Historia 4–6

Omslagsbild: Vi människor är omgivna av spår från vår historia och använder oss av historien på många sätt. Det kallas historiebruk. Här har en flicka till exempel försökt återskapa porträttet av drottning Kristina som du kan se på sidan 192. Personen med en näbblik ansiktsmask låtsas vara en läkare under digerdöden på medeltiden.

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Anders Hansson, Birgitta Melén och Per Söderberg

Läromedelsutvecklare: Tobias Andersson

Redaktör: Per Söderberg

Bildredaktörer: Martina Eriksson och Per Söderberg

Illustratör: Elin Jonsson

Kartor: Erik Nylund

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

MIX

Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C129413

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-81-8

Innehåll

Förord

Historia är allt som har hänt förr i tiden. Historia är också beskrivningen av vad som hände då och den forskning man gör för att förstå vad som har hänt. Genom att läsa historia kommer vi i kontakt med människor som levde förr och hur världen såg ut tidigare.

I den här boken får du lära dig om Sveriges historia från vikingatiden till slutet av 1800-talet. Du får läsa om kungars och drottningars kamp om makten i Norden men också om hur livet för ”vanliga” människor har förändrats från medeltiden fram till att industrialiseringen slog igenom i Sverige.

Redaktionen, NE

Kapitel 1

Vad är historia?

Bilden: Människor har lämnat spår efter sig genom hela vår historia. En del spår är mycket gamla. De här handavtrycken finns i en grotta i Argentina. De är ett slags hälsning från mycket länge sedan och är gjorda för mellan 13 000 och 9 500 år sedan.

Vår historia

Vad är egentligen historia? Hur kan man se spår av historien i dag?

Ord och begrepp

Analysera gör man när man undersöker något noggrant för att förstå det eller förklara det.

Art är en grupp av växter eller djur som har samma egenskaper och kan fortplanta sig med varandra.

Forskning är när man arbetar med att undersöka saker på ett vetenskapligt sätt.

Förfäder är människor som levde för mycket länge sedan och som några eller alla härstammar ifrån.

Generation är en grupp människor som är i ungefär samma ålder.

Historia är dels allt som hänt i det förflutna, dels utforskning och beskrivning av detta.

Homo sapiens är det vetenskapliga namnet på arten människa.

vi ämnet historia i skolan?

Historia är allt som har hänt förr i tiden. Till och med det som hände i går är historia, liksom det som hände för flera tusen år sedan. Historia är också beskrivningen av vad som hände då och den forskning man gör för att förstå vad som har hänt.

Genom att läsa historia kommer vi i kontakt med människor som levde förr och hur världen såg ut tidigare. De generationer av människor som levde före oss brukar vi kalla förfäder.

I alla tider har människor ställt sig frågor om hur världen och människorna skapades och vilka våra förfäder var. Genom att läsa och forska om hur våra förfäder levde och hade det kan vi förstå varför saker ser ut och fungerar som de gör i dag. Var bodde de? Hur försörjde de sig?

Vad åt de för mat? Vem bestämde? Vilka likheter och skillnader finns det jämfört med hur vi lever i dag?

Generationer

En generation är en grupp människor i ungefär samma ålder. Du och dina kompisar hör till en generation. Dina föräldrar hör till en annan generation. Varje person i tidslinjen nedan är ett exempel på en generation. Sammanlagt ser du alltså sju generationer i bilden.

Titta på tidslinjen och se hur man kan följa Alvas mormors mormors mormor, som föddes redan 1817. Bara sex generationer bort men ändå väldigt länge sedan. Om man i stället räknar 1 000 år så är det ungefär 30 generationer. Det låter väl inte så mycket?

Alfrida född 1885 skoaffärsägare

Elina född 1817

torpare

Anna Maria född 1858 bonde

Människan

För cirka en halv miljon år sedan lärde vi människor oss att göra upp eld. Långt senare förändrade vi hela planetens liv genom att odla upp jorden. Slutligen uppfann vi maskiner som ersatte muskelkraften, reste till månen och skapade något som kallas internet. Mycket av detta har du haft både glädje och nytta av trots att du kanske aldrig ägnat det en tanke.

För cirka 200 000 år sedan kom den första människan av vår egen art,  Homo sapiens. Till det som i dag är Sverige kom de första människorna för cirka 13 000 år sedan. Först kom de till Skåne och sedan vandrade de norrut.

Människan har alltså en lång historia. Det är omöjligt att ta reda på allt som har hänt sedan de första människorna. Därför väljer vi ut vad vi tycker är viktigt att veta om det förflutna. Det är en kunskap som ändras över tid. När dina farföräldar och morföräldrar gick i skolan var det därför kanske en annan historia om till exempel andra världskriget som de fick ta del av än den som du kan läsa om.

Människor från dagens Europa och Asien är faktiskt släkt med neandertalarna. Homo sapiens och neandertalare var olika arter men det hände att de fick barn tillsammans.

Linnéa född 1988

skådespelare

Alva född 2013 går i skolan Gudrun född 1921 affärsbiträde

Maria född 1958 lärare

De första människorna som kom till Skåne var renjägare som följde efter renarna när dessa flyttade norrut efter hand som inlandsisen smälte. För 9 000 år sedan hade all is smält bort. Då fanns det människor i hela Sverige. 1950

Förhistorisk tid

Förhistorisk tid eller forntiden kallas den äldsta och längsta delen av människans tid på jorden. Den startar då människan började tillverka stenredskap och slutar ungefär då hon började skriva texter.

I Sverige och Norden brukar man räkna med att förhistorisk tid slutar när kristendomen infördes på 1000-talet, ungefär då vikingatiden slutar.

Indelning

Förhistorisk tid brukar delas in i tre huvudperioder:

– stenåldern

– bronsåldern

– järnåldern.

Perioderna har fått sina namn efter det material som arkeologerna ofta gräver fram från den tiden.

Stenåldern är den äldsta och längsta av de tre förhistoriska perioderna. Den kallas så därför att det nästan bara är saker av sten som finns kvar i dag. Kläder och smycken liksom verktyg och redskap av skinn, trä, horn och ben, rötter och växtfibrer har ofta multnat bort och blivit jord.

Jägarstenåldern är den långa tid då människan jagade, fiskade och

stenåldern istiden

Den senaste istiden som var i Norden varade i flera tusen år. När isen smälte kom de första människorna hit. De var samlare, jägare och fiskare. Människorna blev bofasta och började odla jorden och ha husdjur. De lärde sig hantera olika redskap som tillverkades av allt bättre material: sten, brons och järn. Vikingatiden är en del av järnåldern. Längst till höger på tidslinjen är den tid vi lever i nu. Nutiden är alltså enbart en mycket liten del av de tusentals år som människan funnits i det som i dag är Sverige.

förhistorisk tid

Ett förslag på hur en människa kunde se ut under stenåldern. Modellen har återskapats genom att man analyserat 47 000 år gamla fynd av människor. Ibland kallas denna tidiga form av den moderna människan för cromagnonmänniskan.

samlade vilda växter, nötter och bär för att få mat och material att göra saker av.

Bondestenåldern är den tid då människor började odla säd och ha husdjur.

Människan har kunnat göra upp eld sedan bondestenåldern. Innan

dess utnyttjade man eld från blixtnedslag och skogsbränder. Elden var viktig för att hålla värmen och laga mat.

Bronsåldern kallas så därför att människorna började tillverka verktyg, vapen, smycken och annat av brons.

Brons, som är en blandning av koppar och andra metaller, var lättare att forma, men brons var inte något alla kunde tillverka utan blev en viktig handelsvara. Eftersom brons var så dyrt använde människorna fortfarande också stenmaterial till vardagliga redskap.

Järnåldern i Norden är den tid då järn blev den viktigaste metallen. Järn var ett bra material eftersom det sällan gick sönder och var lätt att göra vasst. Det var dessutom billigare än brons som man använt tidigare, och järnmalm fanns på många platser i Norden.

Järnåldern inföll vid olika tider i skilda delar av världen. Kunskapen om hur man hittar och hanterar järn kom söderifrån och nådde Norden ungefär 500 före Kristus. Järnåldern varade i Norden fram till 1050 efter Kristus. Tiden från 550 till 800 efter Kristus kallas vendeltid och tiden 800–1050 vikingatiden

Sammanfattning

@ Genom att läsa historia kommer vi i kontakt med våra förfäder.

@ Om vi vet mer om hur det var att leva förr så kan vi lättare förstå varför saker ser ut som de gör i dag.

@ Historia handlar om att välja ut saker som har hänt som vi tycker är viktiga. Vad som är viktigt i historien har förändrats under olika tider.

@ Förhistorisk tid eller forntid brukar delas in i tre huvudperioder: stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Namnen på perioderna beror på vilken typ av material arkeologerna har hittat från den tidsåldern.

Vad är historia?

Vår historia

Instuderingsuppgifter

1. Vad är historia?

2. Varför läser vi ämnet historia i skolan?

3. Vad menas med förfäder?

4. Vad är en generation?

5. Vad kallas vår människoart och när uppstod den?

6. När kom de första människorna till det som i dag är Sverige?

7. Vilka huvudperioder brukar förhistorisk tid delas in i?

Aktivitet

Att skriva historia

Fundera och diskutera

Börja med att läsa texten i avsnittet och fundera på vilka historiska händelser som du känner till sedan tidigare. Diskutera därefter frågan nedan med en eller flera klasskompisar:

– Vad skulle du säga är viktiga saker och händelser att ha med när man ska skriva historia?

Gör sedan en tankekarta där ni skriver HISTORIA i mitten och fyller på med händelser som ni tycker är viktiga. Rita gärna för att illustrera.

Bilden: Historiskt källmaterial är till exempel saker och rester av byggnader som forskare gräver fram ur marken. Bilden visar utgrävningar av ett vikingaskepp vid gården Oseberg i Norge 1904.

Källor och historiebruk

Människan har under historiens gång lämnat en mängd spår efter sig. De spåren brukar kallas källor. Men vad är en historisk källa? Vad kan man ha källor till?

Historien finns alltså på olika sätt omkring oss. Alla människor använder också historia på ett eller annat sätt. Det brukar kallas historiebruk. På vilket sätt kan man bruka, det vill säga använda, historien?

Ord och begrepp

Arkeologi är kunskapen om människors liv under äldre tider, framför allt under förhistorisk tid, alltså tiden innan människan började skriva texter.

Historiebruk är att använda historien för något mål eller syfte.

Historiker är en person som har till yrke att forska om historia.

Kvarleva är ett historiskt föremål som bevarats, till exempel arkeologiska fynd.

Källa är något som man hämtar upplysningar eller fakta från.

Tolka är något man gör när man försöker förstå eller förklara vad något som är otydligt betyder.

Rosettestenen hittades 1799 av franska militärer vid staden Rosetta i Egypten. Texten på stenen är gjord år 196 före Kristus. Texten är skriven på både grekiska med grekiska bokstäver och egyptiska med hierogly fer. Den franske forskaren Jean-François Champollion lyckades tyda den fornegyptiska skriften tack vare stenen 1822.

Historiska källor

När man forskar om historia så försöker man återskapa något som hänt förr i tiden så rätt som möjligt. Den som forskar om historia kallas för historiker. Det som är speciellt med historia är att det som ska studeras inte längre finns. Man kan inte heller ta fram det genom experiment. Det enda som finns är de spår som människor lämnat efter sig. Ett sådant spår brukar kallas för källa.

Historiker studerar i första hand skriftliga källor, till exempel lagtexter och brev. Tiden innan skriftliga texter framställdes kallas förhistorisk tid och studeras inom arkeologin.

De äldsta skrivna texterna som hittats i världen är cirka 5 000 år gamla. I Sverige finns det texter från 1000-talet efter Kristus.

Arkeologerna arbetar med att göra utgrävningar, ta till vara gamla föremål och återskapa boplatser. Utifrån dessa fynd skapar arkeologerna en bild av de människor som levde på den plats som de undersöker.

Genom arkeologiska undersökningar får vi tillgång till kvarlevor i form av skelett och gravfynd som smycken, mynt, klädesplagg, redskap och vapen.

Andra historiska källor finns runt omkring oss i dag, till exempel byggnader, ortnamn, brev, konstverk, fotografier, kartor och filmer. Den historiker som forskar om vår senaste historia kan ju till och med intervjua vittnen till viktiga händelser.

Källor: Mosslik och mossfynd

I våtmarker i bland annat Danmark och Sverige har man gjort fynd av väl bevarade människokroppar och föremål. På grund av den kemiska sammansättningen i våtmarken kan material som annars lätt förstörs över tid, som trä och hår, bevaras väl.

Man har hittat nästan 160 män, kvinnor och barn på det här sättet. De flesta levde från cirka 800 före Kristus till Kristi födelse.

I Danmark har man hittat Tollundmannen och Grauballemannen från den här perioden.

Många av de upphittade personerna bär spår av våld, vilket gör att man tror att de dödats som straff för brott eller som offer i religiösa ceremonier. Men alla lik har inte så tydliga skador. De har sänkts ner antingen döda eller levande, nakna eller i enkla kläder. Mossliken och mossföremålen är viktiga källor till hur människorna levde vid den här tiden, vad de åt och hur de klädde sig.

Tollundmannen hittades i en dansk mosse. Han levde på 200-talet före Kristus. Mannen hade blivit hängd. Snaran satt kvar runt halsen. Arkeologerna har också analyserat vad som blev hans sista måltid. Det sista Tollundmannen åt var gröt gjord på korn och frön.

Källor i dag och i morgon

Med hjälp av källor kan vi till exempel undersöka hur vardagen såg ut för barn under medeltiden och jämföra det med hur din vardag ser ut i dag. Dagens historiker har alltså tillgång till en stor mängd historiska källor.  En historieskrivning om vad som verkligen hänt ger oss möjligheter att tolka vårt förflutna, till nytta både för vår nutid och för framtiden.

När vi studerar historien är det viktigt att komma ihåg att vi ser den genom vår tids ”glasögon” och tolkar den utifrån vår tids sätt att se på saker. På samma sätt kommer framtidens historiker att betrakta och tolka vår tid med sin tids ögon.

Men hur länge kommer vår tids information att kunna bevaras för forskning i framtiden? Stentavlor och djurhudar har bevarat skriftlig information från forntidens Babylonien och medeltidens Europa. Men vad kommer att hända med den information som vi producerar på internet och skickar med SMS och e-post?

Hur kommer de som lever i framtiden få kunskap om hur vi levde och tänkte? Mycket av det vi skickar till varandra och skriver är texter som inte sparas för eftervärlden på samma sätt som handskrivna eller tryckta texter.

Mycket av det vi i dag vet om medeltiden kommer från texter som någon har skrivit för hand. Bilden visar sidor från berättelsen Edda av Snorre Sturlasson. Det är en bok om vikingarnas sagor och religion. Snorre Sturlasson skrev texten i början av 1200-talet.

Inom sporten är det vanligt att man använder sig av historien. Här ser du en svensk fotbollssupporter i modern ”vikingahjälm”. Vikingarna förknippas ofta med styrka och seger.

Historiebruk – att använda historien

Vetenskapen är bara ett av flera sätt att använda historia. Alla människor kan sägas använda historia på något sätt. Alla har behov att minnas vad som hänt och höra berättelser om till exempel morföräldrar och farföräldrar.

En människas identitet påverkas av vad som hänt personen själv, men familjens och släktens historia spelar också stor roll.

På liknande sätt kan föreningar, partier och företag använda historia för att dagens medlemmar eller anställda ska känna stolthet och gemenskap.

Det är också vanligt att historien används av politiska skäl. I samband med konflikter kan historiska händelser användas för att ena den egna folkgruppen. Minnet av en militär seger kan skapa stolthet hos befolkningen i ett land. Ett förlorat krig eller slag kan användas för att få människor att tycka illa om motståndarna, även om händelsen ligger många hundra år tillbaka i tiden.

Ett annat sätt att använda historien är att försöka glömma eller dölja vad som en gång hänt.

Historiska perioder, händelser och personer används också i reklam och inom kulturen, till exempel i filmer och TV-serier.

Sammanfattning

@ Till hjälp för att tolka historien så korrekt som möjligt finns historiska källor, till exempel byggnader, ortnamn, brev och fotografier.

@ Genom arkeologiska undersökningar får vi ytterligare hjälp genom fynd av till exempel skelett, mynt, klädesplagg, redskap och vapen.

@ Historiebruk innebär att använda historien. Det kan göras av olika skäl och alla människor gör det på något sätt.

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en historisk källa och vad kan det vara för något?

2. Vad kallas en person som forskar om historia?

3. Vad menas med förhistorisk tid?

4. Vad är en arkeolog?

5. Vad är Rosettestenen och varför är den viktig?

6. Vad kallas människokroppar och föremål som har hittats välbevarade i våtmarker?

7. Hur får arkeologerna reda på hur människor levde vid en viss tidpunkt?

8. Varför är det vanligt att vi använder historiska händelser av politiska skäl?

Aktivitet

Historiska spår

Fundera och diskutera

Läs först texten i avsnittet och fundera på frågan nedan:

a. Vad kommer du på för några exempel på historiska spår i vårt samhälle i dag?

Jämför vad du har kommit fram till tillsammans med en eller flera klasskompisar. Diskutera sedan följande fråga:

b. Vilka föremål kommer att finnas kvar från vår tid i framtiden? Vad är skillnaden mellan förr och i dag när det gäller källor?

Att räkna tid

Människor har alltid hittat på olika sätt att räkna tiden. Man vill ju på ett enkelt sätt kunna hålla koll på hur länge det var sedan något hände eller hur lång tid det tar innan något ska hända igen.

Tideräkning

Tideräkning eller kronologi är ett sätt att dela in tiden och vardagslivet med hjälp av olika naturliga tidsenheter som dygn och år.

Man kan även använda ordet kalender för ett sådant system. Sedan människan började räkna tiden har det funnits många system för hur man gör det. Nästan alla har utgått från hur himlakropparna rör sig. Ett dygn är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Ett år är den tid jorden behöver för att gå runt solen.

Vår tideräkning tar sin början när man

har trott att Jesus föddes. Ett annat namn på Jesus är Kristus. Tiden före hans födelse kallar vi därför före Kristus. Det förkortas ibland f.Kr. All tid efter Jesus födelse kallar vi efter Kristus. Det förkortas e.Kr.

Att vi räknar på detta sätt beror på att vår kultur är präglad av kristendomen, där Jesus är en central gestalt. På andra håll har man en annan kalender. Inom till exempel islam räknar man i stället år efter profeten Muhammeds flykt till staden Medina. Enligt den kristna tideräkningen hände det år 622 efter Kristus.

Ibland använder vi termerna före vår tideräkning (förkortat f.v.t.) i stället för ”före Kristus” och efter vår tideräkning (förkortat e.v.t.) i stället för ”efter Kristus”. Men båda sätten att skriva tar sin början när man tror att Jesus föddes.

Det här är en äldre typ av klocka som visar tiden på dagen med hjälp av solljuset. Det finns många olika sorters solur. Den här typen av solur där uret ligger ner horisontellt var vanlig under antiken.

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett solur och hur fungerar det?

2. Vad är tideräkning och vad används det till?

3. När börjar vår tideräkning?

4. Varför använder vi olika sätt att räkna tid i olika kulturer?

5. Vad är en tidslinje och varför är den användbar?

6. Vad är ett dygn?

Gissning 1–7

Judisk tideräkning utgår från när jorden sägs ha skapats.

Enligt judisk tro skapades världen 3761 före Kristus.

Händelse

Aktivitet

Kronologisk ordning

Arbeta tillsammans

Du ska tillsammans med en klasskompis fundera på i vilken ordning följande sju historiska händelser eller historiska perioder ägde rum. Gissa först genom att sätta siffrorna 1–7 med det ni tror hände först som nummer 1 och så vidare i tabellen nedan.

Leta sedan fram händelserna i ett uppslagsverk och skriv ner årtalet för händelsen. Det kan både vara ett exakt årtal som 2013 efter Kristus, men det kan även vara ett århundrade, till exempel 1200-talet före Kristus eller att något hände för X antal år sedan. Om det inte står utskrivet efter Kristus eller före

Kristus kan ni utgå ifrån att det är efter Kristus som gäller.

Stämde årtalen överens med era gissningar? Facit kan du få av din lärare.

Årtal

Regalskeppet Vasa sjönk

Den romerske diktatorn Caesar mördades

Andra världskriget tog slut

Den svenska författaren Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur

Dinosaurierna dog ut

Vikingatiden

Bilden: Vikingarna var berömda för sina skepp. Det fanns både särskilda fraktskepp för handelsresor och krigsskepp för plundringsfärder.

Möten med omvärlden

I det här avsnittet lär vi oss om vikingatiden. Människor började göra långa resor som kallas för vikingatåg. De reste både för att handla med varor och för att kriga.

Ord och begrepp

Besättning är personer som arbetar på ett fartyg eller ett flygplan.

Muslim är en person som har islam som religion.

Plundring är att stjäla nästan allt värdefullt från någon eller några.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Vikingatåg kallas de långa resor som vikingar gav sig ut på. De var både fredliga och krigiska.

Västerled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i väster.

Österled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i öster.

Man vet inte säkert vad ordet viking betyder. Troligen har det att göra med att sjörövare brukade lurpassa i vikar.

Vikingatiden börjar

Järnåldern kallas en period i förhistorien då man gjorde redskap och vapen av järn. I Norden varade järnåldern mellan 500 före Kristus och 1050 efter Kristus. Tiden från 550 till 800 efter Kristus kallas vendeltid. Den sista perioden under järnåldern brukar man kalla vikingatiden. Den började omkring 800 efter Kristus och slutade omkring 1050 efter Kristus.

Perioden har fått sitt namn från de vikingar som under vikingatiden var krigare eller sjörövare och som kom från Norge, Danmark och Sverige. Ibland kallar man alla nordbor under vikingatiden för vikingar, men det är inte riktigt rätt. De flesta nordbor var bönder och gav sig aldrig ut på krigståg.

Stormännens makt ökade

Norden var vid den här tiden uppdelat i flera mycket små områden, ungefär som dagens landskap. Dessa områden kallades länder. Varje land styrdes av en storman som ägde mycket mark och som många människor lydde. Under vikingatiden ökade stormännens makt. Områdena som de behärskade blev allt större.

Stormannen hade en grupp krigare som alltid var med honom. Så småningom uppstod i Danmark och Norge större riken som styrdes av kungar. Till exempel enade kung Harald Hårfager i slutet av 800-talet alla små norska länder till ett rike – Norge.

Svearnas rike omnämns också i engelska källor från denna tid. Svearnas rike omfattade då bland annat dagens Svealand, delar av Småland och Blekinge, Öland och Gotland. Men det var egentligen inget rike på det sättet som vi tänker på ett land i dag. De olika landsdelarna styrdes av stormän och var till stor del självständiga.

järnåldern 500 före Kristus–1050

vendeltid 550–800

cirka 790

Birka grundas 793

klostret Lindisfarne

i England angrips av vikingar

vikingatiden 800–1050

Danelagen

Harald Hårfager enar Norge

Flera stormän ville ha mer makt och rikedom och de gav sig därför ut på resor till sjöss för att plundra eller byta varor. Dessa resor kallas vikingatåg. Med på vikingatågen var både män och kvinnor. Flera sagor berättar också om kvinnor som deltog i strid.

På en del ställen erövrade nordborna mark där de bosatte sig, bland annat på Brittiska öarna, Island och Grönland.

Olof Skötkonung blir den förste svenske kungen som döps

Asaguden Tor i LEGO-version. Egentligen är byggsatsen en del av marknadsföringen av filmen om superhjälten Thor. Han dök upp för första gången 1962 i en serietidning från Marvel Comics. Den tecknade serien bygger på fornnordisk religion och blev senare också film.

En logotyp för laget Minnesota Vikings, som spelar amerikansk fotboll. Under 1800-talet kom många invandrare från Norge och Sverige till Minnesota i USA. Lagets namn och logotyp är ett sätt att återknyta till denna invandrargrupps historia samtidigt som vikingarna förknippas med styrka och seger.

Förr trodde man att det bara var män som deltog i de krigiska vikingatågen, men nu vet man att även kvinnor deltog i stridigheterna. Bild från TV-serien Vikings

Historiebruk: Bilden av vikingarna

I filmer, TV­ serier och tecknade serier visar man ofta människor från vikingatiden som aggressiva krigare. På fotbollsmatcher och i souvenirbutiker kan man se ”vikingahjälmar” med horn som symbol för Sverige.

Men i verkligheten var det bara en mycket liten del av befolkningen som gav sig iväg som krigare, och de som gav sig iväg på krigståg var bara borta korta perioder under året. Resten av tiden var de hemma för att så, skörda och fiska med mera. Och de hade inte hjälmar med horn!

I många gamla engelska och franska böcker beskriver författarna krigiska vikingar som dödade och förstörde. Nuförtiden vet forskarna att vikingatågen ofta var en kombination av krigståg och handelsfärder. Många vikingar bosatte sig dessutom på nya platser som fredliga jordbrukare och handelsmän.

Bilden av vikingarna som mäktiga, krigiska nordbor med yviga skägg och hornprydda hjälmar som satte skräck i övriga Europa skapades i början av 1800 ­talet. Då hade Sverige precis förlorat ett krig mot Ryssland och blivit av med hela Finland.

Här är en bild från cirka 1930 som suttit på en äppellåda från firman Erickson i Kanada. Namnet Erickson har svenskt ursprung och på detta sätt ville man förmodligen knyta an till ägarsläktens ursprungliga hemland.

Island

Färöarna

Hjaltland

Nidaros

Lade

SVERIGE

Bjarmaland

London (Shetlandsöarna)

NORGE Sigtuna

Kaupang

Dublin York

Danelagen

Normandie

Birka (Björkö)

DANMARK

Jelling Ribe

Uppåkra

Hedeby

Hamburg

Vendland

Bremen

Valland Saxland

Paris

Västfrankiska riket

Lissabon

Östfrankiska riket

Holmgård (Novgorod)

Kurland Könugård (Kiev)

Gårdarike

Bulgar

Volgabulgarernas rike

Svarta havet

Rom

Itil

Kaspiskahavet

Miklagård (Konstantinopel)

Bysantinska riket

Särkland

Bagdad

Blåland

Kartan visar de områden där vikingarna härjade och de områden där de erövrade mark och hade makten.

Vikingatåg

Oftast var det en storman som ledde ett vikingatåg med några få skepp. Så småningom ordnade kungarna i Norden större vikingatåg. Många stormän i Europa plundrade sina grannfolk. Det speciella med vikingatågen var att krigarna färdades långt med sina skepp, att de genomförde så många anfall och att räderna pågick under så lång tid.

Man brukar tala om vikingatåg i västerled, alltså till västra Europa och Amerika, och vikingatåg i österled, till östra Europa och Asien.

Vikingatåg i västerled

Norska vikingar härjade främst i nuvarande Skottland och på Irland. Till en början gjorde de räder på sommaren, men snart började de övervintra och bygga fasta läger. Runt lägren bildades små vikingariken. Många vikingar bosatte sig på Irland eller de skotska öarna, och de norska jarlarna på Orkneyöarna blev mycket mäktiga.

Områden utanför Norden som kontrollerades av nordiska folk under vikingatiden.

Områden som utsattes för vikingarnas härjningar.

nordbornas färdvägar

Särkland

nordiska namn

Områden kontrollerade av huvudsakligen danska vikingar.

Nordbornas viktigaste bosättningsområden.

Både norska och danska vikingar anföll Frankrike och tog sig långt upp längs floderna. Vikingahövdingen Rollo fick så småningom ett eget område i Normandie i Frankrike av den frankiske kungen.

Vikingarna slog sig också ner i obebodda områden, till exempel på Island och Grönland. Från Grönland reste några till Nordamerika, som nordborna kallade Vinland.

Danelagen

Danska vikingar erövrade ett stort område i östra England under vikingatågen på 800-talet. Där bosatte sig många nordbor, bland annat i staden Jorvik (York). De engelska kungarna blev tvungna att ge den danske kungen rätt att styra över området som kallades Danelagen. Där gällde danska lagar och regler, och de engelska kungarna tvingades senare betala danagäld, en sorts skatt, till danskarna.

Kungarna i södra England tog i mitten av 900-talet tillbaka Danelagen. Men efter en tid av fred attackerades England av en ny våg av skandinaver, och den danske kungen Sven Tveskägg erövrade landet 1013. Under första hälften av 1000-talet styrde danska kungar över hela England.

I England finns det än i dag kvar många namn på orter från vikingatiden.

Kartan visar England i slutet av 800-talet. Det röda området kallades Danelagen och där gällde danska lagar. Området i söder styrdes av kungarna av Wessex, som bodde i staden Winchester. I öster bodde främst danskar och i väster norrmän. I norr låg klostret Lindisfarne, som anfölls 793 vid det första kända vikingatåget i väster.

Vid L’Anse aux Meadows på ön Newfoundland i Kanada har man grävt fram lämningar av en nordisk bosättning från 1000-talet. Man har byggt upp husen igen för att ge en bild av hur det kan ha sett ut.

Vinland

I början av 1000-talet gjorde vikingar från Grönland flera resor till nordöstra Nordamerika. De kallade området för Vinland. Leif Eriksson anses vara den förste som kom dit.

Man kan inte säkert säga var Vinland låg. Men det är helt säkert att nordbor har bosatt sig i de här trakterna vid den här tiden. Det har utgrävningar på Newfoundland (en stor ö utanför Kanadas östkust) visat. Men nordborna blev inte kvar så länge. Efter bara några år lämnade de området, troligen på grund av strider med urfolken (som nordborna kallade ”skrälingar”). Invånarna på Grönland fortsatte dock att resa till Vinland för att hämta virke.

Vikingatåg i österled

Svenska vikingar gav sig i väg österut. Där kallades de varjager eller ruser. De hjälpte bland annat till att bygga upp det första ryska riket, och en del blev soldater hos de ryska furstarna.

Rus är namnet på det äldsta riket i Ryssland. Ruser var det ryska folkets namn på de svenska vikingar och handelsmän som hade stannat kvar i landet och bosatt sig där. Från början kommer troligen namnet från ordet Roden (Roslagen) i Uppland. Av ordet Rus har namnen ryss och Ryssland uppkommit.

Några vikingatåg nådde så långt som till Bysantinska riket vid Svarta havet. Vikingar kom också till Kaspiska havet och till Särkland, alltså muslimska områden i nuvarande Irak.

Vid många av dessa resor åkte vikingarna långt in i länderna på sjöar och floder. Ibland var det långt mellan floderna så skeppen fick dras på land. Eftersom skeppens bottnar var så platta så kunde de rullas fram på stockar.

Dåtida klotter. När några vikingar besökte Athen för mer än 1 000 år sedan passade de på att rista in några runor på ett lejon av marmor som då fungerade som en vattenkastare. Vad som står på runslingorna vet man inte. Det 3 meter höga lejonet står nu i Venedig. Bilden visar en kopia som finns på Historiska museet i Stockholm.

Denna modell av hur Birka kan ha sett ut finns på Historiska museet i Stockholm. Man har beräknat att Birka hade mellan 500 och 1 000 invånare.

Spår av vikingatågen

Det finns en hel del spår av vikingatågen. I klostrens arkiv och i många historiska berättelser beskrivs vikingarnas härjningar. På de platser där vikingarna slog sig ner finns ortnamn och personnamn som kommer från vikingatiden.

På många platser kan man läsa om vikingatågen på runstenar, och några av de skatter med silver och guld som vikingarna förde hem finns också bevarade.

I Skandinavien har man hittat många nedgrävda silverskatter från vikingatiden som gömts under oroliga tider. Vikingatiden kallas därför ibland för silveråldern. Skatterna består av mynt, smycken och metallbitar från områdena runt Medelhavet och andra avlägsna trakter. Här ser du arabiska silvermynt som hittats i en vikingagrav från 900-talet.

1904 hittade man en skeppsgrav från vikingatiden på gården Oseberg i sydöstra Norge. Skeppet är ett långskepp byggt av ek. Det är byggt för segling och rodd och har 15 hål för åror på var sida. Skeppet är cirka 21 meter långt och 5 meter brett. Det har haft en 13 meter hög mast.

Handel

Vikingatågen ledde till att handeln ökade mycket. Nordborna grundade flera handelsplatser som växte till små städer, till exempel Ribe i nuvarande Danmark och Birka i nuvarande Sverige.

Även om man brukar säga att Birka var Sveriges första stad kan den inte jämföras med vad vi i dag menar med en stad. Som mest bodde 1 000 personer i Birka. Handelsmännen sålde och köpte varor från hela området runt Östersjön, från Bysantinska riket och från andra avlägsna områden.

Handelsmän kom till Birka från länder långt bort. De köpte och sålde silver, siden, vapen, smycken, glas, päls och trälar.

Skandinaviens troligen största och mest långvariga stad under denna period låg i Uppåkra utanför Lund i Skåne. Här bodde människor i över tusen år och härifrån styrde mäktiga hövdingar. Bland byggnaderna fanns ett stort kulthus, eller tempel, som kan ha varit 10 meter högt.

Vikingaskeppen

Det fanns flera olika sorters skepp. De flesta var långa, smala både framtill och baktill och helt öppna, ungefär som jättestora roddbåtar. De kallades för långskepp eller drakskepp. Längst fram var skeppen ofta formade som ett ormhuvud eller liknande.

Vid utgrävningar i Uppåkra har man hittat denna bronsfigur från 900-talet. Fyndet, som gjordes 2007, har blivit känt världen över då figuren liknar Musse Pigg.

Uppåkra var en av de största bosättningarna i norra Europa. Även om arkeologerna har gjort många och betydelsefulla fynd där så har endast cirka 1 procent av stadens beräknade yta grävts ut. Stadens yta motsvarade cirka 80 fotbollsplaner.

Skeppen var utrustade med långa åror. Det fanns också ett stort, fyrkantigt segel som hängde ner från en stång på masten. Besättningen kunde fälla ner masten när de skulle ro. De styrde med ett roder som satt på sidan. Fartygens botten var platt, och fartygen låg därför inte så djupt i vattnet.

Det fanns också bredare fartyg som gick djupare och hade färre besättningsmän. De användes för att transportera varor. Ett sådant fartyg kallades knarr.

Vikingaskeppen var en av förutsättningarna för vikingatågen. Skeppen kunde transportera krigare långt bort och över öppet hav. Vikingaskeppen hade stor besättning, ibland upp till 36 roddare. Varje roddare hade en åra och satt antagligen på en kista där han hade sin utrustning. Sköldarna hängdes utanpå skeppets sida. Det tog ungefär sju dygn att ta sig från Norge till Island.

Sammanfattning

@ Vikingatiden var den sista perioden under järnåldern och varade från omkring 800 efter Kristus till 1050 efter Kristus.

@ Vikingarna var skickliga sjömän och skeppsbyggare och färdades långt både västerut och österut.

@ Under dessa vikingatåg drog vikingarna ut på krig och plundrade, men bedrev även handel och bildade kolonier.

@ På sina resor grundade nordborna flera handelsplatser som växte till små städer. I nuvarande Sverige uppstod Birka som ”den första staden”. Uppåkra i nuvarande Skåne var en av Europas största bosättningar.

Vikingatiden

Möten med omvärlden

Instuderingsuppgifter

1. Vad är vikingatiden och mellan vilka år varade den?

2. Vilka var vikingarna och var kom de från?

3. Vad fanns det för olika typer av vikingaskepp?

4. Vilka områden reste vikingarna till under sina vikingatåg?

5. Var låg Vinland?

6. Vad var Danelagen?

7. Vad kallades de vikingar som reste österut?

8. Vad var Birka?

9. Vilken titel hade den person som styrde de olika länderna i Norden under vikingatiden?

10. Vem enade Norge?

Aktivitet

Skapa en viking

Skapa och jämför

Ditt uppdrag i dag är att skapa en egen, påhittad viking.

a. Fundera först över vilka egenskaper du tänker att din viking ska ha (till exempel modig, nervös, stark, påhittig, omtänksam, rolig och så vidare).

b. Hur ser din viking ut (till exempel kort, lång, långhårig, korthårig, mörkhårig, ljushårig och så vidare)?

c. Rita en bild av din viking.

d. Ge din viking ett namn som du tycker passar med tanke på hens utseende och egenskaper. Skriv gärna ner egenskaperna du valde till din viking på teckningen.

e. Jämför sedan din bild med bilder av vikingar du hittar på nätet. Påminner din viking om de bilder du hittar? Vilka likheter och skillnader finns?

Bilden: De vikingar som dog i strid kom till Valhall, där de festade varje kväll. Andra människor som dog hamnade i dödsriket Hel, som var en dyster plats. Där styrde dödsgudinnan, som också hette Hel.

Fornnordisk religion

Religionen var mycket viktig för människorna under vikingatiden. Den påverkade vad de tänkte och vad de gjorde. De flesta trodde på gamla nordiska gudar som kallades för asar och vaner.

Vikingarnas uppfattning om världen och hur den var skapad var helt olik kristendomen, som kom senare.

Ord och begrepp

Bildstenar är stora, flata stenar med inhuggna bilder. De restes troligen som minnesmärken.

Demon är i sagor ett ont övernaturligt väsen.

Fornnordisk är något som fanns i Norden under forntiden.

Fruktbarhet är en förmåga att skapa nytt liv hos människor och djur.

Jätte är en sagofigur som är ovanligt stor och stark.

Myt är en gammal berättelse om gudar och sagohjältar.

Offer är något värdefullt som man ger bort till gudarna.

Ritual är regler eller ordning för hur något högtidligt ska göras.

Ratatosk var en ekorre som sprang mellan olika varelser i trädet Yggdrasil.

Enligt fornnordisk religion var världen uppdelad i olika delar. Människornas värld kallades Midgård. Runt jorden ringlade sig Midgårdsormen, och mitt i världen stod trädet Yggdrasil.

Källor

Myterna om gudarna och hur världen skapades lärdes ut genom att man berättade myterna i muntlig form, från generation till generation. Det finns alltså inte några skrifter kvar om dem från denna tid.

En av de bästa källorna till myterna har vi genom den isländske berättaren Snorre Sturlasson. Han levde 200 år efter vikingatiden. I boken Eddan samlade han vikingarnas gudasagor som då fortfarande fanns kvar i muntlig tradition.

Andra källor till gudarna och myterna är olika föremål och de bildstenar som finns på Gotland.

Världen

Enligt Eddan skapades världen ur Ginnungagap, tomheten. Runt Ginnungagap fanns en värld av is och en av eld. När rimfrost och gnistor möttes skapades jätten Ymer och kon Audhumbla. Av Ymers döda kropp skapades jorden och himlen i Ginnungagap. Enligt den fornnordiska religionen skulle världen gå under i Ragnarök, men sedan skulle en ny värld uppstå. Världen var uppdelad i Asgård, där gudarna bodde, Midgård, som var människornas värld, och Utgård, där jättar och demoner bodde. Jättarnas hem hette Jotunheim.

Asgård styrdes av den högste guden Oden, som bodde i borgen Valhall.

Runt jorden ringlade sig Midgårdsormen, och mitt i världen stod trädet  Yggdrasil. I underjorden fanns ett dödsrike som kallades Hel. De första människorna som skapades var Ask och Embla.

Valhall

Valhall var guden Odens borg.  Den beskrevs som jättestor, med 540 dörrar så breda att 800 krigare kunde gå i bredd genom var och en av dem. Till Valhall kom inte alla vikingar, bara de krigare som dött i strid eller varit modiga under sin livstid. Men till Valhall ville man komma. Här behövde man inte slita med hårt arbete. På dagarna ägnade man sig åt stridslekar och tävlingar. På kvällarna var det fest i Valhall, där man kalasade på grisen Särimner. Man slaktade och åt upp Särimner varje dag, men han blev levande igen så att man kunde äta honom på nytt.

Gudarna

I den fornnordiska religionen fanns det två grupper gudar, asar och vaner. De stred ibland mot varandra och mot jättarna. Gudarna hade olika betydelser och kunde olika saker. Vanerna Njord, Freja och Frej styrde över fruktbarheten, alltså att människor fick barn och djur fick ungar och att marken gav skörd.

Asarna Oden och Tor var krigiska gudar. Oden var den högsta guden och ansågs också vara mycket vis.

Loke som egentligen är jätte men som lever bland gudarna, Frej med grisen Gyllenborste som drog hans vagn och Freja med två katter som drog hennes vagn.

Oden

Oden var asagudarnas kung och bodde i borgen Valhall. Oden var vis och visste allt. Till sin hjälp hade han två korpar, Hugin och Munin, som flög runt i världen och samlade information.

Han red på Sleipner, som var en häst med åtta ben som också kunde springa i luften och på vatten. Till sällskap hade Oden två vargar, Gere och Freke.

Oden hade bara ett öga. Det andra hade han offrat för att få dricka vishet ur jätten Mimers brunn.

Hans tjänarinnor valkyriorna valde ut vilka som skulle dödas i strid.

Tor

Tor var tillsammans med Oden den viktigaste guden. Tor var stor och stark men beskrevs ibland som lite trögtänkt. Han var ständigt upptagen med att slåss mot gudarnas fiender jättarna.

Tors vapen var en fruktansvärd hammare, Mjölner, som alltid kom tillbaka när han hade kastat den. Tor åkte i en vagn dragen av två getter. Människor trodde att åskan var bullret från Tors vagn när han var ute och åkte. Därför kallas han ibland för åskguden.

Freja och Frej

Freja och Frej (Frö) hörde till vanerna, en grupp gudar som styrde över fruktbarheten, alltså över att människor fick barn och djur fick ungar, att åkrarna gav god skörd och havet gav stora fiskfångster.

De var barn till Njord och gifta med varandra. För vanliga människor, som levde av vad jorden gav, var Frej och Freja kanske de viktigaste gudarna. Man offrade djur och annat till dem för att få bättre skördar. Kvinnor offrade till Freja för att de skulle få en lättare förlossning och ett friskt barn.

Världen skulle enligt fornnordisk tro gå under i Ragnarök. Då kämpar gudarna mot alla onda makter. De onda leds av Loke. Världen förstörs och alla dör. Men en ny värld uppstår med nya gudar.

Några gudar och jättar

Asar

Balder

Brage

Forsete

Frigg

Heimdall

Hel Hermod

Höder

Idun

Magne

Oden

Ran

Sigyn

Siv

Tor

Tyr

Ve

Vidar

Vile

Beskrivning

god, mild och hjälpsam gud

diktkonstens gud

rättvisans gud

moderskapets gudinna

vaktar gudarna, ger människorna kunskap

dödsrikets gudinna

son till Oden och Frigg

blind gud

gudinna som har de äpplen som ger evig ungdom

en av Tors söner

den högste guden

gudinna som härskar över havet

gudinna som skyddar sin make Loke

Tors hustru med guldhår

stark och krigisk gud

en av Odens söner

gud som skapade världen tillsammans med sina bröder

Oden och Vile

en av Odens söner

gud som skapade världen tillsammans med sina bröder

Oden och Ve

Så länge gudarna åt av gudinnan Iduns äpplen var de alltid unga. Här ger Idun ett äpple till Tor.

Vaner

Frej

Freja

Njord

Jättar

Angerboda

Gerd

Loke

Mimer Skade

Beskrivning

gud som härskar över skörd och fred

gudinna som härskar över liv och död, kärlek och krig

havets och vindens gud

Beskrivning

jättinna som med Loke har barnen Fenrisulven, Midgårdsormen och Hel

jättinna som har barn med Frej

listig jätte som lever bland asarna

jätte som har en brunn där Oden hämtar vishet

jättinna som är gift med Njord; åker skidor och jagar med pil och båge

Ymer

Ägir

jätte av vars kropp gudarna skapade jorden och himlen

jätte som levde i havet

Människor har ofta använt Tors hammare Mjölner som amulett, ett föremål som ger lycka. Man har funnit många amuletter vid boplatser och kultplatser.

Ritualer och offer

För att få gudarnas hjälp trodde människorna på att ge dem gåvor för att göra dem glada och goda. Dessa gåvor till gudarna kallas offer och kunde vara smycken, vapen och mat. Även alla slags husdjur offrades för att man skulle få en god skörd och lyckas i krig. Det finns till och med berättelser om att människor offrades under svåra tider. Offren kallades blot.

Ibland ordnades stora blotfester dit alla bönder i bygden kom med offergåvor. Blodet från de slaktade djuren stänktes sedan på offerplatsen och på deltagarna för att ge lycka.

På de stora gårdarna fanns särskilda hus där man offrade djur till gudarna. På en del platser offrade man vapen i våtmarker. Man begravde de döda med en del av deras ägodelar i jordhögar eller stenhögar. Vikingarna försökte också spå framtiden och använda magi för att skada eller hjälpa andra. Det kallades sejd.

Källor: Bildstenar

Bildstenar är stora, flata stenar som troligen restes som minnesmärken från 400-talet efter Kristus fram till cirka år 1100. De flesta finns i dag på Gotland. På bildstenarna har man huggit in bilder av djur, människor och fartyg och mycket annat.

Ibland avbildades hela scener ur sagor och gudaberättelser från vikingatiden. Det gör bildstenarna till en av källorna om fornnordisk religion.

En detalj ur en gotländsk bildsten från 800-talet som visar en framställning av den fornnordiska sagan om Volund smed.

Sammanfattning

@ Nordborna hade flera gudar. Det fanns två grupper av gudar: asar och vaner.

@ De viktigaste gudarna var Oden, Tor och Frej.

@ För att få gudarnas hjälp gav man dem offergåvor.

Vikingatiden

Fornnordisk religion

Instuderingsuppgifter

1. Vilka typer av källor har vi för att få kunskap om vikingarnas religion?

2. Vad kallas de två grupperna av gudar i den fornnordiska religionen?

3. Vem bodde i borgen Valhall och styrde över Asgård?

4. Hur skapades världen enligt den fornnordiska tron?

5. Vad hette Tors vapen och vad använde han det till?

6. Vilka var de första människorna som skapades enligt den fornnordiska tron?

7. Vad kallas det dödsrike som fanns i underjorden enligt den fornnordiska tron?

8. Vad var ett offer?

9. Vad var blot?

10. Vilken viktig roll hade korparna Hugin och Munin?

Aktivitet

Skapelsen enligt vikingarna

Rita och fördjupa

Börja med att läsa avsnittet Världen en gång till. Medan du läser så försök skapa bilder i huvudet av det du läser om. Därefter ska du skapa en bild som

föreställer hur världen kom till enligt vikingarnas religion.

Gör så här

a. Gör först en kladd, alltså en enkel skiss där du ritar hur du tänker dig att allt hänger ihop. Här finns inga rätt eller fel – du bestämmer hur det ska se ut!

b. Ta ett nytt papper och gör teckningen igen. Du bestämmer själv hur mycket detaljer du vill ta med på bilden men försök att få med följande delar:

– Ginnungagap

– Ymer

– Asgård

– Midgård

– Utgård

– Valhall

– Midgårdsormen

– Yggdrasil

– Hel.

c. Du väljer själv om du vill skriva namnen på platserna eller om du bara vill rita.

d. Om du vill kan du även lägga till gudar, jättar och andra varelser.

Avsluta med att fundera på om du känner till någon annan skapelseberät telse. Finns det några likheter med den du just har ritat?

Bilden: På en träkyrka i Norge finns denna snidade utsmyckning. Ett rådjur äter på trädet Yggdrasil, som breder ut sina grenar över hela världen. Träsnideriet är från 1000-talets senare del och visar också att mycket av den gamla fornnordiska religionen levde kvar samtidigt som kristendomen.

Vikingar möter kristendomen

Under sina resor ner i Europa kom vikingarna i kontakt med kristendomen och fick höra talas om Jesus. Folk sa att han var starkare och mäktigare än alla deras gamla gudar. En del av nordborna gick över till kristendomen och tog med sig den nya tron hem.

Ord och begrepp

Kristna är att få någon att bli kristen, det vill säga att börja tro på kristendomen.

Krucifix är ett kors med en bild av Jesus på.

Missionär är en person som arbetar för att få fler människor att tro på en religion.

Ett krucifix funnet i Birka i en kvinnograv från början av 900-talet. Kristus är bunden med rep på korset och är inte uppspikad. Detta krucifix anses vara det äldsta man hittat i Skandinavien.

Vikingarna kristnas

Det kom också missionärer till Norden. Det vill säga kristna som ville sprida sin religion. Den första hette Ansgar. Det skrevs en berättelse om hans liv redan på 800-talet. Ansgar var en munk från Tyskland. Den tyske kejsaren hade gett honom i uppdrag att sprida kristendomen till nordborna.

Ansgar reste till Sverige omkring år 830. Han kom till staden Birka på Björkö i Mälaren. Där gav svearnas kung honom tillstånd att predika. Det berättas att många omvändes till kristendomen och blev döpta.

Efter Ansgar kom andra missionärer till Sverige från både England och Tyskland. Om dem finns det många berättelser, men allt som står skrivet är nog inte helt sant.

Den helige David levde i Västmanland. Han var så from, berättas det, att han kunde hänga upp sina vantar på en solstråle.

Ansgar var en munk och missionär som spred kristendomen i Skandinavien på 800-talet. Han brukar kallas Nordens apostel och anlade flera kyrkor i Danmark. Målning från 1895.

Den här runstenen är från 1000-talet och står på Frösön i Storsjön i Jämtland. Den är ett spår av när Sverige blev kristet. På inskriften står det: ”Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade, och Sten, dessa runor”.

Den helige Sigfrid predikade kristendomen för smålänningarna och västgötarna. Det sägs också att han döpte kung Olof Skötkonung omkring år 1000. Det skedde i Husaby källa vid Kinnekulle i Västergötland. Det gjorde Olof till Sveriges första kristna kung.

När det gäller både David och Sigfrid är forskarna mycket osäkra på om de någonsin varit verksamma i Sverige. Berättelserna om dem är mer legender än historiska fakta.

Från omkring 1050 blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige. Därefter har alla kungar i landet varit kristna.

Man vet inte säkert om det uppstod strider i Sverige mellan de kristna och anhängarna till den gamla religionen. Inte heller vet vi om någon tvingades att bli kristen. Så övergången till den nya tron verkar i stort sett ha gått fredligt till även om den tog flera hundra år.

Flera nordiska kungar har blivit helgon, till exempel Olof den helige (Norge), Erik den helige (Sverige) och Knut den helige (Danmark). Men de verkar ha varit mer intresserade av makt och krig än av religion.

Även när människorna hade blivit kristnade var det länge så att de vände sig till de gamla gudarna när tiderna var svåra, till exempel vid missväxt, hungersnöd och krig.

Sammanfattning

@ Under vikingatiden kom de första kristna missionärerna till Norden. En av dem hette Ansgar.

@ Från omkring 1050 blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige.

Vikingatiden

Vikingar möter kristendomen

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en missionär?

2. Hur kom vikingarna i kontakt med kristendomen?

3. Vem var Ansgar och vad gjorde han?

4. När blev kristendomen den viktigaste religionen i Sverige?

5. Hur påverkade den fornnordiska religionen vikingarnas liv även efter att de hade blivit kristnade?

Aktivitet

Ny religion

Fundera och diskutera

Börja med att läsa igenom avsnittet och fundera över frågorna nedan. Diskutera sedan tillsammans med en eller flera klasskompisar.

a. Hur tror du det kändes för människorna på vikingatiden att lämna sin fornnordiska tro?

b. Hur skulle du tycka och känna om det kom någon i dag som förbjöd dig att tro på vad du ville, eller tvingade dig att tro på ett speciellt sätt?

Bilden: Några fynd från den största silverskatten man funnit från vikingatiden. Den kallas Spillingsskatten efter platsen Spillings på Gotland där den hittades av en slump i en åker så sent som 1999. Skatten består av bland annat armringar och fingerringar och över 14 000 silvermynt, de flesta arabiska.

Livet under vikingatiden

I det här avsnittet tittar vi på hur livet såg ut under vikingatiden. De flesta människorna vid den här tiden var inte ute på vikingatåg. De var inte krigare, sjömän, handelsmän eller upptäcktsresande utan bönder, fiskare och hantverkare.

Ord och begrepp

Blodshämnd är mord som man begår för att hämnas för att en nära släkting har blivit mördad.

Grophus var ett hus som sänkts ner i marken där man ofta hade verkstad och till exempel vävde.

Lagman var den viktigaste personen i den tidens domstolar som kunde alla lagar utantill.

Runor är vikingarnas skrivtecken som ristades in i sten och trä.

Ting var ett möte där fria män i ett område samlades för att diskutera och besluta om sådant som rörde alla som bodde i området.

Trälar kallades slavarna i Norden.

Årder var ett slags enkel plog som man plöjde åkrar med.