomen i Skandinavien på 800-talet. Han brukar kallas Nordens apostel och anlade flera kyrkor i Danmark. Målning från 1895.

Den här runstenen är från 1000-talet och står på Frösön i Storsjön i Jämtland. Den är ett spår av när Sverige blev kristet. På inskriften står det: ”Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade, och Sten, dessa runor”.

Den helige Sigfrid predikade kristendomen för smålänningarna och västgötarna. Det sägs också att han döpte kung Olof Skötkonung omkring år 1000. Det skedde i Husaby källa vid Kinnekulle i Västergötland. Det gjorde Olof till Sveriges första kristna kung.

När det gäller både David och Sigfrid är forskarna mycket osäkra på om de någonsin varit verksamma i Sverige. Berättelserna om dem är mer legender än historiska fakta.

Från omkring 1050 blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige. Därefter har alla kungar i landet varit kristna.

Man vet inte säkert om det uppstod strider i Sverige mellan de kristna och anhängarna till den gamla religionen. Inte heller vet vi om någon tvingades att bli kristen. Så övergången till den nya tron verkar i stort sett ha gått fredligt till även om den tog flera hundra år.

Flera nordiska kungar har blivit helgon, till exempel Olof den helige (Norge), Erik den helige (Sverige) och Knut den helige (Danmark). Men de verkar ha varit mer intresserade av makt och krig än av religion.

Även när människorna hade blivit kristnade var det länge så att de vände sig till de gamla gudarna när tiderna var svåra, till exempel vid missväxt, hungersnöd och krig.

Sammanfattning

@ Under vikingatiden kom de första kristna missionärerna till Norden. En av dem hette Ansgar.

@ Från omkring 1050 blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige.

Vikingatiden

Vikingar möter kristendomen

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en missionär?

2. Hur kom vikingarna i kontakt med kristendomen?

3. Vem var Ansgar och vad gjorde han?

4. När blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige?

5. Hur påverkade den fornnordiska religionen vikingarnas liv även efter att de hade blivit kristnade?

Aktivitet

Ny religion

Fundera och diskutera

Börja med att läsa igenom avsnittet och fundera över frågorna nedan. Diskutera sedan tillsammans med en eller flera klasskompisar.

a. Hur tror du det kändes för människorna på vikingatiden att lämna sin fornnordiska tro?

b. Hur skulle du tycka och känna om det kom någon i dag som förbjöd dig att tro på vad du ville, eller tvingade dig att tro på ett speciellt sätt?

Bilden: Några fynd från den största silverskatten man funnit från vikingatiden. Den kallas Spillingsskatten efter platsen Spillings på Gotland där den hittades av en slump i en åker så sent som 1999. Skatten består av bland annat armringar och fingerringar och över 14 000 silvermynt, de flesta arabiska.

Livet under vikingatiden

I det här avsnittet tittar vi på hur livet såg ut under vikingatiden. De flesta människorna vid den här tiden var inte ute på vikingatåg. De var inte krigare, sjömän, handelsmän eller upptäcktsresande utan bönder, fiskare och hantverkare.

Ord och begrepp

Blodshämnd är mord som man begår för att hämnas för att en nära släkting har blivit mördad.

Grophus var ett hus som sänkts ner i marken där man ofta hade verkstad och till exempel vävde.

Lagman var den viktigaste personen i den tidens domstolar som kunde alla lagar utantill.

Runor är vikingarnas skrivtecken som ristades in i sten och trä.

Ting var ett möte där fria män i ett område samlades för att diskutera och besluta om sådant som rörde alla som bodde i området.

Trälar kallades slavarna i Norden.

Årder var ett slags enkel plog som man plöjde åkrar med.

En familj gör sig klar för att börja dagens arbete. Även barnen fick hjälpa till på gården.

I Trelleborg i Skåne har man hittat en försvarsanläggning av den typen som kallas just trelleborg.

Släkten i centrum

Människor levde i familjer, och varje familj hörde till en släkt. Ofta bodde hela släkter på gårdarna.

Släkten var mycket viktig. Inom släkten skyddade man och hjälpte varandra. Men släkten var också med och bestämde till exempel vem man fick gifta sig med och om man fick sälja sin gård eller inte.

Släkten ägde jorden och var ansvarig för det som alla i släkten gjorde. Om någon begick ett brott fick släkten betala. Det kunde också vara så att släkten hämnades en släkting som blivit dödad genom att döda en person i den släkt som haft ihjäl personen. Det kallas blodshämnd. Sådana stridigheter mellan släkter kunde ofta bli långa och blodiga.

Det fanns inga skrivna lagar vid den här tiden. Men de olika landskapen hade sina egna lagar. Ibland samlades alla fria män i ett område till ting. Det var ett möte där man diskuterade och beslutade om sådant som rörde alla som bodde i området. Tinget fungerade också som ett slags domstol som stiftade lagar och dömde brott. Det leddes av en lagman som kunde lagarna utantill.

Den som var ledare för en stor släkt och dessutom hade gjort överenskommelser med andra släkter hade mycket makt.

Trälar

Trälarna hörde inte till någon släkt. De var slavar som kunde köpas och säljas som boskap. På vikingatiden var man noga med att skilja på ofria män som var trälar och fria män som ägde sin egen jord eller hyrde en gård.

De flesta stormän hade trälar som arbetade på deras gårdar, men även vanliga bönder kunde ha trälar. Barn som hade föräldrar som var trälar blev också trälar.

Många trälar var krigsfångar från vikingatåg och en del hade blivit trälar som straff för ett brott. En del blev trälar frivilligt på grund av fattigdom, men de flesta föddes som trälar.

Trälen kunde inte bestämma över sig själv och tvingades arbeta för sin ägare. De flesta trälar användes för arbete i jordbruk och boskapsskötsel.

Livet på en gård

Människor levde sitt liv på en bondgård. De odlade marken och plöjde jorden med årder, en enkel plog. Dessutom hade de boskap, bland annat grisar, kor, oxar och får.

En familj bestod ofta av sju till tio personer som bodde i ett långhus. Huset var gjort av två långa rader trästolpar som höll uppe taket av halm

Foteviken i sydvästra Skåne är ett arkeologiskt museum där man byggt upp en vikingaby som den kan ha sett ut. Där kan personer också leva vikingaliv under långa perioder.

Den gifta kvinnan hade en stark ställning. Hon hade hand om husets nycklar och ansvarade för familjens inlåsta mat och skatter. I flera kvinnogravar har man funnit nycklar som vittnar om kvinnornas nyckelmakt.

eller vass. Väggarna bestod av grenar som var flätade mellan stolpar och täckta med lera. På en del platser byggde man väggarna av trä. Mitt i huset fanns en eldstad med öppen eld. Det var den viktigaste delen i huset eftersom det var där man fick ljus, värme och mat. Även djuren levde i långhuset under vintern.

Familjen hade få möbler – bänkar längs väggarna, några bord och grova stolar samt kistor och korgar där man förvarade saker. Utanför långhuset fanns några små ”kojor” som kallas grophus. Där kunde man spinna ull och väva eller smida redskap och vapen.

Barnen fick börja arbeta tidigt, och bara hälften av de som föddes blev över tio år. Många barn dog av sjukdomar och skador. Kvinnorna bestämde över gården och hushållet, och en del ledde de religiösa riterna. Männen arbetade på åkrarna. Ett fåtal hade vapen och häst och deltog i vikingatågen. Trälarna utförde det tyngsta arbetet på gården.

En storman levde på en stor gård där det fanns en festsal och gott om lyxvaror. I festsalen satt stormannen i sitt högsäte, en sorts tron. En del stormän byggde stora försvarsborgar i trä, till exempel Trelleborg på Själland i Danmark.

Mellan jordbruksområdena låg stora skogar som de flesta undvek på grund av rövare och farliga djur som varg och björn. Det fanns inte heller några riktiga vägar så det var svårt att transportera saker genom skogen. I stället färdades människorna längs kusterna och på åar och sjöar. Därför bodde många människor också just vid kusterna och vid sjöar och vattendrag.

Det gamla namnet på lördag var lögaredagen. Löga är ett fornsvenskt ord som betyder att tvätta sig. Lördagen var alltså dagen när man badade.

Det finns ett par tusen runstenar bevarade i Sverige. Ofta fyller man i de ristade runorna med röd färg så att de ska vara lättare att läsa.

Källor: Runstenar

Vikingarna skrev inte på papper utan ristade in sina skrivtecken i sten, trä och annat hårt material. Deras skrivtecken kallas för runor

Det var få personer som kunde konsten att rista runor. Runorna uppfattades som magiska och själva ordet runa betyder ’hemlighet’.

Man tror att runorna uppkom genom att vikingarna i Sydeuropa kom i kontakt med alfabetet. Runalfabeten kom med tiden att se olika ut. Ett av dessa runalfabet kallas för futharken efter de sex första bokstäverna i runraden.

I dag kan man hitta runor på bland annat runstenar som finns runt om i Sverige. Ofta berättade stenen om någons döda släktingar. Texten kunde handla om vikingatåg, handelsresor, brobyggen med mera.

Normalrunor Kortkvistrunor

Några olika typer av runor.

Den så kallade Rökstenen är en runsten från 800-talet med över

750 runor. Det är den längsta kända runinskriften. Den som reste stenen hette Varin.

Vad hette vikingarna?

På runstenarnas inskrifter står oftast också namnen på de som lät resa stenen. På så sätt kan vi få reda på vad några av de människor hette som levde under vikingatiden.

De flesta som omnämns i runstenarnas texter var män. Därför känner vi till fler pojknamn än flicknamn från vikingatiden.

Här nedan kan du se exempel på några vanliga vikingatida namn.

Vilka namn känner du igen som används fortfarande?

Pojknamn: Anund, Björn, Dan, Erik, Eskil, Frösten, Fulluge, Grimulv, Gudmund, Gunnar, Halvdan, Holmfast, Holmger, Holmsten, Illuge, Ingefast, Ingvar, Kättilmund, Olav, Ragnar, Ragnfast, Sigfast, Spjallbude, Sten, Sven, Torbjörn, Torfast, Torgisl, Torkel, Tormund, Torsten, Ulv, Ulvkell, Vibjörn, Åsbjörn, Åsgöt, Östen.

Flicknamn: Astrid, Estrid, Gudlög, Holmfrid, Holmgärd, Ingeborg, Ingetora, Ingrid, Ingegärd, Ragnfrid, Ragnhild, Sigrid, Tora, Torgärd, Tova, Vifrid, Åsa, Ärnfrid.

Sammanfattning

@ De flesta människorna under vikingatiden var bönder, fiskare och hantverkare. Den tidens slavar kallas för trälar.

@ Vikingarnas skrift kallas för runor. Runornas alfabet kallas för futharken.

Vikingatiden

Livet under vikingatiden

Instuderingsuppgifter

1. Varför bodde människor ofta nära sjöar och andra typer av vatten?

2. De flesta människorna under vikingatiden var inte ute på vikingatåg. Vad arbetade de som?

3. Vad kallades det när släkterna hämnades om någon i deras släkt blev dödad?

4. Vad var ett ting?

5. Vad kallades de människor som var slavar och kunde köpas och säljas som boskap under vikingatiden?

6. Hur var bondgårdarna byggda?

7. Vad kallas de skrivtecken som vikingarna använde och ristade i sten och trä?

8. Vad var det vanligt att runstenar berättade om?

9. Vilka förnamn från vikingatiden använder vi fortfarande i dag?

d. Demonstrera! KAPITEL 2

Aktivitet

Stoppa träldomen! Rollspel

Träldom, alltså att ha slavar, förbjöds i Sverige i början av 1300-talet. I dag är slaveri förbjudet i alla världens länder. Men ändå finns det miljontals människor runtom i världen som lever som slavar.

Ert uppdrag i klassen i dag blir att resa i tiden, tillbaka till vikingatiden, och hålla ett demonstrationståg på en vikingagård. Ni ska försöka förklara för en storman varför det är fel att ha slavar. För människor på den här tiden var slaveri inget konstigt, så ni behöver nog hjälpa stormannen att börja tänka annorlunda.

a. Jobba med en kompis och försök komma på så många argument som möjligt mot träldomen. Använd fakta i faktarutan om trälar. Hur ska ni till exempel förklara det orättvisa i att födas till träl? Kan ni kanske komma på något annat sätt för stormannen att skaffa arbetskraft till arbetet på gården?

b. Välj ett av era budskap som ni kan skriva ner på ett större papper som ni kan hålla upp som ett plakat. Ni kan också skriva ramsor till demonstrationståget.

c. En i klassen eller er lärare får spela rollen som storman.

Ibland används ordet medeltida för något som är mycket omodernt även om det inte har något med medeltiden att göra.

Människor i medeltida kläder på en kalkmålning i Härkeberga kyrka i Uppland.

Vad var medeltiden?

I Sverige var medeltiden den period som följde efter vikingatiden. Historiker brukar säga att medeltiden började ungefär år 1050 och fortsatte till 1520-talet.

En mörk mellanperiod?

Man började använda ordet medeltiden först efter den perioden. Då tyckte en del historiker att medeltiden var en mörk och tråkig period som låg mellan andra perioder som var mycket ljusare och mer spännande. Medeltiden var alltså ”tiden emellan”. Nuförtiden tycker historiker inte att medeltiden var en mörk period. Tvärtom var den en tid då många nya idéer kom fram och samhället utvecklades.

Historiebruk: Bilden av medeltiden

När man i dag vill föreställa sig medeltiden dyker det upp tankar och associationer kring saker man sett, läst eller hört i filmer, TV­ serier, musikstycken, böcker, tecknade serier, datorspel, bräd- och kortspel, leksaker och lajv (rollspel).

Ofta skapas en drömbild av en medeltid som består av en blandning av vackra klänningar, borgar med tinnar och torn, munkkåpor, skinande rustningar, vadmalskläder, enkel mat, öl, smuts, pest och död.

Denna bild är förstås ofta långt ifrån hur det var på medeltiden, även om den i delar kan likna verkligheten.

Ett exempel på en genre som tagit till sig mycket av medeltidens kännemärken är fantasy. Många fantasyberättelser utspelar sig i ett slags medeltida värld, där saga och delar av medeltiden vävs samman. Exempel är J.R.R. Tolkiens Härskarringen , C.S. Lewis berättelser om sagovärlden Narnia och George R.R. Martins Game of Thrones . Dessa har också blivit film och TV­ serier.

Många datorspel utspelar sig i ett slags medeltida värld.

Här The Lord of the Rings Online: Shadows of Angmar, som bygger på J.R.R. Tolkiens fantasytrilogi Härskarringen

Ett tornerspel var en sorts tävling som riddare ägnade sig åt under medeltiden. Bilden kommer från medeltidsveckan i Visby.

Åsnan, Shrek och Fiona på besök i kungadömet Långt-i-fjärran. Bilden kommer från filmen Shrek 2. Många sagor och påhittade världar tar sin utgångspunkt i föreställningar om medeltiden.

Precis som mycket annan fantasy utspelar sig TV-serien Game of Thrones i en miljö inspirerad av medeltiden.

Bilden: Drottning Blanka var gift med kung Magnus Eriksson, som regerade i många år på 1300-talet. De var gifta länge och hon var förmodligen ganska betydelsefull och kunde påverka politiken. Målningen gjordes 1877 och visar hur konstnären trodde att drottning Blanka såg ut när hon sjöng barnramsan ”Rida, rida ranka, hästen heter Blanka” för sin son Håkan.

Stater växer fram i Norden

I början av medeltiden uppstod länderna Danmark, Norge och Sverige. Hur gick det till? Vilka var det som styrde i Sverige under början av medeltiden?

Ord och begrepp

Fogde var en högt uppsatt person som var anställd av kungen, till exempel för att samla in skatt.

Frälse var en grupp i samhället som inte behövde betala skatt.

Jarl var den främsta mannen i riket näst efter kungen.

Län är geografiska områden som Sverige är indelat i.

Privilegier är speciella rättigheter eller fördelar som någon eller några har.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Ätt är en släkt, ofta med adliga eller kungliga personer.

Norges riksvapen är från 1200-talet. Det visar ett lejon som håller en yxa. Yxan är en symbol för kung Olav II Haraldsson.

Sveriges lilla riksvapen. De tre kronorna användes tidigast på 1330-talet av kung Magnus Eriksson och snart uppfattades de som Sveriges märke.

Danmarks lilla riksvapen med tre lejon har också medeltida ursprung.

Ungefär så här var gränserna för Sverige, Norge och Danmark i början på 1000-talet.

Länderna i Norden uppstår

Tidigare hade det funnits många små riken som styrdes av lokala kungar eller hövdingar. Under medeltiden skaffade sig vissa kungar alltmer makt och enade de små rikena i större länder.

I Norge lyckades Harald Hårfager ena kustområdena i ett rike redan i slutet av 800-talet. Men det var inte förrän i början av 1000-talet som en norsk kung styrde över även de inre delarna av landet. Den kungen hette Olav II Haraldsson.

–

I Danmark styrde kung Harald Blåtand över ett stort område i mitten av 900-talet. Han blev så småningom kung även i Norge.

I Sverige brukar Olof Skötkonung räknas som den förste svenske kungen även om han bara hade makt över ett ganska litet område. Olof Skötkonung var kung i början av 1000-talet.

Långsam och osäker början

De nordiska kungarna försökte skaffa så stora jordområden som möjligt. Ju mer jord en kung hade, desto mer makt och inkomster fick han. Ofta erövrade kungen områden med sina soldater. Han tog hjälp av lokala stormän som fick en del av jorden som tack. Stormännen var rika och mäktiga personer som ägde stora gårdar.

Kungen hjälpte till att sprida kristendomen i sitt land och fick därför stöd av kyrkan. Hans män byggde borgar, städer och vägar så att kungen kunde kontrollera landet. Kungen och hans män flyttade runt mellan borgarna. De åt och drack det som bönderna hade samlat ihop och reste sedan vidare.

Bluetooth har fått namn efter den danske kungen Harald Blåtand. Han kallas så eftersom han troligen hade en blå eller svart tand.

storhetstid

Små länder

Det tog lång tid innan de nordiska länderna blev stora riken med mäktiga kungar. Till en början var varje land litet och kungen hade inte så mycket makt. I många områden följde människorna länge sina egna lagar och regler. Det dröjde flera hundra år innan kungen hade kontroll över landet och kunde styra det som han ville.

I början av medeltiden bestod Sverige av stora delar av Götaland och Svealand. Södra Norrland blev en del av Sverige i slutet av medeltiden och norra Norrland flera hundra år senare. Jämtland och Härjedalen hörde till Norge. Skåne, Blekinge och Halland hörde till Danmark. De stora skogarna i Småland var en naturlig gräns i söder som var svår att passera.

Den erikska ätten var släktingar till Erik den helige. Han var kung i mitten av 1100-talet. Han blev helgon efter sin död och kallades Erik den helige eller Sankt Erik. Som helgon blev han en symbol för Stockholm och för hela Sverige. Den här målningen är från Uppsala domkyrka.

Sverkerska och erikska ätterna

I Sverige valdes kungen av de mäktigaste stormännen. Från mitten av 1200-talet valde man kungen vid ett möte på Mora äng utanför Uppsala. Sedan fick kungen resa runt i landet så att stormän och andra kunde lova att stödja kungen. Det kallades för en eriksgata.

Under 1100-talet och 1200-talet kämpade två släkter om makten, nämligen den sverkerska ätten från Östergötland och den erikska ätten från Västergötland. Kungarna kom omväxlande från den sverkerska och den erikska ätten.

På Medeltidsmuseet i Stockholm finns en modell som visar hur Birger jarl kanske såg ut när han levde.

Folkungaätten

Det var inte bara kungen som hade makt utan också jarlen. Jarlen var en storman som hjälpte kungen att styra över hela landet. Den siste jarlen var Birger jarl, som hörde till Folkungaätten. Han såg till att flera viktiga lagar kom till.

Från början var det troligen Birger jarls fiender som kallades folkungar. Därför kallas Folkungaätten ibland i stället Bjälboätten.

Magnus Ladulås skapar ordning i samhället

Birger jarls söner och andra personer i Folkungaätten var kungar i Sverige 1250–1363. Några av dem var även kungar i Norge och Danmark en kort tid.

Tidigare hade Västergötland och Östergötland varit centrum för politiken i Sverige, men under Folkungaättens tid blev Mälardalen centrum.

Namnet Sverige

Sverige betyder svearnas rike

Svear var ett namn som man från början använde om ett folk i Uppland. Kanske var det bara en grupp bland dessa människor som kallades svear. Så småningom började man använda namnet svearnas rike för det enade Sverige som var mycket större än Uppland.

Man tror att Magnus Ladulås kallas så för att han förbjöd att rika personer och deras följen tvingade till sig mat och husrum hos bönder med våld. Kungen satte så att säga ”lås för bondens lada”.

De styrande grundade staden Stockholm. Stockholm växte snabbt och blev landets största stad.

En viktig kung från Folkungaätten var Magnus Ladulås, som levde i slutet av 1200-talet. Han införde många regler som påverkade hela samhället. Bland annat införde han regler för skatter och krigstjänst.

Maktkamp mellan bröder

När Magnus Ladulås dog 1290 blev sonen Birger Magnusson kung. Hans bröder Erik och Valdemar ville ha mer makt. Vid ett besök på Håtuna gård 1306 tog de sin storebror till fånga. Då utbröt krig och till slut tvingades Erik och Valdemar släppa Birger.

Birger ville ha hämnd. Han lyckades lura i sina bröder att de var vänner igen. Därför kom de till kungens julfest i Nyköpingshus 1317. En natt greps Erik och Valdemar och kastades i fängelse. Enligt en berättelse fick de svälta ihjäl. Händelserna kallas Håtunaleken och Nyköpings gästabud.

Kung Birger avsattes av brödernas anhängare och tvingades fly till Danmark.

Magnus Eriksson i konflikt med stormännen

Magnus Eriksson var son till Erik Magnusson och sonson till Magnus Ladulås. Han var bara tre år när han valdes till kung efter sin farbror Birger. Magnus Eriksson var då redan norsk kung.

Magnus började styra riket själv när han var 15 år. Han var Sveriges kung i hela 45 år. Han införde lagar som gällde hela landet. Han gjorde Skåne svenskt men fick betala en mycket stor summa pengar för landskapet. Hans och Sveriges ekonomi blev dålig. När han försökte tvinga kyrkan att betala skatt fick han bland andra heliga Birgitta mot sig. Digerdöden på 1350-talet var en stor katastrof och några år senare erövrade den danske kungen Valdemar Atterdag Skåne och Gotland. År 1364 blev Magnus avsatt när stormännen gjorde uppror. Han flyttade till Norge, där hans son Håkan nu var kung. Magnus drunknade 1374. Kungar från Folkungaätten

1250–1275 Valdemar Birgersson

1275–1290 Magnus Ladulås

1290–1318 Birger Magnusson

1319–1364 Magnus Eriksson

Bilden: Folkungaättens vapensköld med gyllene lejon och blå strängar finns i flera varianter.

Magnus Eriksson var Sveriges kung i 45 år. Under 36 år av den perioden var han även kung i Norge.

Att styra en stor stat

Rättigheter och skyldigheter

Kung Magnus Ladulås organiserade det svenska samhället i slutet av 1200-talet. Han gav olika grupper i samhället privilegier, det vill säga särskilda rättigheter eller förmåner. De som fick privilegier skulle i sin tur hjälpa kungen på olika sätt.

Att hjälpa kungen och slippa skatt

De stormän som gjorde krigstjänst och ställde upp som beväpnade ryttare i krig behövde inte betala skatt till kungen. Inte heller präster och andra inom kyrkan behövde betala skatt. I stället skulle de stå för gudstjänster. De grupper som var befriade från skatt kallades frälse. För att kontrollera landet och försvara det mot fiender lät kungen bygga slott och borgar. På varje slott och borg bodde en fogde som styrde åt kungen. Det var ofta en lokal storman som blev fogde.

Området som fogden styrde över kallades län. Fogden fick ta upp skatt och andra avgifter i länet och använda dem för egen del. Den som styrde över ett län fick därmed stora inkomster och mycket makt. En del fogdar blev kända för att vara mycket hårdhänta när de samlade in skatter och böter.

Att betala skatt

Bönderna måste däremot betala skatt. De betalade skatt efter hur mycket jord de ägde. Ofta betalade de med produkter från jordbruket, till exempel spannmål. Bönderna kallades ofrälse.

Städerna fick särskilda privilegier. Det innebar att de fick rätt att ordna marknader och styra all handel i ett område. Invånarna i städerna måste betala skatt. De fick betala en del av sin förmögenhet och också en del av det de tjänade på handel i staden.

Även enskilda personer kunde få privilegier av kungen, till exempel rätt att driva en gruva eller rätt till allt fiske i en älv.

På så vis fick kungen både inkomster och stöd från olika grupper i samhället. Kungen använde inkomsterna till att leva ett gott liv, till att bygga slott och andra byggnader och till att föra krig. Ofta räckte skatterna inte till för krigen, och då brukade kungen kräva extraskatter från alla grupper i samhället.

De äldsta delarna av borgen Kastelholm på Åland är från 1300-talet. Där bodde kungens fogde som styrde över Åland.

Lag och ordning

Lagar för varje landskap

Sverige var indelat i landskap. Alla fria män i ett landskap samlades då och då till ett ting. Det var ett möte då man diskuterade sådant som gällde alla och där man också dömde människor som brutit mot lagen. Ledaren för tinget kallades lagman.

Varje landskap hade en egen lag. Från början var den inte nedskriven. I stället lärde sig lagmannen lagen utantill och läste upp den på tinget. Först på 1200-talet började man skriva ner lagarna. Den äldsta skrivna lagen är Äldre Västgötalagen.

Lagar för hela landet

Det fanns också lagar som gällde för nästan hela landet. De byggde på att kungen och de mäktigaste männen i landet svor en ed, det vill säga de lovade högtidligt att se till att lagarna följdes och att straffa dem som bröt mot lagarna.

Framför allt skulle lagarna skydda människor mot grovt våld, och de kallas därför för fridslagar. Många av lagarna kom till under Birger jarls tid. Man fick till exempel inte våldta eller röva bort kvinnor, inte störa gudstjänster och inte överfalla någon på väg till kyrkan eller tinget.

En bild ur Magnus Erikssons landslag. Bilden visar en mamma som dödar sitt barn. Bilden finns bredvid en text om straffet för föräldrar som dödar sina barn.

I mitten av 1300-talet införde kung Magnus Eriksson en landslag för hela landsbygden i Sverige och en stadslag för alla städer. Med hjälp av dem var det lättare för kungen att styra landet.

Källor: Lagar

Landskapslagarna beskriver ofta situationer ur vardagslivet. Det gör att de kan vara bra källor för den som vill veta hur människor levde. Här är ett exempel på en sådan beskrivning ur Upplandslagen. Den handlar om vad som händer med ett oäkta barn när ingen av föräldrarna vill eller kan ta hand om barnet. Ett oäkta barn var barn till två personer som inte var gifta med varandra.

”Nu kan ingen av dem underhålla barnet; då skall det tigga sig till föda; och dock skola de båda [föräldrarna] stå till svars för det med avseende på all våda [olyckshändelse], till dess att sju år hava förgått.”

Barnet måste alltså tigga för att få mat och kläder, men föräldrarna skulle se till att barnet inte skadade sig.

Sammanfattning

@ Medeltiden i Norden varade från ungefär år 1050 till 1520-talet.

@ I början av medeltiden uppkom tre riken i Norden: Danmark, Norge, Sverige. De styrdes av var sin kung.

@ Stormännen krigade åt kungen. De behövde inte betala skatt och fick områden som belöning. Bönderna och stadsborna betalade skatt.

@ Under 1100-talet och 1200talet kämpade två släkter om makten: den sverkerska ätten och den erikska ätten.

@ Jarlen hjälpte kungen att styra över hela landet. Den siste jarlen var Birger jarl. Han hörde till Folkungaätten.

@ I mitten av 1300-talet bestämde kung Magnus Eriksson en landslag för hela landsbygden i Sverige och en stadslag för alla städer.

Medeltiden

Stater växer fram i Norden

Instuderingsuppgifter

1. När började och slutade medeltiden?

2. Vilka tre länder uppstod i Norden under början av medeltiden?

3. Varför försökte kungarna skaffa så stora jordområden som möjligt ?

4. Vad hette den siste jarlen i Sverige?

5. Vad kallades de rika och mäktiga personer som ägde stora gårdar?

6. Vem räknas som den förste svenske kungen även om han hade makt över ett ganska litet område?

7. Vad hette den viktiga kungen från Folkungaätten som införde regler för skatter och krigstjänst i slutet av 1200-talet?

8. Vilka två släkter kämpade om makten under 1100-talet och 1200-talet?

9. Vad kallades de grupper som inte behövde betala skatt?

10. Vad heter den äldsta skrivna lagen i Sverige?

Aktivitet

Historiebruk: Bilden av medeltiden

Fundera och diskutera

Börja med att läsa faktarutan om historiebruk på sidan 65 och besvara sedan frågorna nedan tillsammans med en klasskompis:

a. Vilken bild av medeltiden tycker ni förs fram i filmer, spel, böcker och så vidare? Varför tror ni att det är så?

b. Vilka exempel på hur medeltiden har använts i film, böcker och TV-serier ges i faktarutan?

c. Kan ni komma på fler exempel? Försök komma på så många som möjligt.

Bilden: I den medeltida kyrkan fanns det mycket att titta på. De flesta kyrkobesökarna kunde inte läsa utan uppskattade de färgrika målningarna. Här ses insidan av Härnevi kyrka i Uppland. Målningarna är gjorda av konstnären Albertus Pictor och hans medhjälpare.

Kyrkor och kloster

I början av 1000-talet spreds kristendomen i Norden av engelska missionärer, men från mitten av 1000 ­talet fick tyska missionärer allt större inflytande. Missionärer är personer som skickas ut för att sprida en religion i ett annat land.

Ord och begrepp

Biskop är en präst som är chef för ett stift.

Domkyrka är den viktigaste kyrkan i ett stift.

Gudstjänst är en samling i till exempel en kyrka där människor samlas för att be till Gud.

Kloster är en avskild plats där munkar eller nunnor bor och arbetar för att vara nära Gud.

Missionär är en person som arbetar för att få fler människor att tro på en religion.

Munk är en manlig medlem av ett kloster.

Nunna är en kvinnlig medlem av ett kloster.

Rökelse är ett ämne från en växt vars rök luktar gott när det brinner.

Socken var ett område som hörde till en kyrka.

Stift är ett område där en biskop är chef för kyrkorna.

Tionde var en sorts skatt som man betalade till kyrkan eller staten.

Latin är det språk som talades i forntidens Rom och som blev huvudspråket i det stora romerska riket. Det var det viktigaste europeiska skriftspråket under hela medeltiden.

Kristendomen sprids

De kristna missionärerna försökte först sprida kristendomen i Danmark och Norge. Människor i de länderna hade nämligen haft mycket kontakt med västra Europa under vikingatiden. Så småningom fortsatte missionärerna till Sverige.

Gudstjänsten i centrum

Ett viktigt sätt att sprida kristendomen var att fira gudstjänst med nattvard, böner, sång, bibelläsning, särskilda kläder för prästen och olika ceremonier. För många nordbor liknade nog gudstjänsten ett spännande drama som de rycktes med av. Till en början fick man hålla gudstjänst utomhus eller i något hus som man lånade. Så småningom byggde man kyrkor.

De som var med på gudstjänsterna förstod nog inte så mycket av texterna och sångerna eftersom allt var på latin. Ofta predikade missionärerna på latin. De undervisade även om den kristna tron på latin, men antagligen hade de hjälp av tolkar som översatte vad de sa. Så småningom blev även svenskar präster och kunde undervisa på svenska.

Gammalt och nytt på samma gång

Missionärerna försökte ofta först övertyga kungen och andra mäktiga män att bli kristna. Om de blev kristna skulle antagligen de personer som de styrde över också vilja bli kristna. En del kungar tvingade invånarna i landet att bli kristna.

Tecknet på att en person blev kristen var att personen döptes. Den förste kungen i Sverige som blev döpt var Olof Skötkonung i början av 1000-talet. Men kanske blev hans far Erik Segersäll döpt före honom.

Att man var döpt innebar inte alltid att man hela tiden följde den kristna tron. Under lång tid fanns den fornnordiska religionen kvar, och människor trodde nog på både de fornnordiska gudarna och på den kristna guden.

Olof Skötkonung var den förste svenske kungen som döptes och blev kristen.

Många kyrkobyggnader

Snart började kyrkan dela in landet i socknar och stift. Så småningom fick socknen också ansvar för sådant som inte gällde kyrkan, till exempel fattigvård och skola. Indelningen i socknar låg till grund för det som senare blev kommuner.

Varje socken hade en kyrka. De första kyrkorna var av trä, men på 1100-talet började man bygga med sten. Det var bönderna som bodde i socknen som byggde med hjälp av stenhuggare som vandrade runt mellan byggena. En del stenhuggare hade arbetat med att bygga kyrkor i Tyskland och Frankrike och lärt sig nya sätt att arbeta. De spred nu sina kunskaper i Sverige.

Varje socken hade en präst. En biskop var ”chef” för flera präster i ett område. Ett sådant område kallades stift. Den stad där biskopen bodde hade en domkyrka. Den första domkyrkan i Sverige låg i Skara. I början av 1100-talet utsåg påven en ärkebiskop i Lund, som då låg i Danmark. Han var den högste ledaren för alla kristna i Norden. År 1164 fick Sverige en egen ärkebiskop i Uppsala.

Dopet var tecknet på att man var kristen. När man byggde kyrkor skaffade man nästan alltid en stor dopfunt av sten som ett av de första föremålen i kyrkan.

På 1100-talet började man bygga kyrkor i sten. Många såg ut som den här i Våmb i Västergötland.

Kryptan (källaren) i Lunds domkyrka. Väggarna är tjocka och valven runda. Det är typiskt för romansk stil.

Den här målningen finns i Täby kyrka. Den är gjord av målaren Albertus Pictor. Bilden visar hur döden spelar schack med en rik man.

Ett skådespel

I kyrkorna fanns det många färgrika föremål och även livfulla målningar på väggarna. I gudstjänsten använde man musik och rökelse. Gudstjänsten var nästan som en teaterföreställning och säkert en mycket speciell upplevelse för många människor.

De allra flesta människor kunde inte läsa och skriva och hade inga böcker. De hade inte heller tavlor och andra bilder. Många lärde sig därför om Bibeln och den kristna tron genom att titta på kalkmålningarna i bykyrkorna.

Byggnadsstilar på medeltiden

Romansk stil

Under 1000-talet och 1100-talet byggde man kyrkor i romansk stil. De hade tjocka murar och bara några få fönster. Fönstren och portarna hade en rund båge upptill. Konstnärer smyckade kyrkorna med stora stenskulpturer. De snidade och målade också träskulpturer av helgon. Dessutom gjorde de målade fönster genom att sätta samman bitar av färgat glas. Sådana fönster hade inte funnits tidigare. Lunds domkyrka är den största romanska kyrkan i Norden.

Gotisk stil

Under 1200-talet, 1300-talet och 1400-talet byggde man kyrkor i gotisk stil. Kyrkorna var höga med spetsiga valv. De hade många och stora fönster med glasmålningar. Fönstren och portarna hade spetsiga bågar.

Byggnaderna verkade sträcka sig uppåt, som om de ville bli ännu högre. Uppsala domkyrka är den största gotiska kyrkan i Norden.

Kloster för bön och arbete

Man började bygga kloster i Sverige på 1100-talet. I klostren bodde munkar och nunnor som bad och firade gudsjänst. Dessutom arbetade de, till exempel med att kopiera böcker för hand eller med att odla marken.

Klostren fick stor betydelse för religionen i landet och för hela samhället. I klostren odlade munkar och nunnor många växter som de hade med sig från kloster i andra delar av Europa. De spred sedan växterna till de svenska bönderna, till exempel nya kryddväxter. De lärde också ut nya sätt att odla fruktträd.

Alvastra kloster grundades av franska munkar 1143 och understöddes av den sverkerska kungaätten. I dag finns bara stenrester kvar av klostret. Här ses resterna av klosterkyrkan.

En munk och en nunna i me deltida kläder.

Heliga Birgitta

Birgitta Birgersdotter, kallad heliga Birgitta, var en svensk författare på 1300-talet som skrev böcker om sina religiösa upplevelser. Hon blev också helgon och är ett av Europas skyddshelgon.

Birgitta föddes cirka 1303 och kom från en rik och mäktig familj. Hon gifte sig med Ulf Gudmarsson och fick åtta barn, bland andra Katarina av Vadstena. Efter mannens död reste Birgitta till Rom, där hon bodde i 25 år innan hon dog 1373.

Birgitta grundade en klosterorden som heter Birgittinorden. Det första av ordens kloster byggdes i Vadstena.

Birgitta skrev flera böcker som handlar om hennes uppenbarelser. Hon såg syner som hon menade var budskap och undervisning från Kristus och från Maria och andra helgon. Hon menade att synerna handlade om människornas situation i Europa på 1300-talet. Ofta använde hon uttryck som passade väl in på kvinnornas värld.

Birgitta följde med i politiken både i Sverige och i övriga Europa. Med hjälp av sina religiösa upplevelser talade hon om för politiska ledare och andra vad de borde göra.

En ängel talar om för heliga Birgitta vad hon ska skriva i sin bok. Målningen är från 1400-talet.

Människor som hade långt till kyrkan brukade bara komma dit när det var särskilda kyrkliga helger och marknader. Då bodde de i små stugor i så kallade kyrkstäder runt kyrkan. Varje familj hade sin egen stuga, som stod tom mellan de stora helgerna. Den här bilden är från Gammelstad utanför Luleå.

Makt och påverkan

Mäktig kyrka

Kyrkan hade mycket makt och stora rikedomar, främst jord. Kungarna gav kyrkan och klostren mycket jord som tack för att prästerna och biskoparna hjälpte dem. Dessutom slapp kyrkan för det mesta betala skatt.

Kyrkan och kungamakten hängde ihop på olika sätt. Till exempel kom många biskopar från de släkter som styrde Sverige, bland annat från Birger jarls släkt. Kungarna kunde också utnyttja kyrkan för att sprida information i landet om lagar och regler. Prästerna brukade då läsa upp texterna under gudstjänsterna.

Religionen i vardagen

Religionen var en viktig del av människors liv. Människor uppfattade att livet och naturen var gåvor från Gud och att sådant som hände berodde på att Gud grep in och antingen hjälpte eller straffade människor.  De som bodde i en socken betalade tionde till kyrkan. Det innebar att kyrkan skulle ha en tiondel av allt som bönderna producerade. En tredjedel

av detta fick sockenprästen i lön. Resten delade man upp mellan kyrkan, biskopen och de fattiga i socknen.

Kyrkans regler och traditioner förändrade livet på många sätt. Söndagen blev en vilodag då man inte skulle arbeta utan gå i kyrkan. Dessutom fanns det mängder av andra kyrkliga helgdagar under året då man var ledig och inte behövde arbeta. Man ordnade ofta fester och marknader i samband med de här helgerna.

För kyrkan var äktenskapet heligt, och enligt kyrkan fick en man bara vara gift med en enda kvinna. Tidigare hade en man kunnat ha flera fruar samtidigt. Kyrkan förbjöd tvångsäktenskap. Ingen far fick längre tvinga sin dotter att gifta sig med någon. Eftersom äktenskapet var heligt tyckte kyrkan inte om att människor som inte var gifta fick barn. Sådana barn kallades utomäktenskapliga barn, och de hade de svårt.

Sammanfattning

@ Kristendomen spreds i Norden under första delen av medeltiden.

@ Länge trodde människor på både de fornnordiska gudarna och den kristna guden.

@ Den förste kungen i Sverige som blev döpt var Olof Skötkonung i början av 1000-talet.

@ Kyrkan delade in landet i socknar. Varje socken hade en kyrka och en präst. En biskop var chef för flera präster i ett område som kallas stift.

@ I kloster bodde munkar och nunnor som bad, arbetade och firade gudstjänst.

@ Heliga Birgitta levde på 1300talet. Hon grundade en klosterorden och blev ett helgon.

@ Kyrkan var rik och mäktig. Kyrkan ägde mycket jord och slapp betala skatt till kungen. De som bodde i en socken betalade tionde till kyrkan.

@ Kyrkans regler och traditioner förändrade livet för människorna.

Medeltiden

Kyrkor och kloster

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en missionär?

2. Vad kallas de män och kvinnor som bor i kloster?

3. Hur påverkades kvinnors liv efter kristendomens införande?

4. Varför kunde människor i Sverige i början inte förstå texterna och sångerna under gudstjänsterna?

5. När började kloster byggas i Sverige?

6. Vilket arbete utfördes i klostren?

7. Vem var heliga Birgitta?

8. Varför hade kyrkan och klostren så mycket makt och rikedomar?

9. Ge exempel på hur vardagslivet för människor i Sverige förändrades efter kristendomens införande.

10. Vad var tionde?

Aktivitet

Gör egna rubriker om heliga Birgitta Sammanfatta

Börja med att läsa texten om heliga Birgitta. Du ska sedan sammanfatta innehållet genom att skapa egna rubriker.

Gör följande

a. Hitta på underrubriker till varje stycke. Tänk på att rubrikerna ska berätta det viktigaste i varje stycke. Försök göra rubrikerna så korta som möjligt, med ett eller max fyra ord.

b. Testa att återberätta historien om heliga Birgitta med hjälp av underrubrikerna.

c. Jämför dina rubriker med en kompis om du vill.

Bilden: Konstnären Richard Bergh har målat Visby ringmur med en mängd skepp som närmar sig den viktiga hamnstaden Visby. Målningen är från 1894.

Kamp om makten

Kampen om makten under medeltiden handlade om att skaffa sig makt över land och över handelsvägar. De som slogs om makten var kungar, stormän och den så kallade Hansan.

Ord och begrepp

Adel är en grupp i samhället som främst förr hade makt och rättigheter som gick i arv.

Export är försäljning av varor till andra länder.

Furste är en titel på en person som regerar över ett land eller ett landområde.

Hansestad var en stad som var med i handelsförbundet Hansan.

Naturahushållning eller att betala i natura betyder att man betalar med saker eller tjänster i stället för med pengar.

Riksföreståndare var en person som fungerade som kungens ersättare när det inte fanns en fungerande regent.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Ett sådant här fartyg kallas kogg. Hansan använde ofta koggar som fartyg. I hamnarna kunde det ligga många sådana fartyg när man lastade på och av varor.

Från jord till pengar

Under medeltiden var det svårt att resa långt. Det fanns inte många vägar, och de vägar som fanns liknade mest stora stigar. De flesta människor höll sig vid sin gård. Mat, redskap och kläder tillverkade de själva. Behövde de något mer kunde de kanske byta sig till en vara av någon som bodde i närheten. De använde alltså inte pengar. Det kallas naturahushållning.

När städerna växte och människor sysslade med handel och hantverk i stället för jordbruk började de använda pengar. De betalade alltså med pengar för varor. Dessutom betalade de skatter och andra avgifter till kungen med pengar.

Kampen om makten under medeltiden handlade ofta om att skaffa sig rikedomar av olika slag. Under början av medeltiden handlade det om att skaffa markområden och kunna få varor från jordbruket. När handeln ökade kämpade människor om att styra handeln och få pengar i form av skatter och andra avgifter på handeln.

Stora marknader

Ville man resa långt fick man resa med fartyg och båtar längs kusterna. På några platser vid kusten fanns det stora marknader där man kunde köpa varor för pengar. En berömd marknad var Skånemarknaden.

Den ägde rum från augusti till oktober varje år vid Skanör och Falsterbo i sydvästra Skåne. På marknaden sålde man varor från områdena runt Östersjön och ännu längre bort.

En särskilt viktig handelsvara var sill. Människor åt mycket sill under medeltiden. Personer från Skåne och andra delar av Danmark kom till

En bild ur Olaus Magnus bok Historia om de nordiska folken från 1555. Den visar hur människor fiskade sill vid Skånes kust.

Skanör och Falsterbo och fiskade sill några månader. Resten av året arbetade de flesta i jordbruket. De bodde i tillfälliga bodar nära stranden och fångade massor av sill utanför kusten. Sedan torkade eller saltade de sillen och lade den i stora tunnor.

Handelsmän från städer i norra Europa köpte tunnorna och skickade dem med fartyg till olika städer där de sålde sillen. Fiskarna och handelsmännen betalade skatt till den danske kungen för fisket och handeln.

pälsverk koppar

NORGE

DANMARK

gäddor smör lax hudar

pälsverk

Reval

London Groningen

Bergen Hamburg

järn smör smör ost oxar sill

Stockholm

Novgorod

Dorpat

SVERIGE

Visby

Kalmar

spannmål

Riga

timmer lin

spannmål

kläde ull salt

metallprodukter öl

Münster Brygge

kläde

FRANKRIKE torsk silver

Lübeck

Kiel Stralsund Rostock Wismar

Magdeburg

Goslar Köln

Göttingen

TYSK-ROMERSKA RIKET

spannmål tjära hudar vax

hampa bärnsten

Königsberg

Gdańsk

TYSKA ORDEN

POLEN

Hansans område 1370. Kartan visar viktiga städer i Hansan och stora handelsvägar över Östersjön och Nordsjön. Dessutom står det vilka varor som Hansan exporterade från olika områden, till exempel smör och ost från södra Sverige.

Hansan

I mitten av 1100-talet gick tyska köpmän och städer kring Östersjön och Nordsjön samman i ett handelsförbund som hette Hansan. Hansan ville ha ensamrätt på handeln i området. Den ville alltså styra handeln som de själva ville och få alla inkomster.

LITAUEN

pälsverk

timmer

De viktigaste medlemmarna i Hansan var de tyska städerna Hamburg och Lübeck. Även städer utanför de tyska områdena kunde vara medlemmar. Det var till exempel Visby på Gotland och Bergen i Norge. Hansan hade störst makt på 1200-talet och 1300-talet. Den ägnade sig inte enbart åt handel utan hade även militär makt. Hansan var också rik och lånade ut pengar till kungar och furstar. Tyska köpmän slog sig ner i många av städerna längs kusterna. De byggde stora hus och förråd nere vid hamnen. Många ord från tyskan kom in i de nordiska språken, och tyska traditioner spreds.

Källor: Glas

Forskare hittar ofta föremål som visar att svenskar har handlat med människor i andra delar av världen. Ett exempel är glas. Det fanns mycket lite glas i Sverige i början av medeltiden. Men när handeln med Hansan ökade förde handelsmän tyska glasföremål till Sverige. Sådana föremål hade bara de rikaste råd med.

En del värdefulla föremål kom också till Sverige med pilgrimer. Det var personer som hade rest till Jerusalem eller någon annan helig plats.

Glasmugg från 1400-talets Tyskland.

Den danske kungen Valdemar Atterdag erövrade hansestaden Visby 1361. Den här målningen är gjord många hundra år senare. Den visar hur konstnären trodde att det gick till när kungen tvingade stadens invånare att lämna ifrån sig sina rikedomar. Kungen hotade med att bränna staden om de inte gjorde som han sa.

Stormakten Danmark

Under hela medeltiden var Danmark det mäktigaste landet i Norden. Landet hade större folkmängd än de andra nordiska länderna och ett bra läge mellan Nordsjön och Östersjön.

På 1200-talet härskade de danska kungarna också över flera områden runt Östersjön, bland annat i norra Tyskland och Estland. De svenska kungarna erövrade Finland. Både de danska och de svenska kungarna sa att de erövrade de här områdena för att de ville sprida kristendomen, men de ville också skaffa sig mer jord och andra rikedomar och mer makt.

År 1361 erövrade den danske kungen Valdemar Atterdag bland annat hansestaden Visby. Det ledde till krig mellan Danmark och Hansan. Hansan besegrade Danmark och fick bland annat ta över Skånemarknaden.

De danska och svenska kungarnas krig kostade mycket pengar. De fick låna pengar av tyska furstar. Furstarna fick då mark i Danmark och Sverige som säkerhet för att kungarna skulle betala tillbaka. Det kallades för pant. Furstarna kunde också använda alla skatter och andra inkomster från området. Under 1300-talet var nästan hela Danmark satt i pant hos tyska furstar.

Danmark

Sverige

Norge

Nidaros (Trondheim)

Bergen

Oslo

Sigtuna

Visby

Lund Roskilde

Lübeck

Sverige, Norge och Danmark omkring 1220.

Danmark

Sverige

Norge Oslo Bergen Stockholm Köpenhamn oklara gränser

Sverige, Norge och Danmark i början av 1400-talet. Från 1397 bildade länderna den så kallade Kalmarunionen. Den innefattade också danska och norska områden som Island, Grönland och Färöarna som inte ses på kartan.

Kalmarunionen

Det var inte bara olika länder och Hansan som kämpade om makten. I Sverige kämpade stormännen och kungen om makten på 1300-talet. Då hade stormännen blivit en grupp i samhället som kallades adeln. Adeln hade makten över mycket stora landområden. En av de allra mäktigaste var Bo Jonsson (Grip). Han ägde 1 500 gårdar och lät bygga många stora borgar, bland annat Gripsholm.

De mäktigaste adelsmännen bildade ett råd som skulle hjälpa kungen att styra landet. Kungen och rådet bråkade ofta om vem som skulle bestämma. Under andra halvan av 1300-talet gjorde adeln uppror mot kungen flera gånger. Det berodde bland annat på att kungen krävde många extraskatter.

År 1364 tvingade adeln kung Magnus Eriksson att avgå. I stället utsåg de den tyske fursten Albrekt av Mecklenburg till svensk kung. Ungefär 20 år senare gjorde adeln uppror även mot Albrekt. Adeln tog hjälp av Margareta som var drottning i Danmark och Norge. Tillsammans besegrade de Albrekt 1389.

Margareta blev nu drottning även i Sverige. De tre länderna bildade en union. De mäktigaste adelsmännen fastställde unionen vid ett möte i Kalmar 1397. Då valdes Margaretas släkting Erik av Pommern till kung. Unionen kallas Kalmarunionen.

Margareta, drottning av Danmark, Norge och Sverige. Det sägs att Albrekt av Mecklenburg kallade Margareta ”kung Byxlös”. Mäktiga adelsmän kallade henne i stället Sveriges ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”.

Svenska uppror

Engelbrektsupproret

Många bönder och bergsmän var missnöjda med unionskungen. De tyckte att de måste betala väldigt mycket skatt. De tyckte inte heller om att kungen använde utländska fogdar som var mycket hårdhänta. Även många adelsmän var missnöjda eftersom de inte fick bli fogdar när de utländska fogdarna tog över.

År 1434 började ett uppror bland bergsmännen i Dalarna. Bergsmän var personer som arbetade i gruvor och framställde metaller. Engelbrekt Engelbrektsson ledde upproret, och det kallas därför för Engelbrektsupproret. Upproret spred sig i Sverige, och många bönder och adelsmän ställde sig på bergsmännens sida. Efter några år blev kungen avsatt.

Svenska riksföreståndare och danska kungar

Under resten av 1400-talet och början av 1500-talet var den politiska situationen mycket rörig. Ibland styrde danska unionskungar över

Engelbrekt Engelbrektsson (till häst) med sina dalkarlar jagar iväg fogden Melchior Görtz, som förskrämt rider iväg. Fogden hade spänt bönder framför plogen men de befrias av Engelbrekt och hans män. Målning från 1860.

Sverige. Den svenske adelsmannen Karl Knutsson (Bonde) var kung tre gånger. Vissa perioder styrde svenska riksföreståndare. De fungerade som kungar och var motståndare till den danske unionskungen. De två mest kända riksföreståndarna var Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre.

Sammanfattning

@ När städerna växte och människor sysslade med handel och hantverk i stället för jordbruk började de använda pengar.

@ Längs kusterna fanns det platser som hade marknader där man kunde köpa saker för pengar, till exempel torkad eller saltad sill.

@ Hansan var ett tyskt handelsförbund som styrde en stor del av handeln i Östersjön och Nordsjön. Många tyska handelsmän bosatte sig i nordiska städer.

@ Under hela medeltiden var Danmark det mäktigaste landet i Norden.

@ Under 1300-talet fick adeln alltmer makt.

@ 1389 blev Margareta drottning i Norge, Danmark och Sverige.

@ De tre länderna bildade 1397 en union som kallades för Kalmarunionen.

@ Engelbrektsupproret var ett uppror mot kungen som bröt ut 1434. Folket var missnöjda med bland annat höga skatter. Kungen avsattes.

KAPITEL 3

Medeltiden Kamp om makten

Instuderingsuppgifter

1. Vad använde människor som betalningsmedel när de inte använde pengar?

2. När började människor använda pengar för att betala?

3. Vilken fisk var en viktig handelsvara?

4. Vad var Hansan?

5. Vad var Kalmarunionen och när bildades den?

6. Vad var Engelbrektsupproret?

7. Vilket land var mäktigast i Norden under hela medeltiden?

8. Vad hette drottningen i Norge och Danmark som 1389 också blev drottning över Sverige?

Aktivitet

Studera kartor

Analysera

Gå tillbaka till texten i avsnittet Kampen om makten och studera kartorna som hör till avsnittet. Se även kartan på sidan 68.

Gör följande

Kartan över Hansans område (sidan 91) Nämn några exportvaror från:

– England – Norge – Tyskland – Danmark – Sverige.

Studera sedan de tre övriga kartorna (sidorna 68, 93 och 94) och fundera över de tillhörande frågorna tillsammans med en kompis.

Kartorna över 1000-talet, 1220 och början av 1400-talet

– På vilket sätt var Danmarks geografiska läge en anledning till att det var ett så mäktigt land?

– Studera Sveriges utbredning. Jämför kartorna och ta reda på vad som har hänt.

– Vilka andra länder ökar i storlek under åren som kartorna föreställer?

– Varför tror ni att det står ”oklara gränser” på flera ställen på kartorna?

Bilden: En målning som visar jordbruk i västra Europa under medeltiden. Det såg nog ut ungefär på samma sätt i Sverige. Längst fram ses en harv och längst bak ses en hjulplog.

Bönder och bergsmän

I det här avsnittet läser vi om hur bönder levde under medeltiden. Då var Sverige ett jordbruksland. De allra flesta människorna bodde på landet och arbetade med jordbruk. Vissa bönder kallades även bergsmän och var de som bröt den viktiga järnmalmen.

Ord och begrepp

Bergslag kallades den grupp bergsmän i ett område som hade rätten att bryta malm, till exempel järnmalm.

Bergsmän var en grupp bönder som även ägnade sig åt bergsbruk, det vill säga arbetade i gruvor.

Landbo var en bonde som inte ägde sin jord utan betalade en avgift för att få använda den.

Livegenskap innebar att en bonde som arbetade på en godsägares mark inte var fri.

Masugn är en anläggning som producerar råjärn ur järnmalm.

Skattebonde var en bonde som ägde sin egen jord och betalade skatt till kungen.

Trälar kallades slavarna i Norden.

Vindöga är ett gammalt ord för fönster. Ett vindöga var ofta bara en liten glugg med en lucka utan glas. Större gluggar täcktes med en bit tyg eller urinblåsan från en oxe som släppte in ljus.

Ett jordbrukssamhälle

Under medeltiden var Sverige ett jordbruksland. De flesta människorna bodde på landsbygden. Deras värld bestod av gården där de arbetade och den närmaste familjen. Få människor hade möjlighet att besöka andra platser.

Jordbruk innebar både åkerbruk och boskapsskötsel. Man odlade grödor på åkrarna. Bland annat odlade man råg och korn som man använde till gröt och bröd. Man hade också boskap, till exempel kor, svin, får och höns. Av mjölken från korna gjorde man bland annat smör och ost. När man slaktade svinen fick man fläskkött, och hönsen gav ägg. På en del platser kunde man också fiska i sjöar och älvar.

Jordbruk med ny teknik

Under tiden från 1100-talet till början av 1300-talet utvecklades jordbruket väldigt mycket. Bönderna började använda nya redskap. Till exempel plöjde de jorden med hjulplog. Det var en plog med hjul som gjorde det lättare att bearbeta jorden. Tidigare hade bönderna bara haft tunga årder, det vill säga plogar utan hjul.

När bönderna hade plöjt marken bearbetade de det översta jordlagret med harv. En harv liknade en stor och tung kratta. Efter skörden skulle man bearbeta säden med en slaga. En slaga var gjord av två tjocka pinnar som bands ihop i en av ändarna med en rem. Bönderna byggde också vattenkvarnar och väderkvarnar för att mala säden till mjöl.

Bönderna odlade upp ny mark som inte varit åker tidigare. De anlade nya åkrar i bland annat Smålands skogsbygder och längs Norrlands och Finlands kuster.

I mitten av 1300-talet dog väldigt många människor i digerdöden. Många gårdar blev övergivna och ingen odlade marken.

De som överlevde fick det så småningom bättre. Till exempel kunde fattiga bönder ta över ganska bra gårdar som blivit övergivna. Befolkningen ökade sakta, och man började odla mer mark. I mitten av 1400talet hade jordbruket fått fart igen.

Fria bönder

De flesta gårdarna var små, och många bönder ägde sin egen jord. De betalade skatt till kungen efter hur mycket jord de hade. De kallades för skattebönder.

Nästan hälften av all jord i Sverige ägdes av bönderna. Att det fanns så många bönder som ägde sin egen jord var speciellt för Sverige under medeltiden. I övriga Europa var det ovanligt att bönderna ägde sin jord. De svenska bönderna var inte livegna så som många bönder i Europa var. Livegna bönder var inte fria och kunde till exempel inte flytta.

Den här bilden i en fransk bok från 1400-talet visar vad man arbetade med i jordbruket i mars månad. En man plöjer jorden med en hjulplog som dras av oxar, och några andra personer beskär vinstockarna.

Även de gårdar som kungen, adeln och kyrkan ägde var små. De bönder som skötte de gårdarna kallades landbor. De ägde alltså inte jorden utan betalade en avgift varje år för att få använda den. Jordägarna fick på så vis inkomster, och landborna kunde använda det de producerade till mat, kläder och redskap.

Både skattebönder och landbor var fria bönder. De hade ganska stort inflytande i det lokala samhället. De var till exempel med på tingen och beslutade om gemensamma frågor.

I Sverige fanns det trälar som var ofria. Men det var inte lönsamt med trälar i det medeltida jordbruket. Träldomen försvann därför efter hand, och i början av 1300-talet fanns inga trälar kvar.

Hus för människor och djur

Bostadshusen i bondgårdarna var små och mörka. Fönstren gick inte att öppna, och mat hängde på tork inomhus. I södra Sverige brukade man ha vissa djur inne i bostaden, till exempel kalvar. Man hade bara några få enkla möbler. De flesta var väggfasta, vilket betyder att de satt fast i väggen.

Ofta fanns det flera andra hus på gården. Varje hus var avsett för en viss aktivitet. Det fanns till exempel ett fähus för boskapen, en bagarstuga där man bakade bröd, en rökbastu där man rökte kött och fisk, och olika förrådshus.

På gården hjälpte alla till med arbetet, även barnen. Djuren gick ofta fritt på gården och därför hägnade man in grönsakslandet för att skydda grönsakerna från att bli uppätna.

I gruvorna tände bergsmännen eldar på berget för att berget skulle bli hett. Därefter hällde de på vatten. Då sprack berget i bitar. Männen lastade sedan bitarna på skottkärror och tog upp dem ovan jord. Bilden är från 1556.

Bergsbruk

En särskild grupp bönder kallades bergsmän. Bergsmän var bönder som höll på med jordbruk och boskapsskötsel och som dessutom ägnade sig åt bergsbruk. Det innebar att de bröt järnmalm i gruvor och tillverkade järn. De flesta gruvorna fanns i Bergslagen. Det är ett område i västra Västmanland, södra Dalarna och sydöstra Värmland.

Bergsbruket var viktigt för landet eftersom man behövde järn till både vapen och redskap. Dessutom sålde handelsmän järn till andra länder.

Bönder som hade ett visst markområde var tvungna att bedriva bergsbruk. Kungen såg till att de fick hämta gratis ved från skogen och dessutom inte behövde betala så mycket skatt. Att sälja järn gjorde många bergsmän rika. För pengarna byggde de ofta stora och vackra hus till sina gårdar.

För att bryta och smälta malm måste många människor samarbeta. De som arbetade tillsammans var medlemmar i bergslag. De bröt järnmalm genom att först hetta upp berggrunden i en gruva med eldar och sedan slå på kallt vatten. Då sprack berggrunden, och de kunde bryta loss bitar med järnmalm.

Sedan smälte bergsmännen järnmalmen i masugnar. Masugnar kallades också för hyttor. Bergsmännen hettade upp järnmalmen till hög temperatur och tillförde syre. Då omvandlades järnmalmen till flytande järn. De tappade därefter ut järnet och lät det stelna till järntackor. Det kallades råjärn.

Ett av de första kungliga privilegiebreven på svenska är skrivet av kung Magnus Eriksson 1347. Det skrevs efter ett besök i Falu gruva. Brevet tar upp en mängd olika frågor kring skogsröjning, villkor för gruvarbetare, löner och krav på arbetsprestationer. Här intygas bland annat att gruvarbetare hade rätt till matpaus!

Källor: Privilegiebrev

Privilegiebrev var ett dokument som talade om att en person eller en grupp hade vissa förmåner som andra inte hade. Privilegiebrev utfärdades av kungen.

Den som fick ett privilegiebrev fick till exempel ensamrätt att driva en gruva eller ett järnbruk eller att fiska i en älv. Till exempel fanns det bergsprivilegium för bergsmännen att bryta malm på sin mark. Städer fick också privilegiebrev och rätt att ordna marknader och styra all handel i ett område.

Privilegiebreven är intressanta källor för de visar vad som behövde regleras. Men breven tar även upp handel och löner och är också en källa till levnadsförhållandena för människorna som levde kring platserna med privilegier.

Sammanfattning

@ De flesta människor var bönder. De odlade och tillverkade de varor de själva behövde.

@ I Sverige var det vanligt att en bonde ägde sin egen jord. Det fanns också bönder som betalade för att bruka jord som ägdes av adeln, kyrkan eller kungen.

@ I Sverige var bönderna fria medan det i övriga Europa var vanligast att bönderna var livegna.

@ I vissa områden hade bönderna gruvor och tillverkade järn. De kallades bergsmän.

Kapitel

Medeltiden Bönder och bergsmän

Instuderingsuppgifter

1. Vad arbetade de flesta med under medeltiden?

2. Vad byggde bönderna för att mala säd?

3. Vad användes mjölken från korna till?

4. Vilken ny teknik använde bönderna för att plöja marken?

5. Vad kallades bönderna som höll på med både jordbruk och bergsbruk?

6. Varför var bergsbruket viktigt under medeltiden?

7. Vad kallades de dokument som gav vissa personer eller grupper speciella förmåner?

8. När försvann träldomen?

Aktivitet

Nya tekniker och privilegier

Fundera och diskutera

Läs avsnittet Bönder och bergsmän igen och fundera på frågorna nedan. Jämför och diskutera sedan dem tillsammans med en eller flera klasskompisar

a. Vilka blev följderna av de nya redskapen inom jordbruket, tror ni?

b. Vad var det som var speciellt med svenska bönder under medeltiden (om man jämför med resten av Europa)?

c. Varför hade bergsmännen ofta det bättre ställt än vanliga bönder?

Bilden: Skolplansch från mitten av 1900-talet. Bilden visar livet på en gata under medeltiden. Skolplanscher var förr vanliga i skolan när man ville visa hur något kunde ha sett ut.

Handelsmän och hantverkare

Under medeltiden växte fler och fler städer fram runt om i Sverige. I takt med att städerna växte och blev fler uppstod också nya yrken.

Ord och begrepp

Borgare var en person som bodde i en stad och arbetade som till exempel hantverkare eller köpman.

Epidemi kallas det när många människor i ett område under kort tid blir sjuka i samma sjukdom.

Fogde var en högt uppsatt person som var anställd av kungen, till exempel för att samla in skatt.

Gesäll är en person som fått utbildning inom ett hantverk och som gjort ett gesällprov för att visa vad han eller hon lärt sig.

Helgeandshus var ett mycket enkelt sjukhus som tog emot bland annat gamla och föräldralösa barn.

Hospital var ett enkelt sjukhus som tog emot mycket sjuka människor.

Korsvirkeshus var hus byggda med träramar som var fyllda med torkad lera eller tegelstenar.

Kålgård kallades förr trädgårdsland där man odlar växter för köket.

Pest är en svår och smittsam infektionssjukdom.

Priviligiebrev var ett dokument som talade om att en person eller en grupp hade vissa förmåner som andra inte hade.

Skrå var en sorts förening för hantverkare.

Spetälska eller lepra är en svår infektionssjukdom som var vanlig på medeltiden.

Sigtuna i Uppland är den äldsta staden i Sverige som fortfarande finns. Den grundades troligen på 970-talet. Lund i Skåne grundades också före år 1000.

I Aarhus i Danmark finns ett område som är uppbyggt med gamla korsvirkeshus. En del av dem är från medeltiden.

Små städer växer fram

Under medeltiden växte många svenska städer fram. De tidiga städerna fanns vid vattnet, dit människor lätt kunde ta sig med båt. De uppstod där människorna sedan tidigare vant sig vid att samlas till gudstjänst, helgonfester, marknader och ting. De flesta städerna var mycket små och hade färre än 2 000 invånare. Men de var viktiga centrum för handel och hantverk.

Städernas gator var smala, krokiga och backiga. Mellan husen gick leriga gränder.

Man byggde husen i trä eller korsvirke. Korsvirkeshus är byggda med träramar som fylls med torkad lera eller tegelstenar. Husen stod mycket nära varandra, och det var vanligt med bränder där trähusen snabbt brann ner.

Stora gårdar

I varje stad fanns det ett torg som var stadens centrum. Där var det liv och rörelse, och där låg kyrkan, rådhuset och en brunn.

Området runt torget var det ”finaste” i staden, och de rikaste handelsmännen hade sina gårdar där. Gårdarna hade flera hus, bland annat ett bostadshus, ett magasin där man förvarade varor och ett stall för hästarna.

Hantverkarna hade mindre gårdar som låg lite längre från torget. Det var nämligen inte lika ”fint” att vara hantverkare som handelsman. I en sådan gård fanns hantverkarens verkstad och även bostäder för de som arbetade hos hantverkaren. Det fanns också små hus som utedass, vedbod och brygghus. Hantverkarna brukade fälla ner en lucka på verkstadens framsida där de sålde sina varor.

Handelsmännen och hantverkarna hade ofta några höns för att få ägg och en gris för att få kött. De hade också trädgårdsland utanför stadsmuren där de odlade rotfrukter och grönsaker. Trädgårdslanden kallades kålgårdar.

Källor: Mynt

När arkeologer gräver i marken på platser från medeltiden hittar de ofta gamla mynt. En del av mynten är från andra delar av världen. Det kan vara till exempel arabiska, tyska och engelska mynt. De kom till Sverige med handelsmän och äventyrare under vikingatiden och början av medeltiden.

Mynten visar att svenskarna handlade med människor runtom i Europa och även i västra Asien. Ibland kom mynten direkt till Sverige med handelsmän från ett visst land. Ibland hade de först använts som betalning i något annat land längs vägen, till exempel på en marknad i Nederländerna.

Myntens värde berodde på hur värdefull metallen var och hur tungt myntet var. Man fick därför väga mynten när man betalade med dem. Ibland klippte man sönder mynten för att få mindre och lättare bitar som var värda mindre.

De första svenska mynten tillverkades i början av 1000-talet, när Olof Skötkonung var kung. Sedan dröjde det flera hundra år innan man gjorde fler svenska mynt.

Mynt från Olof Skötkonungs tid.

Här är skråreglerna för Stockholms dragare. De var hamnarbetare. Ordet skrå betydde från början stadgar, det vill säga regler.

Rådhuset i Vadstena byggdes på 1400-talet. Det är det enda svenska rådhuset som finns kvar från medeltiden. I rådhuset hade stadens borgare möte och fattade beslut.

Att styra staden

De handelsmän och hantverkare som bodde i en stad var borgare i staden. För att bli borgare måste man visa att man kunde sitt yrke. Sedan bestämde stadens råd om man fick bli borgare. Det var bara borgare som hade rätt att arbeta som hantverkare eller handelsmän i staden. De var sedan skyldiga att betala stadens skatter till kungen.

Borgarna styrde staden. De valde rådmän som satt i stadens råd och bestämde över allt som hade med livet i staden att göra. De kontrollerade även att handelsmännen och hantverkarna använde rätt mått, vikter och mynt.

I varje stad fanns det också en fogde som kungen utsåg. Fogden såg till att kungen fick in skatter och att invånarna följde lagar och regler. För att en plats skulle räknas som en stad måste den få ett privilegiebrev av kungen. Där stod det att borgarna hade rätt att ordna marknader och styra all handel i och kring staden.

Specialister på hantverk

Under medeltiden började hantverkare i olika yrken gå samman i föreningar som kallades skrån, till exempel skomakarskrået. Så småningom fick bara den som var medlem i ett skrå hålla på med ett visst yrke.

På så vis fick medlemmarna ensamrätt på tillverkningen och behövde inte oroa sig för konkurrens. Samtidigt skulle skrået se till att medlemmarna tillverkade bra varor och sålde dem till ett rimligt pris.

Den som ville bli hantverkare måste först vara lärling och sedan gesäll hos en erfaren hantverkare. För att få bli gesäll måste man göra ett gesällprov och visa vad man hade lärt sig. Efter många år som gesäll kunde man bli mästare. Lärlingarna och gesällerna bodde hos hantverkaren och åt hos hans familj.

Hantverkarna var mycket specialiserade. Till exempel var man inte vävare utan man var linnevävare. Det fanns även skrå för andra grupper, bland annat dragare som bar varor från hamnen till magasinen.

Några medeltida yrken

rackare = person som tömde avfall och utförde annat arbete som man ansåg var ”orent”

bödel = person som avrättade människor som dömts till dödsstraff

dragare = person som lastade och lossade varor i hamnen

kanngjutare = person som göt kannor, skålar, ljusstakar med mera i tenn

lekare = kringvandrande musiker och underhållare

luntmakare = person som gjorde luntor, det vill säga rep indränkta med en lättantändlig blandning för att avfyra kanoner

tunnbindare = person som tillverkade trätunnor.

Handel med andra länder

Hantverkare fick bara sälja sådant som de själva hade tillverkat. Handelsmän fick däremot köpa och sälja varor som andra hade producerat. Handelsmännen kallades också köpmän.

Handelsmännen köpte varor från området runt staden, från andra delar av Sverige eller till och med från andra länder. De sålde sedan varorna i staden eller skickade dem till andra länder.

Handelsmännen köpte bland annat salt och konstföremål från Tyskland, tyg från Nederländerna och vin från Frankrike. I Sverige köpte de till exempel järn, koppar och smör som de skickade till andra länder med fartyg.

Människor tyckte illa om den som var bödel och ville inte ha med honom eller hans familj att göra.

Sjukdomar och död

Trångt och smutsigt

I städerna var det trångt och smutsigt. Det berodde på att många människor var samlade på en liten yta. Dessutom var man inte så bra på att ta hand om sitt avfall utan man brukade slänga ut det på gatan utanför huset. Det var också vanligt att spotta både inomhus och utomhus. I den här smutsen trivdes bakterier och andra smittsamma ämnen.

På gatorna sprang hundar omkring och det fanns råttor överallt. Inne i husen fanns det gott om ohyra, till exempel löss. Man var inte så noga med sin personliga hygien och tvättade sig ordentligt bara en gång i veckan. Hygienen blev inte bättre av att många personer bodde i samma rum och ofta delade säng. Blev någon sjuk spreds smittan snabbt.

Inne på gårdarna fanns det enkla utedass, men man måste transportera ut avföringen ur staden. Samma sak gällde avföringen från djuren. De som arbetade med avfallet hade låg status och arbetade på nätterna. De kallades rackare.

I de finare husen fanns det ibland toaletter där avföringen släpptes rakt ner på marken nedanför.

Det var vanligt att man slängde ut avfall från husen rakt ut på gatan. Här är det en borgare som får sig en ofrivillig ”dusch”.

År 1349 kom digerdöden till Norge. Det här är en bild från 1800-talet som visar begravningen av några av de döda.

För sjuka

Människor som var svårt sjuka kunde få vård på hospital. Där tog man framför allt hand om personer som fått lepra (spetälska). Det var en vanlig sjukdom under medeltiden. Genom att ha de sjuka på hospital hoppades man att sjukdomen inte skulle sprida sig i staden.

Gamla människor, personer med funktionsnedsättning, föräldralösa barn och andra som inte klarade sig själva kunde få bo på så kallades helgeandshus. På hospitalen och helgeandshusen arbetade ofta nunnor och munkar som hade en del kunskap om sjukvård.

De flesta människor blev inte så gamla. Livslängden för både kvinnor och män var mycket kortare än vad den är nuförtiden. Få personer blev äldre än sextio år.

Digerdöden

I mitten av 1300-talet spreds en smittsam sjukdom i Sverige och hela Europa, nämligen pesten. Det var en mycket stor epidemi. Epidemi betyder att många människor snabbt blir sjuka i samma sjukdom.

Pestepidemin började i Asien och kom till Italien 1347. Antagligen kom smittan med loppor som följde med på fartyg. Från Italien spreds sjukdomen snabbt över Europa, och den kom till Norden 1349–1350.

En man smittad av spetälska varnar andra med sin skramla. Bild från en medeltida handskrift.

Pesten kallades på den tiden ”stora pesten” eller ”stora döden”. I Sverige talade man senare om den som ”digerdöden”, som betyder just ’stora döden’. I andra delar av Europa talade man om ”svarta döden”.

Olika sorters pest

Människor drabbades av olika typer av sjukdomen pest, nämligen böldpest och lungpest. Väldigt många av dem som fick lungpest dog. Sverige hade ungefär 750 000 invånare före 1350. Ungefär 30–40 procent av befolkningen dog i digerdöden, det vill säga mellan 225 000 och 300 000 personer. Det var alltså en enorm katastrof.

När man väl var smittad fanns inga botemedel. Ville man skydda sig mot smittan måste man lämna den plats där smittan dykt upp. En del rika gjorde detta, men de flesta hade inte råd att resa bort. Att lämna var emellertid ingen säker väg att undvika att bli smittad. Pesten spred sig snabbt, och det var inte ovanligt att de som flydde tog smittan med sig till nya områden.

Sammanfattning

@ Under medeltiden växte de första städerna fram. De som bodde i städerna kallades borgare. De flesta var hantverkare eller handelsmän.

@ I mitten av 1300-talet dog väldigt många människor i digerdöden.

Medeltiden

Handelsmän och hantverkare

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett korsvirkeshus?

2. Varför var städerna från medeltiden oftast belägna vid vattnet?

3. Vad var skrån?

4. Vad kallades människor som bodde i städerna?

5. Vad är en epidemi?

6. Vad var digerdöden?

7. Varför byggdes husen i medeltida städer så nära varandra?

8. Vilket område var det finaste i en stad?

Aktivitet

Vilket yrke har vi?

Dramatisera och diskutera

I grupper om 3–4 personer ska ni förbereda en charad (utan prat) som ska föreställa det medeltida yrke som ni får av er lärare. Här är listan på yrken:

– handelsmän – kanngjutare

– bönder – dragare

– tunnbindare – bödel

– luntmakare – rackare

– jägare – skomakare.

– lekare

a. Börja med att använda fakta som finns i det här avsnittet och det föregående om bönder och bergsmän. Fundera sedan hur ni bäst dramatiserar det yrket ni fick. Sök efter mer fakta i ett uppslagsverk och bilder på nätet som föreställer yrkena om ni är osäkra på hur yrkena praktiskt kan ha gått till.

b. Tänk på att ge alla i gruppen en roll. Alla behöver inte föreställa personer, någon kan vara ett redskap eller djur till exempel. Viktigt att tänka på är även att ni inte får prata – charaden ska vara tyst.

c. Ni redovisar ert yrke genom att spela upp hela er charad. Kompisarna får sedan räcka upp handen och gissa vilket yrke det ska föreställa.

d. Efter att alla har spelat upp sina charader diskuterar ni följande frågor tillsammans:

– Vilka yrken tror ni var hårdast eller enklast att utföra?

– Vilka yrken tror ni gav bäst och sämst betalt?

– Vilket yrke skulle ni själva välja? Motivera ert svar.

Bilden: En del av målningen Barnlek från 1560 av den nederländske konstnären Pieter Bruegel den äldre. Behovet att leka och flera av dåtidens lekar kan man känna igen än i dag.

Livet under medeltiden

Att vara barn eller vuxen under medeltiden var inte lätt. Men kanske bättre än att leva under stenåldern? Och kanske inte bara sämre än att leva nu? Vad tror du?

Ord och begrepp

Barnsäng kallas tiden efter att en kvinna just har fött ett barn.

Fasta är en tid då man inte äter något alls.

Fredlös var en person som straffats för ett allvarligt brott och inte skyddades av lagen.

Lekare var en person som vandrade omkring och underhöll andra med till exempel musik.

Lekvall var en plats där man ordnade lekar och idrottstävlingar.

Lånord är ett ord i ett språk som kommer från ett annat språk.

Lärling är en person som lär sig ett yrke genom att vara med och hjälpa någon som är duktig på det.

Morgongåva är en gåva som en kvinna får av mannen på morgonen efter bröllopet.

Vadmal är ett kraftigt tyg av grov ull.

Människor som vandrade omkring för att underhålla folk på medeltiden kallades lekare. Leka betydde då 'spela' eller 'dansa'. Lekarna sjöng och dansade, berättade roliga historier och gjorde konster med dresserade hundar.

Olika typer av spel, till exempel brädspel, var populära under medeltiden. Med tärningar spelade man om pengar eller andra värdesaker och kyrkan varnade för speldjävulen. Skinnpåsen med tärningar gjorda av ben och horn är från 1300-talet.

Dagligt liv

Nuförtiden är vi vana vid att vi själva står i centrum som individer. Vi tar selfies, försöker bli idoler och så vidare. På medeltiden var individen inte så viktig på egen hand. Det viktiga var i stället att höra till en grupp, till exempel familjen, släkten eller hantverksskrået.

Det var svårt att klara sig på egen hand, och man behövde hjälp av andra. Många tyckte nog att den värsta domen för ett brott var att bli fredlös, det vill säga att bli utstött från sin grupp och från hela samhället. Då kunde man inte få hjälp någonstans.

Barn

Familjerna var inte så stora. En vanlig familj bestod ofta av föräldrarna och två eller tre barn. Kvinnorna födde fler barn, men många barn dog tidigt. Små barn dog av sjukdomar som vi i dag kan bota med läkemedel eller förebygga med vaccin, till exempel stelkramp. De råkade också lätt ut för allvarliga olyckor. De kunde till exempel komma i vägen för öppna eldar och heta grytor, trilla i brunnar och åar, skada sig på verktyg i verkstäderna, hamna under fallande träd eller trilla ut genom trasiga fönster.

Lek men inte skola

De barn som inte dog tidigt hade en ganska lång barndom då de hade mycket tid att leka på egen hand. Ibland fick de också passa sina småsyskon. Från sju års ålder fick de börja hjälpa till med enklare saker i hemmet.

När barnen kom upp i tolvårsåldern ansåg föräldrarna att de kunde börja lära sig de vuxnas arbete. På landsbygden fick barnen ofta börja med att vakta djuren på bete. De fick sedan hjälpa till vid skörden, samla ved i skogen, mjölka, spinna och väva. I städerna kunde pojkarna få bli lärling hos sin pappa eller någon annan släkting. Flickorna fick lära sig att sy och laga mat.

Det fanns inga skolor för barn till bönder och hantverkare. Barn till rika föräldrar kunde få undervisning i kloster och kyrkor eller av privatlärare i hemmet. De flesta barn gick dock inte i någon skola. De fick lära sig saker av sina föräldrar och andra släktingar.

Myndig och omyndig

Pojkar blev myndiga när de var 15 år. Då skulle de kunna ta hand om en familj och ställa upp som soldater i krig. Flickor blev inte myndiga utan deras pappa bestämde över dem tills de gifte sig. Flickor kunde gifta sig när de hade haft sin första menstruation och därmed kunde få barn. På den tiden fick flickor sin första menstruation senare än i dag, ungefär vid 15 års ålder.

De flesta ungdomar väntade antagligen med att gifta sig tills de blivit minst 20 år. Det var viktigt att de först blivit tillräckligt starka och kunniga för att arbeta och att de hade lärt sig att sköta ett eget hushåll.

Synen på medeltidens barn

Leksakssvärd av trä från medeltiden.

En del forskare menar att barnen under medeltiden inte hade någon barndom där de fick leka och vara barn. I stället såg deras föräldrar på dem som små vuxna. De hade inte heller några särskilda känslor för barnen och älskade dem inte så som föräldrar gör nu för tiden.

Men andra forskare menar att barnen visst fick lov att vara barn under en ganska lång period. Dessutom tyckte föräldrarna ofta mycket om sina barn och oroade sig om barnen blev sjuka eller skadade.

Barnen fick hjälpa till med familjens arbete redan när de var ganska små, men de hade ändå tid att leka.

Leksakshäst av trä från me deltiden.

Kvinnorna ansvarade för barnen och hushållet, men hade också många andra arbetsuppgifter.

Kvinnor

Kvinnor var omyndiga. Det innebar att först deras pappa och sedan deras man bestämde över dem. Det betydde däremot inte att de inte hade några rättigheter. En kvinna hade till exempel rätt att ärva när någon släkting dog, även om hon inte fick ärva lika mycket som en man. Kvinnan hade också rätt till morgongåva. Det var en gåva som hon fick av mannen på morgonen efter bröllopet. Det kunde vara mark eller värdefulla föremål. Kvinnan kunde använda morgongåvan för att försörja sig om mannen dog.

Många arbetsuppgifter

Ölbryggning i början av 1500talet. Bilden kommer från Olaus Magnus bok Historia om de nordiska folken från 1555.

Kvinnor hade många arbetsuppgifter. De hade ansvar för barnen och hushållet. På landsbygden skötte de djuren och mjölkade korna. De vaktade också djuren när de gick på bete långt från gården. Kvinnorna arbetade också tillsammans med männen, bland annat vid skörden.

I städerna hjälpte kvinnorna männen i deras verkstäder och bodar. De kunde till exempel vara med och brygga öl. Om en man dog kunde hans änka ibland driva verksamheten vidare med hjälp av barnen och lärlingarna. Hon bestämde då själv över sitt liv.

En del kvinnor valde att gå i kloster. Där var de inte beroende av någon man. De fick utbildning i klostret, och många runt omkring ansåg att det var ”fint” att vara nunna.

Det fanns också ett fåtal kvinnor som hade stor makt i samhället.

Två kända exempel är drottning Margareta och heliga Birgitta.

Farligt liv

På medeltiden var det farligt att vara kvinna när man var i den ålder då man födde barn. Många kvinnor dog i barnsäng, det vill säga vid förlossningen eller under veckorna närmast efter den. Det var vanligt att kvinnorna fick svåra infektioner som inte gick att bota.

Antagligen födde varje kvinna ungefär fem eller sex barn. Kanske dog hälften av barnen när de var små. Många kvinnor ammade sina barn länge, ofta i två år.

Män

Männen hade ett stort ansvar. De skulle försörja sin familj genom att hålla på med jordbruk, hantverk eller handel. Dessutom skulle de vara med och ta ansvar för sådant som gällde hela släkten eller hela området där de bodde. Männen skulle bland annat vara med på tinget där man fattade gemensamma beslut och dömde personer som begått brott. I städerna skulle de också vara med och styra, till exempel genom att vara rådmän.

Fasta yrken och tillfälliga jobb

Bönderna måste kunna lite av varje: odla grödor, bygga hus, tillverka redskap, hugga ved, fiska, jaga och mycket mera. I städerna hade männen för det mesta ett bestämt yrke. Många var hantverkare och arbetade till exempel som skomakare, snickare eller guldsmeder.

Vissa män var handelsmän. De hade ibland hjälp av drängar som skötte lagret, flyttade varor med mera.

En del män hade tillfälliga jobb som exempelvis hamnarbetare. Andra försörjde sig som kringvandrande musiker. De som inte hade något jobb alls måste tigga på torgen och gatorna i städerna.

Männen hade ansvaret att försörja familjen på olika sätt, till exempel genom jordbruk, handel eller hantverk.

Kläder

På medeltiden hade människor kläder som var gjorda av ull eller lin. Av grov ull vävde man ett tyg som kallades vadmal och av lin gjorde man linnetyg. Rika personer i städerna köpte kläde. Det var ett tyg som var gjort av finare ull och som kom från andra länder i Europa. De allra rikaste hade kläder av siden och päls.

När kvinnor klädde på sig tog de först en särk underst. De var en lång underklänning som också var bra att arbeta i. Om det var kallt tog de en varm kjortel utanpå. Gifta kvinnor hade en huvudduk över håret.

Män använde ofta hosor, det vill säga långa strumpor. Till det hade de en kjortel som gick ner till knäna. De kunde också ha byxor av ylletyg. På huvudet satte de en luva som ibland hade en strut baktill.

Barnen fick ha på sig en enkel kolt. En kolt såg ut ungefär som ett stort nattlinne.

Ordförklaringar för kläder särk = långärmad skjorta eller klänning kjortel = tunika; lång skjorta utan krage hosor = långa strumpor som täckte hela benet strumpeband = band för att hålla uppe hosorna huvudduk = huvudbonad som täckte håret dok = en sorts huvudduk struthätta = luva med eller utan lång strut remskor = skor av läder som knöts med remmar snörskor = skor med snörning som knöts på vristen eller i sidan

barnsko

struthätta

Under

Mat

Gröt, soppor och grytor

Till frukost åt man för det mesta gröt. Till middag blev det ofta någon soppa eller gryta på rotfrukter, till exempel kålsoppa. Man använde också mycket bönor och ärter, bland annat i ärtsoppa. Till soppan eller grytan åt man bröd och salt sill, lutfisk eller salt fläsk. Bröd och gröt gjorde man av råg eller korn. I södra Sverige använde man mest råg och i norra Sverige mest korn. Till maten drack man vatten eller öl.

Man saltade eller torkade kött och fisk för att maten skulle hålla sig. Saltet köpte man av tyska köpmän. På våren och hösten brukade tyska saltfartyg lägga till i hamnarna.

Man brukade äta maten i skålar, inte på tallrikar. Eftersom man ofta åt soppor eller grytor använde man bara sked. Man kunde också äta med brödbitar som ”sked”. Kniv användes för att skära till exempel bitar av kött.

Träsked från medeltiden. En sked var bra till det mesta man åt. När man var bortbjuden tog man med sig sin egen sked och kniv.

medeltiden lagade man maten i stora grytor över öppen eld.

Kyrkan påverkar

Kyrkan hade bestämt att människor skulle fasta vissa dagar och tider under året. Under den tiden skulle man äta enklare mat och framför allt inte äta kött och ägg. I stället åt man fisk. De stora fastetiderna var före jul och före påsk. Dessutom var fredag varje vecka en fastedag. När fastan var slut brukade man ställa till med stora kalas med massor av fet mat.

I dag finns en del traditioner kvar från medeltidens fastor. Ett exempel är att många äter lutfisk till jul och ägg till påsk.

Metoden att luta fisk uppstod under medeltiden, troligen i Nederländerna eller i norra Tyskland. Nuförtiden äts lutfisk bara i Norden och nästan bara vid jul. Förr åt man lutfisk även vid andra fester och högtider som bröllop och midsommar.

Källor: Avfall

Arkeologer undersöker bland annat avfallshögar från medeltiden. Med hjälp av matresterna kan de räkna ut vad människor åt. Skålar, grytor, knivar med mera säger något om hur de åt.

Med hjälp av djurben kan arkeologerna räkna ut vilka husdjur människor hade på medeltiden. De kan också hitta spår av insekter och pollen som visar vilka växter som växte på en plats.

Träskål som arkeologer hittade vid utgrävningar i Gamla stan i Stockholm. Skålen är från senmedeltiden.

Den här målningen kallas Bonddansen. Pieter Bruegel den äldre målade den 1568. Målningen visar nederländska bybor som har fest. Fester i Sverige gick nog till på ungefär samma sätt. Här dansar människorna långdans till musik av en säckpipa.

Nöjen

Stora kalas

När ett barn döptes eller när det var bröllop förväntade sig släktingar och grannar att det skulle bli ett rejält kalas med mycket öl och mat. Man ordnade också gemensamma kalas när arbetet med skörden var klart eller andra gemensamma arbetsuppgifter var färdiga.

Dessutom firade man kyrkliga högtider, bland annat helgondagar. Det var dagar då man tänkte på ett visst helgon. Ofta ordnade man stora marknader då, till exempel vid mickelsmäss på ärkeängeln Mikaels dag 29 september.

Lekar och tävlingar

När man ville ordna lekar och tävlingar brukade man träffas på en lekvall. Det var en öppen plats med kort gräs. Här kunde man till exempel kasta ringar och hästskor, försöka slå omkull varandra med kuddar och säckar, tävla i olika sorters dragkamp och pröva sin styrka genom att lyfta stenar och stockar. De som hade råd med utrustning kunde bland annat tävla i ridning och bågskytte. Det var också populärt med olika brädspel och kägelspel.

Ordet vall finns kvar i namnet på många idrottsplatser, till exempel Värendsvallen i Växjö och Örjans vall i Halmstad.

Många lekare spelade mungiga. Mungiga är ett enkelt instrument av metall som du sätter mellan tänderna. När du knäpper på ståltungan i mitten av mungigan så börjar den vibrera och låta.

Dans och musik

Man brukade dansa ringdanser och långdanser och ofta sjunga till. Man dansade inte två och två som vi ofta gör nu för tiden, utan alla dansade tillsammans. Någon ledde dansen och spelade kanske flöjt, trumma eller säckpipa till.

I städerna brukade kringvandrande spelmän spela musik vid fester och marknader. De kallades lekare och uppträdde ofta med dresserade hundar. Lekarna sjöng visor och spelade något enkelt instrument. Visorna kunde handla om många saker, allt från kärlek till helgon. Ett exempel på en visa från medeltiden är Staffan stalledräng. Den visan sjunger vi nuförtiden oftast vid Lucia. Lekarnas visor kunde också berätta om nyheter från andra delar av landet eller övriga Europa.

Språk Tala

De allra flesta människor kunde varken skriva eller läsa. De kom bara i kontakt med skrivna texter när någon läste upp dem, till exempel i kyrkan. De flesta berättelser människor fick höra var inte nedskrivna. I stället berättade man dem för varandra eller fick höra dem av en kringvandrande lekare. Man lyssnade gärna på berättelser om helgon och om underverk. Historier om modiga riddare var också populära. Vuxna berättade även sagor för varandra, sagor som ibland var ganska hemska.

De flesta människor kunde inte läsa. Men människor i alla tider har älskat spännande berättelser.

Kringvandrande lekare var extra bra på att berätta sådana historier.

Böcker hade ofta små bilder vid texten. Den här bilden är från en isländsk bok. Den visar hur den norske kungen Harald Hårfager befriar en jätte från hans handbojor.

Läsa och skriva

Under vikingatiden hade man skrivit med runor. Under medeltiden började man i stället skriva med det latinska alfabetet, det alfabet som vi fortfarande använder. Det berodde bland annat på att kyrkans texter var skrivna med det latinska alfabetet.

Det var framför allt präster, munkar och nunnor som kunde läsa och skriva. I många kloster kopierade munkar och nunnor texter genom att skriva av dem. Sådana texter kallades handskrifter. Vadstena kloster var särskilt känt för att nunnorna och munkarna kopierade så många texter och spred dem i landet.

Även en del adelspersoner kunde läsa och skriva. I städerna fanns det särskilda skrivare som hjälpte människor att skriva avtal och brev. Efter hand lärde sig också handelsmän och hantverkare att läsa och skriva.

Språket förändras

När svenskarna fick alltmer kontakt med människor i andra länder förändrades språket. Framför allt kom nya ord in i svenskan från andra språk. Sådana ord kallas lånord.

När kristendomen spreds i början av medeltiden kom latinska ord in i svenskan. Latinet var nämligen kyrkans språk, och gudstjänsterna var till stor del på latin.

På 1200-talet och 1300-talet bodde många tyska köpmän och hantverkare i de svenska städerna. Då kom många tyska ord in i svenskan, särskilt ord som handlade om stadsliv, handel och hantverk.

lånord från latin

skriva präst

ängel

advent brev skola

Sammanfattning

@ Det var viktigt för människor att höra till en grupp, till exempel familjen eller ett skrå.

@ Barnen började arbeta tidigt för att hjälpa sin familj med försörjningen.

@ De flesta barn gick inte i någon skola.

@ Pojkar blev myndiga när de var 15 år. Kvinnor var omyndiga.

@ Kvinnorna hade ansvar för barnen och hushållet. De hjälpte också männen i deras arbete.

lånord från tyska bank billig

hantverk stad ränta arbete

skomakare verkstad rådhus

@ Männen hade ansvaret för att försörja sin familj. De höll på med jordbruk, hantverk eller handel. Det var också männen som styrde i samhället.

@ Kläderna var gjorda av ull eller lin.

@ De allra flesta människor kunde varken skriva eller läsa. Det var framför allt präster, munkar och nunnor som kunde det.

Medeltiden

Livet under medeltiden

Instuderingsuppgifter

1. Vad var viktigare på medeltiden – individens betydelse eller att höra till en grupp?

2. Vilka arbetsuppgifter hade barnen på medeltiden?

3. När blev pojkar och flickor myndiga?

4. Vad var kvinnornas ansvar?

5. Vad var medeltidens kläder gjorda av ?

6. Hur många år gick barnen i skola under medeltiden?

7. Vilka var de vanligaste yrkena på medeltiden?

8. Kunde kvinnor ärva på medeltiden?

9. Vad var fasta och vilka traditioner har vi kvar i vår tid när det gäller fasta?

Aktivitet

Dagligt liv under medeltiden

Fundera och diskutera

Börja med att läsa texten om dagligt liv under medeltiden. Fundera först enskilt på frågorna nedan och diskutera sedan tillsammans med en eller flera klasskompisar:

a. Hur tycker ni att livet verkade vara för barn under medeltiden?

b. Jämför med tidigare tidsperioder som ni har läst om. Var det bättre eller sämre att leva som barn då, tror ni?

c. Jämför med i dag. Vilka likheter och skillnader finns det mellan att vara barn i dag och under medeltiden?

d. Gör samma jämförelser för kvinnor och män.

Kapitel 4

Den nya tiden

Bilden: Målningen Venus födelse av den italienske konstnären Sandro Botticelli. Han var verksam i Florens och gjorde denna målning omkring 1485. Venus var kärlekens gudinna i romerska riket.

Renässansen

Det här är det första avsnittet i kursdelen om det som kallas ”nya tiden”. I det här avsnittet lär vi oss om perioden mellan medeltiden och den nya tiden – renässansen. Ordet renässans betyder ’pånyttfödelse’.

Ord och begrepp

Antiken kallas perioden 800 före Kristus till 500 efter Kristus i Grekland och romerska riket.

Renässans kallas perioden mellan medeltiden och den nya tiden. Ordet betyder att födas på nytt.

Riksföreståndare var en person som fungerade som kungens ersättare när det inte fanns en fungerande regent.

En person som har stor kunskap inom en massa olika områden kan ibland kallas renässansmänniska Leonardo da Vinci var på det sättet en typisk renässansmänniska.

Han är numera mest känd som konstnär men han var också uppfinnare och studerade astronomi, arkitektur, matematik, medicin, mekanik, botanik och geologi.

Antiken föds på nytt

Tiden efter år 1500 kallas nya tiden. Det är ett begrepp som man började använda på 1700-talet. I Sverige brukar man säga att den nya tiden började 1521. Det var då Gustav Vasa valdes till riksföreståndare. Början av nya tiden kallas ofta för tidigmodern tid.

Övergångsperioden mellan medeltiden och den nya tiden kallas renässansen. Ordet renässans började användas först på 1800-talet. Det som ansågs ha blivit pånyttfött var den antika kulturen.

Under medeltiden hade man glömt bort mycket av den kunskap som fanns under antiken, till exempel de idéer som grekiska filosofer och andra vetenskapsmän hade. Däremot hade islamiska filosofer studerat grekiska filosofer under lång tid och översatt deras texter till arabiska.

I slutet av medeltiden kom européerna i kontakt med de arabiska filosoferna, särskilt de som bodde i Spanien. Med hjälp av dem kunde de återupptäcka texterna från antiken och översätta dem till latin, som var det språk man använde vid universiteten. Texterna fick stor betydelse för hur filosofer och andra tänkte kring viktiga frågor om världen och människan.

Kulturen utvecklas

Från 1300-talet och framåt började människor i Europa åter intressera sig för antikens konst, litteratur och filosofi. Renässansen började i Italien och spreds sedan i Europa. Till Sverige kom den under andra hälften av 1500-talet.

Under renässansen började konstnärer, vetenskapsmän och andra att sätta den enskilda människan i centrum. Under medeltiden hade familjen och släkten varit det viktiga. Nu blev det i stället individen som var viktig.

Kulturen utvecklades mycket under renässansen. Konstnärer, musiker och författare fick stöd av rika furstar och kunde ägna sig åt att skapa konstverk av olika slag. Två av de mest berömda konstnärerna var Michelangelo och Leonardo da Vinci.

1563–1570 nordiska sjuårskriget

1593

Uppsala möte då det beslutades att Sverige skulle vara ett protestantiskt land

Mona Lisa av Leonardo da Vinci är ett av världens mest kända konstverk.

Michelangelos berömda skulptur David från början av 1500-talet.

Historiebruk: Renässansen

Renässansen är ett exempel på att det inte bara är nuförtiden vi ägnar oss åt att använda historien. Under renässansen började alltså konstnärer, författare och filosofer se tillbaka på den grekiska och romerska antiken som ett försvunnet ideal. Bland annat använde man grekiska och romerska gudar och myter, härmade hur skulpturer och byggnader skulle se ut och kopierade antika litterära genrer som epos och hymn.

Intresset för antiken har återkommit även senare i historien, bland annat under andra halvan av 1700 ­talet. Då kallades riktningen nyantik eller nyklassicism.

Rafael anses vara en typisk renässanskonstnär. Skolan i Athen är ett av hans mest kända konstverk. I bildens mittpunkt ses de antika grekiska filosoferna Platon och Aristoteles. De är omgivna av lärjungar och andra filosofer.

Sammanfattning

@ Övergångsperioden mellan medeltiden och nya tiden kallas renässansen.

@ Ordet renässans betyder ’pånyttfödelse’ och syftar på ett återuppväckt intresse för den antika kulturen.

Den nya tiden

Renässansen

Instuderingsuppgifter

1. Vad betyder ordet renässans?

2. När började nya tiden?

3. Vad var det som ansågs ha blivit pånyttfött under renässansen?

4. Vad blev viktigare under renässansen jämfört med medeltiden?

5. I vilket land började renässansen?

Aktivitet

Hitta dina förkunskaper

Fundera och diskutera

Nu ska du få jobba med att plocka fram kunskaper ur minnet. I listan finns ett antal historiska ord och begrepp som alla har något slags koppling till den period som ni läser om nu. Några ord är säkert helt nya för dig. Andra ord känner du kanske igen men kommer inte ihåg vad de betyder. Några ord kanske du vet precis vad de syftar på. Och några ord kanske du kan lista ut vad de betyder. Det spelar ingen roll vilket – läs igenom och låt bilder och ord i huvudet komma fram.

Börja med att på egen hand läsa igenom listan:

– nya tiden

– kolonialism

– Vasatiden

– boktryckarkonsten

– de fyra stånden

– stormaktstiden

– antiken – medeltiden

– upptäcktsresor – renässansen – reformationen.

a. Prata med en kompis. Vilka ord kände hen igen? Kan ni hjälpas åt att förstå fler ord bara med hjälp av det ni känner till sedan tidigare?

b. Gå igenom orden i helklass. Kan ni som klass lista ut vad alla ord betyder?

c. I vilken ordning ska orden som är namn på tidsperioder placeras?

Bilden: Den tyske prästen Martin Luther tyckte att mycket var fel inom kyrkan och ville förändra den. Hans arbete ledde till reformationen. Här spikar han 1517 upp ett dokument med 95 teser, alltså påståenden, om varför kyrkan inte borde tillåta handel med så kallade avlatsbrev.

Reformationen

Under slutet av medeltiden och början av den tidigmoderna tiden skedde stora förändringar i kyrkan. Förändringarna kallas för reformationen. Den ledde till att nya kyrkor bildades runtom i Europa.

Ord och begrepp

Avlat innebär att personen slipper det straff hen egentligen skulle haft för synder hen begått.

Bannlysa är att utesluta någon ur kyrkan.

Boktryckarkonst innebär att göra böcker, tidningar och liknande.

Predikan är tal som prästen håller om en text i Bibeln.

Påven är den högsta ledaren för romerskkatolska kyrkan.

Reformationen var en utveckling inom kristendomen för att förändra kyrkan.

Den tyske prästen Martin Luther. Målningen är gjord av Lucas Cranach den äldre 1526.

Påven levde ett liv i stor lyx. Han struntade också ofta i kyrkans regler. Till exempel hade påven Alexander VI många älskarinnor och barn, fast en påve inte fick ha sex eller gifta sig. Alexander VI var påve när Martin Luther var ung. Skådespelaren Jeremy Irons spelar Alexander VI i TV-serien The Borgias

Kyrkan splittras

Reformationen pågick från 1200-talet till 1500-talet och bestod av flera olika rörelser. En del rörelser bildade egna församlingar och kyrkor medan andra tog över kyrkan i ett helt land. Det här påverkade inte bara kyrkan utan också politiken i hela Europa samt enskilda människors liv. De olika rörelserna var överens om att man endast kunde komma nära Gud genom att tro, inte genom att göra eller prestera något. Kristen tro skulle bygga på Bibeln och inte på vad påven sa. Gudstjänsten skulle hållas på landets språk, inte på latin. Under gudstjänsten var predikan viktig, alltså att prästen talade om Bibelns texter.

Martin Luther

Den kanske viktigaste personen för reformation var Martin Luther, som var tysk präst och professor. Han ansåg att mycket i kyrkan var fel och behövde ändras, bland annat handeln med avlat. Den innebar att man kunde betala pengar för att slippa kyrkans straff för något man hade gjort fel.

Luther sammanfattade sin kritik i 95 teser (påståenden). Enligt traditionen spikade han upp dem på porten till slottskyrkan i staden där han bodde. De här teserna spreds snabbt till andra personer som också började kräva att kyrkan skulle förändras.

Luther själv översatte Bibeln till tyska, skrev mängder av psalmer, predikade i kyrkorna och förklarade de tio budorden med enkla ord.

Många högt uppsatta personer i kyrkan ansåg att Luther hade fel, och till slut blev han bannlyst av påven. Men flera tyska furstar ställde sig på Luthers sida eftersom de ville minska påvens makt. Så småningom bestämde kungar och furstar i norra Europa att kyrkorna i deras länder inte skulle lyda påven utan kungen eller fursten. De kyrkorna kallades för lutherska kyrkor.

Vad skulle man då tro på i de lutherska kyrkorna? Flera av de tyska furstarna enades 1530 om Augsburgska bekännelsen. Den skrevs av Luthers medarbetare Philipp Melanchthon och bygger på Luthers lära. Strax därefter beslöt man att invånarna i varje tyskt furstendöme skulle ha samma tro som fursten. Så småningom skrev man flera texter om vad man trodde på, och de samlades i Konkordieboken. Den är grunden för tron och läran i de lutherska kyrkorna.

Reformationen i Sverige

I Sverige genomförde man reformationen i flera steg under 1500-talet. År 1593 antog man Augsburgska bekännelsen, och kyrkan i Sverige blev en luthersk kyrka som kallas evangelisk-luthersk (efter Martin Luther).

Kung Gustav Vasa stöttade reformationen. Han ville bli ledare för kyrkan i stället för påven för att kunna använda kyrkans rikedomar och organisation till att kontrollera landet. Bland annat stängde han alla kloster och tog över klostrens mark och värdefulla föremål.

Kungen brydde sig mest om kyrkans makt och rikedomar. När det gällde att driva igenom reformationen i kyrkan var däremot bröderna

Olaus Petri och Laurentius Petri de viktigaste. De såg till att man firade gudstjänst på svenska och att Bibeln översattes till svenska. Man behöll dock mycket av det gamla sättet att fira gudstjänst.

Riksdagen i Västerås 1527 bestämde att Guds ord skulle predikas på svenska. Gustav Vasa och hans män lyssnar på Olaus Petri. Oljemålning från 1883.

Troligen uppfanns boktryckarkonsten i östra Asien för över 2 000 år sedan. I Kina började man trycka med lösa typer redan på 1000-talet. Men eftersom det kinesiska skriftspråket innehåller tusentals olika tecken blev det systemet inte så effektivt som det Gutenberg skapade.

Boktryckarkonsten

På 1400-talet revolutionerade tysken Johann Gutenberg tryckerikonsten genom att trycka böcker med lösa typer, det vill säga en liten stämpel av metall för varje skrivtecken. Nu gick det att kombinera vilka bokstäver som helst och sedan plocka isär dem igen och använda typerna för nästa arbete.

För första gången gick det att massproducera böcker. Texter blev mer lättillgängliga och framför allt billigare. Fler och fler fick allt större kunskaper och många människor började tänka mer kritiskt än tidigare.

Eftersom det blev lättare att sprida information i tryckt form kunde skrifter användas för att påverka människors åsikter. Det utnyttjade bland andra protestanterna som spred Luthers skrifter.

Vid 1400-talets slut fanns det tvåhundra tryckpressar i Europa, varav sextio i Tyskland.

Det tryckta ordet kom att få störst genomslag i Västeuropa, där läs ­ och skrivkunnigheten var större än i Östeuropa. Mot mitten av 1700 ­talet kunde ungefär hälften av alla svenskar läsa.

Gammal tryckpress i trä.

Sammanfattning

@ Martin Luthers kritik av den romersk-katolska kyrkan ledde till reformationen.

@ Flera länder i norra Europa blev protestantiska.

@ I Sverige genomförde man reformationen under 1500-talet. Kung Gustav Vasa ville använda kyrkans rikedomar och organisation till att kontrollera landet.

@ Gudstjänsterna började hållas på svenska och Bibeln översattes till svenska.

Den nya tiden Reformationen

Instuderingsuppgifter

1. Vad var reformationen och när ägde den rum?

2. Varför var Johann Gutenberg viktig?

3. Vem var Martin Luther och varför var han viktig?

4. Vad inom kyrkan kritiserade Martin Luther ?

5. Vilka var de viktigaste dokumenten som byggde på Luthers lära?

6. Varför ville kung Gustav Vasa genomföra reformationen i Sverige?

7. Vilken var den stora förändringen av hur gudstjänster genomfördes under reformationen i Sverige?

Aktivitet

Bli reformator!

Fördjupning

Ditt uppdrag är att bli en reformator i dagens Sverige. Du ska skriva ner dina tankar om hur du vill att Sverige ska förändras.

a. Vad i samhället i dag skulle du vilja förändra? Välj något som du tycker är viktigt och motivera varför du tycker det är viktigt.

b. Hur ska du göra för att få igenom det du vill förändra? Finns det någon som kanske tycker likadant som kan hjälpa dig?

c. Vilka personer kommer inte att hålla med dig? Hur ska du övertyga dem?

När du är klar med frågorna berättar du vad du kommit fram till för en klasskompis. Lyssna sedan på vad din klasskompis kommit fram till och vill förändra.

Bilden: Gustav Vasa satt på den svenska tronen 1523–1560. Under hans regeringstid blev Sverige ett sammanhållet land.

Vasatiden

Perioden mellan 1521 och 1654 kallas i Sverige för Vasatiden eftersom regenterna under denna tid alla tillhörde släkten Vasa. Den första kungen under Vasatiden var Gustav Vasa, som tog makten genom ett uppror mot kung Kristian II. Det innebar slutet på Kalmarunionen.

Ord och begrepp

Dalkarl kallas en man som kommer från landskapet Dalarna.

Envälde betyder att en enda person har all makt och styr landet.

Fogde var en högt uppsatt person som var anställd av kungen, till exempel för att samla in skatt.

Hansestad var en stad som var med i handelsförbundet Hansan.

Kammaren var en myndighet som Gustav Vasa byggde upp som hade ansvar för statens finanser.

Krönika är en skriven berättelse om historiska händelser.

Lösen är pengar som man måste betala för att få tillbaka något.

Riksföreståndare var en person som fungerade som kungens ersättare när det inte fanns en fungerande regent.

Statsmakten är ett lands regering och riksdag.

Tionde var en sorts skatt som man betalade till kyrkan eller staten.

Ämbetsverk är en stor myndighet som har ansvar för en del av statens arbete.

Bödeln fick arbeta hårt med sitt svärd under Stockholms blodbad i november 1520 då en mängd personer avrättades på Stortorget. Bilden kommer från filmen Stockholm Bloodbath från 2024, som återberättar händelsen.

Stockholms blodbad

När den danske kungen Kristian II ärvde tronen av sin far Hans hade Sverige brutit sig ut ur Kalmarunionen. Det svenska riket styrdes då av en riksföreståndare. Från 1512 var Sten Sture den yngre riksföreståndare.

Kristian II försökte flera gånger ta tillbaka makten över Sverige. År 1520 lyckades han besegra svenskarna. Stormännen som hade blivit alltmer kritiska mot Danmark försökte göra uppror mot Kristian II. Men upproret lyckades inte. I november det året kröntes han till svensk kung i Stockholm. Då ordnade Kristian en fest och bjöd in sina motståndare. Kungen lovade att de skulle slippa bestraffning för upproret.

Men efter festen startade han en rättegång mot många av Sten Stures anhängare. De anklagades för att ha avsatt ärkebiskopen, vilket ansågs vara ett allvarligt brott mot kyrkan. I själva verket använde Kristian II troligen av denna händelse för att komma åt sina fiender och kunna svika sitt löfte till dem.

De anklagade dömdes till döden, och avrättningarna startade genast. Nästan hundra personer blev avrättade, bland dem flera högt uppsatta adelsmän. De flesta som dödades var dock borgare i Stockholm som hade stått på Sten Stures sida. Den här händelsen kallas Stockholms blodbad.

Den danske kungen Kristian II kallas i Sverige ofta ”Kristian Tyrann”.

Gustav Vasas uppror

En av dem som avrättades under Stockholms blodbad var Gustav Vasas far, Erik Johansson Vasa. Gustav själv litade inte på Kristian II och kom därför inte till kröningsfesten som ledde till Stockholms blodbad.

Gustav tog sig till Dalarna och lyckades till slut få folket där att göra uppror mot Kristian II. År 1521 valdes Gustav till riksföreståndare och två år senare, 6 juni 1523, valdes han till svensk kung. Sveriges nationaldag firas 6 juni till minne av detta.

Källor: Krönikor

Det finns många spännande historier om olika äventyr som Gustav Vasa var med om i Dalarna. De handlar bland annat om hur han jagades av danska soldater men lyckades klara sig med list, tur och med hjälp av folket. Alla är säkert inte sanna, men de har hjälpt till att forma svenska folkets bild av kungen under flera hundra år.

Den enda källan från 1500-talet där det berättas om äventyren är en krönika som skrevs av prästen Peder Swart. Krönikan skildrar Gustav Vasas liv fram till 1533. Peder Swart författade även andra skrifter på uppdrag av kungen.

Eftersom Peder Swart arbetade för Gustav Vasa och endast hade gott att säga om kungen är varken krönikan eller de andra skrifterna helt pålitliga som historiska källor.

Detsamma gäller för andra krönikor. De är ofta viktiga källor men samtidigt måste vi vara medvetna om att författaren kan ha haft ett visst syfte med texten. Till exempel att hylla eller kritisera en viss person.

Gustav Vasa säger till människorna i Dalarna att göra uppror mot danskarna 1520. När målningen skapades 1836 ansåg man att Gustav Vasa var en nationalhjälte.

Gustav Vasa använde själv aldrig släktnamnet Vasa. Innan han blev kung kallades han Gustav Eriksson och som kung kallades han Gustav I. Det var först på 1700-talet som namnformen Gustav Vasa blev vanlig.

Statens makt

Det var framför allt Gustav Vasa som lade grunden för den starka statsmakt som kom att känneteckna Vasatiden. Gustav Vasa hade gjort sig beroende av den rika hansestaden Lübeck. Köpmännen där tyckte att det var bättre för dem om de nordiska rikena inte var förenade i en union.

Gustav hade lånat mycket pengar av köpmännen för att kunna fortsätta sitt uppror mot Kristian II. Dessa pengar skulle nu betalas tillbaka. Problemet var att den svenska staten inte hade några pengar.

Kungen skaffade nya intäkter till staten genom att lägga beslag på klostrens och kyrkans mark. De bönder som odlade marken hade betalat en avgift (jordränta) till kyrkan, och den gick nu i stället till staten. Dessutom lade kungen beslag på stora delar av kyrkans inkomster. Till exempel gick en del av tiondet som bönderna betalade till staten och inte till kyrkan.

Statens ekonomi blev snabbt bättre, och Gustav Vasa såg till att staten fick alltmer makt. Han skickade ut fogdar som skulle kontrollera att människor betalade skatt som de skulle. Han började också bygga upp statliga ämbetsverk, bland annat kammaren som hade hand om skatterna och statens ekonomi.

Dessutom byggde Gustav Vasa upp armén med fler soldater och anlade många fästningar och slott runt om i Sverige. Slutligen drev han igenom att Sverige skulle vara ett arvrike. Det innebar att kungens äldste son skulle ärva kronan när pappan dog. Man skulle alltså inte längre välja kung.

Gustav Vasa lät bygga flera nya fästningar och slott och rustade samtidigt upp flera gamla slott. Vadstena slott började byggas 1545.

Grunden för stormaktstiden

Gustav Vasa hade fört en försiktig utrikespolitik och koncentrerat sig på att bygga upp en stark stat och armé. Detta utnyttjade hans söner. Efter Gustav Vasas död började riket utvidgas österut.

De svenska kungarna såg möjligheten att ta kontrollen över viktiga handelsstäder i Baltikum. Idén att kontrollera handeln på Östersjön blev nu viktig för den svenska utrikespolitiken.

Älvsborgs lösen

Innan Göteborg grundades 1621 skyddade borgen Älvsborg de enda hamnarna som Sverige hade på västkusten. Hamnarna var viktiga för den svenska handeln. Älvsborg var därför mycket viktig för Sverige. Under två krig mellan Sverige och Danmark tog danskarna kontroll över Älvsborg.

Under nordiska sjuårskriget (1563–1570) erövrade danskarna Älvsborg första gången. Vid freden 1570 fick Sverige betala en stor summa pengar för att få tillbaka borgen.

40 år senare var det krig mellan Sverige och Danmark igen. Under det så kallade Kalmarkriget (1611–1613) intog danskarna än en gång Älvsborg. Vid freden 1613 fick Sverige betala ännu mer pengar än vad man gjorde 1570 för att få tillbaka Älvsborg.

Pengarna man betalade för att få tillbaka Älvsborg kallades för Älvsborgs lösen.

Älvsborg erövras av danska styrkor 1563.

Det blev uppror när Gustav Vasa bestämde att varje socken skulle betala en extra skatt i form av en kyrkklocka.

Målningen Gustav Vasas intåg i Stockholm. Den visar hur borgarna i Stockhom tar emot Gustav Vasa efter att han blivit vald till kung 1523. Bilden målades 1908 av Carl Larsson. Konstnären visste inte om det verkligen gick till på det här viset.

Stark kung – missnöjda bönder

Gustav Vasa har kommit att bli en av de viktigaste symbolerna i Sverige. Han har ofta beskrivits som landsfader, en viktig och populär ledare, och den som lade grunden till det moderna Sverige.

Den bilden är delvis sann men faktum är att han inte alls var en särskilt populär kung. Åtminstone inte överallt i landet. Flera gånger utbröt uppror mot honom.

Klockupproret

Även om dalkarlarna hade stött Gustav Vasa i hans kamp mot Kristian II blev befolkningen i Dalarna snart missnöjda med den nye kungen. Under 1520-talet och 1530-talet utbröt tre uppror i Dalarna mot Gustav Vasa.

Det sista och allvarligaste brukar kallas klockupproret.

Redan tidigare hade människor blivit arga över nya skatter och att kungen stärkte sin egen makt. Gustav Vasa hade stora skulder och därför behövde han mer pengar. År 1531 gav han order om att alla kyrkor skulle skänka en av sina kyrkklockor till staten eller betala motsvarande summa pengar i skatt. Det är därför upproret har fått sitt namn.

Klockupproret slogs ner och Gustav Vasa lät avrätta flera av upprorsmännen, trots att han lovat att de skulle slippa straff.

Dackefejden

Det största upproret mot Gustav Vasa är också det största bondeupproret i Sveriges historia. Det kallas Dackefejden eftersom upproret leddes av den småländske bonden Nils Dacke.

Dackefejden ägde rum 1542–1543. Orsaken var missnöje med Gustav Vasas hårda styre och kraftigt höjda skatter. Upproret var till en början mycket framgångsrikt. Kungen tvingades till och med ingå vapenstillestånd och låta Nils Dacke regera i Småland. Men Gustav Vasa samlade snart fler trupper och lyckades till slut slå ner upproret. Nils Dacke dödades.

Nils Dackes kropp fördes till Kalmar efter att han skjutits till döds. Hans huvud sattes på en påle vid galgbacken för att skrämma folket från att göra nya uppror. Teckning av prästen Joen Petri Klint, som levde samtidigt som Dacke.

Nils Dacke startar ett uppror mot Gustav Vasa. Illustration från 1853.

I dag håller riksdagen till i Riksdagshuset i Stockholm som var färdigbyggt 1905. Tidigare har riksdagen hållit till på andra platser.

Riksdagen

Ett slags riksdagar hölls redan på medeltiden i Sverige. Kungen sammankallade till så kallade riksmöten för att få råd och stöd. Personerna som var med kom från de rikaste och mäktigaste familjerna i landet.

Från Gustav Vasas tid som kung fanns de fyra stånden representerade, det vill säga adel, präster, borgare och bönder. I övriga Europa var det mycket ovanligt att bönderna fick vara med på riksdagar och liknande möten.

Två viktiga riksmöten hölls i Västerås 1527 och 1544. Vid det första mötet togs beslut som gjorde att kungen kunde ta både makt och tillgångar från kyrkan. Vid det andra mötet slogs det fast att Sverige skulle vara ett arvrike, det vill säga att kungens äldste son skulle ärva kronan. Första gången ordet riksdag användes var vid riksmötet i Arboga 1561.

I början av 1600-talet fick ståndsriksdagen mer formell makt. Det bestämdes att riksdagen måste godkänna nya lagar och skatter. Senare under 1600-talet infördes regeln att ständerna skulle ha riksmöte vart tredje år.

Riksdagen har haft olika stor makt genom historien. Karl XI och Karl XII var enväldiga kungar och kunde styra utan stöd från riksdagen. Under frihetstiden på 1700-talet hade riksdagen mer makt än kungen.

När samhället utvecklades uppkom många grupper som inte hörde till något av de fyra stånden. Därför införde man 1866 en ny riksdag som kallades tvåkammarriksdagen.

Tvåkammarriksdagen ersattes 1971 av en enkammarriksdag och det är en sådan riksdag som leder Sverige i dag.

Historiebruk: Landsfadern Gustav Vasa

Gustav Vasa är en av de viktigaste svenska kungarna. Han är antagligen också den mest kända av alla svenska kungar och de flesta har en ganska positiv bild av honom.

Sveriges nationaldag firas 6 juni till minne av när han valdes till kung. Varje år åker tusentals människor Vasaloppet och det finns flera produkter som heter något med Vasa.

Gustav Vasa ville uppfattas som en landsfader, alltså en ledare som var älskad av sitt folk. Bilden av honom som en sträng men god kung som räddade svenskarna från en dansk tyrann skapade kungen till stor del själv. Gustav bestämde nämligen vad den tidens historiker skulle skriva om honom.

Denna stora staty av Gustav Vasa är det första man ser när man kommer in i Nordiska museet i Stockholm. Kungen ser mäktig och bestämd ut. På sockeln som statyn står på står texten ”Warer swenske” (”Var svenska”). Statyn gjordes av konstnären Carl Milles 1925.

Namnet på knäckebrödet Wasa kommer från kung Gustav Vasa. Tidigare hette bageriet Skellefteå spisbrödsfabrik. Nu är namnet Wasa känt i hela världen. På de tidiga brödpaketen fanns kungens bild med.

Erik XIV med drottningen

Vasasönerna

Erik XIV

DanmarkNorge Sverige

Stockholm Oslo norsktsvenskt norsktsvensktryskt svensktryskt

Köpenhamn

Sverige med grannländer 1560.

Gustav Vasa införde arvrike. Det innebar att hans äldste son Erik ärvde tronen när Gustav dog 1560. Erik XIV var högt utbildad och begåvad, och han var en duktig tecknare och musiker.

Men Erik var också misstänksam och han drabbades av en psykisk störning. Det ledde till en händelse där Erik själv mördade en medlem av släkten Sture och lät mörda två andra Sturar och ytterligare tre personer. Händelsen kallas Sturemorden.

Dessutom gjorde han sina halvbröder Johan och Karl upprörda när han gjorde dem mindre mäktiga och utsåg Jöran Persson, som inte var adlig, till sin närmaste rådgivare. När han sedan gifte sig med Karin Månsdotter, som inte heller var adlig, gjorde bröderna uppror.

Erik blev avsatt som kung 1568 och hölls fängslad resten av sitt liv. Han dog 1577 och blev troligen mördad med det giftiga ämnet arsenik.

Karin Månsdotter och hans sekreterare och rådgivare Jöran Persson. Målning från 1871.

Johan III

Johan III blev kung efter upproret mot Erik XIV. Johan satte igång flera stora byggen. Bland annat fick slotten i Uppsala och Kalmar sina nuvarande utseenden under hans tid.

Han slöt fred med Danmark och Lübeck, som Erik hade krigat mot under nordiska sjuårskriget. I stället startade Johan ett krig mot Ryssland som varade i 25 år.

Johan var gift med den polska prinsessan Katarina Jagellonica. Hon var katolik och Johan var själv påverkad av katolicismen. Deras son Sigismund uppfostrades till katolik.

Sigismund och Karl IX

Sigismund valdes till kung i Polen 1587 och när Johan III dog fem år senare blev Sigismund kung även i Sverige. Ett år senare, vid Uppsala möte 1593, slogs det fast att Sverige skulle vara ett protestantiskt land. Detta var Sigismund tvungen att acceptera om han ville bli svensk kung.

Efter kröningen återvände Sigismund till Polen, och hans farbror hertig Karl styrde i Sverige som riksföreståndare. När Karl försökte öka sin makt utbröt krig mellan honom och Sigismund.

Karl segrade och riksdagen avsatte Sigismund 1599. Några år senare blev Karl kung under namnet Karl IX. I Polen regerade Sigismund till sin död 1632. Under nästan hela denna tid var det krig mellan Polen och Sverige.

Precis som sin far Gustav Vasa var Karl IX hänsynslös. Han är antagligen mest känd för den händelse som kallas Linköpings blodbad. Då lät Karl avrätta flera adelsmän som hade stått på Sigismunds sida.

Sigismund ärvde den svenska kronan av sin far Johan III. Han var också kung av Polen. Sigismund störtades av sin farbror Karl IX.

På porträttet av Karl IX kan man se att han var lite skallig, men han hade små flätor lagda över den kala hjässan som skapade en mycket speciell frisyr.

Johan III var med om att avsätta sin halvbror Erik XIV.

Erik XIV var faktiskt inte den fjortonde svenske kungen som hette Erik och Karl IX var inte den nionde kungen som hette Karl. De tog sina ordningsnummer från en bok där författaren

Johannes Magnus skrev om det svenska rikets ärofyllda historia. Flera av kungarna han skrev om var helt enkelt påhittade. Erik XIV skulle egentligen ha varit Erik IX och Karl IX skulle ha varit Karl III. Däremot var Johan III verkligen den tredje kungen med detta namn.

Svenska regenter från

Gustav Vasa till Karl IX

Tidsperiod

1523–1560

1560–1568

1568–1592

1592–1599

1599–1611

Regent

Gustav Vasa (riksföreståndare 1521–1523)

Erik XIV

Johan III

Sigismund

Karl IX (riksföreståndare 1599–1604)

Sammanfattning

@ Stockholms blodbad kallas en händelse 1520 när närmare 100 personer avrättades i Stockholm. Bakom blodbadet stod den danske kungen Kristian II.

@ Gustav Vasa var skyldig köpmännen i hansestaden Lübeck mycket pengar. Reformationen medförde att kungen kunde ta över kyrkans skatter och egendomar.

@ Under Gustav Vasas tid som kung blev Sverige ett arvrike. Kronan ärvdes i stället för att kungen skulle väljas.

@ Vasaätten styrde Sverige 1523–1654. Perioden kallas Vasatiden.

@ Staten blev starkare under Vasatiden. Kungen placerade ämbetsmän ute i landet som hjälpte till att styra riket.

@ Flera uppror mot Gustav Vasa bröt ut, bland annat klockupproret och Dackefejden.

@ Gustav Vasa efterträddes av sin äldste son Erik XIV. Han avsattes genom ett uppror av sin bror Johan III och blev troligen förgiftad.

@ År 1593 slogs det fast att Sverige var ett protestantiskt land. Några år senare tog Karl XI makten från sin katolske brorson Sigismund, som också var kung i Polen.

Den nya tiden

Vasatiden

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas perioden mellan 1521 och 1654, när släkten Vasa styrde Sverige?

2. Vad kallas händelsen 1520 när nästan 100 personer avrättades i Stockholm?

3. Vem var den danske kungen som Gustav Vasa gjorde uppror mot?

4. Vilken händelse på 1500-talet är anledningen till att Sveriges nationaldag firas 6 juni?

5. Vad bestämdes vid riksmötet i Västerås 1527?

6. Vad kallas det största bondeupproret i Sveriges historia och som ägde rum under Gustav Vasas tid?

7. Vad innebar det att Sverige blev ett arvrike?

Aktivitet

Stark kung – missnöjda bönder

Arbeta tillsammans

Börja med att läsa avsnittet Stark kung – missnöjda bönder. När ni är färdiga gör ni följande:

a. Arbeta tillsammans med en kompis. Dela upp texten mellan er – en får ta klockupproret och den andra Dackefejden.

b. Läs din text en gång till och skriv ner de viktigaste nyckelorden.

c. Återberätta era texter för varandra med hjälp av nyckelorden.

Avsluta med att fundera kring varför bönderna gjorde uppror mot kungen. Ge så många exempel som möjligt.

Bilden: Paus i skördearbetet. Målningen från 1565 av Pieter Bruegel den äldre är från Nederländerna. Skörden gick nog till på ungefär samma sätt i Sverige, men böndernas ställning var starkare i Sverige. Till skillnad från i de flesta andra länder var bönderna representerade i riksdagen.

Livet på 1500-talet

Hur var det att leva i Sverige under 1500 ­talet? Det berodde förstås till stor del på vilken samhällsklass du tillhörde. Alltså om du var bonde, adel, präst eller borgare. Fast många människor tillhörde inte något av dessa stånd heller. De som var fattiga till exempel.

Ord och begrepp

Arrendator är en person som betalar för att få använda någon annans egendom, till exempel jordbruksmark, för att producera något åt sig själv.

Burskap var en rättighet att utöva ett visst yrke i en stad.

Galgbacke var en plats där man avrättade dödsdömda genom hängning. Oftast låg den på en högt belägen plats.

Hospital var ett enkelt sjukhus som tog emot mycket sjuka människor.

Privilegier är speciella rättigheter eller fördelar som någon eller några har.

Samhällsklass är en grupp människor som till exempel har samma typ av arbete eller utbildning.

Skampåle var ett slags stolpe där brottslingar kedjades fast för att stå och skämmas inför alla som gick förbi.

Socken var ett område som hörde till en kyrka.

Stånd var en grupp i samhället med speciella rättigheter och skyldigheter.

Tionde var en sorts skatt som man betalade till kyrkan eller staten.

De fyra stånden

Prästerna bar svarta kläder för att den svarta färgen symboliserar döden. Prästen tyckte att han var död för världen på jorden och sökte efter det eviga livet. Svart har också varit en färg för makt. Därför har även domare i många länder svarta kappor. Från 1400-talet och 1500-talet hade alla präster samma typ av dräkter.

Befolkningen i Sverige var sedan 1200-talet uppdelad i fyra samhällsklasser som kallas stånd. De var adel, präster, borgare och bönder. Särskilt viktigt i Sveriges historia är att riksdagen var indelad i dessa stånd (i riksdagen kallade ständer) ända till 1865.

Adel

Adeln var ursprungligen en militär klass. Den uppkom genom att personer som gjorde krigstjänst med egen utrustning och häst blev befriade från skatt, och det gällde även den mark de ägde. De här privilegierna (förmånerna) blev ärftliga, och på så sätt uppstod ett antal rika och mäktiga familjer. De förnämsta adelsmännen fick titlar som greve och friherre.

Präster

Efter reformationen på 1500-talet blev prästerna en del av överheten, som noga övervakade hur människor levde och att de gick i kyrkan ordentligt. Som ett av ständerna i riksdagen hade prästerna viss politisk makt, men inte alls så stark som adeln.

De fyra stånden var adel, borgare, präster och bönder.

Borgare

Borgerskapet var från början de som bodde i städerna och var hantverkare och handelsmän där. Städerna var på medeltiden strängt åtskilda från landsbygden. För att få rätt att arbeta som borgare i en stad måste man ha tillstånd, burskap.

Borgarna bestämde över det mesta i städerna och betalade skatt till staten.

Bönder

Bönderna var tidigare den absolut största samhällsklassen. Men för att räknas som bonde måste man bruka egen jord. Anställda drängar och pigor, torpare och arrendatorer hade inte böndernas rättigheter och kunde inte rösta eller bli valda till riksdagen.

Kvinnor med makt

Flickor som föddes i de mäktigaste adelsfamiljerna fick utbildning för att kunna sköta familjens gods och gårdar och ta hand om familjens affärer. Så småningom gifte de sig med en man som föräldrarna hade valt ut. Männen var ofta ute i krig, och när männen var borta var kvinnorna ”chefer” över godsen. Många män dog på slagfältet. Deras änkor blev då myndiga och fick själva skriva på viktiga papper, köpa och sälja jord med mera. Många adelskvinnor hade alltså stor makt under 1500-talet och 1600-talet.

Amalia von Hatzfeld är ett exempel på en mäktig kvinna. Hon var en grevinna som levde 1560–1628 i Finland, som då var en del av Sverige. Hon var förvaltare av Raseborgs län under några år efter att hennes man dött.

ger

Hospital

Ordet hospital kom med tiden att användas om sjukhus för psykiskt sjuka. På många andra språk betyder ordet helt enkelt sjukhus.

Sjuka och fattiga

Under medeltiden var det kyrkan som hade ansvar för att ta hand om fattiga, gamla och sjuka. En del av tiondet, alltså den skatt som bönderna betalade till kyrkan, skulle gå till fattiga människor.

Efter reformationen var det egentligen staten som skulle sköta fattigvården. Men i verkligheten hamnade ansvaret fortfarande hos socknarna. De allra fattigaste kunde bli tvungna att tigga för att få mat för dagen.

Från 1500-talet blev reglerna för tiggeri hårdare. Egentligen blev det förbjudet att tigga men under vissa förutsättningar kunde det vara tillåtet eftersom de fattiga ofta inte kunde få hjälp på något annat sätt. Den som hade fått tillstånd att tigga måste bära ett märke som visade detta. Detta märke kallades tiggarbricka eller tiggarpass.

Någon riktig sjukvård fanns det egentligen inte under 1500-talet. Men sedan medeltiden fanns det så kallade hospital. Där togs framför allt människor med lepra (spetälska) omhand. Gamla, sjuka och handikappade människor kunde få plats på så kallade helgeandshus. Efter reformationen tog staten över hospitalen.

En fattig familj får gåvor. Teckningen är gjord av Rembrandt 1648.

En tiggarbricka som

tillstånd att tigga inom Arboga.

En vanlig metod för bestraffningar var att man satte fast den dömde i en skampåle. En skampåle var placerad väl synlig för alla, till exempel på stadens torg, så att människor kunde gå förbi och håna eller kasta saker på brottslingen.

Brott och straff

Vanliga brott på medeltiden och 1500-talet var stölder och misshandel. Ibland gick det illa i slagsmålen och någon dog. Förstås fanns det även andra brott som våldtäkt, ekonomiska brott, trolldom eller att personer försökte lura andra på till exempel pengar.

Redan under medeltiden fungerade städernas borgmästare och råd som allmänna domstolar. Straffet för de flesta brott var böter, det vill säga att den person som gjort fel betalade pengar till den som råkat illa ut. Domstolarna ville att parterna skulle försonas så att den drabbade inte skulle hämnas. Det kunde till och med vara så att om man var mycket fattig så kunde böterna bli mindre så att den dömde hade råd att betala.

Men straffen kunde också bli mycket hårda. Hade en tjuv till exempel stulit upprepade gånger kunde personen bli av med ett par fingrar eller en hand eller betala höga böter. Var stölden allvarlig eller om man mördat någon kunde personen också dömas till döden. Allmänt gällde att stöld sågs som ett allvarligare brott än misshandel och till och med dråp, det vill säga att man slog ihjäl någon.

Under 1500-talet och 1600-talet blev straffen grymmare och hårdare än de hade varit på medeltiden.

Det mest skamliga var att bli hängd. Hängningar gjordes ofta på en högt belägen plats så att alla kunde se, en så kallad galgbacke. Det var en större ära att bli avrättad med svärd genom halshuggning. Då kunde den avrättade till och med få ligga på en kyrkogård, vilket annars var otänkbart.

En person som var anställd för att straffa människor kallades bödel. Den viktigaste uppgiften var att avrätta den som dömts till dödsstraff. Människor tyckte illa om den som var bödel och ville inte ha med honom eller hans familj att göra. Myndigheterna brukade låta en dödsdömd fånge behålla livet mot att han blev bödel.

Ofta avrättades inte den dödsdömde utan straffet omvandlades till böter eller piskstraff. Personer dömdes inte till fängelse på den här tiden. Ett vanligt straff var också att den som gjort något dumt dömdes till skampålen. En sådan fanns oftast på stadens torg. Där fick brottslingen stå och skämmas inför alla som gick förbi.

Källor: Tänkeböcker

En viktig källa för hur man straffade personer och hur man bedömde olika typer av brott är de så kallade tänkeböcker som finns kvar från medeltiden och 1500-talet. Tänkeböckerna är minnesanteckningar och protokoll från de så kallade rådhusrätter som fungerade som domstolar i städerna.

På hemsidan Stockholmskällan kan du läsa utdrag från Stockholms stads tänkeböcker. Där kan du bland annat läsa om ringaren Pawel som dömdes till döden för att olovligen ha lagt sig att vila när han satt brandvakt.

En tänkebok från Stockholm 1512.

Sammanfattning

@ Befolkningen var indelad i fyra samhällsklasser eller stånd: adel, präster, borgare och bönder. Dessa ständer var också representerade i riksdagen, som fick gradvis mer makt.

@ Före reformationen tog kyrkan hand om fattiga, gamla och sjuka i helgeandshus och på hospital. Därefter blev detta egentligen statens uppgift.

@ De vanligaste brotten var stöld och misshandel, och det vanligaste straffet var böter. För värre brott var piskstraff och dödsstraff vanliga.

Den nya tiden

Livet på 1500-talet

Instuderingsuppgifter

1. Vilka var de fyra samhällsklasserna på 1500-talet i Sverige?

2. Vad innebar det att vara adelsman på 1500-talet?

3. Vad blev prästernas roll efter reformationen?

4. Vad var borgerskapet och vad gjorde de?

5. Vad kännetecknade bönderna på 1500-talet?

6. Vilken roll hade kvinnor från adelsfamiljer under 1500-talet?

7. Vilken sjukdom hade människorna som först togs omhand på hospitalen?

8. Vilka brott var vanliga på 1500-talet och vad var straffet?

9. Vad är en skampåle?

10. Vad är tänkeböcker och vad kan vi i vår tid lära från dem?

Aktivitet

Jämför med i dag

Fundera och diskutera

Börja med att läsa igenom innehållet i avsnittet och fundera på frågorna nedan. Diskutera sedan frågorna med en eller flera klasskompisar.

a. Finns det olika samhällsklasser liknande de fyra stånden i Sverige i dag?

b. Vilka då, i så fall?

c. Tror ni att olika samhällsklasser påverkar människors möjligheter att göra det de vill?

d. Vilka skillnader ser ni i hur man bestraffade brott förr och vilka straff som man döms till i dag?

e. Vilka brott ansågs vara värst då och vilka ansågs vara värst i dag?

Kapitel 5 Östersjöriket

Bilden: Det ursprungliga Stockholms slott kallades Tre kronor och brann ner 1697. Denna målning gjordes 1661.

Stormakten Sverige

I det här avsnittet läser vi om perioden mellan 1611 och 1718 som i svensk historia ofta kallas stormaktstiden. Den kallas så för att Sverige under framför allt 1600 ­talet blev ett mäktigt land i norra Europa. Det svenska riket var som störst under den här perioden och en stor del av allt land runt Östersjön var svenskt. Det kallades Östersjöriket.

Ord och begrepp

Export är försäljning av varor till andra länder.

Krigsmakt är ett lands samlade militära styrkor.

Regalskepp kallas den största typen av svenska krigsskepp på 1600-talet.

Rikskansler kallades den som bestämde bland kungens närmaste män i Sverige.

Stormakt är ett starkt land med mycket stor makt i världen.

Vatten band ihop riket

Sedan medeltiden bestod det svenska riket av merparten av det som i dag är Sverige och Finland. Vid denna tid var vägarna mycket dåliga och det tog längre tid att resa på land än på vatten. Det var alltså lättare att ta sig till exempel från Stockholm till Finland sjövägen än att resa tvärs över Sverige.

Man brukar säga att stormaktstiden började 1611 när Gustav II Adolf blev kung och slutade 1718 när Karl XII dog.

De flesta människorna under 1600-talet upplevde antagligen inte att landet var en stormakt. Ordet ”stormaktstid” började inte användas förrän i mitten av 1800-talet.

Stockholm med slottet Tre kronor. Huvudstaden låg mitt i det dåvarande svenska riket och gick att nå med båt både från havet och den stora sjön Mälaren.

Gustav II Adolf var en duktig talare och han talade både svenska och tyska. Han hade stor förmåga att få andra att tro på hans idéer.

Sverige blir en stormakt

När Karl IX dog 1611 blev hans son Gustav II Adolf kung. Gustav Adolf var då bara 17 år men han tog ändå över makten. Han hade flera rådgivare som hjälpte honom att styra landet. Den viktigaste och mäktigaste av dessa rådgivare var adelsmannen Axel Oxenstierna. Han var rikskansler, vilket ungefär motsvarar dagens statsminister.

I början av 1600-talet var Sverige fortfarande ett ganska litet och fattigt land med få invånare. Hur kunde detta land bli en stormakt? Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna arbetade för att bygga upp den svenska krigsmakten. Men det kostade mycket pengar.

stora nordiska kriget

Karl XII dör

Historiebruk och Gustav II Adolf. Gustav Adolfsbakelser har sålts sedan slutet av 1800-talet. De äts på Gustav Adolfsdagen 6 november. Det var den dag 1632 då kung Gustav II Adolf dog i slaget vid Lützen. Gustav Adolfsbakelser kan se olika ut. De säljs framför allt i Göteborg, som Gustav II Adolf grundade.

Historiebruk: Orter, gator och statyer

Namnet på en stad eller ort kan berätta en del om dess historia. Det är vanligt att namnet beskriver platsen där staden eller byn en gång grundades. Många ortnamn slutar till exempel på ”hult”, som betyder ‘liten skog’. Orter vars namn slutar med ”köping” har från början varit handelsplatser.

Många orter är uppkallade efter en person. Åkarp betyder till exempel ‘Åkes torp (nybygge)’. Är det mycket gamla orter vet vi inte vem personen var.

Under stormaktstiden grundades flera städer och dessa fick ofta namn efter en viss person. Några exempel:

– Kristianstad grundades 1614 av den danske kungen Kristian IV.

– Kristinehamn grundades 1642 och uppkallades efter drottning Kristina.

– Karlskrona grundades 1680 och fick namn efter Karl XI.

Andra orter fanns sedan länge men fick nytt namn, till exempel Karlshamn (efter Karl X Gustav).

Nästan alla städer och tätorter i Sverige har åtminstone någon gata eller något torg som är uppkallat efter en historisk person. Det kan vara en kung eller någon annan person som är känd i hela Sverige. Men det kan också vara någon som har betytt något för just den staden eller orten.

I många städer finns dessutom statyer av kända personer. Andra typer av skulpturer eller monument har också ofta en historisk bakgrund.

Gustav Adolfs torg i Göteborg, där stadens grundare Gustav II Adolf står staty.

Sverige var under 1600-talet det land i världen som tillverkade mest järn och kanoner. Dessa produkter kunde exporteras, det vill säga säljas utomlands. Att Sverige var så framstående på detta område berodde bland annat på att invandrare från Tyskland och Nederländerna hade tagit med sig både pengar och viktiga kunskaper.

En annan viktig orsak till att Sverige var framgångsrikt i 1600-talets krig var att flera av motståndarna – Danmark, Ryssland och Preussen i Tyskland – var försvagade vid denna tid. När de växte sig starkare igen fick Sverige svårt att behålla de områden som landet erövrat.

Många krig

När Gustav II Adolf blev kung låg Sverige i krig med tre länder: Danmark, Ryssland och Polen. Kalmarkriget mot Danmark varade 1611–1613 och gick dåligt för svenskarna.

Kriget mot Ryssland tog slut 1617 och innebar att Sverige kontrollerade allt land runt Finska viken. Ryssland hade nu ingen kust mot Östersjön. Efter detta kunde Gustav II Adolf koncentrera sig på kampen mot sin kusin i Polen, Sigismund, som fram till 1599 var kung även i Sverige. När kriget äntligen tog slut 1629 hade Sverige erövrat Livland (ungefär nuvarande Estland och Lettland).  Sverige

norsksvenskt

norsksvenskryskt

och Danmark- Norge efter freden i Stolbova 1617.

Källor: Regalskeppet Vasa

Vasa byggdes på uppdrag av Gustav II Adolf och kallades regalskepp eftersom det var den största typen av krigsfartyg. Ordet regal betyder ‘kunglig’.

Vasa sjönk under sin första färd 1628. Det bärgades 1961 och finns numera på Vasamuseet i Stockholm.

Vasa är världens enda bevarade skepp från 1600 ­talet. Skeppet och föremålen som hittades ombord är viktiga historiska källor.

Genom att studera dem får vi kunskap om hur den tidens fartyg byggdes och hur människor levde, både på land och till sjöss.

Sammanfattning

@ Sverige blev en stormakt under 1600-talet. Därför kallas perioden ofta stormaktstiden.

@ Man brukar räkna att perioden började 1611 då Gustav II Adolf blev kung och slutade 1718 då Karl XII dog.

@ Det mångkulturella Östersjöriket skapades genom erövringar i krig.

@ En viktig orsak till att Sverige var framgångsrikt i 1600-talets krig var att flera av motståndarna – Danmark, Ryssland och Preussen i Tyskland – var försvagade vid denna tid.

Vasa på plats i Vasamuseet. Närmast syns aktern, det vill säga den bakre delen av fartyget.

KAPITEL 5

Östersjöriket

Stormakten Sverige

Instuderingsuppgifter

1. Mellan vilka år varade stormaktstiden?

2. Varför kallas perioden stormaktstiden?

3. Vem blev kung i Sverige då stormaktstiden började?

4. Hur fick Sverige råd att bygga upp en så stark krigsmakt under 1600-talet?

5. Vilka länder var försvagade under 1600-talet, vilket hjälpte Sverige att vara framgångsrikt i krig?

6. Vad hette Gustav II Adolfs viktigaste rådgivare?

7. Vad hände med skeppet Vasa?

8. Vilka tre länder låg i krig med Sverige när Gustav II Adolf blev kung?

9. När slutade stormaktstiden och vad hände då?

Aktivitet

Historiebruk: Spår av stormaktstiden i dag

Arbeta tillsammans

Läs faktarutan Historiebruk: Orter, gator och statyer. Sitt sedan tillsammans med en klasskompis och fundera på följande:

– Vilka spår av stormaktstiden kan ni hitta där ni bor i dag? Försök ge så många exempel som möjligt.

Har ni svårt att hitta något exempel där ni bor kan ni utgå från närmaste stad i stället. Avsluta med att dela med er vad ni kommit fram till med resten av klassen.

Satsning på vapen och handel

Sverige var i krig och krig kostar pengar. Dessutom behövdes det vapen. Hur löste man detta?

För att nå framgångar i de krig som Sverige var med i krävdes också att landet organiserades på ett effektivt sätt. Det ställdes också nya krav på att transportera varor och att alla delar i riket kunde kommunicera med varandra.

Ord och begrepp

Export är försäljning av varor till andra länder.

Förvaltning är en organisation som är till för att göra sådant som regeringen och riksdagen beslutar om.

Styckebruk kallades en fabrik som tillverkade kanoner.

Stångjärn var järn som man formade till stänger.

Svedjebruk innebär att man bränner skogen för att sedan odla grödor i askan.

Tjära är en svart, trögflytande vätska som man får när man hettar upp trä eller stenkol utan att luften kommer åt.

Valloner är den del av befolkningen i Belgien som talar franska.

Ämbetsverk är en stor myndighet som har ansvar för en del av statens arbete.

Bilden: Järn var en viktig exportvara för Sverige och behövdes också för tillverkningen av de kanoner och kanonkulor som krigen krävde.

Sommaren 1676, då skånska kriget mellan Sverige och Danmark pågick, rövade skånskabönder bort den svenska krigskassan.

Händelsen inträffade vid Loshult i norra Skåne och kallas därför Loshultskuppen. År 1996 hittades kopparplåtar i skogen utanför Loshult som antagligen var del av böndernas byte.

Järnbruk för att

tillverka vapen

De många krigen kostade pengar och krävde kanoner och annan utrustning. Kungen och de statliga ämbetsverken satsade därför mycket på att stötta industrin och handeln med utlandet. På så vis fick staten både krigsmateriel och inkomster. Hela ekonomin blev inriktad på krig. Särskilt viktiga var de nya järnbruk som grundades på många platser. Här är några exempel:

– Finspongs styckebruk i Östergötland

– Lövstabruk i Uppland

– Åkers styckebruk i Södermanland.

Ordet styckebruk talar om vad man tillverkade på järnbruken, nämligen järnkanoner. Stycke är ett gammalt ord för just kanon. Dessutom tillverkade man stångjärn, det vill säga järn som man formade till stänger. Kanoner och stångjärn behövdes till armén, och dessutom kunde man sälja varorna till andra länder med god vinst. Att sälja varor till andra länder kallas export. Under 1600-talet var inte bara järnexporten viktig för Sverige utan även exporten av koppar. Man exporterade också tjära och andra produkter från skogarna.

Louis De Geer – den svenska industrins fader

Louis De Geer kallas ibland för den svenska industrins fader. Han var en nederländsk affärsman som flyttade till Sverige och övertog statliga vapenindustrier. Han byggde upp flera stora järnbruk där man tillverkade kanoner och andra vapen. För att utveckla produktionen lockade han utländska arbetare till bruken, bland annat skickliga vapensmeder som kallades valloner.

Man kan säga att De Geers järnbruk var de första industrierna i Sverige. Hans arbete fick oerhört stor betydelse för den svenska krigsmakten och ekonomin.

Louis De Geer.

Tillverkning av kanoner vid Finspongs styckebruk. Till höger syns masugnen. I mitten av bilden ligger färdiga kanoner.

Marie De la Gardie – Sveriges första storföretagare

Marie De la Gardie kallas ibland Sveriges första storföretagare. Hon var gift med en rik och mäktig man men blev änka när hon var 21 år. Då satsade hon på att bli storföretagare. Hon skötte familjens stora gods, startade tillverkning av tyg och färg på flera platser, drev kolgruvor och sysslade med internationell handel.

Marie De la Gardie kunde göra detta eftersom hon fick ärva mycket jord och pengar och eftersom hon blev myndig när hon blev änka. Gifta kvinnor var omyndiga.

Marie De la Gardie föddes 1627 och dog 1694.

Marie De la Gardie.

Exempel på städer som grundades på 1600-talet

Borås

Göteborg

Karlskrona

Luleå

Nora Norrtälje Piteå Sundsvall Söderhamn Vänersborg

Nya städer för att öka handeln

För att exporten skulle fungera behövdes det hamnar och städer. Kungen lät därför bygga många städer runtom i Sverige, särskilt där älvar och andra vattendrag rann ut i havet. Då kunde man lätt transportera varor inifrån landet på vattendragen och sedan vidare med fartyg på havet. De som handlade med varor i en stad måste betala tullavgifter till staten vilket gav staten goda inkomster. Borgarna i städerna var viktiga för att handeln skulle fungera.  De fick därför alltmer att säga till om i riksdagen.

Falu gruva

Under 1600 ­talet var Falu gruva landets största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Gruvan kallas också Stora Kopparberget och var den plats i Europa där det bröts överlägset mest koppar.

Inkomsterna från exporten av koppar var en viktig förutsättning för att Sverige kunde bli en stormakt. Numera är gruvan nedlagd och det anordnas guidade turer i gruvgångarna.

Det behövdes många oxar och hästar för att driva gruvan och när de slaktats gjordes korv av köttet. Det är ursprunget till falukorv. Falu rödfärg tillverkas fortfarande av restprodukter från gruvan.

Arbetet i Falu gruva var riskfyllt och ohälsosamt. Gruvarbetarna hade långa arbetsdagar i den mörka och smutsiga gruvan.

Svedjebruk var ett hårt arbete. Bilden är målad på 1800-talet.

Skogsbygderna bidrar till handeln

Det var inte bara städerna som utvecklades utan även skogsbygderna. Eftersom tjära och andra produkter från skogen blev viktiga exportvaror slog sig många människor ner i skogsbygderna, inte minst vid Norrlandskusten. De arbetade bland annat med att hugga ner träd och bränna tjära av träden.

Från Finland kom bönder som odlade upp skogsområden i bland annat Värmland och Närke. De brände skog och odlade sedan grödor i askan. Det kallas svedjebruk. De hade också boskap. Än i dag finns många geografiska namn som påminner om detta, till exempel Orsa finnmark i Dalarna.

Utbildning och förvaltning

Staten satsade också på utbildning och förvaltning. Uppsala universitet hade grundats på 1400-talet, och nu grundade staten ytterligare tre uni-

Sveriges första tidning Ordinari Post Tijdender startades 1645 av drottning Kristina och Axel Oxenstierna. Det här numret kom ut 9 april 1645.

versitet: i Dorpat (Tartu) i Estland, i Åbo i Finland och i Lund. Dessutom startade man gymnasier i flera städer.

Den statliga förvaltningen blev bättre. Landet delades in i län. Varje län hade en landshövding som chef. Indelningen i län finns kvar än i dag. Staten inrättade flera nya ämbetsverk, bland annat Bergskollegium, som skulle se till att gruvor och järnbruk fungerade bra. Dessutom inrättade staten flera centrala domstolar med utbildade domare och jurister.

Det var också under denna tid som Stockholm på allvar blev rikets huvudstad. För att kungen och ämbetsmännen i Stockholm skulle kunna kommunicera med tjänstemän i andra delar av riket grundades föregångaren till Posten.

Dessutom startade Sveriges första tidning, Ordinari Post Tijdender. Den innehöll främst nyheter från utlandet. När tidningen senare slogs ihop med en annan tidning ändrades namnet till Post- och Inrikes Tidningar. Den kom ut som papperstidning ända fram till 2006.

År 1688 skänkte Karl XI Lundagårdshuset (numera ofta kallat Kungshuset) till Lunds universitet. Det byggdes redan 1580 och var länge universitetets huvudbyggnad.

Rikskanslern Axel Oxenstierna

Axel Oxenstierna var greve och politiker. Han föddes 1583 och dog 1654. Han var högt utbildad och studerade vid flera universitet i Tyskland. År 1612 utsågs han till rikskansler, vilket i dag motsvaras av statsminister. Gustav II Adolf hade blivit kung året före, när han var bara 17 år.

Under Axel Oxenstiernas ledning gjordes sättet att sköta Sverige om helt och hållet. Mycket av det han var med och grundade finns fortfarande kvar. Han och Gustav II Adolf ville göra Sverige till en ledande makt i Europa. Men då krävdes en stark ekonomi. Det innebar mer handel och ökad produktion av varor.

Axel Oxenstierna såg till att bygga upp en effektiv förvaltning och organiserade hur landet skulle styras. Han ordnade så att utbildningen i Sverige förbättrades. Han planerade hur Sverige skulle föra krig under trettioåriga kriget och under dansk–svenska kriget 1643–1645.

Gustav II Adolf dog i krig 1632 och hans dotter Kristina blev drottning. Hon var då knappt sex år. Axel Oxenstierna ledde Kristinas förmyndarregering från 1632 till 1644. Efter att Kristina blivit myndig hade Axel Oxenstierna inte lika mycket makt. Han försökte hindra drottningen att abdikera men misslyckades.

Axel Oxenstierna vid 43 års ålder. Vid den här tiden var han fortfarande i början av sin karriär som statsman. Porträttet är från 1626 och finns på Gripsholms slott i Mariefred.

Mynt och sedlar

År 1644 började man i Sverige tillverka plåtmynt av koppar eftersom det var brist på silver. Jämfört med silvermynten blev plåtmynten stora och tunga i och med att de skulle vara värda sin vikt i koppar. (Koppar var mindre värt än silver.)

1 daler silvermynt från 1576. Kungen på myntet är Johan III.

Detta är en av världens äldsta sedlar. Den gavs ut 1666 av Stockholms Banco, Sveriges första bank. Sedeln var värd 10 daler silvermynt men väger nästan ingenting i jämförelse med mynten.

En annan anledning till att man började tillverka de tunga kopparmynten var att det var enklare att transportera en plåt som vägde nästan 20 kilo än 350 ettöringar.

Men de tunga mynten var ändå svåra att hantera. Under 1660-talet började Sverige som första land i världen att ge ut banksedlar som motsvarade värdet i koppar. I 116 år kunde man betala med både plåtmynt och sedlar, men 1777 blev det förbjudet att använda plåtmynt i Sverige. År 1668 grundades Sveriges riksbank, som är världens äldsta riksbank.

Detta mynt från 1644 är världens största mynt och är gjort av kopparplåt. Det var också värt 10 daler silvermynt – men vägde hela 19,7 kilo.

Sammanfattning

@ Sverige fick stora inkomster genom att exportera järn och koppar.

@ Invandrare var viktiga inom bland annat järnindustrin.

@ Sverige delades in i län, en föregångare till Posten bildades och städer som Göteborg och Karlskrona grundades.

Östersjöriket

Satsning på vapen och handel

Instuderingsuppgifter

1. Vad tillverkades på styckebruken?

2. Vem var Louis De Geer och vad gjorde han?

3. Vem var Marie De la Gardie och vad gjorde hon?

4. Nämn tre städer som grundades på 1600-talet.

5. Vilken metall bröts framför allt i Falu gruva?

6. Varför började man tillverka det som nu kallas falukorv?

7. Vad innebär svedjebruk?

8. Vad kallades de områden som Sverige delades in i under 1600-talet och vad kallades chefen för ett sådant område?

9. Vilket år grundades Sveriges riksbank?

Aktivitet

Vem var flickan?

Fördjupning

Din uppgift är att utifrån bilden på sidan 181 sätta dig in i hur en ung flickas liv kunde vara under 1600-talet.

Gör så här

a. Titta på bilden som föreställer en flicka på ett svedjebruk.

b. Fantisera en stund om vem hon är och hur hennes liv ser ut:

– Vad heter hon?

– Var bor hon?

– Hur ser hennes familj ut? (Antal syskon, föräldrar och så vidare.)

– Vad gör hon på dagarna?

– Vad känner hon på bilden?

c. Använd fakta från texten om svedjebruk (sök i NE:s uppslagsverk också om du vill). Skriv sedan en dagboksanteckning där flickan berättar om sin dag. Föreställ dig att tavlan föreställer ett ögonblick från hennes dag.

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget rasade i Europa mellan 1618 och 1648. Det var främst i Tyskland som kriget utspelade sig. Det började som ett religionskrig mellan katoliker och protestanter men blev med tiden alltmer ett krig mellan stormakter. Religionen hade då ganska liten betydelse.

Ord och begrepp

Furstendöme är ett land som styrs av en furste.

Katolik är en person som är medlem i den romersk-katolska kyrkan.

Plundring är att stjäla nästan allt värdefullt från någon.

Protestant är en person som tillhör en protestantisk kyrka.

Bilden: Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632. Målningen av Carl Wahlbom är gjord över 200 år senare.

Tysk-romerska riket fanns i över 800 år, från 962 till 1806. Det bestod av Tyskland och Österrike (som då var större än det är nu) och ibland Italien eller delar av Italien. Att det kallades tysk-romerskt och inte bara tyskt beror på att det ansågs vara en fortsättning av det romerska riket.

Tre av kejsarens katolska ämbetsmän kastas ut från ett fönster på slottet i Prag i nuvarande Tjeckien i maj 1618. Händelsen blev startskottet för trettioåriga kriget.

Ett långvarigt krig

Tyskland var vid denna tid inte ett enat land utan bestod av många små stater, så kallade furstendömen, som ingick i Tysk-romerska riket. Riket styrdes av en katolsk kejsare, men många av de tyska furstarna var protestanter.

Bakgrunden till att kriget började var att protestanterna i Böhmen (nuvarande Tjeckien) var rädda för att de skulle bli av med sin religionsfrihet när de fick en kung som var katolik. År 1618 kastades några av kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster på slottet i Prag. Kungen av Böhmen, som året efter också blev kejsare, avsattes och det utbröt krig.

Kejsarens styrkor besegrade den nye kungen av Böhmen, som tvingades avgå efter bara en vinter. Men kejsaren var inte nöjd utan tog ifrån honom även det tyska furstendömet Pfalz. Även om de protestantiska furstarna i Nordtyskland var oroliga att kejsaren skulle utvidga sin makt norrut kunde kriget nu ha tagit slut. Men den danske kungen Kristian IV bestämde sig för att försöka erövra områden i norra Tyskland. Danskarna besegrades och slöt fred fyra år senare. Nu kontrollerade katolikerna nästan hela Tyskland.

Sveriges kung Gustav II Adolf såg chansen att stärka landet genom att kriga mot katolikerna. Sverige gick med i kriget 1630 och vann flera segrar. Efter att Gustav II Adolf dog i slaget vid Lützen 1632 började det gå sämre. Då ingrep Frankrike på protestanternas sida trots att det var ett katolskt land. Fransmännen var rädda för att den katolske kejsaren skulle bli för mäktig. Frankrike förklarade även krig mot Spanien, som

också gett sig in i kriget. Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna ville fortsätta kriget eftersom han ville få tillbaka alla pengar som Sverige gjort av med.

Till slut slöts fred 1648. Eftersom fredsförhandlingarna fördes i två städer i området Westfalen i Tyskland kallas freden för westfaliska freden. Tysk-romerska riket fortsatte att vara splittrat i många furstendömen som var mer eller mindre självständiga. Frankrike stärkte sin makt och Nederländerna blev självständigt från Spanien. Sverige fick flera områden och städer i norra Tyskland och Polen och blev en av Europas stormakter.

Soldat under trettioåriga kriget

Arméerna under trettioåriga kriget var mycket större än de varit under tidigare krig. De unga männen i Sverige och Finland och de andra områdena som svenskarna kontrollerade räckte inte till. Därför värvades soldater från andra länder. De flesta var tyskar men bland dem som stred för Sverige fanns också många engelsmän, irländare och inte minst skottar. Där fanns också soldater från Frankrike, Nederländerna, Polen och Böhmen. Till slut var de flesta ”svenska” soldater utlänningar.

En soldat som strider för ett annat land än sitt eget kallas legosoldat eller legoknekt. Eftersom de krigade för pengar var legoknektarna under trettioåriga kriget opålitliga. De kunde vägra att strida om de inte fick betalt. Eller så rymde de (deserterade). Det hände också att legoknektar bytte sida i kriget.

Ernst von Mansfeld var en tysk fältherre på den protestantiska sidan som i början av trettioåriga kriget ledde 20 000 legosoldater. Här marscherar några av hans män. Striderna var få och den mesta tiden gick soldaterna med sällskap kors och tvärs över norra Europa. Både kvinnor och barn levde med soldaterna och följde med på marscherna.

Gustav II Adolfs häst Streiff, som han red på i slaget vid Lützen. Hästen finns uppstoppad på Livrustkammaren i Stockholm.

Vanligt folk led

Trettioåriga kriget utspelade sig till största delen i Tyskland. Befolkningen där led svårt av kriget. Soldaterna och deras befäl plundrade både i städerna och på landsbygden. De tog helt enkelt vad de ville ha av människorna som bodde där. I stora delar av Tyskland dog mer än halva befolkningen på grund av kriget.

Även den svenska armén plundrade på sin väg kors och tvärs genom Europa. I Uppsala universitetsbibliotek finns fortfarande den mycket värdefulla så kallade Silverbibeln. Den togs som krigsbyte av svenskarna i Prag 1648.

Plundring var ett vanligt sätt att dryga ut betalningen till arméerna under trettioåriga kriget. Många familjer förlorade allt i kriget och fick sedan leva på att tigga. Denna målning heter Soldater plundrar en gård

Sammanfattning

@ Trettioåriga kriget varade mellan 1618 och 1648.

@ Kriget utspelades främst på tysk mark.

@ Trettioåriga kriget började som ett religionskrig mellan katoliker och protestanter men blev med tiden ett krig mellan stormakter.

@ Sverige gick med i kriget 1630 då Gustav II Adolf var kung. Han dog i slaget vid Lützen 1632.

@ Vid westfaliska freden 1648, som avslutade trettioåriga kriget, fick Sverige flera landområden och blev en stormakt.

Östersjöriket

Trettioåriga kriget

Instuderingsuppgifter

1. Mellan vilka år varade trettioåriga kriget?

2. Var utspelade sig kriget främst?

3. Vad var den ursprungliga orsaken till kriget?

4. Vem var kung i Sverige när vi gick med i kriget 1630?

5. Vad hände med Gustav II Adolf i slaget vid Lützen 1632?

6. Vad kallas den fred som avslutade trettioåriga kriget?

7. Varför gick Frankrike med i kriget på protestanternas sida trots att det var ett katolskt land?

8. Vad var en vanlig följd av kriget för människor i Tyskland?

9. Vad blev följden av trettioåriga kriget för Sveriges del?

Aktivitet

Silverbibeln

Diskutera

Läs innehållet och avsnittet, särskilt under rubriken Vanligt folk led. Fundera först enskilt över frågan nedan och diskutera tillsammans med en eller flera klasskompisar:

– Är det rätt eller fel att krigsbytet

Silverbibeln fortfarande finns i Sverige?

Silverbibelns omslag.

Bilden: Kristina på en häst som stegrar sig. Så avbildade man gärna kungar på Kristinas tid.

Kristina – den sista av Vasarna

Mitt under brinnande krig dog Gustav II Adolf och hans då sex år gamla dotter Kristina skulle ärva tronen. Hur skulle det gå till? Hur gick det för henne och hur var hon?

Ord och begrepp

Abdikera är att avsäga sig tronen, alltså att sluta att vara till exempel kung eller drottning.

Akademi är en sorts förening som har till uppgift att stödja vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet.

Förmyndarregering är en tillfällig regering som styr ett land när den som ska bli kung eller drottning inte är tillräckligt gammal för att regera.

Kröning är en ceremoni när man gör någon till kung eller drottning.

Regent är en person som styr en monarki, till exempel en drottning eller en kung.

Drottning Kristina

Gustav II Adolf och hans drottning Maria Eleonora hade bara ett barn som överlevde – dottern Kristina. Hon var endast sex år när hennes far dog. Därför styrdes landet av en förmyndarregering under ledning av Axel Oxenstierna tills Kristina fyllde 18 år. Kristina uppfostrades för att hon en dag skulle bli regent och hon fick en mycket god utbildning.

Det finns brev bevarade där Kristina lovade att gifta sig med sin kusin Karl X Gustav. Men hon bestämde sig till slut för att aldrig gifta sig och hon fick inga barn.

År 1654, när hon var 28 år gammal, abdikerade hon, det vill säga att hon avgick som drottning. Samma dag kröntes hennes kusin Karl X Gustav till kung över Sverige. Sedan bytte Kristina religion och gick över till katolicismen. Det hade varit omöjligt för henne om hon hade fortsatt att vara svensk drottning.

Sverige låg i krig under större delen av Kristinas tid som drottning. Trettioåriga kriget pågick fortfarande. År 1643 anföll svenskarna Danmark och 1645 slöts freden i Brömsebro, som innebar att Sverige fick bland annat Halland, Jämtland, Härjedalen och Gotland.

Precis som vetenskapsmän på den här tiden avbildas Kristina på många bilder med svarta kläder. Det skulle visa att hon var smart och påläst.

René Descartes, som pekar på papperen på bordet, undervisar Kristina i geometri. Detalj av oljemålning från 1700-talet.

En kulturintresserad

drottning

Kristina var mycket intresserad av kultur, filosofi och vetenskap. Hon bjöd in europeiska konstnärer och vetenskapsmän till Stockholm. Den mest berömde var den franske filosofen och matematikern René Descartes. Han fick dock lunginflammation och dog efter bara några månader i Stockholm.

Efter att Kristina abdikerat flyttade hon till Rom, där hon levde resten av sitt liv. I Rom fortsatte hon vara verksam inom kulturen. Hon hjälpte konstnärer och vetenskapsmän med pengar, grundade en egen akademi, ägde ett dyrbart bibliotek och hade under en tid en egen teater.

Hon dog 1689 och begravdes i Peterskyrkan i Rom.

Kristina är en av de mest omdiskuterade regenterna i svensk historia. Inte bara för att hon var något så ovanligt som en drottning som styrde landet. Hon vägrade att gifta sig, hon abdikerade och hon konverterade till katolicismen. Dessutom gav hon själv aldrig någon tydlig förklaring till varför hon valde att göra som hon gjorde.

Vissa har påstått att Kristina skulle ha varit lesbisk, alltså att hon älskade kvinnor, och att hon led av psykisk ohälsa. Senare forskare har visat att den bilden inte stämmer. Visserligen tyckte Kristina själv att det hade varit bättre om hon varit man. Men det hade troligen att göra med

Medan Kristina bodde i Rom hade hon planer på att bli drottning av Neapel, ett rike som låg i det som nu är Italien. Hon skulle då få hjälp av Frankrike, men planerna att anfalla Neapel avslöjades i förväg.

att hon uppfostrades som om hon var en pojke. Hon var ju enda barnet och skulle därför styra landet precis som en kung skulle ha gjort.

Hennes val att lämna ifrån sig makten och byta religion i en tid då protestanter och katoliker nyss krigat mot varandra visar att Kristina bör ha varit en stark och modig person.

Historiebruk: Bilden av Kristina

Greta Garbo spelade drottning Kristina i filmen Christina från 1933.

Under 2000-talet har intresset för Kristina vuxit. Det står till exempel mer om henne i svenska läromedel än det gjort tidigare.

Förutom att hon är en viktig och spännande person i den svenska historien kan Kristina användas som ett tydligt exempel på att även kvinnor har haft makt, både politiskt och över sina egna liv.

Eftersom Kristina var en så sammansatt person går det att göra många olika tolkningar av vem hon innerst inne var och varför hon gjorde som hon gjorde.

I teaterpjäser, romaner och filmer om Kristina har hon skildrats på olika sätt. Som stark kvinna i en mansdominerad värld har hon blivit en symbol för feminismen. Andra har valt att skildra henne som antingen lesbisk eller transperson. På så sätt har hon blivit en tidig förebild för HBTQ ­ rörelsen.

Sammanfattning

@ Gustav II Adolf dog 1632 och hans dotter Kristina ärvde tronen.

@ Fram till hon var 18 år (1644) styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av Axel Oxenstierna.

@ Kristina gifte sig aldrig och fick inga barn. 1654 abdikerade hon, alltså avgick som drottning.

@ Hon bytte religion, gick över till katolicismen och flyttade till Rom.

@ Under hennes tid som regent slöts freden i Brömsebro (1645), där Sverige fick bland annat Halland, Jämtland, Härjedalen och Gotland.

KAPITEL 5

Östersjöriket

Kristina – den sista av Vasarna

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en förmyndarregering?

2. Vem var Kristinas far och vad hände när han dog?

3. Vem ledde förmyndarregeringen när Kristina var ung?

4. Vilka var Kristinas stora intressen?

5. Vad hände när Kristina fyllde 18 år?

6. Vilket år abdikerade Kristina och vad hände med henne efter det?

7. Vem var René Descartes och vilken roll spelade han i Kristinas liv?

8. Varför är Kristina en viktig person i svensk historia?

9. När slöts freden i Brömsebro och vilka landsdelar tillföll Sverige då?

Aktivitet

Talkshow med Kristina Gestalta och redovisa

Tillsammans med en kompis ska du göra en intervju med Kristina i en så kallad talkshow. En av er får spela Kristina och den andra får vara programledare för talkshowen. Föreställ er att Kristina nu bor i Rom och redan har abdikerat och lämnat Sverige.

Gör så här

a. Förbered frågor genom att samla fakta om Kristina och hennes

familjemedlemmar. Använd gärna NE:s uppslagsverk. Tänk på att både du som intervjuar och du som ska vara Kristina behöver läsa på om Kristina, så ni vet vad ni kan fråga om och vad ni kan svara.

b. Skapa gärna frågor utifrån följande

ämnen:

– barndom (föräldrar, uppfostran)

– intressen

– abdikationen

– relationen till Karl X Gustav

– katolicismen

– livet i Rom.

c. Tänk på att intervjuer i så kallade talkshower ofta är avslappnade, så var inte rädda för att använda humor och frågor som ”hur kändes det?”

Utgå i första hand från de fakta ni hittar men använd er fantasi och fyll i luckor där ni inte vet säkert hur det var.

d. Börja intervjun med att programledaren kort presenterar sin gäst innan Kristina kommer in. Avsluta intervjun med att programledaren tackar Kristina för att ha varit med i programmet.

e. Redovisningen kan ske genom att ni genomför intervjun inför klassen eller att ni gör en film som ni sedan visar för klassen.

Den naturvetenskapliga revolutionen

På 1500-talet och 1600-talet utvecklades naturvetenskapen mycket. Detta brukar kallas den naturvetenskapliga revolutionen.

Under medeltiden utgick vetenskapsmännen från religiösa idéer när de studerade världen, och de räknade med att Gud styrde naturen. Under den tidigmoderna tiden utgick vetenskapsmännen i stället från observationer, det vill säga sådant de själva kunde se i naturen. De försökte komma fram till naturlagar som förklarade sådant som regelbundet hände i naturen.

De idéer och observationer som vetenskapsmännen presenterade gick emot det som många trodde på. Sådant som tidigare varit självklart var plötsligt inte så säkert. Tidigare hade man trott att jorden var universums centrum, och nu påstod vetenskapsmännen att det var solen.

Många människor blev rädda och kände sig hotade av allt det nya. Kyrkan gick så långt att de tvingade Galilei att ta tillbaka det han hade sagt om att jorden rörde sig runt solen.

Solen i centrum

Många av dessa vetenskapsmän var astronomer och studerade rymden. Här är några exempel på vetenskapsmän:

Nicolaus Copernicus

Polsk astronom. Han påstod att solen var centrum i universum och att jorden rörde sig runt både solen och sin egen axel.

Galileo Galilei

Italiensk astronom. Han byggde ett teleskop och upptäckte många saker på stjärnhimlen. Han höll också med Copernicus om att jorden rörde sig runt solen.

Johannes Kepler

Tysk astronom. Han kom fram till att planeterna inte rörde sig i cirklar utan i ellipser, alltså avlånga banor.

Isaac Newton

Engelsk naturvetenskapsman. Han studerade bland annat gravitationen och formulerade tyngdlagen.

Johannes Kepler. Isaac Newton. Nicolaus Copernicus. Galileo Galilei.

Tycho Brahe var en dansk astronom. Han studerade stjärnhimlen och gjorde listor över det han såg.

Tycho Brahe

Stjärneborg var Tycho Brahes anläggning på Ven där han studerade stjärnhimlen. De astronomiska instrumenten fanns i underjordiska rum, och taken över dessa rum var delvis avtagbara. Man kan fortfarande se de underjordiska rummen på Ven.

Tycho Brahe. Tycho Brahe var en dansk astronom som levde under andra hälften av 1500-talet. Han var adelsman och bosatt i Skåne (som var danskt på den tiden) och på ön Ven, där han hade två observatorier. Från observatorierna gjorde Brahe omfattande och för sin tid väldigt noggranna observationer av himlakropparnas rörelser.

Redan innan han kom till Ven hade han iakttagit en exploderande stjärna, en supernova, och genom sina mätningar avgjort att den befann sig ute bland stjärnorna. Tidigare hade man trott att allting på stjärnhimlen var oföränderligt. Tycho Brahe bevisade också att en komet som var synlig 1577 rörde sig ute bland planetbanorna.

Tycho Brahe accepterade inte Copernicus påstående att solen var världsalltets centrum utan trodde fortfarande att solen, planeterna och stjärnorna rörde sig kring jorden. Men Johannes Kepler och andra astronomer kunde ändå utnyttja hans observationer för sina upptäckter. Bland annat därför är Tycho Brahe värd en plats i astronomins historia.

På Tycho Brahes tid skilde man inte så noga mellan astronomi och astrologi utan trodde att himlakropparna påverkade människors öde. Det sägs att Tycho Brahe påstod att 33 dagar under året var särskilda otursdagar. Senare började dessa dagar kallas tykobrahedagar. Numera kan en dag då allt går snett kallas tykobrahedag.

Bilden: Grupporträtt av Karl XI:s familj, utfört av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl. Från vänster änkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI, kronprins Karl (XII), drottning Ulrika Eleonora, prinsessan Ulrika Eleonora, Fredrik IV av Holstein–Gottorp (gift med Hedvig Sofia) och Fredrika Amalia av Holstein–Gottorp (syster till Ulrika Eleonora den äldre).

Karolinska tiden

Krigen upphörde inte när trettioåriga kriget tog slut. Sverige hade fortsatta framgångar i flera krig under 1600 ­talet, men efter att Karl XII stupat och det stora nordiska kriget var över upphörde Sveriges tid som stormakt.

Ord och begrepp

Envälde betyder att en enda person har all makt och styr landet.

Förmyndarregering är en tillfällig regering som styr ett land när den som ska bli kung eller drottning inte är tillräckligt gammal för att regera.

Indelningsverket var ett system för att ta hand om svenska statens inkomster och utgifter.

Indelt soldat var en soldat inom det militära indelningsverket.

Karoliner kallades de soldater som var med i Karl XI:s och Karl XII:s arméer.

Rote var en grupp markägare som skulle utföra vissa uppgifter tillsammans, till exempel försörja en soldat.

Snapphanar kallades de danskar som slogs mot svenskarna i de dansk-svenska krigen under 1600-talet.

Karl X Gustav har här blivit avbildad som en fältherre, alltså en krigsledare. Det var som fältherre han blev känd över hela Europa under slutet av trettioåriga kriget.

Karl X Gustav till häst ser på när hans trupper tågar ut på isen. Kungens fälttåg över isarna på de danska sunden Lilla Bält och Stora Bält 1658 var avgörande när den svenska armén besegrade danskarna och senare samma år tvingade fram freden i Roskilde. Att gå över isen var en farlig chansning. Men en ovanligt kall vinter gjorde att isarna höll när tusentals karoliner med kanoner överraskade de dåligt förberedda danskarna.

Erövraren Karl X Gustav

Karl X Gustav var en av de högsta befälhavarna i den svenska armén under slutet av trettioåriga kriget. Han var kusin till drottning Kristina och ville gifta sig med henne. När hon abdikerade blev han kung över Sverige.

Även efter att han blivit kung fortsatte han att kriga mot Danmark och Polen.

Karl X Gustav är känd för det som kallas tåget över Bält. I januari och februari 1658 gick de svenska trupperna över isen i sunden i Danmark. De kunde sedan lätt besegra de danska trupperna.

I freden i Roskilde senare samma år fick Sverige bland annat Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Under Karl X Gustavs tid som kung var det svenska riket som allra störst.

Den enväldige Karl XI

När Karl X Gustav dog 1660 var hans son bara fyra år. Därför tillsattes återigen en förmyndarregering med höga adelsmän, precis som när Gustav II Adolf dog och Kristina blev drottning. Karl XI började regera när han var 17 år.

År 1680 såg Karl XI till att kungen fick mycket stor makt och kunde fatta beslut utan att dessa måste godkännas av riksdagen eller riksrådet. Detta brukar kallas envälde.

Karl XI genomförde också något som kallas reduktion. Han tog tillbaka jord och herrgårdar som de mäktiga adelssläkterna fått eller köpt.  Detta gjorde att kungen fick mer makt och att adelns makt minskade.

Danmark hade inte gett upp kampen om Skåne och de andra landskapen som Karl X Gustav hade erövrat. År 1675 förklarade Danmark krig och anföll Sverige. Det så kallade skånska kriget varade fram till 1679 och slutade med svensk seger. Därefter hade Sverige fred fram till år 1700.

Karl XI i slaget vid Lund 1676. Det blodiga slaget, som svenskarna vann, blev början på återerövringen av Skåne. På hatten har kungen en bukett sädesstrån. Det hade alla svenskar för att känna igen varandra.

Sverige växte under 1600-talet. Här ses Sveriges gränser 1658, när landet var som störst. Årtalen visar vid vilken fred respektive område tillkom. Se även tabell över frederna på sidan 207.

Snapphanar

På 1600-talet kände sig inte människor i första hand som svenskar, danskar, tyskar och så vidare. För vanligt folk blev det antagligen inte så mycket annorlunda om trakten där de bodde helt plötsligt ingick i det svenska riket i stället för det ryska.

Men visst förekom det att även ”vanliga” människor slogs mot en främmande armé. Ett känt exempel är snapphanarna. De var skåningar som slogs på den danska sidan i krigen mot Sverige under 1600talet, framför allt under skånska kriget 1675–1679.

Det finns dock olika meningar när det gäller hur många snapphanarna var, vad de gjorde och vilken roll de spelade. Att bilden av snapphanarna skiftar så mycket beror

på att ordet har använts i flera olika sammanhang.

Det har till exempel använts om tillfälliga så kallade bondeuppbåd, då så gott som alla män i en viss trakt gav sig ut för att strida. Det har också använts om grupper som organiserades på samma sätt som inom den vanliga armén.

Dessutom har människor som levde i skogarna och som stal och plundrade kallats snapphanar. De attackerade både svenska soldater och skånska bönder.

Många tyckte att snapphanarna var rövare och banditer.

Loshultskuppen är troligen den mest kända händelsen under snapphanekrigen. Den ägde rum på sommaren 1676, under skånska kriget. Några hundra bönder rövade bort en stor del av den svenska arméns krigskassa i Loshult i Göinge i norra Skåne. Exakt hur mycket pengar som stals vet man inte men det var en mycket stor summa. Bytet bestod av både silvermynt och stora plåtar av koppar.

Svenskarna lyckades rädda delar av kassan över gränsen till Småland, men där väntade småländska bönder som också stal så mycket de kunde. Svenskarna fick aldrig tillbaka pengarna. Bönderna gjorde av med dem så fort de kunde eller grävde ner dem på något säkert ställe. Så sent som 1996 hittades kopparplåtar i skogen utanför Loshult.

De inblandade bönderna blev faktiskt inte så hårt straffade av Karl XI. Han var annars hård mot snapphanarna. År 1678 gav kungen till exempel order om att alla gårdar i Örkeneds socken skulle brännas och att alla män som kunde kriga skulle dödas. Enligt svenskarna fanns det ovanligt många snapphanar i just den socknen. De flesta hann dock fly och bara några få män avrättades. Men husen brändes ner och åkrarna förstördes.

I slaget vid Poltava 1709 besegrade den ryske tsaren Peter I:s trupper Karl XII och hans armé. Det svenska nederlaget i Poltava innebar början till slutet för det svenska Östersjöriket.

Krigarkungen Karl XII

Karl XI dog 1697 och efterträddes då som kung av sonen Karl, som blev Karl XII. Han var då bara 15 år. Efter bara några månader började han styra landet själv, trots att han var så ung.

Under nästan hela Karl XII:s regeringstid låg Sverige i krig. Kungen var borta från Sverige i 15 år. Efter att Karl XII blivit besegrad i slaget vid Poltava 1709 flydde han söderut. Han fick tillstånd att stanna i staden Bender i det som numera är Moldavien och som då tillhörde det turkiska riket.

Till slut ville turkarna inte ha svenskarna där och anföll dem. Karl XII sårades och svenskarna fick lämna landet. Händelsen är känd som kalabaliken i Bender.

Karl XII kom tillbaka till Sverige 1715 och bodde då i Lund. Men han var inte trött på krig. Kungen anföll nu Norge, som på den här tiden hörde till Danmark. År 1718 träffades han av en kula i huvudet och dog.

Stora nordiska kriget

Eftersom Karl XII var så ung när han blev kung passade flera gamla fiender på att anfalla Sverige. Kriget började år 1700. Danmark ville ha tillbaka Skåne och andra landskap. Rysslands tsar Peter den store ville att hans land skulle ha kust mot Östersjön igen. Härskaren i Sachsen och Polen ville erövra svenska områden i Baltikum.

Porträttet av Karl XII är verklighetstroget och visar flera ärr i kungens ansikte. Troligen såg Karl XII ut så här. Annars var det vanligt att konstnärer gjorde personen de målade av vackrare än i verkligheten.

Karl XII hade till en början stora framgångar. Danmark tvingades dra sig ur kriget och Karl XII vann en stor seger mot ryssarna i slaget vid staden Narva i dagens Estland. De följande åren tågade den svenska armén omkring i Polen och östra Tyskland och lyckades då besegra sin fiende August den starke, som avsattes som Polens kung.

Nu började striderna mellan svenskarna och ryssarna igen. Den ryska armén var mycket starkare än tidigare. I slaget vid staden Poltava i dagens Ukraina vann ryssarna en avgörande seger.

Medan Karl XII var i Turkiet erövrade Ryssland de svenska områdena i Baltikum och Peter den store lät bygga en ny huvudstad där som fick namnet Sankt Petersburg. Ryssarna ockuperade också Finland och fick behålla delar av landet när det väl blev fred.

Sverige förlorade också nästan alla sina områden i norra Tyskland. Danmark gjorde ett sista försök att återerövra Skåne men besegrades i slaget vid Helsingborg 1710.

Efter Karl XII:s död 1718 attackerade och brände ryssarna städer längs Sveriges östra kust. Det dröjde till 1721 innan ett fredsavtal undertecknades. Efter stora nordiska krigets slut tvingades Sverige lämna ifrån sig nästan allt som landet erövrat. Kvar fanns dagens Sverige och Finland och några områden i norra Tyskland. Det blev slutet på det svenska Östersjöriket och på Sveriges tid som en europeisk stormakt.

Christina Piper

Christina Piper var en av 1700 ­talets mest framgångsrika företagare. Medan hennes man Carl Piper var ute i Europa och krigade med Karl XII skötte Christina familjens gods. Hon fortsatte med detta efter att hennes man hade dött som krigsfånge i Ryssland.

Christina köpte Andrarums alunbruk i Skåne. Alun var en eftertraktad vara som användes när man färgade garn och tyg och vid garvning, det vill säga när man omvandlade djurhudar till läder. I närheten av bruket lät hon bygga slottet Christinehof. Hon investerade också pengar i Ostindiska kompaniet, som köpte och sålde varor i Asien.

Christina Piper porträtterad av konstnären David Klöcker Ehrenstrahl.

När Christina Piper dog ägde hon över tio slott och många gårdar i Skåne men också i andra delar av landet. Flera av slotten ägs fortfarande av släkten Piper.

Christina Piper föddes 1673 och dog 1752.

norsksvenskt norsksvenskryskt svenskryskt

Oslo Stockholm

SVERIGE RYSSLAND

Köpenhamn

Sverige och Danmark- Norge 1721. Se även kartorna på sidorna 173 och 203.

Frederna och deras följder

År Fred Erövrat område

1617

1629

1645

1648

1658

freden i Stolbova stilleståndsavtal i Altmark

freden i Brömsebro

westfaliska freden

freden i Roskilde

1660

1721

freden i Köpenhamn

freden i Nystad

Ingermanland, Kexholms län (delar av nuvarande Ryssland som gränsar till Finland)

Livland (ungefär nuvarande Estland och Lettland)

Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel, Halland på 30 år

landområden i Tyskland, bland annat delar av Pommern

Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, ön Bornholm söder om Skåne och Trondheims län i Norge

Förlorat område

Bornholm, Trondheims län

Livland, Estland, Ingermanland och en del av Karelen

Karl XII pekar österut, mot Ryssland. Statyn står i Kungsträdgården i Stockholm och invigdes 1868.

Karl XII – bra eller dålig?

Förr i tiden beskrev många läroböcker Karl XII som en framgångsrik ”krigarkung”. Flera konstnärer gjorde målningar som visade honom som en hjälte.

Så småningom förändrades vissa forskares bild av Karl XII. De menade att kungen hade varit dålig på att leda landet i krig: Sverige förlorade sin position som stormakt och väldigt många människor dog.

Men andra forskare ansåg att kungen hade varit bra på att skydda Sverige mot Ryssland och att han var en skicklig militär som hade haft otur.

Historiebruk: Bilden av Karl XII

Nationalister, rasister och nynazister vill gärna se Karl XII som en ursvensk hjältekonung som krigade mot ryssar och andra ”utlänningar”. Den bilden är helt felaktig.

Karl XII var för det första inte ursvensk. Hans farmor, farfar och mormor var tyskar, hans morfar var dansk kung och hans mamma dansk prinsessa. Karl var nära släkt med två av sina huvudmotståndare medan han fick hjälp i kriget av turkarna.

Bilden av Karl XII som en svensk hjälte skapades i början av 1800 ­talet, då Sverige nyligen hade förlorat Finland till Ryssland. Man började fira kungens dödsdag 30 november. Den traditionen har då och då blivit populär i vissa kretsar, bland annat åren runt 1990. På 1930 ­talet hyllade svenska nazister den tyske diktatorn Adolf Hitler som en ”ny Karl XII”.

Andra har haft en helt annan bild av Karl XII. I slutet av 1800 ­talet kallade författaren August Strindberg kungen ”Sveriges Förstörare” och inom arbetarrörelsen i början av 1900 ­talet sågs han som en symbol för hur folket förtrycktes av överklassen.

Karl XII dog 30 november 1718 vid Fredrikshald i Norge. Målningen Karl XII:s likfärd visar hur soldaterna bär kungens döda kropp tillbaka till Sverige. Tavlan målades av Gustaf Cederström på 1800-talet. Den visar Karl XII som en död hjälte.

Det militära indelningsverket

På 1680-talet beslöt Karl XI att det svenska försvaret skulle omorganiseras.  Det bestämdes att armén och flottan skulle bestå av indelta soldater och båtsmän (soldater som tjänstgjorde på fartyg). Det innebar att några bondgårdar bildade en så kallad rote och tillsammans tog ansvar för en soldat eller en båtsman.

De såg till att han hade ett torp att bo i och lite jord att odla när han inte var ute i krig. Bönderna slapp då själva ställa upp som soldater. Det militära indelningsverket fanns kvar till 1901.

De indelta soldaterna fick speciella efternamn. Ofta hade namnen på något sätt med krig att göra, till exempel Hård och Svärd. Många personer i Sverige har fortfarande efternamn som från början var soldatnamn.

Karoliner

Karoliner kallades de soldater som var med i Karl XI:s och Karl XII:s arméer. Det var erfarna soldater som hörde till de mest berömda krigarna i Europa. Karolinerna kunde lätt kännas igen på sina uniformer. Rocken hade blått yttertyg och gult foder som var uppvikt nedtill. Hatten var trekantig med brättet uppvikt och fäst på tre sidor om hattkullen.

Soldattorpet skulle försörja en familj. Så här kunde det se ut i mitten av 1800talet när kompanichefen kontrollerade ett soldattorp.

Soldaterna i den svenska armén kallades karoliner.

Svenska regenter från Gustav II Adolf till Fredrik I

År Fred

1611–1632

1632–1654

1654–1660

1660–1697

1697-1718

1718–1720 1720–1751

Gustav II Adolf

Kristina (förmyndarregering 1632–1644)

Karl X Gustav

Karl XI (förmyndarregering 1660–1672)

Karl XII (förmyndarregering 1697)

Ulrika Eleonora

Fredrik I

Sammanfattning

@ Perioden mellan 1654–1718 kallas ofta för den karolinska tiden.

@ Karl X Gustav regerade från 1654 till 1660. I freden i Roskilde 1658 fick Sverige bland annat landskapen Skåne, Blekinge och Bohuslän från Danmark.

@ Karl XI gjorde sig enväldig 1680.

@ Karl XII regerade från 1697 till 1718. Under hans tid som kung var Sverige ständigt i krig.

@ Det stora nordiska kriget varade mellan 1700 och 1721. Efter kriget tvingades Sverige lämna ifrån sig nästan alla områden förutom dagens Sverige och Finland.

@ Det militära indelningsverket inrättades på 1680-talet. Det innebar bland annat att bönderna fick hjälpa till att försörja soldater samtidigt som de själva slapp ställa upp som soldater.

Östersjöriket

Karolinska tiden

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas perioden mellan 1654 och 1718 och varför kallades den så?

2. Vad innebar det militära indelningsverket?

3. Vad var envälde och när infördes det?

4. Vad kallas de soldater som var med i Karl XI:s och Karl XII:s arméer?

5. Vilket krig varade mellan 1700 och 1721?

6. Vad kallades skåningarna som slogs på den danska sidan under skånska kriget?

7. Vilken kung dog under ett krig mot Norge 1718?

8. Varför är bilden av Karl XII olika beroende på vem som beskriver honom?

Aktivitet

Historiebruk: Bilden av Karl XII

Arbeta tillsammans

Börja med att läsa texten under rubriken Karl XII – bra eller dålig? och faktarutan Historiebruk: Bilden av Karl XII och fundera sedan tillsammans över följande frågor:

a. På vilka olika sätt har Karl XII porträtterats efter sin död?

b. Varför har han porträtterats på det viset av olika grupper?

c. Tror ni att bilden av Karl XII kommer kunna förändras i framtiden? Varför/varför inte?

Bilden: Även om samerna bodde i norr, långt ifrån makten i Stockholm, tvingades de betala skatt. Här ses några statliga representanter samla in skatt till kungamakten. Målningen är från 1600-talet.

Livet under stormaktstiden

Allt var inte krig under stormaktstiden. De flesta människor deltog inte i kriget utan levde och arbetade på landsbygden. Kriget påverkade dem ändå i högsta grad genom skatter och andra regleringar. Även kristendomen var en viktig del av människornas liv.

Ord och begrepp

Brukssamhälle är en liten ort som ligger kring en industri, till exempel ett järnbruk.

Husförhör kallades det när prästen skulle kontrollera att människorna som bodde i församlingen kunde något om kristendomen.

Hustavlan är det avsnitt i Luthers Lilla katekes som handlar om hur människor ska vara mot varandra i samhället.

Häxprocesser var rättegångar mot särskilt kvinnor som anklagades för att vara häxor och hålla på med trolldom.

Katekes är en samling texter om det viktigaste inom kristendomen.

Klockare var en person som tog hand om kyrkobyggnaden, hjälpte prästen och ledde sången i gudstjänsten.

Mångkultur innebär att flera olika kulturer får plats vid sidan av varandra.

Undersåte är en person som hör till ett visst land och lyder under till exempel regeringen eller kungen där.

Valloner är den del av befolkningen i Belgien som talar franska.

Prästen kontrollerade att folket kunde det viktigaste om kristendomen och att de lydde överheten. Den här målningen visar ett husförhör i Skåne i början av 1800talet, men antagligen gick det till på ungefär samma sätt i slutet av 1600-talet.

Ett mångkulturellt rike

I det svenska Östersjöriket levde långt ifrån bara svenskar. För det första bestod nästan halva riket av Finland och uppe i norr levde samerna, som hade sitt eget språk och sin egen kultur och religion.

Under 1600-talet erövrades flera områden som skulle förbli svenska. Gotland, Skåne, Blekinge och Halland tillhörde fram till mitten av 1600talet Danmark medan Bohuslän, Härjedalen och Jämtland var delar av Norge (som styrdes av Danmark).

Bland de svenska undersåtarna fanns också till exempel ester, letter och tyskar, även om Sverige förlorade dessa områden under början av 1700-talet.

Många människor flyttade från Finland till Sverige, där de odlade upp områden som tidigare varit skog.

Kyrkan och staten styrde livet

Under 1600-talet var hela samhället starkt påverkat av religionen. Lagar och människors värderingar byggde på den lutherska tron. De allra flesta hade ingen Bibel, men många hade en psalmbok. I psalmboken fanns

Luthers Lilla katekes som förklarade den kristna tron med enkla ord. Ett avsnitt i katekesen kallades hustavlan och handlade om hur människor skulle vara mot varandra i samhället.

Enligt hustavlan var det särskilt viktigt att lyda dem som hade högre ställning i samhället. Man skulle också arbeta hårt och sköta sina plikter. Överst i samhället stod prästerna som skulle undervisa folket. Därefter kom överhögheten. Det var adeln som skulle hålla ordning i samhället. Underst fanns hushållet. Där skulle husfadern bestämma över hustrun, barnen, pigorna och drängarna. Om de inte lydde hade han rätt att aga dem, det vill säga att slå dem.

Prästen undervisade och kontrollerade

Prästen hade alltså till uppgift att undervisa människorna som bodde i församlingen och kontrollera att de kunde katekesen och kunde läsa. Han undervisade bland annat med predikningar i kyrkan och undervisning av konfirmander. Klockaren hade ansvar för att lära människor att läsa och skriva. Klockaren var prästens hjälpreda. Prästen höll också husförhör hemma hos folk och förhörde dem om den kristna tron.

Dessutom förmedlade prästen information från staten. Från predikstolen i kyrkan läste han upp nya lagar, rapporterade om nyheter från kriget med mera.

Sammanfattningsvis kan man säga att kyrkan och staten gemensamt styrde människors liv ganska hårt. Men samtidigt lärde sig många svenskar att läsa och skriva och fick också kunskaper om den kristna tron.

Källor: Husförhörslängder

När prästen hade hållit husförhör hemma hos en familj skrev han ner det som hade kommit fram vid förhöret i en husförhörslängd. Han antecknade också när och var personerna var födda, om någon i hushållet hade gift sig eller flyttat, om någon hade dött, om någon hade begått ett brott, om någon hade en särskild sjukdom eller om familjen var ovanligt fattig. Många husförhörslängder finns kvar än i dag, och genom att läsa i dem kan man få reda på mycket om livet förr i tiden.

Husförhörslängd från 1700talet från Endre församling på Gotland.

Både på krigsfartygen och i fält dog fler av sjukdomar än i strid. Här sticker en läkare hål på en mans axel för att tömma en böld på var.

Män, kvinnor, barn

Män blir soldater

Fortfarande bodde de flesta människorna i Sverige på landet. Folket led mycket av de ständiga krigen även om striderna till största delen ägde rum någon annanstans. Krig kostar mycket pengar och pengarna kom bland annat från skatter som folket var tvunget att betala.

Dessutom tvingades många unga män att bli soldater i stället för att arbeta hemma på gården så att familjen kunde få mat. Risken att dö var mycket stor för den som gick ut i krig. Men faktum är att de flesta soldater inte dog i strid utan av olika sjukdomar.

Sjukdomarna hade andra namn än de har i dag och vissa sjukdomar finns inte längre. Ofta sade man bara att någon hade sot, vilket kunde betyda nästan vilken sjukdom som helst.

Ärbara kvinnor

En kvinna skulle i första hand vara hustru och mor. Äktenskapet och familjen var grunden för samhället, och kvinnan skulle ta hand om familjen. Det var viktigt att vara en ”ärbar” kvinna, det vill säga att man var gift med en ordentlig man och hade barn med honom. Om man

fick barn utan att vara gift så var det en katastrof – man blev utstött ur gemenskapen.

Ogifta kvinnor som hade fått barn skulle skämmas. De fick ofta ha på sig en särskild horklut. Det var en enkel luva.

Enligt hustavlan skulle en kvinna vara underordnad sin man och lyda honom. I verkligheten var det nog så att kvinnan och mannen hjälptes åt. Om mannen var ute i krig måste kvinnan själv kunna klara av arbetet på gården med hjälp av barnen och pigorna och drängarna.

Även adelsmännen var ute i krig under långa perioder. Då var det adelskvinnorna som skulle sköta slott och herrgårdar, stora jordbruk och även andra verksamheter.

Värdefulla barn

Man ansåg att barn var mycket värdefulla. Föräldrarna verkar oftast ha brytt sig om barnen och velat ge dem ett bra liv, även om det säkert fanns många barn som hade det svårt på olika sätt. Man tänkte också på barnen som en gåva från Gud, en gåva som man som förälder hade ansvar för.

Dessutom ansåg staten att barnen hade ett stort värde för samhället. Kungen och många andra menade att Sverige måste ha en stor befolkning för att landet skulle kunna bli framgångsrikt och mäktigt. Därför fick präster och ämbetsmän i uppgift att uppmuntra människor att föda många barn och se till att barnen överlevde.

Barnen fick börja arbeta tillsammans med föräldrarna när de var mycket unga. På bilden hjälper barnen till med att klippa får.

Ofta var det barn som påstod att de blivit bortförda till Blåkulla av en kvinna. Då kunde kvinnan bli anklagad för att vara en häxa och dömas till döden.

Häxprocesser

Från 1400-talet till 1600-talet var det ganska vanligt i Europa att människor anklagades för att ha använt trolldom, eller magi. Det var särskilt kvinnor som pekades ut som häxor. De anklagades också för att göra uppror mot Gud och i stället tjäna djävulen. Som straff brändes dessa så kallade häxor på bål.

”Blå” i Blåkulla betyder egentligen ’mörk’ eller ’svart’. Flera verkliga platser har sagts vara Blåkulla. Mest kända är ön Blå Jungfrun utanför Kalmar och berget Blåkulla vid Marstrand nära Göteborg.

I Sverige pågick häxprocesserna främst på 1670-talet och cirka 300 personer avrättades. Vid rättegångarna brukade man använda stora grupper med små barn som vittnen. De fick berätta hur häxorna hade fört dem till Blåkulla. Efter några år visade det sig att det barnen sade var påhittat och snart upphörde rättegångarna.

Protokoll (anteckningar) från dessa och andra rättegångar finns bevarade och kan vara en viktig källa för historiker.

När författare beskriver häxprocesser lyfter de ofta fram hur grymma processerna var och att många människor brändes på bål. Ibland överdriver de mycket. Det kan det vara så att de vill beskriva en historisk period som extra hemsk för att lyfta fram sin egen tid som så mycket bättre.

En del forskare menar att häxprocesserna var ett tecken på att män förtryckte kvinnor. Kvinnorna hjälpte varandra med läkemedel med

mera och detta ville männen motarbeta. Några menar att det var överklassen som förtryckte underklassen. Andra anser att häxprocesserna handlade om flera olika saker på en gång, allt från gammal folktro till ökad makt för kyrkan och staten.

Källor: Texter från domstolar

Från de olika domstolarna finns många texter bevarade, bland annat från de nya hovrätterna som infördes på 1600 ­talet. Om man läser protokollen från domstolarna kan man lära sig mycket om hur människor levde.

Protokollen tar upp de brott och straff som var aktuella. De beskriver ofta också hur människor levde, hur de resonerade kring brottet med mera. Till exempel framgår det tydligt att kvinnor som hade fått barn utan att vara gifta hade en mycket svår situation. Det framgår också att många föräldrar tyckte mycket om sina barn, oroade sig för dem och blev förtvivlade om något hände dem.

En sida ur ett domstolsprotokoll

från Torsåkers socken i Ångermanland från 1674. Kvinnan Barbro stod anklagad för trolldom. Protokollen återger berättelser och vittnesmålen mot kvinnan. Hon dömdes till döden, halshöggs och brändes.

Brukssamhällen

Under 1600-talet uppstod en ny typ av samhällen i Sverige, nämligen brukssamhällen. Det var samhällen som låg runt ett järnbruk eller någon liknade industri. Livet där var lite annorlunda än i städerna och i byarna på landsbygden. Man byggde hus i prydliga rader där smederna och andra arbetare på bruket bodde. Samhället hade en egen kyrka och en egen handelsbod.

Bruksägaren hade en egen herrgård som låg lite längre bort. Han skulle inte bara tänka på att tjäna så mycket pengar som möjligt. Han skulle också ta hand om sina arbetare ungefär som en husfar. Det innebar att han hade rätt att slå sina anställda och kräva böter av dem ifall de inte skötte sig. Å andra sidan skulle han också hjälpa dem när de blev sjuka eller gamla.

I en del brukssamhällen bodde många invandrare som hade kommit till Sverige för att arbeta. En ganska stor och viktig grupp var valloner som kom från gränsområdet mellan nuvarande Belgien och Frankrike. Många av dem var skickliga smeder. De skrev på kontrakt för att arbeta några år och sedan åka tillbaka, men en del stannade kvar i Sverige resten av livet.

Sammanfattning

@ Det mångkulturella Östersjöriket skapades genom erövringar i krig.

@ Invandrare var viktiga inom bland annat järnindustrin.

@ Människor trodde på övernaturliga väsen och magi, vilket ledde till häxprocesserna.

@ Det var kyrkan och staten som styrde mycket av människornas liv.

Grinden till Lövstabruk i Uppland. Louis De Geer köpte 1643 Lövstabruk, som blev Sveriges största järnbruk under 1600-talet och berömt för sitt vallonsmide. Kring bruket växte ett samhälle fram.

Östersjöriket

Livet under stormaktstiden

Instuderingsuppgifter

1. Vad var husförhör ?

2. Vad var husfaderns roll i hushållet?

3. Varför ansågs äktenskap och familj vara viktiga?

4. Vad var häxprocesser?

5. Vad var ett brukssamhälle?

6. Vilka var vallonerna och vilken roll spelade de i Sverige?

7. Hur påverkades människor på landsbygden av krig under stormaktstiden?

Aktivitet

Hej dagboken!

Fantisera och skriv

Ditt uppdrag i dag är att skriva en dagboksanteckning för en person under stormaktstiden. Välj mellan personerna nedan:

– En bondhustru vars barn är sjukt i smittkoppor, och som sliter för att få ihop pengar till skatten.

– En snapphane som blivit tillfångatagen av den svenska armén.

– En kvinna anklagad för att vara häxa som i dag haft sin rättegång.

– En bondpojke som i morgon blir soldat och ska gå ut i krig.

– Eget förslag (diskutera med din lärare).

När du har valt person att fördjupa dig i gör du följande:

a. Samla fakta i texten Livet under stormaktstiden.

b. Sitt en stund och fantisera lite kring hur du tror att livet var för personen. Fundera till exempel på om personen bor i någon del av stormaktstidens Sverige som i dag hör till ett annat land.

c. Hitta på ett namn på personen.

d. Skriv en dagboksanteckning där du försöker få med både fakta och personens känslor.

Frihetstid och maktkamp

Bilden: För upplysningen var förnuft och vetenskapliga metoder det viktigaste. Här ses den franska naturforskaren Émilie du Châtelet med vetenskapliga tabeller och en passare på bordet och med en modell av solsystemet i bakgrunden. På hennes slott träffades många av upplysningens författare och filosofer.

Upplysning och vetenskap

Under 1700 ­talet blev fler och fler människor övertygade om att svaren på alla viktiga frågor inte gick att hitta i Bibeln. Gamla idéer började ifrågasättas. Inte bara om hur universum var uppbyggt utan även hur länder styrdes, hur samhället var organiserat och vilka rättigheter som människor skulle ha. Denna tidsperiod brukar kallas upplysningen.

Ord och begrepp

Despot eller envåldshärskare är en person som har all makt i ett land.

Envälde betyder att en enda person har all makt och styr landet.

Tryckfrihet är rätten att säga vad man vill i en tryckt skrift.

Upplyst innebär att ha egna kunskaper och förmåga att tänka själv i stället för att okritiskt tro på till exempel kyrkan eller någon annan överhet.

Vetenskapare eller vetenskapsman är en person som i yrket arbetar med vetenskap.

Yttrandefrihet är rätten att få framföra sina åsikter offentligt utan att någon lägger sig i.

Auguste Rodin gjorde i slutet av 1800-talet skulpturen Tänkaren, som blivit en symbol för rationalismens idéer.

Upplysning krävde frihet

Upplysningstidens filosofer ansåg inte bara att alla hade rätt att tänka vad de ville utan också att de skulle få säga vad de ville. De krävde alltså yttrandefrihet och tryckfrihet, det vill säga att alla hade rätt att framföra sina åsikter både i tal och i skrift. De hävdade också att människor hade rätt att tro vad de ville, det vill säga att det skulle finnas religionsfrihet. En annan viktig åsikt var att makten i ett land utgick från folket. Det vill säga att det egentligen var folket som skulle bestämma. Folket kunde dock låta till exempel en kung styra landet om han var upplyst och arbetade för folkets bästa. Om inte, hade folket rätt att avsätta härskaren.

Upplysta despoter

Under 1700 ­talet styrdes många länder av kungar och drottningar som var enväldiga, det vill säga hade all makt i landet. De ansåg att de hade fått sin makt av Gud. Flera av dem tog intryck av upplysningens idéer och införde religionsfrihet och mindre brutala straff och gynnade kultur och vetenskap. Därför kallas flera av dessa regenter upplysta despoter (en despot är detsamma som en envåldshärskare).

Till dem som brukar räknas som upplysta despoter hör Fredrik II av Preussen (”Fredrik den store”), Josef II av Österrike, Katarina II av Ryssland (”Katarina den stora”) och Gustav III av Sverige. Ingen av dem var dock intresserad av att lämna ifrån sig någon makt eller på allvar förändra hur samhället såg ut.

Katarina var en tysk prinsessa som blev rysk kejsarinna. Hon genomförde reformer för att Ryssland skulle bli mer likt länderna i Västeuropa. Katarina II regerade 1762–1796 och brukar kallas ”Katarina den stora”.

Upplysningens effekter

Sverige var det första landet i världen som införde tryckfrihet. Tryckfriheten skrevs in i den grundlag som heter tryckfrihetsförordningen och som infördes 1766. Annars fick inte upplysningens politiska idéer särskilt stort inflytande i Sverige. Gustav III ville dock gärna se sig själv som en upplyst despot.

De idéer som kom fram under upplysningen fick stor betydelse i många länder. De bidrog till stora politiska revolutioner, bland annat i Frankrike. De påverkade också de grundlagar som skrevs i flera länder, till exempel i USA.

Det stora uppslagsverket

Många franska filosofer spred upplysningens idéer, bland andra François de Voltaire och Denis Diderot. Diderot var en av dem som arbetade med Encyklopedin. Det var världens första stora, allmänna uppslagsverk och innehöll cirka 70 000 artiklar. Många av artiklarna handlade om upplysningens idéer.

En bild ur uppslagsverket Encyklopedin som visar fäktningstekniker.

Förnuft och erfarenhet

Vissa filosofer ansåg att det räckte att använda sitt förnuft för att få kunskap om allting i världen. Denna riktning brukar kallas rationalism efter ett ord på latin som betyder ’förnuftig’.

Andra filosofer hävdade att människan fick kunskap genom att använda sina sinnen. Först efter att vi har sett, hört eller på annat sätt observerat något kan vi använda vårt förnuft och dra slutsatser. Denna åsikt kallas empirism efter ett ord på grekiska som betyder ’erfarenhet’.

En av de stora filosoferna från upplysningstiden, fransmannen François de Voltaire.

Svenska vetenskapare

Även i Sverige ökade intresset för vetenskap under 1700-talet. Vetenskapsmannen Carl von Linné blev mycket berömd. Linné växte upp i södra Småland och blev professor vid Uppsala universitet. Han skapade ett system för att ordna växter och djur i olika grupper. Det blev en viktig grund för arbetet inom biologi. Linné var först med att använda vetenskapliga artnamn med två delar, till exempel Turdus merula (koltrast). Blomman linnea (Linnea borealis) har fått namn efter Carl von Linné.

I Sverige fanns även andra betydelsefulla vetenskapare som var verksamma under 1700-talet. Christopher Polhem brukar kallas ”den svenska mekanikens fader”. Han var verksam vid den stora koppargruvan i Falun och gjorde många uppfinningar som underlättade gruvdriften. Han konstruerade också pendelur och slussar.

Astronomen Anders Celsius är mest känd för sin temperaturskala. Han satte 0 grader vid vattnets kokpunkt och 100 grader vid den punkt där is smälter. Senare vändes hela skalan till det system som vi nu har.

Apotekaren Carl Wilhelm Scheele var först med att framställa syre och bevisade att luft inte är ett grundämne. Han upptäckte den gulgröna gasen klor, men förstod inte att den var ett grundämne.

År 1748 blev Eva Ekeblad den första kvinnliga ledamoten i Vetenskapsakademien. Det var en organisation med vetenskapare, politiker och företagare som ville uppmuntra vetenskap och sprida information om vetenskap. Eva Ekeblad skrev en artikel om olika sätt att använda potatis och var den första i landet som använde knölarna för att tillverka brännvin.

Sammanfattning

@ Upplysningsfilosoferna ansåg att människor skulle använda sitt förnuft. Detta fick stor betydelse för vetenskapen.

@ Politiska idéer om yttrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet spreds också under upplysningstiden.

@ Sverige fick världens första grundlag om tryckfrihet: tryckfrihetsförordningen 1766.

Eva Ekeblad.

Carl von Linné.

Frihetstid och maktkamp

Upplysning och vetenskap

Instuderingsuppgifter

1. Vad var viktigast under upplysningen: känslor, förnuft eller tro?

2. Vad var det som ifrågasattes under upplysningen?

3. Vilka politiska idéer spreds under upplysningstiden?

4. Vilken uppfattning hade upplysningens filosofer om hur ett land skulle styras?

5. Vad är en upplyst despot?

6. Ge några exempel på upplysta despoter.

7. Vilket land fick världens första grundlag om tryckfrihet och vilket år skedde det?

8. Ge exempel på franska filosofer som spred upplysningens idéer.

9. Vem var Carl von Linné och varför är han känd?

Aktivitet

Översätt upplysningsord

Arbeta tillsammans

Börja med att läsa avsnittet Upplysning och vetenskap enskilt. Arbeta sedan två och två och ta reda på vad följande ord och uttryck betyder. Diskutera med din kompis hur ni skulle uttrycka samma sak med era ord.

– Att använda sitt förnuft.

– Vis av erfarenhet.

– Yttrandefrihet.

– Tryckfrihet.

– Religionsfrihet.

– Upplyst despot.

Bilden: Arvid Horn var en av de mäktigaste politikerna under 1700-talet. Hans anhängare kallades mössor.

Frihetstiden

I Sverige brukar perioden 1719–1772 kallas frihetstiden. Fram till 1718 rådde envälde i Sverige. Det innebar att kungen hade rätt att på egen hand besluta om lagar och krig. Under frihetstiden var det i stället riksdagen och rådet som hade makten.

Ord och begrepp

Censur är granskning av till exempel böcker eller filmer som en myndighet gör för att bestämma om de får spridas eller förbjudas.

Demokrati är ett sätt att styra ett land där folket väljer sina ledare i fria val och där alla har rätt att uttrycka sina åsikter.

Envälde betyder att en enda person har all makt och styr landet.

Flygblad är papper med text som innehåller politiska åsikter och försöker övertyga om något och som man till exempel delar ut till folk på gatan.

Ofrälse var de grupper i samhället som var tvungna att betala skatt.

Pamflett är en kort text som kritiserar någon eller något på ett hånfullt sätt.

Riksråd kallades en grupp personer som gav kungen råd om hur han skulle styra landet.

Statskupp är en händelse när en grupp personer plötsligt tar över makten i ett land, till exempel med hjälp av våld.

Så här var de högre klasserna i samhället klädda. De som tillhörde adelsståndet kunde sitta i riksdagen, men de som var ämbetsmän, bruksägare med mera tillhörde inget stånd och fick därför inte sitta i riksdagen.

Enväldet avskaffas

Efter Karl XII:s död 1718 förändrades styret i Sverige väldigt mycket. År 1719 avskaffade riksdagen det kungliga enväldet. I stället fick riksdagen och riksrådet mycket makt. Riksrådet var mäktiga adelsmän och biskopar som hjälpte kungen att styra landet och fungerade ungefär som en regering.

freden i Nystad

1718

Karl XII dör

Carl von Linné ger ut sin systematik över naturen 1749 storskifte införs

frihetstiden 1718–1772

Men att riksdagen och riksrådet hade mycket makt innebar inte att Sverige var en demokrati. Det var fortfarande bara representanter för de fyra stånden som satt i riksdagen. Svenskarna kunde inte välja riksdagsledamöterna i fria val. De som inte ingick i något stånd kunde inte påverka riksdagen alls.

Stämpel ersatte kungens namnteckning Kung Adolf Fredrik regerade 1751–1771. Det hände att han vägrade godkänna beslut som rådet fattat mot hans vilja. Därför lät rådet tillverka en stämpel med kungens namnteckning som användes i stället. På så sätt fick kungen ännu mindre att säga till om.

En liknande stämpel användes redan under Fredrik I:s tid som kung (1720–1751). Stämpeln var faktiskt Fredriks egen idé. Han tyckte att alla mindre viktiga dokument kunde stämplas så att han slapp skriva under dem själv. Efter att Fredrik I hade drabbats av slaganfall (stroke) stämplades även de viktiga besluten.

upplysningstiden

Den berömda stämpel med Adolf Fredriks namnteckning som användes av rådet för att skriva under olika beslut.

gustavianska tiden 1772–1809

Till höger på bilden sitter John Jennings. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Han ägde bland annat flera järnbruk. John Jennings ansvarade också för hattpartiets ekonomi och gav mycket pengar till partiet. Men han hade ingen plats i riksdagen. Porträttet visar också hans bror och svägerska.

De första politiska partierna

I riksdagen uppkom två partier som kallades hattar (hattpartiet) och mössor (mösspartiet). De kämpade om makten i riksdagen under 1700talet och styrde landet under olika perioder.

Partierna var inte sådana politiska partier som vi har nuförtiden.

I stället var det så att riksdagsmännen samlades i två grupper som hade olika åsikter i vissa frågor. Det gällde främst frågor som hade med utrikespolitik och ekonomi att göra.

Många av hattarna var köpmän och adliga officerare. De ville:

– att Sverige skulle införa tullar mot varor från andra länder

– att den svenska varuproduktionen skulle stödjas

– att Sverige skulle söka stöd hos Frankrike för att kriga mot Ryssland.

Många av mössorna var ämbetsmän, godsägare och högre präster. De ville:

– stödja kungen

– att Sverige skulle samarbeta med Ryssland och Storbritannien

– att staten skulle spara pengar

– att medborgarna skulle få tala fritt

– att adeln och de statliga ämbetsmännen inte skulle ha så mycket makt.

De ofrälse grupperna i samhället fick alltmer inflytande. En del av dem var personer som inte var adliga men som hade en hög position i samhället, till exempel ämbetsmän eller bruksägare. Det bildade en ny medelklass som inte passade in i något av de fyra stånden. De hade därför ingen plats i riksdagen.

Att tänka och tala fritt

Till skillnad från under enväldets tid var den politiska debatten mycket livlig i tidningarna under frihetstiden. Många delade också ut flygblad och pamfletter, det vill säga texter där de talade för eller emot något. År 1766 kom en ny grundlag som heter tryckfrihetsförordningen. Den skulle garantera att man fritt kunde sprida information. Tryckfriheten innebar att människor hade rätt att säga vad de ville i en tryckt skrift. Tidigare hade myndigheterna utövat censur, det vill säga de hade kunnat stoppa utgivningen av en bok eller en tidning som kritiserade myndigheterna eller kungen. I den nya grundlagen slog man också fast offentlighetsprincipen. Den innebar att myndigheterna inte fick hålla brev och andra dokument hemliga utan att alla skulle ha rätt att läsa dem.

Boktryckeri i Stockholm i slutet av 1600-talet. Tryckfrihetsförordningen gav folket rätten att fritt framföra sina åsikter i tryckta skrifter.

Arvid Horn var den politiker som hade mest makt i Sverige i början av frihetstiden. Hans motståndare tyckte att de som höll med Arvid ”pratade i nattmössan”, det vill säga att de pratade strunt. Därför kallades partiet först nattmössorna och sedan mössorna. Motståndarna kallades därefter hattarna.

Det påstås ofta att kung Adolf Fredrik dog av att ha ätit för många semlor, men det är bara en myt. Kungen dog på fettisdagen och hade visserligen ätit en jättestor måltid med bland annat hetvägg, som semlor eller fastlagsbullar kallades då. Men han dog av stroke, alltså en blodpropp i hjärnan.

På det här pampiga porträttet utstrålar kung Adolf Fredrik mycket kunglig makt och respekt men i själva verket hade han ingen politisk makt alls.

Kungar och drottningar

Karl XII:s syster Ulrika Eleonora blev regerande drottning 1719 men avgick året därpå. I stället blev hennes man kung under namnet

Fredrik I. Ulrika Eleonora ville egentligen styra landet tillsammans med sin man, men det fick hon inte för riksdagen. Fredrik kom från Tyskland och var prins av grevskapet Hessen–Kassel. Han lärde sig aldrig tala svenska.

Makten delades mellan riksrådet och riksdagen medan kungen fick nöja sig med att vara rådets ordförande. Fredrik I försökte senare få mer makt utan att lyckas och han ägnade sig mest åt att roa sig. Fredrik I och Ulrika Eleonora hade inga gemensamma barn som kunde ärva kronan.

Efter ett misslyckat svenskt krig mot Ryssland 1741–1743 krävde den ryska kejsarinnan Katarina den stora att tysken Adolf Fredrik av Holstein–Gottorp skulle utses till Fredrik I:s arvtagare. Adolf Fredrik blev kung av Sverige 1751. Han fick ännu mindre makt än Fredrik I, något som Adolf Fredrik och hans drottning Lovisa Ulrika hade svårt att acceptera.

När riksdagen införde en stämpel med kungens namnteckning (se faktaruta sidan 233) tog Lovisa Ulrika initiativ till en statskupp för att ta tillbaka makten till kungen. Kuppen misslyckades men Adolf Fredrik fick senare lite mer att säga till om. Han efterträddes 1771 av sin son Gustav III, som året efter genomförde en ny statskupp. Kungen blev åter mäktigast i landet. Därmed var frihetstiden slut.

Källor: Flygblad, broschyrer och tidskrifter

När tryckfriheten infördes och det blev fritt fram att skriva vad man ville ökade antalet tryckta skrifter väldigt mycket. Det var allt från broschyrer och flygblad till tidskrifter.

En del boktryckare började trycka protokoll från domstolar och från riksrådet för att sprida dem till folket. På det viset kunde folket själva läsa och se hur landet sköttes.

Många av dessa tryckta skrifter finns kvar än i dag och är viktiga källor för att se vilka åsikter som fördes fram och vad som debatterades.

Den här tidningen hette Dag Bladet – Wälsignade TryckFriheten. Pehr af Lund gav ut tidningen på 1780-talet. Han var en före detta militär som hade fått sparken från armén. Som hämnd skrev han därför elakt om myndigheterna i tidningen.

Lovisa Ulrika.

Svenska regenter från Karl XII till Gustav III

Tidsperiod Regent

1697–1718

1718–1720

1720–1751

1751–1771

1771–1792

Karl XII

Ulrika Eleonora

Fredrik I

Adolf Fredrik

Gustav III

Sammanfattning

@ Enväldet avskaffades i Sverige 1719.

@ Fram till 1772 hade riksdagen och riksrådet (den tidens regering) mer makt än kungen. Därför kallas perioden frihetstiden.

@ Två partier turades om vid makten: hattpartiet (hattarna) och mösspartiet (mössorna).

@ Sverige fick världens första grundlag om tryckfrihet: tryckfrihetsförordningen 1766.

@ Frihetstiden tog slut med Gustav III:s statskupp 1772.

Ulrika Eleonora.

Frihetstid och maktkamp

Frihetstiden

Instuderingsuppgifter

1. Mellan vilka år varade frihetstiden?

2. Varför kallades perioden för frihetstiden?

3. Vad betyder envälde?

4. Vilka stora förändringar genomfördes i Sverige efter Karl XII:s död 1718?

5. Vad innebar tryckfrihetsförordningen som infördes 1766?

6. Vilka var hattarna och mössorna och vad kämpade de om?

7. Vad var det som ersatte kungens namnteckning på beslut under frihetstiden?

8. Vem hade mest makt i Sverige efter statskuppen 1772?

Aktivitet

Jämför frihetstiden med i dag

Jämför och diskutera

Jobba två och två och arbeta med likheter och skillnader mellan frihetstidens Sverige och hur det ser ut i Sverige i dag.

Sätt ett frågetecken där ni är osäkra på svaret. Om ni vill kan ni fylla på med egna nyckelord som ni tycker är intressanta att jämföra med.

– riksråd eller regering – riksdag – politiska partier – de fyra stånden

– statsminister – kungligt envälde

– krig – politisk oenighet

– demokrati – politisk enighet

– frihet

Gå igenom det ni har kommit fram till i helklass med er lärare. Vilka likheter och skillnader har ni hittat? Har ni skrivit frågetecken någonstans? Varför?

Avsluta med att diskutera följande frågor:

a. Vilka är de viktigaste likheterna och skillnaderna, tycker ni?

b. Frihetstiden innebar en period utan kungligt envälde men var Sverige en demokrati? Ja eller nej? Motivera ert svar.

c. Är Sverige i dag en demokrati? Motivera ert svar.

d. Vad verkar ha varit bra under frihetstiden och vad tycks ha fungerat mindre bra?

Bilden: Gustav III i guldkläder och hans bröder, prins Fredrik Adolf (stående) och prins Karl, senare kung Karl XIII. Porträttet från 1771 är målat av Alexander Roslin.

Gustavianska tiden

Statskupp och en ny grundlag i Sverige. Efter frihetstiden följde en tid när kungen skaffade sig mer makt. Mycket dramatik kännetecknar Gustav III:s tid som kung i Sverige.

Ord och begrepp

Abdikera är att avsäga sig tronen, alltså att sluta att vara till exempel kung eller drottning.

Envälde betyder att en enda person har all makt och styr landet.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar bestämmer hur ett land ska styras.

Regeringsform är en grundlag som innehåller de viktigaste bestämmelserna om hur den svenska staten ska organiseras.

Riksråd kallades en grupp personer som gav kungen råd om hur han skulle styra landet.

Sammansvärjning är ett hemligt samarbete för att till exempel döda eller avsätta någon.

Statskupp är en händelse när en grupp personer plötsligt tar över makten i ett land, till exempel med hjälp av våld.

Upplyst innebär att ha egna kunskaper och förmåga att tänka själv i stället för att okritiskt tro på till exempel kyrkan eller någon annan överhet.

Gustav III kröns till kung i Storkyrkan i Stockholm 1771. Bakom kungen och drottningen ses representanter för de fyra stånden. Konstnären Carl Gustaf Pilo dog innan målningen blev helt färdig.

Gustav III:s statskupp

När Adolf Fredrik dog 1771 blev hans son Gustav III kung. Den nye kungen ville få mer makt än vad hans far hade haft. Gustav III ansåg att de politiska striderna mellan hattpartiet och mösspartiet, som styrt under frihetstiden, hade skadat landet. Han var övertygad om att Sverige nu behövde en stark och mäktig kung. Det var han inte ensam om att tycka. I augusti 1772, ett år efter att han blivit kung, genomförde Gustav III en statskupp. Han samlade en grupp militära befäl på Stockholms slott och frågade dem om de var redo att följa honom. De svarade ja och direkt efter greps männen som satt i riksrådet (den tidens regering).

enskifte börjar införas

Gustav III:s statskupp

Gustav III mördas

Sverige i union med Norge 1814–1905

ny regeringsform

Sverige förlorar Finland

Jean Baptiste Bernadotte blir svensk kung

Mer makt åt kungen

Den nya grundlag som skrevs, 1772 års regeringsform, gav kungen mycket mer makt än tidigare:

– Han fick rätt att sammankalla riksdagen. Riksdagen kunde alltså inte sammanträda om inte kungen först kallade till möte.

– Kungen bestämde vilka politiker som skulle sitta i riksrådet. I fortsättningen skulle kungen regera landet. Rådsherrarna kunde ge kungen råd men inte fatta beslut på samma sätt som tidigare.

– Hattpartiet och mösspartiet förbjöds.

Därmed var den period i svensk historia som kallas frihetstiden slut. Tiden 1772–1809 brukar kallas gustavianska tiden eftersom kungarna hette Gustav.

År 1789 stärkte kungen sin makt ännu mer. Ibland kallas det sätt som Sverige då styrdes på för gustavianska enväldet. Men det är lite missvisande. Riksdagen hade även då en del makt och kungen var aldrig helt enväldig.

Kultur och krig

Gustav III var mycket intresserad av kultur och ville gärna ses som en så kallad upplyst despot, alltså en klok och rättvis envåldshärskare. Det visade sig i en del reformer. Straffen för brott lindrades, bland annat togs dödsstraffet bort för många brott, och tortyr avskaffades. Människor som hade en annan tro än kristendom fick lov att bosätta sig i Sverige.

Men kungen var emot sådant som kunde hota hans makt. Därför begränsade han tryckfriheten.

Gustav III beundrade de svenska ”krigarkungarna” Gustav II Adolf och Karl XII. Han ville också gå till historien som en svensk krigshjälte. Därför förklarade han krig mot Ryssland. Kriget gick inte som Gustav III

Scen från Gustav III:s statskupp 1772. Kungen och de män som var på hans sida bar armbindlar för att visa att de stod bakom förändringen i grundlagen.

Den maskeraddräkt som Gustav III bar vid attentatet

på Stockholmsoperan då han skottskadades.

hade hoppats, men till slut slöt länderna fred med varandra utan att några gränser ändrades.

Skottet på Operan

Eftersom adeln hade fått mycket mindre makt under Gustav III:s tid som kung var många adelsmän missnöjda med honom. Han sköts vid en maskeradbal på Operan i Stockholm 1792 och dog knappt två veckor senare.

Mannen som höll i pistolen hette Jacob Johan Anckarström, men många andra adelsmän var med i sammansvärjningen. Deras plan var att genomföra en statskupp och få igenom en ny grundlag där kungen åter fick mindre makt. Det lyckades inte.

Ett ögonvittne berättar

Kvinnan på bilden är 99 år gammal när hon intervjuas och fotograferas av Skara Tidning 1883. Kristina Katarina Julin föddes i Stockholm 1784. Åtta år gammal befann hon sig med andra barn på Operans vind och såg festligheterna under maskeradbalen 16 mars 1792.

Änkefru Julin berättar att hon hörde när Gustav III blev beskjuten:

”Jag var redan som barn mycket på teatern, och den qvällen, då den der maskeraden var, satt jag på vinden. Men det var 'på snål', ty annars, då det inte var så mycket folk, fick jag slinka in på bättre platser. Vi voro många på vinden den qvällen, det mins jag mycket väl. Äfven kommer jag tydligt ihåg hur lifligt och brokigt det var nere i salongen bland alla de granna maskerna. Då skottet small vardt det en faslig oreda i salen; dansmusiken tystnade, och det står ännu klart för mig hur alla dörrar stängdes, så att ingen fick komma ut. Vi som voro uppå vind skyndade oss ner så fort vi kunde.

Kristina Katarina Julin fotograferad 1883.

Ordförklaringar

qvällen = kvällen på snål = platsbrist ty = för

voro = var

mins = minns

äfven = även

lifligt = livligt

vardt = blev

kommo = kom

menniskomassor = människomassor

Utför ’Hästtrappan’ kommo vi ner till Strömgatan. På Gustaf Adolfs torg var det stora menniskomassor samlade – dom va' oroliga förstås – och vi hade riktigt svårt att tränga oss fram, hem till Oxtorgsgatan.”

Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström.

Hamnen i Gustavia, som är huvudort på Saint-Barthélemy och som fick namn efter Gustav III. På kajen ses kedjade slavar och på höjden ett fort med en svensk flagga.

Svensk slavhandel

År 1784 överfördes den lilla ön Saint-Barthélemy i Västindien från Frankrike till Sverige. Gustav III ville att Sverige skulle ha kolonier, precis som de mäktiga länderna i Europa. Han var också intresserad av att tjäna pengar på handel med slavar och andra varor.

När Sverige tog över Saint-Barthélemy hade ön cirka 750 invånare. Ungefär 300 av dem var slavar.

Det var svårt att odla på Saint-Barthélemy. En viktig anledning till det var att det var brist på vatten. Man försökte odla socker men det misslyckades. Det gick att odla bomull, men inte några stora mängder.

Sverige lockade utländska handelsmän till Saint-Barthélemy genom att de slapp betala tull för sina varor. Det gjorde att befolkningen växte snabbt. I början av 1800-talet hade Gustavia cirka 5 000 invånare. De flesta av dem var svarta.

För de vita invånarna gällde svensk lag. För de svarta invånarna gällde i stället de svenska slavlagarna. Alla svarta personer på ön var inte slavar, men slavlagarna gällde även så kallade fria svarta. Dessa lagar liknade lagarna i andra länders kolonier i Västindien. Sverige behandlade svarta personer lika orättvist och brutalt som andra länder gjorde.

Flera svenska handelsmän handlade med slavar via Saint-Barthélemy. Förslavade människor togs till ön från Afrika och såldes sedan vidare

Det finns fortfarande gator i Gustavia som är uppkallade efter svenskar, och flygplatsen på Saint-Barthélemy heter Gustav III.

till andra kolonier i framför allt Västindien. Om man jämför med länder som Frankrike och Storbritannien var den svenska slavhandeln liten. Men sammanlagt medverkade svenskar till att mellan 8 000 och 10 000 fångar fördes från Afrika.

Det dröjde till 1845 innan riksdagen fattade beslut om att slaveriet på Saint-Barthélemy skulle avskaffas. Två år senare blev den sista svenska slaven fri. Ekonomin i kolonin blev allt sämre och 1878 köpte Frankrike tillbaka ön.

Historiebruk: Bilden av 1700-talet

Om någon säger 1700 ­talet – vad tänker du på då? Kanske ser du framför dig kvinnor med supersmala midjor (eftersom de bar korsett) och vackra klänningar, och män med knäbyxor och rockar i glansigt tyg? Både män och kvinnor är vitsminkade och bär peruk. De sitter i ett rum där väggar och möbler är ljusa med gulddetaljer. Kanske lyssnar de på en man som sjunger och spelar ett stränginstrument. Eller befinner sig kanske människorna på en maskeradbal där en orkester spelar klassisk musik?

För vanligt folk var livet på 1700 ­talet ungefär lika svårt som tidigare. Människor var fattiga och hade inte alltid mat för dagen. Både barn och vuxna dog av sjukdomar som i dag är utrotade (som smittkoppor), som det finns medicin och vaccin mot (som mässling) eller som inte finns i Sverige eftersom vi nu har tillgång till rent vatten (som dysenteri).

Ändå är slutet av 1700 ­talet antagligen den historiska tidsperiod som vi svenskar har den mest positiva bilden av. Kanske beror det på att så mycket kultur har överlevt från den tiden, till exempel musik av kompositörer som Wolfgang Amadeus Mozart och visor av Carl Michael Bellman. Inredningsstilen under den gustavianska tiden var ljus, utan en massa tunga och klumpiga möbler. Stolar, speglar och ljusstakar från denna tid är väldigt populära i dag.

Denna målning heter Dansande barn

Barnen är antagligen den blivande kungen Gustav III och hans syster Sofia Albertina.

Gustav IV Adolf

Gustav III:s son Gustav IV Adolf var bara 13 år när hans far blev mördad och han började inte styra själv förrän han var 18 år.

Ryssland anföll Finland (som då tillhörde Sverige) 1808. Det så kallade finska kriget gick dåligt för svenskarna och efter freden 1809 blev hela Finland ryskt.

Många skyllde förlusten på Gustav IV Adolf och i mars häktades kungen av ett antal officerare. Gustav IV Adolf abdikerade (avgick som kung) och efterträddes av sin farbror, Karl XIII. Gustav Adolf tvingades lämna Sverige och levde på olika platser i Europa under namnet ”överste Gustafsson”.

Källor: Dagböcker

Människor har skrivit dagbok åtminstone sedan antiken. Dessa bevarade anteckningar kan vara viktiga historiska källor. Dagböcker kan ta upp både författarens vardagsliv och stora politiska händelser. De kan till exempel ge information om hur arbetet på en gård gick till, hur det var att resa och hur människor tänkte och kände förr i tiden.

En känd svensk dagbok från slutet av 1700 ­talet och början av 1800 ­talet skrevs av Hedvig Elisabet Charlotta, som var gift med Gustav III:s bror hertig Karl. Han blev senare kung (Karl XIII) och som drottning kallas hon bara Charlotta.

I sin dagbok skrev Charlotta bland annat om när Gustav IV Adolf avsattes som kung 1809.

Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika.

Svenska regenter från Adolf Fredrik till Karl XIII

Tidsperiod Regent

1751–1771

1771–1792

1792–1809

1809–1818

Adolf Fredrik

Gustav III

Gustav IV (förmyndarregering 1792–1796)

Karl XIII

Sammanfattning

@ Genom Gustav III:s statskupp 1772 tog frihetstiden slut och ersattes av det gustavianska enväldet. Kungen fick åter väldigt mycket makt.

@ Gustav III dog efter att ha blivit skjuten på Operan 1792. Han efterträddes av sin son Gustav IV Adolf.

@ Ön Saint-Barthélemy i Västindien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Där handlade svenska köpmän med slavar.

@ Sverige förlorade finska kriget 1808–1809 och Finland blev ryskt.

@ Gustav IV Adolf avsattes 1810. I stället blev hans farbror, Karl XIII, kung.

Gustav III.

Frihetstid och maktkamp

Gustavianska tiden

Instuderingsuppgifter

1. När skedde Gustav III:s statskupp och vad var målet med den?

2. Vad fick kungen rätt att göra enligt den nya grundlagen från 1772?

3. När, var och hur dog Gustav III?

4. Vem var Jacob Johan Anckarström?

5. Vad kallas kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–1809?

6. Vem efterträdde Gustav III?

7. Vem var överste Gustafsson?

8. Vem var Hedvig Elisabet Charlotta och varför är hon viktig för historiker i dag?

Aktivitet

Gustav III:s död Fundera och diskutera

Börja med att läsa texten under rubriken Gustav III:s statskupp och faktarutan Historiebruk: Bilden av 1700-talet . Fundera först enskilt över frågorna nedan och diskutera sedan tillsammans med en eller flera klasskompisar.

a. Vilka olika motiv fanns det till att Gustav III mördades 1792?

b. Vilken bild av Gustav III har du och hur tror du att det skulle vara att leva under den gustavianska tiden?

Bilden: I slaget vid Poltava 1709 besegrade den ryske tsaren

Peter I:s trupper Karl XII och hans armé. Det svenska nederlaget vid Poltava innebar början till slutet för det svenska Östersjöriket.

Kampen om makten i Norden

Genom större delen av historien har Danmark och Sverige tävlat om att vara Nordens mäktigaste rike. Till slut avgjordes kampen av andra, större och mäktigare länder. De nordiska länderna blev ganska små stater i utkanten av Europa.

Ord och begrepp

Arvfiende kallas en fiende sedan länge, till exempel en folkgrupp som ofta har krigat med en annan folkgrupp genom historien.

Ockupera är att använda vapen och soldater för att ha makt över ett område.

Stormakt är ett starkt land med mycket stor makt i världen.

Tsar kallades förr den ryske kejsaren.

Union är en sammanslutning av länder eller organisationer som vill samarbeta om något.

Stormaktstiden tar slut

Genom 1600-talets många krig blev Sverige en stormakt i norra Europa. Framför allt krigade Sverige mot Polen, Ryssland och ”arvfienden”

Danmark, som kämpade med Sverige om vilket rike som var mäktigast i Norden. Norge tillhörde vid denna tid Danmark medan Finland tillhörde Sverige.

Man brukar säga att den svenska stormaktstiden tog slut när Karl XII dog 1718. Sverige var då i krig med både Danmark och Ryssland. När det äntligen blev fred 1721 fick Sverige visserligen behålla Finland, som Ryssland hade ockuperat. Men ryssarna behöll alla svenska områden i det som nu är Estland, Lettland och västra Ryssland. Den ryske tsaren Peter I (Peter den store) hade gjort Ryssland till en stormakt. Senare under 1700-talet förlorade Sverige två korta krig mot Ryssland men fick ändå behålla det mesta av Finland.

Sverige efter freden i Fredrikshamn 1809. Några år senare förlorades även områdena i norra Tyskland.

Oslo Stockholm Köpenhamn

Danmark- Norge Sverige Finland

Förlusten av Finland

I början av 1800-talet krigades det åter mycket i Europa. De så kallade Napoleonkrigen påverkade både Sverige och Danmark. Ryssland anföll Finland och finska kriget 1808–1809 slutade med att Sverige tvingades lämna ifrån sig Finland och Åland. Sverige blev på så sätt av med nästan halva sin yta.

Sverige tvingades också delta i kriget mot den franske kejsaren Napoleon I. De svenska styrkorna leddes av Karl XIV Johan, som då fortfarande var kronprins. Karl Johan anföll Danmark 1813 och året efter slöts freden i Kiel. Då tvingades Danmark lämna ifrån sig Norge. I stället fick Danmark ta över de sista svenska områdena i norra Tyskland.

Förr fick svenska skolelever lära sig dikter ur verket Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg. Verket handlar om finska kriget 1808–1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Den första dikten ”Vårt land” tonsattes och blev senare Finlands nationalsång.

Gustav IV Adolf avsattes som kung mitt under finska kriget.

Den modige och plikttrogne soldaten Sven Dufva i Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner

Den svenska unionsflaggan. I flaggans övre inre hörn ses unionsmärket, som skämtsamt kallades sillsallaten.

Svensk-norska unionen

Norrmännen var inte alls intresserade av att tillhöra varken Danmark eller Sverige. Norrmännen förklarade sig självständiga 17 maj 1814, men svenskarna hotade med sin starkare krigsmakt och tvingade Norge att bilda union med Sverige. Norge blev dock aldrig en del av Sverige. Däremot var norrmännen tvungna att acceptera att den svenske kungen också skulle vara kung i Norge. Den svensk–norska unionen varade till 1905, då Norge blev helt självständigt.

Sammanfattning

@ Stormaktstiden tog slut i samband med att Karl XII dog. 1721 slöts fred mellan Sverige och Ryssland. Sverige fick behålla Finland men Ryssland tog över alla svenska områden i det som nu är Estland, Lettland och västra Ryssland.

@ Finska kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–1809 slutade med att Sverige tvingades lämna ifrån sig Finland och Åland.

@ Sverige stred i Napoleonkriget mot Danmark. Vid en fred 1814 fick Danmark lämna ifrån sig Norge som i stället tvingades bilda union med Sverige. Sveriges kung blev kung även i Norge.

@ Den svensk-norska unionen varade till 1905.

Frihetstid och maktkamp

Kampen om makten i Norden

Instuderingsuppgifter

1. Vilka förlorade i slaget vid Poltava 1709?

2. Vilka länder kämpade om att vara Nordens mäktigaste rike?

3. När och varför tog den svenska stormaktstiden slut?

4. Vad hände med Finland och Åland efter finska kriget?

5. Vad innebar den svensk–norska unionen?

6. Vad kallades unionsmärket på unionsflaggan skämtsamt för?

7. Vilka stred Sverige mot under Napoleonkrigen?

8. När blev Norge helt självständigt?

Aktivitet

Relationerna i Norden i dag Fundera och diskutera

Relationerna mellan de nordiska länderna har under historien varit präglade av maktkamp och krig. Nu är det inte så troligt att det skulle bli krig mellan Sverige och några av våra grannländer, men det kan ändå finnas en viss rivalitet mellan länderna. Din uppgift blir att fundera kring hur relationen mellan Nordens länder ser ut i dag utifrån frågan nedan. När du är klar diskuterar du den med en eller flera klasskompisar.

– Inom vilka områden kan man se att det finns en rivalitet mellan länderna i Norden? Ge så många exempel som möjligt.

Bilden: Detalj från en bonadsmålning där ett par i fina kläder dricker kaffe. Kaffedrickandet spred sig i Sverige under 1700-talet. Karl XII och hans män började gilla kaffe när de i början av 1700-talet vistades i Turkiet. Från hovet spred sig kaffedrickandet till adeln och borgarna i de större städerna. Stockholm fick sitt första kaffehus på 1710-talet. Först långt senare nådde kaffedrickandet landsbygden.

Livet på 1700-talet

Ståndssamhället fortsatte under 1700-talet även om de gynnade stånden adel och präster förlorade en del av sin position. Böndernas förhållanden förbättrades och flera andra grupper som inte var adliga, till exempel ämbetsmän och bruksägare, skapade en ny medelklass. Men i takt med att befolkningen ökade så blev det samtidigt allt fler fattiga personer på landsbygden.

Ord och begrepp

Backstugusittare var personer som bodde i backstugor, alltså mycket enkla och små hus.

Dräng var en man som arbetade för en bonde eller en godsherre.

Piga var en kvinna som arbetade på en gård eller herrgård.

Stånd var en grupp i samhället med speciella rättigheter och skyldigheter.

Talg är ett slags fett som kommer från djur.

Torpare var en person som levde i ett litet hus och odlade jorden runt huset.

Tran var olja som framställdes när man kokade främst sill.

Medellivslängden i Sverige under andra halvan av 1700talet var låg, bara cirka 35 år. Men det betyder inte att folk inte kunde bli gamla. Den låga me dellivslängden berodde på att så många barn och unga dog. En person som var 50 år levde i genomsnitt i cirka 20 år till, så visst blev människor gamla även på 1700-talet.

Många kvinnor arbetade som pigor på en bondgård eller herrgård. Här arbetar två kvinnor med tvätten medan ett barn blåser såpbubblor. Barnen fick ofta vara med eller delta i arbetet.

Land och stad

Även om perioden 1719–1772 kallas frihetstiden såg livet för den största delen av befolkningen ungefär likadant ut då som före och efter den tiden. De flesta människorna bodde på landet och arbetade på något sätt med jordbruk.

Städerna var fortfarande få och små. Även Stockholm var en liten stad med dagens mått mätt. Visserligen växte befolkningen kraftigt under 1700-talet, men under seklets sista 20 år bodde inte mer än ungefär 75 000 människor i staden. Stockholm var då en av Europas smutsigaste och mest ohälsosamma städer.

Livet som bonde var hårt vid denna tid och blev skördarna mindre än vanligt riskerade människorna att svälta. Förutom bönderna, som hade det jämförelsevis ganska bra, fanns också torparna. Dessa arrenderade (hyrde) en bit jord som de fick odla.

I takt med att befolkningen växte blev det också fler och fler som saknade jord. De fick arbeta hos någon annan som drängar eller pigor. En dräng var en man som arbetade för en bonde eller en godsherre, medan en piga var en tjänsteflicka som arbetade på en gård eller herrgård.

Några blev backstugusittare, alltså personer som bodde i små och enkla hus, så kallade backstugor. Husen stod på någon annans mark eller på byns gemensamma mark. Backstugusittarna arbetade ofta för markägaren och fick betalt med mat och ved.

Dessutom fanns människor som av olika anledningar blev tvungna att tigga.

Sillen i Bohuslän

I Sverige har man fiskat sill väldigt länge. Under medeltiden var sillmarknaderna i Skanör och Falsterbo i södra Skåne viktiga.

Då och då genom historien har det funnits mycket stora mängder sill längs de svenska kusterna. Inte minst i Bohuslän. Den längsta och mest kända bohuslänska sillperioden inföll 1747–1809. Enorma mängder sill drogs upp ur havet. Den mesta saltades och exporterades (såldes till utlandet).

Det uppstod många fiskelägen längs kusten och många tjänade pengar på att antingen fiska eller ta hand om fångsten.

Man har fiskat sill länge i Bohuslän. På fotografiet från 1894 har fiskare stängt in sill som ska plockas upp.

Många fattiga kvinnor tömde dassen i Stockholm under 1700-talet. Kvinnorna kallades latrintömmerskor eller skitbärarkärringar. De arbetade i par och bar dasstunnorna mellan sig på en stång eller drog dem på en kälke.

Kakelugnen

En kakelugn är en spis eller kamin som är klädd med kakel på utsidan. Den svenska typen av kakelugn uppfanns på 1700talet av Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede.

De kom på att om röken från elden leds genom ett system av långa rökgångar innan den släpps ut genom skorstenen blir kakelugnen mycket effektivare. Då stannar värme kvar även långt efter att elden brunnit ut.

Kakelugnar var mycket vanliga i Sverige fram till början av 1900-talet.

Kakelugn.

Det här är den äldsta bild som finns av svenskt julfirande. Målningen är från 1785 och visar några människor som firar jul i ett hem i Småland. Kvinnor och småbarn är samlade vid elden medan männen pratar vid ett långbord. I förgrunden leker några ”dra kavle” i halmen som täcker golvet.

I hemmen

Under lång tid bestod husen som vanligt folk bodde i av bara ett rum där man lagade mat, åt och sov. En viktig anledning var att det var här man eldade. Den öppna spisen gav både värme och ljus.

Fönstren var små gluggar som kunde täckas med en djurhinna, till exempel urinblåsan från en oxe. Fönsterrutor av glas var en lyx. Därför var det dunkelt inomhus även på dagen.

Stearinljus fanns inte förrän på 1800-talet. I stället gjorde man ljus av talg, det vill säga fett från kor och får. På vissa håll i landet användes tranlampor, som bestod av en veke som stacks ner i tran. Detta var olja som framställdes när man kokade främst sill. Tranlamporna luktade illa men var billigare än talgljusen.

Innan det fanns skorstenar i husen fick röken leta sig ut genom ett hål i taket. Det gjorde att det blev väldigt rökigt inomhus.

Maten lagades i grytor som antingen ställdes eller hängdes över elden. Vanligt folk åt mest gröt och olika sorters grytor som var enkla att laga i ett enda kärl.

En annan anledning var att man åt med sked. Det dröjde också innan alla vid bordet fick varsin tallrik. I stället åt alla från samma skål. Såväl skedar som skålar och tallrikar var gjorda av trä. Fram till 1800-talet var det bara rika familjer som använde kniv och gaffel.

Alla i hushållet sov i samma rum, i alla fall under den kalla delen av årstiden. Bonden och hans fru kunde ha en säng som satt fast i väggen. Det normala var att både barn och vuxna delade säng med minst en annan person. Då låg man ofta skaföttes (skavfötters), det vill säga med huvudet åt varsitt håll.

Lakan började användas på 1600-talet men var länge en lyx som få hade råd med. I stället sov man på halm som var täckt av grovt tyg eller på en madrass fylld med tagel, oftast hår från manen och svansen på en häst. Länge var loppor och löss ovälkomna gäster i sängarna.

En vägglusbräda hade små borrade hål. Den placerades mellan en säng och väggen. På natten kröp lössen in i hålen och morgonen därpå tömdes brädan över elden eller bars ut i hönshuset så att hönsen kunde äta upp lössen.

Källor: Privata brev

Under 1700 ­talet skrev många personer brev. Inte minst kvinnor i de högre klasserna skrev många brev. De tillbringade större delen av sina liv i hemmet, kanske på en herrgård långt borta från släkt och vänner. Att skriva brev var deras sätt att umgås med familj, vänner och kanske älskare. Brevskrivning var därför en mycket viktig del av livet.

Många av dessa brev finns kvar och ger en bild av hur människor levde på den tiden, vilka problem och glädjeämnen de hade, hur de resonerade och så vidare.

Brevställare från 1700-talet. En brevställare var en handbok för hur man skulle skriva olika typer av brev.

På Drottningholms slottsteater utanför Stockholm spelades många pjäser och operor. Än i dag använder man den tidens dekorationer och det avancerade maskineri som skapades för att byta scener. Även själva teatersalongen ser ut som den gjorde på 1700-talet.

Kunglig kultur

Teater och musik

Under den gustavianska tiden hade borgarnas och adelns kultur en glansperiod. I Stockholm gick rika människor på teater, musikaftnar, diktuppläsningar, operaföreställningar med mera.

I centrum för kulturlivet stod kungen själv. Gustav III var mycket intresserad av alla sorters kultur, inte minst teater och opera. Han skrev själv teaterpjäser, och han stöttade musiker, sångare och författare. Han grundade också Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten), Kungliga Operan och Svenska Akademien.

Carl Michael Bellman var en populär musiker som fick stöd av kungen. Han skrev egna visor som han sjöng till luta, ett stränginstrument som var vanligt då. Visorna handlade om livet i Stockholm på den tiden. Många av Bellmans visor är fortfarande mycket välkända, till exempel ”Fjäril’n vingad” och ”Gubben Noak”. De mest kända visorna är samlade i Fredmans epistlar och Fredmans sånger.

Carl Michael Bellman med sin luta.

Källor: Visor

Texterna i många visor från 1700 ­talet och 1800-talet berättar om livet på landsbygden och i städerna men också om brott och politiska händelser.

Många visor skrevs ner och spreds med skillingtryck . Det var små och enkla tryckta häften med vistexter. Kringvandrande försäljare sålde skillingtryck i hela landet.

Carl Michael Bellmans visor tog upp livet i Stockholm. Visorna handlade ofta om sprit, sex och döden och visade hur hårt livet i staden kunde vara.

Fredmans epistel nummer 30 utgiven i form av ett skillingtryck 1825.

Språket i centrum

Svenska Akademien skulle stötta det svenska språket och den svenska litteraturen. Än i dag ger Svenska Akademien ut ordböcker över svenska språket som styr hur vi skriver på svenska. Akademien delar också ut flera priser. Det mest kända är Nobelpriset i litteratur.

Gustav III älskade allt som var franskt, och själv talade han helst franska. Franska språket och franska traditioner fick därför stor betydelse vid hovet och i de mäktiga familjerna. Många franska ord togs upp i svenska språket och spreds sedan i hela samhället.

lånord från franska

möbel byrå soffa kastrull dessert parfym

premiär

militär kalsong modern pjäs officiell garderob populär maskerad miljö hotell roman frisyr glass

Cajsa Warg

Cajsa Warg skrev en av de mest kända svenska kokböckerna, Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber. Den kom ut 1755 och blev en riktig klassiker. Cajsa Warg arbetade som hushållerska hos rika familjer i Stockholm. Hennes kokbok användes mycket av svenska borgare under flera årtionden. En bit in på 1800-talet blev bokens recept omoderna eftersom utrustningen i köken förändrades. Bland annat kom järnspisen och då slutade man laga mat över öppen eld.

Cajsa Wargs kokbok.

Anna Maria Lenngren var en av Sveriges första stora kvinnliga författare.

Litteratur

Under slutet av den gustavianska tiden och under Karl Johanstiden hade svensk litteratur en glansperiod. Här är några exempel på kända författare:

– Anna Maria Lenngren, som skrev dikter och som gärna drev med adeln och borgarna.

– Erik Johan Stagnelius, som skrev dikter.

– Esaias Tegnér, som bland annat skrev Frithiofs saga.

– Carl Jonas Love Almqvist, som bland annat skrev romanerna Amorina och Drottningens juvelsmycke.

Sammanfattning

@ De flesta människorna i Sverige bodde på landet och arbetade på något sätt med jordbruk.

@ Många bönder fick det bättre ställt. Även torparna hade en liten bit jord som de hyrde.

@ I takt med att befolkningen blev större så växte också andelen personer som inte hade egen jord. De arbetade bland annat som drängar eller pigor.

@ Backstugusittarna bodde i enkla hus som stod på mark som de inte ägde.

@ Kungen gynnade kulturen och grundade bland annat Dramaten, Operan och Svenska Akademien.

Frihetstid och maktkamp

Livet på 1700-talet

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallades de personer som arbetade med att tömma dassen i Stockholm på 1700-talet?

2. Vad var drängar och pigor?

3. Vad kallades de små och enkla hus där människor bodde på någon annans mark?

4. Vilket instrument använde Carl Michael Bellman när han sjöng sina visor?

5. Vad är en kakelugn?

6. Vilken betydelse hade franska språket vid hovet och bland mäktiga familjer på 1700-talet?

7. Vad kallas små tryckta häften med vistexter som kringvandrande försäljare sålde?

8. Vad var det vanligaste sättet att lysa upp rummen på 1700-talet innan stearinljus kom?

9. Vad åt vanligt folk för det mesta under 1700-talet?

10. Vad var ett vanligt sätt att sova under 1700-talet och vad användes i stället för lakan?

Aktivitet

Hur var livet på 1700-talet där du bor?

Undersöka

Ditt och klassens uppdrag är att ta reda på hur livet var för människor på 1700-talet på den plats där ni bor.

– Hur ska ni gå tillväga för att ta reda på detta?

– Finns det information på nätet?

– Kan det finnas en expert som kan berätta mer för er?

Diskutera med varandra och tillsammans med er lärare och fundera över vad det är ni behöver ta reda på.

Början till demokrati

Bilden: Adelsmannen Axel von Fersen (längst till vänster) söker skydd inomhus efter att ha blivit attackerad av en folkmassa i Stockholm som trodde att han förgiftat den svenske blivande kungen. Fersen blev senare dödad ute på ett torg.

Karl Johanstiden

Under den här perioden tog Sverige nya kliv mot demokrati. Kungens makt minskade och riksdagens inflytande blev större. Sverige bildade också union med Norge och en ny släkt kom in i kungahuset.

Ord och begrepp

Censur är granskning av till exempel böcker eller filmer som en myndighet gör för att bestämma om de får spridas eller förbjudas.

Demokrati är ett sätt att styra ett land där folket väljer sina ledare i fria val och där alla har rätt att uttrycka sina åsikter.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar bestämmer hur ett land ska styras.

Regeringsform är en grundlag som innehåller de viktigaste bestämmelserna om hur den svenska staten ska organiseras.

Sigill är en bit av till exempel vax eller lack med ett avtryck från en stämpel.

Statsråd är en medlem i regeringen.

Tryckfrihet är rätten att säga vad man vill i en tryckt skrift.

Yttrandefrihet är rätten att få framföra sina åsikter offentligt utan att någon lägger sig i.

Fersenska mordet

Den danske prinsen Karl August, som skulle ärva tronen efter den svenske kungen Karl XIII, dog plötsligt 1810. Enligt ett rykte var det adelsmannen

Axel von Fersen som hade giftmördat honom. Fersen slogs ihjäl av en folkmassa i Stockholm samma dag som Karl August begravdes. Axel von Fersen är mest känd för sin kärleksaffär med den franska drottningen Marie-Antoinette, som halshöggs under franska revolutionen.

Ny kung och ny grundlag

Efter att Gustav IV Adolf hade blivit avsatt 1809 utsåg riksdagen hertig Karl till ny kung. Han var Gustav III:s bror och Gustav IV Adolfs farbror och fick som kung namnet Karl XIII. Den nye kungen var 61 år och sjuk och var inte särskilt intresserad av politik.

Innan Karl valdes till kung var han tvungen att godkänna en ny grundlag för hur Sverige skulle styras: 1809 års regeringsform.

Enligt det nya styrelseskicket skulle kungen och riksdagen dela på makten:

– Kungen styrde fortfarande landet med hjälp av sina statsråd (den tidens regering). Statsråden kunde avsättas av riksdagen.

– Kungen och riksdagen stiftade lagarna tillsammans.

– Kungen fick inte starta krig utan att först ha diskuterat frågan med politikerna i riksdagen.

– Riksdagen fick rätt att ta in skatt från folket.

Karl XIII var kung 1809–1818. Han var också kung av Norge från 1814 och hade där titeln Karl II.

Den nya regeringsformen var ett viktigt steg på Sveriges väg mot ett fritt och demokratiskt samhälle. Den skyddade flera viktiga friheter och rättigheter, till exempel tryckfrihet och yttrandefrihet.

Även om kungen med tiden fick allt mindre makt gällde 1809 års regeringsform ända fram till 1970-talet. Dagens regeringsform beslutades 1974 och trädde i kraft 1975.

1809 års regeringsform med Karl XIII:s sigill (stämpel) för att visa att han godkände den nya regeringsformen.

Sveriges nationaldag

Karl XIII undertecknade den nya regeringsformen 6 juni 1809.

Samma dag hyllades han som Sveriges kung. Den 6 juni 1523 valdes

Gustav Vasa till kung. Det är till minne av dessa två händelser som vi firar nationaldag just detta datum.

Oscar I fick sitt namn av sin gudfar, den franske kejsaren Napoleon I. Han tyckte mycket om boken Ossians sånger, där en av personerna heter Oscar.

Den

Den förste Bernadotte

Karl XIII och drottning Charlotta hade inga barn. Därför valdes den danske prinsen Karl August till tronföljare, men han dog plötsligt 1810. Till ny tronföljare utsågs i stället den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte. Han adopterades av Karl XIII och blev svensk kronprins under namnet Karl Johan.

Han tillträdde som kung med namnet Karl XIV Johan när Karl XIII dog 1818. Men redan flera år dessförinnan började han regera landet. Trots att Karl XIV Johan hade deltagit i franska revolutionen, då den franske kungen störtades, var han mycket konservativ. Han utsåg statsråd som stöttade honom mot riksdagen och fick på så vis mycket mer makt än vad som egentligen var tänkt.

Kungen var rädd för att bli störtad och införde censur och hemlig polis. Inte förrän mot slutet av sin regeringstid började han gå med på kraven på reformer. Karl XIV Johan dog 1844 och efterträddes av sin son Oscar I, som var mycket mer liberal än sin far, det vill säga att han var för frihet och positiv till förändringar.

Kung även över Norge

Eftersom Karl Johan hade varit fransk general hoppades många att han skulle kunna ta tillbaka Finland från Ryssland med hjälp av den franske kejsaren Napoleon I. I stället blev Sverige och Frankrike snart fiender och svenska trupper slogs mot Napoleon. Under kriget anföll Sverige också Danmark och 1814 tvingades danskarna lämna över Norge. Norge tvingades bilda en union med Sverige och erkänna den svenske kungen som kung också i Norge.

franske generalen Jean Baptiste Bernadotte blev svensk kung under namnet Karl XIV Johan. I Norge kallades han Karl III Johan. Han är förfader till Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf.

Källor: Dagstidningar

En dagstidning är en tidning som i första hand innehåller nyheter av olika slag och som kommer ut varje dag eller nästan varje dag. Dagstidningar kan vara en mycket bra historisk källa.

Den första svenska dagstidningen Ordinari Post Tijdender kom redan 1645. Den äldsta svenska dagstidningen som fortfarande finns är Norrköpings Tidningar, som grundades 1758 under namnet Norrköpings Weko-Tidningar. På 1700 ­talet gavs de flesta dagstidningarna ut i de största städerna. I början av 1800 ­talet startades fler och fler tidningar på mindre orter.

En av de första moderna dagstidningarna var Aftonbladet , som grundades 1830 av Lars Johan Hierta. Han var liberal och därför politisk motståndare till den konservative kungen Karl XIV Johan. Kungen försökte flera gånger stoppa Aftonbladet eftersom han inte tyckte om vad Hierta skrev. Men varje gång tidningen förbjöds ändrade Hierta bara namnet på tidningen lite grann och kunde på så sätt fortsätta ge ut sin tidning. År 1864 hjälpte Hierta till att starta Dagens Nyheter. Tidningen satsade på annonser och därför kostade Dagens Nyheter bara hälften så mycket som andra tidningar på den tiden.

Precis som med alla andra historiska källor är det viktigt att ta reda på vad för slags tidning det handlar om och i vilket syfte en viss artikel är skriven. Är det en seriös tidning med neutrala nyhetsartiklar? Eller försöker tidningsmakaren att lyfta fram sina egna politiska åsikter? Även tidningar med en tydlig politisk inriktning kan användas som historisk källa. Till exempel kan vi få bekräftat att en viss händelse faktiskt har inträffat vid en viss tidpunkt. Vi kan också till exempel läsa Aftonbladet från 1830-talet för att se på vilket sätt liberalerna kritiserade kungen.

I januari 1838 hade Lars Johan Hierta nått fram till Det sjuttonde Aftonbladet . Sex år senare avskaffades regeringens rätt att stoppa utgivningen av en viss tidning. Långt in på 1900-talet fanns det nästan inga bilder i tidningarna och nästan inget avstånd mellan artiklarna.

Veckotidningen Ny Illustrerad Tidning var en av de första tidningarna i Sverige som publicerade bilder. Men det dröjde till slutet av 1800-talet innan man började kunna trycka fotografier.

Svenska regenter från Gustav IV Adolf till Oscar II

Tidsperiod Regent

1792–1809

1809–1818

1818–1844

1844–1859

1859–1872

1872–1907

Gustav IV Adolf (förmyndarregering 1792–1796)

Karl XIII

Karl XIV Johan

Oscar I

Karl XV

Oscar II

Sammanfattning

@ En ny grundlag, 1809 års regeringsform, var ett viktigt steg i Sveriges utveckling mot ett demokratiskt land.

@ Den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte valdes till Karl XIII:s arvinge. Han styrde landet redan innan han blev kung 1818 med namnet Karl XIV Johan.

@ Efter det sista svenska kriget tvingades Norge 1814 ingå i en union med Sverige.

Oscar I.

KAPITEL 7

Början till demokrati

Karl Johanstiden

Instuderingsuppgifter

1. När var Karl XIII kung och vilka länder styrde han över?

2. Vad var 1809 års regeringsform och varför var den viktig?

3. Vem blev kung efter Karl XIII och vilket namn tog han?

4. När är den svenska nationaldagen och varför firar vi den?

5. Mellan vilka år varade unionen mellan Sverige och Norge?

6. Vad hoppades många på när det gällde Karl XIV Johan och Finland?

7. Vad är den största skillnaden mellan 1809 års regeringsform och dagens regeringsform?

Aktivitet

Nyhetsflash

Skapa

Ditt uppdrag i dag är att välja ett ämne att fördjupa dig i och sedan skriva en så kallad nyhetsflash om ämnet. En nyhetsflash är en kort text som meddelar det viktigaste i en händelse och består ofta av bara en mening.

Här kommer ett påhittat exempel som kan fungera som inspiration:

Senaste nytt: Kung Evert XVII kommer att delta i Melodifestivalen med bidraget ”King forever”, rapporterar tidningen Kungligt Skvaller.

Nu är det bara att sätta igång och skapa.

Gör så här

a. Välj först ett ämne att skriva om. Välj mellan följande ämnen:

– Karl XIII – den nya grundlagen

– Karl XIV Johan

– svensk–norska unionen.

b. Läs om ditt ämne i avsnittet. Välj det som du tycker är mest intressant. Tänk dig att det nyss har hänt och skriv en nyhetsflash om det.

Tips! Om du vill kan du skriva en rubrik i stil med ”Senaste nytt: ... ” eller ”Just nu: …”

c. Avsluta nyhetsflashen med en källa, till exempel:

– ”..., rapporterar hovet.”

– ”..., enligt säkra källor i Norge.”

– ”..., rapporterar Kungligt nytt.”

Reformer och folkrörelser

Även om många ville att samhället skulle förbli som det varit förändrades Sverige på flera viktiga sätt under andra halvan av 1800 ­talet. Det var nu som utvecklingen mot demokrati, jämlikhet och rättvisa började på allvar. De så kallade folkrörelserna spelade här en viktig roll.

Ord och begrepp

Demokrati är ett sätt att styra ett land där folket väljer sina ledare i fria val och där alla har rätt att uttrycka sina åsikter.

Folkrörelser är organisationer med många föreningar som bildats av människor som vill förändra samhället på något sätt.

Frikyrka är en kyrka som inte är en del av Svenska kyrkan, till exempel Frälsningsarmén eller pingströrelsen.

Grundlag är en lag som ensam eller tillsammans med andra lagar bestämmer hur ett land ska styras.

Jämlikhet är det att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter.

Konservativ är inom politiken någon som vill bevara samhället som det är eller i alla fall inte förändra det så snabbt.

Liberal är inom politiken någon som gillar personlig frihet och gärna vill ha förändringar.

Nykter är någon som inte är påverkad av alkohol.

Omvändelse är det att börja tro på något annat, till exempel byta till en ny religion.

Samhällsklass är en grupp människor som till exempel har samma typ av arbete eller utbildning.

Bilden: Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet i Stockholm första maj 1901.

Oscar II efterträdde sin storebror Karl XV som kung. Oscar II var den siste svenske kungen som kröntes.

Den 22 juni 1866. Kung Karl XV säger farväl till de fyra stånden i Rikssalen på Stockholms slott. Rikssalen slutade därefter också att fungera som lokal för riksdagen. Teckning från Ny Illustrerad Tidning.

Samhället förändras

Den nya grundlagen som infördes 1809 var ett viktigt steg mot mer demokrati. Men kung Karl XIV Johan behöll mer makt än vad som egentligen var tänkt. Han var konservativ, det vill säga att han ville att saker skulle förbli som de var.

Hans son Oscar I var mer liberal och höll med dem som tyckte att människor skulle få större frihet att göra vad de ville. Som kronprins spelade han en viktig roll för att folkskola infördes.

Senare blev Oscar I mer konservativ, precis som de två av hans söner som blev kungar, Karl XV och Oscar II. De var inte alltid positiva till förändringar som regeringen och riksdagen införde.

Viktiga reformer

Några av de viktigaste reformerna under andra halvan av 1800-talet var att vem som helst nu fick starta företag, att människor fick resa fritt inom landet och att det blev frivilligt att gå i kyrkan.

Samhället var fortfarande inte alls jämställt men kvinnor fick i alla fall fler rättigheter. Bland annat fick kvinnor rätt att ta studentexamen, även om de inte fick gå på gymnasieskolorna tillsammans med pojkarna. Ogifta kvinnor blev myndiga, vilket också var ett steg mot jämställdhet.

Ståndsriksdagen avskaffas

En viktig händelse i utvecklingen mot demokrati var att den gamla ståndsriksdagen avskaffades. Där hade alla riksdagsmän tillhört något av de fyra stånden: adel, präster, borgare eller bönder. Den nya riksdagen hade två kammare (avdelningar). Ledamöterna skulle väljas av folket och de behövde inte tillhöra något särskilt stånd.

Någon riktig demokrati var det dock inte tal om. Det var bara män som fick rösta. Dessutom måste man ha hög lön eller äga mycket pengar eller land för att ha rösträtt.

Skandinavismen

I mitten av 1800 ­talet var det många som tyckte att Danmark, Sverige och Norge skulle gå samman. Sverige och Norge var ju redan i union sedan 1814. Denna rörelse kallas skandinavism. Skandinavien är ett sammanfattande namn på just Sverige, Norge och Danmark.

Skandinavismen var starkast i Sverige och Danmark. Många norrmän vill hellre att Norge skulle bli ett helt självständigt land. Trots att de svenska kungarna Oscar I och Karl XV gärna ville se ett enat Skandinavien blev idén aldrig verklighet.

Men troligen hjälpte rörelsen till att föra länderna närmare varandra. Tidigare hade Danmark och Sverige mest varit fiender som hela tiden krigade mot varandra. I stället började man se på sina nordiska grannar som ”broderfolk”.

Propagandabild för skandinavismen. Figurerna symboliserar ”de skandinaviska broderfolken”. På den svenska och den norska flaggan syns det så kallade unionsmärket.

Svensk-norska unionen upplöses

Norrmännen blev efter hand alltmer missnöjda med unionen med Sverige. Missnöjet riktade sig främst mot kung Oscar II, som fick det allt svårare i sin roll som kung av Norge.

När kungen vägrade att acceptera ett beslut av Stortinget (Norges riksdag) förklarade norrmännen att Oscar II hade upphört att fungera som norsk kung och att unionen alltså var upplöst. Det kunde ha lett till krig, men förnuftiga personer på båda sidor såg till att unionen kunde upplösas fredligt år 1905. Norge blev på så sätt ett helt självständigt rike för första gången på över 500 år.

Folkrörelser

Under 1800-talet uppstod flera så kallade folkrörelser. Det är organisationer med många föreningar som bildats av människor som vill förändra samhället på något sätt.

Väckelserörelsen

Den första av de stora folkrörelserna var väckelserörelserna. Dessa var kristna rörelser där medlemmarna blivit omvända, alltså riktat in sitt liv mot Gud och börjat leva på ett nytt sätt.

Oscar II håller tal på trappan till Rosendals slott på Djurgården i samband med att svensk–norska unionen upplöstes 1905.

Omvändelsen kom ofta plötsligt och i samband med en känslostark händelse, till exempel i samband med en predikan. Ledarna inom väckelserörelserna hade stark utstrålning och var duktiga på att tala till människor på ett engagerande sätt.

Under 1800-talet ville flera präster och andra religiösa personer förnya Svenska kyrkan. Det fanns en väckelserörelse inom kyrkan, men det fanns också motstånd mot förändringarna. Därför bildades flera nya religiösa samfund som kallas frikyrkor.

Nykterhetsrörelsen

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet dracks det väldigt mycket sprit i Sverige. Nykterhetsrörelsen var ett svar på detta. Den bestod av organisationer där medlemmarna avstod från alkohol och arbetade för att även andra människor skulle leva ett nyktert liv.

Den tidiga nykterhetsrörelsen leddes av personer ur överklassen, alltså rika människor. De hade som mål att det skulle bli förbjudet att tillverka brännvin (sprit) hemma. Denna så kallade husbehovsbränning förbjöds 1855.

Under slutet av 1800-talet bildades många nya nykterhetsföreningar som hade kopplingar till frikyrkorna och arbetarrörelsen. Det var vid denna tid ett stort problem att människor som redan var fattiga slösade bort pengar på sprit. Det var framför allt män som söp och detta drabbade även deras familjer.

Så här kunde det se ut när den svenska nykterhetsorganisationen IOGT hade träffar på 1800-talet. IOGT ordnade kurser och fester utan alkohol och var i många samhällen viktiga för den lokala gemenskapen.

Konventikelplakatet

Konventikel var en religiös sammankomst som inte ordnades av Svenska kyrkan. Sådana ”hemmagudstjänster” förbjöds av kungen på 1720talet. Förbudet kallas konventikelplakatet .

Under 1800-talet användes detta förbud för att motarbeta väckelserörelserna. Konventikelplakatet avskaffades 1858.

Efter att Emil i Lönneberga råkat äta körsbär med alkohol i och blivit full gick han till en nykterhetsförening och lovade att aldrig dricka alkohol.

Vad är en arbetare?

Med arbetare menas i detta sammanhang någon som utför kroppsarbete och får lön för det. Alla som arbetar är alltså inte arbetare. Till exempel bönder eller hantverkare ägde själva sin jord och sina verktyg, men det gjorde inte arbetarna.

Arbetarrörelsen

När allt fler på landet saknade egen mark att odla och samhället industrialiserades uppstod en ny så kallad samhällsklass, nämligen arbetarklassen.

Trots att arbetarna tillsammans var mycket viktiga för samhället fick de låg lön samtidigt som arbetsmiljön var dålig. De hade inte heller rösträtt och kunde alltså inte förändra sin situation genom att välja andra politiker.

Under slutet 1800-talet började de svenska arbetarna organisera sig. Det gjorde de dels i fackföreningar, dels i det politiska partiet Socialdemokraterna (som bildades 1889).

Arbetarrörelsen kämpade för bättre villkor på arbetsmarknaden, till exempel åtta timmars arbetsdag. En annan viktig fråga var rösträtt för alla män. Den mer organiserade kampen för kvinnlig rösträtt tog inte fart förrän i början av 1900-talet.

Sammanfattning

@ De svenska kungarna under 1800-talet var konservativa och inte alltid positiva till förändringar som regeringen och riksdagen införde.

@ Flera reformer genomfördes under andra halvan av 1800talet, bland annat fick kvinnor fler rättigheter.

@ Den gamla ståndsriksdagen avskaffades 1866. Den nya riksdagen hade två kammare.

@ Skandinavismen var en rörelse som tyckte att Danmark, Sverige och Norge skulle gå samman till ett enat Skandinavien.

@ Den svensk-norska unionen upplöstes 1905.

@ Den första av de stora folkrörelserna var väckelserörelsen. Den bestod av kristna rörelser som ville förnya Svenska kyrkan.

@ Nykterhetsrörelsen bestod av organisationer där medlemmarna avstod från alkohol och arbetade för att även andra människor skulle leva ett nyktert liv.

@ Arbetarrörelsen kämpade för bättre villkor på arbetsmarknaden.

Början till demokrati

Reformer och folkrörelser

Instuderingsuppgifter

1. Nämn några viktiga reformer under andra halvan av 1800-talet i Sverige.

2. Vad var folkrörelser och vilken var deras roll?

3. Varför var grundlagen som infördes 1809 så viktig?

4. Vilken var Karl XIV Johans inställning till förändringar?

5. Vilka rättigheter fick kvinnor under andra halvan av 1800-talet?

6. När avskaffades den gamla ståndsriksdagen och vad ersattes den av?

7. Vad var skandinavismen?

8. Varför upplöstes den svensk–norska unionen 1905?

9. Vad var nykterhetsrörelsen och vad försökte den åstadkomma?

10. Vad kämpade arbetarrörelsen för?

Aktivitet

Samhällsreformer under 1800-talet Resonera

Börja med att läsa innehållet i avsnittet Reformer och folkrörelser. Därefter ska ni i grupper om fyra göra en tankekarta utifrån en samhällsreform som er lärare ger er. Reformer att utgå ifrån är:

– väckelserörelsen

– nykterhetsrörelsen

– arbetarrörelsen

– ståndsriksdagens avskaffande

– större frihet för människorna: starta företag, resa fritt inom landet, frivilligt att gå i kyrkan

– fler rättigheter för kvinnorna: ta studentexamen, ogifta kvinnor blev myndiga.

När ni blivit tilldelade en samhällsreform gör ni följande:

a. Skriv er samhällsreform i mitten av papperet och fyll på med resonemang och motiveringar till att just er samhällsreform var viktig för samhället och folket.

b. Två personer ur er grupp går sedan vidare och berättar för de andra grupperna om er samhällsreform och varför den var viktig.

c. Fortsätt tills ni har fått höra om allas samhällsreformer.

Bilden: I slutet av 1700-talet upptäckte den brittiske läkaren Edward Jenner ett vaccin mot smittkoppor, en virussjukdom som ofta ledde till döden. Vaccineringen spreds till Sverige, där många liv kunde räddas tack vare den.

Befolkningen ökar och jordbruket förändras

Länge hade livet på landet sett ungefär likadant ut för de människor som levde där. Men under 1800 ­talet började det hända saker. Efter skiftena och nya och bättre sätt att odla blev jordbruket mer effektivt och krävde mindre arbetskraft.

Människor levde längre och fler överlevde sjukdomar.

Ord och begrepp

Allmänning är mark som man äger gemensamt, till exempel mark som en by gemensamt äger.

Arbetsvandring är att flytta till en plats där man normalt inte bor för att arbeta med något.

Backstuga var ett enkelt litet hus som stod på någon annans mark eller på byns gemensamma mark.

Manufakturer var enklare fabriker med industriell tillverkning av till exempel tyg.

Reform är en förändring som man gör för att något ska bli bättre, till exempel i samhället.

Skifte var ett sätt att dela upp åkrar, ängar och betesmarker mellan gårdarna i de svenska byarna.

Teg är en lång och smal åker.

Torpare var en person som levde i ett litet hus och odlade jorden runt huset.

Utvandra är att flytta från sitt land och börja bo i ett annat land.

Vaccin är ett medel som man för in i kroppen med till exempel en spruta för att kroppen ska bygga upp ett skydd mot en viss sjukdom.

Adelsmannen Rutger

Macklean tvingade bönderna på sitt gods Svaneholm i Skåne att genomföra enskifte på 1780-talet. Han började också använda moderna redskap och bättre sätt att odla. Mackleans reformer fick stor betydelse för jordbruket i Sverige.

jordbruket

Under 1700-talet arbetade omkring fyra av fem svenskar inom jordbruket. Ännu fler var på något sätt beroende av jordbruk för sin lön.

Vid denna tid levde bönderna vanligen i byar som var uppdelade rättvist så att alla gårdar fick både bra och dålig åkermark. Det här ledde dock till att många åkrar bara blev små tegar, alltså smala, små jordbitar. De låg utspridda och inklämda mellan andras tegar, och bönderna var beroende av varandra för att samordna arbetet. Det innebar att jordbruket inte blev så effektivt.

På 1700-talet och 1800-talet införde riksdagen därför nya lagar för att man skulle få större åkrar. Dessa förändringar kallas skiften.

Storskifte

Det första av dessa skiften kallas storskiftet och skedde i mitten av 1700talet. Då slog man samman små tegar till lite större. En bonde fick kanske lämna en teg till en granngård, men fick i stället en annan bit mark som låg bredvid hans egen. Åkermarken var dock fortfarande mycket uppsplittrad och gårdshusen låg samlade i en by.

Enskifte

Enskiftet skedde i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, främst i Skåne och andra stora slättområden. Bönderna fick byta åkermark med varandra, och den som fick lite sämre mark fick i stället mer mark. Man delade också upp ängar och betesmarker som bönderna hade ägt tillsammans. På så vis samlade man all mark som hörde till en gård i ett område, och bönderna måste ofta flytta sina gårdar dit från byn.

Laga skifte

Laga skifte infördes 1827 och genomfördes efter hand i nästan hela Sverige. Reglerna var inte lika hårda som för enskiftet, och bönderna fick lov att fördela sin jord på några områden.

Följder av skiftena

Enskiftet och laga skiftet gjorde att jordbruket förändrades mycket och blev mer effektivt. Man odlade också upp ny mark, bland annat genom att leda bort vatten från våtmarker. Men skiftena ledde till att byarna splittrades, och den gamla bygemenskapen mellan bönderna fanns inte kvar. Skillnaderna ökade mellan människor som ägde jord och personer som inte gjorde det.

De bönder som hade egen jord och en egen gård flyttade ut från byn. De som inte hade en egen gård bodde ibland kvar vid landsvägen som gick genom byn. I Skåne och Halland bodde de i små, låga gathus. I andra delar av landet fick de fattigaste ofta bo i backstugor. Det var mycket enkla stugor som låg på dålig mark långt från gårdarna.

Vid skiftena delade man upp allmänningarna mellan bönderna. Allmänningar var betesmark och skog som bönderna ägde gemensamt. Där kunde också de fattiga låta sina djur beta, men när marken nu blev privat egendom fick de inte längre göra det. Därmed fick de fattiga ännu svårare att klara sig än tidigare.

Om man i dag reser runt på landsbygden i till exempel Skåne kan man tydligt se resultatet av skiftena. Där ligger gårdarna utspridda och omgivna av åkrar. På Öland kan man däremot se byar där gårdarna fortfarande ligger samlade. De kallas radbyar.

Landskap i Skåne där gårdarna efter skiftet ligger utspridda med några hundra meter mellan varandra.

På stora delar av Öland skiftades aldrig gårdarna. Där finns fortfarande så kallade radbyar där gårdarna ligger samlade. Här byn Bengtstorp med Stora Alvaret i den övre halvan av bilden.

Freden, vaccinet och potäterna

Författaren och biskopen Esaias Tegnérs förklaring till den stora befolkningsökningen på 1800-talet är berömd. Han ansåg att anledningarna var ”freden, vaccinet och potäterna”.

Esaias Tegnér.

Befolkningen ökar

Det var inte bara på det politiska området som det hände viktiga saker i Sverige under 1800-talet. Den svenska befolkningen ökade snabbare än tidigare. Det berodde på att det föddes många barn, men också på att allt fler av dem överlevde. Det var också så att människor levde längre än tidigare.

Vad berodde detta på? En viktig anledning var att jordbruket blivit effektivare på grund av de olika skiftesreformerna, nya grödor, bättre redskap och nya sätt att odla. Det betydde också mycket att Sverige inte längre deltog i några krig. Faktum är att Sverige haft fred sedan 1814.

I slutet av 1700-talet uppfanns vaccin och många blev därefter vaccinerade mot sjukdomen smittkoppor. Det bidrog också till att människor levde längre, även om det då och då utbröt epidemier som tog många människors liv.

Under 1800-talet fördubblades Sveriges befolkning, från 2,3 miljoner invånare till 5,1 miljoner. Trots att flera hundratusen människor utvandrade under samma period, framför allt till USA.

Svenskarna lär sig äta potatis

Potatis odlades av inkafolket i flera tusen år innan européerna kom till Sydamerika för drygt 500 år sedan. Potatisar fördes till Europa på 1500 ­talet men började odlas på allvar här först på 1700 ­talet.

Jonas Alströmer har ofta pekats ut som den första personen att presentera potatisen i Sverige. Men hans odlingar, som startade 1724, var varken först eller särskilt stora. Däremot var han den som spred användningen av potatis och ordet potatis från engelskan genom det inlånade ordet potato Det var först 1800 till 1820 som potatisen blev vanlig i Sverige.

Potatis odlas för knölarna som bildas under jorden och kan ätas. Potatisens frukter är giftiga. Det är bara knölarna på potatisväxten som kan ätas av människor.

Följder av befolkningsökningen

Eftersom fler barn överlevde var det allt fler unga som behövde jord och gård för att försörja sig. När föräldrarna dog delade man upp lantbruket mellan barnen. Det ledde till att många nya men små gårdar uppstod.

De som inte kunde ärva jord fick i stället bli torpare. De bodde i ett litet hus och odlade jorden runt huset. Torpare betalade för rätten att bruka jorden genom att arbeta för markägaren vissa dagar varje månad. De var ofta mycket fattiga.

Befolkningsökningen ledde till att det fanns fler och fler fattiga människor på landsbygden. De försökte klara sig på tillfälliga jobb hos bönderna eller arbeta som pigor eller drängar. En del gav sig ut på arbetsvandring under en del av året och arbetade tillfälligt med jordbruk eller byggnadsarbeten långt från hemmet. Från Dalarna gick till exempel många kvinnor till Stockholm för att arbeta några månader varje år.

Under andra halvan av 1800-talet fanns det större möjligheter för alla som levde fattigt på landsbygden. En del kunde utvandra till Amerika och en del kunde få arbete i de industrier som startade i städerna och andra större orter.

Orden piga och dräng är mycket gamla och betydde tidigare ’flicka’ och ’pojke’.

Så här kunde ett enkelt torp på 1800-talet se ut.

Källor: Kartor

Både före och efter skiftena ritade så kallade lantmätare ut gårdarna och tegarna på en karta. En lantmätare är en person som mäter upp marken och delar in den i olika tomter eller fastigheter.

När ett skifte skulle göras skickades en lantmätare ut för att mäta upp böndernas mark och fördela den. En del bönder förstod inte alltid varför skiftena gjordes eller tyckte att fördelningen blev orättvis. De kunde därför bli arga på lantmätarna som ibland kände sig tvungna att bära pistol för att skydda sig.

Kartorna är i dag viktiga källor när man vill ta reda på hur landsbygden såg ut före skiftena.

En karta över Grönby by i Skåne från 1759.

Sammanfattning

@ Sveriges befolkning ökade kraftigt under 1800-talet. Viktiga anledningar var att Sverige hade fred och att jordbruket blev effektivare.

@ Många människor flyttade till städerna för att hitta arbete i manufakturer (tidiga fabriker).

@ Jordbruket började förändras. Genom storskiftet, enskiftet och laga skiftet slogs små tegar ihop till större åkrar. Nya grödor, som potatis, infördes.

@ Fler människor vaccinerades mot sjukdomar. Det bidrog också till att människor levde längre.

Början till demokrati

Befolkningen ökar och jordbruket förändras

Instuderingsuppgifter

1. Varför ökade Sveriges befolkning under 1800-talet?

2. Vad var ett viktigt skäl till att jordbruket blev mer effektivt?

3. Vilket vaccin upptäckte den brittiske läkaren Edward Jenner?

4. Vad är ett skifte inom jordbruket?

5. Vad var enskifte?

6. Vad var en följd av befolkningsökningen på landsbygden?

7. Varför flyttade många människor till städerna under denna tid?

8. Hur påverkade skiftena landsbygden och bygemenskapen?

Aktivitet

Skriv brev!

Fördjupning

Ditt uppdrag i dag är att föreställa dig att du är en bonde eller bondfru som skriver ett brev till en släkting som bor långt borta, kanske i ett annat land, och berättar om vad som har hänt i Sverige den senaste tiden.

Gör så här

a. Repetera fakta genom att skumma igenom detta och föregående avsnitt.

b. Bestäm vad du vill ta upp i ditt brev. Utgå exempelvis från ett ämne i listan nedan. När du har valt ämne läser du lite extra om det och skapar stödord utifrån texten.

– skiftena

– nya sätt att odla, till exempel nya redskap

– nya grödor, till exempel potatisen

– freden i Sverige (sedan 1814)

– vaccinet

c. Skriv och berätta för din släkting om vad som har förändrats och vad det har lett till för dig och din familj. Använd både fakta och fantasi i ditt brev. Till exempel kan du berätta om din familj, hur många barn du har och hur gamla de är.

d. Försök göra texten personlig och skriv datum och plats längst upp på brevet. Inled och avsluta med typiska hälsningsfraser.

e. Om du vill kan du och en kompis läsa varandras brev.

Bilden: Tillverkning av batterier vid Rylander & Rudolphs Fabriks AB i Stockholm. Företaget grundades 1882.

Ungefär hälften av företagets arbetare var kvinnor.

Industrins framväxt

Under 1800 ­talet växte det fram industrier. Detta förändrade livet för många svenskar. Bland annat flyttade många från landsbygden för att arbeta i städernas fabriker. Nya så kallade samhällsklasser växte fram.

Ord och begrepp

Manufakturer var enklare fabriker med industriell tillverkning av till exempel tyg.

Samhällsklass är en grupp människor som till exempel har samma typ av arbete eller utbildning.

Spinning är att tillverka garn och tråd från fibrer.

Ångmaskin är en maskin som gör om energin i vattenånga till mekaniskt arbete.

Leksaksföretaget BRIO startades i Skåne 1884 och sysslade till en början med att sälja spånkorgar.

Ett vanligt arbete inom hemindustrin var vävning. Fotografiet är från början av 1900-talet.

Tidiga industrier

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började man bygga de första fabrikerna i Sverige. De kallades manufakturer och var särskilt vanliga för att framställa tyg och andra textilvaror.

Den som ägde en manufaktur hade anställda arbetare som tillverkade varorna. Arbetarna arbetade på samma sätt som hantverkare och hade inga avancerade maskiner. Till skillnad från hantverkare tillverkade varje arbetare däremot inte hela varan. Hon eller han gjorde bara en del av varan och lämnade sedan över till nästa. På så vis blev produktionen mer effektiv.

En annan form av tidig industri var hemslöjd och hemindustri. Många människor på landsbygden höll på med hemslöjd och gjorde kläder, redskap och annat som de själva behövde. Nu började de också tillverka varor på uppdrag av andra som sedan sålde varorna vidare. Det kallas hemindustri. Ofta gav tillverkningen en extra inkomst utöver jordbruket, men i vissa delar av Sverige blev hemslöjden en viktig inkomst. Här är några exempel:

– hemvävning i Marks härad i Västergötland

– pälstillverkning i Malung

– hårarbeten i Dalarna (smycken och kedjor av hår)

– flätning av spånkorgar i norra Skåne.

Både kvinnor och män arbetade med tillverkning i hemmet. Det var ofta ett hårt arbete där de satt hemma i en trång bostad och arbetade i dåligt ljus och kyla. Många gånger blev arbetsdagarna väldigt långa.

Barnarbete

Det var inte bara på landet som barn tvingades arbeta. I början av 1700 ­talet infördes en regel om att lärlingar inte fick vara yngre än 14 år, men den gränsen sänktes senare till mellan tio och tolv år. 1846 kom en regel som sa att en fabriksarbetare måste vara minst tolv år gammal. I verkligheten bröt många mot dessa regler.

En grupp sotare i Stockholm hos fotografen 1890. Flera av personerna på bilden är barn. Många sotare började som barn och kom då ofta från barnhem. Det var ett farligt och smutsigt arbete. Barnen var både billig arbetskraft och små och smidiga nog för att kunna ta sig fram i trånga skorstenar för att hacka bort sot.

Nya uppfinningar

Nya uppfinningar som ångmaskinen gjorde det möjligt att bygga maskiner som kunde göra det arbete som människor tidigare gjort för hand. Till exempel att spinna och väva. Fabrikerna byggdes i Stockholm och andra städer och många människor flyttade dit för att arbeta. Arbetarna på fabrikerna hade det ofta tufft. Lönen var låg, arbetsdagarna var långa och säkerheten var dålig. Ångmaskinen användes också för att driva lok. I mitten av 1800-talet började man bygga järnvägar i Sverige. Det gjorde det lättare och snabbare att transportera både varor och människor.

Numera trafikeras Göta kanal nästan bara av fritidsbåtar. Förr användes den till transporter. Dragdjur drog lastbåtar och segelfartyg mellan sjöarna. Bilden visar kanalen vid Sjötorp.

Göta kanal

Göta kanal är en vattenväg tvärs genom Sverige som förbinder Östersjön med Nordsjön. Vattenvägen förenar Östersjön med Vänern och vidare, genom Trollhätte kanal och Göta älv för att sedan nå Nordsjön.

Ända sedan 1500 ­talet hade det funnits tankar på en kanal genom Sverige. Men det dröjde till början av 1800 ­talet innan man bestämde sig för att verkligen börja bygga kanalen.

Med en kanal skulle svenska fartyg slippa segla den långa vägen längs kusten. Dessutom kunde man på så sätt slippa betala tullavgifter till Danmark när fartygen inte längre behövde passera genom Öresund, alltså den smala vattenleden mellan Skåne och ön Själland i Danmark.

Göta kanal byggdes 1810–1832. Ledaren för bygget hette Baltzar von Platen . Hela leden från Vänern till Östersjön är 190 kilometer. Av det är 87 kilometer grävd kanal, medan resten är sjöar.

Flera tusen man arbetade med att gräva, spränga bort berg och mura upp kanalens väggar. De flesta var soldater som fick order att arbeta på kanalbygget.

Kanalen var en viktig transportled i över 100 år. Numera används den nästan bara av turistfartyg och fritidsbåtar.

Sammanfattning

@ Många människor flyttade till städerna för att hitta arbete i manufakturer (tidiga fabriker).

@ Genom uppfinningar som ångmaskinen blev det möjligt att bygga maskiner som kunde göra det arbete som människor tidigare gjort för hand. Till exempel att spinna och väva.

@ Arbetarna på fabrikerna hade det svårt med låg lön, osäkra arbetsförhållanden och långa arbetsdagar. Barnabete var vanligt.

@ Nya järnvägar med tåg som drevs av ånglok gjorde det möjligt att snabbare och lättare transportera varor och människor.

@ Göta kanal byggdes 1810–1832 och var en viktig transportled i 100 år.

KAPITEL 7

Början till demokrati

Industrins framväxt

Instuderingsuppgifter

1. Vad var en manufaktur?

2. Vad innebar hemindustri?

3. Hur förändrade ångmaskinen industrierna?

4. Varför flyttade människor från landsbygden till städerna under denna tid?

5. Nämn några nackdelar med att arbeta i fabrikerna.

6. Vilken viktig uppfinning underlättade transport av varor och människor?

7. Vad var Göta kanal och varför byggdes den?

8. Varför hade många barn det särskilt svårt under den här tiden?

9. Hur påverkade industrialismen samhället och människorna?

Aktivitet

Industrins framväxt

Träna tillsammans

Du och din grupp ska tillsammans träna på begrepp som hör till avsnittet. Din lärare delar in klassen i grupper om 2–4 elever. På varje bord ligger ett papper med ett begrepp. Uppgiften är att alla i gruppen ska skriva ner sina reflektioner kring begreppet (inte vad det betyder). De aktuella begreppen är följande:

– samhällsklass

– manufaktur

– hemindustri

– barnarbete

– ångmaskin

– transportled.

Uppgiften är färdig när alla grupper har skrivit på alla papper. Avsluta med att varje grupp läser vad som står på papperet för de andra grupperna.

Emigrationen

Mellan åren 1850 och 1930 utvandrade ungefär 1,4 miljoner människor från Sverige. De flyttade från fattigdom för att försöka skapa sig ett bättre liv. De allra flesta sökte sig till Nordamerika, framför allt till USA.

Ord och begrepp

Destination är en plats som någon eller något ska till.

Emigration eller utvandring är när människor flyttar från det land där de är födda till ett annat land.

Immigration eller invandring är när människor flyttar från ett land till ett annat land mer permanent.

Koffert är en stor resväska.

Konventikel är ett annat ord för en religiös sammankomst.

Musikal är en form av teater med tal, sång och dans.

Väckelserörelser är kristna rörelser med många medlemmar som blivit omvända, alltså riktat in sitt liv mot Gud och börjat leva på ett nytt sätt.

Bilden: Svenskar som på 1880-talet utvandrat till Minnesota i USA.

Det var inte alla som ville eller vågade ta steget att emigrera. Saknaden efter släktingar och vänner som kanske aldrig mer kom hem till Sverige var stor.

Orsaker till emigrationen

Trots att så många emigrerade växte Sveriges befolkning från 2,3 miljoner invånare år 1800 till 5,1 miljoner 100 år senare. Det förbättrade jordbruket var en viktig anledning till att fler barn överlevde och att människor i genomsnitt blev äldre. Men det innebar i sin tur att jordbruksmarken inte räckte till alla. Det blev brist på både bostäder och jobb.

Detta gjorde att många lockades av tanken på att flytta från Sverige. I USA välkomnade myndigheterna invandrare och det gick att köpa jordbruksmark till ett lågt pris. Dessutom behövde USA arbetskraft till bland annat järnvägsbyggen och industrier.

Om skördarna blev dåliga i Sverige var det fler som valde att emigrera. Om det dessutom samtidigt var goda tider i USA ökade utvandringen extra kraftigt. Så var det bland annat i slutet av 1860-talet och under större delen av 1880-talet. När det var dåliga tider i USA sjönk invandringen från Sverige.

Historiebruk: Emigrationen

Den stora emigrationen är en av de viktigaste händelserna i Sveriges historia under senaste 200 åren. Den påverkade samhället medan den pågick men följderna av utvandringen märks fortfarande.

Många har fascinerats av hur fattiga människor vågade lämna släkt och vänner och flytta från sitt hemland utan att veta hur framtiden skulle bli. En av dem är författaren Vilhelm Moberg. Han kom själv från en trakt i Småland där många utvandrade. Han skrev fyra romaner som handlar om småländska emigranter som slår sig ner i Minnesota i USA. Böckerna heter Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. De hör till de populäraste böckerna som har skrivits på svenska. Böckerna skrevs för över 60 år sedan men säljs fortfarande.

På 1970­talet gjordes två filmer som baserades på Vilhelm Mobergs böcker. En ny filmversion kom 2021. Berättelsen låg också till grund för musikalen Kristina från Duvemåla , där Benny Andersson och Björn Ulvaeus från ABBA skrev musik och sångtexter. Sångerna ”Guldet blev till sand” och ”Du måste finnas” har blivit klassiker.

Allt för Sverige är en populär TV­serie som sändes första gången 2011. I programmet får svenskamerikaner veta mer om sin svenska släkt.

I filmen Utvandrarna från 2021 spelar Gustaf Skarsgård den småländske bonden Karl-Oskar Nilsson och Lisa Carlehed hans hustru Kristina som utvandrar med familjen till Amerika.

Sådana här vykort var det vanligt att utvandrade svenskar skickade hem till Sverige för att visa hur stort och fruktsamt allt var i USA. Bilden är ett montage, där flera foton eller delar av foton sammanställts till en ny bild. Detta fotomontage är från 1908.

Flera svenskar lockades till USA för att leta efter guld. Här ses en svensk guldvaskare vid

Black Foots River i Montana 1860.

Tidigare utvandrare lockade fler

Samtidigt som många emigrerade flyttade många svenskar från landsbygden in till städerna i jakt på arbete. Utvandringen var lägre från områden som låg nära större städer. Ett exempel är landskapen runt Mälaren, där människor ofta valde att flytta till Stockholm.

I de områden där utvandringen satte igång tidigt fortsatte emigrationen att vara stor. Det fanns en tradition i bygden att utvandra. Det kändes antagligen mindre skrämmande när man visste att släktingar och bekanta hade utvandrat tidigare.

De så kallade Amerikabreven spelade också en stor roll. Detta var brev som tidigare emigranter skickade hem till Sverige. Där skrev de om hur bra det hade gått för dem i det nya landet och de uppmanade andra att följa efter. Det var till och med vanligt att brevskrivaren skickade med en redan betald biljett.

Utvandring av religiösa skäl

Det var inte bara fattigdomen och drömmen om ett bättre liv som drev människor till att utvandra. Vissa tidiga emigranter ville bort från vad de upplevde som förtryck i Sverige och i stället leva i ”frihetens land” USA.

Under 1800-talet uppstod kristna så kallade väckelserörelser, som kritiserade svenska kyrkan och prästerna. Fram till 1858 var det förbjudet i Sverige att ha religiösa sammankomster utanför Svenska kyrkans verksamhet. Detta kallades konventikelplakatet. Konventikel är ett annat ord för en religiös sammankomst.

Många svenskar som reste till USA anlände med fartyg till Ellisön i New York. Där låg USA:s största station för mottagande av immigranter. Många svenskar stannade i storstaden New York, men de flesta reste vidare in i landet. Foto från cirka 1880.

In- och utflyttningslängd från Silbodals församling i Årjäng 1860.

Källor: Kyrkböcker

Eftersom det var så många som emigrerade är chansen stor att någon i just din släkt flyttade till Nordamerika för över 100 år sedan. Men hur kan man ta reda på om det är så?

En av de viktigaste historiska källorna som finns i Sverige är kyrkböckerna. Där skrev prästen ner information om alla människor som bodde i församlingen. Det var föregångaren till dagens folkbokföring, alltså Skatteverkets register över alla människor som bor i Sverige.

År 1686 blev det lag på att Sveriges präster skulle skriva kyrkböcker med husförhörslängder. Det var annars upp till varje präst vad han skrev ner. Vanliga uppgifter är namn och datum för personer som fötts, döpts, gift sig, dött och begravts. Kyrkböcker kan också innehålla uppgifter om vem som flyttat till eller från församlingen, så kallade in ­ och utflyttningslängder. Om en person har emigrerat står det ”utflyttad till Norra Amerika” eller något liknande.

Från 1869 skrev polisen upp namn, ålder, kön, hemort och destination (alltså vart personen skulle resa) för personer som skulle emigrera. Med hjälp av den databasen, som heter Emihamn, går det att spåra släktingar som utvandrade för över 150 år sedan.

Svenskbygder

De flesta svenskar som emigrerade till USA bosatte sig i norra delen av landet i området runt Stora sjöarna, framför allt i delstaten Minnesota. Storstaden Chicago, som ligger i delstaten Illinois, var den stad i USA som hade störst svensk befolkning.

I början av 1900-talet hade Chicago i USA fler svenska invånare än alla städer i Sverige förutom Stockholm.

Karta över var svenskarna bosatte sig i USA. De röda prickarna markerar platser där det bodde många svenskar. År 1920 fanns det 626 000 personer i USA som var födda i Sverige. Det fanns ytterligare omkring 600 000 personer som fötts i USA men som hade föräldrar som båda var svenskar. Man kan anta att även dessa personer bodde i ungefär samma områden eftersom det var vanligt att man flyttade till bygder där det bodde många svenskar sedan tidigare.

Källa: Svenskar och svenskbygder i Förenta Staterna (1925) av Helge Nelson.

Sammanfattning

@ Mellan åren 1850 och 1930 utvandrade ungefär 1,4 miljoner människor från Sverige.

@ Brist på bostäder och arbete gjorde att många lockades att flytta från Sverige.

@ USA hade brist på arbetskraft och där kunde man också köpa jordbruksmark billigt.

@ Många svenskar från landsbygden flyttade in till städerna och utvandringen var därför lägre från områden som låg nära större städer.

@ En del emigranter ville bort från vad de upplevde som förtryck i Sverige och leva i ”frihetens land” USA.

@ De flesta svenskar som emigrerade till USA bosatte sig i norra delen av landet, framför allt i delstaten Minnesota.

KAPITEL 7

Början till demokrati

Emigrationen

Instuderingsuppgifter

1. Mellan vilka årtal utvandrade ungefär 1,4 miljoner människor från Sverige?

2. Varför ville många svenskar emigrera till USA?

3. Vad var Amerikabrev?

4. Varför lockade Amerikabreven fler svenskar att emigrera?

5. Vilken författare skrev böckerna Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige?

6. Var i USA bosatte sig de flesta svenskar som emigrerade?

Aktivitet

Amerikakofferten Diskutera

Titta på bilden av Amerikakofferten. Fundera på vilka tio saker som du skulle ha tagit med dig till USA om du skulle utvandrat i slutet av 1800-talet.

När du har skrivit färdigt jämför du och resonerar med en klasskompis.

Vilka saker har ni båda skrivit? Vilka saker skiljer sig åt? Tror du att det är olika vad en man eller kvinna skulle ta med sig? Vad tror du att ett barn hade packat ner?

Den kista där utvandraren förvarade sina saker under resan till USA eller Kanada kallas Amerikakoffert.

Bilden: I slutet av 1800-talet kom en cykelmodell med lika stora hjul och kedjedrift. En cykel ser nästan ut så än i dag. På tidigare modeller var framhjulet större än bakhjulet och pedalerna satt på framhjulet. Cykeln kallades vid denna tid för velociped. Den blev snabbt populär och var ett enkelt sätt att transportera sig. Pojken på bilden från 1893 sitter på en vuxencykel.

Livet på 1800-talet

Som vi har sett blev många saker bättre på 1800 ­talet. Det svenska jordbruket producerade mer mat och efter 1814 var Sverige inte längre med i några krig. Fler barn överlevde och även vuxna människor levde i genomsnitt längre. Allt detta är tecken på att folk fick det bättre. Men fortfarande var väldigt många fattiga.

Ord och begrepp

Folkskola kallades förr den skola som alla barn skulle gå i, dagens grundskola.

Fotogen är en sorts vätska som används som bränsle, till exempel i lampor.

Hjon var en person som inte hade tillräckligt med pengar för att klara sig själv utan fick hjälp av samhället.

Hospital var ett enkelt sjukhus som tog emot mycket sjuka människor.

Lösdrivare är en person som inte har något arbete eller någon bostad.

Skillingtryck var ett billigt tryckt häfte, ofta med enkla visor som till exempel handlar om spännande händelser.

Socken var ett område som hörde till en kyrka.

Spinnhus var ett slags fängelse för kvinnor som ansågs vara lösdrivare. Där fick de spinna och tillverka garn.

Talg är ett slags fett som kommer från djur.

Tran var olja som framställdes när man kokade främst sill.

Det tog ganska lång tid för järnspisen att bli vanlig på landet. Här står en kvinna framför en järnspis i början av 1900-talet.

Det var ofta trångt och kallt i bostäderna. Normalt var att både barn och vuxna delade säng med minst en annan person.

Trånga och mörka bostäder

Stockholm var i början av 1800-talet den enda större staden i landet, med cirka 75 000 invånare. I Göteborg, som var näst störst, bodde det ungefär 15 000 människor.

Det var farligt att bo i städerna, framför allt i huvudstaden. Stockholm var en smutsig stad utan fungerande avlopp. Människor bodde trångt. De hade inte lärt sig hur viktig hygienen är för att man ska hålla sig frisk. Därför spreds farliga sjukdomar lätt i staden.

Under 1800-talet levde man på landet ungefär som man alltid hade gjort. En viktig nyhet var vedspisen av järn. Den blev snabbt vanlig i städerna men på landet var befolkningen mer tveksam till nymodigheten.

Visserligen gick det åt mycket mindre ved i en järnspis men elden gav inte något ljus till rummet. Först när fotogenlampan började användas under slutet av 1800-talet blev vedspisen vanlig även på landet.

Stearinljus började tillverkas i Sverige 1839 vid Liljeholmens stearinfabrik i Stockholm. Men stearinljusen var dyra och vanligt folk fick även i fortsättningen nöja sig med talgljus eller de illaluktande tranlamporna.

Underkläder

Underkläder av den typen som vi använder i dag blev inte vanliga förrän på 1800-talet när bomull började importeras till Sverige. Bomullstyg var mycket billigare än linne. Tidigare hade man haft grova underkläder av linne, främst för att skydda sina andra kläder.

Kalsonger i bomull från 1800-talet.

Ordet kalsong började användas på 1700-talet om både mäns och kvinnors underkläder. Först på 1800 ­talet blev det alltså vanligt med kalsonger.

Ända in på 1900 ­talet kunde ordet ”damkalsonger” användas i modesammanhang.

Sjukdom, fattigvård och straff

Dödliga sjukdomar

År 1809 minskade faktiskt Sveriges befolkning. Det berodde delvis på kriget mot Ryssland, det så kallade finska kriget. Men ungefär en tredjedel av alla som avled detta år (cirka 33 000 människor) dog av sjukdomarna tyfus och dysenteri.

Sverige drabbades också flera gånger av koleraepidemier. Första gången det hände var 1834, då 25 000 personer smittades. Av dem dog ungefär hälften. Precis som dysenteri är kolera en magsjukdom som ger svår diarré. Sjukdomar av detta slag sprids oftast med smutsigt dricksvatten. Men det började man inte förstå förrän på 1850-talet.

Könssjukdomar var också mycket vanliga. Det var sjukdomar som smittade genom samlag, till exempel syfilis.

Nya institutioner

I städerna hade man fram till 1700-talet samlat alla sjuka, gamla och föräldralösa på hospitalen. I slutet av 1700-talet började myndigheterna dela upp de här människorna.

Gamla människor och personer med funktionsnedsättning fick bo på särskilda fattighus. Sjuka personer kunde få vård på lasarett. Det var en sorts enkla sjukhus som man började bygga under andra halvan av 1700-talet.

Rappe Pelle och Brittan bodde på fattighuset i Askersund på 1800-talet. Båda var födda på 1700-talet. Personer som fick fattighjälp kallades för hjon eller fattighjon.

Två poliser leder en spinnhusflicka. Teckning från cirka 1800.

Fattiga och föräldralösa barn auktionerades bort. De fick bo hos den familj som ville ha minst pengar för att ta hand om barnen. Ofta fick barnen sedan arbeta hårt i familjen. Det blev förbjudet att auktionera bort barn först 1918. På bilden ses fyra pojkar från Jeppetorps fattiggård 1913.

Barn som var föräldralösa eller hade föräldrar som inte kunde ta hand om dem fick bo på särskilda barnhus. Där fick de gå i skolan och lära sig ett hantverk. Barnen flyttade när de var ungefär tolv år och fick kanske börja som lärling hos någon hantverkare eller som piga hos en familj.

Hem mot betalning

Barnhusen tog också hand om nyfödda barn från ogifta kvinnor. På den tiden tyckte de flesta människor att det var väldigt skamligt att en kvinna blev gravid när hon inte var gift, och ogifta mödrar kunde inte få arbete. Många av kvinnorna födde därför barnen i hemlighet och lämnade dem till ett barnhus. Barnhusen ordnade sedan ett fosterhem där barnen fick vara mot betalning. Många av barnen for mycket illa och dog tidigt. På landsbygden brukade man placera ut barn och gamla hos olika familjer. Ibland fick de fattiga bo några månader på en gård och sedan flytta vidare till nästa. Ibland hade man auktion på de fattiga, och den som begärde minst betalt fick då ta hand om till exempel ett barn. Många bönder tänkte att det kanske ändå lönade sig om de inte gav barnet så mycket mat och lät barnet arbeta hårt på gården.

Spinnhus

Bland ogifta mödrar i städerna fanns många som kallades lösdrivare. Det innebar att de inte hade någonstans att bo och inget fast arbete. Myndigheterna ville inte ha lösdrivare på gatorna utan låste in kvinnorna på spinnhus. Där fick de arbeta med spinning som en form av straff. Så småningom blev spinnhusen fängelser för både kvinnor och män. Långholmen i Stockholm var ett känt spinnhus som blev fängelse.

Källor: Protokoll

Från barnhusen och andra institutioner finns det arkiv med protokoll från verksamheten. Där kan man få läsa mycket detaljrika berättelser om olika barn, deras bakgrund och vad de fick vara med om.

Folkskola

Elvira Olivia Aurora Björk var en månad gammal när hon lämnades till barnhemmet Allmänna barnhuset i Stockholm 1849. Allmänna barnhuset hade ansvar för barnen tills de var 14 år. Anteckningar om barnen finns skrivna i speciella böcker som kallas rullor.

År 1842 infördes folkskola i Sverige. Det innebar att det skulle finnas minst en skola i varje socken och i varje församling i städerna. I varje skola skulle det finnas en godkänd lärare med utbildning.

Till en början var många inte så förtjusta i folkskolan. Framför allt många bönder tyckte att det var onödigt att barnen gick i skolan. Det förekom att föräldrarna höll sina barn hemma så att de kunde hjälpa till på gården. Det blev inte obligatoriskt att gå i skolan förrän 1882, det vill säga innan dess var barnen inte tvingade att gå i skolan.

Folkskolan infördes 1842. Här en skolklass från mitten av 1800-talet.

Källor: Fotografier

Konsten att skapa fotografier med hjälp av en kamera uppfanns på 1800 ­talet. Det första fotografiet med kamera togs 1826, och 1839 köpte den franska regeringen uppfinningen och skänkte den till hela världen.

Alltsedan dess har fotografiet varit en ovärderlig källa till hur personer och saker såg ut förr i tiden.

Till en början fotograferade man bara orörliga motiv som hus och landskap eftersom fotografiet blev suddigt om något rörde på sig. Efter hand som tekniken blev bättre började man fotografera människor och annat, till exempel vardagsliv och nyhetshändelser.

Från mitten av 1800-talet blev det oerhört populärt att ta porträttfotografier. Tidigare hade personer bara kunnat avbildas genom att en konstnär tecknat eller målat av dem. I och med att det var ganska billigt att låta fotografera sig så gjorde många det. Det kunde vara porträtt av en person, en familj eller en grupp från en arbetsplats. Alla tog på sig sina finaste kläder när de skulle fotograferas. Många fotografer reste runt i landet och fotograferade.

En samling äldre porträttfotografier.

Sammanfattning

@ Städerna var smutsiga och farliga att bo i.

@ Nya uppfinningar som vedspisen och stearinljus förbättrade livet för människor.

@ Fattiga och sjuka togs omhand på nya sätt.

@ År 1842 infördes folkskola

i Sverige. Dessförinnan hade kyrkan ansvarat för undervisningen och prästen kontrollerade alla sockenbors kunskaper under husförhören.

KAPITEL 7

Början till demokrati

Livet på 1800-talet

Instuderingsuppgifter

1. Varför var det farligt att bo i städerna på 1800-talet?

2. Varför spreds farliga sjukdomar så lätt på den här tiden?

3. Vilken uppfinning förenklade matlagningen och uppvärmningen?

4. Vad kallades den som fick fattighjälp?

5. Vad var spinnhus och vad användes de till?

6. När infördes folkskolan i Sverige och vad innebar det?

7. Vilken uppfinning köptes av Frankrikes regering och skänktes till hela världen?

8. Vilka uppfinningar förbättrade livet för människor när det gällde belysning?

Aktivitet

Gör reklam!

Repetera och skapa

Ert uppdrag i dag är att göra reklam för något som var nytt för vanliga människor under slutet av 1700-talet och på 1800talet. Jobba i grupper om 2–3 personer.

Välj något av detta:

– flytta till stan – järnspis

– underkläder – folkskolan

– stearinljus eller fotogenlampa.

Börja med att repetera fakta som finns i avsnittet. Läs om ert valda ämne och vill ni fördjupa er ännu mer kan ni även söka i NE:s uppslagsverk. Gör sedan följande:

a. Välj typ av reklam ni vill göra: – annons (text och eventuellt bild) – TV-reklam (film) – radioreklam (bara ljud).

b. Skriv manus eller text till er reklam. Var noga med att i reklamen betona varför nyheten är så bra och hur den kan göra livet bättre för människor.

Tips! Använd gärna humor och klassiska reklamuttryck som ”Är du trött på … prova vår nya …”.

c. Fixa eventuellt rekvisita, alltså föremål som ska vara med i reklamen. Det kan till exempel vara ett stearinljus. Ni kan också skapa egna föremål med papper och penna som får föreställa till exempel underkläder eller en järnspis.

d. Spela in eller skriv ner er reklam. Om ni gör en filminspelning eller ljudinspelning får ni bestämma vem eller vilka som ska prata eller spela med i reklamen och vem som ska filma/spela in.

e. Avsluta med att redovisa er reklam för resten av klassen. Antingen genom att läsa upp er annons eller visa den via projektor för resten av klassen.

Register

1772 års regeringsform 243

1809 års regeringsform 270–271

A

adel 89, 94, 127, 160, 215, 279

Adolf Fredrik 233, 236–238, 242, 248

Aftonbladet 273

Albertus Pictor 78–79, 82

Albrekt av Mecklenburg 94

Almqvist, Carl Jonas Love 264

Alvastra kloster 83

Amerikabrev 302

Amerikakoffert 305

Anckarström, Jacob Johan 244

Angerboda 45

Ansgar 50

arbetarklassen 282

arbetarrörelsen 282

arbetsvandring 289

arkeologi 18

asar 43

Asgård 42

Ask 43

Augsburgska bekännelsen 141

avlat 140

B

backstuga 259

backstugusittare 259

Balder 45

barn 58, 118–119, 217, 310

barnarbete 295

barnhus 310

Bellman, Carl Michael 246, 262–263

Bergen 92

bergsbruk 103

bergsman 99, 103–104

Bernadotte, Jean Baptiste 272

bildsten 46

Birger jarl 71, 75, 85

Birger Magnusson 72

Birgitta, se heliga Birgitta

Birka 36–37, 50

Bjälboätten 71

Blanka 67

blodshämnd 56

blot 46

Bo Jonsson (Grip) 94

boktryckarkonsten 142

bonde 10, 99–100, 102, 104, 121, 159, 161, 257–259, 279, 286, 291

bondestenåldern 13

borgare 107, 110, 161, 180, 279

Brage 45

Brahe, Tycho 199

brev 261

bronsåldern 12, 14

brott 163

brukssamhälle 219–220

Brömsebro 194, 207

båtsman 209

C

Celsius, Anders 228

censur 235

Charlotta 247, 272

Copernicus, Nicolaus 198

D

Dackefejden 151

Dacke, Nils 151

dagbok 247

dagstidning 273

Danelagen 34

Danmark 19, 30, 37, 50–51, 58, 67–72, 76, 80–81, 90, 93–94, 96–97, 108, 146, 149, 154–155, 173–174, 178, 194, 202–203, 205–207, 210, 214, 251–254, 272, 279, 282, 296

De Geer, Louis 178

De la Gardie, Marie 179

demokrati 278

Descartes, René 195

Diderot, Denis 227

digerdöden 113–114 drakskepp 37

Dramaten, se Kungliga Dramatiska Teatern

Drottningholms slottsteater 262

dräng 259, 289 dysenteri 309

E

Edda 20, 42

Ekeblad, Eva 228

Embla 43

emigration

299–305 empirism 227

Engelbrekt Engelbrektsson 95 enkammarriksdag 152

enskifte 286

envälde 203, 226, 232

Erik av Pommern 94

Erik den helige 70

Erik Segersäll 80

eriksgata 70

erikska ätten 71

Erik XIV 154, 156

F

Falu gruva 180

fantasy 65

fattighus 309

fattigvård 162

von Fersen, Axel 270

Fersenska mordet 270

Finland 32, 68, 93, 161, 170, 181–182, 189, 206–208, 210, 214, 242, 247–248, 252–255, 272, 275

finska kriget 247

flygblad 237

fogde 73, 95, 110 folkrörelse 280

folkskola 311

Folkungaätten 71–72

fornnordisk religion 41–47

forntiden 12

Forsete 45

fotografi 312

freden 1809 247

freden i Brömsebro 194, 207

freden i Fredrikshamn 252

freden i Kiel 253

freden i Köpenhamn 207

freden i Nystad 207

freden i Roskilde 202, 207

freden i Stolbova 207

fredlös 118

Fredrik I 210, 233, 236, 238

Fredrik II 226

Frej 43–45

Freja 43–45

Frigg 45

frihetstiden 231–239

frikyrka 281

frälse 73

futharken 59

Fänrik Ståls sägner 253

förfäder 10

förhistorisk tid 12, 18

G

galgbacke 163

Galilei, Galileo 198

generation 10

Gerd 45

Ginnungagap 42

gotisk stil 83

Grauballemannen 19

gustavianska tiden 241–249

Gustav II Adolf 170–174, 183, 187–188, 194, 210, 243

Gustav III 237–238, 241–246, 248, 262–263

Gustav IV 247–248

Gustav IV Adolf 247, 253, 270, 274

Gustav Vasa 141, 145, 147–148, 150–151, 153–154, 156, 271

Gutenberg, Johann 142

Göta kanal 296

H

handel 111

handskrift 127

Hansan 91–93

hantverk 110

hantverkare 121

Harald Blåtand 69

Harald Hårfager 30, 69

hattar 234

Hedvig Eleonora 201

Heimdall 45

Hel 41, 45

helgeandshus 113, 162

heliga Birgitta 84, 120

hemindustri 294

hemslöjd 294

Hermod 45

Hierta, Lars Johan 273

historiebruk 17, 21, 21–22, 22, 32, 65, 77, 136, 153, 172, 175, 196, 208, 211, 246, 249, 301

Homo sapiens 11

Horn, Arvid 235

hospital 113, 162

Hugin 44

husförhör 215

Håtunaleken 72

häxa 218

Höder 45

Idun 45

indelningsverket 209

industri 213, 219, 293–297, 294

inlandsis 11

istiden 12 J

Johan III 155–156

jordbruk 57, 90, 96, 99–100, 103, 105, 121, 128, 217, 258, 264, 286, 288–289

Josef II 226

Jotunheim 42

jägarstenåldern 12

jämställdhet 278

järn 103, 173, 178

järnväg 295

järnåldern 12, 14, 30

Jöran Persson 154

K

kakelugn 260

kalabaliken i Bender 205

kalender 24

Kalmarunionen 94

Karin Månsdotter 154

Karl IX 155–156, 171

Karl X Gustav 172, 194, 202, 210

Karl XI 152, 172, 182, 201, 203, 210

Karl XII 152, 170, 205–206, 208, 210, 238, 243, 251–252

Karl XIII 241, 247–248, 270–272, 274

Karl XIV Johan 253, 272, 274, 278

Karl XV 274, 278–279

Karl August 272

Karl Knutsson (Bonde) 96

karoliner 209

Katarina II 226

Katarina Jagellonica 155

Kepler, Johannes 198

klockare 215

klockupproret 150

kloster 83–87, 141 knarr 38

kogg 90

kolera 309

Konkordieboken 141

konventikelplakatet 281, 302

kristendom 49, 79–87, 243

Kristian II 146–148, 150

Kristian IV 172, 188

Kristina 172, 183, 193–197, 202, 210

kronologi 24

Kungliga Dramatiska Teatern 262

Kungliga Operan 262

kyrkan 79–87, 124, 140–141, 148, 214–215

kyrkböcker 303

källa 17–20, 23, 46, 51, 59, 76, 92, 104, 109, 124, 147, 164, 174, 215, 218–219, 237, 247, 261, 263, 273, 275, 290, 303, 311–312

L lag 75–76

laga skifte 286

lagman 56, 75

landskapslag 75–76

landslag 76

L’Anse aux Meadows 35

latin 80, 128, 140

Laurentius Petri 141

legosoldat 189

Leif Eriksson 35

lekare 118, 126

Lenngren, Anna Maria 264

Leonardo da Vinci 134–135

Lilla Bält 202

Lindisfarne 34

Linköpings blodbad 155

Linné, Carl von 228

Livland 173, 207

Loke 43–45

Lovisa Ulrika 237

Lund 81–82, 182

Luther, Martin 140–141

Lützen 187–188

långhus 57–58

långskepp 37

lånord 127

län 74, 182

lösdrivare 310

M

Macklean, Rutger 286

Magne 45

Magnus Eriksson 72–73, 94, 104

Magnus Ladulås 71–73

manufaktur 294

Margareta 94, 120

medeltiden 63–129

Melanchthon, Philipp 141

Michelangelo 135

Midgård 42

Mimer 45

missionär 50, 79–87, 80

Mjölner 44

Moberg, Vilhelm 301

mosslik 19

Munin 44

munk 83, 113, 127

mynt 109, 183–184 mössor 234

N Napoleon I 272

Napoleonkrigen 253

naturahushållning 90

naturvetenskap 198

Newton, Isaac 198

Njord 43–45

Norge 17, 30, 32, 37–39, 49, 51, 67–73, 76, 80, 92–94, 96–97, 113, 154, 173, 205, 207–208, 211, 214, 242, 252–255, 269–270, 272, 274–275, 279–280, 282

nunna 83, 113, 127

nya tiden 131–165

nykterhetsrörelsen 281

Nyköpings gästabud 72

nöje 125

O

Oden 43–45

offentlighetsprincipen 235 ofrälse 74

Olaus Petri 141

Olav II Haraldsson 69

Olof Skötkonung 51, 69, 80, 109

Ordinari Post Tijdender 182, 273

Oscar I 272, 274, 278–279

Oscar II 274, 278, 280

Oseberg 17, 37

Oxenstierna, Axel 171, 183, 189, 194

P

pesten 113–114

Peter den store 205–206

Peter I 251–252

piga 257, 259, 289

von Platen, Baltzar 296

Polhem, Christopher 228

Poltava 206, 251 potatis 288

privilegiebrev 104

privilegier 74

präst 79, 81, 86, 128, 140, 159–160, 279, 303

R

Ragnarök 42, 44

Ran 45

rationalism 227

reduktion 203

reformationen 139–143

regalskepp 174

religionsfrihet 226

renässansen 133–137

riksdagen 232–233

riksföreståndare 95

riksmöte 152

riksrådet 232–233

romansk stil 82

Rosettestenen 18

Roskilde 202, 207

rote 209

runor 59

runsten 51, 59–60

ruser 35

Ryssland 32, 35, 155, 173–174, 206–208, 226, 234–235, 237, 243, 247, 249, 252–254, 272, 309

Rökstenen 60

S

Saint-Barthélemy 245–246

Scheele, Carl Wilhelm 228

sejd 46

Sigismund 155–156, 173

Sigyn 45

sill 90–91, 259

Silverbibeln 190–191

Siv 45

Skade 45

skampåle 163–164

skandinavism 279

Skara 81

skatt 74

skattebonde 100

skifte 286–287

skillingtryck 263

skrå 110–111

Skånemarknaden 90

skånska kriget 178, 203–204

slavhandel 245

Sleipner 44

snapphanar 204

Snorre Sturlasson 20, 42

socken 81, 85–86

spetälska 113, 162

Spillingsskatten 55

spinnhus 310

stadslag 76

Stagnelius, Erik Johan 264

Sten Sture den yngre 96, 146

Sten Sture den äldre 96

stenåldern 12

stift 81

Stockholms blodbad 146

Stolbova 207

stormaktstiden 167–221

storman 30, 33, 58, 69, 73, 146

storskifte 286

straff 163

Sturemorden 154

stånd 160

ståndsriksdagen 152, 279

svedjebruk 181

Svenska Akademien 262–263

svensk-norska unionen 254, 280

Sven Tveskägg 34

Sveriges riksbank 184

sverkerska ätten 71

Särimner 43

T

Tegnér, Esaias 264, 288

tideräkning 24

tidigmodern tid 134

tiggeri 162

ting 56, 75

tionde 85, 148, 162

Tollundmannen 19

Tor 32, 43–46

torpare 258, 289

Tre kronor 169–170

trettioåriga kriget 187–191

tryckfrihet 226–227, 235, 243, 271

tryckfrihetsförordningen 227, 235

träl 57, 102

tvåkammarriksdag 152

tvångsäktenskap 86

tyfus 309

Tyr 45

Tyskland 50, 81, 92–93, 97, 111, 124, 142, 173–174, 187–191, 206–207, 236, 252–253

tåget över Bält 202

tänkebok 164

U

Ulrika Eleonora 201, 210, 236, 238

upplysningen 225–229

Uppsala 81, 181, 190

Uppåkra 37

Utgård 42

V

vaccin 285, 288

vadmal 122

Valdemar Atterdag 72, 93

Valdemar Birgersson 72

Valhall 41, 43–44

valkyria 44

vaner 43

varjager 35

Vasa 174

Vasatiden 145–157

Ve 45

vendeltid 14, 30

Vidar 45

vikingar 27–61

vikingaskepp 17, 37–38

vikingatiden 12, 14, 27–61

vikingatåg 31, 33–36

Vile 45

Vinland 34–35

Visby 89, 92–93

de Voltaire, François 227

väckelserörelse 280

W

westfaliska freden 170, 189–190, 207, 317

Y

Yggdrasil 42–43, 49

Ymer 45

yttrandefrihet 226, 271 Å

ångmaskin 295

Ä

Ägir 45

Älvsborgs lösen 149

Ö

Östersjöriket 167–221

Bildförteckning

NE Historia 4 – 6

NE Historia 4–6 utgår från det centrala innehållet i kursplanen för historia 4–6 (Lgr22) och behandlar alla arbetsområden: kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500, maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800, samt folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900.

Historieämnet skiljer sig delvis från övriga SO-ämnen, eftersom stoffet är så omfattande. Boken är indelad i epoker som sträcker sig från vikingatiden, via medeltiden, Östersjöriket och frihetstiden fram till sekelskiftet 1900. Olika typer av källor presenteras liksom ett flertal exempel på historiebruk. Eleverna får hjälp att tillägna sig en historisk referensram för att lättare kunna förstå vad som händer och se samband i nutiden.

Tillsammans med resurserna i NE:s digitala läromedel, som filmer, extramaterial, övningar, stödfunktioner och lättlästa versioner, kan du anpassa undervisningen och lärandet efter olika elevers behov och förutsättningar.

ISBN 978-91-88423-81-8